IDEELLA ORGANIS ATIONER
IDEELLA ORGANIS ATIONER
2007-04-01 – 2010-03-31
Allmänna
anställningsvillkor och löneavtal m m för anställda
vid ideella
organisationer
Arbetsgivarföreningen KFO Tjänstemannaförbundet HTF
Parter Arbetsgivarföreningen KFO Tjänstemannaförbundet HTF
Avtalsområde
Ideella organisationer, kanslier, företag och liknande som är anslutna till KFO1)
Giltighetstid
Från och med 1 april 2007 till och med 31 mars 2010
1) Avtalet gäller ej telefonförsäljare. För dessa finns separat avtal.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sida
Förteckning över avtal och överenskommelser
som gäller ideella organisationer anslutna till KFO 3
Allmänna anställningsvillkor
§ 3 Allmänna förhållningsregler 7
§ 6 Övertids-/mertidskompensation 20
§ 8 Lön för del av löneperiod 25
§ 9 Permission, tjänstledighet, annan ledighet 25
§ 12 Pensioner och försäkringar 32
Bilagor
5. Arbetstidsbestämmelser för tjänstemän 39
6. Riktlinjer för lokal lönesättning och löneutveckling 45
7. Överenskommelse om riktlinjer för kompetensutveckling 50
9. Checklista för distansarbete 54
10. Avtal om riktlinjer för arbetsmiljöfrågor 59
Förändringar i avtalet, i förhållande till föregående avtalstryck, är markerade med streck i marginalen.
FÖRTECKNING ÖVER AVTAL OCH ÖVERENSKOMMELSER
gällande ideella organisationer (kanslier, företag och liknande) anslutna till Arbetsgivarföreningen KFO
ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR
Mellan KFO och HTF gäller avtal om allmänna anställningsvillkor för ideella organisatio- ner av den 12 juni 2007 (återfinns i detta avtalstryck).
FÖRHANDLINGSORDNING
Mellan KFO och HTF gäller avtal om förhandlingsordning för ideella organisationer av den 1 juni 1984 (återfinns i detta avtalstryck).
LÖNEREVISION
Parterna är överens om att lönevillkoren regleras enligt vid varje tidpunkt gällande lö- neavtal (återfinns i detta avtalstryck).
ARBETSTIDSAVTAL
Avtal om arbetstider gäller mellan KFO-HTF Ido (återfinns i detta avtalstryck).
ERSÄTTNING FÖR ARBETE PÅ FÖRSKJUTEN TID, JOURTJÄNST OCH BEREDSKAPSARBETE
Avtal om ersättning för denna typ av arbete gäller mellan KFO-HTF Ido (återfinns i detta avtalstryck).
PENSIONSFÖRSÄKRING (KTP-PLANEN) OCH TJÄNSTEGRUPPLIV (TGL)
Avtal om KTP-pensioner och tjänstegrupplivförsäkring mellan KFO och PTK (återfinns i särskilt avtalstryck).
OMSTÄLLNINGSAVTAL
Omställningsavtal gällande mellan KFO-PTK (återfinns i särskilt avtalstryck).
RATIONALISERINGSAVTAL
Rationaliseringsavtalet gällande mellan KFO-SIF/SALF/CF/HTF (återfinns i särskilt av- talstryck).
TRYGGHETSFÖRSÄKRING VID ARBETSSKADA
Avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada mellan KFO-PTK (återfinns i särskilt avtals- tryck).
MEDBESTÄMMANDEAVTAL (MBA)
Ramavtal om medbestämmande är träffat mellan KFO-LO/PTK den 1 juli 1991. Från och med 1 juli 1991 har detta antagits att gälla för området Ideella organisationer (ramavtalet återfinns i särskilt avtalstryck).
STATISTIKAVTAL
Överenskommelsen om samarbete beträffande insamling, framställning och publicering av lönestatistik för tjänstemän gäller mellan KFO-HTF (återfinns i särskilt avtalstryck).
INRANGERINGSPROTOKOLL
Eventuella avvikelser från gällande kollektivavtal framgår av för varje riksorganisation, länsförening, lokalavdelning, företag och stiftelse, upprättat s k inrangeringsprotokoll, vari KFO och HTF reglerat vissa anställningsvillkor och regler som gäller för respektive arbets- plats utöver vad som är reglerat i avtalet om allmänna anställningsvillkor (återfinns i sär- skilt protokoll hos KFO, HTF och på respektive arbetsplats). Där särskilt inrangerings- protokoll ej upprättats gäller kollektivavtalet i sin helhet.
AVTAL
mellan Arbetsgivarföreningen KFO (KFO) och Tjänstemannaförbundet HTF rörande all- männa anställningsvillkor för tjänstemän.
§ 1 AVTALETS OMFATTNING
Mom 1 Giltighet
Avtalet gäller tjänstemän anställda vid ideella organisationers (riksförbund, föreningar, av- delningar) kanslier och aktiebolag, som är medlemmar i KFO.
Mom 2 Nya företag
Ansluts till KFO under avtalets giltighet organisationer enligt mom 1 gäller detta avtal från och med den tidpunkt som organisationen erhållit medlemskap i KFO.
Mom 3 Undantag från avtalet
För tjänsteman, som anställts enligt § 2 gäller avtalet omedelbart med följande undantag:
– anställning som utgör bisyssla § 1 mom 4
– rätten till sjuklön enligt § 5 under de första
14 kalenderdagarna är dock enligt 3 § lagen om sjuklön begränsad om den avtalade anställnings-
tiden är kortare än en månad § 5 mom 1
– uppsägningstidens längd för tidsbegränsade
anställningar § 10 mom 3:1-4
– uppsägningstidens längd för provanställnings
upphörande i förtid § 10 mom 3:2
– uppnådd pensionsålder § 10 mom 3:3
samt med vissa inskränkningar för
– tjänsteman som kvarstår i tjänst eller som
anställs efter fyllda 67 år § 1 mom 5 och § 10 mom 3:4
– tjänsteresa utomlands § 1 mom 6
Mom 4 Bisyssla
För tjänsteman som innehar anställning utgörande bisyssla gäller inte avtalet utom § 5 av- seende sjuklön under de första 14 kalenderdagarna.
Mom 5 Anställd efter pensionering
För tjänsteman som kvarstår i tjänst vid organisationen/företaget eller som anställts efter det att han/hon uppnått 67 års ålder gäller avtalet med följande inskränkning:
§ 5 i den del som avser sjuklön från och med 15:e kalenderdagen gäller endast om särskild överenskommelse härom träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen.
Xxxxxxxxxxxx och tjänsteman som avses i detta moment kan träffa överenskommelse om andra villkor än vad som framgår av avtalet.
Mom 6 Tjänsteresa utomlands
Om en tjänsteman företar tjänsteresa utomlands ska anställningsvillkoren under utlands- vistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänste- mannen eller genom särskilt utlandsreglemente eller liknande vid organisationen/företaget.
Under utlandsvistelsen ska tjänstemannen tillförsäkras social trygghet motsvarande de av- tals- och lagfästa försäkrings- och pensionsförmåner som gäller vid arbete i Sverige.
Med avtalsfästa försäkrings- och pensionsförmåner avses KTP, TGL, TFA och förmåner enligt omställningsavtalet. Med lagfästa försäkrings- och pensionsförmåner avses förmåner enligt lagen om arbetsskadeförsäkring samt sjukpenning- och ATP-förmåner enligt lagen om allmän försäkring.
Mom 7 Minimiförmåner
Anställningsvillkor i detta avtal är minimiförmåner. Om ett enskilt anställningsavtal inne- håller förmånligare villkor, gäller dessa, oavsett vad som fastställts i detta avtal.
§ 2 ANSTÄLLNING
Mom 1 Anställningsavtal
Anställningsavtal eller anställningsbekräftelse ska oavsett anställningsform skriftligen ut- färdas av arbetsgivaren samt undertecknas av arbetsgivare och tjänsteman före anställning- ens ikraftträdande.
Om arbetet till sin natur är oregelbundet bör det anges i anställningsbeviset. Om tjänsteman övergår till annan befattning eller om överenskommelse träffas om tjänst med längre eller kortare arbetstid än tidigare, ska nytt komplett anställningsbevis utfärdas. Detta ska ske se- nast i samband med förändringens ikraftträdande.
Mom 2 Anställning tills vidare
Anställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och tjänstemannen inte har överenskommit om annat enligt mom 3.
Mom 3 Tidsbegränsade anställningar
Med tidsbegränsade anställningar menas
– anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete om arbetsuppgifternas särskilda be- skaffenhet föranleder sådan anställning.
– viss tid, viss säsong eller visst arbete för skolungdom/studerande när de har ferier eller annars gör uppehåll i studierna.
– anställning för viss tid får träffas om det avser praktikarbete, föranlett av krav i läropla- nen.
– anställning som avser vikariat.
Med vikariat avses
• att tjänstemannen ersätter en annan tjänsteman under dennes frånvaro, t ex vid ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning eller föräldraledighet eller
• att tjänstemannen under högst 6 månader eller under den längre tid som överenskom- mits mellan arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten, uppehåller en ledigbliven befattning i avvaktan på att en ny innehavare av befattningen har utsetts.
Mom 3:1 Pensionärer
Tjänsteman som kvarstår i tjänst vid organisationen/företaget eller som anställs vid organi- sationen efter det att han/hon uppnått pensionsåldern enligt KTP-planen får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete.
Mom 3:2 Plikttjänstgöring
Avtal om anställning, som gäller för tiden till dess arbetstagaren ska börja plikttjänstgöring, får träffas om den ska pågå mer än tre månader.
Mom 3:3 Tillfällig arbetsanhopning
För att avlasta tillfällig arbetsanhopning vid organisationen/företaget får arbetsgivaren och tjänstemannen träffa överenskommelse om anställning för viss tid, dock sammanlagt högst 6 månader under en tvåårsperiod. Om sådan överenskommelse träffas ska arbetsgivaren inom en vecka underrätta den lokala tjänstemannaparten.
Mom 3:4 Provanställning
För provanställning gäller reglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) med följande un- dantag. Om tjänstemannen varit frånvarande under provperioden, kan anställningen för- längas med motsvarande tid efter överenskommelse.
Anmärkning
Med lokal tjänstemannapart avses klubb eller arbetsplatsombud med förhandlingsrätt.
§ 3 ALLMÄNNA FÖRHÅLLNINGSREGLER
Mom 1 Lojalitet/sekretess
Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänsteman grundar sig på ömsesidig lojalitet och öm- sesidigt förtroende. Tjänsteman ska under sin anställning, likväl som efter anställningens upphörande, iaktta diskretion rörande organisationens angelägenheter samt iaktta sekretess beträffande uppgifter som den anställde till följd av sin anställning fått kännedom om och vars yppande kan medföra men för organisationen, dess medlemmar eller andra enskilda personer.
Mom 2 Extra arbete
En tjänsteman får inte utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva verksamhet för annan organisation, som kan antas konkurrera eller på annat sätt kan antas stå i motsatsförhållan- de med arbetsgivaren. Tjänstemannen får inte heller åta sig uppdrag eller bedriva verksam- het, som kan inverka menligt på tjänstemannens arbete i tjänsten. Om en tjänsteman avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, ska den anställde därför först samråda med arbetsgivaren.
Mom 3 Förtroendeuppdrag
En tjänsteman har rätt att motta statligt, kommunalt och fackligt förtroendeuppdrag. Tjäns- teman kan efter särskild överenskommelse med arbetsgivaren, motta förtroendeuppdrag inom organisationen närstående verksamhet.
§ 4 SEMESTER
Mom 1 Allmänna bestämmelser
Semester utgår enligt lag med de tillägg och ändringar som framgår av Mom 2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår
Mom 3 Semesterns längd
Mom 3:5 Semesterersättning vid visstidsanställning som varar mindre än tre månader Mom 5:1-2 Sparande respektive uttag av sparade semesterdagar utöver de lagenliga Mom 7 Intyg om uttagen semester
samt de undantag som framgår av
Mom 4 Semesterlön, semesterersättning m m Mom 5:3 Semesterlön för sparad semester
Undantag från lagens bestämmelser har endast gjorts i de delar, där det uttryckligen fram- går av nämnda moment.
Mom 2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår
Arbetsgivaren och enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemannaparten kan överens- komma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår.
Mom 3 Semesterns längd m m Mom 3:1 Semesterns längd Semesterns längd är följande:
25 semesterdagar - om tjänstemannen har rätt till särskild övertidskompensation enligt
§ 6 mom 1:1
28 semesterdagar - om överenskommelse har träffats enligt § 6 mom 1:1 eller 1:2
30 semesterdagar - om tjänstemannen och arbetsgivaren i stället för särskild övertids- kompensation har överenskommit om 30 dagars semester enligt § 6 mom 1:1.
Anmärkning
Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För tjänstemän med flera semesterdagar än 25 fastställs antal dagar med semesterlön enligt principerna i 7 § semesterlagen.
Mom 3:2 Garantiregel
Semester, som i det individuella fallet på grund av kollektivt eller enskilt arbetsavtal utgår med flera dagar än detta avtal stadgar, ska inte försämras genom detta avtal.
Denna garantiregel gäller dock inte i de fall en tjänsteman till följd av ändrade tjänstgö- ringsförhållanden inte längre har uppburit skiftersättning eller ersättning för förskjuten ar- betstid året innan semestern utgår.
Garantiregeln gäller inte heller i följande fall:
• Arbetsgivaren och tjänstemannen har enligt § 6 mom 1:1 överenskommit, att tjänste- mannen inte längre ska ha rätt till 30 dagars semester utan ska återfå sin rätt till särskild kompensation för övertidsarbete.
• Arbetsgivaren och tjänstemannen har enligt § 6 mom 1:2 kommit överens om att tjäns- temannen inte längre ska ha rätt till 28 dagars semester utan ska återfå sin rätt till sär- skild kompensation för övertidsarbete.
• Arbetsgivaren och vederbörande tjänstemannaklubb har enligt § 6 mom 1:1 sista stycket överenskommit att tjänstemannen inte längre ska ha rätt till 28 dagars semester utan ska återfå sin rätt till särskild kompensation för övertidsarbete.
Mom 3:3 Tidigare semester
Om vid någon organisation/företag enligt före avtalets tillkomst gällande tjänstemanna- reglemente längre semester räknat i dagar per år utgår än här föreskrivs, ska avtalets ikraft- trädande i och för sig inte föranleda ändring av reglementets semesterbestämmelser.
Uppstår vid någon organisation/företag fråga om ändring av semesterbestämmelser i gäl- lande reglemente, ska information om detta ges till tjänstemannaparten och, innan avgö- rande träffas, förhandlingar äga rum, om tjänstemannaparten så önskar.
Mom 3:4 Tidigare anställning
För vid företaget befordrad eller nyanställd tjänsteman ska i intjänandeåret enligt se- mesterlagen även inräknas tid, varunder tjänstemannen i denna eller annan egenskap varit anställd i företaget eller, i fråga om koncern, i annat till koncernen hörande före- tag.
Mom 3:5 Anställning mindre än tre månader
Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete som inte avser eller varar längre tid än tre månader berättigar inte till semesterledighet utan i stället till semesterersättning.
Mom 4 Semesterlön, semesterersättning m m Mom 4:1
Semesterlönen utgörs av den på semestertiden aktuella månadslönen och semestertillägg enligt följande.
För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 × veckolönen. Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör
• 0,8 % av tjänstemannens vid semestertillfället aktuella månadslön.
Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, jour-, beredskaps-, övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande).
Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se mom 4:4.
• 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret. Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang:
- provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar
- premielön
- skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen.
Till "summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret" ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genom- snittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas ge- nom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalender- dagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret.
Beträffande skift-, jour-, beredskaps- och/eller ob-ersättning eller liknande gäller att sådan ersättning inte ska medtas i ovanstående genomsnittsberäkning om tjänstemannen under intjänandeåret uppburit sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.
Anmärkningar
1. Semestertillägget 0,5 procent förutsätter att tjänstemannen har tjänat in full betald se- mester. Om så inte är fallet ska semestertillägget uppjusteras genom att 0,5 procent multi- pliceras med det antal semesterdagar tjänstemannen är berättigad till enligt mom 3 och divideras med antalet betalda semesterdagar som tjänstemannen har intjänat.
2. Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats.
3. Vad övertidsersättning, mertidsersättning vid deltidsanställning och restidsersättning beträffar har divisorerna i § 6 mom 3:2 och 4:1 respektive § 7 mom 3 nedjusterats så, att de inkluderar semesterlön.
Mom 4:2 Semesterersättning
Semesterersättning utgör 5,4 procent av aktuell månadslön per outtagen betald semesterdag (beräknas som 4,6 procent av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag plus semestertillägg beräknat enligt mom 4:1). Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde.
Mom 4:3 Avdrag för obetald semesterdag
För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från tjänstemannens aktuella månadslön med 4,6 procent av månadslönen.
Beträffande begreppet månadslön - se mom 4:1.
Mom 4:4 Ändrad sysselsättningsgrad
Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semester- tillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till den anställdes andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret.
Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad, som har gällt under det övervägande antalet kalender- dagar av månaden.
Tillämpas vid företaget sammanfallande intjänandeår och semesterår ska inte någon juster- ing av lönen ske med hänsyn till ändrad sysselsättningsgrad. I detta fall ska mom 4:4 till- lämpas så att det alltid är den vid semestertillfället aktuella månadslönen som avses vid be- räkning av semesterlön. Beträffande begreppet månadslön - se mom 4:1.
Mom 4:5 Utbetalning av semesterlön
Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:
Huvudregel
• Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället under eller närmast efter semestern.
• Semestertillägget om 0,5 % utbetalas senast vid semesterårets slut.
Undantag 1
Om tjänstemannens lön till väsentlig del består av rörlig lönedel har den anställde rätt att vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern få utbetalt á conto ett av arbetsgivaren uppskattat semestertillägg avseende den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren ska senast vid semesterårets utgång utbetala det semestertillägg, som kan återstå efter be- räkning enligt mom 4:1.
Undantag 2
Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår ska sammanfalla kan ar- betsgivaren utbetala s k resterande semesterlön avseende rörlig lönedel vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas omedelbart efter semesterns utgång.
Mom 5 Sparande av semester Mom 5:1
Om en tjänsteman har rätt till fler än 25 betalda semesterdagar kan tjänstemannen och ar- betsgivaren komma överens om att även dessa överskjutande semesterdagar får sparas.
Detta får endast ske om den anställde inte samma år tar ut tidigare sparad semester.
Träffas överenskommelse enligt ovan ska arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om - såväl under vilket semesterår som när under detta semesterår - de sparade dagarna ska tas ut.
Mom 5:2 Uttag av sparad semesterdag
Sparade semesterdagar ska tas ut i den ordning de sparats. Semesterdagar som sparats en- ligt lag ska tas ut före semesterdagar som sparats enligt mom 5:1 under samma år.
Mom 5:3 Semesterlön för sparad semesterdag
Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 4:1 exklusive anmärkning 1. Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % ska dock gälla att all frånvaro under intjänande- året ska behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro.
Semesterlönen för sparad semesterdag ska vidare anpassas till tjänstemannens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades.
Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid - se mom 4:4.
Mom 6 Förskottssemester
Om en nyanställd tjänstemans betalda semesterdagar inte täcker tiden för organisationens/ företagets huvudsemester eller om tjänstemannen i annat fall vill ha längre ledighet än som
motsvarar antalet betalda semesterdagar kan arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under erforderligt antal dagar.
Överenskommelse om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag ska vara skriftlig. Vid ledighet utan löneavdrag görs, om tjänstemannens anställning upphör inom fem år från den dag anställningen började, avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under ledig- heten.
Vid sådan ledighet ska avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning göras en- ligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde vid le- digheten om tjänstemannens anställning upphör inom fem år från den dag anställningen började. Avdrag ska inte göras om anställningen upphörde på grund av
1. arbetstagarens sjukdom,
2. förhållande som avses i 6 § tredje stycket första meningen lagen om anställningsskydd (1982:80), eller
3. uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som inte hänför sig till arbetstagaren personligen.
Anmärkning
Om tjänstemannen har fått flera betalda semesterdagar än som motsvarar tjänstemannens intjänade rätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats, gäller bestäm- melserna om förskotterad semesterlön i 29 § tredje stycket semesterlagen.
Mom 7 Intyg om uttagen semester
Intyg om uttagen semester vid anställningens upphörande - se § 10 mom 3:7.
Mom 8 Semester för intermittent deltidsarbetande
Om en tjänsteman är deltidsanställd och enligt gällande arbetstidsschema inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbetande) gäller följande. Antalet bruttosemesterdagar enligt mom 3 vilka ska utläggas under semesteråret ska proportioneras i förhållande till tjänstemannens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda tjänstemän i motsvarande befattning. Det antal semesterdagar som då fås (nettosemesterdagar) ska för- läggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för tjänstemannen.
Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda se- mesterdagar ska utläggas under semesteråret proportioneras de var för sig enligt följande:
antal arbetsdagar per vecka
5
× antal bruttosemesterdagar som ska utläggas =
= antal semesterdagar som ska förläggas till dagar som annars skulle ha utgjort arbets- dagar (nettosemesterdagar).
Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.
Med "antalet arbetsdagar per vecka" avses det antal dagar som, enligt för tjänstemannen gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per 4 veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningscykel).
Exempel Tjänstemannens deltid är förlagd till i genomsnitt följande antal | Antal nettosemesterdagar |
arbetsdagar per vecka | vid 25 dagars bruttosemester |
4 | 20 |
3,5 | 18 |
3 | 15 |
2,5 | 13 |
2 | 10 |
Om tjänstemannens arbetstidsschema ändras så att "antalet arbetsdagar per vecka" föränd- ras ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.
OBS! Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.
§ 5 SJUKLÖN M M
Mom 1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan Mom 1:1 Allmänt
Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden utges en- ligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom 2:2 andra stycket. Den närmare beräk- ningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3-6.
Sjuklön från arbetsgivaren från och med 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal.
Mom 1:2 Sjukanmälan till arbetsgivaren
När en tjänsteman blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska den anställde snarast möj- ligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare ska tjänstemannen så snart som möjligt meddela arbetsgivaren beräknad tidpunkt för att kunna återgå i arbete.
Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller ar- betsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.
Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjuk- domsfallet (8 § 1 st SjLL).
Mom 2 Försäkran och läkarintyg Mom 2:1 Skriftlig försäkran
Tjänstemannen ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han/hon har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt på grund av sjuk- domen och under vilka dagar tjänstemannen skulle ha arbetat (9 § SjLL).
Mom 2:2 Sjuklön – läkarintyg
Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om tjänstemannen styrker nedsättningen av arbetsförmå- gan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § 2 st SjLL).
Om arbetsgivaren så begär skall tjänstemannen styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.
Mom 3 Sjuklönens storlek Mom 3:1
Den sjuklön som arbetsgivaren ska utge till tjänstemannen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt följande.
Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod Mom 3:2
För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med
månadslönen × 12,0
52 × veckoarbetstiden
för den första frånvarodagen (karensdagen), respektive med
20 % × | månadslönen × 12,0 52 × veckoarbetstiden |
från och med den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.
Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön med 80 % av den skift- eller ob-ersättning som tjänstemannen gått miste om.
Anmärkningar
1. För tjänsteman, som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 % under den första sjukdagen, görs sjukavdrag enligt vad som gäller från och med den andra sjukfrånvarodagen i sjukperioden.
2. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphörde skall betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden.
3. Antalet karensdagar får enligt lagen ej överstiga tio under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjuklöneperiod visar sig att tjänstemannen fått avdrag för tio karens- dagar inom 12 månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, skall avdraget även för den första frånvarodagen beräknas enligt samma regler som för andra sjuk- frånvarodagen i sjukperioden.
Definition av månadslön och veckoarbetstid
Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 × veckolönen.)
Med månadslön avses i detta moment
• fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg),
• den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, pre- mielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlö- nad med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vil- ket sjukavdrag skall göras.
Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjäns- temannen. Om tjänstemannen har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.
Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.
Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.
Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen Mom 3:3
För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande varvid med månadslön utöver vad som anges i mom 3:2 även avses förmåner i form av kost eller bostad värderade enligt Skatteverkets anvisningar.
För tjänsteman med månadslön om högst 7,5 × gällande prisbasbelopp dividerat med 12,0:
90 % × månadslönen × 12,0
365
För tjänsteman med månadslön över 7,5 × gällande prisbasbelopp dividerat med 12,0:
90 % × | 7,5 × prisbasbeloppet 365 | + 10 % × | månadslönen × 12,0 - 7,5 × prisbasbeloppet 365 |
Sjukavdraget per dag får ej överstiga den fasta kontanta månadslönen × 12 / 365.
Månadslönen = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 × veckolönen.)
Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel
• fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg),
• sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats,
• garanterad minimiprovision eller liknande.
Anmärkning
Prisbasbeloppet uppdateras varje år. För 2007 är prisbasbeloppet 40 300 kronor. För 2008 är prisbasbeloppet 41 000 kronor.
Mom 3:4 Smittbärare
Om tjänsteman måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag enligt följande till och med 14:e kalenderdagen.
För varje timme en tjänsteman är frånvarande görs avdrag per timme med
månadslönen × 12,0
52 × veckoarbetstiden
Från och med 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 3:3.
Mom 3:5 Sjuklönetidens längd
Huvudregel
Om tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön från och med 15:e kalenderdagen i sjukperioden ska arbetsgivaren utge sådan enligt följande:
För tjänsteman som varit anställd hos arbetsgivaren
• minst ett år i följd eller övergått direkt från en anställning i vilken tjänstemannen har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar, till och med 90:e kalenderdagen i sjuk- perioden.
• mindre än 1 år till och med 45:e kalenderdagen i sjukperioden.
I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdag), dels arbets- fria dagar som infaller i en sjukperiod.
Undantag 1
Om tjänstemannen under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till
• totalt 105 dagar för tjänsteman som varit anställd minst ett år i följd,
• totalt 45 dagar för tjänsteman som varit anställd mindre än ett år.
Om tjänstemannen därför under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuk- periodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, skall antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar för det aktuella sjukdomsfallet.
Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukavdrag, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.
OBS! Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden påverkas inte av ovanstående begränsningsregel.
Undantag 2
Om sjukpension enligt KTP-planen börjar utges till tjänstemannen upphör rätten till sjuklön.
Mom 4 Vissa samordningsregler Mom 4:1
Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då han/hon har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt mom 3 utan istället utgöra skillnaden mellan 90 % av månadslönen och livräntan.
Mom 4:2
Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än KTP eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring skall sjuklönen minskas med ersättningen.
Mom 4:3
Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, skall sjuklönen mins- kas med ersättningen.
Mom 5 Inskränkningar i rätten till sjuklön Mom 5:1
Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han/hon anställs kan arbetsgivaren och tjänste- mannen överenskomma att han/hon inte skall ha rätt till sjuklön från och med 15:e ka- lenderdagen i sjukperioden.
Har sådan överenskommelse träffats ska arbetsgivaren underrätta den lokala tjänste- mannaparten.
Mom 5:2
Om en tjänsteman vid anställningen har förtegat att han/hon lider av viss sjukdom, har tjänstemannen inte rätt till sjuklön från och med 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.
Mom 5:3
Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänstemannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänstemannen inte rätt till sjuk- lön från och med 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.
Mom 5:4
Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.
Mom 5:5
Om tjänsteman har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - tjänstemannen inte kan få skadestånd för för- lorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige.
Mom 5:6
Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgiva- re eller i samband med egen rörelse skall arbetsgivaren utge sjuklön från och med 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta.
Mom 5:7
Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön från och med 15:e kalenderdagen i sjukpe- rioden
• om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om all- män försäkring, eller
• om tjänstemannens arbetsoförmåga är självförvållad, eller
• om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas.
Anmärkningar
1. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjukpension - se mom 3:5 Undantag 2.
2. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samordningsregler - se mom 4.
Mom 6 Föräldralön
Mom 6:1
En tjänsteman som är tjänstledig på grund av havandeskap eller i samband med födelse av eget barn, adoption av barn eller mottagande av barn i avsikt att adoptera det och som har rätt till havandeskapspenning eller föräldrapenning har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om tjänstemannen har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd.
Mom 6:2
Föräldralön utgörs av
– 1 månadslön minus 30 dagsavdrag beräknat per dag enligt mom 6:3, om tjänsteman- nen har varit anställd i ett men inte två år i följd,
– 3 månadslöner minus 90 dagsavdrag beräknat per dag enligt mom 6:3, om tjänste- mannen har varit anställd i två år i följd eller mer.
– 4 månadslöner minus 120 dagsavdrag beräknat per dag enligt mom 6:3, om tjänste- mannen har varit anställd i tre år i följd eller mer.
Om tjänstledigheten skulle bli kortare än 1 respektive 3 eller 4 månader utges föräldra- lön inte för längre tid än ledigheten omfattar.
Mom 6:3
Föräldralöneavdraget beräknas olika beroende på om tjänstemannens månadslön över- eller understiger en viss lönegräns. Denna lönegräns beräknas som
10 x prisbasbeloppet
12
Exempel 2007:
Prisbasbelopp år 2007 är 40 300 kr
Lönegränsen blir därför:
10 x 40 300 = 33 583 kr för år 2007
12
För tjänsteman med månadslön om högst 10 × gällande prisbasbelopp dividerad med 12:
90% ×
månadslönen × 12
365
För tjänsteman med månadslön över 10 × gällande prisbasbelopp dividerat med 12:
90 % × | 10 × prisbasbeloppet 365 | + 10 % × | månadslönen × 12,0 - 10 × prisbasbeloppet 365 |
Mom 6:4
Föräldralönen, beräknat enligt mom 6:3, utbetalas månatligen vid ordinarie löneutbetal- ningstillfälle när tjänstledighet börjar.
Tjänstledigheten ska tas ut i en sammanhängande ledighet om minst 1 månad per tillfäl- le och senast 18 månader efter barnets födelse, eller efter mottagandet av barn vid adop- tion.
Mom 6:5
Föräldralön utges inte om tjänstemannen undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts skall föräldralönen reduceras i mot- svarande grad.
Mom 6:6
Under tjänstledighet för havandeskap görs avdrag enligt § 9 mom 2:2. Detta gäller både när tjänstemannen har rätt till föräldralön enligt ovan och när tjänstemannen saknar så- dan rätt.
Mom 7 Ledighet med tillfällig föräldrapenning
Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning för de första fem arbetsdagarna samt från och med den sextonde arbetsdagen, allt räknat per kalenderår, görs löneavdrag per frånvaro- timme med
månadslönen × 12,0
52 × veckoarbetstiden
Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning från och med den sjätte till och med den fem- tonde arbetsdagen, allt räknat per kalenderår, görs löneavdrag per frånvarotimme enligt föl- jande.
För tjänsteman med månadslön om högst 7,5 × gällande prisbasbelopp dividerat med 12,0:
90 % × månadslönen × 12,0
52 × veckoarbetstiden
För tjänsteman med månadslön över 7,5 × gällande prisbasbelopp dividerat med 12,0:
90 % × | 7,5 × prisbasbeloppet 52 × veckoarbetstiden | + 10 % × | månadslönen × 12,0 - 7,5 × prisbasbeloppet 52 × veckoarbetstiden |
Varje arbetsdag en tjänsteman är helt eller delvis ledig räknas i detta hänseende som en dag.
Om ledighetsperiod med tillfällig föräldrapenning omfattar en eller flera hela kalendermå- nader ska tjänstemannens hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperioder".
Beträffande veckoarbetstid och månadslön - se mom 3:2.
Anmärkning
Prisbasbeloppet uppdateras varje år. För 2007 är prisbasbeloppet 40 300 kronor. För 2008 är prisbasbeloppet 41 000 kronor.
Mom 8 Övriga bestämmelser
Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf ska förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt lagen om all- män försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring.
§ 6 ÖVERTIDS-/MERTIDSKOMPENSATION
Mom 1 Rätten till särskild övertidskompensation Mom 1:1
Särskild kompensation för övertidsarbete enligt bestämmelserna i mom 3 utges till tjänste- man om inte annat följer av detta moment. Arbetsgivaren och tjänsteman kan träffa över- enskommelse om att särskild övertidskompensation ersätts med högre lön och/eller tre eller fem semesterdagar utöver lagstadgad semester. Sådana överenskommelser ska gälla för tjänstemän i chefsställning, tjänsteman som på grund av sin tjänsteställning har rätt att självständigt beordra andra tjänstemän till övertidsarbete eller om en tjänsteman har rätt att självständigt avgöra om han/hon ska arbeta på övertid, eller tjänstemän som har okontrol- lerbar arbetstid och därför har frihet i arbetstidens förläggning.
För tjänsteman som avses i detta moment och som innehar befattning enligt anmärkning nedan kan utöver ovanstående, för beordrat arbete på lördag, söndag, helgdag samt i § 9 mom 4 angivna dagar, lokalt träffas särskild överenskommelse om kompensation i form av ledighet eller kontant ersättning.
Om överenskommelse träffas enligt ovan - se mom 1:3.
Anmärkning till § 6 mom 1:1
Parterna är ense om att undantagen enligt mom 1:1 kan omfatta tjänsteman som innehar befattning som kanslichef, avdelningschef, ombudsman, konsulent, utlandssekreterare, journalister och informatörer m fl jämförbara befattningar. Med okontrollerbar arbetstid menas att det saknas praktiska möjligheter att kontrollera arbetstiden, t ex därför att tjäns- temannen utför arbete utanför arbetsgivarens ordinarie lokaler eller annars på olika plat- ser. Exempel på sådant arbete kan vara kurser, konferenser eller andra sammankomster som ingår i tjänstemannens befattning.
Överenskommelsen ska avse en period om ett semesterår om arbetsgivaren och tjänste- mannen inte kommit överens om annat.
Om en tjänsteman efter överenskommelse enligt detta moment finner att den arbetade tiden väsentligen avviker från de ursprungliga förutsättningarna ska tjänstemannen ta upp detta med arbetsgivaren för omprövning. Sådan överenskommelse ska sägas upp skriftligen med 2 månaders uppsägningstid.
Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren och vederbörande tjänstemannaklubb träffa motsvarande överenskommelser beträffande enskilda tjänstemän.
Mom 1:2 Förberedelse och avslutningsarbeten
Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen överenskommit om att tjänstemannen dagligen ska utföra förberedelse- och avslutningsarbete om lägst 12 minuter och lönen inte har fastställts eller fastställs med hänsyn till detta ska tjänstemannen kompenseras för detta förhållande genom att tjänstemannen får 28 dagars semester.
Om överenskommelse träffas enligt ovan - se mom 1:3.
Mom 1:3 Information till tjänstemannaklubben
Om överenskommelse har träffats enligt mom 1:1 eller 1:2 ska arbetsgivaren underrätta tjänstemannaklubben.
Mom 1:4 Månadslön
Med månadslön avses den fasta kontanta lönen plus eventuella naturaförmåner i form av kost eller bostad.
Om en tjänsteman är avlönad med veckolön, ska månadslönen beräknas som 4,3 × vecko- lönen.
Mom 1:5 Provision m m
Om en tjänsteman förutom med fast lön är avlönad med provision, tantiem, produktions- premie eller liknande får i varje särskilt fall avgöras om och i vilken utsträckning dessa lö- nedelar ska beaktas vid tillämpningen av mom 1:1. Om tjänstemannen till väsentlig del är avlönad med provision, tantiem, produktionspremie eller liknande bör särskild överens- kommelse träffas om rätten till särskild övertidskompensation. Hänsyn ska tas till om andra tjänstemän vid organisationen/företaget i jämförbar tjänsteställning har rätt till särskild övertidskompensation.
Mom 1:6 Skiftersättning
Om en tjänsteman har haft särskild skiftersättning eller ersättning för förskjuten arbetstid föregående år ska vid tillämpningen av mom 1:1 till hans/hennes lön, bestämd enligt ovan, läggas 1/12 av sådana sammanlagda ersättningar under året ifråga.
Mom 1:7 Ändrad tjänsteställning
Om en tjänsteman får väsentligt ändrad tjänsteställning, kan arbetsgivaren och tjänsteman träffa överenskommelse om att särskild övertidskompensation inte längre ska utges utan att semestern i stället ska vara 30 dagar enligt § 4 mom 3:1.
Mom 2 Förutsättningar för särskild övertidskompensation Mom 2:1
Med övertidsarbete som medför rätt till övertidskompensation avses arbete som tjänste- mannen har utfört utöver den för honom/henne gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om
– övertidsarbetet har beordrats på förhand, eller
– där beordrande på förhand inte kunnat ske - övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.
Beträffande deltidsarbete - se moment 4.
Mom 2:2 Ingen övertid
Som övertid räknas inte tid som går åt för att utföra för tjänstemannens befattning nödvän- diga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten.
Mom 2:3 Beräkning av övertid
Vid beräkning av längden av utfört övertidsarbete medräknas endast fulla halvtimmar.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, ska de båda övertidsperioderna sammanräknas.
Mom 2:4 Övertid utanför ordinarie arbetstid
Om en tjänsteman beordras till att utföra övertidsarbete på tid som inte utgör en direkt fort- sättning på den ordinarie arbetstiden, utges övertidskompensation som om övertidsarbete skulle ha utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om övertidsarbetet är åtskilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll.
Mom 2:5 Reskostnader vid övertid
Om tjänstemannen inställer sig till övertidsarbete enligt mom 2:4 och reskostnader uppstår för honom/henne ska arbetsgivaren ersätta dessa.
Detta gäller även för tjänsteman som enligt mom 1 inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete.
Mom 2:6 Övertid vid förkortad arbetstid
Om den ordinarie dagliga arbetstiden under viss del av året (t ex sommaren) är förkortad utan att motsvarande förlängning sker under annan del av året, gäller följande. Beräkning av övertidsarbete, som har utförts under den del av året då den kortare arbetstiden ska till- lämpas, ska ske med utgångspunkt från den längre (under resten av året gällande) dagliga arbetstiden.
Mom 3 Övertidskompensation
Mom 3:1
Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) eller efter överens- kommelse mellan tjänstemannen och arbetsgivaren i form av ledig tid (kompensations- ledighet).
Vid sådan överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen bör, så långt det är möjligt beaktas tjänstemannens önskemål om när kompensationsledigheten ska utläggas.
Mom 3:2 Övertidsersättning
Övertidsersättning per timme utges enligt följande:
a) för övertidsarbete kl. 06-20 helgfria måndagar-fredagar,
månadslönen
94
b) för övertidsarbete på annan tid, månadslönen
72
Beträffande semesterlön - se § 4 mom 4:1, anmärkning 3.
Med månadslön avses i detta moment tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön (för tjänsteman, avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 × veckolönen).
Mom 3:3 Kompensationsledighet
Kompensationsledighet för övertidsarbete, som avses under a), utgår med 1 1/2 timme och för övertidsarbete som avses under b), med 2 timmar för varje övertidstimme.
Mom 4 Ersättning för mertid vid deltidsanställning Mom 4:1
Om deltidsanställd tjänsteman har utfört beordrat arbete (se mom 2:1) utöver den för hans/henens deltidsanställning gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd (mertid), utges kontant ersättning per överskjutande timme med
månadslönen 3,5 × veckoarbetstiden
Beträffande semesterlön - se § 4 mom 4:1, anmärkning 3.
Med månadslön avses här tjänstemannens aktuella kontanta deltidslön per månad.
Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i ge- nomsnitt per månad.
Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas endast fulla halvtimmar.
Om arbetet har utförts såväl före som efter den för deltidsanställningen gällande arbetsti- den, viss dag, ska de båda tidsperioderna sammanräknas.
Mom 4:2 Kompensation för övertidsarbete vid deltidsanställning
Arbete som deltidsanställd åtar sig att utföra utöver det normala dagliga arbetstidsmåttet för heltid på arbetsplatsen utgör övertidsarbete och övertidskompensation utges enligt
mom 1-3.
Vid tillämpningen av divisorerna i mom 3 ska tjänstemannens lön uppräknas till lön mot- svarande full ordinarie arbetstid.
§ 7 RESTIDSERSÄTTNING
Mom 1
Rätt till restidsersättning gäller enligt följande huvudregel och undantag.
Huvudregel
Tjänstemannen har rätt till särskild kompensation för restid enligt mom 2 och 3 vid tjänste- resor som sker utanför tjänstemannens ordinarie arbetstid, såvida inte tjänstemannen och arbetsgivaren enats om att tjänstemannen ska undantas från restidsbestämmelserna.
Undantag
• Arbetsgivaren och en tjänsteman kan träffa överenskommelse om att kompensation för restid ska utgå i annan form, t ex att förekomsten av restid beaktas vid fastställandet av den fasta lönen.
• Tjänsteman som har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfatt- ning, t ex resande försäljare, servicetekniker eller liknande, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen träffat överenskommelse om detta.
Mom 2 Förutsättningar för restidsersättning
Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som går åt för själva resan till bestämmelseorten.
Restid som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för tjäns- temannen räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför tjänstemannens ordinarie arbetstid.
Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar medtas.
Om restid föreligger både före och efter den ordinarie arbetstiden viss dag ska de båda tids- perioderna sammanräknas.
Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna, ska tiden kl 22-08 inte medräknas.
Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte.
Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för trak- tamentsberäkning eller motsvarande vid respektive organisation/företag.
Mom 3 Restidsersättningens storlek Restidsersättning utges per timme med månadslönen
240
utom när resan har företagits under tiden från kl. 18 fredag fram till kl. 06 måndag eller från kl. l8 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl. 06 dag efter helgdag, då ersättningen är
månadslönen 190
Beträffande semesterlön - se § 4 mom 4:1, anmärkning 3. Beträffande begreppet månadslön - se § 5 mom 3:3.
Vid tillämpning av divisorerna ska en deltidsanställd tjänstemans lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
§ 8 LÖN FÖR DEL AV LÖNEPERIOD
Om en tjänsteman börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt:
För varje kalenderdag som anställningen omfattar utges en dagslön. Beträffande begreppet dagslön (och månadslön) - se § 9 mom 2:2.
§ 9 PERMISSION, TJÄNSTLEDIGHET, ANNAN LEDIGHET
Mom 1 Permission
Permission (= kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall, t ex vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom tjänstemans familj eller nära anhörigs frånfälle, kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar. Med nära anhörig av- ses exempelvis make/maka, registrerad partner, sambo, barn, barnbarn, syskon, föräldrar, svärföräldrar, mor- och farföräldrar.
År då nationaldagen (6 juni) infaller på en lördag eller söndag erhåller tjänstemannen i stäl- let annan ledig dag utan löneavdrag. Överenskommelse om förläggningen av ledigheten kan träffas mellan arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten. Saknar arbetsplatsen lokal tjänstemannapart träffar arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommelse om för- läggning av ledigheten. Ledighet som ej uttagits under året förfaller.
Mom 2 Tjänstledighet (heldag) Mom 2:1
Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid organisationen/företaget.
När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet ska han för tjänstemannen ange vilken tidsperiod denna omfattar. Tjänstledighet får inte förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön-
och/eller helgdag som är arbetsfri för den enskilde tjänstemannen. För tjänsteman som har veckovila förlagd till annan dag än söndag ska motsvarande regel tillämpas.
När en tjänsteman enligt Föräldraledighetslagen har rätt till ledighet i samband med barnets födelse ska han/hon i god tid underrätta arbetsgivaren om detta, dock senast 1 månad i för- väg. Tjänstemannen ska även ange hur lång ledigheten ska vara. Detta gäller även för tjäns- teman som enligt nämnda lag tar emot barn som fosterbarn i sitt hem eller vid adoption.
Mom 2:2 Avdrag vid tjänstledighet
När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänstledighet görs avdrag enligt följande:
Om tjänstemannen är tjänstledig
– under en period om högst 5 arbetsdagar ska för varje arbetsdag som är tjänstledig avdrag göras med 1/21 av månadslönen.
– under en period längre än 5 arbetsdagar ska för varje tjänstledighetsdag (även för den en- skilde tjänstemannen arbetsfri vardag samt sön- eller helgdagar) avdrag göras med dagslö- nen.
Dagslön = Den fasta kontanta månadslönen × 12,0
365
Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska må- nadslönen beräknas som 4,3 × veckolönen - se § 5 mom 3:3.)
Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader ska tjänsteman- nens hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperi- oder som organisationen/företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod".
Mom 2:3 Avdrag vid deltid
Om tjänstemannen är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbetstid endast under vissa av veckans arbetsdagar (s k intermittent deltidsarbete) ska tjänstledighetsavdrag göras en- ligt följande.
Månadslönen dividerad med antalet arbetsdagar per vecka × 21
5
Exempel
Tjänstemannens deltid är Avdrag:
förlagd till följande antal Månadslönen arbetsdagar/vecka: dividerad med
4 16,8
3,5 14,7
3 12,6
2,5 10,5
2 8,4
Med "antal arbetsdagar/vecka" avses antalet arbetsdagar per helgfri vecka beräknat i ge- nomsnitt per månad.
Beträffande begreppet månadslön - se § 5 mom 3:2.
Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader ska tjänste- mannens hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna. Om de avräknings- perioder som organisationen/företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod".
Mom 3 Tjänstledighet (del av dag) Mom 3:1
Tjänstledighet (för del av dag utan lön) beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid organisationen/företaget.
Mom 3:2 Avdrag per timme
När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänstledighet för del av dag görs avdrag för varje full halvtimme. Avdrag per timme = 1/175 av månadslönen.
Beträffande begreppet månadslön - se mom 2:2.
Vid tillämpning av divisorn 175 för deltidsanställd tjänsteman ska deltidslönen först upp- räknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
Mom 4 Annan ledighet
Trettondags-, påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsaftnar är arbetsfria dagar.
§ 10 UPPSÄGNING
Mom 1 Uppsägning från tjänstemannens sida Mom 1:1 Formen för uppsägning
För att det inte ska uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller inte, bör tjänste- mannen göra sin uppsägning skriftligen.
Om uppsägningen sker muntligen bör tjänstemannen snarast möjligt skriftligen bekräfta den till arbetsgivaren.
Mom 1:2 Uppsägningstid från tjänstemannens sida
En månads uppsägningstid om inte annat överenskommits.
Mom 2 Uppsägning eller avskedande från arbetsgivarens sida Mom 2:1 Formen för uppsägning (avskedande)
Besked om uppsägning (avskedande) från arbetsgivarens sida ska vara skriftligt och lämnas till tjänstemannen personligen. Om detta på grund av särskilda skäl inte är möjligt får uppsägningen (avskedandet) i stället sändas i rekommenderat brev till tjänstemannen och träder då i kraft 10 dagar efter det att beskedet lämnas till posten för befordran.
Vid semester anses uppsägningen ha trätt i kraft första dagen efter den då semestern upphörde. I besked om uppsägning (avskedande) ska arbetsgivaren ange:
– att om tjänstemannen vill göra gällande att uppsägningen eller avskedandet är ogiltigt, ska han/hon underrätta arbetsgivaren om detta senast två veckor efter det att uppsäg- ningen eller avskedandet skedde,
– om tjänstemannen har företrädesrätt till återanställning eller inte,
– att om företrädesrätt föreligger måste tjänstemannen för att den ska gälla anmäla detta till arbetsgivaren.
På tjänstemannens begäran är arbetsgivaren skyldig att ange orsaken till uppsägningen (avskedandet) och uppgiften ska vara skriftlig om tjänstemannen begär det.
Uppsägning pga arbetsbrist
Om uppsägningen grundar sig på arbetsbrist ska förhandling enligt 11 § (13) MBL ske innan beslut om uppsägning fattas.
De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämp- ning av lag ska fastställandet av turordning ske med avsteg från lagens bestämmelser.
De lokala parterna ska göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att företaget behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkur- renskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.
Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommel- se om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om an- ställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.
De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25-27 § § lagen om anställningsskydd träffa överenskommelse om turordning vid återanställning. De ovan nämnda kriterierna ska gälla.
De lokala parterna ska på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken lik- som att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.
Enas inte de lokala parterna, har förbundsparterna rätt att, om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.
Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs i detta mo- ment tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunder- lag.
Anmärkning
Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av ar- betsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlings- ordningen.
Uppsägning eller avskedande pga personliga skäl
Om uppsägningen eller avskedandet grundar sig på omständighet som hänför sig till tjänstemannen personligen ska arbetsgivaren underrätta tjänstemannen om uppsäg- ningen minst två veckor i förväg, vid avskedande en vecka före.
Är tjänstemannen fackligt organiserad ska särskilt varsel samtidigt lämnas till den loka- la fackliga organisationen (varsel mom 2:4).
Orsaken till underrättelsen om uppsägning eller avskedande får inte enbart grunda sig på omständighet som arbetsgivaren känt till mer än två månader (LAS 7, 8, 9 och 10
§§).
Mom 2:2 Uppsägningstid från arbetsgivarens sida
Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande om inte annat följer av mom 3:1-4.
Arbetsgivaren har en uppsägningstid av
• 1 månad om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är kortare än 2 år,
• 2 månader om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst 2 år men kortare än 4 år,
• 3 månader om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst 4 år men kortare än 6 år,
• 4 månader om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst 6 år men kortare än 8 år,
• 5 månader om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst 8 år men kortare än 10 år, och
• 6 månader om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst 10 år.
Mom 2:3 Förlängd uppsägningstid i vissa fall
Om en tjänsteman har sagts upp på grund av arbetsbrist och vid uppsägningsdagen fyllt 55 år och då har 10 års sammanhängande anställningsår, ska uppsägningstiden förlängas med sex månader. Gäller dock längst fram till tjänstemannen fyller 65 år.
Mom 2:4 Varsel vid uppsägning/avskedande på grund av personliga skäl
Xxxxxx anses ha skett när arbetsgivaren överlämnat varselskrivelse till den lokala tjäns- temannaparten eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren har avsänt skrivelsen i re- kommenderat brev till HTF.
Varsel som arbetsgivaren har gett under tid, då företaget har semesterstopp, anses ha skett dagen efter den då semesterstoppet upphörde.
Mom 2:5 Lön under uppsägningstid
I anslutning till 12 § lagen om anställningsskydd gäller följande för tjänstemän, som inte kan beredas arbete under uppsägningstiden.
För tjänstemän som helt eller delvis avlönas med provision, vilken har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats gäller följande.
För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete ska inkomsten av pro- visionen anses uppgå till 1/365 av provisionsinkomsten under närmast föregående tolv- månadersperiod.
Motsvarande gäller tjänstemän med tantiem, produktionspremie eller liknande.
Om ersättning för jour- eller beredskapstjänstgöring normalt skulle ha utgetts till tjäns- temannen gäller följande. För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas ar- bete ska sådan ersättning anses uppgå till 1/365 av den under närmast föregående tolv- månadersperiod erhållna ersättningen.
Mom 3 Övriga bestämmelser vid uppsägning
Mom 3:1 Överenskommelse om annan uppsägningstid
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan träffa överenskommelse om att annan uppsäg- ningstid ska gälla. Om sådan överenskommelse träffas får emellertid uppsägningstiden från arbetsgivarens sida inte understiga
• Om tjänstemannen vid anställningstillfället är arbetslös och 55 år eller äldre: 2 månader. Efter 3 års anställning gäller dock uppsägningstid enligt tabellen i mom 2:2.
• I övriga fall: den uppsägningstid som anges i tabellen, mom 2:2.
• Om tjänstemannen på grund av särskilda skäl vill lämna sin anställning före uppsäg- ningstidens slut bör arbetsgivaren pröva om detta kan medges.
Mom 3:2 Anställning på prov
Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och tjäns- temannen.
Mom 3:3 Uppnådd pensionsålder
Tjänstemannens anställning upphör utan uppsägning i och med att han/hon uppnår
67 års ålder, såvida inte tjänstemannen och arbetsgivaren överenskommer om annat (§ 1 mom 5).
Arbetsgivaren behöver inte lämna underrättelse enligt 33 § lagen om anställningsskydd.
Mom 3:4 Pensionärer (anställning efter uppnådd pensionsålder)
För tjänstemän som står kvar i tjänst vid företaget efter den ordinarie pensionsålder som gäller för anställningen enligt KTP-planen gäller uppsägningstider enligt 1.2 och 2.2.
Samma gäller om en tjänsteman anställts vid företaget efter det att tjänstemannen har uppnått den ordinarie pensionsåldern som tillämpas där. Har tjänsteman fyllt 67 år gäll- er en månads uppsägningstid för såväl arbetsgivare som tjänsteman.
Mom 3:5 Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstid
Om tjänstemannen lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägningstiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas, dock lägst med ett belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.
Mom 3:6 Tjänstgöringsintyg/betyg
När uppsägning har skett från arbetsgivaren eller tjänstemannens sida har tjänsteman- nen rätt att få tjänstgöringsintyg/betyg, vilket utvisar
– den tid som tjänstemannen har varit anställd, och
– de arbetsuppgifter han/hon har haft att utföra, samt
– om tjänstemannen så begär, vitsord beträffande det sätt på vilket han/hon har utfört sitt arbete.
Arbetsgivaren ska lämna tjänstgöringsintyget/betyget inom en vecka från det att tjäns- temannen har begärt att få ett sådant.
Mom 3:7 Intyg om uttagen semester
När tjänstemannens anställning upphör har han/hon rätt att få intyg som utvisar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna tjänstemannen har tagit ut under inneva- rande semesterår.
Arbetsgivaren ska lämna intyget till tjänstemannen senast inom en vecka från det att han/hon har begärt att få intyget.
Om tjänstemannen har rätt till flera semesterdagar än 25 ska den överskjutande semes- tern i detta sammanhang anses ha uttagits först.
§ 11 PLIKTTJÄNSTGÖRING
Vid fullgörande av plikttjänst utöver första tjänstgöringen utgår följande ersättning till ordinarie tjänsteman.
Mom 1
Tjänsteman som inte är reservbefäl får vid tjänstledighet för fullgörande av repetitions- utbildning som inte direkt ansluter till grundutbildningen för varje kalenderdag en er- sättning med 10 % av dagslönen på årslöner inom 7,5 prisbasbelopp. Dagslönen utgör månadslönen × 12,0 dividerad med 365. På lönedel överstigande 7,5 prisbasbelopp ut- gör ersättningen 25 %. Motsvarande regel ska gälla för civilförsvarspliktig tjänsteman under förutsättning att dagpenning utgår.
Företaget får dock jämka ovannämnda ersättning så att vad tjänstemannen får totalt inte överstiger hans/hennes ordinarie lön. Dock ska kompensationsgraden inte i något fall totalt understiga 90 % av dagslönen.
Mom 2
Vid annan militärtjänstgöring utgår inte någon ersättning.
Mom 3
Ersättning vid ledighet på grund av militärtjänstgöring föranledd av mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap regleras inte genom bestämmelserna ovan.
§ 12 PENSIONER OCH FÖRSÄKRINGAR
Arbetsgivaren är skyldig att i KP Pension & Försäkring (KP) teckna
– pensionsförsäkring enligt KTP-planen
– trygghetsförsäkring vid arbetsskada - TFA
– tjänstegrupplivförsäkring - TGL
– ansluta sig till Tjänstemännens Trygghetsfond
§ 13 GILTIGHETSTID
Detta avtal gäller från och med den 1 april 2007 till och med den 31 mars 2010. För tid efter den 31 mars 2010 gäller avtalet med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.
Stockholm den 12 juni 2007
Arbetsgivarföreningen KFO Tjänstemannaförbundet HTF Hans-Xxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxxxxxxx
FÖRHANDLINGSORDNING
mellan Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) och Handelstjänstemanna- förbundet (HTF) av den 1 juni 1984.
Kooperationens Förhandlingsorganisation och Handelstjänstemannaförbundet har i syf- te att främja en fredlig lösning av tvistefrågor på den för parterna gemensamma delen av arbetsmarknaden träffat följande överenskommelse.
§ 1 AVTALETS GILTIGHET
Mom 1
Avtalet gäller tjänstemän anställda i ideella organisationer, dess distrikt, avdelningar, kommittéer och organisationerna närstående verksamheter (stiftelser, föreningar, aktie- bolag) vilka som medlemmar tillhör KFO.
Mom 2
Ansluts till KFO under avtalets giltighet organisation enligt mom 1 gäller detta avtal för i organisationen anställda tjänstemän från den tidpunkt parterna är överens om.
§ 2 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR
Det förutsätts, att arbetsgivare och tjänstemän genom ömsesidigt hänsynstagande söker i samförstånd ordna sina gemensamma angelägenheter och såvitt möjligt förebygga uppkomsten av tvist.
§ 3 FÖRHANDLINGSORDNING
Påkallas från endera sidan förhandling ska följande ordning gälla:
a) Lokal förhandling
Förhandling mellan arbetsgivaren och tjänstemännens lokala fackliga organisation vid företaget (lokal förhandling). Saknas sådan lokal organisation föres förhand- lingen med den eller de tjänstemän vid företaget som HTF utsett därtill.
Lokal förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för dess påkallande, såframt ej parterna enas om uppskov.
Kan uppgörelse ej ernås vid lokal förhandling, ankommer det på part, som vill full- följa ärendet, att hänskjuta frågan till central förhandling.
b) Central förhandling
Förhandling under medverkan av KFO och HTF (central förhandling).
Framställning om sådan förhandling ska göras hos motparten senast två månader från den dag den lokala förhandlingen avslutats, vid äventyr att vederbörande an- språk eljest är preskriberat.
Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för dess påkallande såframt ej parterna enas om uppskov.
BILAGA 1 34
c) Preskription av anspråk
Om och i den mån det förhållande, vartill rättsanspråk enligt kollektivt eller enskilt avtal hänför sig, varit känt på arbetsgivarsidan eller KFO respektive av tjänstemän- nens lokala fackliga organisation eller enligt § 3 a särskilt utsedda tjänstemän vid företaget eller HTF i fyra månader utan att förhandling begärts enligt bestäm- melserna i denna paragraf, har parten därefter förlorat rätten att påkalla förhandling rörande anspråket.
Oberoende av sådan kännedom om förhållandet är rätten att påkalla förhandling försutten, om och i den mån förhållandet ligger mer än två år tillbaka i tiden.
Protokollsanteckningar
1. Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling ska anses den dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslut- ningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.
2. För att underlätta behandlingen av lokala frågor är det lämpligt, att vardera parten utser en företrädare med uppgift att svara för kontakten med mot- parten; meddelande om företrädares namn bör lämnas motparten utan dröjsmål. Det får ankomma på de lokala parterna att avgöra huruvida ytter- ligare anordningar behöver vidtagas för handläggningen av de lokala frå- gorna.
3. Om arbetsgivare och tjänstemän enas därom, äger även lokal funktionär el- ler förtroendeman utom organisationen/företaget deltaga i lokal förhandling.
4. Vid förhandling mellan arbetsgivare och arbetare, som direkt eller indirekt gäller tjänstemännen eller viss tjänsteman, äger tjänstemännen rätt att vara representerade.
5. Om det förhållande, vartill rättsanspråk hänför sig regleras i lag om anställ- ningsskydd ska i stället för de i § 3 ovan angivna tidsfristerna gälla i nämn- da lag angivna tidsfristerna.
§ 4 GILTIGHETSTID
Detta avtal gäller från och med den 1 april 2007 till och med den 31 mars 2010. Har av- talet inte sagts upp av endera parten senast tre månader före giltighetstidens utgång pro- longeras det för ett år åt gången.
Stockholm den 12 juni 2007
KFO HTF
Hans-Xxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxxxxxxx
FÖRSKJUTEN ARBETSTID
1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för arbete på förskjuten arbetstid.
De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning.
2. Med förskjuten arbetstid avses den del av tjänstemannens ordinarie arbetstidsmått som förläggs utanför det vid tjänstemannens arbetsställe gällande ordinarie dag- arbetstidsschemat.
Förskjuten arbetstid ersätts enligt punkt 4 nedan.
Protokollsanteckning
a) Parterna är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av ar- bete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gäl- lande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbets- givaren likväl genomföra förskjutning av arbetstiden i avvaktan på resultat av de förhandlingar som kan komma att begäras.
b) Om ett system för flexibel arbetstid tillämpas utges inte ersättning för ar- betstid inom det ordinarie dagarbetstidsschemats yttre tidpunkter, dvs inom den så kallade bandbredden.
3. Arbetsgivaren bör, såvitt möjligt, senast 14 dagar i förväg lämna berörd tjänsteman meddelande om förskjutning av arbetstiden. Sådant meddelande bör även innehålla uppgift om beräknad varaktighet av arbetstidens förskjutning.
4. Förskjuten arbetstid ersätts per timme enligt följande:
måndag-fredag | |
- från kl l8 till kl 24 | månadslönen 600 |
- från kl 00 till kl 07 | månadslönen 400 |
lördag-söndag | |
- från lördag kl 07 till söndag kl 24 | månadslönen 300 |
Vid helger gäller dock följande: | |
- från kl 07 Trettondagen, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxx och Alla Helgons dag till kl 00 första vardagen efter respektive helger | månadslönen 300 |
- från kl 18 på skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 07 på pingst-, Nationaldagen, midsommar- och julafton till kl 00 första var- dagen efter respektive helger | månadslönen 150 |
BILAGA 2 36
5. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning, till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.
6. Ersättning för förskjuten arbetstid och övertidsersättning kan ej utges samtidigt.
JOURTID
1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för jourtid. De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning.
2. Med jourtid avses tid då tjänstemannen ej har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete.
3. | Xxxxxxx ersätts per jourtimme med | månadslönen 600 |
Dock gäller följande: | ||
fredag-söndag | ||
- från fredag kl. 18 till lördag kl 07 | månadslönen 400 | |
- från lördag kl. 07 till söndag kl 24 | månadslönen 300 | |
vid helger | ||
- från kl 18 dagen före till kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi Himmel- färdsdag och Alla Helgons dag | månadslönen 400 | |
- från kl 07 Trettondagen, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxx och Alla Helgons dag till kl 00 första vardagen efter respektive helger | månadslönen 300 | |
- från kl 18 på skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 07 på pingst-, Nationaldagen, midsommar- och julafton till kl 00 första var- dagen efter respektive helger | månadslönen 150 |
Jourtidsersättning utges per pass för lägst 8 timmar, i förekommande fall minskat med tid för vilken övertidsersättning utgetts.
4. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.
5. Xxxxxxx ska fördelas så att den ej oskäligt belastar enskild tjänsteman. Schema för jourtid bör upprättas i god tid.
BEREDSKAPSARBETE
1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för beredskapstjänst. De lokala parter- na äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning.
2. Med beredskapstjänst avses tid då tjänsteman ej har arbetsskyldighet men åläggs vara anträffbar för att inom föreskriven tid efter varsel infinna sig på arbetsstället.
3. | Beredskapstjänst ersätts per beredskapstimme med | månadslönen 1400 |
Dock gäller följande: | ||
fredag-söndag | ||
- från fredag kl 18 till lördag kl 07 | månadslönen 1000 | |
- från lördag kl 07 till söndag kl 24 | månadslönen 700 | |
vid helger | ||
- från kl 18 dagen före till kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi Himmel- färdsdag och Alla Helgons dag | månadslönen 1000 | |
- från kl 07 Trettondagen, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxx och Alla Helgons dag till kl 00 första vardagen efter respektive helger | månadslönen 700 | |
- från kl 18 på skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 07 på pingst-, Nationaldagen, mid- sommar- och julafton till kl 00 första vardagen efter respektive helger | månadslönen 350 |
Beredskapsersättning utges per pass för lägst 8 timmar, i förekommande fall minskat med tid för vilken övertidsersättning utgetts.
4. Vid påkallad inställelse i arbete utges övertidsersättning för arbetad tid, dock minst för 2 timmar. Ersättning för resekostnad i anslutning till sådan inställelse utbetalas.
ARBETSTIDSBESTÄMMELSER FÖR TJÄNSTEMÄN
§ 1 Avtalets omfattning
1.1 Tillämpningsområde
Detta avtal gäller tjänstemän som omfattas av avtalet för ideella organisationer mellan KFO och HTF (Ido-avtalet). Dessa tjänstemän undantas från tillämpningen av arbets- tidslagen (SFS 1982:673) i sin helhet.
Parterna är eniga om att detta avtal ligger inom ramen för rådets direktiv 2003/88/EG som syftar till att bereda arbetstagarna säkerhet och hälsa vid arbetstidens förläggning.
Med begreppet tjänstemannaklubb i detta avtal avses den lokala fackliga organisatio- nen.
1.2 Undantag
Bestämmelserna i §§ 2 – 5 gäller ej för tjänstemän som utför arbete under sådana förhål- landen att det inte kan anses som arbetsgivarens skyldighet att vaka över hur arbetet är anordnat eller har förtroendet att själva disponera sin arbetstid.
1.3 Individuellt överenskomna undantag
Tjänstemän, som träffar överenskommelse om att kompensation för övertidsarbete skall ersättas med längre semester och/eller högre lön, kan träffa överenskommelse om att de skall vara undantagna från tillämpningen av 2 – 5 § § i detta avtal (bestämmelser om ordinarie arbetstid, övertid, jourtid samt anteckningar om övertid och jourtid).
Anmärkning
Även för tjänstemän som är undantagna från §§ 2-5 är det av ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att ha en uppgift om den totala arbetstidens omfattning för dessa tjänstemän.
Tjänstemannen bör fortlöpande lämna uppgift om arbetstidens omfattning till arbetsgi- varen. Detta ska ske på sådant sätt som tjänstemannen och arbetsgivaren finner lämp- ligt. Om tjänstemannaklubben så begär ska denna få del av dessa uppgifter.
§ 2 Ordinarie arbetstid
2.1 Längd och begränsningsperiod
Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en begränsningsperiod om fyra veckor. Tillämpas kortare arbetstid ska den lägre veckoarbetstiden användas vid genomsnittsberäkningen.
För tjänstemän i intermittent treskiftarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
För tjänstemän i kontinuerligt treskiftarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
BILAGA 5 40
2.2 Överenskommelse om annan begränsningsperiod Lokal överenskommelse
Skriftlig överenskommelse om en begränsningsperiod om högst tolv månader kan träf- fas mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben. En sådan överenskommelse kan gäl- la för en enskild tjänsteman eller för en grupp av tjänstemän.
Uppsägning av sådan överenskommelse skall göras minst tre månader före giltighetsti- dens utgång.
Anmärkning
De centrala parterna är ense om att det är möjligt att tillämpa olika lång arbetstid un- der olika delar av året.
2.3 Arbetstidens förläggning
Vid arbetstidens förläggning skall hänsyn tas såväl till verksamhetens behov som till tjänstemannens behov och önskemål. Inriktningen skall vara att så långt möjligt beakta tjänstemannens möjligheter att förena arbete med familjeliv och socialt liv i övrigt.
Den enskilde tjänstemannen har rätt att få sina önskemål om arbetstidens längd och för- läggning prövade av arbetsgivaren. Om tjänstemannens önskemål inte kan tillgodoses skall arbetsgivaren på begäran ange skälen för detta. Den enskilde tjänstemannens öns- kemål ska även vägas mot andra tjänstemäns behov och önskemål.
Vid ändring av tjänstemannens arbetstid skall arbetsgivaren informera tjänstemannen minst en månad innan ändringen genomförs.
§ 3 Övertid
3.1 Övertidsarbete
Med övertidsarbete avses arbete som har utförts utöver den ordinarie arbetstiden för tjänstemannen om
– övertidsarbetet har beordrats på förhand, eller
– där beordrande på förhand inte kunnat ske - övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.
Som övertidsarbete räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens arbete.
Vid beräkning av fullgjord övertid tas endast fulla halvtimmar med.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter ordinarie arbetstiden en viss dag, skall de båda övertidsperioderna räknas ihop.
Arbete som utförts utöver den ordinarie arbetstiden för deltidsanställda tjänstemän och som ersätts som mertid enligt Ido-avtalet räknas av från övertidsutrymmet.
3.2 Allmän övertid
När det finns särskilda behov får allmän övertid tas ut med högst 150 timmar per kalen- derår. Vid beräkning av övertid skall ledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid eller jourtid likställas med fullgjord arbetstid.
41 BILAGA 5
3.3 Återföring av övertid
Om övertidsarbete ersätts med kompensationsledighet enligt Ido-avtalet återförs mot- svarande antal timmar till övertidsutrymmet enligt 3.2 ovan (allmän övertid).
Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet, så- vida inte arbetsgivaren och tjänstemannaklubben enats om annat.
Exempel
En tjänsteman utför övertidsarbete, fyra timmar, en vardagskväll. Dessa övertidstimmar räknas av från övertidsutrymmet enligt 3.2. Överenskommelse träffas om att tjänste- mannen skall kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under sex timmar (4 timmar x 1,5 tim = sex timmar kompensationsledighet).
När kompensationsledigheten har tagits ut återförs de fyra övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt 3.2.
Anmärkning
Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan träffa överenskommelse om att över- tid som ersatts med kompensationsledighet ska, för att kunna återföras till över- tidsutrymmet enligt den teknik som beskrivs ovan, utläggas inom viss bestämd tidsperiod, t ex räknat från tidpunkten för övertidsarbetets utförande eller före visst bestämt datum. Överenskommelsen gäller med en ömsesidig uppsägningstid om tre månader.
3.4 Extra övertid
Utöver vad som sagts ovan kan, när det finns synnerliga skäl, extra övertid tas ut under kalenderåret enligt följande:
1) Högst 75 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och den lokala tjäns- temannaparten.
2) Ytterligare högst 75 timmar efter överenskommelse mellan förbundsparterna.
3.5 Nödfall
Om en natur- eller olyckshändelse eller någon annan därmed jämförlig omständlighet, som inte kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller skada på liv, hälsa eller egendom, skall övertid som fullgjorts med anledning därav inte beaktas vid beräkning av övertid enligt 3.2 (allmän övertid) och 3.4 ovan (extra övertid).
§ 4 Jourtid
4.1 Omfattning av jourtid
Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänstemannen står till ar- betsgivarens förfogande på arbetsstället för att utföra arbete när det uppstår behov, får jourtid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid då tjänstemannen utför arbete för arbetsgiva- rens räkning.
BILAGA 5 42
4.2 Lokal överenskommelse om annan begränsningsperiod
Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan träffa en skriftlig överenskommelse om annan begränsningsperiod av jourtid för en viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän.
En överenskommelse enligt föregående stycke gäller tills vidare med tre månaders upp- sägningstid.
§ 5 Anteckning av övertid, mertid och jourtid
Arbetsgivaren skall föra de anteckningar som krävs för beräkning av övertid enligt § 3 och jourtid enligt § 4. På samma sätt ska anteckningar föras avseende mertid för del- tidsanställda. Tjänstemannen, tjänstemannaklubben eller representanter för den centrala arbetstagarparten har rätt att ta del av dessa anteckningar.
§ 6 Sammanlagd arbetstid
Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt per vecka under en begränsningsperiod om högst fyra månader.
I lokal överenskommelse kan bestämmas att beräkningsperioden i stället skall vara an- nan fast period om högst tolv månader.
Beräkningsperioder längre än fyra månader förutsätter att berörda arbetstagare kompen- seras med ledighet eller ges lämpligt skydd.
Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden skall semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.
Anmärkning
I den sammanlagda arbetstiden ingår ordinarie arbetstid, övertid (även nödfallsöver- tid), mertid och jourtid.
§ 7 Nattarbete
Med natt avses tiden kl 22.00 – 06.00. Med nattarbetare avses tjänsteman som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt eller kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid på natten.
Arbetstiden för nattarbetande tjänstemän får under varje period om 24 timmar inte överstiga 8 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om fyra veckor. Vid genom- snittsberäkningen ska räknas av från beräkningsperioden 24 timmar för varje påbörjad period om sju dagar. Avvikelse kan göras i central överenskommelse vilken ska reglera när och hur avvikelse får göras samt på vilket sätt kompensation sker.
Semester och sjukfrånvaro under tid då tjänstemannen annars skulle ha arbetat ska lik- ställas med fullgjord arbetstid.
43 BILAGA 5
Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträng- ning får inte arbeta mer än åtta timmar inom den 24-timmarsperiod när de utför nattar- bete. Avvikelser får göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse får göras endast under förutsättning att tjänstemannen ges motsvarande förlorad vila vid nästkommande ar- betspass början. Denna kompenserande vila utgör betald ledighet.
§ 8 Rast och måltidsuppehåll
8.1 Rast
Med rast menas ett avbrott i den dagliga arbetstiden då tjänstemannen inte är skyldig att stanna kvar på arbetsstället. Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och för- läggning så noga som omständigheterna medger.
Rasterna ska förläggas så att tjänstemannen inte utför arbete mer än högst fem timmar i följd.
Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbets- förhållandena.
Anmärkning
En god arbetsmiljö förutsätter att det, utöver rasterna, är möjligt att ta pauser under arbetsdagen. Med paus menas kortare avbrott från arbetet under arbetstiden. Pausen räknas in i arbetstiden.
8.2 Måltidsuppehåll
Rast får bytas mot måltidsuppehåll på arbetsplatsen om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådant måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.
§ 9 Vila
9.1 Dygnsvila
Tjänstemannen ska ha minst 11 timmars sammanhängande vila per 24-timmarsperiod.
Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att tjänstemannen ges motsva- rande förlorad vila vid nästkommande arbetspass början. Denna kompenserande vila utgör betald ledighet. Dygnsvilans huvuddel ska var förlagd mellan kl 22.00 och 06.00.
Avvikelse får även göras i samband med planerade aktiviteter, som kräver tjänstemans övervakning/Tillsyn utan möjlighet till dygnsvila. En förutsättning är att motsvarande kompensationsledighet läggs ut inom de närmaste följande sju dygnen.
Genom lokal överenskommelse kan avvikelse från ovanstående göras under förutsätt- ning att tjänstemannen kompenseras med ledighet eller ges annat lämpligt skydd.
BILAGA 5 44
Anmärkning
Exempel på sådan aktivitet som anges i tredje stycket ovan är lägerverksamhet då an- svarig tjänsteman inte kan beredas dygnsvila.
Nämnda 24-timmarsperiod kan omfatta kalenderdygn eller någon annan period om 24 timmar. Perioden ska efter fastställande läggs ut efter ett fast system och tillämpas kon- sekvent. Byte av period kan ske vid avbrott såsom vid omläggning av scheman.
9.2 Veckovila
Tjänstemannen ska beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). Ledigheten ska så vitt möjligt förläggas till veckoslut. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande, som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att tjänstemannen ges 36 timmars sammanhängande ledighet innan nästkommande veckovila. Denna kompense- rande vila utgör betald ledighet.
Genom lokal överenskommelse kan avvikelse från ovanstående göras under förutsätt- ning att tjänstemannen kompenseras med ledighet eller ges annat lämpligt skydd.
Tid då tjänstemannen är i beredskapstjänstgöring (på sin fritid förbundit sig att vara an- träffbar för att vid behov utföra arbete) utgör inte dygns- och/eller veckovila.
Perioden om sju dagar beräknas, om inte annat överenskommits lokalt, från måndag kl 07.00.
§ 10 Förhandlingsordning
Ido-avtalets förhandlingsordning gäller även för detta avtal.
§ 11 Uppsägning av överenskommelser
Överenskommelser enligt detta avtal kan sägas upp av parterna i respektive överens- kommelse.
Om endera parten önskar att en lokal överenskommelse respektive rätten att träffa lokal överenskommelse skall bestå, skall parten skyndsamt begära att förhandlingar om detta förs under uppsägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga uppsägningstiden för en lokal överenskommelse för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordning- en hinner slutföras innan överenskommelsen upphör.
§ 12 Giltighetstid
Bestämmelserna i detta avtal om arbetstid har samma giltighetstid som Ido-avtalet.
Om arbetstidsavtalet upphör att gälla upphör även överenskommelser, som slutits med stöd av avtalet, att gälla.
RIKTLINJER FÖR LOKAL LÖNESÄTTNING OCH LÖNEUTVECKLING
Gemensamma utgångspunkter
Lönesättning och löneutveckling sker mot bakgrund av de förhållanden som skapar fö- retagets/ organisationens ekonomiska förutsättningar. Endast därigenom skapas uthålli- ga förutsättningar för en real löneutveckling.
Lönesättningen ska vara individuell och differentierad.
Lönerna ska bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i respektive be- fattning och den enskilde tjänstemannens sätt att uppfylla dessa krav. Lönen bör öka med stigande ansvar och svårighetsgrad och med tjänstemannens prestation. Även marknadskrafterna och de lokala parternas önskan om en viss lönestruktur påverkar lö- neavvägningen.
För att nå målet med en fungerande lönebildning krävs att företaget har en lönepolicy som är tydlig och som bygger på de avtalade reglerna för lönesättning samt väl känd.
Utvecklingssamtal är ett medel för att erhålla en grund för bedömning av utvecklingsin- satser och lönesättning för tjänstemän.
Det är av avgörande betydelse för lönesättningen att en dialog förs mellan chef och be- rörd tjänsteman. Dialogen bör behandla aktuella arbetsuppgifter, arbetssituationen, ut- vecklingsmöjligheter, kompetenskrav, uppnådda resultat i relation till satta mål - allt sett i ett helhetsperspektiv på kort och lång sikt - med koppling till individuell löneut- veckling.
Ökad erfarenhet och ökade kvalifikationer möjliggör att medarbetarna kan utvecklas för allt mer kvalificerade och ansvarskrävande befattningar och arbetsuppgifter. Detta ska ge utslag i den individuella lönesättningen, varvid lönetillägg utges utöver den allmänna potten.
För högre tjänstemän, såväl chefer som specialister är faktorer som ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och in- novationskraft av särskild betydelse vid den individuella lönesättningen.
För arbetsledande tjänstemän beaktas vid löneavvägningen att en tillfredsställande lö- nedifferentiering uppnås i förhållande till underställd personal. Vid lönejämförelserna beaktas även förmåner vid sidan av kontantlönen. Avvägningen av lönerna ska dock också ske från arbets- och meritvärderingsmässiga grunder. Motsvarande gäller löneav- vägning för specialister och övriga tjänstemän med mer kvalificerade arbetsuppgifter.
Vid löneavvägningen beaktas även att kvinnor och män ska ha lika lön för arbete som är lika eller som är att betrakta som likvärdigt.
För äldre tjänstemän gäller samma principer som för yngre.
Tjänstemän som har varit eller är föräldralediga ska inte, på grund av ledigheten, ha en ogynnsam löneutveckling i förhållande till övriga tjänstemän i företaget.
BILAGA 6 46
1. Lönehöjningar fr o m den 1 april 2007, den 1 april 2008 respektive den 1 april 2009
1.1 Beräkning av utrymme för individuella lönehöjningar
Ett allmänt utrymme beräknas som 3,4 procent av summan av de fasta kontanta lönerna för tjänstemän den 31 mars 2007, 3,4 procent den 31 mars 2008 och 3,4 procent den
31 mars 2009.
1.2 Garanterad lönehöjning
Heltidsanställd garanteras vid lönerevisionerna lönehöjning med 400 kronor per månad 1 april 2007, 370 kronor per månad 1 april 2008 och med 370 kronor per månad 1 april 2009. För deltidsanställd ska beloppet omräknas i proportion till vad deltiden utgör i procent av heltid.
För tjänsteman avlönad med såväl fast som rörlig lön gäller att beloppet ska nedräknas i proportion till den fasta lönens förhållande till den totala lönen. Med total lön avses - om företaget och tjänstemannen inte överenskommer om annat - genomsnittet av rörlig och fast lön under 2006, 2007 och 2008.
1.3 Lägsta löner
Lägsta löner under tiden 1 april 2007 – 31 mars 2008 är för arbetstagare som har fyllt 20 år 13 700 kronor per månad.
Lägsta löner under tiden 1 april 2008 – 31 mars 2009 är för arbetstagare som har fyllt 20 år 14 200 kronor per månad.
Lägsta löner under tiden 1 april 2009 – 31 mars 2010 är för arbetstagare som har fyllt 20 år 14 700 kronor per månad.
Angivna löner avser tjänsteman med heltidsanställning och gäller från den 1:a i den månad angiven ålder uppnås.
Med "lön" avses här
– fast kontant lön,
– naturaförmåner i form av kost eller bostad till i källskattetabellen angivet värde,
– vid provision, tantiem och liknande rörliga löneformer: genomsnittsvärdet härav enligt de normer som enligt KTP-avtalet gäller för bestämmande av pensionsmed- förande lön.
De angivna lönebeloppen gäller även för vikarier, som i övrigt enligt punkt 2.2 är un- dantagna från löneavtalets tillämpning.
1.4 Giltighetstid
De nya lönerna gäller till och med den 31 mars 2008, 31 mars 2009 respektive 31 mars 2010.
47 BILAGA 6
2. Omfattning
2.1 Lönerevisionen omfattar tjänsteman som börjat sin anställning vid företaget senast den 31 mars 2007, 31 mars 2008 respektive 31 mars 2009.
2.2 Undantag av vissa kategorier
Detta löneavtal omfattar ej tjänsteman som vid lönerevisionstillfället
– ej har fyllt 18 år,
– är anställd för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong el- ler visst arbete och vars anställning ej har varat fortlöpande under 6 månader,
– är anställd på prov och antingen ej har övergått direkt från tidigare anställning, i vilken han har omfattats av tjänstemannaavtal om allmänna villkor, eller vars an- ställning ej har varat fortlöpande under 6 månader,
– innehar anställning som utgör bisyssla, eller
– kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han har uppnått pensionsåldern eller har anställts vid företaget efter det att han har uppnått 67 års ålder.
Överenskommelse kan träffas om att lönehöjning ska utges till tjänsteman, som enligt ovan är undantagen från löneavtalet. Därvid ska bestämmelserna i detta avtal vara väg- ledande.
Om tjänsteman, som vid lönerevisionstillfället var anställd som vikarie eller på prov och som enligt första stycket inte omfattas av lönerevisionen, under avtalsperioden får en tillsvidareanställning vid företaget ska bestämmelserna i detta avtal vara vägledande vid fastställande av tjänstemannens lön.
Tjänsteman som vid lönerevisionstillfället är tjänstledig för minst tre månader framåt i tiden av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet är undantagen från detta löneavtal om inte överenskommelse träffas om annat. När tjänstemannen återgår i tjänst ska lönen bestämmas efter samma normer som gällt för övriga tjänstemän vid företaget enligt det- ta avtal.
2.3 Tjänsteman som har slutat sin anställning
Om en tjänsteman har slutat sin anställning vid lönerevisionstillfället eller senare och inte har fått lönehöjning enligt punkt 1 ska han till företaget anmäla sitt krav härpå se- nast inom en månad efter det att tjänstemannen vid företaget har underrättats om att lö- nerevisionen är genomförd. Om tjänstemannen försummar detta, medför detta löneavtal inte längre någon rätt för honom till lönehöjning.
2.4 Anställningsavtal med löneklausul
Om företaget och en tjänsteman har träffat avtal om anställning senast den 1 januari 2007, 2008 respektive 2009 och därvid även om viss lön och de vidare uttryckligen har överenskommit att den avtalade lönen ska gälla oberoende av 2007, 2008 respektive 2009 års lönerevision ska tjänstemannen inte omfattas av detta löneavtal.
2.5 Redan genomförd lönerevision
Om företaget i avvaktan på detta löneavtal redan har utgett generella och/eller indivi- duella lönehöjningar ska dessa avräknas mot vad tjänstemannen erhåller vid tillämpning av punkt 1 såvida inte uttrycklig lokal överenskommelse om annat har träffats.
BILAGA 6 48
2.6 Kontraktslön
Löneavtalet tillämpas även för en tjänsteman med kontraktslön, om det inte framgår av omständigheterna att avsikten inte varit sådan då kontraktet upprättades eller förnyades.
3. Tillämpningsregler
3.1 Begreppet företag
I det fall ett företag har sin verksamhet förlagd till olika orter eller om det på samma ort har flera enheter gäller följande vid beräkningen av ramen för lönehöjningar enligt punkt 1.2. Om så har varit klar praxis vid företaget vid tillämpningen av tidigare löneav- tal eller om lokal överenskommelse härom träffas, avses med "företag" företaget som helhet.
3.2 Retroaktiv omräkning
I det fall detta löneavtal tillämpas retroaktivt gäller följande beträffande sjukavdrag m m, tjänstledighetsavdrag och utbetalade övertidsersättningar.
Individuell omräkning av sjukavdrag m m ska ske enligt följande: Sjukavdrag t o m 14:e kalenderdagen ska omräknas retroaktivt.
Retroaktiv omräkning ska ej ske för sjukavdrag fr o m 15:e kalenderdagen annat än i den mån lönehöjningen beaktats vid fastställande av sjukpenningen.
Tjänstledighetsavdrag ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individuellt.
Övertidsersättningar ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske med den genom- snittliga lönehöjningen för tjänstemännen vid företaget, såvida inte lokal överenskom- melse träffas om att omräkningen ska ske individuellt för varje tjänsteman.
3.3 Arbetstidsförändring
Om arbetstidens längd för tjänstemännen vid företaget eller vissa av dessa förändras den vid respektive lönerevisionstillfälle eller senare ska lönerna för berörda tjänstemän änd- ras i proportion till arbetstidsförändringen.
4. Provision
4.1 Garanterat provisionsbelopp till tjänsteman helt avlönad med provision höjs med 400 kronor per månad den 31 mars 2007, 370 kronor per månad den 31 mars 2008, och med 370 kronor per månad den 31 mars 2009. För deltidsanställd nedräknas krontalet i förhållande till arbetstiden.
4.2 För provisions- och tantiemavlönade tjänstemän bör eftersträvas - med beaktande av att det ligger i nämnda löneformers natur att årsförtjänsten för den enskilde tjänste- mannen kan variera - att förtjänstutvecklingen på sikt följer den för övriga tjänstemän.
49 BILAGA 6
5. Vissa pensionsfrågor
5.1 Pensionsmedförande lönehöjningar
Om lönehöjning utges till tjänsteman som anges i punkt 2.3 och som är pensions- berättigad, skall höjningen inte vara pensionsmedförande. Om anställningen har upphört på grund av pensionsfall ska emellertid lönehöjningen vara pensionsmedförande.
5.2 Anmälan om pensionsmedförande lön
Företagen ska till KP Pension & Försäkring såsom pensionsmedförande lön anmäla lö- nehöjning enligt punkt 1 fr o m den 1 april 2007, 1 april 2008 respektive 1 april 2009.
6. Förhandlingsordning
Lokal förhandling
Om part så begär i samband med fastställande av tidsplan inleds förhandlingarna med en genomgång av avtalens innebörd i syfte att undanröja eventuella oklarheter. Fördel- ningen av löneutrymmet sker i lokala förhandlingar. Förutsättning för genomförande av lokala förhandlingar är att HTFs företrädare senast den 31 augusti 2007 respektive den 15 juni efterföljande två avtalsår, anmält att sådan förhandling ska hållas. Vid detta till- fälle ska anges vilka tjänstemän som omfattas av förhandlingen. Lokala förhandlingar ska påbörjas snarast efter anmälan till arbetsgivaren och vara avslutade senast den 15 september 2007 respektive den 15 juli för efterföljande två avtalsår.
Central förhandling
I det fall de lokala parterna inte kan träffa överenskommelse om fördelningen av löneut- rymmet, har berörd lokal part rätt att föra frågan till central förhandling. Central för- handling ska påkallas senast den 1 oktober 2007 respektive den 30 juli för efterföljande två avtalsår.
De lokala parterna kan överenskomma om andra tidsfrister än de ovan angivna.
ÖVERENSKOMMELSE OM RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING
1. Inriktning
För verksamhetsutveckling krävs en kontinuerlig och systematisk kompetensutveckling. Kompetensutveckling utgår från organisationens/företagets verksamhetsidé, mål och arbetsorganisation. Den sker i allt högre grad direkt på arbetsplatsen genom en flexibel arbetsorganisation där teori och praktik blandas.
En fortlöpande utveckling av organisationer och medarbetare skapar förutsättningar för lönsamhet och tryggare anställning.
2. Rätt och ansvar
Alla medarbetare har såväl rätt till som eget ansvar för att kontinuerligt utvecklas i arbe- tet. Kvinnor och män ska ges samma möjlighet till kompetensutveckling.
3. Utforma i samverkan
Utformningen av kompetensutvecklingen är en ledningsuppgift. Samverkan med medarbetarna förutsätts vid kartläggningen av nuvarande och framtida kompetensbe- hov.
Utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar rekommenderas som grund för planering av kompetensutveckling.
Planer för kompetensutveckling utformas och följs upp regelbundet.
4. Stimulera och premiera
Kompetensutveckling måste uppmärksammas, stimuleras och premieras. Vid lönesätt- ningen bör det vara naturligt att koppling sker till måluppfyllelse/resultat och kompe- tens. Varje chef bör hålla utvecklingssamtal som ett medel för att få en grund till be- dömning av utvecklingsinsatser och lönesättning för tjänstemannen.
5. Kostnader
Av arbetsgivaren beordrad kompetensutveckling betraktas som arbete och ska ersättas enligt gällande kollektivavtal.
FLEXTID
Om frågan om införande av flexibel arbetstid skulle aktualiseras på något förbunds- område rekommenderar KFO och HTF att nedanstående riktlinjer tillämpas.
Modell för flexibel arbetstid
08.00 12.00 12.45 16.45
ordinarie arbetstid 8 tim lunchtid 45 min (fastlagd)
07.15 08.45 12.00 12.45 16.00 17.30
Flexibel tid (1,5 tim) Fast tid 6,5 tim Flexibel tid (1,5 tim)
1. Flexibel arbetstid tillämpas till en början på prov under en begränsad period. Ett grundläggande krav är att arbetsuppgifternas art i sista hand måste vara avgörande för huruvida flexibel arbetstid kan tillämpas.
2. Om företaget eller tjänstemannaklubben under provperioden skulle finna att tillämp- ningen av flexibel arbetstid medfört olägenhet av betydelse kan försöksverksamheten på endera partens begäran avvecklas på ett planmässigt sätt eller begränsas.
3. Lunchtidens längd bör vara bestämd, i förevarande exempel 45 minuter. Lunchtiden bör – där förhållandena så medger – vara fastlagd mellan bestämda klockslag. Först se- dan erfarenheter av flexibel arbetstid vunnits bör övervägas om den anställde skall få förlägga lunchtiden efter eget val inom vissa tidsgränser.
4. Den fasta tiden ska alltid innehållas. Ett tidredovisningssystem i vilket ankomst- och avgångstider registreras är en fördel bland annat därför att man i efterhand kan rekon- struera vilken arbetstid som faktiskt fullgjorts och av vilket slag den är (övertid, flexibel tid etc). Den anställde bör ha möjlighet att själv fortlöpande kontrollera plus- respektive minustid med hjälp av tidtabell (lathund).
5. Med övertidsarbete förstås arbete som den anställde beordrats att utföra utöver ordi- narie arbetstidsmått per dag. Denna definition överensstämmer med tjänstemannaavta- lets. Det innebär att den anställde kan beordras till arbete vid sidan av fast tid (dvs på flexibel arbetstid) utan att övertidsersättning utgår.
Exempel
Den anställde arbetar kl 08.45-16.00 (6 tim 30 min med 45 min lunchrast) och be- ordras till övertidsarbete kl 16.00-19.00. Övertidsersättning utgår endast för tid ef- ter kl 17.30, dvs när det dagliga ordinarie arbetstidsmåttet 8 timmar innehållits.
Om arbetet börjat kl 07.15 är ordinarie arbetstidsmått fullgjort kl 16.00 och övertidsersättning utgår för hela övertidsarbetet.
BILAGA 8 52
6. Tillgodohavande i form av plustimmar, som alltså uppkommit genom arbete på flex- ibel arbetstid, får tas ut endast under flexibel arbetstid och således inte inkräkta på den fasta arbetstiden.
7. Antalet plus/minustimmar bör maximeras till ± 5 timmar, i vart fall i ett inledande skede.
Detta tal får aldrig vid någon tidpunkt vare sig över- eller underskridas av den anställde, om inte arbetsledningen undantagsvis medger det.
Exempel
Om en anställd har ett minussaldo på 5 timmar kan han/hon inte börja arbe- tet senare än kl 08.00, för att han/hon under alla förhållanden skall kunna innehålla ordinarie arbetstidsmått. (Jämför punkt 9 nedan.)
8. Vid dagflex gäller att ordinarie arbetstidsmåttet 8 timmar per dag skall fullgöras. Flexibiliteten innebär här endast att den anställde kan förlägga sin ankomsttid inom ra- men för flextiden på morgonen och anpassa sluttiden därefter.
Vid veckoflex ska på motsvarande sätt veckoarbetstidsmåttet innehållas, i detta exempel 40 timmar per helgfri vecka. En balansering av plus- eller minustimmar kan göras mel- lan veckodagar. Nollställning av saldot görs vid veckans slut.
Vid månadsflex skall likaledes arbetstidsmåttet för månaden innehållas. En balansering av plus- eller minustimmar kan göras under månaden. Nollställning av saldot görs vid månadens slut.
I ett rullande system bör avstämning och kontroll av arbetstidsuttaget göras varje månad eller 4-veckorsperiod (avlöningsperiod). Ingen nollställning eftersom saldo om ± 5 tim- mar är tillåtet.
Anmärkning
Uträkning av företagets faktiska årsarbetstid sker med utgångspunkt från den arbetstid som uttas som s k ordinarie arbetstid.
Vid över-/underskridande gäller:
Överskjutande plustimmar bortfaller i princip utan ersättning. (Undantag gäller vid övertidsarbete, se punkt 5.) Om överskottet uppkommit pga omständigheter som den anställde inte kunnat råda över, skall dock möjlighet beredas att ta ut överskjutande plustimmar inom nästföljande beräkningsperiod. Minustimmar vid nollställningstillfäl- let (i ett rullande system minustimmar utöver 5) registreras som frånvaro och skall inar- betas inom nästföljande beräkningsperiod. Fullgörs inte föreskriven inarbetning kan ar- betsgivaren verkställa löneavdrag enligt tjänstemannaavtalets § 9 mom 3:2.
9. Vid frånvaro hel dag pga laga förfall (t ex sjukdom, militärtjänstgöring, havande- skap) eller pga beviljad ledighet skall den anställde tillgodoräknas det antal timmar som motsvarar den ordinarie arbetstiden. Frånvaron skall alltså inte påverka flextidsaldot. Vid frånvaro del av dag beaktar man endast sådana frånvarotimmar som infaller mellan klockslagen för den ordinarie arbetstiden. Det innebär att beviljad ledighet (permission eller annan ledighet) kan förläggas endast till ordinarie arbetstid. Inte heller i detta fall påverkas alltså flextidsaldot.
53 BILAGA 8
Exempel
En anställd beviljas annan ledighet från kl 14.00 en dag. Löneavdrag skall göras för tiden kl 14.00-16.45.
Denna tillämpning leder till att den anställde får tillgodoräkna sig eventuell plustid som uppkommit genom att han/hon arbetat på flexibel tid. Frånvaro del av dag kan emeller- tid också medföra att den anställde får minustid.
Exempel
Om den anställde börjat arbeta kl 07.15 och därefter beviljas ledighet från kl
12.00 och lämnar arbetsplatsen skall han/hon anses ha fullgjort ordinarie arbets- tidsmått mellan kl 08.00 och 16.45 och få tillgodoräkna sitt flextidsaldo tiden mel- lan 07.15 och 08.00. Om den anställde å andra sidan börjat först kl 08.45, uppstår ett minussaldo om 45 minuter.
10. Tillämpning av flexibel arbetstid på helgdagsaftnar och vid deltidsarbete fordrar särskild uppmärksamhet.
Helgdagsaftnar
Företaget kan ha kortare ordinarie arbetstid på helgdagsaftnar o dyl t ex kl 08.00-12.00. För sådana dagar bör övervägas – oavsett vilken typ av flexibel arbetstid som tillämpas vid företaget – huruvida
• dagflex skall gälla för sådana dagar
• flexibel arbetstid inte skall tillämpas utan fast arbetstid skall gälla
• tiden kl 08.00-12.00 skall utläggas som fast tid och den flexibla arbetstiden infalla före och efter nämnda klockslag.
Deltidsarbete
Om en anställd arbetar på deltid utesluter detta inte möjlighet att tillämpa flexibel ar- betstid. Om två anställda delar på en heltidstjänst så att byte görs vid ett visst klockslag under dagen måste emellertid beaktas att den som har första passet kan utnyttja flexibi- liteten endast på morgonen och den som har andra passet endast på eftermiddagen.
11. Vid kollektiv inarbetning, t ex av håldagar, måste en ändring av arbetstidsschemat göras. Den fasta förlängs tiden liksom den ordinarie arbetstiden med den dagliga inar- betningen.
12. För att om möjligt få en uppfattning om effekterna bör en utvärdering göras vid provperiodens slut, t ex genom jämförande statistisk undersökning med likartad grupp anställda som följer ordinarie arbetstid.
CHECKLISTA FÖR DISTANSARBETE
Inledning
I många organisationer, föreningar och företag diskuteras möjligheterna till distansarbete i hemmet. Det finns flera fördelar med distansarbete, både för arbetsgivare och för anställd, men också en viss osäkerhet om hur det ska genomföras och fungera. En förutsättning för att distansarbetet ska lyckas är att det sker frivilligt och att distansarbetet inte är ett mål i sig utan ett medel att uppnå vissa mål. Vilka är fördelarna och nackdelarna, vad är viktigt att tänka på?
Definition
Distansarbete kan definieras på många olika sätt. Denna rekommendation behandlar di- stansarbete som den anställde utför helt eller delvis i hemmet med hjälp av informations- teknik i form av data- och telekommunikation m m. Begränsade arbetsuppgifter som den enskilde arbetstagaren själv kan förlägga utanför arbetsplatsen, omfattas inte av denna re- kommendation.
Analys
För att i möjligaste mån förebygga problem är det viktigt att arbetsgivare och arbetstagare går igenom förutsättningarna för distansarbete och innan noggrant analyserar om arbets- uppgifterna lämpar sig för distansarbete och om den anställde har förutsättningar att klara av att arbeta på distans. Den som ska arbeta på distans bör ha god självdisciplin och vara van att arbeta självständigt och ha god förmåga att planera och driva arbetet framåt. Övriga konsekvenser bl a för de anställda som inte distansarbetar, för- och nackdelar m m bör ock- så analyseras. Detta för att överenskommelsen mellan arbetsgivare och anställd ska bli så tydlig och heltäckande som möjligt. Nedan ges exempel på för- och nackdelar med di- stansarbete.
Lag och avtal
Det finns vissa oklarheter och/eller konsekvenser beträffande tillämpligheten av gällande lagar och avtal på distansarbete.
Här följer en uppräkning av de regler som kan bli aktuella.
Anställningsskydd (turordningskrets och driftsenhet)
När distansarbete sker stadigvarande på heltid, kan distansarbetaren med tillämpningen av Lagen om anställningsskydd komma att utgöra en egen driftsenhet och därmed en egen tur- ordningskrets vid uppsägning p g a arbetsbrist. (Rättsläget är oklart.) Om arbetstagaren till väsentlig del har sitt arbete förlagt till huvudarbetsplatsen, anses inte arbetstagaren utgöra en egen turordningskrets, inte heller om distansarbetaren i huvudsak arbetar på distans men har en fast anknytning till huvudarbetsplatsen. Med fast anknytning menas t ex att den an- ställde arbetar från huvudarbetsplatsen en dag/vecka, eller att distansarbetstagaren har ett eget rum på huvudarbetsplatsen.
Arbetstid
Arbetstidslagen gäller inte hemarbete eller s k okontrollerade arbetstagare. Samma undan- tag finns i arbetstidsreglerna i avtalen IDEELLA ORGANISATIONER. Detta innebär att
55 BILAGA 9
arbetstiden är oreglerad för anställda som arbetar på distans i hemmet, om parterna inte kommer överens om något annat.
Semester och andra ledigheter
Semesterlagen gäller inte fullt ut för arbetstagare som utför arbete i sitt hem eller s k okon- trollerade arbetstagare. Dessa är enligt semesterlagen berättigade till semesterlön istället för semesterledighet. Parterna kan dock avtala om att semesterlagen ska tillämpas på di- stansarbetstagare.
Studieledighetslagen, föräldraledighetslagen m fl gäller fullt ut.
Medbestämmande och information
Medbestämmandelagens förhandlings- och informationsbestämmelser gäller oavsett om arbete utförs på distans eller på en huvudarbetsplats. Att införa eller avskaffa distansarbete som arbetsform är, åtminstone om distansarbete sker i organiserad form, en sådan viktigare förändring av verksamheten som omfattas av arbetsgivarens primära förhandlingsskyldig- het (MBL 11§).
Fackligt arbete
Förtroendemannalagen kan bli svår att tillämpa och det kan behövas en överenskommelse med arbetsgivaren om ledighet och kostnader om distansarbetstagaren erhåller ett fackligt uppdrag. Frågan är om distansarbetsplatsen omfattas av förtroendemannalagens definition av arbetsplats. Detta får bedömas från fall till fall beroende på var distansarbetsplatsen är belägen och vilken omfattning distansarbetet har. (Ersättning för ledighet som krävs för det fackliga arbetet utges endast för fackligt arbete på den egna arbetsplatsen.)
Arbetsmiljö, skatter, säkerhet m m
Arbetsmiljölagen gäller vid distansarbete vilket i praktiken innebär att arbetsgivaren är an- svarig för en godtagbar fysisk och psykosocial arbetsmiljö.
Distansarbetsplatsen
Arbetsgivaren är skyldig att ställa krav på hur distansarbetsplatsen utformas, för att hindra att distansarbetstagaren utsätts för besvär, ohälsa och olycksfall. Distansarbetaren och di- stansarbetsplatsen ska ingå i internkontrollen. Arbetsgivarens och skyddsombuds rätt att besöka distansarbetsplatsen bör regleras i avtal. Arbetstagaren är skyldig att följa givna föreskrifter och använda eventuell skyddsanordning samt iaktta den försiktighet som be- hövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.
Teknisk utrustning
Utrustning som arbetsgivaren äger ska förtecknas hos arbetsgivaren och kvitteras av ar- betstagaren. Om utrustningen inte tillhör arbetsgivaren bör överenskommelse träffas om vem som ska betala t ex drifts-, reparations- och försäkringskostnader.
Sekretess, säkerhet och teknisk support
För att distansarbetet ska fungera behöver arbetstagaren tillgång till snabb och effektiv support, t ex kring tekniska frågor. Vidare behöver parterna komma överens om hantering av material ur sekretess- och säkerhetsaspekter, t ex gällande förvaring och överföring av information. Personuppgifter som ska handläggas på distans ska hanteras på ett säkert sätt. Arbetsgivare och arbetstagare bör reglera vem som får använda den tekniska utrustningen på distansarbetsplatsen.
BILAGA 9 56
Skatter
En del skattekonsekvenser kan uppstå vid distansarbete. Arbetstagaren kan komma att be- skattas för den tekniska utrustningen och eventuell lokalhyra.
Rekommendationer
Som framgår ovan finns många formella och praktiska frågor att klara ut inför övergång till distansarbete. Nedanstående rekommendationer kan vara till hjälp då parterna diskute- rar en eventuell överenskommelse därom.
Analys
Gör en noggrann analys av för- och nackdelar samt övriga konsekvenser med att förlägga arbete på distans innan avtal träffas.
Pröva först
Det kan vara bra att börja på prov för att få erfarenheter. Kom överens om prövoperiodens längd.
Frivilligt
Att arbeta på distans ska vara frivilligt. Arbetstagaren och arbetsgivaren ska kunna avbryta distansarbetet som då återgår till huvudarbetsplatsen. Klara ut hur och när en sådan åter- gång ska ske.
Huvudarbetsplatsen
Om distansarbetet ska ske permanent och i större utsträckning bör de lokala parterna kom- ma överens om att arbetstagaren ska tillhöra sin tidigare driftsenhet eller den driftsenhet som organisatoriskt ligger närmast till hands.
Anställningsvillkor
Kollektivavtalen och däri förtecknade särskilda överenskommelser gäller för distansarbete. Det kan dock finnas vissa behov av anpassningar.
Arbetstider och uppgifter
Innan distansarbetet påbörjas behöver parterna bl a klargöra vad som gäller i fråga om ar- betsuppgifter, arbetstider, arbetsmängd, övertidsersättning, ob, tillgänglighet, arbetsgiva- rens kontroll och andra liknande frågor. När arbetstagaren ska inställa sig på huvudarbets- platsen och vem som ska stå för eventuella resekostnader i samband med detta bör också regleras.
Ledigheter
Kom överens om hur arbetsuppgifterna ska hanteras vid t ex sjukdom och semester.
Kontakter – utveckling
Det ska finnas möjligheter att delta i möten, projekt och liknande hos arbetsgivaren för att bidraga till kompetensutveckling och sociala kontakter. Distansarbetstagaren ska ges sam- ma möjlighet till information och kompetensutveckling som övriga anställda.
Facklig förtroendeman
Om arbetstagare som arbetar på distans väljs till lokal facklig förtroendeman bör arbetsgi- varen och den facklige förtroendemannen överenskomma om omfattning av ledighet som
57 BILAGA 9
krävs för det fackliga uppdraget och om rimliga kostnader för eventuella resor till arbets- platsen m m.
Utrustning
Teknisk och annan utrustning ska hålla god kontorsstandard och vara tillfredsställande ur arbetsmiljösynpunkt. Alla installationer och eventuella reparationer ska utföras av fack- man.
Ägarförhållanden och kostnader
Överenskommelse behöver träffas om vem som äger arbetsutrustningen på distansarbets- platsen, vem som får nyttja den och fördelningen av kostnader för arbetsplats, teknisk ut- rustning, telefon, el, underhåll och eventuella reparationer.
Försäkringar
Ordna de försäkringar som behövs för skador och stöld av utrustningen och för de skador som utrustningen eventuellt orsakar i hemmet.
Säkerhet – tillsyn
Eftersom arbetsgivaren har arbetsmiljöansvar enligt lag måste tillträde till distansarbets- platsen vara möjligt. Arbetsgivaren bör besöka distansarbetsplatsen. Bli överens om hur sekretessfrågorna ska lösas om andra än arbetstagaren har tillträde till distansarbetsplatsen. Det kan även behövas möjlighet till brandsäker förvaring etc.
Skatter
Ta kontakt med Skatteverket innan överenskommelse om distansarbete träffas för att i för- väg få besked om eventuella skattekonsekvenser.
Uppföljning – ändringar
En gemensam uppföljning bör göras fortlöpande så att de förändringar som behövs genom- förs snabbt innan problemen hopar sig.
BILAGA 9 58
Exempel på överenskommelse om distansarbete
Arbetsgivare: ....................................................
Arbetstagare:..................................................... Driftsenhet: .............................................
Anställningsvillkor
Beträffande anställningsvillkoren gäller kollektivavtalet för ideella organisationer samt lo- kala regler. Justeringar i dessa villkor görs i överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, och/eller mellan arbetsgivare och lokal fackklubb enligt reglerna i kollektiv- avtalet ideella organisationer.
Distansarbetstagaren tillhör den driftsenhet på arbetsplatsen som framgår ovan.
Samma ledighetsregler gäller för distansarbete som på arbetsplatsen i övrigt. Vid ledig- het/sjukdom längre än månader ska utrustning återlämnas till arbetsgivaren om inte
annat överenskoms.
Arbetsuppgifter, arbetstid och tillgänglighet m m
• Distansarbetsplatsen (adress etc)
• Distansarbetets omfattning (arbetsuppgifter, arbetstid/dag/vecka/år, projekt el dyl)
• Tillgänglighet (när och hur tjänstemannen ska vara anträffbar m m)
• Närvaro på ”huvudarbetsplatsen” (omfattning, reskostnader m m)
• Ledigheter, sjukdom (rutiner för anmälan m m)
• Information, kompetensutveckling, uppföljning
Distansarbetsplats och utrustning
• Riktlinjer att följa vid distansarbetet (arbetsmiljö, installationer, reparationer)
• Säkerhetsregler (sekretess och förvaring av handlingar)
• Ägarförhållanden (vem äger utrustningen)
• Användningsanvisningar (vem får använda utrustningen m m)
• Kostnader (för arbetsplats, teknisk utrustning, försäkringar, driftskostnader, underhåll)
Uppsägning
Denna överenskommelse gäller med en ömsesidig uppsägningstid om två månader. Om det är uppenbart att överenskommelsen enligt ovan i väsentliga delar inte kan uppfyllas äger var och en av parterna rätt att säga upp den med en veckas varsel. Varefter den anställde omgående återgår till huvudarbetsplatsen.
............................................................... ......................................................................
Ort Datum
............................................................... ......................................................................
Arbetsgivaren Tjänstemannen
AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖFRÅGOR
Parter: KFO och HTF Avtal: Ideella organisationer
§ 1 Gemensamma utgångspunkter
Parterna är överens om att främja utvecklingen av en god arbetsmiljö.
Arbetsmiljöarbetet är därför en viktig och integrerad del av företa- gens/organisationernas verksamhet. En god arbetsmiljö som även omfattar de psykolo- giska och sociala förhållandena i arbetsmiljön ska syfta till låg sjukfrånvaro, bra arbets- förhållanden samt ökad produktivitet, kvalitet och lönsamhet.
Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter är viktiga delar i arbetet. På varje före- tag/organisation ska för arbetstagarna finnas tillgängligt arbetsmiljölagen, arbetsmiljö- förordningen, övriga författningar (anvisningar, föreskrifter eller meddelanden) som har utfärdats med stöd av lagen eller förordningen samt lokala skyddsföreskrifter som rör den aktuella verksamheten.
§ 2 Lokal samverkan om arbetsmiljöarbete
De lokala parternas samverkan är grundläggande för arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöfrå- gorna handläggs i bl a linjeorganisationen av ansvariga chefer och skall inordnas i före- tagets/organisationens ordinarie verksamhet. Det är viktigt att arbetsgivarens och ar- betstagarnas företrädare på olika nivåer har tillräckliga befogenheter och erforderlig kompetens för att fylla sin del av det samlade ansvaret. Lokala överenskommelser bör därför träffas om formen för samverkan, där reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering utgör viktiga delar.
§ 3 Företagshälsovård
Parterna är ense om att en ändamålsenlig företagshälsovård är en betydelsefull resurs för företag och anställda. Företagshälsovården bör utformas med utgångspunkt från oli- ka behov och krav i de enskilda företagen. En genomgång av företa- gens/organisationernas behov av företagshälsovård är av betydelse och bör ske årligen.
§ 4 Utbildning
De lokala parterna bedömer behovet av utbildning och information samt den tidsom- fattning och det innehåll som erfordras för att åstadkomma och vidmakthålla en god ar- betsmiljö i företaget/organisationen.
BILAGA 10 60
§ 5 Förhandlingsordning
Vid tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal samt lokal överenskommelse gäll- er förhandlingsordningen.
Skiljenämnd
Kan tvist inte lösas genom lokal och central förhandling äger part hos motparten senast två (2) månader efter avslutad central förhandling anmäla ärendet med bindande verkan för parterna.
Nämnden skall bestå av två ledamöter från KFO och två ledamöter från HTF. De av parterna utsedda ledamöterna kan, om någon av parterna så begär, gemensamt utse opartisk ordförande för avgörande av det aktuella ärendet.
Parterna bär vardera sina kostnader för nämndens verksamhet. Kostnaden för anlitande av opartisk ordförande delas lika av KFO och HTF.
§ 6 Giltighetstid
Detta avtal gäller tillsvidare fr o m den 1 april 2004 med tre (3) månaders ömsesidig uppsägningstid.
Anmärkning
Om de lokala parterna efter en analys av arbetsmiljöavtalet är ense om att nu gällande regelverk väl uppfyller detta avtal, kan överenskommelse träffas om att ej tillämpa avta- let. Sådan överenskommelse skall omprövas varje år.
Stockholm den 26 maj 2004
KFO HTF
Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxxx 0
Postadress: Box 2292, 10317 Stockholm
Tfn: 00-000 00 00 Fax: 00-000 00 00
E-post: xxxx@xxx.xx Hemsida: xxx.xxx.xx
Besöksadress: Franzéngatan 5
Postadress: Box 30102, 104 25 Stockholm
Tfn: 0000-000 000 Hemsida: xxx.xxx.xx
Avtalsnummer: KFO 0210 -2007, HTF 3098
Datum: 2007-12