SVENSKA STÖVARKLUBBENS REVIDERADE DREVPROVSREGLER

SVENSKA STÖVARKLUBBENS REVIDERADE DREVPROVSREGLER

FÖR PROVSÄSONGEN 2017 TILL 2022.

Dessa reviderade provregler har genomförts på följande sätt.

En regelgrupp bestående av en representant från varje distrikt samt en representant från anslutna rasföreningar har tillsammans med SvStK regelansvariga samt avelsansvariga haft ett antal möten för att se över våra gamla provregler. Till vår hjälp har vi haft genetiker som hjälpt oss att se på arvbarheten på de olika momenten.

Regelgruppen har bestått av följande personer:

Xxxx X Xxxxxxxxx, SvStK, Xxxxx Xxxxxxxxx XxXxX, Xxxxxx Xxxxxxx XxXxX, Xxx Xxxxxxxx SvStK, Xxxxxx Xxxxxxxxxx XxXxX, Xxxxxx Xxxxxxxx, distrikt 1, Xxx Xxxx, distrikt 2, Xxxx Xxxxxxxxx, distrik 3, Xxx- Xxxx Xxxx, distrikt 4, Xxxxxxx Xxxxxxx, distrikt 5 samt Xxxxx Xxxxxxxxx representant för anslutna rasföreningar. Till vår hjälp har vi haft Xxxxx Xxxxxxxxx, genetiker, SKK, Xxxxx Xxxx genetiker, SKK och P- O Xxxxxxxxx arvbarhetsforskning på Stövare.

Efter gruppens arbete har provreglerna varit ute på remiss hos lokalklubbar och rasföreningar.

Remissvaren har regelgruppen arbetat igenom och föreslår nu Svenska Stövarklubbens styrelse Stövar- fullmäktige 2016 följande regelverk för beslut.

1. JAKT MED STÖVARE – SYFTE MED PROV

1.1 Provens målsättning

Drevprovens mål är att pröva drivande hundar och premiera de egenskaper vi vill bygga vårt avelsmaterial på. Detta för att få fram hundar som är anpassande till vår jakt, jaktkultur och våra viltvårdsförhållanden.

Det huvudsakliga syftet med drevproven är alltså tydligt: De ska vara användbara i avelsarbetet. Det är värt att notera att konkurrensen inte nämns som en del av syftet, även om konkurrensaspekten är en viktig del för många.

I arbetet med de nya provreglerna har en prioriterad fråga varit att försöka göra drevprovsreglerna bättre lämpade som grund för vårt avelsarbete. Mål har varit att minska antalet bedömda egenskaper utan att någon för den skull skall känna att några väsentliga uppgifter går förlorade, samt göra de olika momenten/poängen så tydliga som möjligt.

Förutsättningen för att drevproven skall kunna nyttjas i avelsarbetet är att det som bedöms i någon grad är arvbart. Till grund för de regler, som utarbetats, ligger specialklubbarnas samarbete med SLU där mycket omfattande analyser av prov gjorts. Bland annat har mer än 15 000 drevprov analyserats. Grunden för de föreslagna ändringarna i bedömningen är att nyttja de moment som i analyserna visat sig ha den högsta arvbarheten och dessa kommer därmed att vara till störst nytta i avelsarbetet.

Låg arvbarhet kan bero på att egenskapen är för dåligt definierad eller att domarnas bedömning skiljer sig åt. Egenskapen kan likväl vara arvbar men att vi inte kan mäta den tillräckligt bra. Vid arvbarhetsberäkningar kan det vara svårt att skilja mellan det som är arvbart och det som är miljömässigt betingat. Därtill kommer skillnader beroende på domarnas subjektiva bedömningar. Bättre definierade regler med mer objektiva kriterier vid användning av poängskalan bör kunna bättre tydliggöra arvbarheten och göra drevproven mer användbara i avelsutvärderingen.

1.2 Jaktformen

Jakten sker i den nordiska formen med en hund. Den drivande hunden skall söka upp villebrådet och med skall, följa dess spår och hålla det i rörelse så att jägaren med vägledning av skallet kan söka sig i pass där viltet bedöms passera. Genom att jaktformen skall kunna bedrivas med en jägare tillsammans med en hund ställs högre krav på längre drevtider än vid andra jaktformer. Samtidigt krävs spårnoga hundar, som ej genskjuter, utan med ett lugnt drevsätt får drevdjuret att tryggt bli kvar på den egna marken utan att det går på långskjuts eller i gryt.

1.3 Etiska regler

Användningen av jakthundar är en mycket gammal kulturform och effektiva jakthundar som nyttjas på rätt sätt har ett starkt samband med en framgångsrik jakt och en god jaktetik.

Ett särskilt kännetecken för den svenska jakthundstraditionen är användning av hundar som jobbar ensamma långt ifrån föraren. Bakgrunden till detta är det svenska landskapets karaktär med vidsträckta jaktområden.

Dessa förhållanden ställer mycket stora krav på hundens lydnad och jaktträning. Förarens kunskap om såväl hundens egenskaper och funktion som hänsyn till viltets situation och beteende är också avgörande.

I alla sammanhang krävs gott omdöme och stor medvetenhet hos hundföraren om hans eller hennes strikta ansvar för hundens handlingar – såväl gentemot viltet som mot människor och egendom.

Hundförarens ansvar gentemot hunden

Jakthunden ska ha god omvårdnad, konditionsträning, grunddressyr och jaktträning så att den kan ledas på ett ändamålsenligt sätt för att minimera risken för skador på såväl hunden som det vilt den ska jaga.

Lägg särskild vikt vid förmågan att i alla sammanhang kalla in din hund.

En välutbildad, kontaktbenägen och trygg jakthund blir en stor tillgång i jakten.

Hundförarens ansvar gentemot viltet

Håll dig välinformerad om de bestämmelser som gäller för jakt och jaktträning med hund. Hundar som används för jakt på en tillåten viltart får inte jaga en icke tillåten viltart.

Tänk på att när hunden är trött så kan det vara dags att avsluta jakten. Släpp aldrig en ”ny” hund på samma vilt när den första hunden tröttnat. Låt inte hundar jaga vid besvärliga väderförhållanden som exempelvis sträng kyla, djup snö eller skare.

SKKs etikanvisningar för hundanvändning vid drevprov, träning och i tillämpliga delar vid jakt ska följas.

Grundläggande för all jakt i Sverige är att använda lämpliga och för ändamålet vältränade hundar, såväl före som efter skottet.

Vårt gemensamma ansvar för jakten med hund

Ras- och specialhundklubbarnas jaktprov är ett mycket viktigt redskap för aveln och framtagandet av ändamålsenliga och lämpliga jakthundar.

Alla hundägare bör sträva efter att bidra till sin ras utveckling genom att delta i provverksamhet. Hunden får endast nyttjas för att lyckas i jakten eller att jaktträna den inför jakten.

Användningen av jakthundar i situationer med levande vilt får aldrig betraktas som en ”sport” i sig där jakthundsanvändningen blir ett självändamål.

De svenska jägarna har idag stor frihet under ansvar och det är viktigt att vi vårdar det förtroendet väl. Vi är alla varje dag ansvariga för jaktens framtid i allmänhet och jakten med hund i synnerhet.

2. SKK:s ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

2.1 Allmänt

Anordnade av SKK och till SKK anslutna läns- och specialklubbar samt avtalsanslutna rasklubbar.

Dessa bestämmelser är fastställda att gälla fr.o.m. 2012-01-10 t o m 2016-12-31. Eventuella ändringar som påkallats av svensk lagstiftning eller FCI återfinns på SKK.s webbplats (xxx.xxx.xx)

Nedanstående bestämmelser gäller för officiella (stambokförda) utställningar, prov och tävlingar som anordnas av Svenska Kennelklubben (SKK) och till SKK anslutna läns- och specialklubbar samt avtalsanslutna rasklubbar.

Härutöver gäller i tillämpliga delar SKK.s stadgar, samt bestämmelser som utfärdats av myndighet.

Sammanförandet av hundar till utställningar, prov och tävlingar ställer krav på såväl arrangör som ägare/förare av hund för att kunna upprätthålla ett gott skydd mot smittsamma sjukdomar och skador på människor, den egna hunden och andra djur. Hundens välfärd har alltid högsta prioritet på samtliga arrangemang inom SKK-organisationen.

Det är också viktigt att resultatet av bedömningen inte påverkas av otillbörliga förhållanden.

Det åligger deltagare och funktionär att handla eller uppträda på sådant sätt att det inte skadar eller motverkar SKK eller dess medlemsorganisationer samt att på prov, utställning eller tävling inte agera på sådant sätt att det påverkar andra hundars chanser till rättvis bedömning och att inte heller uttala sig nedsättande om andra hundar, funktionärer eller deltagare.

Samtliga hundar ska ställas till förfogande för de undersökningar och de provtagningar som kan föranledas av kontroll av doping och andra otillbörliga förhållanden.

När veterinärintyg åberopas för en hund ska detta vara utfärdat på av SKK godkänd blankett (se exempelvis F145 Sveriges Veterinärförbund eller motsvarande). Uppgifter som ska finnas med för att intyget ska accepteras är: ras, registrerat namn, registreringsnummer, ID-nummer, beskrivning av skada, om den är förvärvad, vad ingreppet avser, åtgärd, anledning till åtgärd och om kroppsdel avlägsnats kommentera dess utseende. Intyg i original ska alltid medtas vid utställning.

Arrangör äger rätt att kopiera veterinärintyg.

Person som av SKK.s Disciplinnämnd uteslutits ur SKK-organisationen eller som av nordisk kennelklubb eller FCI avstängts från rätten att delta på utställning, prov eller tävling, eller som på grund av myndighetsbeslut inte får hantera eller inneha djur, får inte delta på prov eller tävling. Sådan person får inte heller ställa ut eller visa hund eller delta med avels- eller uppfödargrupp på utställning. Detta gäller även person som valt att utträda ur SKK-organisationen under pågående utredning i SKK.s Disciplinnämnd, innebärande att SKK.s Disciplinnämnd inte kan pröva ärendet i sak.

Hundägare ansvarar för att hund vid utställning, prov eller tävling inte visas/förs av person som är utesluten, avstängd eller av myndighet ålagts förbud att hantera eller inneha djur.

Hund som under de senaste sex månaderna före utställning, prov eller tävling ägts av person som av SKK.s Disciplinnämnd uteslutits eller ålagts förbud att anmäla, föra eller låta framföra hund vid utställning, prov eller tävling, får inte delta.

Resultat tilldelade i officiell klass registreras hos SKK. Endast registrerad hund kan tilldelas championat.

2.2 Vaccinationer

Deltagande utländska hundar ska vara införda till Sverige i enlighet med svenska införselbestämmelser för hund avseende rabiesvaccination och avmaskning gentemot bandmask (Echinococos).

Deltagande hund ska vara vaccinerad mot valpsjuka enligt följande:

• Hund under ett (1) års ålder: vid lägst tio (10) veckors ålder.

• Hund över ett (1) års ålder: Hund ska vara vaccinerad vid lägst tio (10) månaders ålder och inte vara utförd för mer än fyra (4) år sedan.

• Förstagångsvaccination ska vara gjord minst fjorton (14) dagar före prov-, tävlings- och/eller utställningsdagen.

Kontroll av att gällande införsel- och vaccinationsbestämmelser följts kan förekomma.

Vidare rekommenderar SKK att deltagande hundar dessutom är vaccinerade mot parvovirusinfektion och parainfluensa (kennelhosta).

2.3 Id-märkning

Hund ska vara ID-märkt för att få delta på officiell utställning, officiellt prov eller tävling (gäller även blandras och oregistrerad hund).

ID-märkningen kan ske genom tatuering eller genom implantat av microchip som uppfyller ISO-standard 11784 och 11785.

Specialklubb äger rätt att bestämma att endast tatuering ska gälla vid klubbens arrangemang.

Deltagare som tillhandahåller egen avläsare äger rätt att delta med mikrochips märkt hund oavsett om arrangören beslutat om tatuering.

Vid utställning anordnad av SKK.s centralstyrelse eller SKK/länsklubb är arrangören skyldig att tillhandahålla avläsare.

Kontroll av ID-märkning kan ske genom stickprov.

2.4 Ansvar

Hundägare eller dennes ombud står under pågående utställning, prov eller tävling under det ansvar som följer av Lagen om tillsyn över hundar och katter.

Utställare, prov- eller tävlingsdeltagare svarar för att hunden hålls på ett sådant sätt att den inte kan tillfoga sig själv eller andra skada. Förvaring i bil får under inga omständigheter ske under sådana förhållanden att hunden kan ta skada.

Arrangerande klubb fritar sig och sina funktionärer från allt ansvar för skada eller förlust som kan uppstå för hundägare i samband med utställning, prov eller tävling. Detsamma gäller skada som förorsakats av hund under pågående utställning, prov eller tävling om skadan inte bevisligen varit en följd av uppenbart bristande arrangemang.

Aga av hund är förbjuden.

2.5 Force majeure

Arrangören är inte skyldig att återbetala anmälningsavgiften om arrangemanget blivit inställt på grund av force majeure.

SKK eller medlemsorganisation svarar inte för skador eller direkta eller indirekta kostnader som orsakats på grund av icke genomfört evenemang. Inte heller förtroendevald, tjänsteman eller funktionär inom SKK eller medlemsorganisation som fattat beslut om sådant evenemang, svarar för skador eller direkta eller indirekta kostnader.

2.6 Oacceptabelt beteende

Hundar som under utställning, prov, tävling eller klubborganiserad aktivitet uppvisar ett oacceptabelt beteende genom att visa aggressivitet, göra utfall eller på annat sätt uppträda hotfullt mot människor och/eller andra hundar kan avvisas från området.

2.6.1 Xxxxxxxx rapporteringsskyldighet för domare och funktionärer

Tjänstgörande domare och funktionär är skyldig att på särskild blankett, skriftligen till SKK rapportera då hund under utställning, prov, tävling eller klubborganiserad aktivitet visat oacceptabelt beteende enligt ovan. Det åligger arrangören att tillse att blanketten finns tillgänglig vid arrangemanget.

Exempel på funktionär är: bestyrelse, kommissarie, tjänstgörande veterinär, prov- eller tävlingsledare, ringsekreterare, instruktör samt figurant vid prov.

2.7 HINDER FÖR DELTAGANDE VID PROV OCH TÄVLINGAR

2.7.1 Mentalitet

Hund som vid tre (3) tillfällen tilldelats Disqualified eller 0 pris med hänvisning till mentaliteten, äger inte rätt att delta.

2.7.2 Smittsam sjukdom

Hund som har en smittsam sjukdom eller ohyra får inte delta.

Hund får inte delta som under den senaste månaden har haft eller misstänkts ha haft valpsjuka, parvovirusinfektion eller kennelhosta, eller som under den senaste månaden vistats tillsammans med hund som då var sjuk i någon av dessa sjukdomar.

Hund får inte delta tidigare än 2 månader efter avslutad karantänsvistelse.

2.7.3 Dräktig tik och valptik

Dräktig tik får inte delta i prov, utställning eller tävling 30 dagar före valpning, beräknat från 63 dagar efter första parningen, och får inte heller delta förrän 75 dagar efter valpning oavsett resultatet av valpningen.

2.7.4 Valpar

Valpar under 4 månaders ålder får inte delta på prov, tävling eller utställning och inte heller införas på området.

2.7.7 Doping och andra otillbörliga förhållanden

Deltagande hund får inte vara skadad eller sjuk. Den får inte heller vara påverkad på otillbörligt sätt, det vill säga den får inte vara utsatt för åtgärd som otillbörligt kan påverka utseende, prestation, reaktion eller yttring av skada eller sjukdom.

Detaljerade regler för vilka behandlingar och åtgärder som är otillåtna återfinns i Nationellt dopingreglemente för hund. Här finns också regler för dispensansökan.

Det åligger den som är ansvarig för hunden att vid behandling eller annan åtgärd förvissa sig om vad detta kan innebära i fråga om hundens rätt att delta vid utställning, prov eller tävling.

Då utställningsbestyrelse/provledning/tävlingsledning bestämt att prov för utrönande av eventuell doping eller annan otillåten åtgärd ska tas, är den som är ansvarig för hunden skyldig att ställa aktuell hund till förfogande för provtagning och för de ytterligare undersökningar som kan föranledas därav. Manipulation av prov för dopinganalys är förbjuden.

Detaljerade regler för provtagningsrutiner med mera återfinns i Nationellt dopingreglemente för hund. Se xxx.xxx.xx.

2.7.8 Kastrerad hanhund/tik

Hanhund som kastrerats kirurgiskt medges generell dispens att delta vid prov, tävling eller utställning. För deltagande vid utställning och exteriörbeskrivning krävs att det genom intyg i enlighet med vad som anges i inledningen till allmänna bestämmelser (utfärdat före kastrationen men efter 6 månaders ålder) kan styrkas att hunden haft två normalt utvecklade och belägna testiklar före operationen.

Kastrerad tik medges generell dispens för deltagande.

3. SPECIALKLUBBARNAS ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

3.1 Specialklubben

Specialklubben har ett övergripande ansvar för att lokalklubbars drevprovsverksamhet genomförs i överensstämmelse med gällande regler.

Specialklubben äger rätt att, efter medlems överklagan enligt 3.11 eller på eget initiativ, ändra tilldelat pris eller poäng, om det klart kan konstateras att uppenbar felaktighet i drevprovsprotokoll eller uppenbar felaktig tillämpning av reglerna, medfört att hund tilldelats fel pris. Innan ändring skall utredning göras.

Specialklubben auktoriserar/avauktoriserar domare och utfärdar domarlegitimation.

• Ansökan om internationellt jaktprov ska vara SKK tillhanda senast (8) månader före provets genomförande.

• Ansökan ska innehålla följande uppgifter och ska skrivas på engelska:

- Ansökande specialklubb

- Lokalklubb

- Ort

- Datum från – till

- Antal CACIT

- Provtyp

- FCI-grupp

- Deltagande raser

- Solo eller par

- Viltslag

• Ansökan ska skickas till SKK Tävlingsavdelning, 163 85 Spånga.

• I de fall ort eller datum för redan beviljat prov måste ändras ska detta meddelas SKK snarast, dock minst 2 veckor före provets genomförande.

• Prov med internationell status måste arrangeras i enlighet med FCI.s internationella regelverk när sådant finns.

• Resultat från internationellt prov ska vara SKK tillhanda senast 2 månader efter provet för att godkännas av FCI.

• FCI avgifter för internationellt jaktprov faktureras av SKK till specialklubben.

3.2 Lokalklubben

Lokalklubb sänder in klubbens drevprovsprogram till specialklubben inom föreskriven tid. Om prov på i förväg fastställd tid och plats uppskjuts eller inställs, skall lokalklubben anmäla detta till specialklubben med angivande av eventuell ny provtid och plats.

• Svarar för att proven anordnas i överensstämmelse med gällande jakt- och djurskyddslagstiftning samt enligt dessa regler.

• Utser provledning (fullmäktige och kommissarie/r).

• Utfärdar erforderliga administrativa föreskrifter såsom anmälan, avgifter, ID-kontroll och övrigt.

• Redovisar provresultaten till specialklubben enligt fastställda rutiner.

• Har som arrangerande klubb rätt att inte tillåta vissa områden för prov t.ex. vid för stora snödjup eller skarföre.

3.3 fullmäktige

• Skall vara auktoriserad domare vid drevprov för drivande hundar (minst 5 år) och ha stor praktisk erfarenhet av drevprov.

• Skall följa upp och stötta sitt domarlag.

• Sammankallar och leder kollegium efter varje provdags slut där tid och plats bestämts i förväg eller till annan lämplig tid och plats vid övriga prov.

• Ser till att drevprovsprotokollen till alla delar är korrekt ifyllda genom att granska protokollet före eller i samband med kollegiet.

• Skall se till att våra hundar redovisas och bedöms på ett riktigt, likvärdigt och rättvist sätt.

• Skall se till att drevprovsresultaten snarast efter kollegiet skickas vidare till den i klubben redovisningsskyldige representanten.

3.4 Kommissarie

• Utför kontroll av anmälnings- och medlemsavgifter samt även att de krav som beskrivs under 3.8 och 3.9 uppfylls.

• Fastställer domare och provdag, tilldelar tjänstgörande domare handlingar (karta).

• Skall tillse att domare ej bedömer hund som han/hon äger/ägt eller är delägare i.

• Skall tillse att domare ej bedömer hund efter egen uppfödning eller efter egen hane/tik.

• För utlandsägd hund skall kopia av registreringsbeviset medfölja anmälningsblanketten till provet. i de fall ovanstående krav ej uppfylls kommer erhållna resultat att annulleras.

3.5 Tjänstgörande domare

• Är i varje enskilt fall den direkt ansvarige för att provet genomförs enligt dessa regler och arrangerande klubbs föreskrifter.

• Skall vara medlem i en specialklubb som arrangerar drevprov inom Svenska Kennelklubben (SKK) eller i annan av FCI godkänd nordisk kennelorganisation som arrangerar liknande prov.

• Skall vara auktoriserad drevprovsdomare och kunna uppvisa giltig domarlegitimation.

• Är skyldig att följa god domaretik och inte bedöma hund som han/hon äger/ägt eller är delägare i, har tränat, eller efter egen hane/tik.

• Svarar för att hundförare och eventuellt övriga närvarande får sådana anvisningar att hunden blir rättvist bedömd i de olika egenskaperna.

• Sänder protokollet till provledningen senast TRE dagar efter provdagen.

• Lämnar, om kollegium sker i anslutning till provet, fullständigt ifyllt protokoll till fullmäktige för granskning innan redovisningen av provet sker för kollegiet.

• Skall deltaga vid kollegium enligt punkt 3.6.

• Kan efter minst tre års domarpraktik tilldelas domaraspirant och skall då ägna stor omsorg åt elevens praktiska utbildning samt låta aspiranten genomföra hela bedömningen självständigt.

• Kontrollerar aspirants och elevs protokoll och avger sitt utlåtande över deras tjänstgöring på blankett ”domarutlåtande”.

• Kör testikelkontroll i förekommande fall. Vid internationella prov äger hunden ej rätt att starta om testikelstatus ej är godkänd. Om hunden är kryptochid skall status om detta rapporteras till SKK. och hundägare informeras att hunden ej kan gå till championat.

• Vid tävling kan provlag bestå av två drevprovsdomare varvid båda gör underskrift på drevprovsprotokollet.

• Aktiva hörselkåpor får användas.

3.5.1 Korta råd till domare

Före avfärd till provområdet

1. Besiktiga hunden.

2. Kontrollera registreringsbevis och vaccinationer.

3. Medför regelbok, skogsprotokoll, penna, ev. karta, kompass och extrakoppel.

4. Kontrollera ID- märkning enligt provlednings anvisningar.

Före släpp

1. Fråga hundägare/förare hur hunden är van att jaga och hur den vanligen uppträder i olika avseenden.

2. Medverka till att föraren får en beskrivning av provmarken. Visa om möjligt karta.

3. Ge föraren och hans ev. sällskap erforderliga anvisningar och direktiv.

4. Informera vid behov om gällande drevprovsregler.

Under prov

1. Låt föraren genomföra en vanlig jakt med sin hund inom av drevprovsreglerna givna gränser.

2. Bedöm självständigt. Arbeta öppet utan hemligheter. Informera hela provdagen om vad du bedömer och hur, men först sedan du är säker på din bedömning. Diskutera aldrig dina bedömningar med föraren.

3. Ev. domaraspirant/elev skall under provet åtfölja domaren.

1. Besiktiga hunden.

Efter prov

2. Informera föraren om resultatet av din bedömning.

3. Understryk att det definitiva beslutet om prisvalör fattas av kollegiet.

4. Skriv ut ditt drevprovsprotokoll utan dröjsmål.

Kontrollera en extra gång så du inte lämnar ett slarvigt protokoll. Protokollet skall vara fullständigt ifyllt. Observera!

*Registreringsnummer måste alltid anges korrekt. Det är hundens "personnummer".

3.6 Kollegium

• Utgörs av fullmäktige och minst tre drevprovsdomare, men man skall sträva efter att alla domare skall närvara och föredra egna protokoll. Särskilda skäl skall föreligga för att domare skall utebli. om färre än tre domare tjänstgjort skall annan/andra domare kallas. Ej deltagande domare skall höras på telefon.

• Fastställer prisvalör.

• Behandlar eventuella protester.

• Beslutar omprov.

• Kan utföras antingen som ett fysiskt möte eller som telefonmöte.

• Skall ses som en hjälp och ett stöd till den enskilde domaren.

• Skall genomföras i en ödmjuk anda där prestige, både från domare och kollegium, helt läggs åt sidan. Det viktiga är att hundarna blir korrekt bedömda.

• Utgör viktiga tillfällen till utbildning/kompetensutveckling för aspiranter som för färdiga domare.

• Öppet kollegium förordas om kollegiet så beslutar. Hundägaren/hundföraren bör inte närvara vid kollegiet då den egna/familjemedlems hund behandlas.

Råder delade meningar inom kollegiet om prissättningen, skall röstning ske och hunden tilldelas det pris som majoriteten av de röstande företräder. Vid lika röstetal skall hunden tilldelas det pris som föreslagits av domaren.

Domarens förslag till pris skall ej ändras av kollegiet utan att domaren är hörd.

Om underlaget till bedömning av hund är bristfälligt/saknas vid kollegium kan fullmäktige och 3 utsedda domare ta beslut senare efter att man inhämtat ytterligare uppgifter.

Om domarens förslag till pris ändras skall hundägaren snarast meddelas.

Vid kollegiet skall tjänstgörande domaraspiranter närvara. Domaraspirant skall redovisa sin bedömning före tjänstgörande domare. Aspirant skall lämna kollegiet vid behandling av deras kvalifikationer och lämplighet.

Kopior av originalprotokoll skall förvaras hos fullmäktige eller klubbens rapportör.

3.7 Hundägarens ansvar

Hundägaren/föraren ansvarar enligt lag för den skada hunden kan vålla.

För pejlutrustningen och tolkningen av densamma ansvarar hundägaren/föraren.

Hundägaren ansvarar för att kraven till rätt att deltaga enligt punkt 3.8 är uppfyllda och att djurskyddslagen efterlevs.

Den som för hund på prov skall vara medlem i någon klubb inom SKK-organisation eller i annan till FCI ansluten organisation.

Detaljerade regler för vilka behandlingar och åtgärder som är otillåtna återfinns i Nationellt dopingreglemente för hund.

3.8 Rätt att deltaga

Rätt att deltaga har hund som tillhör medlem i arrangerande specialklubb eller motsvarande nordisk kennelorganisation under förutsättning att hunden

• Är minst 15 månader.

• Är frisk och i god kondition.

• Är vaccinerad enligt gällande bestämmelser.

• Inte fått mediciner eller andra medel och att gällande karenstider för sådana medel iakttagits.

• Är anmäld enligt arrangerande lokalklubbs bestämmelser.

• Har läsbar ID-märkning.

• Speciellt prov kan genomföras för unghundar med lägst 12 månader och högst 24 månaders ålder.

• Hund skall starta och genomföra provet utan idrottstejp, spray, m. m

• För utlandsägd hund skall kopia av registreringsbeviset medfölja anmälningsblanketten till provet. I de fall ovanstående krav ej uppfylls kommer erhållna resultat att annulleras.

3.9 Hinder att delta

• Tikar får ej vara löpska.

• Hunden får inte ådömts "Diskvalificerande" vid tre tidigare prov.

• Hund som vid drevprov blivit "utslagen" för hjortdjursdrevs eller som vid RR-prov erhållit omdömet "ej godkänd” får starta på nytt prov tidigast efter 30 dagar.

• Hund som vid prov under tiden 1 januari - 15 mars drivit hjortdjur får ej deltaga i nytt prov samma säsong.

• Hund som slagits ut för hjortdjur vid tre tillfällen får ej delta i drevprov.

• Se även under punkt 2.6 och 2.7.1

3.10 TEKNISK UTRUSTNING

3.10.1 Pejl

Pejl får användas i syfte att vidimera domarens bedömning. Pejlen används för att ge hunden en så rättvis bedömning som möjligt, härvid skall utrustningen nyttjas för att värdera såväl positiva som negativa egenskaper.

Skallindikator eller avlyssningsanordning får inte utnyttjas för att räkna drevtid.

3.11 Protest

Domslut kan ändras i följande fall:

a. Om fel av teknisk art begåtts.

b. Om hunden inte haft rätt att delta enligt gällande bestämmelser.

Deltagare kan således inte protestera mot domarens bedömning och fria skön.

Frågan om ändring av domslut prövas:

a. Efter protest från deltagare vars rätt berörs av det klandrade beslutet.

b. Efter anmälan av fullmäktige/lokalklubbs styrelse eller från den domare som fattat beslutet.

c. Efter beslut av specialklubb/SKK att av annan anledning ta upp frågan om ändring av visst beslut.

Protest mot domslut ska vara skriftlig och lämnas in av berörd deltagare senast fem dagar efter det att vederbörande erhållit delgivning av kollegiets skriftliga beslut till arrangerande lokalklubbs styrelse samt vara åtföljd av protestavgift motsvarande dubbel anmälningsavgift.

Om protesten lämnas in för sent, eller av någon som inte är berättigad att föra talan eller om protesten inte är åtföljd av fastställd protestavgift ska protesten omedelbart avvisas. Sådant beslut fattas av lokalklubbs styrelse.

När protesten tas upp till prövning ska lokalklubbs styrelse senast inom sju dagar efter det att protesten behandlats av styrelsen meddela berörd part sitt skriftliga beslut. Lokalklubbs styrelses beslut kan av part skriftligen överklagas till specialklubb inom 14 dagar efter det att part erhållit det aktuella beslutet.

Specialklubbs beslut kan av berörd part överklagas inom 30 dagar till SKK/JhK för slutlig prövning.

Xxxxxxxx protesten ska hundens pris i resultatlistan ändras, alternativt omprövas hunden och protestavgiften återbetalas till part. Om godkännande av protesten medför att hundens pris utgår ur resultatlistan, ska såväl protestavgiften som anmälningsavgiften återbetalas till berörd part.

Ändringar i resultatlistan kan ske inom två år från provtillfället.

4. PROVFORMER

4.1 Grunder

Prov skall genomföras i Sverige och inom arrangerande klubbs verksamhetsområde. Bedömningen skall ske under förhållanden som är så lika vanlig jakt som möjligt. Hunden bedöms endast på grundval av de prestationer den utför under provdagen. Bedömningen utförs av en domare som till sitt förfogande kan ha annan domare, aspirant och i förväg anmäld observatör, som provledning godkänt.

4.2 Provs uppskjutande/inställande

Vid stark kyla (- 15 grader som riktmärke) eller stort snödjup som hunden trampar igenom( 35 cm på öppna platser) skall prov uppskjutas eller inställas. Snödjupet får ej vara så hindrande att normal drevfart ej uppnås. När det råder sådant före, exempelvis skare, att stor risk föreligger att hunden och drevdjuret kan erhålla skador på grund av föret, skall provet uppskjutas/inställas. Detta gäller även vid mycket hård vind och extrem upplega som omöjliggör att följa hund under provdag.

Kommissarie/fullmäktige och/eller domare fattar beslut om att skjuta upp eller ställa in prov enligt ovan.

4.3 DREVPROV

4.3.1 Unghundsklass

Unghundsklass/Unghundsgranskning är öppen för hundar mellan 12 och 24 mån och skall syfta till att tidigt utvärdera kombinationen av föräldradjuren. Summan av egenskapspoäng är inte avgörande för pris.

Prov dagen är 4 timmar dock skall provet avbrytas när ett 1:a pris är uppnått och alla moment är bedömda, möjligheten till SR-Ukl finns.

Stövare som meriterar sig med 1:a Ukl-jaktprov erhåller rätten att starta i jakt/bruksklass på utställningar.

Hund som tilldelas ett 1:a Ukl-jaktprov jämställs med 1:a pris Ökl och får tillgodoräkna sig detta vid kvalificering till start i elitklass.

Om 1:a Ukl-jaktprov tagits på barmark kan denna användas till JCH

Vid upprepande hjortdjursdrev avbryts provet för dagen, med undantag att hunden ej kan bli utslagen. Endast ett 1:a pris kan tagas i denna klass.

Alla moment skall bedömas. Ingen nedre gräns för pris.

Tabell: Drevtid och prisvalör vid unghundsklass- och SR-Ukl drevprov.

Drevtid Ukl	Drevtid SR Ukl	Pris Ukl
80	60	1:a
50	40	2:a
30	30	3:a

4.3.2 Öppenklassprov (Ökl)

Endagsprov på hare/räv anordnas på i förväg fastställd tid och plats, eller på av hundägaren anskaffad provmark som kommissarien godkänt.

Anmälan, betalning och fastställande av provdag enligt lokalklubbs anvisningar.

Hund får starta på mark där den vanligtvis jagar, så kallad hemmamark, tills den uppnått ett förstapris. Med hemmamark avses endast den mark där hunden normalt jagar och inte mark som av hundägaren lånats/anskaffats för provet.

4.3.3 Elitklassprov (Ekl).

Tvådagarsprov på hare/räv anordnas på i förväg fastställd tid och plats.

Berättigade att starta är hundar som vid jaktprov erövrat två 1:a pris Ökl eller ett 1:a pris Ökl jämte två RR-diplom erövrade under två jaktår. Eller 1:a pris Ukl tills hunden uppnått tre år jämte två RR-diplom erövrade under två jaktår.

Ekl bedöms av olika domare respektive provdag.

4.3.4 Rörligt Elitklassprov (REkl)

Tvådagarsprov på hare/räv anordnas på av hundägaren anskaffade provmarker som kommissarie/fullmäktige godkänt. Detta prov skall genomföras på marker där hunden vanligtvis inte jagar.

Provet genomförs två dagar i följd. Berättigade att starta är hundar som vid jaktprov erövrat två 1:a pris Ökl eller ett 1:a pris Ökl jämte två RR-diplom erövrade under två jaktår. Eller 1:a pris Ukl tills hunden uppnått tre år, jämte två RR-diplom erövrade under två jaktår.

Provet skall genomföras på två olika marker med olika domare respektive dag. Anmälan, betalning och fastställande av provdag enligt lokalklubbs anvisningar.

4.3.5 Särskilt Rävprov (SR)

Endagsprov på räv anordnas på i förväg fastställd tid och plats eller på av hundägaren anskaffad provmark som kommissarie/fullmäktige godkänt.

Provets främsta uppgift är att skaffa fram och till avelsarbetets och jaktvårdens tjänst premiera hundar med mycket stort intresse för rävjakt.

Anmälan, betalning och fastställande av provdag enligt lokalklubbs anvisningar.

Hund får starta på mark där den vanligtvis jagar, så kallad hemmamark, tills den uppnått ett 1:a pris. Med hemmamark avses endast den mark där hunden normalt jagar och inte mark som hundägaren lånat eller anskaffat för provet.

4.3.6 Särskilt Elitklassprov för räv (EklRäv)

Tvådagarsprov på räv anordnas på i förväg fastställd tid och plats eller på av hundägaren anskaffad provmark som kommissarie/fullmäktige godkänt. Detta prov skall genomföras på marker där hunden vanligtvis inte jagar. Provet genomförs två dagar i följd. Berättigade att starta är hundar som vid jaktprov erövrat två 1:a pris SR eller ett 1:a pris SR jämte två RR-diplom erövrade under två jaktår. Eller 1:a pris SR-Ukl tills hunden uppnått tre år, jämte två RR-diplom erövrade under två jaktår.

Provet skall genomföras på två olika marker med olika domare respektive dag. Anmälan, betalning och fastställande av provdag enligt lokalklubbs anvisningar.

4.3.7 Särskilt Rörligt Elitklassprov för räv (REklRäv)

Tvådagarsprov på räv anordnas på av hundägaren anskaffade provmarker som kommissarie/fullmäktige har godkänt. Detta prov skall genomföras på marker där hunden vanligtvis inte jagar.

Provet genomförs två dagar i följd. Berättigade att starta är hundar som vid jaktprov erövrat två 1:a pris SR eller ett 1:a pris SR jämte två RR-diplom erövrade under två jaktår. Eller 1:a pris SR-Ukl tills hunden uppnått tre år jämte två RR-diplom erövrade under två jaktår.

Provet skall genomföras på två olika marker med olika domare respektive dag. Anmälan, betalning och fastställande av provdag enligt lokalklubbs anvisningar.

4.4 Provdag och provtid

Provdagen börjar och slutar efter lokalklubbs anvisningar. Dock senast klockan 16.00.

Hunden skall ha provats lös i minst 5 timmar för att hunden skall kunna tilldelas pris. Vid Ukl minst 4 timmar.

4.5 Disponibel drevtid

Efter upptag disponerar hunden 240 min vid Ökl, SR 180 min, Ukl 160 min och SR-Ukl 120 min

4.6 Godkända drevdjur och fastställande av drevdjur

• Endast Hare och Räv är tillåtna drevdjur.

• Som Hjortdjur räknas Älg, Kronhjort, Dovhjort, Vitsvanshjort, Xxx och Rådjur.

• Bedömningen skall ske under förhållanden som är så lika vanlig jakt som möjligt. Hunden bedöms endast på grundval av de prestationer den utför under provdagen.

• Bedömningen utförs av en domare som till sitt förfogande kan ha annan domare, aspirant eller godkänd observatör.

• Bedömningen sker efter konstaterande av vilken art drevdjuret har.

• För varje drev vid Ökl disponerar hunden 240 minuter efter upptag. Vid SR 180 min efter upptag. Vid Ukl 160 min efter upptag och vid SR-Ukl 120 min efter upptag

• Drevtider efter ett 1:a pris tidsangivelse skall ej noteras. Endast drevtid som noterats av hundens domarlag tillgodoräknas. Tid som noterats av utomstående får ej medräknas.

• Tappt under kortare tid än 5 min - sk ej noterbar tappt - inräknas i drevtiden.

• Tappt över 60 min räknas som dödtappt och ny drevtid börjar räknas vid eventuellt upptag efter denna.

• Efter dödtappt skall hunden kopplas och släppas i ny terräng.

Orsaken till dödtappt eller till varför provet avbröts före erforderlig drevtid till 1:a pris ska om möjligt anges i protokollet under "Övriga upplysningar".

När hundens prestation kvalificerar till 1:a pris skall hunden snarast kopplas och, om den inte arbetat lös i fem timmar, släppas i ny terräng för fortsatt prov.

Drevtider på flera drev och drevdjur av samma art får sammanräknas enlig följande

• När hunden under pågående drev eller tappt reser nytt drevdjur.

• När tappt som hunden inte rår för konstaterats (drevdjuret skjutits, gått i gryt etc.). Drevdjur som gått i gryt får inte tas fram för fortsatt prov. Om hunden tagit drevdjuret får drevtider ej läggas ihop.

• När tappt uppstått på livligt trafikerad väg, järnväg och hunden måste kopplas för att inte utsättas för uppenbar livsfara, eller vid annan liknande situation.

Vid sammanräkning av drevtider disponerar hunden från upptag den tid som återstod av aktuell provtid från tidigare drev.

Domaren skall göra sitt yttersta för att se drevdjuret. Lyckas inte detta skall domaren fastställa drevdjuret genom spårning.

Om inte skall drevdjuret anses okänt.

Iakttagelser för bestämmande av drevdjurets art skall alltid ske inom den tid som gäller för full tid för respektive djurart.

Iakttagelser efter full tid ska således inte räknas hunden tillgodo.

4.7 Avbrytande av prov

Domaren skall avsluta påbörjat prov:

• Om han/hon bedömer att hunden skadats eller hastigt insjuknat.

• När hundägare/förare vägrar släppa hunden i anvisat terrängavsnitt.

• När hunden ådömts ”Diskvalificerande”.

• När hundägare/förare begär detta, men dock först sedan pågående moment bedömts färdigt.

• När hundägare/förare ej efterkommer domarens anvisningar eller på något sätt försöker påverka bedömning under provdag.

• När hunden driver hjortdjur enligt nedan:

Hund över 4 år

Om hunden driver hjortdjur avslutas provet och hunden ådöms "UTSLAGEN hjortdjursdrev".

Om hunden endast avger skall till hjortdjurslöpan när den ser hjortdjur som flyr undan eller om den skallar kortare sträcka vid kontakt med färsk hjortdjurslöpa (markeringsskall), räknas inte detta som drev.

Hund under 4 år

Om hunden driver hjortdjur högst 10 minuter och självmant lämnar hjortdjurslöpan eller kan kallas in, får provet fortsätta. Vid drev längre än 10 minuter ådöms "UTSLAGEN hjortdjursdrev".

4.8 Omprov

• Omprov på tävling beviljas ej.

• Omprov kan beviljas om

• Varg förekommer inom provområdet, genom synkontakt eller färska spår. I det fall förflyttning till annat provområde är möjligt under provdagen, disponerar hunden från upptag den tid som återstod av aktuell provtid från tidigare drev.

• Kollegiet finner att hunden av någon anledning inte kunnat bedömas rättvist av anledning som hunden eller föraren inte kan lastas för.

• Omprov i Ekl skall genomföras med en provdag i direkt följd med provets ordinarie dagar eller om hundägaren/föraren så begär som ett nytt Ekl vid samma eller av klubben senare anordnat jaktprov.

4.9 RÅDJURSRENHETSPROV (RR)

4.9.1 Allmänt

RR får genomföras från den 1 september till och med den tiden lokalklubben fastställer. RR skall utföras i dagsljus.

RR skall genomföras före ordinarie jaktprov.

Efter avslutat RR skall hunden kopplas och släppas i ny terräng om hunden ämnar starta på jaktprov. RR anordnas på av hundägaren anskaffad provmark som kommissarie /fullmäktige godkänt.

Prov bör inte ske intill bebyggelse med utfordringsplats för rådjur och får inte heller ske i närheten av hundägares/fodervärds bostad.

För godkänt RR-prov tilldelas hunden RR-diplom. Hund får endast erövra ett RR-diplom per jaktår.

4.9.2 Genomförande

Alternativ 1

Hunden skall arbeta lös minst 30 minuter.

Vid RR skall hunden komma i kontakt med löpan efter iakttaget rådjur snarast och senast inom 10 minuter. Provet skall läggas upp så att hunden med säkerhet haft kontakt med rådjur utan att stå under förarens omedelbara kontroll och utan omedelbar kontakt med färska har- eller rävslag. Startar hunden ett normalt sök och finner nattslag efter hare eller räv under provtiden är detta inget hinder för godkännande.

Alternativ 2

RR på spårsnö.

RR kan även ges, ifall hunden släpps i terräng med nysnö (nattgammal snö) där färska rådjursspår konstateras. Provet måste påbörjas före kl. 10.00

Hunden skall släppas i omedelbar närhet av sådant spår och arbeta självständigt utan påverkan av föraren under provtiden. Färska har- eller rävspår får ej finnas i omedelbar anslutning till spår av rådjur, där hunden släpps. Hunden skall arbeta lös minst 60 minuter.

Reser hunden vilt under provtid får prov ej avslutas intill dess att domaren konstaterat drevdjurets art genom spårning eller observation.

Provet skall ske där man vet att rådjur uppehåller sig (rådjurslokal) och ej ske på ett enstaka

”transportspår” som sträcker sig genom marken. Förvissa dig om detta genom att avspåra området före prov.

Hunden tilldelas omprov när

Omprov

• Domarlaget ej kommit i kontakt med rådjur,

• Hunden omedelbart kommit i kontakt med färska har- eller rävslag, så att domaren ej anser sig kunnat bedöma hundens rådjursintresse eller

• Provet störts av annan anledning, tex av främmande hund.

Ej godkänd

tilldelas hund som

• Är i dålig kondition, otränad eller uttröttad av tidigare jakt.

• Ej söker ut frimodigt eller vägrar söka.

• Tar an löpan med drevskall kortare än tillåten tid. (Hund under 4 år)

• Följer löpan tyst längre än ca 50 m, med intresse för löpan.

• Visar intresse för andra hjortdjur än rådjur.

• Annan anledning, t ex att hunden försvinner från provområdet eller förare stör provet.

tilldelas hund som.

Utslagen

• Driver hjortdjur längre än för sin ålder tillåtna tid.

• Se även § 3.8, Rätt att deltaga. I övrigt gäller dessa jaktprovsregler i tillämpliga delar.

5. BEDÖMNING OCH PRISSÄTTNING

5.1 Allmänt

Bedömningen av egenskaper skall ske med de anvisningar som anges i inledningen till punkt 6.

Poängsättningen sker efter en rak skala med den utmärkta egenskapen som ger 6 poäng och fallande till ”Diskvalificerande”. Spännvidden på den raka skalan bör ge en markerad skillnad mellan de verkligt goda, de medelgoda och de mindre goda hundarna.

Blir hund utslagen för ” Diskvalificerande” skall provet avbrytas. Anledningen till att ” Diskvalificerande” utdelas skall förklaras i drevprovsberättelsen.

Innan hunden föreslås ”Diskvalificerande” skall domaren på ett övertygande sätt ha stöd för detta.

Endast vid drev över 40 minuter sätts poäng på alla egenskaper. Vid drev under 40 min på godkänt drevdjur sätts poäng på fyra moment: Sök/kontakt, Xxxxxx på slag, Väckning på slag och Jaktlust.

5.2 Yttre faktorer och väder

Anmärkningsvärda väderleks- och/eller terrängförhållanden antecknas i drevprovsprotokollet.

Prov på barmark markeras i protokollet med x i ruta för barmark. Som prov på barmark räknas: När huvuddelen av drevet skett på barmark.

5.3 PRISER/PRISPOÄNG

5.3.1 Allmänna krav för pris

För att pris skall kunna tilldelas måste drevdjurets art fastställas.

Tilldelas hunden” Diskvalificerande”, innebär det att provet skall avslutas samt att pris ej får tilldelas. Anledningen till att ”Diskvalificerande” utdelas skall förklaras i drevprovsberättelsen.

Har domaren ej kunnat bedöma någon av egenskaperna noteras KEB (kan ej bedömas) för just detta moment i drevprovsprotokollet.

Slutresultatet vid KEB blir en nolla.

5.3.2 Tid och poängkrav för pris

Priser/prispoäng vid drev efter hare/räv Ökl

För 1:a pris Ökl krävs ett eget upptag på den viltart prisdrevet avser. Prisvalör/prispoäng

Hare/räv

1:a pris: 120 min lägst 44 egenskapspoäng (drev över 120 min räknas ej) 2:a pris: 80 min lägst 38 egenskapspoäng

3:e pris: 40 min lägst 32 egenskapspoäng

SR

1:a pris: 90 min lägst 48 egenskapspoäng (drev över 90 min räknas ej) 2:a pris: 60 min lägst 42 egenskapspoäng

3:e pris: 40 min lägst 36 egenskapspoäng

Ukl

1:a pris: 80 min (drev över 80 min räknas ej.) 2:a pris: 50 min

3:e pris: 30 min

SR-Ukl

1:a pris: 60 min (Drev över 60 min räknas ej.) 2:a pris: 40 min

3:e pris: 30 min

Ekl

1:a pris: 1:a pris ena dagen och lägst 2:a pris andra dagen.

2:a pris: 1:a pris ena dagen och 3:e pris andra dagen eller 2:a pris båda dagarna.

3:e pris: 1: a pris ena dagen och eget upptag andra dagen eller 2:a pris ena dagen och 3:e pris andra dagen eller 3:e pris båda dagarna.

För jaktchampionat gäller ett 1:a pris i Ekl eller EklRäv på drevprov samt lägst 2:a pris i Ökl, erövrat på barmark. Tar hunden minst ett 2:a pris någon av dagarna på elitprov vid barmark räknas detta till Jaktchampionatet.

6.0 DREVPROVSANVISNINGAR Inledning

Dessa anvisningar har tillkommit med avsikten att vägleda respektive domare till att utvärdera och därefter utdela de poäng som hundens prestation förtjänar. Förhoppningen är dessutom att en prestation i en given situation skall leda till en och samma poängsättning oavsett vem det är som bedömer hunden.

Eftersom hundens arbete i mångt och mycket ändå bygger på subjektiva bedömningar, får man ändå räkna med vissa variationer i bedömningen. För att dessa variationer skall kunna minimeras rekommenderas domaren till aktiv användning och stöd med hjälp av GPS-pejl. Detta tillsammans med att domaren skall försöka följa anvisningarna så strikt som möjligt, samt delta på kollegium, domarkonferenser och dylikt, borde öka chanserna till enhetlig och korrekt bedömning av våra drivande hundar. Är domaren ändå osäker skall kollegiet finnas med som en hjälp och ett stöd.

6.1 Allmänt

Domarens uppgift är att bedöma hundens prestation enligt drevprovsregler och anvisningar. Detta skall respekteras av hundägare/förare.

Av drevprovsreglerna framgår att domaren vid sin bedömning av hundens egenskaper får ta hänsyn till de särskilda omständigheter som kan påverka prestationen. Det kan ligga nära till hands att vid gynnsamma förhållanden ge höga egenskapspoäng. Motsatsen kan vara fallet vid svåra drevförhållanden. Det är dock vanskligt för oss människor att avgöra vad som är lätta eller svåra drevförhållanden (vittringsförhållanden).

Liksom i andra sammanhang måste allmän praxis och sunt förnuft tillämpas.

Bedömningen bör göras av domare från arrangerande klubb eller domare som godkänts av densamma.

6.2 Upptag

I upptag ingår momenten sök/kontakt, arbete på slag och väckning på slag. Arbete på sök och slag skall resultera i snabbast möjliga upptag.

Vid bedömningen är farten, systematiken, vidden i söket, förmågan att särskilja kalla från varma slag samt förar kontakten av särskild vikt.

Arbete och upptag på okänt eller icke godkänt drevdjur kan inte utgöra underlag för bedömning av detta moment. Markeras med KEB (kan ej bedömas) och slutresultatet blir 0-pris.

6.3

Sök/kontakt

Med sök avses hundens arbete i terrängen när slag ännu inte påträffats och/eller markerats.

Hundens förmåga att söka torde i viss utsträckning kunna återföras på injagningen och därför bla sägas vara uttryck för ett antal förvärvade färdigheter.

I viltrika marker kan söktiderna ofta bli alltför korta för en säker bedömning.

Domaren bör lägga sig vinn om att få tillfälle att bedöma söket under längre tid. Detta är särskilt viktigt vid utdelning av höga egenskapspoäng i momentet ”Sök”.

UTMÄRKT (6 p) ges till hund, som effektivt och metodiskt med energi och fart söker igenom den terräng där föraren drar fram eller har stannat. Söket skall vara lagom vidsträckt i god kontakt (samarbete) med föraren, för vilken hunden bör visa upp sig inom tidsintervall av ca 10-20 minuter innan slag påträffas.

Xxxxxx, systematiken och vidden i söket jämte kontakten med föraren måste vara i harmoni för Utmärkt.

MYCKET GOD (5 p) ges till hund, som effektivt och metodiskt söker igenom terrängen i ordinära turer och med god kontakt med föraren. Hundens energi och fart är något lägre och/eller hundens kontakt med föraren är något tätare eller glesare än under utmärkt.

GOD (4 p) ges till hund, som söker igenom terrängen i ordinära turer samt har tillfredsställande kontakt med föraren. Hunden arbetar inte med energi och fart, man får en känsla av att hunden ska göra ett ”måste”, utan att för den skull uppvisa lojhet. Gott ges även när hundens kontakt med föraren är mer av formen ”sporadisk”, med xxxxx kontakter överstigande ca 20 minuter eller täta kontakter understigande 10.

GODTAGBAR (3 p) ges till hund, som i söket inledningsvis visar trånghet och stor försiktighet, som efterhand blir gott. Ges också till hund som är vidsökt, men har kontakt med föraren. Vid 3 poäng eller lägre kodas egenskapen med trång eller vid.

MINDRE GOD (2 p) ges till hund, som i söket verkar loj och ointresserad söket försiggår för det mesta inom synhåll för föraren – eller till hund som är mycket vidsökt.

DÅLIG (1 p) ges till hund vars sök är planlöst, trångt eller har dålig kontakt (samarbete) med föraren.

DISKVALIFICERANDE (D) ges till hund som visar långvarig vägran att söka eller hund som är allt för självständig och släpper kontakten med föraren

6.4

Arbete på slag

Med slag avses hundens arbete fr. o. m den tidpunkt, då den med svansviftning eller på annat sätt markerar spårvittring, intill det ögonblick då viltet reses. Under denna fas av jaktprovet skall domaren värdera hundens förmåga att reda ut slagen och resa viltet.

Arbetet skall efter omständigheterna resultera i snabbast möjliga upptag.

Hundens färdighet att metodiskt avancera och skilja morgonslag från kvälls- eller tidiga nattslag, avgör hur snabbt upptaget kommer. Denna färdighet kommer ofta till uttryck genom ringning.

Reder hunden förtjänstfullt ut ett längre nattslag skall detta premieras.

Ofta påbörjas slagarbetet utan domarens observation, varför domarens erfarenhet och känsla måste avgöra när slagarbetet påbörjats. Hare och räv särbehandlas vid egenskapsbedömningen.

Om hunden tar upp ett okänt drevdjur kryssas ruta med KEB.

Hare

UTMÄRKT (6 p) ges till hund som snabbt, effektivt och metodiskt med klok ringning arbetar sig fram till legan och reser villebråd vid minst två tillfällen. Hunden arbetar målmedvetet med snabbt avancemang i slaget och med en påtalande metodik i ringningen. Hunden uppvisar en säkerhet, som gör att den inte återkommer flera gånger till tidigare terrängavsnitt där slag markerats. Vid de tillfällen hunden reser Hare, skall en påtalande säkerhet i slagarbetet uppvisas.

MYCKET GOD (5 p) ges till hund som snabbt, effektivt och metodiskt med klok ringning arbetar sig fram till legan och reser Haren. Kan även ges, när hunden rest två eller flera Harar under provdagen, men med längre tids slagarbete på ordinära slag eller att slagarbetet försiggått i ett begränsat område. Om hunden reder ut ett längre nattslag på ett förtjänstfullt sätt, skall detta premieras.

GOD (4 p) ges till hund som gör ett ordinärt slagarbete som resulterar i upptag. Ett ordinärt slagarbete kännetecknas främst av att hunden är effektiv och metodisk i sitt slagarbete. Hundens arbete kan också kännetecknas av att hunden inte ringar för att om möjligt påträffa ”färskare” nattslag. Hundens arbete innan den reser Xxxx tar därför något längre tid.

GODTAGBAR (3 p) ges till hund, som arbetar långsamt på slag, men uppvisar metodik i arbetet. Arbetet leder i många fall till upptag. Hunden saknar tempo under sitt arbete. Hunden kan återkomma till tidigare markavsnitt, som den har markerat slag på. Om hunden inte reser Hare, tilldelas hunden 3 poäng eller lägre.

MINDRE GOD (2 p) ges till hund, som till stor del saknar energi och metodik i sitt arbete eller arbetar så långsamt att det är gångfart mest hela tiden.

DÅLIG (1 p) ges när hunden har tendens till planlöshet och rotning. Termen ”planlöshet” bör användas, när hunden ömsom dröjer sig kvar på speciella fläckar och ömsom rusar iväg till nya utan synbart samband. Termen ”rotning” bör användas när hunden under lång återkommer till och/eller uppehåller sig på samma plats utan att söka ”utspår” i omgivningen.

DISKVALIFICERANDE (D) ges till hund som vägrar arbeta på slag, saknar ihärdighet, uppvisar envis rotning eller vars arbete överhuvud taget är planlöst.

Räv

Vid SR viktas detta moment med x2.

En av rävhundens viktigaste egenskaper är förmågan att följa äldre spår efter räv, sk kalla slag. Hundens slagarbete skall omfatta minst 30 minuter totalt under dagen. Om slag arbetet är under 30 minuter kryssas upplysningsrutan och hunden tilldelas med automatik 2 poäng. Kort slag arbete kan medföra att hunden går till pris om egenskaper och drevtid sammantaget uppnår till kravet för ett prisdrev.

Domaren skall om möjligt bilda sig en uppfattning om hunden har en god upptagningsförmåga genom att ta sig an kalla slag samt arbetar med energi, rutin och erfarenhet. Visar sig hunden kunna övervinna särskilda svårigheter i form av att räven följer bilväg lång sträcka, går i bebyggelse eller ut på is skall detta räknas som särskild förtjänst.

Slagarbete till gryt bedöms på samma sätt, som vid upptag på räv, om hunden markerar grytet genom att stanna kvar och eller skälla ståndskall. Kryssa om hunden markerar gryt med eller utan ståndskall.

Annat drevdjur än räv.

Om hunden under arbete på rävslag eller tappt intresserar sig för hare får den inte tilldelas pris, såvida den ej låter sig kopplas.

Om hunden tar upp hare under SR som är tävling, skall hund som har samma poäng utan hardrev gå före i prislistan.

Om hunden tar upp hare en tredje gång samma provdag skall provet avbrytas för dagen.

UTMÄRKT (6 p) ges till hund som snabbt, effektivt och metodiskt arbetar sig fram till legan och reser räv vid minst två tillfällen eller att det att den ena räven ligger i konstaterat gryt. Hunden arbetar målmedvetet

med snabbt avancemang i slaget och med en påtalande metodik i slagarbetet. Vid de tillfällen hunden reser Räv, skall en stor säkerhet i slagarbetet uppvisas. För bedömningen utmärkt skall hunden ha övervunnit hinder vid slagarbetet som t ex vägar, vattendrag eller isar.

MYCKET GOD (5 p) ges till hund som snabbt, effektivt och metodiskt arbetar sig fram till legan och reser Räv. Kan även ges, när hunden reser två Rävar eller att den ena Räven ligger i konstaterat gryt, men med ett begränsat slagarbete.

GOD (4 p) ges till hund som gör ett ordinärt slagarbete som resulterar i upptag.

Ett ordinärt slagarbete kännetecknas främst av att hunden är effektiv och metodisk i sitt slagarbete. Hundens arbete innan den reser räven tar därför något längre tid.

GODTAGBAR (3 p) ges till hund som arbetar långsamt på slag, men uppvisar metodik i arbetet. Arbetet leder i många fall till upptag. Hunden saknar tempo under sitt arbete. Om hunden inte reser räven, tilldelas hunden 3 poäng eller lägre.

MINDRE GOD (2 p) ges till hund som till stor del saknar energi och metodik i sitt arbete eller arbetar så långsamt att det är gångfart mest hela tiden.

DÅLIG (1 p) ges till hund som har tendens till planlöshet och rotning. Termen ”planlöshet” bör användas när hunden ömsom dröjer sig kvar på speciella fläckar och ömsom rusar iväg till nya utan synbart samband. Termen ”rotning” bör användas när hunden under lång tid återkommer till och/eller uppehåller sig på samma plats utan att söka ”utspår” i omgivningen.

DISKVALIFICERANDE (D) ges till hund som vägrar arbeta på slag, saknar ihärdighet, uppvisar envis rotning eller vars arbete överhuvud taget är planlöst.

6.5

Väckning på slag Hare

UTMÄRKT (6 p) ges till hund som är tyst under slagarbetet.

MYCKET GOD (5 p) ges till hund, som avger ett fåtal vägledande väckskall.

GOD (4 p) ges till hund, som avger sparsamma väckskall utan serier.

GODTAGBAR (3 p) ges till hund, som avger väckskall i korta serier med kortare eller längre mellanrum.

MINDRE GOD (2 p) ges till hund, som avger måttliga till rikliga väckskall i serier med varierande mellanrum.

DÅLIG (1 p) ges till hund, som avger rikliga väckskall i serier med korta mellanrum. Domaren skall kunna avgöra om upptag har skett.

DISKVALIFICERANDE (D) ges till hund till hund där drev och väckskall inte kan särskiljas.

Räv

UTMÄRKT (6 p) ges till hund, som avger regelbundna väckskall på slag med ökad intensitet under avancemang på slaget. Väckskall skall dock klart gå att skilja från drevskall.

MYCKET GOD (5 p) ges till hund, som avger regelbundna väckskall på slag utan ökad intensitet under avancemang på slaget.

GOD (4 p) ges till hund, som avger tätare eller glesare väckskall.

GODTAGBAR (3 p) ges till hund, som avger sparsamma väckskall och avancerar tyst längre sträckor.

MINDRE GOD (2 p) ges till hund, som är tyst på ett mer omfattande slagarbete eller tenderar att ha inslag av drevliknande skallgivning.

DÅLIG (1 p) ges till hund, vars skall avviker från ett önskvärt väckskall, under ett mer omfattande slagarbete. Domaren kan avgöra om upptag har skett.

DISKVALIFICERANDE (D) ges till hund där drev och väckskall inte kan särskiljas.

6.6

Drev

Detta moment viktas med x2.

Drevet är drevprovets viktigaste moment. Domaren bör därför försöka få både drevdjur och hund inom synhåll så ofta som möjligt utan att störa drevet. Under drev kan perioder med mycket hackig skallgivning uppstå. Domaren bör då bli särskilt uppmärksam. Är orsaken svårframkomlig terräng eller andra svåra förhållanden skall den hund som är sparsam med skallgivning när den är på spårlöpan inte nedvärderas. När domaren konstaterat att hunden är ärlig men hård, skall all skallgivning räknas hunden tillgodo. Med drev avser när hunden under skallgivning följer löpan av rest godkänt drevdjur hunden skall avancera i löpan under skallgivning med drevfart. Höga poäng utdelas till hund som med sitt drevsätt, drevfart och tapptarbete får drev med långa repriser och få tappter.

Drevsäkerhet

Här ankommer det också på domarens erfarenhet, kunskap och vilja att också beakta var svårigheter uppstått för hund, varvid tappt uppstått. Har tappt skett där drevdjur sprungit långasträckor efter väg, efter isbelagda sjöstränder eller i andra besvärliga terrängavsnitt med hällberg eller liknande förhållanden.

Drevsätt och drevfart sammanhänger i högsta grad med varandra. Alltför hög drevfart betyder oftast att hunden är slarvig och har dålig drevsäkerhet. Dessutom hetsas drevdjuret vilket inte är önskvärt.

Förspringningar särskilt större, är i regel resultatet av alltför hög drevfart. Kan också vara i kombination med att hunden vinddriver.

Utan förspringningar ges när hunden tystnat så snart den lämnat drevlöpan/vittringskorridoren.

Vittringskorridoren ligger alltid i läsidan av löpan eller i löpans längdriktning när vinden ligger i löpans riktning. Vinddrivare driver som regel vid sidan av spåret beroende på vind. Om hunden vid upptag och påstick rusar med högburet huvud i vittringskorridoren betecknas dock inte detta som vinddrivning för så vitt inte hunden i övrigt visar att den ofta genar eller driver i vind.

Förspringningar = överspringningar innebär att hunden fortsätter med drevskall när drevdjuret vänt eller vikit åt sidan.

OBS att hunden då också har lämnat vittringskorridoren under sin förspringning.

Bakspårdrivning anges då hunden med drevskall och i normal drevfart följer löpan bakåt. Är sträckan kort tex vid upptag eller när hunden träffar på spår efter nyligen stött djur, anges inte detta som bakspårdrivning.

Drevarbete

UTMÄRKT (6p) ges till hund som genom anpassat drevsätt och drevfart håller igång drevdjuret utan förspringningar och med mycket få tappter så att huvuddelen av drevet består av långa repriser. Provet skall resultera i minst ett 2:a pris. Hunden kan vinddriva vid god kontakt. Drevdjuret skall ses av domargrupp.

MYCKET GOD (5p) ges till hund som genom anpassat drevsätt och drevfart håller igång drevdjuret med få tappter utan förspringningar. Hunden kan vinddriva vid god kontakt.

GOD (4p) ges till hund som genom anpassat drevsätt och drevfart håller igång drevdjuret med normala repriser med mindre förspringningar. Flera tappter får förekomma. Hunden kan vinddriva periodvis.

GODTAGBAR (3p) ges till hund som genom godtagbart drevsätt och drevfart håller igång drevdjuret så att drevet till övervägande delen består av korta repriser samt många noterbara tappter och avbrott under 5 minuter.

MINDRE GOD (2p) ges till hund som har ett mycket långsamt eller för snabbt drevsätt och har dålig kontakt med drevdjuret. Hunden arbetar ofta slarvigt och hetsigt. Hunden har svårigheter, som leder till många förspringningar och tappter. Drevet består av korta drevrepriser med många tappter.

DÅLIG (1p) ges till hund som har dålig kontakt med drevdjuret. Detta innebär många förspringningar och ofta återkommande längre tappter. Hunden driver bakspår och/eller driver om löpor under kortare sträckor vid enstaka tillfällen. Hunden är utpräglad vinddrivare som under huvuddelen av drevet driver i mycket lågt tempo. Hunden är så lös eller hård att domaren trots normala betingelser har svårt att följa drevets gång.

DISKVALIFICERANDE (D) ges till hund som driver alltför långsamt oavsett terräng och vittringsförhållande så att det ej går att följa eller bedöma drevet. Hunden driver ofta och under längre sträckor bakspår, driver om löpor samt driver utan att ha vilt framför sig. Hunden är en utpräglad vinddrivare.

6.7

Skallmarkering under drev

Hundens skallmarkering under drev skall påvisa var i terrängen drevdjuret befinner sig i förhållande till hunden. Det är därför viktigt att domaren under drev får ett flertal observationer av drevdjur och hund. Därigenom kan domaren skapa sig en bild av hundens skallmarkering i förhållande till drevdjurets avstånd framför hunden. Det optimala är att hundens nyansering av skallet är sådant att domaren kan avläsa var hund och drevdjur befinner sig under huvuddelen av provet.

Hundens skallmarkering kan ej fastställas i samband med att hunden reser vilt eller omedelbart efter tryckttappt.

Genom att så snart som möjligt ”lyssna in” aktuell hunds nyanser i drevskallet möjliggörs också bättre förutsättningar till observation av drevdjur.

UTMÄRKT (6p) ges till hund som under större delen av drevet nyanserar skallets intensitet, så att domaren kan avläsa var hund och drevdjur befinner sig. Xxxxxxxxxx skall ses av domargruppen ett flertal gånger.

MYCKET GOD (5p) ges till hund som under stora delar av drevet nyanserar skallets intensitet så att domaren kan avläsa var hund och drevdjur befinner sig. Drevdjuret skall ses av domargrupp.

GOD (4p) ges till hund som skallar ordinärt eller tätt utan markerad nyansering Tilldelas också hund med nyansering, men där drevdjuret ej har setts.

GODTAGBAR (3p) ges till hund som är lös eller hård och följer löpan stundtals mindre sträckor utan skallgivning. Sådan observation direkt efter tappt då hund finner löpa, skall ej beaktas.

MINDRE GOD (2p) ges till hund som är lös eller hård helt utan nyansering.

DÅLIG (1p) ges till hund som är så lös eller hård att domaren trots normala betingelser har svårigheter att följa drevets gång.

DISKVALIFICERANDE (D) ges till hund som är så vilseledande lös eller hård att drevets förlopp ej kan följas. Drevtiden kan ej bedömas.

6.7

Tapptarbete

Bedömning av tapptarbetet kan som regel göras även under ett s.k. tapptfritt drev. Även avbrott kortare än 5 minuter ger ett bra underlag för bedömning av tapptarbetet. En hund som löser tappter så snabbt att inga noterbara tappter uppstår bör ges höga poäng för sitt tapptarbete. Hundens tappt arbete påverkas också av olika svårigheter som omnämns under drevsäkerhet, ex. där drevdjur följt väg långa sträckor och här ankommer det också på domarens erfarenhet, kunskap och vilja att premiera hund som i liknande situationer uppvisar en hög teknik att lösa sådan tappt.

UTMÄRKT (6 p) ges till hund som löser tappterna snabbt och effektivt på ett metodiskt sätt.

MYCKET GOD (5 p) ges till hund som löser tappterna snabbt och effektivt på ett metodiskt sätt. Någon enstaka längre tappt kan ingå.

GOD (4 p) ges till hund som löser sina tappter på ett ordinärt sätt.

GODTAGBAR (3 p) ges till hund som löser sina tappter men hundens teknik saknar tillräcklig metodik att på ett ordinärt sätt lösa tappter. Längre tappter uppstår.

MINDRE GOD (2 p) ges till hund som gång på gång får stora svårigheter att lösa tappter som uppstår i normal terräng och under normala förhållanden i övrigt.

DÅLIG (1 p) ges till hund som arbetar slarvigt, har svårt att lokalisera tappt eller som snabbt lämnar tappt och inte återgår självmant.

DISKVALIFICERANDE (D) ges till hund som arbetar helt planlöst eller utan ihärdighet, som saknar intresse att överhuvudtaget arbeta på tappten, som rotar envist etc.

6.8

Väckning på tappt

Väckning under tapptarbete bör bedömas hårdare än väckning under arbete på slag för att undvika att en lös hund får tappttid tillgodoräknad som drevtid. Om hunden avancerar på löpan under gles skallgivning från en tapptplats tills den nått kontakt med drevdjuret bör detta inte betecknas som väckning på tappt.

Ett sätt att i någon mån balansera olikheterna mellan drev och väckning på tappt är att som tappt också räkna även den tid, när hunden sakta och med stora svårigheter förflyttar sig under vanligtvis gles skallgivning från tapptplats till en annan utan att få god kontakt med drevdjuret. Får hund kontakt med drevdjur i sådan situation skall tid noteras som drev men att man samtidigt beaktar momenten drevsäkerhet och drevfart. Återkommande dylika situationer under prov återspeglas därmed under momenten drevsäkerhet och drevfart.

UTMÄRKT (6 p) ges till hund som är tyst under tapptarbete.

MYCKET GOD (5 p) ges till hund som under tapptarbete avger något enstaka väckskall.

GOD (4 p) ges till hund som avger sparsamma väckskall utan serier.

GODTAGBAR (3 p) ges till hund som avger sparsamma väckskall samt att väckskall med serier med varierande mellanrum även kan förekomma.

MINDRE GOD (2 p) ges till hund som avger serier av väckskall med varierande mellanrum, måttliga till rikliga väckskall.

DÅLIG (1 p) ges till hund som har rikliga väckskall, hundens väckskallsserier avges med korta mellanrum.

DISKVALIFICERANDE (D) ges till hund som har drevliknande väckskall, hundens väckningar går inte att skilja från drev.

6.9

Skall

Detta moment viktas med x2.

Vid poängsättningen skall hörbarheten på längre avstånd vara avgörande. Dubbelskall eller flertonigt skall förbättrar hörbarheten och “passionen” i drevet och skall därför premieras. Det gäller även för hundens förmåga att kraftfullt frambringa skall som tränger igenom terrängen. Vid bedömningen skall hänsyn tas till terräng och vindförhållanden, klar eller disig luft, skogstäthet, snöförhållanden, trafikbuller eller andra omständigheter som påverkar hörbarheten.

Vid bedömningen kan domaren med fördel ta hjälp av tekniska hjälpmedel för att göra en säkrare avståndsbedömning.

UTMÄRKT (6 p) ges till hund som har ett mycket kraftfullt och flertonigt skall så att drevet kan följas på mycket långt avstånd i normal terräng och väderlek. För denna poäng gäller att skallet är klangfullt och flertonigt helt eller delvis.

MYCKET GOD (5 p) ges till hund som har ett kraftfullt skall som kan följas på långt avstånd i normal terräng och väderlek. För denna poäng gäller att skallet har bra klang och är minst tvåtonigt.

GOD (4 p) ges till hund som har ett ordinärt skall, men drevet kan endast följas i normala bukter i normal terräng och väderlek. För denna poäng gäller att skallet kan vara en- eller tvåtonigt med bra klang och god hörbarhet.

GODTAGBAR (3 p) ges till hund som har ett mindre hörbart skall i normal terräng och under normala förhållanden. För denna poäng gäller att skallet kan vara en- eller tvåtonigt med god klang.

MINDRE GOD (2 p) ges till hund som har ett mindre hörbart skall som försvinner i normal terräng och väderlek. För denna poäng gäller att skallet kan vara en- eller tvåtonigt, men saknar klang.

DÅLIG (1 p) ges till hund vars skall med stor svårighet kan följas, trots nära avstånd till hunden i normal terräng och väderlek och omständigheter i övrigt. För denna poäng gäller att skallet är hest, kort och har

DISKVALIFICERANDE (D) ges till hund som har ett extremt klanglöst skall och hundens drev går inte att följa.

6.10

Jaktlust

Jaktlust avser hundens vilja, energi och kondition. Egenskapen skall värderas under hundens sök, arbete på slag, drev och tapptarbete. Jaktlusten karakteriseras huvudsakligen ett energiskt och metodiskt arbete. Egenskapen bör bedömas under provets senare del. Jaktlust är även hundens vilja att arbeta när den inte har vilt framför sig.

För att få 6 poäng skall hunden ha minst ett drev på godkänt drevdjur.

UTMÄRKT (6 p) ges till hund som arbetar med förtjänstfull stor energi under hela provtiden.

MYCKET GOD (5 p) ges till hund som arbetar med energi under hela provtiden.

GOD (4 p) ges till hund som arbetar villigt under provtiden.

GODTAGBAR (3 p) ges till hund som arbetar villigt, men bryter drev eller tappt och söker upp föraren, men efter kontakt med föraren självmant återgår till tapptarbetet.

MINDRE GOD (2 p) ges till hund som lämnar tapptarbetet och inte självmant återgår.

DÅLIG (1 p) ges till hund som lämnar drevet och söker upp föraren, utan att självmant återgå till tappt eller drevlöpa.

DISKVALIFICERANDE (D) ges till hund som inte vill arbeta eller söka ut.

6.11

Lydnad

Lydnad är en viktig egenskap hos hunden. Till stor del kan denna egenskap betraktas som resultatet av hundägarens ambition att nå ett gott samarbete med sin hund. Det är dock viktigt att hundens lydnad bedöms under pågående jaktprov och när den inte vistas i omedelbar närhet av sin ägare/ förare.

Bedömningen av lydnad grundas främst på inkallningsprov, som bör göras under den senare delen av provet.

Lydnad poängsätts inte, skall markeras i kryssrutor enligt följande:

UTMÄRKT ges till hund som kan kallas in från drev utom synhåll.

GOD ges till hund som kan kallas in av föraren från drev inom synhåll, kortare tappt utom synhåll eller arbete på slag utom synhåll.

MINDRE GOD ges till hund som endast kan kopplas inom synkontakt eller list vid sök, arbete på slag och längre tappt eller är ovillig att kopplas.

6.11

Tilläggsregistreringar Gäller huvuddrevet.

1. Antal minuter från slag till upptag.

2. Antal minuter till 60 min drevtid är uppnådd.

3. Antal minuter från upptag till drevets slut.

4. Längsta drevrepris.

5. Längsta tappt i minuter.

6. Antal noterbara tappter.

Slag till upptag Upptag till 60 min drev tid Upptag till drevets slut Längsta drevrepris: Längsta tappt: Antal tappter:

6.12

Rangordning vid tävling/prov

Vid tävling/prov och tilldelning av Cacit sker placering enligt

1. Pris i Ekl *

2. Pris i Ökl * (Ekl består av två Ökl)

3. Egenskapspoäng på känt drevdjur (hare/räv)

4. Drevminuter

5. Tappttid, minst antal minuter

6. Längsta drevrepris

Poängräkning vid individuell- lagtävling 1:a pris Ökl - 3 poäng

2:a pris Ökl - 2 poäng 3:e pris Ökl - 1 poäng Ekl omräknas till två Ökl.

6.13 Internationellt drevprov – CACIT

CACIT respektive reserv-CACIT utdelas till bästa hundrespektive näst bästa hund av varje ras med 1:a pris i Elitklass. Dock gäller vissa speciella regler och tillämpningar såsom

Ansökan om Internationellt prov skall vara SKK tillhanda senast 8 månader före provtillfället samt vara av FCI godkänt senast vid tiden för utannonsering av provet.

Rätt att deltaga

I provet får ej deltaga

a) Hund som tillhör tjänstgörande fullmäktige eller domare

b) Hund som ägts, förts eller personligen tränats av tjänstgörande fullmäktige eller domare under de senast sex månaderna

c) Hund som ägs av någon ur tjänstgörande fullmäktige eller domares hushåll

d) Hanhund som inte har normalt utvecklade och normalt belägna testiklar

6.14 Vid överanmälan

Antalet startande hundar får begränsas, vilket skall anges i utannonseringen av provet. Vid eventuell överanmälan skall lottning ske efter anmälningstidens utgång och denna skall genomföras mellan samtliga hundar. Gäller även Ekl.