för Byggnadsplåtslageri, Plåtbearbetning och Ventilationsarbeten
Utkast - Allmänna Bestämmelser
för Byggnadsplåtslageri, Plåtbearbetning och Ventilationsarbeten
Observera att texter i detta utkast av kollektivavtalet inte är fullt ut korrekturlästa samt att text i bilaga Svensk byggkontroll saknas
Sidnumrering i registret är felaktig
Plåt & Ventföretagen Svenska Byggnadsarbetareförbundet
Innehåll
6
5. Kvalitetssäkring och kompetensutveckling 6
8
2. Ordinarie arbetstidens längd och förläggning 8
5. Arbete förlagt till nattetid eller i treskift 9
10. Tillägg för obekväm arbetstid 10
14. Uttag av kompensationsledighet 12
19. Ledighet för fackligt arbete 14
20. Arbetstidens iakttagande 14
21. Avdrag vid frånvaro när månadslön tillämpas 15
17
2. Fastställande av löneform 17
3. Övergångsregler mellan timlön och månadslön 17
19
2. Överenskommelser och ändring av priser 20
4. Lön vid pågående ackordsarbete 21
5. Mätning av färdigställt arbete 22
6. Ackordsräkning och fördelning av ackord 23
7. Utbetalning av ackordsöverskott 24
9. Förverkande av ackordsöverskott 25
26
4. Avtalets lägsta lön vid tidlön och ackordsarbete 29
§ 6 Ersättning vid sjukdom och särskild frånvaro
32
3. Ersättning till smittbärare 34
§ 7 Traktamente och reseersättning
35
2. Resa mellan bostad och verkstad 36
3. Resa utom ordinarie arbetstid till tillfällig arbetsplats 36
4. Resa under ordinarie arbetstid 37
38
5. Ersättning vid sen löneutbetalning 39
40
2. Semesterlön och semesterersättning timlön 40
3. Semesterlön och semestertillägg för månadsavlönade 40
4. Förläggning av huvudsemester 40
5. Förläggning av semesterdagar utöver huvudsemestern 41
6. Sjukdom under semesterledighet 42
7. Utbetalning av semesterlön 42
8. Obetald semester månadsavlönade 42
§ 10 Försäkringar och övriga avgifter
43
§ 11 Specialbestämmelser, ordnings- och skyddsregler
45
2. Skydds- och arbetsmiljöregler 46
§ 12 Förhandlingsordning vid tvist
48
4. Förhandling enligt 11, 12 och 38 §§ MBL 50
5. Genomförande av förhandling 50
7. Avslutande av förhandling 50
§ 13 Giltighetstid och uppsägningsförfarande
51
Övergångsbestämmelser för ackordsprislistor 51
52
1. Överenskommelse med anledning av lagen om anställningsskydd
53
56
3. In- och utlåning av arbetstagare mellan företag
57
58
60
6. Tillämpningsregler vid anlitande av underentreprenörer (HEA)
64
66
8. Överenskommelse om företagsanpassad medbestämmande (MB-organisation) inom avtalsområdet
68
70
10. Utdrag ur Utvecklingsavtalet § 10
74
75
76
77
Förteckning av överenskommelser mellan parterna som ej intagits i detta tryck
81
82
Detta avtal äger tillämpning för samtliga arbetstagare, anställda i företag som är medlemmar i Plåt & Ventföretagen.
Avtalet gäller inte för skolelever som under pågående skoltermin fullgör yrkes- praktik i plåt- och ventilationsbranschen. Med undantag för villkor enligt § 5 punkt 4 d), ferielön, gäller avtalet inte heller för feriearbetare under eller mellan skolperioder.
2. Omfattning
– Detta avtal omfattar allt förekommande byggnadsplåtslageri och takarbeten inklusive lättbyggnadsteknik med plåt som huvudkomponent, allt med därtill hörande och närliggande arbeten.
– Detta avtal omfattar alla förekommande ventilationsarbeten, kanal och skorstensrensning samt service med allt därtill hörande och närliggande arbeten.
– Detta avtal omfattar all förekommande bearbetning av tunnplåt med tillhörande smides- och svetsmekaniska arbeten samt därtill hörande och närliggande arbeten.
Med iakttagande av avtalets bestämmelser äger arbetsgivaren rätt att leda och för- dela arbetet, att fritt antaga eller avskeda arbetstagare.
Vid tillämpning av denna punkt skall hänsyn tas till att såväl avtal som lag begränsar arbetsgivarens rätt.
a) Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas okränkt.
b) Anser arbetstagarna att avskedande ägt rum under omständigheter, som kan tol- kas såsom angrepp på föreningsrätten, eller att det eljest innebär en orättvisa, skall de, innan andra åtgärder vidtagas, genom sin organisation påkalla undersökning för vinnande av rättelse.
5. Kvalitetssäkring och kompetensutveckling
a) Gemensamma utgångspunkter
Parterna uttalar en vilja att ge förutsättningar till en kompetens- och kvalitetshöjning i branschen genom att aktivt verka för anlitande av seriösa samarbetande företag och underentreprenörer i företagen.
Varje företag skall svara för att rätt kvalitet och kompetens uppnås inom parternas avtalsområde genom:
– att planera och genomföra arbetet rätt från början
– att arbeta in kvalitet i verksamheten bl.a. genom fort- och vidareutbildning i syfte att uppnå individuell behörighet, egenkontroll och erfarenhetsåterföring
– att anlita kollektivavtalsbundna samarbetspartners som t.ex. ”samarbetande företag”, entreprenörer, konsulter och leverantörer som har minst samma kvalitetskrav som företagen i sin verksamhet.
Allt arbete utföres fackmässigt och enligt vederbörligen givna instruktioner. Arbets- givaren äger att under arbetets gång kontrollera utförandet och påkalla rättelse, där sådan erfordras.
Vid bedömningen av om ett arbete inte skett fackmässigt eller om ett avsteg från gi- ven instruktion skett ska det tas i beaktande ifall berörd arbetstagare haft tillräckliga kunskaper, om denne erhållit skriftliga och/eller muntliga instruktioner från arbetsgiva- ren samt om berörd arbetstagare erhållit rätt typ av utrustning.
Vid ackordsarbete ingår rättelse av arbeten som inte utförts fackmässigt i ackordsti- den.
Vid tidlön ersätts tid som åtgår för rättelse av sådant eget arbete som en besikt- ningsman bedömt inte har utförts fackmässigt med avtalets lägsta lön. Nedsättning av lön för rättelse av eget arbete får högst omfatta motsvarande 20 timmar per ob- jekt, dock max 40 timmar per år. Nedsättning av lön får ej ske för lärlingar eller an- ställda som redan går på avtalets lägsta lön.
Beslut om nedsättning av lön ska föregås av förhandling enligt 11 § MBL. För- handling skall påkallas inom 1 månad efter det att arbetsgivaren fått kännedom om besiktningsmannens bedömning och senast inom 1 år efter det att det icke fack- mannamässiga arbetet slutförts.
Då större arbeten utföres skall arbetsgivaren till arbetstagare lämna skriftlig order med nödvändiga instruktioner för arbetets utförande. Avvikelse från instruktionen får ej ske utan arbetsgivarens skriftliga medgivande. Med arbetsgivarens medgivande har beställare rätt att lämna arbetstagaren skriftlig order, vilken lämnas till arbetsgi- varen i samband med tidnotornas avlämnande. När det av beställaren beordrade ar- betet slutförts skall arbetstagaren lämna uppgift till arbetsgivaren om beställt arbete och arbetstid och vid ackord fördelat på ackords- och timtid.
c) Kvalitetssäkring – egenkontroll
I syfte att höja kvalitetsnivån i branschen samt att tillgodose krav från byggherrar, beställare och konsumenter, har företagen inom branschen i ökad utsträckning infört system för kvalitetssäkring innefattande egenkontroll avseende vissa arbetsmoment.
Egenkontrollen ingår i arbetsuppgifterna och innebär att arbetsgivaren tillhanda- håller arbetstagare checklistor, dagbok och rapportblanketter för kontroll av kvali- tetskritiska arbetsmoment. Syftet med dessa handlingar är att de skall fungera som kvalitetsdokument, signerade av vederbörande arbetstagare. Sammantaget blir detta en dokumentation på att arbetena utförs i enlighet med arbetsgivarens instruktioner och föreskrifter.
Arbetstidslagen gäller med nedan angivna tillägg och undantag.
Överenskommelse om avvikelse från detta avtal och/eller avvikelser avseende nattarbete, veckovila och övertidsvolym får träffas mellan företaget och Byggnads region. Om sådan överenskommelse inte träffas, gäller avtalets regler.
2. Ordinarie arbetstidens längd och förläggning
Den ordinarie arbetstiden är 40 timmar per helgfri vecka (exklusive raster). Arbetsgi- varen och den anställde kan träffa överenskommelse om arbetstidens längd och för- läggning. Den ordinarie arbetstiden kan förläggas måndag t.o.m. fredag med början tidigast klockan 05.00 och slut senast 22.00.
Om sådan överenskommelse ej träffas förläggs den ordinarie arbetstiden mellan
06.00 och 17.30 per helgfri vecka (exklusive raster) med 8 timmar per dag.
Besked om ändrad arbetstid bör lämnas av arbetsgivaren senast 14 dagar i för- väg, om ej verksamhetens gång kräver annat.
För tvåskiftsarbete och intermittent treskiftsarbete gäller dock 38 timmar och för kontinuerligt treskiftsarbete 36 timmar per helgfri vecka.
Vid arbete på bygg- eller installationsarbetsplats tillämpas på denna gällande ar- betstider, såvida annan överenskommelse ej träffas.
Såvida inte annat överenskommits med arbetstagaren skall dennes ordinarie ar- betstid vara schemalagd. Arbetstagaren skall få besked om ändringar i sitt arbets- tidsschema minst 30 dagar i förväg. Denna tidsfrist kan dock avkortas vid speciella och opåräknade förhållanden.
Arbetsgivare och anställd kan träffa överenskommelse om beredskapstjänst.
Då fara i dröjsmål föreligger har arbetsgivaren rätt att påfordra beredskaps- tjänst; dock högst en gång under loppet av fem veckor per xxxxxxxxxxxx.Xx ingen annan överenskommelse träffas bör ett beredskapstjänstetillfälle inte vara längre än sju dagar.
Under beredskapstjänst ska arbetstagaren kunna infinna sig på företaget inom loppet av en timme. Underrättelse om beredskapstjänst ska lämnas senast två veckor i förväg. Sådant besked får dock lämnas kortare tid i förväg, om händelse som inte kunnat förutses ger anledning till det.
För arbete under beredskapstjänst betalas övertidsersättning eller ges kompen- sationsledighet på de förutsättningar som anges i detta avtal. För beredskap utöver ordinarie arbetstid utges ersättning per tillfälle med ett belopp enligt överenskom- melse mellan arbetsgivare och anställd.
Parterna åtar sig att följa tillämpningen under avtalsperioden, så att nödvändigt beredskapsarbete kan utföras.
4. Flextid
Med flextid menas att arbetstagaren förfogar över arbetstidens förläggning. Arbets- tagaren och arbetsgivaren kan skriftligen träffa överenskommelseom flextid.
– Flextid får ej förläggas när uppenbara hinder i verksamheten föreligger.
– Samråd skall alltid äga rum inom arbetslaget innan flextid arbetas in eller tas ut.
– Flextid kan förläggas mellan 06.00–09.00 och 15.00–20.00.
– Flextidkonto får uppgå till maximalt minus 16 timmar och plus 60 timmar.
– För företag som är bundna av Plåt- och Ventilationsavtalet genom hängavtal får flextidskontot uppgå till maximalt minus 16 timmar och plus 40 timmar.
– Överenskommelse om andra tidsramar än ovan kan träffas med Byggnads region.
– Flextid utgör inte grund för Ob- eller övertidsersättning.
– Flextid skall noteras på tidnotor.
5. Arbete förlagt till nattetid eller i treskift
Innan arbetsgivaren beslutar att införa eller upphöra med kontinuerligt treskiftsar- bete, eller annan ordinarie arbetstid förlagd till nattetid, skall förhandling hållas med Byggnads region.
6. Raster, måltidsuppehåll
Raster är sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället. Raster inräknas inte i den ordinarie arbetsti- den.
Arbetstagare har rätt till sammanlagt 1 timma och 15 minuters rast per arbetsdag.
Sådana raster inräknas inte i den ordinarie arbetstiden. Förläggning av raster skall överenskommas mellan arbetsgivare och berörda arbetstagare. Tiden ska förläggas till minst två tillfällen såvida omständigheterna inte föranleder annat.
Rasterna skall förläggas så att arbetstagarna inte utför arbete mer än 5 timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.
Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen.
Arbetsgivaren skall ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som be- hövs utöver rasterna.
Vid övertidsarbete i omedelbar anslutning till ordinarie arbetstid, har arbetstaga- ren rätt till 15 minuters måltidsrast innan övertidsarbetets början samt även därefter var 3:e timma utan att löneavdrag görs.
Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Arbetsgivaren skall i så fall på förhand ange arbetspausernas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger. Pauser räknas in i arbetstiden.
Avvikelser från dessa bestämmelser får ske enligt punkt 1.
Alla arbetstagare skall ha ledigt för nattvila. I ledigheten skall ingå tiden mellan klockan 24.00 och klockan 05.00.
Avvikelse från första stycket får göras om arbetet med hänsyn till dess art, all- mänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste fortgå även nattetid eller bedrivas mellan klockan 24.00 och klockan 05.00.
Avvikelser från dessa bestämmelser får ske enligt punkt 1.
8. Dygnsvila
Varje arbetstagare ges minst elva timmars sammanhängande viloperiod per 24- timmarsperiod beräknad från arbetspassets början enligt ordinarie arbetstid, om de lokala parterna inte enas om annat.
Avvikelse från stycket ovan får tillfälligtvis ske, om särskilda skäl så föranleder. Vid sådan avvikelse skall arbetstagaren ges kompenserande viloperiod i anslutning därtill eller om det av objektiva skäl inte har varit görligt, skall arbetstagaren ges motsva- rande förlängda viloperiod inom sju kalenderdagar.
Arbetstagarna skall ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje pe- riod om 7 dagar (veckovila). Till veckovilan räknas inte beredskapstid då arbetstaga- ren får uppehålla sig utanför arbetsstället men skall stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbetet när behov uppkommer.
Xxxxxxxxxx skall i möjligaste mån förläggas till veckoslut.
Undantag från första stycket får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något sär- skilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren.
Beträffande övriga avvikelser från dessa bestämmelser gäller regler enligt punkt 1.
10. Tillägg för obekväm arbetstid
Arbete som utförs mellan 06:30 och 17:00 är inte obekväm arbetstid enligt detta av- tal.
För arbete som utförs utanför denna tidsram ersätts arbetet med Ob-ersättning utöver utgående lön enligt nedanstående tabell. Ersättningen kan endera utgå som Ob-tillägg eller som kompensationsledighet.
För arbete som ger rätt till övertidsersättning, utbetalas ingen Ob-ersättning. Ar- betet ersätts istället enligt punkt 13.
För fastställande av utgående lön per timme för månadsavlönade divideras månads- lönen med 168 (månadslön/168).
Tidsram | Ob-tillägg | Kompensationsledighet |
Helgfri vardag mellan kl. 17.00– 22.00 | 30 % av utgående lön per arbetad Ob-timme | Ledighet med bibehållen lön 18 minuter per arbetad Ob- timme. |
Helgfri vardag mellan kl. 22.00– 06.30 | 50 % av utgående lön per arbetad Ob-timme | Ledighet med bibehållen lön 30 minuter per arbetad Ob- timme. |
Lördagar och helgdagar | 100 % av utgående lön per arbetad Ob- timme | Ledighet med bibehållen lön 1 timma per arbetad Ob- timme. |
Vid införande av eller upphörande med tidsbestämt skiftarbete skall arbetstagaren såvitt möjligt ges besked om detta minst 5 dagar i förväg.
Vid löneformerna timlön och ackord utges ett skiftformstillägg med:
– 6,1 % av utgående lön per arbetad skifttimme vid tvåskift och intermittent treskift,
– 12,8 % av utgående lön per arbetad skifttimme vid kontinuerligt treskift, såvida överenskommelse om kompensationsledighet ej träffas.
Därutöver utges ersättning enligt punkt 10 eller 13 oberoende av löneform. För ar- betstagare med regelbundet skiftarbete eller med ordinarie arbetstid regelbundet förlagd till obekväm arbetstid, kan utgående skifttillägg omvandlas till fast månatligt tillägg.
Med övertidsarbete avses arbete som den heltidsanställde arbetstagaren utför utö- ver det för honom gällande ordinarie arbetstidsmåttet enligt arbetstidsschemat, om
– övertidsarbetet har påkallats/överenskommits på förhand eller
– där detta ej kunnat ske, övertidsarbetet har godkänts i efterhand och arbetstagaren överskridit den enligt punkt 2 överenskomna genomsnittliga arbetstiden.
Då arbetsgivaren så anser erforderligt bör arbetstagaren, såvida han/hon icke är där- till förhindrad, arbeta övertid i den utsträckning som denna paragraf medger. Innan sådant övertidsarbete utförs eftersträvas överenskommelse mellan arbetsledning och berörd arbetstagare.
Övertidsarbete får inte vägras i följande fall:
– Vid risk för skada på person eller egendom.
– När det är fråga om kortvarigt reparations- eller underhållsarbete i lokaler och arbetsställen, då övertidsarbete är angeläget på grund av tekniska förutsättningar, eller lokalerna är i bruk under ordinarie arbetstid.
Vid övertidsarbete beräknas ersättningen per påbörjad halvtimme, även om över- tidsarbetet pågått kortare tid än en halvtimme.
a) Övertidsuttag
Övertid kan tas ut med högst 48 timmar under en tid av 4 veckor eller 50 timmar un- der 1 månad, dock högst med 200 timmar under samma kalenderår (allmän övertid).
Övertid utöver allmän övertid får uttagas efter lokal överenskommelse med Byggnads region.
När övertidsarbete ersätts med ledig tid, kompensationsledighet, enligt punkt 13, skall den tid som motsvarar faktiskt utfört övertidsarbete återföras till det tillgängliga övertidsutrymmet.
För övertidsarbete som förläggs på tidpunkter enligt nedan utges ersättning som övertidsersättning eller som kompensationsledighet. För arbetstagare med månads- lön fastställs timlönen enligt följande: månadslönen/168.
Övertidsarbete på arbetstagarens arbetsfria dagar enligt punkt 16 a) jämställs med övertidsarbete enligt Xxxxxx som utförs på annan tid, nedan.
Tidpunkt | Övertidsersätt- ning per arbetad timme | Om kompensationsledighet utges i stället för övertidser- sättning |
Övertidsarbete som utförs helgfri vardag mellan kl. 06.30– 20.00 | Utgående timlön × 1,5 | Ledighet med bibehållen lön 1 timma och 30 minuter per arbe- tad övertidstimme. |
Övertidsarbete som utförs på annan tid | Utgående timlön × 2 | Ledighet med bibehållen lön 2 timmar per arbetad över- tidstimme. |
14. Uttag av kompensationsledighet
Om arbetstagaren så önskar och arbetsgivaren bedömer det som möjligt med hän- syn till verksamheten vid företaget, kan överenskommelse träffas om kompensat- ionsledighet i stället för ersättning för arbete på övertid och/ eller obekväm arbets- tid.
Ledigheten utlägges efter samråd med arbetstagaren. Därvid bör arbetstagarens önskemål beträffande utläggning beaktas så långt det är möjligt.
Kompensationsledighet omfattande högst 1 dag får tas ut efter en varseltid av 5 arbetsdagar. Föreligger allvarliga produktionsmässiga skäl kan arbetsgivaren upp- skjuta uttaget av sådan ledighet.
Om företaget och arbetstagarna inte enas om annat får högst 40 timmar över- tidsarbete per år ersättas med kompensationsledighet.
15. Inarbetande av tid
Inarbetande av tid får ske efter överenskommelse. Inarbetandet skall ske innan le- digheten tas ut såvida annan överenskommelse ej träffas. Sådan inarbetad tid ger rätt till lön för fridagar och helgdagar.
a) Arbetsfria dagar
Nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskafton, annandag påsk, första maj, Kristihimmelsfärdsdag, pingstafton, pingstdagen, Sveriges nationaldag, midsommar- afton, julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton är arbetsfria dagar.
Lön för arbetsfri dag utges med bibehållen lön; undantaget om dagen infaller under sjuklöneperiod, då ersättning beräknas enligt § 6 punkt 1 b).
c) Helglön för månadsavlönade
d) Helglön för timavlönade
Helglön utges under förutsättning att arbetstagaren arbetat hela arbetsdagen närm- ast före och efter den arbetsfria dagen.
Med arbetad tid jämställs:
– Skriftligt beviljad semester.
– Beviljad ledighet som inte överstiger 15 arbetsdagar.
– De första 14 dagarna av sjukperiod.
– Ledighet enligt föräldraledighetslagen.
Lön för arbetsfria dagar utgår dock inte för helgdag som arbetstagare fått eller kun- nat få ersättning från Försäkringskassan, Centrala Studiestödsnämnden eller motsva- rande.
e) Helglön vid tillfällig anställning
Se kvalifikationstid för helglön enligt bilaga 1, punkt 4 d)
a) Intjänande av arbetstidsförkortning
Lön för arbetstidsförkortning utges med bibehållen lön.
Varje arbetstagare erhåller 40 timmars arbetstidsförkortning per period 1 april–31 mars. Arbetstidsförkortningen intjänas jämnt fördelat under perioden. Arbetstidsför- kortning intjänas inte under frånvaro som inte berättigar till ersättning från arbets- givaren. Exempel på sådan frånvaro är föräldraledighet eller semesterlönegrundande frånvaro utöver lagstadgad sjuklöneperiod.
För arbetstagare som inte arbetar hela perioden, dvs. som börjar eller slutar sin anställning under perioden, eller har sådan frånvaro som avses i st. 2, beräknas ar- betstidsförkortningen med 1/365 × 40 timmar för varje övrig anställningsdag. Brutna timmar avrundas till närmast högre timtal. Tar arbetstagare ut mer arbetstidsförkort- ning under en period än vad som intjänats ska återbetalning ske genom avdrag på majlönen påföljande år.
Vid annan sysselsättningsgrad än heltid utgår ledighet i proportion till heltidsan- ställning.
Ledigheten förläggs under uttagsåret efter överenskommelse mellan arbetstagare och arbetsgivare. Verksamhetens krav ska i största möjliga mån beaktas. Arbetsgiva- ren ska dock, så långt det är möjligt, beakta arbetstagarens önskemål om förlägg- ningen av ledigheten.
b) Reglering av arbetstidsförkortning
Intjänad men ej uttagen arbetstidsförkortning faller till betalning vid semesterårets utgång. Vid avslutad anställning utfaller intjänad men ej uttagen arbetstidsförkort- ning till betalning i samband med slutlön.
Om en arbetstagare avslutar sin anställning på egen begäran, och har tagit ut mer arbetstidsförkortning än som intjänats, avräknas uttagen men ej intjänad ar- betstidsförkortning på slutlön.
c) Nyanställdas rätt till arbetstidsförkortning
En förutsättning för att ha rätt till arbetstidsförkortning är att anställningen är tills vi- dare, eller varat mer än 3 månader. Om anställningen avslutas inom 3 månader efter anställningsdagen utgår ingen arbetstidsförkortning.
Med permission förstås kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag. Permission kan beviljas i följande fall:
1. Eget bröllop,
2. Egen 50-årsdag,
3. Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom ellerolycksfall,
4. Vid kallelse till företagshälsovårdens hälsokontroller,
5. Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss från företagsläkare,
6. Nära anhörigs frånfälle,
7. Nära anhörigs begravning,
8. Vård av nära anhörig, boende på den anställdes bostadsort, vid akut sjukdomsfall.
Som nära anhörig enligt 6–8 räknas make/maka, samboende, barn, syskon, barn- barn, föräldrar, svärföräldrar samt mor- och farföräldrar. Som nära anhörig gällande punkt 6 och 7 räknas även make/makas eller sammanboendes barn som under nå- gon tid bott i det gemensamma hushållet.
Med samboende avses den som sammanlever med annan under äktenskapslik- nande förhållanden.
Vid nära anhörigs begravning enligt 7 kan permission också omfatta nödvändiga resdagar, dock högst 2.
Anhållan om permission skall göras i så god tid som möjligt. Orsaken till permiss- ionen skall på förhand, eller om så inte kan ske, i efterhand styrkas om arbetsgivaren så begär.
Resor och sjukvårdskostnader som föranleds av olycksfall i arbetet bekostas av arbetsgivaren i den mån ersättning från AFA ej utges.
Permissionslön betalas inte om ersättning för motsvarande tid utgått från Försäkringskassan eller TFA (Trygghetsförsäkring arbetsskada). Arbetstagaren
har dock rätt till mellanskillnaden i de fall ersättningen från Försäkringskassan under-
stiger den permissionslön arbetstagaren är berättigad till.
19. Ledighet för fackligt arbete
Arbetstagare äger att, efter förut träffad överenskommelse med arbetsgivaren, er- hålla ledighet för fullgörande av arbete i av avtalet berörda organisationers tjänst. Det åligger dock arbetstagaren att vid sådant fall anmäla då ledigheten skall börja och sluta.
20. Arbetstidens iakttagande
Arbetstiden skall, med iakttagande av här ovan angivna bestämmelser, börja och sluta på fastställda tider och får ej inskränkas genom tidens användande till annat än utförande av åtaget arbete.
21. Avdrag vid frånvaro när månadslön tillämpas
Vid frånvaro som enligt lag eller avtal inte ger rätt till lön görs avdrag enligt följande:
Frånvaro | Beräkning av löneavdrag | |
Del av dag | Månadslönen × 12 52 × veckoarbetstiden | Per frånvarotimme |
Högst fem arbetsdagar | (1/21) × månadslönen | Per frånvarodag |
Mer än fem arbetsdagar, men mindre än en kalen- dermånad | Månadslönen × 12 365 | Per frånvarodag * |
Hel kalendermånad | hela månadslönen | Per kalendermånad |
*Avdrag ska även göras avseende arbetsfria vardagar samt söndagar och helgdagar. Vid frånvaro med tillfällig föräldrapenning görs avdrag enligt tabellen ovan.
Vid sjukfrånvaro regleras avdrag enligt § 6 punkt 1.b) och d). (skall denna text vara kvar?)
a) Vid arbeten, som utförs inom bergrum, eller avdelningar av bergrum där bergar- bete eller kontrollskrotning och bergförstärkningsarbete pågår, är den ordinarie ar- betstiden 7,2 timmar under var och en av veckans 5 första dagar. Överenskommelse om annan indelning av arbetstiden (genomsnittligt 36 timmar per vecka) får dock träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Reglerna om arbete inom bergrum tillämpas för varje utrymme för sig under för- utsättning att utrymmena är avgränsade från varandra med exempelvis skärmvägg eller port.
b) Vid arbete som avses ovan, vid löneformen timlön eller ackord, skall ordinarie lön ökas med 13 %.
För arbetstagare som endast under del av dag deltar i arbete i bergrum, gäller den för vederbörande arbetstagare ovan jord tillämpade ordinarie arbetstiden. Sådan arbetstagare äger för varje i bergrum fullgjord arbetstimme uppbära den ersättning som nämnts i föregående stycke.
c) Bestämmelserna i punkterna a) och b) gäller ej för arbeten som utförs sedan berg- arbete avslutats eller kontrollskrotning och bergförstärkningsarbete i tidigare färdig- ställda och i bruk tagna bergrum avslutats.
d) Med uttrycket ”i bergrum” avses den del av en arbetsplats, som ligger innanför berginslagen till ingångar samt under bergytan vid sänken och hiss-, ventilations- och tubschakt.
e) Med uttrycket ”bergarbete” avses:
– borrning, laddning, sprängning och salvskrotning,
– upplastning och uttransport av bergmassor,
– skyddsskrotning samt
– bergförstärkningsarbeten.
Som bergarbete räknas inte bortsprängning av enstaka gadd eller mindre bergparti och därmed sammanhängande arbeten i tidigare färdigställda bergrum.
f) För transport av material till och från arbetsplats inom bergrum med bil, traktor el- ler liknande fordon tillämpas den ovan jord gällande arbetstiden.
g) Om verkstadsplats är placerad utanför bergrummet, gäller bestämmelserna i punkterna a), b) och c) även för den arbetstid som förekommer vid verkstadsplatsen.
h) Ovan angivna bestämmelser gäller även för lärlingar.
i) Tillägg för övertid beräknas på den i avtalet fastställda lägsta lönen.
Med utgående lön enligt detta avtal menas bruttolön exklusive sociala avgifter och tillägg enligt lag och avtal.
Tillämpliga ersättningar utöver utgående lön utgörs av exempelvis semesterersätt- ning, arbetstidsförkortning, helglön, Ob-ersättning, traktamente med flera ersättningar enligt Plåt- och Ventilationsavtalet i tillämpliga delar.
Överenskommelser om löner och löneformer skall vara skriftliga. Parterna, det vill säga arbetstagare och arbetsgivare, är fria att träffa överenskommelse om ackords- lön eller tidlön.
Ny överenskommen löneform träder i kraft i samband med att nytt arbete/objekt påbörjas. Överenskommen löneform för visst pågående arbete/ objekt skall ovillkor- ligen bibehållas tills arbetet/objektet slutförts såvidainte annan överenskommelse därom träffas. Om part upptar diskussion omlöneform och överenskommelse ej träf- fas är löneformen rakt ackord.
Löneformerna är ackordslön eller tidlön.
Ackord
– Rakt ackord.
– Timlön.
– Månadslön.
Tidlön är fast lön. Tidlön kan dock kompletteras med en mindre rörlig lönedel om maximalt 5 % utan att därmed betraktas som ackordslön.
Vid klart avgränsad verksamhet såsom byggnadsplåtslageri, ventilationsarbeten eller plåtbearbetning kan olika löneformer förekomma för respektive verksamhet.
3. Övergångsregler mellan timlön och månadslön
Vid övergång från timlön till månadslön eller motsatsvis används multiplika- torn/dividenden 174. I talet 174 ingår lön för fridagar och helgdagar.
Vid övergång från ackordslön till tidlön skall det statistiska genomsnittet beaktas.
Rakt ackord
Rakt ackord utges enligt reglerna i § 4.
Individuellt tillägg
Individuellt tillägg kan utges utöver ackordet i enlighet med principerna ipunkt 5.
1. Lägsta ackordsförtjänst är kollektivavtalets lägsta lön.
2. Företagsvis förhöjd lägsta lön kan överenskommas med berörda arbetstagare.
Tidlön utges per arbetad timma eller per arbetad månad.
Andra värderingsgrunder för individuell lön kan vara:
– effektivitet
– kvalitet i arbetet
– problemlösning
– samarbetsförmåga
– mångsidighet.
Företagets sätt att använda och inbördes rangordna sina värderingsgrunderutgör en viktig del av företagets lönepolicy. Denna skall vara känd, tydlig och väl förankrad, och upplevas som skälig.
Vid utläggning av individuell lönehöjning skall alla arbetstagare, även lärlingar, omfattas vid bedömningen. Arbetstagare som inte erhåller någon individuell löne- höjning eller enbart en begränsad sådan eller upplever sigha en omotiverad lö- neskillnad inom företaget, har rätt att begära en särskild genomgång av behovet av kompetenshöjande insatser eller liknande samt arbetsuppgifternas innehåll.
6. Resultatbonus
Företaget kan efter samråd med arbetstagarna införa resultatbonus. Resultatbonus utges utöver de enligt punkt 4 eller 5 angivna löneformerna.
a) Tidnotor
b) Ackordsprislistor
Ackordsprislistor har fastställda grundpriser som årligen uppräknas enligt avtalsjuste- ringar. Den procentuella avtalshöjningen läggs till de tidigare och utgör tillsammans en multiplikator på grundpriset. För Byggplåt gäller grundpriser i 2004 års prislista.
För ventilation gäller grundpriser i 2010 års prislista. Ackordsprislistor höjs enligt följande tabell:
Ny multiplikator på ackordspris- listor | ||
Revisionsdatum | Byggplåt 04 + | Ventilation 10 + |
2023-05-01 | 63,22 % | 40,15 % |
2024-05-01 | 69,56 % | 45,59 % |
För ackordsprislistorna gäller övergångsbestämmelser enligt § 13.
c) Arbete enligt ackordsprislista
Då arbetsgivare och arbetstagare gemensamt utför ackordsarbete, skall arbetsgi- varen veckovis lämna specificerad uppgift till arbetslaget om antalet ackords- och timtidstimmar han deltagit i arbetet ifråga.
Om arbetstiden för ett ackordsobjekt inte uppgår till mer än 16 arbetstimmar, kan sådant arbete utföras mot tidlön om arbetstagaren så önskar.
– Vid löneformen ackord skall allt arbete, där pris finns utsatt i centralt fastställd ackordsprislista, utföras på ackord, och ackordsprislistan tillämpas. Varje ackordsarbete utgör en enhet för sig. Samtliga ackordsarbeten skall mätas av Byggnads. Detta kan ske endera som förhandsmätning enligt punkt 3, eller efter att arbetet är färdigställt enligt punkt 5.
– Överenskommelse om företagsvis ackordsprislista kan träffas i lokal förhandling. Vid löneformen ackord skall allt arbete, där pris finns utsatt i fastställd ackordsprislistan, utföras på ackord, och ackordsprislistan tillämpas. Varje ackordsarbete utgör en enhet för sig. Samtliga ackordsarbeten skall mätas.
d) Väntetidsersättning och särskilda betalningsregler
Måste arbetstagare, utan eget vållande, vänta på material eller uppstår hinder i arbe- tet, ersätts därigenom uppkommen väntetid enligt punkt 4. a) under förutsättning att annat arbete ej erhållits.
Xxxxxxx arbetstagaren i arbetet därför att arbetsgivaren inte lämnat order eller in- struktioner enligt § 1 punkt 5. b) erhåller arbetstagaren ersättning för väntetid enligt punkt 4. a).
För tid som åtgår för ackordslaget vid iordningställande och flyttning avbänkplats enligt § 11 punkt 1. b), tillföres ackordssumman lön enligt punkt 4. a) per arbetad timme.
2. Överenskommelser och ändring av priser
a) Överenskommet ackordspris
Xxxxx arbete ej prissatt i ackordsprislistan, eller är arbetet av sådan beskaffenhet, att prislistan ej kan tillämpas, skall arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om ett för det aktuella arbetet lämpligt ackordspris. Överenskommelsen skall träffas in- nan arbetets påbörjats samt vara skriftlig.
b) Sänkning av ackordspris
Om arbeten, som är prissatta i ackordsprislistan, med hjälp av nya anordningar, ma- skiner, verktyg eller dylikt, kan utföras på ett snabbare, eventuellt även enklare sätt, kan ackordsprisen sänkas.
Begäran om sänkt ackordspris för arbeten som ovan avses, görs till den lokala fackliga organisationen. Kan överenskommelse om pris ej träffas,kan ärendet hän- skjutas till förhandling enligt § 12.
Träffad uppgörelse rapporteras till de centrala parterna.
c) Arbetets utförande mot tidlön
Kan på sätt som sägs enligt punkt a) överenskommelse om ackordspris ej träffas skall ifrågavarande arbete utföras mot tidlön enligt § 3 punkt 5. Tidlönen samt timmarna påförs ackordssumman respektive fördelningstiden innan ackordsfördelning.
d) Uppgörelse genom organisationerna
Har endera parten förhindrat uppgörelse om ackordspris kan motparten hänvända sig till sin organisation, som har skyldighet att ingripa för att få överenskommelse till stånd. Vägrar part ändå att träffa överenskommelse, skall det pris gälla, varom de centrala parterna kan enas.
(äger ej tillämpning vid plåtbearbetning)
a) Upprättande av förhandsmätning
Före arbetets påbörjan kan arbetsgivaren eller ackordslaget begära förhandsmätning av arbetet.
Förhandsmätning genomförs innan arbetet påbörjats, med av Byggnads gjord förhandsmätning utifrån befintliga ritningar och andra handlingar.
En förutsättning för att förhandsmätning skall genomföras är att ackordsräkning och fördelning av ackord tillämpas på arbetet enligt punkt 6.
b) Tillkommande eller avgående arbete
Efter arbetets färdigställande kan endera parten begära justering av den i förhand fastställda ackordssumman, om det föreligger tillkommande eller avgående arbeten. Sådan avvikelse anses inte föreligga ifall skillnaden understiger 0,5 % av den slutliga ackordssumman.
c) Brist i kalkylen eller annat arbetsutförande
d) Slutsumma och översändande av uppgifter
Efter avslutat ackordsarbete fastställer arbetsgivaren och ackordslaget den slutliga ackordssumman, samt ackords- och timtidsuppgifter för samtliga som deltagit i ack- ordet och översänder uppgifterna till Byggnads för fördelning.
Översändandet av uppgifterna skall ske inom 10 arbetsdagar efter dag för avslu- tad tidskrivning.
För ackordsräkning överstigande 500 timmars fördelningstid gäller dock 15 ar- betsdagar.
Om angivna tidsfrister överskrids med mer än 5 arbetsdagar har arbetstagaren rätt att erhålla förskott på förväntat överskott enligt överenskommelse mellan berörda ar- betsgivare och arbetstagare.
4. Lön vid pågående ackordsarbete
a) Lön under pågående ackordsarbete
Arbetstagaren har rätt att, per arbetad timme, erhålla överenskommen tidlön med en utbetalningsnivå som lägst motsvarar avtalets lägsta lön enligt § 5. Denna ut- betalningsnivå utgör garanterad lön. Lönen avdrages frånackordssumman efter för- delning.
Den del av ackordssumman som återstår efter avdrag enligt a) benämnes ackordsö- verskott.
b) Förskott på ackordsöverskott
Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överenskommelse om förskottsutbetalning av förväntat ackordsöverskott. Förskottet avdrages från ackordssumman efter fördel- ning.
Arbetstagaren och arbetsgivaren kan träffa överenskommelse om en förskottsnivå som är högre än grundlönen under pågående ackordsarbete. Kan sådan överens- kommelse inte träffas är förskottsnivån avtalets lägsta lön enligt § 5 med multiplika- tor 1,15 per timme.
Om förskott som har utbetalats inte i sin helhet täcks av ackordsöverskottet, är varje arbetstagare som erhållit för mycket återbetalningsskyldig härför.
Uppstår återbetalningsskyldighet skall arbetsgivaren skriftligen inom 30 arbets- dagar efter det att aktuell fördelningslista enligt punkt 6. e) mottagits, meddela ar- betstagaren hur återbetalningen bör ske. Om så ej meddelats är återbetalningskravet förverkat. Sådant skriftligt meddelande kan lämnas på tidssedel eller dylikt.
Arbetstagare eller arbetsgivare har rätt att begära delmätning för ackordsarbeten som omfattar mer än 500 timmar för beräkning av förskott enligt b) ovan. Då del-
mätning begärts av arbetsgivaren är arbetstagaren inte skyldig att delta vid mät- ningen.
Avbryts ett ackordsarbete och endast enstaka detaljer kvarstår, vilka är av synnerlig- en ringa betydelse för ackordssumman, kan arbetet mätas, och överskott utbetalas.
Avbryts ett ackordsarbete längre tid än 20 arbetsdagar, skall detsamma efter be- gäran mätas och överskott utbetalas.
Påbörjade men ej färdigställda ackordsmoment värderas av arbetstagaren och ar- betsgivaren gemensamt eller genom mätningsman. Om enighet dem emellan ej kan uppnås, utförs värderingen av de centrala parterna.
5. Mätning av färdigställt arbete
a) Begäran om mätning samt översändande av uppgifter gällande byggnadsplåt- och ventilationsarbeten
Såväl arbetsgivare som arbetstagare har rätt att, hos Byggnads, anmäla avslutade ackordsarbeten till mätning.
Arbetsgivaren skall, 15 dagar efter inlämnande av komplett underlag, efter avslu- tat ackordsarbete, till Byggnads översända ackords- och timtidsuppgifter för samt- liga som deltagit i ackordsobjektet.
Mätning verkställs snarast möjligt, dock senast inom 15 arbetsdagar efter det att fär- digställt arbete och fullständiga tidsuppgifter föreligger. Överenskommelse om annan tidsfrist kan dock träffas.
Om färdigställda ackordsarbeten inte efter 20 arbetsdagar anmälts till mätning, äger respektive organisation rätt att till Byggnads anmäla detta för mätning.
Om ovan angivna tidsfrister överskrids med mer än 5 arbetsdagar har arbetstaga- ren rätt att erhålla extra förskott på förväntat överskott enligt överenskommelse mel- lan berörda arbetsgivare och arbetstagare.
b) Genomförande av mätning gällande byggnadsplåt- och ventilationsarbeten
Färdigställt arbete skall mätas av Xxxxxxxx.
Vid mätning skall arbetsgivaren eller dennes ombud samt representant från ack- ordslaget beredas tillfälle att deltaga.
Mätning kan även ske genom att arbetsgivare och arbetstagare tillsammans mä- ter ackordsarbetet och inlevererar uppgifter till Byggnads för fördelning. Om ack- ordsobjektet omfattar högst 40 arbetstimmar, kan arbetsgivaren och ackordslaget även fördela ackordet.
Överenskommelse om annan tidsfrist kan dock träffas. Vid begäran om mätning av mindre ackordsarbeten skall Byggnads söka samordna flera mätningsuppdrag såväl tidsmässigt som geografiskt. I sådana fall får ovannämnda tidsfrist överskridas.
Om ovan angivna tidsfrister överskrids med mer än 5 arbetsdagar har arbetstaga- ren rätt att erhålla extra förskott på förväntat överskott enligt överenskommelse mel- lan berörda arbetsgivare och arbetstagare.
Byggnads skall meddela parterna när mätning beräknas ske.
c) Genomförande av mätning gällande plåtbearbetning
Färdigställt arbete skall mätas i sin helhet.
Vid mätning skall arbetsgivaren eller dennes ombud samt representant från ack- ordslaget deltaga.
6. Ackordsräkning och fördelning av ackord
a) Ackordsräkning
b) Rätt till fördelning och fördelningstal
För att ha rätt till del i ackord krävs att man har ett fördelningstal enligt § 5, med iakttagande av nedanstående begränsningar.
De som deltagit i ackordet skall dela ackordssumman efter det antal ackords- och tidlönetimmar med vilka var och en deltagit i ackordsobjektet, och i proportion till vederbörandes fördelningstal.
Arbetstagare under utbildning erhåller efter 3 400 timmar inom ramen för Utbild- ningsavtalet, del i ackordsfördelningen baserat på det för honom gällande fördel- ningstalet. Överenskommelse om del i ackordsfördelningen tidigare än efter 3 400 timmar kan träffas med ackordslaget.
Rätt till ackordsfördelning föreligger även för arbetstagare under utbildning, då denne hjälper arbetsgivare med utförande av ackordsprissatt arbete. I de fall dylikt arbete icke uppmäts, värderas lärlingens rätt till del i överskott efter ackordsförtjäns- ten för jämförliga arbeten. Uppstår därvid tvist, avgörs denna enligt bestämmelserna i § 12.
c) Fördelning av ackordsöverskott (första stycket gäller ej plåtbearbetning) Byggnads skall uträkna och fördela ackordssumman enligt de timmar och fördel- ningstal som på mätningsanmälan eller på annat sätt redovisats.
För arbetstagare med rätt till fördelning enligt b), gäller att all tid på ackordsob- jektet multipliceras med för var och en gällande fördelningstal. Arbetstagare med lägre fördelningstal erhåller därigenom ett reducerat antal timmar som ger samma andel av ackordssumman som arbetstagare medhögsta fördelningstal.
Efter fördelning avgår, från varje arbetstagares andel i ackordet, den lön som var och en uttagit på ackordsobjektet.
Ackordssumman på utfört arbete är 36 750 kronor.
– A = yrkesarbetare med fördelningstal 100 %
– B = gymnasielärling (4 300–5 499 tim) med fördelningstal 75 %
A har arbetat 100 timmar × 1,00 = 100 xxxxxx X har arbetat 100 timmar × 0,75 = 75 xxxxxx Xxxxx 175 timmar
Vid fördelningen av bruttolönen har således A och B 175 timmar tillsammans. Förtjänstekvation: 36 750 / 175 = 210:–
Fördelning: A erhåller 100 × 210 = 21 000:–
B erhåller 75 × 210 = 15 750:–
Uttag: A 100 tim × 170 = 17 000:–
B 100 tim × 138,90 = 13 890:–
Fördelning minus uttag = ackordsöverskott
A = 21 000 − 17 000 = 4 000:–
B = 15 750 – 13 890 = 1 860:–
e) Översändande av ackordsräkning
Upprättad ackordsräkning och fördelningslista översänds till arbetsgivaren och be- rörd representant för ackordslaget, senast 20 arbetsdagar efter fullgjord mätning.
7. Utbetalning av ackordsöverskott
Ackordsöverskott eller ostridigt belopp enligt ackordsräkning skall utbetalas vid första ordinarie avlöningsdag som infaller efter utgången granskningstid enligt punkt 8. a).
a) Rättelser av ackordsräkning (gäller ej plåtbearbetning)
Arbetsgivare som vill anmärka på ackordsräkning skall, inom nedan angivna tidsfris- ter, till ackordslaget, den lokala arbetstagarorganisationen och Byggnads överlämna ändrad räkningskopia. På ändrad ackordsräkning skall anges ostridigt belopp samt vilka avtalspunkter som åberopas till stöd för gjorda ändringar. Om visst pris i sin helhet ej kan godkännas skall detta markeras på räkningen t.ex. med texten ”god- känns ej”.
Anmärkning på ackordsräkning skall ske inom 10 arbetsdagar efter mottagandet från Byggnads.
För ackordsräkning överstigande 500 timmars fördelningstid gäller dock 15 ar- betsdagar.
Arbetstagare som vill anmärka på ackordsräkning skall senast inom 30 arbetsda- gar, från dag då ackordsräkningen mottagits, anmärka på denna.
Anmärkning som inte skett inom ovanstående tidsfrister är ogiltig.
– Uppstår tvist om ackordsräkning vid byggnadsplåtslageri eller ventilationsarbeten skall arbetsgivaren begära förhandling med den lokala
arbetstagarorganisationen inom tidsfrister enligt a) ovan.
– Uppstår tvist om ackordsräkning vid plåtbearbetning skall arbetsgivaren begära förhandling med den lokala arbetstagarorganisationen inom 15 arbetsdagar.
Vid tvist om ackordslön skall förhandlingsordningen enligt § 12 (lönetvist) äga till- lämpning.
För tvister om ej prissatta arbeten i samband med ackordsarbete gällerregler enligt punkt 2 b, c och d.
9. Förverkande av ackordsöverskott
Om arbetstagare utan arbetsgivarens tillstånd eller utan laga förfall lämnat ett ack- ordsarbete före arbetets färdigställande, är det på honom belöpande överskottet förverkat. I den mån hans överskott ej åtgår till avlöning eller andra direkta utgifter i och för ifrågavarande arbete, tillfaller överskottet den eller de arbetstagare som slut- fört ackordet.
Någon löneskillnad på grund av kön får ej förekomma.
Parterna är ense om att val av löneform inte skall innebära stagnation av löne- utvecklingen.
Vid lönerevision skall löneutvecklingen inom regionen beaktas.
Parterna är ense om att lägsta lön enligt punkt 4 jämte tillägg och semesterer- sättning enligt detta avtal, är avtalsenlig lön.
1. Yrkesarbetare skall ha genomgått yrkesexamen och inneha yrkesbevis.
Till gruppen räknas även de som genomgått en godkänd yrkesutbildning enligt Utbildningsavtalet och har 7 700 timmars erfarenhet inom byggnads- eller ventilationsplåtslageri. För ventilationsmontering gäller motsvarandevis 6 700 timmar. Ventilationsmontörer som i sin anställning tidigare har hanterats som tillhörande grupp 1 skall även fortsättningsvis tillhöra grupp 1 oavsett om yrkesutbildning eller yrkesbevis saknas.
Yrkesbevis för ventilationsmontörer
Ventilationsmontörer som kan uppvisa minst 8 000 timmar i yrket för tid arbetad innan 2020-12-01 och som kan styrka sina yrkeskunskaper med intyg, kan erhålla yrkesbevis genom ett förenklat förfarande. Ansökningsblankett finns på xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx. An- sökan kan ske under innevarande avtalsperiod.
Villkor | Krav |
Arbetad tid | Xxxxxx är att den sökande ska ha arbetat minst 8000 timmar i yrket före 2020-12-01. Den arbetade tiden ska styrkas av nuvarande och / eller tidigare arbetsgivare. |
Nuvarande eller senaste arbetsgivare ska vara bunden av detta kollektivavtal. | |
Yrkeskunskaper | Kravet är att den sökande ska ha yrkeskunskaper mot- svarande yrkesarbetare grupp 1. Kunskaperna ska styr- kas med intyg från arbetsgivaren på ansökningsblankett. |
Ventilationsmontörer som genomgår en av branschen godkänd lärlings- gymnasie- eller vuxenutbildning för ventilationsmontörer, eller som uppnår 8 000 timmar arbetad tid i yr- ket efter 2020-12-01, kan erhålla yrkesbevis efter avlagd och godkänd yrkesexamen en- ligt Utbildningsavtalet.
2. Yrkesarbetare, utan yrkesutbildning avser anställda utan godkänd yrkesutbildning, men som arbetar med byggnadsplåtslageri, ventilationsplåtslageri eller ventilationsmontering.
3. Övriga arbetare är exempelvis arbetstagare så som snöskottare, chaufförer, målningsarbetare, handräckningsarbeten, transportering av material,
tegelplockning eller lagerarbete. Yrkesgrupp 3 ska inte användas för dem som arbetar inom yrkesinriktningarna byggnads- eller ventilationsplåtslageri samt ventilationsmontering.
4. Arbetstagare under utbildning (Lärlingar) avser endast anställda med utbildningskontrakt enligt Utbildningsavtalet. För att räknas som vuxenlärling krävs att man har gått en av PVYN godkänd vuxenutbildning samt har tecknat ett utbildningskontrakt.
Vid anställning av lärling fastställs ingående antal arbetade xxxxxx av PVYN i sam- band med att man skriver utbildningskontrakt.
Lärling flyttas till yrkesgrupp 1 efter avslutad utbildningstid (6 800 alternativt 5 800 timmar) och avlagd yrkesexamen. Om godkänd yrkesexamen saknas flyttas lärlingen till yrkesgrupp 1 senast efter 7 700 respektive 6 700 timmar.
Vid obligatorisk utbildning enligt Utbildningsavtalet skall till lärlingen utges bibehål- len lön.
Alla lärlingars lönesteg delas in i fem etapper, steg 1 till steg 5 beroende på antal timmar.
Antalet timmar i respektive etapp skiljer mellan byggnads- och ventilationsplåtslageri respektive ventilationsmontage.
Lönen skiljer mellan gymnasie- och traditionell lärling respektive vuxenlärlingar.
Notera att det enbart är i steg 5 timmarna skiljer mellan byggnads- och ventilations- plåtslageri respektive ventilationsmontage.
Arbetade xxxxxx Xxxxxxxx- och ventilat- ionsplåtslageri | Arbetade timmar Ventilationsmontage | Steg I lönetabell |
5 500–(6 800–7 700) | 5500–(5800–6700) | Steg 5 |
4 300–5 499 | 4300–5499 | Steg 4 |
2 800–4 299 | 2800–4299 | Steg 3 |
2 100–2 799 | 2100–2799 | Steg 2 |
0–2 099 | 0–2099 | Steg 1 |
1. Yrkesarbetare
2023-05-01 | 2024-05-01 | |||
Erfarenhet | Timlön | Månadslön | Timlön | Månadslön |
Yrkesbevis eller motsvarande | 8,20 kr | 1 427 kr | 6,90 kr | 1 270 kr |
2. Yrkesarbetare utan yrkesutbildning
2023-05-01 | 2024-05-01 | |||
Erfarenhet | Timlön | Månadslön | Timlön | Månadslön |
c) mer än 2 år d) 1–2 år e) 0–1 år | 7,80 kr 7,40 kr 7,40 kr | 1 357 kr 1 288 kr 1 288 kr | 6,90 kr 6,60 kr 6,60 kr | 1 201 kr 1 148 kr 1 148 kr |
2023-05-01 | 2024-05-01 | |||
Erfarenhet | Timlön | Månadslön | Timlön | Månadslön |
a) mer än 2 år b) 1–2 år c) 0–1 år | 7,80 kr 7,40 kr 7,00 kr | 1 357 kr 1 288 kr 1 218 kr | 6,90 kr 6,60 kr 6,20 kr | 1 201 kr 1 148 kr 1 079 kr |
4 a. Gymnasie- eller traditionell lärling
Arbetade timmar (fastställs av PVYN vid anställning av lärling) | 2023-05-01 | 2024-05-01 | ||
Timlön | Månadslön | Timlön | Månadslön | |
Steg 5 | 7,40 kr | 1 288 kr | 6,60 kr | 1 148 kr |
Steg 4 | 6,80 kr | 1 183 kr | 6,00 kr | 1 044 kr |
Steg 3 | 5,90 kr | 1 027 kr | 5,30 kr | 922 kr |
Steg 2 | 5,70 kr | 992 kr | 5,10 kr | 887 kr |
Steg 1 | 4,90 kr | 853 kr | 4,40 kr | 766 kr |
För timar i respektive steg, se punkt 2, Arbetstagare under utbildning.
Arbetade timmar (fastställs av PVYN vid anställning av lärling) | 2023-05-01 | 2024-05-01 | ||
Timlön | Månadslön | Timlön | Månadslön | |
Steg 5 | 8,00 kr | 1 392 kr | 7,20 kr | 1 253 kr |
Steg 4 | 7,70 kr | 1 340 kr | 6,90 kr | 1 201 kr |
Steg 3 | 7,50 kr | 1 305 kr | 6,70 kr | 1 166 kr |
Steg 2 | 7,40 kr | 1 288 kr | 6,60 kr | 1 148 kr |
Steg 1 | 7,20 kr | 1 253 kr | 6,40 kr | 1 114 kr |
För timar i respektive steg, se punkt 2, Arbetstagare under utbildning.
4. Avtalets lägsta lön vid tidlön och ackordsarbete
För certifierad ventilationsmontör utgår ett tillägg om 4 kronor per timme, eller 696 kronor per månad, vid tidlönearbete.
a) Lägsta timlön för ackords- och tidlönearbete samt fördelningstal vid ackordsarbete
1. Yrkesarbetare
Erfarenhet | 2023-05-01 | 2024-05-01 | Fördelningstal |
Yrkesbevis eller motsva- rande | 180,00 kr | 187,30 kr | 100 % |
2. Yrkesarbetare utan yrkesutbildning
Erfarenhet | 2023-05-01 | 2024-05-01 | Fördelningstal |
c) mer än 2 år | 171,00 kr | 177,90 kr | 100 % |
d) 1–2 år | 162,00 kr | 168,60 kr | 90 % |
e) 0–1 år | 162,00 kr | 168,60 kr | 65 % |
Erfarenhet | 2023-05-01 | 2024-05-01 | Fördelningstal |
a) mer än 2 år b) 1–2 år c) 0–1 år | 171,00 kr 162,00 kr 153,00 kr | 177,90 kr 168,60 kr 159,20 kr | Enl. ök Enl. ök Enl. ök |
4 a. Gymnasie- eller traditionell lärling
Arbetade timmar (fastställs av PVYN vid anställning av lärling) | 2023-05-01 | 2024-05-01 | Fördelningstal |
Steg 5 | 162,00 kr | 168,60 kr | 90 % |
Steg 4 | 148,50 kr | 154,50 kr | 75 % |
Steg 3 | 130,50 kr | 135,80 kr | 65 % |
Steg 2 | 126,00 kr | 131,10 kr | 50 % |
Steg 1 | 108,00 kr | 112,40 kr | 30 % |
För timar i respektive steg, se punkt 2, Arbetstagare under utbildning.
Arbetade timmar (fastställs av PVYN vid anställning av lärling) | 2023-05-01 | 2024-05-01 | Fördelningstal |
Steg 5 | 176,40 kr | 183,60 kr | 90 % |
Steg 4 | 169,20 kr | 176,10 kr | 75 % |
Steg 3 | 165,60 kr | 172,30 kr | 65 % |
Steg 2 | 162,00 kr | 168,60 kr | 50 % |
Steg 1 | 158,40 kr | 164,80 kr | 30 % |
För timar i respektive steg, se punkt 2, Arbetstagare under utbildning.
b) Förändring eller överenskommelse av fördelningstal
Efter särskild överenskommelse mellan arbetsgivaren, ackordsarbetare eller ackords- lag, kan till särskilt kunnig och villig arbetstagare med lägre fördelningstal utgå högre fördelningstal.
För arbetstagare tillhörande grupp 3 fastställs fördelningstal efter överenskom- melse mellan arbetsgivaren, ackordsarbetare eller ackordslag. Vägledande vid hel- hetsbedömningen skall vara arbetstagarens förmåga att utföra de aktuella arbets- uppgifterna inom ackordsobjektet.
1. Yrkesarbetare
Erfarenhet | 2023-05-01 | 2024-05-01 |
Yrkesbevis eller motsvarande | 31 320 kr | 32 590 kr |
2. Yrkesarbetare utan yrkesutbildning
Erfarenhet | 2023-05-01 | 2024-05-01 |
c) mer än 2 år d) 1–2 år e) 0–1 år | 29 754 kr 28 188 kr 28 188 kr | 30 955 kr 29 336 kr 29 336 kr |
Erfarenhet | 2023-05-01 | 2024-05-01 |
a) mer än 2 år b) 1–2 år c) 0–1 år | 29 754 kr 28 188 kr 26 622 kr | 30 955 kr 29 336 kr 27 701 kr |
4 a. Gymnasie- eller traditionell lärling
Arbetade timmar (fastställs av PVYN vid anställning av lär- ling) | 2023-05-01 | 2024-05-01 |
Steg 5 | 28 188 kr | 29 336 kr |
Steg 4 | 25 839 kr | 26 883 kr |
Steg 3 | 22 707 kr | 23 629 kr |
Steg 2 | 21 924 kr | 22 811 kr |
Steg 1 | 18 792 kr | 19 558 kr |
För timar i respektive steg, se punkt 2, Arbetstagare under utbildning.
Arbetade timmar (fastställs av PVYN vid anställning av lär- ling) | 2023-05-01 | 2024-05-01 |
Steg 5 | 30 694 kr | 31 946 kr |
Steg 4 | 29 441 kr | 30 641 kr |
Steg 3 | 28 814 kr | 29 980 kr |
Steg 2 | 28 188 kr | 29 336 kr |
Steg 1 | 27 562 kr | 28 675 kr |
För timar i respektive steg, se punkt 2, Arbetstagare under utbildning.
Utbildningsnivå | 2023-05-01 | 2024-05-01 |
Elev som har avslutat årskurs 2 inriktning byggnadsplåt, ventilationsplåtslageri eller ventilationsmontage | 126,00 kr | 131,10 kr |
Elev som går årskurs 1 eller 2 i gymnasiesko- lans Byggprogram eller VVS- och fastighets- program | 108,00 kr | 112,40 kr |
Övriga | 90,00 kr | 93,65 kr |
§ 6 Ersättning vid sjukdom och särskild frånvaro
a) Rätt till sjuklön
b) Sjuklönens storlek
Sjuklönen utgör nedan angiven del av ”bibehållen lön” som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen i arbetsförmågan under sjuklöneperioden. Sjuklönepe- rioden omfattar den första dag arbetstagarens förmåga är nedsatt på grund av sjuk- dom och de därpå följande 13 kalenderdagarna i sjukperioden. Sjuklön utges endast för tid arbetstagaren skulle ha utfört arbete under sjuklöneperioden.
Vid beräkning av sjuklön jämställs en för arbetstagaren arbetsfri dag enligt § 2 punkt 16 med dag då arbete skulle ha utförts.
c) Sjuklön vid timlön och ackord
För sjukfrånvaro upp till 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjuk- perioden utges ingen lön.
För sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperiod utges sjuklön med 80 procent för tid arbetstagaren skulle ha utfört arbete under sjuklöneperioden.
Den sjuklön som arbetsgivaren ska utge till arbetstagaren beräknas genom att av- drag görs från månadslönen enligt följande:
Frånvaro | Beräkning av löneavdrag | Löneavdrag |
För sjukfrånvaro upp till 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden | Månadslön x 12 52 x veckoarbetstiden | per frånvarotimme |
För sjukfrånvaro överstigande 20 pro- cent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden | 20% x månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden | per frånvarotimme |
Från och med dag 15 | (månadslönen x 12) / 365 | per frånvarodag* |
Vid hel kalendermånad efter sjuklöne- perioden | hela månadslönen | per kalendermånad |
* Avdrag ska även göras avseende arbetsfria dagar (vardag, lördag, söndag och helgdag).
Anmärkningar
1. Med arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid ovan avses veckoarbetstiden i tim- mar för en normalvecka utan helgdag. För arbetstagare med oregelbunden tjänstgöring be- räknas ett snitt över en representativ period, i normalfallet tre månader.
2. Därutöver utges sjuklön, för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden, med 80 procent av tillägg och rörliga lönedelar som arbetstagaren skulle ha varit berättigad till.
3. Med tillägg och rörliga lönedelar avses i detta sammanhang prestationslönedel och rörlig lönedel vid tidlön samt ersättning för inplanerad, förutsägbar och återkommande övertid, skift- tillägg, restidsersättningar för resa utom ordinarie arbetstid, obekväm arbetstid och förskjuten arbetstid.
4. När en arbetstagare avlönas med rörlig lön eller inslag av rörliga lönedelar baseras ka- rensavdraget och sjuklöneberäkning på preliminära uppgifter och ett preliminärt avdrag och utbetalning av sjuklön görs. När de rörliga lönedelarna har fastställts genomförs den slutgiltiga beräkningen utifrån vad arbetstagaren faktiskt skulle intjänat under sjukperioden. Den slutgil- tiga beräkningen kan därför komma att skilja sig från den preliminära beräkningen och avdra- gen respektive sjuklönens storlek kan därför förändras i efterhand.
5. Vid deltidssjukskrivning görs avdraget i förhållande till sjukskrivningsgraden 25, 50 eller 75 procent. Vid långvarig deltidssjukskrivning reduceras månadslönen med motsvarande pro- centtal.
Ny sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upp- hörde ska betraktas som samma sjukperiod som den tidigare. Antal karensavdrag enligt lag får inte överstiga tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Om det för ar- betstagaren under de senaste 12 månaderna gjorts karensavdrag från sjuklönen vid tio tillfällen från den nya sjuklöneperiodens början ska karensavdrag för ytterligare sjuklöneperioder inte göras.
Med ”bibehållen lön” enligt ovan avses följande:
Arbetstagare med tidlön behåller denna som beräkningsgrund för fastställande av sjuklön.
Med arbetstagare som har ackord eller ett blandat lönesystem med inslag av såväl tidlön som ackord, träffas överenskommelse om individuell beräkningsgrund för fast- ställande av sjuklön. Kan sådan överenskommelse ej träffas, utgörs beräkningsgrun- den för individuell sjuklön av parallelltidsersättning. Vid parallelltidsersättning utgör förskottsnivån beräkningsgrund för sjuklön. Definitiv reglering av sjuklön sker i sam- band med att ackordsarbetet slutregleras.
Är sjuklön baserad på felaktig beräkningsgrund äger parterna rätt till förhandling enligt § 12.
Med arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid ovan avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag. För arbetstagare med oregelbunden tjänst- xxxxxx beräknas ett snitt över en representativ period.
Sjuklön skall inte utges under tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfal- let. Sjuklönen skall dock utges fr.o.m. den dag då sjukdomsfallet inträffade, om ar- betstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört.
Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön under tid från och med den 7:e kalenderda- gen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd under denna tid genom intyg av läkare el- ler tandläkare.
Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren individuellt begära att arbetstaga- ren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan från tidigare dag, s.k. förstadagsin- tyg. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.
Kostnader förenade med begärt läkarintyg under första veckan betalas av arbets- givaren.
Xxxxx beslut från Försäkringskassan angående intyg av läkare eller tandläkare är arbetsgivaren inte skyldig att utge sjuklön om arbetstagaren inte iakttar vad som har ålagts honom i det beslutet.
En förutsättning för att arbetsgivaren skall kunna fullfölja sitt rehabiliteringsansvar är att arbetsgivaren får kännedom om anledning till arbetsoförmågan så tidigt som möj- ligt.
Arbetstagaren skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk och i vilken omfattning som hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjuk- domen. Försäkran tecknas på ordinarie tidnota som undertecknas och lämnas till ar- betsgivaren på dag som överenskommits. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklönen innan arbetstagaren lämnat sådan tidnota.
3. Ersättning till smittbärare
Den som är berättigad till ersättning enligt Lagen om smittbärare, erhåller under sjuklöneperioden 10 % av bibehållen lön enligt punkt 1. b).
Gravid arbetstagare, som har beviljats graviditetspenning från Försäkringskassan, har rätt till graviditetslön från arbetsgivaren om hon har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett (l) år.
Graviditetslön uppgår till 10 procent av bibehållen lön enligt punkt 1. b). Gravidi- tetslön utges i samband med ordinarie löneutbetalningstillfälle under aktuell period.
§ 7 Traktamente och reseersättning
Observera att avtalets regler om traktamenten och reseersättningar i vissa situationer kan innebära att ersättningarna helt eller till viss del är skattepliktiga.
a) Traktamente
Vid arbete på annan ort minst 50 km från verkstaden och bostaden, så belägen att hemresa ej kan ske varje dag och övernattning måste ske, erhåller arbetstagaren traktamente per dag, inberäknat söndagar, helgdagar, fridagar och resdagar enligt nedan.
Arbetstagaren äger rätt att före avresan välja fritt logi av tillfredställande beskaffen- het i stället för nattraktamente, såvida inte beställaren genom avtal med arbetsgiva- ren förbundit sig att tillhandahålla logi av tillfredsställande beskaffenhet. Tillhanda- håller arbetsgivaren kost skall även avdrag göras enligt nedan.
I samband med övernattning gäller:
– Traktamentet skall följa det av Skatteverket vid var tid gällande högsta skattefria schablonbeloppet för resor inom Sverige.
– För det fall arbetsgivaren bekostar boende eller kost skall traktamentet reduceras i enlighet med Skatteverkets vid varje tidpunkt gällande anvisningar.
– Påbörjas traktamentsberättigad resa till arbetsorten senare än klockan
12.00 eller avslutas hemresa från arbetsorten före klockan 19.00 utges halvt dagtrak- tamente för respektive dag.
Vid styrkt sjukdomsfall på traktamentesorten, erhåller arbetstagaren fastställt trakta- mente under sjukdomstiden. Om hemresa erfordras avbryts traktamentet. Arbetsta- garen erhåller i sådant fall ersättning för hem- och återresa till traktamentesorten.
Om arbetstagaren själv väljer att ordna logi och övernattning har skett på förrätt- ningsorten utges utöver traktamente förrättningsbidrag enligt tabell.
Antal dagar på förrätt- ningsorten | Förrättningsbidrag per dag då arbetstagaren utfört arbete på förrättningsort |
Upp till 90 dagar | 35 % av traktamentsbelopp |
Efter 90 dagar | 20 % av traktamentsbelopp |
d) Traktamente till lärlingar i vissa fall
e) Arbete utomlands
Vid arbete utomlands skall överenskommelse om traktamente träffas före avresan. Information om belopp i aktuellt land finns hos Skatteverket som rekommendation- er. Om arbetets varaktighet eller sättet för löneutbetalning medför att arbetstagaren förlorar förmån enligt lagen om allmän försäkring och/eller avtalen om försäkringar såsom TGL, AGB, AGS, olycksfall-, fritid- och grupplivförsäkring, Avtalspension och TFA, tillförsäkras arbetstagaren motsvarande förmåner av arbetsgivaren.
f) Ersättning vid traktamentsresor
För resor i samband med första inställelse till arbetet eller obligatorisk utbildning på främmande ort och vid avresa därifrån efter avslutat arbete eller utbildning utges reskostnadsersättning. Vid järnvägsresa betalas andra klass och sovvagnsplats om så erfordras. Då resa till sjöss måste ske nattetid är arbetstagaren berättigad till andra klass.
Restid ersätts med avtalets lägsta lön per timma, men bestämmelsen om över- tidsersättning äger ej tillämpning. För restid som sker inom ordinarie arbetstid utges ersättning med utgående lön.
g) Daglig resa på traktamentesort
Då arbetstagare enligt avtalet är berättigad att uppbära traktamentsersättning och varken arbetsgivaren eller arbetstagaren kan ordna logi i direkt anslutning till den tillfälliga arbetsplatsen utges reskostnadsersättning med 3,10 kr/km för egen bil. Sker motsvarande resa med kollektiva färdmedel utges ersättning för styrkta kostnader för allmänna färdmedel eller av Skatteverket godkända schablonbelopp.
2. Resa mellan bostad och verkstad
Resa skall företas utom ordinarie arbetstid. Reseersättning utges ej.
3. Resa utom ordinarie arbetstid till tillfällig arbetsplats
Reseersättning utges för resa till den tillfälliga arbetsplatsen enligt villkor nedan. Utgångspunkt för beräkning av reseersättning
Överenskommelse träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om utgångs- punkten för beräkning av reseersättning. Utgångspunkten kan vara verkstad, avdel- ningskontor, filialkontor eller bostad. Kan inte enighet nås vid första fastställande av utgångspunkt för reseersättningar gäller arbetsgivarens mening.
När sådan överenskommelse träffats gäller den till dess en ny överenskommelse träffats. Vid oenighet gäller tidigare överenskommelse.
Arbetsgivaren har inte rätt att kräva att verkstaden skall besökas varje dag om detta skulle fördyra eller fördröja arbetstagarens resa till arbetsplatsen.
Restidsersättning enligt punkterna a) och c) är semesterlönegrundande.
a) Arbetsgivaren tillhandahåller bil eller annat färdmedel (utom ordinarie arbetstid)
Restidsersättning utges för såväl förare som passagerare, med 2,50 kronor för varje kilometer. Maxbelopp per dag utgörs av gällande traktamentesnivå. Restidser- sättning utgår inte för anställd chaufför. Dennes arbetstids- och lönevillkor regleras i
§ 2 samt löner i § 5 punkt 2 grupp 3, Övriga arbetstagare.
Reskostnadsersättning utgår inte.
b) Arbetstagaren tillhandahåller bil (utom ordinarie arbetstid)
Överenskommelse
Har överenskommelse träffats mellan arbetsgivaren och den anställde om använ- dande av egen bil i tjänsten utges bilersättning med 3,10 kr/km samt kostnad för vägtullar/trängselavgifter.
Restidsersättning utges enligt punkt a) till såväl förare som passagerare.
Den anställde är skyldig att medtaga egna handverktyg samt även andra arbets- tagare i arbetslaget, vilka är skyldiga att utnyttja denna transportmöjlighet.
När överenskommelse inte träffats om användande av egen bil
Om sådan överenskommelse enligt ovan ej träffats utges ersättning enligt punkt
c) nedan.
c) Allmänna kommunikationer (utom ordinarie arbetstid)
Reseersättning för till- och återresa utges med 3,80 kronor per km till berörd ar- betstagare avseende ett minsta avstånd om två (2) km enkel resväg. Reseersättning- en avser både tids- och kostnadsersättning. Maxbelopp per dag utgörs av gällande traktamentesnivå.
För reskostnader utger arbetsgivaren ersättning för styrkta kostnader för all- männa färdmedel eller av Skatteverket godkända schablonbelopp. Beloppet avdra- ges från reseersättningen. Kvarstående belopp utgör restidsersättning.
Med resväg avses den kortaste färdsträckan på allmän väg.
4. Resa under ordinarie arbetstid
För av arbetsgivaren beordrad resa utges reskostnads- och restidsersättning enligt nedan:
a) Arbetsgivaren tillhandahåller bil eller annat färdmedel (inom ordinarie arbetstid)
Reskostnadsersättning utges ej. Restidsersättning utges med utgående lön.
b) Arbetstagaren tillhandahåller bil (inom ordinarie arbetstid)
Har överenskommelse träffats mellan arbetsgivaren och den anställde om använ- dande av egen bil i tjänsten gäller vad som sägs enligt punkt 3 b).
Saknas sådan överenskommelse, men den anställde accepterar att tillfälligt an- vända egen bil i tjänsten, gäller ersättning enligt 3 b).
Restidsersättning utges med utgående lön till såväl förare som passagerare.
c) Allmänna kommunikationer (inom ordinarie arbetstid)
Arbetsgivaren utger ersättning för styrkta kostnader för allmänna färdmedel eller av Skatteverket godkända schablonbelopp. Restidsersättning utges med utgående lön.
Efter lokal överenskommelse fastställs löneperioden att omfatta 2 veckor eller 1 må- nads tidsskrivningsperiod. Kan överenskommelse inte träffas gäller arbetsgivarens mening.
2. Tidnotor
Tid- och reserapportering inlämnas senast på av arbetsgivaren angiven vardag.
Rapporten ska innehålla begärt underlag för lön, andra ersättningar och, i före- kommande fall, fakturaunderlag. Arbetsgivaren tillhandahåller de program eller blan- ketter som är nödvändiga för rapporteringen.
Vid permittering ska tidrapportering göras och lön utbetalas på ordinarie avlö- ningsdagar.
Om arbetstagaren trots begäran inte lämnar tidrapport i tid kan arbetsgivaren an- stå med att utbetala lön för den del av tiden som inte inrapporterats.
Lön skall hållas tillgänglig för arbetstagaren enligt följande:
– vid 2-veckorslön, senast 7 arbetsdagar efter tidskrivningsperioden,
– vid månadsvis utbetalning senast den 25:e i varje månad omfattandede t.o.m. den 10:e (brytdatum) inlämnade tidnotorna,
– månadslön utbetalas senast den 25:e i varje månad avseende innevarande månad.
Kostnadsersättningar och eventuella avdrag kan regleras påföljande månad. Infaller avlöningsdag i anslutning till arbetsfri dag enligt § 2 punkt 16 skall avlöning utbeta- las senast 1 dag före helgdagen eller fridagen.
Vid utbetalning av lön ska arbetstagaren erhålla lönespecifikation.
Lönespecifikationen ska utvisa organisationsnummer, all arbetad tid, alla före- kommande löneelement, ersättningar och avdrag samt lönesumma
Med ersättningar avses övertidsersättning, reseersättning, traktamente med mera.
För arbetstagare med timlön anges reserverade semestermedel inklusive ersättning för semesterlönegrundande frånvaro.
För arbetstagare med månadslön anges reserverade semestermedel endast för rörliga lönedelar, exempelvis restidsersättning, övertid och Ob-ersättning m.m.
Vid timlön ska av lönespecifikationen framgå under löneperioden intjänad semester- lön och semesterlönegrundande frånvaro i kronor. Summan behöver inte ackumule- ras eller beräknas per dag.
För arbetstagare med ackordsförtjänst är redovisad avsättning av semestermedel en preliminär uppgift. Avstämning sker efter avslutat ackord.
Under förutsättning att det är tekniskt möjligt i företagets befintliga lönesystem ska även arbetstidsförkortningssaldo framgå av avlöningsspecifikationen. Om det inte är tekniskt möjligt ska arbetstagare på begäran kunna få motsvarande uppgift skriftli- gen från arbetsgivaren.
Vid ackordsarbete skall lönespecifikationen utvisa ackordstid och dagtid i timmar och lönesumma samt eventuellt ackordsöverskott med angivande av arbetsorder.
Parterna är överens om att sådant administrativt fel som inte lett till att arbetstagaren gått miste om ersättning enligt detta avtal inte ska föranleda skadestånd under förut- sättning att arbetsgivaren vidtar rättelse.
5. Ersättning vid sen löneutbetalning
Sker ej utbetalning på bestämd avlöningsdag utges per påbörjad vecka, räknat från avlöningsdagen, ett tillägg med 2 % på det belopp som skulle hautbetalats. Så- dant tillägg utges under högst 5 veckor. Därefter skall ränta på beloppet utges enligt räntelagen intill dess betalning sker.
a) Ej iakttagen arbetstid
b) Bokföring av tid per arbetsobjekt
Av arbetsgivarens ordersedlar eller arbetskort skall framgå all veckovis uttagen tid på varje arbete. Tiden införs i anslutning till varje tidskrivningsperiod.
Timtid och ackordstid särskiljes. Arbetstagaren, dennes ombud eller lokal arbets- tagarpart skall på begäran erhålla dessa uppgifter.
Semester utgår enligt semesterlagen med nedan angivna tillägg och undantag.
2. Semesterlön och semesterersättning timlön
Semesterlön och semesterersättning uppgår till 13,2 procent av semesterlöneun- derlaget. Samtliga sparade semesterdagar som läggs ut ska betraktas som intjänade under det närmast föregående intjänandeåret.
3. Semesterlön och semestertillägg för månadsavlönade
Semesterlönen utgörs av den vid semesterledigheten belöpande aktuellamånadslö- nen jämte semestertillägg samt med 13,2 procent på under intjänandeåret belö- pande löneelement vilka inte inkluderar semesterersättning. Semestertillägget för varje betald semesterdag utgör 1,1 procent av den vid semestertillfället aktuella må- nadslönen.
Vid anställningens upphörande utgör semesterersättning 4,6 procent avden aktuella månadslönen per outtagen semesterdag samt semestertillägg enligt a). Semesterer- sättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde.
c) Ändrad sysselsättningsgrad
Om arbetstagaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid se- mestertillfället ska semesterlön och semestertillägg beräknas med hjälp av nedan- stående formel:
𝑎𝑘𝑡𝑢𝑒𝑙𝑙 𝑚å𝑛𝑎𝑑𝑠𝑙ö𝑛 ×
𝑔𝑒𝑛𝑜𝑚𝑠𝑛𝑖𝑡𝑡𝑙𝑖𝑔 𝑠𝑦𝑠𝑠𝑒𝑙𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑔𝑟𝑎𝑑 𝑢𝑛𝑑𝑒𝑟 𝑖𝑛𝑡𝑖𝑖ä𝑛𝑎𝑛𝑑𝑒å𝑟𝑒𝑡
𝑠𝑦𝑠𝑠𝑒𝑙𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑔𝑟𝑎𝑑 𝑣𝑖𝑑 𝑠𝑒𝑚𝑒𝑠𝑡𝑒𝑟𝑡𝑖𝑙𝑙𝑓ä𝑙𝑙𝑒𝑡
4. Förläggning av huvudsemester
Enligt semesterlagen ska semesterledigheten förläggas så att arbetstagaren regel- mässigt får en ledighetsperiod av minst fyra veckor (huvudsemestern) under juni– augusti. Sådan semesterperiod får dock förläggas till annan tid, när särskilda skäl för- anleder det.
Om förläggning av huvudsemestern ej sker enligt vad som anges i a)–c) nedan, gäller att arbetsgivaren ska förhandla om förläggningen med Byggnads region på företa- gets hemort eller – om så enligt 10 § semesterlagen ej är aktuellt – samråda med ar- betstagaren.
a) Om arbetsgivaren tillmötesgår den enskilde arbetstagarens önskemål om förlägg- ning, är arbetsgivarens förhandlings-, samråds- och underrättelseskyldighet fullgjord.
b) Om huvudsemestern utlägges sammanhängande under den närmast efter mid- sommar följande sexveckorsperioden, är arbetsgivarens förhandlings- och samråds- skyldighet fullgjord. Underrättelse om semestern lämnas arbetstagaren senast två månader före semesterns början, såvida ejsärskilda skäl föreligger. I det fall önskemål om semesterns förläggning ej inkommit får, om arbetsgivaren så önskar, underrät- telse enligt ovan ges senast en månad före semesterns början.
c) Överenskommelse om förläggningen av huvudsemestern till annan tid eller på an- nat sätt än som anges i detta moment kan träffas mellan arbetsgivare och arbetsta- gare vid service-, reparations- och andra säsongsbetonade arbeten, som företrädes- vis behöver utföras under juni–augusti.
Efter överenskommelse mellan berörd Byggnads region och företag kan dock så- väl förläggning av huvudsemestern ske till annan tid av året som uppdelning av hu- vudsemestern ske i flera perioder eller till mindre del i enstaka dagar.
Som huvudsemester avses även 3-veckorssemester som efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och Byggnads region eller arbetstagaren förläggs till tiden juni- augusti vid service- och reparationsarbete och andra säsongsbetonade arbeten som företrädesvis behöver utföras under juni-augusti.
5. Förläggning av semesterdagar utöver huvudsemestern
a) För förläggning av semesterdagar utöver huvudsemestern ska samråd skemed varje enskild arbetstagare i så god tid att denne har skäligt rådrum för att kunna delge arbetsgivaren sina personliga önskemål.
b) Vill enskild arbetsgivare aktualisera gemensam förläggning av semesterdagar utö- ver huvudsemestern för en eller flera arbetsplatser ska samråd ske.Vid detta samråd ska arbetsgivaren föreslå olika alternativ, dock minst två.
c) Vill enskild arbetsgivare aktualisera förläggning av semesterdagar utöver huvud- semestern till vissa bestämda dagar enhetligt för en eller flera arbetsplatser, ska ar- betsgivaren begära förhandling med Byggnads region på företagets hemort.
Nås därvid enighet om ifrågavarande semesterförläggning, är arbetsgivarens samrådsskyldighet gentemot arbetstagarna uppfylld, vilket dock ej utgör hinder för särskild arbetstagare att framföra sina individuella önskemål om förläggningen av dessa semesterdagar.
Har förhandling upptagits mellan de lokala parterna, men enighet ej nåtts, har ar- betsgivarens förhandlings- och samrådsskyldighet dock fullgjorts.
Vill Byggnads region ej medverka i förhandling, kvarstår arbetsgivarens samråds- skyldighet enligt a) eller b) ovan.
d) Vill arbetsgivare aktualisera förläggning av semester till sådan tid då byggarbets- plats eller annan arbetsplats, som stänges, ska han samråda med arbetstagaren en- ligt a) ovan. Vid här angiven semesterförläggning åligger det arbetsgivaren att hålla sig informerad om när beslut om stängning fattas.
e) Vid lokal överenskommelse enligt a–c bör underrättelse därom lämnas arbetsta- gare minst fyra veckor före semesterns början.
Har beslut om förläggning av semesterledighet träffats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagare eller företrädare för honom ska arbetsgivaren
underrätta arbetstagaren om beslutet. Underrättelse lämnas om möjligt åtta veckor, dock senast fyra veckor före ledighetens början.
Beträffande önskemål om arbete istället för obetald semesterledighet, se Semester- lagen.
Vid förläggning av semesterdagar utöver huvudsemestern ska arbetsgivaren i möj- ligaste mån ta hänsyn till såväl av arbetstagarna framförda individuella önskemål som till krav hänförliga till produktionen.
I de fall förläggning av semesterdagar utöver huvudsemestern sker enhetligt för en eller flera arbetsplatser är parterna ense om följande:
För sådan arbetstagare, som sparat semesterdagar till kommande år eller som ti- digare under året uttagit semesterledighet med ersättning eller som ej har semester- ledighet med ersättning vid enhetlig semesterförläggning, ska arbetsgivaren där rimlig möjlighet härtill finnes, söka bereda arbete under sådan tid.
6. Sjukdom under semesterledighet
Arbetstagaren är skyldig att, om företaget så påfordrar, genom intyg av läkare eller uppgift från Försäkringskassan, styrka att han på grund av sjukdom varit oförmögen till arbete.
Om arbetstagaren blir sjuk under semesterledighet skall arbetstagaren utan dröjsmål anmäla detta för att aktuella sjukdagar inte skall räknas som semesterdagar utan kunna nyttjas vid annat tillfälle.
7. Utbetalning av semesterlön
Semesterlönen utbetalas till arbetstagaren i samband med semestern. Detta innebär, såvida annan överenskommelse inte träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, att semesterlön utbetalas i samma ordning som ordinarie lön och på ordinarie utbe- talningsdagar.
Semestertillägg och/eller överskjutande delar utöver Semesterlagens 12 pro- cent ska utges innan arbetstagaren utnyttjar sin semester. För det fall att arbetstaga- ren ej kan utnyttja semesterdagen/semesterdagarna behålls redan utbetalt semester- tillägg och/eller överskjutande delar.
8. Obetald semester månadsavlönade
För varje obetald semesterdag görs avdrag från arbetstagarens aktuella månadslön med 4,6 procent av månadslönen.
§ 10 Försäkringar och övriga avgifter
Samtliga arbetstagare försäkras enligt lag.
2. Övriga försäkringar
Arbetsgivare är skyldig att teckna samt vidmakthålla följande försäkringar:
a) Tjänstegrupplivförsäkring (TGL)
Grupplivförsäkring enligt mellan SAF och LO träffad överenskommelse av den 29 mars 1962 ger ersättning till efterlevande vid arbetstagares frånfälle.
Avgångsbidragssystem enligt träffad uppgörelse mellan SAF och LO av den 2 april 1966 med ändring av den 17 juni 1969 ger ersättning till arbetstagaresom till följd av driftsmässiga förändringar vid det företag, där han/hon är anställd, mister sin an- ställning.
c) Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)
Gruppsjukförsäkringen enligt mellan SAF och LO träffad överenskommelse av den 22 juni 1971 och senare enligt särskilda protokoll beslutade ändringar ger ersättning till 65 års ålder vid sjukdom och olycksfall.
d) Avtalspension
Avtalspension enligt mellan SAF och LO träffad överenskommelse av den 22 juni 1971 och senare enligt särskilda protokoll beslutade ändringar ger pensionslön till arbetstagare som uppnått 65 års ålder.
En extra pensionsavsättning om 0,2 % sker från och med den 1 maj 2023 till totalt to- talt 1,7 %. Avsättningen är en kompletterande premie enligt punkt 2 d, bestämmelser om Avtalspension SAF-LO. Den extra pensionsavsättningen omfattas av regler för premiebefrielse.
Avtalspensionspremie betalas vid sjukdom, arbetsskada, föräldraledighet samt vid graviditetspenning. För att aktuell avtalspensionspremie skall utgåkrävs särskild an- mälan om detta till AFA Försäkring.
g) Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)
Trygghetsförsäkring enligt mellan SAF och LO träffad överenskommelseav den 16 maj 1974 ger ersättning till arbetstagare vid olycksfall i arbetet,färdolycksfall, ar- betssjukdom samt vid smitta enligt XXX:s gällande försäkringsvillkor.
h) Omställningsförsäkring Svenskt Näringsliv och LO
Svenskt Näringsliv och LO har 2004-02-24 kommit överens om en så kalladomställ- ningsförsäkring. Försäkringen ska underlätta omställningsproblem som uppstår för medarbetare och företag vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Plåt & Ventföreta- gen och Byggnads har anslutit sig till omställningsförsäkringen.
Handhavande och beslut i frågor som rör ansökan om omställningsstödet sköts av Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsfonden, TSL.
i) Föräldrapenningtillägg (FTP)
Svenskt Näringsliv och LO har 2013-04-30 utformat en kompletterande föräldraför- säkring som förmedlas av AFA försäkring.
FPT lämnar kompletterande ersättning när du är föräldraledig och får föräldra- penning från Försäkringskassan. Föräldrapenningtillägget kan betalas som längst tills barnet fyller 18 månader eller 18 månader efter adoptionstillfället.
§ 11 Specialbestämmelser, ordnings- och skyddsregler
a) Arbetsplatsanmälan
Om arbete på tillfällig arbetsplats beräknas pågå mer än 200 timmar skall arbetsgiva- ren i samband med arbetets påbörjan göra skriftlig arbetsplatsanmälan till den lokala arbetstagarorganisationen samt kopia till skyddsombud eller kontaktombud om så- dan utsetts
Kopia av utfärdad arbetsorder godtas som arbetsplatsanmälan.
b) Arbets- och bänkplats
Vid taktäckning och större arbeten utom verkstaden skall ordentlig arbetsplats med skydd mot otjänlig väderlek over bänkplats anskaffas och ordnas åt arbetsta- garna.
Arbetsgivaren skall ombesörja all erforderlig belysning för arbetes utförande.
c) Identitetsbricka
Arbetstagare har skyldighet att synligt bära tillhandahållen identitetsbricka, till ex- empel ID 06.
d) Tillhandahållna maskiner och verktyg
Arbetsgivaren skall tillhandahålla för verksamheten och ur arbetsmiljösynpunkt lämpliga maskiner, verktyg och hjälpmedel.
Utdelade maskiner, verktyg och hjälpmedel är arbetsgivarens egendom och får endast användas under arbetstid om inte annan överenskommelse träffas, dessa skall förvaras och vårdas med omsorg av arbetstagaren. Vid en anställnings avslu- tande skall utdelade maskiner, verktyg och hjälpmedel ovillkorligen återlämnas.
Arbetstagarna är skyldiga att vara aktsamma om alla maskiner och handverktyg.
Skada på sådan utrustning skall omedelbart anmälas till arbetsgivaren.
Oförvållat uppkomna materiella skador under utförandet av arbete får ej lastas arbetstagaren.
e) Åtgärder vid otjänlig väderlek
Om för arbetets utförande otjänlig väderlek föreligger, bör arbetsgivaren, avstanna arbetet.
Vid omtäckning eller reparation av gamla tak får avriven del av tak ej lämnas oin- täckt under tid då arbetet ej pågår. Löst material skall surras fast vid avslutat arbete för dagen.
2. Skydds- och arbetsmiljöregler
a) Instruktioner
Arbetstagare är skyldig att rätta sig efter vid var tid gällande arbetsmiljöinstruktioner. Parterna i detta avtal ser allvarligt på fall där arbetsmiljöinstruktioner inte efterlevs.
Arbetsgivaren har ett särskilt ansvar för att arbetare som saknar lämplig utbild- ning erhåller erforderliga instruktioner om användande av personlig fallskyddsut- rustning
Lärling skall ha yrkeserfaren handledare, varför lärling och arbetare som saknar lämplig utbildning inte ensamma får utföra plåtarbete.
Vid bedömningen av om ett avsteg från given instruktion skett ska det tas i beak- tande ifall berörd arbetstagare haft tillräckliga kunskaper, om denne erhållit skriftliga och/eller muntliga instruktioner från arbetsgivaren samt om berörd arbetstagare erhål- lit rätt typ av utrustning.
Arbetsgivaren tillhandahåller arbetstagare 2 ställ överdragskläder av för arbetets art god kvalitet per år. Med ställ överdragskläder avses hel overall eller hängsel- byxa/midjebyxa med jacka/rock. Om arbetstagare utför målningsarbete eller annat arbete som innebär kraftig nedsmutsning av överdragskläder, kan sådan arbetsta- gare begära ytterligare 1 ställ överdragskläder per år. Arbetsgivaren skall när behov föreligger tillhandahålla regnställ och stövlar samt underställ, dock högst 2 underställ per år.
Arbetsgivaren tillhandahåller för arbetet godkända skyddsskor. För arbetstagare med återkommande utomhusarbete tillhandahålls såväl sommar som vinterskor.
När skyddsskor genom slitage eller dylikt mist sin skyddsfunktion äger arbetsta- garen rätt att i utbyte mot dessa erhålla nya individuellt utprovade och för arbetet lämpliga godkända skyddsskor.
Utlämnade arbetskläder är arbetsgivarens egendom och får endast användas un- der arbetstid om inte annan överenskommelse träffas. Dessa skall förvaras och vår- das med omsorg av arbetstagaren. Vid anställnings avslutande skall arbetskläder ovillkorligen återlämnas.
Arbetsgivaren skall ersätta arbetstagare, för på arbetsplatsen förvarade privata kläder, som bevisligen blivit stulna eller utsatta för brandskada. Ersättning utgår med 85 % av anskaffningsvärdet, dock högst 1800 kr.
Arbetstagare skall lämna specifikation över förlusten till arbetsgivaren. Arbetsgi- varen skall efter kontroll snarast utbetala ersättning. Om förvaringsrum för kläder el- ler omklädningsrum finns för arbetstagarna gäller ovanstående endast kläder som är förvarade där.
c) Tillgång till arbetsmiljöregler
Med stöd av Arbetsmiljöförordningen skall på varje arbetsställe finnas tillgång till Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen samt av Arbetsmiljöverket utfärdade föreskrifter och anvisningar i den mån de berör verksamheten.
Godtagbar standard på personalutrymmen regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Personalutrymmena skall vara anpassade för både män och kvinnor vilket inklu-
derar att kvinnor och män ska erbjudas avskilda utrymmen för ombyte och att duschutrymmena ska gå att låsa
Vid arbetsplatser med kortvariga arbeten skall arbetsgivaren sörja för att den anställde får möjlighet att utnyttja sanitära anordningar, disponera utrymme för klädbyte samt för uppvärmning och intagande av mat. Med kortvariga arbeten avses arbeten som beräknas pågå högst 2 månader.
Detta kan ske genom att:
– arbetsgivaren avtalar med fastighetsägaren om nyttjande av lägenhet eller särskilt inrättat personalutrymme,
– personalvagn uppställes i anslutning till arbetsplatsen,
– verkstadens personalutrymme används varvid resor mellan verkstad och arbetsplats ersätts enligt § 7 punkt 4.
e) Förbandslåda
På verkstad, nybyggnad och större arbetsplats skall finnas en förbandslåda. Arbets- tagarna är skyldiga att anmäla då utrustningen är bristfällig.
f) Snöskottning
Vid snöskottning på tak skall minst 2 man finnas på taket, såvida inte taketskon- struktion är sådan att någon olycksfallsrisk inte finns.
§ 12 Förhandlingsordning vid tvist
Uppstår tvist om tolkningen av detta avtal, eller uppstår i övrigt tvist rörande förhål- lande mellan arbetsgivare och arbetstagare, får parterna av sådan anledning ej till- gripa störande åtgärder som t.ex. strejk, lockout, blockad eller liknande. Sådan tvist skall göras till föremål för förhandling mellan parterna.
Påkallas förhandling av en part är motparten skyldig att träda i förhandling.
I det fall förhandlingsframställan sänts som rekommenderat brev skall framställan anses ha kommit motparten till handa 10 dagar efter att brevet lämnades till posten för befordran.
Kopia för kännedom gällande förhandlingsframställan skall även tillsändas den cen- trala arbetsgivarorganisationen, Plåt- & Ventföretagen, Box 372, 101 27 Stockholm. Påkallar part ej förhandling inom föreskriven tid, förlorar han rätten till förhandling och därmed rätten att föra talan i tvisten.
Om begärd förhandling på grund av motparten ej kommer tillstånd inom i denna paragraf angivna tidsfrister får tvist ändock föras vidare.
Tidsfrister för påkallande av lokal och central förhandling samt för väckande av talan vid Arbetsdomstolen anges nedan.
1.1 Parter i kollektivavtalet
Med parter i detta avtal avses
Arbetsgivarpart | Arbetstagarpart | |
Lokal förhandling | Företag | Kontaktombud ellerBygg- nads region |
Central förhandling | Plåt & Ventföretagen Företag (om hängavtal) | Byggnads |
2.1 Lokal förhandling
2.2 Central förhandling
Med central förhandling avses förhandling mellan parterna på förbundsnivå.
3.1 Allmän rättstvist
Uppkommer tvist mellan arbetsgivare och arbetstagare eller deras organisationer rö- rande tolkning eller tillämpning av detta avtal jämte i nedanstående anmärkning an- givna avtal och lagar – rättstvist – äger part rätt att få sådan tvist behandlad vid lokal förhandling, central förhandling och Arbetsdomstolen under förutsättning att part påkallar förhandling respektive väcker talan inom nedan angivna tidsfrister.
3.1.1 Begäran om lokal förhandling
Förhandling i rättstvist skall i första hand föras som lokal förhandling och skall begä- ras inom 4 månader efter det att part fått kännedom om den omständighet vartill yr- kandet hänför sig och senast inom 2 år efter det att omständigheten har inträffat.
3.1.2 Begäran om central förhandling
3.1.3 Arbetsdomstolen
Uppnås inte enighet vid central förhandling kan part väcka talan i Arbetsdomstolen. Talan skall väckas inom 3 månader efter det att centrala förhandlingen avslutats.
3.2 Tvist om anställningsskydd, med mera
Vid tvist som rör lagen om anställningsskydd, förtroendemannalagen, föräldraledig- hetslagen, studieledighetslagen, jämställdhetslagen, arbetsmiljölagen 6 kapitlet och styrelserepresentationslagen gäller i stället för begäran av lokal förhandling och väckande av talan enligt punkt 3.1.1 de tidsfrister som anges i respektive lag. För be- gäran av centrala tvisteförhandlingar gäller regler enligt 3.1.2.
Vid tvist om semesterlön, semesterersättning eller skadestånd enligt semesterlagen eller kollektivavtal om semester, skall arbetstagarparten väcka talan därom inom 2 år från utgången av det semesterår då arbetstagaren skulle ha erhållit den förmån till vilken anspråket hänför sig. Detta förutsätter att lokala och centrala tvisteförhand- lingar har genomförts innan talan väcks inom den nämnda tidsrymden.
3.4 Lönetvist
Kan lönetvist inte lösas vid lokala förhandlingen skall arbetsgivareninom 10 ar- betsdagar efter den lokala förhandlingen begära central förhandling. Kan tvist inte lösas vid den centrala förhandlingen skall talan väckas vid Arbetsdomstolen inom 10 arbetsdagar efter det att central förhandling avslutats.
Underlåter arbetsgivaren att påkalla förhandling eller väcka talan på sätt ovan angivits är han såvitt avser det omtvistade beloppet skyldig attutge ersättning en- ligt arbetstagarorganisationens mening om kravet ej är oskäligt.
Vid tvister om ackordsräkning gäller regler enligt § 4 punkt 8 a)–b).
Uppkommer tvist om arbetsskyldighet enligt detta avtal gäller arbetstagarorganisat- ionens mening intill dess tvisten slutgiltigt prövats. Föreligger enligt arbetsgivarens uppfattning synnerliga skäl mot att omtvistat arbete uppskjutits får han utan hinder av föregående stycke kräva att arbetet utförsenligt hans mening i tvisten. Arbetsta- garen är då skyldig att utföra arbetet. Sådan skyldighet föreligger dock ej om arbets- givarens mening i tvisten är oriktig och arbetsgivaren har insett eller bort inse detta eller om arbetet innebär fara för liv och hälsa eller därmed jämförligt hinder möter. Blir arbetet utfört enligt föregående stycke skall arbetsgivaren omedelbart påkalla förhandling i tvisten, vilket innebär att arbetsgivaren genast måste påkalla förhand- ling.
Vid oenighet vid lokal förhandling skall arbetsgivaren begära central förhandling. Kan tvist om arbetsskyldighet inte lösas vid central förhandling, skall arbetsgivaren väcka talan vid Arbetsdomstolen inom 10 arbetsdagar från förhandlingarnas avslu- tande.
4. Förhandling enligt 11, 12 och 38 §§ MBL
Vid förhandling enligt 11, 12 och 38 §§ skall den i 14 § samma lag angivna förhand- lingsordningen tillämpas.
Uppnås inte enighet vid lokal förhandling skall arbetsgivaren på begäran för- handla även med central arbetstagarorganisation.
5. Genomförande av förhandling
Förhandling bör påbörjas snarast möjligt efter det att motparten fått del av förhand- lingsframställan.
Lokal och central förhandling bör vara slutförd inom 1 månad respektive 2 måna- der efter det att motparten fått del av förhandlingsframställan.
Vid förhandling skall föras protokoll. Av protokollet skall framgå dag för förhandling, vilka som deltagit i förhandlingen, parternas yrkanden samt förhandlingsresultatet. Vidare skall dag för justering framgå.
Om inte annat överenskommes, skall förhandlingsprotokoll upprättas i 2 exem- plar och översänds senast en månad efter förhandlingen till arbetsgivaren vid lokal förhandling och vid central förhandling till respektive central arbetsgivarorganisation. Vidare skall dag för justering framgå.
Protokollet skall i justerat skick återsändas till protokollföraren inom10 arbets- dagar.
Parterna kan enas om andra protokolls- och justeringsfrister. I sådana fall skall särskilt protokoll över detta beslut upprättas och omedelbart justeras. Parterna kan också i andra fall förklara protokoll eller del av protokoll för omedelbart justerat.
7. Avslutande av förhandling
Förhandling skall anses avslutad när förhandlingsprotokoll justerats. Har protokoll ej justerats inom angivna tidsfrister, skall förhandling ändå anses avslutad i och med att justeringstiden löpt ut och när endera parten givit motparten skriftligt besked härom. Part kan också skriftligen meddela att han frånträder förhandling varigenom den- samma skall anses avslutad.
8. Ränta
På förfallen fordran utges ränta enligt räntelagen.
§ 13 Giltighetstid och uppsägningsförfarande
Detta avtal gäller för tiden 1 maj 2023 t.o.m. 30 april 2025 såvida ej annat framgår av avtalstexten. Ändringar i avtalet gäller från och med den 1 maj 2023, om ej annat anges.
Om begäran om förhandling ej inges minst 2 månader före den 30 april 2025 för- längs överenskommelsen med 1 år i sänder. Om begäran om förhandling framställs senast den 28 februari 2025 gäller avtalet för tid efter den 30 april 2025 med 7 da- gars ömsesidig uppsägningstid. Uppsägning ellerbegäran om förhandling skall ske skriftligen och delges motparten genom rekommenderad försändelse eller på annat sätt, varigenom det kan styrkas att uppsägning skett eller förhandling begärts.
Part äger även rätt att senast den 31 oktober 2024 säga upp avtalet till upphö- rande den 30 april 2025.
Förhandling om ny överenskommelse skall börja senast 1 månad från det för- handling begärts, såvida överenskommelse om annan tidpunkt ej träffas.
Övergångsbestämmelser för ackordsprislistor
Arbeten som påbörjats innan den 1 maj 2023 respektive 1 maj 2024 och avslutas inom 14 dagar från nämnda tidpunkt betalas med tidigare gällande ackordstillägg. För arbeten som påbörjats före den 1 maj 2023 respektive 1 maj 2024 och avslutas efter det att 14 dagar har förflutit från nämnda dag, ska betalning ske med tidigare ackordstillägg för den del av arbetet som utförts före den 1 maj och för tiden däref- ter med det nya ackordstillägget.
Stockholm den 5 maj 2023
Johan Lindström Jörgen Rasmusson Anita Hagelin Hans Eriksson Leif Pettersson Martin Andersson Stefan Öberg | Torbjörn Hagelin John Aspendal Christer Härjelin Per-Jörgen Persson Thomas Andersson Tomas Emanuelsson Kenneth Svärd Michael Johansson |
1. Överenskommelse med anledning av lagen om anställningsskydd
Lagen om anställningsskydd gäller med nedan angivna tillägg och undantag. Vid fastställande av turordning, hänförd till LAS 22 § 3:e st. gällande kollektivavtal, utgör kollektivavtalets enligt § 1 punkt 2 uppräknade omfattning separata turordningskret- sar.
1. Anställningsavtal för lärlingar
2. Uppsägning – skadestånd
Om arbetstagaren lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägningstiden eller del av denna har arbetsgivaren rätt till skadestånd med ett belopp som motsvarar ar- betstagarens utgående lön under den del av uppsägningstiden som arbetstagaren inte har iakttagit.
Detta gäller inte om arbetstagaren och arbetsgivaren kommit överens om en kor- tare uppsägningstid än den lagen om anställningsskydd, LAS (1982:80), anger eller om frånvaron är godkänd av arbetsgivaren.
Anmärkning
Kvittning mot innestående lön kan ske frivilligt eller genom tvungen kvittning. Vid frivillig kvittning krävs ett godkännande av den anställde för kvittningen. Vid tvungen kvittning ska arbetsgivaren kontrollera med Kronofogdemyndigheten hur stor del av lönen som får kvitt- tas.
3. Särskilda bestämmelser avseende lärlingar med utbildningskontrakt enligt Utbildningsavtalet
a) Lärling kan provanställas i 6 månader.
b) Lärling undantas från turordningsreglerna i lag om anställningsskydd(LAS).
c) Vid förhandlingsframställan eller varsel till Byggnads enligt lag om anställnings- skydd skall arbetsgivaren samtidigt översända kopia av handlingen till huvudyrkes- ombudet.
d) Vid arbetsbrist skall, innan uppsägning vidtas, möjligheten till fortsatt utbildning prövas.
e) Bryts anställningsavtalet utan lärlingens eget förvållande skall arbetsgivarenoch hu- vudyrkesombudet gemensamt söka skaffa honom ny anställning.
a) Vid tidsbegränsad anställning för enbart snöskottning, feriearbete eller målnings- arbeten och därmed sammanhängande arbeten gäller nedan angivna överenskom- melse.
Anställda för enbart snöskottning eller målningsarbeten är undantagna från reg- ler i 5a § LAS angående rätt till tillsvidareanställning.
b) Vid tillfällig anställning för enbart snöskottning gäller anställningen endast under den tid ifrågavarande arbetsuppgifter varar. Anställningsformen är tidsbegränsad ti- manställning vid behov.
Anställningsavtal skall upprättas senast inom 1 vecka efter det att arbetet påbör- jats. Obligatoriska uppgifter i anställningsavtalet är: Arbetsgivarens och arbetstaga- rens namn och adress. Lön och andra ersättningar. Anställningens startdag och slut- dag, eller de förutsättningar som gäller för att anställningen skall upphöra. Samt vilken form av tidsbegränsad anställningsom avses.
c) Vid tillfällig anställning för enbart målningsarbeten gäller anställningen endast un- der den tid ifrågavarande arbetsuppgifter varar. Anställningsformen är överenskom- men visstidsanställning.
d) Lön för arbetsfria dagar enligt § 2 punkt 16 utges till arbetstagare som varit an- ställd hos arbetsgivaren sammanlagt minst 3 månader under de senaste 12 måna- derna samt vars anställning består efter helgen.
5. Återanställningsrätt
6. Rätt att stå kvar i anställningen
Arbetstagare har rätt att kvarstå i anställningen till utgången av den månad då ar- betstagaren uppnår ålder som anges i 32 a § LAS.
Den ålder som anges i 32 a § LAS är från och med 1 januari 2020 68 år och från och med 1 januari 2023 69 år.
a) Varsel om upphörande av anställning vid uppnådd LAS-ålder
Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning vidut- gången av den månad då arbetstagaren uppnår den ålder som anges i 32 a§ LAS skall arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en månad i förväg.
En arbetstagare som uppnått den ålder som anges i 32 a § LAS har inte rätt till längre uppsägningstid är en månad och har inte heller företrädesrätt när turordning skall bestämmas vid uppsägning eller vid återanställning.
b) Varsel om anställnings upphörande vid hel sjukersättning
Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning i samband med att arbetstagaren enligt Socialförsäkringsbalken får rätt till hel sjukersättning, ska arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta så snart arbetsgiva-
ren har fått kännedom om beslutet om hel sjukersättning.
Besked om rätt till hel sjukersättning lämnas till arbetsgivaren så snart arbetstagaren fått kännedom härom.
I samband med att arbetstagares anställning upphör skall arbetsgivaren överlämna ett komplett ifyllt arbetsgivarintyg enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring. Arbetsgi- varintyget ska överlämnas snarast och senast inom 5 veckor från dagen för anställ- ningens upphörande.
1. Då arbetsgivare, utan att anställningen upphör, på grund av arbetsbrist, driftstör- ning eller annan sådan omständighet inte tillhandahåller arbetstagaren något arbete samt befriar arbetstagaren från dennes närvaroskyldighet (permittering) utges er- sättning (permitteringslön) i enlighet med punkterna 7–9.
2. Permittering kan vidtas oavsett regler om turordning.
3. Arbetstagaren är skyldig att inom skälig tid återgå i arbete när det hinder som för- anledde permitteringen upphört.
4. I permitteringsfrågor skall lagstadgad förhandlingsskyldighet iakttas. Vid dessa förhandlingar skall parterna eftersträva enighet om omfattning och förläggning av permitteringen. Parterna bör därvid ta hänsyn till företagets produktionsoch mark- nadsförhållanden samt eftersträva lösningar som medför minsta möjliga olägenhet för berörda arbetstagare.
5. Permitteringstid räknas i hela dagar (arbetsdagar). Permittering som föranleds av oförutsedda driftsavbrott, t.ex. strömavbrott, och som beslutas inom 1 timme efter ordinarie arbetstidens början räknas som en permitteringsdag enligt detta avtal.
6. Permittering enligt detta avtal får för en arbetstagare omfatta högst 30 arbetsda- gar per kalenderår.
7. För permitteringstid utbetalar arbetsgivaren permitteringslön. Permitteringslönen beräknas med hänsyn till det antal timmar på arbetstagarens ordinarie arbetstid va- runder denne eljest skulle ha arbetat. Permitteringslön utges med avtalets lägsta lön. Permitteringslön ingår i underlaget för beräkning av lagstadgade arbetsgivaravgifter och semesterlön.
8. En arbetstagare som permitteras har rätt till permitteringslön som motsvarar avta- lets lägsta lön enligt § 5 punkt 4.
9. Permitteringslön utges inte vid permittering som föranleds av:
– arbetstagarens eget vållande,
– olovlig konflikt inom LO:s område,
– offentligt myndighetsbeslut som arbetsgivaren inte bort räkna med.
10. Frågan om huruvida permitteringslön skall utges vid driftsavbrott som är en följd av att arbetet är säsongsbetonat eller av andra skäl inte är sammanhängande till sin natur och frågan om huruvida permitteringslön skall utges till arbetstagare som utför arbete i sitt hem regleras i avtal mellan berörda förbundsparter.
Därvid skall riktpunkten vara att arbetstagare, som enligt hittills gällande regler vid permittering under pågående säsong eller motsvarande åtnjuter arbetslöshetser- sättning, ges fortsatt skydd.
3. In- och utlåning av arbetstagare mellan företag
För att underlätta företagens möjlighet att klara arbetskraftsbehovet och möjliggöra för företagen att fullgöra kontraktstider samt åtaga sig större arbetsobjekt samt för att i största möjlig utsträckning undvika permittering, förklarar sig Byggnads villig medverka till att samarbete mellan i branschen verksamma företag kan komma till stånd.
Nedan angivna regler gäller vid in- och utlåning av arbetstagare inom Plåt- och Ven- tilationsavtalets avtalsområde. Såväl det inlånande som det utlånande företaget ska vara bundna av Plåt- och Ventilationsavtalet och berörda arbetstagare ska omfattas av detta kollektivavtal.
2. Arbetsgivaransvar och arbetsmiljöansvar
Den arbetsgivare som arbetstagare är anställd hos har arbetsgivaransvaret för ar- betstagare även under den period arbetstagaren lånas ut till annan arbetsgivare. Detta innebär bl.a. att lön betalas av utlånande arbetsgivare. Den arbetsgivare som har lånat in arbetstagare ansvarar för arbetsmiljön, i förhållande till inlånad arbetsta- gare, under inlåningsperioden.
Utlånad arbetstagare kvarstår i anställning och behåller sin plats i turordningen hos den utlånande arbetsgivaren.
Inlånande företag får inte vidareutlåna arbetstagare till annat företag.
Utlåning av arbetstagare får ske enbart om berörd arbetstagare lämnat sitt samtycke till utlåningen.
4. Kortvarig in- och utlåning
In- och utlåning under högst 20 arbetsdagar får ske utan iakttagande av reglerna i punkt 5-6 nedan.
Utlåning för längre tid än 20 arbetsdagar ska föregås av förhandling med kontakt- ombud, eller om sådan saknas, med Byggnads region. Utlåningsperiodens längd får inte överstiga åtta (8) veckor. Överenskommelse om längre utlåning kan dock träffas med Byggnads region.
Inlåning för längre tid än 20 arbetsdagar ska föregås av förhandling med kontakt- ombud eller, om sådan saknas, med Byggnads region.
Anlitande av underentreprenör för arbete inom avtalsområdet Överenskommelse om tillämpningsregler avseende 38 § MBL
I 38 § MBL regleras förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare som avser attanlita un- derentreprenör för att utföra arbete inom avtalsområdet för arbetsgivarens räkning eller verksamhet utan att denne ska vara arbetstagare hos arbetsgivaren. För arbete som ligger utanför Plåt- och Ventilationsavtalet finns ingen förhandlingsskyldighet enligt 38 § MBL.
Genom denna överenskommelse ges arbetsgivare möjlighet att tillämpa ett förenklat förfarande som alternativ till förhandlingsskyldigheten enligt 38 § MBL.
3. Vid anlitande av underentreprenör som inte är bunden av Plåt- och Ventilations- avtalet eller av bemanningsföretag gäller reglerna i 38-40 §§ MBL.
4. I bilaga 5 finns särskilda bestämmelser om förhandling vid anlitande av beman- ningsföretag när det finns tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning.
5. I bilaga 3 finns särskilda bestämmelser om in- och utlåning mellan företag som är medlemmar i Plåt & Ventföretagen.
6. Med arbetsgivare avses i denna överenskommelse kollektivavtalsbundet företag. Krav på kollektivavtal gäller dock inte för s.k. enmansföretag.
Det förenklade förfarandet kan tillämpas då arbetsgivaren i fråga avser att
– anlita en underentreprenör som är bunden av kollektivavtal för ifrågavarande arbete (s.k. enmansföretag undantas från detta krav)
– för arbete inom Plåt- och Ventilationsavtalets tillämpningsområdeenligt de villkor som följer nedan.
3. Anlitande av underentreprenör som är medlem i Plåt & Ventföretagen
Arbetsgivarens skyldighet att förhandla enligt 38 § första stycket MBL vid utlämnande av arbete inom avtalets tillämpningsområde är fullgjord när arbetsgiva- ren säkerställer att underentreprenör som avses anlitas är medlem i Plåt & Ventföre- tagen. Genom sin medlemshantering svarar Plåt & Ventföretagen för kontrollen att medlemsföretagen innehar F-skattebevis, arbetsgivarregistrering och registrerings- bevis.
Underentreprenör som avses i denna punkt behöver inte tas upp på sådan UE- förteckning som framgår av punkten 4.2 nedan.
4. Anlitande av underentreprenör som inte är medlem i Plåt & Ventföretagen
4.1 Kontroll av underentreprenör
Arbetsgivare ska kontrollera att underentreprenörer som anlitas uppfyller följande villkor:
– F-skattebevis.
– Momsregistreringsbevis.
– Registreringsbevis.
– Kollektivavtal för ifrågavarande arbete. Detta villkor gäller dock inte för s.k. enmansföretag.
– Hos företaget inte föreligger klara och förfallna fordringar på lön ellerannan ersättning.
4.2 Information om underentreprenör, UE-förteckning
Första gången en viss underentreprenör anlitas ska arbetsgivaren skriftligeninfor- mera Byggnads region om följande uppgifter om underentreprenören:
– organisationsnummer
– fullständigt namn och adress
– telefonnummer
– e-postadress.
4.3 Granskning av UE-förteckning
Byggnads region ska senast inom två veckor från det att regionen fått information enligt 4.2 ovan underrätta arbetsgivaren om att viss på förteckningen upptagen un- derentreprenör inte kan godtas då det finns skäl att anta att veto enligt 39 § MBL kan komma ifråga. Lämnas en sådan underrättelse är arbetsgivaren skyldig att förhandla om denne avser att anlita aktuell underentreprenör. Lämnas ingen sådan underrät- telse står det arbetsgivaren fritt att anlita de på förteckningen angivna underentre- prenörerna.
Byggnads ska informera arbetsgivaren om vilken region som ska handlägga tillämp- ningen av denna överenskommelse. Har Byggnads inte informerat om detta, lämnas UE-förteckningen till den region inom vilkens område företaget har sitt säte.
5. Förfarande om det finns skäl att aktualisera veto
Anser Byggnads region att det finns skäl att aktualisera veto enligt 39 § MBL mot en underentreprenör som finns upptagen på UE-förteckningen eller en underentrepre- nör som är medlem i Plåt & Ventföretagen, ska arbetsgivaren meddelas detta med angivande av skälen för att aktualisera vetot. Lämnas sådan underrättelse är arbets- givaren skyldig att förhandla om denne avser att anlita aktuell underentreprenör.
I 38 § MBL regleras förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare som avser att anlita bemanningsföretag för arbete på avtalsområdet.
Genom denna överenskommelse ges arbetsgivare, som är medlem i Plåt & Vent- företagen och som avser att anlita bemanningsföretag, möjlighet att tillämpa ett för- enklat förfarande som alternativ till förhandlingsskyldigheten enligt 38 § MBL. Villko- ren för detta framkommer av punkten 3 nedan.
Anmärkning
1. Av punkten 4 nedan finns särskilda bestämmelser samt förhandlingsordning vid anli- tande av bemanningsföretag när det finns tidigare anställda som anmält anspråk om företrädesrätt till återanställning.
2. I Plåt- och Ventilationsavtalets bilaga 3 finns särskilda bestämmelser om in- och utlå- ning mellan företag som är bundna av Plåt- och Ventilationsavtalet.
3. I Plåt- och Ventilationsavtalets bilaga 4 finns särskilda bestämmelser om förhandling vid anlitande av UE.
I samband med förhandling enligt 38 § MBL ska arbetsgivaren lämna Byggnads den information om det tilltänkta arbetet som Byggnads behöver för att kunna ta ställ- ning i förhandlingsfrågan. Följande uppgifter behöver dock alltid lämnas om det bemanningsföretag man avser att anlita.
-Organisationsnummer
-Fullständig namn och adress
-Kontaktperson och kontaktuppgifter
-Telefonnummer
-e-postadress
-Arbetsplats
-Starttid och sluttid för bemanningen (ett eller flera tillfällen)
-Om bemanningsföretaget har kollektivavtal
-Antal personer som anlitandet avser
Arbetsgivaren ska även lämna uppgifter om genomsnittslön för de som redan är an- ställda och som utför samma arbeten hos arbetsgivaren.
Anmärkning
Genomsnittsförtjänsten, som även kallas GFL (genomsnittligt förtjänstläge), är den lön arbets- tagaren får då denne är uthyrd.
Arbetsgivaren och berörd Byggnads region kan komma överens om att förhandlingen kan ske genom ett skriftligt förfarande.
Som ett alternativ till förhandlingsskyldigheten ges arbetsgivare som är medlemmar i Plåt & Ventföretagen möjlighet att tillämpa ett förenklat förfarande när återkom- mande bemanning är aktuell.
Ett förenklat förfarande enligt nedan angivna villkor förutsätter att en förhandling, enligt punkt 1 i bilagan, skett vid tidigare anlitande av det aktuellt bemanningsföre- tag och att Byggnads då godkänt bemanningsföretaget.
Förteckning över anlitade bemanningsföretag
Varje nytt projekt där bemanning är aktuellt rapporteras in till Byggnads region på en förteckning. Av förteckningen ska samma uppgifter som framkommer av punkten 2 ovan anges.
Granskning av förteckning
Byggnads region ska senast inom två veckor från det att regionen fått information enligt ovan underrätta arbetsgivaren om att bemanningen inte kan godtas då det finns skäl att anta att veto enligt 39 § MBL kan komma ifråga. Lämnas en sådan underrättelse är arbetsgivaren skyldig att påkalla förhandling om denne avser att an- lita aktuellt bemanningsföretag. Lämnas ingen sådan underrättelse står det arbetsgi- varen fritt att anlita det på förteckningen angivna bemanningsföretaget.
Anmärkning
Förfarande om det finns skäl att aktualisera veto
Anser Byggnads region att det finns skäl att aktualisera veto enligt 39 § MBL mot ett bemanningsföretag som finns upptaget på förteckningen ska arbetsgivaren medde- las detta med angivande av skälen för att aktualisera vetot. Lämnas sådan underrät- telse är arbetsgivaren skyldig att förhandla om denne avser att anlita aktuellt be- manningsföretag.
4. Bemanning vid företrädesrätt till återanställning
Vid anlitande av bemanningsföretag gäller reglerna i 38–40 §§ MBL. Vid anlitande av bemanningsföretag när företrädesrätt till återanställning föreligger hos det anlitande företaget gäller förhandlingsordning enligt nedan.
a) Bakgrund
Parterna uppmärksammar att frågeställningar inom svensk arbetsmarknad har aktua- liserats om otillbörliga kringgåenden av företrädesrätten till återanställning genom anlitande av bemanningsföretag enligt lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling. Det har uppgivits att sådana otillbörliga förfaranden i förhållande till gällande rätt har blivit vanligare i takt med att bemanningsbranschen har expanderat. Med be- manningsföretag avses företag enligt definition i nämnd lag.
Mot denna bakgrund inrättar Plåt & Ventföretagen och Byggnads en partsge- mensam nämnd med uppgift att tillse att otillbörliga kringgåenden av företrädesrät- ten till återanställning enligt anställningsskyddslagen inte ska förekomma inom bran- schen. Införlivandet har skett på så sätt att det inte i nu aktuella hänseenden finns några skillnader mellan lagens och avtalets innebörd.
b) Förhandling, överläggning och tvist om inhyrning
b 1. Förhandling vid inhyrning enligt medbestämmandelagen (MBL) Förhandling enligt 38 § MBL ska ske med MB-grupp på företagsnivå i rikstäckande företag alternativt berörd region och ska alltid ske om företaget avser anlita beman- ningsföretag när det finns tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning genom uppsägning på grund av arbetsbrist inom berört turordningsområde och be- rörd turordningsenhet.
b 2. Överläggning vid inhyrning lokal förhandling
I det fall parterna inte är överens under 1 har företaget att inom tre (3) arbetsdagar påkalla lokal förhandling från det att förhandling enligt 1 avslutats.
Detta gäller om ett företag avser hyra in arbetskraft genom anlitande av be- manningsföretag under en sammanhängande period om mer än fem (5) veckor, när det samtidigt finns tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning genom uppsägning på grund av arbetsbrist inom berört turordningsområde och berörd tur- ordningsenhet där inhyrning ska ske, ska företaget uppta överläggning med MB- gruppen eller om sådan saknas berörd region om inhyrningen enligt nedan.
I överläggningen ska företaget ange skälen för att lösa bemanningsbehovet ge- nom inhyrning av arbetstagare. Överläggningen ska även omfatta frågan om företa- gets behov av arbetskraft istället kan tillgodoses genom återanställning av tidigare anställd med företrädesrätt.
Lokal förhandling skall vara genomförd inom fem (5) arbetsdagar från det att på- kallandet har skett om parterna inte enats om annat.
b 3. Central förhandling och påkallande av skiljenämndsförfarande Uppkommer i förhandlingen/överläggningen oenighet om huruvida inhyrning längre än fem (5) veckor strider mot 25 § LAS, ska central förhandling påkallas inom tre (3) arbetsdagar av företaget efter avslutad lokal förhandling. Central förhandling ska äga rum inom tio (10) arbetsdagar från påkallandet. De centrala parterna ska verka för en lösning av förhandlingsfrågan vilken beaktar både företagets behov och arbetsta- garnas berättigade intressen.
Vid oenighet i den centrala förhandlingen ska arbetsgivarsidan inomtre (3) ar- betsdagar från förhandlingens avslutande, hänskjuta saken till skiljenämnd enligt c).
Underlåter arbetsgivarsidan att påkalla lokal eller central förhandling alternativt att hänskjuta saken till skiljenämnd, kan inhyrningen avslutas inom fem (5) veckor från inhyrningens påbörjande utan rättslig påföljd.
Om arbetsgivarsidan påkallar central förhandling i rätt tid och hänskjuter saken till skiljenämnd i rätt tid och nämnden finner att inhyrningenstrider mot 25 § LAS, kan inhyrning pågå till dess fem (5) arbetsdagar förflutit från beslut i skiljenämnd utan att inhyrningen är att betrakta som kollektivavtalsbrott.
Förhandling ska bedrivas skyndsamt.
c) Om skiljenämnd avseende inhyrning
Parterna är ense om att inrätta en skiljenämnd enligt nedan.
Förfarandet i skiljenämnden ska vara förenklat och snabbt. Nämnden ska bestå av två (2) ledamöter från Plåt & Ventföretagen och två (2) ledamöter från Byggnads.
Nämnden ska även bestå av en (1) opartisk ordförande. Vid oenighet om vem som
ska utses som opartisk ordförande, skall Medlingsinstitutet utse ordförande.
Skiljenämnden ska meddela beslut skyndsamt och som regel senast inom femton
(15) arbetsdagar från påkallandet. Om någon organisation inte har utsett någon le- damot inom nämnda treveckorsperiod, är skiljenämnden beslutsför med enbart opartisk ordförande.
Ett beslut kan ske även om arbetstagarorganisationen inte efterkommit en begä- ran att inkomma med skriftligt svaromål. Skiljenämnden ska hålla muntlig förhand- ling innan ett beslut fattas. Muntlig bevisning får ske om handläggningen trots be- visupptagningen kan ske skyndsamt.
Skiljenämnden ska i beslut förklara om företagets planerade eller vidtagna åtgärd kan anses strida eller strider mot 25 § LAS.
Skiljenämnden behöver inte redovisa skälen skriftligt, men nämndenska redo- visa skälen muntligt till respektive part.
Skiljenämndens beslut är inte att betrakta som en rekommendationutan är rätts- ligt bindande i den meningen att det ska betraktas som ett kollektivavtalsbrott om i förekommande fall ordningen i b) inte iakttas ellerom inhyrningen strider mot 25 § LAS.
Om företaget följer skiljenämndens beslut ska parterna verka för att avskriva eventuella rättstvister med grund i 25 § LAS. Kan parterna inte enas om att avskriva tvisten hanteras frågan enligt parternas förhandlingsordning i kollektivavtalets All- männa bestämmelser § 12.
Tappande part i nämnden ska svara för ordförandens samtliga kostnader i övrigt står vardera part sina kostnader.
6. Tillämpningsregler vid anlitande av underentreprenörer (HEA)
1. Entreprenadkedjor och ansvar för huvudentreprenör
Huvudentreprenör enligt bestämmelserna i denna bilaga är första arbetsgivare bunden av Plåt- och Ventilationsavtalet under byggherren.
En arbetsgivare som anlitar en underentreprenör i enlighet med bestämmelserna i Tillämpningsregler vid anlitande av underentreprenör, ska se till att den underent- reprenör som anlitas förbinder sig att iaktta bestämmelserna i denna bilaga, om un- derentreprenören i sin tur anlitar en underentreprenör. En arbetsgivare som är unde- rentreprenör ska till sin beställare rapportera vilken underentreprenör som ar- betsgivaren har anlitat. Arbetsgivaren ska också till beställaren vidarebefordra rap- porter som denne har fått från en underentreprenör som denne i sin tur har anlitat.
Den som är huvudentreprenör enligt ovan ska sammanställa rapporterna och upprätta en lista över vilka underentreprenörer som denne anlitat på arbetsplatsen och vilka underentreprenörer som dessa i sin tur anlitat på arbetsplatsen (underent- reprenörslista).
När tvisteförhandling enligt 35 § MBL aktualiserats och det visar sig att en ar- betsgivare inte är bunden av Plåt- och Ventilationsavtalet eller förhandlingsvägrar el- ler inte medverkar i utredningen avseende lönekravet genom att inte överlämna så- dant nödvändigt löneunderlag som krävs för att kunna bedöma om arbetstagaren fått korrekt lön och ersättning kan Byggnads Region hos huvudentreprenören be- gära att tvisten ska bli föremål för överläggningar och utredning.
Överläggningarna och utredningen, som ska genomföras utan dröjsmål, ska syfta till att klarlägga tvisten.
Huvudentreprenören och Byggnads ska i förekommande fall aktivt medverka till att åstadkomma rättelse av berörd arbetsgivare.
Om tvisten inte löses och den berör arbetsplats där medlemsföretag i Plåt & Ventföretagen är huvudentreprenör kan Byggnads inom 30 dagar påkalla att den ska prövas av en särskild nämnd, OR-nämnden. Nämnden består av en representant från Plåt & Ventföretagen och en representant från Byggnads samt en av parterna till- sammans utsedd opartisk ordförande. Förfarandet i nämnden ska vara skriftligt, bed- rivas utan dröjsmål samt avslutas med ett beslut vari nämnden avgör huruvida be- talningsskyldighet för en arbetsgivare föreligger eller inte. Fordran som varit föremål för nämndens beslut ska anses slutligt reglerad mellan parterna.
För det fall OR-nämnden i sitt beslut finner att betalningsskyldighetföreligger ska skyldigheten utan dröjsmål fullgöras genom den av Plåt &Ventföretagen in- rättade OR fonden. Efter sådan utbetalning kan regressrättgöras gällande gentemot den arbetsgivare som enligt OR-nämndens besluthar betalningsansvar eller mot ar- betsgivare som på annat sätt brustit i sinaförpliktelser enligt denna bilaga eller mot sin betalningsskyldighet enligt lag.OR-nämnden ska vid sin prövning av krav på lön och annan ersättning,
i de fall anspråken inte är ostridiga eller den betalningsskyldige arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal med Byggnads, beräkna och fastställa betalningsskyldig- heten vad avser lön enligt en veckoarbetstid om 40 timmar och en timlön (eller mot- svarande omräknad timlön utifrån tillämplig månadslön,) som om § 5 Lönenivåer vore tillämplig. Betalningsskyldigheten kan avse högst 12 veckor.
2. Granskningsförfarande av UE på arbetsplats organiserat av huvudentreprenören
Om underentreprenör bunden av Plåt- och Ventilationsavtalet, som har sittsäte i an- nat land än Sverige eller som har arbetstagare som är bosatta i annatland, inte inom tre veckor från underrättelse har svarat upp mot Byggnads skriftliga begäran om att ta del av granskningsunderlag enligt bilaga 11 Bygglösen, kan Byggnads hos huvu- dentreprenören begära att denne organiserar en överläggning på berörd arbetsplats för att där ta del av efterfrågatunderlag för de arbetstagare som är verksamma på arbetsplatsen.
Detta förfarande ska användas av Byggnads vid skälig misstanke om kollektivav- talsbrott eller när arbetsgivarens företrädare håller sig undanfrån att delta vid för- handling med Byggnads. Vid överläggningen ska en behörig företrädare för unde- rentreprenören delta, lämpligen ska även anlitande entreprenör delta. Företrädaren ska uppvisa dokumentation för arbetad tid på berörd arbetsplats*.
Mötet skall hållas inom fyra arbetsdagar från att sådan begäran skriftligen till- sänds huvudentreprenören och berörd underentreprenör om inget annat överens- kommes.
* Lönespecifikationer för berörda arbetstagare, tidssedlar för arbetsperioden och högst fyra månader bakåt i tiden, om tillämpligt utdrag från utstationeringsregistret rörande aktuell arbetsplats (om tillämpligt), eventuella arbetstillstånd där sådana be- hövs samt annat nödvändigt underlag som behövs för att kunna bedöma om arbets- tagare har fått korrekt lön och ersättning.
Bestämmelserna i punkt 2 börjar gälla från och med den 1 maj 2021.
7. Överenskommelse om tillämpning av lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML)
Förtroendemannalagen gäller med nedan angivna tillägg och undantag.
Av Byggnads region till arbetsgivare ingiven anmälan om lokalt skyddsombud eller skyddskommittéledamot innefattar jämväl anmälan jämlikt 1 § 3 stycket i lagen om facklig förtroendemans ställning.
Vid ledighet som avser den fackliga verksamheten på arbetsplatsen, erhåller förtro- endemannen ersättning enligt följande:
a) Förtroendeman som ingår i ackordslag eller ensam har ackord, behåller gällande lönevillkor. Betalningen regleras genom så kallad parallelltidsersättning samtidigt som ackordet regleras.
b) Förtroendeman som arbetar på tidlön erhåller ersättning enligt för honom eljest gällande tidlön.
3. Utbildning av fackliga förtroendemän
Ledighet bör begäras i god tid innan introduktion och utbildning skall genomföras. Byggnads rekommenderar den lokala organisationen att kallelse även skickas till be- rörda arbetsgivare.
4. Tillämpningsregler avseende facklig förtroendemannautbildning
Parterna är överens om att eftersträva ett förtroendefullt och praktiskt samarbete mellan parterna såväl lokalt som centralt. Detta är en nödvändig förutsättning för att undvika meningsskiljaktigheter och tvister om vilken typ av facklig utbildning centralt eller lokalt arrangerade, som är ersättningsgrundande för fackliga förtroendemän.
Byggnads åtar sig, avseende centralt framtagen utbildning för fackliga förtroen- demän, att före utbildningens igångsättande kalla och informera Plåt- & Ventföreta- gen om utbildningen och dess innehåll. Motsvarande skall gälla för Byggnads region gentemot Plåt & Ventföretagen regionalt avseende lokalt framtagen utbildning.
Byggnads respektive dess regioner skall på begäran av Plåt & Ventföretagen fö- rete utbildningsmaterial för respektive utbildning.
Omfattning och förläggning av erforderlig betald facklig förtroendemannautbild- ning fastställes efter överläggning mellan företaget, MB-grupp och berörd region.
Företaget, MB-grupp och berörd region skall vid överläggning en gång per år klarlägga respektive facklig förtroendemans uppdrag och verksamhet.
5. Hantering av tidunderlag för planerat fackligt arbete
Tidsplaneringsunderlag avseende planerat fackligt arbete överlämnas till företaget veckovis, om inte annan överenskommelse träffas, på av företaget angiven arbets- dag. Underlaget utformas av parterna, och tillhandahålles av arbetsgivaren.
8. Överenskommelse om företagsanpassad medbestämmande (MB- organisation) inom avtalsområdet
Regler rörande lokal arbetstagarorganisation enligt 14 och 20 §§ MBL vid tillämpning av samma lags 11, 12, 19 och 21 §§.
1. Informations- och förhandlingsskyldighet
2. Utseende av kontaktombud
Inom varje företag utses kontaktombud. För driftställe med högst 7 anställda utses 1 kontaktombud. För driftställe med fler anställda utses 2 kontaktombud. Kontaktom- bud utses bland de i företaget anställda av den lokala fackliga organisationen inom Byggnads.
Kontaktombudets befogenheter skall skriftligen meddelas företaget. Vidföretag med flera driftställen skall finnas en för dessa gemensam MB-grupp för samordnad behandling av övergripande frågor som avses i detta avtal. MB-gruppen skall bestå av representant från respektive driftställe.
Detsamma gäller regional nivå. För varje kontaktombud kan ersättare utses. Övergångsvis skall, där kontaktombud inte hunnit utses, förhandlingske gentemot den lokala fackliga organisationen. Information enligt 19 § MBL kan i så-
dant fall ske, om företaget så önskar, till annan av organisationen utsedd facklig för- troendeman.
3. Kontaktombud – facklig förtroendeman
Den som utsetts till kontaktombud är därmed, såvitt gäller MB-frågor enligt detta av- tal, utsedd till facklig förtroendeman enligt förtroendemannalagens regler.
1. Detta innebär ingen inskränkning för den lokala fackliga organisationen att utse så- dant kontaktombud till facklig förtroendeman för andra uppgifter enligt förtroende- mannalagen.
2. Den lokala fackliga organisationen skall skriftligen meddela respektive företag vem
som utsetts till kontaktombud. Motsvarande meddelandeskall lämnas till företaget, om den lokala fackliga organisationen beslutat att kontaktombuds förordnande skall upphöra. I samband med anmälan till företaget skall den lokala fackliga organisat- ionen även ange sådanfacklig utbildning som kontaktombud redan genomgått inom medbestämmandeområdet och likaledes tidigare genomgången utbildning för facklig förtroendeman.
4. Ledighet och ersättning till kontaktombud
Ledighet och ersättning till kontaktombud regleras enligt kollektivavtalets regler för facklig förtroendeman enligt bilaga 7.
5. Adjunktion
6. Koncern
I koncern tillämpas denna överenskommelse för varje bolag för sig.
Lokal förhandling, mellan företag och kontaktombud, skall påbörjas snarast och ge- nomföras med den skyndsamhet som omständigheterna kräver. Förhandlingsord- ning enligt kollektivavtalet § 12 skall tillämpas.
1. Gemensamma utgångspunkter, mål och inriktning
Arbetsmiljölagen förutsätter att arbetsgivare och arbetstagare samverkarför att uppnå en bra arbetsmiljö. Branschens företag har i många fall likartad arbetsmiljö beroende på bland annat produktionsteknik, arbetsorganisation och skiftande ar- betsplatser.
Olika yrkesgrupper samt flera arbetsgivare är ofta verksamma på byggarbetsplat- serna, vilket förutsätter att samordning sker av bland annat arbetsmiljöfrågorna.
Utvecklingen inom branschen med ny utrustning, nya metoder, nya material och nya konstruktioner innebär ständigt nya arbetsmiljöförutsättningar.
Parternas gemensamma syfte med detta avtal är att medverka till att minska sjuk- frånvaro, arbetsolyckor, arbetssjukdomar och arbetsrelaterade förtidspensioneringar. Detta kan åstadkommas genom en helhetssyn på arbetsmiljön som en integrerad del av företagets produktionsprocess.
Parterna är överens om att ett aktivt friskvårdsarbete är en viktig del av ett fram- gångsrikt arbetsmiljöarbete i företaget.
Parterna är genom detta avtal överens om att samarbetet i företagen mellan ar- betsgivaren och de anställda skall utvecklas och stärkas. Samverkan sker i företagets skyddsorganisation enligt 6 kap i Arbetsmiljölagen.
Parterna noterar att ansvaret för arbetsmiljön är fastställd i gällande lagstiftning på området.
1. Arbetsgivaren ansvarar enligt lag och detta avtal för en säker och tillfredsställande arbetsmiljö. Det innebär bl.a. att arbetsgivaren skall organisera och planera arbetet så att arbetstagaren inte utsätts för fysisk eller psykisk belastning som kan medföra ohälsa eller olycksfall.
2. Anser en facklig förtroendeman eller lokal facklig organisation att arbetsgivaren inte fullgjort sina skyldigheter enligt 1 skall anmälan härom omedelbart göras till ar- betsgivaren.
3. Arbetsgivaren skall snarast möjligt överlägga med den fackliga organisationen om vilka åtgärder som ska vidtas.
4. Underlåtenhet att fullgöra skyldigheterna enligt 3 samt där angivet slutligt avgö- rande utgör kollektivavtalsbrott. Om en arbetsgivare har drabbats avstraff eller annan påföljd enligt arbetsmiljölagen på grund av sådan underlåtenhet skall allmänt skade- stånd dock inte utgå.
5. Arbetsgivaren är enligt detta avtal skyldig att tillhandahålla ställningar och skydds- utrustning enligt lag och föreskrifter för att tillförsäkra en säker arbetsmiljö. En förut- sättning för att arbetsgivaren skall kunna tillhandahålla utrustning enligt ovan är att den obligatoriska riskanalysen har påvisat behovet alternativt att behov påkallats av arbetstagare.
6. Vägran att utföra arbete, där rimliga säkerhetsanordningar icke vidtagits, är ej att betrakta som avtalsstridig arbetsvägran.
Med facklig organisation enligt 3 avses regionalt skyddsombud (RSO) eller represen- tant med motsvarande kompetens.
3. Samverkan mellan de centrala parterna
Parterna skall utifrån inriktningen enligt punkt 1 inrätta en central arbetsmiljökom- mitté (CAK). CAK:s uppgift är:
– att handlägga arbetsmiljöfrågor av branschgemensam och övergripande natur. I CAK skall beslut om partsgemensamma arbetsgrupper isärskilda frågor kan fattas
– att fastställa utbildningens omfattning och utformning
– att tillse att utbildning i arbetsmiljö erbjuds.
Beträffande genomförandet av utbildning i arbetsmiljö regleras detta i särskild överenskommelse mellan parterna.
I CAK ingår två representanter från vardera parten. Beslut skall fattas i enighet.
4. Samverkan i företagen, skyddsombud och lokal facklig organisation
Ansvaret för att systematiskt planera, leda och kontrollera arbetsmiljöarbetet samt anpassnings- och rehabiliteringsfrågor i det enskilda företaget, åvilar arbetsgivaren eller den han i sitt ställe utsett enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets kun- görelse om systematiskt arbetsmiljöarbete och i övrigt av gällande lagstiftning på området.
Skyddsombud utses bland de anställda i företaget av berörd Byggnadsregion.
Saknas skyddsombud, skall kontaktombud eller motsvarande fortlöpande hållas informerad om samarbetet i arbetsmiljöfrågor.
Med lokal facklig organisation avses Byggnads region.
5. Regionala skyddsombud
Regionala skyddsombud utses av Byggnads. De regionala skyddsombuden har rätt att utföra skyddsuppdrag och verka på arbetsplatser såsom skyddsombud.
Bland de utsedda regionala skyddsombuden så utser Byggnads region högst 6 regionala skyddsombud som har en utökad tillträdesrätt. Ett regionalt skyddsombud med utökad tillträdesrätt har rätt till tillträde och att verkasåsom skyddsombud på alla arbetsplatser som omfattas av Plåt- och Ventilationsavtalet.
Samtliga regionala skyddsombud har särskild kompetens och erfarenhet av skyddsarbete. Ett regionalt skyddsombud ska vara lätt identifierbar på arbetsplatsen. De regionala skyddsombud som har utökad tillträdesrätt bör ha nära samverkan med Plåt & Ventföretagens arbetsmiljörådgivareoch arbetsmiljöorganisationen på medlemsföretagens arbetsplatser där sådan finns.
Det åligger berörd Byggnads region att informera berört regionkontor hos Plåt & Ventföretagen om vilka regionala skyddsombud som har utökadtillträdesrätt.
Varje företag skall tillhandahålla företagshälsovård där regelbundna hälso- och ar- betsmiljöundersökningar för arbetstagare inklusive individuell åtgärdsplan ingår minst vart tredje år. Arbetstagare som fyllt 50 år har rätt atterhålla hälsoundersök- ning vartannat år.
Företagshälsovården skall byggas på en helhetssyn av företagets arbetsmiljö, ar- betsorganisation och rehabiliteringsansvar. Företagshälsovården skall i första hand arbeta förebyggande och utgöra en resurs för företagsledningen.
Företagshälsovården skall vara oberoende, kompetent och kunna lämnaförslag på åtgärder avseende såväl enskilda individer som verksamheten i stort.
Företagshälsovårdens inriktning skall styras av företagets behov.
Om regelbundna hälsoundersökningar inte är medicinskt motiverade, och ej hel- ler påkallas av de anställda, kan dessa ersättas av andra förebyggande åtgärder.
Återföring av resultat från hälsovårdsundersökningarna och eventuella åtgärds- förslag skall överlämnas till företaget. Resultatet av undersökningen skall hanteras så att den enskilde individens integritet inte kränks.
1. I begreppen hälso- och arbetsmiljöundersökningar innefattas t.ex. upprättande av hälsoprofil med konditionstest.
2. CAK utarbetar rekommendationer för vilka lägsta krav som skall ställas på före- tagshälsovård.
3. För sådana forskningsinsatser, kartläggningar m.m. som de centrala parterna beslutat om, förutsätts att den centrala arbetsmiljökommittén får möjlighet att ta del av resultat från hälsoundersökningar m.m.
4. Arbetstagare som kallas till hälsoundersökning erhåller ersättning för förlorad ar- betsförtjänst enligt § 2 punkt 18 för den tid hälsoundersökningen omfattar. I före- kommande fall utbetalas även reskostnadsersättning.
Arbetstagare har rätt att på begäran och mot uppvisande av kvitto erhålla ett årligt friskvårdsbidrag om 3 000 kr. Krav för att ersättning ska utgå är att kostnaden är godkänd som friskvård enligt Skatteverkets regler.
Friskvårdsbidraget proportioneras utifrån anställningstiden det aktuella kalender- året.
a) Branschanpassad arbetsmiljöutbildning
Utbildning i arbetsmiljö har till syfte att ge deltagarna kompetens att initiera och ge- nomföra förbättringar inom arbetsmiljöområdet.
Personal i arbetsledande ställning, skyddsombud och ledamöter i skyddskommit- téer skall beredas tillfälle att genomgå en branschanpassad arbetsmiljöutbildning.
Utbildningsmaterial och utbildningsplaner skall godkännas av CAK.
Arbetstagare som deltar i arbetsmiljöutbildning enligt ovan har rätt till bibehållna anställningsförmåner.
Handledare för arbetsmiljöutbildning enligt ovan skall ha erforderlig kompetens inom arbetsmiljöområdet och kunna leda utbildningen på det sätt aktuell utbild- ningsplan anger.
Tvist om tolkning av detta avtal handläggs i enlighet med § 12 i kollektivavtalet.
Tvist om tillämpning av detta avtal behandlas centralt av parterna.
10. Giltighetstid
Denna överenskommelse har samma giltighet som kollektivavtalet i övrigt (§13).
10. Utdrag ur Utvecklingsavtalet § 10
Parterna till detta avtal har sedan tidigare antagit Utvecklingsavtalet med överens- kommelse om förslagsverksamhet mellan SAF–LO/PTK av den 9 september 1985. Nedan återges § 10 i nyssnämnda avtal.
Ändring av Utvecklingsavtalet föranleder följdjustering av denna bilaga.
§ 10 Facklig information på betald tid
Facklig medlem har rätt att på betald tid högst fem timmar per år delta i av lokal arbetstagarorganisation ordnade fackliga möten på arbetsplatsen i frågor som rör förhållandet till arbetsgivaren eller som i övrigt har samband med den fackliga verk- samheten vid företaget.
Med beaktande av den förbundsanpassning som kan ha gjorts skall den närmare tillämpningen av denna bestämmelse överenskommas mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen. Härvid skall beaktas att möte förläggs så att det medför minsta möjliga störningar för produktionen eller arbetets behöriga gång. I normalfallet förläggs mötet utanför ordinarie arbetstid varvid övertidsersättning ut- ges. Efter lokal överenskommelse kan mötet förläggas på ordinarie arbetstid. Då skall i den betaldatiden inräknas tid som åtgår för förflyttningen till och från mötet.
Med ”betald tid” avses följande:
– Arbetstagare, som ingår i ackordslag eller ensam har ackord, behåller gällande lönevillkor. Betalning regleras individuellt genom s.k. parallelltidsersättning samtidigt som ackordet regleras.
– Arbetstagare, som har månadslön eller tidlön åtnjuter individuell ersättning enligt för denne eljest gällande regler.
– Beträffande rätten till övertidsersättning gäller reglerna för vederbörande arbetstagare enligt för honom eljest tillämpliga regler.
– Restid utanför ordinarie arbetstid berättigar ej till särskild ersättning.
– Ersättningen för närvaro vid informationen är en ren betalningsregel. Tiden, som är semesterlönegrundande, är ej att anse som arbetad tid i arbetstidslagens respektive arbetstidsavtalets mening.
Detta system ska inkludera såväl granskning som statistik.
Byggnads region äger rätt att fortlöpande granska att arbetstagare får avtalsenlig lön. Arbetsgivare är skyldig att senast den 30:e varannan månad se till att Byggnads får tillgång till nedan angivna granskningsuppgifter.
Granskningsunderlag
Byggnads ska avseende sina medlemmar få tillgång till samtliga uppgifter i 1–8 ne- dan. Avseende oorganiserade arbetstagare och arbetstagare som är medlemmar i andra fackföreningar ska Byggnads endast få tillgång till uppgifterna i 3–8 nedan.
1. Personnummer
2. Namn
3. Fördelningstal vid ackord
4. Yrkeskod
5. Löneform (tidlön eller prestationslön)
6. Löneperiod
7. Lönesumma avseende arbetade timmar aktuell löneperiod*
8. Antal arbetade timmar aktuell löneperiod
* I lönesumman ingår inte tilläggsersättningar t.ex. ersättning för obekväm arbetstid, övertidsersättning och kostnadsersättningar samt övriga ersättningar avseende tid då arbetstagaren inte har arbetat t.ex. semesterersättning, sjuklön etc.
Företag ska utöver ovanstående till Byggnads lämna uppgift om företagets namn och organisationsnummer. Vidare ska företag lämna uppgift om lönesumma för tim- respektive månadsavlönade avseende arbetade timmar aktuell löneperiod samt fast- ställd månadslön.
Utöver ovan angivna uppgifter har Byggnads region rätt att genom besök hos ar- betsgivaren ta del av övrigt nödvändigt underlag för att kunna bedöma om arbets- tagare fått korrekt lön och ersättning.
Avtalstext under bearbetning.
För information se avtalsöverenskommelsen 2023-05-05
Följande avtal beträffande utbildning inom byggnadsplåtslageri och ventilationsar- beten har träffats mellan Plåt & Ventföretagen och Svenska Byggnadsarbetareför- bundet.
Utbildning enligt detta avtal kan förmedlas av företag bundet av kollektivavtalet, eller annan, av PVYN godkänd, utbildningsanordnare. Utbildningsanordnare skall samverka med branschens parter samt ha erforderlig kompetens och utrustning.
Parterna är överens om att aktivt utveckla branschen och dess utbildningar för byggnads- och ventilationsplåtslageri och ventilationsmontörer.
Utbildningsavtalet har en ömsesidig uppsägningstid om 3 månader.
2. Plåt- och Vent Yrkesnämnd (PVYN)
Frågor rörande yrkesutbildningen i denna bransch handhas av en central yrkes- nämnd, Plåt- och Vent Yrkesnämnd (PVYN), vars verksamhet regleras i särskild ar- betsordning.
3. Utbildningens form och omfattning
Utbildningen omfattar byggnadsplåtslagare, ventilationsplåtslagare och ventilations- montörer. Utbildningsvägar är:
– Grundutbildning (gymnasieskola, vuxenutbildning)
Med grundutbildning avses av branschen godkänd yrkesutbildning inom gymnasieskolan eller annan utbildningsanordnare. Utbildningen avslutas med gymnasieexamen eller motsvarande examensprov.
– Färdigutbildning (i företag)
Med färdigutbildning avses den fortsatta utbildningen som anställd på ett företag. För byggnads- och ventilationsplåtslagare ska utbildningen innehålla ett teoretiskt prov vid cirka 4 000 timmar och avslutas med en yrkesexamen enligt punkt 7.
– Företagslärling (grund- och färdigutbildning i företag)
Med utbildning som företagslärling avses de som anställts i företag ochfår hela sin utbildning som anställd på företaget. För byggnads- och ventilationsplåtslagare ska utbildningen innehålla ett teoretiskt prov vidcirka
4 000 timmar och avslutas med en yrkesexamen enligt punkt 7.
Total utbildningstid för ovanstående utbildningsformer är 6 800 timmar förbygg- nadsplåtslagare och ventilationsplåtslagare.
4. Utbildningskontrakt
En förutsättning för utbildningskontrakt är att arbetsgivaren har möjlighet att bereda utbildning enligt detta avtal.
För den som är anställd och som genomgår grund- eller färdigutbildning enligt
detta avtal skall utbildningskontrakt tecknas. Arbetsgivaren ska så snart som möj- ligt, senast inom 8 veckor, registrera den anställde i PVYN:s lärlingsregister (KUB). När denna registrering är genomförd är den anställde lärling och arbetsgivaren förbinder sig att ge lärlingen grund- och färdigutbildning enligt detta avtal.
Lärotiden räknas från och med dagen för utbildningskontraktets tecknande.
5. Tillgodoräknande av utbildning
För grundutbildning omvandlas uppnådda gymnasiepoäng till timmar. Bonus utges med 300 timmar. Tak för grundutbildning och bonus är 2 800 timmar.
6. Obligatorisk utbildning
Vid obligatorisk utbildning utges ersättning med bibehållen lön samt traktamente enligt § 7 punkt 1 Arbete på främmande ort, del a2b) Traktamente till lärlingar i vissa fall.
6.1 Byggnads- eller ventilationsplåtslageri
Den som genomgår yrkesutbildning med inriktning mot byggnads- eller ventilat- ionsplåtslageri enligt detta avtal, och som inte genomgått 3-årig gymnasieutbildning eller annan av PVYN motsvarande godkänd utbildning, skall delta i av PVYN anord- nad eller anvisad utbildning för yrket, vilken normalt omfattar 4 kurser på vardera 120 timmar.
7. Yrkesexamen
Yrkesexamen för byggnadsplåtslagare och ventilationsplåtslagare avläggs normalt efter 5 400 timmars utbildningstid. Efter godkänt prov och 6 800 timmars utbild- ningstid utfärdar PVYN yrkesbevis.
Yrkesexamen för ventilationsmontörer avläggs normalt efter 4 400 timmars ut- bildningstid. Efter godkänt prov och 5 800 timmars utbildningstid utfärdar PVYN yr- kesbevis.
Lärlingen bokar tid för yrkesexamen i PVYN:s lärlingsregister (KUB).
För lärling som inte bokar, uteblir eller underkänns vid sin första yrkesexamen för- längs utbildningstiden med 900 timmar. Ny examen får avläggasefter 6 månader för det praktiska provet eller 3 månader för det teoretiska provet. En förlängd utbildning avbryts vid godkänd yrkesexamen. Efter 3 underkända yrkesexamen sker ny examen mot självkostnadspris.
Byggnadsplåtslagare, ventilationsplåtslagare och arbetstagare enligt kollektivav- talets § 5 punkt 2 grupp 2 kan få avlägga yrkesexamen om bransch- och yrkeserfa- renhet kan styrkas med minst 10 000 timmar. Motsvarande för ventilationsmontö- rer gäller efter 8 000 timmar.
8. Särskilda skyldigheter vid anställning för yrkesutbildning enligt detta avtal
Arbetsgivaren skall se till att:
– lärlingens utbildning blir så varierande som möjligt inom ramen förföretagets verksamhet,
– lärlingen får systematisk undervisning och tillägnar sig goda kunskaper och färdigheter för yrket,
– lärlingen följer anvisningar för rapport och attest av arbetad tid i KUB,
– lärlingen genomför anvisad uppföljning av utbildningen,
– lärlingen deltar i av PVYN anvisad utbildning,
– lärlingen anmäler sig till, och avlägger yrkesexamen,
– utsedda handledare på företaget har erforderlig kompetens och ges tidför sitt uppdrag.
Lärlingen skall:
– utföra alla till yrket hörande arbets- och utbildningsuppgifter efter arbetsgivarens eller handledares anvisningar,
– delta i av PVYN anvisade kurser och prov som åligger lärlingen enligt utbildningskontraktet och detta avtal samt följa de regler som PVYN fastställt för såväl studier som inkvartering,
– efter anmälan avlägga yrkesexamen.
9. Introduktion för lärlingar
Arbetsgivaren eller den han utser skall ge lärlingen introduktion enligt den av PVYN framtagna Handledarguiden. Introduktionen genomförs omedelbart efter anställ- ningens början. Lärlingen får inte delta i företagets produktion innan introduktionen är genomförd. Introduktion skall även ges till elever under grundutbildning (APL
/praktik).
Om det finns ett skyddsombud på företaget ska denne medverka i introduktion- en. Utöver företagsinterna rutiner ska introduktionen alltid beröra arbetsmiljöfrågor som exempelvis personlig skyddsutrustning, skyddsräcken, takskyddsanordningar, stegar, ställningar och maskiner och så vidare.
10. Handledare, uppdrag och ersättning
På företaget ska minst en handledare utses. Handledaren ska ha kompetens och ges tid för sitt uppdrag. Handledaren ansvarar för att lärlingen deltari olika typer av ar- bete, för att garantera utbildningens bredd. Handledaren ansvarar också för att göra avstämningar av lärlingens kunskaper.
11. Lokala Yrkeskommittéer (LY)
Inom varje län eller annat geografiskt område skall LY utses. LY:s sammansättning
och arbetsområde regleras i särskilda instruktioner fastställda mellan de centrala par- terna.
Huvudyrkesombud utses av den fackliga organisationen och skall ingå i LY. De cen- trala parterna har i särskilt avtal fastställt särskilda instruktioner för HYO:s arbete.
13. Överklagande av beslut fattade av PVYN
Arbetsgivare eller lärling kan inom 1 månad begära omprövning av beslutet i utbild- ningsfrågor. Begäran ska ske skriftligen till PVYN.
14 Skadestånd i visst fall
Arbetsgivare som inte beordrar lärling att delta i kurs eller yrkesexamen som bokats blir ersättningsskyldig om detta sker utan giltigt skäl.
Lärling som utan giltigt skäl uteblir från bokad kurs eller yrkesexamen är skyldig att utge ersättning till PVYN för uppkommen skada.
Avbokning av kurs eller yrkesexamen kan ske fram till 1 månad före startdatum.
Övriga tvister med anledning av detta utbildningsavtal handlägges i enlighet med MBL:s regelverk.
Förteckning av överenskommelser mellan parterna som ej intagits i detta tryck
Bilaga 10: Utvecklingsavtal Övriga bilagor
– Avtal om förslagsverksamhet SAF-LO-PTK.
– Överenskommelse gällande gränserna mellan måleri- och plåtslageriyrkenas arbetsområden.
– Arbetsmiljöutbildning.
– Överenskommelse om gemensam lönestatistik / Bygglösen.
– Tillämpningsanvisningar avseende icke nivåhöjandelöneökningar.
A
ackord
beräkningsexempel 32 allmänna kommunikationer 51
B
D
E
F
förbandslåda 67 fördelning av ackord 31 fördelningstal 31, 39–41
förhandlingsordning 98 förhandlingsordning vid tvist 69
förstadagsintyg 46 förtroendemannautbildning 95
föräldralön. Se föräldrapen- ningtillägg föräldrapenningtillägg 63
G
gemensamhetsackord 83 granskning
H
handledare arbetsmiljöut- bildning 103
helgdagar (arbetsfria dagar) 16helglön 17
I
identitetsbricka 64 inarbetande av tid 16 information
enligt MBL 96–97 facklig information på arbetstid 104
om anlitande av unde- rentreprenör 86
om regionala skydds- ombud 101
K
kontaktombud 96–98 kontroll av underentreprenör 85
kontroll och rättelse 8 kostförmån 48
L
lokal arbetstagarorganisation 70, 96, 104
lokal facklig organisation 101
lunch (måltidsuppehåll) 12 lån av anställda 83
lägsta lön vid tidlönearbete 39
M
N
O
P
parallelltidsersättning 45, 94,
personförsäkring 61–63 personlig skyddsutrustning 66, 112
R
restidsersättning 50–52
S
samverkan i företagen 101 semesterersättning 56
sjuklön 44–47 skadestånd
T
traktamente 48–52 trygghetsförsäkring vid ar- betsskada 62
U
underentreprenörslista 91 underrättelse om
beredskapstjänst 11 förläggning av semester 57, 59
invändning mot UE- förteckning 86
UVA-tid (facklig information på arbetstid) 104