Bolagets bildande. Bolaget ska vara bildat i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk i det land där Bolaget registrerats. Bolaget ska vara ett avstämningsbolag och vara publikt.
Bolagets verksamhet Bolaget, som står under Finansinspektionens tillsyn, bedriver en aktiv kapitalförvaltning. Verksamheten är inriktad på diskretionär förvaltning åt företag, institutioner och privatpersoner samt förvaltning av specialfonderna Safe Play, Fair Play, Power Play och Case All Star.
Uppdragets utförande Hälso- och sjukvården i Skåne utgår från en patientcentrerad hälso- och sjukvård. I Patientsäkerhetslagen (2010:659) samt i Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) tydliggörs Leverantörens ansvar att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete. I Hälso- och sjukvårdslagen ges direktiv om hur vården ska utvecklas, säkras och organiseras. ”Inom hälso- och sjukvården skall kvalitet i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras” (HSL). ”Ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet” (HSL). I Patientdatalagen och HSLF-FS2016:40 anges att det i ledningssystemet ska finnas en informationssäkerhetspolicy. Samstämmighet ska finnas med Uppdragsgivares ledningssystem.
Bolaget Kort historik
Förslagets beredning Förevarande förslag har beretts av styrelsen i samråd med externa rådgivare. Det slutliga förslaget har lagts fram av styrelsen.
Anbudets giltighetstid Anbudet ska vara giltigt till och med 2023-12-31. Om anledning finns, exempelvis vid en överprövning, kan giltighetstiden för anbudet komma att förlängas. Kammarkollegiet kommer i sådana fall att begära bekräftelse av anbudsgivaren att denne godkänner förlängningen.
Avtalets upphörande 7.1 Vid Kundens avflyttning från uttagspunkten upphör avtalet att gälla. Parterna kan dock överenskomma att avtalet ska gälla för ny uttagspunkt. 7.2 Om Kunden avslutar avtalet i förtid, eller avtalet i annat fall upphör i förtid på grund av omständighet hänförlig till Kunden, har Leverantören rätt till ersättning från Kunden. Den administrativa avgiften ska täcka Leverantörens merkostnader vid avtalsbrott. Om avtalet avser Fast gaspris ska Kunden utge ersättning med skillnaden mellan det avtalade gaspriset och det vid uppsägningen gällande gaspriset för motsvarande produkt, multiplicerat med Kundens uppskattade förbrukning för kvarvarande avtalsperiod. Uppskattad kvarvarande förbrukning ska beräknas utifrån Kundens av gasnätsföretaget registrerade årsförbrukning. Kvarvarande avtalsperiod beräknas i hela månader. Utöver nu angiven ersättning ska Kunden även betala återstående månadsavgifter samt en administrativ avgift på 500 kr per uttagspunkt. Om avtalet avser Rörligt gaspris med bindningstid ska Kunden betala en administrativ avgift på 500 kr per uttagspunkt. 7.3 Kundens ersättningsskyldighet enligt punkten 7.2 ovan ska gälla även om Xxxxxx avslutar avtalet innan gasleveransen påbörjats. Detta gäller dock inte om avtalet avslutas till följd av att Kunden utnyttjar eventuell ångerrätt. 7.4 Om Xxxxxx säger upp sitt gasavtal vid avtalsperiodens utgång och ny gasleverantör ej sökt leverans, får kund ett anvisningspris tills den nya leverantören tar över leveransen.
Utskottets ställningstagande Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätten att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden har behandlats av utskottet vid upprepade tillfällen under mandatperioden. Utskottet står fast vid sin hållning och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Det finns också skäl att inledningsvis bemöta samtliga yrkanden samlat då utskottets utgångspunkter gäller för hela regelverket. En central utgångspunkt för utskottet är att den svenska arbetsmarknads- modellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter konstaterar utskottet att Sverige i jämförelse med andra länder har mycket få förlorade arbetsdagar. Som framgår av Medlingsinstitutets statistik var t.ex. 2020 exceptionellt på så vis att inte en enda arbetsdag gick förlorad under året på grund av strejk eller lockout trots att det var fråga om ett stort avtalsår. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta för med sig i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är fortfarande att den svenska arbetsmarknads- modellen, där regelverket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl för att skapa stabilitet på den svenska arbetsmarknaden. Modellen har visat sig hållbar över tid och skapat goda förutsättningar för både trygghet och tillväxt genom sin förmåga att vara flexibel och utvecklas i takt med tiden. Vidare menar utskottet att de begränsade effekter som visar sig på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar är ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i kommitté- motionerna 2021/22:3226 yrkandena 4 och 5 (C), 2021/22:4198 yrkandena 31 och 32 (KD) samt motionerna 2021/22:2881 (M), 2021/22:3325 yrkande 18 (M), 2021/22:331 (SD) och 2021/22:2976 (KD). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden visat sig just i frågan om behovet att anpassa rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningar av regeringen utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen. Utskottet anser att processen är ett gott exempel på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att vilja vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna på det sätt som föreslås i kommittémotion 2021/22:464 yrkande 1 (V) är inte en lämplig väg framåt. Avslutningsvis vill utskottet understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Sammantaget kan utskottet inte se att det finns skäl till något initiativ till regeringen, och därför bör samtliga yrkanden avslås. Utstationering av arbetstagare
Bolagsstämma Bolagsstämman är Bolagets högsta beslutande organ. Årsstäm- ma ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. På årsstämman fastställs balans- och resultaträkningar, beslutas om disposition av Bolagets resultat, fattas beslut om ansvarsfrihet, väljs styrelse och i förekommande fall revisorer och fastställs deras respektive arvoden samt behandlas andra lagstadgade ärenden. Alelion offentliggör tid och plats för årsstämman så snart styrel- sen fattat beslut därom. Aktieägare som är införd i eget namn i den förda aktieboken på avstämningsdagen och som har anmält deltagande i tid har rätt att delta i bolagsstämma och rösta för sitt aktieinnehav. Kallelse till årsstämma och extra bolagsstämma skall ske genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar samt på Bola- gets hemsida. Meddelande om att kallelse utfärdas skall dessutom annonseras i Dagens Industri. Kallelse till årsstämma eller extra bolagsstämma där fråga om ändring av bolagsordningen kommer att behandlas skall utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före stämman. Kallelse till annan årsstämma eller extra bolags- stämma skall utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman.
Upptagande till handel på reglerad marknad För Lån som enligt Slutliga Villkor ska upptas till handel på Reglerad Marknad åtar sig Xxxxxxx att ansöka om detta vid Nasdaq Stockholm AB eller annan Reglerad Marknad och att vidta de åtgärder som erfordras för att bibehålla upptagandet till handel så länge det relevanta Lånet är utestående, dock längst så länge detta är möjligt enligt tillämpliga regler.
Avtalets giltighetstid Mellan Svenskt Näringsliv och PTK gäller detta avtal fr.o.m. den 2 juli 2015 och tillsvidare med ett års uppsägning. Uppfinning för vilken uppfinningsanmälan till arbetsgivaren gjorts den 1 de- cember 2015 eller senare ska prövas enligt detta avtal.