Uppgifternas kompetenskrav och tabellöner exempelklausuler

Uppgifternas kompetenskrav och tabellöner. Kompetenskraven gällande tjänstemannens uppgifter värderas enligt Lönevågsystemet eller ett motsvarande utvärderingssystem som kollektivavtalsparterna godkänt. Enligt detta bestäms kompetensgruppen för tjänstemannens uppgiftshelhet. Utifrån de kompetenspoäng som uppgifterna tilldelas grupperas uppgifterna enligt kompetensgrupper. Varje kompetensgrupp har en egen lönegrupp. För bedömningen av kompetenskraven bildas en arbetsgrupp i företaget bestående av arbetsgivarens och tjänstemännens representanter. Lönegrupperna bildas av kompetensgrupperna för arbetsuppgifterna där poängsättningen vid iakttagandet av Lönevågsystemet är följande: 001 182–221 002 246–269 003 270–299 Om man iakttar ett annat system än Lönevågen skall parterna avtala om poängsättningen av kompetensgrupperna. Tabellönerna är följande: 001 2 583,69 2 658,46 16,15 16,62 002 2 912,88 2 998,03 18,21 18,74 003 3 362,51 3 461,17 21,02 21,63 I huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla) betalas lön enligt HSR-tabellen. Om uppgifterna för en tjänsteman ändras permanent och väsentligt skall kompetensgruppen för de nya uppgifterna redas ut. En befattningsbeskrivning för bedömning av kompetensnivån skall inlämnas till bedömningsarbetsgruppen inom en månad efter att chefen och tjänstemannen har godkänt innehållet i befattningsbeskrivningen. Tjänstemannens lönegrupp och avlöning justeras från den dag som uppgifterna ändras. Tjänstemannen erhåller tabellön enligt den nya lönegruppen från och med att arbetet i den nya lönegruppen inleds. Om uppgifterna för en tjänsteman ändras permanent till en lägre kompetensgrupp, iakttas uppsägningstiden för arbetsavtalet när lönegruppen och avlöningen ändras. Vid behov justeras även arbetsavtalet.
Uppgifternas kompetenskrav och tabellöner. Kompetenskraven gällande tjänstemannens uppgifter värderas enligt Lönevågsystemet eller ett motsvarande utvärderingssystem som kollektivavtalsparterna godkänt. Enligt detta bestäms kompetensgruppen för tjänstemannens uppgiftshelhet. Utifrån de kompetenspoäng som uppgifterna tilldelas grupperas uppgifterna enligt kompetensgrupper. Varje kompetensgrupp har en egen lönegrupp. För bedömningen av kompetenskraven bildas en arbetsgrupp i företaget bestående av arbetsgivarens och tjänstemännens representanter. Lönegrupperna bildas av kompetensgrupperna för arbetsuppgifterna där poängsättningen vid iakttagandet av Lönevågsystemet är följande: 001 82–164 002 165–181 003A 182–200 003B 201–221 004 222–245 005 246–269 006 270–299 007 300–329 008 330–365 009 366–401 010 402–445 Om man iakttar ett annat system än Lönevågen skall parterna avtala om poängsättningen av kompetensgrupperna. Tabellönerna är följande: 10 2 031,24 2 090,44 12,70 13,07 20 2 142,36 2 204,66 13,39 13,78 03A 2 349,01 2 417,54 14,68 15,11 03B 2 423,77 2 494,39 15,15 15,59 40 2 496,46 2 569,15 15,60 16,06 50 2 645,99 2 722,85 16,54 17,02 60 3 358,37 3 457,02 20,99 21,61 70 3 565,02 3 669,90 22,28 22,94 80 3 790,36 3 901,47 23,69 24,38 90 4 025,05 4 143,43 25,16 25,90 100 4 278,43 4 404,08 26,74 27,53 I huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla) betalas lön enligt HSR-tabellen. Om uppgifterna för en tjänsteman ändras permanent och väsentligt skall kompetensgruppen för de nya uppgifterna redas ut. En befattningsbeskrivning för bedömning av kompetensnivån skall inlämnas till bedömningsarbetsgruppen inom en månad efter att chefen och tjänstemannen har godkänt innehållet i befattningsbeskrivningen. Tjänstemannens lönegrupp och avlöning justeras från den dag som uppgifterna ändras. Tjänstemannen erhåller tabellön enligt den nya lönegruppen från och med att arbetet i den nya lönegruppen inleds. Om uppgifterna för en tjänsteman ändras permanent till en lägre kompetensgrupp, iakttas uppsägningstiden för arbetsavtalet när lönegruppen och avlöningen ändras. Vid behov justeras även arbetsavtalet.

Related to Uppgifternas kompetenskrav och tabellöner

  • Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.

  • Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna Förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskapsårets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. Redogörelserna ska kostnadsfritt sändas till andelsägare som begär det samt finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av förvaltarens styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.

  • Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

  • Övriga kostnader 14.4.1 Kunden ska stå för de kostnader som uppstår vid avyttring, överföring eller öppnande av annan förvaring enligt Xxxxxxx.

  • ERSÄTTNINGAR OCH KOSTNADSANSVAR Nedanstående förutsättningar avseende ekonomi gäller för år 2022 och kan genom politiskt beslut, komma att ändras i enlighet med § 5 i Kontraktet. Sådan ändring sker i regel en gång per år.

  • Kompetensutveckling Med kompetens menas här de samlade kunskaper, färdigheter, förmågor och förhållningssätt som gör det möjligt att utföra aktuella uppgifter i linje med de definierade målen och kraven på hur dessa ska uppnås. Kompetensutveckling för alla personalkategorier är av stor betydelse för en positiv utveckling av arbetsplatsen. För att skapa möjligheter för individen krävs det att kompetensutveckling kopplas till verksamhetens behov, nu och i framtiden. Medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar utgör en viktig grund för planering av kompetensutveckling. Under det årliga medarbetarsamtalet upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan. Det är nödvändigt att arbetsgivaren avsätter erforderliga resurser. Arbetsgivaren bör medverka till handledning för arbetstagare med huvudsakligen terapeutiska/kuratoriska arbetsuppgifter.

  • Frivillig gruppförsäkring betyder en försäkring som den som tillhör en särskild grupp har rätt att ansluta sig till genom egen anmälan.

  • Giltighet, ändringar och tillägg 9.1 Avtalet gäller tills vidare. Om inte annat avtalats upphör avtalet senast en månad efter skriftlig uppsägning från kunden. 9.2 Om inte annat avtalats får elnätsföretaget ändra sina priser. Vid sådana prisändringar ska elnätsföretaget underrätta kunden om ändringarna. Sådan underrättelse ska ske minst 15 dagar före ikraftträdandet, antingen genom ett särskilt meddelande till kunden eller genom annonsering i dagspressen och information på elnätsföretagets webbplats. Med dagspress avses den dagstidning som har störst spridning i den kommun där överföringen sker. Prisändringar till följd av ändrade särskilda skatter eller avgifter får ske och kan genomföras utan föregående underrättelse. Av efterföljande faktura ska framgå när prisändring skett samt dennas storlek. 9.3 Vid prisändring får det nya priset tillämpas med utgångspunkt antingen från insamlat mätvärde, om insamlingen sker inom skälig tid från ändringstidpunkten, eller från en på skälig grund uppskattad mätarställning. 9.4 Energimarknadsinspektionen är tillsynsmyndighet enligt ellagen och kan bl.a. utöva tillsyn över elnätsföretagens nättariffer för överföring av el. Vidare kan villkor och pris för anslutning prövas av Energimarknadsinspektionen.

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.