Avslutande kommentarer a) Vilka förändringar har ni gjort (inom folkhälsorådets budget) under året p.g.a. Covid-19? En av de stora förändringarna är att flera insatser har påverkats och/eller ställts in. På grund av detta behöver medel överföras till 2022. setts fysiskt och övriga deltagare har varit med digitalt. Detsamma gäller de dialoger och folkhälsoforum under hösten som genomförts med olika aktörer. Omfördelning av medel från insatser som inte blivit av, till insatser som var genomförbara.
b) Om ni har något ytterligare som ni vill förmedla, kopplat till folkhälsorådet och som inte har redovisats under rubrik 1 – 5 kan det skrivas här. Rådet för hälsa och social hållbarhet har ett tydligt ursprung i Kommunstyrelsen vilket har visat sig bidra till ett större engagemang för folkhälsofrågorna i Kommunstyrelsen. Arbetssättet med dialogmöten mellan råd, presidier, kommunala bolag, vårdaktörer och civilsamhället innebär att det under perioder blir många möten för rådets deltagare. Dialogmöterna har under 2021 utvecklats och innefattar nu även civilsamhället för att ska mer samverkan och bygga broar till andra aktörer. Dialogmötena kräver ett stort engagemang från ledamöterna, vilket har varit påtagligt under 2021. Genom dialogmötena kommer folkhälsofrågorna upp på den politiska agendan och det är ledamöterna i rådet som driver dialogerna med stöd av underlag som folkhälsosamordnaren förser dem med. Dialogmötena skapar engagemang för folkhälsofrågorna vilket visade sig under det folkhälsoforum som anordnades efter att alla dialoger genomförts. Då möttes alla aktörer och nya samverkansmöjligheter skapades inför 2022. Rådet för hälsa och social hållbarhet har märkt av en skillnad mellan de digitala dialoger och folkhälsoforum som genomförts i jämförelse med de fysiska möten som tidigare genomförts. Om dialogerna behöver genomföras digitalt under 2022 behövs en anpassning och utveckling av upplägget för dialogerna men också för folkhälsoforum.
Avslutande kommentarer. I utredningen sägs att man inte kan dra slutsatsen att upphovsmannens ställning som avtalspart generellt bör stärkas. Av lagförslagen att döma är det emellertid svårt att inte dra slutsatsen att man gör just detta, nämligen förstärker upphovsmännens ställning som avtalspart generellt. Våra erfarenheter är att upphovsmannen många gånger inte intar en underordnad ställning. Naturligtvis är det så att det ofta rör sig om en enskild fysisk person å ena sidan och någon form av bolag eller liknande på andra sidan i avtalsförhållandet, men att upphovsmannen skulle vara svag i denna relation är inte vår erfarenhet. Tvärtom har vi på senare tid fått erfara att upphovsmän, stödda av sina respektive organisationer, har flyttat fram sina positioner och att följden av detta har varit att den konstnärliga handlingsfriheten för våra medlemmar inskränkts. Denna utveckling har utredningen uppenbarligen inte tagit hänsyn till. Någon ytterligare förskjutning av partsställningen kan Svensk Scenkonst inte förorda.
Avslutande kommentarer. SLC har haft en stark utveckling de senaste 5-10 åren med ett tydligt fokus att skapa en infrastruktur för effektiva järnvägstransporter och anslutande logistik. Verksamheten har utvecklats och breddats parallellt med att verksamheterna inom SLC har växt och blivit fler. Arbetet har därmed blivit allt mer komplext och det finns ett stort behov av ett mer avgränsat och tydligt fokuserat arbete framgent. Föreliggande strategi syftar till att identifiera nyckelområden för fortsatt utveckling och strategiskt prioriterade områden närmaste 5-årsperioden. Genom denna strategi är ambitionen att fortsätta den starka och positiva utvecklingen som SLC har haft genom att utveckla och stärka konkurrenskraften för det delregionala näringslivet genom tillgång till hållbara och effektiva transporter och logistik. Xxxxxxxxx definierar 5 tydliga och ambitiösa mål för arbetet och utvecklingen av SLC. För att nå dessa mål har en omfattande handlingsplan utformats där insatser och arbetsområdet tydligt beskrivits relaterat till varje enskilt mål. Handlingsplanen skall vägleda och prägla det kommunala arbetet relaterat till SLC under perioden 2016-2020. Handlingsplanen skall inte ses som något statiskt utan kan och bör uppdateras och utvecklas kontinuerligt i relation till förändrade omväldsfaktorer och utvecklingen inom SLC. Beträffande uppföljning kommer målen och handlingsplanen i denna strategi kommer inarbetas i den kommunala verksamhetsplanen och kommer därigenom få en årlig uppföljning som en del i den processen. Vidare kommer en årlig avrapportering ske till kommunstyrelsens arbetsutskott eller kommunstyrelsen. Bilaga
Avslutande kommentarer. BILAGA A Exempel på skiljeklausuler 67
Avslutande kommentarer. Det är viktigt att notera att en stor del av MFF.s egna kapital är bundet i Swedbank Stadion, i garantier för lånen på Swedbank stadion och i spelartruppen. Trots att det totala egna ka- pitalet uppgår till 112 miljoner kr var den del av det egna kapitalet som är tillgängligt för lö- pande utgifter (de likvida medlen) endast 31,9 miljoner kr vid årsskiftet. De likvida medlen varierar över året och kan vid enskilda tillfällen närma sig noll. Därutöver är MFF:s ekono- miska åtaganden omfattande i dag som en följd av ansvaret för hela Swedbank Stadion och organisationen runt det. Därför är det ibland viktigt att det finns tillgängligt externt kapital att tillgå i det fall MFF önskar göra större spelarförvärv. MFF har de senaste åren investerat i spelare för väsentliga belopp. MFF:s styrelse anser att det även i fortsättningen kan komma tillfällen då MFF behöver gå utanför föreningen för att få ihop erforderligt kapital för förvärv av önskade spelare. Pildammarna är, enligt sty- relsens mening, en utmärkt samarbetspartner för detta där samarbetet sker på för båda parter gynnsamma villkor.
Avslutande kommentarer. Givet att hälso- och sjukvård tillsammans med socialtjänst i de flesta länder står för en ansenlig del av bruttonationalprodukten följs denna i de flesta fall upp i någon mån. Hur detta görs varierar dock stort och beror i stor utsträckning på hur hälso- och sjukvårdssystemet är uppbyggt samt hur dess styrning och ledning sker.
Avslutande kommentarer. BKK är medvetet om förekomsten av övriga ändringsbestämmelser i 17 kap LOU, och att någon av dessa kan finnas till hands för beställaren vid däri angivna situationer. Konkurrensverkets utkast till ställningstagande avser dock specifikt ÄTA-bestämmelserna i AB 04 och deras förenlighet med 17 kap 10 § LOU. Som BKK redovisat ovan finns inte grund för ett reservationslöst och generellt uttalande med innebörd att ÄTA-bestämmelserna inte uppfyller de krav på ändrings- och optionsklausuler som uppställs i LOU (punkterna 1 och 56 i utkastet). Det kan i sammanhanget noteras att rekvisiten i flertalet av de alternativa bestämmelserna i 17 kap LOU, som medger ändringar av kontrakt, synes mer allmänt hållna än de krav som uppställs för ÄTA-arbeten i AB 04. BKK anser vidare att förslaget till ställningstagande inte i tillräcklig omfattning analyserar hur förslaget påverkar konkurrensen inom branschen eller hur det förhåller sig till den praxis som finns på området. Mot bakgrund av Konkurrensverkets uppdrag att verka för effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet samt en effektiv offentlig upphandling, föreslår BKK att – för det fall Konkurrensverket överväger att gå vidare i arbetet med att ta fram ett ställningstagande – Konkurrensverket genomför en konsekvensanalys för att utreda om dessa mål gynnas vid en vidhållen syn på ÄTA-bestämmelserna i enlighet med utkastet. I samband med en sådan konsekvensanalys bör en bedömning göras av andra EU-länders regelverk för entreprenad jämte implementeringar av upphandlingsdirektivet. BKK deltar gärna i en dialog med Konkurrensverket för att bidra med den kompetens som BKK besitter.
Avslutande kommentarer. Vad är den övergripande 3 problembilden? Vad är den övergripande problembilden? 4
Avslutande kommentarer. Flexibla avtalslösningar är upphandlingsrättsligt möjligt men förutsätter transparenta och förutsägbara modeller. - Beställaren/upphandlande myndighet måste ha gedigen kunskap om vad som ska upphandlas och en förmåga att kunna förutse tänkbara situationer. - Gör en ordentlig marknadsundersökning; RFI, leverantörsträffar m.m. - Leverantören måste förstå de begränsningar som följer av upphandlingsrätten och dela med sig av sin erfarenhet till beställaren, annars risk för begränsade möjligheter till merförsäljning och en sämre affär. SENIOR ASSOCIATE / ADVOKAT T: +00 0 000 000 00 M: +00 000 00 00 00
Avslutande kommentarer. Avslutningsvis bör det uppmärksammas att den ersättning som han erhållit i praktiken avser ersättning för ett skrivuppdrag med fast arvode. Det kan på goda grunder ifrågasättas om ett fast arvode för ett skrivuppdrag kan jämkas. Beträffande vilka ageranden som konstituerar grov vårdslöshet från Mäklarens sida hänvisar han till vad som anförts i tidigare inlagor. Den av Mäklaren anförda sammanfattningen i detta avseende kan inte läggas till grund för vårdslöshetsbe- dömningen eftersom den utelämnar ett antal centrala moment. Det framstår i den senaste inlagan som att Mäklaren är av uppfattningen att han gör gällande att den grova vårdslösheten bestått i att Mäklaren har medverkat till en betalning genom revers trots vetskap om att Xxxxxxx skulle få svårt att infria reversen. Detta är felaktigt. Vad han hela tiden gjort gällande är att den grova vårdslösheten har bestått i (i) att Mäklaren inte upplyste honom om att Xxxxxxxx- let var ogiltigt och att han därmed inte kunde göra gällande detta, och (ii) att Xxxxxxxx istället lämnade xxxxxxxx besked om att upplägget i formellt hänse- ende var i sin ordning. Till undvikande av missförstånd gör han således inte gäl- lande att Mäklaren skulle ha lämnat lugnande besked om Bolagets betalnings- förmåga och att reversskulden i det avseendet skulle vara säker. Mot bakgrund av ovan är det beträffande startpunkten för reklamationsfristen — om nämnden skulle finna att en sådan över huvud taget existerar — oväsentligt huruvida han borde ha insett att reversfordran var osäker eller inte. Som tidigare anförts bestrider han dock att någon reklamationsfrist över huvud taget föreligger, framför allt med anledning av en sådan ordning skulle strida mot både fastighetsmäklarlagens ordalydelse samt dess förarbeten. I 26 FML före- skrivs uttryckligen att skyldighet att lämna underrättelse inom skälig tid inte gäl- ler om mäklaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder, och av förarbetena till lagen framgår uttryckligen att syftet med ordalydelsen är att underrättelse inte ska krävas i fall av grov vårdslöshet.