Överenskommelse om Bestämmelser för arbets- tagare i arbetsmarknadspolitiska insatser – BEA

Förhandlingsprotokoll 2016-09-27

Överenskommelse om Bestämmelser för arbets- tagare i arbetsmarknadspolitiska insatser – BEA

Parter

Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt

OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer och AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer å den andra.

§ 1 Innehåll m.m.

Parterna träffar detta kollektivavtal Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmark- nadspolitiska insatser, BEA. Till avtalet hör även bestämmelser enligt följande bilagor 1–5.

a) Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA, med tillhörande bilaga A (bilaga 1),

b) Centrala och lokala protokollsanteckningar (bilaga 2),

c) Centrala protokollsanteckningar (bilaga 3), samt

d) Lokalt kollektivavtal om BEA (bilaga 4 och 5).

§ 2 Ändringar och tillägg

I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmel- ser som parterna träffar överenskommelse om under tid då avtalet gäller.

§ 3 Tvisters handläggning

Uppstår tvist som rör tolkning och tillämpning av detta avtal och av överens- kommelse som slutits med stöd av detta ska ärendet handläggas i den ordning som föreskrivs i Kommunalt Huvudavtal (KHA).

§ 4 Fredsplikt

Förhandlingar under tid då denna överenskommelse gäller ska föras under freds- plikt.

§ 5 Rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m.

Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som utgör landsting/region, kommun eller kommunalförbund och berörda arbetstagarorganisationer att träffa lokalt kollektivavtal om BEA med den utformning och det innehåll som framgår av bilaga 4.

För övriga arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarförbundet Pacta och berörda arbetstagarorganisationer träffas härmed lokalt kollektivavtal om Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, BEA enligt bilaga 5.

Finns mellan lokala parter kollektivavtal om BEA ersätts sådant avtal av lokalt kollektivavtal om BEA, med den utformning och det innehåll som framgår av tillämplig bilaga enligt ovan, genom på behörigt sätt fattat beslut och att beslutet tillställs berörd(a) arbetstagarorganisation(er).

§ 6 Giltighet och uppsägning

Detta kollektivavtal, BEA, avlöser den 1 oktober 2016 BEA och gäller från och med detta datum tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalender- månader. Uppsägning av BEA ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal.

§ 7 Avslutning

Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet

……………………………………………. Justeras

För Sveriges Kommuner och Landsting

……………………………………………. För Arbetsgivarförbundet Pacta

…………………………………………….

För OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

jämte i förbundsområdet ingående organisationer

…………………………………………….

För AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer

…………………………………………….

Bilaga 1 till BEA

Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA

Kap. 1 Inledande bestämmelser

§ 1 Inledning

Huvudmålet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom BEAs tillämpnings- område är att stärka en anvisad arbetstagares möjligheter att få ett reguljärt arbete.

§ 2 Tillämpningsområde m.m.

Mom. 1 Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföre- skrift, gäller detta avtal arbetstagare som

a) anvisats skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare (OSA), enligt förord- ningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, eller

b) anställts för arbete enligt lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställ- ning, eller

c) anställts för arbete, som inte är budgeterat inom arbetsgivarens ordinarie verksamhet, i syfte att minska arbetslösheten.

Anmärkning

För arbete som ryms inom arbetsgivarens ordinarie verksamhet och budget får bestäm- melsen enligt punkt c) tillämpas efter lokal överenskommelse. Sådan förhandling kan endast föras som lokal förhandling. För annat arbete fordras ingen lokal överenskom- melse.

Mom. 2 Till avtalet hör även särskilda bestämmelser för

a) OSA – enligt xxxxxx X.

Om de särskilda bestämmelserna avviker från avtalet i övrigt ska dessa gälla.

Kap. 2 Anställning

§ 3 Intyg om arbetsförmåga

En arbetsgivare kan begära att den som anvisas arbete ska lämna läkarintyg om arbetsförmågan i anslutning till anställningen. Arbetsgivaren kan anvisa läkare som utfärdar intyget. Kostnaden för intyget ersätts av arbetsgivaren.

§ 4 Anställningsform

Mom. 1 Arbetstagare anställs för begränsad tid och i den ordning som framgår av de regler som gäller för respektive arbetsmarknadspolitisk insats.

Mom. 2 Bestämmelserna i 5 § andra stycket, tidsbegränsade anställningar och 28 §, underrättelseskyldighet vid tidsbegränsade anställningar enligt lagen om anställningsskydd (LAS) gäller inte.

§ 5 Bestämmelser om lön

Mom. 1 Till arbetstagare utges lön som timlön för arbetad tid enligt överens- kommelse.

Anmärkningar

1. Efter lokal överenskommelse kan lön utges som månadslön.

2. Lönen ska vara individuell och differentierad och avspegla hur arbetstagaren fullgör sina arbetsuppgifter och utvecklas i arbetet. Syftet är att skapa en process där arbets- tagarens måluppfyllelse och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav uppnådda resultat och lön. Detta förutsätter att såväl arbetsinsats som lönesättning prövas och följs upp årligen i den arbetsmarknadspolitiska insatsen.

Mom. 2 Med arbetad tid ska jämställas arbetstid som arbetstagaren normalt skulle ha fullgjort under tid då arbetet inte bedrivs på grund av att helgdagsafton, helgdag eller klämdag mellan närliggande sådana lediga dagar infaller.

Anmärkningar

1. Momentet gäller inte om arbetstagaren, utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, helt eller delvis avhåller sig från arbete under arbetsdag som infaller omedelbart före eller omedelbart efter sådan helgdagsafton, helgdag eller klämdag som avses i momentet.

2. Arbetstagare med månadslön som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlöningsförmåner.

Kap. 3 Under anställningen

§ 6 Allmänna åligganden

Mom. 1 Arbetstagaren ska utföra de arbetsuppgifter som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att låta sig förflyttas till annat arbete hos arbetsgivaren, att byta schema, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap.

Anmärkning

Om arbetstagare har xxxxxxx skäl att inte byta schema, att inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eller fullgöra jour eller beredskap ska hänsyn tas till det.

Mom. 2 Arbetstagare är skyldig att följa överenskomna ändringar i detta avtal.

§ 7 Bisysslor

Mom. 1 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan.

Arbetsgivaren kan förbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att den kan

a) inverka hindrande för arbetsuppgifterna,

b) innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens.

Anmärkning

Förtroendeskadlig bisyssla för arbetstagaren inom kommun, landsting eller kommunal- förbund regleras i 7 § lagen om offentlig anställning (LOA).

För arbetstagare anställd hos annan arbetsgivare än kommun, landsting eller kommunalförbund gäller även att bisyssla kan förbjudas av arbetsgivaren om den kan

c) påverka arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos arbets- givaren.

Mom. 2 Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas inte som bisyssla enligt detta avtal.

§ 8 Hälsoundersökningar

Periodiska hälsoundersökningar

Mom. 1 Om en arbetstagare har arbetsuppgifter där brister i arbetstagarens hälsotillstånd medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller för betydande skador på miljö eller egendom, är arbetstagaren efter särskild

uppmaning av arbetsgivaren skyldig att regelbundet genomgå hälsoundersök- ningar som är nödvändiga för bedömning av om arbetstagaren har sådana brister i sitt hälsotillstånd.

Anmärkning

Arbetsgivaren ska upprätta en förteckning över de anställningar/arbetsuppgifter som är av sådan natur som anges ovan. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarorganisa- tion, som begär det, när ändringar eller tillägg sker i redan upprättad förteckning.

Övriga hälsoundersökningar

Mom. 2 Övriga hälsoundersökningar ska genomföras i nära samförstånd med arbetstagaren.

§ 9 Avstängning m.m.

Förseelser m.m.

Mom. 1 En arbetstagare kan på grund av förseelse tillfälligt tas ur arbete av arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas.

Mom. 2 Är en arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete.

Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl.

Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder. Har utredning om förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock avstängningen längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft.

Mom. 3 Under avstängning behåller arbetstagaren lön.

Vid avstängning på grund av vägande skäl enligt mom. 2 andra stycket behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna som arbetstagaren enligt gällande förlägg- ning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.

Arbetsgivaren kan besluta om avstängning med innehållna avlöningsförmåner enligt mom. 2 första stycket, om arbetsgivaren finner att särskilda skäl före- ligger.

Om avstängningen inte åtföljts av annan disciplinär åtgärd än varning eller, om åtal väckts och arbetstagaren frikänns eller åtalet läggs ned ska arbetstagaren

återfå innehållna avlöningsförmåner med avdrag för den arbetsinkomst som arbetstagaren eventuellt har haft under avstängningstiden.

Medicinska skäl

Mom. 4 Arbetsgivare kan meddela arbetstagare förbud att arbeta för att förhindra att smitta sprids. Under ett sådant förbud behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna.

Mom. 5 Arbetstagare kan meddelas förbud att arbeta i avvaktan på resultat av beordrad läkarundersökning enligt § 8 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift. Under ett sådant förbud får arbetstagaren sjuklön enligt AB § 28 mom. 9.

Arbetstagares kostnad för beordrad läkarundersökning ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaderna inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan.

Om läkarundersökningen visar att arbetstagaren inte har haft nedsatt arbets- förmåga på grund av sjukdom ska innehållna avlöningsförmåner utges.

Mom. 6 Arbetstagare kan avstängas från arbete för högst 30 kalenderdagar i sänder om arbetstagaren

a) vägrar genomgå läkarundersökning enligt § 8 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, eller

b) vägrar att följa läkares föreskrift om vård.

Under en sådan avstängning ska arbetstagaren avstå samtliga avlönings- förmåner.

Mom. 7 Inför beslut om avstängning eller förbud att arbeta enligt mom. 2–6 ska arbetsgivaren genomföra överläggning med berörd lokal arbetstagar- organisation.

Arbetsgivaren kan fatta och verkställa beslut innan överläggningsskyldigheten fullgjorts om synnerliga skäl föranleder det.

Anmärkning

Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ medbestämmandelagen (MBL).

§ 10 Disciplinpåföljd

Mom. 1 En arbetstagare som i anställningen gjort sig skyldig till fel eller för- summelse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning.

Disciplinpåföljd får dock inte meddelas en arbetstagare för att arbetstagaren har deltagit i strejk eller jämförlig stridsåtgärd.

Mom. 2 Har arbetsgivaren anmält felet eller försummelsen enligt mom. 1 till polis- eller åklagarmyndighet, får arbetsgivaren inte inleda eller fortsätta disciplinärt förfarande med anledning av den förseelsen.

Mom. 3 Innan fråga om disciplinär åtgärd avgörs ska berörd arbetstagare ges tillfälle att yttra sig och lokal arbetstagarorganisation underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning i frågan. Överlägg- ning ska påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits.

Anmärkning

Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ medbestämmandelagen (MBL).

Mom. 4 Den skriftliga varningen ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledningen till åtgärden.

Kap. 4 Arbetstid

§ 11 Arbetstid

Inledande bestämmelse

Mom. 1 Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande och i särskilda bestämmel- ser/specialbestämmelser angivna tillägg.

Genomsnittlig arbetstid

Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då

helgdag infaller på någon av dagarna måndag–lördag (s.k. lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag.

Anmärkning

Om en arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och nationaldagen infaller på en lördag eller söndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret.

Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav.

Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag ska för heltidsanställd vara i genomsnitt

38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig beräkningsperiod. Vid förlägg- ning som kontinuerligt treskiftsarbete ska dock den genomsnittliga arbetstiden per vecka vara 34 timmar 20 minuter och vid förläggning som intermittent treskiftsarbete 36 timmar 20 minuter.

Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående stycke inte samtliga lätt- helgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret.

Mom. 3 Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton.

Mom. 4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordinarie arbetstid fastställas under olika delar av året för att möjliggöra sommararbetstid under förutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genomsnittligt per kalen- derår behålls.

Förläggning av arbetstid

Mom. 5 Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstids- schema eller liknande, som överenskoms med företrädare för arbetstagar- organisationen.

Vid oenighet om arbetstidsschema kan arbetstagarorganisationen begära över- läggning. Begäran om sådan överläggning ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala överläggningen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av denna bestämmelse.

Anmärkning

Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ medbestämmandelagen (MBL).

Avvikelser från ATL

Mom. 6 Oavsett vad som anges i ATL

a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll. Därutöver får byte även göras på övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag,

Anmärkning

Vid byte av rast mot måltidsuppehåll övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag ska arbetsgivaren göra en konsekvensanalys av arbetsmiljön.

b) anses studieledighet samt kompensationsledighet inte som arbetad tid,

c) anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid,

d) anses byte av schema inte som mer- eller övertid,

e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid göras per kalendermånad och

f) kan beräkningsperiod omfatta högst 16 veckor,

Anmärkning

Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av 4 veckor.

g) kan arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte under- stiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräk- ningsperioden,

h) kan arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under förutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av

11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden,

i) kan arbetstagares sammanhängande veckovila vid tillfällig avvikelse uppgå till minst 24 timmar.

Möjligheter till lokala avvikelser

Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från

a) har upphört att gälla,

b) 8 § ATL om annat uttag av övertid och annan beräkningsperiod för övertid,

c) 10 § andra stycket ATL om annat uttag av xxxxxx,

d) 13 § första stycket ATL om nattvila,

e) 14 § första stycket ATL om veckovila,

f) 15 § tredje stycket ATL om förläggning av raster och

g) har upphört att gälla.

Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre begränsningsperiod än 16 veckor, dock högst 1 år. Kollektivavtal får även träffas om avvikelse från anmärkningen till mom. 6 f) och mom. 6 a).

Anmärkning

Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 § andra stycket ATL.

Mom. 8 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser som framgår av AB bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från bilaga D.

§ 12 Flexibel arbetstid

Mom. 1 Efter överläggningar beslutar arbetsgivaren vilka arbetsplatser eller i vilken omfattning flexibel arbetstid ska tillämpas i verksamheten. Förläggning av ordinarie arbetstid enligt § 11 mom. 5 tillämpas även vid flexibel arbetstid.

Kollektivavtal träffas om följande

Avstämningsperiodens längd, förläggning och omfattning av flextid samt maximimått för flextidssaldo som får överföras till närmast följande avstäm- ningsperiod.

Definitioner

Mom. 2 I samband med tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande definitioner.

Normaltid är avtalsenligt ordinarie arbetstids längd och förläggning då flexibel arbetstid inte tillämpas.

Fast tid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbetstagaren har att obligatoriskt fullgöra ordinarie arbetstid.

Flextid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbetstagaren utöver fast tid kan fullgöra ordinarie arbetstid.

Totalram är tiden från flextidens början före fast tid till flextidens slut efter fast tid.

Avstämningsperiod är den tidsrymd efter vilken fullgjord ordinarie arbetstid ska avstämmas mot den ordinarie arbetstid, som avtalsenligt skulle ha fullgjorts under samma tidsrymd.

Flextidssaldo är det tillgodohavande (plussaldo) eller den tidsskuld (minussaldo) av ordinarie arbetstid, som arbetstagaren har vid avstämningsperiodens slut i förhållande till den ordinarie arbetstiden.

Förutsättningar

Mom. 3 Vid tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande

a) den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per kalenderår ska bibehållas,

b) om arbete beordras under flextid kan arbetstagare inte utnyttja flexmöjlig- heten vid det tillfället,

c) flextidssaldo som ryms inom det som fastställs, överförs till nästa avstäm- ningsperiod och

d) flextidssaldo som under- eller överstiger vad som fastställts, får överföras till nästa avstämningsperiod och ska avräknas timme mot timme vid avstäm- ningsperiodens slut enligt följande.

Minussaldo ger löneavdrag med 1/165 av månadslönen (i förekommande fall uppräknad till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid) eller för timavlönad med aktuell timlön. Plussaldo bortfaller och medför ingen ersättningsrätt.

Anmärkning

Om minus- eller plussaldo uppkommit på grund av frånvaro med giltigt förfall enligt följande stycke respektive på grund av beordrat arbete på flextid, ska minussaldo föranleda löneavdrag enligt huvudregeln i första stycket. Plussaldo ska däremot ersättas som ordinarie arbetstid i den mån inte viss arbetad tid berättigar till övertidskompensa- tion.

Löneavdrag och utbetalning för inte överförbart minus- respektive plussaldo ska verkställas vid avlöningstillfället närmast efter den månad, vid vars utgång sådant saldo konstaterats.

Beräkning av ordinarie arbetstid vid frånvaro

Mom. 4 Vid uträkning av ordinarie arbetstid i flextidssystem ska arbetstagaren under dag då arbetstagaren varit frånvarande med giltigt förfall anses ha fullgjort det antal ordinarie arbetstimmar som skulle ha gällt vid normaltid.

Avvikelser

Mom. 5 För arbetstagare med flexibel arbetstid gäller följande under förutsätt- ning att villkoren för övertidskompensation i övrigt är uppfyllda.

a) Som övertidsarbete betraktas beordrat arbete på tid som ligger utanför total- ramen (dagberäkning). Här utgör 2 timmar före och 2 timmar efter normaltiden enkel övertid.

b) För i förväg beordrat arbete under flextid, som ligger utanför normaltid, utges ersättning med enkel övertidskompensation om arbetstagaren under avstämningsperioden fullgjort arbete som totalt överstiger sammanlagd normal- tid. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand.

Mom. 6 För arbetstagare med flexibel arbetstid utges tillägget för obekväm arbetstid, enligt § 16 mom. 1, endast för arbetstid som faller inom normaltiden.

Möjlighet till lokal avvikelse

Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse.

Kap. 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar

§ 13 Avlöningsförmåner

Mom. 1 Arbetstagare får avlöningsförmåner enligt detta avtal.

Avlöningsförmåner är lön, semesterlön, semesterersättning och lön under ledig- het samt följande särskilda ersättningar nämligen kompensation för fyllnads- och övertidsarbete, färdtidsersättning, tillägg för obekväm arbetstid och jour- och beredskapsersättning.

Mom. 2 Avlöningsförmåner beräknas per kalendermånad.

Mom. 3 Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista 5 dagarna i månaden, om inte andra utbetalningsdagar fastställts.

Mom. 4 En arbetstagare som är anhållen, häktad eller frihetsberövad på kriminalvårdens område, ska för den tiden avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas.

En arbetstagare som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlöningsförmåner.

§ 14 Samordning

Mom. 1 Utges en avlöningsförmån eller annan anställningsförmån i samband med ledighet ska den minskas (samordnas) med belopp motsvarande ersättning enligt a)–c) som avser samma period.

a) ersättning enligt socialförsäkringslagstiftningen, annan lag, förordning eller liknande bestämmelser om ersättning som avser att täcka inkomstförlust,

b) försäkring som bekostats av arbetsgivaren,

c) arbetstagarens rätt mot tredje man vad avser ersättning för förlorad arbets- förtjänst.

Samordning ska göras även om ersättningen inte utbetalas på grund av arbets- tagarens eget handlande eller försummelse.

Har en arbetstagare fått avlöningsförmån eller annan anställningsförmån från arbetsgivaren utan att samordning gjorts är arbetstagaren återbetalningsskyldig. Arbetsgivaren kan avstå från krav på återbetalning om särskilda skäl föreligger.

Arbetsgivaren kan besluta att ersättning/förmån ska helt eller delvis undantas från samordning.

Mom. 2 Samordning ska inte göras med

a) ersättning som är avsedd att vara kostnadsersättning,

b) arbetsskadelivränta enligt socialförsäkringsbalken (SCB) eller motsvarande i annan lag eller förordning,

c) ersättning enligt AGS-KL eller TFA-KL.

Mom. 3 Arbetsgivaren kan samordna avlöningsförmån med särskild avtals- pension eller motsvarande förmån enligt kommunala pensionsbestämmelser som utges på grund av annan anställning eller uppdrag.

Mom. 4 En arbetstagare är skyldig att anmäla sådan ersättning/förmån som påverkar samordning enligt mom. 1 till arbetsgivaren.

§ 15 Övertid m.m.

Heltid

Mom. 1 Heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, har rätt till kompensation för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbete beordras på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand.

Anmärkning

Meddelande om att utföra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast 4 timmar före den ordinarie arbetstidens slut.

Mom. 2 För övertidsarbete enligt ovan under 2 timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid, enkel övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 1½ timmes ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. För övertidstimme under annan tid, kvalificerad övertid, utges kompensation för varje övertids- timme med 2 timmars ledighet eller med ersättning enligt mom. 4.

Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstid ska den tid, som sammanlagt överstiger 2 timmar, inräknat eventuellt övertidsarbete på tid mellan i flera perioder uppdelat ordinarie arbetspass, vara kvalificerad övertid.

Vid beräkning av övertidsarbete under jour och beredskap ska påbörjad halv- timme anses som fullgjord halvtimme om arbetet avslutas eller påbörjas mellan 22.00–06.00.

Anmärkning

Om övertidsarbete påbörjas vid fler tillfällen under samma 30 minutersperiod ska den totala tiden läggas samman innan avrundning sker.

Deltid

Mom. 3 Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den fastställda arbets- tiden (fyllnadstidsarbete) får, med i andra stycket angivet undantag, fyllnadslön för detta enligt mom. 4. Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbets- tagare kan fyllnadstidsarbete i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd.

Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den för motsvarande heltids- anställning enligt detta avtal fastställda arbetstiden (övertidsarbete), får kompen- sation under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd.

Oberoende av om den fastställda arbetstiden fullgjorts eller inte ska

a) arbete på fridag och under beordrad jour eller beredskap anses som kvalificerad övertid, och

b) arbetstid som överstiger 8 timmar per dag eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid, utgöra arbete på övertid.

Anmärkning

Med fridag enligt a) avses lör-, sön- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid.

Mom. 4 Övertidskompensation och fyllnadslön utges per timme enligt följande.

Fyllnadslön	120 %
Enkel övertid	180 %	av	månadslönen 165
Kvalificerad övertid	240 %

Anmärkning

För deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstaga- ren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.

I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förut- sätts i semesterlagen (SemL).

Mom. 5 Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förläggning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid.

Flexibel arbetstid

Mom. 6 Vid flexibel arbetstid gäller § 12 mom. 5.

Mom. 7 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelserna, som framgår av AB bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från bilaga D.

§ 16 Obekväm arbetstid

Mom. 1 Tillägg för obekväm arbetstid utges till arbetstagare för fullgjord ordinarie arbetstid som förlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid övertids- arbete.

Dock ska arbetstagare, som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sön- och/eller helgdag, få tillägg för arbete på obekväm arbetstid även när arbetet är fyllnadstids- eller övertidsarbete.

Anmärkning

Tillägget utges inte vid övertidsarbete under jour och beredskap.

Av nedanstående framgår vilken tid som ska anses utgöra obekväm arbetstid samt det tillägg som utges för denna tid.

O-tilläggstid
	Kr/tim
1. O-tilläggstid A	101,50
– Tid från kl. 18.00 på dag före långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk. – Tid från kl. 18.00 på dag före pingstafton eller midsommarafton till kl. 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen. – Tid från kl. 18.00 på dag före julafton eller nyårsafton till kl. 07.00 på vardag utom lördag närmast efter helgdagsaftonen.
Under tid från kl. 22.00–06.00 natt mot helgdag höjs O-tillägg A till 121,80.

2. O-tilläggstid B (Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A)	51,90
– Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på lördag, söndag, helgdag eller dag som både föregås och efterföljs av söndag eller helgdag, varvid jul- och nyårs- afton jämställs med helgdag.
– Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag närmast föret trettondag jul, första maj, Kristi himmels- färdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag. – Tid från kl. 00.00 till kl. 07.00 måndag eller vardag närmast efter trettondag jul, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx eller nationaldagen. – Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 fredag som inte omfattas av O-tilläggstid ovan.
Under tid från kl. 22.00–06.00 natt mot lördag, söndag och helgdag höjs O-tillägg B till 59,70.
3. O-tilläggstid C (Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B)	44,40
– Tid från kl. 22.00 till kl. 24.00 måndag till torsdag samt från kl. 00.00 till kl. 06.00 tisdag till fredag.
4. O-tilläggstid D (Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B)	21,00
– Tid från kl. 19.00 till kl. 22.00 på vardag.

Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan obekväm arbetstid istället ersättas med ledighet.

O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per avlöningsperiod. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halv- timme. O-tillägg utges inte för sammanräknad avrundad tid under stigande 1 timme inom respektive kategori.

I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förut- sätts i semesterlagen (SemL).

Flexibel arbetstid

Mom. 2 Vid flexibel arbetstid gäller § 12 mom. 6.

Mom. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av AB bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från bilaga D.

Möjlighet till lokal avvikelse

Mom. 4 Om annan kontant ersättning utges på grund av arbetstidens förlägg- ning ska tillägget minskas med denna eller bortfalla.

§ 17 Jour och beredskap

Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete.

Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbets- ledningen, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete.

Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är absolut nödvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska göras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver.

Mom. 2 Ersättning för jour och beredskap utges enligt följande.

	Kr/tim
A Jour
Där arbetstagaren har beordrats jour
för tid, som uppgår till högst 50 timmar under kalendermånaden	35,60
för tid därutöver under kalendermånaden	71,30

B Beredskap
Där arbetstagaren har beordrats beredskap
för tid, som uppgår till högst 150 timmar under kalendermånaden	17,20
för tid därutöver under kalendermånaden	33,80

I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förut- sätts i semesterlagen (SemL).

För jour och beredskap eller del därav, förlagd till tid som anges nedan, ska ersättning enligt ovan förhöjas med 100 procent.

a) Tid från kl. 19.00 på dag före långfredagen till kl. 06.00 på dagen efter annandag påsk.

b) Tid från kl. 19.00 på dag före midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl. 06.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen.

c) Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på sön- eller helgdag, lördag eller på dag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.

d) Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag utom lördag närmast före trettondag jul, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen eller alla helgons dag.

e) Tid från kl. 00.00 till kl. 06.00 vardag närmast efter sön- eller helgdag.

f) Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 vardag närmast före lördag.

Mom. 3 För jour och beredskap, som fullgörs mellan tidpunkten för den fast- ställda arbetstidens början en arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkom- mande arbetsdag, utges ersättning för lägst 8 timmar, minskade med arbetstim- mar, som fullgjorts under jour och beredskap.

Mom. 4 Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertids- arbete, arbetar under jour eller beredskap får arbetstagaren behålla jour- eller beredskapsersättningen.

Mom. 5 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagare ersättning för resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i bilersättningsavtalet.

Mom. 6 Stadigvarande utläggning av jour och beredskap bör upptas i schema eller liknande som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisation.

Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till lokal förhandling. Begäran om detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala förhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av jour och beredskap med iakttagande av denna bestämmelse.

Anmärkning

Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ medbestämmandelagen (MBL).

Mom. 7 Ersättning för jour och beredskap utges inte om sådan ersättning uttryckligen ingår i lönen eller om kompensation för jour och beredskap utges som ledighet, avkortad arbetstid eller på annat sätt.

Möjlighet till lokal avvikelse

Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre beräkningsperiod för jouruttag än 4 veckor eller kalendermånad och högre jouruttag än 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalen- dermånad.

§ 18 Färdtid

Mom. 1 Arbetstagare som under resa i arbetet utanför den vanliga verksam- hetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt mom. 2.

Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.

Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd vänte- tid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter.

Färd- och väntetid summeras per kalendervecka. Summan avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.

Anmärkning

Med resa i arbetet avses en av förrättning direkt föranledd resa och med den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet.

Mom. 2 Färdtidsersättning utges enligt följande.

För de första 10 timmarna För tid därutöver under under en kalendervecka, för kalenderveckan

vilka ersättningen ska utges

64,70 129,50

I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förut- sätts i semesterlagen (SemL).

Mom. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, då fyllnadslön, kompensation för övertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än traktamentsersättning utges.

Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersätt- ning för tid mellan klockan 08.00 och 17.00 måndag–fredag, om tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.

Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan klockan 22.00 och 06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats på färdmedlet.

Mom. 4 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och väntetid som är försvar- lig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och kommunika- tionsmöjligheterna.

Kap. 6 Ledighetsförmåner

§ 19 Allmänna ledighetsbestämmelser

Redan påbörjad ledighet får inte bytas mot annan ledighet med mindre än att arbetsgivaren medger det.

Anmärkning

Arbetstagare har med stöd av lag och avtal i vissa fall rätt att byta påbörjad ledighet mot annan ledighet eller avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbete.

§ 20 Semester

Inledande bestämmelser

Mom. 1 Semesterförmåner utges enligt bestämmelserna i gällande lag om inte annat anges nedan.

Mom. 2 Utöver det som lagen anger ska från rätt till semesterledighet undantas arbetstagare som anställs för högst 3 månader.

Beräkning av semesterledighet

Mom. 3 För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd till samtliga vardagar måndag–fredag ska varje under semestertiden infallande ordinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. För övriga arbetstagare ska antalet semester- dagar, som ska anses ingå i semesterledigheten, beräknas enligt följande formel.

5	x b= c
a

a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt arbetsschema genomsnittligt ska fullgöra per vecka,

b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten, och c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten.

Om brutet tal uppstår vid sammanläggningen av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal.

Anmärkning

För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till s.k. lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag–fredag under semesterledighet som omfattar minst 1 vecka ska antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med 1 dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton.

Förläggning av semesterledighet

Mom. 4 I enlighet med 10 § semesterlagen (SemL) gäller följande.

När semesterlista upprättas ska, om inte annat överenskoms, följande gälla.

Arbetstagare ska senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms uttrycka önskemål om huvudsemesterns förläggning. Arbetsgivaren upprättar därefter förslag till semesterlista.

Arbetsgivarens förslag till semesterlista meddelas för berörda arbetstagare och översänds till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms.

Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom 10 dagar efter detta påkalla förhandlingar enligt 12 § medbestämmandelagen (MBL) om ändringar i försla- get. Om så inte sker anses förslaget godkänt.

Arbetstagare ska underrättas om fastställd semester.

Anmärkning

Om lokal överenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäller bestäm- melserna i 11 § SemL om underrättelse till arbetstagaren.

Sparande av semesterledighet

Mom. 5 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semester- dagar med lön, får spara överskjutande semesterdagar till ett senare semesterår.

Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 40.

Arbetstagare som vill ta ut högst 5 sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i förväg.

§ 21 Sjukdom m.m.

Mom. 1 Arbetstagare, som inte kan arbeta

a) till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge arbets- oförmågan kvarstår, eller

b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt då sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) utges.

Mom. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada utöver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare.

Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller för särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar för kostnaden för sådant intyg.

Arbetsgivaren får föreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan eller av försäk- ring som arbetsgivaren bekostar.

Arbetsgivaren kan besluta att efterge kravet i 9 § lagen om sjuklön (SjLL) på att arbetstagare ska lämna försäkran vid sjukdom.

Mom. 3 Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbetstagaren rätt till ledighet med bibehållen lön för förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall. Arbetsgivaren kan även i övrigt bevilja ledighet med lön för besök inom hälso- och sjukvården.

Anmärkning

Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) för tid då sjuklön utges enligt lagen om sjuklön (SjLL)/avtalet eller sjukpenning utges enligt SFB.

§ 22 Enskilda angelägenheter

Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare om synnerliga skäl finns, medges behålla lönen under sammanlagt högst 10 arbetsdagar per kalen- derår.

Som synnerliga skäl ska anses nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig. Med nära anhörig avses make, maka, registrerad partner, sambo, barn, förälder, syskon, svärföräldrar, barnbarn samt mor- och farföräldrar.

Anmärkning

Vid barns svårare sjukdom utges förmån enligt momentet endast om arbetstagare inte har rätt till ersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB).

§ 23 Föräldraledighet

Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal om dels avvikelser från föräldraledighetslagen (FörL) när det gäller

a) anmälan om ledighet (13 §),

b) tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (15 § andra stycket), och

c) den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete (15 § tredje stycket),

d) dels den närmare tillämpningen av ledighetens förläggning (11 och 12 §§).

Kap. 7 Avslut av anställningen

§ 24 Uppsägningstid m.m.

Mom. 1 Arbetstagares anställning upphör, utan uppsägning, enligt de regler som gäller för respektive arbetsmarknadspolitisk insats, dock senast vid ingången av den månad arbetstagaren fyller 65 år eller dessförinnan erhåller sjukersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB).

För anställnings upphörande före den avtalade anställningstidens utgång av andra skäl än som avses i första stycket gäller en ömsesidig uppsägningstid av 14 dagar.

Mom. 2 Efter framställning från arbetstagaren kan arbetsgivaren medge förkortning av uppsägningstiden.

Mom. 3 Arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att följa gällande upp- sägningstid, mister innestående avlöningsförmåner, dock högst med ett belopp som motsvarar lönen för 14 kalenderdagar.

Mom. 4 Oavsett vad i 15, 30 och 30 a §§ lagen om anställningsskydd (LAS) föreskrivs gäller inte någon skyldighet att ge underrättelse, varsel och besked.

Mom. 5 Oavsett vad i 1 § LAS föreskrivs gäller 18–20 och 30 §§ LAS för samtliga arbetstagare vid avsked.

§ 25 Beräkning av anställningsförmåner under uppsägningstid

Mom. 1 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägningstiden ska vid beräkning av anställningsförmåner följande gälla.

Till vad som i 12 § LAS anges som ”lön och andra anställningsförmåner” räknas samtliga i berört lönekollektivavtal eller på annat sätt fastställda anställnings- villkor upptagna löne- och andra anställningsförmåner med undantag för

a) ersättning för övertidsarbete, fyllnadslön, färdtidsersättning, och

b) sådana ersättningar som har karaktären av kostnadsersättning, som exempel- vis traktaments- och resekostnader och liknande.

Anmärkning

Som ”lön och andra anställningsförmåner” räknas även höjda avlöningsförmåner, bort- sett från de undantagna, som retroaktivt kan komma att fastställas genom förhandlings- överenskommelse under uppsägningstiden.

Mom. 2 Vid tillämpning av mom. 1 ska

a) tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande arbetstidsförläggning skulle ha fått,

b) jour- och beredskapsersättning beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande jour- eller beredskapslista skulle ha fått, och

c) ackordslön beräknas till vad som arbetstagaren genom att utföra sitt ordina- rie arbete skulle ha fått.

§ 26 Vissa bestämmelser om turordning och företrädesrätt Mom. 1 Anställningstid enligt detta avtal

a) ger inte och tillgodoräknas inte heller tidsmässigt för företrädesrätt till åter- anställning som avses i 25 § LAS, och

b) inskränker inte den företrädesrätt till återanställning enligt 25 § LAS som arbetstagaren kan ha intjänat i tidigare anställning hos arbetsgivaren, dvs. är överhoppningsbar tid när tiden för företrädesrätten ska bestämmas.

Mom. 2 Bestämmelserna i 25 a § LAS gäller inte.

Kap. 8 Övriga förmåner och bestämmelser

§ 27 Ersättning från tredje man m.m.

Mom. 1 Arbetstagare, som drabbas av olycksfall, skada eller sjukdom och där rätt till ersättning kan finnas från annan än arbetsgivaren (tredje man), är skyldig att anmäla detta till arbetsgivaren. Sådan anmälan ska göras så snart som möjligt.

Arbetstagaren har, om arbetsgivaren kräver detta, att bevaka sin rätt till ersätt- ning från tredje man. I sådant fall har arbetstagaren rätt att i sin tur överlämna åt arbetsgivaren att föra arbetstagarens talan i ärendet. I sistnämnda fall ska arbets- givaren svara för samtliga kostnader som kan vara förenade med ersättnings- kravet.

Följer arbetstagaren inte bestämmelserna i andra stycket första meningen, får arbetstagarens avlöningsförmåner efter förhandlingar minskas med skäligt belopp med hänsyn till den skada som vållats arbetsgivaren.

Mom. 2 Har det under den tid då arbetstagare utfört arbete inträffat en händelse, och gör tredje man vid domstol gällande skadeståndsansvar för arbets- tagaren, gäller att arbetsgivaren har både rätt och skyldighet att biträda arbets- tagaren i detta ärende. Lämnas i sådant fall biträde av arbetsgivaren svarar arbetsgivaren för samtliga rättegångskostnader i ärendet.

Bestämmelsen i stycket ovan gäller inte i ärenden där det finns motstridiga intressen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller annan arbetstagare.

Arbetsgivaren är inte skyldig att biträda arbetstagare som, utan arbetsgivarens medgivande, fullföljer talan i högre rätt.

Arbetstagare som ålagts att inställa sig vid domstol på grund av sådan skada som avses i första stycket har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstids- förläggning som åtgår för inställelsen i domstolen, dock inte för den tid som arbetstagaren är avstängd från arbete.

Mom. 3 Arbetstagare, som kallats till domstol som vittne eller sakkunnig för att höras om förhållande om vilket arbetstagaren har kännedom på grund av sin anställning, har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelse i domstolen. För inställelse utom ordinarie arbetstid utges ersättning per timme med belopp motsvarande fyllnadslön enligt § 15 mom. 4. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).

§ 28 Avtalsförsäkringar m.m.

AGS-KL

Mom. 1 Arbetstagare tillförsäkras sjukförmåner enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för AGS-KL.

TFA-KL

Mom. 2 Arbetsgivaren ska teckna TFA-KL enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för TFA-KL.

Mom. 3 Arbetstagare får inte föra talan mot arbetsgivare eller hos arbetsgiva- ren anställd om skadestånd med anledning av personskada som är arbetsskada.

TGL-KL

Mom. 4 Arbetsgivaren ska teckna och vidmakthålla tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) hos KPA Livförsäkring AB (publ.) enligt de bestämmelser som gäller för sådan försäkring hos detta bolag. Gör arbetsgivaren inte detta gäller vad som anges i försäkringsbestämmelserna om vite m.m.

Mom. 5 Om försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan anställning gällande bestämmelser om grupplivskydd (xxxxxxxxx vid dödsfall) inte utges för avliden arbetstagare, ska till dödsboet utges begravningshjälp. Beloppet ska motsvara hälften av det prisbasbelopp som, enligt socialförsäkringsbalken (SFB) gäller för det år dödsfallet inträffar.

Bilaga A

Särskilda bestämmelser för OSA

Tillämpningsområde (§ 2)

Mom. 1 tillförs

Arbetstagarens möjligheter att få och behålla ett reguljärt arbete ska stärkas genom anställningen i OSA. Detta förutsätter att såväl arbetets rehabiliterande verkan på arbetstagaren som hans eller hennes möjligheter att lämna anställ- ningen prövas och följs upp regelbundet.

Anställningsform (§ 4) Mom. 1 ersätts med

Anställningsavtal gäller tills vidare eller för begränsad tid.

Bestämmelser om lön (§ 5) Mom. 1 tillförs

Tillsvidareanställd arbetstagare, som vid löneöversynstillfället enligt Löneavtal i HÖK har minst 1 års sammanhängande anställning i OSA hos arbetsgivaren, ingår i underlaget och hanteras på motsvarande sätt vid löneöversynstillfället som framgår av respektive arbetstagarorganisations Löneavtal i HÖK.

Anmärkning

För en arbetstagare med timlön anses månadslönen (den fasta kontanta lönen) vara den överenskomna timlönen multiplicerad med 165.

Uppsägningstid m.m. (§ 24) Mom. 1 tillförs

För arbetstagare anställd tills vidare gäller en uppsägningstid av 1 månad.

Bilaga 2 till BEA

Centrala och lokala protokollsanteckningar

1. För de fall lokal överenskommelse om månadslön enligt BEA § 5 träffas ska

§§ 17 och 18 i Allmänna bestämmelser (AB) tillämpas.

2. Bestämmelserna i AB bilaga D gäller.

3. Utförs arbeten i form av arbetsmarknadspolitiska insatser inom områden, som inte regleras mellan kommunen och Svenska Kommunalarbetareförbundet upprättade ackordsprislistor (t.ex. husbyggnadsarbeten eller skogsarbeten) ska för branschen gällande ackordsprislistor eller praxis om fria ackordsöverens- kommelser tillämpas.

4. Parterna är ense om att det är viktigt att arbetsmarknadspolitiska insatser utformas så att de är förenliga med de syften som anges i för respektive insats gällande bestämmelser. För OSA, och andra insatser inom Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program, har Arbetsförmedlingen det yttersta ansvaret.

Huvudmålet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom BEAs tillämpnings- område är att stärka en anvisad arbetstagares möjligheter att få och behålla ett reguljärt arbete. Alla som medverkat till att anställningen kommit till stånd, arbetsgivaren, arbetstagaren, arbetsförmedlaren och facklig representant, har ansvar för att det målet ska kunna nås.

Parterna är ense om att det är viktigt att betona rehabiliteringsaspekten i OSA. Utifrån den arbetshandikappades individuella handlingsplan bör därför arbets- givaren i samråd med denne och arbetsförmedlaren, och i förekommande fall med facklig representant, planera, utforma och regelbundet följa upp de rehabili- teringsinsatser som krävs för den arbetshandikappades rehabilitering.

Bilaga 3 till BEA

Centrala protokollsanteckningar

1. Vid arbete i form av arbetsmarknadspolitisk insats som sysselsätter arbets- lösa medlemmar från Svenska Byggnadsarbetareförbundet och avser nybygg- nadsarbeten eller mera omfattande renoveringsarbeten av husbyggnader får avtal för sådant objekt upprättas mellan kommun och Svenska Byggnadsarbetareförbundet.

2. Beträffande lagen om anställningsskydd (LAS) antecknas följande.

Parterna konstaterar att LAS inte gäller för arbetstagare som avses i BEA § 2 mom. 1 punkt a).

Parterna är ense om att företrädesrätt till återanställning inte gäller arbete som är en arbetsmarknadspolitisk insats enligt författning eller kollektivavtal om BEA.

3. Dygnsvilan enligt arbetstidslagen (ATL) bör så långt det är möjligt följas vid förläggning av ordinarie arbetstid.

Om dygnsvilan enligt ATL utifrån ett verksamhetsperspektiv inte kan uppnås så bedömer parterna att objektiva skäl finns till att tillämpa de avvikelser från ATL som anges i AB § 13 mom. 5 g) – h). Parterna anser att arbetstagare därigenom erhåller lämpligt skydd enligt EG:s arbetstidsdirektiv 2003/88/EG, artikel 18, genom kollektivavtals reglering och lagstiftning.

4. Parterna är ense om att 33 § medbestämmandelagen (MBL) inte är tillämplig på bestämmelserna i BEA § 20 eller på bestämmelserna i lokal överenskommel- se som kan ha träffats med stöd av BEA § 20 mom. 4.

5. Parterna är ense om att bestämmelserna, med undantag av BEA § 11

mom. 5, § 10, § 17 mom. 4 och § 20 mom. 4, inte innebär någon reglering av de dispositiva reglerna i MBL.

6. Om riksdagen, regeringen eller annan statlig myndighet meddelar ändrade eller nya föreskrifter m.m., mot vilka bestämmelserna i denna överenskommelse strider, ska förhandlingar upptas i avsikt att vidta erforderliga ändringar och tillägg till överenskommelsen.

7. Centrala parter är överens om betydelsen av att kunna bistå lokala parter om tillämpningen av det centrala avtalet. Utifrån detta är centrala parter överens om

att ha regelbundna kontakter om avtalstillämpningen av nya arbetsmarknads- insatser för att vid behov vägleda och stödja tillämpningen av det centrala avtalet.

Bilaga 4 till BEA

Lokalt kollektivavtal om BEA

§ 1 Innehåll m.m.

Nedan nämnd arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffar denna dag detta kollektivavtal om BEA.

Till avtalet hör

1. Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA med tillhörande bilaga A, enligt bilaga 1,

2. protokollsanteckningar enligt bilaga 2, och

3. bestämmelser enligt §§ 2–4, till förhandlingsprotokoll 2016-09-27 mellan de centrala parterna.

§ 2 Giltighet och uppsägning

Detta kollektivavtal om BEA avlöser den 1 oktober 2016 lokalt kollektivavtal om BEA och gäller från och med detta datum tills vidare med en ömsesidig upp- sägningstid av 3 kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal.

§ 3 Avslutning

Förhandlingen förklaras avslutad.

……………………………………. den ……………………..

För ……………………………………………………………………………….

(arbetsgivarparten)

(underskrift)

För …………………………………………………………………………........

(arbetstagarparten)

(underskrift)

Bilaga 5 till BEA

Lokalt kollektivavtal om BEA

§ 1 Innehåll m.m.

Till det lokala kollektivavtalet om BEA hör

1. Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA, med tillhörande bilaga A, enligt bilaga 1,

2. protokollsanteckningar enligt bilaga 2, och

3. bestämmelser enligt §§ 2–4,

till förhandlingsprotokoll 2016-09-27 mellan de centrala parterna.

§ 2 Giltighet och uppsägning

Säger central part upp BEA upphör det lokala kollektivavtalet om BEA vid samma tidpunkt som det centrala avtalet om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna.