Bygg- och rivningsavfall exempelklausuler

Bygg- och rivningsavfall. Bygg- och rivningsavfall från hushållen ska lämnas på kommunens återvinningscentraler. Det kan även hämtas vid fastighetsgräns efter beställning av fastighetsägaren mot avgift, av den som kommunen auktoriserat för sådana transporter. Den som producerar bygg- och rivningsavfall ska sortera ut åtminstone följande avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall:
Bygg- och rivningsavfall. Bygg- och rivningsavfall ska sorteras i minst sex fraktioner: trä, mineral (betong, klinker, keramik, sten), metall, glas, plast och gips så de olika materialen kan återanvändas eller återvinnas. Fraktionerna ska förvaras skilt från annat avfall och även transporteras skilt. Har man inte möjlighet till att sortera ut avfallet på plats vid byggplatsen, kan dispens ges av bygg- och miljönämnden, se kapitel 5.11. För utsortering och omhändertagande av farligt avfall finns särskilda bestämmelser. Vid rivning kan det krävas rivningslov från bygg- och miljönämnden.
Bygg- och rivningsavfall. Bygg- och rivningsavfall ingår inte i kommunens renhållningsansvar. Inför en rivning ska avfallet/materialet inventeras innan rivning får starta. Rivningsavfall ska sorteras på sådant sätt att olika material kan tas om hand för återanvändning eller återvinning. Det åligger den som avser att utföra ombyggnad eller rivning att sortera ut allt farligt avfall innan arbetet påbörjas. Exempel på detta kan vara avfall innehållande kvicksilver, bly, köldmedia, PCB, elektronik och asbest. Utsorterat avfall ska hanteras i enlighet med avfallsförordningen. Annat miljöstörande avfall än farligt avfall ska omhändertas på miljömässigt godtagbart sätt. För att säkerställa att farliga ämnen sorteras och behandlas på ett tillfredsställande sätt ska rivningsobjektet före åtgärden inventeras av sökande. Inventeringsplanen ska bifogas anmälan/ansökan om rivning. I samband med rivning eller sanering ska dokumentation göras över hur avfallsslagen omhändertagits. Dokumenten ska kunna uppvisas för Samhällsbyggnadskontoret respektive Miljöskyddskontoret.
Bygg- och rivningsavfall. Bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet kan lämnas vid återvinningscentralen. Maximalt 2 kubikmeter får lämnas vid ett tillfälle. Hämtning av sorterat bygg- och rivningsavfall vid hämtningsfordonets stoppställe kan ske efter överenskommelse med avfallsorganisationen (max 3 m3) och mot avgift enligt denna avfallstaxa. Avfallet ska normalt läggas i storsäck innan hämtning och ska sorteras enligt avfallsorganisationens anvisningar.
Bygg- och rivningsavfall. Bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet kan lämnas vid återvinningscentralerna (Eksjö och Ingatorp). Maximalt 2 kubikmeter får lämnas vid ett tillfälle.
Bygg- och rivningsavfall. Bygg- och rivningsavfall som producerats av yrkesmässig verksamhet, även när arbetet sker i privat bostad, är inte kommunalt avfall. Bygg- och rivningsavfall ska sorteras i minst sex fraktioner: trä, mineral (betong, klinker, keramik, sten), metall, glas, plast och gips så de olika materialen kan återanvändas eller återvinnas. Fraktionerna ska förvaras skilt från annat avfall och även transporteras skilt. Har man inte möjlighet till att sortera ut avfallet på plats vid byggplatsen, kan dispens ges av miljö-och byggnadsnämnden, se kapitel 5.11. För utsortering och omhändertagande av farligt avfall finns särskilda bestämmelser. Vid rivning kan det krävas rivningslov från miljö-och byggnadsnämnden.
Bygg- och rivningsavfall. Hushåll (villor, flerbostadshus och fritidshus) Bygg- och rivningsavfall som producerats i yrkesmässig verksamhet Tjänst Avgift, kr/tillfälle
Bygg- och rivningsavfall. I bygg- och rivningsverksamhet uppkommer stora mängder avfall. Enligt prioriteringsordningen ska så mycket som möjligt av användbara föremål och ämnen som kan tas till vara på en byggarbetsplats återanvändas. Det kan vara t.ex. dörrar och sanitetsmöbler. Målet att i första hand minska mängden av och skadligheten hos avfall gäller också bygg- och rivningsavfall. Målet är att man årligen förutom energiåtervinning och upparbetning till bränsle ska återvinna minst 70 viktprocent av bygg- och rivningsavfallet. För att så mycket som möjligt av bygg- och rivningsavfallet ska materialåtervinnas, ska åtminstone följande avfall sorteras och samlas in separat på byggarbetsplatsen: • avfall som består av betong, tegelsten, mineralplattor och keramik • asfalt • bitumen- och takfilt * gips * oimpregnerat träavfall • metallavfall • glasavfall • plastavfall • pappers- och kartongavfall * mineralull • mark- och stensubstansavfall. I samband med byggarbeten kan det uppkomma asbestavfall som klassas som farligt avfall. Det ska alltid samlas in separat och transporteras i täta kärl till särskilt angivna platser. Om ägaren till en bostadsfastighet själv transporterar bort bygg- och rivningsavfallet ska det behandlas inom det kommunala avfallshanteringssystemet
Bygg- och rivningsavfall. Med bygg- och rivningsavfall avses avfall från bygg- och rivningsarbeten. Bygg- och rivningsavfall utgörs normalt av fraktionerna trä, mineraler, metall, glas, plast och gips. Från och med den 1 januari 2023 ansvarar kommunerna för bygg- och rivningsavfall som inte producerats i yrkesmässig verksamhet, dvs om en privatperson själv renoverar hemma. Om en privatperson anlitar en yrkesmässig hantverkare faller avfallet utanför kommunens ansvar. Det innebär att detta avfall inte får lämnas kostnadsfritt på ÅVC, utan är avgiftsbelagd. I de flesta fall tar hantverkare med sig det avfall som uppstår. Bygg- och rivningsavfall avlämnas på ÅVC, större mängder (ekipage som överstiger 3,5 ton) debiteras enligt taxa för Kiruna avfallsanläggning.
Bygg- och rivningsavfall. Miljöförvaltningen arbetar med att ta fram en handlingsplan för cirkulärt byggande med fokus på att minska avfallet. Schakt- och återfyllnadsmassor hanteras i ett särskilt uppdrag som leds av exploateringskontoret. Byggande och rivning i Sverige genererar ca 10 miljoner ton avfall varje år. Det är mer än dubbelt så mycket jämfört med kommunalt avfall, och mest av alla branscher bortsett från gruvindustrin. Det saknas uppgifter för hur mycket byggavfall som genereras inom Stockholms stad men det är till synes stora mängder som måste nyttiggöras bättre än idag. Avfallsplanen tar upp att kunskaperna om mängder och typer av byggavfall behöver öka för att man ska kunna följa utvecklingen. Det ligger väl i linje med vad som föreslås i handlingsplanen för ett cirkulärt byggande. Miljöförvaltningen föreslår att delmål 1.6 formuleras om så att det inte bara anges att mängden avfall ska minska utan också att det som uppkommer ska tas omhand resurseffektivt. På sid 17 (i pdf sid 26), sista stycket: nämns bara schaktmassor som ett problem, men där bör även nämnas byggmaterial eftersom den mängden också är väldigt stor. På sid 25 (i pdf sid 34) anges att verksamheterna ska ”se över möjligheter till återanvändning av material från rivning och renoveringar”. Miljöförvaltningen föreslår en något skarpare skrivning som t.ex. att verksamheterna ska ”börja återanvända …”. Miljöförvaltningen föreslår också en punkt som handlar om ”att öka kompetensen inom staden kring återbruk av material från rivning och renoveringar”. På sid 25 (i pdf 34) föreslås åtgärder som kan utföras av verksamheter inom Stockholms stad. Miljöförvaltningen föreslår att även följande åtgärder tas med :