Provningsunderlagets Utformning
Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 15 februari 2022 • Avtal om Mini-Maria mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Mölndals stad • Verksamhetsbeskrivning Mini-Xxxxx XXXX • Ekonomisk kalkyl • Samverkansavtal Mölndal och Härryda avseende öppenvårdsmottagning Mini-Maria Regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för missbruks- och beroendevården vilket regleras bland annat i socialtjänstlagen (2001:453) och i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Sedan 1 juli 2013 finns även en lagstadgad skyldighet för kommuner och landsting att ingå överenskommelser om samarbete kring personer med missbruk och beroende av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. Uppstarten av Mini-Maria innebär att en integrerad öppenvårdsmottagning ska bedrivas i samarbete mellan region och kommun. Huvudmottagningen som kommer ligga i Krokslätt, Mölndal, ska vara tillgänglig för ungdomar upp till 21 år med frågor eller problematik rörande alkohol, droger eller spel om pengar. Mottagningen ska även vända sig till de ungas närstående samt till professionella som kommer i kontakt med målgruppen. Härryda kommun, Stenungssunds kommun och Kungälvs kommun kommer att ingå i arbetet med Mini-Maria. Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals stad utformar ett samverkansavtal med respektive kommun som närmare reglerar kommunernas interna samverkan inom ramen för Mini-Marias verksamhet nämnda kommuner emellan. Från början var det nio kommuner som skulle samverka med regionen. Fem av dessa har bildat egna kluster och skapar egna avtal med regionen (Lilla Edet, Ale, Lerum, Alingsås, Partille). Huvudmannaskapet är uppdelat där VGR är huvudman för den del av verksamheten som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen och Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals stad är huvudman för den verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen. Mini-Maria ska vara en lättillgänglig mottagningsverksamhet dit unga människor och föräldrar kan söka sig på eget initiativ för att söka råd, stöd och behandling för problem rörande riskbruk, skadligt bruk och beroende. Kommunerna kommer framgent att upprätta när-mottagningar och personalen kommer därmed att ambulera. Verksamheten ska samfinansieras och det ska finnas en tydlig uppdelning av huvudmännens ansvarsområden utifrån profession och lagstadgade skyldigheter. Kommunikationsplan förbereds av VGR och kommer att tillsammans med kommunernas kommunikatör samordna informationen till allmänheten. Bland annat ska informationen förklara vad Mini-Maria är, var mottagningarna finns, att det är kostnadsfritt och att personalen har tystnadsplikt. Lämpliga kanaler är kommunernas hemsidor, men även pressmeddelanden, sociala medier, skolor, vårdverksamheter, föreningar etcetera kan användas. VGR och respektive kommun är arbetsgivare och har ansvar för sin respektive personal. Mölndals stads Social- och arbetsmarknadsförvaltning rekryterar socionomer och VGR rekryterar sjuksköterskor, läkare och psykolog, varav de två sistnämnda roterar mellan nio olika kommuners Mini-Maria mottagningar. Både region och kommun placerar ut sin personal utifrån målgruppens invånarantal i respektive kommun.
Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.
Avgörande av meningsskiljaktigheter På detta avtal tillämpas finsk lagstiftning samt åländsk lag till de delar landskapet Åland har egen lagstiftningsbehörighet. Tvister om giltigheten, tolkningen och tillämpningen av detta avtal samt om extra arbeten och kostnader för dem ska, om parterna inte på egen hand kan förlikas, liksom angelägenheter som gäller tvister om indrivningen av tillgodohavanden till följd av kontraktet, föras till Ålands tingsrätt för avgörande. Om parterna enas om det kan ärendet även avgöras genom skiljemannaförfarande.
Uppdragets omfattning Leverantörens arbete ska omfatta såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande åtgärder. Förebyggande arbete är en viktig del såväl i det individuella mötet som på gruppnivå och ska genomsyra verksamheten. I ett hälsoinriktat förhållningssätt finns en strävan att stärka barnets ställning i hälso- och sjukvården och se barnet och dess familj som expert på sin situation och som en medaktör, för att uppnå god hälsa. • Leverantören ska svara för/medverka i utbildningsinsatser kring förebyggande arbete. • Leverantören ska vid behov samverka med de förtecknade barnens förskolor. Barnhälsovårdens folkhälsoarbete syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla barn. Detta omfattar planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom och avsikten är att påverka skydds- och riskfaktorer samt förhållanden som bidrar till en positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå. Det förebyggande arbetet syftar till att förebygga sjukdom och avser insatser riktade till enskilda individer eller särskilda högriskgrupper i avsikt att undanröja riskfaktorer för skada eller sjukdom. Hälsofrämjande arbete utgår ifrån ett salutogent förhållningssätt där utgångspunkten är en helhetssyn på barnet och familjen och kunskap om hälsans bestämningsfaktorer. Samverkan, samarbete, dialog, delaktighet, empowerment, jämlikhet och genus är centrala begrepp som ingår i ett hälsofrämjande arbete.
UPPGIFTSLÄMNANDE FÖR KREDITUPPLYSNINGSÄNDAMÅL Uppgifter om krediten, betalningsförsummelser och kredit- missbruk kan av banken komma att lämnas till kreditupp- lysningsföretag m fl. i enlighet med kreditupplysningslagen (1973:1173). Ytterligare upplysningar om uppgiftslämnande kan erhållas av banken.
Upplysningsplikt Och Riskökning Den som vill teckna en tjänstereseförsäkring är skyldig att på Europeiska ERV begäran lämna upplysningar som kan ha betydelse för frågan om försäkringen skall meddelas. Detsamma gäller om försäkringstagaren begär att få för- säkringen utvidgad eller förnyad. Försäkringstagaren skall ge riktiga och fullständiga svar på Europeiska ERV frågor. Även utan förfrågan ska försäkringstagaren lämna uppgift om för- hållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen. Under försäkringstiden ska försäkringstagaren på begäran ge Europeiska ERV upplysningar om förhållanden som anges i första stycket. En försäkringstagare som inser att Europeiska ERV tidigare har fått oriktiga eller ofullständiga uppgifter om förhållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen är skyldig att utan oskäligt dröjsmål rätta uppgifterna. Om försäkringstagaren vid fullgörande av sin upplysnings- plikt enligt ovan förfarit svikligt eller i strid mot tro och heder, är avtalet ogiltigt enligt vad som sägs i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område och Europeiska ERV fritt från ansvar för försäkrings- fall som inträffar därefter. Har försäkringstagaren annars uppsåtligen eller av oaktsam- het eftersatt sin upplysningsplikt och kan Europeiska ERV visa att Europeiska ERV inte skulle ha meddelat försäkring om upplysningsplikten hade fullgjorts, är Europeiska ERV fritt från ansvar för inträffade försäkringsfall. Kan Europeiska ERV visa att man skulle ha meddelat för- säkring mot högre premie eller i övrigt på andra villkor än som avtalats, är dess ansvar begränsat till vad som svarar mot den premie och de villkor i övrigt som har avtalats. Har Europeiska ERV inte tagit återförsäkring som annars skulle ha tecknats, skall ansvaret anpassas efter detta. Europeiska ERV ansvar faller inte bort eller begränsas enligt andra stycket, om Europeiska ERV när upplysningsplikten eftersattes insåg eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga eller ofullständiga. Detsamma gäller om de orik- tiga eller ofullständiga upplysningarna saknade eller senare har upphört att ha betydelse för avtalets innehåll.
Teckningsrätter Aktieägares företrädesrätt utövas med stöd av teckningsrätter. Den som är registrerad som aktieägare på avstämningsdagen den 8 januari 2010 erhåller en (1) teckningsrätt för varje befintlig aktie. För teckning av fyra (4) aktier erfordras nio (9) teckningsrätter.
Teckningskurs Teckningskursen är 2,50 SEK per aktie. Courtage utgår ej.
Meningsskiljaktigheter Uppkommer tvist rörande arbetsvillkor eller förhållandet i övrigt mellan parterna eller deras medlemmar ska part påkalla förhandling. Sådan förhandling ska påkallas inom fyra månader efter det part fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att händelsen har inträffat. Tvistefrågor som ej kan lösas vid lokal förhandling ska hänskjutas till central förhandling. Central förhandling ska påkallas inom två månader efter det den lokala förhandlingen avslutats. Om en rättstvist som rör lag, kollektivavtal eller enskilt avtal har varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, får part hänskjuta tvisten rättsligt avgörande inom tre månader från den dag då den centrala förhandlingen har avslutats. Påkallar part inte förhandling, eller väcks intetalan, inom föreskriven tid, förlorar hen rätten till vidare talan. Om i lag föreskrivs annan frist gäller lagens bestämmelse.
Tillämpningsanvisning Vid byråarbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbe- te per vecka. Från den arbetade tiden per vecka avdras först even- tuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka över- skrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per vecka. Övertid per vecka uppstår i allmänhet då arbete utförs minst sex dagar under en vecka. Den fulla ordinarie arbetstiden är 36 timmar 15 minuter och övertidsgränsen är 38 timmar 15 minuter. Av de timmar som överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka utgör 2 timmar mertidsarbete. Om arbetstidsersättningar planeras in i arbetsskiftsförteckningen som ledig tid, planeras en underskridning av den ordinarie arbets- tiden med motsvarande tid. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte på grund av detta. Om det görs fler arbetstimmar än planerat på initiativ av arbetsgivaren, flyttas kompensationsledigheten till mot- svarande del för att ges senare eller ersättas i pengar enligt § 42 mom. 1. Arbetstiden som motsvarar överförd kompensationsledighet är då ordinarie arbetstid. Dygnsövertid uppstår då ett i arbetsskiftsförteckningen inplanerat minst 8 och högst 9 timmar långt arbetsskift överskrids, trots att veckogränserna för mertids- och övertidsarbete inte överskrids. Om det finns frånvaro under veckan eller arbetsperioden bestäms gränserna för mertid och veckoövertid enligt § 59 eller § 60. Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ, och som överskrider följande övertidsgränser:
