GÄLLER FRÅN SEPTEMBER 2023

GÄLLER FRÅN SEPTEMBER 2023

ARBETARE

för försäkringsinformatörer

Kollektivavtalad pension och försäkring via jobbet för arbetare 2023

för försäkringsinformatörer‌

Kollektivavtalad pension och försäkring via jobbet för arbetare 2023

Innehållsförteckning

INLEDNING 4

Välkommen till Avtalats handbok! 5

Trygghet genom livet 6

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET 8

Försäkringssystemet

– si hänger det ihop 9

Sammanställning – allmän pension och försäkringar enligt lag 10

Sammanställning – tjänstepension och försäkringar via kollektivavtal 11

Vad piverkar försäkringsskyddet? 14

FÖRÄLDRALEDIGHET 16

Föräldraförsäkring enligt lag 17

Föräldrapenningtillägg (FPT) via kollektivavtal 18

Checklista – Föräldraledighet 21

SJUKDOM 22

Sjukförsäkring enligt lag 23

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

via kollektivavtal 26

Checklista – Sjukdom 29

ARBETSSKADA 30

Arbetsskadeförsäkring enligt lag 31

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

xxx xxxxxxxxxxxxxx 00

ILO-konventionen– förteckning över yrkessjukdomar 36

Checklista – Arbetsskada 39

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING 40

Omställningsstudiestöd

och arbetslöshetsförsäkring enligt lag 41

Kompetens och omställning via kollektivavtal 43

Checklista – Arbetsbrist 53

DÖDSFALL 54

Ersättning till efterlevande enligt lag 55

Ersättning till efterlevande

xxx xxxxxxxxxxxxxx 00

Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) och Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) 58

Checklista – Dödsfall 63

PENSION 64

Enligt lag – allmän pension 65

Avtalspension SAF-LO via

kollektivavtal 67

Gemensam tjänstepension (GTP) 71

Checklista – Pension 77

UTLANDSTJÄNSTGÖRING 78

Utlandstjänstgöring 79

Försäkringar enligt kollektivavtal 79

UTLÄNDSKA MEDBORGARE 80

Utländska medborgare 81

ÖVRIG INFORMATION 82

Förklaringar och namn 83

Index 84

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 3

Inledning

4

INLEDNING

Välkommen till Avtalats handbok!

Som försäkringsinformatör har du ett fackligt förtroendeuppdrag. I din roll ingår att informera grupper och enskilda anställda om tjänstepension och försäkringar som finns i kollektivavtal. Du ska också kunna hänvisa till var den anställda hittar mer information, anmäler skador och hanterar ärenden.

Avtalat har i uppdrag att ge dig utbildning i sakkunskap om tjänste­ pension och försäkringar så du känner dig trygg i din roll som försäkrings­ informatör.

Avtalat har detta uppdrag inom två avtalsområden: Svenskt Näringsliv och LO (privatanställd arbetare), samt Fremia och LO (arbetare anställd inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd).

Handboken är uppbyggd kring dessa två områden. Mycket är lika i de två avtalsområdena. Där avtalsområdet Fremia­LO skiljer sig är det markerat med Fremia.

I den här handboken går vi igenom försäkringsskyddet enligt följande ordning – föräldraledighet, sjukdom, arbetsskada, kompetens och om­ ställning, dödsfall och pension. I slutet av varje kapitel finns en checklista.

I slutet av boken finns det också information om andra situationer där försäkringarna gäller.

Du kan ladda ner handboken på xxxxxxx.xx

PS. Vi reserverar oss för eventuella ändringar som har tillkommit efter tryckningen av boken (mars 2023) Aktuell information hittar du alltid pi xxxxxxx.xx.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 5

Trygghet genom livet

Att klara av förändringar är en del av livet. Människor blir föräldrar, råkar ut för olyckor eller vill gå i pension. Då är det tryggt att veta att pension och försäkringar via jobbet kan ge

den som är anställd ett extra ekonomiskt stöd.

Arbetsskada

Om olyckan är framme och den anställda skadar sig pi jobbet eller till och frin jobbet finns det försäkring genom kollektivavtal.

Föräldraledighet

Förutom föräldra- penning kan den anställda fi extra ersättning enligt kollektivavtal.

Sjukdom

Alla blir sjuka ibland, di finns det extra ersättning genom kollektivavtal pi

arbetsplatsen.

6

INLEDNING

Kompetens och omställning Genom kollektivavtal

finns det kompetens-

stöd för den anställda och omställningsstöd för den uppsagda.

Pension

Anställda kan fi pension frin olika hill, tjänstepension genom kollektivavtal är en viktig del.

Dödsfall

Även i de tyngsta stunderna kan kollektivavtalet vara en trygghet för efterlevande

i familjen.

Kollektivavtal

Kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse mellan parterna pi arbets- marknaden. Det beskriver arbetsgivarens och den anställdas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra, till exempel när det gäller lön, pension och försäkringar.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 7

Försäkrings- systemet

8

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Försäkringssystemet

– så hänger det ihop

Det svenska försäkringsskyddet kan liknas vid en pyramid med fyra olika delar för pension och försäkringar.

ALLMÄN PENSION OCH FÖRSÄKRINGAR ENLIGT LAG

Den allmänna pensionen och försäkringarna är en del av samhällets trygghets- system. De kan ge skydd när inkomsten upphör eller minskar. Den allmänna pensionen hanteras av Pensionsmyndigheten och försäkringarna hanteras av Försäkringskassan. Det är arbetsgivare och enskilda som betalar för denna trygghet genom avgifter och skatter.

Grundtanken bakom trygghetssystemet är att ge ekonomisk trygghet även om livet förändras, till exempel vid sjukdom och arbetslöshet.

TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRINGAR VIA KOLLEKTIVAVTAL

Arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal ska teckna tjänstepension och försäkringar för de anställda. Arbetsgivare kan omfattas av kollektivavtal genom

▶ medlemskap i ett arbetsgivarförbund

▶ hängavtal, vilket innebär att arbetsgivaren slutit kollektivavtal direkt med ett fackförbund.

Idag omfattas de flesta anställda av kollektivavtal. De anställda fir en trygghet bide i jobbet, mellan jobb och efter arbetslivet. Arbetsgivaren kan känna sig trygg med att ge anställda bra villkor.

Anställda fir via sitt jobb bide insättningar till sin tjänstepension, och försäk- ringar. Tjänstepensionen är en viktig del av den framtida pensionen och försäk- ringarna kan ge extra ersättning vid exempelvis föräldraledighet, sjukdom eller när anställd skadar sig pi jobbet.

Kollektivavtalen är framförhandlade av arbetsgivarorganisationen och arbets- tagarorganisationen tillsammans.

GRUPP- ELLER MEDLEMSFÖRSÄKRINGAR GENOM ANSTÄLLNING

Det finns gruppförsäkringar genom medlemskap i en förening. Det kan ocksi finnas försäkringar genom en anställning hos arbetsgivare. Gruppförsäkringar kan vara valfria eller obligatoriska anslutningar.

PRIVATA FÖRSÄKRINGAR I TOPPEN AV PYRAMIDEN

Anställda kan själv komplettera sitt försäkringsskydd med privata försäkringar.

Försäkringar för anställda

Arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal inom avtalsomridet Svenskt Närings- liv och LO miste teckna ett försäkringsavtal med Fora.

Inom avtalsomridet Fremia-LO tecknas försäkringarna med Pensionsvalet. Försäkringsavtalet är iging när arbetsgivaren har fitt bekräftelser, och avtalen gäller retroaktivt frin och med den dag di kollektivavtalet började gälla.

Privata försäkringar Gruppförsäkringar

Privat Grupp

Kollektivavtal

Lag

Enligt kollektivavtal Enligt lag

Grundtanken bakom trygghetssystemet är att kompensera individens inkomstbortfall även om livet förändras.

Försäkringar för arbetare inom avtalsomride mellan Svenskt Näringsliv-LO tecknas hos Fora.

För avtalsomride Fremia-LO tecknas försäkringarna genom Pensionsvalet.

Markerad text och prickad klammer =

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 9

Den som är sjuk kan fi sjuklön av sin arbetsgivare under de

14 första dagarna.

Nya regler

Frin 1 oktober 2022 gäller nya regler om utökad rätt till omställningsstudiestöd.

Sammanställning – allmän pension och försäkringar enligt lag

Här följer en sammanställning av den allmänna pensionen och försäkringar som gäller enligt lag. Längre fram i boken kan du läsa lite mer om varje försäkring.

Så administreras allmän pension och försäkringar

Det är riksdag och regering som stiftar lagar och ser över författningar inom omridet pension och försäkringar. Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och Skatteverket sköter administrationen. Skatteverket beslutar varje ir om pensions- grundande inkomst. Skatteverket skickar uppgiften till Pensionsmyndigheten och uppgiften kommer att ligga till grund för framtida pension. Allmän pension är pensionen enligt lag och som betalas ut av Pensionsmyndigheten. Försäkrings- kassan ansvarar för stora delar av socialförsäkringen. Läs mer om vad som gäller för pension och försäkringar under respektive kapitel i boken.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxx.xx

Föräldraledighet – Föräldraförsäkring

Den som fir barn eller adopterar kan ha rätt till föräldraledighet och föräldrapen- ning. Föräldrapenning gäller frin barnets födelse till att barnet fyller tolv ir. Rätt till föräldrapenning gäller i sammanlagt 480 dagar för varje barn. Vid flerbarns- födsel har föräldrarna rätt till 180 extra dagar med föräldrapenning för varje ytterligare barn.

Sjukdom – Sjukförsäkring

Den som är sjuk har i regel rätt att fi sjuklön av sin arbetsgivare under de 14 första dagarna med ett karensavdrag. Frin dag 15 betalar Försäkringskassan ut sjukpenning. Försäkringskassan kan ocksi betala ut aktivitets- eller sjukersätt- ning vid sjukdom (arbetsoförmiga) under längre tid.

Arbetsskada – Arbetsskadeförsäkring

Den som har skadat sig pi jobbet kan fi ersättning frin den allmänna arbets- skadeförsäkringen. Försäkringen omfattar alla anställda och hanteras av Försäk- ringskassan. Arbetsgivare miste anmäla arbetsskador pi Försäkringskassans och Arbetsmiljöverkets gemensamma sajt xxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Kompetens och omställning – omställningsstudiestöd och arbetslöshetsförsäkring

Frin 1 oktober 2022 gäller nytt omställningsstudiestöd som hanteras av CSN. Stödet gäller för studier som pibörjats efter den 1 januari 2023.

Arbetslöshetsförsäkringen är uppdelad i tvi delar – en inkomstrelaterad försäkring och en grundförsäkring.

Dödsfall – Efterlevandepension

Om den anställda dör kan de efterlevande ha rätt till efterlevandepension. Pensionen ersätter del av försörjningen som försvinner när en nära anhörig dör,

10

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

och bestir av följande delar: barnpension, omställningspension och förlängd omställningspension.

Pension – Allmän pension

Den som har arbetat eller bott i Sverige kan ha rätt till allmän pension enligt lag. Allmän pension hanteras av Pensionsmyndigheten och finansieras via arbets­ givaravgifter och de anställdas egenavgift. Den allmänna pensionen bestir av inkomstpension, inkomstpensionstillägg, premiepension, garantipension och tilläggspension.

Sammanstä lning – tjänste­ pension och försäkringar via kollektivavtal

Här följer en sammanställning av tjänstepension och försäkringar via kollek­ tivavtal. Längre fram i boken kan du läsa lite mer om varje försäkring.

Så administreras tjänstepension och försäkringar

Det är arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer centralt som förhandlar och kommer överens om tjänstepension och försäkringar som är en del av kollektiv- avtalen. De kollektivavtalade tjänstepensionerna och försäkringarna administre- ras av Fora och Pensionsvalet. Läs mer om vad som gäller under respektive kapitel i handboken och i aktuellt kollektivavtal.

Föräldraledighet – Föräldrapenningtillägg (FPT)

Föräldrapenningstillägg är en extra ersättning under den anställdas föräldraledig- het, utöver föräldrapenningen frin Försäkringskassan. Tillägget betalas ut när föräldrapenning pi sjukpenningnivi betalas av Försäkringskassan och som längst under 180 dagar fram till dess att barnet är 18 minader eller 18 minader efter adoption.

Sjukdom – Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

För den som har sjukpenning, smittbärarpenning och rehabiliteringspenning kan AGS ge dagsersättning under dag 15-360 i sjukperioden. Om arbetsgivaren betalar sjuklön längre än 14 dagar lämnas ersättning tidigast efter sista sjuklönedagen.

Om aktivitets- eller sjukersättning lämnas kan AGS ge en kompletterande minadsersättning.

Arbetsskada – Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

Om den anställda har skadat sig pi jobbet kan det finnas rätt till ersättning genom TFA. Försäkringen gäller vid olycksfall pi jobbet, vid skada pi vägen till eller frin jobbet eller vid arbetssjukdom. TFA kan ersätta den inkomst den anställda förlorar pi grund av arbetsskadan och eventuella kostnader. Den kan ocksi ge ersättning för psykiskt lidande och invaliditet. Färdolycksfall där trafik- försäkringspliktigt fordon är inblandat omfattas inte av försäkringen. Ersättning ska i stället sökas frin fordonets trafikförsäkring.

180 dagar

Föräldrapenningtillägget betalas ut under som längst 180 dagar.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 11

Tjänstepension och försäkring – så hänger det ihop

AVTALSOMRÅDE

SVENSKT NÄRINGSLIV-LO

Fora

Avtals- pension SAF-LO

ställning*

Om- AGB TGL AGS TFA FPT PBF

AMF

Pensions- bolag

Trygghets- fonden TSL

Afa Försäkring

AVTALSOMRÅDE FREMIA-LO

Pensions- valet

Xxxxxxxx tjänste- pension GTP

AGL

Om- ställning*

AGS

TFA

FPT

PBF

LFU

Pensions- bolag

Folksam Liv

CIKO

Afa Försäkring

Folksam

* Kompetens- och omställningsstöd

12

Kompetens och omställning – Trygghetsfonden TSL och avgångsbidrag (AGB)

Det finns kompetensstöd under anställning. Det finns ocksi stöd vid uppsägning av tillsvidareanställning pi grund av arbetsbrist, sjukdom eller när en tidsbegrän- sad anställning avslutas. Försäkringen bestir av tvi delar: kompetens- och omställningsstöd som hanteras av Trygghetsfonden TSL och avgingsbidrag (AGB), ett engingsbelopp genom Afa Försäkring.

Kompetens och omställning – stöd genom CIKO

Det finns kompetensstöd under anställning. Arbetare som blir uppsagda pi grund av arbetsbrist, sjukdom eller när en tidsbegränsad anställning avslutas kan ha rätt till aktivt omställningsstöd.

Den anställda kan ocksi ansöka om ekonomisk ersättning som är ett skatte- pliktigt engingsbelopp. Bida delarna hanteras av CIKO. Hen kan ocksi ha rätt till engingsinsättning till tjänstepension frin Gemensam tjänstepension (GTP).

Dödsfall – Tjänstegrupplivförsäkring (TGL), Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) och efterlevandeskydd

Om en anställd, inom avtalsomride Svenskt Näringsliv-LO, dör innan hen gir i pension kan ett skattefritt engingsbelopp betalas ut till efterlevande genom TGL. Vid dödsfall kan nära anhöriga fi ersättning Avtalspension SAF-LO om hen har valt iterbetalningsskydd eller familjeskydd eller bida. För avtalsomridet Fremia­LO heter försäkringen AGL. Här finns det ocksi efterlevandeskydd frin tjänstepensionen.

Tjänstepension – Avtalspension SAF-LO

Avtalspension SAF-LO är en premiebestämd tjänstepension. Sedan den 1 januari 2023 börjar den anställda tjäna in till tjänstepensionen frin 22 irs ilder och längst till 65 ir, om inte arbetsgivaren och den anställda har kommit överens om fortsatt inbetalning.

Tjänstepension – Gemensam tjänstepension (GTP)

GTP är en premiebestämd tjänstepension som, frin den 1 januari 2023, börjar tjänas in frin 22 irs ilder. Om arbetsgivare och anställd är överens kan den anställda börja tjäna in pension tidigare, och längst till och med 65 irs ilder. Efter det kan arbetsgivaren ensidigt välja att fortsätta betala in premier.

Om den anställda dör kan anhöriga fi ersättning via GTP-familjeskydd som ingir, men ocksi via iterbetalningsskydd om den anställda har valt till det.

PREMIEBEFRIELSEFÖRSÄKRING (PBF)

Försäkringen kan ta över arbetsgivarens inbetalningar till den kollektivavtalade tjänstepensionen. Den gäller när den anställda är sjukskriven frin dag 15, har föräldrapenning, graviditetspenning frin Försäkringskassan eller är sjukskriven pi grund av arbetsskada.

Läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänst (LFU)

Läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänst ger ersättning för en del kostnader under arbete utomlands. LFU ingir i försäkringsavtal för Fremia-LO.

Nya regler

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Frin 1 oktober 2022 gäller nya regler om kompetens- och omställningsstöd

för arbetare.

Markerad text och prickad klammer =

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 13

Det finns olika faktorer som piverkar försäkringsskyddet.

Prisbasbelopp

Prisbasbeloppet följer den allmänna prisutvecklingen.

Inkomstbasbelopp

Inkomstbasbeloppet följer den allmänna inkomstutvecklingen

i Sverige.

Vad påverkar försäkrings­ skyddet?

Försäkringsskyddet påverkas av olika faktorer till exempel anställnings­ form, anställningstid och ålder. Pensioner och ersättningar följer också hur samhällsekonomin förändras.

Olika anställningsformer

Det finns olika anställningsformer: tillsvidareanställningar och tidsbegränsade.

TILLSVIDAREANSTÄLLNING

I vida termer kan tillsvidareanställning beskrivas med att anställningen varar tills antingen arbetsgivaren eller den anställda – eller bida – beslutar att den ska upphöra.

TIDSBEGRÄNSAD ANSTÄLLNING

Det finns olika tidsbegränsade anställningar. Lagen om anställningsskydd och

kollektivavtal reglerar vad som gäller.

Tjänstetid – kvalifikationstid

Tjänstetid: Avgör när den anställda tjänar in till sin tjänstepension och skiljer sig

it mellan avtalen, men gäller även för kvalifikation till försäkringar. Kvalifikationstid: En del av försäkringarna kräver att den anställda omfattats av försäkringen eller arbetat en viss tid innan den börjar gälla, helt eller delvis.

Tjänstgöringsgrad

Tjänstgöringsgraden kan piverka pension och försäkringsskydd.

Inkomst – så påverkar den

För de flesta pensioner och försäkringar är det inkomsten som avgör hur stor ersättningen blir. Ersättningen beräknas pi minadsinkomsten, irsinkomsten eller pi hela livsinkomsten. Ibland kan även fiktiva inkomster piverka.

Ledighet

Försäkringar och tjänstepension kan piverkas vid olika typer av ledighet, till exempel vid föräldraledighet, sjukdom, studier, vid värnplikt eller andra typer av tjänstledighet.

Index och basbelopp

Pensioner och försäkringar som finns inom de allmänna och kollektivavtalade försäkringarna beräknas i förhillande till basbelopp, inkomstindex, balansindex och följsamhetsindexering. Pensioner och försäkringar värdesäkras i förhillande till priser och inkomster samt säkerställer pensionssystemets stabilitet.

14

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

INDEX

I det allmänna pensionssystemet finns tvi olika index: inkomstindex och balans­ index. Inkomstindex bygger pi hur inkomsterna förändras under iren och används för att beräkna räntan i pensionssystemet. Varje ir upprättas en balansräkning för pensionssystemet. Om skulderna är större än tillgingarna kan inte pensionerna följa löneutvecklingen. Balansindex garanterar att pengarna i systemet ska räcka.

BASBELOPP 2023

52 500 kr

74 300 kr

Det finns tre basbelopp: prisbasbelopp, inkomstbasbelopp och förhöjt pris­ basbelopp. Prisbasbeloppen beräknas av Statistiska Centralbyrin och inkomst- basbeloppet av Pensionsmyndigheten, pi uppdrag av regeringen.

De olika basbeloppen används i skilda sammanhang. Till exempel:

▶ Prisbasbelopp 52 500 kronor. Inkomsttak för sjukpenning och aktivitets- eller sjukersättning, garantipension samt arbetsskadelivränta.

▶ Inkomstbasbelopp 74 300 kronor. Inkomsttak för pensionsgrundande inkomst (PGI), allmän pensionsavgift samt extra pensionsrätt vid barnir.

53 500 kr

▶ Förhöjt prisbasbelopp 53 500 kronor. Används bland annat vid beräkning av pensionspoäng för tilläggspension.

Basbeloppen används även inom kollektivavtalade tjänstepensioner och försäk- ringar och definierar tak för pensionsintjänade, beräkningar av ersättningar och livbeloppen.

Premier enligt branschavtal

Minga branscher har avtal som säger att arbetsgivaren ska betala premier för

deltidspension. Inom flera branschavtal ges ocksi möjlighet till extra avsättningar.

DELTIDSPENSION

Inom minga branscher är parterna överens om att arbetsgivaren ska betala premier för deltidspension. Deltidspension innebär bide att arbetsgivaren betalar in extra pengar till tjänstepension och att den anställda kan fi en möjlighet att gi ned i tid i slutet av arbetslivet. Deltidspension kallas ibland för flexpension. Det är Fora för Avtalspension SAF-LO och Pensionsvalet för Gemensam tjänstepension (GTP) som har hand om pensionspremien för anställda. Vill du veta mer om deltidspension? Läs mer i aktuellt kollektivavtal.

LIVSARBETSTIDS- ELLER ARBETSTIDSPENSION

Inom vissa branscher finns ett komplement till tjänstepension som heter Livs­ arbetstidspension eller Arbetstidspension. Den anställda väljer själv om avsätt- ningen ska användas till pensionspremier, betald ledighet eller kontant ersättning. Detta har parterna kommit överens om och ligger utanför Avtalspension SAF-LO eller Gemensam Tjänstepension (GTP). Vill du veta mer om vad som gäller? Läs mer i aktuellt kollektivavtal.

Prisbasbelopp Inkomstbasbelopp Förhöjt prisbasbelopp

Markerad text och prickad klammer =

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 15

Föräldra- ledighet

16

FÖRÄLDRALEDIGHET

Föräldraförsäkring enligt lag

Alla som får barn eller adopterat har rätt att vara ledig, både när barnet föds och när barnet växer upp. Föräldraförsäkringen kan ge den anställda ekonomiskt stöd och lägger grunden för när och hur länge ledigheten kan vara.

Föräldrapenning vid barns födelse eller adoption

Föräldrapenningen frin Försäkringskassan gir till bida föräldrarna och ges maximalt under 480 dagar sammanlagt för bida föräldrarna. Om föräldrarna har gemensam virdnad har de rätt till föräldrapenning under 240 dagar var. Av dessa dagar miste föräldrarna ta ut 90 dagar vardera – dessa kan inte överlitas. Om barnet föddes före ir 2016 gäller 60 dagar.

Vid flerbarnsfödsel fir föräldrarna 180 extra ersättningsdagar för varje ytter­ ligare barn. Gravida kan börja ta ut föräldrapenning 60 dagar innan beräknad förlossning.

Barn födda år 2014 och senare

Föräldrapenning frin Försäkringskassan kan betalas ut frin det att barnet föds tills barnet fyller tolv ir eller när barnet slutar i irskurs 5 i grundskolan. Men den största delen av ersättningen miste tas ut innan barnet har fyllt fyra ir. Efter barnets fyrairsdag kan föräldrarna spara sammanlagt 96 dagar. För de föräldrar som har fitt flera barn vid samma födsel fir föräldrarna spara sammanlagt 132 dagar.

Olika ersäflningsnivåer – så stor är ersäflningen

Föräldern kan fi föräldrapenning sju dagar i veckan. Även de dagar som hen

vanligtvis inte jobbar. Det finns tre olika ersättningsnivier.

▶ Den första kallas för sjukpenningnivi och motsvarar 77,6 % av den sjuk­ penninggrundande inkomsten (SGI) med ett inkomsttak pi tio prisbasbelopp. Det förutsätter en irsinkomst pi minst 85 000 kronor i minst 240 dagar i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse. Ersättning pi den nivin kan lämnas till förälder som är försäkrad för arbetsbaserad föräldrapenning.

▶ Den andra nivin kallas grundnivi och är 250 kronor per dag. Grundnivin gäller för den förälder som inte har en inkomst eller har tjänat mindre än 117 590 kronor pi ett ir.

▶ Den tredje nivin kallas för lägstanivi och gäller i 90 dagar. Lägstanivin är 180 kronor per dag. Den kan lämnas till förälder som är försäkrad för bosätt-

ningsbaserad föräldrapenning och avser tid di föräldrapenning inte lämnas pi sjukpenningnivin eller grundnivi.

Mer om hur sjukpenningen räknas ut hittar du pi sidan 24.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Den största delen av föräldrapenningen miste tas ut innan barnet

har fyllt fyra ir.

För varje födelse eller adoption har den anställda rätt till FPT under maximalt 180 kalenderdagar

med föräldrapenning pi sjukpenningnivi.

%

FPT betalas ut proportionellt till hur mycket som tas ut av föräldrapenning enligt lag.

Föräldrapenningtillägg (FPT) via kollektivavtal

Föräldrapenningtillägg (FPT) ger en kompletterande ersättning till anställda, som är föräldralediga och får föräldrapenning från Försäkringskassan.

Anställningstid för räfl till Föräldrapenningtillägg (FPT)

För att en anställd ska ha rätt till FPT miste hen ha varit anställd under minst tolv minader, inom en period pi fyra ir innan barnets födelse eller adoption, hos en eller flera arbetsgivare som har haft försäkringen om Föräldrapenningtillägg. Om anställningstiden började innan arbetsgivaren hade försäkringen räknas denna tid ocksi.

1. Anställningstid pi minst 12 minader ger rätt till högst 60 dagar med FPT.

2. Anställningstid pi minst 24 minader ger rätt till högst 180 dagar med FPT.

Xxxxxxxx frin arbetet mer än sex minader i följd räknas inte som kvalifikationstid om inte frinvaron beror pi sjukdom (med ersättning sisom sjuklön, sjukpenning eller aktivitets- eller sjukersättning), hel ledighet med lön eller hel ledighet enligt föräldraledighetslagen.

Räfl till ersäflning

En anställd som är föräldraledig har rätt till FPT under en sammanhängande period med föräldrapenning pi sjukpenningnivi. Ledigheten behöver inte vara förlagd till veckans alla dagar utan det är den ledighetsperiod som den anställda och arbetsgivaren kommer överens om. FPT gäller 18 minader frin barns födelse eller adoption.

Uflag av Föräldrapenningtillägg (FPT)

För varje födelse eller adoption har den anställda rätt till Föräldrapenningtillägg under 60 eller maximalt 180 kalenderdagar med föräldrapenning pi sjukpenning- nivi. Efter utbetalning av föräldrapenning frin Försäkringskassan kan ansökan göras om FPT till Afa Försäkring. Ersättning ges bara för en sammanhängande föräldraledighetsperiod. Perioden kan vara sammanhängande eller besti av strödagar om den anställda kommit överens med sin arbetsgivare om det.

Storleken på Föräldrapenningtillägg (FPT)

Ersättningen är 10 % pi del av lönen upp till tio prisbasbelopp och 90 % pi lönedelar däröver. Det finns inget inkomsttak för ersättning i försäkringen. Föräldrapenningtillägg är proportionell till hur mycket som tas ut av föräldra- penningen.

Ansökan om Föräldrapenningtillägg (FPT) hos Afa Försäkring

Den anställda miste själv ansöka om FPT hos Afa Försäkring. För att ha rätt till ersättning ska ansökan göras inom fem och ett halvt ir frin barns födelse eller adoption. Om ansökan görs senare fir den anställda ingen ersättning. Arbets- givaren kan ocksi anmäla men har ingen skyldighet att göra det.

FÖRÄLDRALEDIGHET

Premiebefrielseförsäkring (PBF)

När den anställda ansöker om Föräldrapenningtillägg hos Afa Försäkring görs samtidigt en ansökan till premiebefrielseförsäkringen. Den försäkringen är kopplad till tjänstepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till tjänstepension som arbetsgivaren skulle betalat in när den anställda varit pi arbetet och fitt lön. Premien betalas under högst 13 minader per barn. Den som missat att ansöka om Föräldrapenningtillägg inom fem och ett halvt ir efter födelse eller adoption kan fortfarande ansöka. Den anställda kommer bli nekad FPT, men fir inbetalda premier till tjänstepension via premiebefrielseförsäkring.

Den anställda kan ha rätt till pensionsavsättning för tid innan Föräldrapenning- tillägg började gälla (1 januari 2014). Den blivande mamman kan fi pensions- avsättning även när hon fir graviditetspenning före barnets födelse frin den

1 januari 2012.

Läs mer om premiebefrielseförsäkring i kapitel om pension pi sidorna 63 och 67.

Arbete efter 65 år

Den anställda har rätt till FPT även efter 65 ir, ingen övre ildersgräns finns.

Premiebefrielseförsäkring upphör vid 65 ir.

Uflag av Föräldrapenningtillägg från Afa Försäkring

Ansökan måste göras inom 5,5 år efter barns födelse eller adoption.

0

18

5,5

Barnets födelse eller adoption

Barnet 18 månader

e er födelse eller adoption

Barnet 5,5 år

e er födelse eller adoption

FPT gäller med max 180 dagar för en sammanhängande period, 18 månader från barns födelse eller adoption.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023

19

Sammanfaflning om föräldraledighet Föräldrapenningtillägg (FPT)

▶ Kvalifikationstid minst:

– 12 minader högst 60 dagar

– 24 minader högst 180 dagar.

▶ En sammanhängande period.

▶ 18 minader frin födelse eller adoption.

▶ Ska ansökas inom 5,5 ir frin födelse eller adoption.

▶ Ca 10 % pi del av lön upp till 10 prisbasbelopp och 90 % för lönedelar däröver.

▶ Premiebefrielseförsäkring max 13 minader.

▶ Har du fitt barn efter ir 2000?

– Anmäl för att fi PBF!

FÖRÄLDRALEDIGHET

Checklista – Föräldraledighet

FÖRSÄKRINGS- INFORMATÖREN

▶ Informera de som ska eller redan har fitt barn om Föräldrapenningtillägget (FPT).

DEN ANSTÄLLDA

▶ Ansöka om föräldrapenning hos Försäkringskassan.

▶ Komma överens med arbets- givaren när föräldraledigheten ska börja och sluta. FPT betalas ut under en sammanhängande ledighetsperiod. Därför är det viktigt att planera vilken period som gäller.

▶ Ansöka om FPT för en samman- hängande period hos Afa Försäkring inom 5,5 ir frin barns födelse eller adoption. När den anställda ansöker om FPT sker automatiskt ansökan om pensionsavsättning frin premie- befrielseförsäkringen, om hen uppfyller ildersvillkoret för pensionsavsättning till tjänste- pension.

▶ Ansöka till Afa Försäkring om FPT

- även om 5,5 ir har passerat - för att fi pensionsavsättning frin premiebefrielseförsäkringen.

▶ För barn födda mellan januari 2000 och december 2013 kan rätt till pensionsavsättning frin premiebefrielseförsäkringen hos Afa Försäkring finnas.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 21

Sjukdom

22

SJUKDOM

Sjukförsäkring enligt lag

Den allmänna sjukförsäkringen kan ge ekonomiskt stöd till den som blir sjuk. Försäkringen täcker delar av den förlorade inkomsten.

Olika ersäflningar

Om den anställda blir sjuk eller skadad och fir nedsatt arbetsförmiga kan hen ha rätt till sjuklön frin arbetsgivaren. Sjuklön kan ges upp till 14 dagar vid varje ny sjukperiod. I början av sjukperioden gör arbetsgivaren ett avdrag pi lönen (karens- avdrag).

Frin och med dag 15 i sjukperioden kan sjukpenning beviljas frin Försäkrings- kassan.

Den som är yngre än 30 ir och, som pi grund av sjukdom eller skada, har nedsatt arbetsförmiga under minst ett ir, kan fi aktivitetsersättning. Sedan 2017 kan hel sjukersättning i vissa fall beviljas frin och med 19 irs ilder. För den som fyllt 30, men inte 66 ir, och har stadigvarande nedsättning av arbetsförmigan kan sjukersättning beviljas tillsvidare.

Sjuklönelagen

Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 kalenderdagarna när en anställd har nedsatt arbetsförmiga pi grund av sjukdom. Det gäller vid tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning som omfattar minst en minad.

Den som är visstidsanställd under en kortare tid än en minad har rätt till sjuklön om hen har varit anställd i 14 dagar i följd. Flera anställningsperioder hos samma arbetsgivare fir räknas samman, om uppehillet mellan dem inte är mer än 14 kalenderdagar.

Sjuklönens storlek

Den anställdas sjuklön under sjuklöneperioden är 80 % av lönen. Detta gäller

oavsett hur hög lönen är. Ett karensavdrag ska göras för varje sjukperiod.

Karensavdrag

Karensavdrag är ett avdrag som görs pi sjuklön eller sjukpenning i samband med

sjukfrinvaro. Detta motsvarar 20 % av sjuklön under en genomsnittlig vecka. Avdrag görs för varje timme som den anställda skulle ha jobbat om hen inte varit sjuk. Som veckoarbetstid räknas antalet arbetstimmar/helgfri vecka.

Läs mer i aktuellt kollektivavtal om hur beräkning av karensavdrag ska göras.

SÄRSKILDA REGLER VID ÅTERINSJUKNANDE

Det händer att den anställda är tillbaka pi jobbet efter att ha varit sjuk och sedan blir sjuk pi nytt. Om detta sker inom fem kalenderdagar, räknas det som fort- sättning pi den tidigare perioden. Arbetsgivaren räknar samman dagarna och betalar sjuklön för en sjukperiod om maximalt 14 dagar.

XXX XXX TILLFÄLLEN MED KARENSAVDRAG

Det finns ett tak för hur minga karensavdrag den anställda kan ha. Hos en och samma arbetsgivare kan hen ha max tio karensavdrag under tolv minader. Den som blir sjuk en elfte ging fir ersättning med 80 % av lönen utan karensavdrag i sjuklöneperioden.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Sjukavdrag per timme:

20 % x minadslönen x 12

20 %

52 x veckoarbetstiden

Karensavdrag motsvarar 20 % av sjuklön under en genomsnittlig vecka.

SGI:

Minadslön x 12 upp till 10 PBB/ir X 0,97

Antagande- inkomst

Antagandeinkomst beräknas enligt huvudregel som genomsnittet av de tre högsta irsinkomsterna under en ramtid. Ramtidens längd varierar frin fem till itta ir och beror pi personens ilder.

Särskilt högriskskydd

Vid sjukdom eller funktionsnedsättning som kan innebära sjukfall ofta (fler än tio ginger under en tolvminadersperiod) eller sjuk länge (minst 28 dagar i följd under en tolvminadersperiod), kan den anställdas ansökan om särskilt högrisk- skydd göras hos Försäkringskassan. Detta innebär att den anställda kan slippa karensavdrag vid upprepade sjukfall och arbetsgivaren kan fi ersättning för sjuklönekostnader vid linga eller ofta iterkommande sjukperioder. Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Sjukpenning

Alla som har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) pi minst 12 600 kronor ir 2023 – och jobbar i Sverige – kan ha rätt till sjukpenning frin Försäkringskassan. Den anställdas SGI räknas ut genom att multiplicera minadslönen ginger 12 och därefter med faktor 0,97. Tak för inkomst vid beräkning av SGI är tio prisbasbelopp (525 000 kronor ir 2023). Sjukpenning pi normalnivi är 80 % och sjukpenning pi fortsättningsnivi är 75 % av SGI. Detta gör att ersättningsnivierna blir 77,6 % respektive 72,7 % av inkomsten. Skattepliktiga förminer eller semestertillägg fir inte räknas in i SGI.

Den som har haft sjukpenning i 364 dagar under en ramtid som bestir av de senaste 450 dagarna behöver ansöka pi nytt för att fortsätta fi sjukpenning. Det finns tvi nivier av sjukpenning efter dag 364 ­ sjukpenning pi fortsättnings- nivi och sjukpenning pi normalnivi. Vid allvarlig sjukdom gäller sjukpenning pi normalnivi.

För att fi sjukpenning krävs det att arbetsförmigan är nedsatt med minst 25 %.

För rätt till hel sjukpenning krävs det att den anställda saknar arbetsförmiga.

Andra sjukpenningnivier som hen kan ha rätt till är 50 % eller 75 %.

Aktivitets- och sjukersäflning

Vid nedsatt arbetsförmiga under ling tid finns tvi olika ersättningar frin Försäk- ringskassan, aktivitetsersättning eller sjukersättning. Den som är yngre än 30 ir och har nedsatt arbetsförmiga pi grund av sjukdom, skada eller funktions- nedsättning under minst ett ir kan fi aktivitetsersättning. Om den anställda har en si svir funktionsnedsättning att hen sannolikt aldrig kommer att kunna arbeta kan hel sjukersättning beviljas frin och med 19 irs ilder.

Den som har stadigvarande nedsättning av arbetsförmigan och har fyllt 30 ir, kan fi sjukersättning. För bida ersättningarna gäller att arbetsförmigan är nedsatt med minst 25 %. Andra nivier är 50 %, 75 % eller 100 %. Den inkomstrela- terade aktivitets- eller sjukersättningen beräknas pi antagandeinkomst. Antagan- deinkomst beräknas enligt huvudregel som genomsnittet av de tre högsta irsin- komsterna under en ramtid. Ramtidens längd varierar frin fem till itta ir och beror pi personens ilder. Antagandeinkomst kan aldrig vara högre än 7,5 prisbas- belopp. Hel inkomstrelaterad aktivitets­ eller sjukersättning beräknas som 64,7 % av antagandeinkomsten. Det är Försäkringskassan som betalar ut ersättningarna.

Arbete efter 66 år

Sjuklönelagen har ingen ildersgräns. Sjukpenning betalas ut för anställda som har fyllt 66 ir – men med vissa begränsningar. För anställd som har haft sjukpen- ning i 180 dagar och har fyllt 66 ir, kan Försäkringskassan pröva fortsatt rätt till sjukpenning. Har den anställda fyllt 71 ir betalas sjukpenning ut sammanlagt i som längst 180 dagar. Anställda som har fyllt 66 ir kan inte fi sjukersättning.

Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

SJUKDOM

Rehabiliteringskedjan

Sjukdag

15–90

Sjukdag

91–180

Sjukdag

181–365

Sjukdag

366–

Den som är anställd har rätt till sjukpenning om hen inte kan utföra sitt vanliga arbete eller annat tillfälligt arbete hos

sin arbetsgivare.

Den anställda har rätt till sjukpenning om

hen inte kan utföra nigot arbete alls hos sin arbetsgivare.

Den som är anställd och fortfarande inte kan utföra sitt arbete har rätt till sjukpenning om hen inte kan utföra normalt förekommande arbete inom angiven yrkesgrupp.

Det finns nigra situationer där arbetsförmigan fortsatt ska prövas mot arbetet hos arbetsgivaren.

Efter dag 365 utreder Försäkringskassan

om arbetsförmigan ska bedömas mot normalt förekommande arbete. Försäkringskassan kan göra undantag.

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd

Arbetsgivaren kan fi bidrag för att anlita experter för att utreda, planera, initiera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade itgärder.

Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Rehabiliteringskedjan – så bedömer Försäkringskassan

Rehabiliteringskedjan innebär bestämda tidpunkter för Försäkringskassans prövning av den anställdas arbetsförmiga och rätt till sjukpenning. Sjukpenningen kan bytas ut mot rehabiliteringspenning under en arbetslivsinriktad rehabilitering.

▶ Till och med dag 90 i sjukperioden prövas möjlighet att arbeta i det ordinarie arbetet, med eller utan anpassning.

▶ Frin dag 91–180 prövas arbetsförmigan mot annat arbete (även anpassat) hos arbetsgivaren.

▶ Frin dag 181 i sjukperioden ska Försäkringskassan bedöma om den anställda kan arbeta pi den vanliga arbetsmarknaden.

Det finns nigra undantagssituationer för att prövningen kan skjutas upp och arbetsförmigan kan bedömas i förhillande till arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180. Undantagssituationer kan vara:

▶ Om det är troligt (övervägande skäl) att den anställda kommer att itergi till arbetet med samma arbetstid inom ett ir (dag 365) efter sjukskrivningen.

▶ Om det finns särskilda skäl som talar för att den anställda kommer att itergi

till arbetet hos sin arbetsgivare senast dag 550.

▶ Om den anställda har en allvarlig sjukdom eller fir rehabilitering efter en olycka.

▶ Om vird eller rehabilitering har försenats pi grund av coronapandemin.

▶ Om den anställda har fyllt 63 ir.

Vid sjukersättning gäller särskilda regler för den som anställda som har fyllt 60 ir och 11 minader. Arbetsförmigan ska bedömas mot normalt förekommande arbeten som anställd har erfarenhet av under de senaste femton iren eller mot andra lämpliga arbeten som är tillgängliga. Anställd som inte har arbetat de senaste femton iren bedöms enligt ordinarie sjukersättningsregler. Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

AGS gäller för arbetare som inte kan jobba pi grund av sjukdom

eller olycksfall.

AGS kan ocksi ge ersättning vid smittbärarpenning, förebyggande sjukpenning och rehabiliteringspenning.

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) via kollektivavtal

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) från Afa Försäkring kompletterar sjukpen­ ningen och aktivitets­ eller sjukersättningen från Försäkringskassan när en arbetare är sjukskriven och inte kan jobba.

Kollektivavtalad sjuklön

Inom kollektivavtalsomriden för Pappers och Seko finns överenskommelser om kollektivavtalad sjuklön frin arbetsgivare längre än de 14 första dagarna. Därefter inträder rätten till AGS. Det är viktigt att ansökan om AGS görs frin dag 15 för att premiebefrielseförsäkring ska börja gälla. Läs mer om kollektivavtalad sjuklön i aktuellt kollektivavtal och om premiebefrielse i handboken pi sidorna 63 och 67.

Vem kan få ersäflning från Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)?

Arbetare som är sjukskriven under en längre tid kan, frin sjukdag 15, fi en extra ersättning genom Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS). Den anställda miste ha sjukpenninggrundande inkomst för att försäkringen ska gälla.

Villkor för Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

För att ha rätt till AGS-ersättning miste den anställda

▶ ha varit anställd i 90 dagar (kvalifikationstid). Arbetaren kan räkna med tidigare anställningar tvi ir bakit i tiden, frin den dagen di din nuvarande anställning började. Hen fir även räkna tidigare anställningstid hos arbets- givare som tecknat försäkringsavtal om AGS, AGS-KL, ITP eller KTP

▶ ha varit arbetsför till minst 25 % sedan minst en vecka när försäkringen ska

träda i kraft, och

▶ ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd av Försäkringskassan.

När kvalifikationstid är fullgjord och försäkringsskyddet har börjat gälla si gäller försäkringen si länge anställningen kvarstir (försäkringsgrundande anställnings- tid). Men den anställda fir inte vara frinvarande frin arbetet en längre tid om inte frinvaron beror pi sjukdom, hel ledighet enligt föräldraledighetslagen eller hel ledighet med lön. Vid frinvaro frin arbetet mer än sex minader av andra orsaker si är den tiden inte försäkringsgrundande anställningstid och istället gäller reglerna om efterskydd. Om hen under frinvarotiden fir rätt till annan avtalad sjukförmin upphör rätten till AGS.

Ersäflning från Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

▶ När sjukpenning är pi ca 80 % pi normalnivi (77,6 %) frin Försäkringskassan blir dagsersättningen frin AGS 12,5 % av sjukpenningen.

▶ När sjukpenning är pi ca 75 % pi fortsättningsnivi (72,7 %) blir dagsersättningen 13,3 % av sjukpenningen.

▶ AGS ger ingen dagsersättning för tiden efter dag 360 i sjukperioden eller för inkomster över tio prisbasbelopp, det si kallade taket.

SJUKDOM

Vid utbetalning av aktivitets- eller sjukersättning kan AGS lämna en minads- ersättning baserat pi den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) vid insjuknandet.

▶ För inkomstdelar upp till 7,5 prisbasbelopp lämnas minadsersättning frin AGS enligt en tabell i försäkringsvillkoren.

▶ För inkomstdelar mellan 7,5 och upp till 20 prisbasbelopp lämnas minads-

ersättning frin AGS pi 65 % av SGI.

▶ För inkomster mellan 20 och upp till 30 prisbasbelopp lämnas minads-

ersättning frin AGS pi 32,5 % av SGI.

Bide dagsersättning och minadsersättning är skattepliktiga förminer.

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) för arbetare

30 PBB 30 PBB

20 PBB

Sjuklön

80 %

AGS

månadssersättning****

65 %

AGS

månadssersättning****

32,5 %

20 PBB

10 PBB

Lönedelar

Sjuklön

80 %

under 10 PBB

Karens- avdrag*

Sjukpenning

77,6 %

AGS dagsersättning**

12,5 % eller 13,3 %

Dag 15–360

7,5 PBB

Aktivitets- eller sjuk-

ersättning *****

64,7 %

AGS

månadssersättning***

Sjukpenning

72,7 %

Karens- avdrag*

Lön

Dag 1–14 Dag 15–364 Dag 365–

Inom ramtid på 450 dagar

66 år

* Karensavdraget motsvarar 20 % av sjuklön under en genomsnittlig arbetsvecka.

** Dagsersättning frin AGS lämnas med 12,5 % av sjukpenning pi normalnivi (77,6 %) och 13,3 % pi fortsättningsnivi (72,7 %).

*** Minadsersättning frin AGS för lönedelar under 7,5 PBB utgir frin en tabell.

**** Minadsersättning frin AGS för lönedelar över 7,5 upp till och med 20 PBB lämnas med 65 %. För inkomstdelar över 20 PBB upp till och med 30 PBB lämnas minadsersättning med 32,5 %.

***** Sjukersättning utgir frin antagandeinkomsten.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 27

Premiebefrielse- försäkring

Premiebefrielseförsäkring innebär att premierna för tjänstepension betalas frin försäkringen istället för av arbetsgivaren frin och med dag 15 i en sjukperiod.

Premiebefrielseförsäkring (PBF)

När den anställda gör en ansökan om AGS undersöker Afa Försäkring om det finns rätt till premiebefrielse. Den försäkringen är kopplad till tjänstepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till tjänstepension som arbetsgivaren skulle betalat in när den anställda varit pi arbetet och fitt lön. Om den anställda omfattas av kompletterande pensionsavsättningar i form av deltidspension eller delpension fortsätter arbetsgivaren att betala in dessa premier till Pensionsvalet. Läs mer om premiebefrielseförsäkring i kapitel om pension pi sidorna 63 och 67.

Efterskydd för Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

Om anställningen upphör eller vid längre tids frinvaro frin arbetet kan försäk- ringen fortsätta att gälla under viss tid. Sidan tid kallas för efterskyddstid och gäller som längst i 720 kalenderdagar. För att detta ska gälla miste den försäkrade ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Om den anställda fir sjukpenning under tiden med efterskydd förbrukas inte nigra efterskyddsdagar. Efterskyddet upphör om hen inte varit anmäld till Arbetsförmedlingen inom tre minader frin sista anställningsdag. Efterskyddet upphör om den anställda

▶ har varit anställd i sammanlagt 180 dagar hos arbetsgivare som inte tecknat AGS

▶ fir rätt till i huvudsak motsvarande förminer pi annat sätt

▶ lämnar sin anställning utan att följa avtalad uppsägningstid.

Arbete efter 66 år

AGS gäller som längst till och med minaden innan den anställda fyller 66 ir.

Rehabiliteringsstöd – stöd till arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetsgivaren kan fi ekonomisk ersättning för förebyggande insatser eller arbetslivsinriktad rehabilitering för bide psykiska och fysiska besvär.

Sammanfaflning om sjukdom Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

▶ Grundvillkoret: 90 dagars anställning.

▶ Anmäl vid sjukdom längre än 14 dagar!

▶ Dagsersättning pi ca 10 % av lönen frin dag 15 till 360 med sjukpenning.

▶ Nytt grundvillkor för nya ersätt- ningsdagar.

▶ Vid aktivitets- eller sjukersättning, skicka in beslutet för minads- ersättning.

▶ Premiebefrielseförsäkring ingir.

▶ Efterskydd i 720 friska dagar vid arbetslöshet.

▶ Du ska sti till arbetsmarknadens förfogande samt ha fastställd SGI.

Tips!

xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

SJUKDOM

Checklista – Sjukdom

FÖRSÄKRINGS- INFORMATÖREN

▶ Kontakta de som är eller har varit sjukskrivna längre, i normal- fallet 15 dagar, och piminn dem om anmälan till Afa Försäkring.

▶ Piminna den som har fitt beviljat aktivitets- eller sjuker- sättning om att de ska skicka kopia av beslutet och det sista läkarintyget före beslutet till Afa Försäkring.

▶ Informera uppsagd och ling- ledig, exempelvis vid studier,

om vad som gäller efterskydden i Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS).

DEN ANSTÄLLDA

▶ Lämna ett läkarintyg till arbets- givaren efter sju dagar.

▶ Ansöka om dagsersättning frin AGS hos Afa Försäkring vid sjukskrivning längre än 14 dagar.

▶ Ansöka om aktivitets- eller sjukersättning om arbetsoför- migan bedöms vara bestiende eller stadigvarande. Det gäller olika regler och ildersgränser.

▶ Ansöka om minadsersättning frin AGS hos Afa Försäkring om aktivitets- eller sjukersättning har beviljats.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 29

Arbetsskada

30

ARBETSSKADA

Arbetsskadeförsäkring enligt lag

Försäkringskassan hanterar Arbetsskadeförsäkringen och betalar ut ersättning till den som skadar sig på jobbet.

Vem omfaflas av arbetsskadeförsäkringen?

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Alla som jobbar omfattas av arbetsskadeförsäkringen, bide de som är tillsvidare- anställda och de som har en tillfällig anställning. Försäkringen gäller ocksi för vd, företagare och uppdragstagare. Dessutom omfattas den som studerar inom ett arbetsomride och utsätter sig för risk under dessa studier.

Vad är en arbetsskada?

▶ Olycksfall – om den anställda rikar ut för en olycka och skadar sig pi jobbet.

▶ Färdolycksfall – om den anställda rikar ut för ett olycksfall pi väg till eller frin jobbet.

▶ Arbetssjukdom - sjukdom som uppstir till följd av skadlig inverkan i arbetet, till exempel damm eller buller.

▶ Sjukdom som är framkallad genom smitta i vissa fall.

Så ersäfler den allmänna arbetsskadeförsäkringen

Vid arbetsskada eller arbetssjukdom utreder Försäkringskassan om villkor uppfylls för rätt till ersättning. Vid godkänd arbetsskada kan Försäkringskassan lämna ersättning för:

▶ inkomstförlust

▶ sjukvird utanför Sverige

▶ tandvird.

Arbetsskadelivränta

▶ särskilda hjälpmedel (till exempel kryckor och proteser)

▶ vid dödsfall

Om en anställd gir miste om inkomst pi grund av en arbetsskada kan hen fi ersättning frin Försäkringskassan, si kallad livränta. Ersättningen kan beviljas när skadan medför varaktig inkomstförlust som bedöms föreligga minst ett ir framit i tiden. För att en livränta ska kunna beviljas krävs att inkomsten minskar med minst en femtondel (1/15) av tidigare inkomst. Inkomstförlust miste ocksi vara minst en fjärdedel av prisbasbeloppet per ir. Ytterligare ett krav är att det be- döms vara arbetet som orsakat olyckan och efterföljande besvär eller sjukdomen. Taket för arbetsskadelivräntan är 7,5 prisbasbelopp. Rätten till arbetsskadelivränta är en separat förmin som inte är beroende av om sjukersättning eller aktivitets- ersättning är beviljad. De kollektivavtalade sjukförsäkringarna kan piverkas vid beviljad arbetsskadelivränta pi grund av samordning. Arbetsskadelivräntan är pensionsgrundande för allmän pension. Livräntan kan minskas eller dras in om inkomsten efter skadan förbättras eller om arbetsförmigan har förbättrats. I det här fallet betyder förbättrad arbetsförmiga att det bedöms möjligt för personen att skaffa ett arbete med lika inkomst som innan skadan. För att fi livränta miste hen ansöka om ersättning hos Försäkringskassan Livränta betalas normalt ut längst till och med minaden innan hen fyller 66 ir. Om anställd rikar ut för arbets- skada efter att hen har fyllt 66 ir kan livränta betalas ut frin 2023 som längst till och med minaden innan hen fyller 69 ir. Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

1/15

För att en livränta ska kunna beviljas krävs att inkomsten minskar med minst en femtondel av tidigare inkomst.

När arbetsgivaren

fir veta att en anställd har skadat sig är hen skyldig att anmäla detta.

Arbetsskadeförsäkring vid dödsfall

Om en anställd dör pi grund av en arbetsskada kan anhöriga fi ersättningar genom arbetsskadeförsäkringen:

▶ begravningshjälp

▶ ersättning till familj i form av: omställningslivränta till make, maka eller sambo, förlängd omställningslivränta och livränta till barn.

Vid dödsfall som har orsakats av en arbetsskada behöver anhöriga lämna in en ansökan till Pensionsmyndigheten som prövar om rätt till begravningshjälp och annan ersättning finns.

Skyldighet afl anmäla en arbetsskada

När anställd har skadat sig ska hen anmäla det till skyddsombudet och sin arbetsgivare. Arbetsgivaren ska sedan anmäla arbetsskadan pi Arbetsmiljö- verkets och Försäkringskassans gemensamma sajt xxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Arbetsgivaren intygar att den skadade är anställd. Den skadade har även rätt att lämna kompletterande information till arbetsgivarens anmälan.

Den anställda ansöker om ersäflning

Den anställda ansöker om ersättning för kostnader som orsakats till följd av arbetsskada och ersättning vid förlorad arbetsinkomst (livränta) pi forsakrings- xxxxxx.xx. Det är Försäkringskassan som bedömer om det är en arbetsskada och rätten till ersättning.

Preskription

En försäkrad kan fi livränta sex ir tillbaka frin ansökningstillfället.

Smifla

Det finns en förteckning över vilka smittsamma sjukdomar som räknas som arbetsskador. För att en smittsam sjukdom ska räknas som arbetsskada stir det i förordningen att den anställda ska ha fitt smittan:

▶ vid ett laboratorium där man arbetar med smittämnet

▶ genom arbete pi sjukvirdsinrättning genom arbete med behandling, vird eller omhändertagande av smittförande person

▶ vid omhänderhavande eller hantering av smittförande djur eller material.

Samhällsfarlig smitta omfattas av arbetsskadeförsäkringen oavsett vilket yrke och vilka arbetsuppgifter hen har smittats i. Läs mer i Förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.

COVID-19

Covid­19 är en smittsam sjukdom som kan orsaka arbetsskada. Det finns en förteckning över vilka smittsamma sjukdomar som räknas som arbetsskador. Covid­19 finns i den förteckningen frin och med den 25 april 2020 och gäller även för skador som inträffade tidigare än 25 april.

ARBETSSKADA

Trygghetsförsäkring

vid arbetsskada (TFA) via kollektivavtal

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) kan ge ersättning om den anställda råkar ut för en arbetsskada på jobbet.

När gäller Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)?

Samtliga anställda omfattas av TFA frin och med första anställningsdagen, oberoende av arbetstidens omfattning. För att fi ersättning genom Trygghetsför- säkring vid arbetsskada (TFA) gäller att skadan ska ha orsakats av nigot av följande:

▶ Olycksfall i arbetet.

▶ Färdolycksfall – olycksfall

till eller xxxx jobbet om inte trafik­

försäkrat fordon är inblandat.

▶ Arbetssjukdom som varar i minst 180 dagar.

▶ Sjukdom framkallad genom smitta.

Arbetsskada

▶ Olycksfall pi jobbet

▶ Färdolycksfall pi väg till eller frin jobbet

▶ Arbetssjukdom

Arbetssjukdomen ska även vara godkänd av Försäkringskassan eller finnas i

ILO-listan nr 121. TFA-avtalet har förändrats vid olika tillfällen och det är datumet för skadan eller visandedatum som styr vilka försäkringsvillkor som gäller.

Olika ersäflningar från TFA

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) gäller för alla anställda. Den anställda kan fi ersättning frin TFA även om hen inte har fitt ersättning frin Försäkrings- kassan. TFA kan ge olika ersättningar i samband med en arbetsskada:

▶ För hela inkomstförlusten vid sjukskrivning som uppstir pi grund av ett olycks- fall eller arbetssjukdom. Vid godkänd arbetsskada kan ersättning lämnas frin första dagen i sjukskrivningsperioden.

▶ För kostnader, till exempel ersättning för läkarvird, läkemedel och sjukgymnastik.

▶ För sveda och värk.

▶ För bestiende fysiska och psykiska besvär.

▶ När ärr och andra utseendemässiga följder uppkommit vid skada.

▶ Förlust av tand.

Om den anställda dör till följd av arbetsskadan kan TFA ge ersättning för begrav- ningskostnader och förlust av underhill. Den kan ocksi ge ersättning för en nära anhörigs personskada. Med det menas att en nära anhörig kan fi ersättning för psykisk chock till följd av dödsfallet.

Ansökan om ersäflning

Den anställda anmäler arbetsskadan och söker ersättning pi xxxxxxxxxxxxx.xx. Arbetsgivaren ska bekräfta anställningen. Den anställda kan följa ärendet genom att logga in pi Afa Försäkring. Färdolycksfall där trafikförsäkringspliktigt fordon är inblandat omfattas inte av försäkringen. Ersättning ska i stället sökas frin fordonets trafikförsäkring. Försäkringen kan täcka inkomstförluster som inte täcks av arbetsskadelivränta.

▶ Smitta

Nära anhöriga

Som nära anhöriga räknas makar, registrerade partner, sambor, barn och föräldrar.

Om en anställd drabbas av ett olycksfall som leder till personskada, kan hen fi ersättning för läkar- och sjukvirdskostnader. Hen kan ocksi fi ersättning för till exempel proteser och skadade glasögon.

Vid olycka pi arbetsplatsen med ett trafikförsäkrings­ pliktigt fordon inblandat, ska i första hand anmälan göras till trafikförsäkringsbolaget.

För smitta vid olycksfall, till exempel stick i fingret, gäller reglerna för olycksfall

i arbetet.

Ersäflning under akut sjukdomstid

Vid olycksfall inträffade efter den 1 juli 2013 (för Fremia-LO gäller 1 april 2012) kan ersättning, enligt skadestindsrättsliga regler, ges för hela inkomstförlusten frin dag ett. För olycksfall inträffade före detta datum gäller andra regler. För arbets- sjukdom kan den anställda fi ersättning för hela inkomstförlusten frin dag ett. Arbetssjukdomen ska vara godkänd av Försäkringskassan eller ska finnas i

ILO-listan nr 121 och kvarsti i 180 dagar. För arbetssjukdomar med visandedag innan den 1 januari 2021 gäller att villande ska visas för att inkomstförlusten under tid med sjuklön och sjukpenning ska ersättas. Inom avtalsomride Fremia-LO-PTK är villandekravet borttaget sedan den 1 januari 2019. Ersättning enligt skadestinds- rättsliga regler ges för kostnader samt ersättning för sveda och värk, frin första dagen.

Vid färdolycksfall fir den anställda ingen inkomstersättning frin TFA under akut sjukdomstid. Däremot lämnas ersättning för framtida inkomstförlust.

För olycksfall som leder till personskada, kan hen fi ersättning för läkar- och sjukvirdskostnader eller kostnader för vid olycksfallet sisom skadade kläder, glasögon och liknande. Inom avtalsomride Svenskt Näringsliv-LO dras frin kostnadsersättning en självrisk pi 500 kronor. Det minsta beloppet som betalas ut är 100 kronor, vilket innebär att kostnaden miste uppgi till minst 600 kronor för att nigon ersättning ska betalas ut. Självrisken gäller skador som inträffat efter den 1 januari 2021. I Fremia-LO görs inget sidant avdrag.

Är den anställda sjukskriven i 30 dagar eller mer pi grund av en olycka, kan hen fi ersättning för sveda och värk frin första dagen. För Fremia-LO gäller ej krav om 30 dagars sjukskrivning.

Smifla

Enligt TFA-villkoren räknas smitta som arbetssjukdom. För att räknas som smittsam sjukdom ska besvären kvarsti i minst 180 dagar och finnas med i Förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskade- skydd. Den anställda ska ha smittats pi nigot av följande sätt:

▶ vid ett laboratorium där hen arbetar med smittämnet

▶ genom arbete pi sjukvirdsinrättning, eller genom annat arbete med behand- ling, vird eller omhändertagande av smittförande person

▶ vid omhänderhavande eller hantering av smittförande djur eller material.

Samhällsfarlig smitta omfattas av arbetsskadeförsäkringen oavsett vilket yrke och vilka arbetsuppgifter den anställda har smittats i. Läs mer i Förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.

Ersäflning vid bestående arbetsoförmåga

Om arbetsskadan innebär bestiende invaliditet och därför minskad eller ingen inkomst, kan hen fi kompletterande ersättning frin TFA, sivida detta inte ersätts frin Försäkringskassan eller annat hill. Ersättningen utbetalas antingen som engingsbelopp eller livränta. Engingsbeloppet är 40 % skattefritt och 60 % skattepliktigt. Livräntan är skattepliktig.

Ersäflning vid invaliditet

Markerad text och prickad klammer =

Som arbetsskadad kan hen fi ersättning för lyte eller annat stadigvarande men. Lyte är en utseendemässig förändring, till exempel ärr eller en haltande ging. Det kan även vara en amputation, det vill säga förlust av kroppsdel. Begreppet ”annat stadigvarande men” avser en bestiende funktionsnedsättning. Hit räknas förlust eller nedsättning av syn, hörsel, lukt eller smak. Det kan ocksi handla om svirighet

att röra sig eller smärtor vid vissa rörelser. Ersättningen beräknas enligt skade- stindsrättsliga regler. Utgingspunkten är den medicinska invaliditetsgraden som bedöms bli bestiende för framtiden, men även ilder och om den skadade har itergitt i arbete eller inte piverkar ersättningen. För att se aktuella belopp, se tabeller pi xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx. Ersättningen är skattefri.

Ersäflning för särskilda olägenheter

Om arbetsskadan tydligt piverkar den drabbade i vardagen kan hen fi ersättning för särskilda olägenheter utifrin individuell bedömning.

Framtida merkostnader

Om skadan medför merkostnader för framtiden kan den anställda fi ersättning frin TFA i form av livränta eller engingsbelopp. Denna ersättning är skattefri och ska täcka kostnader som inte ersätts frin annat hill.

Ersäflning vid dödsfall

En grundtanke är att efterlevande ska kunna fortsätta ha samma levnadsstan- dard om en nära anhörig dör pi grund av arbetsskada. Därför kan efterlevande fi ersättning för del av den inkomst som gir förlorad. Förlust av underhill samord- nas med efterlevandeersättning frin den allmänna arbetsskadeförsäkringen i Socialförsäkringsbalken (SFB). Nära anhöriga kan ocksi fi ersättning för till exempel begravningshjälp och förlust av underhill. Detta samordnas med TGL eller AGL. Vid dödsfall pi grund av arbetsskada kan arbetsskadeförsäkringen TFA ersätta efterlevande, till exempel för begravningshjälp och förlust av underhill, som inte ersätts frin annat hill. Efterlevande som stod den döda särskilt nära kan ocksi ha rätt till ersättning för egen personskada, i form av psykiskt lidande.

Värdesäkring

Den livränta som den drabbade fir via TFA är värdesäkrad enligt lagen om ändring av skadestindslivräntor. Livräntorna räknas om vid varje irsskifte.

Premiebefrielseförsäkring (PBF)

När den anställda gör en ansökan till TFA hos Afa Försäkring ansöks samtidigt om premibefrielse. Den försäkringen är kopplad till den tjänstepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till tjänstepension som arbetsgivaren skulle betalat in om den anställda varit pi arbetet och fitt lön. Läs mer om premiebefrielse i kapitel om pension pi sidorna 63 och 67.

Arbete efter 65 år

TFA gäller om en anställd rikar ut för en arbetsskada, oavsett ilder.

Efterskydd för TFA

Arbetssjukdom som visar sig efter anställningens slut och innan fyllda 66 ir kan omfattas av efterskydd. Undantag gäller cancersjukdom orsakad av asbests- arbete. Vid denna sjukdom, som visar sig före 1 januari 2021 ska hen inte ha fyllt 75 ir. Vid sjukdom som visar sig efter det datumen finns ingen ildersgräns.

Inom avtalsomridet Fremia-LO-PTK togs ildersgränsen bort 1 januari 2019.

Preskription

Markerad text och prickad klammer =

Olika preskriptionsregler finns gällande olika ersättningar. Läs mer i TFA­villkoren.

ARBETSSKADA

Efterlevande ska kunna fortsatta ha samma levnadsstandard om en nära anhörig dör pi grund av en arbetsskada.Därför kan efterlevande fi ersättning för den inkomst som gir förlorad vid dödsfall.

Efterlevande

Efterlevande är en avliden persons nära anhöriga. Som nära anhöriga räknas normalt makar, registrerade partner, sambor och barn.

ILO­konventionen

– förteckning över yrkessjukdomar

ILO­förteckning är en lista över yrkessjukdomar som är skapad av den Internationella arbets­ organisationen (ILO). Afa Försäkring kan besluta om TFA­ersättningar gällande dessa sjukdomar eller diagnoser utan att Försäkringskassan beslutat om arbetssjukdom.

Tabell 1 – Förteckning nr 121 över yrkessjukdomar (reviderad 1980)

YRKESSJUKDOMAR

1 Pneumokonioser orsakade av fibrosframkallande mineralpartiklar (silikos, antrakosilikos, asbestos) och silikotuberkulos förutsatt att silikos i väsent- lig grad orsakat arbetsoförmiga eller döden.

ARBETE SOM MEDFÖR EXPONERING FÖR RISKER*

Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.

2 Sjukdomar i andningsorganen orsakade av hirdmetalldamm. -"-

3 Sjukdomar i andningsorganen orsakade av damm av bomull (byssinos), xxx, hampa eller sisal.

-"-

4 Astma orsakad av sensibiliserande eller irriterande ämnen som kan ge dessa effekter och som förekommer i arbetsprocessen.

-"-

5 Extrinsic allergisk alveolit och sviter därav orsakade av inandning av organiska dammpartiklar (enligt bestämmelser

i landets lagstiftning).

-"-

6 Sjukdomar orsakade av beryllium eller giftiga föreningar därav. -"-

7 Sjukdomar orsakade av kadmium eller giftiga föreningar därav. -"-

8 Sjukdomar orsakade av fosfor eller giftiga föreningar därav. -"-

9 Sjukdomar orsakade av krom eller giftiga föreningar därav. -"-

10 Sjukdomar orsakade av mangan eller giftiga föreningar därav. -"-

11 Sjukdomar orsakade av arsenik eller giftiga föreningar därav. -"-

12 Sjukdomar orsakade av kvicksilver eller giftiga föreningar därav. -"-

13 Sjukdomar orsakade av bly eller giftiga föreningar därav. -"-

14 Sjukdomar orsakade av fluor eller giftiga föreningar därav. -"-

15 Sjukdomar orsakade av koldisulfid. -"-

16 Sjukdomar orsakade av toxiska halogenderivat av alifatiska eller aromatiska kolväten.

-"-

17 Sjukdomar orsakade av bensen eller dess giftiga homologer. -"-

18 Sjukdomar orsakade av giftiga amino­ och nitroderivat av bensen eller dess homologer.

-"-

19 Sjukdomar orsakade av nitroglycerin eller andra estrar av salpetersyra. -"-

ARBETSSKADA

YRKESSJUKDOMAR

ARBETE SOM MEDFÖR EXPONERING FÖR RISKER*

20 Sjukdomar orsakade av alkoholer, glykoler eller ketoner. -"-

21 Sjukdomar orsakade av kvävande gaser: kolmonoxid, cyanväte eller toxiska föreningar därav, svavelväte.

-"-

22 Hörselnedsättning orsakad av buller. -"-

23 Sjukdomar orsakade av vibrationer (rubbningar i muskler, senor, ben, leder, perifera blodkärl eller perifera nerver).

-"-

24 Sjukdomar orsakade av arbete i komprimerad luft. -"-

25 Sjukdomar orsakade av joniserande strilning. Allt arbete som medför exponering för joniserande strilning.

26 Hudsjukdomar orsakade av fysiska, kemiska eller biologiska faktorer som Allt arbete som medför inte tagits upp under andra rubriker. exponering för den aktuella

risken.

27 Primär hudcancer orsakad av tjära, beck, mineralolja, antracen eller föreningar, produkter eller rester av dessa substanser.

-"-

28 Lungcancer eller mesoteliom orsakade av asbest. -"-

29 Infektions­ eller parasitsjukdomar förvärvade i yrkesarbete som medför särskilt stor risk för smitta.

A Hälsovirds­ och laboratoriearbete.

B Veterinärarbete.

C Hantering av djur, djurkrop­ par, delar av djurkropp och handelsvaror som kan ha blivit kontaminerade av djur, djurkroppar eller delar av djurkroppar.

D Xxxxx arbete som medför särskilt stor risk för kon­ taminering.

* När den här förteckningen tillämpas tas hänsyn till exponeringens art och grad.

Sammanfaflning om Arbetsskada Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

▶ Viktigt att dokumentera skadan!

▶ Anmäl alltid en arbetsskada till bide Försäkringskassan och Afa Försäkring.

▶ Fyra olika typer av arbetsskada.

Xxxx isär!

▶ Xxxxx efterskydd för olycksfall, men det gir att anmäla äldre skador.

▶ Skadan regleras utifrin de villkor som gällde vid skade- eller visandedatum.

Tips!

Du som försäkringsinformatör kan ta hjälp av ditt fackförbund vid behov.

ARBETSSKADA

Checklista – Arbetsskada

FÖRSÄKRINGS- INFORMATÖREN

▶ Informera om att arbetsskada ska anmälas bide till Försäk- ringskassan och Trygghetsför- säkring vid arbetsskada (TFA) hos Afa Försäkring, samt vikten av att anmäla rätt typ av arbets- skada (olycksfall, arbetssjukdom, färdolycksfall eller smitta).

Viktigt att händelseförloppet beskrivs korrekt och utförligt i anmälan, görs i samrid med skyddsombud.

DEN ANSTÄLLDA

▶ Uppsöka sjukvirdsinrättning i direkt samband med olycks- fallet. Viktigt att skadorna dokumenteras.

▶ Anmäla arbetsskadan till arbetsgivaren samt sök ersätt- ning hos Afa Försäkring genom att gi in pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Anmäla till fordonets trafik­ försäkring om olyckan har skett med ett trafikförsäkringspliktigt fordon.

▶ Ansöka om ersättning hos Försäkringskassan för eventuella kostnader för tandvird, hjälp- medel eller kostnader för sjukvird utomlands som har uppkommit i samband med en arbetsskada.

▶ Följa ärende genom att logga in pi ”Mina sidor” pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Invänta besked frin Afa Försäk- ring om eventuell ersättning för till exempel inkomstbortfall, merkostnader eller sveda och värk.

▶ Läsa mer om arbetsskador pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Trygghetsförsäkring vid arbets- skada (TFA) gäller oavsett ilder.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 39

Kompetens och omställning

40

Omställningsstudiestöd och arbetslöshetsförsäkring enligt lag

Från 1 oktober 2022 gäller nytt regelverk som ger utökad rätt till omställ­ ningsstudiestöd. Arbetslöshetsförsäkringen är oförändrad.

Omställningsstudiestöd från CSN

Den anställda kan fi omställningsstudiestöd motsvarande maximalt 44 veckor heltidsstudier. Längre tid vid deltid. Deltidsstudierna ska vara pi minst 20 % under minst en vecka. Gäller under anställning samt vid uppsägning vid arbets- brist, sjukdom eller när tidsbegränsad anställning upphör. Omställningsstudie- stödet hanteras av CSN och bestir av ett bidrag och ett lin. Läs mer pi xxx.xx.

▶ Bidraget ersätter 80 % av inkomsten upp till ett tak pi 4,5 inkomstbasbelopp per ir (ir 2023 motsvarar det 27 863 kronor per minad), vilket ger som mest 5 143 kronor per vecka, före skatt (ir 2023).

▶ Maxbelopp för linet är 12 556 kronor per minad (ir 2023).

VILLKOR FÖR OMSTÄLLNINGSSTÖD

▶ Bidraget kan fis frin 27 till och med iret den anställda fyller 62 ir. Frin iret hen fyller 61 ir kan hen fi bidrag i max 10 veckor. Linet kan fis till och med iret hen fyller 60 ir.

▶ Utbildningen miste stärka den anställdas ställning pi arbetsmarknaden utifrin arbetsmarknadens behov.

▶ Aktualitetsvillkor innebär att den anställda behöver ha en aktuell anknytning till arbetsmarknaden. Det betyder att den anställda behöver ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 12 minader av de senaste 24 minaderna.

▶ Etableringsvillkor innebär att den anställda behöver vara väl etablerad pi arbetsmarknaden. Det betyder att den anställda miste ha arbetat i genom- snitt minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 96 minader (8 ir) inom de senaste 14 iren. Den anställda kan räkna in tid hen har arbetat tidigast frin iret hen fyllde 19 ir, förutsatt att arbetet varit huvudsyssla under den här tiden. Även annan tid kan jämställas med förvärvsarbete under högst 24 minader. Exempel pi sidan tid är föräldraledighet.

▶ Yttrande till CSN. Innan CSN fattar beslut om den anställda ska fi omställ- ningsstudiestöd har den omställningsorganisation som hen tillhör möjlighet att yttra sig. I yttrandet görs en bedömning om utbildningen förväntas stärka den anställdas framtida ställning pi arbetsmarknaden. CSN ska lägga särskild vikt vid yttrandet när de fattar sitt beslut.

Ersäflning från Arbetslöshetskassan

Det finns 25 a­kassor i Sverige och de flesta har bildats av de fackliga organisa­

tionerna. Vanligtvis är det arbetet eller verksamhetsomridet som avgör vilken

a-kassa som den anställda har rätt att tillhöra. Inspektionen för arbetslöshetsför-

säkring (IAF) har tillsyn över arbetslöshetskassorna. Bland de 25 a­kassorna finns

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring pi xxxxxxxxx.xx.

▶ xxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxx.xx.

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

Villkor

Aktualitets- och etablerings- villkor miste uppfyllas för att ha rätt till omställnings- studiestöd.

Alfa-kassan. Förutom att administrera den inkomstbaserade ersättningen, administrerar Alfa-kassan och betalar ut grundersättning till de som inte är anslutna till nigon a-kassa.

INKOMSTBASERAD ERSÄTTNING

Den anställda har rätt till ersättning baserad pi inkomst om hen

▶ varit medlem i en a-kassa minst tolv minader

▶ uppfyllt arbetsvillkoret (se nedan).

GRUNDERSÄTTNING

Grundersättning betalas ut till den som har fyllt 20 ir och uppfyller ett arbets- villkor, men inte medlemsvillkoret. Grundersättningen som motsvarar heltid är max 510 kronor per dag och utbetalas av den a-kassa som personen är medlem i. Om hen inte är medlem i en a-kassa betalar Alfa-kassan ut grundersättningen.

Villkor för ersäflning från a-kassan

För att fi ersättning frin arbetslöshetsförsäkringen miste hen uppfylla bide grundvillkoren och arbetsvillkoret

GRUNDVILLKOR

▶ Den anställda ska kunna arbeta minst tre timmar varje arbetsdag, i genomsnitt minst 17 timmar i veckan.

▶ Den anställda ska vara anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

▶ Den anställda ska sti till arbetsmarknadens förfogande.

ARBETSVILLKOR

▶ Den anställda ska under de senaste tolv minaderna ha arbetat minst sex minader och minst 60 timmar per minad.

▶ Alternativt under de senaste tolv minaderna ska hen arbetat 420 timmar under en sammanhängande tid av sex minader, under minst 40 timmar varje minad.

MEDLEMSVILLKOR

För att fi inkomstbaserad ersättning miste hen dessutom uppfylla ett medlems- villkor. Medlemsvillkoret kräver att hen miste ha varit medlem i a-kassan i minst tolv minader.

ÖVERHOPPNINGSBAR TID

Den tid som arbetsvillkoret ska vara uppfyllt under tolv-minadersperioden kan förlängas. Detta kallas för överhoppningsbar tid. Arbete som ligger längre än tolv minader tillbaka i tiden kan därför räknas med i arbetsvillkoret. Exempel pi tid som kan hoppas över är sjukdom, tid med föräldrapenning och avslutade heltids- studier. Tiden som kan hoppas över är begränsad till fem ir.

300

Den som har rätt till arbets- löshetsersättning kan fi detta under 300 ersättningsdagar.

SÅ LÄNGE GES ERSÄTTNING

Den som har rätt till arbetslöshetsersättning kan fi detta under 300 ersättnings- dagar. Om hen har barn som är under 18 ir dag 300, fir hen automatiskt ytterligare 150 dagar. Ersättningsperioden med arbetslöshetsersättning inleds alltid med sex karensdagar. Därefter fir hen ersättning för högst fem dagar per vecka. Ersätt- ningen är en skattepliktig inkomst och pensionsgrundande för allmän pension.

A-kassan gäller fram till det att den anställda har uppnitt 65 irs ilder.

ERSÄTTNINGSNIVÅER – DEN INKOMSTBASERADE ERSÄTTNINGEN

Den som är medlem i en a-kassa och uppfyller grund-, arbets- och medlems- villkoret kan ha rätt till inkomstbaserad ersättning. Storleken pi dagpenningen beror pi den inkomst den anställda hade innan hen förlorade jobbet. Frin 2023 gäller a-kassan fram till att den anställda har fyllt 66 ir.

▶ Dag 1–100 är ersättningsnivin 80 %, som högst 1 200 kronor i dagpenning.

▶ Dag 101–200 fir hen 80 % av sin tidigare inkomst, som högst 1 000 kronor i

dagpenning.

▶ Dag 201–300 fir personen 70 % av sin tidigare inkomst, som högst 1 000 kronor i

dagpenning.

▶ Efter dag 300 erbjuds den som är arbetslös att delta i jobb- och utvecklings- garantin, di aktivitetsstöd betalas ut med 65 % av tidigare framräknad xxxx xxxxxxx.

▶ Den som har barn under 18 ir dag 300, fir ytterligare 150 dagar i sin ersätt- ningsperiod. Nivin pi ersättningen fortsätter med 70 % av tidigare inkomst. Därefter gäller jobb­ och utvecklingsgarantin med ersättningsnivin 65 % av tidigare framräknad dagpenning.

▶ För den som är arbetslös efter dag 450 respektive dag 300 prövas det pi nytt om hen uppfyller villkoren för en ny period.

Omställningspension och änkepension minskar inte dagpenningen. Privat pen- sionsförsäkring som inte har anknytning till förvärvsarbetet medför inte heller nigon minskning av dagpenningen.

Har pension och blir arbetslös

För den som fir utbetalning av sin tjänstepension eller gör uttag av sin allmänna pension drar a-kassan av pensionsbeloppet frin ersättningen. Det gäller även om hen bara tar ut sin premiepension.

Kompetens och omställning via kollektivavtal

Olika villkor gäller för de anställda som omfattas av huvudavtal eller Kollektiv­ avtal om omställningsförsäkring.

Kompetens- och omställningsstöd

Svenskt Näringsliv och LO har antagit tvi kollektivavtal som ger kompetensstöd under anställning och omställningsstöd vid uppsägning. De heter Huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd och Kollektivavtal om omställnings- försäkring. Trygghetsfonden TSL hanterar kompetens- och omställningsstöd som gäller olika beroende pi vilket avtal den anställda omfattas av. I avtalen ingir ocksi en ekonomisk ersättning som hanteras av Afa Försäkring.

Kompetensstöd från Trygghetsfonden TSL

Kompetensstöd är ett samlingsnamn för det stöd som Trygghetsfonden TSL kan erbjuda för att kunna stärka den anställdas framtida ställning pi arbetsmarkna-

Den som har fyllt 65 ir under 2022 kan inte vara medlem eller fi ersättning under 2023, medlemskapet avslutas automatiskt.

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

65 år

Allmän pension

Det gir att stoppa utbetalningar av den allmänna pensionen.

Utbetalning av tjänstepension kan inte stoppas.

1 oktober 2022

De LO-förbund som inte har anslutit sig till huvudavtalet kan i stället ansluta sig

till kollektivavtalet om omställningsförsäkring för arbetare, där villkoren skiljer sig frin huvudavtalet om omställning.

Kollektivavtal om omställnings- försäkring

Kompetensstöd innehiller endast ridgivning och vägledning.

Den anställda kan även själv söka omställningsstöd frin xxx.xx vid uppsägning pi grund av sjukdom eller om en tidsbegränsad anställning upphör.

den. Den anställda som omfattas av huvudavtal, utöver omställningsstudiestödet hen fir via CSN, kan även fi följande frin Trygghetsfonden TSL:

▶ Kompletterande kollektivavtalat studiestöd som fyller ut omställningsstudie- stödets bidragsdel upp till 80 % av inkomsten upp till 5,5 inkomstbasbelopp per ir (ir 2023 motsvarar det en minadslön pi 34 054 kronor). Om den anställda har en högre inkomst än si fyller studiestödet ut upp till 65 % av inkomsten upp till ett tak pi 12 inkomstbasbelopp per ir (ir 2023 motsvarar det en minadslön pi 74 300 kronor). Gäller för maximalt 44 veckor heltids- studier eller längre tid vid deltidsstudier. För att kunna beviljas kompletterande studiestöd ska den anställda ha beviljats omställningsstudiestöd frin CSN. Dessutom ska bide aktualitets- och etableringsvillkor uppfyllas.

▶ Kortvarigt kollektivavtalat studiestöd som betalas för utbildningar kortare än fem dagar. Utbildningen ska bedömas kunna stärka den anställdas framtida ställning pi arbetsmarknaden. Nivin är 70 % av den anställdas minskade arbetsinkomst upp till ett tak pi 12 inkomstbasbelopp per ir (ir 2023 mot- svarar det en minadslön pi 74 300 kronor). Bide aktualitets- och etablerings- villkor behöver uppfyllas.

▶ Köpt utbildning eller validering för den anställda eller uppsagda. Trygghets- fonden TSL kan, under vissa förutsättningar, bekosta kursavgifterna.

▶ Individuell ridgivning och vägledning.

Arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation kan även fi vägledning och ridgivning i samband med organisationsförändringar.

Om den anställda omfattas av Kollektivavtal om omställningsförsäkring, innehiller kompetensstödet endast ridgivning och vägledning.

VILLKOR FÖR KOMPETENSSTÖD

▶ Aktualitetsvillkor behöver uppfyllas för rätt till kompetensstöd. Aktualitetsvill- koret innebär att den anställda behöver ha en aktuell anknytning till arbets- marknaden. Om arbetaren uppfyller villkoren men inte hos en arbetsgivare som var ansluten i Trygghetsfonden TSL eller TRR kan hen fi Omställnings- studiestöd frin CSN men bara ridgivning, vägledning och yttrande till CSN frin Trygghetsfonden TSL.

▶ Etableringsvillkor gäller bara för de ekonomiska studiestöden det vill säga för kompletterande och kortvarigt studiestöd. Etableringsvillkoret innebär att den anställda behöver vara väl etablerad pi arbetsmarknaden.

Läs mer om dessa villkor pi sidan 41.

Omställningsstöd

Arbetsgivare som omfattas av huvudavtal om omställning eller Kollektivavtal om omställningsförsäkring och anställda hos dessa arbetsgivare har rätt till

omställningsstödet. Omställningsstöd gäller vid uppsägning och innehiller tvi delar. Stöd och hjälp att hitta ett nytt jobb, starta eget eller börja studera till den som blivit uppsagd pi grund av arbetsbrist, sjukdom eller har avslutat en tidsbegränsad anställ- ning och hanteras av Trygghetsfonden TSL. Det innehiller ocksi ett ekonomiskt engingsbelopp frin Afa Försäkring som heter Försäkring om avgingsbidrag (AGB).

Arbetsgivare utan kollektivavtal, men som har tecknat avtal med Fora, omfat- tas endast av AGB vid uppsägning frin en tillsvidareanställning.

Arbetsgivare med kollektivavtal som har tecknat försäkringsavtal om AGB är ocksi anslutna till Trygghetsfonden TSL.

Omställningsstöd från Trygghetsfonden TSL

Trygghetsfonden TSL erbjuder individuellt stöd och hjälp till den som blivit uppsagd pi grund av arbetsbrist, sjukdom eller har avslutat en tidsbegränsad anställning. Insatsen kan pibörjas under uppsägningstiden och Trygghetsfonden TSL iterkopplar resultatet till arbetsgivaren. Det är samma stöd för bide huvud- avtal om omställning och Kollektivavtal om omställningsförsäkring förutom den sista punkten.

▶ Personlig jobbcoach som hjälper den anställda att hitta och söka nytt jobb och kan hjälpa i kontakter med myndigheter. Ridgivning som omfattar olika typer av tjänster och stöd som Trygghetsfonden TSL kan erbjuda när det gäller jobbsökning eller start av företag. Ridgivningen är personlig och anpassas efter den anställdas förutsättningar och önskemil. Den kan ske i en kombina- tion av digitala och fysiska möten utifrin behov.

▶ Vägledning som är ett samlingsbegrepp som omfattar olika typer av tjänster och stöd som Trygghetsfonden TSL kan erbjuda när det gäller individuella karriärval och studievägar. Vägledningen anpassas efter den anställdas förutsättningar och önskemil och kan erbjudas siväl digitalt som fysiskt eller i kombination.

▶ Förstärkt stöd för sjuka. Stödet ska kunna ges av Trygghetsfonden TSL till den anställda som fir omställningsstöd och som har särskilda behov till följd av sjukdom. Det förstärkta stödet kan besti av exempelvis mer omfattande och intensiv ridgivning och vägledning, eller extra stöd i kontakter med myndig- heter. Stödet syftar till att hen ska kunna söka nytt arbete, starta eget företag eller studera utifrin den arbetsförmiga hen har. Stödet innefattar inte rehabi- literingsinsatser.

▶ För den som omfattas av huvudavtal kan TSL hjälpa till med validering och under vissa förutsättningar betala kursavgift. Vid Kollektivavtal med omställ- ningsförsäkring gäller det endast kortare utbildning och validering.

VILLKOR FÖR OMSTÄLLNINGSSTÖD

För att fi omställningsstöd frin Trygghetsfonden TSL behöver vissa villkor uppfyllas:

▶ Arbetstiden ska i genomsnitt ha varit minst 16 timmar per vecka samman- hängande i 12 minader av de senaste 24 minader.

▶ Ska omfattas av kollektivavtal eller hängavtal inom Svenskt Näringsliv och LO:s avtalsomride.

Om det blir en tvist om uppsägningen har arbetaren inte rätt till omställnings- stöd. Möjligheten att ogiltigförklara uppsägningen eller yrka skadestind preskri- beras en vecka efter det att ansökan om stöd kommit in till Trygghetsfonden TSL.

ANSÖKA OM OMSTÄLLNINGSSTÖD

Arbetsgivaren och facket ansöker om omställningsstöd direkt pi xxx.xx. Trygghets- fonden TSL kontaktar arbetsgivaren för att diskutera förutsättningarna för om- ställningsarbetet och för att planera informationsmöten för de anställda. Efter den 1 oktober 2022 kan även den anställda själv söka omställningsstöd frin xxx.xx vid uppsägning pi grund av sjukdom eller om en tidsbegränsad anställning upphör.

Kompleflerande arbetslöshetsersäflning vid tvist om uppsägning

Vid tvist om uppsägning kan den som omfattas av huvudavtal och som företräds som medlem i en tvist av en arbetstagarorganisation fi kompletterande arbets- löshetsersättning. Läs mer pi xxx.xx.

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

Huvudavtal om omställning

Huvudavtalet innehiller, utöver omställningsstödet som finns i bida avtal, ocksi kompletterande ersättning till a-kassan vid tvist om uppsägning.

Kollektivavtal om omställnings- försäkring

Försäkringen om avgings- bidrag (AGB) gäller bara vid uppsägning av arbetsbrist.

Huvudavtal om omställning

Försäkring om avgingsbidrag (AGB) gäller vid uppsägning vid arbetsbrist, sjukdom och om en tidsbegränsad anställning löpt ut.

Försäkring om avgångsbidrag (AGB) från Afa Försäkring

AGB ersättning hanteras av Afa Försäkring och innehiller en ersättning som den anställda i vissa fall kan fi, till exempel om hen blir uppsagd pi grund av arbets- brist. I det nya huvudavtalet omfattar AGB den som har sagts upp pi grund av arbetsbrist eller sjukdom, eller om tidsbegränsade anställning löpt ut. AGB kan betalas ut oavsett om den anställda blir arbetslös eller inte. Även arbetare som slutar sin anställning utan att ha blivit uppsagd kan fi AGB. Men det miste framgi att hen slutar pi initiativ av arbetsgivaren och pi grund av arbetsbrist.

Detta är vanligt vid avgingspension. Avgingspension är en pension som den anställda kan fi av sin arbetsgivare om hen lämnar anställningen före den ordinarie pensionsildern. Det kan till exempel bli aktuellt när arbetsgivaren behöver minska antalet anställda.

Om den anställda omfattas av Kollektivavtal om omställningsförsäkring gäller AGB bara vid uppsägning av arbetsbrist.

VILLKOR FÖR AGB

▶ Den anställda ska ha fyllt 40 ir sista anställningsdagen.

▶ Ska ha varit anställd sammanlagt i minst 50 minader under en femirsperiod hos en eller flera arbetsgivare som omfattades av AGB­försäkringen. Med minad menas det 30 dagar. Perioden räknas bakit, frin tidpunkten di anställ- ningen upphör. För den anställda som pi grund av arbetsbrist blivit uppsagd och senast tre minader efter iteranställts med lägre arbetstidsmitt än i den tidigare anställning, betalas AGB ut i proportion till skillnaden mellan arbets- tidsmitten.

ARBETAREN HAR INGEN RÄTT TILL AGB OM HEN:

▶ fitt rätt till hel sjukersättning före det att anställningen avslutas

▶ fitt eller erbjudits iteranställning inom företaget eller koncernen inom tre minader frin uppsägningsdagen

▶ avböjt erbjudande om anställning hos ny arbetsgivare vid verksamhetsöverging. Vid särskilda skäl kan AGB-nämnden besluta om undantag.

ERSÄTTNING FRÅN AGB

Beloppet frin AGB är skattepliktigt men inte pensionsgrundande. A-kassan minskas inte för att AGB betalas ut. Engingsbeloppet vid heltidsarbete för 2023 är enligt följande:

▶ 38 870 kronor för alla mellan 40 och 49 ir

▶ mellan 40 475 till 54 920 kronor för ilder mellan 50 och 59 (engingsbeloppet höjs med 1 605 kronor för varje levnadsir)

▶ 56 525 kronor för alla mellan 60 och 64 ir.

ANSÖKA OM AGB

Senast tvi ir efter att anställningen har upphört miste Afa Försäkring ha fitt in ansökan om AGB pi särskild pappersblankett. Under en femirsperiod ges det bara ett helt AGB-belopp. Läs mer pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

Arbete efter 65 år

I avtalsomride Svenskt Näringsliv-LO kan kompetens- och omställningsstöd beviljas längst till och med minaden före den di den anställda fyller 65 ir.

Fremia-LO, kompetens och omställning via kollektivavtal

Fremia och LO har antagit tvi kollektivavtal som ger kompetensstöd under anställ- ning och omställningsstöd vid uppsägning. De heter huvudavtal om omställning och Kollektivavtal om omställning. CIKO hanterar kompetens- och omställningsstödet som gäller olika beroende pi vilket avtal den anställda omfattas av.

För Samhall AB, eller dotterbolag till detta bolag gäller endast Kollektivavtal om omställning.

Kompetensstöd från CIKO

Kompetensstöd är ett samlingsnamn för det stöd som omställningsorganisationen CIKO kan erbjuda för att kunna stärka den anställdas framtida ställning pi arbets- marknaden. Utöver omställningsstudiestödet frin CSN kan den anställda som omfattas av huvudavtal även fi följande kompetensstöd frin CIKO:

▶ Kompletterande kollektivavtalat studiestöd som fyller ut omställningsstudie- stödets bidragsdel upp till 80 % av inkomsten upp till 5,5 inkomstbasbelopp per ir (ir 2023 motsvarar det en minadslön pi 34 054 kronor). Om den anställda har en högre inkomst än si fyller studiestödet ut upp till 65 % av inkomsten upp till ett tak pi 12 inkomstbasbelopp per ir (ir 2023 motsvarar det en minadslön pi 74 300 kronor).

Gäller för maximalt 44 veckor heltidsstudier eller längre tid vid deltids- studier. För att kunna beviljas kompletterande studiestöd ska den anställda ha beviljats omställningsstudiestöd frin CSN. Dessutom ska bide aktualitets- och etableringsvillkor uppfyllas.

▶ Kortvarigt kollektivavtalat studiestöd kan beviljas och betalas ut för utbildningar som är kortare än en studievecka. Utbildningen ska bedömas kunna stärka den anställdas framtida ställning pi arbetsmarknaden. Nivin pi studiestödet är

70 % av den anställdas minskade arbetsinkomst upp till ett tak pi 12 inkomst- basbelopp per ir (ir 2023 motsvarar det en minadslön pi 74 300 kronor).

Bide aktualitets- och etableringsvillkor behöver uppfyllas.

▶ Köpt utbildning eller validering för den anställda eller uppsagda. CIKO kan, under vissa förutsättningar, bekosta kursavgifterna.

▶ Individuell ridgivning och vägledning.

CIKO kan ge arbetsgivare som omfattas av huvudavtal och lokal arbetstagarorga- nisation vägledning och ridgivning i samband med organisationsförändringar. Om den anställda omfattas av Kollektivavtal om omställning, innehiller kompetens- stödet endast ridgivning och vägledning.

VILLKOR FÖR KOMPETENSSTÖD

Följande villkor ska uppfyllas för att kompetensstöd ska gälla:

▶ Aktualitetsvillkoret innebär att den anställda behöver ha en aktuell anknytning till arbetsmarknaden. Det betyder att den anställda behöver ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 12 minader av de senaste 24 minaderna. Aktualitetsvillkor behöver uppfyllas för rätt till kompetensstöd.

Markerad text och prickad klammer =

▶ Etableringsvillkoret innebär att den anställda behöver vara väl etablerad pi arbetsmarknaden. Det betyder att den anställda miste ha arbetat i genom- snitt minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 96 minader (8 ir) inom en ramtid om 14 ir, beräknat tidigast frin att den anställda fyllde 19 ir. Arbetet under den här tiden ska ha varit huvudsyssla. Även annan tid kan jämställas med förvärvsarbete under högst 24 minader. Exempel pi sidan tid

Samhall AB

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

För Samhall AB, eller dotterbolag till detta bolag gäller endast Kollektivavtal om omställning.

CIKO

Avtalsparterna har bildat en stiftelse, Kollektivavtals- stiftelsen Omställning CIKO, som verkställer och administrerar huvudavtal och kollektivavtal om omställning.

Läs mer pi xxxx.xx.

Markerad text och prickad klammer =

är föräldraledighet. Etableringsvillkor gäller bara för de ekonomiska studiestö- den det vill säga för kompletterande och kortvarigt studiestöd.

Omställningsstöd från CIKO

Avtalsparterna har bildat en stiftelse, Kollektivavtalsstiftelsen Omställning CIKO, som verkställer och administrerar bida avtal om omställning mellan Fremia-LO. Bida avtalen innehiller aktivt omställningsstöd och ekonomisk ersättning frin CIKO. Det aktiva omställningsstödet ska öka arbetarens möjligheter att fi ett nytt arbete samt utformas och anpassas utifrin hens behov, förutsättningar och önskemil. En individuell handlingsplan ska därför tas fram. Gäller om anställ- ningen upphört pi grund av arbetsbrist. Det gäller ocksi om den anställda inte kan arbeta kvar pi grund av sjukdom och inte kan utföra de arbetsuppgifter som hen är anställd för. Det ska ha konstaterats att arbetsgivaren saknar möjligheter att erbjuda anpassade eller alternativa arbetsuppgifter. Hen miste ha varit anställd hos en eller flera arbetsgivare som har avtal med Fremia sedan minst tolv minader sammanhängande, frin att anställningen upphört. Den som har en tidsbegränsad anställning kan ocksi fi stöd om arbetstiden har varit pi minst 40 % sedan minst 12 minader inom en ramtid av 24 minader när anställningen upphört.

Det finns ingen ildersgräns nedit för att fi del av det aktiva omställnings­ stödet. Arbetsgivaren och den uppsagda ansöker om omställningsstöd – själv eller tillsammans – hos CIKO.

▶ Personlig jobbcoach som hjälper den anställda att hitta och söka nytt jobb och kan hjälpa i kontakter med myndigheter. Ridgivning som omfattar olika typer av tjänster och stöd som CIKO kan erbjuda när det gäller jobbsökning eller start av företag. Ridgivningen är personlig och anpassas efter den anställdas förutsättningar och önskemil. Den kan ske i en kombination av digitala och fysiska möten utifrin behov.

▶ Vägledning som är ett samlingsbegrepp som omfattar olika typer av tjänster och stöd som CIKO kan erbjuda när det gäller individuella karriärval och studievägar. Vägledningen anpassas efter den anställdas förutsättningar och önskemil och kan erbjudas siväl digitalt som fysiskt eller i kombination.

▶ Förstärkt stöd för sjuka. Stödet ska kunna ges av CIKO till den anställda som fir omställningsstöd och som har särskilda behov till följd av sjukdom. Det förstärkta stödet kan besti av exempelvis mer omfattande och intensiv ridgivning och vägledning, eller extra stöd i kontakter med myndigheter.

Stödet syftar till att hen ska kunna söka nytt arbete, starta eget företag eller studera utifrin den arbetsförmiga hen har. Stödet innefattar inte rehabilite- ringsinsatser.

▶ Köpt utbildning och validering som under vissa förutsättningar kan CIKO bekosta kursavgifter för.

▶ Kompletterande arbetslöshetsersättning vid tvist om uppsägning för den som omfattas av huvudavtal, är medlem i en arbetstagarorganisation som företrä- den hen som part i tvisten. Läs mer pi xxxx.xx.

VILLKOR FÖR OMSTÄLLNINGSSTÖD

▶ Den anställda ska ha en sysselsättningsgrad pi minst 40 % sedan minst 12

xxxxxxx inom en ramtid av 24 minader när anställningen upphört.

▶ Om det blir en tvist om uppsägningen har arbetaren inte rätt till omställnings- stöd.

ANSÖKA OM OMSTÄLLNINGSSTÖD

Arbetsgivaren och facket kan tillsammans ansöka om aktiv omställningsstöd frin CIKO. Efter den 1 oktober 2022 kan även den anställda själv ansöka om aktiv omställningsstöd vid uppsägning pi grund av sjukdom eller om en tidsbegränsad anställning upphör. Stödet ska pibörjas si tidigt som möjligt under uppsägningstiden och kan som längst pigi i 18 minader efter att anställningen upphört.

Ekonomiskt stöd, AGB eller OSE

Gäller vid uppsägning pi grund av arbetsbrist, sjukdom eller när tidsbegränsad anställning upphör.

▶ Avgingsbidrag (AGB) för den som omfattas av Huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd.

▶ Omställningsersättning (OSE) för den som omfattas av Kollektivavtal om omställning.

Avgångsbidrag (AGB) från CIKO

Avgingsbidrag (AGB), utbetalas i proportion till sysselsättningsgraden. Om hen blir uppsagd och iteranställd med lägre sysselsättningsgrad kan hen fi ersätt- ning för mellanskillnaden av sysselsättningsgraden mellan den tidigare och den nya anställningen. Beloppet är skattepliktigt men inte pensionsgrundande.

A-kassan minskas inte för att AGB betalas ut. AGB kan bara betalas ut en ging under en löpande tid pi fem ir.

ERSÄTTNING FRÅN AGB

Engingsbeloppet vid heltidsarbete för 2023 är enligt följande:

▶ 38 870 kronor för alla mellan 40 och 49 ir

▶ mellan 40 475 till 54 920 kronor för ilder mellan 50 och 59 (engingsbeloppet höjs med 1 605 kronor för varje levnadsir)

▶ 56 525 kronor för alla mellan 60 och 64 ir.

VILLKOR FÖR AGB

▶ Den anställda ska ha fyllt 40 ir när anställningen upphört.

▶ Xxx ha arbetat sammanlagt i minst 50 minader under de senaste fem iren. Med minad menas det 30 dagar. Den anställda ska arbetat hos en eller flera arbetsgivare eller organisationer som varit anslutna till AGB eller omfattats av Omställningsförsäkring Fremia-LO.

Omställningsersäflning (OSE) från CIKO

Omställningsersättning (OSE) motsvarar ett halvt inkomstbasbelopp (37 150 kronor ir 2023) vid tid för ansökan och utbetalas i proportion till sysselsättningsgraden. Om den anställda blir uppsagd och iteranställd med lägre sysselsättningsgrad kan hen fi ersättning för mellanskillnaden av sysselsättningsgraden mellan den tidigare och den nya anställningen.

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

AGB

AGB fastställs automatiskt varje ir.

Markerad text och prickad klammer =

VILLKOR FÖR OSE

För Omställningsersättning (OSE) gäller samma krav som för det aktiva omställnings- stödet. Förutom detta krävs ocksi att den anställda

▶ Den anställda ska ha fyllt 40 ir när anställningen upphört.

▶ Xxx ha arbetat sammanlagt i minst 50 minader under de senaste fem iren.

Med minad menas det 30 dagar.

▶ Ska ha arbetat hos en eller flera arbetsgivare eller organisationer anslutna till

Fremia när anställningen upphört.

Arbetaren har ingen räfl till AGB eller OSE om hen:

▶ fitt rätt till hel sjukersättning före det att anställningen avslutas

▶ har blivit iteranställd inom 90 dagar, hos samma arbetsgivare eller organisa- tion, för AGB.

▶ har blivit iteranställd inom 30 dagar, hos samma arbetsgivare eller organisa- tion, för OSE.

▶ avböjt erbjudande om iteranställning eller annan anställning som skulle ha lett till avstängning av ersättning av a-kassa.

▶ avböjt erbjudande om anställning hos ny arbetsgivare vid verksamhetsöverging. Vid särskilda skäl kan AGB-nämnden besluta om undantag.

Ekonomisk ersäflning

▶ AGB inom tvi ir

▶ OSE inom 18 minader

ANSÖKA OM EKONOMISKT ERSÄTTNING

Den anställda kan tidigas ansöka om ersättning efter den sista anställningsdagen och bifoga arbetsgivarintyg för anställningar i ansökan. När det har gitt 30 alternativt 90 dagar efter den sista anställningsdagen kontrollerar CIKO om den uppsagda inte har iteranställts och om hen uppfyller villkoren för AGB eller OSE. Xxxxxxxx betalas ut den 25:e minaden efter om ansökan blir godkänt.

▶ Avgingsbidrag Fremia-LO (AGB) ska den anställda själv ansöka om senast inom tvi ir efter att anställningen upphört. Efter den tidpunkten utbetalas ingen ersättning och pigiende aktiva insatser avslutas.

▶ Omställningsersättning (OSE) ska den anställda själv ansöka om senast inom 18 minader efter att anställningen upphört. Efter den tidpunkten utbetalas ingen ersättning och pigiende aktiva insatser avslutas.

Engångsbelopp till Gemensam tjänstepension (GTP)

Den som blir uppsagd pi grund av arbetsbrist kan ha rätt till en engingspremie som betalas in till Gemensam tjänstepension (GTP) eller till Kooperationens Avtalspension KAP (som det hette innan 2019). Det är KFF-nämnden som beslutar hur minga minadspremier som engingsbeloppet ska vara. Arbetsgivaren ska vända sig till Pensionsvalet inom sex minader frin anställningens upphörande för att anmäla den anställda för ersättning av engingsbelopp. Om arbetsgivaren har missat det kan den anställda själv anmäla senast 24 minader efter att anställningen upphörde.

Markerad text och prickad klammer =

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

VILLKOR FÖR GTP ENGÅNGSBELOPP

För att ha rätt till engingsbeloppet miste följande uppfyllas:

▶ Den som blir uppsagd ska ha hunnit tjäna in pensionsrätt i Gemensam tjänste- pension (GTP) eller Kooperationens Avtalspension KAP innan minaden för anställningens upphörande. Det ska ha gällt i minst tre ir under de senaste fem iren.

▶ Arbetsgivaren ska ha rapporterat in den anställdas löner till Pensionsvalet.

Undantag gäller om arbetaren har fitt en ny anställning hos samma arbetsgivare inom tre minader efter att anställningen upphört. Det gäller inte heller om hen pi grund av sjukdom har tjänat in pensionsrätt i GTP helt frin premiebefrielseförsäkring. Om den anställda blir frisk senare kan hen ha rätt till engingsbelopp.

Arbete efter 65 år

Bida avtalen gäller längst till och med minaden i § 32a LAS angiven ilder – för ir 2023 är det 69 ir.

Markerad text och prickad klammer =

Sammanfaflning om kompetens och omställning, Svenskt Näringsliv – LO

Omställningsstöd samt ekonomisk ersäflning

Omställningsstöd

Ekonomisk ersäflning AGB

▶

Individuellt anpassat stöd frin Trygghetsfonden TSL.

Ingen nedre ildersgräns.

Pi grund av arbetsbrist, ohälsa eller när tidsbegränsad anställning upphör.

Minst 12 minaders anställning.

▶

▶

▶

▶

Fyllda 40 ir, minst 50 minaders anställning de senaste 5 iren.

Även när arbetstiden minskas på φrund av arbcĚsbrisĚ.

▶ Ansök hos Afa Försäkring inom 2 ir efter sista anställningsdagen.

▶

Eventuellt huvudavtalets tillägg

Obs! – Alltid anmälan till Arbetsförmedlingen första arbetslösa dagen.

– A-kassefrigor ska a-kassan svara pi, regler ändras ofta.

Sammanfaflning om kompetens och omställning Fremia – LO Omställningsstöd samt ekonomisk ersäflning

Omställningsstöd

Ekonomisk ersäflning AGB eller OSE

▶

Individuellt anpassat stöd frin CIKO.

Ingen nedre ildersgräns.

Pi grund av arbetsbrist, ohälsa eller när tidsbegränsad anställning upphör.

▶

▶

▶

▶

Fyllda 40 ir, minst 50 minaders anställning de senaste 5 iren.

Även när arbetstiden minskas på φrund av arbcĚsbrisĚ.

▶ Ansök hos CIKO om AGB inom 2 ir och OSE inom 18 minader.

Eventuellt huvudavtalets tillägg.

Extra avsättning till GTP frin Pensionsvalet.

Obs! - Alltid anmälan till Arbetsförmedlingen första arbetslösa dagen.

– A-kassefrigor ska a-kassan svara pi, regler ändras ofta.

Markerad text och prickad klammer =

Markerad text och prickad klammer =

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

Checklista – Arbetsbrist

FÖRSÄKRINGS- INFORMATÖREN

DEN ANSTÄLLDA

▶ Informera om hur försäkringen om Avgingsbidrag (AGB) gäller

– oavsett om det föreligger ett aktuellt hot om arbetsbrist eller inte.

▶ Ta kontakt med de anställda som berörs av uppsägning och piminn dem om AGB. Du ska bide infomera om hur AGB gäller och piminna om att det är den försäkrade själv som ansvarar för att anmäla.

▶ Informera den anställda om omställningsstödet som arbets- givare och facket ska ansöka tillsammans om.

▶ Informera om hur Omställnings- ersättning (OSE) eller Avgings- bidrag (AGB) gäller – oavsett om det föreligger ett aktuellt hot om arbetsbrist eller inte.

▶ Informera anställda i avtals- omride Fremia-LO att aktivt omställningsstöd, OSE och AGB även omfattar anställda som pi grund av ett sjukdomstillstind inte kan utföra sina arbetsupp- gifter och som arbetsgivaren saknar möjlighet att erbjuda andra arbetsuppgifter.

▶ Uppsagd ska anmäla sig hos Arbetsförmedlingen den första arbetslösa dagen.

▶ Uppsagd pi grund av sjukdom eller avslutat tidsbegränsad anställnings kan även själv söka omställningsstöd frin xxx.xx.

▶ Ansöka om AGB hos Afa Försäk- ring inom tvi ir frin sista anställ- ningsdagen för anställda inom

LO-privat.

▶ Inom avtalsomride Fremia-LO kan arbetsgivaren och facket ansöka om aktivt omställnings- stöd hos CIKO.

▶ Uppsagd pi grund av sjukdom eller avslutat tidsbegränsad anställnings kan även själv ansöka om aktiv omställnings- stöd frin xxxx.xx.

▶ Ansöka hos CIKO om AGB senast inom tvi ir och om OSE senast inom 18 minader frin sista anställningsdagen.

▶ Om arbetsgivaren har missat att anmäla till Pensionsvalet om engingsbelopp till GTP kan den anställda anmäla själv senast inom 24 minader.

1 oktober 2022

Kompletterande regler för LO privatanställda arbetare som omfattas av nya huvudavtalet frin 1 oktober 2022.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 53

Dödsfall

54

DÖDSFALL

Ersättning till efterlevande enligt lag

När en nära anhörig dör kan den närstående få efterlevandepension som ett ekonomiskt stöd. Efterlevandepension är en del av det allmänna pensions­ systemet och består av omställnings­ och garantipension, änkepension och barnpension.

Stöd till efterlevande vuxna

▶ Omställningspension.

▶ Förlängd omställningspension.

OMSTÄLLNINGSPENSION

▶ Garantipension till omställningspension.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Änkepension.

Om en make, maka, registrerad partner eller sambo dör kan den efterlevande under 12 minader fi en omställningspension. För att ha rätt till omställnings- pension krävs att den efterlevande var gift eller registrerad partner med den som dött och att de bott tillsammans under minst fem ir eller har virdnaden om barn som inte har fyllt 18 ir.

För att sambor ska jämställas med makar miste de ha, ha haft eller vänta gemensamt barn eller tidigare varit gifta. Omställningspension kan som längst utbetalas till den efterlevande fyller 66 ir.

FÖRLÄNGD OMSTÄLLNINGSPENSION

Efterlevande som har virdnaden om barn kan fi förlängd omställningspension. Utbetalningstiden är i grunden tolv minader, men kan bli bide längre och kortare, beroende pi barnens ilder. Förlängd omställningspension betalas ut till och med det yngsta barnet fyller tolv ir. Har barnet fyllt tolv ir fir den efterlevande tolv minaders förlängd omställningspension. Xxxxxx barnet 18 ir innan tolvminaders- perioden fir den efterlevande förlängd omställningspension till och med den minaden barnet fyller 18 ir. Pensionen upphör när den efterlevande fyller 66 ir.

ERSÄTTNING VID OMSTÄLLNINGSPENSION

Omställningspensionen är 55 % av den dödas beräknade allmänna pension. Beräkningen görs som om hen arbetat fram till 66 irs ilder, det gäller bide efterlevandepensionen till barn och till vuxna.

GARANTIPENSION TILL OMSTÄLLNINGSPENSION

Garantipensionen är ett grundskydd som fungerar som en utfyllnad till omställ- ningspensionen. Om omställningspensionen är lägre än 9 319 kronor per minad eller 111 825 kronor per ir kan garantipension utges som komplement till omställningspensionen. Årsbeloppet motsvarar 2,13 prisbasbelopp (9 319 kronor,

ir 2023).

ÄNKEPENSION ENLIGT ÖVERGÅNGSREGLER

Xxxxxxx som gifte sig före 31 december 1989 kan ha rätt till änkepension. Den som är född 1945 eller senare fir i första hand omställningspension men kan i vissa fall och pi vissa villkor samtidigt beviljas änkepension.

Efterlevande

Efterlevande är en avliden persons nära anhöriga. Som nära anhöriga räknas normalt makar, registrerade partner, sambor och barn.

Stöd till efterlevande barn

Om en förälder dör kan barn ha rätt till ekonomiskt stöd:

▶ barnpension ▶ efterlevandestöd.

Om en eller bida föräldrarna dör kan barnet fi barnpension och efterlevandestöd.

Arvsvinst

Den som inte har iterbetal- ningsskydd pi pensions- försäkring fir arvsvinter, och det gör pensionen högre.

Arvsvinsten kommer frin andra försäkrade i samma ildersgrupp, som dött, och som inte heller har iterbetal- ningsskydd. Pengarna som finns kvar i försäkringarna fördelas till (ärvs av) dem som lever.

Markerad text och prickad klammer =

BARNPENSION

Om en eller bida föräldrarna dör kan barnet fi barnpension och efterlevande- stöd. Pensionen betalas ut fram tills att barnet fyller 18 ir. Om barnet gir pi grund- eller gymnasieskola blir pensionen förlängd fram till och med juni minad, det ir di barnet fyller 20 ir. Har bägge föräldrarna dött betalas barnpension efter varje förälder.

ERSÄTTNING VID BARNPENSION

Barnpensionens storlek beror pi om den som har dött haft ett eller flera barn. Om det är flera syskon delas barnpensionens sammanlagda belopp lika mellan syskonen utifrin följande beräkningar.

▶ Barn som inte har syskon och är yngre än 12 ir fir 35 % av förälderns framtida

pension i barnpension. Om barnet har fyllt 12 ir fir det 30 %.

▶ Om det är flera barn och det yngsta syskonet är under 12 ir läggs det till 35 %

i barnpension. För de andra syskonen läggs det till 25 % per barn.

▶ Om det yngsta syskonet fyllt 12 ir läggs det till 30 % i barnpension. För de

andra syskonen läggs det till 20 % per barn.

Syskonens barnpensioner fir tillsammans bli högst 100 % av den döda förälderns framtida pension. Finns det även en vuxen som har omställningspension eller änkepension fir barnpensionerna tillsammans bli högst 80 %.

EFTERLEVANDESTÖD

Efterlevandestöd är ett ekonomiskt grundskydd för de barn som har en död förälder med en lig beräknad allmän pension. Ersättningen uppgir till 40 % av prisbasbeloppet, 1 750 kronor per minad. Om bida föräldrarna har dött är efterlevandestödet 80 % av ett prisbasbelopp (52 500 kronor, ir 2023).

Ersättning till efterlevande via kollektivavtal

Den anställda kan välja till återbetalningsskydd eller familjeskydd eller båda. Skyddet ger ersättning till efterlevande om hen dör. Familjeskyddet ingår i Gemensam tjänstepension (GTP).

ÅTERBETALNINGSSKYDD INOM AVTALSPENSION SAF-LO OCH GTP

Den anställda kan välja till ett iterbetalningsskydd för sin tjänstepension. Detta innebär att den intjänade pensionen betalas ut till förminstagare vid dödsfall. Återbetalningsskydd omfattar vanligtvis värdet av hela pensionskapitalet vid dödsfallet. Det finns ingen avgift men arbetaren fir inte ta del av arvsvinster frin andra pensionssparare. Återbetalningsskyddet finns kvar även efter det att tjänstepensionen har börjat betalas ut, om det inte tidigare valts bort. Men

arbetaren kan inte välja till skyddet, om en pensionsutbetalning har pibörjats. Om en arbetare väljer att lägga till skyddet under valperioden, som är en minad efter anställning, eller i samband med en familjehändelse, inom tolv minader, behöver hen inte fylla i nigon hälsodeklaration vid tecknande av iterbetalnings- skydd. Läs mer i kapitlet om pension pi sidorna 62 och 65.

FAMILJESKYDD INOM AVTALSPENSION SAF-LO

Familjeskydd är en försäkring som den anställda själv kan teckna. Den ger familjen pengar om den anställda dör innan hen har fyllt 65 ir. Vid dödsfall före 65 irs ilder betalas familjeskyddet ut efter det val arbetaren har gjort med 1, 2, 3 eller 4 prisbasbelopp per ir i 5, 10, 15 eller 20 ir. Som längst kan familjeskyddet betalas ut till att arbetaren skulle ha fyllt 70 ir. Premien för familjeskyddet bestäms för ett ir i taget och reducerar premien till Avtalspension SAF-LO. Den tar ocksi hänsyn till anställdas ilder. När arbetaren tecknar ett familjeskydd kan det krävas en hälsodeklaration. Läs mer i kapitlet om pension pi sidan 68.

Exempel på premie/år för familjeskydd

DÖDSFALL

Valperioden är tiden frin anställning pi arbetsplats som omfattas av Avtals- pension SAF-LO eller när den anställda fyller 22 ir och ansluts till Avtalspension.

Exempel pi familjehändelser är att gifta sig, bli sambo eller fi barn.

PREMIE/ÅR FÖR 1 PRISBASBELOPP

ÅLDER	UTBETALNING 5 ÅR	UTBETALNING 20 ÅR
25 ir	302 kr	985 kr
40 ir	407 kr	1 328 kr
55 ir	847 kr

FÖRMÅNSTAGARE FÖR ÅTERBETALNINGS- OCH FAMILJESKYDD

Återbetalningsskydd och familjeskydd betalas ut till make, maka, registrerade partner, sambor eller barn. Den anställda kan själv välja i vilken turordning detta gäller genom att skriva ett särskilt förminstagarförordnande. Annan förminsta- gare som kan väljas är tidigare make eller sambo, deras barn samt styvbarn och fosterbarn. Inga andra förminstagare kan väljas.

GTP-Familjeskydd

GTP

Den som omfattas av Xxxxxxxx tjänstepension (GTP) har automatiskt ett familjeskydd som betalas ut till förminstagare under vissa villkor. GTP-familje- skydd ger totalt tvi förhöjda prisbasbelopp per ir och betalas ut minadsvis under fem ir frin och med minaden efter dödsfallet. Läs mer i kapitlet om pension pi sidan 72.

FÖRMÅNSTAGARE FÖR GTP-FAMILJESKYDD

Förminstagare är i första hand make, registrerad partner eller sambo och i andra hand barn. Om det inte finns nigon vuxen efterlevande betalas försäk- ringsbeloppet ut till barn som är arvsberättigade. Ordningsföljden kan ändras eller lita före detta make, registrerad partner, före detta sambo eller barn till nigon av dessa personer vara förminstagare, genom att kontakta Pensionsvalet. Läs mer i kapitlet om pension pi sidan 73.

Den som har Gemensam tjänstepension (GTP) har automatiskt ett familjeskydd som betalas ut till förmins- tagare under vissa villkor.

Markerad text och prickad klammer =

TGL

AGL

Gäller för avtalsomride Svenskt Näringsliv-LO

Gäller för avtalsomride Fremia-LO

Tjänstegrupplivförsäkring och Avtalsgrupplivförsäkring

Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) och Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) är kollek­ tivavtalade försäkringar. De kan ge den anställdas förmånstagare ett skatte­ fritt engångsbelopp om den anställda dör innan hen går i pension.

När gäller Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) och Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)?

TGL och AGL gäller frin och med den dag som arbetaren börjar jobba. Skyddet finns kvar si länge hen är anställd. Om arbetstiden är mindre än itta timmar per vecka gäller skyddet bara om den anställda utfört arbete samma dag hen dött.

Ersäflningar och villkor för Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) och Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)

Följande förminer ingir i bida försäkringarna till efterlevande:

Efterlevande

Efterlevande är en avliden persons nära anhöriga. Som nära anhöriga räknas normalt

▶ grundbelopp

▶ begravningshjälp.

▶ barnbelopp

makar, registrerade partner, xxxxxx och barn.

Grundbelopp = högst sex prisbasbelopp (289 800 kr ir 2022)

Markerad text och prickad klammer =

Vilka ersättningar och storleken pi beloppen beror pi arbetstid, ilder och vilka efterlevande det finns. Ersättning betalas ut med ett engingsbelopp, oavsett om dödsfallet inträffar under arbetstid eller inte.

▶ Minst 16 timmar per vecka ger hel ersättning.

▶ Minst 8 timmar per vecka men mindre än 16 timmar per vecka ger halv ersättning.

▶ Under 8 timmar per vecka ger bara begravningshjälp.

GRUNDBELOPP

Ett grundbelopp pi högst sex prisbasbelopp betalas ut till efterlevande som är förminstagare. Om det inte finns förminstagare betalas inte nigot grundbelopp ut. Grundbeloppet betalas ut med utgingspunkt frin den dödas ilder.

Om det finns barn under 17 ir reduceras inte grundbeloppet oavsett hur gammal arbetaren är vid dödsfallet. I tabellen visas den anställdas ilder vid dödsfallet samt helt och halvt prisbasbelopp som gällde vid tidspunkten för dödsfallet.

För Fremia-LO gäller frin 54 ir upp till 64 ir eller däröver.

ÅLDER VID DÖDSFALLET	ERSÄTTNING I PRISBASBELOPP *	HELT GRUNDBELOPP (MINST 16 TIM/V)	HALVT GRUNDBELOPP (MELLAN 8-16 TIM/V)
Under 56 ir	6,0	315 000 kr	157 500 kr
56 ir	5,5	288 750 kr	144 375 kr
57 ir	5,0	262 500 kr	131 250 kr
58 ir	4,5	236 250 kr	118 125 kr
59 ir	4,0	210 000 kr	105 000 kr
60 ir	3,5	183 750 kr	91 875 kr
61 ir	3,0	157 500 kr	78 750 kr

ÅLDER VID DÖDSFALLET	ERSÄTTNING I PRISBASBELOPP *	HELT GRUNDBELOPP (MINST 16 TIM/V)	HALVT GRUNDBELOPP (MELLAN 8-16 TIM/V)
62 ir	2,5	131 250 kr	65 625 kr
63 ir	2,0	105 000 kr	52 500 kr
64 ir	1,5	78 750 kr	39 375 kr
65 eller däröver	1,0	52 500 kr	26 250 kr

DÖDSFALL

*1 prisbasbelopp är 52 500 kronor för ir 2023.

BARNBELOPP TGL OCH AGL

Barnbelopp betalas ut om den döda har arvsberättigat barn under 21 ir. Om make, maka, registrerad partner, sambo inte finns och inga barn, kan beloppet betalas ut till den dödas syskon som inte fyllt 21 ir. Förutsättningen är att ingen av syskonens föräldrar är i livet. Barnbelopp betalas ut med 0,5–2 prisbasbelopp för varje barn under 21 ir. Se tabellen nedan som visar barnets eller syskonets ilder vid den anställdas dödsfall samt helt och halvt prisbasbelopp som gällde vid tidspunkten för dödsfallet.

Barnbelopp betalas ut med 0,5–2 prisbasbelopp för varje barn under 21 ir.

XXXXXXX ÅLDER VID ARBETARENS DÖDSFALL

ERSÄTTNING I PRISBASBELOPP *

HELT BARNBELOPP (MINST 16 TIM/V)

HALVT BARNBELOPP (MELLAN 8–16 TIM/V)

Under 17 ir 2,0 105 000 kr 52 500 kr

17–18 ir 1,5 78 750 kr 39 375 kr

19–20 ir 1,0 52 500 kr 26 250 kr

BEGRAVNINGSHJÄLP

Ett dödsbo fir begravningshjälp med halvt prisbasbelopp, (26 250 kronor, ir 2023)

när försäkringsskyddet finns.

Makeförsäkring

Om den anställdas make, maka, registrerad partner eller sambo dör, fir dödsboet begravningshjälp med 0,5 prisbasbelopp (26 250 kronor, ir 2023). Förutsättningen är att maken, makan, den registrerade partnern eller sambon själv inte omfattas av TGL eller motsvarande försäkring.

Den döda ska inte ha fyllt 66 ir vid dödsfallet (avtalsomride Svenskt Näringsliv-LO) eller 69 ir (Fremia-LO) och den anställda ska inte ha fyllt 70 ir samt vara anställd minst 16 timmar per vecka. Om det finns hemmaboende barn under 17 ir betalas det ut ett barnbelopp pi ett prisbasbelopp (52 500 kronor, ir 2023) till varje barn.

FÖRMÅNSTAGARE TJÄNSTEGRUPPLIVFÖRSÄKRING (TGL)

Förminstagare till grundbeloppet är i tur och ordning enligt försäkringsvillkorens förminstagarförordnande:

Kom ihig! Ett förmins-

1. Makar, registrerad partner.

2. Sambo som har, har haft eller väntar barn med den försäkrade, eller sambo med vilken den försäkrade tidigare varit gift eller registrerad partner med.

3. Xxxxx xxxxx.

4. Arvsberättigade barn eller barnbarn.

tagarförordnande bör vara aktuellt, tänk pi att ändra om familjeförhillanden ändras.

Markerad text och prickad klammer =

Samboförhillande enligt punkt 2 och 3 ska ha varit stadigvarande och äktenskaps- liknande. Bida ska vara ogifta. Saknas gemensamt barn ska bida ha fyllt 18 ir.

Sammanboende enligt punkt 3 ovan ska ha varat i minst sex minader.

Efterlämnas bide arvsberättigade barn och annan sambo betalas hälften av grundbeloppet till sambon och hälften till barnen. Om den anställda saknar anhörig enligt det generella förminstagarförordnandet kan ingen annan förmins- tagare väljas. Annan förminstagare, fysisk eller juridisk person, miste anmälas genom ett särskilt förminstagarförordnande skriftligt till Afa Försäkring.

FÖRMÅNSTAGARE AVTALSGRUPPLIVFÖRSÄKRING (AGL)

Förminstagare till grundbeloppet är i nämnd ordning följande:

1. Make, maka, registrerad partner

2. Sambo

3. Barn eller barnbarn

4. Föräldrar.

Markerad text och prickad klammer =

Det gir att ändra ordningen genom ändring av förminstagarförordnande, för att göra det kontakta Pensionsvalet. Förminstagarens rätt bestäms enligt svensk lag.

Beskaflning

Belopp frin bide Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) och Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) till efterlevande är fri frin inkomstskatt.

Efterskydd för Tjänstegrupplivförsäkring (TGL)

TGL fortsätter vanligtvis att gälla när den försäkringsgrundande anställningstiden upphör. Om arbetaren har varit anställd under minst 180 dagar gäller efterskyddet i 180 dagar (allmän efterskyddstid). Om arbetaren inte har varit anställd i minst 180 dagar gäller efterskyddet lika minga dagar som arbetaren varit anställd. För att räkna ut den försäkringsgrundande anställningstiden fir den anställda räkna med tidigare anställningstid som är TGL-försäkrad anställningstid hos annan arbetsgivare.

Om den anställda är borta frin arbetet pi grund av sjukdom, har ledighet med bibehillna anställningsförminer eller har hel föräldrapenning under den allmänna efterskyddstiden fir hen behilla efterskyddet.

Skyddet gäller ocksi för längre tid än sex minader under tid med hel rehabili- teringspenning pi grund av sjukdom eller olycksfall.

Om hen är arbetssökande eller har hel föräldrapenning under den allmänna efterskyddstiden behills efterskyddet, dock i högst i tvi ir.

Har hen lämnat sin anställning pi grund av sjukdom eller olycksfall gäller försäkringsskyddet i TGL som längst till 66 ir.

Har anställningen upphört pi grund av arbetsbrist och arbetaren gitt i förtida pension har arbetsgivaren möjlighet att teckna ”TGL vid tjänstepension” tills arbetaren fyller 66 ir, hos Afa Försäkring via Fora.

Den anställda som omfattas av allmänt efterskydd i TGL har möjlighet att via Fora teckna fortsättningsförsäkring.

Efterskydd för Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)

Efterskydd i AGL gäller i stort sett lika som för TGL. Om den försäkrade lämnat sin anställning pi grund av sjukdom eller olycksfall gäller dock försäkringsskyddet i AGL tills den anställda fyllt 69 irs ilder. Anställd som omfattas av AGL kan teckna AGLs fortsättningsförsäkring hos Folksam som är försäkringsgivare för Avtalsgrupplivförsäkring AGL

DÖDSFALL

Arbete efter 65 år

TGL upphör normalt vid 66 ir. (Före 1 juli 2023 upphörde TGL normalt vid 65 ir.) Därefter gäller TGL si länge den anställda inte är frinvarande mer än 90 dagar i följd. TGL hanteras av Afa Försäkring.

AGL gäller si länge den anställda inte är frinvarande mer än 90 dagar i följd, undantag finns. Frin den minad som den anställda fyller 69 ir gäller AGL om den anställda kvarstir i avlönat arbetet. AGL hanteras av Folksam.

Markerad text och prickad klammer =

Sammanfaflning om dödsfall: Svenskt Näringsliv – LO Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) och efterlevandeskydd

Fyra olika delar från TGL:

Efterlevandeskydd

▶

grundbelopp

barnbelopp

▶ Se över förminstagarförordnande!

▶

▶

▶

begravningshjälp

makeförsäkring (begravningshjälp och eventuellt barnbelopp).

▶

Valbart i Avtalspension SAF-LO:

iterbetalningsskydd

▶ familjeskydd.

TGL-efterskydd i 180 dagar (max 2 ir arbetslös eller med föräldrapenning).

Tips! xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Sammanfaflning om dödsfall: Fremia– LO Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) och efterlevandeskydd

Fyra olika delar från AGL: Efterlevandeskydd

▶ grundbelopp

▶ barnbelopp

▶ begravningshjälp

▶ makeförsäkring (begravningshjälp och eventuellt barnbelopp).

AGL-efterskydd i 180 dagar (max 2 ir arbetslös eller med föräldrapenning).

▶ Se över förminstagarförordnande!

Tjänstepension GTP:

▶ iterbetalningsskydd är tillval

▶ familjeskydd ingir.

Tips! xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Markerad text och prickad klammer =

Markerad text och prickad klammer =

DÖDSFALL

Checklista – Dödsfall

FÖRSÄKRINGS- INFORMATÖREN

DE EFTERLEVANDE

▶ Informera den anställda om Tjänstegrupplivförsäkringen (TGL) och eventuellt iterbetal- ningsskydd i den kollektivavtala- de tjänstepensionen.

▶ Viktigt att di och di piminna anställda om att samla alla viktiga försäkringspapper och annan information för att underlätta för sina närmaste om det värsta skulle inträffa.

▶ Informera om att ocksi se över förmingstagarförordnande i TGL och Avtalspension SAF-LO i grupplivförsäkring med flera.

▶ Informera den anställda om Avtalsgrupplivförsäkringen (AGL) och eventuellt iterbetalnings- skydd i den kollektivavtalade tjänstepensionen.

▶ Informera om att ocksi se över förminstagarförordnande Avtalsgrupplivförsäkringen (AGL) och Gemensam tjänstepension (GTP), i grupplivförsäkring med flera.

▶ Tipsa de anställda om xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ Efterlevande miste anmäla dödsfallet till Afa Försäkring (blanketten ”Anmälan dödsfall TGL”).

▶ Om dödsfallet beror pi en arbetsskada kan de efterlevande ansöka om ersättning frin Trygghetsförsäkring vid arbets- skada (TFA) hos Afa Försäkring.

▶ Den som är anhörig kan komma att bli kontaktad av de försäk- ringsbolag där den som har dött hade pensionsförsäkringar eller efterlevandeskydd. Det kan handla om information om den dödas tjänstepension eller begäran om ett si kallat döds- fallsintyg.

▶ Kontrollera med AFA Försäkring Fora, Folksam eller Pensions- valet om den avlidna hade tecknat en individuell TGL eller AGL fortsättningsförsäkring.

▶ Anmälan till AGL om anställds eller makes, makas, registrerad partners eller sambos dödsfall ska snarast göras pi en blankett som kan skrivas ut frin pen- xxxxxxxxxx.xx.

▶ Kontrollera med Pensionsvalet om den avlidna hade iter- betalningsskydd som tillval till sin Gemensam tjänstepension GTP.

▶ Efterlevande miste anmäla dödsfallet till Pensionsvalet (blanketten ”Dödsfallsanmälan AGL”).

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 63

Pension

64

PENSION

Enligt lag – allmän pension

Alla som har arbetat eller varit bosatta i Sverige har rätt till allmän pension. Pensionen grundas med några få undantag på alla inkomster som det betalas inkomstskatt för. Det är Pensionsmyndigheten som ansvarar för den allmänna pensionen som betalas livet ut.

Pensionsgrundande inkomst (PGI) ger pensionsräfl

I den allmänna pensionen är det livsinkomsten som styr över hur stor pensionen blir. Alla beskattningsbara arbetsinkomster samt alla ersättningar frin social- och arbetslöshetsförsäkringar ger pensionsrätt.

För att tjäna in till pensionsrätt miste den totala, irliga inkomsten överstiga 42,3 % av prisbasbeloppet (22 208 kronor, ir 2023). Pensionsrätten räknas frin första beskattningsbara kronan och det finns ingen nedre eller övre ildersgräns för att börja tjäna in detta.

Det är Skatteverket som avgör hur stor den pensionsgrundande inkomsten (PGI) blir. För att bestämma PGI görs ett avdrag för den allmänna pensions- avgiften som är 7 % av inkomsten. PGI kan aldrig vara högre än 7,5 inkomstbas­ belopp (557 250 kronor per ir eller 46 438 kronor per min för ir 2023). För att fi maximal PGI miste inkomsten – före avdrag för den allmänna pensionsavgiften

– cirka 8,07 inkomstbasbelopp (599 250 kronor, ir 2023).

Pensionsräfl när anställd inte jobbar

Den som har smibarn, studerar eller har aktivitets- eller sjukersättning kan fi kompensation av staten. Di betalar staten in pensionsavgifter som motsvarar en fiktivt beräknad inkomst. Den fiktivt beräknade inkomsten kallas pensions­ grundande belopp.

För att pensionsrätterna frin de fiktiva inkomsterna ska kunna räknas med i den framtida pensionen behövs minst fem ir med inkomster innan fyllda 71 ir. Inkomsterna ska motsvara minst tvi inkomstbasbelopp för det aktuella iret.

Avgifter

En av grundtankarna i pensionssystemet är att pensionerna ska finansieras av arbetsgivarna och löntagarna. Finansieringen sker via arbetsgivaravgiften och den egna pensionsavgiften. Avgifterna gir till inkomstpension och premiepension.

Inkomstpension

Avgiften till inkomstpensionen är 16 % av pensionsgrundande inkomst. Den anställda fortsätter att tjäna in den allmänna pensionen si länge pensions- grundade inkomst finns. Alla pensionsrätter som tjänats in bildar tillsammans en pensionsbehillning. Inkomstpensionen följer inkomstutvecklingen och indexeras upp allt eftersom. Om pensionssystemets skulder skulle vara större än till- gingarna beslutas i stället om ett balansindex för att garantera att pengarna i systemet ska räcka.

Premiepension

Avgiften till premiepensionen är 2,5 % av den pensionsgrundande inkomsten. Den anställda väljer själv hur pengarna ska placeras. Valet görs hos Pensionsmyndig- heten. Görs inget val ligger pengarna kvar i det statliga förvalsalternativet AP7 Sifa.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx.

▶ Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Allmän pension

PGI=

Allmän pension är den pension du har rätt till enligt lag och betalas ut av Pen- sionsmyndigheten. Den betalas livet ut.

Pensionsgrundande inkomst

Garantipensionen är ett grundskydd för den som haft en lig eller ingen inkomst under livet.

Från 2023

Det tidigaste tidpunkten för att ta ut allmän pension är 63 ir, vilket gäller de som är födda 1960 och 1961.

Inkomstpensionstillägg

Inkomstpensionstillägget kan betalas ut som ett tillägg till allmän pension, tidigast frin 66 ir. Den som har arbetat ett lingt arbetsliv i Sverige men med lig lön kan ha rätt till inkomstpensionstillägg. Tillägget baseras främst pi storleken pi inkomstgrundade pension, men även pi hur minga ir med pensionsgrundande inkomst som har tjänats in i Sverige.

Garantipension

Garantipensionen är ett grundskydd för den som haft en lig eller ingen inkomst under livet. För att fi rätt till full garantipension behövs att personen varit bosatt i Sverige under 40 ir mellan 16–66 irs ilder. Garantipensionen betalas ut samtidigt som den inkomstrelaterade allmänna pensionen dock tidigast frin 66 irs ilder.

Pensionsålder

Den som vill ansöka om inkomstpension eller premiepension eller bida, ska göra detta hos Pensionsmyndigheten. Pensionen är livsvarig och kan tas ut som hel, tre fjärdedelar, halv eller en fjärdedel. Frin 2023 är tidigaste tidpunkten för att ta

ut allmän pension 63 ir. Frin 2023 har ilder för att fi garantipension, inkomst- pensionstillägg och bostadstillägg höjts frin 65 ir till 66 ir. Riktildern för 2026 och 2027 har redan beslutats av riksdagen att bli 67 ir. När riktildern införs 2026, kommer den lägsta ildern för att ta ut allmän pension ändras till tre ir före riktildern, det vill säga 64 ir. Riktildern följer medellivslängdens utveckling.

Allmän pension

16 %

Inkomst- pension

Arbetsgivaravgi

Egen pensionsavgi

18,5 %

av pensions-

grundande inkomst

2,5 %

Premie- pension

66

Avtalspension SAF­LO via kollektivavtal

Den som omfattas av kollektivavtal har rätt till tjänstepension. Denna kom­ pletterar pensionen som den anställda får genom det allmänna pensions­ systemet.

Avtalspension SAF-LO

För privatanställda arbetare heter pensionsplanen Avtalspension SAF-LO och den administreras av Fora. Fora fördelar ut premierna till det pensionsbolag som den anställda har valt för sin tjänstepension. Inom Avtalspension SAF-LO börjar arbetsgivaren betala in premier frin den minad som den anställda fyller 22 ir och fram till 65 irs ilder.

PENSIONSGRUNDANDE LÖN

Det är kontant utbetald bruttolön (exklusive kostnadsersättningar) som är pensions- grundande och ligger till grund för tjänstepensionen. Med bruttolön menas till exem- pel lön, ersättning för obekväm arbetstid, semesterersättning, övertidsersättning, sjuklön med mera. Kostnadsersättningar ingir inte. Vill du veta mer om vad som gäller? Gi in pi Xxxx.xx.

PENSION

Avtalspension SAF-LO

Ändring av start för

intjänande:

1 januari 2023 frin 22 ir

PENSIONSPREMIER

Storleken pi premien för Avtalspension SAF-LO är bestämd till en viss procent pi den pensionsmedförande irslönen. Arbetsgivaren betalar in pensionspremien som motsvarar 4,5 % pi lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp (557 250 kronor ir 2023). För lön därutöver betalas det en summa som motsvarar 30 %. Det finns

Lön över

30 %

inget tak för lönen.

Val om tjänstepension

557 250

kr/år

Den anställda kan själv göra följande val för premier till sin tjänstepension:

1. Sparform – traditionell försäkring eller fondförsäkring.

Lön under

4,5 %

2. Försäkringsbolag – vem som ska förvalta premierna.

3. Återbetalningsskydd eller familjeskydd eller bida.

Det gir att göra nya val och omval under pigiende försäkringstid. Den anställda kan själv hantera sin tjänstepension genom att logga in pi ”Mina sidor” hos Fora.

SPARFORM – TRADITIONELL FÖRSÄKRING ELLER FONDFÖRSÄKRING

I en traditionell pensionsförsäkring är det försäkringsbolaget som förvaltar och placerar pensionskapitalet. Den anställda är alltid garanterad en viss pensions- utbetalning i förhillande till inbetalda premier. Garantin kan se olika ut mellan försäkringsbolagen. Om bolaget förvaltar pengarna si att det skapas överskott kan pensionen bli högre.

Den som väljer en fondförsäkring hamnar i valt bolags entréfond. Den som vill kan sedan gi vidare och välja inom bolagets erbjudna fonder. Fondförsäkringen har ingen garanterad pensionsutbetalning och kan bli högre eller lägre än den som garanteras i traditionell försäkring.

Pensionspremie för arbetare

Svenskt Näringsliv-LO.

PREMIEBESTÄMD PENSION

Avtalspension SAF-LO är en premiebestämd pension. En premiebe- stämd pension innebär att prcmicns storlek är bestämd pi förhand.

VALBARA FÖRSÄKRINGSBOLAG

Det finns ett begränsat antal bolag som är valbara och det är arbetsmarknadens

parter – Svenskt Näringsliv och LO – som bestämmer vilka. De valbara bolagen är:

TRADITIONELL FÖRSÄKRING FONDFÖRSÄKRING

Alecta AMF

AMF

Folksam LO

TRADITIONELL

FÖRSÄKRING OCH FONDFÖRSÄKRING

Det finns tvi former av försäkringar: traditionell försäkring och fondförsäk- ring. Skillnaden mellan dessa handlar om i vilken min den anställda själv kan piverka förvaltningen av försäkringspremien. En annan skillnad är att med en traditionell försäkring garanterar försäkrings- bolaget ett minsta belopp pi den kommande pensionen.

Folksam Futur Pension

SEB Pension och Försäkring

Handelsbanken Liv

Länsförsäkringar Fondliv

Movestic Liv & Pension

Nordea Liv & Pension

SEB Pension och försäkring

SPP Pension & Försäkring

Swedbank Försäkring

Om den anställda inte gör nigot val placeras pengarna i AMF, i en traditionell försäkring utan iterbetalningsskydd och familjeskydd. Den anställda kan välja att lägga till iterbetalningsskydd eller familjeskydd eller bida.

Efterlevandeskydd är ett samlingsnamn för olika typer av skydd som kan ge ekonomisk ersättning till

de efterlevande när en anställd dör.

Familjehändelse

Exempel pi familjehändelser är att gifta sig, bli sambo eller fi barn.

ÅTERBETALNINGSSKYDD

Den anställda kan teckna ett iterbetalningsskydd för sin tjänstepension. Det innebär att pensionskapitalet betalas ut som en minadsvis pension till familjen (förminstagare) när den anställda dör. Återbetalningsskyddet kostar inte nigot, men hen gir miste om insättningar frin arvsvinster och avkastning av dessa pengar. Arvsvinst fir den anställda som inte har iterbetalningsskydd pi pen- sionsförsäkringen, och det gör pensionen högre. Arvsvinsten kommer frin andra försäkrade i samma ildersgrupp, som dött, och som inte heller har iterbetal- ningsskydd. Pengarna som finns kvar i försäkringarna fördelas till (ärvs av) dem som lever. Om den anställda dör innan pensionen har börjat tas ut betalas pensionskapitalet ut till förminstagare, under fem irs tid. Om den anställda dör efter att pensionen har börjat tas ut övergir utbetalningarna till förminstagare under den avtalade utbetalningstiden men högst 20 ir sammanlagt.

Det finns tvi tillfällen di den anställda inte behöver fylla i hälsodeklaration för att teckna iterbetalningsskydd. Det är inom en minad frin att hen ansluts till Avtalspension SAF-LO – antingen genom att fylla 22 ir, eller genom anställning pi en arbetsplats som omfattas av Avtalspension SAF-LO. Det är ocksi när iterbetalningsskydd tecknas inom tolv minader efter en familjehändelse. Återbe- talningsskydd kan beviljas vid senare tillfälle trots att den anställda har drabbats av allvarlig sjukdom. I detta fall gäller iterbetalningsskydd för premier som betalas in efter valet av iterbetalningsskydd. Den förvaltare som valts för tjänste- pensionen är den som är försäkringsgivare för iterbetalningsskydd.

FAMILJESKYDD

Familjeskydd är en försäkring som den anställda själv kan teckna. Den ger familjen pengar om den anställda dör innan hen har fyllt 65 ir. Kostnaden för försäkringen tas ifrin pensionspremier som betalas in till tjänstepensionen. När den anställda ansöker om familjeskydd miste hen fylla i en hälsodeklaration. Di svarar hen pi nigra frigor om hälsan och berättar om eventuella sjukdomar, skador, mediciner och behandlingar. Syftet är att avgöra om den anställda kan

teckna familjeskydd. Uppfyller hen inte hälsovillkoren för försäkringen beviljas hen inte familjeskydd.

När den anställda ansluts till Avtalspension SAF-LO – antingen genom att hen fyller 22 ir, eller genom att hen fir en anställning pi en arbetsplats som omfat- tas av Avtalspension SAF-LO - har den anställda en minad pi dig att teckna familjeskydd utan hälsodeklaration. Premien för familjeskyddet varierar beroende pi hur minga prisbasbelopp som är valda och längden av utbetalningstiden.

Längden pi utbetalningstiden för familjeskyddet är 5, 10, 15 eller 20 irs tid (längst till och med minaden före di den anställda skulle ha fyllt 70 ir). Det är möjligt att välja 1, 2, 3 eller 4 prisbasbelopp. Valt belopp betalas ut minadsvis under den valda tiden. Familjeskyddet sägs upp när det inte längre finns nigra inbetalningar till Avtalspension SAF-LO som kan bekosta skyddet. Gir den anställda i pension vid 65 ir upphör skyddet automatiskt den sista december det iret hen fyller 65 ir.

FÖRMÅNSTAGARE

Förminstagare för iterbetalningsskydd och familjeskydd är i första hand make, maka, registrerad partner, sambo och i andra hand barn. Det gir bra att ändra ordningsföljden eller lita före detta make, före detta registrerad partner, före detta sambo, barn till nigon av dessa, styvbarn eller fosterbarn bli förminstagare genom att lämna in ett nytt förminstagarförordnande.

TA UT HEL PENSION

Avtalspension SAF-LO betalas ut normalt minadsvis frin och med den minad den anställda fyller 65 ir och betalas ut livet ut. Det gir att skjuta upp uttaget om önskemilet är att fi sin pension utbetald efter 65 irs ilder. Det gir ocksi att ta ut tjänstepensionen tidigare, tidigast frin 55 irs ilder, och välja utbetalningstid frin 5 till 20 ir eller livet ut. Vid förtida uttag, under kortare tid än fem ir, miste uttaget börja före 65 ir och pigi minst fram till 65 irs ilder och vara i pensione- ringssyfte.

Viktigt att tänka pi är att det inte gir att ändra utbetalningstiden när utbetal- ningen har pibörjats.

MÖJLIGHET ATT TA UT PENSIONEN DELVIS (PARTIELLT UTTAG)

Den anställda kan ta ut pensionen delvis frin och med minaden efter hen har fyllt 55 ir och uttaget ska pigi minst till den minad hen fyller 65 ir. Vid partiellt uttag krävs nedtrappning av arbetstid i motsvarande grad. Pensionens minads- belopp fir inte vara högre än det belopp i kronor som förloras i arbetsinkomst med den sänkta arbetstiden. Det finns möjlighet att, utöver första uttaget, vid ytterligare tvi tillfällen öka sitt uttag genom att gi ner i arbetstid. Den anställda kan inte ingra sig och gi upp i arbetstid igen, efter att utbetalning av det partiella uttaget är pibörjat. Om den anställda fir sjukpenning eller sjukersättning frin Försäkringskassan, kan partiellt uttag göras enbart för den del som den anställda fortfarande arbetar.

LIVSARBETSTIDSPENSION ELLER ARBETSTIDSPENSION

För privatanställda arbetare i vissa branscher finns ett komplement till Avtalspen- sion SAF-LO som heter Livsarbetstidpension eller Arbetstidspension. Den anställ- da väljer själv om avsättningen ska användas till pensionspremier, betald ledighet eller kontant ersättning. Om avsättningen gir till pensionspremier ska arbets- givaren rapportera till Fora. Samma sak gäller för individuella överenskommelser mellan arbetsgivare och anställd. Läs mer pi xxxx.xx och i aktuellt kollektivavtal.

PENSION

Familjeskydd är en försäkring som den anställda själv kan teckna. Den ger familjen pengar om den anställda dör innan hen har fyllt 65 ir.

65 år

Avtalspension SAF-LO utbetalas normalt minadsvis frin och med den minad den anställda fyller 65 ir.

Arbetstidspension

Arbetstidspension innebär att arbetsgivare betalar en kompletterande pensionspre- mie till den anställdas tjänstepension.

DELTIDSPENSION

Inom minga branscher är parterna överens om att arbetsgivaren ska betala in en extra premie för deltidspension. Deltidspension innebär bide att arbetsgivaren betalar in extra pengar till den anställdas tjänstepension och att den anställda kan fi en möjlighet att gi ned i tid i slutet av arbetslivet. Deltidspension kallas ibland för flexpension. Inom vissa avtalsomriden ska premier för deltidspension betalas in även efter 65 ir. Det är Fora som administrerar avsättningen. Läs mer pi xxxx.xx.

PREMIEBEFRIELSEFÖRSÄKRINGEN (PBF)

Premiebefrielseförsäkring (PBF) betalar in premien till tjänstepension och före- kommande fall familjeskydd. Premien betalas om den anställda inte kan arbeta pi grund av sjukdom eller olycksfall och har sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- eller sjukersättning eller är föräldraledig med föräldrapenning eller graviditetspenning. Vid föräldraledighet med föräldrapenning betalas premien under högst 13 minader per födsel eller adoption och förälder som omfattas av försäkringen.

Premiebefrielse gäller även de som är försäkrade och har livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring utan att samtidigt fi aktivitets- eller sjukersättning. Premiebefrielseförsäkring gäller om den anställda var arbetsför pi minst 25 % vid anställningens början. Hade den anställda en arbetsoförmiga när anställningen började och den oförmigan fortsatte hela tiden gäller premiebefrielsen bara för ytterligare arbetsoförmiga med minst 25 %. Premiebefrielsen är proportionell till graden av arbetsoförmiga. Premiebefrielseförsäkring gäller frin att den anställda fyller 22 ir och tills minaden innan den anställda fyller 65 ir.

Den som ansöker om Föräldrapenningtillägg (FPT), Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) eller Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) hos Afa Försäkring, anmäler samtidigt till premiebefrielseförsäkring. Alla försäkringsfall som kan ge rätt till premiebefrielse miste anmälas. Arbetsgivaren ska bekräfta anställningen till Afa Försäkring. Har den försäkrade varit anställd i 90 dagar finns ett efterskydd för premiebefrielse i 90 dagar vid sjukdom eller olycksfall. Premie betalas pi ett beräknat bortfall av den pensionsmedförande lönen, som fastställs utifrin sjukpenninggrundande inkomster vid insjuknandet. Även lönedelar över 7,5 pris- basbelopp räknas med. Premie betalas iret efter intjänandeiret. Läs mer pi xxxx.xx och i aktuellt kollektivavtal.

ARBETE EFTER 65 ÅR

Om den anställda jobbar kvar efter 65-irsdagen kan arbetsgivaren välja att fortsätta eller avsluta inbetalningen av pensionspremier, efter att det är anmält till Fora. Premiebefrielseförsäkringen gäller som längst till och med minaden före den anställda fyller 65 ir.

Kollektivavtalsgaranti

Avtalspension SAF-LO innehiller en garantiregel. Har arbetsgivaren tecknat kollektivavtal innebär det att den anställda har försäkringsskydd och rätt till tjänstepensionsinbetalningar, även om arbetsgivaren inte har tecknat försäkring eller betalat premien. Garantifonden gör inbetalning till Avtalspension SAF-LO, men den anställda miste ansöka själv. Fonden hanteras av Stiftelsen för särskilda pensionsmedel, som administreras av Fora.

Gemensam tjänstepension (GTP)

För arbetare inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd heter pensionsplanen Gemensam tjänstepension (GTP).

Gemensam tjänstepension (GTP)

Tjänstepension GTP är en premiebestämd pension och administreras av Pen- sionsvalet. Varje minad fördelar Pensionsvalet ut premierna till den förvaltare som den anställda har valt för sin tjänstepension. Anställda inom GTP tjäna in pensionspremier frin 22. Den anställda och arbetsgivaren kan komma överens om att betala in premier till GTP tidigare. Efter att den anställda fyllt 65 ir kan arbetsgivaren ensidigt välja att fortsätta betala in pensionspremier.

PENSIONSGRUNDANDE LÖN

Det är kontant utbetald bruttolön (exklusive kostnadsersättningar) under iret som är pensionsgrundande och tillsammans med de val som den anställda har gjort ligger till grund för tjänstepensionen.

Med bruttolön menas till exempel lön, ersättning för obekväm arbetstid, semesterersättning, övertidsersättning, sjuklön med mera. Kostnadsersättningar ingir inte. Anställd som inte fir lön tjänar inte in till sin tjänstepension. Vill du veta mer om vad som gäller? Gi in pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

PENSIONSPREMIER

Storleken pi premien för Gemensam tjänstepension (GTP) är bestämd till en viss procent pi den pensionsmedförande lönen. Arbetsgivaren betalar in pensions- premie som motsvarar 4,5 % pi delar av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp

(46 438 kronor per minad ir 2023). För delar därutöver betalas det en summa som motsvarar 30 %. Det finns inget tak för lönen. Inom GTP betalar arbets­ givaren in premien till Pensionsvalet.

Val om tjänstepension

Den anställda kan själv göra följande val för premier till sin tjänstepension:

1. Sparform – traditionell försäkring eller fondförsäkring.

2. Försäkringsbolag – vem som ska förvalta premierna.

3. Lägga till iterbetalningsskydd eller inte (familjeskydd ingir).

Det gir att göra nya val och omval under försäkringstiden. Den anställda kan själv hantera sin tjänstepension genom att logga in pi ”Mina sidor” hos Pensionsvalet.

SPARFORM – TRADITIONELL FÖRSÄKRING ELLER FONDFÖRSÄKRING

I en traditionell pensionsförsäkring är det försäkringsbolaget som förvaltar och placerar pensionskapitalet. Den anställda är alltid garanterad en viss pensions- utbetalning. Garantin kan se olika ut mellan försäkringsbolagen. Om bolaget förvaltar pengarna si att det skapas överskott kan pensionen bli högre.

Den som väljer en fondförsäkring hamnar i valt bolags entréfond. Den som vill kan sedan gi vidare och välja inom bolagets erbjudna fonder. Fondförsäkringen

PENSION

Premiebestämd pension

GTP

En premiebestämd pension innebär att premiens storlek är bestämd pi förhand.

Ändring av start för intjänande:

1 januari 2023 frin 22 ir

TRADITIONELL

FÖRSÄKRING OCH FONDFÖRSÄKRING

Det finns ocksi tvi olika former av försäkringar. Traditionell försäkring och fondförsäkring. Skillnaden mellan dessa handlar om i vilken min den anställda själv kan piverka förvalt- ningen av försäkringspre- mien. En annan skillnad är att med en traditionell försäkring garanterar försäkringsbolaget ett minsta belopp pi den kommande pensionen.

Markerad text och prickad klammer =

har ingen garanterad pensionsutbetalning och kan bli högre eller lägre än den som garanteras i traditionell försäkring.

VALBARA FÖRSÄKRINGSBOLAG

Det finns ett begränsat antal pensionsbolag som är valbara och det är avtals­

parterna – Fremia och LO – som bestämmer vilka. De valbara bolagen är:

TRADITIONELL FÖRSÄKRING FONDFÖRSÄKRING

Folksam Xxx Xxxxxxx LO Pension

KPA Pension

Futur Pension

Swedbank Försäkring

Den anställda kan teckna ett iterbetalningsskydd för sin tjänstepension. Det innebär att pensionskapitalets värde betalas ut som en minadsvis pension till familjen (förmins- tagare) om hen dör.

Pensionsvalet administrerar allt som gäller nyval, omval eller flytt av pensions­ kapital. I GTP kan den anställda välja att teckna iterbetalningsskydd och valet kan ändras under försäkringstiden, familjeskydd ingir. Om den anställda inte gör nigot val placeras pengarna i Folksam Liv i en traditionell försäkring utan iter- betalningsskydd.

ÅTERBETALNINGSSKYDD

Den anställda kan teckna ett iterbetalningsskydd för sin tjänstepension. Det innebär att pensionskapitalet betalas ut som en minadsvis pension till familjen (förminstagare) när den anställda dör. Återbetalningsskyddet kostar inte nigot, men hen gir miste om insättningar frin arvsvinster och avkastning av dessa pengar. Återbetalningsskyddet finns kvar även efter det att tjänstepensionen har börjat betalas ut, om det inte tidigare valts bort. Om den anställda dör innan pensionen har börjat tas ut betalas pensionskapitalet ut till förminstagare, under fem irs tid. Om den anställda dör efter att pensionen har börjat tas ut övergir utbetalningarna till förminstagare under den avtalade utbetalningstiden men högst 20 ir sammanlagt. Om den anställda väljer iterbetalningsskydd vid senare tillfälle än valperioden eller efter tolv minader frin en familjehändelse, krävs en godkänd hälsoprövning. De familjehändelser som räknas är giftemil, inging av samboförhillandet, barnafödseln eller adoption av barn. Återbetalningsskydd kan beviljas vid senare tillfälle trots att den anställda har drabbats av allvarlig sjuk- dom. I detta fall gäller iterbetalningsskydd för premier som betalas in efter valet av iterbetalningsskydd. Den förvaltare som valts för tjänstepensionen är den som är försäkringsgivare för iterbetalningsskydd.

GTP-FAMILJESKYDD

Den som omfattas av avtalsomride Fremia-LO har automatiskt ett familjeskydd som ingir och betalas ut till förminstagare under vissa villkor. Detta skydd ger totalt tvi förhöjda prisbasbelopp per ir (107 000 kronor per ir 2023) och blir

8 917 kronor som betalas ut minadsvis under fem ir frin och med minaden efter dödsfallet. Förminstagare är i första hand make, maka, registrerad partner eller sambo, i andra hand den försäkrades arvsberättigade barn.

Markerad text och prickad klammer =

Detta gir att ändra genom att lämna in ett särskilt förordnande om förmins- tagare. För att ha rätt till GTP-familjeskydd miste den anställda ha fyllt 18 ir men inte 69 ir. Hen miste ocksi ha pibörjat en tillsvidare- eller visstidsanställning för att utföra arbete under minst tre minader. Si länge anställningen kvarstir, och hen är borta frin jobbet pi grund av sjukdom, är föräldraledig (i max 13 minader), ledig för fackliga uppdrag enligt FML § 6 eller blir uppsagd och fir sjukersättning frin Försäkringskassan fortsätter skyddet att gälla. Familjeskyddet gäller ocksi för

PENSION

tiden längst till 69 irs ilder om den anställda gitt i pension enligt överenskom- melse och pensionspremien för GTP genom premiebefrielseförsäkring har betalats under tiden. Om den hen blir uppsagd pi grund av arbetsbrist finns det efterskydd som fortsätter gälla hela kalenderiret med alltid minst tre minader om förutsätt- ningar för arbetsvillkoret uppfylls. Hen kan ha möjlighet att teckna en fortsättnings- försäkring inom tre minader efter att ordinarie försäkringsskyddet har upphört.

FÖRMÅNSTAGARE

Förminstagare för iterbetalningsskydd och familjeskydd är i första hand make, maka, registrerad partner, i andra hand sambo och i tredje hand barn. Det gir bra att ändra ordningsföljden eller lita före detta make, registrerad partner, eller tidigare sambo, barn till nigon av dessa, styvbarn eller fosterbarn bli förmins- tagare genom att lämna in ett nytt förminstagarförordnande. Saknas förmins- tagare görs ingen utbetalning.

TA UT HELA PENSIONEN

Gemensam tjänstepension (GTP) är en livsvarig pension och betalas ut minadsvis frin och med den minad den anställda begär. Begär inte hen att ta ut tjänste- pensionen under den ordinarie pensionsildern 65 ir, utbetalas tjänstepensionen frin och med minaden efter hen fyller 69 ir. Den anställda kan välja att ta ut tjänstepensionen tidigast frin 55 irs ilder. Hen kan välja att ta ut hela tjänste- pensionen pi kortare tid än fem ir före 65 irs ilder. Kravet är di att uttaget pigir till 65 irs ilder och nedtrappning av arbetstid i pensioneringssyfte. Vid helt uttag efter 65 irs ilder är kortaste uttagstid fem ir.

MÖJLIGHETEN ATT TA UT PENSIONEN DELVIS (PARTIELLT UTTAG)

Det är möjligt att göra partiellt uttag under en begränsad tid om den anställda si önskar frin 55 irs ilder under förutsättning att det finns en överenskommelse med arbetsgivaren om att gi ner i arbetstid. Pensioneringssyfte är ett krav vid partiella uttaget och för kortare tid än fem ir. Det finns krav pi att det partiella uttaget ska pigi tills att hen har fyllt 65 ir. Det gir att ändra ett partiellt uttag högst tre ginger. Om hen fir sjukpenning eller sjukersättning frin Försäkringskassan, kan partiellt uttag göras bara för den del som den anställda fortfarande arbetar.

DELTIDSPENSION ELLER DELPENSION

Arbetsgivarföreningen Fremia har tecknat kollektivavtal om deltidspension med flera fackliga organisationer. Premien betalas in som extra tillägg till ordinarie Gemensam tjänstepension (GTP).

LIVSARBETSTIDSPENSION/ARBETSTIDSPENSION

I Gemensam tjänstepension (GTP) finns ett komplement i vissa branscher som heter Livsarbetstidpension eller Arbetstidspension. Enligt kollektivavtalet kan den anställda själv välja om avsättningen ska användas till pensionspremier, betald ledig tid eller kontant ersättning. Arbetsgivaren och den anställda kan ocksi komma överens om högre pensionsavsättningar genom individuell överenskom- melse. Pensionsvalet administrerar avsättningen.

PREMIEBEFRIELSEFÖRSÄKRING (PBF)

Markerad text och prickad klammer =

Premiebefrielseförsäkring (PBF) betalar in premien till tjänstepension och i före- kommande fall familjeskydd. Premien betalas om den anställda inte kan arbeta pi grund av sjukdom eller olycksfall och har sjukpenning, rehabiliteringspenning eller har aktivitets- eller sjukersättning, eller är föräldraledig med föräldrapenning

Viktigt att tänka pi är att det inte gir att ändra

55 år

utbetalningstiden eller stoppa utbetalning när utbetalningen har pibörjats.

Den anställda kan ta ut tjänstepensionen tidigast frin 55 irs ilder.

Vill du veta mer? Läs information om premier i respektive kollektivavtal.

Premiebefrielse- försäkring

Premiebefrielsen är proportionell till graden av arbetsoförmiga. För den anställda innebär det att hen inte gir miste om nigra inbetalningar till

sin tjänstepension.

KFF-nämnden

Svarar för tolkningen av överenskommelser mellan Fremia och LO om AGL, GTP, familjeskydd, PBF och avtal om omställning samt är ridgivande till försäkrings- givarna.

Den som blir uppsagd pi grund av arbetsbrist

kan ha rätt till en engings- premie som arbetsgivaren betalar in till GTP.

eller graviditetspenning. Vid föräldraledighet med föräldrapenning betalas premien under högst 13 minader per födelse.

PBF gäller även de som är försäkrade och har livränta enligt lagen om arbets- skadeförsäkring utan att samtidigt fi aktivitets- eller sjukersättning. Försäkringen gäller om hen var arbetsför pi minst 25 % vid anställningens början. PBF är proportionell till graden av arbetsoförmiga.

PBF gäller frin att den anställda fyller 22 ir och tills minaden innan den anställda fyller 65 ir.

Den som anmäler om avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), arbetsskadeförsäkring (TFA) eller ansöker om föräldrapenningtillägg (FPT) hos Afa Försäkring, anmäler automatiskt till PBF. Arbetsgivaren ska bekräfta anställningen till Afa Försäkring. Efter att anställningen upphört finns ett efterskydd för PBF under 90 dagar och för den som varit anställd minst 90 dagar. Den som blir sjuk inom 90 dagar efter det att anställningen har upphört har fortsatt pensionsintjänande under sjukperi- oden om hen uppfyller kvalifikationskrav för efterskydd för AGS.

ENGÅNGSPREMIE TILL GTP

Den som blir uppsagd pi grund av arbetsbrist kan ha rätt till en engingspremie som betalas in till GTP. KFF-nämnden beslutar varje ir hur minga minads- premier som engingsbeloppet ska vara, oftast är det tolv minadspremier.

Arbetsgivaren ska vända sig till Pensionsvalet inom sex minader frin att anställ- ningen upphörde för att anmäla den anställda för ersättning av engingsbelopp. Om arbetsgivaren har missat det kan den anställda själv anmäla senast 24 minader efter att anställningen upphörde.

För att ha rätt till engingsbelopp miste den anställda ha hunnit tjäna in pensionsrätt i minst tre ir under de senaste fem iren i GTP (eller tidigare Koope- rationens avtalspension KAP) minaden innan uppsägning.

Rätt till engingsbelopp gäller inte vid ny anställning inom tre kalenderminader efter att anställningen upphörde hos samma arbetsgivare. Det gäller inte heller om hen har tjänat in pensionsrätt i GTP helt frin premiebefrielseförsäkring pi grund av sjukdom. Om hen blir frisk senare kan hen ha rätt till engingsbelopp.

Arbete efter 65 år

Om den anställda jobbar kvar efter 65-irsdagen kan arbetsgivaren välja att fortsätta eller avsluta inbetalningen av pensionspremier. Inbetalda premier efter att den anställda har fyllt 65 ir kan inte itertas, det är arbetsgivarens ansvar att bevaka.

Kollektivavtalsgaranti

Har arbetsgivaren tecknat kollektivavtal innebär det att den anställda har försäk- ringsskydd och inbetalning av tjänstepension, även om arbetsgivaren inte har tecknat försäkring hos försäkringsbolagen eller inte har betalat försäkrings- premien enligt sitt kollektivavtal.

Pensionsvalet gör inbetalning till GTP, men den enskilde miste xxxxxx själv.

Markerad text och prickad klammer =

PENSION

Sammanfaflning om tjänstepension – Svenskt Näringsliv-LO Svenskt Näringsliv-LO

▶ Intjänande frin 22 till 65 ir

(om ingen förlängd tid överens- kommits).

▶ Säkerställ inbetalning hos Fora.

▶ 4,5 % upp till 7,5 Inkomstbasbe- lopp, 30 % pi lönedelar däröver.

▶ Premiebefrielseförsäkring ingir.

▶ Val av förvaltare, förvaltningsform, iterbetalningsskydd och familje- skydd.

▶ Kompletterande pensionspremier.

▶ Lägsta uttagsilder är 55 ir.

Sammanfaflning om tjänstepension – Fremia-LO Gemensam tjänstepension (GTP)

▶ Intjänande frin 22 till 65 ir

(om ingen förlängd tid överens- kommits).

▶ Säkerställ inbetalning hos Pensionsvalet.

▶ 4,5 % upp till 7,5 Inkomstbas­ belopp, 30 % pi lönedelar däröver.

▶ Premiebefrielseförsäkring ingir.

▶ Familjeskydd ingir.

▶ Val av förvaltare, förvaltningsform och iterbetalningsskydd.

▶ Kompletterande pensionspremier.

▶ Lägsta uttagsilder är 55 ir.

▶ Utbetalning pibörjas enligt plan (minaden efter du fyllt 69 ir för 2023).

Markerad text och prickad klammer =

Markerad text och prickad klammer =

PENSION

Checklista – Pension

FÖRSÄKRINGS- INFORMATÖREN

DEN ANSTÄLLDA

▶ Informera de anställda om att det är viktigt att kontrollera det värdebesked som kommer frin Fora om Avtalspension SAF-LO. Om nigon löneuppgift saknas eller är felaktig, hjälp den anställda att komplettera!

▶ Informera de anställda om att det är viktigt att kontrollera det värdebesked som kommer frin Pensionsvalet om Gemensam Tjänstepension GTP. Om nigon löneuppgift saknas eller är felaktig, hjälp den anställda att komplettera!

▶ Informera de anställda som närmar sig pensioneringen att ansöka om allmän pension hos Pensionsmyndigheten. Pensio- nen betalas inte ut automatiskt.

▶ Vid pensionering kan den anställde samtidigt ansöka om hen vill ha iterbetalningsskydd pi premiepensionsdelen, vissa villkor miste uppfyllas.

▶ Informera den anställda att komma överens med sin förval- tare när tjänstepensionen ska börja betalas ut. Försäkrings- bolaget gör avdrag för preliminär skatt.

▶ Den anställda fortsätter att tjäna in till den allmänna pensionen

si länge hen har en pensions- grundande inkomst.

▶ Ansöka till Pensionsmyndig- heten. Den allmänna pensionen kan tidigast tas ut frin 63 irs ilder.

▶ Kontakta berörda försäkrings- bolag om pensionering ska ske innan eller senare än 65 irs ilder. Tjänstepensionen kan tidigast tas ut frin 55 irs ilder.

▶ Försäkringsbolaget som den anställda har valt kontaktar oftast den försäkrade nigra minader innan hen fyller 65 ir. Det är viktigt att svara pi frigan om utbetalningstid och ange kontaktuppgifter. Utbetalningar- na sker per automatik vid avtalad pensionsilder om inte annat meddelas.

▶ Gi in pi xxxxxxxxxx.xx, fundera över sparform under utbetal- ningstid, hur ling utbetalningsti- den ska vara, om eventuellt valt iterbetalningsskydd ska behillas.

▶ Det gir att stoppa utbetalningar av den allmänna pensionen. Men det gir inte att stoppa eller ändra utbetalning av tjänste- pensionen om den har börjat betalas ut.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 77

Utlands- tjänstgöring

78

Utlandstjänstgöring

För den som jobbar utomlands gäller särskilda principer för den sociala tryggheten. Alla länder har egna försäkringssystem, men inom EU/EES finns en viss samordning.

Försäkringar enligt lag

Varje land beslutar och har sina egna försäkringssystem, ersättningsbelopp och avgifter. Det finns inga gemensamma regler för socialförsäkringar, men för den som arbetar inom EU/EES finns en viss samordning.

Det är till för att den som arbetar i olika medlemsstater inte ska förlora sina intjänade förminer. Därutöver har Sverige socialförsäkringskonventioner med ett antal länder utanför EU/EES. Dessa kallas för konventionsländer och reglerar ländernas skyldigheter mot varandra när det kommer till den anställdas sociala trygghet.

Huvudregeln är att den anställda är försäkrad i det land där hen jobbar. De personer i den anställdas familj som inte själva arbetar är ocksi försäkrade i detta land. Om det är tänkt att arbetet ska pigi i högst 24 minader gäller socialförsäkringssystemet i det land som den anställda är utsänd ifrin.

Försäkringar enligt kollektivavtal

För den som arbetar utomlands fortsätter avtalsförsäkringarna att gälla enligt kollektivavtal och försäkringsavtal med Fora och Pensionsvalet. Detta gäller bide tjänsteresor och längre utlandsuppdrag.

Den som är utomlands fir ocksi kompensation genom avtalsförsäkringarna om hen har förlorat sin svenska sjukpenning samt allmän- och efterlevandepension.

LÄKEKOSTNADSFÖRSÄKRING (LFU)

För avtalsomride Svenskt Näringsliv­LO finns en rekommendation om att arbetsgivare bör teckna LFU. För avtalsomride Fremia-LO ingir försäkringen i avtalet. Försäkringen gäller pi samma sätt för bida omriden.

Arbetsgivaren ska anmäla till Pensionsvalet den anställda som ska tjänstgöra utomlands. Di ska arbetsgivaren ocksi teckna läkekostnadsförsäkring till den anställda för skäliga kostnader vid sjukdom eller olycksfall.

I bestämmelser vid utlandstjänstgöring ska försäkringen omfatta kostnader för till exempel: läkar- och sjukvirdskostnader, läkemedel som skrivs ut av läkare, akut tandvird pi grund av olycksfall eller akuta besvär, rese- och resekostnader för sjuk- och tandvird, även medföljande kan fi ersättning, graviditetskontroll och förlossning.

LFU ska tecknas för att omfatta make (sammanboende) och barn under 21 ir om överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställda finns om att dessa ska följa med vid utlandstjänstgöring.

NÄR GÄLLER FÖRSÄKRINGSSKYDDET?

Svensk arbetsskadeförsäkring eller arbetslöshetsförsäkring miste omfatta den anställda omedelbart innan utlandstjänstgöringen börjar, för att avtalsförsäk- ringarna ska gälla. En annan giltig bakgrund till avtalsförsäkring är att det finns redan en annan utlandstjänstgöring som omfattas av avtalet om social trygghet. Med tjänstgöring utomlands menas bide tjänsteresor och längre utlandsuppdrag. Dessutom miste följande vara uppfyllt:

▶ Anställningen ska vara hos en svensk arbetsgivare.

▶ Utlandstjänstgöringen ska vara pi uppdrag av en svensk arbetsgivare.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ xxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxx.xx.

UTLANDSTJÄNSTGÖRING

Försäkringsskydd vid utlands- tjänstgöring

Varje land beslutar och har sina egna försäkringssystem, ersättningsbelopp och avgifter. Det finns inga gemensamma regler för socialförsäkringar.

Tips till försäkrings- informatören

Informera den anställda om att hen kan läsa mer om utlandstjänstgöring pi xxxxxxx.xx och xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Markerad text och prickad klammer =

Utländska medborgare

80

UTLÄNDSKA MEDBORGARE

Utländska medborgare

En utländsk medborgare som har både arbets­ och uppehållstillstånd i Sverige har oftast samma försäkringsskydd som svenska medborgare, både enligt lag och kollektivavtal. Den svenska socialförsäkringen gäller i princip för alla som bor eller arbetar i Sverige oavsett medborgarskap. Försäkringen är obligatorisk.

LÄS MER PÅ

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Försäkringar enligt lag

Internationella förordningar, EU-förordningar, avtal samt Socialförsäkringsbalken (SFB) styr om och hur en person är försäkrad i Sverige. Förordningen om samord- ning av de sociala trygghetssystemen EG 883/2004 eller EEG nr 1408/71 (äldre version) och avtal finns till för att avgöra vilket lands lagstiftning som ska tilläm- pas. Hen kan inte omfattas av tvi länders lagstiftning samtidigt. Om hen omfat- tas av ett annat lands lagstiftning begränsas de förminer hen kan ha genom den svenska lagstiftningen.

BOSÄTTNINGSBASERADE FÖRMÅNER

Förminer som är bosättningsbaserade omfattar olika typer av grundbidrag och ska garantera att den som flyttar hit kan ha en skälig levnadsstandard. Detta kan gälla när hen bor i Sverige. Den som är folkbokförd i Sverige anses vara bosatt här, men det är ingen garanti att hen fir ersättning. Försäkringskassan gör alltid en egen, oberoende bedömning.

Den som sökt uppehillstillstind har rätt till förminer tidigast frin dagen di uppehillstillstindet började gälla. Om hen fir tillstindet retroaktivt kan hen fi förminer för maximalt tre minader bakit i tiden. Medborgarskap kan ha betydelse för när i tid hen fir tillging till förminerna.

ARBETSBASERADE FÖRMÅNER

Arbetsbaserade förminer kan den anställda ha rätt till om hen arbetar eller har arbetat i Sverige. Att tänka pi är att hen kan vara försäkrad för arbetsbaserade förminer i Sverige utan att ha rätt till de bosättningsbaserade förminerna.

Försäkringar enligt kollektivavtal

Utländska arbetare som arbetar för en svensk arbetsgivare med kollektivavtal har samma pensioner och försäkringar genom jobbet som sina svenska kollegor.

Detta gäller oavsett om den anställda omfattas av svensk socialförsäkring eller inte.

Tips till försäkringsinformatören

Informera den anställda om att hen kan läsa mer om vad som gäller för utländska medborgare:

▶ Xxxxxxx.xx – foldern Your φuidc for collccĚivcly aφrccd pcnsions and insurancc Ěhrouφh work, under ”vira tjänster”

▶ Xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx – arbeta i Sverige

▶ Xxxxxxxxxxxxxxx.xx – samlad information frin flera myndigheter

▶ Xxxxxx.xx – samlad information och fakta pi flera sprik om Sverige,

utgiven av Svenska Institutet

Övrig information

82

ÖVRIG INFORMATION

Förklaringar och namn

Försäkringsförmåner, lagar m.m.

AGB Avgingsbidrag

AGL Avtalsgrupplivförsäkring

AGS Avtalsgruppsjukförsäkring

ATP Allmän tilläggspension, benämns

Försäkringsbolag, organisationer m.m.

Afa Försäkring Tjänstepensionsföretag för kollektiv-

avtalade försäkringar inom privat sektor, kommuner och regioner

AMF Tjänstepensionsföretag med fokus pi kollektivavtalade tjänstepensioner

numera tilläggspension

FPT Föräldrapenningtillägg

GTP Gemensam tjänstepension

LFU Läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänstgöring

CIKO

CSN

Omställningsorganisationen inom Fremia-LO för arbetare och vissa tjänstemän

Ansvarig myndighet för den officiella

statistiken inom studiestödsomridet

PBF Premiebefrielseförsäkring

PGI Pensionsgrundande inkomst

SFB Socialförsäkringsbalken

SGI Sjukpenninggrundande inkomst

STP Särskild tilläggspension (t.o.m. 1995)

Fora Administrationsbolag för kollektiv- avtalade försäkringar (Svenskt Näringsliv-LO)

Fremia Förening som är resultat av samgi-

endet mellan Arbetsgivarföreningen KFO och Arbetsgivarförbundet Idea

TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada

TGL Tjänstegrupplivförsäkring

ILO

Kammar- kollegiet

International Labour Organisation, FN-organ

Statlig myndighet som lyder under Finansdepartementet

LO Förening för 14 fackförbund med cirka 1,5 miljoner arbetare

Pensions- myndigheten

Administrerar och betalar ut den allmänna pensionen

Pensionsvalet Administrationsbolag för kollektiv-

avtalade försäkringar

Svenskt Näringsliv

Trygghets- fonden TSL

Förening med 60 000 medlems­ företag inom 50 bransch- och arbetsgivarorganisationer

Omställningsorganisation Trygghets- fonden TSL (Svenskt Näringsliv-LO)

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 83

Index

A

Aktivitetsersättning 23, 24, 31

Allmän pension 9, 10, 42, 65

Arbetslöshetsförsäkring 10, 41

Arbetsskadeförsäkring 10, 31, 32

Avgingsbidrag 13, 44, 46, 49

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) 11, 26, 28

Avtalspension SAF-LO 13, 56, 67, 70

B

Barnpension 55, 56

Basbelopp 14, 15

Begravningshjälp 32, 58, 59

Branschavtal 15

D

Deltidspension 15, 28, 70, 73

E

Efterlevandestöd 56

Efterskydd 28, 35, 60

F

Familjeskydd 57, 67, 68, 70, 71, 72, 73

Flexpension 15, 70

Fortsättningsförsäkring 60, 73

Företagare 31

Förminstagarförordnande 57, 59, 69, 73

Föräldraförsäkring 10, 17

Föräldrapenningtillägg (FPT) 11, 18

G

Garantipension 11, 15, 55, 66

Xxxxxxxx tjänstepension (GTP) 13, 15, 50, 57, 71

Graviditetspenning 19, 70, 74

H

Huvudavtal 43, 45, 47, 48, 49

I

Invaliditet 34, 35

K

Karensavdrag 23

Kollektivavtal 7, 9, 11, 18, 26, 33, 43, 47, 56, 67, 79, 81

Kollektivavtal om omställningsförsäkring 43, 44

Kompetensstöd 13, 43, 44, 47

Kompletterande kollektivavtalat studiestöd 44, 47

L

Livränta 31, 32, 34, 35

Livsarbetstidspension 15, 69, 73 Läkekostnadsförsäkring vid

utlandstjänst (LFU) 13, 79

M

Makeförsäkring 59

O

Omställningsersättning (OSE) 49, 50

Omställningspension 55

Omställningsstudiestöd 10, 41

Omställningsstöd 13, 41, 44, 45, 48, 49

P

Pensionsgrundande inkomst 15, 65, 66

Pensionsrätt 15, 65, 74

Premiebefrielse 28, 70

Premiebefrielseförsäkring (PBF) 13, 19, 28, 35, 70, 73

Premiepension 11, 43, 65, 66

R

Rehabiliteringskedjan 25

Riktildern 66

84

ÖVRIG INFORMATION

S

Samordning 79, 81

Sjukersättning 23, 24, 46, 72

Sjukpenninggrundande inkomst 24, 28

Sveda och värk 33, 34

T

Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) 13, 58, 59, 60

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) 11, 33

U

Utlandstjänstgöring 79

V

Validering 44, 45, 47, 48

Vägledning 44, 45, 47, 48

Å

Återbetalningsskydd 56, 68, 72

Ä

Änkepension 43, 55

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 85

2023/september

Foto: Xxxxxxx Xxxxxxxx (omslag) och Xxxxxx (övriga)

Tryck: Arkitektkopia

Det här är Avtalat

Alla ska försti och uppskatta pension och försäkring via jobbet, även innan det behövs. Med den ambitionen har Svenskt Näringsliv, LO och PTK bildat Avtalat. Vi finns till för närmare tre miljoner arbetsgivare och anställda med kollektivavtal i privat sektor. Genom att erbjuda samlad information och vägledning blir xxxxxxx.xx vägen in och vägen ut för allt som rör kollektivavtalad tjänstepension och sjukförsäkring.

xxxxxxx.xx