Parternas gemensamma syn. För att svara mot behoven i den nya skolan har de centrala parterna ändrat i lärares arbetstidsbestämmelser till förmån för en reglerad arbetstid. Avsikten med detta har inte varit att öka eller minska lärares tid för traditionell undervisning utan att ge lärare och skolledare ökade möjligheter att skapa en flexibel arbetsorganisation som främjar elevernas lärande. Avsikten är inte heller att reducera lärares möjlighet att avsätta tid för enskilt för- och efterarbete utan att ge dem en chans att anpassa tidsåt- gången och att inom årsarbetstiden disponera tid för olika uppgifter på det sätt som bäst bidrar till elevernas kunskapsutveckling. Denna tillämpningsöverenskommelse syftar till att reglera detaljerna i de fall en arbetstagare har längre arbetstid del av år med arbetsfria perioder enligt Friskoleavtalets kap 4:2.
Parternas gemensamma syn. Dagens samhällsdebatt präglas av synen att kunskap och kompetens är avgörande faktorer för samhällets värdeskapande och för fortsatt välfärd. Där betonas att såväl samhället, näringslivet som organisationer och individer är beroende av kunskap för sin framgång, konkurrenskraft och fortlevnad. Samtidigt upplever vi en ökad förändringstakt där gamla strukturer och regler upplöses och nya tillkommer. Arbetsmarknaden förändras när gamla yrken försvinner eller minskar, nya produkter och tjänster skapas och gränser mellan gamla yrkesroller suddas ut. Studieförbundens framgång kommer i framtiden att vara än mer beroende av kompetenta och engagerade medarbetare och en flexibel arbetsorganisation. Samtliga medarbetares förmåga att aktivt bidra till avdelningens/enhetens verksamhetsutveckling och deras delaktighet i den samlade verksamheten kommer att bli allt viktigare. Framgången i arbetet med att utveckla alla medarbetares kompetens och att stimulera till goda insatser kommer därför att vara av stor strategisk betydelse. Personalutvecklings- insatser och systemet med individuella löner är ett par viktiga instrument i detta arbete.
Parternas gemensamma syn. Parterna är eniga om att hälso- och sjukvårdens robusthet i vardagen behöver öka. En mer robust hälso- och sjukvård i vardagen skapar bättre förutsättningar för krisberedskap och för den beredskap som är nödvändig för att kunna möta behoven av hälso- och sjukvård även vid höjd beredskap och krig. Av delbetänkandet En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården (SOU 2021:19) framgår det att det är nödvändigt att det i nära anslutning till där hälso- och sjukvård bedrivs finns en robust och omsättningsbar lagerhållning av sjukvårdsprodukter så som läkemedel, medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning. Parterna ställer sig bakom att målsättningen är att hälso- och sjukvårdens förmåga att bedriva god vård i vardagen ska säkerställas för minst en månad.