Skälen till FI:s ställningstagande exempelklausuler

Skälen till FI:s ställningstagande. De överväganden och bedömningar som låg till grund för FI:s föreskrifter FFFS 2012:6 är fortfarande aktuella. De större svenska bankernas behov av motståndskraft genom att ha tillräckliga likviditetsbuffertar i euro och US- dollar kvarstår även efter att nationella regler ersatts av LCR-förordningen. Behovet av en tillräcklig likviditetstäckning som i dag säkerställs genom före- skrifter kommer därför i fortsättningen att behöva säkerställas inom ramen för ÖUP. I tider av likviditetsstress söker sig investerare i regel till de mest likvida till- gångarna. Generellt innebär det att investerare efterfrågar tillgångar i så kallade globala reservvalutor där marknadslikviditeten är hög även i tider av finansiell turbulens. Till följd av ett större utbud och jämnare efterfrågan har tillgångar i euro och US-dollar, vilka är de största reservvalutorna, uppvisat lägre prisvola- tilitet i perioder av finansiell turbulens jämfört med tillgångar i mindre valutor. Eftersom Sverige står utanför eurosamarbetet, har Riksbanken begränsad möj- lighet att ge svenska banker likviditetsstöd i global reservvaluta och i förläng- ningen i andra mindre valutor. Mot bakgrund av detta anser FI därmed att mot- ståndskraften i de större svenska bankerna stärks med likviditetsbuffertar i va- lutorna euro och US-dollar. I ett läge då banker har ett överskott av likvida tillgångar i euro eller US-dollar, som täcker mer än deras nettoutflöden i dessa valutor, kan tillgångar även avyttras och växlas för att fullgöra åtaganden i andra valutor. Likvida tillgångar i reservvalutor kan därmed vid behov användas för att täcka utflöden i andra valutor, exempelvis svenska, danska eller norska kronor. Sverige har en relativt stor och koncentrerad banksektor där bankerna har nära koppling till varandra och till de internationella finansieringsmarknaderna. Även om likviditetsbuffertar i US-dollar och euro i första hand är viktiga för
Skälen till FI:s ställningstagande. De svenska storbankerna har generellt stora flöden i euro och US-dollar i form av derivattransaktioner. Det beror i stor utsträckning på att bankerna utför valutasäkring åt svenska institutionella investerare, exempelvis livförsäkringsbolag och pensionsfonder, som har placeringstillgångar i dessa valutor. Det svenska likviditetstäckningskravet baserades på Baselkommitténs standard från 2010 eftersom likviditetstäckningskravet enligt tillsynsförordningen inte var specificerat och infört fullt ut. Standarden reviderades dock på flera punkter efter införandet av FI:s föreskrifter, däribland hantering av derivattransaktioner
Skälen till FI:s ställningstagande. Ett eventuellt krav på att banker ska hålla tillgångar i signifikanta valutor, som till exempel svenska kronor och övriga enskilda nordiska valutor, måste vägas mot effekterna på den finansiella stabiliteten. FI bedömer inte att den totala likviditetsbufferten i bankerna skulle öka vid införande av ytterligare krav i en- skilda valutor. FI ser det istället som möjligt att bankerna skulle vikta om sina

Related to Skälen till FI:s ställningstagande

  • Utskottets ställningstagande Utskottet noterar inledningsvis att samtliga motionärer i detta avsnitt ser behov av att ändra regelverket som möjliggör undantag från turordningsreglerna i anställningsskyddslagen. Motionärerna skiljer sig dock åt i fråga om i vilken riktning de menar att förändringarna av regelverket bör gå. Medan motio- närerna i partimotion 2021/22:461 yrkande 8 (V) anser att möjligheten för vissa arbetsgivare att göra undantag från turordningen helt ska tas bort ur lagen har motionärerna kommittémotionerna 2021/22:2565 yrkande 3 (SD) och 2021/22:4198 yrkande 27 (KD) samt motionerna 2021/22:1466 (M) och 2021/22:4043 yrkande 1 (M) förslag om att utöka arbetsgivarnas möjlighet till undantag. Utskottet anser att anställningsskyddslagens utformning är central för att skapa en rimlig balans mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden. Utformningen av regelverket för turordningsreglerna spelar en viktig roll i sammanhanget. Det är lagstiftarens uppgift att tillsammans med parterna finna en lämplig nivå i balansen mellan arbetsgivarnas intresse av flexibilitet och arbetstagarnas intresse av trygghet. Det är viktigt att både arbetsrätten i stort och just turordningsreglerna utvecklas i takt med förändringar på arbetsmark- naden. Även om det är viktigt att det arbetsrättsliga regelverket är stabilt över tid är det inte immunt mot behovet av förändringar om situationen på arbetsmarknaden motiverar det. Vi har i dag ett mer globaliserat samhälle där bl.a. ny teknik sprider sig snabbt, och där krav på stor anpassningsförmåga och ständig utveckling följer i spåren av detta. Det uppstår ibland situationer där företag och andra verksamheter behöver kunna behålla nyckelkompetens i samband med omstruktureringar för att klara av konkurrensen och för att verksamheter ska kunna växa. Med det ovan anförda som utgångspunkt är det viktigt att både lagstiftaren och parterna på arbetsmarknaden bevakar utvecklingen och agerar om och när det är nödvändigt. Utskottet konstaterar att det är just vad såväl regeringen som arbetsmarknadens parter har gjort. Parterna förde under en längre tid konstruktiva förhandlingar som genererade en principöverenskommelse med förslag på hur det arbetsrättsliga regelverket bör reformeras. Ett centralt inslag i parternas förslag är en utökad möjlighet att göra undantag från turordningen i anställningsskyddslagen. Regeringen har på uppmaning från parterna gått vidare med att behandla förslaget och har aviserat att en proposition på området kommer att avlämnas till riksdagen under våren 2022. Utskottet kan således konstatera att turordningsreglerna i anställnings- skyddslagen har fått den ordentliga översyn som motionärerna i detta avsnitt efterfrågar. Utskottet kommer också att få tillfälle att återkomma till frågan under riksmötet i samband med att regeringen lämnar sin proposition. Den tillämpade ordningen där parterna har gått före genom konstruktivt förhandlingsarbete är enligt utskottet en välkommen ordning för förändringar på området. Det visar också styrkan i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet kommer med stort intresse att följa det fortsatta arbetet med att genomföra parternas principöverenskommelse. I sammanhanget finns det också skäl att framhålla att det är möjligt att göra avvikelser från turordningsreglerna i anställningsskyddslagen genom kollektivavtal. Det är i praktiken vanligt förekommande att de inblandade parterna kommer överens om sådana avvikelser i form av en s.k. avtalsturlista när en arbetsbristsituation uppstår på en arbetsplats. Utskottet konstaterar således att avsteg från anställningsskyddslagens regler om sist in, först ut redan i dag görs på relativt bred front på den svenska arbetsmarknaden. Enligt parternas förslag ska det även fortsättningsvis vara tillåtet att genom kollektivavtal göra avvikelser från turordningsreglerna. Utskottet noterar att samma ordning föreslås i den lagrådsremiss som regeringen har tagit fram och således kan förväntas återkomma i den proposition som är aviserad till mars i år. Mot bakgrund av det pågående förändringsarbetet ser utskottet inget behov av att vidta åtgärder med anledning av de förslag som behandlas i detta avsnitt. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås. Företrädesrätten till återanställning‌

  • Ställningstagande Jag anser att bemanningsföretagens utbredning på den svenska arbetsmark- naden för med sig problem som drabbar både de bemanningsanställda och de anställda på kundföretagen. Det bidrar till att splittra arbetstagarna, hotar tryggheten på jobbet, försvårar utveckling av arbetets innehåll på de arbetandes villkor och stärker arbetsgivarnas makt. Jag kan i likhet med utskottet konstatera att vissa ändringar av regelverket vid inhyrning av arbetskraft nyligen har genomförts. Den nya lagstiftningen innebär visserligen en förbättring jämfört med tidigare lagstiftning. Jag menar dock att det krävs helt andra lösningar på de problem som inhyrning av arbetstagare för med sig. Mot bakgrund av de negativa effekter bemannings- företagen har på den svenska arbetsmarknaden finns det skäl till ett antal åtgärder från regeringen. Jag delar alltså inte utskottets avvisande inställning till behovet av förändringar. Jag anser därför att regeringen för att komma till rätta med de nuvarande bristerna på området bör • verka för en ändring av EU:s bemanningsdirektiv så att medlemsstaterna själva kan besluta om bemanningsföretag ska vara tillåtna på den egna arbetsmarknaden • återkomma med ett förslag om att uthyrningslagen ändras så att det blir förbjudet att hyra ut och hyra in arbetskraft för permanenta arbetskrafts- behov • återkomma med ett förslag på en tydlig skrivning i anställningsskydds- lagen där det uttryckligen framgår att det inte är tillåtet att hyra in arbetstagare från bemanningsföretag när det finns tidigare anställda som har företrädesrätt till återanställning • återkomma med ett förslag om att stärka den fackliga vetorätten i medbestämmandelagen genom att det för ett fackligt veto mot inhyrning ska räcka att kollektivavtal saknas och att de fackliga organisationerna ska kunna lägga in sitt veto även om det inte hållits någon förhandling enligt 38 § medbestämmandelagen • återkomma med ett förslag om att uthyrningslagen kompletteras med en bestämmelse som ger arbetstagare och avtalsslutande fackförbund rätt att på begäran ta del av bemanningsföretagets affärsavtal.

  • Undantag av vissa kategorier Löneavtal omfattar inte tjänsteman som vid företagets lönerevisionsda- tum: • Är anställd för vikariat, som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete och vars anställning inte har varat fortlöpande under tre månader eller • Är anställd på prov och antingen inte har övergått direkt från tidigare anställning, i vilken han har omfattats av tjänstemannaavtal om all- männa villkor, eller vars anställning inte har varat fortlöpande under tre månader eller • Innehar anställning som utgör bisyssla eller • Kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han uppnått pensionsåldern (67 år) eller har anställts efter att han uppnått den ordinarie pensions- ålder som tillämpas vid företaget. • Är tjänstledig under minst tre månader – räknat från lönerevisions- tidpunkten – av annan orsak än sjukdom eller föräldraledighet. När tjänstemannen återgår i tjänst skall lönen bestämmas efter samma normer som gällt för övriga tjänstemän vid företaget enligt löneavtalet. Överenskommelse kan träffas om att lönehöjning skall utges till tjänste- man, som enligt ovan är undantagen från löneavtalet. Därvid skall be- stämmelserna i löneavtalet vara vägledande. Om tjänsteman, som är anställd vid företagets lönerevisionsdatum är an- ställd som vikarie eller på prov och som enligt första stycket inte omfattas av löneavtalet, under avtalsperioden erhåller tillsvidareanställning vid fö- retaget skall bestämmelserna i löneavtalet vara vägledande vid fastställan- de av tjänstemannens lön.

  • INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER Styrelsen beslutade den 31 mars 2016 med stöd av bemyn- digande från årsstämman den 23 februari att öka Bolagets aktiekapital med högst 822 685 SEK genom en emission av högst 2 000 000 aktier med syfte att sprida ägandet i Bolaget (”Erbjudandet”). Erbjudandet riktar sig till befintliga aktieä- gare, allmänheten och professionella investerare. I samband med detta har styrelsen ansökt om upptagande till handel med Bolagets aktier på AktieTorget. Teckningskursen i emissionen har fastställts till 3,60 SEK per aktie, vilket motsvarar ett bolagsvärde före emissionen om 41,2 MSEK kronor. Värderingen av Bolaget har gjorts med sedvanliga värderingsmetoder och har fastställts med hjälp av en jämförelse av liknande noterade bolag samt en diskonte- rad kassaflödesanalys. Erbjudandet omfattar 2 000 000 nyemitterade aktier till ett pris per aktie om 3,60 SEK. Vid full teckning inbringar emis- sionen 7 200 000 SEK. Anmälan om teckning av aktier ska ske under perioden från och med den 4 april till och med 15 april 2016. Vid full teckning kommer aktiekapitalet att öka från 4 711 144,31 SEK till 5 533 828,88 SEK och antalet aktier kom- mer att öka från 11 453 100 aktier till 13 453 100 aktier. Bolagets styrelse har möjlighet att utnyttja en övertilldelnings- option omfattande högst 800 000 aktier till ett pris per aktie om 3,60 SEK motsvarande 2 880 000 SEK. Övertilldelnings- optionen kan, i händelse av att Erbjudandet fulltecknas, an- vändas för att ge ut aktier till de tecknare som inte fått till- delning inom ramen för Erbjudandet. Tilldelningen fastställs av styrelsen i enlighet med fastställda tilldelningsprinciper (se sidan 12). Sammantaget kan Erbjudandet inklusive övertilldel- ningsoptionen tillföra Bolaget 10 080 000 SEK före emissions- kostnader vilka beräknas uppgå till cirka 1,0 MSEK. Aktieägare som ej tecknar aktier i emissionen kommer vid full teckning av Erbjudandet, att vidkännas en maximal utspädning om 20 procent av kapital- och röstandelen i Bolaget motsvarande to- talt 2 800 000 aktier. Avsikten är att aktierna i Vadsbo SwitchTech ska bli föremål för handel på AktieTorget. AktieTorget har godkänt Vadsbo SwitchTech för notering under förutsättning att Bolaget, efter Erbjudandet, uppfyller AktieTorgets spridningskrav om 200 aktieägare samt att minst 60 procent av emissionsbeloppet, motsvarande 4,3 MSEK tecknas och inkommer till Bolaget. Första dag för handel planeras till den 3 maj 2016. Ledningsgruppen och fyra styrelseledamöter äger tillsam- mans 80 procent av aktierna i Bolaget innan förestående Er- bjudande. Dessa personer har förbundit sig att inte utan Ak- tieTorgets skriftliga medgivande avyttra aktier i Bolaget under en period upp till 36 månader från första dagen för handel av Bolagets aktier på AktieTorget (så kallad lock-up)2. Lock-up avtalen innebär att ledningsgruppen ej har rätt att sälja någon del av sitt aktieinnehav innan den 29 december 2018 och le- damöterna har ej rätt att sälja någon del av sitt aktieinnehav innan tolv månader efter första dag för handel i Bolagets ak- tie. Efter tolv månader har de rätt att sälja upp till en tredjedel av sitt aktieinnehav. Efter 24 månader har de rätt att sälja yt- terligare en tredjedel av sitt innehav. Efter 36 månader har de rätt att sälja sina totala innehav. Härmed inbjuds befintliga aktieägare, allmänheten och pro- fessionella investerare att teckna aktier i Vadsbo SwitchTech i enlighet med villkoren i detta Memorandum. I övrigt hänvisas till detta Memorandum, vilket har upprättats av styrelsen i Vadsbo SwitchTech med anledning av Erbjudan- det. Styrelsen i Bolaget är ansvarig för innehållet i Memoran- dumet. Härmed försäkras att styrelsen vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i Me- morandumet, såvitt styrelsen vet, överensstämmer med fak- tiska förhållanden och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd. Göteborg den 31 mars 2016 Vadsbo SwitchTech Group AB/Styrelsen

  • Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.

  • Upptagande till handel på reglerad marknad För Lån som enligt Slutliga Villkor ska upptas till handel på Reglerad Marknad åtar sig Xxxxxxx att ansöka om detta vid Nasdaq Stockholm AB eller annan Reglerad Marknad och att vidta de åtgärder som erfordras för att bibehålla upptagandet till handel så länge det relevanta Lånet är utestående, dock längst så länge detta är möjligt enligt tillämpliga regler.

  • Påföljd vid åsidosättande av räddningsplikt Om den försäkrade uppsåtligen eller av grov vårdslöshet inte uppfyller sin räddningsplikt och om det kan antas att detta varit till men för bolaget är bolaget berättigat till skäligt avdrag på ersättningsbelopp som annars bort utgå eller till fullständig befrielse från ersättningsskyldighet.

  • Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.

  • Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

  • Teckningstid Xxxxxxxx av aktier ska ske under perioden från och med den 17 maj 2018 till och med den 1 juni 2018. Styrelsen i Bolaget äger rätt att förlänga teckningstiden. De äger inte rätt att avbryta emissionen efter det att teckningstiden har påbörjats.