Aktier som erbjuds åt innehavare av stamkundsoptioner, dvs. 553 910 aktier i B-serien Teckningspriset är 8,29 euro per aktie i B-serien
Aktier som erbjuds åt innehavare av stamkundsoptioner, dvs. 553 910 aktier i B-serien Teckningspriset är 8,29 euro per aktie i B-serien
Detta Prospekt hör till Stockmann Oyj Abp:s (”Stockmanns” eller ”Bolagets”) optionsprogram för stamkunder år 2008. Enligt programmet berättigar de stamkundsoptioner (”Optionsrätterna”) som getts till kunderna att teckna sammanlagt högst 553 910 nya aktier i B-serien (”de Erbjudna aktierna”) emitterade av Stockmann. Teckningspriset på aktierna är den med Bolagets B-akties omsättning vägda medelkursen på OMX Helsingfors Börs under tidsperioden 1.2.–28.2.2009. Teckningspriset sänks varje avstämningsdag för dividendutdelning med effekten av nyemissionen år 2009 och värdet av de dividender som bestämts efter att bestämningsperioden för teckningspriset har börjat och före aktieteckningen. På dagen för detta Prospekt är teckningspriset på aktien 8,29 euro (”Teckningspriset”). De Erbjudna aktierna kan överlåtas fritt och medför samma aktieägarrättigheter som de befintliga aktierna i Bolaget (de ”Befintliga aktierna” och tillsammans med de Erbjudna aktierna ”Aktierna”).
Teckningstiden då Erbjudna aktier kan tecknas (”Teckningstiden”) börjar 2.5.2012 och går ut 31.5.2012. Enligt optionsprogrammets regler kan Erbjudna aktier alternativt tecknas även under tidsperioden 2.5.2012– 31.5.2012.Teckningar gjorda på basis av Optionsrätterna är bindande och kan inte ändras eller återkallas, med undantag av de situationer som avses i avsnittet ”Villkor för aktieteckningar – Återkallelse av teckningar under vissa omständigheter”. De oanvända Optionsrätterna förfaller 31.5.2012.
Stockmanns Befintliga aktier är föremål för offentlig handel på NASDAQ OMX Helsinki Oy:s börslista. Stockmann avser att lämna in en ansökan för att lista de aktier som ska tecknas på NASDAQ OMX Helsinki Oy:s börslista. Enligt Bolagets uppskattning ska de nya aktierna noteras på NASDAQ OMX Helsinki Oy:s börslista 29.6.2012. De Erbjudna aktierna ska uppskattningsvis föras in på värdeandelskontona 29.6.2012, varefter handeln kan inledas.
De Erbjudna aktierna är inte registrerade och kommer inte att registreras enligt värdepapperslagen i USA eller hos värdepappersmyndigheter i någon delstat i USA, och de får inte direkt eller indirekt bjudas ut, säljas, säljas vidare, pantsättas, överföras eller på något annat sätt överlåtas eller förmedlas till eller i USA. Förutom i USA kan lagstiftningen i vissa andra länder begränsa spridningen av detta Prospekt. Om inte annat har nämns i Prospektet, får Prospektet inte skickas till någon i Australien, Japan, Kanada, USA eller några andra länder, där det är förbjudet att bjuda ut de Erbjudan aktierna. Detta Prospekt får inte uppfattas som erbjudande av värdepapper i länder där det är förbjudet att bjuda ut de Erbjudna aktierna. De Erbjudna aktierna får inte direkt eller indirekt bjudas ut, säljas, säljas vidare, överföras eller förmedlas till eller i sådana länder.
Detta Prospekt ska läsas i sin helhet. De som överväger att köpa Erbjudna aktier ombes speciellt att läsa avsnittet ”Riskfaktorer” som börjar på sidan 17 i Prospektet.
Detta Prospekt är daterat 30.4.2012
INFORMATION OM PROSPEKTET
Detta Prospekt har gjorts upp i enlighet med värdepappersmarknadslagen (26.5.1989/495 jämte ändringarna), Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 (bilagorna I och III) om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG (”Prospektdirektivet”) i fråga om informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering, Finansministeriets förordning (23.6.2005/452) om prospekt som avses i 2 kap. i värdepappersmarknadslagen samt Finansinspektionens direktiv och standarder. Finansinspektionen har godkänt detta Prospekt, men ansvarar inte för riktigheten i uppgifterna i Prospektet. Diarienumret på Finansinspektionens beslut om godkännande är FIVA 44/02.05.04/2012.
Prospektet har gjorts upp på finska och har översatts till svenska. Om det förekommer skillnader mellan den finska och den svenska versionen gäller ordalydelsen i den finska versionen. Det finska och det svenska Prospektet är tillgängligt på teckningsställena för de Erbjudna aktierna och det finska Prospektet även vid NASDAQ OMX Helsinki Oy:s reception på Xxxxxxxxxxxx 00, 00000 Xxxxxxxxxxx. Dessutom är Prospektet tillgängligt på Bolagets webbplats xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx.
Med ”Bolag” och ”Stockmann” avses i detta Prospekt antingen Xxxxxxxxx Oyj Abp eller Xxxxxxxxx Oyj Abp och dess dotterbolag tillsammans, beroende på sammanhanget. Med ”Helsingfors Börs” avses NASDAQ OMX Helsinki Oy:s börslista.
Med undantag av de skyldigheter och ansvar som kan åläggas Stockmann utifrån finsk lag eller tvingande lagstiftning i någon annan stat där uteslutandet av ansvaret är olagligt, ogiltigt eller icke-verkställbart, tar Stockmann inget ansvar för vare sig innehållet i detta Prospekt eller några påståenden, antaganden eller uttalanden som har getts eller som enligt antagande har getts utgående från Prospektet eller på Stockmanns vägnar och som anknyter till Bolaget, aktier som ska tecknas eller en aktieteckning.
Bolaget offentliggjorde 18.3.2008 ett optionsprogram för sitt stamkundsprogram. Genom optionsprogrammet erbjuder Bolaget stamkunderna optioner som ger rätt att teckna Bolagets B-aktier. Bolaget har gjort upp detta Prospekt i anslutning till aktieteckningen och endast i syfte att de kunder som hör till stamkundsprogrammet kan överväga en teckning av aktier, och att lista de aktier som ska tecknas på NASDAQ OMX Helsinki Oy:s börslista. Uppgifterna i Prospektet har erhållits från Bolaget och ur andra källor som angetts i detta Prospekt. Det är förbjudet att kopiera eller sprida detta Prospekt eller att röja eller använda dess innehåll i annat syfte än i samband med övervägandet av en placering i de aktier som ska tecknas.
All ekonomisk och annan information om Stockmann Oyj Abp och dess dotterbolag som ges i detta Prospekt bygger enbart på Bolagets bokslut och delårsrapporter för de räkenskapsperioder som informationen i detta Prospekt har getts för, samt på övrig information som Bolaget har publicerat.
Ingen har beviljats fullmakt att ge någon annan information eller några andra uttalanden om de Erbjudna aktierna än de som ingår i detta Prospekt. Om sådan information eller sådana uttalanden ges, ska de inte anses vara godtagna av Bolaget. Överlåtandet av detta Prospekt samt de teckningar, försäljningar eller uppdrag som bygger på Prospektet innebär under inga förhållanden att informationen i Prospektet är riktig i framtiden eller att inga förändringar kommer att ske i Bolagets affärsverksamhet efter datumet i detta Prospekt.
Lagstiftningen i vissa stater sätter gränser för spridningen av detta Prospekt samt erbjudandet och försäljningen av de aktier som ska tecknas. De aktier som ska tecknas har inte registrerats och kommer inte att registreras utanför Finland, och de får inte bjudas ut eller säljas utanför Finland. Under dessa omständigheter får de personer som bor utanför Finland nödvändigtvis inte ta emot detta Prospekt eller teckna eller på något annat sätt skaffa sig de aktier som ska tecknas. Bolaget förutsätter att de personer som får detta Prospekt i besittning införskaffar nödvändiga uppgifter om de ovannämnda begränsningarna och iakttar dessa. Detta Prospekt får inte spridas eller offentliggöras i anslutning till aktieteckningen i stater eller på något annat sätt under förhållanden där erbjudandet eller försäljningen av de aktier som ska tecknas strider mot lag eller förutsätter åtgärder enligt någon annan lag än finsk lag. Detta Prospekt utgör varken anbud eller anbudsbegäran att köpa eller teckna aktier i stater där anbudet eller anbudsbegäran är olagliga. Bolaget har inget juridiskt ansvar för dessa förseelser oberoende av om de som överväger en placering i de aktier som ska tecknas har kännedom om begränsningarna eller inte.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INFORMATION OM PROSPEKTET 2
SAMMANDRAG 7
Allmänt 7
Väsentliga styrkor 7
Starka varumärken 7
Stark marknadsställning 7
Erfaren, motiverad och engagerad ledning och personal 7
Stark ställning i de nordiska länderna, tillväxt framför allt i Ryssland och Baltikum 7
Affärsstrategi 7
Ekonomiska mål 8
Xxxxxxxx, ledning och revisorer 8
Aktier, aktieägare och transaktioner med den närmaste kretsen 8
Dividender 8
Sammandrag av riskfaktorerna 9
Sammandrag av aktieteckningen 9
SAMMANDRAG AV VISSA UPPGIFTER OM STOCKMANNS BOKSLUT 11
RISKFAKTORER 17
Risker i anslutning till det rådande makroekonomiska läget 17
Risker i anslutning till Stockmanns affärsverksamhet 18
Risker i anslutning till Ryssland 20
Finansiella risker 21
Risker i anslutning till optionsprogrammet 23
Variationer i marknadspriset på aktier 23
Det proportionella värdet på de aktier som ägs av Stockmanns delägare kan sjunka 23
Placerarna kan inte återkalla beslutet om aktieteckningarna 23
XXXXX, STYRELSEMEDLEMMAR I BOLAGET OCH REVISORER 24
Bolag 24
Styrelse 24
Revisorer 24
FÖRSÄKRAN OM UPPGIFTERNA I PROSPEKTET 25
UTTALANDEN OM FRAMTIDEN 25
PRESENTATION AV BOKSLUTSUPPGIFTER OCH ANDRA EKONOMISKA UPPGIFTER 25
INFORMATIONEN PÅ WEBBPLATSEN INGÅR INTE I BÖRSPROSPEKTET 26
TILLGÄNGLIGA UPPGIFTER 26
BAKGRUND OCH ORSAKER TILL OPTIONSPROGRAMMET 27
VILLKOR FÖR AKTIETECKNING 28
Aktieteckning med stöd av optioner 28
Rätt att teckna aktier samt minimi- och maximibelopp av teckningen 28
Teckningstid för aktier 28
Ställen för teckning av aktier 28
Teckningspris på aktier 28
Betalning av aktier 29
Återkallelse av teckningar under vissa förhållanden 29
Godkännande av teckningar 29
Notering av aktier på värdeandelskonton och inledande av handeln med aktier 29
Delägarrättigheter 29
Aktieemissioner, konvertibla skuldebrevslån, optionslån och andra instrument som ger rätt till aktier 29
Optionsinnehavarnas rättigheter i vissa särskilda fall 29
Information 30
Tillämplig lag och avgörande av meningsskiljaktigheter 30
Övriga omständigheter 30
VALUTAKURSER 31
INFORMATION OM AKTIEMARKNADEN 32
DIVIDENDER OCH DIVIDENDPOLICY 33
KAPITALSTRUKTUR OCH SKULDSÄTTNINGSGRAD 34
SAMMANDRAG ÖVER KONCERNENS BOKSLUTSUPPGIFTER 35
STOCKMANNS RÖRELSERESULTAT, EKONOMISKA STÄLLNING OCH FRAMTIDSUTSIKTER 42
Allmän beskrivning av koncernstrukturens utveckling åren 2009–2011 42
Faktorer som inverkar på Bolagets rörelseresultat 42
Senaste händelser 43
Utgångspunkter för resultatprognosen 43
Framtidsutsikter och resultatprognos 43
Rörelseresultat 44
Den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2012 i jämförelse med den tremånadersperiod som avslutades 31.2.2011 44
Omsättning 44
Bruttomarginal och kostnader 44
Räkenskapsperiodens vinst 44
Omsättning och resultatutveckling enligt affärssegment 44
Övrigt totalresultat 45
Räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2011 jämfört med räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2010 45
Omsättning 45
Bruttomarginal och kostnader 45
Räkenskapsperiodens vinst 45
Rörelsevinstprocent och soliditet 46
Omsättning och resultatutveckling enligt affärssegment 46
Övrigt totalresultat 46
Räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2010 jämfört med räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2009 47
Bruttomarginal och kostnader 47
Räkenskapsperiodens vinst 47
Omsättning och resultatutveckling per affärsverksamhetssegment 47
Övrigt totalresultat 48
Koncernens kostnadsstruktur 48
Likviditet och kapitalkällor 49
Utlåtande om rörelsekapitalet 50
Uppgifter om balansräkningen 50
Fastigheter och affärslokaler 51
Investeringar 51
Pågående och kommande investeringar 51
Investeringar under den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2012 51
Investeringar under räkenskapsperioden som avslutades 31.12.2011 52
Investeringar för den räkenskapsperiod som avslutades 31.12.2010 52
Investeringar för den räkenskapsperiod som avslutades 31.12.2009 53
Avtalsansvar 53
Hantering av finansiella risker 54
Valutarisker 54
Ränterisker 54
Likviditetsrisker 54
Kredit- och motpartsrisker 55
Viktiga principer för upprättande av bokslutet 55
Anställningsförmåner 55
Pensionsåtaganden 55
Aktierelaterade ersättningar och förmåner 55
Nedskrivningar 56
Omsättningstillgångar 56
Derivatkontrakt och säkringsredovisning 56
Tillämpning av nya eller omarbetade IFRS-standarder 57
BRANSCHÖVERSIKT 58
Finland 58
Sverige och Norge 58
Baltikum 58
Polen, Tjeckien och Slovakien 58
Ryssland och Ukraina 59
Förändringar i omgivningen som har inverkat eller kan inverka på Bolagets affärsverksamhet 59
Försäljning, omsättning och rörelsevinst per rörelsesegment och marknadsområde 59
STOCKMANNS AFFÄRSVERKSAMHET 61
Allmänt 61
Historia 61
Väsentliga styrkor 62
Starka varumärken 62
Stark marknadsställning 62
Erfaren och motiverad ledning och personal som är engagerad i arbetet 62
Stark ställning i de nordiska länderna, tillväxt framför allt i Ryssland och Baltikum 62
Affärsstrategi 62
Ekonomiska mål 63
Koncernstruktur 63
Affärsenheter 63
Varuhusgruppen 64
Allmänt 64
Varuhus 64
Zara-butiker 64
Bestseller-butiker i Ryssland 64
Bokhandlar 64
Stockmann Beauty-butiker 64
Stockmann Outlet-butiker 64
Distanshandel 65
Lindex 65
Seppälä 65
Innehav av affärsfastigheter 66
Marknadsområden 66
Xxxxxx och kundservice 66
Inköp av produkter 66
Logistik och hantering av omsättningstillgångar 66
Varuhusgruppen 66
Finland och de baltiska länderna 66
Ryssland 67
Lindex 67
Seppälä 67
Samhällsansvar 67
Miljöansvar 67
Ansvarsfull importhandel 67
Transparens i verksamheten 67
Strategiska franchisingpartners 68
Konkurrens 68
Varumärket Stockmann och övriga immateriella tillgångar 68
Specialkampanjer och -program 68
Stamkundsprogram 68
Optionsprogram för stamkunder 68
Kampanjen Galna Dagar 69
Personal 69
Betydande avtal 69
Rättegångsprocesser 69
Försäkringar 69
STYRELSE, LEDNING OCH REVISORER 70
Allmänt 70
Förvaltningsprinciper 70
Bolagsstämma 70
Styrelse och ledningsgrupp 70
Styrelse 70
Ledningsgrupp 73
Utnämnings- och belöningsutskottet 74
Verkställande direktör 74
Koncernens operativa struktur 74
Övervakning och riskhantering 74
Insiders 74
Förvaltnings- och styrningssystemet 74
Några uppgifter om medlemmarna i styrelsen och ledningsgruppen 75
Intressekonflikter 75
Styrelsemedlemmarnas och ledningsgruppens löner och arvoden 75
Styrelsemedlemmarnas och ledningens innehav 77
Styrelsemedlemmarnas innehav 31.3.2012 77
Ledningsgruppens innehav 31.3.2012 77
Insiders innehav totalt 31.3.2012 77
Incitamentsystem 77
Revisorer 78
ÄGARSTRUKTUR 79
TRANSAKTIONER MED NÄRMASTE KRETSEN 80
AKTIER OCH AKTIEKAPITAL 81
Allmänt om Bolaget 81
Aktier och aktiekapital 81
Aktiekapitalets historiska utveckling 81
Lån mot konvertibla skuldebrev och kapitallån samt optionsrätter 81
Optionsprogram 82
Optioner till nyckelpersoner 2006 82
Stamkundsoptioner 2008 82
Optioner till nyckelpersoner 2010 82
Stamkundsoptioner 2012 82
Befullmäktigande gällande aktieemission 82
Aktieägarnas rättigheter 83
Aktieägarnas företrädesrätt till teckning 83
Inlösningsskyldighet 83
Bolagsstämmor 83
Rösträtt som aktier medför 83
Dividender och utdelning av övrigt fritt kapital 84
Egna aktier 84
Införande av direktivet om aktieägares rättigheter 84
Överlåtelse av aktier 85
Begränsningar gällande utländskt ägande 85
Valutakontroll 85
VÄRDEPAPPERSMARKNADEN I FINLAND 86
Handel på Helsingfors Börs 86
Reglering av värdepappersmarknaden 86
Värdeandelssystemet 87
Allmänt 87
Registreringsförfarande 87
Förvaring och förvaltarregistrering av aktier 88
Ersättningsfonden för investerare 88
BESKATTNING 89
Beskattningen i Finland 89
Allmänt 89
Beskattning av dividender 89
Överlåtelsevinster 91
Överlåtelseskatt 92
DOKUMENT TILL PÅSEENDE 93
DOKUMENT SOM INFÖRLIVATS I PROSPEKTET GENOM HÄNVISNING 93
BILAGA A: REVISORS UTLÅTANDE OM RESULTATPROGNOSEN I PROSPEKTET 94
BILAGA B: OREVIDERAD DELÅRSRAPPORT FÖR DEN TREMÅNADSPERIOD SOM AVSLUTADES 31.3.2012 95
BILAGA C: STOCKMANN OYJ ABP:S BOLAGSORDNING 110
SAMMANDRAG
Följande sammandrag är ingen omfattande presentation, utan en inledning till den information som presenteras i detta Prospekt. Sammandraget ska läsas tillsammans med annan detaljerad information som presenteras i Prospektet, inklusive Bolagets koncernbokslut och övriga ekonomiska uppgifter som finns i detta Prospekt. Placerare ska grunda sina placeringsbeslut om Optionsrätterna eller de Erbjudna aktierna på hela den information som presenteras i Prospektet. En del av de termer som används i sammandraget har definierats på ett annat ställe i detta Prospekt. Om talan väcks i domstol angående uppgifterna i Prospektet, kan käranden med stöd av nationell lagstiftning i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, innan rättegången inleds, bli tvungen att stå för kostnaderna för översättningen av Prospektet. Civilrättsligt ansvar för sammandraget åläggs personer som har gjort upp sammandraget och begärt att det ska bli anmält, men endast om sammandraget har varit vilseledande, inexakt eller oförenhetligt med de övriga delarna av Prospektet.
Allmänt
Stockmann är ett detaljhandelsföretag noterat på Helsingfors Börs. Företaget grundades den 1 februari 1862 och har tre affärsenheter: varuhusgruppen som omfattar varuhus, specialbutikskedjor samt distanshandlarna Xxxxxxxxx.xxx, Akademiska Bokhandeln och Hobby Hall; Lindex som hör till de ledande modekedjorna i Nordeuropa samt modebutikskedjan Seppälä. Varuhusgruppen har verksamhet i Finland, Ryssland, Estland och Lettland. Lindex har verksamhet i Finland, Sverige, Norge, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien samt Slovakien, och har dessutom franchisebutiker på Island, i Förenade Arabemiraten (Dubai), Saudiarabien och Bosnien-Hercegovina samt en nätbutik som fungerar inom EU och i Norge. Seppälä har verksamhet i Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina. Seppälä har en nätbutik i Finland.
Under den tremånadersperiod som gick ut 31.3.2012 uppgick Stockmanns totala försäljning till 450,3 miljoner euro, och vinsten före skatt var -24,9 miljoner euro. År 2011 uppgick Stockmanns totala försäljning till 2 005,3 miljoner euro, och vinsten före skatt var 35,7 miljoner euro. År 2010 uppgick Stockmanns totala försäljning till 1 821,9 miljoner euro, och vinsten före skatt var 74,2 miljoner euro. År 2009 uppgick Stockmanns totala försäljning till 1 698,5 miljoner euro, och vinsten före skatt var 61,1 miljoner euro. Balansomslutningen per den 31 mars 2011 uppgick till 2 062,7 miljoner euro.
Väsentliga styrkor
Stockmanns ledning är övertygad om att Stockmanns ställning som en stor detaljhandelskoncern som har verksamhet i flera länder grundar sig på följande väsentliga styrkor:
Starka varumärken
Stockmann har starka och uppskattade varumärken i de nordiska länderna, Baltikum och Ryssland. Stockmann, Lindex, Seppälä och Hobby Hall är mycket välkända varumärken på sina marknadsområden. Stockmanns ledning tror att flera positiva egenskaper, som kvalitet, kundservice och tillförlitlighet, förknippas med Stockmanns varumärke.
Stark marknadsställning
Stockmann har en stark marknadsställning i de nordiska länderna, Ryssland och Baltikum. Stockmannvaruhusen samt Seppälä- och Lindexbutiker är belägna på centrala affärsplatser. Stockmanns ledning tror att koncernens förmåga att skaffa bra handelsplatser som passar kundprofilen är en av de väsentliga faktorer som stöder tillväxtstrategin.
Erfaren, motiverad och engagerad ledning och personal
En yrkeskunnig och motiverad personal är en av Stockmanns viktigaste konkurrensfördelar. Stockmanns ledning är djupt förtrogen med detaljhandeln och har visat sin förmåga att på ett framgångsrikt sätt leda och utveckla verksamheten. Stockmann verkar aktivt för att utveckla personalens kompetens, engagemang och trivsel i en allt hårdare konkurrenssituation och för att förbättra flexibiliteten, produktiviteten och innovationsförmågan i verksamheten under snabbt föränderliga förhållanden.
Stark ställning i de nordiska länderna, tillväxt framför allt i Ryssland och Baltikum
Stockmanns affärsverksamhet har varit och förväntas i framtiden vara stabil och lönsam i Finland, Sverige och Norge, där tillväxtmöjligheterna är begränsade på grund av den mogna marknaden. Stockmanns ställning har också snabbt förstärkts på den ryska och den baltiska marknaden där det enligt Stockmannledningens uppskattning finns stora tillväxtmöjligheter på lång sikt, tack vare den nuvarande utvecklingen i dessa områden och speciellt de omfattande naturtillgångarna i Ryssland. Modekedjan Lindex eftersträvar också tillväxt genom expansion till nya marknader i Centraleuropa, främst i Polen, Tjeckien och Slovakien, samt genom franchiseverksamhet på andra marknader.
Affärsstrategi
Stockmanns strategiska mål är en lönsam tillväxt och en ställning som ledande detaljhandelsföretag med flera kanaler på utvalda marknadsområden. För närvarande är de huvudsakliga marknadsområdena Finland, Sverige, Norge, Ryssland och Baltikum. Stockmann har fyra huvudsakliga affärskoncept: varuhusen, modekedjorna Seppälä och Lindex samt en expanderande distanshandel. I framtiden sker tillväxten allt mer i utlandet, speciellt i Ryssland. Enligt bolagets strategi kommer varuhusgruppen, Lindex och Seppälä att fortsätta sin planenliga expansion i utlandet, dock i en måttligare takt än tidigare. Hobby Hall drog sig tillbaka från den baltiska marknaden före utgången av augusti 2009 och sammanslogs i början år 2010 med varuhusgruppen, där verksamheten
fortsätter under ett eget varumärke. Parallellt inleddes näthandeln hösten 2010 under varumärket Stockmann. Dessutom är Akademiska Bokhandelns näthandel verksam i varuhusgruppen. Lindex har näthandel i 28 europeiska länder och Seppälä i Finland. Alla varumärken har sin egen marknadsförings-, produkt- och kundprofil i näthandeln.
Koncernens modekedjor Lindex och Seppälä fortsätter förbättra sina marknadsställningar och sin expansion i främst de länder där kedjorna redan har verksamhet. Under 2012 och 2013 kommer man att öppna uppskattningsvis 20 nya egna butiker per år. Utöver detta expanderar Lindex-kedjan genom franchisingsamarbete. Lindex inledde sin verksamhet i Mellanöstern år 2008 och 31.3.2012 finns det 18 franchisebutiker i Saudiarabien, fem i Förenade Arabemiraten och tre i Bosnien-Hercegovina. Under 2011 startadeLindex också ett nytt franchisingsamarbete på Island, där det finns en butik.
Ekonomiska mål
I och med att Stockmanns koncernstruktur förändrades betydligt efter förvärvet av Lindex i slutet av år 2007 satte Stockmanns styrelse i juni 2008 upp nya långsiktiga ekonomiska mål. Tidsplanen för de långsiktiga ekonomiska målen flyttades framåt med två år, till år 2015, på sommaren 2010 på grund av (effekterna av) den internationella finanskrisen. Målet är att till år 2015 uppnå en rörelsevinst på minst 12 procent av omsättningen, en avkastning på minst 20 procent på sysselsatt kapital och en försäljningsökning som är snabbare än tillväxten på marknaden. Det uppsatta soliditetsmålet är minst 40 procent.
Styrelse, ledning och revisorer
Xxxx Xxxxxxxxxx styrelse hör Xxxxxxxxxxx Xxxxxx (ordförande), Xxxx Xxxxxxxx (vice ordförande), Xxx-Xxxxxx Xxxxx, Xxx Xxxxxxxxx, Xxx Xxxxxxx, Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx-Xxxxxxxxx, Xxxxxx Xxxx-Xxxxxxxx och Xxx Xxxxxxxx. Xxxx Xxxxxxxx ledningsgrupp hör verkställande direktör Xxxxx Xxxxxxxx, vice verkställande direktör och ekonomidirektör Xxxxx Xxxxxxxxxx, vice verkställande direktör och direktör för varuhusgruppen Xxxxx Xxxxxxxxxx, verkställande direktör för Lindex Xxxxx Xxxxx, verkställande direktör för Seppälä Xxxx Xxxxx-Xxxxx, utvecklingsdirektör för koncernens utlandsverksamhet Xxxxx Xxxxxxxxxxx och direktör för juridiska ärenden Xxxxx Xxxxxxxx. Se ”Stockmanns styrelse, ledning och revisorer”.
Revisorer för Stockmann är CGR Xxxx Xxxxxxx, som är Stockmanns ordinarie revisor sedan år 2007, och CGR Xxxxxx Xxxxxxx, som är Stockmanns ordinarie revisor sedan år 2003. Bolagets revisorssuppleant är KPMG Oy Ab.
Aktier, aktieägare och transaktioner med den närmaste kretsen
Bolaget genomförde åren 2009, 2010, 2011 och 2012 inga affärstransaktioner av osedvanlig karaktär eller med osedvanliga villkor eller som skulle gynna styrelse- eller ledningsgruppsmedlemmarna eller verkställande direktören för Bolaget, någon annan som enligt aktiebolagslagen ingår i Bolagets närmaste krets eller ett närstående bolag. Se ”Transaktioner med den närmaste kretsen”.
Enligt Bolagets aktieägarförteckning, som upprätthålls av Euroclear Finland, hade Bolaget 56 117 aktieägare den 31 mars 2012. Av de existerande aktierna var 5,81 procent förvaltarregistrerade, inklusive utländska ägare. Se ”Ägarstruktur”.
Vid datumet för föreliggande Prospekt var Bolagets aktiekapital 143 681 658 euro, och Bolaget hade 71 840 829 aktier fördelade på 30 627 563 aktier i serie A och 41 213 266 aktier i serie B. Varje aktie i A-serien berättigar till tio röster och varje aktie i B-serien till en röst. Aktiernas nominella värde i båda serierna är 2,00 euro, och båda berättigar till lika stor dividend. Se ”Aktier och aktiekapital - Aktier och aktiekapital”.
Dividender
Stockmanns styrelse fastställde 14.6.2006 målet för dividendutdelningen, dvs. att minst hälften av den vinst som den ordinarie affärsverksamheten genererar delas ut i dividend. Den finansiering som krävs för verksamhetens tillväxt tas dock i beaktande vid dividendutdelningen. Beloppet för eventuella kommande dividender beror bl.a. på Stockmanns rörelseresultat och framtidsutsikter, ekonomiska ställning och kapitalbehov, den finansiering som krävs för verksamhetens tillväxt, allmänna verksamhetsbetingelser och andra faktorer som Stockmanns styrelse anser vara väsentliga. De dividender som Stockmann hittills har delat ut är inte nödvändigtvis ett bevis på att Stockmann i framtiden ska dela ut dividender.
Under de tre senaste räkenskapsperioderna har följande dividender betalats på Stockmanns aktier:
Räkenskapsperiodens
utgång Dividend (e/aktie) Dividender totalt (mn e)
31.12.2011 | 0,50 | 35,9 |
31.12.2010 | 0,82 | 58,3 |
31.12.2009 | 0,72 | 51,2 |
Bestämmelserna om dividendutdelningen i aktiebolagslagen beskrivs i avsnittet ”Stockmanns aktier och aktiekapital – Aktieägarnas rättigheter – Dividender och övrig utdelning av fritt eget kapital”. Beskattningen av dividender beskrivs i avsnittet ”Beskattning – Beskattning av dividender”.
Sammandrag av riskfaktorerna
Att investera i de Erbjudna aktierna medför risker. De flesta risker hör till Stockmanns affärsområdes eller affärsverksamhets natur och kan vara betydande. De som överväger en placering i Erbjudna aktier uppmanas att noggrant ta del av den information som finns i detta Prospekt och i synnerhet de risker som beskrivs i avsnittet ”Riskfaktorer”. Faktorer som eventuellt inverkar på placeringsbeslut också i andra sammanhang i detta Prospekt. Om en eller flera av de riskfaktorer som beskrivs i Prospektet förverkligas, kan detta ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna. Om en eller flera av de riskfaktorer som beskrivs i Prospektet förverkligas, kan detta hindra Stockmann från att uppnå sina ekonomiska mål. Beskrivningen av riskfaktorerna i detta Prospekt baserar sig på de uppgifter och bedömningar som var tillhanda då Prospektet gjordes upp, och beskrivningen av de riskfaktorer som hänför sig till Bolaget är sålunda inte nödvändigtvis fullständig. Om dessa risker leder till att marknadspriset på Stockmanns aktier sjunker, kan placerarna förlora värdet av sina placeringar helt eller delvis. Även andra omständigheter och osäkerhetsfaktorer, som för närvarande är okända eller som anses vara irrelevanta, kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Risker som hänför sig till det rådande makroekonomiska läget är bl.a. störningar och fluktuationer på den internationella marknaden samt den negativa ekonomiska utvecklingen och de ogynnsamma förhållandena i de länder där Stockmann har verksamhet.
Risker i anknytning till Stockmanns affärsverksamhet är bl.a. risken att Stockmanns strategi misslyckas, risker i anslutning till integreringen av Bolagets strategiska företagsförvärv, risker i anslutning till funktionsstörningar i datasystemen, risker i anslutning till förlust av nyckelpersoner eller misslyckad rekrytering, risker i anslutning till säsongsmässigheten i Stockmanns affärsverksamhet, risk att Stockmann-varumärket och stamkundsprogrammet sjunker i värde, risker i anslutning till bevarandet av attraktionskraften i Stockmanns produkter och tjänster, risker i anslutning till lagerhantering, risken i anslutning till Stockmanns beroende av konsumenternas penninganvändning och förtroende för den ekonomiska utvecklingen, risken i anslutning till den hårda konkurrensen i detaljhandelsbranschen, risker i anslutning till problem med distributionsnätet och lagerhållning, risker i anslutning till internationell handel, risker i anslutning till detaljhandelns utsatthet för allmänna förändringar i ekonomin samt risker i anslutning till produktsäkerhet och försäkringar. Risker i anslutning till Stockmanns expansion i utlandet är bl.a. kulturskillnader mellan länderna, ändringar i lagstiftningen eller eventuella inkonsekventa tolkningar eller förfaringssätt i anslutning till lagstiftningen, administrativa svårigheter eller effektiviteten hos och/eller tillgängligheten av rättsskydd i olika länder.
Risker i anknytning till Ryssland är bland annat risker i anslutning till den ryska affärsmiljön samt risker i anslutning till Rysslands tullkrav och handelsrestriktioner.
Risker som hänför sig till finansieringen är bl.a. risken i anslutning till ett tillräckligt kassaflöde framför allt med tanke på Bolagets expansion och förmåga att återbetala skulder, risker i anslutning till Bolagets möjligheter att få finansiering på konkurrenskraftiga villkor, risken för att Stockmanns skuldsättning kan ha en ogynnsam inverkan på Bolagets affärsverksamhet, risker i anslutning till fluktuationer i räntenivån, risker orsakade av fluktuationer i valutakurserna, motpartsrisker orsakade av allvarliga störningar på finansmarknaden, balansrisker, risker i anslutning till Bolagets förmåga att dela ut dividend, risker i anslutning till framtida emissioner och andra arrangemang samt skatterisker.
Till de risker som hänför sig till Stockmanns optionsprogram för stamkunder hör i sin tur risken för variationer i marknadspriset på de Erbjudna aktierna, risken för att det proportionella värdet på de aktier som ägs av delägarna i Stockmann sjunker och risken i anslutning till att besluten om aktieteckningarna inte går att återkalla.
Sammandrag av aktieteckningen
Bolag Stockmann Oyj Abp
Aktieteckning De Erbjudna aktierna hör till Stockmanns stamkundsprogram, vars stamkundsoptioner som ges till kunderna berättigar att teckna nya aktier i B-serien emitterade av Stockmann.
Erbjudna aktier 553 190 Erbjudna aktier
Teckningsrätt Följande stamkunder har rätt att teckna aktier: stamkunder vars optionsteckningar gjordes före den 31 december 2010 eller sådana innehavare av stamkundernas parallellkort som optionerna har överförts till i anslutning till optionsteckningarna eller som har fått rätten till optionerna genom giftorätt, arv eller testamente.
Varje option berättigar att teckna en (1) B-aktie i Stockmann Oyj Abp till ett nominellt värde av två
(2) euro. Minimiantalet aktier vid teckningen är tjugo (20) B-aktier eller ett antal aktier som bygger på ett mindre antal beviljade optioner, och maximiantalet är det totala antalet optioner som aktietecknaren fört in i optionsregistret.
Teckningstid Stamkunderna har rätt att teckna aktier under teckningstiden den 2.5.2012–31.5. 2012
Oanvända Optionsrätter Oanvända Optionsrätter förfaller 31.5.2012.
Teckningspris Teckningspriset på aktier som kan tecknas 2.5.2012–31.5.2012 är 8,29 euro.
9
Teckningspriset har bestämts enligt den med Stockmann Oyj Abp:s B-akties omsättning vägda medelkursen på Helsingfors Börs 1.2−28.2.2009, då nämnda medelkurs var 11,28 euro. Teckningspriset sänks varje avstämningsdag för dividendutdelning med värdet av de dividender som bestämts efter att bestämningsperioden för teckningspriset har inletts och före aktieteckningen. Teckningspriset har sänkts förutom med båda ovannämnda dividendvärden även med 0,33 euro på grund av emissionen med aktieägarnas företrädesrätt till teckning år 2009.
Av de som tecknar aktier uppbärs inga andra kostnader eller arvoden än teckningspriset i samband med aktieteckningarna.
Användning av de tillgångar som
erhålls Det kapital som samlas från aktieteckningarna är högst 4 591 913,90 euro, som Stockmann använder till finansiering av driftskapitalet.
Användning av Optionsrätter Stamkunden ska använda alla sina Optionsrätter på en gång. Aktierna ska betalas kontant då de tecknas.
Offentlig handel med Befintliga
aktier Stockmanns Befintliga aktier är föremål för offentlig handel på NASDAQ OMX Helsinki Oy:s börslista.
Notering av aktier på värdeandelskonton
och handel med aktier Enligt Bolagets uppskattning överförs de Erbjudna aktierna till värdeandelskontona senast 29.6.2012.
Därefter kan handeln med de Erbjudna aktierna inledas.
Delägarrättigheter De Aktier som har tecknats med optioner medför rätt till dividend för den räkenskapsperiod då Aktierna tecknades. De övriga rättigheterna uppkommer då ökningen av aktiekapitalet har förts in i handelsregistret.
Riskfaktorer De som överväger att placera i Erbjudna aktier ska ta del av avsnittet ”Riskfaktorer”.
10
SAMMANDRAG AV VISSA UPPGIFTER OM STOCKMANNS BOKSLUT Nedan finns ett sammandrag av vissa ekonomiska uppgifter för Bolaget från de tremånadersperioder som gick ut 31.3.2012 och 31.3.2011, samt koncernbokslutsuppgifter för de räkenskapsperioder som gick ut 31.12.2011, 31.12.2010 och 31.12.2009. Stockmanns koncernbokslut har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) som har godkänts för tillämpning inom EU. Vid upprättandet har man tillämpat på varje bokslutsdag gällande IAS- och IFRS-standarder samt IFRIC- och SIC-tolkningar. Med internationella redovisningsstandarder avses i den finska bokföringslagen samt i bestämmelser som ges med stöd av bokföringslagen standarder som antagits för tillämpning i gemenskapen i enlighet med Europaparlamentets och Europarådets förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. I samband med upprättandet av bokslutet för 2010 upptäckte koncernen ett fel gällande tidigare räkenskapsperioder som minskade det rapporterade resultatet för 2009 med 0,3 miljoner euro, det rapporterade resultatet för 2009 med 0,3 miljoner euro, egna kapitalet den 31.1.2008 med 1,4 miljoner euro. Jämförelsetalen för 2008 och 2009 har ändrats på motsvarande sätt. Enligt Stockmann-ledningens uppfattning har de oreviderade delårsrapporterna för de tremånadersperioder som gick ut 31.3.2012 och 31.3.2011 upprättats enligt samma principer och beräkningsmetoder som de reviderade koncernboksluten. | |||||
Koncernens totalresultaträkning | 1.1.−31.3. | 1.1.−31.12. | |||
2012 | 2011 | 2011 | 2010 | 2009* | |
Oreviderad | Reviderad | Oreviderad | |||
mn euro | |||||
OMSÄTTNING | 450,3 | 407,7 | 2 005,3 | 1 821,9 | 1 698,5 |
Övriga rörelseintäkter | 0,0 | 0,2 | 0,3 | ||
Användning av material och förnödenheter | 234,2 | 214,3 | 1 028,4 | 913,0 | 881,0 |
Kostnader för löner och anställningsförmåner | 98,6 | 98,0 | 390,0 | 361,9 | 327,4 |
Avskrivningar och nedskrivningar | 18,4 | 19,1 | 77,7 | 61,8 | 58,4 |
Övriga rörelsekostnader | 115,3 | 106,2 | 439,4 | 396,4 | 346,8 |
466,5 | 437,6 | 1 935,5 | 1 733,1 | 1 613,7 | |
RÖRELSEVINST | -16,2 | -29,9 | 70,1 | 88,8 | 85,1 |
Finansiella intäkter | 0,4 | 0,1 | 0,5 | 8,2 | 4,4 |
Finansiella kostnader | -9,1 | -8,5 | -34,9 | -22,8 | -28,4 |
VINST FÖRE SKATTER | -24,9 | -38,3 | 35,7 | 74,2 | 61,1 |
Inkomstskatter | 4,0 | 3,5 | -4,9 | 4,2 | -7,3 |
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST | -20,9 | -34,8 | 30,8 | 78,3 | 53,8 |
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST HÄNFÖRLIGT TILL: Moderbolagets ägare | -20,9 | -34,8 | 30,8 | 78,3 | 53,8 |
Innehav utan bestämmande inflytande | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
-20,9 | -34,8 | 30,8 | 78,3 | 53,8 | |
Resultat per aktie, emissionsjusterad, euro | -0,29 | -0,49 | 0,43 | 1,10 | 0,82 |
Resultat per aktie, emissionsjusterad, utspädd, euro | -0,29 | -0,48 | 0,43 | 1,09 | 0,81 |
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT RÄKENSKAPSPERIODENS VINST | -20,9 | -34,8 | 30,8 | 78,3 | 53,8 |
PERIODENS ÖVRIGA TOTALRESULTAT Omräkningsdifferenser av utländska enheter | 0,7 | 0,2 | 2,1 | 8,5 | 1,7 |
Säkring av kassaflöde, minskad med skatt | -2,3 | -1,1 | 2,4 | -0,7 | -1,4 |
Periodens övriga totalresultat, netto | -1,7 | -0,9 | 4,4 | 7,8 | 0,4 |
PERIODENS TOTALRESULTAT SAMMANLAGT | -22,6 | -35,7 | 35,2 | 86,1 | 54,2 |
Periodens totalresultat sammanlagt hänförligt till: Moderbolagets ägare | -22,6 | -35,7 | 35,2 | 85,9 | 54,2 |
Innehav utan bestämmande inflytande | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
-22,6 | -35,7 | 35,2 | 86,1 | 54,2 | |
*) Xxxxxxxxxx med rättelse av felet för 2009. 11 | |||||
Koncernbalansräkning | 31.3. | 31.12. | |||
2012 | 2011 | 2011 | 2010 | 2009* | |
Oreviderad | Reviderad | Oreviderad | |||
mn euro | |||||
TILLGÅNGAR | |||||
LÄNGFRISTIGA TILLGÅNGAR | |||||
Immateriella tillgångar sammanlagt | |||||
Goodwill | 794,4 | 786,6 | 788,5 | 783,8 | 685,4 |
Övriga immateriella tillgångar | 137,0 | 122,1 | 133,1 | 122,3 | 108,3 |
Immateriella tillgångar sammanlagt | 931,4 | 908,7 | 921,5 | 906,1 | 793,7 |
Materiella anläggningstillgångar | |||||
Mark- och vattenområden | 42,2 | 43,8 | 42,2 | 43,8 | 40,1 |
Byggnader och anläggningar | 467,8 | 485,7 | 470,3 | 485,4 | 273,9 |
Maskiner och inventarier | 120,3 | 130,9 | 125,0 | 123,8 | 92,0 |
Ändrings- och ombyggnadskostnader för hyrda lokaliteter | 43,8 | 53,8 | 45,7 | 49,8 | 50,0 |
Förskott och pågående nyanläggningar | 6,6 | 17,3 | 8,1 | 23,2 | 163,6 |
Materiella anläggningstillgångar sammanlagt | 680,8 | 731,4 | 691,2 | 726,0 | 619,5 |
Placeringar som kan säljas | 5,0 | 5,0 | 5,0 | 5,0 | 5,0 |
Långfristiga fordringar | 0,5 | 0,7 | 0,5 | 0,8 | 0,6 |
Latenta skattefordringar | 11,8 | 9,0 | 11,6 | 8,7 | 5,1 |
LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT | 1 629,6 | 1 654,9 | 1 629,9 | 1 646,7 | 1 423,9 |
KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR | |||||
Omsättningstillgångar | 311,4 | 305,4 | 264,7 | 240,3 | 196,7 |
Kortfristiga fordringar | |||||
Fordringar, räntebärande | 43,2 | 70,8 | 45,6 | 41,4 | 44,5 |
Fordringar, räntefria | 69,9 | 72,4 | 13,6 | 73,2 | 83,7 |
Inkomstskattefordringar | 25,8 | 19,1 | 75,6 | 15,5 | 0,5 |
Kortfristiga fordringar sammanlagt | 138,9 | 162,3 | 134,8 | 130,1 | 128,7 |
Likvida medel | 28,2 | 31,6 | 33,2 | 36,7 | 176,4 |
KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT | 478,5 | 499,3 | 432,8 | 407,1 | 501,7 |
TILLGÅNGAR SAMMANLAGT | 2 108,1 | 2 154,2 | 2 062,7 | 2 053,8 | 1 925,7 |
EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||||
EGET KAPITAL | |||||
Aktiekapital | 143,7 | 142,3 | 143,7 | 142,3 | 142,2 |
Överkursfond | 186,1 | 186,1 | 186,1 | 186,1 | 186,1 |
Xxxxxx fonder | 294,9 | 286,8 | 294,9 | 287,8 | 287,4 |
Omräkningsdifferenser | 6,2 | 3,7 | 5,6 | 3,5 | -5,0 |
Ackumulerade vinstmedel | 180,8 | 173,1 | 239,7 | 266,0 | 238,1 |
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 811,7 | 792,0 | 869,9 | 885,7 | 848,8 |
Till minoritetsdelägare | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
EGET KAPITAL SAMMANLAGT | 811,7 | 792,0 | 869,9 | 885,7 | 848,8 |
LÅNGFRISTIGA SKULDER | |||||
Latenta skatteskulder | 68,2 | 66,2 | 68,1 | 63,8 | 70,1 |
Långfristiga skulder, räntebärande | 542,3 | 520,1 | 533,9 | 521,3 | 786,9 |
Pensionsåtaganden | 0,4 | 0,3 | 0,4 | 0,2 | 1,1 |
Avsättningar | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,0 | 0,3 |
LÅNGFRISTIGA SKULDER SAMMANLAGT | 611,1 | 586,6 | 602,5 | 585,2 | 858,5 |
KORTFRISTIGA SKULDER | |||||
Kortfristiga skulder, räntebärande | 399,5 | 459,5 | 328,6 | 292,0 | 2,3 |
Kortfristiga skulder, räntefria | |||||
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 280,9 | 314,3 | 259,5 | 289,2 | 213,0 |
Inkomstskatteskulder | 4,4 | 1,9 | 2,2 | 1,7 | 3,1 |
Kortfristiga skulder, räntefria sammanlagt | 0,5 | ||||
Kortfristiga skulder, räntefria sammanlagt | 285,8 | 316,1 | 261,7 | 290,9 | 216,1 |
KORTFRISTIGA SKULDER SAMMANLAGT 685,3 775,6 | 590,3 582,9 218,4 |
SKULDER SAMMANLAGT 1 296,4 1 362,2 | 1 192,8 1 168,1 1 076,8 |
EGET KAPITAL OCH SKULDER SAMMANLAGT 2 108,1 2 154,2 | 2 062,7 2 053,8 1 925,7 |
*) Korrigerat med rättelse av felet för 2009. *) Xxxxxxxxxx med rättelse av felet för 2009. | |
Kassaflödesanalys, koncernen | 31.3. | 31.12. | |
2012 | 2011 | 2011 2010 2009* | |
Oreviderad | Reviderad Oreviderad | ||
mn euro | |||
KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN | |||
Räkenskapsperiodens resultat | -20,9 | -34,8 | 30,8 78,3 53,8 |
Justeringar | |||
Avskrivningar och nedskrivningar | 18,4 | 19,1 | 77,7 61,8 58,4 |
Försäljningvinster (-) och -förluster (+) från försäljning av bestående aktiva | 0,0 | 0,0 | 0,3 0,1 -0,3 |
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader | 9,1 | 7,7 | 34,9 22,8 28,4 |
Ränteintäkter | -0,4 | 0,7 | -0,5 -8,2 -4,4 |
Inkomstskatter | -4,0 | -3,5 | 4,9 -4,2 7,3 |
Övriga justeringar | 0,8 | 0,4 | 1,5 -1,1 -0,4 |
Förändring av rörelsekapital | |||
Förändring av försäljningsfordringar och övriga fordringar | 3,2 | -28,5 | 1,6 -1,1 0,4 |
Förändring av omsättningstillgångar | -45,2 | -64,8 | 23,8 -34,3 27,1 |
Förändring av leverantörsskulder och övriga skulder | -20,6 | -38,9 | -27,1 15,7 5,8 |
Betalda räntor och övriga finansiella kostnader | -8,5 | -5,3 | -32,5 -22,5 -32,9 |
Erhållna räntor | 0,1 | 0,1 | 0,3 0,8 2,1 |
Övriga finansiella poster från rörelsen | 0,0 | -0,1 | - - - |
Betalda skatter | -5,3 | 2,5 | -2,0 -16,4 1,4 |
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN | -73,3 | -145,4 | 66,2 91,8 146,8 |
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR | |||
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar | -9,4 | -21,3 | -63,9 -166,7 -152,9 |
Investeringar i dotterbolag minskade med likvida medel | |||
vid anskaffningstidpunkten | - | - | - - - |
Överlåtelseintäkter från dotterbolag minskade med likvida | |||
medel vid överlåtelsetidpunkten | - | - | - - 5,6 |
Investeringar i övriga placeringar | 0,1 | - | - 0,1 - |
Överlåtelseintäkter från materiella och immateriella tillgångar | 0,0 | 0,1 | 5,2 0,7 71,1 |
Överlåtelseinkomster av övriga placeringar | - | -0,1 | - - 1,8 |
Erhållna dividender | -9,3 | - | 0,1 0,3 0,2 |
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR | -9,4 | -21,3 | -58,6 -165,7 -74,3 |
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING | |||
Betalningar erhållna från emission | - | - | 6,0 1,5 137,0 |
Överlåtelseintäkter från egna aktier | - | - | - 5,1 |
Upptagning av kortfristiga lån | 334,6 | 160,5 | 263,7 236,8 - |
Återbetalning av lån | -263,8 | - | -284,7 -50,3 -19,3 |
Upptagning av långfristiga lån | 10,0 | - | 90,4 518,8 200,0 |
Återbetalning av långfristiga lån | -4,5 | -0,1 | -25,5 -721,8 -216,2 |
Återbetalning av finansiella leasingskulder | -2,6 | -0,5 | -2,5 -1,5 -0,7 |
Utbetalda dividender | - | - | -58,3 -51,2 -38,0 |
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING | 73,7 | 160,0 | -10,9 -67,7 67,9 |
Förändring av likvida medel | -8,8 | -3,4 | -3,4 -141,6 140,4 |
Likvida medel vid periodens ingång | 33,2 | 36,7 | 36,7 176,3 35,2 |
Omräkningsdifferenser i likvida medel | 0,1 | 0,1 | 0,1 2,2 1,0 |
Checkräkning med kredit, vid periodens början | -0,1 | -0,3 | -0,3 -0,5 -0,7 |
Likvida medel | 28,2 | 31,6 | 33,2 36,7 176,3 |
Checkräkning med kredit | -3,8 | -1,9 | -0,1 -0,3 -0,5 |
Likvida medel vid periodens utgång | 24,4 | 29,7 | 33,2 36,4 175,8 |
31.3 | 31.12 | ||
2012 2011 | 2011 | 2010 | 2009* |
Oreviderad | Revid | erad | Oreviderad |
450,3 407,7 | 2 005,3 | 1 821,9 | 1 698,5 |
-16,2 -29,9 | 70,1 | 88,8 | 85,1 |
-3,6 -7,3 | 3,5 | 4,9 | 5,0 |
-24,9 -38,3 | 35,7 | 74,2 | 61,1 |
-5,5 -9,4 | 1,8 | 4,1 | 3,6 |
143,7 142,3 | 143,7 | 142,3 | 142,2 |
61,3 61,3 | 61,3 | 61,3 | 61,3 |
82,4 81,0 | 82,4 | 81,0 | 80,9 |
- - | 35,9 | 58,3 | 51,2 |
5,6 5,2 | 3,5 | 9,0 | 7,0 |
4,8 4,3 | 4,1 | 5,8 | 5,8 |
1 753,4 1 672,7 | 1 715,7 | 1 668,5 | 1 551,0 |
- - | 1,2 | 1,1 | 1,1 |
- - | 3,9 | 3,8 | 4,9 |
38,5 36,8 | 42,2 | 43,1 | 44,1 |
112,5 119,7 | 95,3 | 87,7 | 72,2 |
10,3 23,8 | 66,0 | 165,4 | 152,8 |
2,3 5,8 | 3,3 | 9,1 | 9,0 |
43,2 70,8 | 45,6 | 41,4 | 44,5 |
941,7 979,6 | 862,5 | 813,3 | 789,2 |
870,3 877,2 | 783,7 | 735,1 | 568,3 |
2 108,1 2 154,2 | 2 062,7 | 2 053,8 | 1 925,7 |
98,6 98,0 | 390,0 | 361,9 | 327,4 |
21,9 24,0 | 19,4 | 19,9 | 19,3 |
15 057 15 552 | 15 964 | 15 165 | 14 656 |
- - | 125,6 | 120,1 | 115,9 |
- - | 4,4 | 5,9 | 5,8 |
- - | 24,4 | 23,9 | 22,3 |
Nyckeltal
Omsättning mn euro
Rörelsevinst mn euro
Andel av omsättningen %
Vinst före skatt mn euro
Andel av omsättningen %
Aktiekapital mn euro
Serie A mn euro
Serie B mn euro
Dividender mn euro
Avkastning på eget kapital %
Avkastning på sysselsatt kapital %
Sysselsatt kapital mn euro
Kapitalomsättningshastighet Omsättningstillgångarnas omloppstid
Soliditet, % %
Nettoskuldsättningsgrad %
Investeringar i anläggningstillgångar mn euro
Andel av omsättningen %
Räntebärande fordringar mn euro
Räntebärande främmande kapital mn euro
Räntebärande nettoskuld mn euro
Balansomslutning mn euro
Personalkostnader mn euro
Andel av omsättningen %
Antal anställda i medeltal personer
Omsättning/person tusen euro
Rörelsevinst/person tusen euro
Personalkostnader/person tusen euro
*) Xxxxxxxxxx med rättelse av felet för 2009.
Beräkningsgrunder för nyckeltalen
Vinst före skatt = rörelsevinst + finansiella intäkter - finansiella kostnader
Avkastning på = 100 x räkenskapsperiodens vinst eget kapital, % eget kapital + minoritetsintresse (genomsnittligt under året)
Avkastning på = 100 x vinst före skatt + ränta- och övriga finansiella kostnader sysselsatt kapital, % sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital = balansomslutning - latent skatteskuld och övriga räntefria skulder (genomsnittligt under året)
Soliditet, % = 100 x eget kapital i balansräkningen + minoritetsintresse balansomslutning - erhållna förskott
Nettoskuldsättning, % = 100 x räntebärande främmande kapital - likvida medel
eget kapital sammanlagt
Räntebärande nettoskuld =
ntebärande främmande kapital - likvida medel - ntebärande fordringar
14
31.3 | 31.12 | ||||
2012 2011 | 2011 20 | 10 | 2009 | ||
Oreviderad | Reviderad | Oreviderad | |||
-0,29 | -0,49 | 0,43 | 1,10 | 0,82 | |
-0,29 | -0,48 | 0,43 | 1,09 | 0,81 | |
11,30 | 11,13 | 12,11 | 12,45 | 11,94 | |
- | - | 0,50 | 0,82 | 0,72 | |
- | - | 116,20 | 74,5 | 88,0 | |
- | - | 0,93 | 1,29 | 2,23 | |
- | - | ||||
- | - | 3,7 | 2,8 | 3,5 | |
- | - | 4,2 | 2,9 | 3,8 | |
- | - | ||||
- | - | 31,9 | 26,7** | 25,0 | |
- | - | 28,0 | 25,7** | 23,2 | |
- | - | ||||
17,00 | 25,39 | 13,65 | 29,40 | 20,50 | |
16,16 | 21,20 | 11,98 | 28,30 | 19,00 | |
19,50 | 29,85 | 29,85 | 31,50 | 22,00 | |
18,63 | 28,48 | 28,48 | 30,50 | 20,00 | |
16,03 | 24,00 | 13,44 | 20,60 | 10,68 | |
16,07 | 21,11 | 11,60 | 18,85 | 9,63 | |
17,71 | 26,66 | 18,71 | 26,97 | 16,11 | |
17,41 | 23,92 | 18,68 | 25,41 | 14,80 | |
132 | 79 | 476 | 1 022 | 512 | |
4 459 | 4 855 | 15 402 | 14 582 | 17 290 | |
0,4 | 0,3 | 1,6 | 3,3 | 1,7 | |
10,8 | 12,0 | 37,4 | 36,0 | 42,7 | |
1 186,7 | 1 636,6 | 911,8 | 2 047,1 | 1 396,7 | |
71 841 | 71 146 | 71 841 | 71 146 | 71 094 | |
30 628 | 30 628 | 30 628 | 30 628 | 30 628 | |
41 213 | 40 518 | 41 213 | 40 518 | 40 466 | |
71 841 | 71 146 | 71 496 | 71 120 | 65 676 | |
30 628 | 30 628 | 30 628 | 30 628 | 28 373 | |
41 213 | 40 293 | 40 868 | 40 493 | 37 303 | |
72 108 | 71 936 | 71 789 | 71 897 | 65 995 | |
- | - | - | - | - | |
- | - | - | - | - | |
- | - | - | - | - | |
56 117 | 45 760 | 56 116 | 44 596 | 43 929 | |
Uppgifter per aktie
Resultat/aktie, emissionsjusterat** euro
Resultat/aktie, emissionsjusterat, utspätt** euro
Eget kapital/aktie euro
Dividend/aktie euro
Dividend av resultatet** %
Kassaflöde/aktie, emissionsjusterat** euro
Effektiv dividendavkastning* %
– Serie A
– Serie B Aktiernas P/E-tal**
– Serie A
– Serie B
Slutnotering euro
– Serie A
– Serie B
Periodens högsta kurs euro
– Serie A
– Serie B
Periodens lägsta kurs euro
– Serie A
– Serie B
Periodens medelkurs euro
– Serie A
– Serie B
Aktieomsättning 1 000 st.
– Serie A
– Serie B
Aktieomsättning %
– Serie A
– Serie B
Aktiestockens marknadsvärde vid periodens utgång mn euro
Antal aktier vid periodens utgång 1 000 st.
– Serie A
– Serie B
Emissionsjusterat antal aktier,
vägt medeltal** 1 000 st.
– Serie A
– Serie B
Emissionsjusterat antal aktier,
utspätt vägt medeltal** 1 000 st.
Egna aktier 1 000 st.
– Serie A
– Serie B
Antal aktieägare vid periodens utgång st.
* Korrigerat med rättelse av felet för 2009.
** Utspädningseffekten av optionerna har beaktats i uppgifterna för år 2010
Beräkningsgrunder för nyckeltalen
Resultat/aktie, emissionsjusterat =
vinst före skatt - minoritetsintresse - inkomstskatter emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt 1)
Eget kapital/aktie =
eget kapital - fond för egna aktier antal aktier på bokslutsdagen 1)
Dividend/aktie = dividend/aktie
Dividend av resultatet, % = 100 x dividend/aktie resultat/aktie, emissionsjusterat
Kassaflöde/aktie =
kassaflöde från rörelsen
emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt 1)
Effektiv dividendavkastning, % = 100 x
dividend/aktie
börskurs vid periodens utgång
Aktiernas P/E-tal =
börskurs vid periodens utgång resultat/aktie, emissionsjusterat
Kurs vid periodens utgång = aktiekurs på bokslutsdagen
Räkenskapsperiodens högsta kurs = räkenskapsperiodens högsta kurs för aktierna
Räkenskapsperiodens lägsta kurs = räkenskapsperiodens lägsta kurs för aktierna
Räkenskapsperiodens medelkurs =
aktieomsättning i euro
medelantal omsatta aktier under räkenskapsperioden
Aktieomsättning = aktieomsättning i stycke, justerad med effekten av aktieemissionerna
Aktiestockens marknadsvärde vid periodens utgång = antal aktier per aktieslag multiplicerat med börskursen på bokslutsdagen
1) Exkl. innehav av egna aktier
RISKFAKTORER
Att investera i aktier medför risker. De flesta risker hör till Stockmanns affärsområde eller affärsverksamhetens natur och ska beaktas av dem som överväger en placering. Om de nedan presenterade riskerna förverkligas kan detta ha en ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Bolagets ekonomiska ställning. Om en eller flera av de riskfaktorer som beskrivs nedan förverkligas, kan detta hindra Stockmann från att uppnå sina ekonomiska mål. Om dessa risker leder till att marknadspriset på Stockmanns aktier sjunker, kan placerarna förlora värdet av sina placeringar helt eller delvis. Även andra omständigheter och osäkerhetsfaktorer, som för närvarande är okända eller som anses vara oväsentliga, kan ha en ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Bolagets ekonomiska ställning.
Risker i anslutning till det rådande makroekonomiska läget
Störningar och fluktuationer på den internationella marknaden
Recessionen i världsekonomin, som började med finanskrisen, var som djupast under 2008–2010. År 2011 lyftes överskuldsättningen i vissa länder inom euroområdet särskilt fram. Efter detta har man varit tvungen att ta fram flera olika typer av stora stödpaket för att stödja finanssystemet inom euroområdet. Att bygga upp, godkänna och låta godkänna dessa har krävt kreativitet och tilltro på det gemensamma euroområdet hos politiska beslutsfattare inom euroområdet. Med hjälp av omfattande finans- och stödpaket har man kunnat stärka stabiliteten inom euroområdet. De överskuldsatta ländernas ekonomiska problem är dock inte över ännu, och risken för finansieringsproblem inom euroområdet existerar fortfarande. En fungerande penningmarknad och tillgången på finansiering har blivit bättre under det pågående året, men det finns ingen fullständig säkerhet om att marknadssvängingen är permanent. Den stramare regleringen av banksektorn kan minska bankernas möjligheter för kreditgivning samt höja priset på lånefinansiering. Oroligheter i vissa oljeproducerande länder kan dessutom trycka upp oljepriset, vilket kan ha en negativ inverkan på den ekonomiska utvecklingen i västländerna.
De globala finansiella och ekonomiska problemen kan ha stora och mångfasetterade effekter på de ekonomiska aktörerna. Det kan i varierande utsträckning vara fråga om bl.a. mindre intäkter och oförmåga att få behövlig kredit, uppfylla villkor i anslutning till skuldarrangemang och andra arrangemang, uppfylla finansiella skyldigheter och hålla kvar nyckelpersoner.
Det är svårt att ge exakta prognoser för utvecklingen av marknadssituationen, eftersom konsumentmarknaden påverkas av makroförändringarna på finansmarknaden och många andra faktorer, såsom aktie-, masskuldebrevs- och derivatmarknaderna, vilka Bolaget inte kan påverka.
Om något av de ovannämnda förhållandena fortgår eller försämras, kan detta ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Negativ ekonomisk utveckling och ogynnsamma förhållanden i de länder där Stockmann har verksamhet kan ha en ogynnsam inverkan på Bolagets affärsverksamhet och rörelseresultat
Förutom i Finland, Sverige, Norge, Ryssland och Baltikum idkar Stockmannkoncernen affärsverksamhet även i Tjeckien, Slovakien och Polen, där affärsverksamheten befinner sig i inledningsfasen. Den ekonomiska utvecklingen påverkar konsumenternas köpbeteende och köpkraft på koncernens alla marknadsområden. Risknivån i affärsmiljön varierar inom koncernens verksamhetsområde. För de baltiska ländernas del har nivån på affärsriskerna sjunkit betydligt efter att länderna blev medlemmar i Europeiska unionen. Bortsett från riskfaktorerna i anknytning till dessa länders återhämtning från den ekonomiska recessionen skiljer sig riskerna inte i väsentlig utsträckning från affärsriskerna i Finland. Det finns ingen visshet om att åtgärderna som vidtagits på våren 2012 för att stabilisera finansieringen inom euroområdet kommer att ha permanent effekt.
Den allmänna negativa ekonomiska situationen och oron på den internationella finansmarknaden har fått ogynnsamma följder för det ekonomiska läget i många länder, såsom Finland, Sverige, Ryssland och de baltiska länderna. En dylik ogynnsam ekonomisk utveckling har inverkat och kan fortfarande på många olika sätt inverka på Stockmanns affärsverksamhet, såsom på inkomsterna, förmögenheten, likviditeten och den ekonomiska ställningen hos Bolagets kunder.
Om något av de ovannämnda förhållandena fortgår eller försämras, kan detta ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Risker i anslutning till Stockmanns affärsverksamhet
Om Stockmanns strategi misslyckas kan det leda till att Stockmanns tillväxt och lönsamhet försvagas i framtiden
Stockmanns planer på att utveckla sin verksamhet och expandera utomlands, i synnerhet i Ryssland, beror delvis på tillgången på lämpliga lokaler och prisnivån. Bolaget konkurrerar med andra aktörer inom detaljhandels- och affärsbranschen om lämpliga lägen såväl i nya objekt samt då man avtalar om fortsättningen av hyresavtal. Lokala markanvändningsplaner och andra bestämmelser kan påverka Stockmanns möjligheter att hitta lämpliga affärsplatser. En ökning av fastighets-, byggnads- och utvecklingskostnaderna kan begränsa Stockmanns tillväxtmöjligheter och försvaga investeringarnas lönsamhet. Stockmann kan kanske inte genomföra den planerade expansionen samt effektiveringen av funktionerna inom den planerade tiden eller på den planerade lönsamhetsnivån, eller uppnå en resultatnivå som motsvarar de existerande varuhusen på de nya affärsplatserna. Om Stockmann inte kan genomföra sin strategi på ett sätt som ger tillräcklig avkastning på sysselsatt kapital, kan Stockmanns framtida tillväxt och lönsamhet försvagas. Detta kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Stockmann kan i anslutning till expansionen i utlandet stöta på oförutsedda svårigheter till följd av exempelvis kulturskillnader mellan olika länder, ändringar i lagstiftningen eller eventuella inkonsekventa tolkningar eller förfaringssätt i anslutning till lagstiftningen, administrativa svårigheter eller effektiviteten hos och/eller tillgängligheten av rättsskydd i olika länder. Detta kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Funktionsstörningar i datasystem kan inverka negativt på effektiviteten och/eller lönsamheten för Stockmanns affärsverksamhet Stockmanns säljfrämjande, ekonomiska och personaladministrativa åtgärder samt distributions-, logistik- och lageråtgärder är i hög grad beroende av datasystem samt Bolagets förmåga att operera dessa på ett effektivt sätt och ta i bruk nya tekniker, system samt säkerhets- och reservsystem. Stockmanns verksamhet är starkt bunden till kompatibiliteten, säkerheten och stabiliteten i dess datasystem. Till dessa datasystem hör varuhusens kassasystem, datacentraler som behandlar transaktionsuppgifter, datakommunikationssystem, försäljningssystem inom distanshandeln samt tillämpningar som Stockmann använder för att följa upp inventarieflöden, behandla transaktionsuppgifter och skapa verksamhetsrapporter och ekonomiska rapporter. Funktionen i Stockmanns datasystem kan avbrytas på grund av elavbrott, dator- eller datakommunikationsfel, datavirus, databrottslighet eller storolyckor, såsom eldsvådor eller naturkatastrofer, och användningsfel som den egna personalen gör. Väsentliga avbrott eller allvarliga störningar i datasystemens funktion kan märkbart skada och försvaga Stockmanns affärsverksamhet, förmögenhet och verksamhetens lönsamhet. Stockmann startade på våren 2011 ett projekt för att förnya varuhusgruppens affärssystem samt koncernens ekonomiadministrationssystem. Genomförandet av dessa projekt samt införandet av lösningarna kommer att ta flera år. Stockmann kan stöta på svårigheter vid genomförandet av ovannämnda datasystemprojekt eller vid underhåll eller uppdatering av de nuvarande systemen för att bevarakonkurrensförmågan. Vilken som helst av de ovannämnda problemen i anslutning till datasystem kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Eventuell förlust av nyckelpersoner eller en misslyckad rekrytering av nya nyckelpersoner kan störa Stockmanns affärsverksamhet och inverka ogynnsamt på Bolagets ekonomiska resultat
Stockmanns resultat beror delvis på nyckelpersonernas arbetsinsatser. Till nyckelpersonerna hör Bolagets högsta ledning och en grupp andra anställda i viktig ställning. Eventuell förlust av de direktörers arbetsinsats som har specialkompetens inom Stockmann och dess affärsområde skulle kunna minska effektiviteten i Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning och verksamhetens resultat. Stockmanns framgång beror till stor del på hur bra Xxxxxxx lyckas rekrytera, motivera och behålla kompetent personal på alla nivåer i organisationen. I synnerhet många av varuhusens medarbetare är deltidsanställda, och personalomsättningen är traditionellt stor. Inom detaljhandeln råder en hård konkurrens om nyckelpersoner. Om Stockmann inte lyckas rekrytera, motivera och behålla kompetent personal på alla nivåer i organisationen, kan detta ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Om vinsten under årets sista kvartal på grund av säsongsmässigheten i Stockmanns affärsverksamhet underskrider den förväntade nivån, äventyras resultatet för hela året
Stockmanns affärsområde är cykliskt till sin natur. Kundernas köpbeslut beror på flera olika faktorer som inverkar på konsumenternas disponibla medel, möjligheten att få konsumtionskrediter, räntenivån, beskattningen och konsumenternas förtroende för den ekonomiska utvecklingen. Kundernas konsumtionspreferenser och förmögenhet skiljer sig från varandra och varierar på Stockmanns alla marknadsområden. Resultatet under årets sista kvartal utgör en märkbar del av Stockmanns resultat för hela året. En minskning av den totala försäljningen under räkenskapsperiodens sista kvartal kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Stockmann kan misslyckas i att utveckla varumärken och stamkundsprogram i bolag som tillhör Stockmannkoncernen Stockmanns framgång beror i hög grad på värderingen av varumärket Stockmann. Namnet Stockmann har en stor betydelse i affärsverksamheten och vid genomförandet av Bolagets strategier. Underhållet och placeringen av varumärket Stockmann är starkt beroende av att de marknadsförande och säljfrämjande åtgärderna lyckas och av Bolagets förmåga att skapa kundupplevelser av jämn kvalitet. Varumärkets utveckling påverkas negativt om målen inte uppnås eller om åtgärderna och policyerna för förverkligande av samhällsansvaret misslyckas eller om Stockmanns företagsbild eller rykte försvagas till följd av negativ publicitet.
Varumärket Stockmann grundar sig delvis på stamkundsprogrammet som har utvecklats i syfte att ingå långvariga kundrelationer och att förbättra kvaliteten på den service som erbjuds. Stockmann måste kontinuerligt följa upp och uppdatera avtalsvillkoren och medlemsförmånerna i stamkundsprogrammet för att programmet ska kunna motsvara kundernas önskemål och bevara sin konkurrenskraft i förhållande till andra stamkundsprogram som bedrivs av andra aktörer inom samma sektor. Om Stockmann inte lyckas erbjuda sina kunder högklassig service och behålla stamkundsprogrammets konkurrenskraft, kan detta ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
En förutsättning för Stockmanns framgång är värderingen av varumärkena Lindex och Seppälä. Dessa varumärken har en stor betydelse för Stockmanns affärsverksamhet och genomförande av strategier.
Stockmanns rörelsevinst och resultat beror på hur väl Bolaget lyckas erbjuda konsumenterna lockande produkter och tjänster till konkurrenskraftiga priser, förutspå trender och reagera på förändringar i konsumtionsvanorna tillräckligt snabbt
För att Stockmanns affärsverksamhet ska kunna vara lönsam ska Stockmann äga förmåga att identifiera, skaffa och sälja lockande, innovativa och högklassiga produkter till sina kunder. Xxxxxxxxx och modekedjorna skiljer sig från varandra framför allt utifrån sina produktsortiment. Modets andel av koncernens omsättning uppgår till över hälften. Modehandeln är i stor utsträckning förknippad med den korta livslängden på produkterna och produkternas beroendeförhållande till trenderna, den säsongsbetonade försäljningen som följer av almanackan samt känsligheten för förändringar som avviker från det normala i väderleken. Stockmann måste skräddarsy sina produkter och tjänster så att de motsvarar efterfrågan på respektive marknadsområde. Det ska finnas ett rätt produktsortiment i butikerna inom varje marknadsområde så att de ska vara attraktiva för Stockmanns kunder. Stockmann ska kunna uppfylla kundernas önskemål som kan komma att förändras snabbt. Bolaget ska m.a.o. kunna förutse och svara på flera olika mode- och trendvariabler och andra faktorer som inverkar på Bolagets marknadsområden. Generellt sett har Stockmann lyckats tämligen bra med att välja ut och anskaffa tillräckliga mängder av lockande produkter som Bolaget har kunnat sälja till sina kunder till konkurrenskraftiga priser. En felbedömning av marknadssituationen, efterfrågan på produkter eller kundernas köpvanor och konsumtionspreferenser kan emellertid leda till förlorade försäljningsmöjligheter eller realisationsförsäljningar i framtiden. Detta kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
En misslyckad hantering av lagernivån kan inverka negativt på lönsamheten av Stockmanns verksamhet
För att kunna fungera effektivt måste Stockmann kunna upprätthålla tillräckliga produktnivåer i lager. Säsongsfluktuationer inverkar på antalet produkter i lager. Även om Stockmann måste upprätthålla en tillräcklig lagernivå, måste Bolaget även akta sig för överskott i lager. Stockmann skaffar en betydande del av sina produkter från utländska leverantörer som ofta förutsätter långa beställningstider. Eventuella störningar i varuleveranserna och/eller en misslyckad hantering av lagernivån för produkter kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Stockmanns tillväxt och rörelsevinst beror på konsumenternas penninganvändning och förtroende för den ekonomiska utvecklingen
Lönsamheten av Stockmanns verksamhet är bunden till rådande ekonomiska och politiska förhållanden som inverkar på konsumenternas penninganvändning på Stockmanns marknadsområden. Flera faktorer, som Stockmann inte kan påverka, inverkar på konsumenternas penninganvändning och förtroende för den ekonomiska utvecklingen. Till dessa faktorer hör bl.a. inrikes- och utrikespolitiska händelser, allmänna verksamhetsförhållanden, bostadsmarknadsläge, ränteutveckling, valutakurser, ekonomisk recession, inflation och deflation, pris och tillgång på energi, tillgång på och avtalsvillkor för konsumtionskrediter, konsumenteras skuldsättning, aktiemarknad, beskattning och skattepolitik samt sysselsättningslägets utveckling. Även terrorism eller hot om terrorism, internationella och nationella krigs- eller krissituationer, allmän politisk instabilitet samt naturkatastrofer kan inverka på Stockmanns resultat. En avtagande ekonomisk tillväxt eller osäkerhet på marknadsområden där Stockmann är verksamt kan inverka på kundernas konsumtionsbeslut, vilket i sin tur kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
En hård konkurrens inom detaljhandelsbranschen kan leda till att Stockmanns försäljning och rörelsevinst minskar
Det råder en hård konkurrens inom detaljhandelsbranschen, och tröskeln för att ta sig in på marknaden är tämligen låg. Framgången på en hårt konkurrerande marknad grundar sig på ett flertal faktorer, såsom priser, produktsortiment, produktkvalitet, kundservice, varuhusens läge och rykte, hur enkelt det är att handla, annonsering, stamkundsprogram, tillgång på konsumtionskrediter och en allmän atmosfär och stämning i butikerna. Konkurrensen medför utmaningar bl.a. vad gäller Stockmanns förmåga att säkerställa den positiva utvecklingen för varuhusen och försäljningen och att erbjuda kunderna lockande produkter till konkurrenskraftiga priser. Stockmanns framgång är bunden till Bolagets förmåga att profilera sig gentemot konkurrenterna med hjälp av faktorer som bekvämlighet när man handlar, ett kvalitativt produktsortiment och en förstklassig kundservice. Stockmann kan inte garantera att Bolaget i framtiden på ett framgångsrikt sätt kan konkurrera med de nuvarande konkurrenterna eller nya konkurrenter. Konkurrenternas åtgärder, såsom lansering av nya varumärken, ökning av antalet butiker, en snabbare tillväxt än förväntat i nya försäljningskanaler som näthandeln, prisreformer, förbättringar i säljfrämjande och marknadsförande åtgärder samt affärsverksamhetsstrategier kan bidra till att Stockmanns försäljning eller lönsamhet minskar eller att kostnaderna stiger, vilket i sin tur kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Problem i distributionsnätverket och lagerverksamheten kan inverka negativt på Bolagets affärsverksamhet
Stockmann driver ett omfattande distributionsnätverk på sina marknadsområden och stöder sina tillväxtmål genom att utveckla distributionssystemet. Ett försenat öppnande av distributionskanaler eller tillhörande lager kan inverka negativt på Stockmanns verksamhet i framtiden genom att tillväxten av enheternas intäkter avmattas. Faktorer som inverkar ogynnsamt på funktionen i distributionskanalerna och de tillhörande lagren, såsom en ökning av arbetskrafts- eller driftskostnaderna, kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
En stor del av de produkter som Stockmann säljer kommer från utländska leverantörer; risker i anslutning till internationell handel kan inverka negativt på Bolagets affärsverksamhet
Stockmann köper produkter av både inhemska och utländska leverantörer, och många av Stockmanns inhemska leverantörer importerar en stor del av sina produkter från utlandet. Stockmanns framgång är bunden till att Bolaget kan hitta pålitliga leverantörer som levererar produkterna i tid, varför Stockmann anlitar ett flertal olika leverantörer. Stockmann är emellertid utsatt för risker i anslutning till handel som bedrivs med utländska leverantörer. Till riskerna hör bl.a. krigshandlingar eller terroristattacker riktade mot Finland eller produkternas ursprungsländer, ökade fraktkostnader, förseningar eller avbrott i transporter, arbetskonflikter och strejker, ogynnsamma fluktuationer i valutakurser, lagstiftning som inverkar på Finlands importhandel, eventuell ekonomisk, politisk eller arbetskraftspolitisk instabilitet i verksamhetsländerna, expropriation och förstatligande, ändringar i lokala förvaltningar eller förvaltningsseder, handels- och skattelagstiftning, naturkatastrofer och lokala affärsseder. Vilken som helst av de ovannämnda faktorerna eller en kombination av dessa kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Detaljhandeln är känslig för allmänna ekonomiska förändringar
Stockmanns affärsområde är känsligt för allmänna ekonomiska förändringar på Stockmanns alla marknadsområden. Eventuella förändringar kan inverka på den totala efterfrågan på produkter och därigenom även på Stockmanns försäljning. En höjning av priserna på Stockmanns produkter, inklusive prishöjningar på grund av inflationstryck eller devalvering, kan göra att Stockmanns försäljning och lönsamhet minskar. Ökade priser och kostnader, inklusive förändringar i priset på energi, råvaror och handelsvaror eller förändringar i driftskostnaderna eller hyrorna för fastigheter kan bidra till att driftskostnaderna eller priserna på Stockmanns produkter stiger och därigenom till att Bolagets resultat sjunker. Stockmann kan inte garantera att Bolaget i framtiden kan uppnå likadana försäljningssiffror som för närvarande eller fortsätta att gå med vinst, framför allt om detaljhandelns utveckling på något av Bolagets marknadsområden ligger nere eller avtar. Detta kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Risker i anslutning till produktsäkerhet och försäkringar
De produkter som säljs av Stockmann omfattas av lagstadgat produktansvar, medan det finns särskilda bestämmelser för försäljning av konsumtionsvaror och tillhandahållande av konsumtionstjänster. Den som säljer produkten är i vissa fall skyldig att dra tillbaka en felaktig produkt eller en produkt som kan orsaka fara. Stockmann satsar i sin verksamhet speciellt på produktsäkerheten och kvalitetskontrollen genom bl.a. kvalitetsrevisioner av leverantörskedjorna samt kvalitetskontroller av produkter och tjänster. Bolaget kan emellertid inte ge garantier för att någon av de risker som ansluter sig till produktsäkerhet inte skulle kunna förverkligas i framtiden. Om någon av produktsäkerhetsriskerna förverkligas, kan det medföra ekonomiska förluster för Stockmann och sänka värdet för varumärket Stockmann.
De försäkringar som Stockmann har tecknat innehåller ansvarsbefrielser och ansvarsbegränsningar gällande både belopp och försäkringsfall. Bolagets försäkringsskydd omfattar inte skador som inte är försäkringsbara eller som inte kan täckas genom försäkring med ekonomiskt rimliga villkor. Det är inte heller uteslutet att Bolagets nuvarande försäkringsskydd skulle kunna sägas upp eller att det även framdeles är tillgängligt på ekonomiskt rimliga villkor. Om dessa risker förverkligas kan det ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Stockmanns strategiska företagsförvärv integreras eventuellt inte på ett framgångsrikt sätt i Bolagets nuvarande affärsverksamheter eller integreringen slukar mer resurser än förväntat
Stockmann kan öka sin marknadsandel genom strategiska företagsförvärv. Om Stockmann inte lyckas integrera de företag Bolaget anskaffat i sin egen affärsverksamhet på ett framgångsrikt sätt, kan dess förmåga att öka affärsverksamheten och att fungera effektivt försvagas och inverka negativt på Stockmanns affärsverksamhet, förmögenhet och verksamhetens lönsamhet. I synnerhet integrering av personal från andra affärsmiljöer och företagskulturer och av olika försäljningssystem och andra tekniker samt hantering av affärsförbindelser kan förväntas medföra utmaningar. Stockmann kan inte garantera att Bolaget på ett smidigt sätt lyckas integrera funktionerna i de framtida strategiska förvärven i affärsverksamheten. Det är också möjligt att de kostnader som följer av integreringen tydligt överstiger de uppskattade kostnaderna eller att integreringsprocessen upptar mer av ledningens resurser än förväntat, vilket tillfälligt kan inverka negativt på utvecklingen av den övriga affärsverksamheten. Projekten genomförs inte heller alltid enligt planerna. Vilken som helst av de ovannämnda riskerna kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Risker i anslutning till Ryssland
Risker i anslutning till affärsmiljön i Ryssland
Affärsverksamhetsriskerna är större i Ryssland än i de nordiska länderna och Baltikum. Verksamhetsbetingelserna är mer instabila än i de nordiska länderna på grund av faktorer såsom den lokala affärskulturen och den outvecklade infrastrukturen. Till exempel är den
grå ekonomins andel av framför allt importen av konsumtionsvaror fortfarande stor, vilket gör att konkurrensen snedvrids. Affärsmiljön och det politiska läget i Ryssland samt skillnaderna mellan den ryska lagstiftningen och myndighetsutövningen jämfört med de nordiska länderna, inklusive bristerna i det ryska rättssystemet, förvaltningsprocedurerna och verkställighetsmekanismerna, kan medföra betydande risker för Stockmann. Ryssland har bl.a. inte undertecknat några internationella avtal om investeringsskydd. Lagstiftningen i Ryska federationen kan vara bristfällig eller oförutsebar, eller lagars ikraftträdande kan fördröjas, vilket kan medföra risker för genomförandet av Stockmanns investeringar i Ryssland. Utvecklingen av energipriset kommer att ha en väsentlig inverkan på den ekonomiska utvecklingen i Ryssland också under de närmaste åren.
Stockmann färdigställde 2010 byggandet av ett varuhus och ett köpcenter i S:t Petersburg. Stockmanns strategiska framgång beror särskilt på framgången hos affärsverksamheten i varuhuset och köpcentret i S:t Petersburg. Detta påverkas av bland annat utvecklingen av kundströmmarna till varuhuset och köpcentret samt uthyrningsgraden och prisnivån på lokalerna i köpcentret. Om utvecklingen av varuhusen, modekedjorna och affärverksamheten i köpcentret i S:t Petersburg misslyckas, kan det ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna
Nya handelsrestriktioner eller striktare tullkrav i Ryssland kan inverka på lönsamheten av Stockmanns verksamhet och rörelsevinsten
Handelsrestriktioner, såsom tulltariffer, import- och exportavgifter, handelsblockader och import- och exportkvoter kan höja priset på de produkter som Stockmann köper, begränsa tillgången på produkter eller på något annat sätt inverka negativt på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning och verksamhetens resultat. Omfattningen av eventuella konsekvenser kan inte förutspås. Stockmann kan inte förutsäga om t.ex. Europeiska unionen, Finland eller någon annan stat tillämpar nya handelsrestriktioner mot länder där produkter som Stockmann säljer tillverkas eller eventuellt i framtiden börjar tillverkas. Likaså är det svårt att förutsäga hur troliga eventuella restriktioner är, hur de ser ut eller hur de inverkar. Eventuella förändringar i Rysslands tullagstiftning, inklusive importkvoter eller skärpta krav gällande obligatoriska produktcertifikat, kan vid sidan av andra faktorer orsaka förseningar i exporten. Rysslands kommande WTO-medlemskap kan inverka på antalet aktörer inom detaljhandeln och dess struktur i Ryssland. Dessa faktorer kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Finansiella risker
Stockmanns expansion och fortsatta förmåga att återbetala skulder förutsätter ett starkt kassaflöde
För att Stockmann ska kunna genomföra sin strategi kommer Bolaget att behöva ett starkt kassaflöde som stöder Bolagets strävan att uppfylla de krav som satts upp för att förbättra lönsamheten, att driva olika funktioner och att finansiera återbetalningen av skulder samt tillgången på finansieringskällor i framtiden. Tillväxten i kassaflödet måste baseras på försäljningstillväxt i nuvarande varuhus och modekedjor samt på att Stockmann genomför lyckade utbyggnadsprojekt i varuhusen och butiksöppningar i modekedjorna.
Problem med tillgången på goda affärsplatser, förseningar och kostnader i anslutning till förnyelse av nuvarande varuhus, svårigheter i de nya varuhusens verksamhet och i att skaffa personal till dem, samt risken för att konsumenter inte är intresserade av de produkter som Stockmann erbjuder på nya marknadsområden, kan ha en ogynnsam inverkan på Stockmanns förmåga att öka tillväxten genom förnyelse av varuhus och modekedjornas expansion.
Om Stockmann inte kan generera tillräckliga kassaflöden som stöder dessa funktioner eller skaffa tillräcklig finansiering med godtagbara avtalsvillkor, kan detta ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Stockmann får eventuellt inte någon finansiering med konkurrenskraftiga villkor eller någon finansiering alls
Osäkerheten på den finansiella marknaden kan innebära att priset på den finansiering som Stockmann behöver för sin affärsverksamhet stiger och att tillgången på finansiering försvagas. I avsnittet ”Rörelseresultat, ekonomisk ställning och framtidsutsikter - Hantering av finansiella risker - Likviditets- och återfinansieringsrisk” beskrivs hur Stockmann strävar efter att minska risken i anslutning till tillgången på finansiering.
Stockmanns balansräkning innehåller lån. Om Stockmann misslyckas med att återbetala det upplånade kapitalet eller betala räntor kan detta ha ogynnsamma följder och försvaga konkurrensställningen jämfört med de konkurrenter som har mindre skulder. Lånen gör att Stockmann även är utsatt för risker i anslutning till ränteändringar, eftersom en del av lånen är bundna till rörliga räntor.
En del av Stockmanns skuldfinansiering innefattar sedvanliga villkor som gäller bl.a. jämlikhet mellan finansiärerna, vissa ekonomiska nyckeltal och användning av Bolagets säkerheter för objekt utanför Bolagets affärsverksamhet. Kovenanten, som finns i Bolagets låneavtal och som beskriver Bolagets balansräkning, kan inverka på Stockmanns finansiering i framtiden och föranleda förhandlingar med finansiärerna. Stockmanns förmåga att uppfylla denna finansiella kovenant kan dels påverkas av betydande investeringar eller andra ändringar i verksamhetsbetingelserna och Bolagets kapitalstruktur, dels händelser som Bolaget inte kan påverka, såsom förändringar på kapital- och skuldmarknaderna och konjunkturväxlingar. Det kan inte garanteras att Stockmann vid behov kan uppfylla denna finansiella kovenant. Stockmanns skuldsättningsgrad kan dessutom inverka på Bolagets kapacitet att återfinansiera befintliga krediter. Vidare kan Stockmanns skuldsättning inverka på Bolagets konkurrenskraft och begränsa Bolagets förmåga att reagera på marknadsläget, konsumentvarumarknaden och ekonomiska lågkonjunkturer. Dessutom kan omförhandlingar
av kovenanterna i situationer där de kan brytas medföra betydande kostnader för Bolaget. Dessa faktorer kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Stockmanns skuldsättning kan ha en ogynnsam inverkan på Bolagets affärsverksamhet
Stockmann behöver och förväntar sig behöva även i framtiden betydande likvida tillgångar och kapital för finansiering av affärsverksamheten. På koncernnivå uppgick Stockmanns räntebärande främmande kapital per 31.12.2011 till 862,5 miljoner euro. Omfattande skuldsättning skulle kunna medföra betydande konsekvenser för Bolagets affärsverksamhet genom att (i) begränsa Bolagets kapacitet att skaffa tilläggsfinansiering med finansieringsvillkor som motsvarar eller är förmånligare än de nuvarande och med andra villkor för finansiering av Bolagets framtida rörelsekapital, investeringar, företagsförvärv eller andra generella affärsobjekt, (ii) förutsätta att en betydande del av kassaflödet från Bolagets affärsverksamhet används till amortering av lånekapitalet och låneräntorna, vilket skulle minska de tillgängliga tillgångarna och det tillgängliga kassaflödet för affärsverksamheten och utvecklingen av den, (iii) i högre grad än konkurrenterna utsätta Bolaget för ogynnsamma ekonomiska omständigheter, vilket skulle kunna försämra Bolagets konkurrenskraft, och (iv) utsätta Bolaget för höjning av räntenivån. Om Stockmann inte kan behålla ett tillräckligt kassaflöde och en lämplig finansieringsstruktur i framtiden kan ett eventuellt brytande av skuldkovenanten leda till att Stockmann blir tvunget att omförhandla Bolagets finansiering. Till följd av detta kan finansieringsvillkoren stramas åt och Bolaget åsamkas extra kostnader. Dessutom kan ovannämnda omständigheter inverka på Stockmanns möjligheter att erhålla finansiering i framtiden. Dessa faktorer kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Fluktuationer i räntenivån kan ha en ogynnsam inverkan på Stockmanns rörelseresultat
En väsentlig förhöjning av räntenivån kan inverka negativt på den privata konsumtionen. Dessutom kan denna förhöjning ha en högst ogynnsam inverkan både på priset på finansiering och på Bolagets nuvarande finansieringskostnader. Stockmann följer noga med hur räntenivån utvecklas och strävar aktivt efter att kontrollera sin ränterisk. Se ”Rörelseresultat, ekonomisk ställning och framtidsutsikter – Likviditet och kapitalkällor – Hantering av finansiella risker” nedan. Bolaget arbetar aktivt för att hantera en dylik utveckling. En eventuell misslyckad hantering av dessa risker kan emellertid ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Fluktuationer i valutakurserna kan ha en ogynnsam inverkan på Stockmanns rörelseresultat
Stockmanns valutarisker består av inköp och försäljning samt balansposter i utländsk valuta likaså investeringar i de utländska enheterna gjorda i utländsk valuta. Stockmanns viktigaste försäljningsvalutor är euro, ryska rubel, svenska kronor, norsk krona, lettiska lats och litauiska litas. De viktigaste inköpsvalutorna är euro, amerikansk dollar, brittiskt pund, Hongkong dollar, svenska kronor och norsk krona. År 2011 uppgick omsättningen i utländsk valuta till 45 procent av koncernens sammanlagda omsättning och andelen inköp i utländsk valuta till 24 procent av koncernens inköp.
I avsnittet ”Rörelseresultat, ekonomisk ställning och framtidsutsikter - Hantering av finansiella risker - Valutarisker” redogörs för de metoder som Bolaget tillämpar för att skydda sig mot valutarisker.
Stockmann använder finansiella instrument för att hantera valutarisker. Bolaget kan emellertid inte garantera att valutakurserna i framtiden inte skulle kunna ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Allvarliga störningar på finansmarknaden utsätter Bolaget för motpartsrisker
Allvarliga störningar på finansmarknaden eller enskilda penninginstituts problem kan leda till att Stockmanns motpart inte kan fullfölja de gällande finansieringsavtalen eller garantera återbetalning av depositioner. Stockmann har inga grunder att anta att det med de gällande låneförbindelserna inte på ett effektivt sätt skulle kunna åberopa dessa förbindelser. Ifall Stockmann inte skulle kunna använda sina kontantdepositioner i olika finansinstitut eller få till sitt förfogande den finansiering som omfattas av dess gällande kreditarrangemang eller genom alternativa arrangemang, skulle det inte nödvändigtvis kunna uppfylla sina finansiella åtaganden (inklusive betalning av räntor, amortering av lån, kostnader för affärsverksamheten, utvecklingskostnader och dividender) då dessa förfaller eller skaffa ny finansiering för affärsverksamheten. Om någon av motpartsriskerna förverkligas, kan det förorsaka Bolaget kostnader till följd av omorganisering av krediter eller ofördelaktigare kreditvillkor till följd av t.ex. en gradvis höjning av priset för Bolagets finansiering. Åtgärder som vidtas av sådana motparter som försummar sina åtaganden gentemot Bolaget kan inverka på Stockmanns kassaflöde och likviditet.
Vilken som helst av de ovannämnda riskerna kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Balansrisker
I Stockmannkoncernens immateriella rättigheter per 31.12.2011 ingår en goodwill på 788,5 miljoner euro och ett varumärke på 102,3 miljoner euro. Goodwillens och varumärkets andel av balansomslutningen är 43,2 procent. Goodwillens värde i förhållande till Bolagets eget kapital är 90,6 procent. Goodwillen och varumärket prövas för nedskrivning årligen och då tecken på nedskrivning upptäcks. För nedskrivningstestet har varumärket i sin helhet allokerats till Lindex-segmentet och goodwillen till Lindex-, varuhusgruppen- och Seppälä-segmenten. Om det penningbelopp som kan ackumuleras från en tillgångspost förväntas vara mindre än tillgångspostens bokföringsvärde, ska tillgångspostens bokföringsvärde skrivas ned, så att det motsvarar penningbeloppet som kan ackumuleras, och omedelbart redovisas som nedskrivningsförlust på ett resultatpåverkande sätt. Detta kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Bolagets framtida förmåga att betala ut dividend i framtiden är beroende av Stockmanns ekonomiska resultat
Utdelningen av eventuella dividender och storleken på dessa beror på Stockmanns framtida resultat, ekonomiska ställning, kassaflöde, investeringar, betalningsförmåga och andra faktorer. Enligt aktiebolagslagen (624/2006 jämte ändringarna) och rådande praxis i Finland utdelas dividend på bolagens aktier i regel endast en gång om året och först efter att den ordinära bolagsstämman fastställt Bolagets bokslut och beslutat om eventuell dividendutdelning på basis av bolagsstyrelsens förslag till dividendutdelning. Se ”Dividender och dividendpolicy” och ”Aktier och aktiekapital - Aktieägarnas rättigheter - Dividender och övrig vinstutdelning”.
Risker i anslutning till framtida aktieemissioner eller andra arrangemang
Framtida aktieemissioner eller avyttring av betydande aktievolymer kan ha en ogynnsam inverkan på Aktiernas marknadspris. Emission eller avyttring av betydande aktievolymer eller en föreställning om att sådana emissioner eller avyttringar kan verkställas i framtiden kan ha en negativ inverkan på Aktiernas marknadsvärde och Stockmanns förmåga att förvärva medel genom ökning av aktiekapitalet i framtiden.
Skatterisker
Stockmanns skatterisk hänför sig till ändringar eller eventuella feltolkningar av skattesatserna eller skattelagstiftningen. Om denna risk förverkligas, skulle det kunna medföra en höjning av avgifter eller olika påföljder som utmäts av skattemyndigheterna och som kan leda till ekonomiska förluster. Trots att Stockmann allokerar resurser till hantering av skatteriskerna, skulle en realisering av dessa kunna inverka negativt på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.
Risker i anslutning till optionsprogrammet
Variationer i marknadspriset på aktier
Stockmanns aktier noteras på Helsingfors Börs. Marknadspriserna på aktier kan vara utsatta för betydande variationer och volatilitet. Marknadspriset på aktierna kan under teckningstiden eller därefter vara lägre än teckningspriset på aktier som ska tecknas med stöd av optioner. På aktiemarknaden kan det tidvis ske betydande prisförändringar och andra förändringar som inte anknyter till vare sig resultatet för Stockmanns verksamhet eller framtidsutsikter. Dessutom motsvarar Stockmanns affärsverksamhet, resultat och framtidsutsikter tidvis inte marknadsanalytikernas och placerarnas förväntningar. Alla de ovannämnda omständigheterna kan leda till att marknadspriset på Stockmanns aktier sjunker. Aktier som har tecknats med stöd av optioner kan inte säljas förrän handeln med aktier har inletts på Helsingfors Börs.
Det proportionella värdet på de aktier som ägs av Stockmanns delägare kan sjunka
I emissionen kan högst 553 910 nya aktier tecknas, vilket innebär att det registrerade antalet aktier i Stockmann ökar med ca 0,77 procent jämfört med den dag som anges i Prospektet, om alla aktier tecknas. Genom emissionen blir det även möjligt för andra än Stockmanns nuvarande aktieägare att teckna Stockmanns aktier, vilket i sin tur innebär att Stockmanns ägarunderlag kan breddas. Till följd av emissionen kan de nuvarande aktieägarnas proportionella ägarandel och röstetal minska i någon mån, vilket kan inverka på användningen av bestämmanderätten i Bolaget.
Placerarna kan inte återkalla beslutet om aktieteckningarna
Beslutet om teckningen av aktier kan inte återkallas; när aktierna har tecknats kan beslutet om teckningen inte återkallas eller ändras, förutom i det undantagsfall som avses i villkoren för aktieteckningen. Hur emissionen lyckas kan inverka på Stockmanns affärsverksamhet och förmögenhet samt verksamhetens lönsamhet och därigenom på aktiekursen, som kan sjunka och leda till en delvis eller fullständig förlust av placeringens värde för de placerare som har tecknat aktier.
XXXXX, STYRELSEMEDLEMMAR I BOLAGET OCH REVISORER
Bolag
Stockmann Oyj Abp PB 220
FI–00101 Helsingfors Tfn (09) 121 1
Styrelse
Ordförande: Xxxxxxxxxxx Xxxxxx
Vice ordförande: Xxxx Xxxxxxxx
Medlem: Kaj-Xxxxxx Xxxxx Xxx Xxxxxxxxx Per Xxxxxxx
Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx-Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxx-Xxxxxxxx
Xxx Xxxxxxxx
Representanter för personalen i styrelsen 1.4.2012–31.3.2013:
Xxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
Representanterna för personalen har närvaro- och yttranderätt på styrelsemötena. De är inte styrelsemedlemmar.
Revisorer
Xxxx Xxxxxxx, CGR KPMG Oy Ab
Xxxxxx Xxxxxxx, CGR KPMG Oy Ab
Revisorssuppleant
KPMG Oy Ab, Xxxxxxxxxxxxxxx 00 X, 00000 Xxxxxxxxxxx
FÖRSÄKRAN OM UPPGIFTERNA I PROSPEKTET
Stockmann ansvarar för uppgifterna i detta Prospekt. Stockmann försäkrar att Xxxxxxx tillräckligt noggrant har säkerställt att uppgifterna i Prospektet efter Bolagets bästa förstånd motsvarar fakta, och att ingenting som sannolikt påverkar omständigheterna har utelämnats från uppgifterna.
UTTALANDEN OM FRAMTIDEN
Vissa uttalanden i detta Prospekt, såsom de som finns i avsnitten ”Sammandrag”, ”Riskfaktorer”, ”Dividender och dividendpolicy”, ”Rörelseresultat, ekonomisk ställning och framtidsutsikter”, ”Branschöversikt och Stockmanns affärsverksamhet”, baserar sig på bolagsledningens synpunkter och uppfattningar samt antaganden som bolagsledningen gjort utifrån de för närvarande kända faktorerna och som således kan vara uttalanden som gäller framtiden. Dessa uttalanden om framtiden innehåller kända och okända risker, osäkerhetsfaktorer och andra viktiga faktorer som kan leda till att Bolagets faktiska resultat, verksamhet, prestationer och branschresultat i väsentlig grad kan avvika från de resultat, prestationer och branschresultat samt den verksamhet som presenterats direkt eller indirekt i dessa uttalanden om framtiden. Till dessa risker, osäkerhetsfaktorer och andra viktiga faktorer hör bl.a. den allmänna ekonomiska situationen och marknadssituationen, Stockmanns konkurrensmiljö, Bolagets förmåga att rekrytera kompetent personal, marknadsutvecklingen inom Koncernens affärsområde och andra risker som beskrivs i avsnittet ”Riskfaktorer”. Framtidsuttalandena är inga garantier för Stockmanns framtida prestationsförmåga i fråga om Bolagets verksamhet eller ekonomi. Utöver de faktorer som presenteras på andra ställen i detta Prospekt kan de faktorer som tas upp i avsnittet ”Riskfaktorer” bidra till att Stockmanns faktiska resultat eller ekonomiska ställning i betydande grad avviker från det som framgår av uttalandena om framtiden. Om en eller flera av de angivna riskerna eller osäkerhetsfaktorerna förverkligas eller om något av de angivna antagandena visar sig vara felaktigt, kan Stockmanns faktiska rörelseresultat eller ekonomiska ställning i väsentlig grad avvika från det som förutsetts, trotts, beräknats eller förväntats i detta Prospekt. Bolaget har inte för avsikt och är inte skyldigt att uppdatera de uttalanden om framtiden som finns i detta Prospekt, om inte tillämplig lagstiftning kräver detta. Ytterligare information om de faktorer som kan inverka på Stockmanns resultat, verksamhet eller förmåga att uppnå målen finns i avsnittet ”Riskfaktorer”.
PRESENTATION AV BOKSLUTSUPPGIFTER OCH ANDRA EKONOMISKA UPPGIFTER
Placerare som överväger en placering ska lita på den egna bedömningen av Stockmann, de rättigheter som de aktier som ska tecknas medför och de ekonomiska uppgifterna i Prospektet.
Bolagets oreviderade delårsrapport för den tremånadersperiod som gick ut 31.3.2012 samt de reviderade koncernboksluten för de räkenskapsperioder som gick ut 31.12.2011, 31.12.2010 och 31.12.2009 har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), som har godkänts för tillämpning inom EU. Vid uppgörandet av bokslutet för 2012 upptäckte koncernen ett fel gällande räkenskapsperioden 2009. Felet korrigerades retroaktivt för räkenskapsperioden 2009 i enlighet med kraven i IAS 8-standarden ”Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar samt fel”.
Vissa siffror som presenteras i Prospektet, inklusive de ekonomiska uppgifterna, har avrundats. I vissa fall motsvarar summan av siffrorna i en kolumn eller på en rad därför inte alltid exakt den siffra som anges som slutsumma i kolumnen eller på raden. Dessutom har procenttalen i tabellerna i Prospektet beräknats med exakta tal före avrundning och motsvarar således inte nödvändigtvis de procenttal som skulle ha varit resultatet om beräkningarna hade utförts med avrundade tal.
I Prospektet ingår uppgifter om marknaden, ekonomin och branschen som antingen härrör från en eller flera nämnda källor eller har införskaffats från flera självständiga källor, inklusive Stockmann. Stockmann har införskaffat de uppgifter som utomstående har producerat från offentliga källor, och såvitt Stockamann utifrån uppgifterna från dessa externa källor har kännedom om och har förmått säkerställa, har inga sådana omständigheter utelämnats från uppgifterna som skulle göra de upprepade uppgifterna vilseledande eller inexakta. I publikationerna i industribranschen konstateras vanligen att uppgifterna har införskaffats från källor som anses vara tillförlitliga, men att uppgifternas riktighet och fullständighet inte kan garanteras. Stockmann har inte på egen hand bekräftat dessa uppgifter.
Uttalanden på andra ställen i Prospektet som gäller Stockmanns marknadsområden och -ställning på dessa områden och övriga företag som är verksamma på marknaden enbart på Stockmanns erfarenheter, interna undersökningar och bedömningar samt Bolagets egna utredningar av marknadsförhållandena som Stockmann anser vara tillförlitliga. Stockmann kan dock inte ge garantier för att något av dessa antaganden är exakt eller ger en rätt bild av Stockmanns ställning på ifrågavarande marknad. Inga av Stockmanns interna utredningar och uppgifter har bekräftats med hjälp av externa källor. Stockmann utvärderar i regel tillväxttakten och utvecklingen av sina egna marknadsandelar på marknaderna inom Bolagets verksamhetsområde utifrån den nuvarande efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster, uppgifter som konkurrenterna publicerar, uppskattningar av konkurrenternas kapacitet och tillgängliga branschpublikationer, rapporter och övrig tillgänglig statistik. Uttalandena om marknadstillväxten och -andelarna syftar på försäljningsvärdet och inte på försäljningsvolymen, om inte annat har angetts.
Om inte annat anges i Prospektet syftar alla hänvisningar till euro, EUR eller € på den valuta som infördes i början av den tredje etappen av Ekonomiska och monetära unionen i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. På motsvarande sätt avses med alla hänvisningar till SEK, NOK, RUB, LVL, LTL, USD och HKD de lagliga valutorna i Sverige, Norge, Ryssland, Lettland, Litauen, USA och Hongkong.
INFORMATIONEN PÅ WEBBPLATSEN INGÅR INTE I BÖRSPROSPEKTET
Det finska Prospektet publiceras på Stockmanns webbplats xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx. Informationen på Stockmanns webbplats eller på vilken webbplats som helst ingår dock inte i detta Prospekt (exkl. information som genom hänvisningar har inkluderats i detta Prospekt, se ”Dokument som inkluderats i Prospektet genom hänvisning”). De placerare som överväger en placering bör inte grunda sina beslut om placering i Erbjudna aktier på sådan information.
TILLGÄNGLIGA UPPGIFTER
Bolaget publicerar koncernbokslutet, delårsrapporter och övrig väsentlig information i enlighet med NASDAQ OMX Helsinki Oy:s (Helsingfors Börs) regler. Alla årsberättelser, delårsrapporter och börsmeddelanden publiceras på finska, svenska och engelska. Begäran om kopior av dessa dokument kan adresseras till Stockmann Oyj Abp, Koncernkommunikation, PB 70, 00621 Helsingfors, tfn (00) 000 0000, eller per e-post xxxx@xxxxxxxxx.xxx.
BAKGRUND OCH ORSAKER TILL OPTIONSPROGRAMMET
Stockmann har redan tre gånger genomfört ett optionsprogram för stamkunder. Erfarenheterna av programmet har varit positiva för såväl Bolaget som stamkunderna. Därtill godkändes på Stockmanns bolagsstämma 15.3.2012 optionsprogrammet för stamkunder för 2012, vars teckningsperioder äger rum på våren 2014 och 2015. Aktieemissionen enligt Prospektet genomförs som en del av Stockmanns optionsprogram för stamkunder för 2008, där en del av Stockmanns stamkunder, med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, beviljas optionsrätter. Innehavarna av optionsrätterna har rätt att med stöd av optionsrätter teckna en (1) B-aktie i Stockmann Oyj Abp till ett nominellt värde av två (2) euro enligt teckningsvillkoren. Det finns ett vägande ekonomiskt skäl till avvikelsen från aktieägarnas företrädesrätt enligt aktiebolagslagen, eftersom syftet med beviljandet av optionsrätter är att erbjuda de stamkunder som ofta handlar i Bolaget en betydande förmån som kan belöna stamkunderna för deras köplojalitet och även förbättra Stockmanns konkurrensställning.
VILLKOR FÖR AKTIETECKNING
Aktieteckning med stöd av optioner
Under 2010 tecknades sammanlagt 1 248 739 stamkundsoptioner i enlighet med den ordinarie bolagsstämmans beslut av år 2008. Under teckningstiden 2.5.2011–31.5.2011 tecknades med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt sammanlagt 694 829 nya B-aktier med ett nominellt värde på 2 euro. Teckningsrätten utnyttjades av 17 812 stamkunder. Med anledningen av teckningarna ökades Bolagets aktiekapital med 1 389 658 euro till 143 681 658 euro. Med de återstående optionerna kan man under teckningstiden 2.5.2012–31.5.2012 teckna 553 910 nya B-aktier i Stockmann med ett nominellt värde på 2 euro. Till följd av teckningarna kan Bolagets aktiekapital ännu öka med högst 1 107 820 euro till 144 789 478 euro. Det kapital som kommer in från de aktier som tecknas med stöd av de oanvända stamkundsoptionerna uppgår till högst totalt 4 591 913,90 euro, som Stockmann använder till finansiering av brukskapital. De beräknade totala kostnaderna för emissionen är mindre än 300 000 euro.
Rätt att teckna aktier samt minimi- och maximibelopp av teckningen
Följande stamkunder har rätt att teckna aktier: stamkunder vars optionsteckningar gjordes före 31.12.2010 eller sådana innehavare av stamkundernas parallellkort som optionerna har överförts till i anslutning till optionsteckningarna eller som har fått rätten till optionerna genom giftorätt, arv eller testamente.
Varje option berättigar att teckna en (1) B-aktie i Stockmann Oyj Abp till ett nominellt värde av två (2) euro. Minimiantalet aktier vid teckningen är tjugo (20) B-aktier eller ett antal aktier som bygger på ett mindre antal beviljade optioner, och maximiantalet är det totala antalet optioner som aktietecknaren fört in i optionsregistret.
Teckningstid för aktier
Stamkunder äger rätt att teckna aktier under teckningstiden 2.5.2012–31.5.2012. Personer som är berättigade till teckning bör teckna alla sina aktier på en gång.
Ställen för teckning av aktier
Aktier kan tecknas vid Stockmanns varuhus i Finland (under öppettiderna vid kundtjänsten för stamkunder vid Stockmann-varuhusen i Helsingfors centrum, Hagalund, Östra centrum, Jumbo, Uleåborg, Tammerfors och Åbo) samt på Svenska Handelsbanken Abp:s filialer i Finland under öppettiderna.
Adresserna till serviceställena för stamkunder är:
Varuhuset i Helsingfors centrum, Xxxxxxxxxxxxxxx 00 B Varuhuset i Hagalund, Esbo, Xxxxxxxxxxxxxxxx 0 Varuhuset i Östra centrum, Helsingfors, Xxxxxxxxxx 0 Varuhuset i Jumbo, Vanda, Xxxxxxxxxxx 0
Varuhuset i Xxxxxxxx, Xxxxxxxxxx 00 Varuhuset i Tammerfors, Xxxxxxxxxx 0 Varuhuset i Åbo, Xxxxxxxxxxxxxxxxx 00
Teckningspris på aktier
Teckningspriset på de aktier som kan tecknas under perioden 2.5.2012−31.5.2012 är 8,29 euro per aktie.
Teckningspriset har fastställts enligt den vägda medelkursen för omsättningen med Xxxxxxxxx Oyj Abp:s B-aktie på Helsingfors Börs 1.2.−28.2.2009, då den angivna medelkursen var 11,28 euro. Teckningspriset sänks varje avstämningsdag för dividendutdelning med värdet av de dividender som bestämts efter att bestämningsperioden för teckningspriset har inletts och före aktieteckningen. Teckningspriset har sänkts förutom med både ovannämnda dividendvärden även med 0,33 euro på grund av emissionen med aktieägarnas företrädesrätt till teckning sommaren 2009.
Av de som tecknar aktier uppbärs inga andra kostnader eller arvoden än teckningspriset i samband med aktieteckningarna.
Betalning av aktier
Aktierna ska betalas kontant då de tecknas.
Återkallelse av teckningar under vissa förhållanden
Enligt värdepappersmarknadslagen har placerare som har tecknat Erbjudna aktier rätt att återkalla sitt beslut om teckning om Prospektet kompletteras på grund av sådana väsentliga fel eller brister i det som kan påverka bedömningen av de Erbjudna aktierna. Beslutet om teckningen ska återkallas inom två (2) bankdagar från det att kompletteringen av Prospektet offentliggjorts. Finansinspektionen har av särskilda skäl rätt att bestämma en längre tid för återkallelserätten, dock högst fyra (4) bankdagar. För att en placerare ska kunna utnyttja återkallelserätten ska denne ha förbundit sig till teckningen innan kompletteringen av Prospektet offentliggörs. En ytterligare förutsättning är att kompletteringen offentliggörs efter att Finansinspektionen har godkänt Prospektet och innan handeln med aktier inleds. De åtgärder som gör det möjligt att återkalla beslutet om teckning offentliggörs i ett börsmeddelande samtidigt som den eventuella kompletteringen av Prospektet.
Godkännande av teckningar
Bolagets styrelse godkänner alla teckningar enligt optionsregistret och teckningsvillkoren. Bolaget publicerar resultatet från aktieteckningen i ett börsmeddelande uppskattningsvis 29.6.2012.
Notering av aktier på värdeandelskonton och inledande av handeln med aktier
Aktierna emitteras i form av värdeandelar. Placeraren ska ha eller ska öppna ett värdeandelskonto innan denne kan ta emot de aktier som denne har tecknat och använda sina delägarrättigheter.
Bolagets mål är att aktierna ska noteras senast 29.6.2012 på de värdeandelskonton som aktietecknarna har uppgett.
Aktierna blir föremål för handel efter att ökningen av aktiekapitalet har förts in i handelsregistret, vilket enligt bolagets uppskattning görs 29.6.2012. ISIN-koden för aktierna är FI4000024070 och handelskoden STCBVN0108
Delägarrättigheter
Aktier som har tecknats utifrån optionerna medför rätt till dividend för den räkenskapsperiod då aktierna tecknades. De övriga rättigheterna uppkommer då ökningen av aktiekapitalet har förts in i handelsregistret.
Aktieemissioner, konvertibla skuldebrevslån, optionslån och andra instrument som ger rätt till aktier
Om Stockmann Oyj Abp, innan teckningstiden för aktierna går ut, ökar aktiekapitalet genom nyemission eller emitterar nya konvertibla skuldebrevs- eller optionslån eller optionsrätter eller andra instrument som enligt aktiebolagslagen medför rätt till aktier på så sätt att aktieägarna har företrädesrätt, har innehavarna av optionerna samma rätt som aktieägarna, eller de är jämlika med aktieägarna. Jämlikheten verkställs utifrån bolagsstyrelsens beslut på så sätt att antalet aktier som kan tecknas, teckningspriserna på aktierna eller båda ändras.
Om Stockmann Oyj Abp ökar aktiekapitalet genom fondemission innan teckningstiden för aktierna går ut, ändras teckningsrelationen utifrån bolagsstyrelsens beslut på så sätt att den relativa andelen för de aktier som kan tecknas med stöd av optioner av aktiekapitalet hålls oförändrad, och teckningspriset ändras i motsvarande grad.
Optionsinnehavarnas rättigheter i vissa särskilda fall
Om Xxxxxxxxx Oyj Abp nedsätter aktiekapitalet före aktieteckningen, ändras teckningsrätten enligt villkoren för optionsrätterna i motsvarande grad på det sätt som beskrivs närmare i beslutet om nedsättning av aktiekapitalet.
Om Stockmann Oyj Abp försätts i likvidation före aktieteckningen, ges innehavarna av optionsrätterna tillfälle att, innan likvidationen inleds, utnyttja teckningsrätterna inom den utsatta tid som styrelsen fastställt. Teckningsrätten finns därefter inte längre.
Om Stockmann Oyj Abp beslutar att Bolaget som fusionerande bolag ska fusioneras med något annat bolag eller ett bolag som bildas i anslutning till en kombinationsfusion, eller att Bolaget ska delas, ges innehavarna av optionsrätterna rätt att teckna aktierna inom den utsatta tid som styrelsen fastställt före fusionen eller delningen. Teckningsrätten finns därefter inte längre.
Om Stockmann Oyj Abp, när teckningstiden för aktierna inleds, beslutar att köpa sina egna aktier genom anbud som lämnas till samtliga delägare, ska innehavarna av optionsrätterna ge ett motsvarande anbud. I övriga fall behöver Bolaget vid anskaffningen av egna aktier inte vidta några åtgärder gällande optionerna.
Om det före utgången av teckningstiden för aktierna uppkommer en situation som avses i 18 kap. 1 § i den finska aktiebolagslagen, där någon aktieägare innehar mer än 90 procent av Stockmann Oyj Abp:s aktier och därigenom inlösenrätt och -skyldighet gentemot resten av aktieägarna, eller om det uppstår inlösenskyldighet enligt Stockmann Oyj Abp:s bolagsordning, ges innehavarna av optionsrätterna tillfälle att utnyttja teckningsrätten inom den utsatta tid som styrelsen fastställt.
Om det nominella värdet på aktien förändras på så sätt att aktiekapitalet inte förändras, ändras aktieteckningsvillkoren för optionsrätterna på så sätt att både det sammanlagda nominella värdet och det sammanlagda teckningspriset på de aktier som kan tecknas förblir oförändrade.
Villkoren för optionsrätterna ändras inte även om Stockmann Oyj Abp ändrades från ett publikt aktiebolag till ett privat aktiebolag.
Information
De handlingar som avses i 5 kap. 21 § i aktiebolagslagen finns till påseende på Bolagets huvudkontor på Xxxxxxxxxxxxxxx 00 X, 00000 Xxxxxxxxxxx, och på Bolagets webbplats xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx.
Tillämplig lag och avgörande av meningsskiljaktigheter
På optionsprogrammet och aktieemissionen tillämpas finsk lag. Eventuella meningsskiljaktigheter som beror på emissionen avgörs vid en behörig domstol i Finland.
Övriga omständigheter
Styrelsen för Stockmann Oyj Abp beslutar om övriga omständigheter som anknyter till beviljandet av optionsrätter och teckningen av aktier och ger närmare instruktioner om hur teckningarna ska genomföras. Handlingarna om optionsrätterna finns till påseende på Bolagets huvudkontor i Helsingfors.
VALUTAKURSER
I tabellen nedan visas den genomsnittliga, den högsta och den lägsta noteringen samt slutnoteringen för euro mot den amerikanska dollarn under nedannämnda perioder eller dagar. Uppgifterna har publicerats av Europeiska centralbanken.
Riktgivande valutakurser, EUR/USD
Medelkurs | Högsta | Lägsta | Slutnotering | ||||
2009........................................................................................... | 1,3948 | 1,5120 | 1,2555 | 1,4406 | |||
2010........................................................................................... | 1,3257 | 1,4563 | 1,1942 | 1,3362 | |||
2011........................................................................................... | 1,3920 | 1,4882 | 1,2889 | 1,2939 | |||
2012 (t.o.m. 31.3.) .................................................................... | 1,3108 | 1,3454 | 1,2669 | 1,3356 |
I tabellen nedan presenteras den genomsnittliga, den högsta och den lägsta noteringen samt slutnoteringen för euro mot den ryska rubeln under nedannämnda perioder eller dagar. Uppgifterna har publicerats av Europeiska centralbanken.
Riktgivande valutakurser, EUR/RUB
Medelkurs | Högsta | Lägsta | Slutnotering | ||||
2009........................................................................................... | 44,1376 | 46,7135 | 38,8859 | 43,1540 | |||
2010........................................................................................... | 40,2629 | 43,4300 | 37,6030 | 40,8200 | |||
2011........................................................................................... | 40,8846 | 43,7214 | 39,0585 | 41,765 | |||
2012 (t.o.m. 31.3.) .................................................................... | 39,5496 | 41,6448 | 38,413 | 39,295 |
I tabellen nedan presenteras den genomsnittliga, den högsta och den lägsta noteringen samt slutnoteringen för euro mot den svenska kronan under nedan nämnda perioder eller dagar. Uppgifterna har publicerats av Europeiska centralbanken.
Riktgivande valutakurser, EUR/SEK
Medelkurs | Högsta | Lägsta | Slutnotering | ||||
2009........................................................................................... | 10,6191 | 11,7135 | 10,0778 | 10,2520 | |||
2010........................................................................................... | 9,5373 | 10,2723 | 8,9630 | 8,9655 | |||
2011........................................................................................... | 9,0298 | 9,3127 | 8,7090 | 8,9120 | |||
2012 (t.o.m. 31.3.) ................................................................... | 8,8529 | 8,9312 | 8,7605 | 8,8455 |
De ovannämnda valutakurserna presenteras endast i syfte att åskådliggöra situationen, och noteringarna motsvarar inte nödvändigtvis de valutakurser som använts vid upprättandet av Bolagets bokslut eller ekonomiska uppgifter. Det finns inte heller några garantier för att det skulle ha varit möjligt att växla euro till dollar eller rubel, eller att växla dollar eller rubel till euro, till de ovannämnda kurserna eller andra kurser under de nämnda perioderna eller dagarna.
INFORMATION OM AKTIEMARKNADEN
Stockmanns aktier har varit noterade på Helsingfors Börs sedan år 1942. Handelskoden för Bolagets A-aktie är STCAS och ISIN- koden är FI0009000236. Handelskoden för B-aktien är STCBV och ISIN-koden är FI0009000251. I tabellen nedan presenteras den högsta och den lägsta handelskursen för Bolagets aktier på Helsingfors Börs under de angivna tidsperioderna:
Pris på aktie, euro
Ser Högsta | i | e A Lägsta | Xxx Xxxxxx | i | e B Lägsta | ||||
2009 | |||||||||
Första kvartalet................................................................................................................. | 12,97 | 10,88 | 12,25 | 9,81 | |||||
Andra kvartalet................................................................................................................. | 17,78 | 11,50 | 16,30 | 10,10 | |||||
Tredje kvartalet ................................................................................................................ | 20,00 | 14,71 | 19,22 | 14,51 | |||||
Fjärde kvartalet ................................................................................................................ | 22,00 | 18,00 | 20,00 | 16,68 | |||||
2010 | |||||||||
Första kvartalet................................................................................................................. | 29,10 | 20,60 | 27,79 | 18,85 | |||||
Andra kvartalet ................................................................................................................ | 31,50 | 25,24 | 30,50 | 23,56 | |||||
Tredje kvartalet ................................................................................................................ | 30,49 | 26,01 | 28,80 | 23,92 | |||||
Fjärde kvartalet ................................................................................................................ | 31,50 | 26,90 | 29,30 | 24,80 | |||||
2011 | |||||||||
Första kvartalet................................................................................................................. | 29,85 | 24,00 | 28,48 | 21,11 | |||||
Andra kvartalet ................................................................................................................ | 26,50 | 19,02 | 23,54 | 17,95 | |||||
Tredje kvartalet ................................................................................................................ | 21,73 | 14,00 | 20,06 | 12,25 | |||||
Fjärde kvartalet ................................................................................................................ | 16,48 | 13,44 | 14,55 | 11,60 | |||||
2012 | |||||||||
Första kvartalet................................................................................................................. | 19,50 | 13,65 | 18,68 | 12,12 | |||||
I tabellen nedan presenteras den högsta och den lägsta handelskursen för Bolagets aktier på Helsingfors Börs under de angivna tidsperioderna justerade med effekten av Teckningsrätternas ex-date.
Pris på aktie, euro
Ser Högsta | i | e A Lägsta | Xxx Xxxxxx | i | e B Lägsta | ||||
2009 | |||||||||
Första kvartalet................................................................................................................. | 12,74 | 10,68 | 12,03 | 9,63 | |||||
Andra kvartalet................................................................................................................. | 17,46 | 11,29 | 16,01 | 9,92 | |||||
Tredje kvartalet ................................................................................................................ | 20,00 | 14,44 | 19,22 | 14,25 | |||||
Fjärde kvartalet ................................................................................................................ | 22,00 | 18,00 | 20,00 | 16,68 | |||||
2010 | |||||||||
Första kvartalet................................................................................................................. | 29,10 | 20,60 | 27,79 | 18,85 | |||||
Andra kvartalet ................................................................................................................ | 31,50 | 25,24 | 30,50 | 23,56 | |||||
Tredje kvartalet ................................................................................................................ | 30,49 | 26,01 | 28,80 | 23,92 | |||||
Fjärde kvartalet ................................................................................................................ | 31,50 | 26,90 | 29,30 | 24,80 | |||||
2011 | |||||||||
Första kvartalet................................................................................................................. | 29,85 | 24,00 | 28,48 | 21,11 | |||||
Andra kvartalet ................................................................................................................ | 26,50 | 19,02 | 23,54 | 17,95 | |||||
Tredje kvartalet ................................................................................................................ | 21,73 | 14,00 | 20,06 | 12,25 | |||||
Fjärde kvartalet ................................................................................................................ | 16,48 | 13,44 | 14,55 | 11,60 | |||||
2012 | |||||||||
Första kvartalet................................................................................................................. | 19,50 | 13,65 | 18,68 | 12,12 | |||||
DIVIDENDER OCH DIVIDENDPOLICY
I enlighet med aktiebolagslagen beslutar Stockmanns bolagsstämma om utdelning av dividend på framställan av Bolagets styrelse. Dividend utdelas i regel en gång om året och först efter att bolagsstämman har fastställt Bolagets bokslut.
Bolagets styrelse fastställde 14.6.2006 målet för dividendutdelningen, dvs. att minst hälften av den vinst som den ordinarie affärsverksamheten genererar delas ut i dividend. Den finansiering som krävs för verksamhetens tillväxt tas dock i beaktande vid dividendutdelningen. Beloppet på eventuella kommande dividender beror bl.a. på Stockmanns rörelseresultat och framtidsutsikter, ekonomiska ställning och kapitalbehov, den finansiering som krävs för verksamhetens tillväxt, allmänna verksamhetsbetingelser och andra faktorer som bolagsstämman anser vara väsentliga. De dividender som Stockmann hittills har delat ut är inte nödvändigtvis ett bevis på att Xxxxxxx i framtiden ska dela ut dividender. Bestämmelserna om dividendutdelningen enligt aktiebolagslagen beskrivs i avsnittet ”Aktier och aktiekapital” – ”Aktieägarnas rättigheter” – ”Dividender och övrig utdelning av fritt eget kapital”.
Under de tre senaste räkenskapsperioderna har följande dividender betalats på Stockmanns aktier:
Räkenskapsperiodens
utgång Dividend (e/aktie) Dividender totalt (mn e)
31.12.2011 | 0,50 | 35,9 |
31.12.2010 | 0,82 | 58,3 |
31.12.2009 | 0,72 | 51,2 |
KAPITALSTRUKTUR OCH SKULDSÄTTNINGSGRAD
I tabellen nedan presenteras Stockmanns kapitalstruktur och skuldsättningsgrad per 31.3.2012. Tabellen bör läsas med hjälp av uppgifterna i avsnittet ”Rörelseresultat, ekonomisk ställning och framtidsutsikter”, de uppgifter om Bolagets koncernbokslut som inkluderats i Prospektet genom hänvisning och Bolagets oreviderade delårsrapport för den tremånadersperiod som gick ut 31.3.2012. Det kapital som kommer in från aktieteckningarna används till finansiering av Stockmanns driftskapital.
31.3.2012
Realiserad (oreviderad)
(mn euro)
Kortfristigt räntebärande främmande kapital ......................................................................................... 399,5
Långfristigt räntebärande främmande kapital* ...................................................................................... 542,3
Räntebärande främmande kapital totalt ........................................................................................... 941,7
Aktiekapital ............................................................................................................................................ 143,7
Överkursfond ......................................................................................................................................... 186,1
Övriga fonder ......................................................................................................................................... 294,9
Omräkningsdifferenser........................................................................................................................... 6,2
Ackumulerade vinstmedel...................................................................................................................... 180,8
Eget kapital totalt ................................................................................................................................. 811,7 Xxxx kapital och räntebärande skulder totalt .......................................................................................... 1 753,4 Xxxxx och bank....................................................................................................................................... 28,2 Övriga kortfristiga räntebärande fordringar ........................................................................................... 43,2
Kortfristiga skulder till kreditinstitut ..................................................................................................... 12,7
Övriga kortfristiga räntebärande skulder ...............................................................................................
Finansiell leasing....................................................................................................................................
53,3
Kortfristigt räntebärande främmande kapital.................................................................................. 331,1
2,4
399,5
Kortfristig skuldsättningsgrad i netto** ............................................................................................
Långfristiga skulder till kreditinstitut ....................................................................................................
Pensionslån.............................................................................................................................................
Finansiell leasing....................................................................................................................................
328,1
485,3
Långfristigt räntebärande främmande kapital ................................................................................. 53,2
3,8
542,3
Skuldsättningsgrad i netto...................................................................................................................
* Totalt 106,7 miljoner euro av det långfristiga räntebärande kapitalet är skulder med säkerhet. En fastighetsinteckning står som säkerhet.
** Kortfristig nettoskuldsättningsgrad = kortfristigt räntebärande främmande kapital – kassa och bank – övriga kortfristiga räntebärande fordringar
Bolagets åtaganden utanför balansräkningen
Ansvarsförbindelser, koncernen, mn euro 31.3.2012
31.3.2011
31.12.2011
(oreviderad) (oreviderad) (reviderad)
Inteckningar i markområden och byggnader | 201,7 | 201,7 | 201,7 |
Panter | 0,5 | 0,5 | 0,4 |
Ansvar för justering av momsavdrag gjorda vid | 28,0 | 34,5 | 35,0 |
fastighetsinvesteringar Totalt | 230,2 | 236,6 | 237,0 |
Hyreskontrakt för affärslokaler, koncernen, mn euro | |||
Minimihyror som betalas på basis av bindande hyreskontrakt för affärslokaler Inom ett år | 161,5 | 156,0 | 180,1 |
Efter ett år | 682,4 | 670,0 | 669,2 |
Totalt | 843,9 | 826,1 | 849,3 |
Avgifter för leasingavtal, koncernen, mn euro | |||
Inom ett år | 7,3 | 7,3 | 7,3 |
Efter ett år | 4,8 | 11,2 | 6,4 |
Totalt | 12,1 | 18,5 | 13,7 |
SAMMANDRAG ÖVER KONCERNENS BOKSLUTSUPPGIFTER
Nedan finns ett sammandrag av vissa ekonomiska uppgifter för Bolaget från de tremånadersperioder som gick ut 31.3.2012 och 31.3.2011, samt koncernbokslutsuppgifter för de räkenskapsperioder som gick ut 31.12.2011, 31.12.2010 och 31.12.2009.
Stockmanns koncernbokslut har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) som har godkänts för tillämpning inom EU. Vid upprättandet har man tillämpat på varje bokslutsdag gällande IAS- och IFRS-standarder samt IFRIC- och SIC-tolkningar. Med internationella redovisningsstandarder avses i den finska bokföringslagen samt i bestämmelser som ges med stöd av bokföringslagen standarder som antagits för tillämpning i gemenskapen i enlighet med Europaparlamentets och Europarådets förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.
I samband med upprättandet av bokslutet för 2010 upptäckte koncernen ett fel gällande tidigare räkenskapsperioder som minskade det rapporterade resultatet för 2009 med 0,3 miljoner euro och egna kapitalet den 31.1.2009 med 1,4 miljoner euro och egna kapitalet den 31.12.2009 med 1,4 miljoner euro. Jämförelsetalen för 2009 har ändrats på motsvarande sätt.
Enligt Stockmann-ledningens uppfattning har de oreviderade delårsrapporterna för de tremånadersperioder som gick ut 31.3.2012 och 31.3.2011 upprättats enligt samma principer och beräkningsmetoder som för de reviderade koncernboksluten.
Koncernens totalresultaträkning | 1.1.-31.3. | 1.1.-31.12. | |||
mn euro | 2012 2011 | 2011 | 2010 | 2009* | |
Oreviderad | Revid | erad | Oreviderad | ||
OMSÄTTNING | 450,3 | 407,7 | 2 005,3 | 1 821,9 | 1 698,5 |
Övriga rörelseintäkter | 0,0 | 0,2 | 0,3 | ||
Användning av material och förnödenheter | 234,2 | 214,3 | 1 028,4 | 913,0 | 881,0 |
Kostnader för löner och anställningsförmåner | 98,6 | 98,0 | 390,0 | 361,9 | 327,4 |
Avskrivningar och nedskrivningar | 18,4 | 19,1 | 77,7 | 61,8 | 58,4 |
Övriga rörelsekostnader | 115,3 | 214,3 | 439,4 | 396,4 | 346,8 |
466,5 | 437,6 | 1 935,5 | 1 733,1 | 1 613,7 | |
RÖRELSEVINST | -16,2 | -29,9 | 70,1 | 88,8 | 85,1 |
Finansiella intäkter | 0,4 | 0,1 | 0,5 | 8,2 | 4,4 |
Finansiella kostnader | -9,1 | -8,5 | -34,9 | -22,8 | -28,4 |
VINST FÖRE SKATTER | -24,9 | -38,3 | 35,7 | 74,2 | 61,1 |
Inkomstskatter | 4,0 | 3,5 | -4,9 | 4,2 | -7,3 |
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST | -20,9 | -34,8 | 30,8 | 78,3 | 53,8 |
Räkenskapsperiodens vinst hänförligt till: | |||||
Moderbolagets ägare | -20,9 | -34,8 | 30,8 | 78,3 | 53,8 |
Innehav utan bestämmande inflytande | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
-20,9 | -34,8 | 30,8 | 78,3 | 53,8 | |
Resultat per aktie, emissionsjusterad, euro | -0,29 | -0,49 | 0,43 | 1,10 | 0,82 |
Resultat per aktie, utspädd, emissionsjusterad, euro | -0,29 | -0,48 | 0,43 | 1,09 | 0,81 |
Rapport över totalresultat | |||||
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST | -20,9 | -34,8 | 30,8 | 78,3 | 53,8 |
PERIODENS ÖVRIGA TOTALRESULTAT | |||||
Omräkningsdifferenser av utländska enheter | 0,7 | 0,2 | 2,1 | 8,5 | 1,7 |
Säkring av kassaflöde, minskad med skatt | -2,3 | -1,1 | 2,4 | -0,9 | -1,4 |
Periodens övriga totalresultat, netto | -1,7 | -0,9 | 4,5 | 7,6 | 0,4 |
PERIODENS TOTALRESULTAT SAMMANLAGT | -22,6 | -35,7 | 35,2 | 85,9 | 54,2 |
Periodens totalresultat sammanlagt hänförligt till: | |||||
Moderbolagets ägare | -22,6 | -35,7 | 35,2 | 85,9 | 54,2 |
Innehav utan bestämmande inflytande | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
-22,6 | -35,7 | 35,2 | 85,9 | 54,2 | |
*) Xxxxxxxxxx med rättelse av felet för 2009. | |||||
Koncernbalansräkning | 31.3. | 31.12. | ||
2012 | 2011 | 2011 2010 | 2009* | |
Oreviderad | Reviderad | Oreviderad | ||
mn euro | ||||
TILLGÅNGAR | ||||
LÄNGFRISTIGA TILLGÅNGAR | ||||
Immateriella tillgångar sammanlagt | ||||
Goodwill | 794,4 | 786,6 | 788,5 783,8 | 685,4 |
Övriga immateriella tillgångar | 137,0 | 122,1 | 133,1 122,3 | 108,3 |
Immateriella tillgångar sammanlagt | 931,4 | 908,7 | 921,5 906,1 | 793,7 |
Materiella anläggningstillgångar | ||||
Mark- och vattenområden | 42,2 | 43,8 | 42,2 43,8 | 40,1 |
Byggnader och anläggningar | 467,8 | 485,7 | 470,3 485,4 | 273,9 |
Maskiner och inventarier | 120,3 | 130,9 | 125,0 123,8 | 92,0 |
Ändrings- och ombyggnadskostnader för hyrda | ||||
lokaliteter | 43,8 | 53,8 | 45,7 49,8 | 50,0 |
Förskott och pågående nyanläggningar | 6,6 | 17,3 | 8,1 23,2 | 163,6 |
Materiella anläggningstillgångar sammanlagt | 680,8 | 731,4 | 691,2 726,0 | 619,5 |
Placeringar som kan säljas | 5,0 | 5,0 | 5,0 5,0 | 5,0 |
Långfristiga fordringar | 0,5 | 0,7 | 0,5 0,8 | 0,6 |
Latenta skattefordringar | 11,8 | 9,0 | 11,6 8,7 | 5,1 |
LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT | 1 629,6 | 1 654,9 | 1 629,9 1 646,7 | 1 423,9 |
KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR | ||||
Omsättningstillgångar | 311,4 | 305,4 | 264,7 240,3 | 196,7 |
Kortfristiga fordringar | ||||
Fordringar, räntebärande | 43,2 | 70,8 | 45,6 41,4 | 44,5 |
Fordringar, räntefria | 69,9 | 72,4 | 13,6 73,2 | 83,7 |
Inkomstskattefordringar | 25,8 | 19,1 | 75,6 15,5 | 0,5 |
Kortfristiga fordringar sammanlagt | 138,9 | 162,3 | 134,8 130,1 | 128,7 |
Likvida medel | 28,2 | 31,6 | 33,2 36,7 | 176,4 |
KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT | 478,5 | 499,3 | 432,8 407,1 | 501,7 |
TILLGÅNGAR SAMMANLAGT | 2 108,1 | 2 154,2 | 2 062,7 2 053,8 | 1 925,7 |
EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
EGET KAPITAL | ||||
Aktiekapital | 143,7 | 142,3 | 143,7 142,3 | 142,2 |
Överkursfond | 186,1 | 186,1 | 186,1 186,1 | 186,1 |
Xxxxxx fonder | 294,9 | 286,8 | 294,9 287,8 | 287,4 |
Omräkningsdifferenser | 6,2 | 3,7 | 5,6 3,5 | -5,0 |
Ackumulerade vinstmedel | 180,8 | 173,1 | 239,7 266,0 | 238,1 |
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 811,7 | 792,0 | 869,9 885,7 | 848,8 |
Till delägare utan bestämmande inflytande | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
EGET KAPITAL SAMMANLAGT | 811,7 | 792,0 | 869,9 885,7 | 848,8 |
LÅNGFRISTIGA SKULDER | ||||
Latenta skatteskulder | 68,2 | 66,2 | 68,1 63,8 | 70,1 |
Avsättningar | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,0 | 0,3 |
LÅNGFRISTIGA SKULDER SAMMANLAGT | 611,1 | 586,6 | 602,5 | 585,2 | 858,5 |
KORTFRISTIGA SKULDER | |||||
Kortfristiga skulder, räntebärande | 399,5 | 459,5 | 328,6 | 292,0 | 2,3 |
Kortfristiga skulder, räntefria | |||||
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 280,9 | 314,3 | 259,5 | 289,2 | 213,0 |
Inkomstskatteskulder | 4,4 | 1,9 | 2,2 | 1,7 | 3,1 |
Kortfristiga avsättningar | 0,5 | ||||
Kortfristiga skulder, räntefria sammanlagt | 285,8 | 316,1 | 261,7 | 290,9 | 216,1 |
KORTFRISTIGA SKULDER SAMMANLAGT | 685,3 | 775,6 | 590,3 | 582,9 | 218,4 |
SKULDER SAMMANLAGT | 1 296,4 | 1 362,2 | 1 192,8 | 1 168,1 | 1 076,8 |
EGET KAPITAL OCH SKULDER SAMMANLAGT | 2 108,1 | 2 154,2 | 2 062,7 | 2 053,8 | 1 925,7 |
Långfristiga skulder, räntebärande | 542,3 | 520,1 | 533,9 | 521,3 | 786,9 |
Pensionsåtaganden | 0,4 | 0,3 | 0,4 | 0,2 | 1,1 |
*) Xxxxxxxxxx med rättelse av felet för 2009.
Kassaflödesanalys, koncernen | 31.3. | 31.12. | |||
2012 | 2011 | 2011 | 2010 | 2009* | |
Oreviderad | Reviderad | Oreviderad | |||
mn euro | |||||
KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN | |||||
Räkenskapsperiodens resultat | -20,9 | -34,8 | 30,8 | 78,3 | 53,8 |
Justeringar | |||||
Avskrivningar och nedskrivningar | 18,4 | 19,1 | 77,7 | 61,8 | 58,4 |
Försäljningvinster (-) och -förluster (+) från försäljning av bestående aktiva | 0,0 | 0,0 | 0,3 | 0,1 | -0,3 |
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader | 9,1 | 7,7 | 34,9 | 22,8 | 28,4 |
Ränteintäkter | -0,4 | 0,7 | -0,5 | -8,2 | -4,4 |
Inkomstskatter | -4,0 | -3,5 | 4,9 | -4,2 | 7,3 |
Övriga justeringar | 0,8 | 0,4 | 1,5 | -1,1 | -0,4 |
Förändring av rörelsekapital | |||||
Förändring av försäljningsfordringar och övriga fordringar | 3,2 | -28,5 | -23,8 | -1,1 | 0,4 |
Förändring av omsättningstillgångar | -45,2 | -64,8 | 1,6 | -34,3 | 27,1 |
Förändring av leverantörsskulder och övriga skulder | -20,6 | -38,9 | -27,1 | 15,7 | 5,8 |
Betalda räntor och övriga finansiella kostnader | -8,5 | -5,3 | -32,5 | -22,5 | -32,9 |
Erhållna räntor | 0,1 | 0,1 | 0,3 | 0,8 | 2,1 |
Övriga finansiella poster från rörelsen | 0,0 | -0,1 | - | - | - |
Betalda skatter | -5,3 | 2,5 | -2,0 | -16,4 | 1,4 |
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN | -73,3 | -145,4 | 66,2 | 91,8 | 146,8 |
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR | |||||
- | |||||
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar | -9,4 | -21,3 | -63,9 | 166,7 | -152,9 |
Överlåtelseintäkter från dotterbolag minskade med likvida medel vid | |||||
överlåtelsetidpunkten | - | - | - | - | 5,6 |
Investeringar i övriga placeringar | - | - | - | 0,1 | - |
Överlåtelseintäkter från materiella och immateriella tillgångar | 0,1 | 0,1 | 5,2 | 0,7 | 71,1 |
Överlåtelseinkomster av övriga placeringar | 0,0 | -0,1 | - | - | 1,8 |
Erhållna dividender | - | - | 0,1 | 0,3 | 0,2 |
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR | -9,3 | -21,3 | -58,6 | - 165,7 | -74,3 |
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING | |||||
Betalningar erhållna från emission | - | - | 6,0 | 1,5 | 137,0 |
Överlåtelseintäkter från egna aktier | - | - | - | 5,1 | |
Upptagning av kortfristiga lån | 334,6 | 160,5 | 263,7 | 236,8 | - |
Återbetalning av lån | -263,8 | - | -284,7 | -50,3 | -19,3 |
Upptagning av långfristiga lån | 10,0 | - | 90,4 | 518,8 | 200,0 |
- | |||||
Återbetalning av långfristiga lån | -4,5 | -0,1 | -25,5 | 721,8 | -216,2 |
Återbetalning av finansiella leasingskulder | -2,6 | -0,5 | -2,5 | -1,5 | -0,7 |
Utbetalda dividender | - | - | -58,3 | -51,2 | -38,0 |
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING | 73,7 | 160,0 | -10,9 | -67,7 | 67,9 |
- | |||||
Förändring av likvida medel | -8,8 | -3,4 | -3,4 | 141,6 | 140,4 |
Likvida medel vid periodens ingång | 33,2 | 36,7 | 36,7 | 176,3 | 35,2 |
Inverkan av valutakursförändringarna | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 2,2 | 1,0 |
Checkräkning med kredit, vid periodens början | -0,1 | -0,3 | -0,3 | -0,5 | -0,7 |
Likvida medel | 28,2 | 31,6 | 33,2 | 36,7 | 176,3 |
Checkräkning med kredit | -3,8 | -1,9 | -0,1 | -0,3 | -0,5 |
Likvida medel vid periodens utgång | 24,4 | 29,7 | 33,2 | 36,4 | 175,8 |
*) Xxxxxxxxxx med rättelse av felet för 2009.
31.3. | 31.12. | |||
2012 2011 | 2011 | 2010 | 2009* | |
Oreviderad | Reviderad | Oreviderad | ||
450,3 | 407,7 | 2 005,3 | 1 821,9 | 1 698,5 |
-16,2 | -29,9 | 70,1 | 88,8 | 85,1 |
-3,6 | -7,3 | 3,5 | 4,9 | 5,0 |
-24,9 | -38,3 | 35,7 | 74,2 | 61,1 |
-5,5 | -9,4 | 1,8 | 4,1 | 3,6 |
143,7 | 142,3 | 143,7 | 142,3 | 142,2 |
61,3 | 61,3 | 61,3 | 61,3 | 61,3 |
82,4 | 81,0 | 82,4 | 81,0 | 80,9 |
- | - | 35,9 | 58,3 | 51,2 |
5,6 | 5,2 | 3,5 | 9,0 | 7,0 |
4,8 | 4,3 | 4,1 | 5,8 | 5,8 |
1 753,4 | 1 672,7 | 1 715,7 | 1 668,5 | 1 551,0 |
- | - | 1,2 | 1,1 | 1,1 |
- | - | 3,9 | 3,8 | 4,9 |
38,5 | 36,8 | 42,2 | 43,1 | 44,1 |
112,5 | 119,7 | 95,3 | 87,7 | 72,2 |
10,3 | 23,8 | 66,0 | 165,4 | 152,8 |
2,3 | 5,8 | 3,3 | 9,1 | 9,0 |
43,2 | 70,8 | 45,6 | 41,4 | 44,5 |
941,7 | 979,6 | 862,5 | 813,3 | 789,2 |
870,3 | 877,2 | 783,7 | 735,1 | 568,3 |
2 108,1 | 2 154,2 | 2 062,7 | 2 053,8 | 1 925,7 |
98,6 | 98,0 | 390,0 | 361,9 | 327,4 |
21,9 | 24,0 | 19,4 | 19,9 | 19,3 |
15 057 | 15 552 | 15 964 | 15 165 | 14 656 |
- | - | 125,6 | 120,1 | 115,9 |
- | - | 4,4 | 5,9 | 5,8 |
- | - | 24,4 | 23,9 | 22,3 |
Nyckeltal
Omsättning mn euro
Rörelsevinst mn euro
Andel av omsättningen %
Vinst före skatt mn euro
Andel av omsättningen %
Aktiekapital mn euro
Serie A mn euro
Serie B mn euro
Dividender mn euro
Avkastning på eget kapital %
Avkastning på sysselsatt kapital % Sysselsatt kapital mn euro
Kapitalomsättningshastighet Omsättningstillgångarnas omloppstid
Soliditet, % %
Nettoskuldsättningsgrad %
Investeringar i anläggningstillgångar mn euro Andel av omsättningen %
Räntebärande fordringar mn euro
Räntebärande främmande kapital mn euro
Räntebärande nettoskuld mn euro
Balansomslutning mn euro
Personalkostnader mn euro
Andel av omsättningen %
Antal anställda i medeltal personer
Omsättning/person tusen euro
Rörelsevinst/person tusen euro
Personalkostnader/person tusen euro
*) Xxxxxxxxxx med rättelse av felet för 2009.
Beräkningsgrunder för nyckeltalen
Vinst före skatt = rörelsevinst + finansiella intäkter - finansiella kostnader
Avkastning på = 100 x räkenskapsperiodens vinst eget kapital, % eget kapital + minoritetsintresse (genomsnittligt under året)
Avkastning på = 100 x vinst före skatt + ränta- och övriga finansiella kostnader sysselsatt kapital, % sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital = balansomslutning - latent skatteskuld och övriga räntefria skulder (genomsnittligt under året)
Soliditet, % = 100 x eget kapital i balansräkningen + minoritetsintresse balansomslutning - erhållna förskott
Nettoskuldsättning, % = 100 x räntebärande främmande kapital - likvida medel
eget kapital sammanlagt
Räntebärande nettoskuld =
räntebärande främmande kapital - likvida medel - räntebärande fordringar
31.3. | 31.12. | ||||
2012 2011 | 2011 | 2010 | 2009 | ||
Oreviderad | Revi | derad | Oreviderad | ||
-0,29 | -0,49 | 0,43 | 1,10 | 0,82 | |
-0,29 | -0,48 | 0,43 | 1,09 | 0,81 | |
11,30 | 11,13 | 12,11 | 12,45 | 11,94 | |
- | - | 0,50 | 0,82 | 0,72 | |
- | - | 116,20 | 74,5 | 88,0 | |
- | - | 0,93 | 1,29 | 2,23 | |
- | - | ||||
- | - | 3,7 | 2,8 | 3,5 | |
- | - | 4,2 | 2,9 | 3,8 | |
- | - | ||||
- | - | 31,9 | 27,0** | 25,2 | |
- | - | 28,0 | 26,0** | 23,3 | |
- | - | ||||
17,00 | 25,39 | 13,65 | 29,40 | 20,50 | |
16,16 | 21,20 | 11,98 | 28,30 | 19,00 | |
19,50 | 29,85 | 29,85 | 31,50 | 22,00 | |
18,63 | 28,48 | 28,48 | 30,50 | 20,00 | |
16,03 | 24,00 | 13,44 | 20,60 | 10,68 | |
16,07 | 21,11 | 11,60 | 18,85 | 9,63 | |
17,71 | 26,66 | 18,71 | 26,97 | 16,11 | |
17,41 | 23,92 | 18,68 | 25,41 | 14,80 | |
132 | 79 | 476 | 1 022 | 512 | |
4 459 | 4 855 | 15 402 | 14 582 | 17 290 | |
0,4 | 0,3 | 1,6 | 3,3 | 1,7 | |
10,8 | 12,0 | 37,4 | 36,0 | 42,7 | |
1 186,7 | 1 636,6 | 911,8 | 2 047,1 | 1 396,7 | |
71 841 | 71 146 | 71 841 | 71 146 | 71 094 | |
30 628 | 30 628 | 30 628 | 30 628 | 30 628 | |
41 213 | 40 518 | 41 213 | 40 518 | 40 466 | |
71 841 | 71 146 | 71 496 | 71 120 | 65 676 | |
30 628 | 30 628 | 30 628 | 30 628 | 28 373 | |
41 213 | 40 293 | 40 868 | 40 493 | 37 303 | |
72 108 | 71 936 | 71 789 | 71 897 | 65 995 | |
- | - | - | - | - | |
- | - | - | - | - | |
- | - | - | - | - | |
56 117 | 45 760 | 56 116 | 44 596 | 43 929 | |
Uppgifter per aktie
Resultat/aktie, emissionsjusterat** euro
Resultat/aktie, emissionsjusterat, utspätt** euro
Eget kapital/aktie euro
Dividend/aktie euro
Dividend av resultatet** %
Kassaflöde/aktie, emissionsjusterat** euro
Effektiv dividendavkastning* %
– Serie A
– Serie B Aktiernas P/E-tal**
– Serie A
– Serie B
Slutnotering euro
– Serie A
– Serie B
Periodens högsta kurs euro
– Serie A
– Serie B
Periodens lägsta kurs euro
– Serie A
– Serie B
Periodens medelkurs euro
– Serie A
– Serie B
Aktieomsättning 1 000 st.
– Serie A
– Serie B
Aktieomsättning %
– Serie A
– Serie B
Aktiestockens marknadsvärde vid periodens utgång mn euro
Antal aktier vid periodens utgång 1 000 st.
– Serie A
– Serie B
Emissionsjusterat antal aktier,
vägt medeltal** 1 000 st.
– Serie A
– Serie B
Emissionsjusterat antal aktier,
utspätt vägt medeltal** 1 000 st.
Egna aktier 1 000 st.
– Serie A
– Serie B
Antal aktieägare vid periodens utgång st.
*) Xxxxxxxxxx med rättelse av felet för 2009.
**) I siffrorna för åren 2010 har hänsyn tagits till aktiernas utspädningseffekt.
Beräkningsgrunder för nyckeltalen
Resultat/aktie, emissionsjusterat = vinst före skatt - minoritetsintresse - inkomstskatter
emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt 1)
Eget kapital/aktie = eget kapital - fond för egna aktier antal aktier på bokslutsdagen 1)
Dividend/aktie = dividend/aktie
Dividend av resultatet, % = 100 x dividend/aktie resultat/aktie, emissionsjusterat
Kassaflöde/aktie = kassaflöde från rörelsen emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt 1)
Effektiv dividendavkastning, % = 100 x dividend/aktie
börskurs vid periodens utgång
Aktiernas P/E-tal = börskurs vid periodens utgång
resultat/aktie, emissionsjusterat | ||
Kurs vid periodens utgång | = | aktiekurs på bokslutsdagen |
Räkenskapsperiodens högsta kurs | = | räkenskapsperiodens högsta kurs för aktierna |
Räkenskapsperiodens lägsta kurs | = | räkenskapsperiodens lägsta kurs för aktierna |
Räkenskapsperiodens medelkurs = aktieomsättning i euro
medelantal omsatta aktier under räkenskapsperioden
Aktieomsättning = aktieomsättning i stycke, justerad med effekten av aktieemissionerna Aktiestockens marknadsvärde vid periodens utgång = antal aktier per aktieslag multiplicerat med börskursen på bokslutsdagen
STOCKMANNS RÖRELSERESULTAT, EKONOMISKA STÄLLNING OCH FRAMTIDSUTSIKTER
Följande rapport bör läsas tillsammans med de uppgifter om Stockmanns koncernbokslut som presenteras i andra delar av detta Prospekt eller som införlivats i detta Prospekt genom hänvisning. Stockmanns oreviderade delårsrapport för den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2012, inklusive de reviderade jämförelseuppgifterna för den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2011 och räkenskapsperioden som avslutades 31.12.2010 samt Stockmanns reviderade koncernbokslut för räkenskapsperioderna som avslutades 31.12.2011, 31.12.2010 respektive 31.12.2009, har upprättats i enlighet med de av Europeiska unionen godkända internationella bokslutsstandarderna (IFRS). Bolagets reviderade koncernbokslut för de räkenskapsperioder som gick ut 31.12.2011, 31.12.2010 respektive 31.12.2009 har införlivats genom hänvisning till detta Prospekt. Stockmanns oreviderade delårsrapport för den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2012, inklusive jämförelseuppgifterna för den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2011 och för den räkenskapsperiod som avslutades 31.12.2011 har inkluderats i detta Prospekt.
Allmän beskrivning av koncernstrukturens utveckling åren 2009–2011
Stockmann sålde aktiestocken i dotterbolaget Kiinteistö Oy Mannerheimintien Pysäköintilaitos till Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma 30.9.2009 som en del av ett återhyrningsarrangemang, enligt vilket Stockmann fortsätter verksamheten i parkeringsanläggningen för varuhuset i Helsingfors och använder en utomstående operatör.
Från början av år 2010 övergick Xxxxx Xxxxx affärsverksamhet till varuhusgruppen och 30.6.2010 fusionerades Hobby Hall Ab med moderbolaget.
Bolagsstrukturen för verksamheten i Ryssland förenklades när man i oktober 2009 fusionerade ZAO Kalinka-Stockmann STP i S:t Petersburg med sitt moderbolag, ZAO Kalinka-Stockmann i Moskva. ZAO Kalinka-Stockmann i Moskva fusionerades därefter med moderbolaget ZAO Stockmann i oktober 2010.
Faktorer som inverkar på Bolagets rörelseresultat
De ekonomiska konjunkturerna och utvecklingen av konsumenternas köpkraft kan inverka på volymen av Stockmanns affärsverksamhet och på resultatet. Även förändringarna i valutakurserna kan inverka på Stockmanns resultat. Stockmann har butiker och varuhus i 15 länder. Den geografiska decentraliseringen av affärsverksamheten kan ha en stabiliserande inverkan på de ovan nämnda omständigheterna, eftersom konjunkturutvecklingen kan variera mellan olika länder.
Stockmanns affärsverksamhet påverkas även av bl.a. organisationens förmåga att
- köpa lämpliga volymer av rätt produkter
- prissätta de saluförda produkterna på ett konkurrenskraftigt sätt så att produkterna ger tillräcklig bruttomarginal
- marknadsföra och sälja produkterna
- ge kunderna bra service och förtjäna kundernas förtroende
- utveckla och underhålla ett effektivt affärsplatsnätverk och
- utveckla och underhålla logistiska och datatekniska system som stödjer affärsverksamheten.
Stockmann följer systematiskt upp bl.a. hur dessa faktorer utvecklas och strävar efter att kontinuerligt förbättra verksamheten.
Senaste händelser
Stockmannkoncernen har fortsatt sin expansion under början av 2012. Under tremånadersperioden som avslutades 31.3.2012 öppnades 7 nya Lindex-butiker i 5 länder och en ny Seppälä-butik i Ryssland. Under perioden stängdes två Lindex-butiker, tre Seppälä-butiker och en Stockmann Beauty-butik.
Xxxxx Xxxxx-kampanjen som ordnades i Stockmannvaruhusen i april 2012 slog återigen försäljningsrekord. Kampanjens omsättning ökade sammanlagt med 13 procent. I Finland ökade kampanjens omsättning med 5 procent, i de baltiska länderna med 4 procent och i Ryssland med 38 procent.
Stockmann har beslutat att lägga ned koncernens olönsamma verksamhet i Ukraina. Affärsverksamheten i Ukraina inleddes 2008 och omfattar för närvarande två Seppälä-butiker, som kommer att stängas till slutet av 2012. Med Seppäläs affärsverksamhet har man testat den ukrainska marknaden och affärsmiljön för en eventuell expansion av koncernens andra enheter. Enligt Stockmanns bedömning finns inga möjligheter för expansion under den närmaste framtiden.
Stockmann och Bestseller A/S meddelade i september 2011 att de kommer att avsluta franchisingsamarbetet i Ryssland till slutet av 2012. Verksamheten har varit förlustbringande för Stockmann varje år sedan verksamheten inleddes 2005. Under tremånadersperioden som avslutades 31.3.2012 lades 4 Bestseller-butiker ned.
Inga betydande förändringar har skett i koncernens ekonomiska eller kommersiella ställning efter utgången av senaste räkenskapsperiod.
Utgångspunkter för resultatprognosen
Den instabila situationen i världsekonomin och den olösta skuldkrisen i Europa skapar utmanande utgångspunkter för framtidsbedömningar, särskilt gällande den långsiktiga utvecklingen på detaljhandelsmarknaden. Den ryska marknaden torde fortsätta att utvecklas bättre än marknaden i de nordiska länderna, förutsatt att råoljepriset inte sjunker betydligt från nuvarande nivå. Den positiva utvecklingen på konsumentmarknaden i de baltiska länderna uppskattas fortsätta. Å andra sidan kan en hög osäkerhet och konsumenternas låga förtroende vidare försvaga konsumenternas köpvilja på alla marknader.
Marknaden för måttligt prissatta modekläder utvecklades svagt särskilt i Sverige under 2011. Det finns tecken på att situationen kommer att bli bättre under 2012.
År 2012 kommer Stockmann att fokusera på att utnyttja tidigare investeringar med full kraft och eftersträvar en effektiv kapitalanvändning. Dessutom kommer man att fokusera på en kostnadseffektiv verksamhet i alla enheter. Stockmanns beslut att lägga ned den förlustbringande Bestseller-franchisingverksamheten under 2012 kommer att sänka omsättningen i Ryssland något, men kommer att öka rörelsevinsten från är 2013 framåt.
Av de antaganden som ligger till grund för resultatprognosen kan ledningen påverka utvecklingen av Stockmanns försäljning och lönsamhet genom normala åtgärder inom affärsledning. Sådana åtgärder är till exempel tidsplanen för försäljnings- och marknadsföringskampanjer och investeringar samt beslut som gäller produktsortimentet och prissättningen. Ledningen kan inte påverka andra antaganden som ligger till grund för resultatprognosen.
Framtidsutsikter och resultatprognos
Stockmann uppskattar att koncernens omsättning och rörelsevinst år 2012 blir högre än år 2011, förutsatt att marknadssituationen inte avsevärt försämras.
Koncernens investeringar uppskattas bli klart mindre än avskrivningarna och sammanlagt uppgå till ungefär 50 miljoner euro år 2012.
Rörelseresultat
Den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2012 i jämförelse med den tremånadersperiod som avslutades 31.2.2011.
Omsättning
Den osäkra marknadsutvecklingen fortsatte under början av år 2012, främst på grund av den olösta europeiska skuldkrisen. Detta hade dock inte någon signifikant inverkan på konsumtionsbeteendet under kvartalet. Marknaden för prisvärt mode förbättrades något mot slutet av kvartalet. Marknadsutvecklingen i Ryssland och de baltiska länderna var fortsatt god.
Stockmannkoncernens omsättning för rapportperioden ökade med 10,4 procent och uppgick till 450,3 miljoner euro (407,7 miljoner euro). Alla affärsenheter och alla marknadsområden ökade sin omsättning. Omsättningen i Finland ökade med 5,6 procent till 224,0 miljoner euro. Omsättningen i utlandet ökade med 15,7 procent och uppgick till 226,2 miljoner euro. Tillväxten var starkast i Ryssland, särskilt på grund av en betydande omsättningssökning i varuhuset i S:t Petersburg. Omsättningen i utlandet utgjorde 50,2 procent (48,0 procent) av koncernens totala omsättning.
Det fanns inga övriga rörelseintäkter under årets första tre månader, såsom året innan.
Bruttomarginal och kostnader
Bruttomarginalen för koncernens affärsverksamhet ökade under det första kvartalet med 22,7 miljoner euro och uppgick till 216,1 miljoner euro. Den relativa bruttomarginalen var 48,0 procent (47,4 procent). Ökningen berodde på en ökning av varuhusgruppens och Seppäläs relativa bruttomarginal. Verksamhetens kostnader ökade med 4,7 procent eller med 9,7 miljoner euro och var 213,9 miljoner euro. Avskrivningarna var 18,4 miljoner euro (19,1 miljoner euro).
Koncernens rörelseresultat ökade under rapportperioden med 13,7 miljoner euro och var -16,2 miljoner euro (-29,9 miljoner euro). Samtliga affärsenheter förbättrade sitt rörelseresultat. Ett beslut om att lägga ned koncernens olönsamma verksamhet i Ukraina togs under kvartalet. I rörelseresultatet ingår en reservering på 0,5 miljoner euro för kostnader av engångskaraktär på grund av nedläggningen. Affärsverksamheten i Ukraina inleddes år 2008 och består för närvarande av två Seppäläbutiker, som stängs innan slutet av år 2012. Seppäläs verksamhet har varit ett test av den ukrainska marknaden och företagsklimatet inför en eventuell expansion av koncernens övriga verksamheter. Enligt Stockmanns uppskattning finns det ingen möjlighet till expansion inom en nära framtid.
Nettofinansieringskostnaderna ökade med 0,4 miljoner euro under rapportperioden och uppgick till 8,7 miljoner euro (8,3 miljoner euro). Ökningen berodde främst på en ökning av räntorna för lånen i svenska kronor. Valutakursförlusterna av engångsnatur var 0,1 miljoner euro. Året innan belastades nettofinansieringskostnaderna av en valutakursförlust på 0,7 miljoner euro av engångskaraktär.
Räkenskapsperiodens vinst
Rapportperiodens resultat före skatt var -24,9 miljoner euro dvs. 13,3 miljoner euro bättre än året innan. På det förlustbringande resultatet under rapportperioden bokfördes en skattegottgörelse på 4,0 miljoner euro (3,5 miljoner euro). Rapportperiodens resultat uppgick till -20,9 miljoner euro (-34,8 miljoner euro).
Rapportperiodens resultat per aktie var -0,29 euro (-0,49 euro) och utspätt med inverkan av optioner -0,29 euro (-0,48 euro). Det egna kapitalet per aktie var 11,30 euro (11,13 euro).
Omsättning och resultatutveckling enligt affärssegment
Under tremånadersperioden som avslutades 31.3.2012 delades Stockmannkoncernen i tre verksamhetssegment: varuhusgruppen, Lindex och Seppälä.
Varuhusgruppens omsättning ökade med 9,4 procent till 280,5 miljoner euro (256,4 miljoner euro). Omsättningen i Finland ökade med 4,2 procent och uppgick till 188,3 miljoner euro (180,8 miljoner euro). På grund av relativt låga ingående lager hade varuhusen inte någon stor realisation i början av kvartalet. Tillväxten accelererade mot slutet av kvartalet.
Omsättningen i euro från utlandsverksamheten ökade med 22,2 procent till 92,2 miljoner euro (75,4 miljoner euro). Omsättningen i utlandet svarade för 32,9 procent (29,4 procent) av gruppens totala omsättning. Omsättningstillväxten i Ryssland ökade genom kraftigt ökad omsättning i varuhuset i S:t Petersburg. Också de övriga varuhusen i Ryssland och Baltikum utvecklades positivt.
Den relativa bruttomarginalen under rapportperioden förbättrades till 40,4 procent (39,7 procent). Varuhusgruppens rörelseresultat ökade med 8,3 miljoner euro till -6,5 miljoner euro (-14,8 miljoner euro). Rörelsekostnaderna steg långsammare än omsättningsökningen. Bestseller-franchiseverksamheten, som läggs ned innan slutet av år 2012, gjorde ett rörelseresultat på -1,5 miljoner euro (-1,6 miljoner euro).
Lindex omsättning i januari-mars uppgick till 138,2 miljoner euro, vilket var 12,1 procent mer än året innan (123,3 miljoner euro). Mätt i lokala valutor ökade omsättningen med 10,2 procent. Omsättningen ökade mycket starkt på alla marknader utom i Sverige, där tillväxten var moderat. Omsättningen i Finland ökade med 16,4 procent och i övriga länder med 11,6 procent.
Den relativa bruttomarginalen för rapportperioden var på föregående års nivå, 61,9 procent (62,1 procent). Kostnader och avskrivningar ökade långsammare än bruttomarginalen i synnerhet i Sverige. Lindex rörelseresultat för rapportperioden ökade med 5,3 miljoner euro och uppgick till -2,5 miljoner euro (-7,9 miljoner euro), speciellt tack vare mycket goda resultat för mars.
Seppäläs omsättning ökade med 12,3 procent jämfört med första kvartalet år 2011 och uppgick till 31,3 miljoner euro (27,9 miljoner euro). Omsättningen ökade med 12,1 procent i Finland och med 12,7 procent i utlandet. Omsättningen i utlandet svarade för 36,3 procent (36,2 procent) av gruppens totala omsättning.
Den relativa bruttomarginalen ökade till 54,2 procent (53,8 procent). Seppäläs rörelseresultat var -4,7 miljoner euro (-4,9 miljoner euro). I rörelseresultatet ingår en reservering på 0,5 miljoner euro för kostnader av engångskaraktär bokförda på grund av nedläggningen av verksamheten i Ukraina. De två ukrainska butikerna kommer att stängas innan slutet av året.
Övrigt totalresultat
I de avslutade tremånadersperioderna 31.3.2012 och 31.3.2011 består koncernbokslutets totalresultaträknings övriga poster huvudsakligen av omräkningsdifferenser, vilka har skapats genom investeringar i utländska dotterbolag samt genom säkringar av svenska kronans kursförändringar för Lindex valutamässiga inköp. Koncernens mest betydande valutamässiga investering i dotterbolag var investeringen Lindexkoncernen i svenska kronor. Under rapportperioden stärktes svenska kronan i jämförelse med euron, vilket för Lindex egen oskyddade kapitalandel föranledde en positiv omräkningsdifferens på 0,7 miljoner euro för perioden som avslutades 31.3.2012 och 0,2 miljoner euro för perioden som avslutades 31.3.2011. Säkringsredovisningens effektiva andel för de valutamässiga inköpen bokfördes i totalresultaträkningens poster som kursförluster, 2,3 miljoner euro för perioden som avslutades 31.3.2012 och 1,1 miljoner euro för perioden som avslutades 31.3.2011.
Räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2011 jämfört med räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2010 Omsättning
Den allmänna marknadsutvecklingen var god i början av 2011. Den olösta skuldkrisen i Europa ökade osäkerheten i
marknadssituationen efter det andra kvartalet, vilket försämrade konsumenternas förtroende under slutet av året i Finland. I Sverige var efterfrågan på måttligt prissatta modekläder svag under hela året. Den positiva marknadsutvecklingen fortsatte i Ryssland och de baltiska länderna.
Stockmannkoncernens omsättning för rapportperioden ökade med 10,1 procent och uppgick till 2 005,3 miljoner euro (2010: 1 821,9 miljoner euro). Omsättningen i Finland ökade med 3,9 procent och uppgick till 1 026,2 miljoner euro. Omsättningen i utlandet ökade med 17,4 procent och uppgick till 979,1 miljoner euro. Tillväxten var starkast i Ryssland särskilt tack vare köpcentret Nevsky Centre som öppnades i S:t Petersburg i november 2010. De svenska och norska kronorna stärktes i förhållande till euron under rapportperioden, medan den ryska rubeln försvagades något under året. Omräknat i jämförbara valutakurser skulle koncernens omsättning utomlands ha ökat med 15,1 procent. Den utländska omsättningens andel av koncernens omsättning uppgick till 48,8 procent (45,8 procent).
Övriga rörelseintäkter uppgick till 0,2 miljoner euro (0,0 miljoner euro) och uppkom i september från försäljningen av aktierna i ett fastighetsbolag i Esbo.
Bruttomarginal och kostnader
Affärsverksamhetens försäljningsbidrag ökade med 68,1 miljoner euro under räkenskapsperioden och uppgick till 976,9 miljoner euro. Den relativa bruttomarginalen sjönk till 48,7 procent (49,9 procent), vilket berodde på sänkningen i bruttomarginalen i affärsenheter som koncentrerar sig på måttligt prissatt mode. Rörelsekostnaderna ökade med 71,1 miljoner euro, främst till följd av expansionen och den höga inflationen. Avskrivningarna ökade med 15,9 miljoner euro. Koncernens rörelsevinst under räkenskapsperioden uppgick till 70,1 miljoner euro (88,8 miljoner euro).
Nettofinansieringskostnaderna ökade med 19,8 miljoner euro under räkenskapsperioden och uppgick till 34,4 miljoner euro (14,6 miljoner euro). Ökningen berodde på tillväxten i mängden räntebärande främmande kapital och marknadsräntornas uppgång. Därtill belastades rapportperioden av valutakursförluster av engångskaraktär om 1,1 miljoner euro. Under jämförelseåret minskades nettofinansieringskostnaderna av valutakursvinster av engångskaraktär om 7,2 miljoner euro.
Räkenskapsperiodens vinst
Räkenskapsperiodens vinst före skatt uppgick till 35,7 miljoner euro (74,2 miljoner euro). Resultatet belastades av skatter om 4,9 miljoner euro. År 2010 uppgick skatternas positiva inverkan på resultatet till 4,2 miljoner euro. I detta ingår en skattegottgörelse som registrerats för en kalkylmässig valutakursförlust. Räkenskapsperiodens resultat uppgick till 30,8 miljoner euro (78,3 miljoner euro).
Räkenskapsperiodens resultat per aktie uppgick till 0,43 euro (1,10 euro) och utspätt med inverkan av optioner 0,43 euro (1,09 euro). Det egna kapitalet per aktie var 12,11 euro (12,45 euro).
Rörelsevinstprocent och soliditet
Styrelsen för Stockmannkoncernen fastställde på sommaren 2008, precis före den internationella finanskrisen började, de strategiska riktlinjerna och de ekonomiska målen för de följande fem åren. Koncernens mål är att uppnå en rörelsevinstmarginal på 12 procent och en avkastning på sysselsatt kapital på minst 20 procent, en soliditet på minst 40 procent samt en snabbare försäljningstillväxt än den allmänna marknadsutvecklingen. Till följd av den internationella finanskrisen har den realistiska tidsplanen för att uppnå dessa mål delvis skjutits upp. Därför har bolagets styrelse beslutat konstatera att målen fortfarande gäller, men den uppsatta tidsplanen för samtliga mål skjuts fram med två år till 2015.
Rörelsevinstmarginalen för räkenskapsperioden 2011 uppgick till 3,5 procent (4,9 procent), avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 4,1 procent (5,8 procent) och soliditeten uppgick till 42,2 procent (43,1 procent).
Omsättning och resultatutveckling enligt affärssegment
Under räkenskapsperioden som avslutades 31.12.2011 indelades Stockmannkoncernen i tre affärssegment: varuhusgruppen, Lindex och Seppälä.
Varuhusgruppens omsättning ökade med 12,5 procent och uppgick till 1 236,9 miljoner euro (1 099,9 miljoner euro). Omsättningen i Finland ökade med 4,2 procent och uppgick till 861,4 miljoner euro (826,4 miljoner euro). Omsättningstillväxten påskyndades särskilt av den gynnsamma utvecklingen i det utbyggda varuhuset i Helsingfors centrum och de lyckade Xxxxx Xxxxx-kampanjerna i april och oktober.
Utlandsverksamhetens omsättning i euro ökade med 37,3 procent och dess andel av gruppens omsättning var 30,4 procent (24,9 procent). Varuhusgruppens omsättning i Baltikum ökade med 11,5 procent och uppgick till 91,3 miljoner euro och i Ryssland med 48,3 procent till 284,3 miljoner euro. Omsättningen i Ryssland ökade betydligt tack vare den gynnsamma utvecklingen i de nya varuhusen i S:t Petersburg och Jekaterinburg samt i Moskvavaruhusen.
Den relativa bruttomarginalen för räkenskapsperioden låg kvar på en god nivå och uppgick till 41,2 procent (41,7 procent). Varuhusgruppens rörelsevinst ökade till 35,2 miljoner euro (32,9 miljoner euro) tack vare den goda utvecklingen under årets fjärde kvartal. De nyligen öppnade varuhusen ökade verksamhetens kostnader och avskrivningar under 2011, medan kostnaderna i anslutning till varuhusöppningar minskade rörelsevinsten år 2010.
Bestseller-franchisingverksamhetens omsättning i Ryssland uppgick till 22,5 miljoner euro (25,5 miljoner euro) och rörelseresultatet till -5,7 miljoner euro (-1,3 miljoner euro) Verksamheten har varit förlustbringande för Stockmann varje år sedan verksamheten inleddes 2005. Enligt tidigare meddelad uppgift har Stockmann och Bestseller A/S beslutat avsluta franchisingsamarbetet i Ryssland till slutet av 2012.
Lindex omsättning uppgick till 624,1 miljoner euro under räkenskapsperioden, vilket är 7,8 procent mer än föregående år (578,7 miljoner euro). Omsättningen i Finland ökade med 5,9 procent och i de övriga länderna med 8,1 procent. I lokala valutor ökade omsättningen med 3,4 procent.
Omsättningen ökades av den gynnsamma utvecklingen på alla marknader utom i Sverige, särskilt på de nya marknaderna i östra Centraleuropa och i Ryssland. I Sverige växte Lindex marknadsandel under 2011, trots att omsättningen i lokal valuta sjönk med 2,1 procent jämfört med föregående år.
Räkenskapsperiodens relativa bruttomarginal sänktes av högre inköpspriser och åtgärder för att påskynda försäljningen. Den relativa bruttomarginalen låg emellertid kvar på en god nivå och uppgick till 61,3 procent (63,1 procent). Den svaga försäljningen i Sverige, kostnaderna för expansion och ökningen i butikernas hyreskostnader sänkte rörelsevinsten till 41,2 miljoner euro (54,8 miljoner euro).
Seppäläs omsättning ökade med 0,4 procent jämfört med föregående räkenskapsperiod och uppgick till 143,8 miljoner euro (143,2 miljoner euro). Omsättningen sjönk med 0,8 procent i Finland och ökade med 2,9 procent i utlandet. Utlandsomsättningens andel av Seppäläs omsättning var 34,9 procent (34,1 procent). Omsättningen ökade mest i de baltiska länderna.
Den relativa bruttomarginalen under räkenskapsperioden uppgick till 58,5 procent (59,8 procent). Sänkningen berodde på ökade anskaffningspriser och åtgärder för att påskynda försäljningen. Seppäläs rörelsevinst sjönk till 1,4 miljoner euro (9,0 miljoner euro). Resultatet förbättrades i Baltikum, men sjönk i Finland och särskilt i Ryssland, där bruttomarginalen sjönk och butikernas hyreskostnader ökade.
Övrigt totalresultat
För räkenskapsperioderna som avslutades 31.12.2011 och 31.12.2010 består de övriga posterna i totalresultatet i koncernbokslutet främst av omräkningsdifferenser som har uppkommit från investeringar i utländska dotterbolag samt säkringar av valutainköp i Lindex mot kursförändringar i den svenska kronan. Under räkenskapsperioderna 2011 och 2010 var koncernens mest betydande valutainvestering i dotterbolag investeringen i svenska kronor i Lindexkoncernen. Under räkenskapsperioderna 2011 och 2010 stärktes den svenska kronan gentemot euron, vilket förorsakade en positiv omräkningsdifferens om 2,1 miljoner euro under räkenskapsperioden 2011 och 8,5 miljoner euro under räkenskapsperioden 2010 på grund av den osäkrade andelen eget kapital i Lindex. Den effektiva andelen av säkringsredovisning för inköp i valuta bokfördes som en kursförlust bland posterna i totalresultatet, 0,7 miljoner euro för räkenskapsperioden 2010 och som en kursvinst om 2,4 miljoner euro för räkenskapsperioden 2011.
Räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2010 jämfört med räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2009
Från och med början av år 2010 rapporterar Stockmann istället för försäljningen inklusive moms omsättningen exklusive moms för att de rapporterade siffrorna ska kunna vara jämförbara och beskriva den verkliga utvecklingen, oavsett ändringarna i momsen.
Xxxxx siffrorna för år 2009 rapporteras utan moms.
I och med uppgörandet av bokslutet för år 2010 upptäckte koncernen ett fel som berör tidigare perioder. Felet minskade balansräkningen som rapporterades vid ingången till år 2009 med 1,1 miljoner euro, resultatet som rapporterades vid ingången till år 2009 med 0,3 miljoner euro och det egna kapitalet 31.12.2009 med 1,4 miljoner euro. 2009 års jämförelsetal har ändrats i motsvarande grad.
Omsättning
Den ökade konsumtionsefterfrågan, konsumenternas förstärkta förtroende och alla affärsenheternas åtgärder för att förstärka sina konkurrensställningar syntes i Stockmann-koncernens omsättning (utan moms) för räkenskapsperioden som ökade 7,3 procent och var 1 821,9 miljoner euro (2009: 1 698,5 miljoner euro). Omsättningen i Finland ökade 4,2 procent och var 987,8 miljoner euro. Omsättningen i utlandet var 834,0 miljoner euro och växte 11,1 procent. Under räkenskapsperioden förstärktes svenska och norska kronorna samt ryska rubeln gentemot euron. Omräknat med jämförbara valutakurser skulle omsättningen utomlands ha ökat med 2,3 procent. Den utländska omsättningens andel av koncernens omsättning var 45,8 procent (44,2 procent).
Inga övriga rörelseintäkter fanns under räkenskapsperioden.
Bruttomarginal och kostnader
Under räkenskapsperioden ökade bruttomarginalen för koncernens affärsverksamhet med 91,4 miljoner euro och uppgick till 908,8 miljoner euro. Den relativa bruttomarginalen var 49,9 procent (48,1 procent). De relativa bruttomarginalerna för alla affärsverksamhetsenheter ökade jämfört med tidigare år. Rörelsekostnaderna ökade med 84,1 miljoner euro, och avskrivningarna med 4 miljoner euro.
Rörelsevinsten för koncernen ökade under räkenskapsperioden med 3,7 miljoner euro och var 88,8 miljoner euro (85,1 miljoner euro).
Under räkenskapsperioden minskade nettofinansieringskostnaderna med 9,4 miljoner euro och uppgick till 14,6 miljoner euro (24,0 miljoner euro). Orsaker till de minskade nettofinansieringskostnaderna var en lägre räntenivå och valutakursvinster av engångskaraktär.
Räkenskapsperiodens vinst
Räkenskapsperiodens vinst före skatt var 74,2 miljoner euro, dvs. 13,1 miljoner euro större än året innan. I skatterna på 12,1 miljoner euro för räkenskapsperioden ingick också ett avdrag för latent skatteskuld på 16,3 miljoner euro som hänför sig till en orealiserad kursförlust som förbättrade resultatet. Totalt sett förbättrade skattebeloppen på ett avvikande sett räkenskapsperiodens resultat med 4,2 miljoner euro. Skatterna som belastade den tidigare räkenskapsperioden uppgick till 7,3 miljoner euro. Räkenskapsperiodens vinst var 78,3 miljoner euro (53,8 miljoner euro)
Räkenskapsperiodens resultat per aktie var 1,10 euro (0,82 euro) och utspätt med inverkan av optioner 1,09 euro (0,82 euro). Det egna kapitalet per aktie var 12,45 euro (11,94 euro).
Rörelsevinstprocent och soliditet
Sommaren år 2008, precis innan den globala finanskrisen inleddes, bekräftade Stockmann-koncernens styrelse de strategiska riktlinjerna för de kommande fem åren och de ekonomiska målen för samma tidsperiod. Koncernens mål är att uppnå en årlig rörelsevinstprocent på 12 procent och en avkastning på 20 procent på investerat eget kapital, en soliditet på minst 40 procent samt en allmänt snabbare tillväxt av försäljningens marknadsutveckling. Effekterna av den globala finanskrisen har delvis förskjutit den realistiska målsättningstidtabellen. Som en följd av detta har bolagets styrelse beslutat att målen hålls i kraft, men att målsättningstidtabellen för att uppnå alla mål flyttas fram med två år till år 2015.
Rörelsevinstprocenten för räkenskapsperioden var 4,9 procent (5,0 procent) och soliditeten var 43,1 procent (44,1 procent).
Omsättning och resultatutveckling per affärsverksamhetssegment
Hobby Halls affärsverksamhet övergick i varuhusgruppen 1.1.2010 och sedan dess har Hobby Halls siffror ingått i varuhusgruppens siffror. 2009 års jämförelsetal har ändrats på motsvarande sätt.
Under räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2010 indelades Stockmannkoncernen i tre rörelsesegment: varuhusgruppen, Lindex och Seppälä.
Varuhusgruppens omsättning ökade med 7,7 procent då man i jämförelsetalen inte beaktar Hobby Halls år 2009 avslutade affärksverksamhet i utlandet. Omsättningen uppgick till 1 099,9 miljoner euro (1 030,0 miljoner euro). Omsättningen i Finland ökade med 5,2 procent och uppgick till 826,4 miljoner euro (785,8 miljoner euro). Den främsta orsaken till omsättningsökningen var att utbyggnads- och förnyelseprojektet för varuhuset i Helsingfors färdigställdes stegvis under året.
Om Hobby Halls utlandsaffärsverksamhet, som avvecklades år 2009, inte beaktas i jämförelsesiffrorna för varuhusgruppen, ökade varuhusgruppens omsättningen för utlandsverksamheterna i euro med 16,0 procent. Utlandsomsättningens andel av gruppens omsättning var 24,9 procent (23,1 procent). Varuhusgruppens omsättning var 81,9 miljoner euro (84,5 miljoner euro) i Baltikum och 191,7 miljoner euro (151,3 miljoner euro) i Ryssland. Omsättningen i Ryssland växte betydligt i och med att försäljningen i de nya varuhusen i S:t Petersburg och Moskva börjat bra. Xxxxxxx förstärkta värde gentemot euron påverkade också omsättningsökningen.
Till följd av en god försäljning och lagersituation ökade den relativa bruttomarginalen under varuhusgruppens räkenskapsperiod till 42,4 procent (39,8 procent), den högsta nivån genom tiderna. Varuhusgruppens rörelsevinst ökade med 10,1 miljoner euro och var 32,9 miljoner. Kostnaderna förknippade med utvidgningen av varuhuset i Helsingfors samt öppnandet av Nevsky Centre i S:t Petersburg och Stockmanns nätbutik belastar räkenskapsperiodens rörelsevinst.
Under räkenskapsperioden uppgick Lindex omsättning till 578,7 miljoner euro, dvs. 9,8 procent mer än året innan (527,0 miljoner euro). Omsättningen ökade med 1,7 procent i Finland och med 11,0 procent i de övriga länderna. Omsättningen ökning beror bland annat på öppnandet av nya butiker speciellt i Mellaneuropa och Ryssland. Svenska och norska kronornas förstärkta värde gentemot euron påverkade också omsättningsökningen.
Lindex relativa bruttomarginal för räkenskapsperioden bibehölls på en hög nivå och var 63,1 procent (62,9 procent), men då utvidgningstakten snabbats upp växte de fasta kostnaderna och avskrivningarna snabbare än bruttomarginalen. Rörelsevinsten minskade speciellt mot slutet av året som en följd av utvecklingen i Norden. Lindex rörelsevinst för räkenskapsperioden minskade med 7,3 miljoner euro och var 54,8 miljoner euro (62,1 miljoner euro).
Seppäläs omsättning växte 2,6 procent jämfört med föregående räkenskapsperiod och var 143,2 miljoner euro (139,5 miljoner euro. I Finland var omsättningen på föregående års nivå och växte med 8,1 procent i utlandet. Utlandsomsättningens andel av Seppäläs omsättning var 34,1 procent (32,4 procent). I Ryssland växte omsättningen med 13,5 procent.
Seppäläs relativa bruttomarginal för räkenskapsperioden ökade och var 59,8 procent (58,2 procent) vilket är Seppäläs genom tiderna bästa bruttomarginal. Tillväxten berodde på den goda försäljningen främst i början av året och på lagersituationen samt effektiv inköpsverksamhet. Seppäläs rörelsevinst ökade med 1,0 miljoner euro och var 9,0 miljoner euro (8,0 miljoner euro). Resultatet förbättrades i Ryssland, men i Finland var utvecklingen svagare.
Övrigt totalresultat
För de tremånadersperioder som avslutades 31.3.2010 och 31.3.2009 utgjordes det övriga totalresultatet i koncernbokslutet främst av omräkningsdifferenser, som uppkommit genom placeringar i utländska dotterbolag samt säkringar av Lindex inköp i valuta mot den svenska kronans kursförändringar. Under räkenskapsperioderna 2010 och 2009 var koncernens främsta placering i valuta i dotterbolagen den svenska placeringen i kronor i Lindexkoncernen. Under räkenskapsperioderna 2010 och 2009 stärktes den svenska kronan jämfört med euro, vilket gav upphov till en positiv omräkningsdifferens avseende den osäkrade andelen av Lindex eget kapital, med 8,5 miljoner euro under räkenskapsperioden 2010 och 1,7 miljoner euro under räkenskapsperioden 2009. Då den svenska kronan stärktes under räkenskapsperioderna 2010 och 2009 bokfördes den effektiva andelen i säkringskalkylen för inköpen i valuta som kursförlust i det övriga totalresultatet, 0,7 miljoner euro för räkenskapsperioden 2010 och 1,4 miljoner euro för räkenskapsperioden 2009.
I samband med uppgörandet av bokslutet för år 2010 upptäckte koncernen ett fel gällande tidigare perioder, vilket minskade resultatet som rapporterats för år 2009 med 0,3 miljoner euro och eget kapital med 1,4 miljoner euro per 31.12.2009. Talen för år 2009 har ändrats på motsvarande sätt
Engångsposter och övriga extraordinära poster
Under den tre månader långa rapportperioden som gick ut 31.3.2012 förekom inga betydande poster av engångskaraktär eller extraordinära poster.
I resultatet för 2011, 2010 och 2009 ingår inga betydande poster av engångskaraktär eller extraordinära poster.
Koncernens kostnadsstruktur
I följande tabell presenteras koncernens kostnadsstruktur för de tremånadersperioder som avslutades 31.3.2012 och 31.3.2011 samt för de räkenskapsperioder som avslutades 31.12.2011, 31.12.2010 och 31.12.2009.
KOSTNADSSTRUKTUR
1.1−31.3 1.1−31.12
mn euro | 2012 | 2011 | Förändring, % | 2011 | 2010 | Förändring, % | Förändring, 2009* % | |
Oreviderad | Revider | ad | Oreviderad | |||||
Användning av material och | ||||||||
förnödenheter | 234,2 | 214,3 | 9 | 1 028,4 | 913,0 | 13 | 881,0 | 4 |
Kostnader för löner och | ||||||||
anställningsförmåner | 98,6 | 98,0 | 1 | 390,0 | 361,9 | 8 | 327,4 | 11 |
Avskrivningar och nedskrivningar | 18,4 | 19,1 | -4 | 77,7 | 61,8 | 26 | 58,4 | 6 |
Övriga rörelsekostnader | 115,3 | 106,2 | 9 | 439,4 | 396,4 | 11 | 346,9 | 14 |
Finansiella kostnader | 9,1 | 8,5 | 7 | 34,9 | 22,8 | 53 | 28,4 | -20 |
Inkomstskatter | -4,0 | -3,5 | 15 | 4,9 | -4,2 | -218 | 7,3 | -157 |
Bruttomarginal % | 48,0 | 47,4 | 1 | 48,7 | 49,9 | -2 | 48,1 | 4 |
Effektiv skattesats % | 16,1 | 9,1 | 13,7 | -5,6 | 12,0 | |||
*) Xxxxxxxxxx med rättelse av felet för 2009.
Stockmannkoncernens omsättning ökade med 10,4 procent i januari-mars 2012, och användningen av material och förnödenheter med 9,3 procent. Den relativa bruttomarginalen ökade och var 48,0 procent då den året innan var 47,4 procent. Tillväxten berodde på varuhusgruppens och Seppäläs ökade relativa bruttomarginal. Driftskostnaderna för verksamheten ökade långsammare än omsättningen och avskrivningarna var något mindre än året innan. Finansieringskostnaderna ökade med 0,6 miljoner euro under rapportperioden och uppgick till 9,1 miljoner euro. Ökningen berodde främst på en ökning av räntorna för lånen i svenska kronor.
År 2011 ökade Stockmanns omsättning med 10,1 procent och användningen av material och förnödenheter med 12,6 procent. Den relativa bruttomarginalen sjönk och uppgick till 48,7 procent, medan den föregående år uppgick till 49,9 procent. Sänkningen i den relativa bruttomarginalen påverkades av nedgången i bruttomarginalen i affärsenheter som koncentrerar sig på måttligt prissatt mode. De nyligen öppnade varuhusen samt Lindex expansion och ökningen i butikernas hyreskostnader ökade kostnader och avskrivningar i verksamheten. Ökningen i finansieringskostnader berodde på tillväxten i mängden räntebärande främmande kapital och marknadsräntornas uppgång. Dessutom belastades räkenskapsperioden av valutakursförluster av engångskaraktär om 1,1 miljoner euro.
År 2010 ökade Stockmanns omsättning med 7 procent. Användningen av material och förnödenheter ökade med 4 procent. Detta innebar att den relativa bruttomarginalen förbättrades och uppgick till 49,9 procent, då den föregående år var 48,1 procent. Den relativa bruttomarginalen förbättrades av den goda försäljningen, speciellt i början av året, samt lagersituationen och en effektiv inköpsverksamhet. Ibruktagandet av utvidgningen i varuhuset i Helsingfors och öppnandet av Nevsky Centre i S:t Petersburg ökade å sin sida kostnaderna och avskrivningarna för år 2010. Finansieringskostnaderna minskas av att räntenivån är lägre än året innan. I räkenskapsperiodens skatter ingår den bokförda latenta skatteskulden på 16,3 miljoner euro för orealiserad kursförlust på ett valutalån och på grund av detta förbättrar räkenskapsperiodens skattebelopp totalt sett räkenskapsperiodens resultat på ett avvikande sätt.
Likviditet och kapitalkällor
Nettokassaflödet från Stockmanns affärsverksamhet uppgick till 66,2 miljoner euro år 2011, 91,8 miljoner euro år 2010 och 146,8 miljoner euro år 2009. Nettokassaflödet från affärsverksamheten sjönk med 25,6 miljoner euro år 2011 jämfört med år 2010, vilket främst berodde på att de kortfristiga skulderna minskade. Nettokassaflödet från affärsverksamheten sjönk med 55 miljoner euro år 2010 jämfört med år 2009, vilket främst berodde på ökningen i omsättningstillgångar till följd av affärsverksamhetens tillväxt samt större skattebetalningar. Nettokassaflödet från affärsverksamheten var -73,3 miljoner euro under den tremånadersperiod som gick ut 31.3.2012 jämfört med nettokassaflödet på -145,4 miljoner euro under motsvarande period år 2011.
Nettokassaflödet från Stockmanns investeringar var -56,8 miljoner euro år 2011, -165,7 miljoner euro år 2010 och -74,3 miljoner euro år 2009. Det negativa nettokassaflödet från investeringarna minskade med 107,1 miljoner euro år 2011 jämfört med år 2010. Orsaken till detta var att investeringarna i omsättningstillgångar minskade med 102,8 miljoner euro. Det negativa kassaflödet från investeringar ökade med 91,4 miljoner euro år 2010 jämfört med år 2009. De viktigaste orsakerna för detta var att investeringarna i omsättningstillgångar ökade med 13,8 miljoner euro samt att överlåtelser av omsättningstillgångsförnödenheter minskade med 70,4 miljoner euro. Nettokassaflödet från investeringar var -9,3 miljoner euro under den tremånadersperiod som gick ut 31.3.2012 jämfört med nettokassaflödet på -21,3 miljoner euro under motsvarande period år 2011.
Nettokassaflödet från Stockmanns finansiering var -10,9 miljoner euro år 2011, -67,7 miljoner euro år 2010 och 67,9 miljoner euro år 2009. Nettokassaflödet från finansering ökade med 56,7 miljoner euro år 2011 jämfört med 2010. Tillväxten påverkades av mindre låneåterbetalningar jämfört med föregående år. Nettokassaflödet från finansiering minskade med 135,6 miljoner euro år 2010 jämfört med år 2009. Under jämförelseåret 2009 genomfördes en avgiftsbelagd aktieemission på 138,0 miljoner euro. Nettokassaflödet från finansiering uppgick till 73,3 miljoner euro under den tremånadersperiod som gick ut 31.3.2012 jämfört med nettokassaflödet på 160,0 miljoner euro under motsvarande period år 2011.
Stockmanns likvida medel per 31.3.2012 uppgick till 28,2 miljoner euro. Stockmann hade 31.3.2012 oanvända bindande kreditlimiter på totalt 305,2 miljoner euro. Dessutom har koncernen 305,2 miljoner euro outnyttjade långfristiga kommitterade lånelimiter och 310,2 miljoner euro icke-kommitterade lånelimiter.
Stockmanns räntebärande nettoskuld uppgick till 870,3 miljoner euro 31.3.2012.
I tabellen nedan presenteras förfallotiderna för Stockmanns räntebärande skuld 31.3.2012
mn euro | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Skulder till kreditinstitut* | 8,3 | 75,5 | 8,9 | 351,1 | 56,3 | |
Pensionslån** | 53,3 | 53,3 | ||||
Övriga räntebärande skulder | 331,1 | 0,1 | 0 | |||
Finansiell leasing | 1,7 | 2,5 | 1,4 | 0,4 | 0,1 | |
Totalt | 394,4 | 131,4 | 10,3 | 351,5 | 56,4 |
*inkluderar inte kostnaderna för arrangemanget av ett lån på 2,1 miljoner euro
**inkluderar inte kostnaderna för arrangemanget av ett lån på 0,1 miljoner euro
Den del av det långfristiga främmande kapitalet som förföll i december 2011 återfinansierades i förtid i juli 2010. För den nya lånefinansieringen utan säkerhet förfaller 50 miljoner euro år 2013 och 650 miljoner euro år 2015. År 2011 undertecknades ett femårigt avtal om lånefinansiering på 50 miljoner euro samt ökades företagscertifikatprogrammets totalsumma till 631 miljoner. En lagstadgad säkerhet har getts för pensionslån. De övriga lånen är utan säkerhet. Stockmann har inte brutit mot villkoren i sina låneavtal.
Det har inte skett några betydande förändringar i lånearrangemangen efter bokslutet för räkenskapsperioden som avslutades 31.12.2011. Bolagets ledning har inte kännedom om sådana rättsliga eller ekonomiska begränsningar som hindrar dotterbolagen från att överföra medel till moderbolaget.
Investeringarna under 2012 uppskattas sammanlagt uppgå till cirka 50 miljoner euro. Man kommer att investera ungefär 6 miljoner euro i utbyggnadsprojektet av varuhuset i Tammerfors, planerna för utbyggnads- och renoveringsinvesteringar i Hagalund kommer att preciseras då planläggnings- och tillståndsprocessen i Esbo stad framskrider, och Östra centrum-varuhusets flytt till nya lokaler kommer främst att finansieras av hyresvärden. Kommande investeringar i Stockmannkoncernen kommer i huvudsak att finansieras genom årliga kassaflöden.
Hyrorna för affärslokaler som uthyrts till koncernen uppgick till 843,9 miljoner euro 31.3.2012. Hyrorna kommer att täckas genom att idka lönsam affärsverksamhet i ifrågavarande hyreslokaler till hyresavtalsperiodernas slut.
Utlåtande om rörelsekapitalet
Enligt Stockmanns ledning räcker Bolagets rörelsekapital till för att täcka Bolagets nuvarande utgifter under de följande 12 månaderna från och med datumet i Prospektet.
Uppgifter om balansräkningen
Största delen av Stockmannkoncernens långfristiga tillgångar består av den goodwill och det varumärke som uppstått till följd av sammanslagningen av Stockmanns och Lindex affärsverksamheter samt av markområden, byggnader, maskiner och inventarier. I de kortfristiga tillgångarna ingår omsättningstillgångar, räntebärande och räntefria försäljningsfordringar och övriga fordringar samt likvida medel. Största delen av de långfristiga skulderna består av räntebärande skulder och latenta skatteskulder. I de kortfristiga skulderna ingår leverantörsskulder samt övriga räntefria och räntebärande skulder. Bolaget har inga sådana innehav i andra företag än i dotterbolag om vilka separata uppgifter ska lämnas i enlighet med prospektförordningen (EG-kommissionens förordning nr (EG) 809/2004).
Koncernens balansomslutning per 31.12.2011 uppgick till 2 062,7 miljoner euro, medan den per 31.12.2010 uppgick till 2 053,8 miljoner euro. Koncernens balansomslutning per 31.3.2012 var 2 108,1 miljoner euro.
Fastigheter och affärslokaler
De fastigheter som Stockmann äger används huvudsakligen av affärsenheterna. Till de viktigaste av de fastigheter som Stockmann äger hör Helsingfors varuhus och Akademiska Bokhandelns fastigheter i Helsingfors, fastigheten i köpcentret Nevsky Centre i S:t Petersburg, Ryssland, där också Stockmanns varuhus finns, samt varuhusfastigheten i Tallinn. Stockmann är majoritetsaktieägare i ett fastighetsbolag som äger Stockmanns varuhusfastighet i Riga och som slutit ett bindande avtal om köp av markgrunden för varuhusfastigheten. Stockmann äger också en affärsfastighet i Esbo som hyrts ut till tredje part.
Med undantag av Helsingforsvaruhuset fungerar de övriga varuhusen i Finland, totalt sex till antalet, i hyreslokaliteter. De övriga viktigaste hyrda lokaliteterna i Finland som Stockmann använder är en kontors- och lagerbyggnad i Helsingfors, Seppäläs kontors- och lagerbyggnad i Vanda, koncernadministrationens lokaliteter i Helsingfors och logistikcentralen i Vanda, ett centralkök i Vanda, en lagerbyggnad i Vanda som används av varuhusgruppen och en byggnad med Hobby Halls butik, en outletbutik och varuhusgruppens lagerutrymmen i Vanda.
De fem Stockmannvaruhusen i Moskva, Stockmannvaruhuset i Jekaterinburg, logistikcentralen i Moskva och logistikcentralen i Lettland verkar i hyrda lokaler. Lindex huvudkontor och logistikcentral i Göteborg i Sverige verkar också i hyrda lokaler. Också butikerna som tillhör Stockmanns modekedjor verkar i hyrda lokaler.
Fastigheterna är inte anknutna till servitut som avviker från det normala. Inga speciella miljöskyddsbehov eller nämnvärda miljörisker anknyter till den detaljhandels- och lagerverksamhet som bedrivs i fastigheterna som Stockmann använder. Stockmanns verksamhet för att utveckla miljöansvaret återges i detta Prospekt i avsnittet ”Stockmanns affärsverksamhet – Miljöansvar”.
Investeringar
Pågående och kommande investeringar
Investeringarna för räkenskapsåret 2012 uppskattas uppgå till cirka 50 miljoner euro och vara klart mindre än avskrivningarna som beräknas uppgå till cirka 75 miljoner euro.
Lindex utökar sitt butiksnät med cirka 20 nya butiker under år 2012, exklusive franchisebutiker. Seppälä öppnar och stänger några butiker under år 2012. Antalet Seppäläbutiker kommer att vara ungefär detsamma som under år 2011. Stockmann stänger Bestseller- franchisebutikerna i Ryssland innan utgången av år 2012. En del av Bestsellerbutikerna omvandlas till Lindexbutiker.
Stockmann undertecknade år 2010 ett kontrakt om en utvidgning av Tammerforsvaruhuset, som verkar i hyrda lokaliteter. Varuhusets försäljningsyta ökar med ca 4 000 kvadratmeter till 15 000 kvadratmeter i och med utbyggnaden. På grund av nya förseningar i stadens planläggningsprocess har utbyggnadsprojektets färdigställningsmål skjutits fram till år 2014. Stockmann investerar ca 6 miljoner euro i projektet.
Stockmann undertecknade i juni 2011 ett föravtal med Tapiolagruppen gällande varuhuset i Xxxxxxxx. Målet med avtalet är att år 2016 öppna ett expanderat och helt förnyat varuhus i Tapiolagruppens nybygge, strax intill den nuvarande varuhusfastigheten. Projektet är en del av ett större projekt för att förnya Hagalundområdet, och fortskrider i samverkan med fastighetsägaren. Planerna preciseras under stadens plan- och bygglovsförfarande.
Stockmannvaruhuset i Östra centrum, Helsingfors, flyttar till en ny plats i köpcentrumet Itis i slutet av år 2013. Butikens försäljningsyta, cirka 11 000 kvadratmeter, kommer att förbli som förut men lokalerna och butikskonceptet kommer att förnyas helt. Investeringen finansieras huvudsakligen av hyresvärden.
Inom varuhusgruppen fattades i december 2010 ett beslut om att skaffa ett nytt affärssystem. Det omfattande systemprojektet inleddes i början av 2011 och kommer att pågå under flera år. Under 2011 investerades 7,2 miljoner euro i projektet och under den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2012 1,5 miljoner euro. Koncernens system för ekonomiförvaltning kommer gradvis att bytas ut i samband med att varuhusgruppen förnyar sitt affärssystem.
Enligt planen ska de pågående investeringarna finansieras med intern finansiering och ett finansieringsarrangemang som återges i avsnittet ”Likviditet och kapitalkällor”.
Investeringar under den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2012
Investeringarna under rapportperioden uppgick till sammanlagt 10,3 miljoner euro. Avskrivningarna uppgick till 18,4 miljoner euro.
Inom varuhusgruppen fortsätter under år 2012 projektet för att ta i bruk ett nytt styrningssystem för verksamheten. Under första kvartalet investerades 1,5 miljoner euro i projektet. Varuhusgruppen stängde en Stockmann Beauty -butik och 4 Bestsellers franchisebutiker under kvartalet. Varuhusgruppens investeringar uppgick under rapportperioden till sammanlagt 4,1 miljoner euro (15,5 miljoner euro).
Lindex öppnade under kvartalet sju butiker: en i Sverige, en Ryssland, en i Tjeckien, en franchisebutik i Saudiarabien och tre franchisebutiker i Förenade Arabemiraterna. Under rapportperioden stängdes en butik i Finland och en i Norge. Lindex investeringar uppgick till sammanlagt 4,8 miljoner euro (6,6 miljoner euro).
Seppälä öppnade under kvartalet en ny butik i Ryssland och stängde tre butiker: en i Finland och två i Ryssland. Seppäläs investeringar uppgick till sammanlagt 0,4 miljoner euro (1,1 miljoner euro).
Koncernens övriga investeringar uppgick till 1,0 miljoner euro (0,5 miljoner euro). Systemen i koncernens ekonomiförvaltning byts stegvis ut i samband med att varuhusgruppen förnyar sitt styrningssystem för verksamheten.
Investeringar under räkenskapsperioden som avslutades 31.12.2011
Investeringarna under 2011 uppgick till 66,0 miljoner euro, dvs. underskred klart avskrivningarna som uppgick till 77,7 miljoner euro.
Stockmann öppnade ett nytt varuhus i Jekaterinburg i Ryssland 30.3.2011. Varuhuset verkar i hyrda lokaler i Greenwich-köpcentret och försäljningsytan uppgår till cirka 7 800 kvadratmeter. Stockmann investerade 14,7 miljoner euro i projektet, varav 8,4 miljoner euro hänförde sig till räkenskapsperioden 2011.
Varuhusgruppens nya logistikcentral i Ryssland öppnades i början av året i nordvästra Moskva. Investeringen i projektet uppgick till 4,7 miljoner euro.
I St. Petersburg öppnades i augusti en Stockmann-butik inriktad på mode och hushållsprodukter i samma lokaler där bolagets butik verkade innan varuhuset i St. Petersburg öppnades. Under året stängdes en Stockmann Beauty-butik i Finland och tre Bestseller- butiker i Ryssland. Varuhusgruppens investeringar uppgick till sammanlagt 35,4 miljoner euro under räkenskapsperioden.
Lindex öppnade under året 18 egna butiker och 8 franchising-butiker. En av de nya franchising-butikerna öppnades på Island, som är ett nytt marknadsområde för Stockmann-koncernen. Lindex öppnade också sin nätbutik inom hela EU-området och i Norge. Under året lades sju butiker ned. Lindex investeringar uppgick till 23,7 miljoner euro under räkenskapsperioden.
Seppälä öppnade under året fyra butiker i Finland och fem i Ryssland. I november öppnade Seppälä en nätbutik i Finland. Under året stängdes fyra butiker. Seppäläs investeringar uppgick till 4,3 miljoner euro under räkenskapsperioden.
Koncernens övriga investeringar uppgick till sammanlagt 2,6 miljoner euro.
Investeringar för den räkenskapsperiod som avslutades 31.12.2010
2010 års investeringar uppgick totalt till 165,4 miljoner euro. De största investeringsobjekten var förnyandet och utvidgandet av varuhuset i Helsingfors samt byggandet av köpcentret Nevsky Centre i S:t Petersburg.
Det femte Stockmannvaruhuset i Moskva, dvs. det 14:e varuhuset inom hela koncernen, öppnades 4.3.2010 i köpcentret Golden Babylon som finns i stadsdelen Rostokino i norra Moskva. Varuhuset har en försäljningsyta på cirka 10 000 kvadratmeter, och Stockmanns investering uppgår till 16,0 miljoner euro, varav andelen för 2010 års räkenskapsperiod var 8,0 miljoner euro.
Det omfattande utbyggnads- och förnyelseprojektet i varuhuset i Helsingfors som, vars byggnadsarbete inleddes år 2006, färdigställdes i slutet av år 2010. Varuhusets kommersiella lokaliteter byggdes ut med ungefär 10 000 kvadratmeter genom ombyggnad av lokaliteter för kommersiell användning och genom utbyggnad. Därutöver omfattade projektet nya utrymmen för varuhantering och service samt en parkeringsanläggning. De förnyade utrymmena togs i bruk stegvis. Efter utbyggnaden är Helsingforsvaruhuset ett av de största i Europa och dess försäljningsyta uppgår till cirka 50 000 kvadratmeter. Under räkenskapsperioden investerades 38,5 miljoner euro i projektet. Helhetsinvesteringen för utbyggnadsdelen uppgick till 198 miljoner euro. Dessutom förverkligades betydande omfattande renoverings- och saneringsåtgärder i den gamla fastigheten.
Stockmann förvärvade år 2006 en cirka 10 000 kvadratmeter stor affärstomt invid huvudgatan Nevskij Prospekt i S:t Petersburg. På tomten, som är belägen vid metrostationen på Vosstanijaplatsen och i omedelbar närhet av Moskva-järnvägsstationen, byggde Stockmann köpcentret Nevsky Centre med en bruttoyta på cirka 100 000 kvadratmeter och vars öppning firades 11.11.2010. I köpcentret finns totalt cirka 50 000 kvadratmeter för butiks- och kontorslokaler. Det ca 20 000 kvadratmeter stora Stockmann- varuhus som finns där är bolagets näst största varuhus och flaggskeppet i Stockmanns verksamhet i Ryssland. I köpcentret finns också Stockmann-koncernens modekedjor Lindex och Seppälä samt Bestsellersbutiker och över 70 andra butiker, restauranger och tjänster. Dessutom inrymmer köpcentret affärslokaler och en parkeringsanläggning under jord för cirka 560 bilar. Projektet band under räkenskapsperioden 61,0 miljoner euro. Stockmann och byggbolaget OOO CSCEC (”Xxxxx Xxxxx”) som ansvarade för byggandet av köpcentret avtalade i maj 2011 om det slutliga värdet på byggnadsentreprenadsavtalet. Den totala investeringen i projektet uppgick till 185 miljoner euro enligt kostnadsberäkningen.
Nätbutiken xxxxxxxxx.xxx öppnades i december 2010 i Finland. I Ryssland öppnades under räkenskapsperioden två Bestseller- butiker, och en butik stängdes. I Finland stängdes en Stockmann Beauty-butik. I juli köpte Stockmann för 1,6 miljoner euro den fastighet som ligger bredvid Tallinnvaruhuset. Anskaffningen möjliggör en framtida utvidgning av varuhuset. Varuhusgruppens investeringar under räkenskapsperioden uppgick till sammanlagt 131,1 miljoner euro.
Under rapportperioden öppnade Lindex totalt 36 Lindex-butiker. Av egna butiker öppnades åtta i Tjeckien, sex i Norge, fem i Ryssland, fyra i Sverige, två i Slovakien och i Finland samt en i Estland och i Litauen. En franchising-samarbetspartner öppnade fyra Lindex-butiker i Saudiarabien samt en på det nya marknadsområdet Dubai, Förenade Arabemiraterna. En annan franchising- samarbetspartner öppnade de två första butikerna på det nya marknadsområdet Bosnien-Herzegovina. I Finland öppnades dessutom i maj nätbutiken Lindex Shop Online. Under räkenskapsperioden stängdes två Lindex-butiker i Finland och en i Norge. Lindex investeringar under räkenskapsperioden uppgick till sammanlagt 28,2 miljoner euro
Under räkenskapsperioden öppnade Seppälä tolv butiker: sex i Ryssland, fyra i Finland och två i Estland. Seppäläs investeringar uppgick till sammanlagt 4,7 miljoner euro.
Koncernens övriga investeringar uppgick till sammanlagt 1,4 miljoner euro.
Investeringar för den räkenskapsperiod som avslutades 31.12.2009
2009 års investeringar uppgick till sammanlagt 152,8 miljoner euro.
Stockmann öppnade 13.2.2009 ett nytt varuhus i hyrda lokaliteter i köpcentret Metropolis i närheten av Moskvas centrum. Varuhuset har en totalyta på cirka 8 000 kvadratmeter, och Stockmanns investering i objektet uppgår till 14,2 miljoner euro, varav 2,8 miljoner euro var bundna under år 2009.
I varuhuset i Helsingfors centrum pågick ett omfattande utbyggnads- och förnyelseprojekt. Under räkenskapsperioden användes 42,2 miljoner euro för projektet. Projektet för köpcentret Nevsky Centre band 35,3 miljoner euro under räkenskapsperioden. Det femte varuhuset i Moskva öppnades i mars 2010 i köpcentret Golden Babylon i stadsdelen Rostokino i norra Moskva. Varuhuset har en försäljningsyta på cirka 10 000 kvadratmeter, och Stockmanns investering uppgår till cirka 16,0 miljoner euro. Under räkenskapsperioden 2009 användes 7,7 miljoner euro för projektet.
Under räkenskapsperioden öppnades en Stockmann Beauty-butik i Finland och en stängdes. Tre Bestseller-butiker öppnades och två stängdes i Ryssland. Nike-franchisingverksamheten som inleddes år 2007 uppfyllde inte de försäljnings- och intäktsförväntningar som ställdes på den, och i slutet av året avstod Stockmann från Nike-butikerna, som uppgick till sju stycken i Ryssland. I Tallinn öppnades en Outlet-butik i september, och Outlet-butiken i Riga stängdes. Varuhusgruppens investeringar uppgick till sammanlagt 123,2 miljoner euro.
Under räkenskapsperioden öppnade Lindex 27 butiker, varav nio i Sverige, fem i Ryssland, tre i Finland respektive Litauen, två i Tjeckien, en vardera i Norge, Estland och Lettland samt två i Slovakien, som är Lindex och hela Stockmannkoncernens nya marknadsområde. I Norge respektive Lettland stängdes en butik. Franchisingsamarbetspartnern öppnade sex nya Lindex-butiker i Saudiarabien och stängde en. Efter att nätbutiken Lindex shop online lyckades bra i Sverige öppnade Lindex också en nätbutik för danska kunder i slutet av år 2009. Lindex investeringar uppgick till sammanlagt 22,2 miljoner euro.
Under räkenskapsperioden öppnade Seppälä 14 butiker, varav fyra i Finland respektive Ryssland, två i Lettland respektive Litauen och en vardera i Estland och Ukraina. I Finland stängdes två butiker, och i Ryssland respektive Litauen stängdes en butik. Seppäläs investeringar uppgick till sammanlagt 4,5 miljoner euro.
Hobby Halls förnyade näthandel togs i bruk i juli. Hobby Halls investeringar uppgick till sammanlagt 2,5 miljoner euro. Som ett led i saneringen av ekonomin upphörde Hobby Hall stegvis med sin olönsamma verksamhet i de baltiska länderna före utgången av augusti. Även Hobby Halls butik på Tavastvägen i Helsingfors stängdes i december.
Koncernens övriga investeringar uppgick till sammanlagt 0,4 miljoner euro.
Avtalsansvar
Stockmannkoncernen har sedvanliga hyreskontrakt och andra avtal som anknyter till affärsverksamheten. I tabellen nedan presenteras ett sammandrag av avtalsansvaren.
Avtalsansvar
31.3.2012 31.3.2011 | 31.12.2011 31.12.2010 31.12.2009 | ||||
Oreviderad | Reviderad | ||||
Hyreskontrakt för affärslokaler, miljoner euro På basis av bindande hyresavtal för affärslokaler minimihyror som ska betalas Inom ett år Efter ett år | 161,5 682,4 | 156,0 670,0 | 180,1 669,1 | 174,1 651,9 | 155,6 625,8 |
Totalt | 843,9 | 826,1 | 849,3 | 826,0 | 781,4 |
Avgifter för leasingavtal, miljoner euro | |||||
Inom ett år | 7,3 | 7,3 | 7,3 | 7,4 | 7,5 |
Efter ett år | 4,8 | 11,2 | 6,4 | 12,8 | 19,1 |
Totalt | 12,1 | 18,5 | 13,7 | 20,2 | 26,6 |
De pågående investeringarna är förutom ansvaret för hyreskontrakten inte anknutna till andra nämnvärda ansvarsförhållanden.
Hantering av finansiella risker
Koncernens finansiering och hantering av finansiella risker har koncentrerats till Stockmanns finansieringsfunktion i enlighet med de anvisningar som styrelsen har godkänt. Syftet med hanteringen av finansiella risker är att säkerställa en finansiering med rimliga priser för koncernen under alla förhållanden och att minska följderna av marknadsriskerna på resultatet och balansen. Koncernens finansieringsfunktion lyder under Xxxxxxxxx Oyj Abp:s verkställande direktör och ansvarar för hanteringen av finansiella risker och för de tillhörande säkringsåtgärderna inom koncernen. Stockmanns finansieringsfunktion fungerar också som koncernens interna bank. Stockmann har fastställt detaljerade direktiv för finansieringsledningen som inkluderar principerna för hantering av finansiella risker och hantering av likvida medel och finansiering. Affärsgrupperna har ett separat direktiv om säkring av valutapositionen.
Koncernens huvudsakliga finansiella risker utgörs av valutarisker, ränterisker, likviditetsrisker samt motpartsrisker.
De finansiella riskerna i koncernens balansräkning och de finansiella risker som anknyter till de kommersiella kassaflödena samt de tillhörande säkringarna rapporteras kvartalsvis till styrelsen och månadsvis till koncernledningen. Mer information om Bolagets hantering av finansiella risker presenteras genom en hänvisning i detta Prospekt till Bolagets bokslut för räkenskapsperioden som avslutades 31.12.2011 i bilaga 29, sidorna 47-51.
Valutarisker
Koncernens valutarisker består av inköp och försäljning samt balansposter i utländsk valuta likasom av nettoinvesteringar i de utländska enheterna gjorda i valuta. De viktigaste försäljningsvalutorna är euro, svensk krona, rysk rubel, norsk krona och lettisk lats. De viktigaste inköpsvalutorna är euro, amerikansk dollar, svensk krona, Hongkongdollar, norsk krona och brittiskt pund.
Hanteringen av valutarisker i anslutning till kassaflödena från affärsverksamheten grundar sig på uppskattade kassaflöden under sex månader. Säkringstiden är i regel högst sex månader, och säkringsgraden för enskilda valutor kan variera mellan 0 och 100 procent. Finansieringsledningen ansvarar för hanteringen av valutarisker i anknytning till fordringar och skulder i valuta i Stockmanns balansräkning. Säkringsgraden kan variera mellan 0 och 100 procent.
Stockmann skyddar sig selektivt genom lån eller derivat i valuta mot de valutarisker som ansluter sig till nettoinvesteringarna i valuta. Säkringsbesluten fattas av Stockmanns verkställande direktör på finansieringsledningens förslag, där en eventuell säkringsåtgärds inverkan på koncernens resultat, balans och kassaflöden samt säkringskostnaderna tas i beaktande.
Derivat och valutalån kan utnyttjas vid hanteringen av valutarisker.
Ränterisker
Fluktuationer i räntenivån inverkar på koncernens räntekostnader och -intäkter. Syftet med hanteringen av ränterisker inom koncernen är att minska den ovisshet om Stockmanns resultat som anknyter till förändringarna i räntenivån. Ränteriskerna hanteras genom att man sprider koncernens upplåning och placeringar dels i olika maturiteter, dels i instrument med rörlig eller fast ränta. Längden på låne- och placeringsportföljens räntefixeringsperiod är i genomsnitt högst fem år.
Räntederivat kan utnyttjas vid hanteringen av ränterisker.
Likviditetsrisker
Med likviditetsrisk avses risken för att ett företag blir insolvent till följd av otillräckliga likvida medel eller svårigheter med att få finansiering. Stockmann strävar efter att minska riskerna som hänför sig till finansieringstillgången genom kreditavtal av olika längd, omfattande finansieringsgrund, kreditlimiter samt genom upprätthållande av Bolagets anseende som en pålitlig gäldenär bland fordringsägarna. För att minimera de finansiella riskerna har koncernens finansieringsutgifter de närmaste åren täckts med långfristiga kreditlimiter. Dessutom ska Stockmann ha en tillräckligt stor betalningsreserv. I genomsnitt ska Stockmanns betalningsreserv vara ett belopp som motsvarar kassautbetalningar för minst en månads affärsverksamhet. Till betalningsreserven räknas kassamedel och oanvända bundna och obundna finansiella resurser.
Kredit- och motpartsrisker
Försäljningsfordringarna och de fordringar som bygger på placeringar och derivatkontrakt utgör en kreditrisk för koncernen. Motpartsrisker som hänför sig till placeringar och derivatkontrakt hanteras med hjälp av motpartslimiter som har godkänts av styrelsen. Derivatkontrakt ingås endast med motparter som enligt bedömning uppvisar en god soliditet och en hög kreditvärdighet. Kassamedel placeras i sådana finansiella instrument som uppskattas vara likvida och i anslutning till vilka risken anses vara låg. Koncernen har inga betydande kreditrisker som anknyter till kommersiella försäljningsfordringar, eftersom fordringarna utgörs av en stor mängd små fordringar och merparten av kunderna är privatpersoner vars kreditvärdighet har kontrollerats.
Viktiga principer för upprättande av bokslutet
En detaljerad beskrivning av de principer för upprättande av bokslut som Stockmannkoncernen följer ingår i koncernbokslutet för räkenskapsperioden som avslutades 31.12.2011 och har införlivats i detta Prospekt genom hänvisning. När koncernbokslutet upprättas i enlighet med den internationella bokslutspraxisen, är man tvungen att göra uppskattningar och antaganden om framtiden. Dessa inverkar på beloppen av tillgångar och skulder i balansräkningen, de upptagna eventualposterna och räkenskapsperiodens intäkter och kostnader. Dessutom är Xxxxxxx tvunget att använda övervägande när principerna för upprättande av bokslutet tillämpas och att ge uppskattningar när det till exempel gäller avskrivningstiderna, nedskrivningstesten, de latenta skatteskulderna och avsättningarna. Utfallen kan avvika från uppskattningarna och antagandena. De uppskattningar som har gjorts i anslutning till upprättandet av bokslutet bygger på ledningens mest gynnsamma uppfattning vid bokslutstidpunkten. Nedan beskrivs de viktigaste principerna och de viktigaste områdena där uppskattningarna och antagandena har tillämpats.
Principer för intäktsföring
Intäkterna för försäljning av varor upptas när de med ägandet av varor förenliga väsentliga riskerna och förmånerna har överförts på köparen. Huvuddelen av koncernens intäkter består av detaljförsäljning av varor där antingen kontanter eller kreditkort används som betalningsmedel. Intäkterna bokförs vid varans försäljningstidpunkt.
För distansförsäljningens del reserverar man sig för returneringar genom att vid tidpunkten för bokslutet göra en empiriskt definierad returneringsperiodisering som justering till försäljningen. Räntan som hänför sig till Etäkauppas engångskrediter är en del av försäljningspriset och redovisas under omsättningen. För oanvända Lindex Club-poäng och av kunder i Ryssland insamlade Stockmann Master Card-poäng bokförs en reservering som minskar omsättningen och vars belopp bestäms utifrån erfarenhet och försäljningsstatistik. Reserveringen upptas på samma räkenskapsperiod som försäljningen till vilken den hänför sig. Intäkterna för en tjänst upptas när tjänsten har utförts.
Anställningsförmåner
Pensionsåtaganden
Pensionsarrangemangen klassificeras som förmånsbestämda och avgiftsbestämda. Lagstadgade och frivilliga pensionssystem är avgiftsbestämda i Finland och de flesta övriga av Stockmannkoncernens verksamhetsländer. För de avgiftsbestämda pensionsarrangemangen betalas pensionsavgifterna till ett pensionsförsäkringsbolag. De avgiftsbestämda arrangemangens betalningar redovisas som en kostnad i resultaträkningen för den räkenskapsperiod till vilken de hänför sig.
De förmånsbestämda pensionsarrangemangen grundar sig på aktuariella beräkningar som i sin tur grundar sig på antaganden om diskontoräntan, förväntad avkastning på de till pensionsarrangemangen hänförliga tillgångarna, framtida löneförhöjningar, inflation och personalens åldersstruktur. Uppskattningar som görs utifrån dessa antaganden inverkar på det sammanlagda pensionsåtagandet och det totala beloppet tillgångar som hänför sig till pensionsarrangemanget. Den del av de aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger det större av följande värden: dvs. tio procent av det existerande pensionsförpliktelsebeloppet eller tio procent av det verkliga värdet på de till pensionsarrangemanget hänförliga tillgångarna, upptas i resultaträkningen under kommande räkenskapsperioder för personernas genomsnittliga återstående anställningstid. Från nuvärdet på pensionsåtaganden som redovisas i balansräkningen avdras de till pensionsarrangemangen hörande tillgångarna värderade till det verkliga värdet på balansdagen, andelen icke-redovisade aktuariella vinster och förluster samt utgifter som grundar sig på en retroaktiv arbetsprestation.
Aktierelaterade ersättningar och förmåner
Aktieoptioner som beviljats till koncernens nyckelpersoner och stamkunder värderas till det verkliga värdet vid tidpunkten för beviljande och upptas i delposter såsom kostnader i resultaträkningen under den period som rätten uppstod. En kostnad som motsvarar de beviljade optionernas verkliga värde upptas under personalkostnader, vad gäller optionerna till nyckelpersoner och för stamkundsoptionernas del under övriga rörelsekostnader med lika stora motposter i eget kapital. De beviljade optionernas verkliga värde fastställs med hjälp av Black-Scholes-modellen som beaktar marknadsvillkor som påverkar prissättningen av optioner vid tidpunkten för beviljande. Dessutom uppskattas vid tidpunkten för beviljande antalet optioner som slutgiltigt förverkligas och deras beräknade giltighetstid. Det såsom kostnad upptagna beloppet korrigeras senare så att det motsvarar antalet slutgiltigt beviljade aktieoptioner.
När optionsrätter utnyttjas, bokförs betalningarna i aktiekapitalet och överkursfonden korrigerade med eventuella transaktionskostnader enligt villkoren för systemet. Tillgångar som erhålls från sådana optionsplaner om vilka har beslutats efter att den nya aktiebolagslagen trätt i kraft, bokförs korrigerade med transaktionskostnader i enlighet med planens villkor i aktiekapitalet och fonden för inbetalt fritt eget kapital.
Kostnaderna för koncernledningens aktiebonussystem upptas i resultaträkningen under personalkostnader för den räkenskapsperiod vars resultat berättigar till aktiebonus.
Nedskrivningar
Bokföringsvärdena för tillgångsposter prövas regelbundet för att upptäcka eventuella indikationer på nedskrivningsbehov. Om dylika indikationer observeras, fastställs de kassaflöden som kan ackumuleras från tillgångsposten. Goodwill och varumärke har allokerats till enheter som genererar kassaflöden och de testas årligen för eventuellt nedskrivningsbehov. En nedskrivning redovisas om balansvärdet för tillgångsposten eller enheten som genererar kassaflöden överskrider det belopp som förväntas inflyta. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivningen för en enhet som genererar kassaflöden allokeras i första hand till goodwill som allokerats till enheten som genererar kassaflöde och därefter till att proportionellt minska enhetens övriga tillgångsposter.
Det genererade kassaflödet för immateriella och materiella tillgångar fastställs så, att det utgörs antingen av det verkliga värdet minskat med försäljningskostnader eller av ett högre nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till sitt nuvärde på basis av diskonteringsräntorna som beskriver ifrågavarande, kassagenererande enhets genomsnittliga kapitalkostnader före skatt.
Nedskrivning som hänför sig till materiella anläggningstillgångar samt övriga immateriella tillgångar, med undantag av goodwill, återförs, om det skett en förändring i uppskattningen som används vid bestämmande av kassaflöden som förväntas inflyta från tillgångsposten. Nedskrivningen återförs till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av avskrivningar som då skulle ha gjorts.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningsutgift eller ett lägre nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och uppskattade kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma en försäljning.
Värdet för omsättningstillgångarna har fastställts antingen genom en metod för vägt medelanskaffningspris eller genom en metod som baserar sig på detaljförsäljningspriset och som tillåts i standarden IAS2. Värdet för omsättningstillgångarna inkluderar de direkta kostnaderna för anskaffningen. Alla affärsenheter använder metoden för vägt medelanskaffningspris för värdering av omsättningstillgångarna. Utöver detta använder varuhusgruppen i Finland metoden som baserar sig på detaljförsäljningspriset och som tillåts i standarden IAS 2.
Derivatkontrakt och säkringsredovisning
Derivatkontrakt klassificeras under finansiella tillgångar eller skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen och förändringar i derivatkontraktens verkliga värde redovisas i resultaträkningen, med undantag av derivat för vilka kassaflödessäkring tillämpas och som uppfyller de i IAS 39 fastställda reglerna för säkringsredovisning.
Säkringsredovisning tillämpas på vissa valutaderivat som används för att säkra förväntade försäljningar och inköp i valuta och som uppfyller kraven på säkringsredovisning enligt standarden IAS 39. Det säkrade kassaflödet måste vara mycket sannolikt och det ska i sista hand ha resultatpåverkan. Förändringar i det verkliga värdet på derivatinstrument som gjorts i syfte att säkra kassaflöden redovisas i övriga poster i totalresultatet och fond för verkligt värde under eget kapital och en eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. Förändringar i verkligt värde i eget kapital redovisas i resultaträkningen under korrigeringsposterna för försäljning eller inköp under samma period, som de förväntade transaktioner som är föremål för säkringsredovisning redovisas i resultaträkningen. I de fall det säkrade kassaflödet inte längre förväntas bli realiserat, överförs den tillhörande förändringen av verkligt värde, som redovisats från säkringsinstrumentet direkt under eget kapital, till resultaträkningen.
Säkringsredovisning tillämpas på vissa lån i valuta som säkrar nettoinvesteringar i valuta som gjorts i utländska enheter. Förändringar i säkringsinstrumentets verkliga värde upptas under övriga poster i totalresultatet och omräkningsdifferens i eget kapital. Vinster eller förluster för säkring av nettoinvesteringar som upptagits under omräkningsdifferenser överförs till resultaträkningen då nettoinvesteringen avyttras i sin helhet eller delvis.
Säkringsförhållandet mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet dokumenteras vid inledning av säkringen. Dokumentationen inkluderar uppgifter om säkringsinstrumentet och posten som säkras, karaktären av risken som säkras, målsättningen med riskhanteringen samt effektivitetskalkyler. Säkringsförhållandet bör vara effektivt och effektiviteten granskas såväl i förväg som i efterskott. Effektiviteten testas vid varje bokslutstidpunkt.
Tillämpning av nya eller omarbetade IFRS-standarder
Koncernen börjar tillämpa alla standarder, standardändringar och tolkningar den dag då de träder i kraft. Om de träder i kraft någon annan dag än räkenskapsperiodens första dag, tillämpas de från och med ingången av den räkenskapsperiod som följer på ikraftträdandedagen. Koncernen har från och med 1.1.2011 tillämpat följande nya och reviderade standarder och tolkningar:
Ändring i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering av teckningsrätter, som gäller räkenskapsperioder som börjar 1.2.2010 eller senare. Ändringen gäller bokföringen (klassificeringen) av aktier, optioner eller teckningsrätter som uttryckts i en annan valuta än emittentens funktionella valuta. Ändringen har ingen effekt på koncernbokslutet.
Tolkningen IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument. En tolkning, som gäller räkenskaper perioder som börjar 1.7.2012 eller senare, förtydligar bokföringen i det fall där företaget omförhandlar villkoren för en finansiell skuld och som resultat av förhandlingen emitterar egetkapitalinstrument till sin borgenär för att helt eller delvis utsläcka finansiella skulder. Tolkningen har ingen effekt på koncernbokslutet.
Ändringar i tolkningen IFRIC 14 Förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav. Syftet med ändringen är att korrigera en icke- åsyftad konsekvens av tolkningen IFRIC 14 IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan. Efter ändringen får företag redovisa vissa frivilliga förskottsbetalningar av lägsta fonderingskrav som en tillgång i balansräkningen. Ändringarna gäller räkenskapsperioder som börjar 1.1.2011 eller senare. Ändringarna har ingen effekt på koncernbokslutet.
Reviderad IAS 24 Upplysningar om närstående, som gäller räkenskapsperioder som börjar 1.1.2011 eller senare. Definitionen närstående har preciserats och vissa upplysningskrav för staten närstående företag har ändrats. Ändringarna har ingen effekt på koncernbokslutet.
Ändring i IFRS 1 Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas – Begränsat undantag för förstagångstillämpare från kravet enligt IFRS 7 att presentera jämförande information, som gäller räkenskapsperioder som börjar 1.7.2010 eller senare. Ändringen har ingen effekt på koncernbokslutet.
Förbättringar av IFRS-standarder (Improvements to IFRSs) som gäller räkenskapsperioder som börjar 1.7.2010 eller senare. De små och mindre brådskande ändringar som görs i standarderna genom förfarandet Annual Improvements samlas till en helhet och genomförs en gång per år. Ändringarna gäller sju standarder men har ingen effekt på koncernbokslutet.
BRANSCHÖVERSIKT
De ekonomiska problemen som började till följd av finanskrisen i USA orsakade hösten 2008 en lågkonjunktur som snabbt och kraftigt spred sig i den globala ekonomin. Konsumtionsefterfrågan minskade betydligt på Stockmanns alla marknadsområden. Lågkonjunkturen fördjupades under år 2009 och av de marknader på vilka Stockmann är verksamt är den ekonomiska krisen speciellt svår i Baltikum. Några av de för Stockmann viktiga valutakurserna försvagades också kraftigt i förhållande till euron.
Den globala ekonomin svängde uppåt under år 2010, ledd av utvecklingen på marknaderna. I Norden och Ryssland växte konsumentefterfrågan och konsumenternas förtroende förstärktes. I slutet av året svängde ekonomin även i Baltikum.
Den allmänna marknadsutvecklingen var bra i början av 2011. Den olösta europeiska skuldkrisen ökade osäkerheten på marknaden efter sommaren 2011, vilket försvagade konsumenternas förtroende under slutet av året i Finland. I Sverige var efterfrågan på rimligt prissatta modekläder svag under hela året. Den positiva marknadsutvecklingen fortsatte i Ryssland och Baltikum.
Det ostabila läget i världsekonomin och den olösta europeiska skuldkrisen kan ytterligare försvaga konsumenternas köpvilja under 2012. Sikten på detaljhandelsmarknaden är svag. Stockmanns ledning bedömer att den ryska marknaden fortsätter att utveckla bättre än den nordiska marknaden, om inte priset på råolja betydligt minskar från nuvarande nivå. Den positiva utvecklingen av konsumentmarknaden i Baltikum förväntas fortsätta.
Trycket på höjda konsumentpriser samt snabba och oväntade växlingar på marknaderna kan ändå komma att påverka konsumenternas beteende. Som en följd av instabiliteten på finansmarknaden kan valutakurserna fortsättningsvis komma att fluktuera kraftigt. Utvecklingen på finansmarknaden har en betydande effekt också på den allmänna ekonomiska utvecklingen inom euroområdet.
Finland
Under de senaste åren har konkurrensen inom detaljhandeln blivit allt hårdare i Finland. Till följd av att nya köpcenter öppnas ökar antalet kvadratmeter inom detaljhandeln och även utbudet blir mångsidigare. Dessutom får nya och i synnerhet internationella butikskedjor möjlighet att öppna butiker. En stor del av försäljningsökningen i exempelvis modebranschen hänför sig till butiker som hör till nya och ofta internationella butikskedjor.
Detaljhandeln i Finland är tämligen koncentrerad. Den domineras av integrerade handelsgrupper, handelskoncerner och butikskedjor i olika branscher, varav en stor del är internationella. Marknaden är relativt långt utvecklad, och Stockmanns ledning anser att det inte är ekonomiskt ändamålsenligt att grunda fler Stockmannvaruhus som följer det nuvarande konceptet i Finland. Likaså bedömer Stockmanns ledning att antalet Seppälä-butiker i Finland redan är optimalt, och för att kunna växa måste Bolaget internationaliseras och söka sin tillväxt främst på utländska tillväxtmarknader.
I näthandeln ser Stockmanns ledning emellertid avsevärda tillväxtmöjligheter i Finland. Stockmann har satsat kraftigt på näthandeln samt på att nå den finländska marknaden genom många kanaler. Koncernens alla affärsenheter har öppnat nätbutiker i Finland.
Sverige och Norge
Marknadsläget i Sverige och Norge är likadant som i Finland. Marknaden i dessa länder är också synnerligen utvecklad och konkurrensen hård. Lindex har en stabil marknadsställning, men tillväxtmöjligheterna är begränsade även i dessa länder. År 2011 var efterfrågan på måttligt prissatta modekläder svag i Sverige, och försäljningen inom hela modebranschen sjönk. Lindex stärkte sin marknadsposition, trots att omsättningen inte på grund av marknadsläget ökade. Enligt Stockmanns ledning måste också Lindex i framtiden söka tillväxt utomlands på samma sätt som de övriga Stockmanns modekedjor.
Baltikum
Invånarantalet och ekonomin i Baltikum är tämligen små, och konkurrensen i synnerhet i Estland är väldigt hård. Även om konjunkturläget förbättrades skulle tillväxten inskränkas av den mogna marknaden. Enligt Stockmanns ledning är det möjligt att på ett lönsamt sätt grunda endast ett Stockmannvaruhus som följer det nuvarande konceptet i varje baltiskt land, och likaså är det endast möjligt att lönsamt grunda ett begränsat antal butiker som hör till Stockmanns modebutikskedjor i dessa länder.
Polen, Tjeckien och Slovakien
Lindex bedriver affärsverksamhet i Polen, Tjeckien och Slovakien. Affärsverksamheten är i begynnelsestadiet. Polen har nästan 40 miljoner invånare och landet har klarat sig bra, trots den ekonomiska krisen. Uppfattningen hos Stockmanns ledning är att Polen erbjuder en potentiell framtida tillväxtmarknad för modekedjan Lindex. Lindex första butik i Polen inledde sin verksamhet i mars 2011.
Marknaderna i Tjeckien och Slovakien skiljer sig inte nämnvärt från marknaderna i de västeuropeiska länderna. Konkurrensen inom modehandeln är hård, och de stora internationella kedjorna verkar på marknaden. Lindex inledde sin verksamhet i Tjeckien 2007 och utvidgade sig till den slovakiska marknaden 2009.
Ryssland och Ukraina
Den snabba ekonomiska utvecklingen i Ryssland gjorde att den ekonomiska tillväxten i landet i åratal låg på en betydligt högre nivå än i Finland. Detta erbjöd Stockmann utmärkta möjligheter att utvidga sin verksamhet på en marknad som utvecklades i snabb takt. Moskva är den största staden i Europa, och även S:t Petersburg är en av de största städerna i världsdelen. I Ryssland finns det dessutom tio andra miljonstäder och 40 städer med mer än en halv miljon invånare. Stockmanns nyetableringar koncentrerades först till Moskva. I november 2010 öppnades i S:t Petersburg köpcentret Xxxxxx Centre med sina varuhus som ägs av Stockmann. I november 2011 öppnades ett Stockmann-varuhus i Jekaterinburg. Jekaterinburg har cirka 1,4 miljoner invånare och är Ryssland fjärde största stad. Stockmann-koncernens modekedjor har redan öppnat butiker i flera ryska städer.
I de stora ryska städerna finns det många stora och moderna köpcentrum med hypermarketar och butiker som hör till internationella specialbutikskedjor och märkesvaruföretag. Både Stockmannvaruhusen och koncernens modekedjor har placerats i dessa nya köpcentrum. Stockmanns ledning anser att Stockmanns varuhus har fått ett bra mottagande av kunderna i Ryssland. Konsumenternas förtroende för den egna ekonomin har stärkts i Ryssland. Enligt Bolagets ledning motsvarar de förmånliga modekläder som Stockmanns modekedjor erbjuder den ryska ungdomens behov, men å andra sidan har konkurrensen inom detaljhandeln hårdnat under de senaste åren och flera internationella modekedjor har öppnat butiker i landet. Dessutom har utvecklingen på hyresmarknaden för detaljhandelslokalerna höjt butikernas kostnader, vilket kan påverka Stockmann-koncernens utvidgningsmöjligheter i Ryssland.
Seppälä har öppnat två butiker i Ukraina som ingår i samma geografiska segment som Ryssland i Stockmanns bokslutsinformation. När det gäller verksamhetsomgivningen är Ukraina likadant som Ryssland. Under högkonjunkturen visade Ukraina ändå inte en lika snabb tillväxt som Ryssland, och landet har avsevärda politiska problem som kan inverka på affärsmiljön. Stockman har därför beslutat sig för att avsluta koncernens verksamheter i Ukraina. Seppälä-butikerna i Ukraina kommer att stängas senast i slutet av 2012. Genom Seppäläs affärsverksamhet har man testat den ukrainska marknaden och affärsmiljön med tanke på koncernens övriga enheters eventuella expansion. Enligt Stockmanns bedömning finns det inga möjligheter till expansion inom den närmaste framtiden.
Förändringar i omgivningen som har inverkat eller kan inverka på Bolagets affärsverksamhet
Stockmanns ledning har inte någon kännedom om sådana ekonomiska, finansiella, finanspolitiska eller andra politiska beslut eller omständigheter som gäller koncernens marknadsområden, som antingen direkt eller indirekt har inverkat eller kan inverka på Stockmanns affärsverksamhet i betydande mån.
Affärsriskerna i Ryssland är större än i Norden och Baltikum och verksamhetsmiljön är mer instabil, bland annat på grund av affärskulturen och den outvecklade infrastrukturen i landet. Den grå ekonomins andel av framför allt importen av konsumtionsvaror är fortfarande stor, vilket gör att konkurrensen snedvrids. Ryssland förväntas bli medlem i Världshandelsorganisationen WTO 2012, vilket sannolikt kommer att förtydliga konkurrensläget bl.a. till följd av minskade tullavgifter. Priset på energi, särskilt olja, har en betydande effekt på den allmänna ekonomiska utvecklingen i Ryssland och konsumenternas köpbeteende.
Försäljning, omsättning och rörelsevinst per rörelsesegment och marknadsområde
I tabellerna nedan presenteras fördelningen av Bolagets försäljning, omsättning och rörelsevinst per rörelsesegment och marknadsområde.
I samband med upprättandet av bokslutet för år 2010 noterade koncernen ett fel avseende räkenskapsperioderna 2008 och 2009. Felet korrigerades retroaktivt för räkenskapsperioderna 2008 och 2009 i enlighet med kraven i IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar av fel.
Affärssegment
Omsättning 1-3/2012 1-3/2011 1-12/2011 1-12/2010 1-12/2009
Oreviderad | Reviderad | Oreviderad | |||
Varuhusgruppen | 280,5 | 256,4 | 1 236,9 | 1 099,9 | 1 030,0 |
Lindex | 138,2 | 123,3 | 624,1 | 578,7 | 527,0 |
Seppälä | 31,3 | 27,9 | 143,8 | 143,2 | 139,5 |
Ofördelade | 0,1 | 0,1 | 0,5 | 0,0 | 1,9 |
Koncernen | 450,3 | 407,7 | 2 005,3 | 1 821,9 | 1 698,5 |
Marknadsområden
Omsättning 1-3/2012 1-3/2011 1-12/2011 1-12/2010 1-12/2009
Oreviderad | Reviderad | Oreviderad | |||
Finland | 224,0 | 212,2 | 1 026,2 | 987,8 | 948,0 |
Sverige och Norge ** | 111,6 | 102,5 | 509,3 | 480,6 | 439,2 |
Baltikum och Mellaneuropa *** | 33,0 | 28,5 | 141,3 | 123,7 | 129,6 |
Ryssland och Ukraina | 81,6 | 64,5 | 328,5 | 229,8 | 181,8 |
Koncernen | 450,3 | 407,7 | 2 005,3 | 1 821,9 | 1 698,5 |
Rörelsevinst enligt affärssegment och marknadsområden Affärssegment
Rörelsevinst, milj. euro 1-3/2012 1-3/2011 1-12/2011 1-12/2010 1-12/2009*
Oreviderad | Reviderad | Oreviderad | |||
Varuhusgruppen | -6,5 | -14,8 | 35,2 | 32,9 | 22,8 |
Lindex | -2,5 | -7,9 | 41,2 | 54,8 | 62,1 |
Seppälä | -4,7 | -4,9 | 1,4 | 9,0 | 8,0 |
Ofördelade | -2,5 | -2,3 | -7,8 | -7,9 | -7,9 |
Koncernen | -16,2 | -29,9 | 70,1 | 88,8 | 85,1 |
Marknadsområden
Rörelsevinst, milj. euro 1-3/2012 1-3/2011 1-12/2011 1-12/2010 1-12/2009*
Oreviderad | Reviderad | Oreviderad | |||
Finland | -8,8 | -10,7 | 37,8 | 44,9 | 54,3 |
Sverige och Norge ** | 1,9 | -3,1 | 47,9 | 57,1 | 61,2 |
Baltikum och Mellaneuropa *** | -2,0 | -2,5 | 3,3 | 1,0 | -4,4 |
Ryssland och Ukraina | -7,3 | -13,6 | -19,0 | -14,2 | -26,0 |
Koncernen | -16,2 | -29,9 | 70,1 | 88,8 | 85,1 |
* Korrigerat med rättelse av felet för 2009.
** Lindex
*** Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien, Slovakien, Polen
STOCKMANNS AFFÄRSVERKSAMHET
Allmänt
Stockmann är ett på Helsingfors Börs noterat detaljhandelsföretag som grundades 1.2.1862. Bolaget har tre affärsenheter: varuhusgruppen som omfattar varuhus, specialbutikskedjor och distanshandlarna Xxxxxxxxx.xxx, Akademiska Bokhandeln och Hobby Hall; Lindex som hör till de ledande modekedjorna i Nordeuropa samt modebutikskedjan Seppälä. Varuhusgruppen har verksamhet i Finland, Ryssland, Estland och Lettland. Lindex har verksamhet i Finland, Sverige, Norge, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien och Slovakien, och därutöver franchisingbutiker på Island, i Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Bosnien-Hercegovina samt en näthandel som omfattar EU-området och Norge. Seppälä har verksamhet i Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina. Seppälä har en nätbutik i Finland.
Stockmanns omsättning år 2011 uppgick till 2 005,3 miljoner euro och vinsten före skatt till 35,7 miljoner euro. Stockmanns omsättning år 2010 uppgick till 1 821,9 miljoner euro och vinsten före skatt till 74,2 miljoner euro. Stockmanns omsättning år 2009 uppgick till 1 698,5 miljoner euro och vinsten före skatt till 61,1 miljoner euro. Balansomslutningen per 31.12.2011 uppgick till 2 062,7 miljoner euro.
Historia
Stockmann grundades 1.2.1862. Då övertog G.F. Stockmann, som var född i Tyskland, butiken som han hade grundat vid Salutorget i Helsingfors. Den ursprungliga ägaren till butiken var affärsman Xxxxx Xxxxxxxx, men G.F. Stockmann hade från första början, under tre år, lett butiken i eget namn. År 1880 flyttades verksamheten intill Senatstorget i Helsingfors, där Stockmann öppnade ett modernt varuhus.
År 1902 ändrades enmansföretaget till ett aktiebolag vid namn G.F. Stockmann Aktiebolag. G.F. Stockmann och hans söner Xxxx och Xxxxx var delägare. I slutet av år 1918 bildades ett nytt aktiebolag med ett bredare ägarunderlag. Affärsverksamheten, fastigheterna och omsättningstillgångarna som hade tillhört G.F. Stockmann Aktiebolag överfördes till det nya bolaget året därpå. Mellan åren 1911 och 1920 köpte Stockmann stegvis det nuvarande varuhuskvarteret i Helsingfors centrum. Varuhuset blev färdigt år 1930.
Samma år köpte Stockmann Akademiska Bokhandeln, som i dag har totalt sju butiker i anslutning till Stockmanns alla varuhus i Finland. År 1942 noterades Stockmanns aktier på Helsingfors Börs.
Stockmann sålde bilar sedan början av 1900-talet. År 1955 började Stockmann bedriva modern bilhandel, först som distriktsförsäljare av Ford-bilar. Affärsverksamheten med bilar såldes år 2006.
Stockmanns första lokala varuhus öppnades i Tammerfors år 1957. År 1962 grundade Stockmann dagligvaruhandelskedjan Sesto som avyttrades år 1999. År 1985 köpte Stockmann postorderföretaget Oy Hobby Hall Ab som blev ett av Stockmanns dotterbolag och en av affärsenheterna. Sedan början av år 2010 ingår Hobby Halls affärsverksamhet i moderbolagets varuhusgrupp.
Xxxxx Xxxxx, som är viktiga för Stockmanns affärsverksamhet, gick för första gången av stapeln i april 1986.
År 1988 köpte Stockmann Seppälä som blev Stockmanns dotterbolag och affärsenhet. Seppälä är den mest omfattande modekedjan i Finland och Estland och den har även butiker i Ryssland, Lettland, Litauen och Ukraina. År 1989 öppnade Stockmann sina första butiker i Ryssland tillsammans med samarbetsföretaget Kalinka; två valutabutiker i Moskva. År 1990 avstod Stockmann från partihandeln som företaget hade bedrivit sedan grundandet. År 1993 öppnade Stockmann en butik som sålde kläder och hushållsmaskiner i Tallinn. Stockmann öppnade sitt första utländska varuhus, varuhuset i Tallinn, år 1996.
Bolagets bolagsform ändrades till offentligt aktiebolag år 1998. Bolagets firmanamn ändrades till STOCKMANN Oyj Abp, på engelska STOCKMANN plc. Samma år öppnade Stockmann sitt första varuhus i Moskva. År 2000 öppnades Hobby Hall Online som snabbt blev en av de ledande nätbutikerna för konsumenter i Finland. Stockmann öppnade år 2002 på franchisingbasis den första butiken inom den internationella modekedjan Zara i Helsingfors. Samma år öppnades de första butikerna i kosmetikkedjan Stockmann Beauty. År 2003 öppnade Stockmann ett varuhus i Riga centrum. Samma år öppnade Stockmann den första Zarabutiken i Ryssland. År 2006 såldes Zaras affärsverksamhet i Ryssland till den spanska koncernen Inditex som äger varumärket Zara. År 2005 öppnade Stockmann de första franchisingbaserade butikerna i modekedjan Bestseller i Moskva.
År 2005 öppnade Stockmanns sjunde varuhus i Finland sina dörrar i köpcentret Jumbo i Vanda. Enligt Stockmanns ledning öppnar Bolaget inte i nuläget fler varuhus som följer det nuvarande konceptet i Finland, utan varuhushandeln utvidgas i utlandet.
År 2007 öppnades de två första Nike-butikerna i S:t Petersburg inom ramen för ett samarbetsavtal. I december 2007 köpte Stockmanns dotterbolag Stockmann Sverige AB:s filial i Finland genom ett offentligt köpeanbud 97,8 procent av den svenska modekedjan AB Lindex (publ) aktier. Anskaffningsutgiften för hela aktiestocken i Lindex är 851,7 miljoner euro. Lindex konsoliderades i Stockmannkoncernen fr.o.m. 6.12.2007. Den offentliga noteringen av Lindex aktier på OMX Nordiska Börs
Stockholm AB upphörde 18.1.2008. År 2008 skaffade sig Stockmann via inlösningsförfarande hela aktiestocken i Lindex. Lindex första butik i Ryssland och de första fem franchisingbaserade Lindex-butikerna öppnades år 2008 i Saudiarabien.
Till följd av hyresvärdens verksamhet som av Bolagets ledning ansågs strida mot avtalet var Stockmann tvunget att stänga varuhuset i köpcentret Smolenskaja Passage i Moskva i maj 2008.
I februari 2009 öppnades ett nytt Stockmannvaruhus i det nya köpcentret Metropolis i Moskva. Xxxxx Xxxxx affärsverksamhet i Ryssland och i Baltikum lades ned före utgången av år 2009. Lindex inledde sin verksamhet i Slovakien. Nike-affärsverksamheten uppnådde inte de försäljnings- och avkastningsmål som Stockmann hade ställt upp för den, och i slutet av år 2008 avstod Stockmann från de totalt sju Nike-butikerna.
Distanshandelsbolaget Hobby Halls verksamhet sammanslogs med Stockmanns varuhusgrupp i början av år 2010. I mars öppnades ett nytt Stockmannvaruhus i köpcentret Golden Babylon i Moskva. I april 2010 öppnade Lindex franchisingpartner en butik på ett nytt marknadsområde i Förenade Arabemiraten och i maj öppnade en ny franchisingpartner en butik i Bosnien-Hercegovina. Stockmannvaruhusen övergick till flerkanalshandel då Stockmannnätbutiken öppnades i september. I november 2010 firades invigningen av köpcentret Nevsky Centre och varuhuset alldeles i centrum av S:t Petersburg. I köpcentret har också Lindex, Seppälä och Bestseller sina butiker. Det omfattande utvidgnings- och renoveringsprojektet i Helsingforsvaruhuset slutfördes planenligt i november.
Lindex nätbutik, som verkar i 28 länder i Europa, öppnades i januari 2011. Lindex första butik i det nya verksamhetslandet Polen invigdes i mars 2011. I november öppnades Lindex första butik på Island, som också är ett nytt marknadsområde för Stockmannkoncernen. Stockmanns sjunde varuhus i Ryssland invigdes i Jekaterinburg 30.3.2011 och det är Stockmanns första varuhus utanför S:t Petersburg och Moskva i Ryssland. Varuhusgruppens nya logistikcentral i Moskva i Ryssland öppnades i början av år 2011. I september informerade Stockmann att det lägger ner Bestseller-franchising-butikerna i Ryssland före slutet av år 2012. Vissa Bestsellerbutiker omvandlas till Lindexbutiker. I november 2011 öppnade Seppälä en nätbutik i Finland.
Planerade investeringsprojekt för kommande år är utbyggnaden och förnyelsen av varuhusen i Tammerfors, Hagalund och Östra Centrum under åren 2013–2016.
Stockmann fyllde 150 år 1.2.2012. Stockmann har vuxit från ett enmansföretag till en börsnoterad föregångare inom detaljhandeln med över 700 butiker i femton länder. Stockman firar sitt jubileum med sina kunder genom olika kampanjer och evenemang.
Väsentliga styrkor
Stockmanns ledning tror att Stockmanns ställning som en stor detaljhandelskoncern som har verksamhet i flera länder bygger på följande väsentliga styrkor:
Starka varumärken
Stockmann har starka och uppskattade varumärken i de nordiska länderna, Baltikum och Ryssland. Stockmann, Lindex, Seppälä och Hobby Hall är väldigt kända varumärken på sina marknadsområden. Stockmanns ledning tror att flera positiva egenskaper, såsom kvalitet, kundservice och tillförlitlighet, kopplas samman med Stockmanns varumärke.
Stark marknadsställning
Stockmann har en stark marknadsställning i de nordiska länderna, Ryssland och Baltikum. Stockmannvaruhusen samt Seppäläs och Lindex butiker finns på centrala affärsplatser. Stockmanns ledning tror att koncernens förmåga att skaffa bra handelsplatser som passar kundprofilen är en av de väsentliga faktorer som stöder tillväxtstrategin.
Erfaren och motiverad ledning och personal som är engagerad i arbetet
En yrkeskunnig och motiverad personal hör till Stockmanns viktigaste konkurrenstrumfar. Stockmanns ledning är djupt förtrogen med detaljhandeln och har visat sin förmåga att på ett framgångsrikt sätt leda och utveckla verksamheten. Stockmann verkar aktivt för att utveckla personalens kompetens, engagemang och trivsel i en allt hårdare konkurrenssituation och för att förbättra flexibiliteten, produktiviteten och innovationsförmågan i verksamheten under snabbt föränderliga förhållanden.
Stark ställning i de nordiska länderna, tillväxt framför allt i Ryssland och Baltikum
Stockmanns affärsverksamhet har varit och förväntas i framtiden vara stabil och lönsam i Finland, Sverige och Norge, där tillväxtmöjligheterna är begränsade på grund av den mogna marknaden. Stockmanns ställning har också snabbt förstärkts på den ryska och den baltiska marknaden där det enligt Stockmannledningens uppskattning finns stora tillväxtmöjligheter på lång sikt, tack vare den nuvarande utvecklingen i dessa områden och speciellt de omfattande naturtillgångarna i Ryssland. Modekedjan Lindex söker också tillväxt genom att expandera till nya marknader i Mellaneuropa, främst i Polen, Tjeckien och Slovakien samt genom franchising-verksamhet på andra marknader.
Affärsstrategi
Stockmanns strategiska mål är en lönsam tillväxt och en ställning som ledande detaljhandelsföretag med flera kanaler på utvalda marknadsområden. För närvarande är de huvudsakliga marknadsområdena Finland, Sverige, Norge, Ryssland och Baltikum. Stockmann har fyra huvudsakliga affärskoncept: varuhusen, modekedjorna Seppälä och Lindex samt en expanderande distanshandel. I framtiden sker tillväxten allt mer i utlandet, speciellt i Ryssland. Enligt Bolagets strategi kommer varuhusgruppen, Lindex och Seppälä att expandera i utlandet, dock i lugnare takt än tidigare. Hobby Hall drog sig tillbaka från den baltiska marknaden före utgången av augusti 2009 och sammanslogs i början år 2010 med varuhusgruppen, där verksamheten fortsätter under ett eget varumärke. Parallellt inleddes näthandeln under varumärket Stockmann hösten 2010. Dessutom verkar Akademiska Bokhandelns nätbutik inom varuhusgruppen. Lindex har en nätbutik som fungerar i 28 europeiska länder och Seppälä har en nätbutik i Finland. Alla varumärken har sina egna marknadsförings-, produkt- och kundprofiler i nätbutiken.
Koncernens modekedjor Lindex och Seppälä fortsätter att förbättra sina marknadsställningar och utvidgas närmast i de länder där kedjorna redan nu är verksamma. Under 2012 och 2013 öppnas uppskattningsvis 20 nya egna butiker varje år. Dessutom utvidgas Lindexkedjan genom franchisingsamarbete. Lindex inledde sin verksamhet i Mellanöstern år 2008. Den 31 mars 2012 fanns det arton franchisingbutiker i Saudiarabien, fem i Förenade Arabemiraten och tre i Bosnien-Hercegovina. Under 2011 inledde Lindex dessutom ett nytt franschisingsamarbete på Island, där det finns en butik.
Ekonomiska mål
I och med att Stockmanns koncernstruktur förändrades betydligt efter förvärvet av Lindex i slutet av år 2007 satte Stockmanns styrelse i juni 2008 upp nya långsiktiga ekonomiska mål. Tidsplanen för de långsiktiga ekonomiska målen försköts på sommaren 2010 till följd av konsekvenserna av den internationella finanskrisen med två år framåt till 2015. Målet är att före år 2015 uppnå en rörelsevinst på minst 12 procent av omsättningen, en avkastning på minst 20 procent på sysselsatt kapital och en försäljningsökning som är snabbare än tillväxten på marknaden. Det uppsatta soliditetsmålet är minst 40 procent.
Koncernstruktur
Stockmannkoncernens moderbolag är Stockmann Oyj Abp. Moderbolagets verksamhet omfattar varuhusgruppens verksamhet i Finland, fastighetsförvaltningen och koncernens administrativa funktioner. I Finland bedrivs varuhusgruppens affärsverksamhet förutom av moderbolaget även av dess helägda dotterbolag Z-Fashion Finland Oy, som enligt ett franchisingavtal bedriver affärsverksamheten Zara i Finland. Varuhusgruppens affärsverksamhet bedrivs i Ryssland av moderbolagets helägda holdingbolag Oy Stockmann Russia Holding Ab:s helägda ryska dotterbolag XXX Xxxxxxxxx, i Estland av moderbolagets helägda estniska dotterbolag Xxxxxxxxx AS och i Lettland av moderbolagets helägda lettiska dotterbolag SIA Stockmann. I Ryssland äger Oy Stockmann Russia Holding Ab också dotterbolaget OOO Stockmann Stp Centre, som äger köpcentret Nevsky Centre i S:t Petersburgs centrum.
Den svenska modekedjan AB Lindex förvärvades av Stockmann i december 2007Bolaget är nu ett helägt dotterbolag till Stockmann AB:s Finlandsfilial. Stockmann AB är ett helägt dotterbolag till Xxxxxxxxx Xxx. AB Lindex äger till hundra procent bl.a. dotterbolagen i Sverige (Lindex Sverige AB), Norge (Lindex AS), Finland (Lindex Oy), Estland (Lindex AS), Lettland (Lindex SIA), Litauen (Lindex UAB), Polen (Lindex PL.sp.zo.o), Tjeckien (Lindex s.r.o.) och Slovakien (Lindex Slovakia s.r.o.). Affärsverksamheten i Ryssland bedrivs av XXX Xxxxxxxxx.
Affärsverksamheten Hobby Hall övergick i början av år 2010 från moderbolagets helägda dotterbolag Oy Xxxxx Xxxx Ab till moderbolaget. Oy Hobby Hall Ab fusionerades med moderbolaget i juni 2010.
Seppäläs affärsverksamhet bedrivs i Finland av moderbolagets helägda dotterbolag Seppälä Oy, i Estland av moderbolagets helägda estniska dotterbolag Stockmann AS, i Lettland av moderbolagets helägda lettiska dotterbolag SIA Stockmann, i Litauen av moderbolagets helägda litauiska dotterbolag UAB Stockmann, i Ukraina av moderbolagets helägda holdingbolag Oy Stockmann Russia Holding Ab:s helägda ukrainska dotterbolag XXX Xxxxxxxxx och i Ryssland av XXX Xxxxxxxxx, ett helägt dotterbolag till Stockmann Russia Holding Ab.
I detta avsnitt ges en beskrivning av Stockmanns viktigaste dotterbolag. Mer information om koncernens dotterbolag har införlivats i detta Prospekt genom hänvisning till Bolagets bokslut för räkenskapsperioden som avslutades 31.12.2011 på sidan 63.
Affärsenheter
Sedan början av år 2010 har Stockmann tre affärsenheter: varuhusgruppen, Lindex och Seppälä. Varuhusgruppen består av varuhusen, specialbutikskedjorna samt distanshandeln och säljer följande produktgrupper: mode, livsmedel, fritids- och hobbyprodukter, hushållsprodukter samt böcker, tidningar och papper. Lindex säljer kläder och accessoarer för damer och barn, i Sverige även kosmetikprodukter. Seppälä säljer kläder och accessoarer för damer, herrar och barn samt damskor och kosmetik. Stockmann har nätbutiker med varumärkena Stockmann, Hobby Hall, Akademiska Bokhandeln, Seppälä och Lindex.
I tabellen nedan presenteras den årliga omsättningen för Stockmanns respektive affärsenheter och deras andel av den totala omsättningen för koncernens fortlöpande verksamhet.
Varuhusgruppen* | Lindex | Seppälä | |
2009 | 1 030,0 mn e, 61 % | 527,0 mn e, 31 % | 139,5 mn e, 8 % |
2010 | 1 099,9 mn e, 60 % | 578,7 mn e, 32 % | 143,2 mn e, 8 % |
2011 | 1 236,9 mn e, 62 % | 624,1 mn e, 31 % | 143,8 mn e, 7 % |
* Hobby Halls affärsverksamhet sammanslogs med varuhusgruppen 1.1.2010 och jämförelsetalen har justerats i motsvarande grad.
Varuhusgruppen
Allmänt
Varuhusgruppen är koncernens största affärsenhet mätt i omsättning. År 2011 utgjorde varuhusgruppens omsättning 62 procent av Stockmanns omsättning. I Finland har varuhusgruppen sju varuhus; flaggskeppet i Helsingfors centrum och totalt sex andra varuhus i stora städer. Till varuhusgruppen hör dessutom sju Akademiska Bokhandlar i anslutning till varuhusen i Finland, 12 Stockmann Beauty-butiker i olika delar av Finland, fyra franchisingbaserade Zara-butiker och en Outletbutik samt nätbutikerna Xxxxxxxxx.xxx och Xxxxxxxxxxx.xxx. I Finland bedriver Hobby Hall postorderförsäljning och näthandel och har dessutom en butik som stöder distanshandeln.
Varuhusgruppen har fem varuhus i Moskva i Ryssland, ett köpcenter och varuhus i S:t Petersburg samt ett varuhus i Jekaterinburg. Dessutom har varuhusgruppen ett varuhus i Tallinn i Estland respektive Riga i Lettland. Varuhusgruppen har dessutom den franchisingbaserade modekedjan Bestseller. Bestseller-verksamheten kommer att läggas ner före 31.12.2012. I Ryssland och Estland finns också Outletbutiker och i S:t Petersburg en Stockmann-konceptbutik som koncentrerar sig på mode och hushållsprodukter.
Varuhusgruppens omsättning för år 2011 uppgick till 1 236,9 miljoner euro. Rörelsevinsten uppgick till 35,2 miljoner euro. I slutet av år 2011 hade varuhusgruppen 9 672 anställda.
Varuhus
I Finland har Stockmann sju varuhus: i Helsingfors centrum, Östra centrum i Helsingfors, i köpcentret Jumbo i Vanda, i Hagalund i Esbo och i Tammerfors, Åbo och Uleåborg.
Varuhusgruppens finländska flaggskepp i Helsingfors centrum är det största varuhuset i Norden. Varuhuset har en försäljningsyta på cirka 50 000 kvadratmeter. År 2006 inledde Stockmann ett omfattande utbyggnads- och ombyggnadsprojekt vid namn Alla Tiders Stockmann i varuhuset i Helsingfors centrum. Inom projektet utökades varuhusets försäljningsyta med cirka 10 000 kvadratmeter genom att ombygga vissa lokaler som använts för annat ändamål till försäljningsutrymmen och genom att bygga nya utrymmen. Varuhuset fick även nya utrymmen för varuhantering och service samt en ny kundparkering. Projektinvesteringen uppgick till 198 miljoner euro. I anslutning till projektet utfördes dessutom omfattande renoverings- och saneringsarbeten.
I utlandet har Stockmann sju varuhus i Ryssland samt ett varuhus i Tallinn i Estland respektive Riga i Lettland. I Ryssland finns fem varuhus i Moskva, dvs. varuhuset i köpcentret Metropolis, varuhuset Södra Mega, varuhuset Norra Mega, varuhuset Östra Mega och varuhuset i köpcentret Golden Babylon samt köpcentret Nevsky Centre på Nevski Prospekt. Köpcentret Nevsky Centre har en totalyta på 98 000 kvadratmeter varav den kommersiella ytan utgör nästan 50 000 kvadratmeter. Det största Stockmannvaruhuset i Ryssland omfattar 20 000 kvadratmeter och dessutom inhyser köpcentret över 70 hyresgäster med kommersiell verksamhet. Den totala investeringen i Nevsky Centre uppgick till 185 miljoner euro. Stockmanns sjunde varuhus i Ryssland invigdes i slutet av november 2011 i Jekaterinburg.
Zara-butiker
Stockmann har fyra franchisingbaserade Zara-butiker i Helsingfors centrum, Östra centrum i Helsingfors, Vanda och Åbo.
Bestseller-butiker i Ryssland
Stockmann bedriver den franchisingbaserade butikskedjan Bestseller med 14 modebutiker i Ryssland (31.3.2012). Bestseller- verksamheten ska läggas ner före 31.12.2012.
Bokhandlar
Stockmann har sju Akademiska Bokhandlar i anslutning till alla Stockmannvaruhus i Finland samt näthandeln Xxxxxxxxxxx.xxx.
Stockmann Beauty-butiker
I Finland har Stockmann 12 (31.3.2012) Stockmann Beauty-butiker som säljer kosmetikprodukter.
Stockmann Outlet-butiker
Stockmann har en Outlet-butik i Finland, en i Ryssland och en i Estland.
Distanshandel
Hobby Hall som koncentrerar sig på distanshandel sammanslogs med varuhusgruppen i början av år 2010. Marknadsföring, logistik, förvaltning och i viss utsträckning inköpsfunktionen har integrerats som en del av varuhusgruppens organisation och synergier har uppnåtts inom flera olika områden. Lönsamheten har kunnat förbättras genom att man endast fokuserat på verksamheten i Finland och resurser har kunnat inriktas särskilt på att utveckla nätbutiken. Syftet med integreringen är att öka koncernens konkurrenskraft inom distanshandeln och att förbättra Hobby Halls totala lönsamhet.
Hobby Hall marknadsför produkter och tjänster till sina kunder genom broschyrer, näthandel och en egen butik. Hobby Halls sortiment består i huvudsak av hushållsmaskiner, elektronik och inrednings- och fritidsprodukter. Hobby Hall är marknadsledaren inom distanshandel i Finland. I Finland har Hobby Hall en butik som stöder näthandeln.
I september 2010 öppnades Stockmannvaruhusens egen nätbutik, som erbjuder ett stort sortiment av märkesprodukter inom mode, hem och elektronik för den finska marknaden. Till Stockmann.com-nätbutiken har man anslutit tjänster inom traditionell handel, och samtidigt har varuhusen blivit genuina flerkanalshandlare. Hobby Halls kompetens inom distanshandeln och de investeringar som har gjorts i denna har utnyttjats i Stockmann-nätbutikens processer och bakgrundsfunktioner i så stor utsträckning som möjligt. Inom varuhusgruppen verkar också Akademiska Bokhandelns näthandel som kommer att förnyas under 2012.
I tabellen nedan presenteras indelningen av varuhusgruppens omsättning per produktgrupp år 2011.
Produktgrupp | Andel av försäljningen 2011 |
Mode | 47 % |
Livsmedel | 22 % |
Fritid och övriga intressen | 13 % |
Hem | 12 % |
Böcker, tidskrifter och papper | 5 % |
Lindex
Modekedjan Lindex hade totalt 446 butiker 31.3.2012. Av dessa finns 209 i Sverige, 96 i Norge, 55 i Finland, 7 i Estland, 7 i Lettland, 10 i Litauen, 4 i Polen, 14 i Tjeckien, 4 i Slovakien och 18 i Ryssland. Dessutom har Lindex 18 franchisingbutiker i Saudiarabien, fem i Förenade Arabemiraten, tre i Bosnien-Hercegovina och en på Island. Lindex affärskoncept omfattar försäljning av inspirerande modekläder till modemedvetna, kvinnliga kunder. I företagets sortiment ingår damkläder och underkläder, barnkläder och kosmetik.
Lindex huvudkontor finns i Göteborg i Sverige. Bolagets administration och ledning har centraliserats till huvudkontoret. Lindex utgör en underkoncern vars moderbolag är AB Lindex. Till koncernen hör försäljningsbolagen i Sverige, Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien och Slovakien samt bolag som främst bedriver inköpsverksamhet i Asien.
Ett centralt mål i Lindex strategi är att expandera. Huvudparten av expansionen sker på de nuvarande marknaderna i Ryssland, Polen, Slovakien och Tjeckiska Republiken. Dessutom har Lindex tillsammans med sin franchisingpartner öppnat mer än 20 butiker i Mellanöstern på tre år. Lindex har även slutit nya franchisingavtal. Till följd av avtalen öppnade Lindex tre butiker i Bosnien- Hercegovina under 2010–2011 och en butik på Island 2011.
Lindex nätbutik expanderade från Sverige, Finland och Danmark till hela EU-området i januari 2011. I april öppnades nätbutiken också i Norge då nätbutiken fungerade i 28 europeiska länder.
År 2011 uppgick Lindex omsättning till 624,1 miljoner euro, och rörelsevinsten till 41,2 miljoner euro. Lindex andel av Stockmannkoncernens totala omsättning var 31 procent 2011. I slutet av 2011 var antalet anställda 4 653.
Seppälä
Seppälä är den mest omfattande modekedjan i Finland och Estland. I Finland finns 137 butiker och i Estland 20 butiker. Seppälä har 47 butiker i Ryssland, 11 i Lettland, 10 i Litauen och 2 i Ukraina. År 2012 koncentrerar sig Seppälä på att utveckla det nuvarande butiknätverket och förbättra produktiviteten. Några butiker öppnas och några butiker stängs på alla marknadsområden. Seppäläs expansion till Baltikum inleddes så tidigt som år 1996, då den första butiken öppnades i Estland. År 2003 inleddes verksamheten i Lettland och år 2005 i Litauen. År 2004 öppnade Seppälä den första butiken i Ryssland och år 2008 i Ukraina. Butikerna i Ukraina kommer att läggas ned senast i slutet av 2012.
År 2011 uppgick Seppäläs omsättning till 143,8 miljoner euro. Rörelsevinsten uppgick till 1,4 miljoner euro. Seppäläs andel av Stockmannkoncernens totala omsättning var 7 procent år 2011. Seppälä hade 1 506 anställda 31.12.2011.
I tabellen nedan presenteras utvecklingen av antalet Seppälä-butiker per land åren 2009–2011.
Finland | Ryssland | Estland | Lettland | Litauen | Ukraina | |
2009 | 134 | 37 | 19 | 11 | 10 | 2 |
2010 | 137 | 43 | 21 | 11 | 10 | 2 |
2011 | 137 | 47 | 20 | 11 | 10 | 2 |
Innehav av affärsfastigheter
Stockmann äger varuhusfastigheterna i Helsingfors och Tallinn samt varuhus- och köpcenterfastigheten i S:t Petersburg. I Riga i Lettland äger Stockmann varuhusbyggnaden och ett bindande avtal har tecknats avseende köp av markgrunden. De övriga varuhusen verkar i hyrda lokaler.
Marknadsområden
Före förvärvet av Lindex hade Stockmann verksamhet i Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen. I och med Lindex utvidgades Bolagets verksamhet till Sverige, Norge, Tjeckien och Slovakien. År 2008 utvidgades Bolagets verksamhet till Ukraina när Seppälä öppnade sin första butik i landet, men verksamheten i Ukraina kommer att läggas ned senast i slutet av 2012. I början av år 2011 utvidgades verksamheten till Polen då Lindex öppnade sin första butik där. Dessutom har Lindex franchisingpartner öppnat Lindex-butiker i Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, på Island samt i Bosnien-Hercegovina. Enligt Stockmanns tillväxtstrategi sker den framtida tillväxten i allt högre grad på den utländska marknaden, i synnerhet i Ryssland.
Kunder och kundservice
På Stockmanns alla affärsområden är kundernas nöjdhet hörnstenen i affärsverksamheten. Konkurrenskraftiga priser, en tillförlitlig kvalitet och en bra kundservice är avgörande faktorer när det gäller att uppnå detta mål. Stockmannkoncernen erbjuder en stor kundgrupp ett omfattande produktsortiment. Enligt Stockmanns ledning är Stockmanns varumärke väldigt uppskattat i alla åldersgrupper och i alla befolkningsgrupper. Lindex, Hobby Halls och Seppäläs varumärken är starka bland de egna målgrupperna.
Genom en bra kundservice och ett brett produktsortiment strävar Stockmann efter att erbjuda shoppingupplevelser för sina kunder. Viktiga delområden är:
− en sakkunnig, kompetent och välutbildad försäljningspersonal
− marknadsföringsprogram som stödjer uppfattningen om en modern och internationell föregångare samt
− ett stamkundsprogram vars mål är att skapa och bibehålla långvariga kundrelationer.
Stockmanns mål är att ha en kompetent och välutbildad personal som ger kunderna utmärkt service. De olika avdelningarna har egna utbildningsprogram inom kundservice och produktinformation för försäljarna.
Inköp av produkter
Stockmanns inköpare har skapat långvariga relationer med många varuleverantörer. Stockmann erbjuder kunderna både internationella märkesprodukter och produkter under egna märken. Stockmann strävar efter att säkerställa att alla varuleverantörer följer höga kvalitetsstandarder och Stockmanns instruktioner. Tack vare sin storlek och omfattningen av butiksnätverket är Stockmann en viktig distributionskanal för många varuleverantörer i arbetet med att nå målkunderna.
Stockmann håller intensiv kontakt med varuleverantörerna, ger respons både på efterfrågan på de produkter som leverantörerna erbjuder och på kundernas behov, deltar vid behov i produktutvecklingen och får information om framtida trender av varuleverantörerna.
Lindex inköpskontor i Kina, Indien, Bangladesh, Pakistan och Turkiet har ändrats till Stockmannkoncernens inköpskontor som även betjänar varuhusgruppen och Seppälä.
Logistik och hantering av omsättningstillgångar
Stockmanns verksamhet bygger på en flexibel logistik och effektiva varuflöden. Stockmanns varuinköp har decentraliserats efter de varierande behov som varuhusgruppen, Lindex och Seppälä har. Alla affärsenheter ansvarar själva för det egna sortimentet, inköpsvolymerna och distributionen av produkterna till de egna försäljningskanalerna.
Varuhusgruppen
Finland och de baltiska länderna
Varuhusens logistikcentral i Finland är uppdelad i tre fastigheter i Helsingfors och Vanda. Varuhusen i Baltikum betjänas av Baltikums logistikcentral i Riga. Produkter levereras dagligen till varuhusen i Finland och de baltiska länderna.
Hobby Halls logistikcentral i Vanda inledde sin verksamhet i början av år 2000. Från centralen skickas också leveranserna från nätbutiken xxxxxxxxx.xxx. Logistikcentralen har en yta på totalt cirka 22 000 kvadratmeter. Från centralen sänds 3 000–5 000 paket per dag. Maximalt sänds 13 000 paket per dag. Paketen levereras till kunderna per post.
Ryssland
Varuhusgruppens logistikcentral i Ryssland flyttade till nya lokaler i nordvästra Moskva i början av 2011. Från logistikcentralen levereras varor till varuhusen i Ryssland dagligen. Produkter distribueras varje vecka till Bestseller-butikerna.
Lindex
Våren 2008 togs Lindex distributionscentral i Partille nära Göteborg i bruk. Produkterna transporteras till distributionscentralen varifrån de levereras direkt till butikerna. Resten av produkterna förvaras i lagret och skickas i separata leveranser efter behov. För närvarande ansvarar Lindex för hela logistikkedjan, medan en extern part ansvarade för den tidigare. Den största fördelen med den egna logistikcentralen är en mer effektiv och mer flexibel distribution. Under år 2010 har Lindex börjat sköta logistiken utanför Norden med hjälp av sin tjeckiska logistikpartner. Behovet av tilläggskapacitet har ökat då verksamheten har vuxit.
Seppälä
Seppäläs logistikcentral ligger i Vanda. Logistikcentralen har en yta på cirka 7 000 kvadratmeter. Logistikcentralen i Vanda betjänar samtliga Seppäläbutiker i de olika länderna. Varor levereras dagligen till Finland och de baltiska länderna och varje vecka till butikerna i Ryssland.
Samhällsansvar
Ansvarsfullhet är en av Stockmannkoncernens sex grundläggande värderingar, och samhällsansvaret är en del av Stockmanns normala långsiktiga verksamhet. Arbetet som hänför sig till samhällsansvaret baseras på den strategi för samhällsansvar som Stockmanns ledningsgrupp godkänt. Stockmann förband sig år 2011 till FN:s Global Compact-initiativ. Förbindelsen gäller koncernens alla affärsenheter. Stockmann har förbundit sig att stödja och främja Global Compacts 10 principer gällande mänskliga rättigheter, arbetslivet, miljön och arbetet mot korruption. Genomförandet av samhällsansvaret och det tillhörande utvecklingsarbetet leds av en styrgrupp med åtta personer, som i sin tur leds av varuhusgruppens direktör, som också är en av koncernens vice verkställande direktörer. Alla affärsenheter och betydande funktioner har representanter i styrgruppen. Alla affärsenheter har egna samhällsansvars- och miljösakkunniga.
Miljöansvar
Affärsenheternas miljöarbete bygger på en miljöpolicy som godkänts av Stockmanns styrelse och på en strategi för samhällsansvar som godkänts av koncernens ledningsgrupp. Enligt miljöpolicyn förbinder sig Stockmann att främja och stödja principerna för en hållbar utveckling i affärsverksamheten. Den gemensamma miljöpolicyn tillhandahåller enhetliga arbetsinstruktioner för affärsenheternas miljöarbete. Certifikatet ISO 14001, som Bureau Veritas Certification har beviljat Stockmanns varuhusgrupps miljösystem, omfattar funktionerna i Stockmanns varuhus i Finland och i Akademiska Bokhandelns butiker samt varuhusgruppens gemensamma inköps- och lagerfunktioner i Sockenbacka i Helsingfors.
Ansvarsfull importhandel
Stockmann är medlem i nätverket för ansvarsfull importhandel som samordnas av Centralhandelskammaren och har förbundit sig att främja tillämpningen av de etiska principer för importhandel som fastställts av nätverket. Dessutom har Stockmann förbundit sig till den internationella varuhusorganisationen IADS:s principer för ansvarsfull importhandel. Stockmannkoncernen förutsätter socialt ansvarsfull verksamhet av varuleverantörerna och kräver att leverantörerna ingår en förbindelse i anknytning härmed som bygger på Förenta Nationernas och Internationella Arbetsorganisationens utlåtanden och avtal. Enligt förbindelsen förbinder sig Stockmanns varuleverantörer att inte utnyttja barn- eller tvångsarbetskraft, att inte utöva diskriminering och att garantera trygga arbetsförhållanden och tillräckliga löner för de anställda. Stockmann är medlem i BSCI som är en samarbetsorganisation för europeiska företag och organisationer. BSCI förenar medlemmarnas resurser när det gäller kvalitetsrevisioner hos varuleverantörer, och organisationens mål är att förbättra arbetsförhållandena hos medlemsföretagens varuleverantörer i riskländer och att även förtydliga och samordna de metoder som används till att kontrollera varuleverantörernas verksamhet. Samtliga inköpskontor inom koncernen har lokala kvalitetsrevisorer som övervakar genom kvalitetsrevisioner på fabrikerna att kraven angående produktionsförhållandena iakttas. Lindex har också utbildat varuleverantörer i frågor om arbetsförhållanden på lokala seminarier och workshops som anordnats av antingen Lindex eller BSCI.
Transparens i verksamheten
Stockmann är grundare och medlem i Transparency Suomi ry som främjar arbete mot internationell korruption. Takorganisationen Transparency International har verksamhet i 90 länder. Koncernens starkt ökande internationella verksamhet medför utmaningar även när det gäller arbetet mot korruption. Koncernens utgångspunkt är under alla förhållanden att verksamheten i samtliga länder bedrivs enligt koncernens grundläggande värderingar och instruktioner samt lokala lagar och bestämmelser.
Strategiska franchisingpartners
Stockmann har beslutat att säga upp det franchising-avtal som det ingick med den danska modekoncernen Bestseller om verksamheten i Ryssland år 2004 före slutet av 2012. Bestseller-franchising har varit förlustbringande för Stockmann varje år efter att verksamheten inleddes 2005. Stockmann hade 14 (31.3.2012) Bestseller-butiker i Ryssland, varav en del omvandlas till Lindex- butiker.
Franchisingpartnerskapet med Nike Russia, som inleddes år 2006, upphörde i slutet av år 2009 på grund av att Nike- affärsverksamheten i Ryssland inte uppnådde försäljnings- och avkastningmålen. Stockmann hade sju Nike-butiker i Ryssland.
Stockmanns franchisingpartner i Finland är den spanska koncernen Inditex, och enligt avtalet med koncernen har Stockmann fyra Zara-butiker i Finland.
Lindex har ingått ett franchisingavtal med en saudiarabisk parnter om att öppna Lindex-butiker i länder i Mellanöstern. Utifrån avtalet öppnades totalt 17 Lindex-butiker i Saudiarabien och två butiker i Förenade Arabemiraten åren 2008–2011. I enlighet med avtalet som tecknats med en annan franchisingpartner öppnades under 2010–2011 tre nya Lindex-butiker i Bosnien-Hercegovina. Under 2011 öppnades en butik på Island med en ny franchisingpartner. Franchisingpartnern gör butiksinvesteringar, anställer personal och ansvarar för hela detaljhandelsverksamheten. Genom franchisingsamarbetet kan Lindex utnyttja sitt varumärke genom att etablera sig i ett nytt omfattande marknadsområde med stor köpkraft och därigenom öka volymen med tämligen låga affärsrisker.
Konkurrens
Konkurrensen inom detaljhandeln är hård på Stockmanns alla marknadsområden. Till konkurrensfaktorerna hör bland annat bilden av varumärket, rykte, stil, kvalitet, prisnivå, butikernas utseende, kundservice, trivsel och enkelhet vid inköp. Stockmann konkurrerar i huvudsak med andra varuhus, detaljaffärer och nätbutiker. Utöver att Stockmann konkurrerar inom produkthandeln konkurrerar företaget bl.a. om kompetent arbetskraft, goda affärsplatser och hyresvillkor för affärslokaler.
Varumärket Stockmann och övriga immateriella tillgångar
Varumärket Stockmann är en viktig del av Stockmanns affärstransaktioner och stödjer Stockmanns rykte och marknadsföring. Enligt Stxxxxxxxxxxxxxxxxx xppfattning har Bolagets varumärke associerats med kvalitet, värden och innovationsförmåga redan i mer än hundra år, och varumärket Stockmann kan anses vara ett av de mest kända och högst uppskattade varumärkena i Finland.
Stockmann anser att de registrerade varumärkena och de övriga immateriella tillgångarna är värdefulla konkurrensfördelar vid marknadsföringen. Utöver butikskedjornas varumärken och kampanjvarumärken (t.ex. Gaxxx Xxxxx) har Stockmann flera varumärken som är Bolagets egna såsom VILLA STOCKMANN, CASA STOCKMANN, GLOBAL ESSENTIALS, BODYGUARD, BOGI, CAP HORN, STOCKMANN HERKKU DELIKATESS och STOCKMANN HERKKU GOURMET.
Stockmann strävar efter att förebygga alla förseelser mot varumärkena och är berett att vidta rättsliga åtgärder i Finland och vid behov i vilket land som helst för att skydda varumärkena, upphovsrätten och de övriga immateriella tillgångarna. Stockmanns varumärken är skyddade i alla de länder där Stockmann bedriver kommersiell verksamhet. De webbadresser som Stockmann använder är också registrerade i Bolagets namn.
Specialkampanjer och -program
Stamkundsprogram
När stamkundsprogrammet inleddes år 1986 var Stockmann en banbrytare i Finland. Stamkundsförhållandet upprätthålls med månatliga förmåner. Marknadsföringen till stamkunderna förnyades år 2010. Ett förmånshäfte, som även finns på Stockmanns webbplats, skickas hem till alla stamkunder i Finland. Tidskriften Exclusive skickas till Exclusivegruppen och den fokuserar på det utökade produkt- och tjänstesortimentet i Helsingforsvaruhuset. I februari 2011 lanserades i Finland den nya Firstnivån för de stamkunder som handlar mest. Nixxx xörde med sig flera nya förmåner och tjänster. I Finland, Ryssland och Baltikum har Stockmann redan mer än 2,5 miljoner stamkunder.
Optionsprogram för stamkunder
Stockmann var banbrytare när Boxxxxx xog fram stamkundsoptionerna. Med hjälp av stamkundsoptionerna har Stockmann på ett framgångsrikt sätt lyckats öka antalet aktieägare.
År 2008 fattade den ordinarie bolagsstämman beslut om ett nytt optionsprogram för stamkunder, vars villkor motsvarar det optionsprogram för stamkunder som emitterades år 2006. Den ordinarie bolagsstämman 2009 ändrade villkoren för det nya optionsprogrammet för stamkunder på så sätt att teckningspriset för de aktier som ska tecknas med optioner är den med omsättningen vägda medelkursen i februari 2009 i stället för den motsvarande medelkursen år 2008. Nästan 18 000 stamkunder utnyttjade sina stamkundsoptioner för år 2008 och tecknade Stockmanns aktier med dem år 2011. Till följd av teckningarna fick Stockmann cirka 10 000 nya aktieägare. Den ordinarie bolagsstämman för 2012 beslutade om ett nytt optionsprogram för stamkunder, som motsvarar det optionsprogram för stamkunder som lanserades 2008.
Kampanjen Galna Dagar
Stockmanns kampanj Galna Dagar är en av de största och mest kända varuhuskampanjerna i Europa. Kampanjen genomförs i alla Stockmannvaruhus i Finland, Baltikum och Ryssland på både våren och hösten. Kampanjen Gaxxx Xxxxx xyllde 25 år 2011. Under Gaxxx Xxxxx xäljs kampanjprodukter som har anskaffats särskilt för kampanjen under fem dagar i varuhusen. Försäljningen under Gaxxx Xxxxx xar utgjort cirka 12 procent av varuhusgruppens årliga försäljning.
Personal
Antalet anställda i Stockmannkoncernen har ökat och personalen har blivit mer internationell särskilt i Ryssland på grund av de nya varuhus som öppnades under 2009, 2010 och 2011. I och med att Lindex utvidgade sig till Slovakien 2009 och till Polen 2011 har nya länder inkluderats i personalen. I slutet av år 2011 uppgick koncernens personalstyrka till 15 960 (i slutet av år 2010 till 16 184 och i slutet av 2009 till 14 836). Cirka 55 procent, dvs. 8 723 personer, av personalen var sysselsatt i utlandet (8 754 år 2010 och 7 683 personer år 2009). Under den räkenskapsperiod som slutade vid utgången av år 2011 fördelades personalstyrkan enligt marknadsområde på så sätt att 42 procent var sysselsatt i Finland, 20 procent i Sverige och Norge, 27 procent i Ryssland och Ukraina, 10 procent i Baltikum, Tjeckien och Slovakien samt 1 procent i koncernens inköpskontorsländer i Asien.
I följande tabell presenteras Stockmannkoncernens personalstyrka under de tre senaste räkenskapsperioderna.
Koncernens personalstyrka | |||
1.1.2011 - | 1.1.2010 - | 1.1.2009 - | |
31.12.2011 | 31.12.2010 | 31.12.2009 | |
Personalstyrka vid slutet av perioden | 15 960 | 16 184 | 14 836 |
Personalstyrka i Finland vid slutet av perioden | 7 237 | 7 430 | 7 153 |
Personalstyrka i utlandet vid slutet av perioden | 8 723 | 8 754 | 7 683 |
Andelen sysselsatta i utlandet av hela personalen, % | 55 | 54 | 52 |
Antal anställda i medeltal | 15 964 | 15 165 | 14 656 |
Personal i medeltal, omräknat till heltidsanställda | 12 172 | 11 503 | 11 133 |
Betydande avtal | |||
Stockmann sålde hela aktiestocken i dotterbolaget Kiinteistö Oy Mannerheimintien Pysäköintilaitos 30.9.2009 med ett undertecknat avtal till Ömsesidiga arbetspensionsbolaget Varma. I detta samband slöt Stockmann ett hyreskontrakt om lokalerna i parkeringsanläggningen, och utifrån kontraktet fortsätter Stockmann verksamheten med parkeringsanläggningen i Helsingfors varuhus med hjälp av en extern aktör.
Rättegångsprocesser
AB Lindex har på rättslig väg krävt avdragsgillhet av Lindexkoncernens tyska bolags förluster på cirka 70 miljoner euro i den svenska beskattningen. Göteborgs kammarrätt hävde de positiva beslut som AB Lindex fick i länsrätten år 2008, varpå Lindex blev tvungen att återbetala ca 23,8 miljoner euro skatter och räntor till beskattningsmyndigheterna. Bolagets fortsatta åtgärder i detta ärende är beroende av slutresultatet av den nedan nämnda processen för avlägsnande av den dubbla beskattningen för AB Lindex och Lindex GmbH.
AB Lindex och dess tyska dotterbolag Lindex GmbH har bett behöriga myndigheter i Tyskland och Sverige att avlägsna koncernens interna dubbla beskattning från skatteåren 1997–2004 med stöd av skatteavtal mellan länderna samt EU:s arbitrationsbestämmelse. Den dubbla beskattningen är en följd av Lindex GmbH:s beskattning enligt prövning, vilken ökade Lindex GmbH:s inkomster med sammanlagt 94 miljoner euro. Processen framskred 2011 och det är möjligt att ärendet avgörs under 2012. Beroende på myndigheternas beslut, kan AB Lindex i återbäring få en del eller hela den skatt, dvs. cirka 26 miljoner euro, som betalats på basen av de påförda inkomsterna. Skatteinverkan av kravet har inte bokförts via resultaträkningen.
Bolagen som hör till Stockmannkoncernen är inte delaktiga i några andra betydande pågående rättegångsprocesser.
Försäkringar
Stockmanns ledning anser att Bolagets verksamhet och tillgångar har försäkrats på det sätt som motsvarar marknadspraxisen i branschen samt enligt de krav som bygger på lagstiftning och avtal angående Bolaget.
STYRELSE, LEDNING OCH REVISORER
Allmänt
I enlighet med aktiebolagslagen och Stockmann Oyj Abp:s (Bolagets) bolagsordning är ansvaret för kontrollen och förvaltningen av Bolaget fördelat mellan bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Aktieägarna deltar i kontrollen och förvaltningen av Bolaget genom beslut som fattas på bolagsstämmorna. Det är i regel styrelsen som sammankallar bolagsstämman. Dessutom ska en bolagsstämma hållas om Bolagets revisor eller aktieägare som representerar minst en tiondedel av alla aktier emitterade av Bolaget skriftligen kräver att bolagsstämman ska sammankallas.
Förvaltningsprinciper
Bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören är de organ inom moderbolaget Stockmann Oyj Abp som ansvarar för koncernens förvaltning och verksamhet.
Bolagsstämma
Bolagsstämman är Bolagets högsta beslutande organ. Ordinarie bolagsstämma hålls årligen före utgången av juni månad. Stockmann har två aktieserier, av vilka varje aktie i A-serien berättigar till att med tio röster rösta vid bolagsstämman och varje aktie i B-serien med en röst. En A-aktie kan på anmodan av aktieägare omvandlas till en B-aktie ifall omvandlingen kan ske inom ramarna för minimi- och maximiantalet aktier per aktieslag.
Bolagsordningen omfattar en bestämmelse om skyldighet till inlösning av aktier i två steg. En aktieägare vars andel av bolagets samtliga aktier eller av det röstetal som aktierna medför uppgår till eller överstiger 33 1/3 procent, är skyldig att på de övriga aktieägarnas anmodan lösa in deras aktier och övriga värdepapper som enligt aktiebolagslagen berättigar till aktier. Ifall ett tidigare inlösningsanbud inte har lett till inlösning av samtliga aktier i Bolaget, blir aktieägaren tvungen att ge ett nytt inlösningsanbud, om aktieägarens andel av alla Aktier i Bolaget eller det röstetal som Aktierna medför uppnår eller överskrider 50 procent.
Den ordinarie bolagsstämman bl.a. godkänner varje år Bolagets bokslut samt fattar beslut om dividender och val av styrelsemedlemmar.
Styrelse och ledningsgrupp
Styrelse
Styrelsen har det allmänna ansvaret för Bolagets och dess dotterbolags administration samt för organiseringen av Bolagets verksamhet på ett ändamålsenligt sätt. Styrelsen bekräftar principerna för Bolagets strategi, organisation, bokföring och övervakning av finansförvaltningen samt utnämner Bolagets verkställande direktör. Verkställande direktören svarar för förverkligandet av Bolagets strategi och skötseln av Bolagets löpande ärenden i enlighet med styrelsens anvisningar och bestämmelser. Utöver de uppgifter som separat bestämts i lagen och bolagsordningen har styrelsen bl.a. till uppgift att fastställa de långsiktiga strategiska och ekonomiska målen för Bolaget, att godkänna budgetarna och att besluta om betydande enskilda investeringar, företags- och fastighetsaffärer och andra strategiskt betydande projekt. Styrelsen godkänner även principerna för riskhanteringen i Bolaget.
Bolagsstyrelsen har minst fem och högst nio medlemmar, som väljs för ett år i taget. Styrelsen väljer en ordförande och en vice ordförande inom sig för ett år i taget. För närvarande har styrelsen åtta medlemmar, varav ingen arbetar på heltid. Av Bolagets operativa ledning deltar verkställande direktören, vice verkställande direktörerna och direktören för juridiska ärenden regelbundet i styrelsemötena. De är inte styrelsemedlemmar. Direktören för juridiska ärenden är styrelsens sekreterare. I styrelsemötena deltar dessutom två representanter för personalen som inte heller är styrelsemedlemmar. Den ena av representanterna för personalen väljs av arbetstagarrepresentanterna för Stockmanns koncernnämnd och den andra av föreningen som representerar Stockmanns högre tjänstemän.
Styrelsen har fastställt en arbetsordning för sig själv. I arbetsordningen anges principerna för styrelsens sammansättning och valmetoden för styrelsen, styrelsens uppgifter, beslutsförfarande och mötespraxis samt principerna för styrelsens självvärdering. Styrelsen sammanträdde 9 gånger år 2011. Den genomsnittliga deltagarprocenten var 100. Styrelsen har bildat ett utnämnings- och belöningsutskott som sammanträdde 6 gånger år 2011. Följande personer hör till styrelsen vid datumet för detta Prospekt:
Namn Födelseår Ställning Utnämningsår
Xxxxxxxxxxx Xxxxxx * 1948 | Ordförande | 1985 | ||
Xxxx Xxxxxxxx * 1962 | Vice ordförande, medlem | 1998 | ||
Kax-Xxxxxx Xxxxx * 1955 | Medlem | 2007 | ||
Xxx Xxxxxxxxx ** 1958 | Medlem | 2000 | ||
Xxx Xxxxxxx ** 1972 | Medlem | 2012 | ||
Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx-Xxxxxxxxx * 1962 | Medlem | 2010 | ||
Xxxxxx Xxxx-Xxxxxxxx ** 1952 | Medlem | 2004 | ||
Dax Xxxxxxxx * 1961 | Medlem | 2011 | ||
* Oberoende av Bolaget ** Oberoende av Bolaget och den betydande aktieägaren |
Xxxxxxxxxxx Xxxxxx xar varit ordförande för Stockmanns styrelse sedan 2007 och medlem i styrelsen sedan 1985. Taxxxx xar också varit koncerndirektör för Partek Oyj Abp 1990–2002, ordförande för Svenska folkpartiet rp 1985–1990, undervisningsminister 1987– 1990, justitieminister 1979–1987, riksdagsledamot 1975–1991 och assistent i handelsrätt vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi 1973–1975. Taxxxx xar varit kansler vid Åbo Akademi 2004–2009.
Taxxxx xar varit styrelseordförande vid Finnair Abp 2003−2011, Oy Mizar Ab 2002–2004, Lifim Oy Ab 2003–2005 och Finlands Näringsliv EK r.f. 2005–2006. Taxxxx xar varit styrelsemedlem i Stiftelsen för Åbo Akademi 1998–2003 och styrelseordförande sedan 2003 samt styrelsemedlem i Föreningen Konstsamfundet r.f. 1996–2004 och styrelseordförande sedan 2004.
Taxxxx xar varit styrelsemedlem i Sampo Abp sedan 1998, Furuvik Invest Ab sedan 2002, Luvata Oy sedan 2002, Xxxxxxx Xxxxxxxx Xtiftelse sedan 1996, Rettig Group Oy Ab sedan 2012, Konecranes Oyj 1995–2001, Wärtsilä Oyj Abp 1996–2002, Boliden Ab 2003– 2005, Försäkringsaktiebolaget Skandia 2004, Hormos Medical Oyj Ltd 2003–2005, Raisio Oyj 2003–2006 samt Raisio Oyj:s forskningsstiftelse 2004–2006 samt Nordkalk Oy Ab 2003–2012.
Därtill har han varit ordförande för Partiosäätio-Scoutstiftelsen rs:s förvaltningsråd sedan 2009, medlem i Ab Kelonia Oy:s förvaltningsråd sedan 2002 och medlem i Svenska litteratursällskapet i Finland r.f.:s placeringsutskott sedan 1982.
Under räkenskapsperioden 2011 uppgick Taxells arvoden för styrelsearbetet till totalt 82 000 euro, varav 1 504 B-aktier betalades i aktiearvode, värde 32 290,08 euro, och 49 709,92 euro i penningarvode.
Kax-Xxxxxx Xxxxx xar varit styrelsemedlem i Stockmann sedan 2007. Bexxx xar varit verkställande direktör för Föreningen Konstsamfundet rf sedan 2006, medlem i Skandinaviska Enskilda Bankens ledningsgrupp 2000–2001, SEB Asset Managements direktör 1998–2000, Anx Xxxxxxxxx Xb:s verkställande direktör 1986–1998, Oy Bensow Ab:s vice verkställande direktör 1985–1986, Anx Xxxxxxxxx Xb:s förvaltningschef 1984–1985 och Ky xxx Xxxxx & co:s förvaltningschef 1982–1983.
Bexxx xar varit styrelseordförande för Oy Finnovator Agency Ab sedan 1997, Fiskars Abp sedan 2006, Oy City Forum Ab 2006– 2009, Schildts & Söderströms Ab sedan 2006, Graafinen teollisuus Oy - Grafiska Industri Ab sedan 2006, Oy Insulanova Ab:ssa sedan 2006, Ab Mercator Oy sedan 2006, Ab Forum Capita Oy sedan 2007, November Sierra Ab 2007–2011, Mixx Xxxxxxx Xb sedan 2007, KSF Media Ab sedan 2007, KSF Invest Ab 2007–2009, KSF Media Holding Ab sedan 2008, K-Develop Oy sedan 2008, SEB Funduz Polen 2002–2003, Finaref Sverige Ab 2000–2004, Helsingin Pörssiklubi ry Helsingfors Börsklubb rf 2002–2005, Ellos Tili Oy 1999–2006, Ag Fastighetsförmedling Ab 2002–2006, Redcats Oy 2002–2006, Oy JL-Outsourcing 2005–2006, Finaref Oy sedan 2004, samt Insulanova Invest Ab sedan 2008.
Dessutom har Bexxx xarit styrelsemedlem i Aktia Sparbank Abp 2003–2004 och ordförande 2005–2009, styrelsemedlem i Hufvudstadsbladet Ab 2006 och ordförande 2006–2008, styrelsemedlem i Österbottningen Ab 2006–2007 och ordförande 2007, styrelsemedlem i Västra Nylands Tidningar Ab 2006–2007 och ordförande 2007–2008, styrelsemedlem i Jotex Finans Aktiebolag 2007 och ordförande 2004–2007, styrelsemedlem i Kamppiparkki Oy Ab 2006 och ordförande 2006–2011 samt styrelsemedlem i Ab Kelonia Oy sedan 2006 och medlem i förvaltningsrådet 2006–2008.
Bexxx xar varit styrelsemedlem i Hasselinvest Ab sedan 2002, Oy Xxxxxx Xxxxxxxx Xb sedan 2004, Ramirent Oyj sedan 2004, Beck & Joergensen A/S sedan 2005, Xxxxxx Xxxxxxxxx Xtiftelse sedan 2006, Östra Nylands Tidningar Ab 2006–2008, Forum för ekonomi och teknik sedan 2006, Fastighetsaktiebolaget Seminarieparken 2006–2011, Finlandssvenska Upplagsverk sedan 2006, Oy Kelonia Placering Ab sedan 2006, Bokförlaget Atlantis Aktiebolag sedan 2007, Järsö Invest Ab sedan 2007, Investmentbolaget Torggatan 14 Ab sedan 2007, Kelonia Service Ab Oy 2007–2009, Mixx Xxxxx Xb 2007–2011, Xxxx Xxxxx Xb 2007–2011, Mixx Xxxxxxx Xb 2007–2011, Oy Realinvest Ab 2007–2011, Pension försäkringsaktiebolaget Veritas sedan 2007, Tenala Buccaneers Ab sedan 2007, Tenala Invest Ab sedan 2007, Wärtsilä Oyj Abp sedan 2008, Xxxxxx Xxxxxxxx-Xiinteistöt Oyj 1998–2004, Gyllenberg Investment Management Ab 1998–2004, Oy Agnivi Ab 1996–2006, Treisladon Oy 2002–2006, Ellos Eesti Osauhing 2003–2006, Konstsamfundet Föreningen rf 2004–2006, Konsulttitoimisto Xxxxxx Xxxxx Xy 2004–2006, Sponda Oyj 2004–2006, Helsingin Pörssiklubi ry Helsingfors Börsklubb rf 2005–2007, Finaref Securities Aktiebolag 2007, Stiftelsen för utbildningsfastigheter i kustregionen sedan 2009 samt Fastighetsaktiebolaget Axxell 2010–2011.
Under räkenskapsperioden 2011 uppgick Berghs arvoden för styrelsearbetet till totalt 42 000 euro, varav 982 B-aktier betalades i aktiearvode, värde 21 082,97 euro, och 20 917,03 euro i penningarvode.
Xxx Xxxxxxxxx xar varit medlem i Stockmanns styrelse sedan 2000. Lixxxxxxx xar varit rektor för Svenska Handelshögskolan sedan 2010, professor i finansiell ekonomi sedan 1990, biträdande professor i nationalekonomi 1985–1990, biträdande professor i finansiering 1984–1985, överassistent och assistent 1980–1984 vid Svenska Handelshögskolan. Lixxxxxxx xar också innehaft en tjänst som post-doc vid Handelshögskolan i Stockholm 1990–1992. Lixxxxxxx xar varit styrelsemedlem i Kommunfinans Abp sedan 2003 och styrelseordförande sedan 2011. Lixxxxxxx xar varit styrelsemedlem i Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennia sedan 2003, Stiftelsen Svenska Handelshögskolan sedan 2005, Catella Property Oy sedan 2010, Veikkaus Oy sedan 2010, Sonera Oyj 2001– 2003, TeliaSonera AB (publ) 2002–2007 samt Metso Oyj 2007–2008. Dessutom har Lixxxxxxx xarit ordförande för placeringsdelegationen vid Statens Pensionsfond sedan 2003, styrelsemedlem i Kyrkans centralfonds pensionsfond sedan 2008, styrelseordförande i Statens kärnavfallshanteringsfond sedan 2009, medlem i investeringskommittén för Statens pensjonsfond – Utland (Norge) 2005–2010 samt indexombudsman för OMX 1993–2007.
Under räkenskapsperioden 2011 uppgick Lixxxxxxxx xrvoden för styrelsearbetet till totalt 42 000 euro, varav 601 aktier i B-serien betalades i aktiearvode, värde 12 903,15 euro, och 29 096,85 euro i penningarvode.
Xxxx Xxxxxxxx xar varit viceordförande för Stockmanns styrelse sedan 2012 och medlem sedan 1998. Niemistö har varit verkställande direktör för Oy Selective Investor Ab sedan 1993 samt förvaltningsdirektör för Suomen Suunto Yhtymä Oy 1992– 1993. Niemistö har varit styrelseordförande i Oy Dextra Ab sedan 2003, Oy Pertitet Ab sedan 2004, Bildkonststiftelsen Ars Fennica sedan 2004 och vice ordförande 1990–2004.
Niemistö har också varit styrelsemedlem i Oy Selective Investor Ab sedan 1993, Tykkimiehet ry sedan 1999–2009, Oy Finn- Engineering Ltd 2007–2011, Suomen Suunto Yhtymä Oy 1992–1993, Oy Pertitet Ab 1980–2004 och H.G. Paloheimo Oy 2003– 2007.
Dessutom har han varit medlem i Raisio Oyj:s förvaltningsråd sedan 2008, rådsmedlem i Försvarsfrämjandet r.f. sedan 1999, övervakare i Nordea Bank Finland Abp (Helsingfors Företagsbank) sedan 1999, rådmedlem i Lastenpsykiatrian tutkimussäätiön neuvottelukunta 2000–2009 och styrelsemedlem i Hjärnstiftelsen i Finland sedan 2009.
Under räkenskapsperioden 2011 uppgick Niemistös arvoden för styrelsearbetet till totalt 41 500 euro, varav 969 aktier i B-serien betalades i aktiearvode, värde 20 803,81 euro, och 20 696,19 euro i penningarvode.
Xxx Xxxxxxx xar varit medlem i Stockmanns styrelse sedan 2012. Sjxxxxx xar arbetat som verkställande direktör för Pocket Shop Ab sedan 2010. Han har varit H&M AB:s globala marknadsföringsdirektör under 2008–2010. Sjxxxxx xar varit Gant Sweden AB:s verkställande direktör 2005–2008 samt Gant AB:s globala marknadsföringsdirektör 2007–2008. Sjxxxxx xar arbetat som ICA Sverige AB:s marknadsföringskommunikationschef 2004–2005 samt som ICA Sverige AB:s marknadsföringschef 2002–2004. Xxx Xxxxxxx xar varit ordförande för Adlern Mindres styrelse sedan 2008. Sjxxxxx xar varit styrelsemedlem i Gant Home AB 2007–2008.
Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx-Xxxxxxxxx xar varit i medlem i Stockmanns styrelse sedan 2010. Taxxxxxxx-Xxxxxxxxx xar varit chef inom finansieringsarrangemang och kapitalmarknad vid Citicorp Investment Bank 1990–1991, biträdande direktör för företagsfinansiering vid Deutsche Bank i Frankfurt och biträdande direktör för strukturerad finansiering i London 1991–1995, produktchef vid Quartal Oy 2001–2002, regionchef för kreditgivning vid Nordic Investment Bank i Helsingfors och haft chefsuppgifter inom kreditgivning och finansiering i S:t Petersburg 2002–2008.
För tillfället är Taxxxxxxx-Xxxxxxxxx xerkställande direktör för och delägare i CTC Consulting Oy. 2008–2010 har Taxxxxxxx- Xxxxxxxxx xarit medlem i Karelia-Upofloor Oy:s styrelse. Hon har också varit medlem i Hartwall Capital Oy:s styrelse 1996–2003 och medlem i bolagets utnämningsutskott 2007–2010 samt styrelsemedlem i Handelsbanken Rahastoyhtiö Oy - Handelsbanken Fondbolag Ab sedan 2012.
Under räkenskapsperioden 2011 uppgick Taxxxxxxx-Xxxxxxxxxx xrvoden för styrelsearbetet till totalt 44 000 euro, varav 1 221 aktier i B-serien betalades i aktiearvode, värde 26 214,17 euro, och 17 785,83 euro i penningarvode.
Xxxxxx Xxxx-Xxxxxxxx xar varit medlem i Stockmanns styrelse sedan 2004. Texx-Xxxxxxxx xar varit direktör för hållbar utveckling i Fortum Abp 2007-2010, kommunikationsdirektör och medlem i koncernens ledningsgrupp 2000–2007, samt miljödirektör 1998– 2000. I Neste Abp har Texx-Xxxxxxxx xarit miljödirektör 1992–1998, miljöforskningschef 1986–1991 samt teknisk rådgivare 1979. Dessutom har hon varit sektorchef vid Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (Sverige) 1982–1986 och äldre forskare 1979– 1982.
Texx-Xxxxxxxx xar varit styrelseordförande i Fortum Esbo Abp 2006 styrelsens vice ordförande i Fortums konststiftelse 2005-2010. Texx-Xxxxxxxx xar varit styrelsemedlem i handelskammaren i Esbo 2002–2006, Aktia Sparbank Abp 2003–2006, Aker Yards ASA 2006–2008, Finländska kammarorkestern 2000–2009 och Fortum Markets 2002–2009. Dessutom har hon varit styrelsemedlem i Stiftelsen Arcada sedan 2009 och styrelsens viceordförande sedan 2011. Texx-Xxxxxxxx xar också varit det svenska Sweco AB:s (publ.) styrelsemedlem sedan 2011.. Dessutom har hon varit medlem i WWF:s förvaltningsråd 1998–2004 samt på nytt sedan 2011, medlem i den rådgivande delegationen i Barn- och ungdomsstiftelsen i Finland sedan 2004, styrelsemedlem i Waxxxx xch Anxxxx xx Xxxxxxxxx xtiftelse sedan 2009 och styrelsemedlem i Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland sedan 2011.
Under räkenskapsperioden 2011 uppgick Teir-Lehtinens arvoden för styrelsearbetet till totalt 42 000 euro, varav 1 000 aktier i B- serien betalades i aktiearvode, värde 21 469,45 euro, och 20 530,55 euro i penningarvode.
Dax Xxxxxxxx xar varit medlem i Stockmanns styrelse sedan 2011. Waxxxxxx xar verkat som Svenska litteratursällskapet i Finland r.f.:s verkställande direktör sedan 2008 och som ekonomidirektör 1997−2008. Han har verkat som verkställande direktör för Ab Kelonia Oy 2000−2008 och som styrelsemedlem sedan 2009. Waxxxxxx xar verkat som Ab Kelonia Placering Oy:s verkställande direktör 2002−2008 och som styrelseordförande sedan 2008. Waxxxxxx xar verkat som styrelseordförande för Ab Kelonia Service Ab 2006−2008 och som styrelsemedlem sedan 2008–2011. Han har varit Aktia Abp:s styrelseordförande sedan 2010, styrelsens vice ordförande 2006−2009 och styrelsemedlem sedan 2003. Waxxxxxx xar varit styrelsemedlem i Ab Unicus Oy 2005−2010, i Amanda Capital Abp 2002−2006 och i Gyxxxxxxxx xondbolag Ab 1999−2002. Åren 1989−1997 arbetade Waxxxxxx xå Oy International Business Machines Ab först inom försäljning och marknadsföring och därefter som finanskonsult från 1990.
Under räkenskapsperioden 2011 uppgick Waxxxxxxx xrvoden för styrelsearbetet till totalt 41 000 euro, varav 707 aktier i B-serien betalades i aktiearvode, värde 15 178,87 euro, och 25 821,13 euro i penningarvode.
Ledningsgrupp
Styrelsen utnämner medlemmarna i koncernens ledningsgrupp. Koncernens ledningsgrupp består av verkställande direktören, vice verkställande direktörerna, direktören för affärsenheterna, ekonomidirektören, utvecklingsdirektören för utlandsverksamheten samt direktören för juridiska ärenden som är ledningsgruppens sekreterare. Stockmann har en gemensam koncernförvaltning. Den kommersiella verksamheten har organiserats i tre affärsenheter: varuhusgruppen, Lindex och Seppälä. Direktörerna för affärsenheterna rapporterar till verkställande direktören och är medlemmar i Bolagets ledningsgrupp. Under ledning av verkställande direktören svarar ledningsgruppen för styrningen av affärsverksamheten samt för sammanställningen av de strategiska och ekonomiska planerna. Se också ”Styrelse, ledning och revisorer – Koncernens operativa struktur”. Följande personer hör till Bolagets ledningsgrupp vid datumet för detta Prospekt:
Namn | Födelseår | Ställning | |
Xxxxx Xxxxxxxx ............................................................. | 1953 | Verkställande direktör | |
Maisa Romanainen ...................................................... | 1967 | Vice verkställande direktör, direktör för varuhusgruppen | |
Pexxx Xxxxxxxxxx...................................................... | 1960 | Vice verkställande direktör, ekonomidirektör | |
Xxxxx Xxxxx ................................................................... | 1955 | Verkställande direktör, Lindex | |
Xxxx Xxxxx-Xxxxx........................................... | 1961 | Verkställande direktör, Seppälä | |
Xxxxx Xxxxxxxxxxx ......................................................... | 1968 | Utvecklingsdirektör för koncernens utlandsverksamhet | |
Juxxx Xxxxxxxx ........................................................... | 1966 | Direktör för juridiska ärenden |
Xxxxx Xxxxxxxx xar varit verkställande direktör för Stockmann sedan 2001. Före det var han vice verkställande direktör för Stockmann 1994–2001, direktör för varuhusgruppen 1992–2001, direktör för Helsingforsvaruhuset 1986–1991, chef för varuhuset i Hagalund 1985–1986 samt bolagets jurist 1978–1984. Inxxx Xxxxxxxx xxergick i Stockmanns tjänst var han inspektör och yngre styrelsesekreterare vid Arbetsministeriet 1976–1978. Pexxxxxx xar också varit medlem i Ömsesidiga Försäkringsbolaget Kalevas förvaltningsråd sedan 2001, styrelsemedlem i Nokian Renkaat Oyj Abp sedan 1999, medlem i Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Varmas förvaltningsråd sedan 2001, medlem i Kreditlagets förvaltningsråd sedan 2001 och vice ordförande för Kreditlagets förvaltningsråd sedan 2007, styrelsemedlem i East Office of Finnish Industries Oy sedan 2008, styrelsemedlem i HC Ässät Pori Oy sedan 2009, styrelseordförande i Jääkiekon SM-liiga Oy sedan 2012, vice ordförande 2005−2007 och styrelseordförande 2007−2011 i Centralhandelskammaren, styrelsemedlem 2005−2010 och vice ordförande för styrelsen 2006−2010 i Förbundet för Finsk Handel, fullmäktigemedlem i Finlands näringsliv EK 2005−2010 samt President, International Association of Department Stores IADS, Executive Committee 2006-2008. Penttilä är vicehäradshövding.
Xxxxx Xxxxxxxxxx har varit direktör för Stockmanns varuhusgrupp och koncernens vice verkställande direktör sedan 2008. Före det var hon direktör för Stockmanns varuhus i Finland och Baltikum 2008, direktör för utlandsvaruhusen 2005–2007, verkställande direktör för varuhuset i Tallinn och Stockmann AS (Estland) 2002–2005, direktör för Smolenskajavaruhuset (Moskva) 1998–2000, inköpschef 1996–1997. Innan Romanainen övergick i Stockmanns tjänst var bl.a. produktchef och inköpschef för BRIO Oy 1990– 1996. Xxxxxxxxxx har varit styrelsemedlem i Atria Abp sedan 2010. Romanainen är ekonomie magister.
Xxxxx Xxxxxxxxxx har varit vice verkställande direktör för Stockmann Oyj Abp sedan 2008 och ekonomidirektör sedan 2000. Innan Vähähyyppä övergick i Stockmanns tjänst var han ekonomidirektör för Svenska Nestlé AB 1997–2000, Nestlé Norden AB, Head of Finance and control, 1997–2000, ekonomidirektör för Suomen Nestlé Oy 1994–1997, direktör vid OKO Venture Capital Oy 1990– 1994, redovisningschef, controller och ekonomidirektör för A-lehdet Oy 1986–1990 samt ekonomichef vid Soilax Oy Ecolab 1984– 1986. Dessutom har Vähähyyppä varit styrelsemedlem i Lyy-Invest Oy sedan 2002 och Leinovalu Oy sedan 2006. Vähähyyppä är ekonomie magister.
Göran Bille har varit medlem i Stockmanns ledningsgrupp sedan 2007 och verkställande direktör för Lindex sedan 2004. Före det har Bille arbetat för H&M som verkställande direktör för Rowells 2003–2004, landschef i Sverige 1998–2003, inköpschef 1987– 1998, ansvarig för inköp och produktion i London 1986–1987, ansvarig för Hongkong 1982–1986. Bille har också varit styrelsemedlem i Gunnebo Ab sedan 2008, Synsam Nordic Ab och Synsam Holding Ab sedan 2008. Bille är ekonom.
Nina Laine-Haaja har varit Seppäläs verkställande direktör sedan 1.1.2012 och anställd hos Seppälä sedan 1986. Hon har haft flera olika arbetsuppgifter i Seppälä och varit medlem i ledningsgruppen sedan 2001 och senast har hon varit direktör för butiksverksamheten. Laine-Haaja är EMBA till sin utbildning.
Lauri Veijalainen har varit utvecklingsdirektör för Stockmannkoncernens utlandsverksamhet sedan 2010. Före det var han
ekonomidirektör för IKEA:s funktioner i Ryssland och OSSE-länderna 2003−2010 samt Skanskas förvaltnings- och ekonomidirektör i Moskva 1998−2003. Veijalainen är styrelsemedlem i Veikkaus Ab sedan 2012.
Jukka Naulapää har varit Stockmann Oyj Abp:s direktör för juridiska ärenden sedan 2006 och ledningsgruppens sekreterare sedan 2001. Han var Stockmanns jurist 1998–2006. Innan Naulapää övergick i Stockmanns tjänst var han advokat på Advokatbyrån Hepo- oja & Lunnas Oy 1991–1998. Naulapää är juris kandidat.
Utnämnings- och belöningsutskottet
Till utnämnings- och belöningsutskottet hör fyra styrelsemedlemmar. Utskottet har till uppgift att bereda ärendena kring utnämning och belöning av verkställande direktören, vice verkställande direktören och de övriga medlemmarna i ledningsgruppen, att bereda förslagen till val av styrelsemedlemmar som lämnas till bolagsstämman och att bereda ärendena kring belöning för förslaget. Vid behov sammanträder utskottet minst en gång om året. Under räkenskapsperioden 2011 sammanträdde utskottet sex gånger.
På sitt möte 15.3.2012 valde styrelsen minister Christoffer Taxell till ordförande för utskottet, och verkställande direktör Kari Niemistö, ekonomie magister Charlotta Tallqvist-Cederberg och verkställande direktör Dag Wallgren till övriga medlemmar av utskottet. Verkställande direktören har närvarorätt på utskottets möten.
Eftersoms Bolagets affärsverksamhets karaktär och omfattning inte har ansetts förutsätta att ett separat granskningsutskott tillsätts, ansvarar styrelsen för granskningsutskottets uppgifter.
Verkställande direktör
Styrelsen utser verkställande direktören för Bolaget och beslutar om dennes anställningsvillkor, som fastställs i ett skriftligt avtal om verkställande direktör. Verkställande direktören leder den operativa verksamheten i Bolaget enligt styrelsens instruktioner och bestämmelser. Hannu Penttilä har varit verkställande direktör sedan 1.3.2001.
Koncernens operativa struktur
I tillägg till verkställande direktören utnämner styrelsen vice verkställande direktören och de övriga medlemmarna i koncernens ledningsgrupp. Ekonomidirektör Pekka Vähähyyppä och varuhusgruppens direktör Maisa Romanainen har från och med 6.11.2008 verkat som Bolagets vice verkställande direktörer. Stockmann har en gemensam koncernförvaltning. Den kommersiella verksamheten har organiserats i tre affärsenheter: varuhusgruppen, Lindex och Seppälä. Strukturförändringen inom koncernen i början av år 2010 innebar att Hobby Hall sammanslogs med varuhusgruppen som en del av Stockmanns flerkanalstrategi. Direktörerna för affärsenheterna rapporterar till verkställande direktören och är medlemmar i Bolagets ledningsgrupp.
Övervakning och riskhantering
Syftet med den interna kontrollen som styrelsen och den operativa ledningen svarar för är att säkerställa en effektiv och resultatrik verksamhet, tillförlitlig information samt iakttagande av regler och verksamhetsprinciper. Styrelsen har fastställt principerna för riskhanteringen och dessa granskas varje år.
En väsentlig del av den interna kontrollen utgörs av den interna kontrollen som verkar som en separat enhet som lyder under verkställande direktören och rapporterar till styrelsen. Den interna kontrollen är en funktion som är oberoende av den operativa verksamheten och som stöder koncernledningen vid verksamhetsstyrningen och riskhanteringen. Den interna kontrollen undersöker och bedömer effektiviteten av affärsverksamheten och den interna övervakningen samt producerar information och rekommendationer till ledningen för att effektivera dessa. Den interna kontrollens verksamhet styrs av riskorienteringen samt tyngdpunkterna i affärsverksamheten och utvecklingen av denna.
Insiders
Stockmann följer den insideranvisning som har beretts av Helsingfors Börs, Centralhandelskammaren och Finlands Näringsliv EK. Enligt 5 kap. 3 § i värdepappersmarknadslagen (495/1989) är styrelsemedlemmarna, verkställande direktören, vice verkställande direktörerna och revisorerna samt de personer som regelbundet får insiderinformation och som har rätt att fatta beslut om Bolagets framtida utveckling och ordnande av affärsverksamhet sådana insiders i Bolaget som är skyldiga att lämna uppgifter. I tillägg till det offentliga insiderregistret över insiders som är skyldiga att lämna uppgifter upprätthåller Stockmann ett företagsspecifikt insiderregister, i vilket man har registrerat de personer som är i Bolagets tjänst och som utifrån sin ställning eller sina uppgifter regelbundet får insiderinformation. Stockmanns styrelse har fattat beslut om att den begränsning i fråga om handel med bolagets aktier som berör insiders är 14 dagar före publiceringen av delårsrapporten eller bokslutet. Däremot har Stockmann ansett det vara ändamålsenligt att inte fastställa en sådan tidsperiod före publiceringen av resultatuppgifterna under vilken Bolaget inte kommenterar sin försäljning eller resultatutveckling.
Förvaltnings- och styrningssystemet
I Stockmanns beslutsprocess och förvaltning iakttas aktiebolagslagen, övriga förordningar om offentligt noterade bolag samt Bolagets bolagsordning. Stockmann följer också Värdepappersmarknadsföreningens insideranvisning och förvaltningskoden (Corporate Governance) för noterade bolag i Finland. Koden är offentligt tillgänglig på Värdepappersmarknadsföreningens webbplats xxx.xxxxxxxxx.xx. Den offentliggjordes 15.6.2010 och började gälla 1.10.2010. Stockmann följer denna kod i sin helhet. Stockmann har sedan räkenskapsperioden 2009 gett en utredning av förvaltnings- och styrningssystemet i enlighet med rekommendation 54 i förvaltningskoden för noterade bolag i Finland.
Några uppgifter om medlemmarna i styrelsen och ledningsgruppen
Ingen av medlemmarna i styrelsen eller ledningsgruppen eller verkställande direktören har, vid datumet för detta Prospekt, under de senaste fem åren
• fått någon dom för bedrägeribrott eller -förbrytelser
• agerat i ledande ställning, t.ex. som medlem i ett förvaltnings-, lednings- eller övervakningsorgan, eller hört till ledningen i ett sådant bolag som har begärts i konkurs, likvidation eller sanering, eller
• varit objekt för justitie- eller tillsynsmyndigheternas (inklusive branschförbundens) åtal eller påföljd eller utmätts en dom av en domstol för oduglighet att verka i något bolags förvaltnings-, lednings- eller övervakningsorgan eller sköta något bolags affärsverksamhet.
Adressen till styrelsemedlemmarna, verkställande direktören och ledningsgruppen är Alexandersgatan 52 B, 00100 Helsingfors.
Intressekonflikter
Om intressekonflikter i fråga om ledningen i finska bolag stadgas i aktiebolagslagen. Enligt 6 kap. 4 § i aktiebolagslagen får en styrelseledamot inte delta i behandlingen av ett ärende som gäller ett avtal mellan styrelseledamoten och bolaget. En styrelseledamot får inte heller delta i behandlingen av ett ärende som gäller avtal mellan bolaget och tredje man, om styrelseledamoten i ärendet har ett väsentligt intresse som kan stå i strid med bolagets intresse. Ovan nämnda bestämmelse ska på motsvarande sätt tillämpas på andra rättshandlingar samt på rättegångar och annan talan. Samma bestämmelser tillämpas i fråga om verkställande direktören.
Bolagets styrelseledamöter, ledamöter i ledningsgruppen eller Bolagets verkställande direktör har inga intressekonflikter mellan uppgifterna i Bolaget och sina privata intressen eller andra uppgifter.
Styrelsemedlemmarnas och ledningsgruppens löner och arvoden
Den ordinarie bolagsstämman fattar beslut om styrelsemedlemmarnas arvoden. Under räkenskapsperioden 2011 utbetalades i enlighet med bolagsstämmans beslut 22.3.2011 ett fast arvode på 76 000 euro till styrelseordföranden, 49 000 euro till vice verkställande direktören och till varje styrelsemedlem 38 000 euro. Cirka 40 procent av årsarvodena utbetalades i Bolagets aktier och resten i pengar. Som mötesarvode utbetalades till alla styrelsemedlemmar 500 euro för varje styrelsemöte. Under räkenskapsperioden 2011 utbetalades till styrelsemedlemmarna totalt cirka 225 918,72 euro i penningarvoden och 7 759 av Bolagets B-aktier i aktiearvoden. Värdet av de utbetalade arvodena uppgick till totalt 392 500,00 euro. De penning- och aktiearvoden som under räkenskapsperioden 2011 utbetalades till varje styrelsemedlem presenteras i detta Prospekt i avsnittet "Styrelse och ledningsgrupp – Styrelse”.
Styrelsens och ledningsgruppens löner, arvoden och anställningsförmåner | |||
mn euro | 2011 | 2010 | 2009 |
Ledningsgruppens löner och andra kortvariga anställningsförmåner Verkställande direktör | 0,7 | 0,6 | 0,6 |
Vice verkställande direktör* | - | - | - |
Övriga medlemmar i koncernens ledningsgrupp | 1,9 | 2,1 | 2,0 |
Styrelsemedlemmarnas arvoden | 0,4 | 0,4 | 0,4 |
Totalt | 3,0 | 3,1 | 3,0 |
* År 2009 hade Bolaget inte längre en sådan suppleant för verkställande direktören som avses i aktiebolagslagen. Därför presenteras vice verkställande direktörernas arvoden i avsnitt Övriga medlemmar i koncernens ledningsgrupp.
tusen euro | 2011 | 2010 | 2009 |
Styrelsemedlemmar och suppleanter | |||
Bergh Kaj-Gustaf | 42,0 | 41,0 | 45,0 |
Etola Erkki | 55,0 | 54,5 | 56,5 |
Liljeblom Eva | 42,0 | 43,5 | 46,0 |
Niemistö Kari | 41,5 | 42,0 | 45,0 |
Tallqvist-Cederberg Charlotta | 44,0 | 40,5 | |
Taxell Christoffer | 82,0 | 81,5 | 84,0 |
Teir-Lehtinen Carola | 42,0 | 42,0 | 45,0 |
Wallgren Dag | 41,0 | ||
Wiklund Henry | 3,0 | 43,5 | 45,5 |
Totalt | 392,5 | 388,5 | 367,0 |
Bolagets ordinarie bolagsstämma beslöt 15.3.2012 i enlighet med förslaget av styrelsens utnämnings- och belöningsutskott att följande årsarvoden utbetalas till de styrelsemedlemmar som väljs för den verksamhetsperiod som avslutas efter den ordinarie bolagsstämman år 2013: till styrelseordföranden 76 000 euro, till styrelsens vice ordförande 49 000 euro och till de övriga styrelsemedlemmarna 38 000 euro. Cirka 40 procent av arvodena betalas som aktier i B-serien. I tillägg till årsarvodena utbetalas ett arvode på 500 euro per möte för deltagandet i styrelsens och dess utnämnings- och belöningsutskotts möten. Dessutom får de som bor utanför huvudstadsregionen ersättning för resekostnaderna.
Medlemmarna i koncernens ledningsgrupp har rätt att gå i pension vid 60–63 års ålder. Man bereder sig för dessa förbindelser med årliga inbetalningar och kostnaderna för dessa uppgick år 2011 för andra än verkställande direktören till 244 271 euro.
Till verkställande direktören erlades år 2011 i lön och naturaförmåner totalt 659 689 euro av vilket 19 100 euro var natura förmåner. Enligt VD-avtalet har verkställande direktör Hannu Penttilä rätt att gå i pension i april 1013 då han fyller 60 år. Penttilä utnyttjar inte denna rätt utan fortsätter som verkställande direktör efter april 2013. Verkställande direktörens pension fastställs enligt lagen om pension för arbetstagare och en separat försäkring som bolaget tecknat. Den ackumulerade pensionen är 60 procent av lönen som fastställs utgående från inkomsterna under förtjänståren 2009–2012 och är ett medeltal av de två mellersta åren. Utbetalningen av tilläggspensionsförsäkringens ackumulerade pension till verkställande direktören börjar då han går i pension. Försäkringspremien år 2011 var 160 135 euro. Uppsägningstiden för verkställande direktören har ömsesidigt fastställts till 6 månader. Om bolaget säger upp avtalet har verkställande direktören efter uppsägningstiden rätt till en ersättning som motsvarar en fast lön för tolv månader. Ingen skild uppsägningsersättning utbetalas efter att verkställande direktören fyllt 60 år.
Styrelsemedlemmarnas och ledningens innehav
I tabellen nedan presenteras det innehav som medlemmarna i Stockmanns styrelse och ledningsgrupp hade i Bolaget 31.3.2012.
Styrelsemedlemmarnas innehav 31.3.2012
Aktier | Närkretsens innehav Aktie A Aktie B | Totalt | ||||
Styrelse | Aktie A | Aktie B | Stamkunds- option 2008 | |||
Taxell Christoffer | 2 375 | 12 762 | 106 | 15 243 | ||
Bergh Kaj-Gustaf | 1 077 | 4 984 | 1 689 | 7 750 | ||
Liljeblom Eva | 257 | 6 898 | 80 | 7 235 | ||
Niemistö Kari | 1 494 642 | 11 891 | 1 674 008 | 1 014 947 | 4 195 488 | |
Sjödell Per | 0 | |||||
Tallqvist-Cederberg Charlotta | 3 078 | 3 078 | ||||
Teir-Lehtinen Carola | 7 719 | 113 | 7 832 | |||
Wallgren Dag | 1 762 | 1 762 | ||||
TOTALT | 1 498 351 | 49 094 | 80 | 1 674 008 | 1 016 855 | 4 238 388 |
Ledningsgruppens innehav 31.3.2012
Lednings- grupp | Aktie A | Aktie B | 2006 Option C | 2010 Option A | 2010 Option B | Stamkunds option 2008 | Närkretsens innehav Aktie A Aktie B | Totalt |
Penttilä | 111 | 15 036 1 500 5 813 15 877 110 50 1 125 | 13 600 4 250 6 800 6 800 3 400 6 800 | 40 000 24 000 24 000 24 000 6 000 12 000 18 000 | 27 000 16 000 16 000 16 000 4 000 8 000 12 000 | 244 66 164 | 95 747 45 994 52 613 62 677 14 026 27 014 31 125 | |
Hannu | ||||||||
Romanainen | ||||||||
Maisa | ||||||||
Vähähyyppä | ||||||||
Pekka | ||||||||
Bille Göran | ||||||||
Laine-Haaja Nina | 450 | |||||||
Naulapää | ||||||||
Jukka | ||||||||
Veijalainen | ||||||||
Lauri | ||||||||
TOTALT | 111 | 39 511 | 41 650 | 148 000 | 99 000 | 474 | 450 | 329 196 |
Insiders innehav totalt 31.3.2012
Närkretsens innehav
Aktie A Aktie B 2006 2010 2010
Option C Option A Option B
Stamkunds-
option 2008
Aktie A
Aktie B
Totalt
1 498 462 88 605
41 650 148 000
99 000
554
1 674 458
1 016 855
4 567 584
Incitamentsystem
Inom koncernen tillämpas ett belönings- och incitamentsystem som grundar sig på den årliga prestationen och som stöder uppnåendet av kortsiktiga mål. Incitamentbeloppet påverkas i allmänhet av både räkenskapsperiodens företagsekonomiska resultat och den personliga arbetsinsatsen.
Grunderna för fastställandet av incitamentarvodena för verkställande direktören och de övriga medlemmarna i ledningsgruppen bekräftas varje år av styrelsen utifrån utnämnings- och belöningsutskottets beredning. Arvodena bestäms huvudsakligen utifrån
koncernens resultat- och lönsamhetsutveckling på så sätt att de faktorer som påverkar utgörs av koncernens vinst före skatt utan andra rörelseintäkter, avkastningen på det i koncernen investerade kapitalet och av dessa härledda egna nyckeltal för affärsenheterna. Det högsta incitamentet är i allmänhet högst 25 procent av årsinkomsten.
Bolagsstämman beslutade 21.3.2006 om ett optionsprogram som riktas till nyckelpersonerna och som är en del av ledningens incitament- och engagemangssystem. Dessutom fattade man beslut om det nya optionsprogrammet för Stockmannkoncernens nyckelpersoner vid bolagsstämman 16.3.2010. Mer information om optionsprogrammen finns i avsnittet ”Aktier och aktiekapital – Optionsprogram”.
Revisorer
De revisorer som har valts av bolagsstämman granskar Bolagets bokföring, bokslut och förvaltning. Granskningen genomförs under räkenskapsperioden i form av revisioner som riktar sig till affärsenheterna och förvaltningen och i form av en egentlig bokslutsgranskning när räkenskapsperioden har gått ut. Bolaget ska ha minst en och högst tre revisorer med minst en och högst tre suppleanter. Vid den ordinarie bolagsstämman 2012 valdes revisorerna Jari Härmälä (f. 1961), ekonomie magister, CGR, Stockmanns ordinarie revisor sedan 2007, samt Henrik Holmbom (f. 1970), ekonomie magister, CGR, Stockmanns ordinarie revisor sedan 2003, som representerar revisionssamfundet KPMG till Bolagets revisorer samt revisionssamfundet KPMG Oy Ab, Mannerheimvägen 20 B, 00100 Helsingfors till revisorssuppleant. De revisionssamfund som hör till KPMG-samfundet i vart och ett land har fungerat som revisorer för Bolagets dotterbolag.
ÄGARSTRUKTUR
Bolagets aktiekapital vid datumet för detta Prospekt uppgår till 143 681 658 euro och det är fördelat på 30 627 563 aktier i serie A och 41 213 266 aktier i serie B.
Enligt Bolagets aktieägarförteckning som förs av Euroclear Finland hade Bolaget 56 117 aktieägare 31.3.2012. Av de Befintliga aktierna var 5,81 procent förvaltarregistrerade inklusive utländska ägare. Vid datumet för detta Prospekt ägde Stockmann inte egna aktier.
I nedanstående tabell presenteras information om Bolagets aktieägare enligt aktieägarförteckningen 31.3.2012:
Aktieägare Antal aktier
Andel av aktierna, %
Andel av rösterna, %
1. HTT STC Holding Oy Ab | 8 | 415 | 614 | 11,71 | 10,67 | ||
2. Föreningen Konstsamfundet-gruppen ............................................. | 6 | 764 | 848 | 9,42 | 14,96 | ||
Föreningen Konstsamfundet r.f. ................................................ | 5 | 773 | 357 | 8,04 | 13,06 | ||
KSF Media Holding AB .............................................................. | 991 | 491 | 1,38 | 1,90 | |||
3. Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. ....................................... | 5 | 443 | 204 | 7,58 | 15,66 | ||
4. Niemistö-gruppen ............................................................................ | 4 | 192 | 291 | 5,84 | 9,41 | ||
Oy Selective Investor Ab ............................................................. | 2 | 685 | 758 | 3,74 | 5,11 | ||
Niemistö Kari .............................................................................. | 1 | 506 | 533 | 2,10 | 4,30 | ||
5. Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma ................... | 3 | 227 | 570 | 4,49 | 0,93 | ||
6. Stiftelsen för Åbo Akademi............................................................. | 3 | 085 | 669 | 4,30 | 6,61 | ||
7. Etolabolagen .................................................................................... | 3 | 051 | 417 | 4,25 | 6,05 | ||
Etra Oy........................................................................................ | 2 | 071 | 911 | 2,88 | 3,97 | ||
Etola Oy ...................................................................................... | 487 | 877 | 0,68 | 1,23 | |||
Oy Maritim Ab ............................................................................ | 476 | 760 | 0,66 | 0,84 | |||
Etola Erkki…………………………………………………. | 14 | 869 | 0,02 | 0,01 | |||
8. Samfundet Folkhälsan i Svenska Finland r.f. ................................. | 1 | 560 | 922 | 2,17 | 2,68 | ||
Samfundet Folkhälsan i Svenska Finland r.f. ............................ | 796 | 036 | 1,11 | 1,50 | |||
Folkhälsans forskningsstiftelse ................................................... | 764 | 886 | 1,06 | 1,18 | |||
9. Jenny ja Antti Wihurin Rahasto ...................................................... | 1 | 344 | 436 | 1,87 | 2,08 | ||
10. Inez och Julius Polins Fond | 1 | 080 | 006 | 1,50 | 0,78 | ||
Totalt............................................................................................... | 38 | 165 | 977 | 53,13 | 69,83 | ||
Övriga .............................................................................................. | 33 | 674 | 852 | 46,87 | 30,17 | ||
Alla Totalt ...................................................................................... | 71 | 840 | 829 | 100 | 100 | ||
Förvaltarregistrerade (inkl. utländska ägare)................................... | 4 | 174 | 760 | 5,81 | 1,68 |
TRANSAKTIONER MED NÄRMASTE KRETSEN
Parter anses höra till varandras närmaste krets, om den ena parten kan utöva ett bestämmande inflytande över den andra eller ett betydande inflytande eller gemensam bestämmanderätt över beslut som gäller den andras ekonomi och affärsverksamhet. Till koncernens närmaste krets hör styrelsemedlemmarna och medlemmarna i ledningsgruppen, verkställande direktören, deras närstående familjemedlemmar samt koncernens moderbolag, dotterbolag och joint ventures.
Bolaget har under åren 2009, 2010, 2011 eller 2012 inte utfört affärstransaktioner med osedvanlig karaktär eller osedvanliga villkor eller som skulle gynna medlemmarna av Bolagets styrelse eller ledningsgrupp, verkställande direktören, någon annan som enligt aktiebolagslagen ingår i Bolagets närmaste krets eller ett närstående bolag.
Bolaget har betalat hyra till bolag i vilka styrelsemedlemmar kan utöva bestämmande inflytande 876 506,16 euro år 2011, 866 014,98 euro år 2010 och 826 502,40 euro år 2009. De betalda hyrorna är marknadshyror och hyresavtalen är inte förknippade med några extraordinära villkor.
Löner och arvoden som utbetalats till bolagets styrelse och ledning samt ledningens pensionsutfästelser och uppsägningsersättningar presenteras under rubriken ”Styrelse, ledning och revisorer – Styrelsemedlemmarnas och ledningsgruppens arvoden”.
AKTIER OCH AKTIEKAPITAL
Allmänt om Bolaget
Stockmann grundades 1.2.1862 och på Bolaget tillämpas finsk lag. Bolagets registrerade firma är Stockmann Oyj Abp, och dess hemort är Helsingfors. Bolaget är infört i handelsregistret under FO-numret 0114162-2 och dess registrerade adress är Alexandersgatan 52 B, 00100 Helsingfors och telefonnummer är (09) 1211.
Enligt 2 § i Stockmanns bolagsordning är föremålet för bolagets verksamhet att bedriva varuhusverksamhet, handel med bilar, postorderförsäljning och annan handel samt affärsverksamhet och därtill anslutna tjänster. Bolaget kan också bedriva finansierings- och investeringsverksamhet samt restaurangverksamhet.
Aktier och aktiekapital
Bolagets aktiekapital var 143 681 658 euro och Bolaget hade 71 840 829 aktier fördelat på 30 627 563 aktier i serie A och 41 213 266 aktier i serie B vid datumet för detta Prospekt. Bolagets aktiekapital är fördelat i A- och B-aktier så att antalet A-aktier är minst 18 miljoner och högst 80 miljoner, och antalet B-aktier är minst 18 miljoner och högst 100 miljoner. Varje aktie i A-serien berättigar till tio röster och varje aktie i B-serien till en röst. Aktiernas nominella värde i båda serierna är 2,00 euro, och båda berättigar till lika stor dividend. A-aktiens handelskod är STCAS och B-aktiens STCBV. Bolagets minimikapital är 75 miljoner euro och maximikapital 300 miljoner euro, inom vilka gränser det är möjligt att höja eller sänka aktiekapitalet utan att ändra bolagsordningen.
En aktieägare, vars andel av Bolagets samtliga aktier och det röstetal som aktierna medför antingen ensam eller tillsammans med andra aktieägare uppnår eller överskrider 33 1/3 procent eller 50 procent, är skyldig att på yrkan av de övriga aktieägarna inlösa deras Aktier på det sätt som bestäms i bolagsordningen. Ytterligare information om inlösningsklausulen presenteras under rubriken ”Styrelse, ledning och revisorer – Bolagsstämma”. Bolagsordningen presenteras i sin helhet i bilaga C till detta Prospekt.
Bolagets Befintliga aktier är införda i värdeandelssystemet och är föremål för offentlig handel på Helsingfors Börs börslista. Handelsbeteckningen för en aktie i A-serien är STCAS och för en aktie i B-serien STCBV. Omsättningen av A-aktien på Helsingfors Börs under perioden 1.1.–31.12.2011 var 0,5 miljoner aktier och av B-aktien 15,4 miljoner aktier. År 2011 var medelkursen för Stockmanns A-aktie 18,71 euro och för B-aktien 18,68 euro. År 2011 var den högsta noteringen för A-aktien 29,85 euro och den lägsta 13,44 euro. År 2011 var den högsta noteringen för B-aktien 28,48 euro och den lägsta 11,60 euro. Stockmanns marknadsvärde uppgick till 911,8 miljoner euro 31.12.2011.
Aktiekapitalets historiska utveckling
I tabellen nedan presenteras ett sammandrag av förändringarna i Stockmanns aktiekapital och antal aktier under de tre föregående räkenskapsperioderna och innevarande räkenskapsperiod fram till dagen för detta Prospekt:
Tecknade | Infört i handels- registret | Tecknings- pris euro | Antal nya aktier St. | Tillkomment aktiekapital mn euro | Total aktiekapital mn euro | |
2009 | Riktad emission | 2009 | 17,00 | 2 433 537 A | 4,9 | 128,3 |
2009 | Riktad emission | 2009 | 17,00 | 3 215 293 B | 6,4 | 134,7 |
2009 | Emission med företrädesrätt till teckning | 2009 | 12,00 | 1 611 977 A | 3,2 | 137,9 |
2009 | Emission med företrädesrätt till teckning | 2009 | 12,00 | 2 129 810 B | 4,3 | 142,2 |
2010 | Teckningar med stamkundsoptioner år 2006 | 2010 | 27,93 | 52 047 B | 0,1 | 142,3 |
2011 | Teckningar med stamkundsoptioner år 2008 | 2011 | 8,79 | 694 829 B | 1,4 | 143,7 |
Lån mot konvertibla skuldebrev och kapitallån samt optionsrätter
Stockmann har ett gällande optionsprogram från år 2008 som är riktat till stamkunderna samt två optionsprogram från 2006 och 2010 som är riktade till nyckelpersoner inom ledningen eller mellanledningen. Bolaget har inga lån mot konvertibla skuldebrev eller kapitallån på dagen för detta Prospekt.
Optionsprogram
Optioner till nyckelpersoner 2006
Den ordinarie bolagsstämman godkände 21.3.2006 styrelsens förslag om att emittera optionsrätter till nyckelpersoner i Stockmannkoncernen. Till nyckelpersoner i Stockmannkoncernens ledning eller mellanledning samt till Stockmanns helägda dotterbolag har sammanlagt 1 500 000 optionsrätter utfärdats. Av optionsrätterna tecknades 375 000 stycken med signumet 2006A, 375 000 stycken med signumet 2006B, 375 000 stycken med signumet 2006C och 375 000 stycken med signumet 2006D. Teckningstiden för aktier med optionsrätt 2006C, 2006B och 2006C har löpt ut. Optionsrätterna 2006D har löpt ut, eftersom de av styrelsen före emitteringen av dessa optionsrätter fastställda kriterierna, som är bundnda till koncernens ekonomiska mål, inte uppfylldes.
Stamkundsoptioner 2008
Den ordinarie bolagsstämman godkände 18.3.2008 styrelsens förslag om att emittera optionsrätter till Stockmanns stamkunder. I enlighet med bolagsstämmans beslut emitteras sammanlagt högst 2 500 000 optionsrätter vederlagsfritt till stamkunder, vars inköp, inklusive inköp på basis av parallellkort som hänför sig till samma konto, under tidsperioden 1.1.2008–31.12.2009 uppgick till minst 6 000 euro. Åt stamkunder vars inköp är minst 6 000 euro ges utan vederlag 20 optionsrätter. Därtill får stamkunden ytterligare två optionsrätter för varje hel 500 euro med vilken inköpen överstiger 6 000 euro. Stamkundsoptionerna berättigade till sammanlagt 1 803 322 optionsrätter varav 1 248 739 optioner tecknades.
Varje option berättigar till att teckna en aktie i serie B i Stockmann. Aktiens teckningspris är enligt den ordinarie bolagsstämmans beslut 17.3.2009 den med B-aktiens omsättning vägda medelkursen på Helsingfors Börs under tidsperioden 1–28.2.2009, dvs. 11,28 euro. Teckningspriset sänks varje avstämningsdag för dividendutdelning med värdet av de dividender som bestämts efter att bestämningsperioden för teckningspriset har inletts och före aktieteckningen.
Aktiernas teckningstider är i maj åren 2011 och 2012. Med Stockmanns stamkundsoptioner tecknades sammanlagt 694 829 Stockmann Oyj Abp:s B-aktier under teckningstiden år 2011.Teckningspriset för resten av aktierna är vid datumet för detta Prospekt 8,29 euro.
Optioner till nyckelpersoner 2010
Den ordinarie bolagsstämman godkände 16.03.2010 styrelsens förslag om att emittera optionsrätter till nyckelpersoner i Stockmannkoncernen. Till nyckelpersoner i Stockmann och dess dotterbolag kan utfärdas sammanlagt 1 500 000 optionsrätter. Av optionsrätterna tecknas 500 000 stycken med signumet 2010A, 500 000 stycken tecknas med signumet 2010B och 500 000 stycken tecknas med signumet 2010C. Teckningstiden för aktier med optionsrätt 2010A är 1.3.2013–31.3.2015, med optionsrätt 2010B 1.3.2014–31.3.2016 och med optionsrätt 2010C 1.3.2015–31.3.2017.
Med en optionsrätt kan man teckna en Stockmannaktie i serie B. Aktiens teckningspris med optionsrätterna 2010A är den på grundval av bolagets B-akties omsättning vägda medelkursen på Helsingfors Börs under tidsperioden 1–28.2.2010 ökad med 20 procent, dvs. 26,41 euro, med optionsrätterna 2010B är den på grundval av bolagets B-akties omsättning vägda medelkursen på Helsingfors Börs under tidsperioden 1–28.2.2011 ökad med 10 procent, dvs. 25,72 euro och med optionsrätterna 2010C är den på grundval av bolagets B-akties omsättning vägda medelkursen på Helsingfors Börs under tidsperioden 1–29.2.2012 ökad med minst
10 procent, dvs. 18,00 euro. Teckningspriset för aktier som tecknas med optionsrätterna sänks vid varje avstämningsdag för dividendutdelning med värdet av de dividender som bestämts efter det att bestämningsperioden för teckningspriset inletts och före aktieteckningen. Teckningspriset med optionsrätterna 2010A är vid datumet för detta Prospekt 24,37 euro, med optionsrätterna 2010B 24,40 euro och med optionsrätterna 2010C 17,50 euro.
Stamkundsoptioner 2012
Bolagets ordinarie bolagsstämma godkände 15.3.2012 styrelsens förslag om att emittera optionsrätter till Stockmanns stamkunder. I enlighet med bolagsstämmans beslut emitteras sammanlagt högst 2 500 000 optionsrätter vederlagsfritt till stamkunder, vars inköp inom bolag som hör till Stockmann-koncernen, inklusive inköp på basis av parallellkort som hänför sig till samma konto, under tidsperioden 1.1.2012 –31.12.2013 uppgår till minst 6 000 euro. Till stamkunder vars inköp är minst 6 000 euro ges utan vederlag 20 optionsrätter. Därtill får stamkunden ytterligare två optionsrätter för varje hel 500 euro med vilken inköpen överstiger 6 000 euro.
Varje optionsrätt berättigar till att teckna en aktie i företagets B-serie.Aktiens teckningspris är den med B-aktiens omsättning vägda medelkursen på Helsingfors Börs under tidsperioden 1–29.2.2012, dvs. 16,36 euro. Teckningspriset sänks varje avstämningsdag för dividendutdelning med värdet av de dividender som bestämts efter att bestämningsperioden för teckningspriset har inletts och före aktieteckningen. Teckningstiderna för aktierna är 2.5.2014–31.5.2014 och 2.5.2015–31.5.2015.
Befullmäktigande gällande aktieemission
Stockmanns styrelse saknar gällande bemyndigande att genomföra aktieemissioner eller köpa egna aktier.
Aktieägarnas rättigheter
Aktieägarnas företrädesrätt till teckning
I enlighet med aktiebolagslagen har aktieägarna företrädesrätt till teckning av nya aktier i bolaget i proportion till sina aktieinnehav då bolaget emitterar nya aktier eller överlåter egna aktier i dess besittning, om inte bolagsstämman som gäller emissionen bestämmer något annat. Enligt aktiebolagslagen är ett beslut om avvikelse från aktieägarens företrädesrätt till teckning giltigt endast om det understöds av aktieägare som innehar minst två tredjedelar av rösterna och aktierna vid bolagsstämman. Vid emissionen är det möjligt att med bolagsstämmans beslut avvika från företrädesrätten till teckning om det för bolagets del finns vägande ekonomiska skäl till det.
Bolagets Aktier har anslutits till värdeandelssystemet. Den som på den i emissionsbeslutet bestämda avstämningsdagen innehar aktier har enligt aktiebolagslagen rätt till aktier som utdelas ur bolaget. Mottagaren av aktier har inte rätt att utnyttja de rättigheter som tillhör aktieägare i bolaget innan han eller hon har registrerats i aktieägarförteckningen som upprätthålls i värdeandelssystemet. Om användning av rättigheter som förvaltarregistrerade aktier medför stadgas i lagen om värdeandelssystemet (826/1991 inkl. förändringar) att med stöd av förvaltarregistrerade aktier eller andra värdeandelar kan inga andra rättigheter som ägaren har i egenskap av värdeandelsägare göras gällande mot emittenten än rätten att lyfta medel, omvandla eller byta ut värdeandelarna och ta del i aktieemission eller annan värdeandelsemission.
Vissa aktieägare, som är bosatta eller vars registrerade adress är utanför Finland, kan nödvändigtvis inte utnyttja sin på aktieinnehavet baserade företrädesrätt till teckning, om inte aktierna är registrerade enligt värdepapperslagstiftningen i landet i fråga, eller om befrielse från registrering eller övriga motsvarande krav inte ingår lagstiftningen i ifrågavarande stat.
Inlösningsskyldighet
Enligt värdepappersmarknadslagen måste en aktieägare vars ägarandel ökar till över tre tiondedelar eller hälften av det röstetal som bolagets aktier medför efter det att bolagets aktier har upptagits till offentlig handel, ge ett köpeanbud till gängse pris på alla andra aktier som bolaget har emitterat och på de värdepapper som bolaget har emitterat och som berättigar till dess aktier. Ytterligare information ges under ”Värdepappersmarknaden i Finland – Reglering av värdepappersmarknaden”.
Enligt aktiebolagslagen är en aktieägare vars ägarandel överskrider 90 % av bolagets aktiekapital och det röstetal som aktierna medför berättigad att lösa in resten av aktierna till gängse pris. Dessutom är en aktieägare vars aktier kan lösas in enligt ovanstående förfarande berättigad att kräva att den aktieägare som är berättigad till inlösen löser in hans aktier.
Bolagsstämmor
Enligt aktiebolagslagen utövar aktieägarna sin bestämmanderätt i bolagets ärenden på bolagsstämmorna. Ordinarie bolagsstämma skall enligt bolagsordningen anordnas årligen före utgången av juni. Vid den ordinarie bolagsstämman skall man framställa bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse för att fastställas av aktieägarna. Vid den ordinarie bolagsstämman beslutar aktieägarna utöver andra ärenden också om åtgärder, som föranleds av vinst eller förlust enligt fastställd balansräkning, styrelsemedlemmarna och styrelsemedlemmarnas arvoden, ansvarsfrihet för styrelsemedlemmarna samt val av revisor. Extra bolagsstämma skall anordnas för behandling av bestämda frågor när bolagets styrelse anser detta vara nödvändigt eller när bolagets revisorer eller aktieägare, som tillsammans representerar minst en tiondedel av bolagets samtliga emitterade aktier, skriftligen yrkar på det.
Enligt aktiebolagslagen och Bolagets bolagsordning ska kallelsen till bolagsstämma utfärdas tidigast tre månader före bolagsstämmans i 4 kap 2 § 2 mom angivna avstämningsdag och senast tre veckor före stämman, dock alltid minst nio dagar före den nämnda avstämningsdagen. Enligt bolagsordningen publiceras stämmokallelsen i en av styrelsen utsedd dagstidning som utkommer i Helsingforsregionen eller på Bolagets webbplats. Alternativt kan kallelsen inom ramarna för ovan nämnda tidpunkter sändas såsom vanligt brev till i aktieägarförteckningen antecknade aktieägare. Kallelse till bolagsstämma skall enligt värdepappersmarknadslagen offentliggöras och tillställas Helsingfors Börs samt centrala media.
För att kunna delta i bolagsstämma skall en i aktieägarförteckningen antecknad aktieägare anmäla sitt deltagande inom den tid och på det ställe som nämns i kallelsen till bolagsstämman. Den sista anmälningsdagen kan vara tidigast tio (10) dagar före stämman.
För att en aktieägare skall ha rätt att delta i bolagsstämman och använda sin rösträtt, skall denne enligt aktiebolagslagen vara registrerad som aktieägare minst åtta (8) vardagar före bolagsstämman i ägarförteckningen som upprätthålls av Euroclear Finland Oy. Om en ägare till förvaltarregistrerade aktier vill delta i bolagsstämman och utnyttja sin rösträtt, skall dennes aktier anmälas för att tillfälligt bli införda i aktieägarförteckningen för deltagande i bolagsstämman, om aktieägaren har rätt att vara införd i aktieägarförteckningen på bolagsstämmans avstämningsdag med stöd av sitt aktieinnehav. Anmälan skall göras på den i kallelsen till bolagsstämman angivna tidpunkten efter avstämningsdagen.
Varken aktiebolagslagen eller Bolagets bolagsordning stadgar om ett visst antal deltagare för att bolagsstämman skall vara beslutför.
Rösträtt som aktier medför
En aktieägare får delta i bolagsstämman och använda sin rösträtt där antingen personligen eller genom befullmäktigat ombud. Varje A-aktie berättigar på bolagsstämma till tio (10) röster och varje B-aktie till en (1) röst.
På bolagsstämman fattas besluten i allmänhet som majoritetsbeslut. Vissa beslut, som till exempel ändringar i bolagsordningen, avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt till teckning vid aktieemission, beslut om köp och inlösen av egna aktier och i vissa fall beslut om fusion eller avveckling av bolaget, kräver dock minst två tredjedelars majoritet av de givna rösterna och av de vid stämman representerade aktierna. Vidare krävs godkännande av alla aktieägare för vissa beslut, som till exempel ändringar av bolagsordningen som förändrar rättigheterna för aktieägare av samma aktieserie eller ökar bolagets eller aktieägarnas rätt till inlösen, eller förutom majoritet även godkännande av de aktieägare som beslutet gäller, om ändringen gäller endast vissa aktieägare.
Dividender och utdelning av övrigt fritt kapital
Enligt rådande praxis i Finland utdelas dividend på bolagens aktier i regel endast en gång om året. Dividend utdelas efter att den ordinarie bolagsstämman fastställt bolagets bokslut som genomgått revision och beslutat om eventuell dividendutdelning på basis av bolagsstyrelsens förslag till dividendutdelning. Enligt aktiebolagslagen i Finland kan dividendutdelningen också basera sig på annat än det reviderade bokslutet för den senaste räkenskapsperioden förutsatt att bolagsstämman har fastställt detta bokslut. Dividendutdelning kräver majoritetsbeslut av aktieägarna vid bolagets bolagsstämma. Enligt aktiebolagslagen kan bolagsstämman befullmäktiga styrelsen att fatta beslut om dividendutdelning. Beloppet som utdelas får inte överskrida det av bolagsstämman beslutade beloppet.
Bolagets kapital indelas enligt aktiebolagslagen i bundet och fritt eget kapital. Det bundna egna kapitalet består av aktiekapitalet samt uppskrivningsfonden, fonden för verkligt värde och omvärderingsfonden vilka avses i bokföringslagen samt av en i enlighet med den tidigare aktiebolagslagen (734/1978 inkl. ändringar) grundad reservfond och överkursfond. Övriga fonder för eget kapital ingår i fritt eget kapital. Dividenden kan högst vara lika stor som de utdelningsbara medlen enligt bokslutet som utgör grund för dividendutdelningen med beaktande av negativa förändringar som skett i bolagets ekonomiska ställning efter uppgörandet av bokslutet. Medlen får inte delas ut om det då beslut om utdelning fattas är eller borde vara känt att bolaget är insolvent eller att utdelningen ger upphov till insolvens. I de utdelningsbara medlen ingår räkenskapsperiodens vinst, ackumulerade vinstmedel från föregående räkenskapsperioder och poster i bolagets övriga fria eget kapital från vilka förlusten enligt balansräkningen samt de medel som enligt bolagsordningen inte delas ut har avdragits. De utdelningsbara medlen skall till tillämpliga delar korrigeras med beloppet av i balansräkningen aktiverade etablerings-, forsknings- och vissa utvecklingskostnader i enlighet med vad som stadgas i lagen om införande av aktiebolagslagen (625/2006). Koncernens moderbolag kan inte dela ut i dividend mer än det belopp som motsvarar utdelningsbara medel enligt moderbolagets senaste fastställda bokslut som genomgått revision.
Dividendbeloppet får inte överstiga beloppet som nämns i styrelsens förslag till dividendutdelning eller i övrigt är godkänt av styrelsen, om inte aktieägare som äger minst 10 procent av aktierna har yrkat på det vid bolagsstämman, varvid dividenden, om detta har yrkats, skall vara mindre än de följande:
i) minst hälften av vinsten för föregående räkenskapsperiod från vilket avdras beloppen som enligt bolagsordningen inte delas ut, eller
ii) högst beloppet av ovan fastställda utdelningsbara medel. Samtidigt får dividendbeloppet dock inte överstiga 8 procent av bolagets eget kapital och från beloppet som delas ut avdras eventuella dividender som utdelats under räkenskapsperioden före den ordinarie bolagsstämman.
Dividender och övriga utdelningsandelar utbetalas till aktieägarna eller en person som på avstämningsdagen är registrerad i aktieägarförteckningen som förvaltare av deras förvaltarregistrerade aktier. Aktieägarförteckningen upprätthålls av Euroclear Finland Oy som en del av värdeandelssystemet. I det finländska värdeandelssystemet utbetalas dividenderna som kontoöverföringar till aktieägarna på konton som uppgetts i värdeandelsregistret. Alla Aktier medför likvärdig rätt till Bolagets dividender och övriga medel som utdelas (inklusive delning av Bolagets medel vid upplösning).
Enligt aktiebolagslagen har den som en aktie tillhör på den avstämningsdag som avses i ett beslut om utbetalning av bolagets medel, rätt till en prestation vid utbetalning av bolagets medel. Om bolaget upplöses genom likvidationsförfarande enligt aktiebolagslagen, skall eventuellt överskott utbetalas till aktieägarna efter att en behövlig mängd egendom har realiserats och skulderna betalats.
Erbjudna aktier medför rätt till dividend från och med att de har registrerats i handelsregistret. Rätten till utdelning föråldras inom tre år från förfallodagen för utdelningen. Ytterligare information om frågor i anslutning till dividend presenteras under rubriken "Dividender och utdelningspolicy" och information om frågor gällande beskattning av dividender under rubriken "Beskattning".
Egna aktier
Enligt aktiebolagslagen kan ett bolag förvärva egna aktier. Beslut om förvärv av egna aktier fattas av bolagsstämman, om inte bolagsstämman har befullmäktigat bolagets styrelse att fatta beslut om förvärv av egna aktier med fritt eget kapital. I ett offentligt aktiebolag kan fullmakten vara i kraft i högst 18 månader. Ett offentligt aktiebolag får inte direkt eller via sina dotterbolag äga egna aktier på ett sådant sätt att deras mängd överskrider 10 procent av bolagets samtliga aktier. Vid datumet för detta Prospekt har Bolaget inga egna aktier i sitt innehav och styrelsen har ingen fullmakt att förvärva egna aktier.
Införande av direktivet om aktieägares rättigheter
Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG om aktieägares rättigheter har införts med ändringar i aktiebolagslagen, värdepappersmarknadslagen och lagen om försäkringsbolag. Förnyelserna på grundval av direktivet gäller i första hand bolagsstämmoförfarandet i bolag som är föremål för offentlig handel. Direktivet kräver bland annat att minimitiden för kallelse skall förlängas från 17 dagar till tre veckor, och genom dess bestämmelser ökar bolagens skyldighet att hålla bolagsstämmans handlingar
till påseende före bolagsstämman. Vidare innehåller bestämmelserna i direktivet ändringar bland annat i deltagandet i bolagsstämman för innehavare av aktier i förvaltarregister, användningen av tekniska hjälpmedel vid deltagande i bolagsstämma och registrering av information i samband med röstningar. Lagändringarna enligt direktivet trädde i kraft 3.8.2009.
Överlåtelse av aktier
När aktier säljs via värdeandelssystemet överförs aktierna som kontoöverföring från säljarens värdeandelskonto till köparens värdeandelskonto. I clearingsystemet Euroclear Finland Oy registreras en delningsuppgift för försäljning, och vid behov registreras på värdeandelskontot en reservering gällande värdeandelarna tills den har avvecklats och aktierna betalats. Därefter införs köparen automatiskt i bolagets ägarförteckning. Om aktierna är förvaltarregistrerade och säljarens och köparens aktier förvaras på samma förvaltningskonto, föranleder försäljningen av aktier inga anteckningar i värdeandelssystemet, om inte den som sköter förvaltarregistreringen byts ut eller aktierna överförs från förvaltningskontot till följd av försäljningen.
Begränsningar gällande utländskt ägande
Begränsningarna gällande utländskt ägande avlägsnades 1.1.1993. I enlighet med lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp (1612/1992) (Tillsynslagen) från år 1992 krävs av arbets- och näringsministeriet en bekräftelse för företagsköp om en utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i en OECD-medlemsstat bosatt utländsk person, utländsk organisation eller finländsk organisation, där bestämmanderätten innehas av en eller flera ovannämnda utländska personer eller utländska organisationer, förvärvar minst en tredjedel av det röstetal som aktierna i det finländska bolaget medför. Tillsynslagen kan tillämpas på bolag (i) som har över 1 000 anställda under innevarande eller föregående räkenskapsperiod, (ii) vars omsättning enligt det senast fastställda bokslutet överstiger 168,2 miljoner euro eller (iii) vars balansomslutning enligt det senast bekräftade bokslutet överstiger 168,2 miljoner euro. Arbets- och näringsministeriet kan förvägra att bekräfta företagsköpet om det äventyrar ett viktigt nationellt intresse varvid ärendet överförs till statsrådet för behandling.
Valutakontroll
Utlänningar kan förvärva aktier i ett finländskt aktiebolag utan särskilt valutakontrolltillstånd. Utlänningar kan också ta emot dividender utan särskilt valutakontrolltillstånd, men bolaget som delar ut dividenden måste innehålla källskatt från medlen som överförs från Finland, om inte annat föranleds av det tillämpliga skatteavtalet. Utlänningar som förvärvat aktier i ett finländskt aktiebolag kan motta aktier i samband med en fondemission eller delta i nyteckning utan särskilt valutakontrolltillstånd. Utlänningar kan sälja aktier i ett finländskt bolag i Finland och medel som erhålls från försäljningen kan överföras från Finland i vilken som helst konvertibel valuta. I Finland finns inga gällande valutakontrollbestämmelser som skulle begränsa försäljningen av ett finländskt bolags aktier till en annan utlänning.
VÄRDEPAPPERSMARKNADEN I FINLAND
Handel på Helsingfors Börs
Värdepappershandel på Helsingfors Börs och clearing på Euroclear Finland Oy sker i euro och den minsta möjliga prisförändringen (tick size) i noteringen är 0,01 euro, med undantag av de 25 mest omsatta aktierna på börsen, då prisförändringen beror på priset på aktien. Prisuppgifterna ges och offentliggörs endast i euro.
Helsingfors Börs är medlem i NOREX-alliansen som består av de nordiska och baltiska börserna. Syftet med NOREX är att skapa en gemensam nordisk och baltisk värdepappersmarknad. Helsingfors Börs använder handelssystemet INET NORDIC för handeln på aktiemarknaden. På aktiehandeln tillämpas i allmänhet tre dagars likvidtid.
Handeln på Helsingfors Börs består av förhandelssession, handelssession och efterhandelssession. Förhandelssessionen inleds klockan 9.00 och upphör klockan 9.45, då avslut kan göras utgående från priserna på föregående handelsdag. Dagens öppningsauktion och den kontinuerliga handeln sker mellan klockan 9.45 och 18.30. Förhandelssessionen inleds klockan 9.00 och upphör klockan 10.00. Till dagens öppning överförs automatiskt de anbud som registrerats under förhandelssessionen samt anbud som redan existerar i systemet och som gäller i flera dagar. Den kontinuerliga handeln pågår mellan klockan 10.00 och 18.25. Dagens öppning inleds klockan 9.45 och avslutas klockan 10.00. Till dagens öppning överförs automatiskt de anbud som registrerats under förhandelssessionen samt anbud som redan existerar i systemet och som kan gälla i flera dagar. Den kontinuerliga handeln inleds i sessioner direkt efter att dagens öppning har avslutats klockan 10.00, då den första aktien får sin öppningskurs varefter kontinuerlig handel med aktien inleds. Cirka tio minuter senare har samtliga aktier fått sina öppningskurser, och handeln fortgår med priser som baseras på efterfrågan och utbud på marknaden till cirka klockan 18.25 då dagens stängningsauktion inleds. Stängningsauktionen avslutas cirka klockan 18.30, då slutkurserna fastställs och den egentliga handeln avslutas. Efterhandelssessionen pågår mellan klockan 18.31 och 19.00. Under efterhandelssessionen kan avtalsavslut av aktier registreras som efterbörsavslut inom prisgränser som baserar sig på dagens handel.
Affärerna avvecklas i allmänhet i Euroclear Finland Oy:s automatiska clearingsystem (HEXClear-systemet) på den tredje bankdagen efter avslutsdagen (T+3), om inte parterna har avtalat om annat.
Helsingfors Börs är en del av NASDAQ OMX-koncernen. NASDAQ OMX Nordic äger och upprätthåller också börserna i Stockholm, Köpenhamn, Riga, Reykjavik, Tallinn och Vilnius. NASDAQ OMX Nordic består av tre lokala värdepappersbörser i Köpenhamn, Helsingfors och Stockholm. Börserna är separata juridiska bolag i sina egna länder, på grund av vilket varje börs har sina egna regler. De bolag som noterats i dessa tre börser presenteras på en gemensam nordisk lista, vars noteringskrav är harmoniserade. Bolagen presenteras enligt marknadsvärde fördelade på segment samt enligt bransch fördelade på sektorer.
Reglering av värdepappersmarknaden
Värdepappersmarknaden i Finland övervakas av Finansinspektionen. En av viktigaste lagarna om värdepappersmarknaden är värdepappersmarknadslagen, som innehåller bland annat bestämmelser om bolagens och aktieägarnas informationsplikt, upptagning på börslistan och handel med noterade värdepapper, offentliga köpeanbud samt insideraffärer. Finansinspektionen och Helsingfors Börs har utfärdat exaktare regler med stöd av värdepappersmarknadslagen. Finansinspektionen övervakar att dessa regler följs.
Värdepappersmarknadslagen fastställer minimikraven beträffande informationsplikten för finländska bolag som ansöker om listning på Helsingfors Börs eller som erbjuder värdepapper till allmänheten i Finland. Informationen som ges måste vara tillräcklig för att göra en välgrundad utvärdering av värdepappret, dess emittent samt faktorer som på ett väsentligt sätt kan inverka på värdepapprets värde. Ett finländskt börsbolag har skyldighet att regelbundet offentliggöra ekonomisk information om bolaget samt skyldighet att offentliggöra alla sådana faktorer som på ett väsentligt sätt kan inverka på värdet av dess värdepapper. Europaparlamentets och rådets insynsdirektiv 2004/109/EG om emittentens informationsplikt trädde i kraft i Finland 15.2.2007.
En aktieägare måste utan oskäligt dröjsmål meddela börsbolaget och Finansinspektionen om hans ägarandel uppnår, överskrider eller minskar under 5, 10, 15, 20, 25, 30, 50 eller 66,67 (2⁄3) procent av det totala antalet röster eller aktier i det ifrågavarande finländska bolaget som är föremål för offentlig handel räknat enligt värdepappersmarknadslagen eller då aktieägaren utgör part i ett avtal eller annat arrangemang som, om det förverkligas, leder till att nämnda gränser för antal röster eller innehav uppnås, överskrids eller andelen minskar under dem. När bolaget har mottagit information om att aktieägarens röst- eller ägarandel har uppnått, överskridit eller minskat under någon av ovannämnda gränser, skall bolaget utan oskäligt dröjsmål offentliggöra informationen samt förmedla den till centrala medier och Helsingfors Börs.
En aktieägare vars andel på det i värdepappersmarknadslagen fastställda sättet ökar till över tre tiondedelar eller till över hälften av det sammanlagda röstetal som bolagets aktier medför efter det att bolagets aktier har upptagits till offentlig handel, skall enligt värdepappersmarknadslagen ge ett obligatoriskt köpeanbud till gängse pris på alla återstående aktier som bolaget har emitterat och på de värdepapper som berättigar till dess aktier. Om de värdepapper som har lett till en överskridning av de ovan avsedda gränserna har förvärvats genom ett frivilligt köpeanbud som har getts på alla aktier i målbolaget och värdepapper som berättigar till aktier,
uppkommer dock inte någon skyldighet att ge ett köpeanbud. Om röstandelen för en aktieägare i målbolaget är högre än den röstandel som avses ovan, uppkommer inte för en annan aktieägare skyldighet att ge ett anbud till följd av ovan beskrivna överskridning av röstandelarna förrän dennes röstandel överskrider den förstnämnda aktieägarens röstandel. Om en överskridning av en aktieägares ovan beskrivna röstandel uteslutande beror på målbolagets eller en annan aktieägares åtgärder, uppkommer för den förstnämnde aktieägaren inte skyldighet att ge ett anbud innan denne förvärvar eller tecknar mera aktier i målbolaget eller på något annat sätt utökar sin röstandel i målbolaget. Enligt aktiebolagslagen är en aktieägare, vars ägarandel överskrider 90 procent av aktierna i bolaget och av antalet röster som samtliga aktier medför, berättigad att inlösa de återstående aktierna i bolaget till gängse pris. Dessutom är en aktieägare, vars aktier med stöd av aktiebolagslagen kan inlösas på ovan anförda sätt, berättigad att av den till inlösning berättigade aktieägaren kräva att denne löser in aktierna. Detaljerade bestämmelser har getts för uträkning av ovannämnda antal aktier och röster.
I strafflagen (39/1889, med ändringar) har informationsbrott, missbruk av insiderinformation och kursmanipulation kriminaliserats. I värdepappersmarknadslagen och lagen om Finansinspektionen (878/2008 med ändringar) har Finansinspektionen getts rätt att tilldela administrativa sanktioner om någon handlar i strid mot de bestämmelser som gäller marknadsmissbruk till den del som dådet inte omfattas av strafflagens tillämpningsområde. Finansinspektionen kan till exempel tilldela offentlig anmärkning eller varning eller fastställa ekonomiska sanktioner bland annat för brott mot bestämmelserna om offentlighets- eller rapportkraven, insiderregisterbestämmelserna eller bestämmelserna om missbruk av insiderinformation eller kursmanipulation.
I februari 2009 tillsatte finansministeriet en arbetsgrupp med uppgift att förnya Finlands värdepappersmarknadslagstiftning. I februari 2011 publicerade arbetsgruppen sitt förslag som syftar till att förbättra tydligheten i värdepappersmarknadslagstiftningen, öka konkurrenskraften på värdepappersmarknaden och att lätta på den administrativa belastningen i noterade bolag. Det mest betydande av dessa förslag var den nya lagstiftningsstrukturen enligt vilken den nuvarande värdepappersmarknadslagen skulle delas upp i nya lagar. Regeringens proposition om ärendet lär ges under 2012.
Värdeandelssystemet
Allmänt
Med värdeandelssystemet avses ett system där de fysiska aktiebreven har bytts ut mot värdeandelar som har registrerats på värdeandelskonton. Värdeandelssystemet har koncentrerats till Euroclear Finland Oy som erbjuder clearing- och registreringstjänster för värdepapper på nationell nivå. Euroclear Finland Oy för ett centraliserat värdeandelsregister såväl om värdepapper i form av eget kapital som i form av främmande kapital. Euroclear Finland Oy:s besöksadress är Urho Kekkonens gata 5 C, 00100 Helsingfors. För bolag vilkas aktier noteras på Helsingfors Börs är det obligatoriskt att använda värdeandelssystemet. Bolagets Aktier anslöts till värdeandelssystemet i augusti 1994.
Euroclear Finland Oy upprätthåller aktieägarförteckningar för respektive bolag över börsbolagens aktieägare samt värdeandelskonton för aktieägare som inte vill anlita kommersiella kontoförande instituts tjänster. Emittenterna och de kontoförande instituten som har anslutit sig till värdeandelssystemet svarar för de underhållskostnader som Euroclear Finland Oy har för värdeandelssystemet. Kontoförande institut är bland annat kreditinstitut, företag som tillhandahåller investeringstjänster samt andra organisationer som Euroclear Finland Oy har beviljat fullmakt att agera som kontoförande institut och som har rätt att göra registreringar i värdeandelsregistret och förvalta värdeandelskonton.
Registreringsförfarande
Varje aktieägare måste öppna ett värdeandelskonto antingen i Euroclear Finland Oy eller i ett kontoförande institut för att göra noteringar i värdeandelssystemet. En utländsk privatperson, ett samfund eller en förvaltare kan också äga värdeandelar. I detta fall kan värdeandelarna registreras på ett förvaltningskonto och värdeandelarna förvaltarregistreras i bolagets aktieägarförteckning i dess namn som sköter förvaltarregistreringen. Förvaltningskontot skall innehålla uppgifter om förvaltningskontots kontohavare i stället för om aktiens riktiga ägare samt ett omnämnande att kontot är ett förvaltningskonto. Vidare är det möjligt att registrera aktier som ägs av en utländsk privatperson, ett samfund eller en kapitalförvaltare på ett konto som har öppnats i dennes namn, men innehavet kan förvaltarregistreras i bolagets aktieägarförteckning.
I Euroclear Finland Oy:s värdeandelsregister öppnas ett gemensamt konto för de aktieägare som inte har bytt ut sina aktier till värdeandelar och emittenten registreras som kontohavare. Alla överföringar av värdepapper som är registrerade i värdeandelssystemet genomförs som gireringar i datasystemet i den utsträckning som de genomförs i värdeandelssystemet och enligt finsk lag. Det kontoförande institutet bekräftar registreringarna genom att tillställa kontohavaren ett kontobesked om registreringar som har gjorts på värdeandelskontona. Dessutom får värdeandelskontoinnehavarna ett årsbesked över sina innehav vid utgången av varje kalenderår.
På varje värdeandelskonto skall registreras vissa uppgifter om kontohavaren eller förvaltaren som administrerar medlen på förvaltningskontot, samt om det kontoförande institutet som förvaltar värdeandelskontot. Uppgifterna inkluderar också värdeandelsslag och antal värdeandelar som har registrerats på kontot samt rättigheter och begränsningar som hänför sig till kontot och värdeandelarna som har registrerats på det. I samband med registreringen antecknas en eventuell förvaltarregistrering. Euroclear Finland Oy och det kontoförande institutet är skyldiga att behandla uppgifterna konfidentiellt. Euroclear Finland Oy och Bolaget skall dock hålla vissa uppgifter som ingår i den av Euroclear Finland Oy upprätthållna ägarförteckningen tillgängliga för allmänheten (t.ex. varje aktieägares namn och adress) med undantag av förvaltarregistreringssituationer. Finansinspektionen har också på begäran
rätt att få uppgifter gällande ägandet av vissa förvaltarregistrerade aktier. Bolaget har samma rättigheter i relation till aktier och värdepapper som berättigar deras förvaltare till de aktier som bolaget har emitterat.
Respektive kontoförande institut har ett strikt ansvar för felaktigheter och brister i registreringen samt för eventuella brott mot sekretessplikten. Om en felaktig registrering eller förändringar i rättigheterna som hänför sig till registrerade värdepapper eller avlägsnandet av dem har förorsakat kontohavaren skada och det kontoförande institutet inte kan ersätta en dylik skada, är kontohavaren berättigad att erhålla ersättning från Euroclear Finland Oy:s lagstadgade registreringsfond. Registreringsfondens kapital skall uppgå till minst 0,000048 procent av de värdeandelars genomsnittliga sammanräknade gängse värde som under de senaste fem kalenderåren har förvarats inom värdeandelssystemet, likväl till minst 20 miljoner euro. Till en och samma skadelidande betalas av registreringsfondens medel beloppet av den skadelidandes ersättningsfordran på ett och samma kontoförande institut, dock högst 25 000 euro. Registreringsfonden är skyldig att betala högst 10 miljoner euro i ersättning för skador som har samband med ett och samma skadefall.
Förvaring och förvaltarregistrering av aktier
En aktieägare som inte är finländsk medborgare kan befullmäktiga ett kontoförande institut (eller ett annat finländskt eller utländskt samfund som är godkänt av Euroclear Finland Oy) att agera för hans eller hennes räkning. Ägare av förvaltarregistrerade aktier är berättigade till dividend samt teckningsrätter, ekonomiska rätter och förvaltningsrätter som rör de aktier som registrerats i ägarens namn. Den som sköter förvaltarregistreringen har rätt att motta dividender för aktieägarens räkning. En ägare av förvaltarregistrerade aktier ska för deltagande i bolagsstämmor ansöka om en tillfällig teckning av aktierna i aktieägarförteckningen, och aktierna ska vara tecknade i aktieägarförteckningen senast åtta dagar före bolagsstämman i fråga.Den som sköter förvaltarregistreringen är skyldig att på begäran meddela för Finansinspektionen och det ifrågavarande bolaget värdeandelarnas verkliga ägares namn, om det är känt, och hur många värdeandelar ägaren har. Om den verkliga aktieägarens namn inte är känt, är den som sköter förvaltarregistreringen skyldig att meddela motsvarande uppgifter om aktieägarens ombud samt bifoga ombudets skriftliga försäkran om att den verkliga aktieägaren inte är en finländsk fysisk eller juridisk person.
Euroclear Bank agerar som förmedlare för Euroclear Finland Oy. De finländska förvaltare som agerar som förmedlare för Euroclear Bank S.A./N.V.:s och Clearstreams räkning i Euroclear Finland Oy har ett förvaringskonto i värdeandelssystemet vilket gör det möjligt för utländska aktieägare att förvara aktier noterade på Helsingfors Börs på sina konton i Euroclear Finland Oy eller Clearstream.
Aktieägare som inte har värdeandelskonto i Finland, men som vill ha aktierna i värdeandelssystemet i sitt eget namn, skall öppna ett värdeandelskonto via ett kontoförande institut samt ett bankkonto i euro i en bank.
Ersättningsfonden för investerare
Genom ändringar som gjordes år 1998 i lagen om värdepappersföretag (579/1996 inklusive ändringar) och i värdepappersmarknadslagen grundades Ersättningsfonden för investerare och investerarna delades upp i yrkesmässiga och icke- yrkesmässiga investerare, senare i yrkesmässiga och icke-yrkesmässiga kunder. Som yrkesmässiga kunder definieras företag och offentliga samfund som kan anses utgöra parter som är insatta i värdepappersmarknaden och dess risker. Även en privat investerare kan skriftligt anmäla sig som yrkesmässig investerare tack vare sin yrkeskunskap och erfarenhet av värdepappersmarknaden. I allmänhet klassificeras fysiska personer dock som icke-yrkesmässiga kunder.
Företag som tillhandahåller investeringstjänster och kreditinstitut skall höra till Ersättningsfonden för investerare. Ersättningsfonden för investerare tryggar betalningen av klara och ostridiga fordringar i det fall att ett företag som tillhandahåller investeringstjänster eller ett kreditinstitut har försatts i konkurs, företagssanering eller i övrigt på annat än temporärt sätt är oförmöget att svara för sin betalningsskyldighet under en bestämd tidsperiod. Ersättningsfonden för investerare betalar ersättningar endast till icke-yrkesmässiga investerare. Ersättningsbeloppet som betalas till investeraren är 90 procent av den fordring som investeraren kräver från samma investeringstjänstföretag eller kreditinstitut. Det högsta ersättningsbeloppet är dock 20 000 euro. Förluster till följd av nedskrivning av aktien eller felaktiga investeringsbeslut ersätts inte ur ersättningsfonden. Således ansvarar investerarna fortfarande för sina egna investeringsbeslut. Om depositionsbanken blir insolvent, ersätts dess kunder för sina fordringar i regel från Depositionsskyddsfonden upp till 50 000 euro. Genom detta har investerarnas tillgångar tryggats genom antingen Depositionsskyddsfonden eller Investerarnas ersättningsfond. Samma tillgångar kan alltså inte ersättas samtidigt ur båda fonderna.
En inlåningsbank ska höra till insättningsgarantifonden som har som uppgift att trygga på konto registrerade tillgodohavanden i en inlåningsbank och andra än på konto registrerade tillgodohavanden som är föremål för betalningsförmedling, om banken annars än tillfälligt är insolvent. Till kunderna i inlåningsbanken kan ersättas tillgodohavanden av insättningsgarantifondens medel upp till 100 000 euro. Investerarens tillgångar kan tryggas genom antingen insättningsgarantifonden eller Ersättningsfonden för investerare. Investerarens tillgångar kan dock inte ersättas samtidigt ur båda fonderna.
BESKATTNING
Nedanstående sammandrag baserar sig på gällande skattelagstiftning i Finland vid datumet för Prospektet. Ändringar i skattelagstiftningen kan även inverka retroaktivt på beskattningen. Sammandraget är av allmänn karaktär och inte uttömmande, och det varken beaktar eller redogör för skattelagstiftningen i andra länder än Finland. Personer som överväger att göra en investering skall vända sig till en skatteexpert för att få information om skattepåföljder i Finland eller i övriga länder gällande Aktieemissionen samt förvärv, ägande eller överlåtelse av Aktier.
Beskattningen i Finland
Nedan följer en beskrivning av de väsentliga inkomst- och överlåtelseskattepåföljder som eventuellt är av betydelse för Aktieemissionen. Det nedan anförda tillämpas på i Finland allmänt eller begränsat skattskyldiga fysiska personer och aktiebolag och i det behandlas skattelagstiftningen i Finland som tillämpas på dividendutdelning samt på överlåtelsevinst från försäljning av Aktier.
I det följande tas inte upp sådana särskilda skattepåföljder för ägare eller innehavare av Erjudna aktier som hänför sig till bland annat olika omorganiseringar av bolag, utländska mellanbolag, samfund som inte idkar affärsverksamhet, samfund som är befriade från inkomstskatt eller öppna bolag eller kommanditbolag. I det följande behandlas inte heller Finlands arvs- eller gåvoskattepåföljder.
Beskrivningen baserar sig på:
• inkomstskattelagen (1535/1992 inklusive ändringar),
• lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968 inklusive ändringar),
• lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978 inklusive ändringar) och
• lagen om överlåtelseskatt (931/1996 inklusive ändringar).
I beskrivningen har dessutom tagits i beaktande rättspraxis samt skattemyndigheternas beslut och utlåtanden som är i kraft och tillgängliga vid datumet för detta Prospekt.
Ändringar i skattelagstiftningen, rättspraxis och skattemyndigheternas ställningstaganden kan ge upphov till ändringar i nedan beskrivna skattepåföljder också retroaktivt.
Allmänt
I Finland behandlas allmänt skattskyldiga och begränsat skattskyldiga på olika sätt i beskattningen. Allmänt skattskyldiga är i Finland skattskyldiga för sina inkomster i hela världen. Begränsat skattskyldiga beskattas endast för inkomster i Finland. En begränsat skattskyldigs inkomster från en fast arbetsplats i Finland beskattas i Finland. Finland binds av skatteavtal som kan begränsa tillämpandet av den interna skattelagstiftningen och förhindra beskattning av en begränsat skattskyldigs inkomster från Finland.
En fysisk person anses vara allmänt skattskyldig i Finland då han vistas i Finland sex månader i följd eller han har sin stadigvarande bostad och hemvist i Finland. En finsk medborgare som flyttat utomlands anses dock vara allmänt skattskyldig i Finland tills tre år har förflutit efter utgången av det år under vilket han lämnade landet, om han inte visar att han inte under skatteåret har haft väsentlig anknytning till Finland. På förvärvsinkomster, inklusive löneinkomster, tillämpas en progressiv skatteskala. Inkomstskattesatsen är för tillfället 30 procent. Om en skatteskyldig fysisk persons kapitalinkomster i allmänhet i Finland överskrider 50 000 euro per kalenderår, höjs skattesatsen för kapitalinkomster till 32 procent för den del som överskrider 50 000 euro. Bolag som har grundats enligt finsk lag är allmänt skattskyldiga i Finland och därför är de skattskyldiga i Finland för sina globala inkomster. Samfundsskattesatsen är för tillfället 24,5 procent.
Nedan följer ett sammandrag av vissa skattepåföljder som hänför sig till förvärv, ägande och överlåtelse av Erbjudna aktier för aktieägare som i Finland är allmänt och begränsat skattskyldiga.
Beskattning av dividender
Allmänt skattskyldiga fysiska personer
För aktier som inte hör till aktieägarens näringsverksamhet (näringsförvärvskälla) beskattas 70 procent av de dividender som en fysisk person får från ett i 33a § 2 momentet i inkomstskattelagen avsett offentligt noterat bolag ("Noterat bolag") som kapitalinkomst enligt en skattesats på 30 procent (32 procent av det belopp som överskrider 50 000 euro per kalenderår) och resterande 30 procent utgör skattefri inkomst. För aktier som hör till aktieägarens näringsverksamhet utgör 30 procent av de dividender som en fysisk person får från ett Noterat bolag skattefri inkomst och den resterande 70 procent skattepliktig näringsinkomst som uppdelas för beskattning som förvärvsinkomst enligt en progressiv skattesats och som kapitalinkomst enligt en fast skattesats på 30 procent (32 procent av det belopp som överskrider 50 000 euro per kalenderår) .
Ett Noterat bolag som delar ut dividend skall verkställa förskottsinnehållning på dividender som utdelas till allmänt skattskyldiga fysiska personer. För tillfället uppgår förskottsinnehållningen till 21 procent av dividenden som utdelas.
Förskottsinnehållningsbeloppet som bolaget som utdelar dividend har innehållt gottgörs vid den slutliga beskattningen av den fysiska personens dividendinkomster.
Finländska aktiebolag
Beskattningen av dividender som utdelas av ett Noterat bolag är beroende bland annat av om bolaget som mottar dividenden är ett Noterat bolag eller annat bolag.
Dividender som ett Noterat bolag får av ett annat Noterat bolag utgör i princip skattefri inkomst. Om aktierna ingår i aktieägarens placeringstillgångar, utgör 75 procent av dividenderna från dem beskattningsbar inkomst medan den återstående delen är skattefri inkomst. Endast finans-, försäkrings- och pensionsinstitut kan ha i detta sammanhang avsedda placeringstillgångar.
Dividender som ett finländskt icke-börslistat bolag (privat aktiebolag) får från ett Noterat bolag utgör i princip till 75 procent beskattningsbar inkomst medan den återstående delen är skattefri inkomst. Om ett icke-börslistat bolag dock direkt äger minst tio procent av aktiekapitalet i ett Noterat bolag som utdelar dividend, är dividenden som utdelas på sådana aktier skattefri under förutsättning att aktierna inte ingår i aktieägarens investeringstillgångar.
Begränsat skattskyldiga
På dividend som ett finländskt bolag utdelar till begränsat skattskyldig aktieägare uppbärs i regel källskatt. Bolaget som utdelar dividend är skyldigt att innehålla källskatten som slutgiltig skatt i samband med utbetalning av dividenden. Källskatten är 24,5 procent, när inkomsttagaren är ett begränsat skatteskyldigt samfund, och 30 procent för alla andra begränsat skatteskyldiga inkomsttagare, om inte annat fastställs i skatteavtalet som tillämpas.
Finland har med flera stater ingått inkomstskatteavtal enligt vilka den källskatteprocent som uppbärs på dividender som utdelas till parter som omfattas av skatteavtalet har sänkts. Källskatteprocenten enligt inkomstskatteavtalen är i allmänhet ännu lägre, om aktieägaren är ett bolag som äger en viss andel av det dividendutdelande bolaget (i allmänhet minst 10 eller 25 procent av aktiekapitalet eller rösterna i det dividendutdelande bolaget). Sänkt källskatteprocent enligt tillämpligt skatteavtal kan tillämpas, om dividendmottagaren har tillställt det dividendutdelande bolaget ett giltigt källskattekort eller behövlig information om dividendmottagarens medborgarskap och identitet.
När en förvaltarregistrerad aktieägare är berättigad till dividend, betalar det dividendutdelande finländska bolaget dividenden till förvaltaren som förmedlar de utdelade dividenderna till aktieägarna. Om mottagaren av dividend som utdelats på en förvaltarregistrerad aktie bor i en skatteavtalsstat, uppbärs på dividenden en källskatt i enlighet med skatteavtalet, dock alltid minst 15 procent (om källskatten enligt inkomstskatteavtalet är lägre än 15 procent, är det möjligt att ansöka om återbäring av den överlopps betalda källskatten på samma gång som nödvändig information om dividendmottagarens medborgarskap och identitet presenteras). Detta innebär att på dividend som utdelas på en förvaltarregistrerad aktie uppbärs en källskatt enligt skatteavtalet eller alltid på minst 15 procent utan en grundlig utredning av den slutgiltiga dividendmottagaren. Förfarandet förutsätter dock att den utländska förvaltaren är införd i det register som skatteförvaltningen upprätthåller och att hans hemort är i en stat som har ett skatteavtal om undvikande av dubbel beskattning med Finland. Vidare krävs att den utländska förvaltaren har ett avtal om aktieförvar med ett finländskt kontoförande institut. I avtalet är det bland annat nödvändigt att den utländska förvaltaren bland annat uppger dividendmottagarens hemviststat till det kontoförande institutet och vid behov ger tilläggsinformation till skattemyndigheterna. Om nämnda kriterier inte uppfylls, uppbärs en källskatt på 24,5 procent på den dividend som utdelas på en förvaltarregistrerad aktie av ett begränsat skatteskyldigt samfund, och 30 procent av alla andra begränsat skatteskyldiga, om inte annat fastställs i skatteavtalet som tillämpas.
Utländska samfund med hemvist i EU-medlemsstater
Enligt skattelagstiftningen i Finland uppbärs källskatt inte på dividender som utdelas till samfund som har hemvist i en EU- medlemsstat och som är inkomstskattskyldiga i sin hemstat i enlighet med artikel 2 i direktivet om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (90/435/ EES) och som direkt äger minst tio procent av kapitalet i det finländska bolaget som delar ut dividend.
Utländska bolag med hemvist i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
Dividender som utbetalas till en del utländska samfund som har hemvist inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är antingen helt och hållet skattefria eller också tillämpas en sänkt källskatteprocent på dem beroende på hur dividenden skulle beskattas om den betalades till ett motsvarande finländskt bolag.
Källskatt uppbärs inte i Finland på dividend som utbetalas av ett finländskt bolag till ett begränsat skattskyldigt samfund, om (i) det dividendmottagande samfundets hemort är inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, (ii) dividendmottagarens hemstat berörs av rådets direktiv 77/799/EEG om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter i fråga om direkt beskattning och skatter på försäkringspremier eller av ett avtal om handräckning och informationsutbyte i skatteärenden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (Liechtenstein är för närvarande den enda EES-staten som inte uppfyller kravet), (iii) det dividendmottagande samfundet motsvarar ett i 33 d § 4 moment i inkomstskattelagen eller i 6 a § i lagen om beskattning av näringsinkomst avsett finländskt bolag, (iv) dividenden skulle vara helt skattefri om den skulle utbetalas till motsvarande finländskt bolag eller samfund (se ovan under rubriken "—Finländska aktiebolag"), och (v) det dividendmottagande bolaget lämnar en redogörelse (intyg av hemviststatens skattemyndighet), över att källskatten de facto inte kan gottgöras i sin helhet i dividendmottagarens hemviststat på grundval av tillämpligt avtal om avlägsnande av dubbel beskattning.
Om dividend utbetalas till ett utländskt samfund vars hemort är i en stat som uppfyller de ovan i punkterna (i) och (ii) framförda kraven och som uppfyller de ovan i punkt (iii) framförda förutsättningarna, men dividenden som utbetalas skulle vara endast delvis skattefri, om den skulle utbetalas till motsvarande finländskt samfund (se ovan "—Finländska aktiebolag"), uppbärs på dividenden som utbetalas källskatt i Finland (se ovan "—Begränsat skattskyldiga"), men källskatteprocenten har för den här typen av dividender sänkts till 18,38 procent (i stället för 24,5 procent). Sålunda tillämpas med undantag av i direktivet om moder- och dotterbolag avsedda samfund, som uppfyller förutsättningarna för skattefrihet genom att direkt äga minst tio procent av kapitalet i ett finländskt dividendutdelande bolag (se ovan "—Utländska samfund med hemvist i EU-medlemsstater"), källskattesatsen på 18,38 på dividender som utbetalas till utländskt samfund (vars hemort är i en stat som uppfyller de ovan i punkterna (i) och (ii) framförda kraven och som uppfyller de ovan i punkt (iii) framförda förutsättningarna), ifall det dividendutdelande finländska bolagets aktier ingår i det dividendmottagande bolagets placeringstillgångar eller om det dividendmottagande bolaget inte är ett Noterat bolag. Beroende på tillämpligt avtal om avlägsnande av dubbel beskattning kan den tillämpliga källskatten också vara lägre än 18,38 procent (se ovan "– Begränsat skattskyldiga").
Fysiska personer bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
Dividender som utbetalas till begränsat skattskyldiga fysiska personer som är bosatta utomlands kan på begäran av ifrågavarande person istället för enligt ovan beskrivna källskatt (se ovan "—Begränsat skattskyldiga") beskattas enligt lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, inklusive ändringar), dvs. på motsvarande sätt som en allmänt skattskyldigbeskattas i Finland (se ovan "—Allmänt skattskyldiga fysiska personer"), under förutsättning att (i) den dividendmottagande fysiska personens hemort är inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, (ii) dividendmottagarens hemstat berörs av rådets direktiv 77/799/EEG om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter i fråga om direkt beskattning och skatter på försäkringspremier eller av ett avtal om handräckning och informationsutbyte i skatteärenden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (Liechtenstein är för närvarande den enda EES-staten som inte uppfyller kravet), och (iii) dividendmottagaren lämnar en redogörelse (intyg av hemviststatens skattemyndighet), över att källskatten de facto inte kan gottgöras i sin helhet i dividendmottagarens hemviststat på grundval av tillämpligt avtal om avlägsnande av dubbel beskattning.
Överlåtelsevinster
Allmänt skattskyldiga fysiska personer
Överlåtelsevinst som uppstått av försäljning av Aktier annat än i samband med idkande av näringsverksamhet, beskattas i Finland som kapitalinkomst för allmänt skattskyldig fysisk person eller överlåtelseförlust som uppstått på motsvarande vis avdras från överlåtelsevinsten. Skattesatsen för överlåtelsevinster är för tillfället 30 procent (32 procent av det belopp som överskrider 50 000 euro per kalenderår). Försäljningsvinst från aktier som har ett samband med säljarens näringsverksamhet (näringsinkomstkälla) anses ingå i säljarens näringsinkomst, som i enlighet med inkomstskattelagen uppdelas för beskattning som förvärvsinkomst enligt en progressiv skala och som kapitalinkomst enligt en fast skattesats på 30 procent (32 procent av det belopp som överskrider 50 000 euro per kalenderår).
Överlåtelseförluster som uppkommit före skatteåret 2010 från försäljningen av aktier som inte ingår i allmänt skatteskyldiga fysiska personers näringsverksamhet kan avdras från överlåtelsevinsten under samma år och de därpå följande tre skatteåren efter överlåtelsen. Överlåtelseförluster som uppkommit under skatteåret 2010 eller därefter från försäljningen av aktier som inte ingår i allmänt skatteskyldiga fysiska personers näringsverksamhet kan avdras från överlåtelsevinsten under samma år och de därpå följande fem skatteåren efter överlåtelsen. Eftersom överlåtelseförluster inte är avdragsgilla från andra kapitalinkomster än överlåtelsevinster, tas de inte i beaktande vid fastställandet av kapitalinkomstslagets underskott för skatteåret. Dylika överlåtelseförluster bidrar inte heller till att öka underskottsgottgörelsen som kan avdras från den skattemängd som omfattas av underskottsgottgörelse. Avdrag för förluster för aktier som ingår i säljarens näringsverksamhet görs på samma sätt som nedan i avsnittet ”—Finländska aktiebolag”.
Trots det ovan anförda utgör överlåtelsevinst, som en allmänt skattskyldig fysisk person erhåller för förmögenhet som inte ingår i näringsverksamheten, exempelvis överlåtelsevinst för Aktier, beskattningsbar inkomst, om de sammanlagda överlåtelsepriserna för förmögenhet som överlåtits under kalenderåret uppgår till högst 1 000 euro (med undantag av förmögenhet som kan överlåtas skattefritt enligt lagstiftningen i Finland). På motsvarande sätt är överlåtelseförlust inte avdragsgill, om anskaffningsutgifterna för den under kalenderåret överlåtna förmögenheten uppgår till högst 1 000 euro och samtidigt uppgår överlåtelsepriserna för all förmögenhet som en allmänt skatteskyldig fysisk person överlåtit under kalenderåret sammanlagt till högst 1 000 euro.
Överlåtelsevinsten eller -förlusten räknas genom att dra av den ursprungliga anskaffningsutgiften och kostnaderna för försäljningen från försäljningspriset. Alternativt kan fysiska personer för aktier som inte ingår i näringsverksamheten i stället för den verkliga anskaffningsutgiften tillämpa en så kallad uppskattad anskaffningsutgift som utgör 20 procent av försäljningspriset, eller om aktierna har varit i säljarens ägo i minst tio år, 40 procent av försäljningspriset. Ifall uppskattad anskaffningsutgift tillämpas i stället för verklig anskaffningsutgift, anses försäljningskostnaderna ingå i den uppskattade anskaffningsutgiften och de kan således inte avdras separat från försäljningspriset.
I Finland skall allmänt skattskyldiga fysiska personer på den förhandsifyllda skattedeklarationen lägga till uppgifterna om överlåtelser av värdepapper (exempelvis Erbjudna aktier) under kalenderåret.
Finländska aktiebolag
Följande gäller endast sådana finländska aktiebolag som beskattas med stöd av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Överlåtelsevinst från aktier utgör i regel beskattningsbar inkomst för aktiebolag.
Aktierna kan ingå i aktiebolagets anläggnings-, omsättnings-, investerings- eller finansieringstillgångar. Beskattningen av överlåtelse och nedskrivning av aktier är olika beroende på aktiernas förmögenhetsslag. Aktier kan också tillhöra inkomstkällan för aktiebolagets övriga verksamhet. Bestämmelserna i inkomstskattelagen tillämpas på överlåtelsevinster som inflyter från överlåtelse av förmögenhet som tillhör inkomstkällan för övrig verksamhet.
Aktiernas försäljningspris utgör i regel en del av ett finländskt bolags rörelseintäkter. På motsvarande vis är aktiernas anskaffningsutgift avdragbar i bolagets beskattning i samband med överlåtelse av aktierna. Finländska aktiebolags överlåtelsevinster från aktier är dock skattefria då vissa, strängt fastställda förutsättningar uppfylls.Enligt bestämmelserna om överlåtelsevinst från aktier utgör överlåtelsevinst från aktier som ingår i näringsverksamhetens anläggningstillgångar för andra finländska bolag än de som idkar kapitalinvesteringsverksamhet, i regel inte beskattningsbar näringsinkomst och förlust som uppstått vid överlåtelsen är under motsvarande förhållanden inte avdragbar, om bland annat (i) försäljaren utan avbrott i minst ett år under en tidsperiod som har utgått högst ett år före överlåtelsen har ägt minst en 10 procents andel av aktiekapitalet i det bolag som överlåts och de aktier som överlåtelsen gäller ingår bland de aktier som ägts på detta sätt, (ii) det bolag som överlåtelsen gäller inte är ett fastighets- eller bostadsaktiebolag eller ett aktiebolag vars faktiska verksamhet huvudsakligen omfattar ägande eller innehav av fastigheter, och (iii) det bolag som överlåtelsen gäller är allmänt skattskyldigt i Finland eller ett bolag som avses i artikel 2 i direktivet om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag (1990/453/EEG), eller ett bolag vars hemvist är i en stat med vilken Finland har ingått ett skatteavtal för undvikande av dubbel beskattning som tillämpas på dividend.
Om det vid överlåtelse av i anläggningstillgångarna ingående aktier (anda än aktier som får överlåtas skattefritt) uppstår en i beskattningen avdragbar överlåtelseförlust för det säljande bolaget, får en sådan förlust avdras endast från sådana vinster av aktieöverlåtelser som erhållits under skatteåret och de fem därpå följande åren. Avdragbar överlåtelseförlust som uppkommit vid överlåtelse av andra aktier än sådana som ingår i anläggningstillgångarna kan avdras från den beskattningsbara inkomsten under skatteåret och de tio därpå följande åren i enlighet med de allmänna reglerna för utjämning av förluster.
Begränsat skattskyldiga
Begränsat skattskyldiga är i regel inte skattskyldiga i Finland för överlåtelsevinst från försäljning av aktier i ett finländskt bolag, utom i de fall då den begränsat skattskyldiga anses ha ett i inkomstskattelagen avsett fast verksamhetsställe i Finland och aktierna anses utgöra ifrågavarande fasta verksamhetsställes egendom.
Överlåtelseskatt
I Finland uppbärs inte överlåtelseskatt på överlåtelse av på Helsingfors Börs noterade Aktier, om överlåtelsen sker mot fast vederlag. En förutsättning för skattefrihet är att en i värdepappersmarknadslagen avsedd värdepappersförmedlare agerar förmedlare eller part i överlåtelsen eller att mottagaren av överlåtelsen är godkänd som handelspart på den marknad på vilken överlåtelsen sker. Om förmedlaren eller den andra parten vid en överlåtelse inte är ett finländskt företag som tillhandahåller investeringstjänster eller ett kreditinstitut eller utländska värdepappersföretags eller kreditinstituts filialer och kontor i Finland, är en förutsättning för skattefrihet att mottagaren av överlåtelsen gör en anmälan till skattemyndigheterna i Finland inom två månader från överlåtelsen eller att förmedlaren gör en årsdeklaration om överlåtelsen till skatteförvaltningen i enlighet med lagen om beskattningsförfarande. Skattefriheten gäller inte vissa separat fastställda överlåtelser, exempelvis kapitalinvesteringar eller utdelning av medel. Skattefrihet gäller inte heller en överlåtelse som görs i syfte att uppfylla den i aktiebolagslagen stadgade inlösningsskyldigheten för minoritetsaktieägare.
Om överlåtelsen av Aktier inte uppfyller ovannämnda kriterier för skattefrihet, är köparen skyldig att i överlåtelseskatt betala 1,6 procent av överlåtelsepriset. Om köparen inte är allmänt skattskyldig i Finland eller ett utländskt kreditinstituts eller investeringstjänstföretags eller fondbolags filial i Finland, skall säljaren uppbära skatten av köparen. Om en part eller förmedlaren i köpet är ett finländskt företag som tillhandahåller investeringstjänster eller ett kreditinstitut eller ett utländskt investeringstjänstföretags eller kreditinstituts filial eller kontor i Finland, är parten skyldig att uppbära överlåtelseskatt av köparen och att redovisa den för staten. Om ingendera parten är allmänt skattskyldig i Finland eller ett utländskt kreditinstituts eller investeringstjänstföretags eller fondbolags filial eller kontor i Finland, uppbärs inte överlåtelseskatt på aktieöverlåtelsen. Om skattens belopp understiger 10 euro behöver ingen överlåtelseskatt betalas. Överlåtelseskatt betalas inte i anslutning till emission och teckning av nya aktier.
DOKUMENT TILL PÅSEENDE
Kopior av följande dokument finns till påseende under detta Prospekts giltighetstid vardagar inom ramen för normal arbetstid på Stockmanns registrerade kontor på adressen Alexandersgatan 52 B, 00100 Helsingfors:
• Bolagsordning i sådan form som den gäller på dagen för Prospektet
• Stockmanns reviderade koncernbokslut för räkenskapsperioderna som gick ut 31.12.2011, 31.12.2010 och 31.12.2009.
• Stockmanns oreviderade delårsrapport för den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2012
• Prospekt
• Finansinspektionens beslut gällande detta Prospekt
DOKUMENT SOM INFÖRLIVATS I PROSPEKTET GENOM HÄNVISNING
Följande dokument har införlivats i detta Prospekt genom hänvisning i enlighet med artikel 28 i Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 809/2004, och de utgör en del av Stockmanns ekonomiska information. Dokumenten som införlivats i detta Prospekt genom hänvisning är tillgängliga på webbplatsen xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx och under Stockmanns företagslednings normala arbetstid på adressen Alexandersgatan 52 B, 00100 Helsingfors:
Dokument
Stockmann Oyj Abp:s bokslut för år 2011 Stockmann Oyj Abp:s revisionsberättelse 2011 Stockmann Oyj Abp:s bokslut för år 2010 Stockmann Oyj Abp:s revisionsberättelse 2010 Stockmann Oyj Abp:s bokslut för år 2009 Stockmann Oyj Abp:s revisionsberättelse 2009
Tabellerna och diagrammen i samband med styrelsens verksamhetsberättelse i Bolagets bokslut som hänvisats till har inte reviderats. Inte heller diagrammen som presenteras under rubriken ”Aktier och aktiekapital” har reviderats.
BILAGA A: REVISORS UTLÅTANDE OM RESULTATPROGNOSEN I PROSPEKTET
(Översättning)
Till Stockmann Oyj Abp:s styrelse
Vi avger i kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 bilaga 1 punkt 13.2 avsett utlåtande om den resultatprognos för år 2012 som ingår i Stockmann Abp:s prospekt daterat 30.4.2012. Resultatprognosen har presenterats i prospektet under stycket ”Resultatet av Stockmanns affärsverksamhet, den ekonomiska ställningen och framtidsutsikterna” under rubriken ”Framtidsutsikter och resultatprognos”. I prospektet ingår av Stockmann Oyj Abp sammanställd resultatprognos enligt vilken: ” Stockmann uppskattar att koncernens omsättning och rörelsevinst år 2012 blir högre än år 2011, förutsatt att marknadssituationen inte avsevärt försämras.”
Emittentens ansvar
Emittentens svarar för sammanställningen av resultatprognosen samt de centrala antaganden som resultatprognosen baserar sig på i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 809/2004.
Revisorns skyldigheter
Revisorns uppgift är att avge utlåtande huruvida resultatprognosen har sakenligt sammanställts på basen av de presenterade uppgifterna och att emittentens bokslutsprinciper följts vid sammanställningen av resultatprognosen.
Vi har utfört vårt arbete i enlighet med den CGR-föreningens anvisning ”Resultatprognos – anvisning åt revisorer”. Vi har inte utfört revision eller översiktlig granskning av resultatprognoserna som ingår i prospektet eller av de uppgifter och antaganden som prognoserna bygger på.
Vi har planerat och utfört vårt arbete så att vi kunnat inhämta tillräckligt för ändamålet lämpligt bevis för att vi skall uppnå en rimlig säkerhet att resultatprognosen har sakenligt sammanställts på basis av presenterade uppgifter och att Stockmann Oyj Abp:s principer för upprättande av bokslut har följts vid sammanställningen av resultatprognosen.
Utlåtande
Enligt vår mening är resultatprognosen sakenligt sammanställd på basis av de uppgifter som presenterats och den har upprättats i enlighet med emittentens principer för upprättande av bokslut.
Förbehåll och begränsning av överlåtandet av rapporten
Det framtida utfallet kommer sannolikt att avvika från resultatprognosen, emedan händelserna i framtiden inte alltid utfaller som förväntat och avvikelserna kan vara väsentliga, speciellt i det rådande marknadsläget.
Denna rapport är endast avsedd att bifogas till prospektet som uppgjorts i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 809/2004. Helsingfors den 30 april 2012
Jari Härmälä Henrik Holmbom
CGR CGR
BILAGA B: OREVIDERAD DELÅRSRAPPORT FÖR DEN TREMÅNADSPERIOD SOM AVSLUTADES 31.3.2012
STOCKMANN Oyj Abp, Delårsrapport 27.4.2012 kl. 8.00 EET
Rörelseresultatet förbättrades med 14 miljoner euro mot fjolåret
Januari–mars 2012:
Koncernens omsättning ökade med 10,4 procent och uppgick till 450,3 Me (407,7 Me). Rörelseresultatet var -16,2 Me (-29,9 Me). Rapportperiodens resultat var -20,9 Me (-34,8 Me). Resultatet per aktie var -0,29 e (-0,49 e).
Verkställande direktör Hannu Penttilä:
”Stockmannkoncernens omsättning ökade under första kvartalet 2012 i alla affärsenheter. Varuhuset i S:t Petersburg ökade omsättningstillväxten i Ryssland, men jag är särskilt glad över att försäljningen ökade på alla marknadsområden trots den osäkra marknadssituationen.
Det finns tecken på att marknaden för prisvärt mode håller på att förbättras efter den svaga utvecklingen år 2011. Den svenska modemarknaden växte under mars efter ett år av sjunkande försäljning. Lindex har tagit marknadsandelar både i Sverige såväl som på andra marknader.
Stockmanns rörelseresultat för första kvartalet är karakteristiskt negativt på grund av säsongfluktuation. I år minskade en god försäljningsvolym den relativa kostnadsandelen och rörelseresultatet ökade med nästan 14 miljoner euro. Lindex gjorde ett mycket gott resultat, särskilt i mars. Tack vare ökad omsättning i varuhusen kunde vi förbättra rörelseresultatet i Ryssland betydligt. Därmed finns en stabil grund för att uppnå en positiv rörelsevinst i Ryssland för hela året, exklusive Bestsellerverksamheten.
Galna Dagar-kampanjen, som inföll efter rapportperioden i april, uppnådde igen ett nytt omsättningsrekord med en ökning på 13 procent. Detta ger en bra start på det andra kvartalet och vi är väl positionerade för en god resultatutveckling
under resten av år 2012. Det instabila marknadsläget bör dock tas i beaktande, eftersom det kan förorsaka störningar i konsumtionsbeteendet. Vi uppskattar att Stockmanns rörelsevinst för helåret blir högre än år 2011, förutsatt att marknadssituationen inte avsevärt försämras.
1–3/2012 1–3/2011 1–12/2011
Omsättning, Me Omsättningstillväxt, % Relativ bruttomarginal, % Rörelsevinst, Me Nettofinansieringskostnader, Me Vinst före skatt, Me Rapportperiodens vinst, Me Resultat/aktie, outspädd, e Eget kapital/aktie, e Affärsverksamhetens kassaflöde, Me Investeringar, Me Nettoskuldsättningsgrad, % Soliditet, % Antal aktier, outspädd, vägt medeltal, 1 000 st. Avkastning på sysselsatt kapital, glidande 12 mån. Personal, medeltal | 450,3 10,4 48,0 -16,2 8,7 -24,9 -20,9 -0,29 11,30 -73,3 10,3 112,5 38,5 71 841 4,8 15 057 | 407,7 9,4 47,4 -29,9 8,3 -38,3 -34,8 -0,49 11,13 -145,4 23,8 119,7 36,8 71 146 4,3 15 552 | 2 005,3 10,1 48,7 70,1 34,4 35,7 30,8 0,43 12,11 66,2 66,0 95,3 42,2 71 496 4,1 15 964 |
OMSÄTTNING OCH RESULTAT
Den osäkra marknadsutvecklingen fortsatte under början av år 2012, främst på grund av den olösta europeiska skuldkri- sen. Detta har dock inte haft någon signifikant påverkan på konsumtionsbeteendet under kvartalet. Marknaden för prisvärt mode förbättrades något mot slutet av kvartalet. Den generella marknadssituationen i Ryssland och de baltiska länderna var fortsatt god.
Stockmannkoncernens omsättning för första kvartalet ökade med 10,4 procent och uppgick till 450,3 miljoner euro (407,7 miljoner euro). Alla affärsenheter och alla marknadsområden ökade sin omsättning. Omsättningen i Finland ökade med 5,6 procent till 224,0 miljoner euro. Omsättningen i utlandet ökade med 15,7 procent och uppgick till 226,2 miljoner euro. Om jämförbara valutakurser används ökade koncernens omsättning i utlandet med 14,7 procent. Tillväxten var starkast i Ryssland, särskilt på grund av en betydande försäljningsökning i varuhuset i S:t Petersburg. Omsättningen i utlandet utgjorde
50,2 procent (48,0 procent) av koncernens totala omsättning.
Bruttomarginalen för koncernens affärsverksamhet ökade under rapportperioden med 22,7 miljoner euro och uppgick till 216,1 miljoner euro. Den relativa bruttomarginalen var 48,0 procent (47,4 procent). Ökningen berodde på en ökning av varu- husgruppens och Seppäläs relativa bruttomarginal. Verksamhetens kostnader ökade med 4,7 procent eller med 9,7 miljoner euro och var 213,9 miljoner euro. Avskrivningarna var 18,4 miljoner euro (19,1 miljoner euro).
Koncernens rörelseresultat ökade under rapportperioden med 13,7 miljoner euro och var -16,2 miljoner euro (-29,9 miljoner euro). Samtliga affärsenheter förbättrade sitt rörelseresultat.
Ett beslut om att lägga ned koncernens olönsamma verksamhet i Ukraina togs under kvartalet. I rörelseresultatet ingår en reservering på 0,5 miljoner euro för kostnader av engångskaraktär på grund av nedläggningen. Affärsverksamheten i Ukraina inleddes år 2008 och består för närvarande av två Seppäläbutiker, som kommer att stängas innan slutet av år 2012. Seppä- läs verksamhet har varit ett test av den ukrainska marknaden och företagsklimatet inför en eventuell expansion av koncer- nens övriga verksamheter. Enligt Stockmann finns det ingen möjlighet till expansion inom en nära framtid.
Nettofinansieringskostnaderna ökade med 0,4 miljoner euro under rapportperioden och uppgick till 8,7 miljoner euro (8,3 miljoner euro). Ökningen berodde främst på en ökning av räntorna för lånen i svenska kronor. Valutakursförluster av engångs- natur var 0,1 miljoner euro (0,7 miljoner euro).
Rapportperiodens resultat före skatt var -24,9 miljoner euro dvs. 13,3 miljoner euro bättre än året innan. På det förlustbrin- gande resultatet under rapportperioden bokfördes en skattegottgörelse på 4,0 miljoner euro (3,5 miljoner euro). Rapportperi- odens resultat uppgick till -20,9 miljoner euro (-34,8 miljoner euro).
Rapportperiodens resultat per aktie var -0,29 euro (-0,49 euro) och utspätt med inverkan av optioner -0,29 euro (-0,48 euro). Det egna kapitalet per aktie var 11,30 euro (11,13 euro).
OMSÄTTNING OCH RESULTAT PER AFFÄRSENHET
Varuhusgruppen
Varuhusgruppens omsättning ökade med 9,4 procent till 280,5 miljoner euro (256,4 miljoner euro). Omsättningen i Finland ökade med 4,2 procent och uppgick till 188,3 miljoner euro (180,8 miljoner euro). På grund av relativt låga ingående lager hade varuhusen inte någon stor realisation i början av kvartalet. Tillväxten accelererade mot slutet av kvartalet.
Omsättningen i euro från utlandsverksamheten ökade med 22,2 procent till 92,2 miljoner euro (75,4 miljoner euro). Omsätt- ningen i utlandet svarade för 32,9 procent (29,4 procent) av gruppens totala omsättning. Omsättningstillväxten i Ryssland ökade genom kraftigt ökad försäljning i varuhuset i S:t Petersburg. Också de övriga varuhusen i Ryssland och Baltikum utvecklades positivt.
Den relativa bruttomarginalen under perioden förbättrades till 40,4 procent (39,7 procent). Varuhusgruppens rörelseresultat ökade med 8,3 miljoner euro till -6,5 miljoner euro (-14,8 miljoner euro). Rörelsekostnaderna steg långsammare
än omsätt- ningsökningen. Bestseller-franchiseverksamheten, som läggs ned innan slutet av år 2012, gjorde ett rörelseresultat på -1,5 miljoner euro (-1,6 miljoner euro).
Galna Dagar-kampanjen, som inföll efter det första kvartalet, uppnådde igen nytt omsättningsrekord med en ökning på 13 procent. I Finland ökade kampanjens omsättning med 5 procent, i Baltikum med 4 procent och i Ryssland med 38 procent. Lindex
Lindexin liikevaihto oli katsauskaudella 138,2 miljoonaa euroa, joka oli 12,1 prosenttia enemmän kuin edellisenä vuonna (123,3 miljoonaa euroa). Paikallisvaluutoissa liikevaihto kasvoi 10,2 prosenttia. Liikevaihto kasvoi erittäin hyvin kaikilla markkinoilla paitsi Ruotsissa, jossa kasvu oli kohtuullista. Liikevaihto kasvoi Suomessa 16,4 prosenttia ja muissa maissa 11,6 prosenttia.
Katsauskauden suhteellinen myyntikate oli edellisvuoden tasolla, 61,9 prosenttia (62,1 prosenttia). Toiminnan kustannukset ja poistot kasvoivat myyntikatetta hitaammin erityisesti Ruotsissa. Lindexin katsauskauden liiketulos kasvoi 5,3 miljoonaa euroa ja oli -2,5 miljoonaa euroa (-7,9 miljoonaa euroa), erityisesti erittäin hyvän maaliskuun kehityksen ansiosta.
Seppälä
Seppäläs omsättning ökade med 12,3 procent jämfört med första kvartalet år 2011 och uppgick till 31,3 miljoner euro (27,9 miljoner euro). Omsättningen ökade med 12,1 procent i Finland och med 12,7 procent i utlandet. Omsättningen i utlandet svarade för 36,3 procent (36,2 procent) av gruppens totala omsättning.
Den relativa bruttomarginalen ökade till 54,2 procent (53,8 procent). Seppäläs rörelseresultat var -4,7 miljoner euro (-4,9 miljoner euro). I rörelseresultatet ingår en reservering på 0,5 miljoner euro för kostnader av engångskaraktär bokförda på grund av nedläggningen av verksamheten i Ukraina. De två ukrainska butikerna kommer att stängas innan slutet av året.
FINANSIERING OCH BUNDET KAPITAL
De likvida medlen uppgick i slutet av mars år 2012 till 28,2 miljoner euro, jämfört med 31,6 miljoner euro året innan och 33,2 miljoner euro i slutet av år 2011. Kassaflödet från affärsverksamheten var -73,3 miljoner euro (-145,4 miljoner euro).
Nettodriftskapitalet utan likvida medel uppgick i slutet av mars till 164,5 miljoner euro, jämfört med 151,6 miljoner euro året innan och 137,9 miljoner euro i slutet av år 2011. Varuhusgruppens och Lindex lagernivåer låg på uppskattad nivå medan Seppäläs lager var något större än planerat.
Den ordinarie bolagsstämman den 15 mars 2012 beslöt att i dividend för år 2011 utdela 35,9 miljoner euro. Såsom i fjol utbetalades dividenderna i april.
Det räntebärande främmande kapitalet uppgick i slutet av mars till 941,7 miljoner euro (979,5 miljoner euro), varav 542,3 miljoner euro (520,1 miljoner euro) var långfristigt. Dessutom har koncernen 305,2 miljoner euro outnyttjade långfristiga kommitterade lånelimiter och 310,2 miljoner euro icke-kommitterade lånelimiter. I slutet av år 2011 uppgick det räntebärande främmande kapitalet till 862,5 miljoner euro, varav 533,9 miljoner euro var långfristigt.
I slutet av mars var soliditeten 38,5 procent (36,8 procent). Vid utgången av år 2011 var soliditeten 43,1 procent. Nettoskuld- sättningsgraden (net gearing) var i slutet av mars 112,5 procent (119,7 procent). Vid utgången av år 2011 var nettoskuldsätt- ningsgraden 95,3 procent.
Avkastningen på sysselsatt kapital under de senaste 12 månaderna var 4,8 procent (4,1 procent år 2011). Koncernens sys- selsatta kapital minskade med 18,1 miljoner euro jämfört med mars i fjol och uppgick i slutet av rapportperioden till 1 753,4 miljoner euro (1 771,6 miljoner euro).
INVESTERINGAR
Investeringarna under rapportperioden uppgick till sammanlagt 10,3 miljoner euro (23,8 miljoner euro). Avskrivningarna upp- gick till 18,4 miljoner euro (19,1 miljoner euro).
Inom varuhusgruppen fortsätter under år 2012 projektet för att ta i bruk ett nytt styrningssystem för verksamheten. Under första kvartalet investerades 1,5 miljoner euro i projektet. Varuhusgruppen stängde en Stockmann Beauty -butik och 4 Best- sellers franchisebutiker under kvartalet. Varuhusgruppens investeringar uppgick under rapportperioden till sammanlagt 4,1 miljoner euro (15,5 miljoner euro).
Lindex öppnade under kvartalet sju butiker: en i Sverige, en Ryssland, en i Tjeckien, en franchisebutik i Saudiarabien och tre franchisebutiker i Förenade Arabemiraterna. Under rapportperioden stängdes en butik i Finland och en i Norge. Lindex investeringar uppgick till sammanlagt 4,8 miljoner euro (6,6 miljoner euro).
Seppälä öppnade under kvartalet en ny butik i Ryssland och stängde tre butiker: en i Finland och två i Ryssland. Seppäläs investeringar uppgick till sammanlagt 0,4 miljoner euro (1,1 miljoner euro).
Koncernens övriga investeringar uppgick till 1,0 miljoner euro (0,5 miljoner euro). Systemen i koncernens ekonomiförvaltning byts stegvis ut i samband med att varuhusgruppen förnyar sitt styrningssystem för verksamheten.
BUTIKSNÄTET 31.3.2012
Stockmannkoncernen Totalt
31.12.2012
Nya butiker
Stängda butiker
Totalt 31.3.2012
Varuhus* | 16 | 16 | ||
Bestsellerbutiker | 18 | 4 | 14 | |
Stockmann Beauty-butiker | 13 | 1 | 12 | |
Varuhusgruppens övriga butiker** | 9 | 9 | ||
Lindexbutiker | 446 | 7 | 2 | 451 |
varav franchisebutiker | 23 | 4 | 27 | |
varav egna butiker | 423 | 3 | 2 | 424 |
Seppäläbutiker | 229 | 1 | 3 | 227 |
* Akademiska Bokhandlarna är en del av varuhusen i Finland
** 4 Zara-franchisebutiker, 1 Hobby Hall-butik, 3 outletbutiker, 1 konceptbutik NYA PROJEKT
Investeringarna för räkenskapsåret 2012 uppskattas uppgå till cirka 50 miljoner euro och vara klart mindre än avskrivningarna som beräknas uppgå till cirka 75 miljoner euro.
Lindex utökar sitt butiksnät med cirka 20 nya butiker under år 2012, exklusive franchisebutiker. Seppälä öppnar och stänger några butiker under år 2012. Antalet Seppäläbutiker kommer att vara ungefär detsamma som under år 2011. Stockmann stänger Bestseller-franchisebutikerna i Ryssland innan utgången av år 2012. En del av Bestsellerbutikerna omvandlas till Lindexbutiker.
Akademiska Bokhandelns nätbutik förnyas under år 2012. I förnyelsen utnyttjas samma tekniska plattform som i varuhus- gruppens övriga nätbutiker. Den nya nätbutiken öppnas under sommaren 2012. I detta sammanhang lanseras en ny image för nätbutiken och dess marknadsföring.
Stockmannvaruhuset i Östra centrum, Helsingfors, flyttar till en ny plats i köpcentrumet Itis i slutet av år 2013. Butikens för- säljningsyta, cirka 11 000 kvadratmeter, kommer att förbli som förut men lokalerna och butikskonceptet kommer att förnyas helt. Investeringen finansieras huvudsakligen av hyresvärden.
Stockmann undertecknade år 2010 ett kontrakt om en utvidgning av Tammerforsvaruhuset, som verkar i hyrda lokaliteter. Varuhusets försäljningsyta ökar med ca 4 000 kvadratmeter till 15 000 kvadratmeter i och med utbyggnaden. På grund av nya förseningar i stadens planläggningsprocess har utbyggnadsprojektets färdigställningsmål skjutits fram till år 2014. Stock- mann investerar ca 6 miljoner euro i projektet.
Stockmann undertecknade i juni 2011 ett föravtal med Tapiolagruppen gällande varuhuset i Hagalund. Målet med avtalet är att år 2016 öppna ett expanderat och helt förnyat varuhus i Tapiolagruppens nybygge, strax intill den nuvarande varuhusfas- tigheten. Projektet är en del av ett större projekt för att förnya Hagalundområdet, och fortskrider i samverkan med fastighet- sägaren. Planerna preciseras under stadens plan- och bygglovsförfarande.
BESLUT VID STOCKMANNS ORDINARIE BOLAGSSTÄMMA
Stockmann Oyj Abp:s ordinarie bolagsstämma som hölls i Helsingfors den 15 mars 2012 fastställde bokslutet för räkens- kapsperioden 1.1–31.12.2011, beviljade ansvarsfrihet åt de redovisningsskyldiga och beslöt att utdela en dividend på 0,50 euro per aktie för år 2011, dvs. totalt 35,9 miljoner euro. Dividenden är 116,2 procent av resultatet per aktie.
Bolagsstämman valde åtta medlemmar till styrelsen. I enlighet med förslaget av styrelsens utnämnings- och belöningsutskott återvaldes som styrelsemedlemmar verkställande direktör Kaj-Gustaf Bergh, rektor Eva Liljeblom, verkställande direktör Kari Niemistö, ekonomie magister Charlotta Tallqvist-Cederberg, minister Christoffer Taxell, filosofie magister Carola Teir-Lehtinen och verkställande direktör Dag Wallgren, samt som ny medlem valdes verkställande direktör Per Sjödell. Styrelsemedlem- marnas mandat fortsätter till slutet av följande bolagsstämma. Styrelsemedlemmarnas arvoden beslöts bibehållas oförändra- de och fortsättningsvis utbetalas huvudsakligen i form av aktier.
Som ordinarie revisorer återvaldes CGR-revisor Jari Härmälä och CGR-revisor Henrik Holmbom. Som revisorssuppleant fortsätter CGR-samfundet KPMG Oy Ab.
Bolagsstämman beslöt om ett nytt optionsprogram för Stockmanns stamkunder. Med avvikelse från aktieägarnas företrä- desrätt till teckning, emitteras vederlagsfritt totalt högst 2 500 000 stycken optionsrätter till stamkunderna. Optioner ges åt stamkunder vars uppköp i bolag som hör till Stockmannkoncernen samt uppköp på basis av parallellkort som hänför sig till
samma konto sammanlagt uppgår till minst 6 000 euro under perioden 1.1.2012–31.12.2013. Aktiens teckningspris är den på grundval av B-aktiens omsättning vägda medelkursen på Helsingfors Börs under tidsperioden 1.2–29.2.2012, dvs. 16,36 euro. Teckningspriset för aktier tecknade med stöd av stamkundsoptioner sänks vid varje avstämningsdag för dividendutdelning med värdet av de dividender som blir beslutade efter början av bestämningsperioden för teckningspriset fram till och med aktieteckningen. Teckningsperioderna för aktier är i maj 2014 och i maj 2015.
Optio-oikeuksilla merkittävän osakkeen merkintähintaa alennetaan merkintähinnan määräytymisjakson alkamisen jälkeen ja ennen osakemerkintää päätettävien osinkojen määrällä kunkin osingonjaon täsmäytyspäivänä. Osakkeiden merkintäaika on toukokuussa vuosina 2014 ja 2015.
Bolagsstämman beslöt även om en förändring av bolagsordningen så att den motsvarar aktiebolagslagens terminologi och regler gällande paragraferna 4, 7, 11 och 14. Paragraf 11 ändrades även så att bolagsstämmokallelsen publiceras i någon av styrelsen utsedd dagstidning som utkommer i Helsingforsregionen eller på bolagets internetsidor.
Vid sitt konstituerande möte efter bolagsstämman den 15 mars 2012 valde styrelsen minister Christoffer Taxell till ordförande och verkställande direktör Kari Niemistö till vice ordförande. Styrelsen valde Christoffer Taxell till utnämnings- och belönings- utskottets ordförande och till övriga medlemmar Kari Niemistö, Charlotta Tallqvist-Cederberg och Dag Wallgren.
AKTIER OCH AKTIEKAPITAL
Stockmann har två aktieserier. Aktierna i serie A medför 10 röster per aktie, medan aktierna i serie B medför en röst per aktie. Aktierna har likvärdig rätt till dividend. Aktiernas nominella värde är 2 euro per aktie. I slutet av mars 2012 hade Stockmann 30 627 563 A-aktier och 41 213 266 B-aktier, dvs. sammanlagt 71 840 829 aktier. Vid slutet av rapportperioden uppgick aktiekapitalet till 143,7 miljoner euro (142,3 miljoner euro).
I slutet av mars 2012 uppgick marknadsvärdet på bolagets aktiestock till 1 186,7 miljoner euro (1 636,6 miljoner euro). Vid utgången av år 2011 var aktiestockens marknadsvärde 911,8 miljoner euro.
Vid utgången av rapportperioden var kursen för A-aktien 17,00 euro, medan den i slutet av år 2011 var 13,65 euro. Kursen för B-aktien var 16,16 euro, medan den i slutet av året var 11,98 euro. Under rapportperioden omsattes 0,1 miljon A-aktier (0,1 miljoner) och 4,5 miljoner B-aktier (4,9 miljoner). Detta motsvarar 0,4 procent av det genomsnittliga antalet A-aktier och 10,8 procent av det genomsnittliga antalet B-aktier.
Bolaget innehar inga egna aktier och styrelsen har inga gällande fullmakter att förvärva egna aktier eller emissionsfullmakter.
Stockmann hade 56 117 aktieägare i slutet av mars 2012, jämfört med 45 760 aktieägare året innan. Stockmann fick under rapportperioden inga upplysningar om att de största aktieägarnas ägandeförhållanden skulle ha förändrats.
PERSONAL
Koncernens genomsnittliga antal anställda under det första kvartalet var 15 057, vilket är 495 färre än under samma period 2011. Det genomsnittliga antalet anställda, omräknat till heltidspersonal, minskade med 179 personer till 11 664 (11 843).
I slutet av mars 2012 sysselsatte koncernen 15 009 anställda (16 224). Nedgången beror huvudsakligen på tidpunkten för Galna Dagar-kampanjen, som påverkar de visstidsanställda säsongarbetarnas antal. Antalet anställda i utlandet var 8 596 (9 039), vilket var 57 procent (56 procent) av hela personalstyrkan.
Koncernens lönekostnader uppgick till 77,0 miljoner euro (76,8 miljoner euro). De totala kostnaderna av anställningsförmåner var 98,6 miljoner euro (98,0 miljoner euro) dvs. 22 procent (24 procent) av omsättningen.
RISKFAKTORER
Stockmannkoncernen idkar egen affärsverksamhet i Norden, Ryssland, Baltikum och i östra Mellaneuropa.
Den allmänna ekonomiska utvecklingen inverkar på kundernas köpbeteende och köpkraft inom koncernens samtliga mark- nadsområden. Snabba och oförutsedda svängningar på marknaderna samt förhöjningar i inkomst- och mervärdesskatten kan påverka såväl finansmarknaderna som konsumentbeteendet.
Affärsriskerna i Ryssland är större än i Norden och Baltikum, och verksamhetsmiljön är mer instabil bl.a. på grund av af- färskulturen och landets outvecklade infrastruktur. Den grå ekonomins andel är fortfarande stor, vilket gör att konkurrensen snedvrids. Rysslands medlemskap i Världshandelsorganisationen WTO, vilket uppskattas förverkligas år 2012, skulle sanno- likt förtydliga konkurrensläget då bland annat tullavgifterna skulle minska. Utvecklingen av