Distributionsmodell exempelklausuler

Distributionsmodell. Denna modell innebär att Banverket tillhandahåller matartrafik i viss omfattning genom upphandling av tjänster av järnvägsföretagen som sedan betalas av kunderna enligt taxa. Denna modell syftar också till att tillhandahålla ett relativt heltäckande nät enligt taxiprincipen. Modellerna beskrivs här ganska renodlat och i slutändan kanske man det vara lämpligt att utnyttja en kombination av dessa. En översikt över modellerna redovisas i figur 7.1. En utvärdering har också gjorts av de ekonomiska effekterna av de olika modellerna för trafikeringen av industrispåren med den modell för byggande och drift av industrispår som redovisas i kap 6.4. En jämförelse av resultaten redovisas i sista avsnittet.

Distributionsmodell. Denna modell innebär att Banverket, eller annan myndighet, tillhandahåller matartransporter mot en i förväg fastställd taxa. Matartransporterna kan upphandlas av järnvägsföretag i konkurrens. Det är en liknande modell som Banverket använt för att sköta den operativa driften av rangerbangården i Hallsberg. Denna modell tillämpas i Österrike, men utgör varken ett alternativ eller ett komplement till de övriga förslag som presenteras i rapporten. Syftet är att garantera en viss tillgänglighet till järnvägstransporter till en förutsägbar kostnad så att kunderna långsiktigt kan planera för järnvägstransporter, vilket bidrar till att industrispåren blir kvar och utnyttjas i större utsträckning. Järnvägsföretag kan fortfarande konkurrera om fjärrtransporterna och med systemtåg och har givetvis själva möjlighet att erbjuda kunden transport ända fram till fabriken. Detta system bidrar också till att den stora nationella vagnslastoperatören kan fylla sina matartåg bättre även om man i konkurrens skulle förlora vissa transporter. Man minskar därmed risken för att man kommer in i en ond cirkel genom att vagnslastsystemet urholkas och blir allt mindre för att slutligen läggas ned. Givetvis måste ett sådant system vara förknippat med vissa villkor, en viss minimivolym t ex 5 vagnar per tur, en viss maxifrekvens t ex 1 tur per vardag och en viss kostnad eventuellt i form av en fast och en rörlig kostnad t.ex. 350 kr/vagn + 3 kr/vagnkilometer. De ekonomiska konsekvenserna är av distributionsmodellen är svåra att förutsäga. Modellen påverkar ju inte kostnaden för industrispår, men ökar tillgängligheten och minskar kostnaden för matartransporter i vissa lägen. Kostnaden för att trafikera industrispår blir densamma som i referensfallet där både små och medelstora flöden blir olönsamma om man belastar dem med både underhålls- och kapitalkostnader och de små flödena även om man bara belastar dem med underhållskostnader. På lång sikt påverkar sannolikt modellen efterfrågan och då skulle resultatet bli en kostnad som liknar modellen stimulera järnvägsföretag. Eftersom tillgängligheten redan är god för större volymer skulle sannolikt även här de mindre flödena öka mest, se figur 7.10.