Marknadsöversikt De uppgifter avseende marknadstillväxt och marknadsstorlek samt Hoodins marknadsposition i förhållande till konkurrenter som anges i Informationsmemorandumet är Hoodins samlade bedömning, baserad på såväl interna som externa källor. De källor som Bolaget baserat sin bedömning på anges löpande i informationen. Därutöver har Xxxxxxx gjort ett flertal uttalanden i Informationsmemorandumet avseende sin bransch och sin konkurrensposition inom branschen. Dessa uttalanden är baserade på Bolagets erfarenhet och egen undersökning avseende marknadsförhållandena. Xxxxxx kan inte garantera att något av dessa antaganden är riktiga eller att de på ett korrekt sätt reflekterar dess marknadsposition inom branschen och ingen av Bolagets interna undersökningar eller information har blivit verifierade av oberoende källor, som kan ha uppskattningar eller åsikter avseende branschrelaterad information som skiljer sig från Hoodin. Marknads- och verksamhetsinformation kan innehålla uppskattningar vad avser framtida marknadsutveckling och annan framåtriktad information. Framåtriktad information innebär ingen garanti avseende framtida resultat eller utveckling, och verkligt utfall kan avvika väsentligt från de uttalanden som görs i den framåtriktade informationen. Information som kommer från tredje man har återgivits korrekt och såvitt Bolaget kan känna till och förvissa sig om, genom jämförelse med annan information som offentliggjorts av berörd tredje man, har inga uppgifter utelämnats på ett sätt som skulle göra den återgivna informationen felaktig eller missvisande.
Framtidsutsikter Den svenska vindkraften har haft en mycket stark expansion och vid ut- gången av 2015 stod vindkraften med sina 16,6 TWh för 10,5 procent av den svenska elproduktionen. Det kan jämföras med en produktion om 1 TWh 2006. Under 2015 sjönk utbyggnadstakten jämfört med 2014 som var ett rekordår för den svenska utbyggnaden. Att takten mattades av under 2015 är inte förvånande med tanke på den tidigare omfattande utbyggnaden och de historiskt sett låga ersättningsnivåerna. Energimarknaden är inne i en stark förändringsprocess. Med låga er- sättningsnivåer för el påverkas hela energisektorn och ingen produktions- metod står opåverkad från denna marknadsutveckling. Ekonomiska reali- teter tillsammans med miljöhänsyn förändrar produktionsmixen såväl som affärsmodeller. Vindkraft blir en allt viktigare del av inte bara den svenska elproduktionen utan också av den globala elproduktionen. Samtidigt för- söker fler och fler energibolag att sälja av eller minska sin exponering inom fossilbaserade produktionsmetoder. I Sverige syns bevis för en marknad i förändring bland annat genom besluten att inleda en förtida avveckling av kärnreaktorer på grund av bristande lönsamhet. Detta samtidigt som landbaserad vindkraft är ett av de absolut billigaste sätten att tillföra ny produktionskapacitet. Effektiviseringar i hela värdekedjan av ett vindkrafts- projekts livslängd för att möta investerarnas avkastningskrav är en nöd- vändighet. Genom markant sänkta kostnader för att etablera vindkraft kan projekt fortsatt realiseras med lönsamhet för den slutlige investeraren även i tider med låga samlade ersättningsnivåer för el och elcertifikat. Eolus långa erfarenhet av att uppföra vindkraftsanläggningar tillsammans med de fullständiga drift- och förvaltningstjänster bolaget erbjuder sörjer för att bolaget fortsatt ska kunna erbjuda attraktiva investeringsobjekt till olika kategorier av investerare. Eolus bedriver även verksamhet i USA, Norge, Finland och Baltikum. Förutsättningarna mellan länderna varierar vad gäller stödsystem, infrastruktur, vindresurser och behov av ny inhemsk elproduktion. Den amerikanska vindkraftsmarknaden som är den nyaste marknaden Eolus etablerat sig på är världens näst största efter Kina och har i och med den femåriga förlängningen av Production Tax Credit (PTC) getts stabilitet. Detta stöd tillsammans med ett otal olika mål och stöd på den delstatliga nivån samt en övergripande målsättning om att bli självförsörjande inom energiområdet lägger grund för positiva framtidsutsikter för vindkraften.
Kollektivavtal söckenhelgerna samt midsommar- och julafton veckoarbetstiden till dessa mängder under kalenderåret. Semesterdagar kan inte användas till utjämning av arbetstiden. Arbetstidsutjämningen förverkligas genom att ge ledigheten så att arbetstiden under en period av högst ett kalenderår utjämnas till ovan nämnda genomsnitt förutsatt att man för arbetet ifråga uppgjort ett arbetstidstutjämningsschema för minst det tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittet. Arbetstidsutjämningssystemet är till sin natur kollektivt och gäller den tid under vilken arbetstidsformen för arbetspunkten, avdelningen eller arbetsplatsen i fråga i allmänhet är dag- eller tvåskiftsarbete. Vid övergång till annan arbetstidsform, exempelvis treskiftsarbete, fastställs arbetstiden efter övergången enligt reglerna för arbetstidsformen i fråga. Arbetsgivaren bör före ovan avsedda arbetstidsarrangemang verkställs, förhandla med tjänstemännens representanter. Vid förhandlingarna bör hänsyn tas till arten av arbetsplatsens tjänstemannauppgifter, säkrandet av drifts- och servicetiderna, övriga personalgruppers arbetstidsarrangemang samt motsvarande faktorer. Efter förhandlingarna meddelar arbetsgivaren tjänstemännen om det system enligt vilket man fastställt det tillämpade förfaringssättet. Exempel 1 För tjänstemän som året om arbetar i dag- och tvåskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 365 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. ./. 365 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 52,14 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 1716 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 214 arbetsskift. Exempel 2 Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 196 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. Kollektivavtal 20 ./. 196 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 28 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 3 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 910 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 114 arbetsskift. Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild tjänstemans del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.
Aktsamhetskrav/Säkerhetsföreskrifter Kostnader för ledsagning måste förhandsgodkännas av Europeiska ERV.
Säkerhetsföreskrifter a) Fabrikantens anvisningar om service, skötsel och användning m.m. ska följas.
b) Service, reparation eller monteringsåtgärd ska vara fackmannamässigt utförd.
c) Fordon och utrustning får inte användas under förhållanden som innebär onormal påfrestning på dessa. T.ex. får fordonets högsta tillåtna lastvikt inte överskridas.
d) Aggregat, kran, lastanordning, redskap och annan utrustning ska monteras och användas enligt fabrikantens anvisningar.
e) När fordonet framförs ska det ha däck med sådana egenskaper som föreskrivs i Trafikförordningen och Vägverkets författningssamling.
f) Fordonet får inte framföras i högre hastighet än den tillåtna.
g) Innan fordonet används på isbelagt vatten ska försäkringstagaren förvissa sig om att isen har tillräcklig bärighet.
h) Innan motorredskap används från båt, pråm eller liknande farkost ska försäkringstagaren förvissa sig om att farkosten har tillräcklig bärighet och att motorredskapet är tillfredsställande förankrat i farkosten.
i) Innan motorredskap används från kaj, bro och liknande konstruktioner ska försäkringstagaren förvissa sig om att konstruktionen har tillräcklig bärighet.
j) gällande bestämmelser för kör- och vilotider ska följas
k) Last, utom levande djur, ska förvaras, organiseras och säkras så att den inte kommer i rörelse av sig själv under de förhållanden som råder när fordonet står stilla samt att den inte förskjuts under transporten och därmed skadar fordonet under normala förhållanden, d v s utan att det t ex inträffar en trafikolycka med fordonet under transporten.
l) För fordon som används för transport av levande djur ska det finnas sådana säkerhetsanordningar att lasten i samband med transporten inte utan vidare kan skada fordonet under normala förhållanden, d v s utan att det t ex inträffar en trafikolycka med fordonet under transporten. Om föreskrifterna inte följs kan ersättningen vid skada minskas eller utebli enligt punkt 1.6. Vid fellastning och fel i lasten samt feltankning gäller istället extra självrisk enligt punkt 3.6.4.
Lokal överenskommelse De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning, om det finns särskilda skäl.
Avropsberättigade Ramavtalet kan användas för Avrop av nedan angivna upphandlande myndigheter. Dessa benämns Avropsberättigade.
Generella aktsamhetskrav Du ska: • Följa de föreskrifter som finns i lag eller som meddelats av offentlig myndighet. • Vid installation endast använda sådan produkt som är godkänd av offentlig myndighet ur miljö- och/eller säkerhetssynpunkt. • Följa tillverkarens, leverantörens och installatörens anvisningar för installation, skötsel och underhåll. Installationer och montage ska vara fackmässigt utförda. • Följa de krav som ställs i Boverkets byggregler eller meddelas av den lokala byggnadsnämnden när du bygger nytt, reparerar, bygger om eller bygger till. Dessa krav ska följas oavsett om anmälan/ byggnadslov krävs eller inte för vidtagna åtgärder. • Förvara och handskas med egendom så att skada eller förlust så långt som möjligt förhindras. • Låsa de utrymmen där egendom förvaras.
Översikt För att vi ska kunna hjälpa dig så effektivt som möjligt ska en eventuell skada anmälas till If utan dröjsmål. Om skadan inte anmäls i tid kan det i vissa fall påverka ersättningen. Mer om detta står att läsa i villkoren. Anmälan kan göras på telefonnummer 0000-00 00 00 hela dygnet alla dagar på året eller via mail till xxxxxxxxxxxx@xx.xx. Vid större skador är vi - oavsett tidpunkt på dygnet - snabbt på plats och vidtar åtgärder för att rädda värden och få verksamheten att komma igång igen så snabbt som möjligt.
Huvudsaklig verksamhet I Sverige och de baltiska länderna erbjuder SEB-koncernen rådgivning och ett brett utbud av finansiella tjänster. I Danmark, Finland, Norge och Tyskland har verksamheten en stark inriktning på ett fullserviceerbjudande till företagskunder och institutioner. SEB- koncernen har ett långsiktigt perspektiv i allt som görs och bidrar till att marknader och företag kan utvecklas. SEB-koncernen betjänar 2.700 stora företag och institutioner, 400.000 mindre och medelstora företag, mer än fyra miljoner privatpersoner
