Svenska kyrkans AB 23
Svenska kyrkans AB 23
Kapitel 1 Inledande bestämmelser
§ 1 Inledning
Anställningsvillkoren i detta avtal ska stimulera till förbättringar av verk- samhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet samt genom flexibla lös- ningar bidra till att nå verksamhetsmålen.
Svenska kyrkans AB
Anställningsvillkoren kan, där så anges, anpassas till lokala för- utsättningar och genom förtroendefull dialog skapa utrymme för indivi- duella lösningar där kompetens tillvaratas och utvecklas. Delaktighet och inflytande i de egna anställningsvillkoren skapar förutsättningar för en- gagemang, arbetsglädje och ansvarstagande i verksamheten.
Avtalet och dess möjligheter till lokal anpassning skapar förutsättning för att behålla och rekrytera personal. I de bestämmelser där det särskilt anges kan arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffa lokala kollek- tivavtal. Sådant kollektivavtal får endast – såvida den centrala arbets- givarorganisationen inte skriftligen meddelar arbetsgivaren annat – träf- fas med arbetstagarorganisation som anges nedan:
Akademikerförbundet SSR och Akavia med förtecknade förbund: om- budsman för respektive förbund eller, i förekommande fall lokal akademi- kerförening eller motsvarande (i sådan förening ingår inte Vårdförbundet). Kyrkans Akademikerförbund (KyrkA): ombudsman
Sveriges Lärare: Riksföreningen för Svenska kyrkan
Svenska Kommunalarbetareförbundets (Kommunal): lokala avdelningar Vision: ombudsman vid Visions regionala center
§ 2 Tillämpningsområde
Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, ska dessa allmänna bestämmelser som fortsättningsvis kallas avtalet och till avtalet hörande särskilda bestämmelser, tillämpas på arbetstagare för vilken annat avtal inte gäller.
Om de särskilda bestämmelserna avviker från avtalet ska dessa tillämpas.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23 Kapitel 2 Anställningen
Kapitel 2 Anställningen
§ 3 Intyg om arbetsförmåga
En arbetsgivare kan begära att en arbetssökande ska lämna läkarintyg om arbetsförmågan i anslutning till anställningen. Arbetsgivaren kan anvisa läkare som utfärdar intyget. Kostnaden för intyget ersätts av arbetsgivaren.
§ 4 Anställningsform
MOM. 1 Arbetstagare anställs enligt grunderna för lagen om anställ- ningsskydd (LAS).
MOM. 2 6 och 28 §§ LAS, provanställning, ersätts av följande bestäm- melser. Provanställning kan komma i fråga under högst sex kalendermå- nader om det föreligger ett prövobehov. Provanställningen kan avbrytas utan särskilda skäl med en månads ömsesidig uppsägningstid. Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut, ska besked om detta lämnas senast vid prövoti- dens utgång.
Anmärkning
Beslut om provanställning får inte förekomma generellt utan ska föregås av en prövning i det enskilda fallet. Arbetsgivaren ska underrätta berörd arbetstagarorganisation om anställningsavtalet inom en månad efter anställningens ingående.
MOM. 3 Oavsett vad som anges i 5 § LAS, tidsbegränsad anställning, gäller följande:
a) Med vikarie avses en arbetstagare som anställs för att arbeta i stället för annan arbetstagare som är ledig från anställningen (s.k. egentligt vikariat).
Som vikarie anses också den, som anställs efter att en arbetstagare slutat för att helt eller delvis utföra denna arbetstagares arbetsuppgifter intill dess efterträdare börjat sitt arbete. Det förutsätts att sådant vikariat inte bestäms till längre tid än som med hänsyn till omständig- heterna i fallet normalt krävs tills efterträdaren börjat arbeta.
För andra vikariat gäller vad LAS föreskriver.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23 Kapitel 2 Anställningen
b) Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och en arbetstagare kan arbetstagare som uppbär hel ålderspension i någon form anställas för begränsad tid.
Vad i detta moment anges ska inte innebära inskränkning i den rätt att tidsbegränsa anställning som följer av 5 § LAS.
Möjlighet till lokal avvikelse
MOM. 4 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om avvikelser från denna bestämmelse samt 5 § och 28 § LAS.
MOM. 5. Bestämmelsen i 5a § LAS om tidsbegränsad anställning tillförs följande:
Om en arbetstagare har haft såväl allmän visstidsanställning som vika- riat i sammanlagt mer än tre år under en femårsperiod övergår anställ- ningen till en tillsvidareanställning.
Anmärkning 1
Bestämmelsens tillämpning förutsätter att det inte föreligger hinder enligt speciallagstiftning eller i kyrkoordningen uppställda behörighetskrav.
Anmärkning 2
Oavsett om en arbetstagare har kvalificerat sig för tillsvidareanställning med stöd av 5 a § LAS eller detta moment kan arbetstagaren avstå från sin rätt till tillsvidareanställning med giltig verkan för perioder om högst sex månader. Arbetsgivaren ska underrätta berörd arbetstagarorganisation om åtgärden, innan beslut fattas, med möjlighet att påkalla förhandling enligt 12 § MBL inom en vecka.
§ 5 Deltidsanställning
MOM. 1 För arbetstagare som är deltidsanställd gäller följande:
a) När arbetstiden bestäms ska eftersträvas att den uppgår till i genom- snitt minst 20 timmar per vecka.
b) Vid behov av arbetskraft ska det, innan nyanställning sker, prövas om arbetstagare som är anställda på arbetsstället och som anmält intresse ska erbjudas höjd sysselsättningsgrad.
Anmärkning 1
Överenskommelse kan träffas om den närmare tillämpningen av mom. 1 b).
Anmärkning 2
Detta moment gäller inte om deltidsanställning är en följd av delpension, sjukersättning som inte är tidsbegränsad eller om arbetstagaren uppnått den i 32 a § LAS föreskrivna åldern.
Möjlighet till lokal avvikelse
MOM. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om avvikelse från denna bestämmelse.
Kapitel 3 Under anställningen
§ 6 Allmänna åligganden
MOM. 1 Arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbetstagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren och därvid helt eller delvis utföra även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller förskjuta arbetstiden, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgö- ra beredskap.
Vid stadigvarande förflyttning av arbetstagare ska beaktas, att vägande skäl ska finnas för att förflytta arbetstagaren mot hennes eller hans önskan.
Anmärkning 1
Om arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema eller förskjuta arbetstiden, att inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eller fullgöra beredskap ska hänsyn tas till det.
Anmärkning 2
Arbetstagare är inte skyldig att både fullt ut utföra de egna arbets- uppgifterna och samtidigt utföra annat arbete hos arbetsgivaren längre tid än sex månader per kalenderår eller i en följd.
MOM. 2 Arbetstagare är skyldig att följa överenskomna ändringar i det- ta avtal med tillhörande särskilda bestämmelser.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23 Kapitel 3 Under anställningen
§ 7 Utbildning
En arbetstagare som i sin anställning deltar i utbildning, kurser, konfe- renser och liknande behåller lönen. Om utbildningen pågår högst sju ka- lenderdagar får arbetstagaren dessutom behålla vad som skulle utgetts i tillägg för obekväm arbetstid om arbetstagaren utfört sina ordinarie ar- betsuppgifter.
Kompensation för övertidsarbete enligt § 20 utges inte i fall som avses i denna bestämmelse. Dock får arbetstagaren för varje genomförd utbild- ningstimme på tid som inte är ordinarie arbetstid, kompensation med en timme för varje utbildningstimme. För tid som inte kan kompenseras med ledighet utges i stället ersättning per timme som motsvarar fyllnadslön enligt § 20 mom. 4.
§ 8 Bisysslor
MOM. 1 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan.
Arbetsgivaren kan förbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att den kan
a) inverka hindrande för arbetsuppgifterna,
b) innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens,
c) påverka arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos arbetsgivaren.
MOM. 2 Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella orga- nisationer räknas inte som bisyssla.
§ 9 Hälsoundersökningar
Hälsoundersökningar ska genomföras i nära samförstånd med arbets- tagaren.
§ 10 Avstängning m.m.
Förseelser m.m.
MOM. 1 En arbetstagare kan på grund av förseelse tillfälligt tas ur arbete av arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga av-
löningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas.
MOM. 2 Är en arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisli- gen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan med- föra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete.
Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl. Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder. Har utred-
ning om förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock avstängningen längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft.
MOM. 3 Under avstängning behåller arbetstagaren sin lön.
Vid avstängning på grund av vägande skäl enligt mom. 2 andra stycket behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna som arbetstagaren enligt gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
Arbetsgivaren kan besluta om avstängning med innehållna avlönings- förmåner enligt mom. 2 första stycket, om arbetsgivaren finner att särskil- da skäl föreligger.
Om avstängningen inte åtföljts av annan disciplinär åtgärd än varning, eller om åtal väckts och arbetstagaren frikänns eller åtalet läggs ned, ska arbetstagaren återfå innehållna avlöningsförmåner med avdrag för den arbetsinkomst som arbetstagaren eventuellt har haft under avstängnings- tiden.
Medicinska skäl
MOM. 4 Arbetsgivare kan efter att ha hört läkare meddela en arbets- tagare förbud att arbeta för att förhindra att smitta sprids. Under ett så- dant förbud behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna.
MOM. 5 En arbetstagare kan meddelas förbud att arbeta i avvaktan på resultat av beordrad läkarundersökning enligt lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift. Under ett sådant förbud får arbetstagaren sjuklön enligt § 28 mom. 9.
Arbetstagarens kostnad för beordrad läkarundersökning ersätts av ar- betsgivaren till den del kostnaderna inte ersätts eller borde ha ersatts av Försäkringskassan.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23 Kapitel 3 Under anställningen
Om läkarundersökningen visar att arbetstagaren inte har haft nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska innehållna avlöningsförmåner utges.
MOM. 6 En arbetstagare kan avstängas från arbete för högst 30 kalenderdagar i sänder om arbetstagaren
a) vägrar genomgå läkarundersökning enligt lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, eller
b) vägrar att följa läkares föreskrift om vård.
Under en sådan avstängning ska arbetstagaren avstå samtliga avlönings- förmåner.
§ 11 Disciplinpåföljd
MOM. 1 En arbetstagare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller för- summelse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning.
Disciplinpåföljd får dock inte meddelas en arbetstagare för att arbets- tagaren har deltagit i strejk eller jämförlig stridsåtgärd.
MOM. 2 Har arbetsgivaren anmält felet eller försummelsen enligt mom. 1 till polis- eller åklagarmyndighet, får arbetsgivaren inte inleda el- ler fortsätta disciplinärt förfarande med anledning av den förseelsen.
MOM. 3 Innan fråga om disciplinpåföljd avgörs ska berörd arbetstagare ges tillfälle att yttra sig och lokal arbetstagarorganisation underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning i frågan. Överläggning ska påkallas senast sju kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits.
MOM. 4 Den skriftliga varningen ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledningen till åtgärden.
Anmärkning
Bestämmelsen gäller endast för medlemmar i Svenska Kommunal- arbetareförbundet (Kommunal).
§ 12 Omreglering på grund av sjukersättning
MOM. 1 Arbetsgivare, som vill att anställningsvillkoren ska omregleras till lägre sysselsättningsgrad med oförändrade eller andra arbetsuppgifter på grund av att arbetstagaren har rätt till partiell sjukersättning som inte är tidsbegränsad enligt Socialförsäkringsbalken (SFB), ska skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en månad i förväg. Samtidigt ska ar- betstagarens lokala arbetstagarorganisation underrättas om beskedet av arbetsgivaren.
Anmärkning 1
Omregleringen ska göras utifrån verksamhetens krav och arbetstagarens arbetsförmåga. Vid fastställande av omfattningen av sjukersättning prövar Försäkringskassan arbetstagarens arbetsförmåga utifrån heltid med stöd av socialförsäkringsbalken (SFB). Bedömningen av arbetstagarens arbets- förmåga bör prövas enligt samma principer vid omreglering av an- ställningsvillkor till lägre sysselsättningsgrad. Den lokala arbetstagar- organisationen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om beskedet.
Anmärkning 2
En arbetstagare, vars anställningsvillkor omreglerats enligt momentet och vars sjukersättning helt upphör genom att arbetsförmågan inte längre är nedsatt, ska ges tillfälle att på nytt få sina anställningsvillkor omreglerade om arbetsgivaren prövar att så är möjligt.
MOM. 2 Vid omreglering av anställningsvillkoren enligt mom. 1 bör ef- tersträvas att sysselsättningsgraden fastställs genom formeln
a x (1 – b) = c
a = den tidigare sysselsättningsgraden,
b = omfattningen av den partiella sjukersättningen (exempelvis 0,50 vid halv sjukersättning) och
c = den nya sysselsättningsgraden.
MOM. 3 En arbetstagare med fast kontant lön som fått sina anställ- ningsvillkor omreglerade enligt mom. 1 och 2 får lön enligt § 16 mom. 1 som månadslön.
MOM. 4 Om arbetsgivaren och en arbetstagare, som fått besked enligt mom. 1, inte träffar en överenskommelse om omreglering av anställnings- villkoren före den tidpunkt för omreglering som beskedet anger, ska för både arbetsgivaren och arbetstagaren gälla en uppsägningstid av en må- nad oavsett vad LAS eller § 33 mom. 1 föreskriver om uppsägningstider.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23 Kapitel 4 Arbetstid
Anmärkning
Bestämmelser om att lämna arbetet vid hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad enligt SFB finns i 4 a § i LAS.
Kapitel 4 Arbetstid
§ 13 Arbetstid
Inledande bestämmelse
MOM. 1 Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande och i särskilda be- stämmelser angivna tillägg.
Genomsnittlig arbetstid
MOM. 2 Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genom- snitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag–lördag (s.k. lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal tim- mar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag.
Anmärkning
Om en arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och natio- naldagen infaller på en lördag eller söndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret.
Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav.
Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag ska för heltidsanställd vara i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig beräkningsperiod.
Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående stycke inte samtliga lätthelgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret.
MOM. 3 Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, mid- sommar-, jul- och nyårsafton.
MOM. 4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordi- narie arbetstid fastställas under olika delar av året för att möjliggöra som-
mararbetstid under förutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genom- snittligt per kalenderår behålls.
Förläggning av arbetstid
MOM. 5 Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller liknande, som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisationen.
Anmärkning
Vid oenighet om arbetstidsschema kan frågan tas upp till lokal förhand- ling. Begäran om sådan förhandling ska ha inkommit till arbetsgivaren inom tio dagar. Om så inte sker eller den lokala förhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av denna bestämmelse.
Avvikelser från ATL
MOM. 6 Oavsett vad som anges i ATL
a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll,
b) anses studieledighet inte som arbetad tid,
c) anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid,
d) anses förskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller övertid,
e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, övertid och mertid göras per kalendermånad,
f) 1) kan en beräkningsperiod omfatta högst 16 veckor,
2) kan beräkningsperioden omfatta högst ett år vid införande av års- arbetstid.
Anmärkning 1
Mom. 10 innehåller rekommendation för lokalt kollektivavtal om årsar- betstid. Bestämmelsen f) 2 gäller medlemmar i Kyrkans Akademiker- förbund, Akademikerförbundet SSR och Akavia med förtecknade förbund, samt Vision.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23 Kapitel 4 Arbetstid
Anmärkning 2
Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av fyra veckor.
Bestämmelsen gäller för medlemmar i Sveriges Lärare och i Svenska Kommunalarbetareförbundet.
g) kan en arbetstagares dygnsvila vid enstaka planerat tillfälle understiga elva timmar under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av elva timmar under varje period av 24 timmar under be- räkningsperioden och
h) kan en arbetstagares dygnsvila vid händelse som inte kunnat förutses av arbetsgivaren medföra kortare dygnsvila än elva timmar under för- utsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet direkt i anslutning till det arbetspass som avbrutit dygnsvilan. I detta fall får kompensationsledigheten inte medföra inkomstbortfall för arbetstagaren.
Möjlighet till lokal avvikelse
MOM. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om avvikelse från
a) 7 § andra stycket (10 § första stycket) ATL om att likställa kompensa- tionsledighet med arbetad tid,
b) 8 § ATL om annat uttag av övertid och annan beräkningsperiod för övertid,
c) 10 § andra stycket ATL om annat uttag av xxxxxx,
d) 13 § första stycket ATL om dygnsvila och nattvila,
e) 14 § första stycket ATL om veckovila,
f) 15 § tredje stycket ATL om förläggning av raster och
g) 16 § ATL om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än som anges i mom. 6 a).
Kollektivavtal får även träffas om avvikelse från anmärkning 2 till mom. 6 f.
Anmärkning 1
Andra stycket gäller endast för medlemmar i Sveriges Lärare och Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal).
Anmärkning 2
Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 § andra stycket ATL.
Personalpool
MOM. 8 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestäm- melser, som framgår av underbilaga D. Arbetsgivare och arbetstagar- organisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från underbilaga D.
Ansvarsarbetstid
MOM. 9 Överenskommelse om ansvarsarbetstid kan träffas enligt Till- lägg till Svenska kyrkans AB § 13 mom 9 Ansvarsarbetstid.
Anmärkning
Momentet gäller för medlemmar i Vision, Akademikerförbundet SSR och Akavia med förtecknade förbund samt för medlemmar i Sveriges Lärare.
Årsarbetstid
MOM. 10 Rekommendation för lokalt kollektivavtal om årsarbetstid en- ligt Tillägg till Svenska kyrkans AB § 13 mom. 10 Årsarbetstid.
Anmärkning
Momentet gäller medlemmar i Kyrkans Akademikerförbund, Vision och Akademikerförbundet SSR och Akavia med förtecknade förbund. Momentet gäller inte medlemmar i Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) och Sveriges Lärare.
§ 14 Flexibel arbetstid
MOM. 1 Efter överläggningar beslutar arbetsgivaren vilka arbetsplatser eller i vilken omfattning flexibel arbetstid ska tillämpas i verksamheten. Förläggning av ordinarie arbetstid enligt § 13 mom. 5 tillämpas även vid flexibel arbetstid.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23 Kapitel 4 Arbetstid
Kollektivavtal träffas om följande:
Avstämningsperiodens längd, förläggning och omfattning av flextid samt maximimått för flextidssaldo som får överföras till närmast följande avstämningsperiod.
Definitioner
MOM. 2 I samband med tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande definitioner.
Normaltid är avtalsenlig ordinarie arbetstids längd och förläggning då flexibel arbetstid inte tillämpas.
Fast tid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då ar- betstagaren har att obligatoriskt fullgöra ordinarie arbetstid.
Flextid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då ar- betstagaren utöver fast tid kan fullgöra ordinarie arbetstid.
Totalram är tiden från flextidens början före fast tid till flextidens slut efter fast tid.
Avstämningsperiod är den tidsrymd efter vilken fullgjord ordinarie arbetstid ska avstämmas mot den ordinarie arbetstid, som avtalsenligt skulle ha fullgjorts under samma tidsrymd.
Flextidssaldo är det tillgodohavande (plussaldo) eller den tidsskuld (minussaldo) av ordinarie arbetstid, som arbetstagaren har vid avstäm- ningsperiodens slut i förhållande till den ordinarie arbetstiden.
Förutsättningar
MOM. 3 Vid tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande:
a) den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per kalenderår ska bibehållas,
b) om arbete beordras under flextid kan arbetstagaren inte utnyttja flex- möjligheten vid det tillfället,
c) flextidssaldo som ryms inom det som fastställs, överförs till nästa av- stämningsperiod och
d) flextidssaldo som under- eller överstiger vad som fastställts, får över- föras till nästa avstämningsperiod och ska avräknas timme mot timme vid avstämningsperiodens slut enligt följande.
Minussaldo ger löneavdrag med 1/165 av månadslönen (i före- kommande fall uppräknad till lön som om arbetstagaren är heltids-
anställd med full ordinarie arbetstid) eller för timavlönad med aktuell timlön. Plussaldo bortfaller och medför ingen ersättningsrätt.
Anmärkning
Om minus- eller plussaldo uppkommit på grund av frånvaro med giltigt förfall enligt följande stycke respektive på grund av beordrat arbete på flextid, ska minussaldo föranleda löneavdrag enligt huvudregeln i första stycket. Plussaldo ska däremot ersättas som ordinarie arbetstid i den mån inte viss arbetad tid berättigar till övertidskompensation.
Löneavdrag och utbetalning för inte överförbart minus- respektive plussaldo ska verkställas vid avlöningstillfället närmast efter den månad, vid vars utgång sådant saldo konstaterats.
e) Vid avslutande av anställning medför plussaldo ersättningsrätt och minussaldo löneavdrag enligt mom. 3d).
Beräkning av ordinarie arbetstid vid frånvaro
MOM. 4 Vid uträkning av ordinarie arbetstid i flextidssystem ska ar- betstagaren under dag då arbetstagaren varit frånvarande med giltigt för- fall anses ha fullgjort det antal ordinarie arbetstimmar som skulle ha gällt vid normaltid.
Avvikelser
MOM. 5 För arbetstagare med flexibel arbetstid gäller följande under förutsättning att villkoren för övertidskompensation i övrigt är uppfyllda.
a) Som övertidsarbete betraktas beordrat arbete på tid som ligger utan- för totalramen (dagberäkning). Här utgör två timmar före och två tim- mar efter normaltiden enkel övertid.
b) För i förväg beordrat arbete under flextid, som ligger utanför normal- tid, utges ersättning med enkel övertidskompensation om arbetstaga- ren under avstämningsperioden fullgjort arbete som totalt överstiger sammanlagd normaltid.
MOM. 6 För arbetstagare med flexibel arbetstid utges tillägget för obe- kväm arbetstid, enligt § 21 mom. 1, endast för arbetstid som faller inom normaltiden.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23
Kapitel 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar
Möjlighet till lokal avvikelse
MOM. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om avvikelse från denna bestämmelse.
Kapitel 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar
§ 15 Avlöningsförmåner
MOM. 1 Arbetstagare får avlöningsförmåner enligt detta avtal.
Avlöningsförmåner är lön enligt §§ 16–18, semesterlön, semester- ersättning och lön under ledighet samt följande särskilda ersättningar nämligen kompensation för fyllnadstids- och övertidsarbete, tillägg för obekväm arbetstid, beredskapsersättning, tillägg vid förskjuten arbetstid samt färdtidsersättning.
MOM. 2 Avlöningsförmåner utges från och med arbetstagarens första anställningsdag till och med arbetstagarens sista anställningsdag, oavsett om den dagen är arbetsdag eller fridag.
MOM. 3 Avlöningsförmåner beräknas per kalendermånad.
MOM. 4 Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista fem dagarna i månaden, om inte andra utbetalningsdagar fastställts.
Anmärkning 1
Om möjligt ska utbetalningsdagar för nästkommande kalenderår fast- ställas senast i december månad.
Anmärkning 2
Om utbetalningsdag har fastställts till bestämt datum varje månad gäller följande:
a) Inträffar fastställd utbetalningsdag på sön- eller helgdag, ska avlönings- förmåner utbetalas andra vardagen före den fastställda utbetalningsdagen.
b) Inträffar fastställd utbetalningsdag på dag före sön- eller helgdag, ska avlöningsförmåner utbetalas första vardagen före den fastställda utbetalningsdagen.
Anmärkning 3
Arbetstagarorganisation kan påkalla lokal förhandling om angivna ut- betalningsdagar.
§ 16 Löneform
Månadslön
MOM. 1 Arbetstagare som anställs för en sammanhängande tid av minst tre månader med arbetstid som omfattar minst 40 procent av den för motsvarande heltid gällande arbetstiden får lön för kalendermånad som fast kontant lön enligt överenskommelse.
Anmärkning
Även arbetstagare med kortare anställningstid eller lägre sysselsättnings- grad kan få månadslön enligt detta moment.
Som fast kontant lön avses även eventuella fasta lönetillägg som utges för kalendermånad, om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och ar- betstagare.
Timlön
MOM. 2 Annan arbetstagare får lön per timme enligt överenskommelse.
Möjlighet till lokal avvikelse
MOM. 3 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om andra löneformer.
§ 17 Beräkning av lön i vissa fall
Partiell ledighet under hel kalendermånad
MOM. 1 Vid partiell ledighet under hel kalendermånad beräknas må- nadslönen enligt följande formel
((a – b)/a) x c = d
a = genomsnittligt antal timmar per vecka, som för arbetstagaren är ordi- narie arbetstid,
b = genomsnittligt antal timmar per vecka, som är partiell ledighet,
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23
Kapitel 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar
c = arbetstagarens månadslön och
d = arbetstagarens månadslön vid partiell ledighet under hel kalender- månad.
Ledighet under del av kalendermånad
MOM. 2 Lön som avser del av kalendermånad beräknas för en månads- avlönad arbetstagare för kalenderdag och utges med belopp, motsvarande månadslönen delad med antalet kalenderdagar i månaden.
MOM. 3 Vid beräkning av lön för kalendermånad ska sammanlagd le- dighet utan rätt till lön under del av månad anses omfatta det antal kalen- derdagar som svarar mot antalet arbetsdagar, vilka skulle ha fullgjorts under denna ledighet.
Antalet kalenderdagar, med två decimaler, erhålls genom multiplika- tion av antalet arbetsdagar med
a) 1,40 för en arbetstagare, vars ordinarie arbetstid är förlagd till fem da- gar per vecka eller vid annan beräkningsperiod till genomsnittligt fem dagar per vecka och
b) för annan arbetstagare den faktor, med två decimaler, som erhålls genom att antalet kalenderdagar i beräkningsperioden delas med antalet arbetsdagar i denna.
Motsvarande beräkningssätt ska tillämpas vid partiell ledighet utan rätt till lön under del av kalendermånad.
Tabell över faktorer finns i underbilaga C.
Anmärkning 1
Skulle vid beräkning av faktor enligt b) uppkomma fler än två decimaler bortses från denna/dessa.
Anmärkning 2
Vid ledighet enligt § 28 mom. 1 ska, för tid som ingår i en sjuklöneperiod under vilken arbetsgivaren har att svara för sjuklön enligt lagen om sjuk- lön (SjLL) eller då arbetstidsberäknad sjukpenning utges, omfattningen av sammanlagd sådan ledighet under del av månad beräknas enligt detta mo- ment. Då kalenderdagsberäknad sjukpenning eller rehabiliteringspenning utges, ska sammanlagd sådan ledighet under del av månad anses omfatta samtliga kalenderdagar med sådan förmån.
Anmärkning 3
Vid ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret enligt § 30 mom. 1 då dagpenning utges enligt förordningen om förmåner till totalförsvars- pliktiga eller motsvarande bestämmelser ska sammanlagd sådan ledighet under del av månad anses omfatta samtliga kalenderdagar med dag- penning.
Anmärkning 4
Vid ledighet del av enstaka dag ska löneavdrag göras med 1/165 av arbets- tagarens månadslön för varje frånvarotimme med undantag för ledighet på grund av sjukdom eller tillfällig föräldrapenning. Är arbetstagaren del- tidsanställd ska lönen först uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.
Karensavdrag
MOM. 4 Karensavdrag görs på sjuklön för sjuklöneperioden och beräk- nas enligt följande:
a) För tillsvidareanställd arbetstagare samt arbetstagare med tids- begränsad anställning och fastställd schemalagd tid under minst en hel kalendermånad beräknas karensavdraget enligt följande formel
kalenderlön x 1,4 x 80 %
För de fall sjuklön även innefattar särskilda ersättningar ska dessa ingå i karensavdraget och beräknas endast på första dagen i sjuklöne- perioden.
b) Karensavdrag för övriga arbetstagare beräknas på sjuklönen för de första åtta timmarna under första dagen i sjuklöneperioden. För de fall antal schemalagda timmar är färre än åtta görs karensavdrag på sjuklönen endast för dessa timmar.
När sjuklön även innefattar särskilda ersättningar ska dessa ingå i karens- avdraget. Avdraget beräknas endast på första dagen i sjuklöneperioden och kan som högst uppgå till åtta timmar.
Anmärkning
Karensavdraget kan inte överstiga belopp för sjuklön under sjuklöne- perioden.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23
Kapitel 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar
Övrigt
MOM. 5 Arbetstagare som är anhållen, häktad eller frihetsberövad på kriminalvårdens område, ska för den tiden avstå samtliga avlönings- förmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att en viss del av lönen får behållas.
MOM. 6 Arbetstagare som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga av- löningsförmåner.
Möjlighet till lokal avvikelse
MOM. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om att beräkna lön med löneavdrag per timme vid ledighet under del av månad i stället för att tillämpa kalenderdagsfaktor enligt mom. 3. Överenskommelse om timavdrag behöver inte omfatta alla ledighets- orsaker.
Anmärkning
Vid ledighet enligt § 28, ska § 17 mom. 3 a) eller b) tillämpas för beräkning av karensavdrag.
För varje timme ska löneavdrag för arbetstagaren göras enligt följande
fast kontant lön vid heltid/(4,313 x genomsnittlig veckoarbetstid vid heltid dock högst 38,25)
a = fast kontant lön vid heltid
b = genomsnittlig veckoarbetstid vid heltid dock högst 38,25.
§ 18 Paragrafen har utgått
§ 19 Paragrafen har utgått
§ 20 Övertid m.m.
Heltid
MOM. 1 En heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda ti- den, har rätt till kompensation för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbete beordras på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand.
Kyrkoherde har inte rätt till kompensation för övertidsarbete.
Då en arbetstagare med funktion som ställföreträdare med rätt till övertidskompensation arbetar i sin överordnades ställe, utges dock kom- pensation för övertidsarbete endast om den överordnade arbetstagaren har rätt till sådan kompensation.
Anmärkning
Meddelande om att utföra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast fyra timmar före den ordinarie arbetstidens slut.
MOM. 2 För övertidsarbete enligt ovan under två timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid, enkel övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med en och en halv timmes ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. För övertidsarbete under annan tid, kvalificerad övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med två timmars ledighet el- ler med ersättning enligt mom. 4.
Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstid ska den tid som sammanlagt överstiger två timmar, inräknat eventuellt över- tidsarbete på tid mellan ett i flera perioder uppdelat ordinarie arbetspass, vara kvalificerad övertid.
Vid beräkning av övertidsarbete enligt detta moment ska påbörjad halvtimme anses som fullgjord halvtimme.
När övertidsarbete påbörjas före kl. 05.00 ska ersättning för kvalifice- rad övertid utges för arbete utfört under de två timmarna närmast före ordinarie arbetstids början, oberoende av vad som ovan anges.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23
Kapitel 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar
Ersättning för övertidsarbete med ledighet fordrar överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
Deltid
MOM. 3 En deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den fast- ställda arbetstiden (fyllnadstidsarbete) får, med i andra stycket angivet un- dantag, fyllnadslön för detta enligt mom. 4. Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan fyllnadstidsarbete i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd.
En deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den för motsva- rande heltidsanställning enligt detta avtal fastställda arbetstiden (över- tidsarbete), får kompensation under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd.
Oberoende av om den fastställda arbetstiden fullgjorts eller inte ska
a) arbete på fridag och under beordrad beredskap anses som kvalificerad övertid, och
b) arbetstid som överstiger åtta timmar per dag, eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid, utgöra arbete på övertid.
Anmärkning
Med fridag enligt a) avses lör-, sön- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid.
MOM. 4 Övertidskompensation och fyllnadslön utges per timme enligt följande.
Fyllnadslön 120 procent av månadslönen/165 Enkel övertid 180 procent av månadslönen/165 Kvalificerad övertid 240 procent av månadslönen/165
Anmärkning
För deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
MOM. 5 Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad för- läggning eller förskjutning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid.
Möjlighet till lokal avvikelse
MOM. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om undantag från rätt till kompensation för övertidsarbete. Arbets- givare kan träffa skriftlig överenskommelse med arbetstagare som får fast kontant lön att arbetstagaren inte ska ha rätt till kompensation för över- tidsarbete. Om inte annat avtalas gäller tre månaders ömsesidig uppsäg- ningstid av överenskommelsen.
Flexibel arbetstid
MOM. 7 Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom. 5.
Personalpool
MOM. 8 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda be- stämmelser, som framgår av underbilaga D.
§ 21 Obekväm arbetstid
MOM. 1 Tillägg för obekväm arbetstid (OB) utges till en arbetstagare för fullgjord ordinarie arbetstid som förlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid övertidsarbete.
Den arbetstagare, som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sön- och/eller helgdag, får dock tillägg för arbete på obekväm arbets- tid även när arbetet är fyllnadstids- eller övertidsarbete.
Anmärkning
Tillägget utges inte vid övertidsarbete under beredskap
Av nedanstående tabell framgår vilken tid som ska anses utgöra obekväm arbetstid samt det tillägg som utges för denna tid.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23
Kapitel 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar
OB-tilläggstid |
1. OB-tilläggstid A - Tid från kl. 18.00 på dag före långfredagen och dag före Alla helgons dag till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk och dagen efter Alla helgons dag. - Tid från kl. 18.00 på dag före pingstafton eller midsommarafton till kl. 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen. - Tid från kl. 18.00 på dag före julafton eller nyårsafton till kl. 07.00 på vardag utom lördag närmast efter helgdagsaftonen. |
2. OB-tilläggstid B (Dock inte i fall som avses med ob-tilläggstid A) - Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på lördag, söndag, helgdag eller dag som både föregås och efterföljs av söndag eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag. - Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag närmast före trettondag jul, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx eller nationaldagen. - Tid från kl. 00.00 till kl. 07.00 måndag eller vardag närmast efter trettondag jul, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx eller nationaldagen. - Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 fredag som inte omfattas av ob-tilläggstid ovan. |
3. OB-tilläggstid C (Dock inte i fall som avses med ob-tilläggstid A eller B) - Tid från kl. 22.00 till kl. 24.00 måndag till torsdag samt från kl. 00.00 till kl. 06.00 tisdag till fredag. |
4. OB-tilläggstid D (Dock inte i fall som avses med ob-tilläggstid A eller B) - Tid från kl. 19.00 till kl. 22.00 på vardag. |
t.o.m. 2023-03-31 | fr.o.m. 2023-04-01 | fr.o.m. 2024-05-01 | |
1. OB-tilläggstid A | 122:30 | 127:69 | 131:90 |
2. OB-tilläggstid B | 61:20 | 63:90 | 66:01 |
3. OB-tilläggstid C | 49:40 | 51:58 | 53:28 |
4. OB-tilläggstid D | 24:80 | 25:89 | 26:75 |
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
Flexibel arbetstid
MOM. 2 Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom. 6.
Personalpool
MOM. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmel- ser, som framgår av underbilaga D.
Möjlighet till lokal avvikelse
MOM. 4 Om annan kontant ersättning, enligt skriftlig överens- kommelse, utges på grund av arbetstidens förläggning ska tillägget mins- kas med denna eller bortfalla. Om inte annat avtalas gäller tre månaders ömsesidig uppsägningstid av överenskommelsen.
§ 22 Beredskap
MOM. 1 Med beredskap avses att arbetstagare, utöver fastställd ordina- rie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbetsledningen, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete.
Beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är absolut nödvändig.
Beredskap bör uppgå till högst 150 timmar under kalendermånaden. Om det finns särskilda skäl för ytterligare beredskapstid, kan lokalt avtal träffas med arbetstagarorganisation.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23
Kapitel 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar
MOM. 2 Ersättning för beredskap utges enligt följande.
t.o.m. 2023-03-31 | fr.o.m.. 2023-04-01 | fr.o.m. 2024-05-01 | |
För tid, som uppgår till högst 150 timmar under kalendermånaden | 19:80 | 20:67 | 21:35 |
För tid därutöver under kalendermånaden | 41:20 | 43:02 | 44:44 |
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
För beredskap eller del därav, förlagd till tid som anges nedan, ska er- sättningen enligt ovan förhöjas med 100 procent.
a) Tid från kl. 19.00 på dag före långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk.
b) Tid från kl. 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl. 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen.
c) Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på sön- eller helgdag, lördag eller på dag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.
d) Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag utom lördag närmast före tret- tondag jul, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen eller alla helgons dag.
e) Tid från kl. 00.00 till kl. 07.00 vardag närmast efter sön- eller helgdag.
f) Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 vardag närmast före lördag.
MOM. 3 För beredskap, som fullgörs mellan tidpunkten för den fast- ställda arbetstidens början en arbetsdag och motsvarande tidpunkt näst- kommande arbetsdag, utges ersättning för lägst åtta timmar, minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under beredskap.
MOM. 4 Om en arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, arbetar under beredskap får arbetstagaren behålla be- redskapsersättningen.
MOM. 5 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagaren ersätt- ning för resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i bilersättningsavtalet, (BIL 14).
MOM. 6 Stadigvarande utläggning av beredskap bör upptas i schema eller liknande som överenskoms med företrädare för arbetstagar- organisation.
Anmärkning
Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till lokal förhandling. Begäran om detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom tio dagar. Om så inte sker eller den lokala förhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av beredskap med iakttagande av denna bestämmelse.
MOM. 7 Ersättning för beredskap utges inte om sådan ersättning ut- tryckligen ingår i lönen eller om kompensation för beredskap utges som ledighet, avkortad arbetstid eller på annat sätt.
MOM. 8 Vid arbete under beredskap kan arbetsgivaren, om dygnsvilan inskränks, pröva behovet av återhämtning. Tiden för återhämtningen för- läggs med hänsyn tagen till verksamhets behov. Sådan återhämtning ska ske på betald arbetstid.
§ 23 Förskjuten arbetstid
MOM. 1 Om en arbetstagare, som arbetar enligt viss arbetstidsförlägg- ning, beordras att arbeta enligt annan arbetstidsförläggning, blir den ar- betstiden ordinarie arbetstid. Detsamma gäller om ordinarie arbetstid förskjuts genom tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridagsförläggning.
Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som möjligt, dock senast dagen före den avsedda ändringen.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23
Kapitel 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar
MOM. 2 Tillägg till lönen enligt nedan utges under tio dagar från läm- nad tillsägelse för arbetad tid som enligt näst föregående schema skulle varit fritid.
Om ändringen av den ordinarie arbetstiden gäller för viss tid utges inte tillägget vid återgång till näst föregående schema.
Anmärkning
Tillägget utges inte samtidigt med fyllnadslön, övertidskompensation eller i fall som avses i § 13 mom. 4, om sommararbetstid.
Tillägg vid förskjuten arbetstid utges per fullgjord timme enligt följande.
t.o.m. 2023-03-31 | fr.o.m. 2023-04-01 | fr.o.m. 2024-05-01 | |
För dag som enligt näst föregående schema skulle varit fridag: | 91:40 | 95:43 | 98:58 |
För övrig tid | 45:60 | 47:61 | 49:18 |
Under de två första kalenderdagarna höjs tillägget med 50 procent.
Tiden inom respektive ersättningsnivå sammanräknas per kalender- månad. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
Personalpool
MOM. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmel- ser, som framgår av underbilaga D.
§ 24 Färdtid
MOM. 1 Arbetstagare som under resa i arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt mom. 2.
Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tåg- byte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.
Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter.
Färd- och väntetid summeras per kalendervecka. Summan avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.
Anmärkning
Med resa i arbetet avses en av förrättning direkt föranledd resa och med den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet (TRAKT 18).
MOM. 2 Färdtidsersättning utges enligt följande.
t.o.m. 2023-03-31 | fr.o.m. 2023-04-01 | fr.o.m. 2024-05-01 | |
För de första 10 timmarna under en kalendervecka, för vilka ersättningar ska utges | 75:00 | 78:31 | 80:89 |
För tid därutöver under kalenderveckan | 150:10 | 156:72 | 161:89 |
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
MOM. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, då fyllnadslön, kompensation för övertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än traktamentsersättning utges.
Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färd- tidsersättning för tid mellan kl. 08.00 och kl. 17.00 måndag–fredag, om tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.
Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan kl. 22.00 och kl.
06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg.
MOM. 4 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och väntetid som är försvarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och kommunikationsmöjligheterna.
Möjlighet till lokal avvikelse
MOM. 5 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om avvikelse från denna bestämmelse.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23 Kapitel 6 Ledighetsförmåner
Kapitel 6 Ledighetsförmåner
§ 25 Allmänna ledighetsbestämmelser
MOM. 1 Denna bestämmelse och §§ 26, 28–30, 32 gäller ledighet och lön under ledighet.
MOM. 2 Vid ledighet under del av kalendermånad ska ledigheten om- fatta samtliga kalenderdagar, som infaller under ledigheten.
MOM. 3 Redan påbörjad ledighet får inte bytas ut mot annan ledighet med mindre än att arbetsgivaren medger det.
Anmärkning
Arbetstagare har med stöd av lag och avtal i vissa fall rätt att byta påbörjad ledighet mot annan ledighet eller avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbete.
MOM. 4 Lön under ledighet utges för den tid, då arbetstagaren annars skulle ha arbetat, och endast under de förutsättningar, som anges i §§ 26, 28–30, 32. I övriga fall ska arbetstagare avstå samtliga avlöningsförmåner.
MOM. 5 Då arbetstagaren får lön under ledighet, och samtidigt har arbetsinkomst från annan arbetsgivare under samma tid, prövar arbets- givaren om och i vilken omfattning lönen får behållas.
MOM. 6 Utöver de fall som regleras i lag, annan författning eller detta avtal kan arbetstagare få ledigt om det är förenligt med verksamhetens krav.
§ 26 Ledighet för studier
Vid ledighet för att genomgå utbildning kan arbetstagare medges behålla lönen eller del därav. Deltidsanställd arbetstagare kan även medges få fyll- nadslön eller del därav.
Arbetsgivaren får ange särskilda villkor för att arbetstagaren ska få och behålla lön som beviljats för ledighet.
§ 27 Semester
Inledande bestämmelser
MOM. 1 Semesterförmåner utges enligt gällande lag om inte annat ang- es nedan.
MOM. 2 Arbetstagare med fast kontant lön får semesterledighet under intjänandeåret, som sammanfaller med semesteråret, vilket är löpande ka- lenderår.
Rätt till semesterledighet och semesterlön
MOM. 3 Utöver det som lagen anger ska från rätt till semesterledighet undantas arbetstagare som anställs för högst tre månader och som under semesteråret inte haft tidigare anställning hos arbetsgivaren.
MOM. 4 Om semesterledighet som avses i mom. 9 på arbetsgivarens be- gäran förläggs till tidpunkt före eller efter juni–augusti får en arbetstaga- re, som fått högst 14 semesterdagar förlagda under juni–augusti, två be- talda semesterdagar extra under semesteråret. En arbetstagare som fått 15–19 semesterdagar förlagda under juni–augusti får en betald semester- dag extra under semesteråret.
Anmärkning1
Ovanstående bestämmelse gäller under förutsättning att arbetstagaren har rätt till minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret.
Anmärkning 2
Kompensation ska inte utges om dagantalet 14 respektive 19 inte uppnåtts på grund av sådan minskning som följer av anmärkningen till mom. 7 eller genom att arbetstiden nedsatts enligt § 13 mom. 2 första stycket. Motsvarande ska gälla för en arbetstagare med arbetstid enligt § 13 mom. 2 första stycket som fått semester med midsommarafton eller national- dagen om den infaller måndag eller fredag i direkt anslutning till semesterledigheten.
Efter lokal förhandling kan arbetstagaren erbjudas annan kompensation än vad som anges i första stycket.
Anmärkning 3
Förhandling om annan kompensation kan endast föras som lokal för- handling.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23 Kapitel 6 Ledighetsförmåner
MOM. 5 Till och med det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller 39 år kvalificerar sig arbetstagaren för 27 semesterdagar.
Fr.o.m. det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller | kvalificerar sig arbetstagaren för |
40 år | 31 semesterdagar |
50 år | 32 semesterdagar |
Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal som innebär fler semesterdagar för arbetstagaren.
Anmärkning 1
För medlemmar i Kyrkans Akademikerförbund, Vision, Akademiker- förbundet SSR och Akavia med förtecknade förbund samt för medlemmar i Sveriges Lärare kan arbetsgivare och arbetstagare träffa överenskom- melse om fler semesterdagar än i mom. 5.
Anmärkning 2
Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa lokalt kollektivavtal om att arbetstagare med fast kontant lön, efter överenskommelse med arbetsgivaren, i stället för semesterdagstillägg enligt mom. 15 ska erhålla extra lediga dagar för helt semesterår. Därvid erhåller arbetstagare som har rätt till 27 semesterdagar fem extra lediga dagar och arbetstagare som har rätt till 31 eller fler semesterdagar sex extra lediga dagar.
Anmärkningen gäller endast medlemmar i Vision och Akademiker- förbundet SSR och Akavia med förtecknade förbund.
Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan ar- betstagare få kontant ersättning med semesterlön i stället för sådan betald semesterdag som överstiger vad som följer enligt lag. Sådan överenskom- melse får dock inte avse sparade dagar.
MOM. 6 En arbetstagare med fast kontant lön får semesterdagar med semesterlön i proportion till hur stor del av intjänandeåret som arbetsta- garen har haft anställning hos arbetsgivaren och inte varit frånvarande av annan anledning än betald semesterledighet eller ledighet som enligt mom. 14 är semesterlönegrundande.
Anmärkning
Om arbetstagaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 procent av lönen för heltidsanställning, ska arbetstagarens lön uppräknas med 12, 96
procent och inkluderar då semesterförmåner, om inte semesterförmåner för detta har utgetts på annat sätt. För en arbetstagare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36 procent. Med lön jämställs här s.k. studiebidrag från arbetsgivaren.
Om 4 och 5 §§ semesterlagen (SemL) ger rätt till högre antal semesterda- gar än som anges i föregående stycke ska resterande semesterdagar vara obetald semesterledighet.
Beräkning av semesterledighet
MOM. 7 För en arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd till samtli- ga vardagar måndag–fredag ska varje under semestertiden infallande or- dinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. För övriga arbetstagare ska antalet semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledigheten, be- räknas enligt följande formel
(5/a) x b= c
a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt arbetsschema genomsnittligt ska arbeta per vecka,
b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten och
c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledig- heten.
Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c för se- mesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal.
Tabell över semesterkoefficienter finns i underbilaga B.
Anmärkning
För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till s.k. lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag–fredag under semester- ledighet som omfattar minst en vecka ska antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med en dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23 Kapitel 6 Ledighetsförmåner
Beräkning av semesterledighet del av dag
MOM. 8 Semesterledighet i timmar, enligt mom. 17, omfattar det antal ordinarie arbetstimmar som ingår i semesterledigheten.
Förläggning av semesterledighet
MOM. 9 I enlighet med 10 § SemL gäller följande.
a) Vid förläggning av semesterledighet som avses i 12 § SemL ska efter- strävas att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni–augusti. Sådan semesterledighet får efter förhandlingar enligt 11 § lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) förläggas även till maj och september eller del av dessa månader.
Om så lokalt avtal träffas, arbetstagaren begär det eller särskilda skäl finns, kan semesterledigheten förläggas till annan tid än maj–sep- tember.
b) När semesterlista upprättas ska följande gälla, om inte annat överens- kommits.
Arbetstagaren ska senast före den 15 mars, eller vid tidpunkt som lokalt överenskommits, ange önskemål om huvudsemesterns förlägg- ning. Arbetsgivaren upprättar därefter förslag till semesterlista, var- vid denne särskilt beaktar bemanningen under semesterperioden och tiden närmast därefter i syfte att ge förutsättningar för återhämtning för medarbetarna.
Arbetsgivarens förslag till semesterlista meddelas berörda arbets- tagare senast den 1 april, eller vid den tidpunkt som följer verksamhe- tens normala rutiner, och översänds till den lokala arbetstagarorgani- sationen senast vid tidpunkt som lokalt överenskoms.
Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom tio dagar efter det- ta påkalla förhandlingar enligt 12 § MBL om ändringar i förslaget. Förhandling ska genomföras skyndsamt. Om förhandling inte påkal- lats anses förslaget fastställt.
Arbetstagaren ska underrättas om fastställd semester.
c) Anmälan om föräldraledighet, med eller utan föräldrapenning, som avses infalla någon gång i perioden 1 juni till 31 augusti respektive år, bör inges till arbetsgivaren i samband med semesteransökan. Denna bestämmelse ska ej innebära en inskränkning av 13 § föräldraledig- hetslagen.
MOM. 10 Infaller under semesterledighet dag då arbetstagaren saknar arbetsförmåga eller dag som är semesterlönegrundande enligt mom. 14, ska sådan dag inte räknas som semesterdag om arbetstagaren begär det utan dröjsmål.
I sådant fall ska i stället för semesterlön utges lön i den omfattning och på de villkor som föreskrivs i §§ 28–30, sjukdom, föräldraledighet och ci- vil- och värnplikt. Detsamma gäller för sådan ledighet som avses i 17 b § första stycket 3 SemL och 7 § lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (LFF).
MOM. 11 Om annat inte överenskoms ska semesterledighet om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag.
Anmärkning
En arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag–fredag och som får 25 semesterdagar i en följd får om semesterledigheten börjar med måndag och slutar med fredag en total ledighetsperiod av 37 kalenderdagar om lördag och söndag som omger semesterledigheten medräknas.
Detta moment syftar till att personal med annan arbetstidsförläggning får en ledighetsperiod av motsvarande längd. De fridagar som omger semesterledigheten är en motsvarighet till lördag–söndag enligt före- gående stycke. Detsamma gäller vid uppdelning av semesterledigheten.
MOM. 12 Vid nattarbete kan det första arbetspasset efter semestern om minst en vecka infalla tidigast dagen efter semesterns slut. Detta kan dock ske vid högst ett tillfälle per semesterår.
MOM. 13 En arbetstagare är skyldig att, om synnerliga skäl finns, avbryta sin semester och återgå i arbete. Om arbetstagaren då vistas på annan ort, får arbetstagaren ersättning för de extra kostnader som avbrottet kan för- orsaka och som prövas skäliga.
Anmärkning
Vid avbrott under semester räknas inte den dagen som semesterdag.
Beräkning av semesterlön
MOM. 14 Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller
a) ledighet av anledning och omfattning som anges i 17 – 17 b §§ SemL,
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23 Kapitel 6 Ledighetsförmåner
b) ledighet med lön eller del av lön dock lägst lön motsvarande 40 pro- cent av den för motsvarande heltidsanställd gällande lönen och
c) ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag.
MOM. 15 Semesterlön för arbetstagare med fast kontant lön är löpande semesterlön och semesterdagstillägg.
Löpande semesterlön utges med den under den betalda semestertiden löpande lönen.
Semesterdagstillägg utges i samband med semesterledigheten för varje uttagen betald semesterdag, beräknad enligt mom. 7, med belopp som be- räknas på följande sätt.
• 0,605 % av fasta kontanta lönen.
En arbetstagare med fast kontant lön som understiger nedan angivet be- lopp, får dessutom semesterlönetillägg enligt följande:
• Från och med 2013-04-01 utges semesterlönetillägg till heltidsanställd arbetstagare med överenskommen fast kontant lön som understiger 21 127 kr per månad.
Anmärkning
För deltidsanställd arbetstagare minskas ovan angivna belopp med hän- syn till arbetstagarens sysselsättningsgrad.
Semesterlönetillägg utges för varje betald semesterdag av årssemestern, dock till ett antal av högst 25, med belopp som beräknas på följande sätt:
5,21 % x (a – b)
a = det belopp, enligt ovan, som den överenskomna fasta kontanta lö- nen ska understiga för att semesterlönetillägg ska utges och
b = den överenskomna fasta kontanta lönen.
Anmärkning
Vid partiell ledighet ska beloppet för semesterlönetillägg minskas med hänsyn till arbetstagarens arbetstid.
Semesterlönetillägg för uttagna betalda semesterdagar, beräknade enligt mom. 7, utges i samband med semesterledigheten. För de betalda
semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semester- året utges semesterlönetillägg vid utbetalningstillfälle i samband med se- mesterårets slut.
MOM. 16 För annan arbetstagare än i mom. 15 ska utöver mom. 1, 3–5, 7–12, 13–14 och 17–20 följande gälla.
Semesterlön beräknat, enligt 16 b § SemL, utges för varje uttagen be- tald semesterdag med 12,96 procent av semesterlöneunderlaget delat med det antal betalda semesterdagar, dock inte sparade, som arbets- tagaren har rätt till.
För en arbetstagare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semester- dagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36 procent.
Vid semesterledighet i timmar enligt mom. 17 beräknas semesterlön per timme genom att semesterlönen per dag delas med antalet semester- timmar (b) enligt formeln i mom. 17.
En arbetstagare med lön som under intjänandeåret i genomsnitt un- derstigit nedan angivet belopp får i stället lägsta semesterlön.
Från och med intjänandeåret som börjar 2012-04-01 får arbetstagare med en lön som, beräknad per timme i genomsnitt under intjänandeåret, understiger 128 kr ersättning enligt följande.
Ersättning för varje semesterlönegrundande timme | ||
Arbetstagare som under intjänandeåret | Grundbelopp kr/tim fr.o.m.13-04-01 | Tillägg i procent av arbetstagarens timlön |
är under 40 år | 15:40 | 0,96 % *) |
fyller 40–49 år | 15:40 | 2,88 % |
fyller 50 år eller mer | 15:40 | 3,36 % |
*) gäller från 2010-04-01 | ||
För de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret utges skillnaden mellan lägsta semesterlön och se- mesterlön beräknad enligt detta moment vid utbetalningstillfälle i sam- band med semesterårets slut.
Semesterledighet del av dag
MOM. 17 En arbetstagare som har rätt till betald semesterdag som över- stiger 20 får omvandla sådan dag till timmar eller spara som semester- timmar till ett senare semesterår.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23 Kapitel 6 Ledighetsförmåner
Sparade semesterdagar som överstiger 25 får omvandlas till ledighet i timmar.
Semesterdagstillägg, enligt mom. 15, utbetalas när semesterdag tas i anspråk för eller sparas som ledighet i timmar.
Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav.
En semesterdag omräknas till semestertimmar enligt följande a/5 = b
a = genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka och b = antal semestertimmar.
Anmärkning
Om det vid omräkning av semestertimmar uppkommer fler än två deci- maler bortses från den/dessa.
Antalet sparade semestertimmar får inte överstiga åtta.
Sparande av semesterledighet och semesterlön
MOM. 18 En arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får spara överskjutande semesterdagar till ett se- nare semesterår.
Antalet sparade semesterdagar får högst uppgå till 30.
Arbetstagare som vill ta ut högst fem sparade semesterdagar utan sam- manhang med semesterledigheten i övrigt, bör meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i förväg.
Anmärkning övergångsregel
Arbetstagare som den 1 april 2023 har 31 till 40 sparade semesterdagar ska ta ut de överskjutande dagarna utöver 30 före den 31 december 2028.
MOM. 19 Betald semesterdag, som inte kunnat läggas ut under semester- året överförs till nästa semesterår som sparad semesterdag om inte annat överenskoms med arbetstagaren. Om antalet sparade semesterdagar däri- genom skulle överstiga 30 utges i stället kontant ersättning med semester- lön för sådan semesterdag, om inte annat överenskoms med arbetstagaren.
Återbetalning av semesterlön
MOM. 20 Har arbetstagare fått flera betalda semesterdagar än arbetstaga- ren har rätt till under året eller för hög sådan ersättning, som avses i mom. 5 sista stycket, ska arbetstagaren återbetala för mycket utbetald semester- lön.
Dödsbo är inte återbetalningsskyldigt.
§ 28 Sjukdom m.m
Ledighet
MOM. 1 En arbetstagare, som inte kan arbeta
a) till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge ar- betsoförmågan kvarstår,
b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt då sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) utges eller
c) på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering, får ledigt då rehabilite- ringspenning enligt SFB utges.
MOM. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbets- skada utöver sju kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare. Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller för särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar för kostnaden för sådant intyg.
Arbetsgivaren får föreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av ar- betsgivaren till den del kostnaden inte ersätts eller borde ha ersatts av Försäkringskassan eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar.
Anmälan
MOM. 3 Arbetstagaren ska, för att få rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön (SjLL)/avtalet, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller ar- betsskadan till arbetsgivaren. Arbetstagaren ska även meddela arbets- givaren datum då sjukfallet inträffade.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23 Kapitel 6 Ledighetsförmåner
En arbetstagare, som inte har sjuklönerätt enligt SjLL, ska meddela ar- betsgivaren datum för sjukanmälan till Försäkringskassan och uppgift om arbetstagaren får kalenderdagsberäknad sjukpenning.
Anmärkning
Om sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan kan tänkas ge ersättning från annan än arbetsgivaren gäller det som anges i § 37 om ersättning från tredje man.
MOM. 4 Vid tillämpning av 7 § SjLL, sjuklöneperioden, ska utlagd be- redskap anses som ”arbete åt arbetsgivaren”.
Sjuklön
MOM. 5 Vid beräkning av sjuklön enligt SjLL gäller följande.
Till vad som enligt 6 § SjLL anges som ”lön och andra anställningsför- måner” ska enbart räknas följande anställningsförmåner, nämligen lön enligt §§ 16, 17 och bilaga P m), samt de särskilda ersättningarna, tillägg för obekväm arbetstid och beredskapsersättning, enligt §§ 21 och 22.
Vad som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen av ar- betsförmågan under sjuklöneperioden enligt 7 § SjLL, beräknas när det gäller:
a) timlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande för- läggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,
b) tillägg för obekväm arbetstid; till vad arbetstagaren för perioden en- ligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått, och
c) beredskapsersättning; till vad arbetstagaren för perioden enligt utlagd beredskapslista skulle ha fått.
MOM. 6 Vid ledighet som avses i mom. 1 då sjukpenning enligt SFB ut- ges eller då rehabiliteringspenning enligt SFB utges, får arbetstagaren sjuklön med ett belopp som motsvarar 10 procent av lönebortfallet, dock längst för tid till och med den 90:e kalenderdagen i sjukperioden.
Anmärkning 1
Sjukperiod ska anses löpa och omfatta tid enligt SFB.
Anmärkning 2
Sjuklön enligt momentet utges inte för de första 14 dagarna i sjukperio- den.
Anmärkning 3
För en arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstaga- ren enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
Anmärkning 4
Där SFB (tidigare LAF) anges i denna bestämmelse avses beträffande ska- dor som inträffat före 1977-07-01 motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskadeförsäkring.
MOM. 7 En arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 83,33 pro- cent av prisbasbeloppet enligt SFB, får sjuklön enligt detta moment dels vid ledighet som avses i mom. 1 a) då sjukpenning enligt SFB utges, dels vid ledighet som avses i mom. 1 b).
Sjuklönen utges med belopp som motsvarar skillnaden mellan 77,6 procent av lönebortfallet och högsta belopp för arbetstidsberäknad res- pektive kalenderdagsberäknad sjukpenning på normalnivån enligt SFB.
Utges sjukpenning på fortsättningsnivån enligt SFB utges sjuklön med belopp som motsvarar skillnaden mellan 72,75 procent av lönebortfallet och högsta belopp för sådan sjukpenning.
Anmärkning
Procentsatsen gäller tillsvidare och justeras om Försäkringskassans be- räkning av maximal sjukpenning eller SGI ändras.
MOM. 8 Sjuklön enligt mom. 6 och 7 utges inte
a) för tid som ingår i en sjuklöneperiod enligt SjLL,
b) för tid då arbetstagaren undantas från sjukpenning enligt SFB eller re- habiliteringspenning enligt SFB och
c) för tid då arbetstagaren uppbär aktivitetsersättning eller sjukersätt- ning enligt SFB.
Har sjukpenningen eller rehabiliteringspenningen minskats eller inte längre lämnats enligt SFB, ska sjuklönen enligt mom. 6 och 7 minskas i motsvarande grad.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23 Kapitel 6 Ledighetsförmåner
MOM. 9 En arbetstagare, vars sjukpenning dragits in på grund av att Försäkringskassan bedömer att arbetstagaren kan försörja sig själv ge- nom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden, får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b), sjuklön. Sjuklön utges för tid i sjukperioden, under högst 180 kalenderdagar, utan begränsning till 364 dagar, med be- lopp motsvarande
77,6 procent av lönebortfallet till och med dag 14 med undantag för den första arbetsdagen,
87,3 procent av lönebortfallet för tid därefter till och med dag 90, och 77,6 procent av lönebortfallet för tid därefter.
Anmärkning 1
Enligt Omställningsavtal för trossamfundet Svenska kyrkan gäller inte mom. 9 och 10 för de som får del av åtgärder enligt Omställningsavtalet så länge denna försöksperiod enligt Omställningsavtalet pågår.
Anmärkning 2
För en arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstaga- ren enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
Anmärkning 3
Dras sjukpenning på fortsättningsnivån in utges sjuklön med 72,75 pro- cent av lönebortfallet, dock längst t.o.m. den tidpunkt som sådan sjukpen- ning skulle ha utgetts.
Anmärkning 4
Procentsatsen gäller tillsvidare och justeras om Försäkringskassans be- räkning av maximal sjukpenning eller SGI ändras.
Arbetsgivaren ska under denna tid göra en bedömning av arbetstagarens förutsättningar att återgå i sitt vanliga arbete.
MOM. 10 En arbetstagare får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) sjuklön beräknad på sätt som anges i mom. 9 för sådan del av dagen som Försäkringskassan inte ersätter på grund av att bestämmelserna i 27 kap. 45 § SFB som medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges. Sjuklön utges för tid i sjukperioden dock under högst 180 kalenderdagar.
Anmärkning
Enligt Omställningsavtal för trossamfundet Svenska kyrkan gäller inte mom. 9 och 10 för de som får del av åtgärder enligt Omställningsavtalet så länge denna försöksperiod enligt Omställningsavtalet pågår.
Efterbehandlingar m.m.
MOM. 11 Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbets- tagaren rätt till ledighet med bibehållen lön för:
• förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall
• efterbehandlingar efter remiss från läkare
• akut förstagångsbesök hos tandläkare
Arbetsgivaren kan även i övrigt bevilja ledighet med lön för besök inom hälso- och sjukvård, exempelvis blodgivning.
Anmärkning
Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) för tid då sjuklön utges enligt SjLL/avtalet eller sjukpenning utges enligt SFB.
Arbetslivsinriktad rehabilitering
MOM. 12 En arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 83,33 pro- cent av prisbasbeloppet enligt SFB, får rehabiliteringstillägg enligt detta moment vid ledighet enligt mom. 1 c).
Rehabiliteringstillägget utges med ett belopp som motsvarar skillna- den mellan 77,6 procent av lönebortfallet och högsta belopp för rehabili- teringspenning på normalnivån enligt SFB. I tillägget ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.
Beräknas rehabiliteringspenning enligt bestämmelserna om sjukpen- ning på fortsättningsnivån utges rehabiliteringstillägg med belopp som motsvarar skillnaden mellan 72,75 procent av lönebortfallet och högsta belopp för sådan sjukpenning.
Har rehabiliteringspenningen satts ned eller dragits in enligt SFB ska rehabiliteringstillägget minskas i motsvarande grad.
§ 29 Föräldraledighet
MOM. 1 En arbetstagare som är ledig med föräldrapenning utöver grundnivå eller lägstanivå får föräldrapenningtillägg.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23 Kapitel 6 Ledighetsförmåner
Anmärkning
Arbetstagare som är anställd för säsongsarbete eller annan visstidsanställ- ning (inklusive provanställning) får föräldrapenningtillägg.
Arbetstagaren får föräldrapenningtillägget i sammanlagt 180 kalenderda- gar per födsel och som längst till dess barnet är 36 månader.
Föräldrapenningtillägget motsvarar tio procent av lönebortfallet be- räknat per kalenderdag.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
Anmärkning 1
För barn födda senast 2011-06-30 gäller AB i dess lydelse 2011-03-31.
Anmärkning 2
För barn födda senast 2011-07-01 – 2013-06-30 gäller AB i dess lydelse 2012-03-31.
Anmärkning 3
För barn födda senast 2013-07-01 – 2017-09-30 gäller AB i dess lydelse 2016-03-31.
Arbetstagare är på arbetsgivares begäran skyldig att styrka att arbetstaga- ren uppbär föräldrapenning från Försäkringskassan.
MOM. 2 En arbetstagare som har en fast kontant lön som överstiger 83,33 procent av prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken (SFB) får föräldralön då föräldrapenning utöver grundnivå eller lägstanivå utges.
Föräldralön utges under högst 270 kalenderdagar per födsel. Föräld- ralönen motsvarar skillnaden mellan 77,6 procent av lönebortfallet be- räknat per kalenderdag och högsta belopp för föräldrapenning enligt SFB.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.
Arbetstagare är på arbetsgivares begäran skyldig att styrka att arbets- tagaren uppbär föräldrapenning från Försäkringskassan.
Anmärkning
Procentsatsen gäller tillsvidare och justeras om Försäkringskassans be- räkning av maximal föräldrapenning och Sjukpenninggrundande in- komst SGI ändras.
MOM. 3 Förmån enligt mom. 1 och 2 utges endast till den arbetstagare som enligt SFB har rätt till föräldrapenning över lägstanivån.
MOM. 4 Har föräldrapenning satts ned eller dragits in ska förmån enligt mom. 1 och 2 minskas i motsvarande grad.
MOM. 5 Om behov finns, får blivande föräldrar vid högst två tillfällen under varje graviditet besöka mödravårdscentral utan löneavdrag.
Möjlighet till lokal avvikelse
MOM. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om dels avvikelser från
a) 13 § föräldraledighetslagen (FörL) om anmälan om ledighet,
b) 15 § FörL om tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete,
c) 15 § tredje stycket FörL om den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete och
d) 11 och 12 §§ FörL om den närmare tillämpningen av ledighetens för- läggning och 17 § FörL om skyddet för anställningsförmånerna.
§ 30 Civil- och värnplikt
MOM. 1 Arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 83,33 procent av prisbasbeloppet enligt Socialförsäkringsbalken (SFB), får ersättning enligt detta moment vid ledighet för sådan tjänstgöring inom totalförsva- ret enligt lagen om totalförsvarsplikt som anges nedan.
För de dagar då dagpenning enligt förordningen om förmåner till total- försvarspliktiga utges vid civil- eller värnpliktstjänstgöring som omfattar
a) grundutbildning avsedd att pågå högst 60 dagar och
b) repetitionsutbildning,
får arbetstagaren ersättning med belopp som motsvarar skillnaden mellan 90 procent av lönebortfallet och högsta belopp för dagpenning. I
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23
Kapitel 7 Avslut av anställningen
ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
Anmärkning
Procentsatsen gäller tillsvidare och justeras om Försäkringskassans be- räkning av maximal sjukpenning eller SGI ändras.
MOM. 2 Arbetstagare får ledigt för att tjänstgöra som reservofficer för tid som arbetstagaren är skyldig att fullgöra sådan tjänstgöring enligt of- ficersförordningen. Under sådan ledighet behåller arbetstagaren 25 pro- cent av den lön som arbetstagaren enligt då gällande förläggning av ordi- narie arbetstid skulle ha fått.
§ 31 Paragrafen har utgått
§ 32 Enskilda angelägenheter
Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare, om synner- liga skäl finns, medges behålla lönen under sammanlagt högst tio arbets- dagar per kalenderår.
Som synnerliga skäl ska anses nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig. Med nära anhörig avses exempelvis make, maka, registre- rad partner, sambo, barn, föräldrar, syskon, svärföräldrar, barnbarn samt mor- och farföräldrar.
Anmärkning
Vid barns svårare sjukdom utges förmån enligt momentet endast om ar- betstagare inte har rätt till ersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB).
Kapitel 7 Avslut av anställningen
§ 33 Uppsägningstid m.m.
MOM. 1 För en arbetstagare, med sammanhängande anställning sedan minst tolv månader enligt detta avtal och som är anställd tillsvidare vid uppsägningstidpunkten, är uppsägningstiden oavsett vad 11 § lagen om anställningsskydd (LAS) föreskriver
a) vid uppsägning från arbetsgivarens sida sex månader,
b) vid uppsägning från arbetstagarens sida tre månader.
Arbetsgivaren kan i samband med att anställningen ingås besluta att nämnda uppsägningstider ska gälla för en arbetstagare med kortare an- ställningstid.
Om en arbetstagare har sagts upp på grund av arbetsbrist och vid upp- sägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har tio års sammanhängande anställningstid hos arbetsgivaren, ska uppsägningstiden förlängas med sex månader.
Oavsett vad som anges i 4 och i 33 a §§ LAS är tillsvidareanställd tjäns- teman skyldig att frånträda sin anställning den sista i månaden efter den månad då tjänstemannen uppnår den ålder som framgår av 32 a § LAS, om arbetsgivaren underrättat tjänstemannen och varslat dennes lokala fack- liga organisation om detta i god tid, dock senast en månad före det att tjänstemannen uppnår nämnda ålder.
MOM. 2 Uppsägningen ska vara skriftlig.
MOM. 3 På begäran av arbetstagaren kan arbetsgivaren medge förkort- ning av uppsägningstiden.
MOM. 4 En arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att följa gäl- lande uppsägningstid, mister innestående avlöningsförmåner, dock högst med ett belopp som motsvarar lönen för 14 kalenderdagar.
MOM. 5 Oavsett vad som föreskrivs i 15, 30, 30 a och 31 §§ LAS om an- ställningens upphörande gäller inte någon skyldighet att ge besked, un- derrättelse och varsel för anställning enligt § 4 mom. 2, provanställning, mom. 3b) tidsbegränsad anställning på grund av hel ålderspension och inte heller för vikariat som vid vikariatets början bedöms vara högst 14 kalenderdagar.
MOM. 6 För arbetstagare i sådan företagsledande eller därmed jämför- lig ställning, som avses i 1 § andra stycket 1 i LAS, gäller förutom det som anges i mom 1–6 och § 12 dels att uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad, dels de uppsägningstider som anges i 11 § LAS.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23
Kapitel 7 Avslut av anställningen
MOM. 7 För en tidsbegränsad anställning som är avsedd att pågå längre tid än tre månader är uppsägningstiden för såväl arbetstagaren som ar- betsgivaren en månad, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren har kom- mit överens om annat.
Anmärkning
När en arbetsgivare säger upp en tidsbegränsad anställning under den överenskomna anställningstiden gäller att saklig grund ska föreligga. Arbetsgivaren kan endast säga upp en arbetstagare på grund av personliga skäl. Gäller inte vid provanställning.
§ 34 Beräkning av anställningsförmåner under uppsägningstid
MOM. 1 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagaren under uppsäg- ningstiden ska följande gälla vid beräkning av anställningsförmåner.
Till vad som i 12 § lagen om anställningsskydd (LAS) anges som "lön och andra anställningsförmåner" räknas samtliga i berört löneavtal eller på annat sätt fastställda anställningsvillkor upptagna löne- och andra an- ställningsförmåner med undantag för
a) ersättning för övertidsarbete, fyllnadslön, färdtidsersättning, tillägg vid förskjuten arbetstid och
b) sådana ersättningar som har karaktären av kostnadsersättning, som exempelvis traktamente och resekostnadsersättning.
Anmärkning
Som ”lön och andra anställningsförmåner” räknas även höjda avlönings- förmåner, bortsett från de undantagna, som retroaktivt kan komma att fastställas genom förhandlingsöverenskommelse under uppsägnings- tiden.
MOM. 2 Vid tillämpning av mom. 1 ska
a) tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande arbetstidsförläggning skulle ha fått,
b) beredskapsersättning beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande beredskapslista skulle ha fått.
§ 35 Vissa bestämmelser om turordning och före- trädesrätt
MOM. 1 Oavsett vad 22, 25 och 27 §§ lagen om anställningsskydd (LAS) fö- reskriver om turordning, företrädesrätt och återanställning, gäller följande:
a) Har arbetstagare anställts enligt § 4 mom. 2, mom. 3 b) för prov- anställning eller tidsbegränsad anställning på grund av hel ålders- pension ger sådan anställning inte företräde till återanställning.
b) Företrädesrätt till återanställning gäller inte vikariat, som vid vikaria- tets början bedöms vara högst 14 kalenderdagar.
c) Företrädesrätt till återanställning gäller inte arbete, som behöver dis- poneras för omplacering eller tas i anspråk enligt § 6, förflyttning eller
§ 5 mom. 1 b), höjd sysselsättningsgrad.
d) Arbetstagare som har företrädesrätt till återanställning enligt 25 § LAS har inte rätt att lämna den tidigare anställningen innan denna upphört, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren enas om annat. Är den erbjudna anställningen en tillsvidareanställning, bör ett sådant medgivande lämnas om det kan ske utan olägenhet.
e) För att bevara sin företrädesrätt till återanställning enligt LAS eller detta avtal ska arbetstagare senast inom en månad efter det att anställ- ningen upphört skriftligen anmäla anspråk på företrädesrätt.
Möjlighet till lokal avvikelse
MOM. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om avvikelse från denna bestämmelse. När sådant kollektivavtal upprättas ska vid tillämpning av 22 och 25 §§ LAS eftersträvas att ut- sträcka räckvidden för turordning och företrädesrätt så långt som det är praktiskt möjligt. Företrädesberättigad arbetstagares önskemål om an- ställning även utanför avtalets räckvidd ska tillgodoses om det är möjligt.
Anmärkning
Vid bedömning av vad som är praktiskt möjligt från tillämpningssyn- punkt ska hänsyn bl.a. tas till om det på grund av antalet anställda eller områdets geografiska utsträckning finns uppenbara svårigheter att tilläm- pa gemensam turordning vid uppsägning och gemensam företrädesrätt till återanställning eller om arbetsgivaren på grund av arbetsuppgifternas karaktär måste indela verksamheten i distrikt.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23
Kapitel 8 Övriga förmåner och bestämmelser
Kapitel 8 Övriga förmåner och bestämmelser
§ 36 Tjänste- och personalbostad
MOM. 1 Hyresförhållande som beror av anställning regleras enligt gällande lag om inte annat anges nedan.
MOM. 2 Med tjänstebostad förstås av arbetsgivaren ägd eller dispone- rad bostadslägenhet, som arbetsgivaren anvisar arbetstagaren som nöd- vändig bostad för arbetet och därför upplåter till arbetstagaren i samband med anställning som är förenad med bostadstvång.
Hyra för tjänstebostad fastställs av arbetsgivaren. Hyran ska vara skä- lig med hänsyn till de olägenheter, som kan följa av bostadens karaktär av tjänstebostad och dess belägenhet.
MOM. 3 Med personalbostad förstås en av arbetsgivaren ägd eller dis- ponerad bostadslägenhet, som arbetsgivaren upplåter till arbetstagare i samband med anställning.
MOM. 4 Utan arbetsgivarens medgivande får inte
a) hyresrätt till tjänste- eller personalbostad överlåtas,
b) hyresgäst upplåta tjänste- eller personalbostad i andra hand.
MOM. 5 Ett hyresavtal för tjänste- eller personalbostad kan sägas upp av arbetsgivaren för att upphöra att gälla med en minsta uppsägningstid av en månad i följande fall:
c) då arbetstagaren ska sluta sin anställning,
d) då arbetstagaren inte betalat hyra,
e) då arbetstagaren inte följt bestämmelserna i mom. 4.
När arbetstagaren ska sluta sin anställning gäller dock följande.
Om uppsägningstiden för arbetstagarens anställning, då hyresavtalet sägs upp, är längre än en månad, ska arbetsgivaren iaktta samma uppsäg- ningstid för hyresavtalet.
Om anställningen upphör på grund av att arbetstagaren avlider, gäller hyreslagens uppsägningstider.
Uppsägningstid enligt detta moment gäller för hyresavtal med be- stämd hyrestid som är längre än tre månader och för hyresavtal som gäller för obestämd tid.
MOM. 6 Om arbetsgivaren har sagt upp hyresavtalet för tjänste- eller personalbostaden i samband med att anställningen upphör har hyresgäs- ten eller medhyresgäst inte rätt till förlängning av avtalet.
§ 37 Ersättning från tredje man m.m.
MOM. 1 Arbetstagare, som drabbas av olycksfall, skada eller sjukdom och där rätt till ersättning kan finnas från annan än arbetsgivaren (tredje man), är skyldig att anmäla detta till arbetsgivaren. Sådan anmälan ska göras så snart som möjligt.
Arbetstagaren har, om arbetsgivaren kräver detta, att bevaka sin rätt till ersättning från tredje man. I sådant fall har arbetstagaren rätt att i sin tur överlämna åt arbetsgivaren att föra arbetstagarens talan i ärendet. I sistnämnda fall ska arbetsgivaren svara för samtliga kostnader som kan vara förenade med ersättningskravet.
Följer arbetstagaren inte bestämmelserna i andra stycket, första me- ningen, får arbetstagarens avlöningsförmåner efter förhandlingar minskas med skäligt belopp med hänsyn till den skada som vållats arbetsgivaren.
MOM. 2 Har det under den tid då arbetstagare utfört arbete inträffat en händelse, och gör tredje man vid domstol gällande skadeståndsansvar för arbetstagaren, gäller att arbetsgivaren har både rätt och skyldighet att bi- träda arbetstagaren i detta ärende. Lämnas i sådant fall biträde av arbets- givaren svarar arbetsgivaren för samtliga rättegångskostnader i ärendet.
Bestämmelsen i stycket ovan gäller inte i ärenden där det finns mot- stridiga intressen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller annan ar- betstagare.
Arbetsgivaren är inte skyldig att biträda arbetstagare som, utan ar- betsgivarens medgivande, fullföljer talan i högre rätt.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23
Kapitel 8 Övriga förmåner och bestämmelser
Arbetstagare som ålagts att inställa sig vid domstol på grund av sådan skada som avses i första stycket har rätt att behålla lön för den del av ordi- narie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelsen i domstolen, dock inte för den tid som arbetstagaren är avstängd från arbete.
MOM. 3 Arbetstagare, som kallats till domstol som vittne eller sak- kunnig för att höras om förhållande om vilket arbetstagaren har känne- dom på grund av sin anställning, har rätt att behålla lön för den del av or- dinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelse i domstolen. För inställelse utom ordinarie arbetstid utges ersättning per timme med be- lopp motsvarande fyllnadslön enligt § 20 mom. 4. I ersättningen ingår se- mesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semester- lagen (SemL).
§ 38 Flyttningsersättning
Arbetstagare, som utan egen ansökan förflyttas från en ort till en annan, får ersättning för skäliga och styrkta flyttningskostnader.
§ 39 Tjänstedräkt och årskort
Om arbetsgivaren tillhandahåller tjänstedräkt eller årskort för tunnelba- na, spårvagn eller buss är arbetstagaren skyldig att betala ersättning för detta med belopp som arbetsgivaren fastställer.
Om arbetsgivaren kräver att kaftan eller motsvarande ska användas tillhandahåller arbetsgivaren sådan.
Till arbetstagare, anställd tillsvidare, som återkommande tjänstgör vid gudstjänster och kyrkliga handlingar tillhandahålls lämplig klädsel i er- forderlig utsträckning.
Skyddskläder för viss personal tillhandahåller arbetsgivaren. Profilkläder, eller motsvarande kläder, för såväl ute- som inomhus-
bruk, ska vara anpassade utifrån verksamhetens behov.
Parterna kan lokalt eller på stiftsnivå komma överens om annat.
Anmärkning
Arbetstagarorganisation får, om den så i visst fall finner nödvändigt, påkalla förhandlingar om ersättningsbeloppen.
§ 40 Avtalsförsäkringar m.m.
AGS-KL
MOM. 1 Arbetstagare tillförsäkras sjukförmåner enligt mellan de cen- trala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för AGS-KL.
TFA-KL
MOM. 2 Arbetsgivaren ska teckna TFA-KL enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för TFA-KL.
MOM. 3 Arbetstagare får inte föra talan mot arbetsgivare eller hos arbetsgivaren anställd om skadestånd med anledning av personskada som är arbetsskada.
TGL-KL
MOM. 4 Arbetsgivaren ska teckna och vidmakthålla tjänstegrupplivför- säkring (TGL-KL) hos KPA Livförsäkring AB (publ) enligt de bestämmel- ser som gäller för sådan försäkring hos detta bolag. Gör arbetsgivaren inte detta gäller vad som anges i försäkringsbestämmelserna om vite m.m.
Begravningshjälp
MOM. 5 Om försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan an- ställning gällande bestämmelser om grupplivskydd (xxxxxxxxx vid döds- fall) inte utges för avliden arbetstagare, ska till dödsboet utges begrav- ningshjälp. Beloppet ska motsvara hälften av det prisbasbelopp som, en- ligt Socialförsäkringsbalken (SFB) gäller för det år dödsfallet inträffar.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23
Svenska kyrkans AB – tillägg
Underbilaga A till AB 23 – Tillägg till AB § 13 Mom. 9 – Ansvarsarbetstid
Överenskommelse om Ansvarsarbetstid kan träffas enligt bilaga A
Bilaga A – Ansvarsarbetstid
Arbetstagare och chef träffar överenskommelse om ansvarsarbetstid. Överenskommelse är frivillig för båda parter och prövas årligen i sam- band med löneöversynen. Förslag till överenskommelse ges i tillägg till bilagan.
Ansvarsarbetstid omfattar 40 timmar per helgfri vecka eller 38 tim 15 min i genomsnitt per vecka och innebär då att arbetsskyldighet finns på lätthelgdagar. I genomsnitt två ordinarie fridagar per vecka.
Ansvarsarbetstid innebär att arbetstagaren anpassar arbetstiden efter verksamhetens krav. Därutöver anpassar arbetstagaren arbetstiden efter egna behov.
Ersättning för övertid, obekväm arbetstid och beredskap ersätts med fast månadstillägg som baseras på de senaste 24 månadernas särskilda er- sättningar uppräknat med 10 %.
Arbetstiden följs upp regelbundet av chef/arbetsledare i dels förhål- lande till verksamhetsmål och arbetsbelastning dels i förhållande till ar- betstidsregler i lag och avtal.
Arbetstagaren ansvarar för att arbetstiden registreras och arbetsgiva- ren tillhandahåller vid behov verktyg för mätning av arbetstid.
Överenskommelse om ansvarsarbetstid kan sägas upp av endera par- ten med en månads uppsägningstid. Återgång till reglerad arbetstid enligt AB § 13 sker vid nästa månadsskifte. Vid återgång till fast arbetstid upphör det fasta tillägget för särskilda ersättningar. Arbetstidssaldot ska regleras inom skälig tid, i normalfallet inom sex månader.
Om arbetstagarens anställning upphör sker reglering av ansvarstiden enligt följande:
Om den utförda arbetstiden är lägre än den som fastställts så ska löne- avdrag motsvarande underskottet göras
Om den utförda arbetstiden är högre än den som skulle ha utförts ska mellanskillnaden utbetalas enligt AB:s regler (AB § 17, 1/165 del av må- nadslönen för varje timme fyllnadslön à 120 %).
Lokalt kollektivavtal rörande arbetstid m.m. binder inte enskild med- arbetare i den del villkoren ingår i ovan träffad överenskommelse.
Förslag till överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare biläggs.
Förslag till Överenskommelse om ansvarsarbetstid
Fr.o.m xx-xx-xx och tillsvidare har NN ansvarsarbetstid. Ansvarsarbets- tid innebär att NN anpassar arbetstiden efter verksamhetens krav och därutöver anpassar NN arbetstiden efter egna behov. § 6 i Allmänna be- stämmelser (AB) gäller.
Överenskommelsen ska omprövas årligen i samband med löneöver- synen.
Ansvarsarbetstid omfattar 40 timmar per helgfri vecka eller 38 tim 15 min i genomsnitt per vecka och innebär då att arbetsskyldighet finns på lätthelgdagar.
I genomsnitt ska två ordinarie fridagar per vecka planeras månadsvis i förväg av NN och meddelas till chef/arbetsledare senast den sista varje kalendermånad. Ledighet hela dagar utöver planerade fridagar överens- koms med chef/arbetsledare i förväg. Arbetstagare ansöker om semester- ledighet enligt AB:s bestämmelser.
Ersättning för övertid, obekväm arbetstid och beredskap ersätts med fast månadstillägg på x kr. Tillägget är baserat på de senaste 24 månader- nas särskilda ersättningar uppräknat med 10 %.
Arbetstid, arbetsbelastning och verksamhetsmål följs upp varje kvartal av chef/arbetsledare.
Arbetstidsregler i lag och avtal som bl.a. ska följas är:
• Det totala arbetstidsmåttet får max vara 48 tim i genomsnitt per vecka under en fyramånadersperiod
• 11 timmars vila per dygn kan dock vid enstaka tillfällen understiga 11 tim.
• 36 xxxxxxx xxxxxxxxx per kalendervecka
• Huvudregel är att inget ordinarie arbete förläggs mellan 00-06 på dygnet alt 22-06.
• Xxx fem timmars arbete därefter 30 min rast.
• Arbetstiden registreras av arbetstagaren .
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23
Överenskommelse om ansvarsarbetstid kan sägas upp av endera parten med en månads uppsägningstid. Återgång till reglerad arbetstid enligt AB
§ 13 sker då vid nästa månadsskifte. Vid återgång till fast arbetstid upphör det fasta tillägget för särskilda ersättningar och ersätts av reglerna om sär- skilda ersättningar i Allmänna bestämmelserna.
Om arbetstagarens anställning upphör sker reglering av ansvarstiden enligt följande:
• Om den utförda arbetstiden är lägre än den som fastställts så ska löne- avdrag motsvarande underskottet göras
• Om den utförda arbetstiden är högre än den som skulle ha utförts ska mellanskillnaden utbetalas enligt AB:s regler (AB § 17, 1/165 del av månadslönen för varje timme fyllnadslön à 120 %)
Underbilaga B till AB 23 – Tillägg till AB § 13 Mom 10 Årsarbetstid
Bilaga B - Rekommendation för årsarbetstidsavtal som träffas mellan ar- betsgivare och lokala arbetstagarorganisationer.
Årsarbetstidsavtal
Beskrivning av årsarbetstidsmodellen
Syftet med årsarbetstiden är att öka anpassningen och flexibiliteten i ar- betet genom att tillgodose både verksamhetens och arbetstagarens behov, efter samråd med chef/arbetsledare. Årsarbetstidsmodellen kombinerat med någon form av tidredovisningssystem ger också möjlighet att kart- lägga arbetstagarens faktiska arbetstid och arbetsbelastning. Modellen underlättar för det gemensamma intresset och ansvaret att följa upp den faktiska arbetstiden och arbetsbelastningen. Sker återkommande samråd mellan chefen/arbetsledaren och arbetstagaren blir planeringen och an- passningen av arbetstiden och arbetsuppgifterna dessutom bättre.
Årsarbetstiden ger både arbetsgivare och arbetstagare större frihet och inflytande att disponera och förlägga arbetstiden. Arbetstiden är inte fast bunden till dag, vecka eller en beräkningsperiod om högst 16 veckor. Istället är arbetstiden friare, flexiblare och har ett år som beräkningsperi- od och det sammanlagda arbetstidsmåttet fastställs för året.
Årsarbetstiden är särskilt bra för verksamheter med säsongsvariatio- ner och kan därför passa för Svenska kyrkan. För att uppnå målen för verksamheten är alla arbetstagares insatser och ansvarstagande för ar- betsuppgifterna avgörande. Ett sätt att underlätta måluppfyllelsen är att arbetstagaren utför arbete när verksamheten behöver det, med möjlighet till mindre arbete under lugnare perioder. Chefen/arbetsledaren verkar för att ett eller flera grundscheman så långt möjligt ska gälla, för att skapa förutsägbarhet och gränssättning mellan arbete och fritid. Vid schema- läggningen tas om möjligt hänsyn till arbetstagarens specifika önskemål och behov.
Genom årsarbetstidsmodellen utjämnas arbetstagarens arbets- belastning över tid och skapar goda förutsättningar för återhämtning ge- nom möjlighet till ledighet hela dagar som kompensation vid plussaldo. Dessutom kan arbetstagarens egna önskemål och behov lättare tillgodoses vid en längre beräkningsperiod. Arbetsgivaren å sin sida, får bättre förut- sättningar för en mer dynamisk och behovsanpassad verksamhet. Det ger
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23
en effektivare organisation som stöttar verksamheten och underlättar för den interna administrationen.
En förutsättning för att kunna införa årsarbetstid på arbetsplatsen är att lokala kollektivavtal tecknas mellan arbetsgivare och lokala arbetsta- garorganisationer. För att underlätta det lokala arbetet med upprättande av årsarbetstidsavtal har de centrala parterna gemensamt utarbetat en re- kommendation för årsarbetstidsavtal. Den anger de frågor som behöver regleras. För vissa frågor finns en klar rekommendation. I andra frågor är det upp till lokala parter att ta ställning till hur regleringen ska utformas.
Årsarbetstidsavtalets omfattning och innehåll
Inledningsvis ska de lokala parterna ange för vilka grupper som årsarbets- tidsavtalet ska gälla. Det kan gälla för alla arbetstagare hos arbetsgivaren eller för vissa yrkesgrupper. Det kan också vara så att olika yrkeskatego- rier successivt går in i årsarbetstidsavtalet. Undantagna är kyrkoherdar och komministrar med oreglerad arbetstid och kyrkomusiker med ar- betsbeskrivning/instruktion.
Årsarbetstid enligt avtalet gäller för följande grupper av befattningar: lokala parter reglerar detta.
Årsarbetstiden är arbetstagarens ordinarie arbetstid och innehåller alla arbetstimmar med lön, inklusive semester och arbetstagaren anpassar arbetstiden efter verksamhetens krav och till egna önskemål och behov, efter samråd med chefen/arbetsledaren.
Frågor om övertid, mertid/fyllnadstid § 20, obekväm arbetstid § 21 och förskjuten arbetstid § 23 enligt Kyrkans avtal regleras i enlighet med de lokala förutsättningarna på arbetsplatsen.
Årsarbetstidsmåttet
Beräkningsperioden är 1 år, det vill säga det sammanlagda arbetstids- måttet och perioden för utjämning av årsarbetstiden.
Årsarbetstidsmåttet om 2007 timmar, eller räknat för året, gäller för arbetstagare med arbetsskyldighet måndag till fredag med ledighet på helgdagar/lätthelgdagar.
Årsarbetstidsmåttet om xxxx timmar gäller för arbetstagare med ar- betsskyldighet på helgdagar/lätthelgdagar.
eller
Årsarbetstidsmåttet om xxxx timmar gäller för alla arbetstagare.
Arbetstidens förläggning
Ordinarie arbetstid förläggs i grundschema. Förläggningen av arbetstiden sker i överenskommelse mellan chefen/arbetsledaren och arbetstagaren.
I genomsnitt minst två fridagar per vecka läggs in i grundschema, eller fastställs på annat sätt.
Ingen arbetstagare ska i normalfallet arbeta mellan klockan 22.00 och 06.00.
Deltidsanställdas årsarbetstid fastställs i förhållande till tjänstgörings- graden.
För den sammanlagda arbetstiden gäller 10 b § arbetstidslagen. Det vill säga den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader.
För dygnsvila gäller 13 § arbetstidslagen. Det vill säga arbetstagaren ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar. Undantag från dygnsvila gäller enligt Kyrkans avtal
§ 13 mom. 6 g och h: ”Vid enstaka planerade tillfällen, under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period om 24 timmar under beräkningsperioden. Vid händelser som inte kunnat förutses, under förutsättning av att motsvarande ledighet med lön ges i direkt anslutning till det arbetspass som avbrutit dygnsvilan.”
För veckovila gäller 14 § arbetstidslagen. Det vill säga arbetstagaren ska ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar.
Vid beräkning av arbetstiden ska avdrag göras för rast för faktisk tid, dock minst 30 minuter efter varje arbetspass om fem timmar.
Avstämning av arbetstidsmåttet
Arbetstiden kan registreras för varje dag i ett tidredovisningssystem och godkänns av chefen/arbetsledaren varje månad. Chefen/arbetsledaren och arbetstagaren följer tillsammans upp tiden månatligen.
Därtill tillkommer minst två avstämningsperioder per år som är till för att stämma av den fullgjorda arbetstiden i förhållande till grundschemat. Avstämningen görs av chefen/arbetsledaren och arbetstagaren, exempel- vis 31/1 och 31/8.
Hur plus- och minustid i förhållande till grundschemat ska hanteras regleras mellan de lokala parterna.
Svenska kyrkans avtal 23 Svenska kyrkans AB 23
Ledighet
Inarbetad tid kan tas ut som hel dag/dagar eller timmar, efter samråd med chefen/arbetsledaren.
Under juni-augusti ska i första hand årets semester (20 dagar) tas ut, därefter kan inarbetad tid tas ut, efter samråd med chefen/arbetsledaren.
Frånvaro
Arbetstagarens giltiga frånvaro vid semester, sjukdom, vård av barn, för- troendemannauppdrag eller ledighet för enskilda angelägenheter enligt Kyrkans avtal § 32 anses som fullgjord arbetstid motsvarande för heltids- anställd 8 timmar (vid 2007 årstimmar eller räknat för året) respektive 7 timmar och 39 minuter (vid 1996 eller 1989 årstimmar). Vid annat årsar- betstidsmått beräknas fullgjord arbetstid per dag.
Vid sjukdom gäller karensdag för hel dag, enligt Kyrkans avtal § 17.
Avslut av anställning eller uppsägning av avtalet
Vid avslut av anställningen eller vid uppsägningen av detta lokala kollek- tivavtal ger plussaldo utbetalning av lön motsvarande 1/165 av månadslö- nen och minussaldo ger löneavdrag med 1/165 av månadslönen. Om möj- ligt ska eftersträvas att varken plus eller minussaldo finns vid avslut av anställningen.
Tidredovisning
Tidredovisning kan införas för att stödja modellen med årsarbetstid.
Utvärdering
Avtalet utvärderas efter ett år och därefter återkommande med jämna in- tervall, som bestäms lokalt mellan parterna. Vid behov upptas förhand- lingar för att utveckla årsarbetstidsavtalet, utan att avtalet för den skull behöver sägas upp.
Giltighet och uppsägning
Avtalet gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre måna- der.
Underbilaga C till AB 23 Vissa tabeller
Tabell över kalenderdagsfaktorer
Med kalenderdagsfaktor avses faktor för beräkning av det antal kalender- dagar som ledigheten ska anses omfatta vid ledighet utan rätt till lön un- der del av månad.
Xxxxx xxxxxx- dagar under perioden | 1-veckas- schema | 2-veckors- schema | 3-veckors- schema | 4-veckors- schema |
Faktor | Faktor | Faktor | Faktor | |
1 | 7,00 | |||
2 | 3,50 | 7,00 | ||
3 | 2,33 | 4,66 | 7,00 | |
4 | 1,75 | 3,50 | 5,25 | 7,00 |
5 | 1,40 | 2,80 | 4,20 | 5,60 |
6 | 1,16 | 2,33 | 3,50 | 4,66 |
7 | 2,00 | 3,00 | 4,00 | |
8 | 1,75 | 2,62 | 3,50 | |
9 | 1,55 | 2,33 | 3,11 | |
10 | 1,40 | 2,10 | 2,80 | |
11 | 1,27 | 1,90 | 2,54 | |
12 | 1,16 | 1,75 | 2,33 | |
13 | 1,61 | 2,15 | ||
14 | 1,50 | 2,00 | ||
15 | 1,40 | 1,86 | ||
16 | 1,31 | 1,75 | ||
17 | 1,23 | 1,64 | ||
18 | 1,16 | 1,55 | ||
19 | 1,47 | |||
20 | 1,40 | |||
21 | 1,33 | |||
22 | 1,27 | |||
23 | 1,21 | |||
24 | 1,16 |
Antal arbets- dagar under perioden | 5-veckors- schema | 6-veckors- schema | 7-veckors- schema | 8-veckors- schema |
Faktor | Faktor | Faktor | Faktor | |
5 | 7,00 | |||
6 | 5,83 | 7,00 | ||
7 | 5,00 | 6,00 | 7,00 | |
8 | 4,37 | 5,25 | 6,12 | 7,00 |
9 | 3,88 | 4,66 | 5,44 | 6,22 |
10 | 3,50 | 4,20 | 4,90 | 5,60 |
11 | 3,18 | 3,81 | 4,45 | 5,09 |
12 | 2,91 | 3,50 | 4,08 | 4,66 |
13 | 2,69 | 3,23 | 3,76 | 4,30 |
14 | 2,50 | 3,00 | 3,50 | 4,00 |
15 | 2,33 | 2,80 | 3,26 | 3,73 |
16 | 2,18 | 2,62 | 3,06 | 3,50 |
17 | 2,05 | 2,47 | 2,88 | 3,29 |
18 | 1,94 | 2,33 | 2,72 | 3,11 |
19 | 1,84 | 2,21 | 2,57 | 2,94 |
20 | 1,75 | 2,10 | 2,45 | 2,80 |
21 | 1,66 | 2,00 | 2,33 | 2,66 |
22 | 1,59 | 1,90 | 2,22 | 2,54 |
23 | 1,52 | 1,82 | 2,13 | 2,43 |
24 | 1,45 | 1,75 | 2,04 | 2,33 |
25 | 1,40 | 1,68 | 1,96 | 2,24 |
26 | 1,34 | 1,61 | 1,88 | 2,15 |
27 | 1,29 | 1,55 | 1,81 | 2,07 |
28 | 1,25 | 1,50 | 1,75 | 2,00 |
29 | 1,20 | 1,44 | 1,68 | 1,93 |
30 | 1,16 | 1,40 | 1,63 | 1,86 |
31 | 1,35 | 1,58 | 1,80 | |
32 | 1,31 | 1,53 | 1,75 | |
33 | 1,27 | 1,48 | 1,69 | |
34 | 1,23 | 1,44 | 1,64 | |
35 | 1,20 | 1,40 | 1,60 | |
36 | 1,16 | 1,36 | 1,55 | |
37 | 1,32 | 1,51 | ||
38 | 1,28 | 1,47 | ||
39 | 1,25 | 1,43 | ||
40 | 1,22 | 1,40 | ||
41 | 1,19 | 1,36 | ||
42 | 1,16 | 1,33 | ||
43 | 1,30 | |||
44 | 1,27 | |||
45 | 1,24 | |||
46 | 1,21 | |||
47 | 1,19 | |||
48 | 1,16 |
Tabell över semesterkoefficienter
Med semesterkoefficient avses koefficient för beräkning av antalet semes- terdagar som ska anses ingå i semesterledigheten.
Xxxxx xxxxxxxx- gar under perio- den | 1-veckas- schema | 2-veckors- schema | 3-veckors- schema | 4-veckors- schema |
Semester- koefficient | Semester- koefficient | Semester- koefficient | Semester- koefficient | |
1 | 5,00 | |||
2 | 2,50 | 5,00 | ||
3 | 1,66 | 3,33 | 5,00 | |
4 | 1,25 | 2,50 | 3,75 | 5,00 |
5 | 1,00 | 2,00 | 3,00 | 4,00 |
6 | 0,83 | 1,66 | 2,50 | 3,33 |
7 | 1,42 | 2,14 | 2,85 | |
8 | 1,25 | 1,87 | 2,50 | |
9 | 1,11 | 1,66 | 2,22 | |
10 | 1,00 | 1,50 | 2,00 | |
11 | 0,90 | 1,36 | 1,81 | |
12 | 0,83 | 1,25 | 1,66 | |
13 | 1,15 | 1,53 | ||
14 | 1,07 | 1,42 | ||
15 | 1,00 | 1,33 | ||
16 | 0,93 | 1,25 | ||
17 | 0,88 | 1,17 | ||
18 | 0,83 | 1,11 | ||
19 | 1,05 | |||
20 | 1,00 | |||
21 | 0,95 | |||
22 | 0,90 | |||
23 | 0,86 | |||
24 | 0,83 |
Xxxxx xxxxxxxx- gar under perio- den | 5-veckors- schema | 6-veckors- schema | 7-veckors- schema | 8-veckors- schema |
Semester- koefficient | Semester- koefficient | Semester- koefficient | Semester- koefficient | |
5 | 5,00 | |||
6 | 4,16 | 5,00 | ||
7 | 3,57 | 4,28 | 5,00 | |
8 | 3,12 | 3,75 | 4,37 | 5,00 |
9 | 2,77 | 3,33 | 3,89 | 4,44 |
10 | 2,50 | 3,00 | 3,50 | 4,00 |
11 | 2,27 | 2,72 | 3,18 | 3,63 |
12 | 2,08 | 2,50 | 2,91 | 3,33 |
13 | 1,92 | 2,30 | 2,69 | 3,07 |
14 | 1,78 | 2,14 | 2,50 | 2,85 |
15 | 1,66 | 2,00 | 2,33 | 2,66 |
16 | 1,56 | 1,87 | 2,18 | 2,50 |
17 | 1,47 | 1,76 | 2,05 | 2,35 |
18 | 1,38 | 1,66 | 1,94 | 2,22 |
19 | 1,31 | 1,57 | 1,84 | 2,10 |
20 | 1,25 | 1,50 | 1,75 | 2,00 |
21 | 1,19 | 1,42 | 1,66 | 1,90 |
22 | 1,13 | 1,36 | 1,59 | 1,81 |
23 | 1,08 | 1,30 | 1,52 | 1,73 |
24 | 1,04 | 1,25 | 1,45 | 1,66 |
25 | 1,00 | 1,20 | 1,40 | 1,60 |
26 | 0,96 | 1,15 | 1,34 | 1,53 |
27 | 0,92 | 1,11 | 1,29 | 1,48 |
28 | 0,89 | 1,07 | 1,25 | 1,42 |
29 | 0,86 | 1,03 | 1,20 | 1,37 |
30 | 0,83 | 1,00 | 1,16 | 1,33 |
31 | 0,96 | 1,12 | 1,29 | |
32 | 0,93 | 1,09 | 1,25 | |
33 | 0,90 | 1,06 | 1,21 | |
34 | 0,88 | 1,02 | 1,17 | |
35 | 0,85 | 1,00 | 1,14 | |
36 | 0,83 | 0,97 | 1,11 | |
37 | 0,94 | 1,08 | ||
38 | 0,92 | 1,05 | ||
39 | 0,89 | 1,02 | ||
40 | 0,87 | 1,00 | ||
41 | 0,85 | 0,97 | ||
42 | 0,83 | 0,95 | ||
43 | 0,93 | |||
44 | 0,90 | |||
45 | 0,88 | |||
46 | 0,86 | |||
47 | 0,85 | |||
48 | 0,83 |
Underbilaga D till AB 23
Särskilda bestämmelser för anställning i personal- pool
Definition
1. Med anställning i personalpool avses en anställning som särskilt tillkom- mit för att tillgodose ett förutsett behov av vikarier och extra personal.
Överenskommelse om avvikelse
2. Överenskommelse om avvikelser från denna bilaga får träffas.
Särskilda bestämmelser till AB för anställning i personalpool
§ 13 tillförs:
3. En arbetstagare ska ha arbetstidsschema, som bl.a. anger fridagar och huvudsaklig arbetstidsförläggning (normalschema). Under semester, sjukdom och annan ledighet ska normalschemat gälla.
Arbetstagaren ska ha 8–9 fridagar per fyraveckorsperiod.
§ 20 ersätts med:
4. Sedan den ur avräkningssynpunkt tillämpliga perioden löpt ut sam- manräknas den arbetstid, som arbetstagaren fullgjort under nämnda pe- riod. Med fullgjord arbetstid jämställs semester och ledighet enligt AB §§ 26, 28–30, 32.
För tid utöver den för heltid fastställda totala arbetstiden inom beräk- ningsperioden utges ersättning med 200 % av lönen per timme. I ersätt- ningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förut- sätts i semesterlagen.
5. Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den fastställda arbets- tiden för beräkningsperioden (fyllnadstidsarbete), får fyllnadslön för det- ta enligt § 20 mom. 4 för arbete upp till den för heltid fastställda totala ar- betstiden inom beräkningsperioden. Efter överenskommelse mellan ar- betsgivare och arbetstagare kan fyllnadstidsarbete i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd.
6. Om antalet arbetade timmar inte uppgår till vad som anges i nor- malschemat, och detta beror på arbetsgivaren, ska ändå lön utges för det i schemat fastställda antalet timmar.
§ 21 ersätts med:
7. Tillägget utges för allt arbete som fullgjorts på tid som enligt mom. 1 är obekväm arbetstid.
§ 23 ersätts med:
8. Om arbetstagaren beordras arbeta enligt annat schema med ändrad fri- dagsförläggning är den arbetstid som anges i det nya schemat ordinarie arbetstid. Tillsägelse om sådan ändring av arbetet ska lämnas så snart som möjligt. För arbetstid som enligt föregående schema skulle ha varit fridag utges under de 7 första kalenderdygnen enligt det nya schemat tillägg motsvarande 120 % av lönen per timme om meddelande lämnats senare än
a) 5 kalenderdagar i förväg vid vikariat som vid vikariatets början be- döms vara högst 14 kalenderdagar och
b) 8 kalenderdagar i förväg vid annat arbete.
I ersättningen ingår semesterlön och semestertillägg med belopp som för- utsätts i semesterlagen.