Stimulera järnvägsföretag exempelklausuler

Stimulera järnvägsföretag. Modellen syftar till att stimulera järnvägsföretag som kan sköta lokala matartransporter. Det blir ett indirekt stöd för trafik på industrispår och syftar till att skapa ett relativt heltäckande nätverk för vagnslasttrafik.
Stimulera järnvägsföretag. Stimulera järnvägsföretag är, liksom stimulera transporter, en modell som Banverket ser som ytterligare en möjlighet att skapa en utvecklingspotential för industrispår. Banverket ser dock av olika skäl, bl.a. för att den bryter mot gällande EG-rätt, varken denna modell som ett alternativ eller som ett komplement till de övriga förslag som verket presenterar i rapporten. Detta gäller dock inte den del som avser lokuthyrning, där man vill verka för att tillgången till lok för uthyrning ökar. KTH menar däremot att modellen, trots att den strider mot gällande EG-rätt, bör användas för att förstärka utvecklingsmöjligheterna för industrispåren och vill även i sammanhanget peka på möjligheterna att får dispens från gällande EG-rätt. Som framgått av ovan är trafikeringen av industrispår beroende av att det finns järnvägsföretag som är intresserade av detta. Rent generellt är lokala småskaliga järnvägsföretag mer intresserade av att bedriva denna typ av trafik än stora nationella järnvägsföretag. Det beror inte i första hand på att de småskaliga järnvägsföretagen har lägre kostnader än de storskaliga, utan snarare på att de är mer flexibla och att de lättare kan anpassa sina produktionsresurser till mer lokala och tillfälliga marknader. De stora järnvägsföretagen, som t.ex. Green Cargo, har idag en effektiv organisation för matartrafik med relativt moderna lok med t ex radiostyrning. Dessa produktionsresurser är emellertid anpassade till större kunder och regelbundna flöden. Småskaliga järnvägsföretag har i allmänhet äldre begagnade lok, som är billigare i inköp men dyrare i drift. Kostnaden blir således ungefär densamma, men skillnaden är att dessa järnvägsföretag lever på den lokala marknaden och har en organisation (eller snarare ingen organisation) som lättare kan anpassas till dessa kunders behov. Syftet med EU:s direktiv är att öppna järnvägsmarknaden och därmed öka konkurrensen och förbättra utbudet av järnvägstransporter. Etableringströsklarna är höga i järnvägsektorn, lönsamheten låg och investeringarna långsiktiga, vilket gör att kravet på snabb avkastning på kapital är svårt att uppfylla. Lokala järnvägsföretag har tagit initiativ till att etablera nya industrispår eftersom de vidgar deras marknad och intjäningsförmåga, medan något förenklat nationella järnvägsföretag valt att inte trafikera industrispår. Eftersom det bara finns lokala järnvägsföretag i vissa avgränsade delar av Sverige, blir nettoresultatet att industrispårsanvändningen minskar och därm...

Related to Stimulera järnvägsföretag

  • Tillämpningsanvisning Om avbrottet är känt när arbetsskiftsförteckningen görs upp be- traktas måndag–fredag som arbetsdagar oberoende av hur tjänsteinnehavaren arbetar i övrigt. En söckenhelg som ingår i avbrottstiden betraktas som arbetsdag, vilket innebär att den ordinarie arbetstiden inte förkortas med söckenhelgsförkortning enligt mom. 3. En söckenhelg förkortar den ordinarie arbetsti- den enligt mom. 3 när den står utanför avbrottet. Med jourledighet avses jourersättning i form av ledighet en- ligt § 11. Se dessutom tillämpningsbilaga 1 till arbetstidskapitlet angående planeringen av arbetsskiftsförteckningen. Arbetsskiftsförteckningen för en läkare eller tandläkare vid en hälsocentral görs upp för en treveckorsperiod. Under den första veckan infaller långfredagen. Läkaren/tandläkaren har semester eller tjänstledighet hela den första veckan och jourledighet under tisdag och onsdag den vecka då annandag påsk infaller. Den or- dinarie arbetstiden under treveckorsperioden är 114 timmar 45 minuter - 38 timmar 15 minuter (semesterveckan) - 7 timmar 39 minuter (annandag påsk) - 15 timmar 18 minuter (7 timmar 39 minuter + 7 timmar 39 minuter, jourledighet som annars hade varit arbetsdagar) = 53 timmar 33 minuter. – En deltidsanställd (arbetstid 90 tim./3 veckor) är under en treveck- ors arbetsperiod tjänstledig en vecka. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar tjänstledig- heten, dvs. till 60 timmar. – En deltidsanställd har semester under en del av veckan. Den ordi- narie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som mots- varar semestern. Om en deltidsanställd t.ex. arbetar bara 2–3 da- gar i veckan, beviljas semestern om möjligt i hela veckor. – En deltidsanställd insjuknar plötsligt. Den ordinarie arbetstiden un- der perioden förkortas med det timantal som antecknats för sjuk- dagarna. – Under en avbruten arbetsperiod för en deltidsanställd infaller en söckenhelg. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar avbrottet och med en proportionell söckenhelgsförkortning. En deltidsanställd tjänsteinnehavare har en ordinarie arbetstid på 90 timmar under en treveckorsperiod (i genomsnitt 30 timmar i veckan = 78,43 % av full arbetstid)1. Tjänsteinnehavaren har haft på förhand planerad semester den första veckan2 och två dagar den andra veckan3. Den tredje veckan insjuknar tjänsteinnehava- ren oväntat på fredagen, då arbetsskiftet hade varit 6 timmar4. Den ordinarie arbetstiden under arbetsperioden är 90 tim.1 - 30 tim.2 - 6 tim.3 - 6 tim.3 - 6 tim.4 = 42 tim., vilket samtidigt är grän- sen för mertidsarbete. Arbetsperiodens ordinarie arbetstid och gränsen för mertidsarbete beräknas enligt följande: (78,43 % ((3 x 38 tim. 15 min.)1 – 38 tim. 15 min.2 – 7 tim. 39 min.3 – 7 tim. 39 min.3)) – 6 tim.4 = 42 tim. Arbetsgivaren beslutar om en ändamålsenlig förläggning av den ordinarie arbetstiden till vardagar från måndag till torsdag kl. 7.30–20 och fredag kl. 7.30–18 enligt vad tillgången på tjänsterna, ett bättre utnyttjande av resurserna o.d. kräver. Då arbetsgivaren bereder arrangemangen för den ordinarie arbetstiden eller planerar att ändra dem, ska arbetsgivarens representant och förtro- endemannen tillsammans gå genom enhetens/klinikens resurser, arbets- arrangemangen och övriga relevanta omständigheter, varvid förtroende- mannen ska ges tillfälle att framföra sin åsikt.

  • Tvistlösning Parterna bör försöka lösa tvist som gäller tolkningen eller tillämpningen av avtalet på egen hand. Om parterna inte kan enas, kan tvisten prövas av Allmänna reklamationsnämnden (ARN), Box 174, 101 23 Stockholm, xxx.xxx.xx, eller av allmän domstol. En tvist kan även prövas via EU-kommissionens onlineplattform: xxxx://xx.xxxxxx.xx/xxx.

  • Upplysningsplikt När du tecknar, utvidgar eller förändrar en försäkring är du skyldig att på vår begäran lämna upplysningar som kan vara av betydelse för att försäkring ska beviljas. Upplysningarna ska vara riktiga och fullständiga. Om du inser att vi har fått oriktiga eller ofullständiga uppgifter är du skyldig att utan oskäligt dröjsmål rätta uppgifterna.

  • Teckningskurs Teckningskursen är 0,10 kronor per aktie. Inget courtage kommer att tas ut.

  • Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

  • Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 15 februari 2022 • Avtal om Mini-Maria mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Mölndals stad • Verksamhetsbeskrivning Mini-Xxxxx XXXX • Ekonomisk kalkyl • Samverkansavtal Mölndal och Härryda avseende öppenvårdsmottagning Mini-Maria Regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för missbruks- och beroendevården vilket regleras bland annat i socialtjänstlagen (2001:453) och i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Sedan 1 juli 2013 finns även en lagstadgad skyldighet för kommuner och landsting att ingå överenskommelser om samarbete kring personer med missbruk och beroende av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. Uppstarten av Mini-Maria innebär att en integrerad öppenvårdsmottagning ska bedrivas i samarbete mellan region och kommun. Huvudmottagningen som kommer ligga i Krokslätt, Mölndal, ska vara tillgänglig för ungdomar upp till 21 år med frågor eller problematik rörande alkohol, droger eller spel om pengar. Mottagningen ska även vända sig till de ungas närstående samt till professionella som kommer i kontakt med målgruppen. Härryda kommun, Stenungssunds kommun och Kungälvs kommun kommer att ingå i arbetet med Mini-Maria. Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals stad utformar ett samverkansavtal med respektive kommun som närmare reglerar kommunernas interna samverkan inom ramen för Mini-Marias verksamhet nämnda kommuner emellan. Från början var det nio kommuner som skulle samverka med regionen. Fem av dessa har bildat egna kluster och skapar egna avtal med regionen (Lilla Edet, Ale, Lerum, Alingsås, Partille). Huvudmannaskapet är uppdelat där VGR är huvudman för den del av verksamheten som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen och Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals stad är huvudman för den verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen. Mini-Maria ska vara en lättillgänglig mottagningsverksamhet dit unga människor och föräldrar kan söka sig på eget initiativ för att söka råd, stöd och behandling för problem rörande riskbruk, skadligt bruk och beroende. Kommunerna kommer framgent att upprätta när-mottagningar och personalen kommer därmed att ambulera. Verksamheten ska samfinansieras och det ska finnas en tydlig uppdelning av huvudmännens ansvarsområden utifrån profession och lagstadgade skyldigheter. Kommunikationsplan förbereds av VGR och kommer att tillsammans med kommunernas kommunikatör samordna informationen till allmänheten. Bland annat ska informationen förklara vad Mini-Maria är, var mottagningarna finns, att det är kostnadsfritt och att personalen har tystnadsplikt. Lämpliga kanaler är kommunernas hemsidor, men även pressmeddelanden, sociala medier, skolor, vårdverksamheter, föreningar etcetera kan användas. VGR och respektive kommun är arbetsgivare och har ansvar för sin respektive personal. Mölndals stads Social- och arbetsmarknadsförvaltning rekryterar socionomer och VGR rekryterar sjuksköterskor, läkare och psykolog, varav de två sistnämnda roterar mellan nio olika kommuners Mini-Maria mottagningar. Både region och kommun placerar ut sin personal utifrån målgruppens invånarantal i respektive kommun.

  • Begränsning Skada på yttertak, altantak, skärmtak och liknande orsakad av snötryck ersätts endast om taket byggts enligt gällande byggnorm och för rådande snözon. Försäkringen gäller inte för • skada som omfattas enligt avsnittet F Egendomsskador • skada orsakad av djur • skada på grund av läckage från badrum, duschrum, tvättstuga eller annat våtutrymme som inte uppfyller de bygg- och branschregler samt tillverkarens råd och anvisningar som gällde vid byggnads- eller installationstillfället • skada orsakad av felaktig konstruktion, felaktigt utförande eller materialfel • byggnadsdel som skadats genom långtidspåverkan såsom mögel, fukt, röta, svamp, rost eller liknande • skada orsakad av slitage, förbrukning, bristande underhåll eller självförstörelse vare sig skadan visar sig successivt eller plötsligt • skada på egendom vid felaktig bearbetning, reparation eller rengöring • skada på brygga, båthus, sjöbod, badhytt eller liknande orsakad av vind, vågor eller andra naturkrafter • skada på tak och byggnaden i övrigt orsakad av läckage från tak • skada på eller genom byggnadens grund eller vägg orsakad av uti- från kommande vatten • skada som inte inverkar på egendomens funktion utan enbart består i skönhetsfel • skada på skorsten, murverk, kakelugn och elvärmeslingor • sotskada från levande ljus, marschaller och oljelampor • kostnad för upptining och rensning av ledning • kostnad för utströmmande vätska • skada på putsad fasad orsakad av frysning • skada genom bedrägeri, egenmäktigt förfarande eller olovligt för- fogande.

  • Giltighet och uppsägning Såvida inte särskilt anges, gäller BÖK 24 för perioden 2024-04-01–2025-03-31 med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Har avtalet inte sagts upp inom föreskriven tid, förlängs dess giltighet för en tid av 12 kalendermånader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal.

  • Ansvarsbegränsning Förvaltaren eller förvaringsinstitutet är inte ansvariga för skada som beror av svenskt eller utländskt lagbud, svensk eller utländsk myndighetsåtgärd, krigshändelse, strejk, blockad, bojkott, lockout eller annan liknande omständighet. Förbehållet i fråga om strejk, blockad, bojkott och lockout gäller även om förvaltaren eller förvaringsinstitutet är föremål för eller vidtar sådan konfliktåtgärd. Skada som uppkommit i andra fall ska inte ersättas av förvaltaren eller förvaringsinstitutet, om de varit normalt aktsamma. Förvaltaren eller förvaringsinstitutet är i intet fall ansvariga för indirekt skada, om inte den indirekta skadan orsakats av förvaltarens eller förvaringsinstitutets grova vårdslöshet. Inte heller ansvarar förvaltaren eller förvaringsinstitutet för skada som orsakats av att andelsägare eller annan bryter mot lag, förordning, föreskrift eller dessa fondbestämmelser. Xxxxxx uppmärksammas andelsägare på att denne ansvarar för att handlingar som förvaltaren tillställts är riktiga och behörigen undertecknade samt att förvaltaren underrättas om ändringar beträffande lämnade uppgifter. Förvaltaren eller förvaringsinstitutet svarar inte för skada som orsakats av – svensk eller utländsk – reglerad marknad eller annan marknadsplats, depåbank, central värdepappersförvarare, clearingorganisation, eller andra som tillhandahåller motsvarande tjänster, och inte heller av uppdragsgivare som förvaltaren eller förvaringsinstitutet med tillbehörlig omsorg anlitat eller som anvisats förvaltaren. Detsamma gäller skada som orsakats av att ovan nämnda organisationer eller uppdragstagare blivit insolventa. Förvaltaren eller förvaringsinstitutet ansvarar inte för skada som uppkommer för fonden, andelsägare i fonden eller annan i anledning av förfogandeinskränkning som kan komma att tillämpas mot förvaltaren eller förvaringsinstitutet beträffande finansiella instrument. Föreligger hinder för förvaltaren eller förvaringsinstitutet att helt eller delvis verkställa åtgärd enligt avtal på grund av omständighet som anges ovan får åtgärden uppskjutas tills dess hindret upphört. Om förvaltaren eller förvaringsinstitutet till följd av en sådan omständighet är förhindrat att verkställa eller ta emot betalning ska förvaltaren eller förvaringsinstitutet respektive andelsägaren inte vara skyldigt/skyldig att erlägga dröjsmålsränta. Motsvarande befrielse från skyldigheten att erlägga dröjsmålsränta gäller även om förvaltaren med tillämpning av § 10 tillfälligt skjuter upp tidpunkten för värdering, teckning respektive inlösen av fondandelar. Att andelsägare oaktat vad som framgår ovan i vissa fall ändå är berättigade till skadestånd kan följa av 8 kap. 28-31 §§ samt 9 kap. 22 § LAIF.

  • Premiebetalning Den första premien ska betalas senast på avtalstidens första dag eller på annan senare dag som anges på fakturan. Premien behöver dock inte betalas tidigare än 14 dagar efter det att If sänt faktura till försäkringstagaren. Xxxxxxx premien inte inom denna tid är försäkringstagaren i dröjsmål. Premie för en senare premieperiod behöver inte betalas tidigare än en månad från den dag If sände ett krav på premien till försäkringstagaren. Om försäkringstagaren inte betalar hela premiefakturan avkortas avtalsperioden till att svara mot förhållandet mellan betald premie och den premie som skulle ha betalats. Samma regel tillämpas om försäkringstagaren under avtalstiden utvidgar försäkringen men inte betalar tilläggspremien. Vid den förkortade avtalsperiodens slut kommer försäkringsavtalet från denna tidpunkt att förnyas under ett år om inget annat avtalas. Xxxxxxx premien efter förfallodagen har If rätt att erhålla dröjsmålsränta enligt räntelagen samt ersättning för kostnader enligt lag på grund av dröjsmålet. Försäkringstagaren anses ha betalat premien när han lämnat ett betalningsuppdrag avseende premien till en bank eller någon annan liknande betalningsförmedlare.