Godkännande av underhållsorganisation exempelklausuler

Godkännande av underhållsorganisation. 5.1 En parts underhållsorganisationer ska, om de har certifierats av den partens behöriga myndighet för att utföra underhållsuppgifter, vara skyldiga att ha ett tillägg till sin underhållshandbok för att uppfylla de krav som fastställs i avsnitt 8 till detta förfarande. När det konstaterats att tillägget uppfyller de krav som fastställs i avsnitt 8 ska den behöriga myndigheten utfärda ett godkännande som betygar uppfyllande av den andra partens tillämpliga krav och anger räckvidden för de uppgifter som underhållsorganisationen kan utföra på luftfartyg som är registrerade hos den andra parten. Räckvidden för behörigheter och begränsningar ska inte överskrida den som ingår i det egna certifikatet. 5.2 Det godkännande som utfärdas av en parts behöriga myndighet i enlighet med punkt 5.1 ska meddelas den andra parten och utgöra ett giltigt godkännande för den andra parten utan ytterligare åtgärd. 5.3 Erkännande av ett godkännandecertifikat enligt punkt 5.2 i detta förfarande ska vara tillämpligt på underhålls­ organisationen och dess huvudsakliga säte, samt på dess övriga platser som anges i den relevanta handboken och omfattas av en behörig myndighets tillsyn. 5.4 Parterna får begära bistånd från den civila luftfartsmyndigheten i ett tredjeland för att fullgöra sina lagstadgade övervaknings- och tillsynsfunktioner när ett godkännande har beviljats av bägge parterna eller utfärdats genom formellt avtal eller formell överenskommelse med det tredjelandet. 5.5 En part ska genom sin behöriga myndighet omedelbart underrätta den andra parten om alla ändringar av räck­ vidden för de godkännanden som den har utfärdat i enlighet med punkt 5.1, inklusive återkallanden eller tillfälliga indraganden av godkännandet.

Related to Godkännande av underhållsorganisation

  • Organisation ARBETSGIVARE Företag/organisation som tillhör KFS CENTRAL ARBETSTAGAR- Facklig riksorganisation

  • Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balans- räkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anlägg- ningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ac- kumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hän- förbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på di- rekt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kost- nader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Redovisningsprinciper för ned- skrivningar framgår nedan. Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för ersättningar till an- ställda och andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången. Materiella anläggningstill- gångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrang- ering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mel- lan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

  • Finansiella anläggningstillgångar Andra långsiktiga värdepappersinnehav 500 000 500 000 500 000 500 000 Depositioner 207 000 207 000 160 000 160 000 707 000 707 000 660 000 660 000 Summa anläggningstillgångar 89 427 127 67 204 799 5 882 485 75 582 522 Omsättningstillgångar Färdiga varor och handelsvaror 2 678 821 2 678 821 0 2 047 049 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 107 225 1 194 725 888 844 4 199 134 Skattefordringar 5 154 5 154 0 0 Övriga fordringar 343 623 343 623 67 000 000 000 Förutbetalda kostnader 248 799 248 799 84 000 138 897 Kassa och bank 2 628 226 2 628 226 344 634 3 684 396 Summa omsättningstillgångar 7 011 848 7 099 348 1 385 380 10 522 681 SUMMA TILLGÅNGAR 96 438 975 74 304 147 7 267 865 86 105 203 Aktiekapital 8 500 496 8 500 496 1 000 000 8 500 496 Fond för utvecklingsutgifter 1 695 364 1 695 364 252 699 964 021 Övrigt tillskjutet kapital 88 398 312 88 398 312 5 892 857 88 398 312 Annat eget kapital inkl. periodens resultat -12 721 712 -34 944 039 -6 394 993 -23 751 968 85 872 460 63 650 133 750 563 74 110 861 Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder 4 060 000 4 060 000 0 0 4 060 000 4 060 000 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 363 735 1 451 235 78 045 3 046 778 Aktuella skatteskulder 0 0 0 4 003 Övriga skulder 3 337 029 3 337 028 6 014 547 7 112 162 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 805 751 1 000 000 000 710 1 831 399 6 506 515 6 594 014 6 517 302 11 994 342 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 96 438 975 74 304 147 7 267 865 86 105 203 *Proforma-redovisning (översiktligt granskad av revisor).

  • Omsättningstillgångar Varulager m.m. Kortfristiga fordringar

  • Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 15 februari 2022 • Avtal om Mini-Maria mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Mölndals stad • Verksamhetsbeskrivning Mini-Xxxxx XXXX • Ekonomisk kalkyl • Samverkansavtal Mölndal och Härryda avseende öppenvårdsmottagning Mini-Maria Regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för missbruks- och beroendevården vilket regleras bland annat i socialtjänstlagen (2001:453) och i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Sedan 1 juli 2013 finns även en lagstadgad skyldighet för kommuner och landsting att ingå överenskommelser om samarbete kring personer med missbruk och beroende av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. Uppstarten av Mini-Maria innebär att en integrerad öppenvårdsmottagning ska bedrivas i samarbete mellan region och kommun. Huvudmottagningen som kommer ligga i Krokslätt, Mölndal, ska vara tillgänglig för ungdomar upp till 21 år med frågor eller problematik rörande alkohol, droger eller spel om pengar. Mottagningen ska även vända sig till de ungas närstående samt till professionella som kommer i kontakt med målgruppen. Härryda kommun, Stenungssunds kommun och Kungälvs kommun kommer att ingå i arbetet med Mini-Maria. Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals stad utformar ett samverkansavtal med respektive kommun som närmare reglerar kommunernas interna samverkan inom ramen för Mini-Marias verksamhet nämnda kommuner emellan. Från början var det nio kommuner som skulle samverka med regionen. Fem av dessa har bildat egna kluster och skapar egna avtal med regionen (Lilla Edet, Ale, Lerum, Alingsås, Partille). Huvudmannaskapet är uppdelat där VGR är huvudman för den del av verksamheten som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen och Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals stad är huvudman för den verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen. Mini-Maria ska vara en lättillgänglig mottagningsverksamhet dit unga människor och föräldrar kan söka sig på eget initiativ för att söka råd, stöd och behandling för problem rörande riskbruk, skadligt bruk och beroende. Kommunerna kommer framgent att upprätta när-mottagningar och personalen kommer därmed att ambulera. Verksamheten ska samfinansieras och det ska finnas en tydlig uppdelning av huvudmännens ansvarsområden utifrån profession och lagstadgade skyldigheter. Kommunikationsplan förbereds av VGR och kommer att tillsammans med kommunernas kommunikatör samordna informationen till allmänheten. Bland annat ska informationen förklara vad Mini-Maria är, var mottagningarna finns, att det är kostnadsfritt och att personalen har tystnadsplikt. Lämpliga kanaler är kommunernas hemsidor, men även pressmeddelanden, sociala medier, skolor, vårdverksamheter, föreningar etcetera kan användas. VGR och respektive kommun är arbetsgivare och har ansvar för sin respektive personal. Mölndals stads Social- och arbetsmarknadsförvaltning rekryterar socionomer och VGR rekryterar sjuksköterskor, läkare och psykolog, varav de två sistnämnda roterar mellan nio olika kommuners Mini-Maria mottagningar. Både region och kommun placerar ut sin personal utifrån målgruppens invånarantal i respektive kommun.

  • Tillämpningsanvisning I allmän arbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbe- te per vecka. Övertidsarbete ersätts antingen som övertidsarbete per dygn eller per vecka, men inte som båda. Från den totala arbetade tiden under en kalendervecka avdras först arbetstimmar som ersätts som övertid per dygn. Om de återstående arbetstimmarna överskri- der övertidsgränsen per vecka ersätts den överskjutande arbetstiden som övertid per vecka. Om arbetstidsersättningar planeras in i arbetsskiftsförteckningen som ledig tid, planeras en underskridning av den ordinarie arbets- tiden med motsvarande tid. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte på grund av detta. Om de förverkligade arbetstimmarna på initiativ av arbetsgivaren överskrider det som planerats, flyttas kompensa- tionsledigheten till motsvarande del för att ges senare eller ersättas i pengar enligt § 42 mom. 1. Arbetstiden som motsvarar överförd kom- pensationsledighet är då ordinarie arbetstid. Övertid per dygn uppstår då ett i arbetsskiftsförteckningen inplanerat minst 8 och högst 9 timmar långt arbetsskift överskrids, trots att veckogränsen för övertidsarbete inte överskrids. Om det finns frånvaro under veckan eller arbetsperioden bestäms gränsen för övertidsarbete per vecka enligt § 52 eller § 53. ▪ Under veckan har det uppstått både övertid per dygn och övertid per vecka. ▪ Arbetsskiftsförteckningen innehåller en 30 minuters måltidsrast. Fastställd arbetstid 8–17.30 9 h 8–15.30 7 h 8–15.45 7 h 15 8–16.30 8 h 8–15.30 7 h – – 38 h 15 Arbetad tid 10 h 7 h 7 h 15 8 h 7 h 30 9 h – 48 h 45 Övertid per dygn 1 h – – – – 1 h – 2 h Ersättning 1x50 % 1x50 % Övertid per vecka 48 h 45 - 2 h- 38 h 15 = 8 h 30 min Ersättning 5x50 % och 3,5 x100 %

  • Uppgiftslämnande för kreditupplysningsändamål Uppgifter om krediten, betalningsförsummelser och kredit- missbruk kan av banken komma att lämnas till kreditupp- lysningsföretag m fl. i enlighet med kreditupplysningslagen (1973:1173). Ytterligare upplysningar om uppgiftslämnande kan erhållas av banken.

  • Personuppgiftsbiträdesavtal Leverantören är Personuppgiftsansvarig för de personuppgifter denne behandlar vid uppfyllandet av Avtalet. Leverantören kommer att ingå i sammanhållen journalföring vilket innebär att Uppdragsgivaren i sina IT-system såsom biträde behandlar även de uppgifter som Leverantören är personuppgiftsansvarig för. Härmed ingås därför en överenskommelse mellan Personuppgiftsansvarig (Leverantören) och Personuppgiftsbiträde (Uppdragsgivaren) i enlighet med Personuppgiftslagen (SFS 1998:2004) 30 § andra stycket (Personuppgiftsbiträdesavtal). Överenskommelsen omfattar all behandling av personuppgifter som Personuppgiftsbiträdet inom ramen för Avtalet utför för den Personuppgiftsansvariges räkning.

  • AVRÄKNINGSORDNING Vid betalning har banken rätt att avräkna samtliga på krediten till betalning förfallna avgifter, kostnader och räntor innan avräkning sker på kapitalskulden.

  • Godkännande av dagordning Val av en eller två justeringsmän