Ekonomiska förutsättningar för industrispår. För att få en uppfattning om de ekonomiska förutsättningarna för industrispår har en modell utvecklats där kostnaderna för att bygga och underhålla industrispår kan beräknas. Denna har tillämpats på tre olika typfall för små, medelstora och stora volymer samt även använts för att beräkna motsvarande kostnader för lastbilstrafik på en ”industriväg”. Modellen har sedan också använts för att beräkna effekterna av olika åtgärder för att stimulera järnvägstrafik genom användning av industrispår. Modellen har utarbetats i samarbete med personer som arbetar i branschen. Den är flexibel och det går att ändra alla variabler och ta med olika delar i kalkylen för att spegla olika situationer. Kostnader för byggande och underhåll har beräknats för: • Anslutningsspår mellan BV spår och industristamspår • Industristamspår mellan anslutningsspår och industrispår • Fabriksspår inom industrin från industristamspår Kostnaderna har beräknats för tre olika stora anläggningar med olika transportvolym: • En liten spåranläggning till en industri med en volym på 5000 ton/år • En medelstor spåranläggning till två industrier med en volym på 50 000 ton/år • En stor spåranläggning till tre industrier med en volym på 150 000 ton/år Anläggningarna har olika utformning och komplexitet. Investeringskostnaden har omräknats till en årlig kapitalkostnad med en avskrivningstid på 60 år för anslutningsspår, 30 år för industristamspår och 20 år för fabriksspår, i samtliga fall med 5 % ränta. Underhållkostnader samt kostnader för inspektion och administration har beräknats. I slutändan har kostnaderna beräknats för en transport i kr/ton och ställts i relation till en transport på 50 mil med ett marknadspris på 30 öre/tonkilometer i de olika typfallen. På så sätt får man fram den andel av transportpriset som själva industrispåret svarar för. Några resultat av kalkylerna framgår av figur 6.4, där också effekten av olika kostnadsansvar framgår samt en jämförelse med en motsvarande kostnad för lastbil. Den kostnad som industrin har att bära är driftskostnaden för spår och vägar inom det egna området. En fråga är hur företagen kalkylerar, sannolikt gör man inte en kalkyl för varje transport, utan när det gäller kapitalkostnaden gör man en kalkyl vid investeringstillfället och när det gäller underhållskostnaden gör man en kalkyl i samband med budgeten varje år. En rimlig utgångspunkt kan dock vara att företaget inte kommer ifrån underhållskostnaden, utan att den utgör den minsta kostnaden som ska läg...
