Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal.
Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
Kollektivavtal för
borst- och penselbranscherna
1.3.2022–29.2.2024
Kemiindustrin KI rf Industrifacket rf
Innehåll
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR FÖRNYANDE AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR BORST- OCH PENSELBRANSCHERNA FÖR TIDEN 1.3.2022–29.2.2024 3
1 § Avtalets tillämpningsområde 16
3 § Skyldighet att iaktta arbetsfred 16
II BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN 18
5 § Anställningsförhållandets ingående och avslutande 18
III BESTÄMMELSER OM ARBETSTID 20
10 § Inkallelse till utryckningsbetonat arbete 28
11 § Utbildningar och utvecklingstillfällen 29
15 § En persons arbetsprestation 31
17 § Beräkning av den genomsnittliga timförtjänsten 33
18 § Förflyttning till ett annat arbete och avbrott i arbetet 33
19 § Skiftarbetstillägg samt tillägg för kvälls- och nattarbete 34
24 § Ersättning för resekostnader 36
26 § Lön för sjuktid och moderskaps- och faderskapsledighet 37
30 § Personliga anställningsfrågor 46
32 § Industrifackets förvaltningsorgans möten 47
VIII BESTÄMMELSER OM YRKESAVDELNINGEN 47
33 § Förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig 47
34 § Anordnande av möten på arbetsplatser och anslagstavlor 49
35 § Innehåll och redovisning av medlemsavgifter till fackföreningar 50
36 § Fortgående förhandlingsförfarande 50
38 § Meningsskiljaktigheter och deras avgörande 52
39 § Giltighetstid och turordning vid uppsägning 52
BILAGA 9 98
BILAGA 10 100
BILAGA 11 112
BILAGA 12 114
KEMIINDUSTRIN KI RF INDUSTRIFACKET RF
Tid 2.3.2022
Plats Södra kajen 10, Helsingfors Närvarande Kemiindustrin rf
Xxxxx Xxx-Xxxxxxx
Industrifacket rf Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxx
Det konstaterades att förbunden som är parter i avtalet har 23.2.2022 uppnått ett förhandlingsresultat gällande text- och löneförändringar i kollektivavtalet för borst- och penselbranscherna. Förbunden har i dag undertecknat kollektivavtalet för ovan nämnda bransch.
1. Avtalsperiod
Det konstaterades att från och med den 1.3.2022 ersätter det nya kollektivavtalet det kollektivavtal som parterna undertecknat för tiden 4.3.2020–28.2. 2022. Detta avtal gäller från och med 1. 3.2022–
29.2.2024.
2. Löneförhöjningar
2.1. Storleken på och tidpunkten för den allmänna förhöjningen År 2022
Arbetstagarens personliga lön (utan tjänstetidstillägg och andra separata tillägg) höjs 1.6.2022 eller
från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med en allmän förhöjning på 1,6 procent.
År 2023
Avtalsperioden och höjningarna för 2023 kommer man överens om senast i slutet av november 2022.
Om ingen lösning nås på lönejusteringarna för 2023 innan slutet av november 2022 kommer avtalet att löpa ut 28.2.2023, om inget annat avtalas.
2.2. Storleken på och tidpunkten för företagsspecifik löneförhöjning
Företags- eller arbetsplatsspecifika löneförhöjningar genomförs 1.6.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmaste därefter, med en lokal pott på 0,4 procent vars fördelning beslutas av arbetsgivaren. Den lokala potten beräknas utifrån den sammanlagda summan av personliga löner för arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet och som var i ett anställningsförhållande i mars 2022. Lönen för en arbetstagare som var frånvarande från arbetet under hela månaden räknas inte med, om en vikarie har anställts för arbetstagaren.
Beräkning av den lokala potten
Som löner används tidlön, ackordlön och lön för premiearbete utan separata tillägg, till exempel tjänsteårstillägg, skifttillägg eller miljötillägg.
Exempel på beräkning av den lokala potten
I mars har företaget tre arbetstagare, A, B och C. A:s lön är 15,05 euro/timme, B:s lön är 14,93 euro/timme och C:s lön är 16,16 euro/timme. Lönernas sammanlagda summa (15,05
+ 14,93 + 16,16) är 46,14 euro/timme. Den lokala potten är således 46,14 euro/timme x 0,4 procent = 0,18 euro/timme. För förhöjning av arbetstagarnas timlön används sammanlagt 0,18 euro/timme på det sätt som arbetsgivaren bestämmer.
2.3. Krisklausul
Om företagets verksamhetsförutsättningar kräver det kan man lokalt helt eller delvis avstå från att höja lönerna för 2022 och 2023 genom överenskommelse med huvudförtroendemannen. Om de löner som betalas i företaget ligger på samma nivå som tabellönerna, kan man lokalt komma överens om att under en begränsad tid helt eller delvis återgå till den tidigare tabellönen.
2.4. Information som ska ges en huvudförtroendeman
Efter att löneförhöjningarna har genomförts underrättar arbetsgivaren inom rimlig tid huvudförtroendemannen, och om ingen huvudförtroendeman har valts, hela gruppen arbetstagare om storleken på den företagsspecifika potten som använts för att höja arbetstagarnas löner.
2.5. Avtal om att senarelägga lönejusteringarna
Ifall tidpunkten för förhöjningen senareläggs ska ett avtal ingås skriftligen med förtroendemannen senast 31.5.2022. Om det inte finns en förtroendeman på företaget, håller arbetsgivaren förhandlingar med hela personalgruppen. Avtalet ingås skriftligen.
Om man avtalar om att senarelägga lönejusteringarna, ska man samtidigt avtala om att det eventuella inkomstbortfallet till följd av ändringen ersätts med en motsvarande post av engångskaraktär. Mellanskillnaden utbetalas senast då löneförhöjningen verkställs.
2.6. Beaktande av löneförhöjningar vid genomförandet av löneförhöjningar enligt kollektivavtalet
Om företagen gör löneförhöjningar vid tidpunkter som avviker från de löneförhöjningar som avtalas i kollektivavtalet, kan man lokalt avtala om att de beaktas då de förhöjningar som baserar sig på kollektivavtalet genomförs. Då ska arbetstagaren informeras om att förhöjningen omfattar den förhöjning som baserar sig på kollektivavtalet.
2.7. Förbundens stöd
Förbunden upprättar en gemensam anvisning inklusive exempel och ordnar utbildning för de lokala parterna om höjning av lönerna enligt kollektivavtalet.
2.8. Lönetabeller
De arbetsspecifika lönerna 1.6.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Kravnivågrupp | cent/t |
1 | 948 |
2 | 1163 |
3 | 1383 |
Unga under 18 år | 899 |
2.9. Höjning av den genomsnittliga timförtjänsten
Den genomsnittliga timförtjänsten höjs 1.6.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som närmast följer efter det med samma belopp i cent eller euro som den individuella lönen.
2.10. Lär känna arbetslivet och tjäna en slant
Förbunden har avtalat om rekommendationen Lär känna arbetslivet och tjäna en slant för 2022– 2023. Avtalet ingår som bilaga i kollektivavtalet.
3. Textändringar
3.1. 5 § Anställningsförhållandets ingående och avslutande
Paragrafhänvisningarna ändras så att de motsvarar artiklarna i den nya samarbetslagen (1333/2021).
5. Beräkning av förhandlingstid
Om det på arbetsplatsen uppstår behov av att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, ska arbetsgivare som omfattas av samarbetslagen (1333/2021) iaktta bestämmelserna i lagen, dock med de undantag som avtalas i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av kollektivavtalet. Bestämmelserna i denna punkt kompletterar lagen och ersätter motsvarande punkter i den.
När en arbetsgivare som omfattas av lagen om samarbete överväger att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, anses samarbetsförpliktelserna vara uppfyllda trots vad som i 19 § i samarbetslagen stadgas om förhandlingsframställning, och i 23 § om uppfyllandet av förhandlingsförpliktelse, förutsatt att förhandlingar förts i enlighet med samarbetslagen sedan en skriftlig förhandlingsframställning upprättats och under sådan förhandlingstid som definieras i 23 § i samarbetslagen, om inte annan förhandlingstidpunkt avtalats med stöd i lagen.
Protokollsanteckning:
Paragrafhänvisningar till samarbetslagen görs endast för kännedom.
3.2. 6 § Arbetstid, tio timmar
Det andra stycket i 6 § 3 punkten ändras och lyder på följande sätt:
Man kan låta enskilda arbetstagare utföra högst tio timmar långa arbetsdagar under högst 30 dagar per kalenderår, och under högst två efter varandra följande arbetsveckor.
3.3. 6 § Arbetstid, Flexibel arbetstid
En ny punkt 17, Flexibel arbetstid, fogas och lyder enligt följande:
17. Flexibel arbetstid
Som uppföljningsperiod för maximal flextid kan tolv månader användas.
3.4. 6 § Arbetstid, Arbetstidsbank
Ny anteckning om arbetstidsbank tillfogas. Den nya anteckningen gäller till 29.2.2024, oberoende av användningen av ett optionsår. Den nya texten om arbetstidsbank lyder:
Om arbetstidsbank avtalas lokalt. Ett avtal ingås skriftligen mellan arbetsgivaren och personalens representant.
Den maximala ordinarie arbetstiden per dygn och per vecka, som inte begränsas av bestämmelsen om maximal arbetstid enligt 6 § 5 punkten i kollektivavtalet, avtalas när arbetstidsbanken införs. I enlighet med avtalet kan det i arbetstidsbanken sparas arbetstid, betalda ledigheter enligt kollektivavtalet, sparade ledigheter, penningförmåner som omvandlats till arbetstid eller andra förmåner vars värde kan uppskattas i pengar.
Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken förlorar sin ursprungliga identitet, och för den gäller inte utjämningsperioder eller preskriptionstider enligt till exempel arbetstidslagen eller semesterlagen.
Förbunden är överens om
• att beviljande och uttag av ledig tid inte får leda till behov av övertid eller att produktionen stannar av
• den princip enligt vilken de timmar som sparats i banken ska tas ut innan man tillgriper permittering då arbetet minskar.
3.5. 6 § Arbetstid
Till punkt 11 fogas möjlighet att avtala annat om tiderna för meddelande om ändringar i arbetstidsschemat.
11. En ändring i arbetstidsschemat som är bestående ska meddelas i god tid, dock senast sju dygn före, medan en ändring som är tillfällig ska meddelas senast två dygn före, ifall det inte är fråga om nödarbete eller därmed jämförbart arbete. Det är möjligt att lokalt avtala annat om tiderna för meddelande. En ändring i arbetstidsformen anses vara en ändring av arbetstidsschemat.
3.6. 6 § Arbetstid
Definitionen av skiftarbete under punkt 13 ändras, så att man lokalt kan avtala om andra tidsperioder för ändring av skift, så att tidsperioden kan vara längre än tre veckor.
13. I skiftarbete ska arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst tre veckors intervaller. Man kan avtala om en annan tidsperiod lokalt. Arbetstagaren kan även hållas stadigvarande i samma skift om man avtalar om det, dock inte i nattskift.
3.7. 6 § Arbetstid
Under punkt 10 tillfogas ett nytt tredje stycke enligt följande: Om måltidspauser kan också annat avtalas lokalt.
3.8. 9 § Söndagsarbete
Till ersättning för söndagsarbete läggs möjlighet att genom lokalt avtal flytta ersättningen enligt följande:
För arbete som utförs på söndag, kyrklig helgdag, första maj och självständighetsdagen betalas lön förhöjd med 100 % enligt lagen. Genom lokalt avtal kan en kyrklig högtidsdag, första maj och självständighetsdagen flyttas till en annan tidpunkt.
3.9. 19 § Skiftarbetstillägg samt tillägg för kvälls- och nattarbete
Ett nytt tredje stycke tillfogas, enligt vilket man kan avtala om andra tidpunkter för skiftarbetstillägg och tillägg för kvälls- och nattarbete.
Om tidpunkterna för skiftarbetstillägg och tillägg för kvälls- och nattarbete kan lokalt avtalas annat.
3.10. 22 § Söckenhelgsersättning
En ny punkt 3 tillfogas om avvikande avtal om söckenhelgsersättning, så att till exempel Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx genom lokalt avtal kan ändras till en normal arbetsdag och den ersättning som betalas för den flyttas till en annan arbetsdag enligt följande:
3. Tidpunkten för en söckenhelg och de ersättningar som ska betalas för den kan flyttas genom ett lokalt avtal, varvid även söndagsförhöjningen flyttas.
3.11. 26 § Lön för sjuktid och moderskaps- och faderskapsledighet
Till 26 § 2 punkten läggs ett nytt stycke om återfall av samma sjukdom som lyder på följande sätt: Återfall av samma sjukdom
Om arbetstagaren återinsjuknar i samma sjukdom inom högst 30 dagar efter den dag då till honom eller henne senast betalats lön för sjukdomstid eller sjukdagpenning, behandlas det som en enhetlig sjukdom. I det här fallet fortsätter man betala lön för sjukdomstid enligt denna paragraf, dock högst till slutet av den tidsperiod som avses ovan. Vid återfall av samma sjukdom kan ersättningstidsperioden också bestå av flera perioder av arbetsoförmåga; lön för sjuktid betalas även i detta fall högst till slutet av den tidsperiod som nämnts ovan. För att återfall av samma sjukdom ska kunna anses vara en ny sjukdom, ska arbetstagaren arbeta under en tidsperiod på 30 kalenderdagar enligt arbetsskiftsförteckningen. Semesterdagar räknas inte till denna tidsperiod.
I oklara fall sker fastställandet av huruvida det handlar om samma eller en annan sjukdom genom att iaktta tolkningarna i sjukförsäkringslagen.
3.12. 26 § Lön för sjuktid och moderskaps- och faderskapsledighet
Som andra stycke i 26 § 1 punkten tillfogas följande:
Arbetsgivaren kan införa ett förfarande med eget meddelande vid korta sjukfrånvaro och om man vill, även återgå till förfarandet där arbetstagaren vid frånvaro ska förete ett av arbetsgivaren godkänt läkarintyg i enlighet med bestämmelserna i kollektivavtalet. Om det uppstår problem med förfarandet med eget meddelande med enskilda arbetstagare, kan läkarintyg krävas endast av dessa arbetstagare, även om man för de övriga arbetstagarnas del fortsätter att tillämpa förfarandet med eget meddelande.
3.13. 26 § Lön för sjuktid och moderskaps- och faderskapsledighet
Bestämmelserna om lönebetalning under moderskaps- och faderskapsledighet ändras så att den lön som betalas för moderskaps- och faderskapsledigheten är mellanskillnaden mellan lönen och dagpenningen. Dessutom fogas en ny protokollsanteckning till paragrafen.
5. En arbetstagare vars anställningsförhållande har fortgått i minst sex månader före förlossningen, betalas under moderskapsledigheten mellanskillnaden mellan lönen och dagpenningen för en 42 dagar lång tidsperiod för arbetsdagarna med början från den första dagen av moderskapsledigheten med stöd av i 4 kap. i arbetsavtalslagen.
[…]
Lön under faderskapsledighet
För faderskapsledighetsperioden på sex (6) dagar betalas till arbetstagaren mellanskillnaden mellan lön för ordinarie arbetstid och dagpenning. Vid betalningen av lön för faderskapsledighet iakttas samma bestämmelser som vid betalningen av lön för moderskapsledighet.
Protokollsanteckning:
Betalning av utjämningslön förutsätter en utredning av arbetstagaren angående moderskaps- och faderskapspenningens storlek samt en utredning av dagpenning för familjeledighet efter att familjeledighetsreformen trätt i kraft.
3.14. 26 § Lön för sjuktid och moderskaps- och faderskapsledighet
26 § 5 punkten 2 momentet ändras enligt följande:
Då en arbetstagare adopterar ett barn under skolåldern och har enligt sjukförsäkringslagen rätt till föräldradagpenning för en adoptivförälder, betalas mellanskillnaden mellan lön och dagpenning till adoptivmodern enligt 26 § 5 punkten 1 momentet och till adoptivfadern enligt 26 § 5 punkten 3 momentet. Förutsättningen för detta är att anställningsförhållandet har varat oavbrutet i minst sex månader omedelbart före adoptivbarnet togs i vård.
3.15. 28 § Semester
Ett nytt tionde stycke tillfogas:
10. Om man gemensamt konstaterar att ett företag är på väg mot exceptionella ekonomiska svårigheter som skulle leda till att arbetskraften minskas, kan arbetsgivaren besluta att införa en förlängd semesterperiod 1.4 –31.10.
3.16. 35 § Innehåll och redovisning av medlemsavgifter till fackföreningar
Stycket ändras så att det lyder:
Om arbetstagaren ger fullmakt därtill innehåller arbetsgivaren medlemsavgifterna för ett fackförbund som är delaktigt i det här kollektivavtalet och redovisar dessa per lönebetalningsperiod till ett bankkonto som det aktuella fackförbundet uppger. Innehållet sker så som skilt avtalats om i det avtalsprotokoll som Finlands Arbetsgivares Centralförbund och Finlands Fackförbunds Centralorganisation undertecknat 13.1.1969. Arbetstagaren får vid utgången av kalenderåret eller när anställningsförhållandet upphör ett verifikat över den innehållna summan för skattemyndigheterna. Medlemmen ska informera om att innehållningen av medlemsavgiften upphör eller om en period utan lön under anställningen till Industrifacket.
3.17. 37 § Lokala avtal
Efter protokollsanteckning till nya stycken enligt följande.
Utmaningar i anknytning till dialog
Ett gott samarbete mellan förtroendemännen och arbetsgivarrepresentanterna på arbetsplatsen skapar förutsättningar för lokala avtal, förbättring av företagets produktivitet, konkurrenskraft och sysselsättning och ett gott arbetsklimat.
Som en del av att främja lokala avtal stöder förbunden tillsammans avtalsparterna på arbetsplatserna vid utmaningar i anknytning till dialog. Vid problem kan parten eller parterna tillsammans kontakta förbunden och be om hjälp. Efter detta granskas hur man kan utveckla samarbetet i enlighet med behoven på varje arbetsplats. Man ingriper emellertid i eventuella problem utan dröjsmål.
Resultat av lokala avtal
För att man ska lyckas med lokala avtal förutsätts gemensam förståelse för behovet av förändring, förtroende och mod att komma överens.
Om man på arbetsplatsen redan har försökt komma överens om viktiga frågor för att förbättra företagets produktivitet, konkurrenskraft, sysselsättning eller arbetshälsa utan framgång, kan förhandlingsparterna tillsammans eller var för sig begära stöd av representanter för båda förbunden, för att komma överens i de lokala förhandlingarna. Målet är att få hjälp med utmaningar i anknytning till avtal i ett så tidigt skede som möjligt. Man ingriper i eventuella utmaningar utan dröjsmål.
Förbunden kan också hjälpa förhandlingsparterna genom att öppna upp för andra alternativ som kollektivavtalet och arbetslagstiftningen erbjuder som lösning på ändringsbehovet. Förbunden ingriper inte i de lokala parternas avtalsfrihet.
Man kan nå en lösning exempelvis på följande sätt:
• Genom att avlägsna hindren för ett lokalt avtal och tillhörande fördomar.
• Genom att kartlägga behoven av och möjligheterna till ett lokalt avtal.
• Genom att säkerställa att avtalsparterna har aktuell information om bakgrunden till och målen med avtalet.
3.18. Allmänt avtal, 8.3 Hyrd arbetskraft
Ett nytt fjärde stycke fogas till slutet av punkten enligt följande:
Om anlitande av hyrd arbetskraft kan lokalt avtalas annat.
3.19. Avtal om uppsägningsskydd, 14 § Permittering
Till tiden för meddelande om permittering läggs till möjlighet att ingå lokala avtal enligt följande:
Om man inte tillsammans med förtroendemannen har kommit överens om något annat, ska man vid permittering av arbetstagare iaktta en minst 14 dagar lång tid för meddelande och permittering kan ske för en viss tid eller tills vidare.
3.20. Avtal om uppsägningsskydd, 14 § Permittering
Efter tillämpningsanvisningen tillfogas ett nytt stycke, Oförutsedda och exceptionella omständigheter, och en protokollsanteckning enligt följande:
Oförutsedda och exceptionella omständigheter
I händelse av oförutsedda och exceptionella omständigheter som betraktas som force majeure får arbetsgivaren, om permitteringar är nödvändiga, tillämpa en tid för permitteringsmeddelande på fem dagar, om inte annat avtalas lokalt. Som force majeure betraktas en oförutsedd omständighet som arbetsgivaren inte har kunnat påverka genom egna åtgärder.
Under dessa omständigheter är den möjliga samarbetsförhandlingstiden fem dagar, om inget annat avtalas lokalt. En arbetsgivare som omfattas av samarbetslagen (1333/2021) ska dock följa bestämmelserna i samarbetslagen, dock med de undantag som anges i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av kollektivavtalet.
Protokollsanteckning:
En oförutsedd och exceptionell omständighet är inte en sådan som upprepas till exempel varje påsk eller jul.
3.21. Bilaga, Tillämpningsanvisning små och medelstora företag och fackföreningsutbildning
Tillämpningsanvisningen läggs till som ny bilaga 11 och numreringen av bilagorna ändras på motsvarande sätt.
DELTAGANDE I KURSER SOM INDUSTRIFACKET ORDNAR
Beaktande av små och medelstora företag
Kemiindustrin rf och Industrifacket rf konstaterar tillsammans att små och medelstora företag beaktas i antalet kurser och deltaganderätten för personalens företrädare.
I små och medelstora företag deltar personalens företrädare i arbetet och i representationsuppdrag, och därför kan deltagande i kurser vara en kännbar olägenhet för företagets produktion eller verksamhet. Av ovan nämnda skäl är kurstakten vanligen långsammare i små och medelstora företag än i stora företag. Kurserna får inte äventyra leveranssäkerheten. Övertidsarbete undviks om möjligt och man strävar efter flexibla arrangemang för befrielse från arbetet.
Om personalens företrädare har ansökt till en kurs och arbetsgivaren har fattat ett negativt beslut eller om arbetsgivaren är tvungen att flytta kursen av produktions- eller verksamhetsrelaterade orsaker, strävar man efter att gemensamt utreda en annan möjlig tidpunkt som är lämplig. I oklara fall kan parterna kontakta Industrifackets utbildningsenhet och/eller Kemiindustrins anställningsexperter.
I små och medelstora företag deltar inte huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig från samma företag eller deras suppleanter samtidigt i fackföreningskurser, om inget annat avtalas lokalt.
Utvecklingssamtal
Åtminstone i början av mandatperioden behandlar arbetsgivaren tillsammans med huvudförtroendemannen
• de mål som ska ställas/har ställts för förhandlingsförfarandet och dess funktionsduglighet på arbetsplatsen
• gemensamma mål för att utveckla företagets verksamhetsförutsättningar, det lokala avtalsförfarandet samt arbetsplatsen och arbetshälsan
• utbildningar som Industrifacket ordnar och som omfattas av arbetsgivarens understöd
• behovet av utbildning i anslutning till förtroendemannens uppgifter och gemensamma mål samt utbildningens tidsplaner och mål.
Parterna rekommenderar att en liknande diskussion, inklusive utbildningsbehov, förs med arbetarskyddsfullmäktig.
Studier
För mer mångsidigare studiemöjligheter finns också flerformsutbildning i Industrifackets kursutbud. I arbetet för att utveckla kurserna utnyttjas erfarenheterna från Kemiindustrins flerformskurs om lokala avtal.
Nätbaserade studier
En del nätbaserade studier kan vara ledda föreläsningar på nätet som annonseras på förhand och en del kan vara självständiga studier som genomförs enligt en plan. Även i fråga om nätbaserade studier betalar arbetsgivaren en ersättning för inkomstbortfall.
För nätbaserade studier uppgörs en vägledande plan för tidsanvändning och studiegång, som den studerande lämnar till kursens lärare. Utbildningen kan också inkludera gemensamma webbinarier samt material och uppgifter för självstudier. Dessutom kan det ingå kompletterande material som man kan använda för eget intresse.
För att delta i nätbaserade studier behöver den studerande en dator med tillräckliga egenskaper för nätbaserade studier av sin arbetsgivare. Den studerande kan också använda sin egen dator. Om de nätbaserade studierna utförs på arbetsplatsen, ordnas ett arbetsrum så att det är möjligt att delta i utbildningen utan störningar.
På förbundens webbplatser finns ett underlag som arbetsgivarens företrädare och personalens företrädare kan använda för att göra upp planen för tidsanvändning och studiegång.
Helsingfors den 23 februari 2022
KEMIINDUSTRIN RF INDUSTRIFACKET RF
4. Anteckningar i underteckningsprotokollet
4.1 Kontinuerliga förhandlingar
Parterna förbinder sig under avtalsperioden till systematiska kontinuerliga förhandlingar i enlighet med 36 § i kollektivavtalet.
4.2 Exceptionella ekonomiska svårigheter
Avtalsparterna konstaterar att den ekonomiska situationen och svårigheter med orderstocken drabbar företagen i branschen på olika sätt. När den ekonomiska situationen och orderstocken förändras och läget blir exceptionellt svårt kan ett företag bli tvunget att vidta särskilda åtgärder för att trygga verksamhetsförutsättningarna eller begränsa krisens effekter.
Vid ett företag eller en arbetsplats fastslås tillsammans med huvudförtroendemannen de svårigheter som gäller ekonomi, orderstock eller sysselsättning och som riktar sig mot företaget, och man söker mildare metoder för anpassningen av arbetskraften för att återställa företagets verksamhetsförutsättningar. Förbunden förbinder sig att på begäran av lokala parter förhandla om de åtgärder som situationen kräver innan andra åtgärder vidtas.
4.3 § Arbetstidsexperiment
Förbunden inleder för tiden 1.3.2022–29.2.2024 ett tidsbundet projekt, i vilket man följer arbetsplatsspecifika arbetstidsexperiment gällande en ny typ av arbetstidsarrangemang som gagnar båda parterna. Genom lokalt avtal kan man i dessa experiment avvika från bestämmelserna om arbetstid i kapitel III i kollektivavtalet på sin höjd under kollektivavtalsperioden. Parterna ska emellertid alltid följa den tvingande lagstiftningen i arbetstidslagen (definitionen av arbetstid, definitionerna av mertids- och övertidsarbete och samtycke, maximal arbetstid i genomsnitt 48 timmar per vecka under en tidsperiod på ett kalenderår).
Om man i det lokala avtalet har avvikit från bestämmelserna i kollektivavtalet, ska avtalet lämnas till förbundens arbetsgrupp för arbetstider för kännedom. Förbunden ingriper inte i parternas avtalsfrihet.
Arbetsgivarens företrädare och personalens företrädare eller personalen tillsammans kan anmäla arbetsplatsen till experimentet när som helst under avtalsperioden. Anmälan sker per e-post till xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxx.xx
Den mellan förbunden tillsatta arbetsgruppen ger inledande utbildning om tvingande arbetstidsbestämmelser till de förhandlingsparter som deltar.
Arbetsgruppen utarbetar en rapport om resultaten av experimentet senast 31.12.2023 och föreslår utifrån dessa eventuella ändringar i kollektivavtalet eller i handboken om varierande arbetstider i kemiindustrin.
4.4 Färdigheterna för och främjande av lokala avtal
Lokala avtal är ett flexibelt sätt att bemöta företagens kraftigt varierande utmaningar, som uppstår till följd av bl.a. förändringar i omvärlden och kundernas behov. Goda och förtroliga förhandlingsrelationer mellan de lokala parterna utgör grunden för välfungerande samtal och avtal. Dessutom är det bra att båda parterna har kunskaper och färdigheter om bland annat kollektivavtal, förhandlingsfärdigheter, företagsekonomi och utveckling av produktions- och serviceverksamhet. Karaktären hos de frågor som förhandlingarna avser och arbetsplatsens storlek kan leda till att man i samband med lokala avtal även han höra andra personer på arbetsplatsen i egenskap av sakkunnig. För att de lokala avtalen ska fungera måste dessa följas upp och uppdateras regelbundet.
Förbunden anordnar under avtalsperioden gemensam utbildning, som syftar till att främja lokala avtal och samarbete inom företag som ingår i avtalsområdet.
Företag inom borst- och penselbranschen kan delta i Kemiindustrin rf:s och Industrifacket rf:s åtgärder som syftar till att främja lokala avtal och branschen beaktas i uppföljningen av förverkligandet av lokala avtal.
4.5. Förbättring av arbetshälsan
Välbefinnande i arbetet skapas genom arbetets mål, syfte och innehåll, men även genom ett ledarskap som identifierar och samordnar arbetsgemenskapens och individernas olika behov, resurser och styrkor samt genom behärskande av arbetsgemenskapsfärdigheter mot en framgångsrik affärsverksamhet. Välmående arbetstagare är produktiva.
Främjande av arbetsförmågan
Avtalsparterna samlar in god praxis för att bevara arbetsförmågan hos arbetstagare i olika åldrar genom att anordna ett gemensamt diskussionsforum för arbetsgivare och förtroendemännen inom sektorn.
Minskning av sjukfrånvaro
Man följer upp utvecklingen av sjukfrånvaro med målet att minska sjukfrånvaro. Vid behov utreder man hur produktionsproblem till följd av sjukfrånvaro kan lösas. Man samlar in information om bästa praxis för minskning av sjukfrånvaro. Detta kan exempelvis handla om ersättande arbetsuppgifter, tidigt stöd, sjukfrånvaro med chefens samtycke och samarbete med företagshälsovården.
4.6 Rekommendationer för inlärning på arbetsplatsen
Parterna anser det vara viktigt att utbildningen på arbetsplatsen främjar god arbetskultur och effektiv inlärning. Vid planering, genomförande och bedömning av utbildningar behövs det omfattande och mångsidigt samarbete mellan företrädare för läroanstalterna och arbetsplatsen, med beaktande av utbildningens mål.
Om uppgifter som uppfyller praktikantens inlärningsmål avtalas i praktikantavtalet enligt respektive läroanstalts instruktioner. Målet är att praktikanten efter genomförd praktik ska kunna bedöma de färdigheter som inhämtats under studierna i förhållande till kraven i arbetslivet samt bedöma sin kompetens i förhållande till dessa.
För praktikanten utses en arbetsplatshandledare, som kan vara en chef, tjänsteman eller arbetstagare som besitter den kompetens som krävs för handledning. Syftet med arbetsplatshandledning är att se till att målen med praktiken uppnås och att praktikanten får tillräcklig introduktion och handledning. Till arbetsplatshandledaren betalas grundlön och, om ett inkomstbortfall uppstår, ersättning för detsamma.
4.7. Arbetsplatsens planer
Förbunden rekommenderar att de olika planer som ska utarbetas på arbetsplatsen sammanställs till en praktisk helhet. Utvecklingsplanen för arbetsplatsen enligt den nya samarbetslagen kan innehålla ett handlingsprogram för arbetarskydd, en jämställdhetsplan och en likabehandlingsplan. Att sammanföra planerna till en fungerande helhet kommer att bidra till att ge en tydligare bild, minska den administrativa bördan, bidra till att upprätthålla planerna och till ett fokus i diskussionen om de olika ämnena på ett sätt som uppfyller de praktiska behoven i arbetslivet.
4.8. Arbetsfred och tillsynsskyldighet
I 3 § 2–7 punkten i kollektivavtalet definieras arbetsfred och tillsynsskyldighet samt de olika parternas roller och uppgifter, bland annat för att förebygga arbetskonflikter och återställa arbetsfreden. Förbunden bedömer hur det nuvarande systemet fungerar och gör upp ett gemensamt skriftligt arbetssätt senast 30.6.2022, för att bestämmelsen ska få större effekt och för att förtydliga parternas roller när en arbetskonflikt är under uppsegling eller medan den pågår. Bland annat fäster man vikt vid att få information om en förestundande störning av arbetsfreden i tillräckligt god tid, vid ett gemensamt meddelande till konfliktens parter och vid hantering av skador som uppstår. Förbunden kan höra företagsrepresentanter i detta arbete.
5. Avtalets giltighet
Kollektivavtalet gäller under tiden 1.3.2022–29.2.2024, såvida inget annat följer av nedanstående, och förlängs därefter med ett år i sänder, om inte någon av parterna senast två månader innan avtalet går ut skriftligen säger upp det.
Avtalsperioden och lönejusteringarna för 2023 kommer man överens om senast i slutet av november 2022. Om ingen lösning nås på lönejusteringarna för 2023 innan slutet av november 2022 kommer avtalet att löpa ut 28.2.2023, om inget annat avtalas.
Under förhandlingarna i syfte att ta fram ett nytt kollektivavtal gäller bestämmelserna i detta kollektivavtal fram till att det nya kollektivavtalet har ingåtts eller avtalsförhandlingarna har upphört.
6. Protokollets bindande verkan och justering av protokollet
Det här protokollet har samma bindande verkan och giltighet som kollektivavtalet mellan avtalsparterna.
Det här protokollet har utarbetats i två identiska exemplar, ett för varje part.
Protokollet konstaterades justerat och godkänt efter bägge parters underteckning. Helsingfors den 2 mars 2022
KEMIINDUSTRIN RF
Xxxxx Xxx-Xxxxxxx
INDUSTRIFACKET RF
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxx
KOLLEKTIVAVTAL FÖR BORST- OCH PENSELBRANSCHERNA
mellan
KEMIINDUSTRIN RF
och INDUSTRIFACKET RF
1.3.2022–29.2.2024
1 § Avtalets tillämpningsområde
Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas på anställningsförhållanden mellan de medlemsfirmor i borst- och penselindustrin som hör till Arbetsgivarnas Allmänna Grupp och de industrianläggningar och deras underavdelningar samt deras anställda i branscher som är jämförbara med ovanstående.
Som en del av det här kollektivavtalet iakttas följande avtal som ingåtts mellan Kemiindustrin rf och Industrifacket rf:
• Allmänt avtal
• Semesterlöneavtal
• Avtal om uppsägningsskydd
Protokollsanteckning:
Om ändringar till ovan nämnda avtal görs medan detta kollektivavtal är i kraft iakttas de, såvida ingendera parten har sagt upp avtalet.
3 § Skyldighet att iaktta arbetsfred
1. Detta kollektivavtal binder de undertecknade förbunden och deras underföreningar samt de arbetsgivare och arbetstagare som är eller har varit medlemmar i dessa föreningar under avtalets giltighetstid.
2. Förbunden och deras underföreningar är skyldiga att se till att föreningar som är deras medlemmar, arbetsgivare och arbetstagare som avtalet gäller, inte vidtar stridsåtgärder och inte heller på annat sätt bryter mot bestämmelserna i kollektivavtalet.
3. Avtalsparterna är skyldiga att se till att de arbetsgivare och arbetstagare som omfattas av detta kollektivavtal så samvetsgrant som möjligt iakttar bestämmelserna i det.
4. Fackavdelningen, förtroendemän som företräder fackavdelningen och arbetsgivaren är skyldiga att upprätthålla arbetsfreden på arbetsplatsen. När fackavdelningen, förtroendemännen eller arbetsgivaren får kännedom om hot om störning av arbetsfreden, är dessa skyldiga att utan dröjsmål underrätta förbunden om detta och alla omständigheter som påverkar dess bedömning. Lokala parter ska avstå från alla stridsåtgärder tills förbunden har behandlat frågan.
5. Efter att ha tagit emot ett meddelande som avses i punkt 4 ska förbunden utan dröjsmål utreda orsaken till den överhängande arbetskonflikten och ge en bedömning om huruvida den överhängande stridsåtgärden strider mot lagen om kollektivavtal. Förbunden underrättar de lokala parterna om sin ståndpunkt. Om en arbetskonflikt enligt förbundens bedömning strider mot lagen om kollektivavtal får arbetskonflikten inte inledas. Fackavdelningen måste följa förbundens syn och avstå från stridsåtgärder eller om det redan pågår en störning av arbetsfreden ska stridsåtgärderna upphöra och arbetsfreden ska omedelbart återställas.
Förbunden ska ge anvisningar till de lokala parterna om upprätthållande av arbetsfred. På de lokala parternas begäran ska förbunden samt arbetsgivaren och huvudförtroendemannen inom tre vardagar med de gemensamma åtgärder som de anser vara nödvändiga utreda vad tvisten som äventyrar arbetsfreden gäller, vilka dess orsaker är samt vilka följderna av en eventuell arbetskonflikt är. Om det förekommer lokala meningsskiljaktigheter om tillämpningen eller tolkningen av kollektivavtalet, ska ärendet behandlas i den förhandlingsordning som avses i kollektivavtalet.
6. För vidtagande av stridsåtgärder som strider mot lagen om kollektivavtal och försummelse av tillsynsskyldigheten kan enligt lagen om kollektivavtal utdömas en plikt. Enligt förbundens ståndpunkt
• om fackavdelningen eller arbetsgivaren har försummat sina skyldigheter enligt punkterna 4–5 ska detta tas i beaktande som en faktor som höjer plikten och
• som en faktor som höjer eller sänker plikten som förordnas bör även förbundens åtgärder enligt punkt 5 för att förhindra en arbetskonflikt beaktas.
7. Kemiindustrin rf förbinder sig att inte driva en arbetsfredstalan om hot om stridsåtgärder om ett förfarande enligt punkterna 4–5 fortfarande pågår mellan förbunden.
Protokollsanteckning 1:
Efter att ha tagit emot ett meddelande enligt punkt 4 ska förbunden utan dröjsmål och senast inom ett dygn ge en bedömning enligt punkt 5 om huruvida den överhängande stridsåtgärden strider mot kollektivavtalet.
Protokollsanteckning 2:
Parterna konstaterar att hot om arbetskonflikt inte ska användas som en påtryckningsmetod för att ändra det gällande kollektivavtalet eller ett lokalt avtal eller ett praktiskt villkor enligt kollektivavtalet eller tolkningen av kollektivavtalet. Meningsskiljaktigheter som gäller tillämpningen av kollektivavtalet ska behandlas enligt förhandlingsordningen i kollektivavtalet, och inte i den ordning som avses i denna paragraf.
Arbetsgivare och arbetstagare har rätt att fritt bestämma om de vill ansluta sig till fackföreningar eller inte.
Protokollsanteckning:
Förbunden förutsätter att nyanställda i företaget får tillräcklig information om bl.a. förhandlingsförhållanden på arbetsplatsen och faktorer som berör arbetsförhållandena och samtidigt informeras om vem som fungerar som arbetstagarens huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig. Ifall arbetsplatsens storlek förutsätter det kan informationen på ett ändamålsenligt vis vid behov ges t.ex. i samband med presentationstillfällen som företaget anordnar.
II BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN
5 § Anställningsförhållandets ingående och avslutande
1. Arbetsgivaren har rätt att anställa och inom ramen för lagen och det ikraftvarande kollektivavtalet säga upp arbetstagare samt bestämma om ledningen av arbetet.
2. Arbetsgivaren och arbetstagaren gör upp ett arbetsavtal antingen skriftligen eller på annat bevisligt sätt.
3. När ett anställningsförhållande upphör eller i samband med permittering iakttas bestämmelserna i det allmänna avtalet om grunderna till uppsägning och permittering.
Uppsägningstider
Om anställningsförhållandet har fortgått utan avbrott, och inget annat har avtalats, ska arbetsgivaren vid uppsägning av arbetsavtalet iaktta
Längden på anställningsförhållandet | Uppsägningstid |
mindre än ett år | 14 dagar |
högst 4 år | 1 månad |
över 4 men högst 8 år | 2 månader |
över 8 men högst 12 år | 4 ” |
över 12 år | 6 ” |
När arbetstagaren säger upp arbetsavtalet ska han eller hon iaktta följande uppsägningstider
Längden på anställningsförhållandet | Uppsägningstid |
högst 5 år över 5 år | 14 dygn 1 mån. |
4. Lokalt kan ingås avtal som avviker från uppsägningstiderna och/eller bestämmelserna om återanställning av arbetstagare i 6 § i kollektivavtalet (ArbAvL 6 kap.). I avtalet ska beaktas uppsägningstiderna som beror på längden av arbetstagarens anställningsförhållande och sysselsättningsmöjligheterna inom det pendlingsområde som arbetskraftsförvaltningen förutsätter samt arbetsgivarens övriga åtgärder för att främja sysselsättningen. Avtalet ska ingås skriftligen när det gäller uppsägning och avslutande av anställningsförhållanden och det ska delges förtroendemannen.
5. Beräkning av förhandlingstid
Om det på arbetsplatsen uppstår behov av att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, ska arbetsgivare som omfattas av samarbetslagen (1333/2021) iaktta bestämmelserna i lagen, dock med de undantag som avtalas i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av kollektivavtalet. Bestämmelserna i denna punkt kompletterar lagen och ersätter motsvarande punkter i den.
När en arbetsgivare som omfattas av lagen om samarbete överväger att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, anses samarbetsförpliktelserna vara uppfyllda trots vad som i 19 § i samarbetslagen stadgas om förhandlingsframställning, och i 23 § om uppfyllandet av förhandlingsförpliktelse, förutsatt att förhandlingar förts i enlighet med samarbetslagen sedan en skriftlig förhandlingsframställning upprättats och under sådan förhandlingstid som definieras i 23 § i samarbetslagen, om inte annan förhandlingstidpunkt avtalats med stöd i lagen.
Protokollsanteckning:
Paragrafhänvisningar till samarbetslagen görs endast för kännedom.
1. Beträffande arbetstid iakttas bestämmelserna i gällande arbetstidslag.
2. Den ordinarie arbetstiden är högst åtta timmar per dygn och 40 timmar per vecka.
3. 10 timmars
När en produktionssituation så kräver kan arbetsgivaren, med tre dagars förvarning, tillfälligt förlänga den dagliga ordinarie arbetstiden för icke- skiftarbetare till högst 10 timmar och veckoarbetstiden till högst 50 timmar. Löneutbetalning kommer att fortsätta ske på grundval av ordinarie arbetstid, både när arbetstiden förlängs och när arbetstiden jämnas ut, med undantag för arbetade timmar på söckenhelger eller på söndagar, för vilka ersättning utbetalas i enlighet med faktisk arbetstid enligt bestämmelserna i kollektivavtalet. Genom en lokal överenskommelse kan en förändring av arbetstiden göras utan föregående meddelande.
Man kan låta enskilda arbetstagare utföra högst tio timmar långa arbetsdagar under högst 30 dagar per kalenderår, och under högst två efter varandra följande arbetsveckor.
En arbetstagare har möjlighet att från fall till fall vägra förändringar av arbetstiden i enlighet med detta kollektivavtal, när det finns sakliga personliga skäl till detta (t.ex. hälsoskäl, vård av barn eller anhöriga).
Arbetstiden måste under en period på 52 kalenderveckor jämnas ut till i genomsnitt 40 timmar per vecka. Arbetsgivaren upprättar ett preliminärt utjämningsschema och parterna avtalar om tidpunkten för en ledighet inom fyra kalenderveckor efter det att arbetet har utförts. Om ingen överenskommelse om ledigheten kan nås har arbetstagaren rätt att utjämna sin arbetstid med i genomsnitt 40 timmar per vecka genom att meddela detta tre veckor i förväg. Ledigheten ska i första hand bestå av hela arbetsdagar. Emellertid får inte den av arbetstagaren meddelade ledigheten tas ut om företagets produktion störs allvarligt, inte heller under veckor för vilka arbetsgivaren har meddelat att det föreligger behov av förlängd arbetstid enligt detta kollektivavtal.
Om den ledighet som avses i detta kollektivavtal inte har tagits ut inom 52 kalenderveckor, ska arbetsgivaren ersätta outjämnade arbetstimmar med en förhöjning om 50 procent i samband med närmast följande löneutbetalning.
4. Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även organiseras så att den är i genomsnitt 40 timmar per vecka:
• i dagarbete och tvåskiftsarbete under en tidsperiod på högst 52veckor
• i kontinuerligt skiftarbete och i intermittent treskiftsarbete under en tidsperiod på högst ett år
• förutsatt att man på förhand har utarbetat ett arbetstidsschema för arbetet för åtminstone den tid inom vilken den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till det nämnda genomsnittet.
Protokollsanteckningar:
a) Arbetstiden i intermittent treskiftsarbete är i genomsnitt 36,5 timmar per vecka och i kontinuerligt treskiftsarbete i genomsnitt 34,8 timmar per vecka.
För de arbetstagare som är berättigade till en semester på 24 dagar är den ordinarie genomsnittliga arbetstiden per år 1751 timmar i intermittent treskiftsarbete, och i kontinuerligt treskiftsarbete 1675 timmar. För de arbetstagare som är berättigade till en semester på 30 dagar är den ordinarie genomsnittliga arbetstiden per år 1715 timmar i intermittent treskiftsarbete, och i kontinuerligt treskiftsarbete 1640 timmar.
b) Den minskning i inkomster som föranleds av förkortning av arbetstid ersätts så att arbetstagaren för varje under den ordinarie arbetstiden utförd timme i treskiftsarbete intjänar ett tillägg i centbelopp som i intermittent treskiftsarbete är 8,1 % och i kontinuerligt treskiftsarbete 14,8 % av den genomsnittliga timförtjänst som fastställts i detta kollektivavtal. Annars iakttas protokollet som ingåtts mellan förbunden vad gäller arbetstidsförkortningen.
5. Den ordinarie arbetstiden kan också arrangeras så att den under en tidsperiod på högst 52 veckor utjämnas till den genomsnittliga veckoarbetstid som avtalats om för respektive arbetstidsform.
Lokalt kan man med förtroendemannen avtala att den ordinarie dygnsarbetstiden är högst 12 timmar, med en maximal veckoarbetstid på 52 timmar.
6. Lokalt kan man med förtroendemannen i fråga om en viss arbetsuppgift, arbetsfas eller grupp avtala att det system för utjämning av arbetstiden som ska göras upp på förhand inte görs upp, utan att arbetstiden jämnas ut till det föreskrivna genomsnittet under ett kalenderår.
Man ska lokalt komma överens om när den ackumulerade arbetstiden under kalenderåret granskas. Avtalet ska ingås skriftligen och kan endast gälla för viss tid.
7. Den ordinarie arbetstiden i arbete (periodarbete) som avses i 7 § i arbetstidslagen fastställs enligt 7 § 1 mom. i lagen. Ett lokalt avtal om periodarbete som avviker från förteckningen i 7 § i arbetstidslagen kan ingås.
8. Målet är att arbetstagaren utöver söndagen även har en annan ledig dag per vecka. Om den andra lediga dagen förläggs till en fast veckodag, ska den vara lördag, eller, ifall det inte är möjligt, måndag. Om den andra lediga dagen är rörlig ska den framgå av det på förhand utarbetade arbetstidsschemat.
9. Under en söckenhelgsvecka betraktas i dagsarbete och i intermittent skiftarbete söckenhelgen som den andra lediga dagen i veckan.
Den ordinarie arbetstiden på högtidsdagsafton eller lördag som under en söckenhelgsvecka infaller på en vardag är 8 timmar. Trettondags-, påskaftonen, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommar- och julafton samt lördagen under nyårs-, förstamaj- och självständighetsveckan samt lördagen efter jul och påsk är emellertid lediga dagar, om inte tekniska orsaker i produktionen kräver annat.
Inom ramen för lag och detta kollektivavtal bestämmer arbetsgivaren om tidpunkten då den ordinarie arbetstiden börjar och upphör samt om de nödvändiga pauserna i arbetet. Tillfälliga avvikelser av praktiska skäl ska föregås av förhandlingar med huvudförtroendemannen.
10. I dagsarbete har arbetstagaren en matrast på en timme, under vilken arbetstagaren fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen. Genom ett lokalt avtal kan man även i dagsarbete iaktta en vilopaus på minst en halv timme så att arbetstagaren under denna tid fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen.
I skiftarbete har arbetstagaren inte måltidsrast, utan han eller hon ges möjlighet att inta sin måltid under arbetet vid den tidpunkt som med hänseende till skiftarbetet i varje enskilt fall är lämpligast. Man kan i tvåskiftsarbete arrangera en halvtimmes matrast under arbetstagarens egen tid.
Om måltidspauser kan också annat avtalas lokalt.
För arbetstagarna arrangeras dagligen två 10 minuter långa rekreationspauser vid en tidpunkt som är lämplig med tanke på utförandet av arbetet, ifall annat inte avtalas lokalt. Detta får dock inte orsaka avbrott i produktionsverksamheten. Arrangemangen ska ske så att pausen inte infaller närmare än en timme från början eller slutet av arbetsskiftet, eller inom en timme från måltidsrasten.
11. En ändring i arbetstidsschemat som är bestående ska meddelas i god tid, dock senast 7 dygn före, medan en ändring som är tillfällig ska meddelas senast två dygn före, ifall det inte är fråga om nödarbete eller därmed jämförbart arbete. Det är möjligt att lokalt avtala annat om tiderna för meddelande En ändring i arbetstidsformen anses vara en ändring av arbetstidsschemat.
En tillfällig ändring i arbetstidsschemat avser en ändring som är i kraft i högst två veckor åt gången.
12. Arbetsveckan inleds på måndagen. Både vardagsdygnet, helgdygnet, första maj och självständighetsdagsdygnet räknas från kl. 6.00 till kl. 6.00, ifall man inte kommit överens om annat lokalt.
13. I skiftarbete ska arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst tre veckors intervaller. Man kan avtala om en annan tidsperiod lokalt. Arbetstagaren kan även hållas stadigvarande i samma skift om man avtalar om det, dock inte i nattskift.
Protokollsanteckningar:
a) Förbunden rekommenderar att kvälls- och nattskiftet under en helgdagsafton genom lokala avtal görs på förhand. I kontinuerligt skiftarbete placeras driftstoppet för söckenhelgen vid motsvarande tidpunkt, om det med tanke på produktionstekniska orsaker är möjligt.
b) Bestämmelserna om arbetstid ovan förhindrar inte avvikelser från de ovan fastställda arbetstiderna inom de ramar som lagen anger, om det existerar produktionstekniskt tvingande skäl till dessa. Som dylika skäl ska anses utförande av nödvändiga reparationer, oöverkomligt hinder, brist på råvaror eller material, otillräcklig produktåtgång samt skäl som kan jämställas med dessa.
14. Nattarbete kan genom lokala avtal utföras även i andra situationer än de som nämns i 8 § i arbetstidslagen.
15. Inledande och avslutande arbete
Inledande och avslutande arbete är mertidsarbete som överstiger den ordinarie arbetstiden och som utförs för att förbättra driftsäkerheten och för att undanröja produktionsstörningar, och utförandet av vilket avtalas lokalt. Personalen informeras om sådan överenskommelse.
Till inledande och avslutande arbete räknas utöver ordinarie arbetstid även mertidsarbete som utförs före eller efter det egna ordinarie arbetsskiftet. Inledande och avslutande arbete kan bestå av arbete som är
• nödvändigt för att övriga arbetstagare på arbetsplatsen skall kunna arbeta under hela sin ordinarie arbetstid,
• som i skiftarbete är nödvändigt för utbyte av information vid avlösning av skift.
Om inledande och avslutande arbeten kan avtalas genom ett arbetsavtal.
Man får högst låta en arbetstagare utföra fem timmar inledande och avslutande arbete per vecka.
För inledande och avslutande arbete betalas en lön som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden, inklusive eventuella arbetstids- och miljötillägg. Lokalt kan man också avtala om en månadsersättning med motsvarande fast belopp.
16. Ledighet per vecka
Arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång per vecka får en oavbruten ledighet på minst 35 timmar som ska, såvitt möjligt, förläggas i samband med söndagen. Ledigheten per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt omfattar 35 timmar under en tidsperiod på 14 dygn. Ledigheten ska emellertid omfatta minst 24 timmar per vecka.
I kontinuerligt skiftarbete kan ledigheten ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en tid av högst 12 veckor. Ledigheten ska emellertid omfatta minst 24 timmar per vecka. Ifall tekniska omständigheter eller arbetets organisering så förutsätter, kan man med arbetstagarens samtycke gå tillväga på motsvarande sätt.
Protokollsanteckning
Tolkning av bestämmelsen motsvarar tolkningen av 31 § i den gamla arbetstidslagen (9.8.1996/605) (inklusive arbetsrådets utlåtanden därom, t.ex. TN 1365-00 och TN 1417-06).
Man kan avvika från ledigheten per vecka om den ordinarie arbetstiden är högst 3 timmar per dygn samt i de undantagsfall som nämns i 28 § i arbetstidslagen. I dessa undantagsfall ska ledigheten per vecka ersättas så som stadgas i 2 mom. i samma paragraf.
17. Flexibel arbetstid
Som uppföljningsperiod för maximal flextid kan tolv månader användas.
18. Arbetstidsbank
Om arbetstidsbank avtalas lokalt. Ett avtal ingås skriftligen mellan arbetsgivaren och personalens representant.
Den maximala ordinarie arbetstiden per dygn och per vecka, som inte begränsas av bestämmelsen om maximal arbetstid enligt 6 § 5 punkten i kollektivavtalet, avtalas när arbetstidsbanken införs. I enlighet med avtalet kan det i arbetstidsbanken sparas arbetstid, betalda ledigheter enligt kollektivavtalet, sparade ledigheter, penningförmåner som omvandlats till arbetstid eller andra förmåner vars värde kan uppskattas i pengar.
Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken förlorar sin ursprungliga identitet, och för den gäller inte utjämningsperioder eller preskriptionstider enligt till exempel arbetstidslagen eller semesterlagen.
Förbunden är överens om
• att beviljande och uttag av ledig tid inte får leda till behov av övertid eller att produktionen stannar av
• den princip enligt vilken de timmar som sparats i banken ska tas ut innan man tillgriper permittering då arbetet minskar.
1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj.
2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande:
Antal arbetsskift | Xxxxx lediga dagar | |
minst | 18 | 1 |
36 | 2 | |
53 | 3 | |
70 | 4 | |
87 | 5 | |
104 | 6 | |
121 | 7 | |
138 | 8 | |
155 | 9 | |
172 | 10 | |
189 | 11 | |
206 | 12,5 | |
Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn.
Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten.
En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat.
Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar.
3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor.
Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis:
a) genom att ge en arbetsdag ledigt,
b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder,
c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt,
d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren.
Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt.
4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas.
Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är
9–17 | eller |
27–35 | ” |
43–52 | ” |
61–69 | ” |
79–86 | ” |
95–103 | ” |
113–120 | ” |
130–137 | ” |
147–154 | ” |
164–172 | ” |
181–188 | ” |
198–205 | ” |
betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet.
Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten.
Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet.
5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet.
6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf.
7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.
1. Vad gäller övertidsarbete iakttas med nedanstående undantag den gällande lagstiftningen.
Granskningsperioden för det maximala antalet övertidstimmar enligt arbetstidslagen är ett kalenderår.
Den maximala arbetstiden följer begränsningarna i arbetstidslagen. Som granskningsperiod för den maximala arbetstiden används ett kalenderår. I stället för ett kalenderår kan man lokalt avtala om att granskningsperioden är ett år.
Till och med 31.12.2020 kan den gamla bestämmelsen om maximal övertidsarbete användas.
2. För övertidsarbete per dygn betalas förhöjd lön enligt arbetstidslagen, dvs. för de två första övertidstimmarna en övertidsersättning på 50 % och för därefter följande övertidstimmar en förhöjning på 100 %.
3. För övertidsarbete per vecka betalas för de åtta första timmarna lön förhöjd med 50 % och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 %.
När tillägg för övertidsarbete per vecka har betalts för 8 timmar, ersätts därefter de övriga till övertidstillägg berättigade timmarna under arbetsveckan med ett övertidstillägg som är 100 % oberoende av om det är fråga om övertidsarbete per vecka eller per dygn.
4. För övertidsarbete som utförs kl. 22.00 - 06.00 betalas lön förhöjd med 100 %.
5. I kontinuerligt skiftarbete och intermittent treskiftsarbete räknas som övertidsarbete per vecka de timmar som under varje kalendervecka överskrider det i arbetstidsschemat för ifrågavarande vecka fastställda antalet ordinarie arbetstimmar, om man inte avtalat om att dessa övertidstimmar ersätts med motsvarande ledighet.
6. Om arbetstagaren beordras till övertidsarbete omedelbart efter att den ordinarie arbetstiden har upphört, tillåts honom eller henne en vilopaus på 15 minuter, som räknas som arbetstid.
7. Ifall arbetstagaren arbetar under nyårsdagen, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, första maj, lördagen efter självständighetsdagen, annandag jul, trettondagen eller annandag påsk, betalas till honom eller henne för ifrågavarande dag lön såsom avtalats om för övertidsarbete per vecka.
8. Ifall arbetstagaren på grund av semester, sjukdom, olycksfall, permittering eller annan godtagbar orsak återkommer till arbetet senare än i början av arbetsveckan ska han eller hon inte kvarhållas i arbete under samma veckas lördag eller söndag om de annars är hans eller hennes regelrätta lediga dagar per vecka.
Om arbetstagaren trots det måste hållas i arbete under en sådan dag, betalas till honom eller henne förhöjd lön på samma sätt som vad som avtalats om övertidsarbete per vecka.
För arbete som utförs på söndag, kyrklig helgdag, första maj och självständighetsdagen betalas lön förhöjd med 100 % enligt lagen. Genom lokalt avtal kan en kyrklig högtidsdag, första maj och självständighetsdagen flyttas till en annan tidpunkt.
En arbetstagare som tillfälligt under veckovilan behövs för att upprätthålla arbetets ordinarie gång i företaget, ersätts den förlorade veckovilan genom att förkorta den ordinarie arbetstiden senast under den påföljande kalendermånaden med motsvarande tid som använts till arbete under veckovilan. Med arbetstagarens samtycke kan veckoviloersättningen även betalas så att han eller hon utöver arbetslönen och eventuella övertids- och söndagstillägg betalas en ersättning som motsvarar den oförhöjda lönen för arbetet utfört under den veckovilodagen.
Med arbetstagaren ska, innan arbete utförs på en veckovilodag, avtalas om huruvida den förlorade veckovilan ska kompenseras med motsvarande ledighet eller med en penningersättning.
10 § Inkallelse till utryckningsbetonat arbete
1. Om arbetstagaren, sedan han eller hon avlägsnat sig från arbetsplatsen, kallas till utryckningsbetonat arbete utom sin ordinarie arbetstid, betalas till honom eller henne minst en timmes lön samt övertidsersättning om arbetet är övertidsarbete. Därutöver betalas särskild utryckningspenning enligt följande:
a) om kallelsen till utryckningsbetonat arbete har skett efter den ordinarie arbetstiden eller på arbetstagarens lediga dag men före kl. 21.00 betalas en ersättning som motsvarar två timmars genomsnittliga timförtjänst och
b) om den nämnda kallelsen har skett mellan kl. 21.00 och kl. 06.00 betalas en ersättning som motsvarar tre timmars genomsnittliga timförtjänst. Ifall arbetet samtidigt är övertidsarbete uppgår övertidsersättningen i de fall som avses i denna punkt genast till 100 %.
2. Om arbetstagaren under sin ordinarie arbetstid som slutar senast kl. 16.00 meddelas att han eller hon under samma arbetsdygn efter att han eller hon redan avlägsnat sig från sin arbetsplats ska återvända till övertidsarbete som börjar efter kl. 21.00, eller till arbete som efter ovan avsedda arbetsdag börjar mellan kl. 24.00 och kl. 6.00, betalas till honom eller henne en ersättning motsvarande två timmars genomsnittlig timförtjänst utan övertidstillägg.
11 § Utbildningar och utvecklingstillfällen
Arbetsgivaren kan utöver arbetstagarens ordinarie årsarbetstid besluta om utbildning i kompletterande syfte samt i hantering av maskiner eller säkerhet, eller i säkerhets-, effektivitets- och kvalitetsförbättrande syfte, antingen på arbetsplatsen eller på av arbetsgivaren anvisad plats. Sådana utvecklingstillfällen får högst omfatta 8 timmar per kalenderår.
Denna tid avser ordinarie arbetstid som kan utföras utöver den ordinarie årsarbetstid som regleras i kollektivavtalet. För utbildningar eller utvecklingstillfällen betalas en lön som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden, inklusive eventuella arbetstids- och miljötillägg.
Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan genomföras på så sätt att arbetsskiftets längd utökas med varaktigheten för utbildningen eller utvecklingstillfället, dock med högst två timmar per dag. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan också utgöra en hel dag. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan inte ske på söckenhelger.
I övrigt iakttas angående utbildningsverksamheten bestämmelserna i det allmänna avtalet mellan förbunden.
Protokollsanteckning:
Om utbildningar eller tillfällen enligt ovan anordnas utanför arbetsplatsen tillämpas bestämmelserna i 23 § i fråga om ersättning av resekostnader.
Det lönesystem som passar bäst för respektive arbete tillämpas.
Lönen fastställs utgående från arbetsuppgifternas svårighetsgrad, personens arbetsprestation samt personens och/eller arbetsgruppens arbetsresultat. Arbetsuppgiftens kravnivå och personens arbetsresultat bedöms på respektive arbetsplats.
När löneform väljs ska särskild uppmärksamhet fästas vid löneformer som stöder företagets produktivitet och lönsamhet och utvecklingen av arbetstagarnas inkomster.
Det utbildningsmaterial som förbunden utarbetat gemensamt kan användas som ett hjälpmedel vid utformningen av ett lönesystem. (Bilaga 6)
Kravnivågruppering och fastställande av kravnivån Grovindelning
Ifall man lokalt inte avtalar annat om systemet för bedömning av arbetets kravnivåer, indelas arbetet i tre olika kravnivågrupper enligt följande.
Kravgrupp 1: rätt kort praktisk erfarenhet, arbetsuppgifter som kräver normalt ansvar.
Kravgrupp 2: normal yrkeskunskap, arbetsuppgifter som kräver rätt stort ansvar och är normalt belastande eller som grupp 1 men mer belastande.
Kravgrupp 3: arbetsuppgifterna kräver mångsidig och god yrkeskunskap samt betydande ansvar, normalt belastande eller arbetsuppgifter som grupp 2 men mer belastande.
Arbetsförhållandena beaktas som en belastningsfaktor.
Protokollsanteckning:
Om lokalt avtalas annat om antalet kravnivågrupper, ska lönen för den lägsta kravnivågruppen minst motsvara lönen för kravnivågrupp 1 och den högsta avtalade lönen stämma överens med lönen för kravnivågrupp 3.
De arbetsspecifika lönerna 1.5.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Kravnivågrupp | cent/t |
1 | 929 |
2 | 1140 |
3 | 1356 |
under 18 år | 881 |
De arbetsspecifika lönerna 1.6.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Kravnivågrupp | cent/t |
1 | 948 |
2 | 1163 |
3 | 1383 |
under 18 år | 899 |
Protokollsanteckning:
Om en ung arbetstagare utför samma arbete som en myndig arbetstagare och hans eller hennes arbetsskicklighet, arbetserfarenhet och kompetens är tillräcklig och arbetet inte begränsas av andra i lagen bestämda inskränkningar än bestämmelserna om övertidsarbete, fastställs den unga arbetstagarens lön enligt lönegrunderna för arbetet i fråga.
15 § En persons arbetsprestation
Vid bedömningen av arbetstagarens arbetsprestationer granskas hans eller hennes förmåga att utföra arbetsuppgifterna och förmåga och vilja att utveckla kunnandet.
Bedömningen av arbetsprestationen görs av arbetsgivaren eller arbetsgivarens representant. Om grunderna för och förfarandet vid bedömningen av arbetsprestationen avtalas på respektive arbetsplats.
Som grund för bedömningen av arbetsprestationen kan användas arbetstagarens arbetsresultat, mångsidighet, utvecklandet av kunnighet i arbetsuppgifterna och/eller någon annan faktor som anses viktig på arbetsplatsen.
Arbetstagarens kompetens granskas minst en gång om året om man inte lokalt kommer överens om annat.
Den personliga lönedelen utgör minst 2 % av den arbetsspecifika lönen.
Arbetstagarens individuella löneandel fastställs senast inom fyra månader efter att anställningsförhållandet inletts eller efter att prövotiden har avslutats.
Prestationslöner som avses i detta kollektivavtal är rakt ackord, blandackord och premielön.
Med rakt ackord avses en löneform där arbetstagarens inkomst baserar sig på och enbart består av den aktuella prestationsnivån och ikraftvarande enhetspriser.
Med blandackord avses en löneform där inkomsten består av en fast, i allmänhet arbetsspecifik lönedel som är mindre än timlönen, som fastställs utifrån den tid som använts till arbetet, och av en rörlig del som fastställs utifrån den aktuella prestationsnivån och ikraftvarande enhetspriser.
Ackordsarbete ska, ifall möjligt med hjälp av tidsundersökningar, prissättas så att arbetstagarens inkomst vid normal ackordarbetstakt överskrider prissättningsgrunden dvs. den arbetsspecifika lönen med 17 %, och att den i minst samma förhållande stiger då arbetsprestationen förbättras eller arbetseffektiviteten ökar.
I ackordsarbete ska prissättningsnivåerna uppnås med normal ackordarbetstakt.
Med premielön avses en lön som betalas baserat på t.ex. produktionsmängden och -kvaliteten eller faktorer som är viktiga med tanke på produktionskostnaderna, utöver den fasta lönedelen som baserar sig på arbetets kravnivå.
Premiearbete ska, ifall möjligt med hjälp av tidsundersökningar, prissättas så att arbetstagarens inkomst vid normal premiearbetstakt överskrider prissättningsgrunden dvs. den arbetsspecifika lönen med 14 %, och att den stiger då arbetsprestationen förbättras eller arbetseffektiviteten ökar.
Om arbetets natur tillåter det och om det är tekniskt möjligt, ska man sträva efter att arrangera arbetet som prestationsavlönat arbete genom att använda den lämpligaste metoden för prestationslön som nämns i punkt 1.
Metoden för prestationsavlöning och grunden till prestationslönen ska vara den samma för alla som utför samma arbete.
För att underlätta prissättningen som är avsedd som fast kan man även använda en försöksprissättning på viss tid.
17 § Beräkning av den genomsnittliga timförtjänsten
Om man inte kommer överens om annat lokalt, avses med genomsnittlig timförtjänst i detta kollektivavtal den genomsnittliga timförtjänst jämte skiftarbets- och miljötillägg men icke medräknat övertids- och söndagsförhöjningar som intjänats under vad som kan anses vara normal arbetstid under den lönebetalningsperiod som föregår den avslutade lönebetalningsperioden.
18 § Förflyttning till ett annat arbete och avbrott i arbetet
1. Om arbetsgivaren förflyttar arbetstagaren till ett annat arbete, betalas till honom eller henne lön enligt det nya arbetet. För tillfälliga förflyttningar iakttas dock undantagen nämnda i punkt 2 och 3.
2. Om en arbetstagare som arbetar på tidlön tillfälligt förflyttas till ett annat tidavlönat arbete, betalas till honom eller henne under förflyttningen den föregående tidlönen, dock högst till slutet av nästa arbetsvecka.
Protokollsanteckning:
Ifall en arbetstagare som förflyttats till ett annat timavlönat arbete med högre lön omedelbart kan utföra detta arbete på samma sätt med tanke på både arbetseffektiviteten och arbetets kvalitet som den ordinarie arbetstagaren i detta arbete betalas till honom eller henne genast lön enligt detta nya arbete.
3. Om en arbetstagare som utför fortlöpande ackordsarbete och som klarar av normal ackordprestation tillfälligt förflyttas till ett annat arbete på tidlön, betalas till honom eller henne under förflyttningen den föregående prissättningslönen för ackordarbete, dock högst till slutet av nästa arbetsvecka.
4. Det som skrivits ovan i punkt 2 och 3 gäller inte en arbetstagare som regelbundet utför andra arbeten.
5. Om en arbetstagare som utför fortlöpande ackordsarbete och klarar av en normal ackordsprestation förflyttas till ett annat ackordsarbete, i vilket han eller hon inte i början klarar av en normal ackordsprestation, betalas till honom eller henne minst prissättningslönen för det nya ackordsarbetet till slutet av nästa arbetsvecka.
Som en arbetstagare som utför fortlöpande ackordsarbete räknas en arbetstagare som under den föregående lönebetalningsperioden minst hälften av sin arbetstid utfört ackordprissatt arbete.
6. Det som man kommit överens om tidigare i denna paragraf om ackordarbetstagare gäller även arbetstagare som utför premiearbete.
7. Om arbetstagarens arbete avbryts på grund av en ovanlig teknisk eller produktionsmässig störning, och om arbetsgivaren inte kan arrangera annat arbete under avbrottet, betalas till arbetstagaren en arbetsspecifik timlön under avbrottet, under förutsättning att arbetstagaren har meddelat om avbrottet till sin arbetsledare. I de exceptionella fall av eldsvåda, maskinskada och andra motsvarande fall som avses i 2 kap. 12 § i arbetsavtalslagen, iakttas bestämmelserna i lagen. Rätt till lön under den avbrutna tiden har enbart en arbetstagare som är tillgänglig för arbete.
8. Ovan nämnda grundbestämmelser hindrar inte lokala avtal om andra förfarandesätt vad gäller löner vid förflyttning av arbetstagare till annat arbete.
19 § Skiftarbetstillägg samt tillägg för kvälls- och nattarbete
Skifttilläggen 1.4.2018 eller från och med den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
96 cent/timme
173 cent/timme
Kvällsskift Nattskift
När arbetet inte är skiftarbete, övertid eller nödarbete och arbetstagaren är tvungen att utföra arbetet mellan kl. 18.00 - 22.00, räknas dylikt arbete som kvällsarbete samt arbete utfört mellan kl. 22.00 - 6.00 som nattarbete. I kvällsarbete betalas ersättning som kvällstillägg och i nattarbete som nattillägg.
Till en arbetstagare i skiftarbete betalas för tiden för övertidsarbete ett skifttillägg enligt det skift under vilket han eller hon utför övertidsarbete.
Om tidpunkterna för skiftarbetstillägg och tillägg för kvälls- och nattarbete kan lokalt avtalas annat.
Tilläggen som betalas för ytterst smutsigt eller ytterst tungt arbete har i borst- och penselbranschen avtalats per fabrik.
1. I samband med lönebetalningen närmast 1 december betalas till en arbetstagare tjänstårstillägg enligt den tid anställningsförhållandet utan avbrott fortgått före utgången av november månad.
Tillägget uträknas enligt följande:
Anställningens längd/år | Eurobelopp som ska betalas som tillägg beräknas enligt formeln: |
10-14 | Smån x 1,5 x GTF |
15-19 | Smån x 2,5 x GTF |
20-24 | Smån x 3,5 x GTF |
25 eller mera | Smån x 4,5 x GTF |
Smån = antalet månader som berättigar till semester under föregående semesterkvalifikationsår (1.4 –31.3).
GTF = genomsnittliga timförtjänst enligt kollektivavtalet.
2. Ifall arbetstagaren under det semesterkvalifikationsår som föregår betalningsåret inte intjänat rätt till semester från samtliga månader betalas en del av det ovan i punkt 1 nämnda tjänsteårstillägg som motsvarar fulla semesterkvalifikationsmånader.
Det tjänsteårstillägg som betalas deltidsanställda arbetstagare fastställs utgående från den genomsnittliga arbetstiden per vecka och talet 40 för att få den relativa delen av det fulla tjänsteårstillägget.
3. Om arbetstagaren omfattas av tillämpningsområdet för tillägget och på vilken grund tillägget betalas, konstateras varje år 30.11. De härvid konstaterade grunderna tillämpas fram till följande granskningstidpunkt. Vid beräkning av anställningsförhållandets kontinuitet iakttas tillämpningspraxis enligt semesterlagen.
Om arbetstagarens anställningsförhållande som omfattas av tjänsteårstillägget upphör innan den årliga betalningen av tillägget, betalas till arbetstagaren i samband med slutlönen och beräknat från och med ingången av föregående december för varje månad som arbetstagaren har förtjänat semester 1/12 av den summa som senast betalades till honom eller henne som tjänsteårstillägg.
4. Tjänsteårstillägget betalas som ett separat tillägg. Det tas inte i beaktande vid uträkningen av den genomsnittliga timförtjänsten som avses i kollektivavtalet och semesterlöneavtalet.
1. Till en arbetstagare som varit anställd hos arbetsgivaren minst tre månader före långfredagen, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, första maj, pingstdagen, midsommardagen, juldagen och annandag jul samt nyårsdagen, betalas för nämnda dagar som en extra ersättning lön för åtta timmar, som fastställs utgående från den genomsnittliga timförtjänsten.
Med samma förutsättningar betalas också söckenhelgsersättning för julafton och trettondagen, ifall de infaller på en annan vardag än lördag.
2. Ifall arbetstagaren på grund av arbetsoförmåga som beror på sjukdom eller
olycksfall, eller på grund av att självständighetsdagen infaller på hans eller hennes lediga dag, inte är berättigad till en lagenlig lön för självständighetsdagen, betalas istället söckenhelgsersättning enligt detta kollektivavtal.
3. Tidpunkten för en söckenhelg och de ersättningar som ska betalas för den kan flyttas genom ett lokalt avtal, varvid även söndagsförhöjningen flyttas.
1. Lönerna kan betalas en eller två gånger per månad eller varannan vecka via en bank. Om den bestämda lönebetalningsdagen infaller på en söndag eller en helgdag betalas lönen föregående arbetsdag. För beräkning av lönen får lönen för 5 dagar lämnas innestående.
2. När anställningsförhållandet upphör betalas lönen senast nästa vardag, ifall inte beräkningen av arbetets mängd och beräkningen av ackordlönen skapar förhinder för ackordsarbetare.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att de fordringar som förfallit till betalning vid anställningsförhållandets upphörande betalas på företagets normala lönebetalningsdag.
24 § Ersättning för resekostnader
Reseersättningar och dagtraktamente betalas enligt ikraftvarande ersättningar för resekostnader som fastställts av skattestyrelsen.
1. Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren, som är medlem i en valnämnd eller - kommitté tillsatt för statliga val, det inkomstbortfall som förorsakas av att ovan nämnda organs möten hålls på hans eller hennes arbetstid, dock enbart till den del som arbetstagaren inte är berättigad till ersättning för inkomstbortfall av statens medel.
2. När en arbetstagare deltar för första gången i uppbåd eller urval och anknytande läkarundersökning som värnplikten förutsätter, ersätter arbetsgivaren inkomstbortfallet för de timmar som arbetstagaren varit tvungen att vara borta från arbetet på grund av att uppbådet, urvalet eller läkarundersökningen inföll under arbetstagarens arbetstid enligt arbetstidsschemat.
3. Arbetsgivaren betalar till arbetstagaren lön för den tid som åtgår till reservövningar så att arbetstagaren får fulla löneförmåner då den reservistlön som staten betalar till honom eller henne medräknas.
4. En arbetstagare vars anställningsförhållande har fortgått i minst nio månader har rätt att på sin 50- eller 60-årsdag få ledighet med lön som motsvarar den ordinarie arbetstiden, om bemärkelsedagen infaller på en arbetsdag.
5. Arbetstagaren har rätt till ledighet med lön från arbetet på sin egen bröllopsdag och på en nära anhörigs begravningsdag.
Som nära anhörig betraktas arbetstagarens maka, make eller sambo, barn och fosterbarn, hans eller hennes föräldrar, bröder och systrar liksom makens, makans eller sambons föräldrar.
26 § Lön för sjuktid och moderskaps- och faderskapsledighet
1. Arbetsgivaren ska som lön för sjukdomstid betala full lön fr.o.m. början av den andra sjukdagen som hade varit arbetstagarens arbetsdag om han eller hon hade varit på arbetet till en arbetstagare som enligt en av arbetsgivaren godkänd utredning på grund av en sjukdom eller ett olycksfall är förhindrad från att arbeta.
Arbetsgivaren kan införa ett förfarande med eget meddelande vid korta sjukfrånvaro och om man vill, även återgå till förfarandet där arbetstagaren vid frånvaro ska förete ett av arbetsgivaren godkänt läkarintyg i enlighet med bestämmelserna i kollektivavtalet. Om det uppstår problem med förfarandet med eget meddelande med enskilda arbetstagare, kan läkarintyg krävas endast av dessa arbetstagare, även om man för de övriga arbetstagarnas del fortsätter att tillämpa förfarandet med eget meddelande.
2. Om arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycka uppkommer innan ett anställningsförhållande pågått en månad, betalar arbetsgivaren för sjuktiden 50
% av arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst för de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som ingår i en tidsperiod som räknas från och med första dagen av arbetsoförmåga och 9 vardagar därefter. Angående lönen för karensdag och även i övrigt iakttas bestämmelserna i denna paragraf.
Lön för sjukdomstid betalas för de arbetsdagar som ingår i nedan angivna tidsperioder:
Ett anställningsförhållande som före arbetsoförmögenhetens början oavbrutet har fortgått | Tidsperiod |
Minst en månad men under 3 år | 28 dagar |
3 år men under 5 år | 35 dagar |
5 år men under 10 år | 42 dagar |
10 år eller längre | 56 dagar |
Lön för sjukdomstid betalas även för karensdagarna ifall
• arbetstagarens anställningsförhållande oavbrutet fortgått minst 6 månader före arbetsoförmågan,
• arbetsoförmågan till följd av sjukdom fortgått längre än insjukningsdagen och sex vardagar därefter, eller
• arbetsoförmågan berott på ett olycksfall i arbetet. Återfall av samma sjukdom
Om arbetstagaren återinsjuknar i samma sjukdom inom högst 30 dagar efter den dag då till honom eller henne senast betalats lön för sjukdomstid eller sjukdagpenning, behandlas det som en enhetlig sjukdom. I det här fallet fortsätter man betala lön för sjukdomstid enligt denna paragraf, dock högst till slutet av den tidsperiod som avses ovan. Vid återfall av samma sjukdom kan ersättningstidsperioden också bestå av flera perioder av arbetsoförmåga; lön för sjuktid betalas även i detta fall högst till slutet av den tidsperiod som nämnts ovan. För att återfall av samma sjukdom ska kunna anses vara en ny sjukdom, ska arbetstagaren arbeta under en tidsperiod på 30 kalenderdagar enligt arbetsskiftsförteckningen. Semesterdagar räknas inte till denna tidsperiod. I oklara fall sker fastställandet av huruvida det handlar om samma eller en annan sjukdom genom att iaktta tolkningarna i sjukförsäkringslagen.
3. Om arbetstagarens arbetsoförmåga uppkommer mitt under en arbetsdag eller ett arbetsskift betalas till honom eller henne lön fram till slutet av arbetsdagen eller skiftet.
4. Lön för sjukdomstid betalas dock inte om arbetstagaren uppsåtligen, genom brottslig verksamhet, lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande har orsakat sjukdomen eller olycksfallet.
5. En arbetstagare vars anställningsförhållande har fortgått i minst sex månader före förlossningen, betalas under moderskapsledigheten mellanskillnaden mellan lönen och dagpenningen för en 42 dagar lång tidsperiod för arbetsdagarna med början från den första dagen av moderskapsledigheten med stöd av i 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen.
Då en arbetstagare adopterar ett barn under skolåldern och har enligt sjukförsäkringslagen rätt till föräldradagpenning för en adoptivförälder, betalas mellanskillnaden mellan lön och dagpenning till adoptivmodern enligt 26 § 5 punkten 1 momentet och till adoptivfadern enligt 26 § 5 punkten 3 momentet. Förutsättningen för detta är att anställningsförhållandet har varat oavbrutet i minst sex månader omedelbart före adoptivbarnet togs i vård.
Lön under faderskapsledighet
För faderskapsledighetsperioden på sex (6) dagar betalas till arbetstagaren mellanskillnaden mellan lön för ordinarie arbetstid och dagpenning. Vid betalningen av lön för faderskapsledighet iakttas samma bestämmelser som vid betalningen av lön för moderskapsledighet.
Protokollsanteckning:
Betalning av utjämningslön förutsätter en utredning av arbetstagaren angående moderskaps- och faderskapspenningens storlek samt en utredning av dagpenning för familjeledighet efter att familjeledighetsreformen trätt i kraft.
6. Lönen för sjukdomstid och förlossningsledighet betalas utgående från den genomsnittliga timförtjänsten i kollektivavtalet.
7. Från lönen för sjukdomstid eller moderskaps- och faderskapsledighet avdras det som arbetstagaren får i dag-, moderskaps- eller faderskapspenning på grund av arbetsoförmåga eller moderskaps- eller faderskapsledighet för samma tidsperiod eller annan därmed jämförbar ersättning utgående från lag eller avtal. Arbetsgivaren har dock inte rätt att dra av ifrågavarande ersättning från lönen för sjukdomstiden eller moderskaps- och faderskapsledigheten till den del som ersättningen betalas till arbetstagaren enligt av honom eller henne helt eller delvis själv frivilligt bekostad försäkring.
För den tid som arbetsgivaren betalat lön för sjukdomstid eller moderskaps- och faderskapsledighet till arbetstagaren, är arbetsgivaren berättigad att som återbetalning till sig själv lyfta dag-, moderskaps- eller faderskapspenning eller därmed jämförbar ersättning som enligt föregående stycke tillkommer arbetstagaren, eller få beloppet tillbaka av arbetstagaren, dock inte mer än det belopp arbetsgivaren har betalt.
Om dagpenning eller en därmed jämförbar ersättning inte betalas på grund av orsaker som beror på arbetstagaren själv eller om den betalas till ett lägre belopp än vad arbetstagaren enligt lag skulle ha varit berättigad till, har arbetsgivaren rätt att avdra från lönen den del av lönen för sjukdomstid eller moderskaps- och faderskapsledighet eller en del av den som på grund av arbetstagarens försummelse har blivit outbetald.
Tillämpningsanvisning:
Med avtalet som nämns i avtalsbestämmelsens första stycke avses avtalet som hänför sig till anställningsförhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller mellan dem i övrigt ingått avtal, dock inte ett avtal mellan arbetstagaren och en tredje person. Med dagpenning jämförbara ersättningar avses övriga förmåner av samma art som dagpenningen som betalas på grund av inkomstbortfall, som t.ex. arbets- och olycksfallspension.
8. Ifall det på arbetsplatsen finns en kassa som underlyder sjukförsäkringslagen, kan arbetsgivaren fullgöra sina på ovan nämnda punkter grundade skyldigheter så att kassan även betalar understöd som inte omfattas av sjukförsäkringslagen och arbetsgivaren betalar till kassan en understödsavgift som motsvarar de ifrågavarande kostnader som förorsakas av ett understöd som betalats utanför bestämmelserna i sjukförsäkringslagen.
9. Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om sin sjukdom.
10. Till en arbetstagare som är medlem i en sjukkassa som erhåller understöd av arbetsgivaren är arbetsgivaren skyldig att betala lön för sjukdomstid enligt denna paragraf under den förutsättning att sjukkassan befrias från att betala sjukbidrag till honom eller henne för den tid för vilken arbetsgivaren enligt punkt
1 har betalat lön. Ifall arbetsoförmågan till följd av sjukdom eller olycksfall fortsätter utöver den tid för vilken arbetsgivaren med stöd av punkt 1 är skyldig att betala lön svarar sjukkassan enligt sina regler för betalningen av fortsatt sjukbidrag.
11. Om ett barn under 10 år plötsligt insjuknar betalas till modern eller fadern utgående från bestämmelsen om lön för sjukdomstid i detta kollektivavtal ersättning för oundviklig, kort och tillfällig frånvaro för att ordna vård eller vårda barnet.
Förutsättning för betalning av ersättningen är att båda föräldrarna förvärvsarbetar och att en redogörelse över frånvaron ges i enlighet med bestämmelserna om betalning av lön för sjukdomstid i kollektivavtalet. Det ovan sagda tillämpas också på ensamförsörjare.
En arbetstagare vars barn lider av en svår sjukdom eller svårt lyte enligt 1 § (1335/2004) i statsrådets beslut (Srb om svår sjukdom eller svårt lyte som avses i 23 d § 2 mom. i sjukförsäkringslagen) har rätt att vara frånvarande från arbetet för att delta i vården av, i rehabilitering av eller i kurs i anpassningsträning eller rehabilitering av ett barn som avses i 23 d § i sjukförsäkringslagen, när föräldern kommit överens om det på förhand med arbetsgivaren.
12. Ersättande arbete
När en arbetstagare på grund av sjukdom eller olycka är förhindrad att utföra sina kollektivavtalsenliga arbetsuppgifter kan arbetsgivaren erbjuda ersättande arbete som arbetstagaren kan utföra utan att riskera sin hälsa. Innan det ersättande arbetet inleds ska arbetsgivaren i samarbete med arbetstagaren och företagshälsovården utreda om ersättande arbete är lämpligt för arbetstagaren.
Det ersättande arbetet ska vara ändamålsenligt och i mån av möjlighet motsvara arbetstagarens normala arbetsuppgifter. I stället för ersättande arbete kan yrkesutbildning ordnas för arbetstagaren.
Protokollsanteckningar:
1. Om arbetstagaren i sjukdomsfall på grund av resesvårigheter inte kan använda den läkare som arbetsgivaren anvisat, är han eller hon berättigad att använda sig av en annan läkare, men ifall han eller hon vill ha lön för sjukdomstid ska en sådan läkares intyg ifall det krävs ges åt en av arbetsgivaren angiven läkare för granskning.
2. Ifall arbetsgivaren kräver att en arbetstagare som företett ett läkarintyg undersöks av en annan läkare, betalas arbetsgivaren läkararvodet.
3. Förbunden rekommenderar att arbetsgivaren i sjukdomsfall betalar hela arbetstagarens lön och själv lyfter den dagpenning som arbetstagaren får från sjukförsäkringen.
4. a) Arbetsoförmågan konstateras med ett av företagets företagshälsovårdsläkare utfärdat eller ett annat av arbetsgivaren godkänt läkarintyg.
b) Insjukningsfallen kan under pågående epidemi vara så talrika att besök hos läkare försvåras. En liknande situation kan uppstå tillfälligt när läkartjänster inte står till buds i den mån att sjukdomsfallet kunde skötas på annat sätt.
c) I ovan i punkt b avsedda fall kan sjukdomen även konstateras utgående ifrån en undersökning som genomförs av företagshälsovårdaren eller när hälsovårdaren meddelar upptäckta symtom och behovet av sjukledigt för högst tre dygn åt gången, förutsatt att det är samma hälsovårdare som utfärdar sjukintygen. I sådana fall ska särskild vikt fästas vid ett eventuellt behov av läkarvård.
5. Om ett i punkt 11 ovan nämnt barn under 10 år plötsligt insjuknar är frånvaro tillåten även då maken eller makan är förhindrad att ordna vård eller vårda ett plötsligt insjuknat barn på grund av att han eller hon är i sjukvård utanför hemmet eller på grund av att han eller hon har obligatorisk närvaro vid lektioner som ingår i dennes heltidsstudier på en annan ort eller han eller hon deltar i tentamen. Arbetstagaren ska förete en tillförlitlig utredning över hindret, till exempel ett intyg från sjukhuset eller läroanstalten.
6. Ifall arbetsgivaren kräver att en arbetstagare som företett ett läkarintyg undersöks av en annan läkare, betalas arbetsgivaren läkararvodet.
Parterna förutsätter emellertid att företagshälsovårdaren eller hälsovårdaren innan de utfärdar intyg över sjukledighet tillsammans med läkaren har konstaterat att det råder ett sådant läge som beskrivs ovan i punkt b.
I. Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren inkomstbortfallet för den tid som motsvarar förlorade ordinarie arbetstimmar på grund av hälsoundersökningar under anställningen som avses i statsrådets beslut om lagstadgad företagshälsovård (950/94) och som godkänns i företagshälsovårdens verksamhetsplan samt för resor i anknytning till dessa. Detsamma gäller i fråga om undersökningar som avses i lagen om unga arbetstagare (998/93) och i strålskyddslagen (529/91). Dessutom ska samma regel iakttas i fråga om undersökningar som förutsätts i lagen om smittsamma sjukdomar (583/86) som beror på att arbetstagaren inom samma företag övergår till en arbetsuppgift för vilken läkarundersökningen krävs.
Till en arbetstagare som hänvisas till ovan nämnda lagrum avsedda undersökningar eller i en sådan undersökning förordnas till efterkontroll, betalar arbetsgivaren även ersättning för nödvändiga resekostnader. Ifall undersökningarna eller efterkontrollen äger rum på en annan ort, betalar arbetsgivaren även dagtraktamente.
Ifall undersökningen äger rum på arbetstagarens fritid betalas till arbetstagaren i ersättning för de extra kostnaderna ett belopp som motsvarar den behovsprövade dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen.
II. Andra än lagstadgade läkarundersökningar Förutsättningar för ersättning av inkomstbortfallet är:
a) Grundläggande förutsättningar (gäller alla punkter b 1–b 5)
1. Det är fråga om ett sjukdomsfall eller ett olycksfall och det är nödvändigt att tjänstemannen snabbt genomgår en hälsoundersökning. Arbetstagaren ska förete en av arbetsgivaren godkänd utredning över läkarundersökningen (t.ex. läkarintyg eller kvitto över läkararvode) samt på arbetsgivarens begäran en utredning över hur länge läkarundersökningen inklusive väntetider och skäliga resetider varade.
2. I övriga sjukdomsfall eller olycksfall än de som avses i punkt 1 förutsätts att arbetstagaren bokar en mottagningstid under arbetstiden endast om det inte är möjligt att få en tid utanför arbetstiden inom skälig tid (t.ex. i normala fall inom en vecka). Arbetstagaren ska lägga fram en tillförlitlig utredning över att han eller hon inte har fått en mottagningstid utanför arbetstiden.
3. Arbetstagaren ska underrätta arbetsgivaren om sitt läkarbesök på förhand. Om det på grund av ett oöverstigligt hinder inte är möjligt att underrätta arbetsgivaren ska arbetsgivaren informeras genast då det är möjligt.
4. Läkarundersökningen ska ordnas så att onödig förlust av arbetstid undviks.
5. Ifall arbetstagaren får lön för sjukdomstid för tiden för läkarkontrollen, betalas ingen ersättning för inkomstbortfall med stöd av avtalsbestämmelserna om läkarundersökning. Ersättning betalas inte heller för tiden för en läkarundersökning som genomförs under den karensdag som förutsätts i bestämmelserna om lön för sjukdomstid.
6. Om sjukdomen beror på eget grovt vållande eller uppsåt ersätts inte inkomstbortfallet.
b) Särskilda förutsättningar Inkomstbortfallet ersätts:
1. Ny eller återkommande sjukdom
För tid för en läkarundersökning i samband med vilken arbetstagarens sjukdom konstateras.
Vid arbetsoförmåga under högst ett dygn till följd av läkarens undersökningsåtgärder.
När en arbetstagare på grund av sjukdomssymtom har tagits in på sjukhus för observation eller undersökning. Då iakttas bestämmelserna om lön för sjukdomstid.
Under tiden för cancerscreening enligt statsrådets förordning.
2. Tidigare konstaterad sjukdom
För tiden för en läkarundersökning som föranleds av en kronisk sjukdom, förutsatt att läkarundersökningen utförs av en specialist inom området i fråga för att fastställa vård.
Om sjukdomen väsentligt försämras och arbetstagaren till följd av detta har varit tvungen att uppsöka läkare.
För den tid en läkarundersökning av en specialläkare inom området varar då undersökningen genomförs i syfte att ordinera vård och i samband med vilken arbetstagaren ordineras hjälpmedel, t.ex. glasögon.
För den tid en läkarundersökning i syfte att ordinera vård för en tidigare konstaterad sjukdom varar, endast om läkartjänster inte är tillgängliga utanför arbetstiden.
För tiden för arbetsoförmåga orsakad av vårdåtgärder i samband med cancersjukdom. Då iakttas bestämmelserna om lön för sjukdomstid.
3. Laboratorie- och röntgenundersökningar
För tiden för laboratorie- och röntgenundersökningar som direkt anknyter till en läkarundersökning som ersätts. Laboratorie- och röntgenundersökningen ska vara ordinerad av läkare och sålunda en del av granskningen. Inkomstbortfall för tiden för en särskild laboratorie- och röntgenundersökning ersätts endast om arbetstagaren inte har möjlighet att genomgå ovan nämnda laboratorie- och röntgenundersökning utanför arbetstiden eller om sjukdomen förutsätter att undersökningen endast utförs vid en viss tidpunkt under dygnet. Ett sådant krav i fråga om tidpunkten ska utredas med läkarintyg.
4. Läkarkontroller och undersökningar i anknytning till graviditet
Tiden för nödvändig undersökning i syfte att få intyg av läkare eller hälsovårdscentral som förutsätts för moderskapspenning i enlighet med sjukförsäkringslagen.
5. Plötslig tandsjukdom
Om en plötslig tandsjukdom före vårdåtgärder medför arbetsoförmåga som kräver vård samma dag eller under samma arbetsskift, betalas till arbetstagaren ersättning för inkomstbortfallet för den tid som vårdåtgärden varar, i fall arbetstagaren inte lyckas få vård utanför arbetstiden. Arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård bevisas med intyg av tandläkaren.
III. I fall en arbetstagare är tvungen att genomgå en hälsoundersökning i början av anställningsförhållandet på grund av att arbetsgivaren betraktar undersökningen som förutsättning för anställningen eller för att anställningsförhållandet ska fortsätta, ersätts arbetstagaren kostnaderna för läkarundersökningen och därmed eventuellt förknippade laboratorie- eller röntgenundersökningar liksom inkomstbortfallet för förlusten av ordinarie arbetstid, i fall mottagningen inte har kunnat ordnas utanför arbetstiden.
IV. Inkomstbortfallet som avses i punkterna 1–2 bestäms i enlighet med bestämmelserna för uträkning och sammanjämkning av lönen för sjukdomstid i detta kollektivavtal. På samma sätt tillämpas på dagpenningen detta kollektivavtals bestämmelser för ersättning av resekostnader.
Protokollsanteckningar:
1. Kostnader för läkarundersökning som utförts före anställningsförhållandet inletts ersätts, ifall arbetsgivaren som krävt undersökningen anställer den ifrågavarande personen.
2. Vid tolkningen av bestämmelserna om läkarundersökningar iakttas tillämpningsanvisningarna i bilaga 3 till detta kollektivavtal.
1. Arbetstagarens semester bestäms enligt semesterlagen. Arbetstagaren har rätt till två vardagars semester för varje full semesterkvalifikationsmånad. En arbetstagare vars anställningsförhållande före utgången av det semesterkvalifikationsår som föregår semesterperioden oavbrutet varat minst ett år, har rätt att för detta semesterkvalifikationsår få 2,5 vardagar semester för varje full semesterkvalifikationsmånad.
När en arbetstagare deltar i yrkesinriktad rehabilitering räknas ifrågavarande vardagar som dagar likställda med arbetsdagar med tanke på intjänande av semester.
2. Om arbetena avbryts för semestern betalas till de arbetstagare som inte är berättigade till semester ingen lön för den tid avbrottet fortgår och inte ens till dem som är berättigade till semester för en längre tid än den för vilken semester enligt lagen tillkommer dem.
Protokollsanteckning:
Om arbetena avbryts under semestern och en arbetstagare som inte är berättigad till semester eller inte till en så lång semester som skulle motsvara avbrottets längd vill arbeta under denna tid, strävar man från arbetsgivarens sida att arrangera arbete åt honom eller henne.
3. Man kan lokalt avtala om att semesterlönen betalas på anställningsförhållandets vanliga lönebetalningsdag.
4. Till en arbetstagare som efter sin semester återgår till arbetet betalas i semesterpremie 50 % av hans eller hennes semesterlön.
5. Hälften av semesterpremien betalas på förhand i samband med betalningen av semesterlönen.
6. En förutsättning för att få semesterpremie är att arbetstagaren inleder sin semester vid en angiven eller överenskommen tidpunkt och återvänder till arbetet genast efter att semestern upphört. Om arbetstagaren är frånvarande från arbetet omedelbart före eller efter semestern och inte har nedan nämnda orsak till det, betalas till honom eller henne endast hälften av den semesterpremie som betalas efter semestern.
Semesterpremien betalas dock fullt ut om arbetstagaren omedelbart före semesterns början eller dess utgång medan anställningsförhållandet fortgått har varit frånvarande från arbetet med arbetsgivarens samtycke eller varit förhindrad att komma till arbetet av en orsak som nämns i 7 § 2 mom. i semesterlagen.
Frånvaro från arbetet på grund av vårdledighet jämställs med sådana situationer där arbetstagaren är frånvarande med arbetsgivarens samtycke. Förutsättningen är att arbetstagaren återvänder till arbetet från vårdledigheten i enlighet med den anmälan som avses i arbetsavtalslagen eller enligt en ändring som av en motiverad anledning senare gjorts i anmälan.
7. Semesterpremien betalas i samband med den lönebetalning då arbetstagarens lön för dagen för återgången till arbetet efter semestern betalas eller skulle ha betalats, om arbetstagaren inte på grund av en orsak som anges i föregående stycke hade varit förhindrad att återgå till arbetet. Ifall det från den första arbetsdagen efter semestern är över fem arbetsdagar till nästa lönebetalningsdag, betalas semesterpremien senast på den femte arbetsdagen.
Om semestern är delad betalas efter varje semesterdels slut den del av semesterpremien som motsvarar delen i fråga, med iakttagande av vad som bestäms ovan.
8. Lokalt kan semesterpremien betalas antingen i en eller flera rater, dock så att den i sin helhet är betald senast före början av det följande semesterkvalifikationsåret. Arbetsgivaren meddelar om ändring av betalningssätt skriftligt.
Om en arbetstagares anställningsförhållande upphör före den tidpunkt för utbetalning av semesterpremie som meddelats på ovan avsett sätt, betalas semesterpremien då anställningsförhållandet upphör, om arbetstagaren i övrigt enligt detta kollektivavtal är berättigad till semesterpremie.
9. Om man gemensamt konstaterar att ett företag är på väg mot exceptionella ekonomiska svårigheter som skulle leda till att arbetskraften minskas, kan arbetsgivaren besluta att införa en förlängd semesterperiod 1.4 –31.10.
Protokollsanteckningar:
1. Semesterpremien betalas till en arbetstagare som går i pension och en arbetstagare som efter avslutad tjänstgöringstid återgår till arbetet så som förutsätts i lagen om fortbestånd av till tjänstgöring inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande.
2. Förbunden anser att man ska sträva att preliminärt meddela om ett s.k. driftstopp under semestern i så god tid som möjligt.
3. I fall arbetsgivaren har sagt upp arbetstagarens arbetsavtal av en orsak som inte beror på arbetstagaren så att avtalet upphör under semesterperioden, och arbetstagaren är förhindrad att återgå till arbetet efter semestern på grund av att anställningsförhållandet avslutades, förlorar arbetstagaren inte sin rätt till semesterpremie av den här anledningen.
Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en grupplivförsäkring för alla arbetstagare så som det har avtalats om mellan centralorganisationerna.
30 § Personliga anställningsfrågor
Varje arbetstagare ska i ett ärende som gäller honom eller henne personligen vända sig till sin chef eller arbetsgivare om ärendet inte gäller tillämpningen eller tolkningen av kollektivavtalet.
1. För att upprätthålla en god ordning på arbetsplatsen ska arbetsledningens ordningsbestämmelser följas. Arbetsledningen och arbetstagarna ska uppträda på ett sakligt och värdigt sätt med varandra.
2. Arbetstagaren är berättigad till att arrangera arbetstidsuppföljning genom att använda ett kontrollur eller andra motsvarande apparater. Arrangemanget ska vara sådant att det inte förorsakar arbetstagarna onödig tidsförlust.
Protokollsanteckning:
Man konstaterade att ifall arbetsgivaren har orsak till det så kan man på arbetsgivarens initiativ beordra att en kontroll utförs när arbetstagarna avlägsnar sig från fabriken. Den som utför kontrollen ska vara av samma kön som den som kontrolleras och den ska ske på sådan plats att den inte väcker uppmärksamhet.
3. Arbetsgivarens arbetsredskap och maskiner såsom även råvaror och förnödenheter, halvfabrikat och fabrikat ska skötas väl och hanteras försiktigt och omsorgsfullt i arbetet.
4. Det är möjligt att lokalt avtala om att arbetsgivaren av arbetarskyddsorsaker skaffar nödvändiga skyddsutrustningar eller skyddskläder för arbetstagarna.
32 § Industrifackets förvaltningsorgans möten
Arbetstagare som har valts till Industrifacket rf:s förbundsmöte, fullmäktige, styrelse eller permanenta organ som dessa inrättat (sektorsdirektionen, kollektivavtalsdelegationen, svenskspråkiga sektionen, sektionen för arbetsmiljön och jämlikhet, ungdomssektionen, utbildningssektionen och sektionen för kultur och fritid) har rätt att få befrielse från arbete för att delta i dessa förvaltningsorgans officiella möten.
Arbetstagaren ska meddela sitt behov av befrielse i så god tid som möjligt och visa fram en skriftlig kallelse och därutöver, ifall det inte framgår av kallelsen, en annan ändamålsenlig utredning över den tid som han eller hon behöver för mötet.
VIII BESTÄMMELSER OM YRKESAVDELNINGEN
33 § Förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig
1. Bestämmelserna i det allmänna avtalet mellan förbunden som gäller förtroendemän iakttas som en del av detta avtal.
2. Den ersättning åt huvudförtroendemannen som avses i punkt 4.1 i det allmänna avtalet betalas varje månad enligt följande:
fr.o.m. 01-06-2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Antalet arbetstagare på arbetsplatsen | €/mån. |
Under 51 | 92 |
00-000 | 000 |
3. Åt förtroendemannen arrangeras befrielse från arbete i enlighet med det allmänna avtalet för skötseln av förtroendemannauppgifterna, enligt följande:
Antalet arbetstagare på arbetsplatsen | Omfattningen av befrielsen/vecka |
Under 20 20 och över | Enligt ett lokalt avtal 4 timmar/vecka |
Utöver ovan nämnda befrielse per vecka ges huvudförtroendemannen dessutom tillräcklig befrielse för att föra de lokala avtalsförhandlingar som avses i kollektivavtalet, när det konstaterats att förhandlingarna mellan de lokala parterna har inletts.
När man fastställer längden på befrielsen från arbetet som huvudförtroendemannen beviljas, konstateras antalet arbetstagare på arbetsplatsen årligen den 1 november. Befrielsens längd som fastställts på detta sätt iakttas under följande år.
När man konstaterar antalet arbetstagare iakttas alla arbetstagare som är anställda på arbetsplatsen och som omfattas av detta avtal.
4. Förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig ska ha lika möjligheter att utvecklas i sitt yrke som andra arbetstagare. Arbetsgivaren, huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig ska även utreda under förtroendeuppgiftstiden om upprätthållandet av yrkeskunskapen i tidigare eller motsvarande arbete förutsätter sådan yrkesutbildning som även ordnas för andra arbetstagare.
I centralorganisationsavtalet konstateras att huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig ska ges ändamålsenliga lokaler och kontorsredskap. Förbunden antar som sin gemensamma tolkning att till sedvanliga kontorsredskap också hör adb-utrustning som allmänt används på företaget och därmed förknippade program samt internet-uppkoppling (e-post). Om praktiska arrangemang avtalas lokalt.
5. Den fasta ersättningen som betalas till arbetarskyddsfullmäktig är fr.o.m. 1.6.2020 till sitt belopp 64 euro i månaden.
6. Mandatperioden för arbetarskyddsfullmäktig och invalda ombud är fr.o.m. 1.1.2008 4 år.
7. Konflikter som berör hävandet av en förtroendemans och en arbetarskyddsfullmäktigs anställningsförhållande ska omedelbart meddelas arbetsgivarförbundet som ska vidarebefordra ärendet till arbetarförbundet för kännedom.
Förbunden ska utan onödiga dröjsmål med de lokala parternas medverkan klargöra bakgrunden till hävningen av anställningsförhållandet.
Förbunden ska inom en vecka från det att utredningsarbetet upphört behandla konflikterna gällande hävandet av huvudförtroendemannens arbetsavtal i en förhandling mellan förbunden samt ge sina utlåtanden i ärendet. Förbundens ståndpunkter ges för kännedom till arbetsgivaren.
Om arbetsgivaren säger upp vicehuvudförtroendemannens arbetsavtal eller permitterar honom eller henne när han eller hon inte vikarierar för huvudförtroendemannen och inte heller annars innehar förtroendemannaställning, anses uppsägningen eller permitteringen bero på arbetstagarens förtroendeuppdrag, om arbetsgivaren inte kan påvisa att åtgärden har berott på en annan omständighet.
8. BERÄKNANDE AV ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGS TIDSANVÄNDNING
Beräkningen av tidsanvändningen baserar sig på centralorganisationernas avtal 1.4.1986 om branschkoefficienter. Man kom överens om att man i borst- och penselbranschen använder koefficienten enligt bransch 8, 0.201 x antalet arbetstagare som arbetarskyddsfullmäktig företräder = tid i timmar / 4 veckor.
34 § Anordnande av möten på arbetsplatser och anslagstavlor
En registrerad underförening till ett förbund som är part i kollektivavtalet och dess fackklubb eller motsvarande på arbetsplatsen har möjlighet att utanför arbetstiden (före arbetstidens början, under måltidspausen eller omedelbart efter arbetstidens slut samt, genom en separat överenskommelse, under den tid som infaller under veckovilan) ordna möten kring frågor angående anställningsförhållandena på arbetsplatsen under följande förutsättningar:
1. En överenskommelse med arbetsgivaren ska, om möjligt, ingås tre dagar innan mötet ordnas på arbetsplatsen eller på ett ställe som avses i det här avtalet.
2. Arbetsgivaren anvisar en för ändamålet lämplig mötesplats som är i arbetsgivarens besittning och belägen antingen på arbetsplatsen eller i närheten av arbetsplatsen. Om en sådan plats inte finns, ska man vid behov genom förhandlingar söka nå en ändamålsenlig lösning i frågan. Vid valet av mötesplats är det viktigt att beakta att bestämmelserna om bl.a. säkerhet i arbete, arbetshygien och brandsäkerhet kan iakttas och att mötet inte stör affärs- eller produktionsverksamhet.
3. Det är organisationen och arrangörerna som har reserverat möteslokalen som ansvarar för förloppet och ordningen under mötet och för ordning och reda i möteslokalen. Organisationens förtroendepersoner ska finnas tillgängliga under mötet.
4. Mötesarrangörerna har rätt att kalla till mötet representanter för det förbund som är avtalspart i kollektivavtalet och för dess underförening samt för centralorganisationerna.
Meddelanden och kungörelser från förbundet som är part i kollektivavtalet och dess lokala avdelningar får på fabriksområdet endast fästas på de anslagstavlor som arbetsgivaren anvisat för detta ändamål. Meddelanden får inte stå i strid mot detta kollektivavtal, inte heller innehålla något som kränker arbetsgivaren eller hans eller hennes representant.
35 § Innehåll och redovisning av medlemsavgifter till fackföreningar
Om arbetstagaren ger fullmakt därtill innehåller arbetsgivaren medlemsavgifterna för ett fackförbund som är delaktigt i det här kollektivavtalet och redovisar dessa per lönebetalningsperiod till ett bankkonto som det aktuella fackförbundet uppger. Medlemmen ska informera om att innehållningen av medlemsavgiften upphör eller om en period utan lön under anställningen till Industrifacket.
36 § Fortgående förhandlingsförfarande
Under avtalsperioden är det möjligt att inleda förhandlingar för att förtydliga och utveckla någon del av kollektivavtalet. Om det under avtalsperioden finns behov av att förhandla om arbetslivets kvalitativa frågor, t.ex. i samband med lagändringar som gäller omfattande arbetsmarknadsavgöranden eller betydande avtalsbranscher, kan parterna komma med nödvändiga förslag. Ärenden som avtalats under förhandlingarna kan träda i kraft under avtalsperioden.
Om frågor som separat omnämns i kollektivavtalet kan lokalt antingen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller arbetsgivaren och förtroendemannen avtalas annat enligt förhandlingsordningen i detta kollektivavtal. Avtalet kan ingås för en viss tid eller att gälla tills vidare. Ett avtal som gäller tillsvidare kan sägas upp med iakttagande av en uppsägningstid på tre månader, om man inte avtalat annat om uppsägningstiden.
Ett avtal mellan förtroendemannen och arbetsgivaren är bindande för arbetsgivaren och samtliga arbetstagare som förtroendemannen representerar. Ifall någondera parten begär det ska avtalet ingås skriftligt. Då ett avtal har ingåtts skriftligen utgör det en del av kollektivavtalet och det tillämpas även efter att kollektivavtalets giltighetstid i övrigt har upphört.
Protokollsanteckning:
När det är fråga om ett ärende som gäller hela företaget, arbetsavdelningen eller en större arbetsgrupp, avtalas om det med förtroendemannen.
Utmaningar i anknytning till dialog
Ett gott samarbete mellan förtroendemännen och arbetsgivarrepresentanterna på arbetsplatsen skapar förutsättningar för lokala avtal, förbättring av företagets produktivitet, konkurrenskraft och sysselsättning och ett gott arbetsklimat.
Som en del av att främja lokala avtal stöder förbunden tillsammans avtalsparterna på arbetsplatserna vid utmaningar i anknytning till dialog. Vid problem kan parten eller parterna tillsammans kontakta förbunden och be om hjälp. Efter detta granskas hur man kan utveckla samarbetet i enlighet med behoven på varje arbetsplats. Man ingriper emellertid i eventuella problem utan dröjsmål.
Resultat av lokala avtal
För att man ska lyckas med lokala avtal förutsätts gemensam förståelse för behovet av förändring, förtroende och mod att komma överens.
Om man på arbetsplatsen redan har försökt komma överens om viktiga frågor för att förbättra företagets produktivitet, konkurrenskraft, sysselsättning eller arbetshälsa utan framgång, kan förhandlingsparterna tillsammans eller var för sig begära stöd av representanter för båda förbunden, för att komma överens i de lokala förhandlingarna. Målet är att få hjälp med utmaningar i anknytning till avtal i ett så tidigt skede som möjligt. Man ingriper i eventuella utmaningar utan dröjsmål.
Förbunden kan också hjälpa förhandlingsparterna genom att öppna upp för andra alternativ som kollektivavtalet och arbetslagstiftningen erbjuder som lösning på ändringsbehovet. Förbunden ingriper inte i de lokala parternas avtalsfrihet.
Man kan nå en lösning exempelvis på följande sätt:
• Genom att avlägsna hindren för ett lokalt avtal och tillhörande fördomar.
• Genom att kartlägga behoven av och möjligheterna till ett lokalt avtal.
• Genom att säkerställa att avtalsparterna har aktuell information om bakgrunden till och målen med avtalet.
38 § Meningsskiljaktigheter och deras avgörande
1. Om det mellan arbetsgivaren och arbetstagaren uppstår meningsskiljaktigheter i frågor som gäller tillämpning, tolkning eller brott mot detta avtal, ska man på arbetsplatsen eftersträva en förlikning mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Om frågan inte kan lösas på arbetsplatsen kan den föras till förbunden för avgörande. Arbetsplatsförhandlingarna ska föras utan onödiga dröjsmål.
2. Vad gäller förhandlingar mellan förbunden iakttas det som avtalats i förbundens allmänna avtal.
3. Meningsskiljaktigheter som uppkommer ur det här avtalet och som parterna med iakttagande av förfarandet som skildras ovan inte har nått enighet i kan föras till arbetsdomstolen för avgörande.
4. Så länge det förs förhandlingar om ett ärende som omfattas av detta kollektivavtal eller ärendet behandlas såsom avses i föregående punkter i denna paragraf är det inte tillåtet att inleda arbetsnedläggelse (strejk eller lockout) eller vidta andra åtgärder för att utöva tryck på motparten eller för att förhindra arbetets sedvanliga förlopp.
39 § Giltighetstid och turordning vid uppsägning
1. Detta avtal är i kraft 1.3.2022–29.2.2024 och förlängs därefter med ett år i sänder, om inte någondera parten senast två månader innan avtalet löper ut skriftligen säger upp avtalet.
2. Medan förhandlingar förs om ett nytt kollektivavtal är bestämmelserna i det här kollektivavtalet i kraft fram till att det nya kollektivavtalet har ingåtts eller avtalsförhandlingarna på annat sätt har konstaterats avslutade.
Detta kollektivavtal har gjorts upp i två identiska exemplar, ett för varje avtalspart.
Helsingfors den 22 mars 2022
KEMIINDUSTRIN KI RF
Xxxxx Xxx-Xxxxxxx INDUSTRIFACKET RF
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxx
BILAGA 1
En förutsättning för betalning av ersättning är att det över barnets sjukdom och därav föranledd frånvaro företes samma intyg som enligt kollektivavtalet och på företaget eventuellt tillämpad praxis krävs om arbetstagarens egen sjukdom. I allmänhet innebär detta att man skaffar ett läkarintyg över barnets sjukdom. Ifall man på arbetsplatsen vid arbetstagares sjukdomsfall dock godkänner en annan utredning ska denna också vara en tillräcklig utredning om barnets sjukdom. Likaså tillämpas på de fall då barn insjuknar de bestämmelser om utfärdande av intyg för sjukledighet för i första hand epidemisituationer som ingår i socialpaketet i anslutning till 1978 års centraliserade uppgörelse.
2 När frånvaron är nödvändig för att ordna vård eller vårda barnet
Frånvaro tillåts enligt avtalet både barnets moder och fader. Frånvaron förutsätter att båda föräldrarna förvärvsarbetar. Utgångspunkten är att arbetstagaren i första hand ska försöka ordna med vården. Först när detta inte är möjligt kan han eller hon själv stanna hemma för att vårda barnet. Vid frånvarofall krävs det av arbetstagaren en utredning om frånvarons nödvändighet som endast behöver innehålla uppgifter om vårdplatsens och hushållets övriga familjemedlemmars möjligheter att vårda barnet och om deras lämplighet för uppgiften. Detta innebär att det inte är nödvändigt att lägga fram utredningar över att grannar, kommunala hemvårdare o.d. vårdare inte finns att tillgå. Med familjemedlemmar avses barnets föräldrar, mor- och farföräldrar samt barnets äldre syskon samt övriga personer som bor i arbetstagarens hushåll.
3 Barnet insjuknar under arbetsdagen
Om övriga förutsättningar i avtalet existerar, ska till arbetstagaren i frånvarofall betalas ersättning i form av lön enligt kollektivavtalet. I allmänhet innebär detta att arbetstagaren erhåller lön fram till slutet av arbetsskiftet för den dag under vilken barnet insjuknar. Dagen efter insjukningsdagen är i allmänhet den första dagen av sjukledighet på vilken tillämpas bland annat bestämmelser om karenstid i kollektivavtal.
4 Återfall av samma sjukdom
Ifall barnet på nytt insjuknar i samma sjukdom inom den period på 30 dagar som baserar sig på kollektivavtalet eller praxis inom branschen, betalas lön för sjukdomstid utan karens i enlighet med kollektivavtalet även för barnets vård på samma sätt som detta skulle gå till i fråga om arbetstagarens egen sjukdom. Som återfall av samma sjukdom avses i enlighet med avtalet inte sådana fall där två eller flera barn inom samma familj insjuknar efter varandra med mindre än 30 dagars mellanrum. Inte heller arbetstagarens och barnets sjukdom i följd utgör ett sådant återfall av sjukdom som avses i kollektivavtalet.
5 Frånvarons längd
Med i avtalet avsedd kort, tillfällig frånvaro avses en frånvaro på en, två, tre eller fyra dagar. Frånvarons längd ska alltid fastslås från fall till fall med beaktande av bland annat möjligheterna att ordna vård och sjukdomens natur. Avtalet medför således inte automatiskt rätt till fyra dagars maximal frånvaro med lön. Om frånvaron varar längre än avtalat betalas inte någon ersättning. Det är emellertid naturligt att ett sjukt barn inte alltid kan lämnas ensamt när barnets sjukdom även fortsätter utöver den tid för vilken ersättning betalas.
6 Effekterna av frånvaro till följd av ett barns sjukdom på intjänandet av semester
Förteckningen i 7 § i semesterlagen över de med arbetsdagar likställda dagarna upptar inte frånvarodagar på grund av barns insjuknande. TT och FFC har emellertid avtalat om att frånvaro med lön till följd av ett barns plötsliga insjuknande inte minskar intjänande av semester. I enlighet därmed jämställs nämnda frånvarodagar med i lagen avsedda dagar som jämställs med arbetsdagar.
7 Ensamförsörjare
Enligt avtalets andemening betraktas som ensamförsörjande även en person som utan särskilt hemskillnadsbeslut eller skilsmässobeslut permanent har flyttat i sär från sin maka eller make och en person vars make eller maka är förhindrad att delta i vården av barnet till följd av militärtjänstgöring eller reservövning.
8 Båda föräldrarna i skiftarbete
Ifall barnets föräldrar är anställda hos samma arbetsgivare i skiftarbete så att föräldrarnas arbetsskift infaller efter varandra, ska den av föräldrarna som är hemma beredas möjlighet att utan löneförlust vårda sitt plötsligt insjuknade barn tills den andra föräldern kommer hem från sitt arbetsskift. En dylik frånvaro med lön är lika lång som den tid som går åt för arbetsresan tur och retur.
Anvisningar om förfarande vid betalning av lön för sjukdomstid
1 Företagets egen hälsovårdsservice bör anlitas i första hand
Arbetstagarens arbetsoförmåga konstateras enligt 26 § i kollektivavtalet i första hand med ett läkarintyg från företagets företagsläkare. Ett intyg på arbetsoförmåga utställt av en annan läkare än företagsläkaren är en tillräcklig grund för betalning av lön för sjukdomstid i de fall där det inte är möjligt att anlita företagshälsovårdsläkaren på grund av akut vårdbehov, långt avstånd till företagshälsovården, opassande mottagningstid, behov av undersökning av en specialist, researbete eller annan grundad anledning. Om sjukdomens natur eller en motsvarande anledning hindrar anskaffningen av läkarintyg då arbetstagaren insjuknar, ska intyget anskaffas omedelbart efter att hindret har avlägsnats.
2 Oklarheter kring läkarintyg
Arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjukdomstid när arbetstagaren på godkänt sätt har utrett grunderna för betalning av lön för sjukdomstid.
Ifall arbetsgivaren inte har godkänt det läkarintyg som arbetstagaren företett har han eller hon rätt att hänvisa arbetstagaren till företagsläkaren eller en annan utsedd läkare för undersökning för att utreda huruvida arbetstagaren på grund av sjukdom är förhindrad att utföra arbete. Då är det arbetsgivaren som ska betala kostnaderna för anskaffningen av läkarintyget.
Oklarheterna kring läkarintyg utreds i enlighet med kollektivavtalets förhandlingsordning.
3 Förtroendemännen ska vägleda arbetstagarna i att tillämpa bestämmelserna i kollektivavtalet på ett korrekt sätt och för sin del sträva efter att förhindra missbruk
Arbetsgivaren och förtroendemännen ska tillsammans sträva efter att vägleda arbetstagarna till riktig tillämpning av kollektivavtalets bestämmelser om lön för sjukdomstid.
Det rekommenderas att nya arbetstagare ges upplysning och handledning i ärendet genast i samband med arbetsintroduktionen.
Det ligger i både arbetsgivar- och arbetstagarsidans intresse att sjukfrånvaron blir så få som möjligt. Det rekommenderas att de lokala parterna tillsammans följer upp utvecklingen av sjukfrånvaron på arbetsplatsen och vid behov söker utvägar för att minska dessa.
4 Ett klart missbruk utgör en grund för hävning av arbetsavtalet
Ifall löneförmånerna för sjuktid missbrukas betalas inte lön för sjuktiden, Missbruk kan därtill leda till en hävning av arbetsavtalet enligt bestämmelserna i arbetsavtalslagen.
5 Arbetsgivaren ska omedelbart meddelas om insjuknandet
Arbetstagaren ska utan dröjsmål meddela sin närmaste chef eller en annan av arbetsgivaren utsedd person om sitt insjuknande.
Det är viktigt att meddela frånvaron i god tid så att man på arbetsplatsen i ett så tidigt skede som möjligt vet om någon eventuellt är frånvarande och hur arbetena i frånvarofallet ska ordnas.
Om arbetstagaren uppsåtligen försummar sin skyldighet att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om sitt insjuknande, börjar skyldigheten att betala lön för sjukdomstid tidigast den dag under vilken anmälan har gjorts.
6 Hantering av skador orsakade av fritidshobbyer i systemet
Exempelvis idrottsskador, i synnerhet svåra sådana, förorsakar när de upprepas ökade lönekostnader för sjukdomstid för arbetsgivaren och svårigheter att placera arbetstagaren i arbete.
7 Insatser för att förebygga sjukfrånvaro
Förbunden fäster de lokala parternas uppmärksamhet vid vikten att förhindra och minska på de nämnda problemen.
AVTAL OM ARBETSPRAKTIK OCH INLÄRNING I ARBETET FÖR EXAMENSUTBILDNING
1 § Tillämpningsområde
Detta avtal gäller för arbetspraktik i anknytning till examensutbildning.
Protokollsanteckning:
Inlärning i arbetet som en del av andra stadiets yrkesutbildning ordnas enligt lagen om utbildning på så sätt att en sådan studerande inte är i anställningsförhållande i företaget. Undantagsvis kan ett arbetsavtal också ingås med elever i arbete.
Bestämmelserna i detta avtal tillämpas emellertid även på elever i arbete.
2 §
Samarbete för arbetspraktik och inlärning i arbetet i anknytning till examensutbildning
Lokalt ska konstateras, antingen före arbetspraktik i anknytning till examensutbildning eller ordnande av inlärning i arbetet, eller i samband med behandlingen av en personal- och utbildningsplan i enlighet med lagen om samarbete.
-de former av arbetspraktik och inlärning i arbetet för examensutbildning som används i företaget och det,
-att de inte har som syfte att påverka anställningsförhållandet för anställda inom företaget och
-att ingens arbetsavtal sägs upp och inga anställda permitteras till följd av de personer som avses i detta avtal.
3 §
De anställdas anställningsskydd
I den mån som företaget har iakttagit förfarandet som fastställs i 2 § i arbetsavtalslagen, ställer de föreskrifter och bestämmelser om
- reduktion av arbetskraft
- skyldighet att erbjuda extra arbete eller
- återanställning
som ingår i arbetsavtalslagen inget hinder för erbjudande av arbetspraktik i anknytning till examensutbildning och inlärning i arbete.
inom borst- och penselbranschen
ARBETSGIVARNAS ALLMÄNNA GRUPP RF 21.11.2002
TRÄ- OCH SPECIALBRANSCHERNAS FÖRBUND
PROTOKOLL SOM GÄLLER
TOLKNINGAR I ANKNYTNING TILL DELTIDSPENSION OCH DELTIDSANSTÄLLNING INOM BORST- OCH PENSELBRANSCHEN
1. SÖCKENHELGSERSÄTTNING: Söckenhelgsersättning betalas alltid enligt det timantal som motsvarar den egentliga genomsnittliga arbetstiden jämfört med heltidsarbete. Exempel: ifall arbetstiden har arrangerats så att arbete utförs 4 timmar varje arbetsdag, betalas söckenhelgsersättning för 4 timmar. Om arbetstiden arrangeras så att arbete utförs i tvåveckorsperioder och ledigt på motsvarande vis hålls i tvåveckorsperioder, betalas söckenhelgsersättningen som en ersättning för 4 timmar, oberoende om söckenhelgen infaller under en period av arbete, pension eller ledighet.
2. TJÄNSTEÅRSTILLÄGG: Vad gäller betalningen av tjänsteårstillägget iakttas 20 § punkt 1 andra stycket i kollektivavtalet. Det tjänsteårstillägg som betalas deltidsanställda arbetstagare fastställs utgående från den genomsnittliga arbetstiden per vecka och talet 40 för att få den relativa delen av det fulla tjänsteårstillägget.
3. SEMESTERLÖN OCH SEMESTERPREMIE: Semesterlönen betalas utgående från 12
§ i semesterlagen, ifall anställningsförhållandet fortgått mindre än ett år är ersättningen 9 %, för över ett år 11,5 %. Som betalningsgrund till semesterlönen ligger den lön som betalats under det föregående semesterkvalifikationsåret, icke medräknat den förhöjning av grundlönen som betalats för nöd- eller övertidsarbete. Semesterpremien betalas utifrån 27 § i kollektivavtalet.
4. ERSÄTTNING FÖR ARBETSTIDSFÖRKORTNING: Det inkomstbortfall som beror på förkortning av arbetstiden ersätts i intermittent treskiftsarbete med 8,1 % och i kontinuerligt treskiftsarbete med 14,8 % för varje timme under ordinarie arbetstid och för den tid som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid. I ett- och tvåskiftsarbete ges förkortningsledigheter i samma förhållande som den avtalade arbetstiden motsvarar heltidsarbete. I andra fall iakttas bestämmelserna i 7 § i kollektivavtalet.
Arbetsgivarnas Allmänna Grupp rf Xxxx Xxxxxxx
TRÄ- OCH SPECIALBRANSCHERNAS FÖRBUND
Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx
Arbetsgivarnas Allmänna Grupp rf
Trä- och specialbranschernas Förbund
PROTOKOLL
1. Man kom överens om att de bifogade avtalsbestämmelserna om verksamhetsmodellen för sysselsättning och omställningsskydd träder i kraft mellan de undertecknade förbunden den 16 februari 2005.
2. Det konstaterades att arbetskraftsmyndigheterna för sin del strävar efter att följa verksamhetsmodellen för sysselsättning och omställningsskydd genast fr.o.m. den 16 februari 2005. Lagstiftningen om sysselsättningsprogrammet och utbildningsstödet är under beredning och avsedd att träda i kraft så snart som möjligt.
Det konstaterades att avtalsbestämmelserna om sysselsättningsprogrammet och ett förhöjt utbildningsstöd till fullo kan tillämpas först efter ikraftträdandet av lagstiftningen om dem.
3. Det konstaterades att man genom bestämmelserna om samarbetsförfarande inte ändrar tillämpningsområdet i enlighet med 2 § i samarbetslagen.
4. Verksamhetsmodellen för sysselsättning och omställningsskydd finns bifogad. Helsingfors den 27 januari 2005
Arbetsgivarnas Allmänna Grupp rf Xxxx Xxxxxxx
Trä- och specialbranschernas Förbund Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx
BILAGA verksamhetsmodell
VERKSAMHETSMODELL FÖR SYSSELSÄTTNING OCH OMSTÄLLNINGSSKYDD
Syftet med den nya verksamhetsmodellen mellan arbetsgivaren, arbetstagarna och arbetskraftsmyndigheten är att effektivera samarbetet och sysselsätta arbetstagaren snarast möjligt.
1. Samarbets- och uppsägningsförfarande
Arbetsgivaren företer en verksamhetsplan då samarbetsförhandlingar som berör minst 10 arbetstagare inleds. Om innehållet i planen förhandlas med personalföreträdarna. I planen redogörs för förhandlingsrutinerna och förhandlingsformerna, den planerade tidtabellen och planerade verksamhetsprinciper under uppsägningstiden i fråga om arbetsplatssökandet, utbildningen och anlitandet av arbetskraftsservice. I planen beaktar man också de befintliga normerna för hur man förfar när arbetskraften minskas. Om samarbetsförhandlingarna gäller färre än 10 arbetstagare ska inom ramen för samarbetsförhandlingarna de planerade verksamhetsprinciperna gällande arbetssökning, utbildning och användning av arbetskraftsförvaltningens tjänster under uppsägningstiden presenteras.
Förhandlingarna om verksamhetsplanens innehåll hindras inte av begränsningen enligt vilken behandlingen av alternativen för uppsägning vid samarbetsförhandlingarna om stora uppsägningar kan inledas tidigast efter sju dagar efter att grunderna och inverkningarna behandlades.
I samband med samarbetsförfarandet som gäller den planerade nedskärningen behandlas även de ändringar som behövs i personalplanen.
Arbetsgivaren och arbetskraftsmyndigheten kartlägger tillsammans utan dröjsmål de offentliga arbetskraftstjänster som behövs när samarbetsförfarandet eller uppsägningsförfaranden på små företag har inletts. Man strävar efter att tillsammans med arbetskraftsmyndigheten nå överenskommelser om kvaliteten hos de tjänster som erbjuds och om tidtabellen för verkställandet av dem liksom om samarbetet för att genomföra dem. Personalföreträdarna deltar i samarbetet.
2. Sysselsättningsprogram och dess förverkligande under uppsägningstid
Arbetsgivaren har skyldighet att informera om rätten till sysselsättningsprogram och förhöjt utbildningsstöd.
Arbetsgivaren meddelar arbetskraftsmyndigheten om uppsägning som gjorts på basis av ekonomiska eller produktionsrelaterade skäl, om den uppsagda arbetstagaren har en arbetshistoria på minst tre år. Anmälningsplikten berör även upphörandet av ett sådant tidsbundet arbetsförhållande, som utgjorts av ett eller flera tidsbundna arbetsavtal hos samma arbetsgivare som oavbrutet varat i minst tre år eller enbart haft kortvariga avbrott.
Arbetsgivaren är skyldig att med arbetstagarens samtycke ge arbetskraftsmyndigheten uppgifter som berör hans utbildning, arbetserfarenhet samt arbetsuppgifter
genast efter att uppsägning skett. Arbetsgivaren deltar även i övrigt enligt överenskommelse i utarbetandet av ett sysselsättningsprogram.
Arbetstagaren har möjlighet att delta i utarbetandet av sysselsättningsprogrammet. Sysselsättningsprogrammet kan vid behov kompletteras senare.
Om inte annat överenskommits om ärendet efter uppsägningen, har arbetstagaren rätt till ledighet utan inkomstbortfall för att under sin uppsägningstid delta i utarbetande av sysselsättningsplan, arbetssökande och arbetsintervjuer på eget eller myndigheternas initiativ, omplaceringsträning, inlärning och praktik i arbetet eller i arbetskraftspolitisk utbildning i enlighet med hans eller hennes sysselsättningsplan. Beroende på hur länge anställningen varat är ledighetens längd följande:
1) högst 5 dagar om arbetstagarens uppsägningstid är högst en månad,
2) högst 10 dagar, om arbetstagarens uppsägningstid är över en månad men högst fyra månader;
3) högst 20 dagar, om arbetstagarens uppsägningstid överstiger fyra månader.
Det förutsätts dessutom att ledigheten inte medför betydande olägenheter för arbetsgivaren.
Arbetstagaren ska utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om ledigheten och på begäran förete en tillförlitlig utredning om grunden för ledigheten.
Utvecklandet av lönesystemen inom borst- och
Utbildningsmater
Arbetsgivarnas Allmänna Grupp rf Trä- och specialbranschernas
Bedömning av arbetets kravnivå, personlig löneandel, val av löneform och löner om vilka förhandlas lokalt
Inledning
En konsekvent och långsiktig skötsel av lönefrågor tryggar kontrollen av lönekostnaderna och en rättvis och jämlik lön för de anställda.
Syftet med detta utbildningsmaterial som sammanställts av Arbetsgivarnas Allmänna Grupp rf och Trä- och Specialbranschernas Förbund är att göra det enklare att välja och tillämpa lönegrunder och löneformer samt att verkställa och tillämpa löne- och kravbedömningssystem.
1 Avlöningens målsättning
En väl skött avlöning grundar sig på en lönepolitik som tagits fram på arbetsplatsen. I lönepolitiken ställer man upp mål för avlöningen. Till de viktigaste målen hör rättvis avlöning, jämlik behandling av de anställda och en uppmuntrande lön. Detaljerna planeras och realiseras lokalt.
2 Lönegrunder
Lönegrunderna ska baseras på verkligheten och vara tydliga. Lönegrunderna ska baseras på riktiga och godkända mätningssätt.
Som lönegrund används arbetsuppgiftens kravnivå och individuella arbetsprestationer. Orsaken till att dessa används är att man för en mer krävande och en bättre arbetsprestation ska få mera lön än för ett mindre krävande och ett mindre väl utfört arbete. Lönerna differentieras utifrån kravnivå och arbetsprestation.
2.1 Bedömning av arbetets kravnivå
Det finns många olika system för att mäta arbetets kravnivå, från grovindelning till noggranna poängsättningssystem.
När man väljer vilket system som ska tas i bruk på lokal nivå, ska förhållandena och behoven på arbetsplatsen, såsom antalet arbetsuppgifter beaktas.
Om antalet arbetsuppgifter som ska klassificeras är få, räcker ofta en grovindelning.
Om arbetsuppgifterna som ska klassificeras är många, behövs ett mer analytiskt system som grundar sig på poängsystem och arbetets kravnivå.
2.1.1 Arbetsbeskrivning
För bedömning av arbetets kravnivå ska arbetsuppgifterna beskrivas så väl att man utgående från dessa pålitligt kan bedöma kravnivån.
2.1.2 Grovindelning
Ifall man lokalt inte avtalar annat om systemet för bedömning av arbetets kravnivåer, indelas arbetet i tre olika kravnivågrupper.
Bedömningen utgår från tre kravfaktorer, dvs. kunskapen som arbetet kräver, ansvaret som arbetet förutsätter och belastningen som det medför.
Grovindelningen beaktar även arbetsförhållandena som belastningsfaktorer.
2.1.3 Indelning enligt kravnivå
Om man lokalt kommer överens om ett annat utvärderingssystem ska respektive arbetsplats bestämma vilka faktorer som betonas i bedömningen, bedömningssystemet och antalet kravnivågrupper.
Arbetena på arbetsplatsen indelas i kravnivågrupper med hjälp av faktorer som påverkar arbetets kravnivå.
Faktorer som påverkar kravnivån är den kompetens och det ansvar arbetet förutsätter, belastningen som arbetet medför och arbetsförhållandena.
Kunskaper som arbetet kräver | 45-50 % |
Ansvar som arbetet förutsätter | 30-35 % |
Belastning som arbetet orsakar | 10-15 % |
Arbetsförhållanden | 10-15 % |
Det är även möjligt att komma överens om att använda andra faktorer för att bedöma uppgifternas kravnivå.
Bedömningsfaktorer som använts i den riksomfattande undersökningen om arbetsuppgifternas kravnivå
KUNSKAPERNAS OMFATTNING
OCH DJUP UTBILDNING
KUNSKAPER
KOMPETENS
FÄRDIGH ETER
BEHOV AV NY KUNSKAP
FÄRDIGHET ATT ANVÄNDA REDSKAP
FYSISKA FÄRDIGHETER
OMDÖMESFÖRMÅ GA OCH FÖRMÅGA ATT TA BESLUT
INTERAKTIONS- OCH SAMARBETSFÖRMÅGA
ARBETSERFAREN HET
TEKNISKA FÄRDIGHETER
MATEMATISKA FÄRDIGHETER
SPRÅKLIGA FÄRDIGHETER
PRAKTISKA FÄRDIGHETER
ANDRA FYSISKA FÄRDIGHETER
FÄRDIGHET ATT ORGANISERA
PROBLEMLÖSNIN GSFÄRDIGHETER
Bedömningsfaktorer som använts i den riksomfattande undersökningen om arbetsuppgifternas kravnivå
ANSVAR (SKYLDIGHET ATT SE TILL)
BELASTNING
ARBETSFÖRH
ANSVAR FÖR
ANSVAR FÖR RESULTATET
ANSVAR FÖR ATT ARBETET UTFÖRS
FYSISK BELASTNING
PSYKISK BELASTNING
RISKER OLÄGENHETE
ANSVAR FÖR
ANSVAR FÖR MÄNNISKORNAS
RESULTATANSVAR
EFFEKTER AV DE BESLUT SOM TAS I ARBETET
ANSVAR FÖR VERKSAMHETSFÖRUTSÄTT
ANSVAR FÖR GENOMFÖRANDET OCH UTVECKLANDE AV ARBETET
KRAVFAKTORERNA KAN VARIERA ENLIGT BEHOV I DE BRANSCH- OCH ARBETSPLATSSPECIFIKA TILLÄMPNINGARNA.
Exempel på grovindelning
Bedömningen utgår från tre kravfaktorer, dvs. kunskapen som arbetet kräver, ansvaret som arbetet förutsätter och belastningen som det medför. Genom denna grovindelning fördelas arbetsuppgifterna på tre kravnivåer.
Nivå Beskrivning
1 Rätt kort praktisk erfarenhet, arbetsuppgifter som kräver normalt ansvar arbeten som kräver låg belastning.
2 Arbeten som kräver normal yrkeskunskap och tämligen omfattande ansvar med normal belastning eller arbetsuppgifter som grupp 1 men mer belastande.
3 Arbetsuppgifterna kräver mångsidig och god yrkeskunskap samt betydande ansvar, normalt belastande eller arbetsuppgifter som grupp 2 men mer belastande.
Grovindelningen beaktar även arbetsförhållandena som belastningsfaktorer.
Exempel på indelning av arbetsuppgifterna efter kravnivå | |
Kunskaper som arbetet kräver | |
Beskrivning | Poäng |
Arbetsuppgiften förutsätter kort handledning | 18 |
Arbetsuppgiften förutsätter grundlig handledning och rätt kort arbetserfarenhet | 54 |
Arbetsuppgiften förutsätter yrkesutbildning och lång | |
arbetserfarenhet | 90 |
Ansvar som arbetet förutsätter | |
Beskrivning | Poäng |
Arbetsuppgiften kräver normalt ansvar av sin utförare | 12 |
Arbetsuppgiften kräver relativt stort ansvar av sin utförare | 36 |
Arbetsuppgiften kräver stort ansvar av sin utförare | 60 |
Belastning som arbetet medför
Beskrivning Poäng
Låg belastning 6
Normal belastning 18
Tung belastning 30
Arbetsförhållanden
Beskrivning Poäng
Goda arbetsförhållanden 4
Normala arbetsförhållanden 12
Svåra arbetsförhållanden 20
Med hjälp av indelningen av arbetsuppgifterna enligt kravnivå placeras arbetsuppgifterna i
kravnivågrupper.
Poängsumman uppvisar arbetsuppgifternas kravnivå.
Indelning enligt kravnivå
Kravnivågrupp
Poäng
Den arbetsbetingade löneandelen differentieras utgående från svårighetsgraden.
Antalet trappor väljs särskilt för enskilda arbetsplatser.
2.2 En persons arbetsprestation
2.2.1 Vid bedömningen av arbetstagarens arbetsprestationer granskas hans eller hennes förmåga att utföra arbetsuppgifterna och förmåga och vilja att utveckla kunnandet.
2.2.2 Bedömningen av arbetsprestationen görs av arbetsgivaren eller arbetsgivarens representant. Om grunderna för och förfarandet vid bedömningen av arbetsprestationen avtalas på respektive arbetsplats.
Dessa faktorer kan t.ex. vara arbetsresultat, yrkeskunskap, mångsidighet och användbarhet.
2.2.3 När en enkel arbetsprestation bedöms kan arbetsprestationerna delas upp i t.ex. tre nivåer:
nöjaktiga goda utmärkta
2.2.4 Om en mer analytisk bedömning av arbetsprestationerna behövs, kan man utarbeta poängtabeller för arbetsprestationerna med tyngdpunkt på de faktorer som på arbetsplatsen anses viktiga.
2.2.5 Arbetstagarens kompetens granskas minst en gång om året om man inte lokalt kommer överens om annat.
2.2.6 Den individuella löneandelen utgörs av t.ex.: 2-12 % av den arbetsspecifika lönen, om inte annat avtalats lokalt.
2.2.7 Arbetstagarens individuella löneandel fastställs senast inom fyra månader efter att anställningsförhållandet inletts eller efter att prövotiden har avslutats.
Exempel på bedömning av arbetsprestation
I detta fall bedöms arbetsprestationen med hjälp av fyra faktorer: Arbetsresultatet, yrkeskunskap, mångsidighet och användbarhet.
Arbetsresultat Poäng
Arbetstagarens arbetsresultat är nöjaktiga 10
Arbetstagarens arbetsresultat är goda 30
Arbetstagarens arbetsresultat är utmärkta 50
Yrkesfärdighet Poäng
Arbetstagarens yrkesfärdighet är nöjaktig 10
Arbetstagarens yrkesfärdighet är god 30
Arbetstagarens yrkesfärdighet är utmärkt 50
Mångsidighet Poäng
Arbetstagaren behärskar och utför endast en av 10
arbetsuppgifterna på arbetsplatsen
Arbetstagaren behärskar och utför vissa av 30
arbetsuppgifterna på arbetsplatsen
Arbetstagaren behärskar och utför många av 50
arbetsuppgifterna på arbetsplatsen
Användbarhet i arbetet Poäng
Arbetstagarens användbarhet är nöjaktig 10
Arbetstagarens användbarhet är god 30
Arbetstagarens användbarhet är utmärkt 50
Med hjälp av bedömningen av arbetsprestationen differentieras den individuella lönedelen.
Den individuella löneandelen utgörs av t.ex.: 2-12 %
av procentandelen av arbetstagarens arbetsspecifika lönedel. Även andra variationsintervaller för individuell lönedel används.
3 Lönestruktur
3.1 Personens lönestruktur
En persons lön utgörs av minst två löneandelar, en arbetsbetingad och en individuell. Dessutom kan andra löneandelar som beror på lokala tillämpningar ingå i lönen.
Exempel 1
Personens lönestruktur, tidlön
Övriga löneandelar
(ifall man lokalt har avtalat om dem) Individuell löneandel
Arbetsbetingad löneandel
Exempel 2
Personens lönestruktur, xxxxxxxxx och premielön
Prestationslöneand el
PD
Fast löneandel
Premieandel, t.ex.:
Kvalitet Driftsäkerhet Prestationsandel
Personlig löneandel t.ex.: 2-12 %
Fast del t.ex.: 50-70 %
3.2 Lönestrukturen på arbetsplatsen
Arbetsplatsens lönestruktur utgörs av en trappa i enlighet med kravordningsföljden för de arbetsbetingade lönerna och en personlig andel i enlighet med differentieringen av arbetsprestationen. Antalet differentieringar och skillnaderna i deras djup beror på skillnaderna i arbetsuppgifternas svårighetsgrad och på mål som ställts upp för lönesystemet.
Exempel på lönestrukturen på arbetsplatsen
Lön
Individuell löneandel
Arbetsbetingad löneandel
Svårighet
Lön
Arbetsbetingad löneandel
Svårighets
4 Avlöningssätt
Nedan behandlas de vanligaste avlöningssätten. Det finns flera avlöningssätt att tillgå. Det lönar sig att särskilt uppmärksamma avlöningssätt som stödjer företagets lönsamhet och produktivitet liksom utvecklingen av arbetstagarnas förtjänster.
4.1 Tidlön
Allmän benämning på löner som avser en fast lön som fastställts på förhand per tidsenhet. Lönen är inte nödvändigtvis beroende av arbetsprestationen.
Till tidlönerna räknas bl.a. timlönen och månadslönen.
Lön
Arbetsres
4.2 Prestationslöner
4.2.1 Ackordlöner
Allmänt namn på avlöningssätt där grunden är en pengkoefficient och arbetsmängden. Ackordlönerna är direkt- och delackord.
4.2.1.1 Direkt ackord
Direkt ackord är ett avlöningssätt där hela lönen bestäms utifrån det utförda arbetet. Ackordpriset bestäms som produkten av arbetsvärdet (A) och pengkoefficienten (P).
Lön
Arbetsmän
4.2.1.2 Delackord
Delackord är ett avlöningssätt där lönen bestäms utgående från en fast löneandel och en rörlig löneandel som beror på arbetsmängden. Förhållandet mellan delarna definieras från fall till fall.
Lön
4.2.2 Premielön
Arbetsmän
Resultatet kan mätas med hjälp av mängden, kvaliteten, inbesparningen eller en annan lämplig resultatfaktor. Premielönen benämns ofta enligt vad lönen är bunden till, t.ex. mängdpremie, kvalitetspremie, inbesparningspremie osv.
Lön
Arbetsresul
4.3 Val av avlöningssätt
På varje enskilt arbete tillämpas den avlöningsmetod som lämpar sig bäst. Avlöningssätten väljs arbetsplatsspecifikt.
Arbetstagaren kan påverka arbetsresultatet.
NE
Tidlön
JA
Arbetsresultatet är proportionellt till arbetsmängden.
NE
Premielön
JA
Spridningen av mätningen i arbetet överskrider den
NE
Direkt ackord
JA
Delackord
5 Upprätthållande av avlöning
Man ska omedelbart reagera på ändringar i lönegrunderna, arbetena och arbetsprestationerna
Arbetenas kravnivåer, arbetstagarnas arbetsprestationer och de löneformer som är i bruk justeras om ändringar sker i grunderna till deras fastställning.
På så sätt hålls lönesättningen uppdaterad, rättvis och sporrande.
Litteratur Löneteknik | FFC-TT | TT-Kustannus | |
Grunderna för rättvis avlöning Resultat och lön | WSOY | FFC-TT | TT-Kustannus |
Bedömning av arbetets kravnivå, personlig löneandel, val av löneform och löner om vilka förhandlas lokalt
Undersökta grunder
1 Bedömning av kravnivån i arbetet
Arbetena enligt svårighetsgrad: kompetens, ansvar, belastning, omständigheter
3 Avlöningssätt 4 Lokalt förhandlade
löner
2 Individuell löneandel
Arbetsprestationern a i rangordning
Bestämning minst 2 %
1 Prestationslöner
2 Produktionslöner
3 Direkt ackord
4 Premielöner
5 Tidlöner arbetsbetingade
6 Tidlöner individuella
ALLMÄNT AVTAL KAPITEL 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Utgångspunkter
Parterna strävar efter att främja förhandlingsrelationer och avtalsverksamhet samt påverka förberedandet av möjligheterna till trepartsavtal i samhälleliga beslut.
Parterna strävar efter att utveckla dessa målsättningar genom att utnyttja olika samarbetsformer samt övervaka redan ingångna avtal.
Grundläggande rättigheter
Föreningsfriheten som hör till medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter är okränkbar. Detta gäller både arbetsgivare och arbetstagare. En arbetstagare har rätt att grunda och verka I fackföreningsorganisationer, och han får inte på grund av detta sagas upp eller diskrimineras i sitt arbete. Företagens personal har rätt att välja representanter att företräda dem i ärenden som skall behandlas inom företagen. Rätt att välja representanter samt dessas rättigheter och skyldigheter har fastställts i lagar, i detta avtal och i andra avtal. Som utgångspunkt för avtalsbestämmelserna är säkerhet och hälsa, odiskriminerbarhet och jämlik behandling för den enskilda arbetstagaren.
Arbetsledningens rättigheter
En arbetsgivare har rätt att anställa och avskeda arbetstagare samt leda arbetet.
Parternas förhandlingar och begärande av utlåtanden
När någondera parten föreslår arbetsmarknadsförhandlingar, bör de i mån av möjlighet inledas utan dröjsmål.
Parterna kan tillsammans begära EK:s och FFC:s utlåtande om tolkningen av avtalen.
De av parterna utsedda representanterna har, då särskilt överenskommits med arbetsgivaren, rätt att bekanta sig med förhållandena på de arbetsplatser där de medlemmar som de representerar arbetar.
Förhandsanmälan om arbetskonflikt
Innan man inleder en politisk arbetskonflikt eller sympatistrejk meddelar man riksförlikningsmannen samt vederbörande arbetsgivar- eller arbetstagarförbund i mån av möjlighet minst fyra dagar på förhand. I anmälan skall nämnas orsakerna till, begynnelsetidpunkten för och omfattningen av den påtänkta arbetskonflikten.
Tillämpningsområde
Detta avtal tillämpas med nedan nämnda begränsningar inom företag som är medlemmar i Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbunds medlemsförbund. Med arbetsplats avses i detta avtal en produktionsenhet eller därmed motsvarande funktionell enhet i företag som är medlem i Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund.
Förändring av organisationen och andra dylika förändringar
När verksamheten vid en arbetsplats väsentligt har inskränkts, utvidgats eller genomgått en väsentlig organisationsförändring till följd av att rörelsen överlåts, fusioneras, bolagiseras eller det sker någon annan motsvarande förändring, anpassas samarbetsorganisationen i enlighet med principerna i detta avtal så att den motsvarar den förändrade storleken och strukturen på arbetsplatsen.
Laghänvisningar
Till den del man inte har avtalat om något annat iakttas lagen om samarbete i företag (334/07) och lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006), vilka inte är delar av detta avtal.
KAPITEL 2
SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSEN
Utvecklingsverksamhet
Arbetstagarna och deras representanter skall i enlighet med principerna i detta avtal kunna delta i utvecklandet av arbetsorganisationerna, teknologin, arbetsförhållandena och arbetsuppgifterna samt I genomförandet av förändringarna.
I samband med utvecklingsverksamheten och tillämpningen av eventuell ny teknologi skall man eftersträva att arbetet får ett meningsfullt, omväxlande och utvecklande innehåll samt att produktiviteten förbättras. På så sätt skapar man en möjlighet för arbetstagarna att utvecklas i sitt arbete och öka sina färdigheter för nya arbetsuppgifter
De åtgärder som skall genomföras får inte leda till att belastningen på arbetstagarna ökar så att det medför olägenhet för arbetstagarnas hälsa eller säkerhet.
I samarbete mellan parterna på en arbetsplats följer man med lämpliga mellanrum upp utvecklingen av produktiviteten, produktionen och personalen. Man kommer lokalt överens om behövliga uppföljningssystem och nyckeltal.
Genomförande av samarbetet
Samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna kan ske i en förhandlingsdelegation av varaktig natur, i projektgrupper som skall tillsättas för genomförandet av utvecklingsprojekt eller i förhandlingar mellan arbetsgivaren och personalen. I en projektgrupp som bildas för genomförandet av ett utvecklingsprojekt skall företaget och dess arbetstagare vara jämlikt representerade. Arbetstagarna utser sina egna representanter i första hand bland de arbetstagare som berörs av utvecklingsprojektet.
Om man inte kommer överens om något annat skall en förhandlingsdelegation enligt lagen om samarbete grundas vid företaget eller en del därav, ifall alla personalgrupper så önskar, när personalens antal överstiger 200.
För genomförandet av utvecklingsverksamheten kan man lokalt komma överens om att grunda ett sådant samarbetsorgan som behandlar frågor som hör till utvecklingsverksamheten. Det kan ersätta separata samarbetskommittéer och arbetarskyddskommissioner samt andra motsvarande kommittéer. Samma samarbetsorgan kan också ansvara för åtgärder och planer enligt lagen om samarbete, lagen om tillsyn över arbetarskyddet, lagen om företagshälsovård (743/78) och lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/86), i den omfattning man lokalt kommer överens om.
Ifall arbetsgivaren vid företagets utvecklingsverksamhet anlitar en utomstående konsults tjänster ansvarar arbetsgivaren för att konsultbolagets verksamhet är förenlig med detta avtal.
Det är viktigt att planeringen av utvecklingsåtgärder och genomförandet av dessa i praktiken kopplas nära samman med företagets personalpolitik, i synnerhet med anställning av personal, främjande av jämställdhet, interna förflyttningar, utbildning, information, arbetarskydd, upprätthållande av arbetsförmågan och företagshälsovård.
Verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan
Verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan på arbetsplatserna sker i samarbete mellan linjeledningen, personaladministrationen, företagshälsovården och arbetarskyddsorganisationen. Principerna för verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan, genom vilka man upprätthåller arbetsförmågan hos personerna i arbete och förmågan att klara sig i arbetet, tas in i verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet eller i verksamhetsplanen för företagshälsovården. Enligt överenskommelse kan ovan nämnda principer också tas in i den utvecklingsplan som skall uppgöras på arbetsplatsen eller i någon annan motsvarande plan. Arbetarskyddschefen och arbetarskyddsfullmäktigen skall delta i uppgörandet, genomförandet och uppföljningen av planen.
KAPITEL 3
SAMARBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSORGANISATIONER
3.1
Bestämmelser angående förtroendemän Val av förtroendeman
Med förtroendeman avses i detta avtal, om inte annat framgår av texten, av en fackavdelning utvald huvudförtroendeman och förtroendeman för en arbetsavdelning
eller motsvarande enhet. Med fackavdelning avses i detta avtal registrerade underföreningar till de undertecknade fackförbunden.
Förtroendemannen bör vara en arbetstagare vid ifrågavarande arbetsplats och vara förtrogen med förhållandena på arbetsplatsen. Ifall det för arbetsplatsen har valts endast en förtroendeman är han sådan huvudförtroendeman som avses i detta avtal. Man kan lokalt avtala om att huvudförtroendemannen sköter arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter eller tvärtom.
Förutom val av huvudförtroendeman avtalar man lokalt, på basis av fackavdelningens förslag, om för vilken avdelning eller enhet som motsvarar en avdelning det skall väljas en förtroendeman. I dylika fall skall man fästa uppmärksamhet vid att de avtalade verksamhetsområdena är ändamålsenliga och till sin täckning sådana att de främjar handläggning av ärenden enligt förhandlingssystemet. Vid bedömningen skall man också beakta bl.a. antalet arbetstagare vid ifrågavarande avdelning och även med tanke på skiftarbete förtroendemannens möjligheter att träffa arbetstagarna vid avdelningen. Man kan lokalt komma överens om att ovan nämnda förtroendeman sköter arbetarskyddsombudets uppgifter eller tvärtom.
Fackavdelningen har rätt att förrätta valet av förtroendeman på arbetsplatsen. Ifall valet förrättas på arbetsplatsen skall fackavdelningens samtliga medlemmar beredas tillfälle att delta i valet. Anordnandet och förrättandet av valet får dock inte störa arbetet. Om valtider och vallokaler ska avtalas med arbetsgivaren senast 14 dygn före förrättandet av valet. Arbetsgivaren bereder de av fackavdelningen utsedda personerna möjlighet att förrätta valet
Uppgifter
Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att fungera som fackavdelningens representant i frågor som gäller tillämpning av kollektivavtalet.
Förtroendemannen representerar fackavdelningen i frågor som gäller tillämpning av arbetslagstiftningen och i allmänhet i frågor som gäller relationerna mellan arbetsgivaren och arbetstagaren samt i frågor som gäller utvecklande av företaget. Förtroendemannens uppgift är också att för sin del verka för upprätthållande och utvecklande av förhandlings- och samarbetsverksamheten mellan företaget och dess personal.
Förhandlingsordning
Ifall det uppstår oklarhet eller meningsskiljaktighet om en arbetstagares lön eller om tillämpningen av lagar eller avtal som ansluter sig till arbetsförhållandet, skall förtroendemannen ges alla de uppgifter som påverkar utredningen av fallet.
En arbetstagare bör utreda en fråga som ansluter sig till hans arbetsförhållande med sin förman. Om arbetstagaren inte har lyckats reda ut nämnda ärende direkt med sin förman, kan han föra ärendet vidare till förhandlingar mellan avdelningens eller motsvarande enhets förtroendeman och arbetsgivarens representant. Om ärendet inte kan utredas på detta sätt kan ovan nämnda förtroendeman överföra ärendet till huvudförtroendemannen.
När de lokala parterna gemensamt kräver det har de förbund som omfattas av kollektivavtalet rätt att sända sin representant till den lokala tvisteförhandlingen.
Om en meningsskiljaktighet som uppkommit på arbetsplatsen inte kan lösas lokalt, iakttas förhandlingsordningen enligt kollektivavtalet.
Om meningsskiljaktigheten gäller upphörande av arbetsförhållandet för en sådan förtroendeman som avses i detta avtal, skall dessutom lokala förhandlingar och förhandlingar mellan förbunden inledas och föras omedelbart efter att grunden för indragningen har bestridits.
3.2
Bestämmelser angående arbetarskydd
För verkställandet av arbetarskyddssamarbetet utser arbetsgivaren en arbetarskyddschef. Arbetstagarnas rätt att välja arbetarskyddsfullmäktig och vicefullmäktig bestäms i enlighet med lagen om tillsynen over arbetarskyddet och om sökande av ändring i arbetarskyddsärenden.
Uppgifter
Vid sidan av övriga uppgifter som ligger inom arbetarskyddets samarbetsområde är det arbetarskyddschefens uppgift att arrangera, upprätthålla och utveckla arbetarskyddssamarbetet. Arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter bestäms enligt lagen och förordningen om tillsynen över arbetarskyddet. Dessutom sköter arbetarskyddsfullmäktigen andra uppgifter som enligt andra lagar och avtal ankommer på honom. Ifall det inte avtalats lokalt om andra uppgifter har ett skyddsombud till uppgift att delta i handläggningen och förverkligandet av de samarbetsfrågor inom arbetarskyddet, vilka hänför sig till hans verksamhetsområde. En vicefullmäktig handhar, då arbetarskyddsfullmäktigen är förhindrad, sådana på arbetarskyddsfullmäktigen ankommande uppgifter, vilkas skötsel inte kan uppskjutas tills arbetarskyddsfullmäktigens förhinder upphört.
Ombud
Lokalt avtalas om val av skyddsombud samt om deras antal, uppgifter och verksamhetsområde i enlighet med samma urvalsprinciper som avtalats i tredje stycket punkt 3.1 beträffande valet av förtroendeman. Dessutom skall arbetarskyddsrisker och andra faktorer som påverkar arbetsförhållandena beaktas. Arbetstagarna utser skyddsombudet bland sig.
Kommission
Om val av övriga samarbetsorgan som främjar arbetarskydd samt om en ändamålsenlig samarbetsform avtalas lokalt med beaktande av arbetsplatsens karaktär och omfattning, antalet arbetstagare och uppgifternas natur samt övriga omständigheter. Om man inte kommit överens om en annan samarbetsform, tillsätts en arbetarskyddskommission för arbetarskyddssamarbetet.
Begränsning av tillämpningsområdet
Bestämmelserna om arbetarskydd i detta avtal tillämpas när minst 20 arbetstagare regelbundet arbetar på arbetsplatsen. Avvikande från vad som föreskrivs i föregående mening, bör arbetarskyddsfullmäktig utses på motsvarande sätt, när antalet arbetstagare är minst 10.
3.3
Meddelanden
Fackavdelning eller motsvarande enhet skall skriftligen meddela arbetsgivaren om valda förtroendemän, om när suppleanten fungerar som huvudförtroendemannens ställföreträdare, om när arbetarskyddsfullmäktig eller skyddsombud handhar förtroendemannauppgifter och om när förtroendemännen handhar arbetarskyddsuppgifter. Arbetarskyddsfullmäktigen skall skriftligen meddela arbetsgivaren om när suppleanten fungerar som arbetarskyddsfullmäktigens ställföreträdare. Arbetsgivaren meddelar förtroendemännen vem som sköter förhandlingarna med dem på företagets vägnar.
Om huvudförtroendemannen inte kan utföra sina uppgifter under minst en månad och frånvaron fortgår utan att någon anmälan lämnats till arbetsgivaren fungerar suppleanten som huvudförtroendeman. Om arbetarskyddsfullmäktigen inte kan utföra sina uppgifter under minst en månad och frånvaron fortgår utan att någon anmälan lämnats till arbetsgivaren fungerar suppleanten som arbetarskyddsfullmäktig även i andra situationer än vad som framgår av 3.2 i det Allmänna avtalet.
Om förtroendemannens suppleant sköter förtroendemannauppgifterna eller vicearbetarskyddsfullmäktig sköter arbetarskyddsfullmäktiges uppgifter under minst två veckor, betalas månadsersättningen för denna tid till honom eller henne.
KAPITEL 4
BESTÄMMELSER ANGÅENDE FÖRTROENDEMÄNNENS, ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS OCH SKYDDSOMBUDETS STÄLLNING
4.1
Befrielse från arbete och ersättning för inkomstbortfall Befrielse
För handläggande av uppgifterna beviljas huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen vid behov tillfällig, regelbundet återkommande eller total befrielse från arbetet. Andra förtroendemän än huvudförtroendemannen, skyddsombudet samt andra representanter för personalen, vilka enligt detta avtal deltar i samarbete mellan företaget och personalen, beviljas vid behov tillfällig befrielse från arbetet.
När man bedömer behovet av befrielse skall man beakta bl.a. antalet arbetstagare som hör till ifrågavarande personalgrupp, produktionens och verksamhetens natur samt mängden uppgifter.
Ifall huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen är befriade från arbetet under regelbundet återkommande tider, skall de i första hand sköta sina uppgifter under denna tid. För handläggande av ofrånkomliga ärenden skall arbetsledningen dock bevilja befrielse från arbetet vid en tidpunkt som är lämplig med hänsyn till arbetet. Arbetsgivaren betalar ersättning till huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen för inkomstbortfallet för ovan nämnda tider.
Om man inte har avtalat annorlunda om arbetarskyddsfullmäktigens befrielse från arbetet, beräknas arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning enligt de branschvisa koefficienterna som trädde i kraft 1.4.1986. Befrielsen är dock alltid minst fyra timmar under fyra på varandra följande veckor.
Ifall förtroendemanna- och arbetarskyddsfullmäktigeuppgifter har sammanslagits för en och samma person, beaktas detta som en ökande faktor när man kommer överens om befrielse från arbetet.
Ersättning för inkomstbortfall
Arbetsgivaren ersätter den förtjänst som en i detta avtal avsedd representant för personalen går miste om under arbetstid när han deltar i lokala förhandlingar med arbetsgivarens representanter eller när han annars utför med arbetsgivaren överenskomna uppgifter.
Om en förtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig, ett skyddsombud eller en medlem av arbetarskyddskommissionen eller annat samarbetsorgan som motsvarar arbetarskyddskommissionen utför med arbetsgivaren överenskomna uppgifter utom ordinarie arbetstid, betalas för sålunda förlorad tid övertidsersättning eller så överenskommer man med honom om annan extra ersättning.
Den medeltimförtjänst som används vid beräkningen av ersättning för inkomstbortfall avtalas branschvis, om man inte mellan förbunden kommit överens om ersättning av inkomstbortfall på något annat sätt.
4.2
Ställning Anställningsförhållande
En förtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig, ett skyddsombud och andra representanter för personalen är i sina arbetsförhållanden till arbetsgivaren i samma ställning oberoende av om de handhar sina förtroendeuppgifter vid sidan av sina egna arbeten eller om de blivit delvis eller helt och hållet befriade från sina arbeten. De är skyldiga att själva följa allmänna arbetsvillkor, arbetstider och arbetsledningens order samt andra ordningsföreskrifter.
Verksamhetsutrymmen
För huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen ordnar arbetsgivaren ett ändamålsenligt utrymme där de för deras arbete behövliga tillbehören kan förvaras. När arbetsplatsens storlek förutsätter ett särskilt arbetsrum arrangerar arbetsgivaren ett ändamålsenligt rum, där de för skötseln av uppgifterna nödvändiga diskussionerna kan föras. För skötseln av sina uppgifter har huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen rätt att använda företagets sedvanliga kontors- o.d. material. Om praktiska arrangemang avtalas lokalt.
Löne- och omplaceringsskydd
En förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs möjligheter att förkovra sig eller avancera i sitt yrke får inte försämras på grund av ifrågavarande uppgift. Han får inte medan han sköter denna syssla eller med anledning därav flyttas till ett sämre avlönat arbete än det han hade då han valdes till ifrågavarande uppgift. Han får inte heller förflyttas till ett arbete av mindre värde, ifall arbetsgivaren kan erbjuda honom annat arbete som motsvarar hans yrkesskicklighet. Om en till huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig vald persons ordinarie arbete försvårar skötseln av förtroendeuppgifterna, bör åt honom ordnas ett annat arbete med beaktande av förhållandena på arbetsplatsen och av hans yrkesskicklighet. Ett dylikt arrangemang får inte medföra en sänkning av förtjänsten. Förtjänstutvecklingen för en huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig bör motsvara förtjänstutvecklingen i företaget. Förtjänstutvecklingen bedöms minst en gång per år på lokalt avtalat sätt.
Ifall man tillfälligt är tvungen att flytta ett arbetarskyddsombud till ett arbete utanför hans egentliga verksamhetsområde, skall man eftersträva att förflyttningen inte i oskälig utsträckning medför olägenheter för skötseln av arbetarskyddsombudsuppgifterna.
Upprätthållande av yrkesskickligheten
Efter att en huvudförtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs förtroendeuppgifter har upphört bör han tillsammans med arbetsgivaren utreda huruvida hans yrkesskicklighet som arbetstagare bibehållits eller förutsätter yrkesutbildning för återgång till den tidigare uppgiften eller motsvarande arbete. Arbetsgivaren arrangerar den utbildning som utredningen förutsätter. När man avväger vad utbildningen bör innehålla beaktas hur lång befrielsen från arbetet varit, verksamhetsperiodens längd och de ändringar som skett i arbetsmetoderna under denna tid.
Överlåtelse av rörelse
Huvudförtroendemans och arbetarskyddsfullmäktigs ställning fortgår som sådan trots överlåtelse av rörelse, om den överlåtna rörelsen eller del av denna förblir självständig. Om rörelsen som överlåts eller del av denna mister sin självständighet är förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig berättigad till efterskydd för en viss tid efter att uppdraget upphört enligt punkt 4.3 i denna överenskommelse.
4.3
Anställningsskydd
Ekonomiska och produktionstekniska uppsägningsgrunder
Om företaget säger upp eller permitterar personal på grund av ekonomiska eller produktionstekniska orsaker, får huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen inte sägas upp eller permitteras ifall produktionsenhetens verksamhet inte helt nedläggs. Ifall man gemensamt med huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen kan konstatera att han inte kan erbjudas arbete som motsvarar hans yrke eller annars är lämpat för honom, kan dock avvikelser från denna regel göras.
Individuellt skydd
Annan förtroendeman än huvudförtroendemannen kan enligt 7 kap. 10 § 2 mom. arbetsavtalslagen sägas upp eller permitteras endast när arbetet upphör helt och hållet och arbetsgivaren inte kan ordna sådant arbete som motsvarar förtroendemannens yrkesskicklighet eller som annars är lämpligt eller omskola honom eller henne för annat arbete på det sätt som avses i 7 kap. 4 § arbetsavtalslagen.
En förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal får inte sägas upp på individuella grunder ifall inte majoriteten av de arbetstagare förtroendemannen representerar givit sådant samtycke som avses i 7 kap. 10 § 1 mom. arbetsavtalslagen.
En förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal får inte hävas eller som hävt behandlas i strid med bestämmelserna i 8 kap. 1-3 § arbetsavtalslagen. Hävning av arbetsavtalet på den grund att han eller hon skulle ha brutit mot ordningsföreskrifterna är inte möjlig, ifall han eller hon inte samtidigt upprepade gånger och i väsentlig grad samt oaktat varning försummat att fullgöra sina arbetsförpliktelser.
Kandidatskydd
Ovan nämnda bestämmelser om anställningsskydd skall också tillämpas på en huvudförtroendemannakandidat som uppställts av fackavdelningens möte och om vilken fackavdelningen lämnat skriftligt meddelande till arbetsgivaren. Bestämmelserna skall också tillämpas på en arbetarskyddsfullmäktigekandidat, om vars kandidatur skriftligen meddelats till arbetarskyddskommissionen eller annat motsvarande samarbetsorgan. Kandidatskyddet börjar dock tidigast 3 månader före den kandiderande huvudförtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigens mandattid börjar och upphör för annan än den i valet valdas del när valresultatet konstaterats.
Efterskydd
Bestämmelserna angående anställningsskydd skall ännu sex månader efter att huvudförtroendemanna- eller arbetarskyddsfullmäktigeuppdraget upphört tillämpas på en arbetstagare som verkat som huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig.
Ersättningar
Ifall en förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal avslutats i strid mot detta avtal, skall arbetsgivaren erlägga en ersättning till honom eller henne som motsvarar minst 10 månaders och högst 30 månaders lön. Ersättningen skall fastställas enligt grunderna i 12 kap. 2 § 2 mom. arbetsavtalslagen. Om rättigheterna enligt detta avtal har kränkts skall detta beaktas som faktor som höjer ersättningens storlek. När antalet arbetstagare och funktionärer som regelbundet arbetar vid en produktionsenhet eller motsvarande funktionell enhet är 20 eller färre, är ovan nämnda ersättning för arbetarskyddsfullmäktigens del minst 4 månaders lön och högst en ersättning enligt 12 kap. 2 § 1 mom.
Ersättningen för sådan permittering som enligt denna överenskommelse är ogrundad fastställs på basis av 12 kap. 1 § 1 mom. arbetsavtalslagen.
4.4
Ställföreträdare
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på huvudförtroendemannasuppleant och vicefullmäktig som sköter arbetarskyddsfullmäktigeuppgift under den tid som de enligt i detta avtal avsett meddelande fungerar som ställföreträdare.
KAPITEL 5
ARBETSGIVARENS INFORMATIONSSKYLDIGHET
Uppgifter om lönestatistik och personal
Om man inte branschvis eller lokalt kommer överens om något annat har huvudförtroendemannen rätt att för skötseln av sina uppgifter få uppgifter motsvarande TT:s kvartalsstatistik om arbetstagarnas förtjänstnivå och struktur inom hans verksamhetsområde omedelbart efter att TT:s lönestatistik har färdigställts, förutsatt att de löneuppgifter som skall samlas in om företaget kan grupperas enligt statistikindelningen inom branschen. Uppgifter om inkomst för en grupp med färre än sex arbetstagare ges inte.
Om det inom branschen eller på arbetsplatsen inte finns lönestatistik som förutsätts ovan, skall man skilt avtala om de löneuppgifter som skall ges till huvudförtroendemannen.
Huvudförtroendemannen har dessutom rätt att skriftligen få uppgifter om namn och lönegrupp eller motsvarande för arbetstagarna inom hans verksamhetsområde samt uppgifter om tidpunkten när ett arbetsförhållande inletts, om man inte branschvis eller lokalt avtalar om annat. Uppgifterna ges en gång om året för de arbetstagare som då är anställda vid företaget.
Huvudförtroendemannen har rätt att göra sig förtrogen med de arbetsprissättningssystem som gäller i företaget samt med regler och beräkningsgrunder för miljötillägg som används vid olika löneformer. Huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att få uppgifter om underentreprenörer som verkar inom deras verksamhetsområde och om arbetskraften som är anställd hos dessa på arbetsplatsen.
Uppgifter om utomstående arbetskraft
Arbetsgivaren meddelar på förhand huvudförtroendemannen om utomstående arbetskraft som deltar i produktions- och servicearbeten. Om detta inte på grund av arbetets brådskande karaktär eller annan motsvarande orsak är möjligt, kan meddelandet av uppgifterna under dessa förhållanden också ske i efterhand utan dröjsmål. Ovan nämnda uppgifter meddelas också i mån av möjlighet arbetarskyddsfullmäktigen.
Läroavtals- och utbildningsavtalselever
Arbetsgivaren är skyldig att meddela huvudförtroendemannen om nya läroavtals- och utbildningsavtalselever.
Arbetstidsbokföring
Huvudförtroendemannen har rätt att göra sig förtrogen med den förteckning som i
enlighet med arbetstidslagen (872/2019) uppgörs over nöd- och övertidsarbete, på det sätt som arbetarskyddsfullmäktig har rätt till enligt lag.
Uppgifternas konfidentiella natur
Huvudförtroendemannen erhåller ovan nämnda uppgifter konfidentiellt för att utföra sina uppgifter.
Författningar
Arbetsgivaren anskaffar för arbetarskyddsfullmäktig, arbetarskyddsombud och andra arbetarskyddsorgan sådana lagar, förordningar och andra arbetarskyddsbestämmelser som är nödvändiga vid skötseln av dessas uppgifter.
Uppgifter angående företaget
Arbetsgivaren bör för personalen eller dess representanter presentera:
När företagets bokslut fastställts en redogörelse för företagets ekonomiska situation enligt bokslutet.
Minst två gånger per räkenskapsår en enhetlig utredning över företagets ekonomiska situation, av vilken framgår framtidsutsikterna för företagets produktion, sysselsättningsläge, lönsamhet och kostnadsstruktur.
Årligen en personalplan som innehåller uppskattningar av förväntade förändringar i personalens antal, kvalitet och ställning.
Ofördröjligen betydande förändringar av ovan nämnda uppgifter.
I de företag där antalet anställda regelbundet är minst 30 ges företagets bokslutsuppgifter enligt 11 § 2 mom. lagen om samarbete inom företag skriftligt till personalens representanter på begäran.
I samband med presentation av bokslutsuppgifter, redogörelser för företagets ekonomiska situation och personalplaner är det ändamålsenligt att informera personalen eller dess representanter om olika verksamhetsenheters resultat, produktion och utsikter beträffande utvecklingen med hjälp av nyckeltal som klargör dessa.
De allmänna principer eller anvisningar som skall iakttas i företaget vid skötseln av personalärenden samt företagets verksamhets- och personalorganisation skall på arbetsplatsen bringas till personalens kännedom.
Parterna rekommenderar att man i samband med presentationen av ovan avsedda uppgifter beträffande företagets ekonomi i mån av möjlighet också skall redogöra för de allmänna konjunkturmässiga och ekonomiska utsikterna för branschen.
Sekretessplikt
När företagets arbetstagare eller personalens representanter i enlighet med detta avtal har fått uppgifter om arbetsgivarens affärs- eller yrkeshemligheter får dessa uppgifter behandlas endast mellan de arbetstagare och representanter för personalen vilka saken berör, om inte arbetsgivaren och de som är berättigade att erhålla information avtalar annorlunda sinsemellan. När arbetsgivaren meddelar om sekretessplikten bör han
precisera vilka uppgifter som omfattas av sekretessplikten och hur lång tid uppgifterna skall hemlighållas.
Innan arbetsgivaren meddelar att det är fråga om en affärs- eller yrkeshemlighet presenteras grunderna för sekretessplikten för vederbörande arbetstagare eller representant för personalen.
KAPITEL 6
PERSONALENS INBÖRDES INFORMATIONSVERKSAMHET OCH ORDNANDE AV MÖTEN
En registrerad underförening till ett förbund som är part i det kollektivavtal som skall tillämpas på arbetsplatsen och dess avdelning eller fackklubb på arbetsplatsen har rätt att på arbetsplatsen eller i andra överenskomna lokaler arrangera möten i arbetsmarknadsärenden eller frågor angående arbetsförhållandena på arbetsplatsen enligt vad man kommit överens om mellan centralorganisationerna, branschvis eller i enlighet med hävdvunnen praxis på arbetsplatsen.
En sammanslutning av personalen som avses i föregående stycke har rätt att utom arbetstid, antingen innan arbetstiden börjar, på måltidsrasten eller efter arbetstiden till sina medlemmar dela ut möteskallelser, skriftliga meddelanden som ansluter sig till anställningsförhållandena på arbetsplatsen eller till arbetsmarknadsfrågor i allmänhet i matsalen, omklädningsrummen eller i andra med arbetsgivaren överenskomna motsvarande lokaler utanför den egentliga arbetsplatsen, t.ex. utanför fabrikssalen o.d. I meddelandet bör antecknas vem som utfärdat detta.
Ifall det på arbetsplatsen utkommer ett för personalen avsett informationsblad har ovan nämnda sammanslutning av personalen rätt att använda detta för att kungöra ovan nämnda möteskallelser eller meddelanden, eller offentliggöra dem på en anslagstavla som arbetsgivaren anvisat arbetstagarna. Uppgiftslämnaren ansvarar för innehållet på anslagstavlan och för skötseln av denna.
KAPITEL 7 UTBILDNING
7.1
Yrkesutbildning
Då arbetsgivaren ger en arbetstagare yrkesutbildning eller skickar honom till utbildning som ansluter sig till hans yrke ersätts de direkta kostnader utbildningen ger upphov till och inkomstbortfallet för ordinarie arbetstid, om man inte i vederbörande kollektivavtal avtalat annorlunda. Sker utbildningen helt och hållet utom arbetstid ersätts direkta kostnader föranledda därav. Att det är fråga om en utbildning enligt denna paragraf konstateras innan anmälan görs till utbildningen.
Med direkta kostnader avses resekostnader, kursavgifter, kostnader för det undervisningsmaterial som krävs enligt kursprogrammet, kostnader för helpension vid internatkurser och beträffande andra än internatkurser resekostnadsersättningar som fastställs enligt vederbörande kollektivavtal. Inkomstbortfall för ordinarie arbetstid ersätts både för kurs- och restiden. För utbildning utom arbetstid eller för den tid som använts till resor som är nödvändiga att genomföra vid nämnda utbildning betalas ingen ersättning. Lönen för en person som är anställd mot vecko- eller månadslön sjunker inte för den tid kursen och resorna varar.
7.2
Gemensam utbildning
Utbildning som främjar samarbete på arbetsplatsen anordnas av centralorganisationerna eller deras medlemsförbund gemensamt, samarbetsorganen mellan centralorganisationerna eller mellan deras medlemsförbund eller av arbetsgivar- och arbetstagarparten gemensamt på arbetsplatsen eller annan plats.
Parterna konstaterar att en gemensam utbildning vanligtvis sker på det mest ändamålsenliga sättet specifikt för varje arbetsplats, varvid de lokala förhållandena på bästa möjliga sätt beaktas.
Grundkurser i arbetarskyddssamarbete samt specialkurser som krävs för arbetarskyddssamarbetet är sådan gemensam utbildning som avses i denna punkt. Under förutsättningarna i detta avtal kan en medlem i arbetarskyddskommittén, arbetarskyddsfullmäktig, vicefullmäktig och arbetarskyddsombudet delta i en grundkurs. Arbetarskyddsfullmäktig kan under samma förutsättningar delta i en specialkurs.
Till den som deltar i utbildning utbetalas ersättning enligt punkt 7.1. Om deltagande i utbildning avtalas, beroende på utbildningens natur, lokalt i ifrågavarande samarbetsorgan eller mellan arbetsgivaren och förtroendemannen.
Bestämmelserna om gemensam utbildning tillämpas också vid utbildning som hänför sig till medinflytandesystem och lokala avtal. Också mellan arbetsgivare och vederbörande person kan avtal om deltagande i utbildning ingås. Parterna rekommenderar att deras egna och medlemsförbundens utbildningsanstalter och medlemsförbunden gemensamt vidtar åtgärder för att ordna olika utbildningsalternativ som gäller medinflytandesystem och lokala avtal. Parternas utbildningsarbetsgrupp följer upp hur det ovan nämnda utbildningsutbudet förverkligas.
7.3
Fackföreningsutbildning, bevarande av arbetsförhållandet och anmälningstider
Arbetstagarna bereds tillfälle att delta i kurser som arrangeras av FFC eller dess medlemsförbund och som pågår en månad eller kortare tid, utan att arbetsförhållandet på denna grund avbryts. Detta förutsätter att deltagandet sker utan att föranleda kännbar olägenhet för produktionen eller företagets verksamhet. Vid bedömningen av ovan nämnda olägenhet beaktas arbetsplatsens storlek. I nekande fall meddelas huvudförtroendemannen senast 10 dagar innan kursen börjar orsaken till varför beviljande av ledighet skulle medföra kännbar olägenhet. I dylika fall rekommenderas att man gemensamt skall sträva efter att klargöra en eventuell ny tidpunkt då inget hinder för deltagande i kursen föreligger.
Anmälan om avsikt att delta i en kurs bör göras så tidigt som möjligt. När kursen pågår högst en vecka bör anmälan göras senast tre veckor innan kursen börjar, och senast sex veckor innan kursen börjar, när det gäller längre kurser.
Innan en person deltar i ovan avsedd utbildning bör han med arbetsgivaren komma överens om de åtgärder deltagandet orsakar samt uttryckligen på förhand konstatera huruvida det är fråga om en sådan utbildning för vilken arbetsgivaren betalar ersättning till arbetstagaren enligt denna överenskommelse. Samtidigt skall omfattningen av ersättningen klargöras.
7.4
Ersättningar
För kurser, som arrangeras vid FFC:s eller dess medlemsförbunds kurscentraler eller på grund av särskilda skäl på ett annat ställe och som utbildningsarbetsgruppen har godkänt, och som är nödvändiga med tanke på ifrågavarande persons arbetsuppgifter, är arbetsgivaren skyldig att till en förtroendeman, suppleant för huvudförtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktig, vice arbetarskyddsfullmäktig, medlem i arbetarskyddskommission och till ett skyddsombud betala ersättning för inkomstbortfall; till ovan nämnda förtroendemän för högst en månad och till personer med arbetarskyddsförtroendeuppdrag för högst två veckor. Under samma förutsättningar betalas ersättning till en fackavdelnings ordförande för deltagande i utbildning som ansluter sig till förtroendemannaverksamhet och som arrangeras i ovan nämnda kurscentraler för högst en månad, ifall han arbetar inom ett företag med minst 100 anställda inom ifrågavarande bransch och den fackavdelning han leder har minst 50 medlemmar.
Dessutom betalas till kursarrangören en mellan centralorganisationerna överenskommen måltidsersättning, som erläggs till arbetstagare som avses i stycket ovan, för varje sådan kursdag för vilken utbetalas ersättning för inkomstbortfall, såsom ersättning för de av kursen orsakade måltidskostnaderna.
Arbetsgivaren är skyldig att betala ovan i denna punkt nämnda ersättningar till samma person endast en gång för samma eller till innehållet motsvarande utbildning.
7.5
Sociala förmåner
Deltagande i fackföreningsutbildning som avses i avtalet medför inte fram till en månads gräns någon minskning av semester-, pensions eller andra därmed jämförbara förmåner.
KAPITEL 8
ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT
8.1
Allmänt
Anlitande av utomstående arbetskraft sker bland företagen i två former. Å ena sidan baserar sig anlitande av utomstående arbetskraft på handels-, leverans-, ackords-, hyres- och uppdrags-, arbets- o.dyl. avtal mellan två självständiga företagare, varvid ifrågavarande arbete utförs av den utomstående företagaren utan att den andra avtalsparten befattar sig med arbetsprestationen. Den verksamhet som baserar sig på ett dylikt avtal kallas i praktiken i allmänhet underleverans eller underentreprenad.
Å andra sidan baserar sig utnyttjandet av utomstående arbetskraft på s.k. hyrning av arbetskraft, varvid det andra företagets arbetstagare (lånemän) utför arbete för ett annat företag under sistnämndas ledning och uppsikt.
Situationerna som nämns i första stycket ovan kallas nedan för underleverans och de situationer som nämns i andra stycket för hyrd arbetskraft.
I avtal som gäller underleverans eller uthyrning av arbetskraft intas ett villkor, enligt vilket underleverantören och det företag som hyr ut arbetskraft förbinder sig att iaktta det allmänna kollektivavtalet inom sin bransch samt arbets- och sociallagstiftningen.
8.2
Underleverans
Om man på grund av underleveransen undantagsvis är tvungen att reducera företagets arbetskraft, skall företaget sträva till att placera ifrågavarande arbetstagare i andra uppgifter inom företaget, och om detta inte är möjligt, uppmana underleverantören att, om denne behöver arbetskraft, med tidigare löneförmåner anställa friställda arbetstagare som lämpar sig för underleveransarbetet.
Ett arbetsavtal får inte utformas som om det skulle vara fråga om ett ackordsavtal mellan självständiga företagare då det i själva verket är fråga om ett arbetsavtal.
8.3
Hyrd arbetskraft
Företagen skall begränsa användningen av hyrd arbetskraft till att utjämna arbetstoppar eller i övrigt för att utföra sådana uppgifter som tids- eller kvalitetsmässigt är begränsade, när det på grund av arbetets brådskande natur, begränsad tid, yrkesskicklighetskrav, specialredskap eller andra motsvarande orsaker inte kan utföras av företagets egna arbetstagare.
Anlitande av hyrd arbetskraft är osunt ifall det uppstår situationer där annan arbetsgivares lånemän en längre tid arbetar i normala arbetsuppgifter vid sidan av företagets fast anställda arbetstagare och under företagets arbetsledning.
Företagen som anlitar hyrd arbetskraft ska på huvudförtroendemannens begäran redogöra för frågorna kring dylika arbetstagares arbete.
Om anlitande av hyrd arbetskraft kan lokalt avtalas annat.
KAPITEL 9 GILTIGHET
Avtalet gäller som en del av kollektivavtalet. KEMIINDUSTRIN RF
INDUSTRIFACKET RF
BERÄKNANDE AV ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGS TIDSANVÄNDNING
Schema: antalet arbetstagare som arbetarskyddsfullmäktig
representerar x koefficienten för näringsgrenen = tid i timmar/4 veckor
Branschvis koefficient fr.o.m. 1.4.1986 | Näringsg ren | |
0.305 | 1 | Malmbrytning och annan brytning av mineraliska |
0.291 | 2 | produkter; tillverkning av sprängämnen Husbyggnadsverksamhet; stenhuggning och slipning; |
0.276 | 3 | krossning till makadam Tillverkning av trävaror och byggnadsmaterial |
0.261 | 4 | Framställning av mineralarbeten som ej nämnts på annan |
0.246 | 5 | plats (t.ex. bergull); tillverkning av metaller; slakterier Tillverkning av metallprodukter, byggande av fartyg och |
0.216 | 6 | båtar; tillverkning av rälsfordon Tillverkning av träförpackningar och träarbeten; glas och |
0.208 | 7 | glasproduktstillverkning; massa- och papperstillverkning; jord- och vattenbyggnadsverksamhet Tillverkning av läskedrycker; maskintillverkning; |
0.201 | 8 | tillverkning av bilar och flygplan samt andra transportmedel; tillverkning av möbler som inte är av metall; framställning av byggnadskeramik, cement och murbruk Tillverkning av plastprodukter; framställning av |
0.193 | 9 | industrikemikalier; tillverkning av gödselämnen och bekämpningsmedel; tillverkning av däck; annan tillverkning av kemiska varor och gummivaror; framställning av målfärg, lack, tvättmedel och kosmetiska ämnen Tillverkning av porslinprodukter och lerkärl; köttförädling; |
0.186 | 10 | framställning av oljor och fetter; framställning av kvarnprodukter; tillverkning av drycker (utom läskedrycker); tillverkning av cyklar och motorcyklar; framställning av fiskprodukter; framställning av socker; tillvaratagande av annan (än under punkt 1 nämnda) malmer Petroleumraffinering, tillverkning av elektrotekniska |
0.179 | 11 | industri- och hushållsmaskiner; lädertillverkning, tillverkning av konstämnen Tillverkning av vegetabilier, frukter, bageriprodukter, |
choklad och sötsaker samt övrig livsmedelstillverkning; fodertillverkning; tillverkning av data- och kontorsmaskiner |
0.171 12 Tillverkning av rep, snören och nät samt övriga
textilprodukter; tillverkning av pappers- och kartongförpackningar och av övriga pappersprodukter; beredning av pälsverk; tillverkning av väskor och läderarbeten
0.164 13 Tillverkning av instrument och andra finmekaniska
produkter; tillverkning av guldsmedsprodukter, musikinstrument, idrottsredskap o.d.; läkemedelsproduktion; tillverkning av radio- och tv- apparater och övriga datakommunikationsprodukter
Branschvis koefficient fr.o.m.
1.4.1986
Näringsg ren
0.156 14 Rening och distribution av vatten; tillverkning av mattor;
spinning, vävnad och finslipning av textilier; tillverkning av trikåprodukter; textilsömnad; tillverkning av skodon; produktion och distribution av el, gas och fjärrvärme; tillverkning av tobaksprodukter
0.150 15 Grafisk produktion; tillverkning av klädesplagg
0.112 16 Kontors- och kansliarbeten
160 timmar eller flera berättigar till en arbetarskyddsfullmäktig som är helt befriad från arbetet.