Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska...
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
►B AVTAL
Ändrad genom:
►M1 Beslut nr 1/2020 av den gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utt räde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen av den 12 juni 2020
►M2 Beslut nr 3/2020 av den gemensamma kommitté som inrättas genom avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utt räde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen av den 17 december 2020
Officiella tidningen
nr sida datum
AVTAL
om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen
INGRESS
EUROPEISKA UNIONEN OCH EUROPEISKA ATOMENERGIGEMEN- SKAPEN
OCH
FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,
SOM BEAKTAR att Förenade konungariket Storbritannien och Nord- irland (nedan kallat Förenade kungariket), efter en folkomröstning i Förenade kungariket och ett suveränt beslut om att utträda ur Euro- peiska unionen, den 29 mars 2017 anmälde sin avsikt att utträda ur Europeiska unionen (nedan kallad unionen) och Europeiska atomenergi- gemenskapen (nedan kallad Euratom) i enlighet med artikel 50 i för- draget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget), som ska tillämpas på Euratom enligt artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (nedan kallat Euratomfördra get),
SOM ÖNSKAR fastställa villkoren för Förenade kungarikets utträde ur unionen och Euratom, med beaktande av deras framtida förbindelser,
SOM NOTERAR Europeiska rådets riktlinjer av den 29 april och den 15 december 2017 och av den 23 mars 2018 mot bakgrund av vilka unionen ska ingå avtalet om villkoren för Förenade kungarikets utträde ur unionen och Euratom,
SOM ERINRAR OM att enligt artikel 50 i EU-fördraget, jämförd med artikel 106a i Euratomfördraget, och med förbehåll för de villkor som föreskrivs i detta avtal, upphör unions- och Euratomrätten i sin helhet att vara tillämplig på Förenade kungariket från och med den dag då detta avtal träder i kraft,
SOM BETONAR att målet för detta avtal är att säkerställa Förenade kungarikets utträde ur unionen och Euratom under ordnade former,
SOM ERKÄNNER att det är nödvändigt att föreskriva ömsesidigt skydd för unionsmedborgare och medborgare i Förenade kungariket och deras familjemedlemmar, när dessa utövat rätten till fri rörlighet före en dag som fastställs i detta avtal, och att säkerställa att deras rättigheter enligt detta avtal kan göras gällande och bygger på principen om icke-dis- kriminering, och som även erkänner att rättigheter som härrör från socialförsäkringsperioder bör skyddas,
SOM ÄR FAST BESLUTNA att säkerställa ett utträde under ordnade former genom ett antal separationsbestämmelser i syfte att förebygga störningar och skapa rättssäkerhet för medborgare och näringsidkare liksom för unionens och Förenade kungarikets rättsliga och administra- tiva myndigheter, utan att utesluta möjligheten att vissa separations- bestämmelser kan komma att ersättas av avtalet eller avtalen om de framtida förbindelserna,
SOM BEAKTAR att det ligger i både unionens och Förenade kungarikets intresse att fastställa en övergångs- eller genomförandeperiod under vilken – trots alla följder av Förenade kungarikets utträde ur unionen när det gäller Förenade kungarikets deltagande i unionens institutioner, organ och byråer, särskilt den omständigheten att mandattiden för alla ledamöter i unionens institutioner, organ och byråer som utnämnts, utsetts eller valts till följd av Förenade kungarikets medlemskap i unio- nen upphör den dag då detta avtal träder i kraft – unionsrätten, inbegri- pet internationella avtal, bör vara tillämplig på och i Förenade kungari- ket och, som allmän regel, med samma verkan som när det gäller medlemsstaterna, i syfte att undvika störningar under den tid då avtalet eller avtalen om de framtida förbindelserna förhandlas fram,
SOM ERKÄNNER att även om unionsrätten kommer att vara tillämplig på och i Förenade kungariket under övergångsperioden innebär För- enade kungarikets särdrag i egenskap av stat som utträtt ur unionen att det blir viktigt för Förenade kungariket att kunna vidta åtgärder för att förbereda och ingå nya egna internationella avtal, även på om- råden där unionen har exklusiv befogenhet, förutsatt att sådana avtal inte träder i kraft eller tillämpas under den perioden utan unionens godkän- nande,
SOM ERINRAR om att unionen och Förenade kungariket har enats om att uppfylla de ömsesidiga åtaganden som gjorts medan Förenade kun- gariket var medlem av unionen genom en samlad ekonomisk uppgörel- se,
SOM BEAKTAR att det för att garantera att detta avtal tolkas och till- lämpas korrekt samt att skyldigheterna enligt detta avtal uppfylls är av avgörande betydelse att fastställa bestämmelser som säkerställer över- gripande styrning, särskilt bindande regler för tvistlösning och efterlev- nad som fullt ut respekterar att unionens och Förenade kungarikets respektive rättsordning är självständiga samt att Förenade kungariket har status som tredjeland,
SOM ERKÄNNER att det för att Förenade kungariket ska kunna utträda ur unionen under ordnade former även är nödvändigt att i separata protokoll till detta avtal fastställa långsiktiga arrangemang för de ytterst särpräglade förhållanden som råder med avseende på Irland/Nordirland och de suveräna basområdena i Cypern,
SOM ERKÄNNER att det för att Förenade kungariket ska kunna utträda ur unionen under ordnade former är nödvändigt att i ett separat pro- tokoll till detta avtal fastställa de särskilda arrangemang med avseende på Gibraltar som ska vara tillämpliga särskilt under övergångsperioden,
SOM BETONAR att detta avtal bygger på en övergripande balans mellan förmåner, rättigheter och skyldigheter för unionen och Förenade kunga- riket,
SOM NOTERAR att parterna, parallellt med detta avtal, har avgett en politisk förklaring om de framtida förbindelserna mellan Europeiska unionen och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,
SOM BEAKTAR att både Förenade kungariket och unionen behöver vidta alla nödvändiga åtgärder för att så snart som möjligt från den dag då detta avtal träder i kraft inleda de formella förhandlingarna om ett eller flera avtal som ska styra deras framtida förbindelser, i syfte att i möjli- gaste mån säkerställa att de avtalen tillämpas från och med övergångs- periodens utgång,
HAR ENATS OM FÖLJANDE.
FÖRSTA DELEN
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
I detta avtal fastställs villkoren för Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands (nedan kallat Förenade kungariket) utträde ur Euro- peiska unionen (nedan kallad unionen) och Europeiska atomenergi- gemenskapen (nedan kallad Euratom).
Artikel 2
Definitioner
I detta avtal gäller följande definitioner:
a) unionsrätt:
i) fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget), fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (nedan kallat Euratomfördraget), i änd- rad eller kompletterad lydelse, samt anslutningsfördragen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, nedan tillsammans kallade fördragen,
ii) allmänna principer i unionsrätten,
iii) akter antagna av unionens institutioner, organ och byråer,
iv) internationella avtal som unionen är part i och internationella avtal som medlemsstaterna ingått på unionens vägnar,
v) avtal mellan medlemsstaterna ingångna i deras egenskap av medlemsstater i unionen,
vi) akter av företrädarna för medlemsstaternas regeringar, försam- lade i Europeiska rådet eller Europeiska unionens råd (nedan kallat rådet),
vii) förklaringar utfärdade i samband med de regeringskonferenser där fördragen antogs.
b) medlemsstater: Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Repu- bliken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tysk- land, Republiken Estland, Irland, Republiken Grekland, Konunga- riket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Kroatien, Republi- ken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Po- len, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Slovenien, Repu- bliken Slovakien, Republiken Finland och Konungariket Sverige.
c) unionsmedborgare: varje person som är medborgare i en medlems- stat.
d) medborgare i Förenade kungariket: medborgare i Förenade kunga- riket, enligt definitionen i den nya förklaringen från Förenade kon- ungariket Storbritannien och Nordirland av den 31 december 1982 om definitionen av begreppet medborgare (1), tillsammans med för- klaring nr 63 fogad till slutakten från den regeringskonferens som antog Lissabonfördraget (2).
e) övergångsperiod: den period som anges i artikel 126.
f) dag: en kalenderdag, om inte annat föreskrivs i detta avtal eller i de unionsrättsliga bestämmelser som gjorts tillämpliga genom detta av- tal.
Artikel 3
Territoriellt tillämpningsområde
1. Om inte annat föreskrivs i detta avtal eller i unionsrätt som gjorts tillämplig genom detta avtal ska alla hänvisningar i detta avtal till För- enade kungariket eller dess territorium förstås som hänvisningar till
a) Förenade kungariket,
b) Gibraltar, i den mån unionsrätten var tillämplig på Gibraltar före dagen för detta avtals ikraftträdande,
c) Kanalöarna och Isle of Man, i den mån unionsrätten var tillämplig på Kanalöarna och Isle of Man före dagen för detta avtals ikraftträdan- de,
d) de suveräna basområdena Akrotiri och Dhekelia i Cypern, i den mån det är nödvändigt för att säkerställa genomförandet av arrange- mangen i protokollet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden i Cypern, fogat till akten om vill- koren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Slove- niens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen,
(1) EGT C 23, 28.1.1983, s. 1.
(2) EUT C 306, 17.12.2007, s. 270.
e) de utomeuropeiska länder och territorier som förtecknas i bilaga II till EUF-fördraget och som har särskilda förbindelser med Förenade kungariket (1), i de fall där bestämmelserna i detta avtal avser den särskilda ordningen för dessa utomeuropeiska länders och territoriers associering med unionen.
2. Om inte annat föreskrivs i detta avtal eller i den unionsrätt som gjorts tillämplig genom detta avtal ska alla hänvisningar i detta avtal till medlemsstaterna, eller deras territorium, förstås så att de inbegriper de territorier i medlemsstaterna på vilka fördragen är tillämpliga i enlighet med artikel 355 i EUF-fördraget.
Artikel 4
Xxxxxxx och principer rörande detta avtals verkan, genomförande och tillämpning
1. Bestämmelserna i detta avtal och de unionsrättsliga bestämmelser som gjorts tillämpliga genom detta avtal ska ha samma rättsverkningar på och i Förenade kungariket som i unionen och medlemsstaterna.
I enlighet med detta ska särskilt juridiska och fysiska personer direkt kunna åberopa de bestämmelser som detta avtal innehåller eller hänvisar till och som uppfyller villkoren för direkt effekt enligt unionsrätten.
2. Förenade kungariket ska säkerställa att punkt 1 efterlevs, inbegri- pet vad gäller deras rättsliga och administrativa myndigheters erforder- liga befogenheter att avstå från att tillämpa inkonsekventa eller oför- enliga inhemska bestämmelser, genom inhemsk primärrätt.
3. De bestämmelser i detta avtal som hänvisar till unionsrätt eller till unionsrättsliga begrepp eller bestämmelser ska tolkas och tillämpas en- ligt de metoder och allmänna principer som följer av unionsrätten.
4. De bestämmelser i detta avtal som hänvisar till unionsrätt eller till unionsrättsliga begrepp eller bestämmelser ska när de genomförs och tillämpas tolkas i överensstämmelse med relevant rättspraxis från Euro- peiska unionens domstol som följer av avgöranden som meddelats före övergångsperiodens utgång.
5. Vid tolkningen och tillämpningen av detta avtal ska Förenade kungarikets rättsliga och administrativa myndigheter vederbörligen be- akta relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol som följer av avgöranden som meddelats efter övergångsperiodens utgång.
Artikel 5
Lojalitet
Unionen och Förenade kungariket ska, med fullständig ömsesidig re- spekt och lojalitet, bistå varandra när de fullgör uppgifter som följer av detta avtal.
(1) Anguilla, Bermuda, Brittiska antarktiska territoriet, Brittiska territoriet i In- diska oceanen, Brittiska Jungfruöarna, Caymanöarna, Falklandsöarna, Mont- serrat, Pitcairn, Sankt Helena, Ascension och Tristan da Cunha, Sydgeorgien och Sydsandwichöarna samt Turks- och Caicosöarna.
De ska vidta alla lämpliga åtgärder, allmänna eller särskilda, för att säkerställa att de skyldigheter som följer av detta avtal fullgörs, och de ska avhålla sig från alla åtgärder som skulle kunna äventyra upp- nåendet av avtalets mål.
Denna artikel påverkar inte tillämpningen av unionsrätt enligt detta avtal, särskilt principen om lojalt samarbete.
Artikel 6
Hänvisningar till unionsrätten
1. Med undantag av fjärde och femte delarna, och om inte annat föreskrivs i detta avtal, ska alla hänvisningar i detta avtal till unions- rätten förstås som hänvisningar till unionsrätten, inbegripet i ändrad eller ersatt lydelse, såsom den är tillämplig den sista dagen i övergångsperio- den.
2. Hänvisningar i detta avtal till unionsakter eller bestämmelser i unionsakter ska i relevanta fall förstås så att de inbegriper en hänvisning till unionsrätt eller unionsrättsliga bestämmelser som, även om de ersatts eller upphävts av den akt som hänvisningen avser, fortsätter att vara tillämpliga i enlighet med den akten.
3. Vid tillämpningen av detta avtal ska hänvisningar till unionsrätts- liga bestämmelser som gjorts tillämpliga genom detta avtal förstås så att de inbegriper hänvisningar till relevanta unionsakter som kompletterar eller genomför de bestämmelserna.
Artikel 7
Hänvisningar till unionen och medlemsstaterna
1. Vid tillämpningen av detta avtal ska alla hänvisningar i unions- rättsliga bestämmelser som gjorts tillämpliga genom detta avtal till med- lemsstaterna och medlemsstaternas behöriga myndigheter förstås så att de inbegriper Förenade kungariket och dess behöriga myndigheter, utom vad gäller
a) utnämning, utseende eller val av ledamöter i unionens institutioner, organ och byråer, samt deltagande i beslutsfattandet och närvaro vid sammanträden i institutionerna,
b) deltagande i beslutsfattandet och styrningen av unionens organ och byråer,
c) närvaro vid sammanträden i de kommittéer som avses i artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (4), i kommissionens expertgrupper eller liknande enheter eller vid sam- manträden i unionsorgans och unionsbyråers expertgrupper eller lik- nande enheter, om inte annat föreskrivs i detta avtal.
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för med- lemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebe- fogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
2. Om inte annat föreskrivs i detta avtal ska alla hänvisningar till unionen förstås så att de inbegriper Euratom.
Artikel 8
Åtkomst till nät, informationssystem och databaser
Om inte annat föreskrivs i detta avtal ska Förenade kungariket vid övergångsperiodens utgång inte längre ha rätt till åtkomst till nät, infor- mationssystem eller databaser som inrättats på grundval av unionsrätten. Förenade kungariket ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att Förenade kungariket inte bereder sig åtkomst till sådana nät, infor- mationssystem eller databaser som det inte längre har rätt att få åtkomst till.
ANDRA DELEN
MEDBORGARES RÄTTIGHETER
AVDELNING I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 9
Definitioner
I denna del gäller följande definitioner, utan att det påverkar tillämp- ningen av xxxxxxxxx XXX:
a) familjemedlemmar: följande personer, oavsett medborgarskap, som omfattas av den personkrets som anges i artikel 10 i detta avtal:
i) familjemedlemmar till unionsmedborgare eller familjemedlemmar till medborgare i Förenade kungariket enligt definitionen i arti- kel 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG (5),
ii) andra personer än de som definieras i artikel 3.2 i direktiv 2004/38/EG vars närvaro är nödvändig för unionsmedborgare eller medborgare i Förenade kungariket för att dessa unionsmed- borgare eller medborgare i Förenade kungariket inte ska gå miste om en uppehållsrätt som beviljas genom denna del,
b) gränsarbetare: unionsmedborgare eller medborgare i Förenade kun- gariket som utövar ekonomisk verksamhet i enlighet med artikel 45 eller artikel 49 i EUF-fördraget i en eller flera stater där de inte uppehåller sig,
c) värdstat:
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, och om ändring av förord- ning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).
ii) för medborgare i Förenade kungariket och deras familjemedlem- mar: den medlemsstat i vilken de utövat sin rätt att uppehålla sig i enlighet med unionsrätten före övergångsperiodens utgång och i vilken de fortsätter att uppehålla sig därefter,
d) arbetsstat:
i) för unionsmedborgare: Förenade kungariket, om de utövat ekono- misk verksamhet där som gränsarbetare före övergångsperiodens utgång och fortsätter att göra det därefter,
ii) för medborgare i Förenade kungariket: en medlemsstat i vilken de utövat ekonomisk verksamhet som gränsarbetare före övergångs- periodens utgång och i vilken de fortsätter att göra det därefter,
e) vårdnad: vårdnad i den mening som avses i artikel 2.9 i rådets förordning (EG) nr 2201/2003 (6), inklusive vårdnad som anförtrotts en person genom dom, på grund av lag eller genom en överenskom- melse med rättslig verkan.
Artikel 10
Personkrets
1. Utan att det påverkar tillämpningen av avdelning III ska denna del tillämpas på följande personer:
a) Unionsmedborgare som utövade sin rätt att uppehålla sig i Förenade kungariket i enlighet med unionsrätten före övergångsperiodens ut- gång och fortsätter att uppehålla sig där därefter.
b) Medborgare i Förenade kungariket som utövade sin rätt att uppehålla sig i en medlemsstat i enlighet med unionsrätten före övergångs- periodens utgång och fortsätter att uppehålla sig där därefter.
c) Unionsmedborgare som utövade sin rätt som gränsarbetare i För- enade kungariket i enlighet med unionsrätten före övergångsperio- dens utgång och fortsätter att göra det därefter.
d) Medborgare i Förenade kungariket som utövade sin rätt som gräns- arbetare i en eller flera medlemsstater i enlighet med unionsrätten före övergångsperiodens utgång och fortsätter att göra det därefter.
(6) Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 (EUT L 338, 23.12.2003, s. 1).
e) Familjemedlemmar till de personer som avses i leden a–d, förutsatt att de uppfyller ett av följande villkor:
i) De uppehöll sig i värdstaten i enlighet med unionsrätten före övergångsperiodens utgång och fortsätter att uppehålla sig där därefter.
ii) De var släkt i rakt upp- eller nedstigande led till en sådan person som avses i leden a–d och uppehöll sig utanför värdstaten före övergångsperiodens utgång, förutsatt att de uppfyller villkoren i artikel 2.2 i direktiv 2004/38/EG vid den tidpunkt då de gör gällande uppehållsrätt enligt denna del i syfte att förena sig med en sådan person som avses i leden a–d i denna punkt.
iii) De föddes av eller adopterades lagligen av sådana personer som avses i leden a–d efter övergångsperiodens utgång, oavsett om det var i eller utanför värdstaten, och uppfyller villkoren i arti- kel 2.2 c i direktiv 2004/38/EG vid den tidpunkt då de gör gällande uppehållsrätt enligt denna del i syfte att förena sig med den person som avses i leden a–d i denna punkt och upp- fyller ett av följande villkor:
— Båda föräldrarna är sådana personer som avses i leden a–d.
— Den ena föräldern är en sådan person som avses i leden a–d och den andra är medborgare i värdstaten.
— Den ena föräldern är en sådan person som avses i leden a–d och har ensam eller gemensam vårdnad om barnet i enlighet med tillämpliga familjerättsliga bestämmelser i en medlems- stat eller i Förenade kungariket, inbegripet tillämpliga bestäm- melser i internationell privaträtt enligt vilka vårdnad som fast- ställts enligt lagen i ett tredjeland erkänns i medlemsstaten eller i Förenade kungariket, särskilt vad gäller barnets bästa, och utan att det påverkar den normala verkan av sådana till- lämpliga bestämmelser i internationell privaträtt (7).
f) Familjemedlemmar som uppehöll sig i värdstaten i enlighet med artiklarna 12, 13, 16.2, 17 och 18 i direktiv 2004/38/EG före över- gångsperiodens utgång och som fortsätter att uppehålla sig där även därefter.
2. Personer som omfattas av artikel 3.2 a och b i direktiv 2004/38/EG och vars uppehåll underlättades av värdstaten i enlighet med dess na- tionella lagstiftning före övergångsperiodens utgång i enlighet med ar- tikel 3.2 i det direktivet ska behålla sin uppehållsrätt i värdstaten i enlighet med denna del förutsatt att de fortsätter att uppehålla sig i värdstaten även därefter.
(7) Begreppet vårdnad ska tolkas i enlighet med artikel 2.9 i förordning (EG) nr 2201/2003. Det omfattar därför vårdnad som anförtrotts en person genom dom, lag eller en överenskommelse med rättslig verkan.
3. Punkt 2 ska också tillämpas på personer som omfattas av arti- kel 3.2 a och b i direktiv 2004/38/EG som har ansökt om underlättande av inresa och uppehåll före övergångsperiodens utgång och vars uppe- håll därefter underlättas av värdstaten i enlighet med dess nationella lagstiftning.
4. Utan att det påverkar de berörda personernas eventuella personliga rätt att uppehålla sig ska värdstaten, i enlighet med sin nationella lag- stiftning och i enlighet med artikel 3.2 b i direktiv 2004/38/EG, under- lätta inresa och uppehåll för den partner med vilken den person som avses i punkt 1 a–d i den här artikeln har ett varaktigt vederbörligen bestyrkt förhållande, om partnern uppehöll sig utanför värdstaten före övergångsperiodens utgång, förutsatt att förhållandet var varaktigt före övergångsperiodens utgång och fortbestår vid den tidpunkt då partnern gör gällande uppehållsrätt enligt denna del.
5. I de fall som avses i punkterna 3 och 4 ska värdstaten företa en noggrann undersökning av de berörda personernas personliga förhållan- den och motivera eventuella beslut att neka dessa personer inresa till eller uppehåll i den medlemsstaten.
Artikel 11
Stadigvarande uppehåll
Vid tillämpningen av artiklarna 9 och 10 ska stadigvarande uppehåll inte påverkas av sådan frånvaro som avses i artikel 15.2.
Permanent uppehållsrätt som förvärvats enligt direktiv 2004/38/EG före övergångsperiodens utgång ska inte anses ha gått förlorad på grund av frånvaro från värdstaten under den period som anges i artikel 15.3.
Artikel 12
Icke-diskriminering
Inom tillämpningsområdet för denna del, och utan att det påverkar till- lämpningen av någon särskild bestämmelse i den, ska all diskriminering på grund av nationalitet i den mening som avses i artikel 18 första stycket i EUF-fördraget vara förbjuden i värdstaten och arbetsstaten med avseende på de personer som avses i artikel 10 i detta avtal.
AVDELNING II
RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER
K a p i t e l 1
R Ä T T I G H E T E R A V S E E N D E U P P E H Å L L , U P P E H Å L L S H A N D L I N G A R
Artikel 13
Uppehållsrätt
1. Unionsmedborgare och medborgare i Förenade kungariket ska ha rätt att uppehålla sig i värdstaten med de begränsningar och villkor som
anges i artikel 21, 45 eller 49 i EUF-fördraget och i artikel 6.1, 7.1 a, b
eller c, 7.3, 14, 16.1 eller 17.1 i direktiv 2004/38/EG.
2. Familjemedlemmar som antingen är unionsmedborgare eller med- borgare i Förenade kungariket ska ha rätt att uppehålla sig i värdstaten i enlighet med artikel 21 i EUF-fördraget och artikel 6.1, artikel 7.1 d, artikel 12.1 eller 12.3, artikel 13.1, artikel 14, artikel 16.1 eller arti- kel 17.3 och 17.4 i direktiv 2004/38/EG, med förbehåll för de begräns- ningar och villkor som anges i de bestämmelserna.
3. Familjemedlemmar som varken är unionsmedborgare eller med- borgare i Förenade kungariket ska ha rätt att uppehålla sig i värdstaten enligt artikel 21 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 6.2, arti- kel 7.2, artikel 12.2 eller 12.3, artikel 13.2, artikel 14, artikel 16.2, artikel 17.3 eller 17.4 eller artikel 18 i direktiv 2004/38/EG, med för- behåll för de begränsningar och villkor som anges i de bestämmelserna.
4. Värdstaten får inte införa några andra begränsningar eller villkor för att erhålla, behålla eller förlora uppehållsrätt för de personer som avses i punkterna 1, 2 och 3 än de som föreskrivs i denna avdelning. Det får inte ges utrymme för skönsmässiga bedömningar vid tillämp- ningen av begränsningarna och villkoren i denna avdelning, utom till förmån för den berörda personen.
Artikel 14
Rätt till utresa och inresa
1. Unionsmedborgare och medborgare i Förenade kungariket, deras respektive familjemedlemmar samt andra personer som uppehåller sig på värdstatens territorium i enlighet med villkoren i denna avdelning ska ha rätt att resa ut från och in i värdstaten, i enlighet med artikel 4.1 och artikel 5.1 första stycket i direktiv 2004/38/EG, med giltigt pass eller nationellt identitetskort när det gäller unionsmedborgare och medborgare i Förenade kungariket, och med giltigt pass när det gäller deras respek- tive familjemedlemmar och andra personer som inte är unionsmedbor- gare eller medborgare i Förenade kungariket.
Fem år efter övergångsperiodens utgång får värdstaten besluta att inte längre godta nationella identitetskort för inresa till eller utresa från dess territorium om sådana kort inte innehåller ett chip som överensstämmer med tillämpliga standarder från Internationella civila luftfartsorganisa- tionen rörande biometrisk identifiering.
2. Inga krav på utresevisering, inresevisering eller likvärdiga forma- liteter ska ställas på innehavare av en giltig handling som utfärdats i enlighet med artikel 18 eller 26.
3. Om värdstaten kräver att familjemedlemmar som ansluter sig till en unionsmedborgare eller en medborgare i Förenade kungariket efter övergångsperiodens utgång ska ha inresevisering ska värdstaten ge dessa personer all den hjälp de behöver för att få nödvändiga viseringar. Viseringarna ska utfärdas gratis så snart som möjligt på grundval av ett påskyndat förfarande.
Artikel 15
Permanent uppehållsrätt
1. Unionsmedborgare och medborgare i Förenade kungariket, och deras respektive familjemedlemmar, som har uppehållit sig lagligt i värdstaten i enlighet med unionsrätten under en fortlöpande period om fem år eller under den period som anges i artikel 17 i direktiv 2004/38/EG ska ha permanent uppehållsrätt i värdstaten på de villkor som anges i artiklarna 16, 17 och 18 i direktiv 2004/38/EG. Perioder av lagligt uppehåll eller arbete i enlighet med unionsrätten före och efter övergångsperiodens utgång ska inkluderas i beräkningen av den tid som krävs för att kvalificera sig för permanent uppehållsrätt.
2. Stadigvarande uppehåll med avseende på förvärv av permanent uppehållsrätt ska fastställas i enlighet med artiklarna 16.3 och 21 i direktiv 2004/38/EG.
3. När permanent uppehållsrätt väl har förvärvats ska denna endast kunna gå förlorad genom bortovaro från värdstaten i mer än fem på varandra följande år.
Artikel 16
Ackumulering av perioder
Unionsmedborgare och medborgare i Förenade kungariket, och deras respektive familjemedlemmar, som före övergångsperiodens utgång up- pehållit sig lagligen i värdstaten i enlighet med villkoren i artikel 7 i direktiv 2004/38/EG i mindre än fem år ska ha rätt att förvärva perma- nent uppehållsrätt enligt villkoren i artikel 15 i detta avtal när de full- gjort de nödvändiga uppehållsperioderna. Perioder av lagligt uppehåll eller arbete i enlighet med unionsrätten före och efter övergångsperio- dens utgång ska inkluderas i beräkningen av den tid som krävs för att kvalificera sig för permanent uppehållsrätt.
Artikel 17
Status och förändringar
1. Unionsmedborgares och medborgare i Förenade kungarikets och deras respektive familjemedlemmars rätt att direkt åberopa denna del ska inte påverkas när de ändrar status, exempelvis från och till stude- rande, arbetstagare, egenföretagare eller ekonomiskt inaktiv person. Per- soner som vid övergångsperiodens utgång har uppehållsrätt i egenskap av familjemedlemmar till unionsmedborgare eller medborgare i För- enade kungariket kan inte bli sådana personer som avses i arti- kel 10.1 a–d.
Artikel 18
Utfärdande av uppehållshandlingar
1. Värdstaten får kräva att unionsmedborgare eller medborgare i För- enade kungariket, deras respektive familjemedlemmar och andra perso- ner som uppehåller sig på deras territorium i enlighet med villkoren i denna avdelning ansöker om ny uppehållsstatus som medför de rättig- heter som följer av denna avdelning och om en handling som styrker denna status, vilken får vara i digital form.
För ansökan om sådan uppehållsstatus ska följande villkor gälla:
a) Ansökningsförfarandets syfte ska vara att kontrollera om sökanden är berättigad till de uppehållsrättigheter som anges i denna avdel- ning. Om så är fallet ska sökanden ha rätt att beviljas uppehålls- status och den handling som styrker denna status.
b) Tidsfristen för att lämna in ansökan ska vara minst sex månader från övergångsperiodens utgång för personer som uppehåller sig i värds- taten före övergångsperiodens utgång.
För personer som har rätt att inleda uppehåll efter övergångsperio- dens utgång i värdstaten i enlighet med denna avdelning ska tids- fristen för att lämna in ansökan löpa ut antingen tre månader efter deras ankomst eller vid utgången av den tidsfrist som anges i första stycket, beroende på vilket av dessa datum som infaller sist.
Ett intyg om inlämnad ansökan om uppehållsstatus ska utfärdas omedelbart.
c) Den tidsfrist för inlämnande av ansökan som anges i led b ska automatiskt förlängas med ett år om unionen har underrättat För- enade kungariket, eller om Förenade kungariket har underrättat unionen, om att tekniska problem hindrar värdstaten från att an- tingen registrera ansökan eller utfärda det intyg om inlämnad ansö- kan som avses i led b. Värdstaten ska offentliggöra underrättelsen och i god tid förse de berörda personerna med lämplig offentlig information.
d) Xx den tidsfrist för inlämnande av ansökan som anges i led b inte iakttas av de berörda personerna, ska de behöriga myndigheterna bedöma alla omständigheter och skäl för att inte iaktta tidsfristen, och låta dessa personer lämna in en ansökan inom en rimlig ytter- ligare period, om det finns rimliga skäl för underlåtenheten att iaktta tidsfristen.
e) Värdstaten ska säkerställa att alla administrativa förfaranden för ansökan är smidiga, transparenta och enkla samt att onödiga ad- ministrativa bördor undviks.
f) Ansökningsformulär ska vara korta, enkla, användarvänliga och an- passade till detta avtals sammanhang; ansökningar som lämnas in samtidigt av medlemmar i samma familj ska behandlas tillsammans.
g) Den handling som styrker statusen ska utfärdas kostnadsfritt eller mot en avgift som inte överstiger den avgift som tas ut av värds- tatens medborgare för utfärdande av liknande handlingar.
h) Personer som före övergångsperiodens utgång innehar en giltig handling om permanent uppehållsrätt utfärdad enligt artikel 19 eller 20 i direktiv 2004/38/EG eller innehar ett giltigt inhemskt immigra- tionsdokument som medför permanent uppehållsrätt i värdstaten ska ha rätt att efter ansökan byta ut det dokumentet inom den tidsfrist som anges i led b i denna punkt mot en ny uppehållshandling efter identitetskontroll, en kontroll med avseende på kriminalitet och en säkerhetskontroll i enlighet med led p i denna punkt och efter be- kräftelse av deras pågående uppehåll; sådana nya uppehållshand- lingar ska utfärdas kostnadsfritt.
i) Sökandenas identitet ska kontrolleras genom att unionsmedborgare och medborgare i Förenade kungariket visar upp ett giltigt pass eller nationellt identitetskort och genom att deras respektive familjemed- lemmar och andra personer som inte är unionsmedborgare eller medborgare i Förenade kungariket uppvisar ett giltigt pass; för god- kännandet av sådana identitetshandlingar får inga andra villkor upp- ställas än handlingens giltighet. Om identitetshandlingen omhänder- tas av värdstatens behöriga myndigheter under tiden för ansökans behandling ska värdstaten lämna tillbaka identitetshandlingen efter ansökan utan dröjsmål, innan beslut om ansökan har fattats.
j) Andra bevishandlingar än identitetshandlingar, såsom utdrag ur folk- bokföring, får inges i kopia. Krav på bevishandlingar i original får ställas endast i särskilda fall där det råder rimligt tvivel om den inlämnande bevishandlingens äkthet.
k) Av unionsmedborgare och medborgare i Förenade kungariket får värdstaten endast kräva att de uppvisar, utöver de identitetshand- lingar som avses i led i) i denna punkt, följande bevishandlingar i enlighet med vad som anges i artikel 8.3 i direktiv 2004/38/EG,
i) om de uppehåller sig i värdstaten i enlighet med artikel 7.1 a i direktiv 2004/38/EG i egenskap av arbetstagare eller egenföre- tagare, en bekräftelse från arbetsgivaren om anställning eller ett anställningsintyg eller bevis på att de är egenföretagare,
ii) om de uppehåller sig i värdstaten i enlighet med artikel 7.1 b i direktiv 2004/38/EG i egenskap av ekonomiskt inaktiva perso- ner, bevis på att de har tillräckliga tillgångar för sig själva och sina familjemedlemmar för att inte bli en belastning för värds- tatens sociala biståndssystem under vistelsen och att de har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i värdstaten, eller
iii) om de uppehåller sig i värdstaten i enlighet med artikel 7.1 c i direktiv 2004/38/EG i egenskap av studerande, ett bevis på registrering vid en institution som är erkänd eller finansierad av värdstaten på grundval av dess lagstiftning eller förvaltnings- praxis, bevis på att de omfattas av en heltäckande sjukförsäkring samt en förklaring om eller motsvarande bevis på att de har tillräckliga tillgångar för sig själva och sina familjemedlemmar för att inte bli en belastning för värdstatens sociala bistånds- system under vistelsen. Värdstaten får inte kräva att det i sådana förklaringar anges ett särskilt tillgångsbelopp.
Beträffande villkoret om tillräckliga tillgångar ska artikel 8.4 i di- rektiv 2004/38/EG tillämpas.
l) Av familjemedlemmar som omfattas av artikel 10.1 e i, 10.2 eller
10.3 i detta avtal och som uppehåller sig i värdstaten i enlighet med artikel 7.1 d eller 7.2 i direktiv 2004/38/EG får värdstaten endast kräva att de uppvisar, utöver de identitetshandlingar som avses i led
i) i denna punkt, följande bevishandlingar i enlighet med vad som anges i artikel 8.5 eller 10.2 i direktiv 2004/38/EG:
i) En handling som styrker en familjeanknytning eller ett registre- rat partnerskap.
ii) Beviset om registrering eller, om registreringssystem saknas, något annat bevis på att den unionsmedborgare eller den med- borgare i Förenade kungariket som de bor tillsammans med faktiskt är bosatt i värdstaten.
iii) För släktingar i rakt nedstigande led som är under 21 års ålder eller som är försörjningsberoende och för släktingar i rakt upp- stigande led som är försörjningsberoende, samt för sådana släk- tingar till maka, make eller registrerad partner, handlingar som styrker att villkoren i artikel 2.2 c eller d i direktiv 2004/38/EG är uppfyllda.
iv) För personer som avses i artikel 10.2 eller 10.3 i detta avtal, en handling utfärdad av värdstatens behöriga myndighet i enlighet med artikel 3.2 i direktiv 2004/38/EG.
Beträffande villkoret om tillräckliga tillgångar för familjemedlem- mar som själva är unionsmedborgare eller medborgare i Förenade kungariket ska artikel 8.4 i direktiv 2004/38/EG tillämpas.
m) Av familjemedlemmar som omfattas av artikel 10.1 e ii eller 10.4 i detta avtal får värdstaten endast kräva att de uppvisar, utöver de identitetshandlingar som avses i led i) i denna punkt, följande bevis- handlingar i enlighet med vad som anges i artiklarna 8.5 och 10.2 i direktiv 2004/38/EG:
i) En handling som styrker en familjeanknytning eller ett registre- rat partnerskap.
ii) Registreringsbeviset eller, om registreringssystem saknas, något annat bevis på att den unionsmedborgare eller den medborgare i Förenade kungariket de ska förena sig med i värdstaten faktiskt är bosatt i värdstaten.
iii) För make, maka eller registrerad partner, en handling som styr- ker att en familjeanknytning eller ett registrerat partnerskap före- låg före övergångsperiodens utgång.
iv) För släktingar i rakt nedstigande led som är under 21 års ålder eller försörjningsberoende och släktingar i rakt uppstigande led som är försörjningsberoende, samt för sådana släktingar till ma- ka, make eller registrerad partner, handlingar som styrker att de var släkt med unionsmedborgare eller medborgare i Förenade kungariket före övergångsperiodens utgång och att de uppfyller villkoren om ålder eller försörjningsberoende i artikel 2.2 c eller d i direktiv 2004/38/EG.
v) För de personer som avses i artikel 10.4 i detta avtal, bevis på att ett varaktigt förhållande med unionsmedborgare eller med- borgare i Förenade kungariket förelåg före övergångsperiodens utgång och fortsätter att föreligga därefter.
n) För andra fall än de som anges i leden k, l och m får värdstaten inte kräva att sökandena uppvisar bevishandlingar utöver vad som är strikt nödvändigt och rimligt för att styrka att villkoren för uppe- hållsrätt enligt denna avdelning är uppfyllda.
o) Värdstatens behöriga myndigheter ska hjälpa sökandena att styrka sin rätt och att undvika fel eller utelämnanden i ansökningarna; de ska ge sökandena möjlighet att lämna kompletterande bevis och att rätta till eventuella brister, fel eller utelämnanden.
p) Kontroller avseende kriminalitet och säkerhetskontroller av sökan- dena får utföras systematiskt om det sker uteslutande i syfte att kontrollera om begränsningarna i artikel 20 i detta avtal kan vara tillämpliga. För det ändamålet får sökandena åläggas att uppge tidi- gare fällande domar i brottmål som vid tidpunkten för ansökan finns i belastningsregistret i enlighet med lagen i den stat där domen meddelades. Om värdstaten bedömer det absolut nödvändigt får den tillämpa förfarandet i artikel 27.3 i direktiv 2004/38/EG vad gäller förfrågningar till andra stater om tidigare förekomster i belast- ningsregister.
q) Den nya uppehållshandlingen ska innehålla en förklaring om att den har utfärdats i enlighet med detta avtal.
2. Under den period som avses i punkt 1 b i denna artikel och den eventuella förlängningen av perioden på ett år enligt led c i den punkten ska alla rättigheter som föreskrivs i denna del anses tillämpliga på unionsmedborgare eller medborgare i Förenade kungariket, deras re- spektive familjemedlemmar och andra personer som uppehåller sig i värdstaten, i enlighet med de villkor och begränsningar som anges i artikel 20.
3. I avvaktan på de behöriga myndigheternas slutliga beslut om en ansökan som avses i punkt 1, och i avvaktan på ett lagakraftvunnet avgörande i fall av domstolsprövning av de behöriga myndigheternas avslag på en sådan ansökan, ska alla rättigheter som föreskrivs i denna del anses tillämpliga på sökanden, inbegripet artikel 21 om rättssäker- hetsgarantier och rätt att överklaga, med förbehåll för villkoren i arti- kel 20.4.
4. Om värdstaten har valt att inte kräva att unionsmedborgare, med- borgare i Förenade kungariket, deras familjemedlemmar, och andra per- soner, som uppehåller sig på dess territorium i enlighet med villkoren i denna avdelning ska ansöka om ny uppehållsstatus enligt punkt 1 som förutsättning för lagligt uppehåll, ska de som är berättigade till uppe- hållsrätt enligt denna avdelning ha rätt att i enlighet med villkoren i direktiv 2004/38/EG få en uppehållshandling, som får vara i digital form, som innehåller en förklaring om att den har utfärdats i enlighet med detta avtal.
Artikel 19
Utfärdande av uppehållshandlingar under övergångsperioden
1. Under övergångsperioden får en värdstat tillåta att ansökningar om uppehållsstatus eller uppehållshandlingar enligt artikel 18.1 och 18.4 lämnas in frivilligt från och med den dag då detta avtal träder i kraft.
2. Beslut om bifall eller avslag på sådana ansökningar ska fattas i enlighet med artikel 18.1 och 18.4. Beslut enligt artikel 18.1 ska inte få verkan förrän efter övergångsperiodens utgång.
3. Om en ansökan enligt artikel 18.1 bifalls före övergångsperiodens utgång får värdstaten inte återkalla beslutet om beviljande av uppehålls- status före övergångsperiodens utgång på andra grunder än dem som anges i kapitel VI och artikel 35 i direktiv 2004/38/EG.
4. Om en ansökan avslås före övergångsperiodens utgång får sökan- den ansöka igen när som helst före utgången av den period som anges i artikel 18.1 b.
5. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 ska prövningsför- farandena enligt artikel 18.1 r vara tillgängliga från och med dagen för sådana beslut om avslag på en ansökan som avses i punkt 2 i denna artikel.
Artikel 20
Begränsningar av rätt till uppehåll och inresa
1. Beteendet hos unionsmedborgare, medborgare i Förenade kunga- riket, deras familjemedlemmar och andra personer som utövar rättigheter enligt denna avdelning ska beaktas i enlighet med kapitel VI i direktiv 2004/38/EG om beteendet ägde rum före övergångsperiodens utgång.
2. Beteendet hos unionsmedborgare, medborgare i Förenade kunga- riket, deras familjemedlemmar och andra personer som utövar rättigheter enligt denna avdelning får utgöra grund för att begränsa uppehållsrätten i värdstaten eller rätten till inresa i arbetsstaten i enlighet med nationell lagstiftning, om beteendet ägde rum före övergångsperiodens utgång.
3. Värdstaten eller arbetsstaten får vidta nödvändiga åtgärder för att neka, avbryta eller dra tillbaka en rättighet enligt denna avdelning i händelse av missbruk av rättigheter eller bedrägeri, i enlighet med vad som anges i artikel 35 i direktiv 2004/38/EG. Sådana åtgärder ska vara i enlighet med de rättssäkerhetsgarantier som föreskrivs i ar- tikel 21 i detta avtal.
4. Värdstaten eller arbetsstaten får avlägsna sökande som lämnat in ansökningar som är att betrakta som bedrägeri eller missbruk från sitt territorium enligt villkoren i direktiv 2004/38/EG, särskilt artiklarna 31 och 35, även innan en lagakraftvunnen dom har meddelats i fall av domstolsprövning av ett avslag på sådan ansökan.
Artikel 21
Rättssäkerhetsgarantier och rätt att överklaga
De rättssäkerhetsgarantier som anges i artikel 15 och kapitel VI i direk- tiv 2004/38/EG ska tillämpas på alla beslut av värdstaten som begränsar uppehållsrätten för de personer som avses i artikel 10 i detta avtal.
Artikel 22
Närstående rättigheter
I enlighet med artikel 23 i direktiv 2004/38/EG ska familjemedlemmar till unionsmedborgare eller till medborgare i Förenade kungariket, oav- sett medborgarskap, som har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt i värdstaten eller arbetsstaten ha rätt att ta anställning eller inleda verk- samhet som egenföretagare där.
Likabehandling
1. I enlighet med artikel 24 i direktiv 2004/38/EG och om inte annat följer av de särskilda bestämmelserna i denna avdelning och avdelning- arna I och IV i denna del ska alla unionsmedborgare eller medborgare i Förenade kungariket som med stöd av detta avtal uppehåller sig på värdstatens territorium åtnjuta samma behandling som värdstatens med- borgare inom de områden som omfattas av denna del. Även familje- medlemmar till unionsmedborgare eller medborgare i Förenade kunga- riket som har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt ska åtnjuta denna rättighet.
2. Med avvikelse från punkt 1 ska värdstaten inte vara skyldig att bevilja socialt bistånd under uppehållsperioder på grundval av artikel 6 eller artikel 14.4 b i direktiv 2004/38/EG, och inte heller vara skyldig att, innan en person har förvärvat permanent uppehållsrätt i enlighet med artikel 15 i detta avtal, bevilja bistånd till uppehälle för studier, inklusive yrkesutbildning, i form av studiebidrag eller studielån till an- dra personer än anställda, egenföretagare, personer som behåller sådan status eller deras familjemedlemmar.
K a p i t e l 2
A R B E T S T A G A R E S O C H E G E N F Ö R E T A G A R E S R Ä T T I G H E T E R
Artikel 24
Arbetstagares rättigheter
1. Med förbehåll för de begränsningar som anges i artikel 45.3 och
45.4 i EUF-fördraget ska arbetstagare i värdstaten och gränsarbetare i arbetsstaten eller arbetsstaterna åtnjuta de rättigheter som garanteras av artikel 45 i EUF-fördraget och de rättigheter som garanteras genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 (8). Dessa rättigheter omfattar
a) rätten att inte diskrimineras på grund av nationalitet när det gäller anställning, lön och andra arbets- och anställningsvillkor,
b) rätten att starta och utöva verksamhet i enlighet med de regler som är tillämpliga på värdstatens eller arbetsstatens medborgare,
c) samma rätt till hjälp av värdstatens eller arbetsstatens arbetsförmed- lingar som de egna medborgarna,
d) rätten till likabehandling avseende anställnings- och arbetsvillkor, särskilt vad gäller lön, uppsägning och, i händelse av arbetslöshet, återinsättande i arbete eller återanställning,
e) rätten till sociala och skattemässiga förmåner,
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen (EUT L 141, 27.5.2011, s. 1).
g) samma rättigheter och förmåner som beviljas nationella arbetstagare i fråga om boende,
h) rätten för deras barn att få tillgång till allmän utbildning, lärlings- utbildning och yrkesutbildning på samma villkor som värdstatens eller arbetsstatens medborgare, om barnen uppehåller sig på det ter- ritorium där arbetstagaren arbetar.
2. Om en släkting i rakt nedstigande led till en arbetstagare som inte längre uppehåller sig i värdstaten får utbildning i den staten ska släk- tingens faktiska vårdnadshavare ha rätt att uppehålla sig i den staten till dess att släktingen uppnår myndighetsålder, och även efter det att myn- dighetsålder har uppnåtts om släktingen fortsätter att vara i behov av den faktiska vårdnadshavarens närvaro och omvårdnad för att genomgå och fullfölja sin utbildning.
3. Anställda gränsarbetare ska ha rätt att resa in i och ut ur arbets- staten i enlighet med artikel 14 i detta avtal och ska bibehålla de rättigheter de hade som arbetstagare där, förutsatt att de befinner sig i någon av de situationer som anges i artikel 7.3 a, b, c och d i direktiv 2004/38/EG, även om de inte flyttar till arbetsstaten.
Artikel 25
Egenföretagares rättigheter
1. Med förbehåll för begränsningarna i artiklarna 51 och 52 i EUF- fördraget ska egenföretagare i värdstaten och gränsarbetande egenföre- tagare i arbetsstaten eller arbetsstaterna åtnjuta de rättigheter som garan- teras genom artiklarna 49 och 55 i EUF-fördraget. Dessa rättigheter omfattar
a) rätten att starta och utöva verksamhet som egenföretagare och rätten att bilda och driva företag på samma villkor som värdstaten föreskri- ver för sina egna medborgare, i enlighet med artikel 49 i EUF-för- draget,
b) de rättigheter som anges i artikel 24.1 c–h i detta avtal.
2. Artikel 24.2 ska tillämpas på egenföretagares släktingar i rakt nedstigande led.
3. Artikel 24.3 ska tillämpas på gränsarbetande egenföretagare.
Artikel 26
Utfärdande av handling om gränsarbetares rättigheter
Arbetsstaten får kräva att unionsmedborgare och medborgare i Förenade kungariket som har rättigheter i egenskap av gränsarbetare enligt denna avdelning ansöker om en handling som styrker att de har sådana rättig- heter enligt denna avdelning. Dessa unionsmedborgare och medborgare i Förenade kungariket ska ha rätt att få en sådan handling utfärdad.
Y R K E S K V A L I F I K A T I O N E R
Artikel 27
Erkända yrkeskvalifikationer
1. Om en värdstat eller en arbetsstat före övergångsperiodens utgång erkänner yrkeskvalifikationer, enligt definitionen i artikel 3.1 b i Euro- paparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG (9), som innehas av unionsmedborgare eller medborgare i Förenade kungariket, och deras familjemedlemmar, ska det erkännandet fortsätta att ha verkan i den staten, inbegripet rätten att utöva ett yrke på samma villkor som den statens medborgare, förutsatt att yrkeskvalifikationerna erkändes i enlig- het med någon av följande bestämmelser:
a) Xxxxxxxxx XXX i direktiv 2005/36/EG vad gäller erkännande av yr- keskvalifikationer i samband med utövande av etableringsfriheten, oavsett om detta erkännande omfattades av den generella ordningen för erkännande av bevis på formella kvalifikationer, ordningen för erkännande av yrkeserfarenhet eller ordningen för erkännande på grundval av samordning av minimikraven för utbildning.
b) Artikel 10.1 och 10.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG (10) vad gäller tillträde till advokatyrket i värdstaten eller arbetsstaten.
c) Artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG (11) vad gäller godkännande av lagstadgade revisorer från en annan med- lemsstat.
d) Rådets direktiv 74/556/EEG (12) vad gäller erkännande av bevis på de kunskaper och färdigheter som krävs för att starta eller utöva verksamhet som egenföretagare eller agent inom handel med och distribution av giftiga ämnen eller verksamhet som innebär yrkes- mässig användning av giftiga ämnen.
2. Vid tillämpningen av punkt 1 a i denna artikel ska ett erkännande av yrkeskvalifikationer inbegripa
(9) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 255, 30.9.2005, s. 22).
(10) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan med- lemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls (EGT L 77, 14.3.1998, s. 36).
(11) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).
(12) Rådets direktiv 74/556/EEG av den 4 juni 1974 med detaljbestämmelser om övergångsåtgärder för olika former av verksamhet inom handel med och distribution av giftiga ämnen och verksamhet som medför yrkesmässig an- vändning av dessa produkter inklusive verksamhet som agent (EGT L 307, 18.11.1974, s. 1)
a) erkännande av yrkeskvalifikationer som har skett med stöd av arti- kel 3.3 i direktiv 2005/36/EG,
b) beslut om beviljande av partiellt tillträde till en yrkesverksamhet enligt artikel 4f i direktiv 2005/36/EG,
c) erkännande av yrkeskvalifikationer i etableringssyfte enligt artikel 4d i direktiv 2005/36/EG.
Artikel 28
Pågående förfaranden för erkännande av yrkeskvalifikationer
Artikel 4, artikel 4d vad gäller erkännande av yrkeskvalifikationer i etableringssyfte, artikel 4f och avdelning III i direktiv 2005/36/EG, artikel 10.1, 10.3 och 10.4 i direktiv 98/5/EG, artikel 14 i direktiv 2006/43/EG samt direktiv 74/556/EEG ska tillämpas vid granskningar som en behörig myndighet i värdstaten eller arbetsstaten utför av an- sökningar om erkännande av yrkeskvalifikationer som unionsmedbor- gare eller medborgare i Förenade kungariket gör före övergångsperio- dens utgång, samt vid beslut om sådana ansökningar.
Artiklarna 4a, 4b och 4e i direktiv 2005/36/EG ska också i relevant omfattning tillämpas på fullföljande av förfaranden för erkännande av yrkeskvalifikationer i etableringssyfte enligt artikel 4d i det direktivet.
Artikel 29
Administrativt samarbete rörande erkännande av yrkeskvalifikationer
1. Vad gäller sådana pågående ansökningar som avses i artikel 28 ska Förenade kungariket och medlemsstaterna samarbeta för att underlätta tillämpningen av artikel 28. Samarbetet får omfatta utbyte av infor- mation, inbegripet vidtagna disciplinåtgärder eller ålagda straffrättsliga påföljder och andra allvarliga och särskilda händelser som sannolikt kan få konsekvenser för utövandet av de yrkesverksamheter som omfattas av de direktiv som anges i artikel 28.
2. Med avvikelse från artikel 8 ska Förenade kungariket under en period av högst nio månader från övergångsperiodens utgång ha rätt att använda informationssystemet för den inre marknaden för sådana an- sökningar som avses i artikel 28 i den mån de rör förfaranden för erkännande av yrkeskvalifikationer i etableringssyfte enligt artikel 4d i direktiv 2005/36/EG.
AVDELNING III
SAMORDNING AV SOCIALA TRYGGHETSSYSTEM
Artikel 30
Personkrets
1. Denna avdelning ska tillämpas på följande personer:
a) Unionsmedborgare som omfattas av Förenade kungarikets lagstift- ning vid övergångsperiodens utgång, samt deras familjemedlemmar och efterlevande.
b) Medborgare i Förenade kungariket som omfattas av en medlemsstats lagstiftning vid övergångsperiodens utgång, samt deras familjemed- lemmar och efterlevande.
c) Unionsmedborgare som är bosatta i Förenade kungariket och omfat- tas av en medlemsstats lagstiftning vid övergångsperiodens utgång, samt deras familjemedlemmar och efterlevande.
d) Medborgare i Förenade kungariket som är bosatta i en medlemsstat och omfattas av Förenade kungarikets lagstiftning vid övergångs- periodens utgång, samt deras familjemedlemmar och efterlevande.
e) Personer som inte omfattas av leden a–d men som är
i) unionsmedborgare som utövar verksamhet som anställda eller egenföretagare i Förenade kungariket vid övergångsperiodens ut- gång och som omfattas av en medlemsstats lagstiftning i enlighet med avdelning II i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 (13), samt deras familjemedlemmar och efter- levande, eller
ii) medborgare i Förenade kungariket som utövar verksamhet som anställda eller egenföretagare i en eller flera medlemsstater vid övergångsperiodens utgång och som omfattas av Förenade kun- garikets lagstiftning i enlighet med avdelning II i Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004, samt deras familjemedlemmar och efterlevande.
f) Statslösa och flyktingar, som uppehåller sig i en medlemsstat eller i Förenade kungariket och som befinner sig i någon av de situationer som beskrivs i leden a–e samt deras familjemedlemmar och efter- levande.
g) Tredjelandsmedborgare, samt deras familjemedlemmar och efter- levande, som befinner sig i någon av de situationer som beskrivs i leden a–e, förutsatt att de uppfyller villkoren i rådets förordning (EG) nr 859/2003 (14).
2. De personer som avses i punkt 1 ska omfattas så länge som de utan avbrott befinner sig i någon av de situationer som beskrivs i den punkten och som involverar både en medlemsstat och Förenade kunga- riket samtidigt.
3. Denna avdelning ska även gälla för personer som inte omfattas eller inte längre omfattas av punkt 1 a–e i denna artikel men som omfattas av artikel 10 i detta avtal, samt deras familjemedlemmar och efterlevande.
(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 1).
(14) Rådets förordning (EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003 om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning (EEG) nr 574/72 till att gälla de medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser (EUT L 124, 20.5.2003, s. 1).
4. De personer som avses i punkt 3 ska omfattas så länge de fort- sätter att ha rätt att uppehålla sig i värdstaten enligt artikel 13 i detta avtal, eller rätt att arbeta i sin arbetsstat enligt artikel 24 eller 25 i detta avtal.
5. När denna artikel hänvisar till familjemedlemmar och efterlevande ska dessa omfattas av denna avdelning endast i den mån de genom sin status härleder rättigheter och skyldigheter enligt förordning (EG) nr 883/2004.
Artikel 31
Regler om samordning av de sociala trygghetssystemen
1. De regler och mål som anges i artikel 48 i EUF-fördraget och i Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 (15) ska tillämpas på personer som omfattas av denna av- delning.
Unionen och Förenade kungariket ska vederbörligen beakta de beslut och rekommendationer från den administrativa kommissionen för sam- ordning av de sociala trygghetssystemen, knuten till Europeiska kom- missionen och inrättad genom förordning (EG) nr 883/2004 (nedan kallad administrativa kommissionen), som förtecknas i del I i bilaga I till detta avtal.
2. Med avvikelse från artikel 9 i detta avtal ska definitionerna i artikel 1 i förordning (EG) nr 883/2004 gälla vid tillämpningen av denna avdelning.
3. Vad gäller tredjelandsmedborgare som uppfyller villkoren i för- ordning (EG) nr 859/2003, samt deras familjemedlemmar eller efter- levande inom tillämpningsområdet för denna avdelning, ska hänvisning- arna till förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr 987/2009 i denna avdelning förstås som hänvisningar till rådets förordning (EEG) nr 1408/71 (16) respektive rådets förordning (EEG) nr 574/72 (17). Hän- visningar till särskilda bestämmelser i förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr 987/2009 ska förstås som hänvisningar till motsva- rande bestämmelser i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning (EEG) nr 574/72.
Artikel 32
Särskilda situationer som omfattas
1. Följande regler ska tillämpas i följande situationer och i den om- fattning som anges i denna artikel, i den mån de rör personer som inte omfattas, eller inte längre omfattas, av artikel 30:
(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 sep- tember 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 284, 30.10.2009, s. 1).
(16) Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, 5.7.1971, s. 2).
(17) Rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (EGT L 74, 27.3.1972, s. 1).
a) Följande personer ska omfattas av denna avdelning när det gäller åberopande av och sammanläggning av perioder av försäkring, an- ställning, verksamhet som egenföretagare eller bosättning, inbegripet rättigheter och skyldigheter som grundar sig på sådana perioder i enlighet med förordning (EG) nr 883/2004:
i) Unionsmedborgare, liksom statslösa och flyktingar som är bosatta i en medlemsstat och tredjelandsmedborgare som uppfyller vill- koren i förordning (EG) nr 859/2003, vilka har omfattats av För- enade kungarikets lagstiftning före övergångsperiodens utgång, samt deras familjemedlemmar och efterlevande.
ii) Medborgare i Förenade kungariket, liksom statslösa och flyk- tingar som är bosatta i Förenade kungariket och tredjelandsmed- borgare som uppfyller villkoren i förordning (EG) nr 859/2003, vilka har omfattats av lagstiftningen i en medlemsstat före över- gångsperiodens utgång, samt deras familjemedlemmar och efter- levande.
Vid sammanläggning av perioder ska perioder som fullgjorts både före och efter övergångsperiodens utgång beaktas i enlighet med förordning (EG) nr 883/2004.
b) Reglerna i artiklarna 20 och 27 i förordning (EG) nr 883/2004 ska fortsätta att tillämpas på personer som före övergångsperiodens ut- gång hade sökt tillstånd att få en planerad hälso- och sjukvårds- behandling i enlighet med förordning (EG) nr 883/2004 fram till dess att behandlingen upphör. Motsvarande förfaranden för återbe- talning ska också tillämpas även efter det att behandlingen upphört. Sådana personer och deras medföljande ska ha rätt att resa in i och ut ur behandlingsstaten, i enlighet med tillämpliga delar av arti- kel 14.
c) Reglerna i artiklarna 19 och 27 i förordning (EG) nr 883/2004 ska fortsätta att tillämpas på personer som omfattas av förordning (EG) nr 883/2004 och som vid övergångsperiodens utgång vistas i en medlemsstat eller i Förenade kungariket, fram till dess att vistelsen upphör. Motsvarande förfaranden för återbetalning ska också tilläm- pas även efter det att vistelsen eller behandlingen upphört.
d) Reglerna i artiklarna 67, 68 och 69 i förordning (EG) nr 883/2004 ska så länge villkoren är uppfyllda fortsätta att tillämpas på bevil- jande av familjeförmåner som följande personer har rätt till vid övergångsperiodens utgång:
i) Unionsmedborgare, statslösa och flyktingar som är bosatta i en medlemsstat samt tredjelandsmedborgare som uppfyller villkoren i förordning (EG) nr 859/2003 och uppehåller sig i en medlems- stat, vilka omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat och har familjemedlemmar som uppehåller sig i Förenade kungariket vid övergångsperiodens utgång.
ii) Medborgare i Förenade kungariket, liksom statslösa och flyk- tingar som är bosatta i Förenade kungariket samt tredjelandsmed- borgare som uppfyller villkoren i förordning (EG) nr 859/2003 och uppehåller sig i Förenade kungariket, vilka omfattas av För- enade kungarikets lagstiftning och har familjemedlemmar som uppehåller sig i en medlemsstat vid övergångsperiodens utgång.
e) I de situationer som avses i led d i) och ii) i denna punkt ska förordning (EG) nr 883/2004 och motsvarande bestämmelser i för- ordning (EG) nr 987/2009 fortsätta att tillämpas på personer som vid övergångsperiodens utgång åtnjuter rättigheter i egenskap av familje- medlemmar enligt förordning (EG) nr 883/2004, såsom en härledd rätt till vårdförmåner vid sjukdom, så länge som villkoren däri är uppfyllda.
2. Bestämmelserna i avdelning III kapitel 1 i förordning (EG) nr 883/2004 om förmåner vid sjukdom ska tillämpas på personer som tar emot förmåner enligt punkt 1 a i denna artikel.
Denna punkt ska i tillämpliga delar gälla familjeförmåner grundade på artiklarna 67, 68 och 69 i förordning (EG) nr 883/2004.
Artikel 33
Medborgare i Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz
1. De bestämmelser i denna avdelning som är tillämpliga på unions- medborgare ska vara tillämpliga på medborgare i Island, Furstendömet Liechtenstein, Konungariket Norge och Schweiziska edsförbundet för- utsatt att
a) Island, Furstendömet Liechtenstein, Konungariket Norge och Schweiziska edsförbundet, beroende på vad som är tillämpligt, har ingått och tillämpar motsvarande avtal med Förenade kungariket som är tillämpliga på unionsmedborgare, och
b) Island, Furstendömet Liechtenstein, Konungariket Norge och Schweiziska edsförbundet, beroende på vad som är tillämpligt, har ingått och tillämpar motsvarande avtal med unionen som är tillämp- liga på medborgare i Förenade kungariket.
2. Efter det att Förenade kungariket och unionen har anmält dagen för ikraftträdande av de avtal som avses i punkt 1 i denna artikel ska den gemensamma kommitté som inrättas genom artikel 164 (nedan kallad gemensamma kommittén) fastställa den dag från och med vilken bestämmelserna i denna avdelning ska vara tillämpliga på medborgare i Island, Furstendömet Liechtenstein, Konungariket Norge och Schwei- ziska edsförbundet, beroende på vad som är tillämpligt.
Artikel 34
Administrativt samarbete
1. Med avvikelse från artiklarna 7 och 128.1 ska Förenade kungariket från och med den dag då detta avtal träder i kraft ha observatörsstatus i administrativa kommissionen. När punkter på dagordningen som avser denna avdelning berör Förenade kungariket får Förenade kungariket sända en företrädare, som ska närvara med rådgivande funktion, till administrativa kommissionens sammanträden och till sammanträdena i de organ som avses i artiklarna 73 och 74 i förordning (EG) nr 883/2004, när sådana punkter diskuteras.
2. Med avvikelse från artikel 8 ska Förenade kungariket delta i det elektroniska utbytet av socialförsäkringsuppgifter (EESSI) och bära de därtill relaterade kostnaderna.
Artikel 35
Återbetalning, återkrav, indrivning och avräkning
Bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 om återbetalning, återkrav, indrivning och avräkning ska fort- sätta att vara tillämpliga vid händelser, i den mån de rör personer som inte omfattas av artikel 30, som
a) inträffade före övergångsperiodens utgång, eller
b) inträffar efter övergångsperiodens utgång och rör personer som om- fattades av artikel 30 eller 32 när händelsen inträffade.
Artikel 36
Rättslig utveckling och anpassningar av unionsakter
1. Om förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 änd- ras eller ersätts efter övergångsperiodens utgång ska hänvisningar till de förordningarna i detta avtal förstås som hänvisningar till de förordning- arna i ändrad eller ersatt lydelse, i enlighet med de akter som förtecknas i del II i bilaga I till detta avtal.
Gemensamma kommittén ska se över del II i bilaga I till detta avtal och anpassa den till eventuella akter om ändring eller ersättning av förord- ningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 så snart som unionen antar en sådan akt. För detta ändamål ska unionen, i gemensamma kommittén och så snart som möjligt efter antagandet, underrätta För- enade kungariket om eventuella akter om ändring eller ersättning av dessa förordningar.
2. Med avvikelse från punkt 1 andra stycket ska gemensamma kom- mittén bedöma effekterna av en akt om ändring eller ersättning av för- ordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 om akten
a) ändrar eller ersätter de sakområden som omfattas av artikel 3 i för- ordning (EG) nr 883/2004, eller
b) gör en kontantförmån exporterbar i fall då kontantförmånen var icke- exporterbar enligt förordning (EG) nr 883/2004 vid övergångsperio- dens utgång, eller gör en kontantförmån icke-exporterbar i fall då kontantförmånen var exporterbar vid övergångsperiodens utgång, el- ler
c) gör en kontantförmån exporterbar på obegränsad tid, i fall då kon- tantförmånen vid övergångsperiodens utgång var exporterbar endast under en begränsad tid enligt förordning (EG) nr 883/2004, eller gör en kontantförmån exporterbar endast under en begränsad tid i fall då kontantförmånen vid övergångsperiodens utgång var exporterbar på obegränsad tid enligt den förordningen.
Vid sin bedömning ska gemensamma kommittén uppriktigt beakta om- fattningen av de ändringar som avses i första stycket i denna punkt samt betydelsen av att förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 fortsätter att fungera väl i förhållandet mellan unionen och Förenade kungariket och betydelsen av att det finns en behörig stat i förhållande till enskilda som omfattas av förordning (EG) nr 883/2004.
Om gemensamma kommittén så beslutar senast sex månader efter det att den tagit emot en underrättelse från unionen enligt punkt 1 ska del II i bilaga I till detta avtal inte anpassas till den akt som avses i första stycket i den här punkten.
Vid tillämpningen av denna punkt gäller följande definitioner:
a) exporterbar: utbetalningsbar enligt förordning (EG) nr 883/2004 till eller med avseende på en person som är bosatt i en medlemsstat eller i Förenade kungariket om den institution som ansvarar för att till- handahålla förmånen inte är belägen där; icke-exporterbar ska tolkas på motsvarande sätt.
b) exporterbar på obegränsad tid: exporterbar så länge som de för- utsättningar som ger rätt till förmånerna är uppfyllda.
3. Förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 ska vid tillämpningen av detta avtal förstås så att de inbegriper de anpassningar som förtecknas i del III i bilaga I till detta avtal. Så snart som möjligt efter antagandet av eventuella ändringar av nationella bestämmelser av betydelse för del III i bilaga I till detta avtal ska Förenade kungariket underrätta unionen om detta i gemensamma kommittén.
4. Administrativa kommissionens beslut och rekommendationer ska vid tillämpningen av detta avtal förstås så att de inbegriper de beslut och rekommendationer som förtecknas i del I i bilaga I. Gemensamma kom- mittén ska ändra del I i bilaga I så att den återspeglar alla nya beslut eller rekommendationer som administrativa kommissionen antar. För detta ändamål ska unionen så snart som möjligt efter det att administ- rativa kommissionen har antagit beslut och rekommendationer under- rätta Förenade kungariket om detta i gemensamma kommittén. Sådana ändringar ska göras av gemensamma kommittén på förslag av unionen eller Förenade kungariket.
AVDELNING IV
ANDRA BESTÄMMELSER
Artikel 37
Publicitet
Medlemsstaterna och Förenade kungariket ska sprida information om rättigheter och skyldigheter för personer som omfattas av denna del, särskilt genom informationskampanjer som bedrivs på lämpligt sätt i nationella och lokala medier och i andra kommunikationskanaler.
Förmånligare bestämmelser
1. Denna del ska inte påverka lagar eller andra författningar som är tillämpliga i en värdstat eller en arbetsstat och som skulle vara förmån- ligare för de berörda personerna. Denna punkt ska inte tillämpas på avdelning III.
2. Artiklarna 12 och 23.1 ska inte påverka tillämpningen av arrange- mangen mellan Förenade kungariket och Irland rörande den gemen- samma resezonen vad gäller förmånligare behandling som dessa arran- gemang kan medföra för de berörda personerna.
Artikel 39
Livslångt skydd
De personer som omfattas av denna del ska åtnjuta de rättigheter som föreskrivs i de relevanta avdelningarna i denna del livet ut, såvida de inte upphör att uppfylla de villkor som anges i de avdelningarna.
TREDJE DELEN
SEPARATIONSBESTÄMMELSER
AVDELNING I
VAROR SOM SLÄPPTS UT PÅ MARKNADEN
Artikel 40
Definitioner
I denna avdelning gäller följande definitioner:
a) tillhandahållande på marknaden: varje leverans av en vara för dis- tribution, förbrukning eller användning på marknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller kostnadsfritt.
b) utsläppande på marknaden: tillhandahållande för första gången av en vara på marknaden i unionen eller Förenade kungariket.
c) leverans av en vara för distribution, förbrukning eller användning: att en befintlig och individuellt identifierbar vara, efter tillverknings- skedet, är föremål för ett skriftligt eller muntligt avtal mellan två eller flera juridiska eller fysiska personer om överlåtelse av ägande- rätt, andra egendomsrättigheter eller innehav av varan, eller är före- mål för ett erbjudande till en eller flera juridiska eller fysiska perso- ner om att ingå ett sådant avtal.
d) ibruktagande: den första användningen av en vara i unionen eller Förenade kungariket av slutanvändaren för avsett ändamål eller, i fråga om marin utrustning, placering ombord.
e) marknadskontroll: den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av marknadskontrollmyndigheter för att säkerställa att varor överensstämmer med de tillämpliga kraven och att de inte hotar hälsa, säkerhet eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset.
f) marknadskontrollmyndighet: myndighet i en medlemsstat eller i För- enade kungariket som ansvarar för att utöva marknadskontroll på sitt territorium.
g) villkor för saluföring av varor: krav på varornas egenskaper såsom kvalitet, prestanda, säkerhet eller mått, inbegripet varornas samman- sättning eller terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning, etikettering och förfaranden för bedömning av överensstämmelse som används för sådana varor; begreppet om- fattar även krav på produktionsmetoder och produktionsprocesser, om dessa påverkar varornas egenskaper.
h) organ för bedömning av överensstämmelse: organ som utför bedöm- ningar av överensstämmelse, inbegripet kalibrering, provning, certi- fiering och kontroll.
i) anmält organ: organ för bedömning av överensstämmelse som är godkänt för att utföra tredjepartsbedömningar av överensstämmelse enligt unionsrätt som harmoniserar villkoren för saluföring av varor.
j) djurprodukter: produkter av animaliskt ursprung, animaliska bipro- dukter och framställda produkter enligt artikel 4.29, 4.30 respektive
4.31 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (18), foder av animaliskt ursprung samt livsmedel och foder som innehål- ler produkter av animaliskt ursprung.
Artikel 41
Fortsatt rörlighet för varor som släppts ut på marknaden
1. Varje vara som lagligen släppts ut på marknaden i unionen eller i Förenade kungariket före övergångsperiodens utgång får
a) fortsätta att tillhandahållas på marknaden i unionen eller i Förenade kungariket och röra sig mellan dessa två marknader tills den når slutanvändaren,
b) om så föreskrivs i tillämpliga unionsrättsliga bestämmelser, tas i bruk i unionen eller i Förenade kungariket.
(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).
2. De krav i artiklarna 34 och 35 i EUF-fördraget och i tillämplig unionsrätt om saluföring av varor, inbegripet villkoren för saluföring av varor, som är tillämpliga på de berörda varorna ska tillämpas på sådana varor som avses i punkt 1.
3. Punkt 1 ska tillämpas på alla befintliga och individuellt identifier- bara varor i den mening som avses i tredje delen avdelning II i EUF- fördraget, med undantag för rörlighet från unionsmarknaden till mark- naden i Förenade kungariket eller omvänt av
a) levande djur och avelsmaterial,
b) djurprodukter.
4. För förflyttningar av levande djur eller avelsmaterial från en med- lemsstat till Förenade kungariket eller omvänt ska de unionsrättsliga bestämmelser som förtecknas i bilaga II tillämpas, förutsatt att avsänd- ningsdagen inföll före övergångsperiodens utgång.
5. Denna artikel ska inte påverka möjligheten för Förenade kungari- ket, en medlemsstat eller unionen att vidta åtgärder för att förbjuda eller begränsa tillhandahållande på marknaden av sådana varor som avses i punkt 1 eller en kategori av sådana varor, i den mån och omfattning som unionsrätten tillåter.
6. Bestämmelserna i denna avdelning ska inte påverka tillämpningen av gällande regler om försäljningsformer, immaterialrätt, tullförfaranden, tullsatser eller skatter.
Artikel 42
Bevis på utsläppande på marknaden
Om en ekonomisk aktör åberopar artikel 41.1 med avseende på en viss vara ska aktören ha bevisbördan när det gäller att, med hjälp av alla relevanta handlingar, styrka att varan släppts ut på marknaden i unionen eller i Förenade kungariket före övergångsperiodens utgång.
Artikel 43
Marknadskontroll
1. Medlemsstaternas och Förenade kungarikets marknadskontroll- myndigheter ska utan dröjsmål utbyta all relevant information som samlas in med avseende på sådana varor som avses i artikel 41.1 i samband med sin marknadskontroll. De ska särskilt upplysa varandra och Europeiska kommissionen om all information som rör varor som utgör en allvarlig risk samt om åtgärder som vidtagits beträffande varor som inte uppfyller kraven, inbegripet relevanta upplysningar från nät, informationssystem och databaser som inrättats enligt unionsrätten eller Förenade kungarikets rätt med avseende på sådana varor.
2. Medlemsstaterna och Förenade kungariket ska utan dröjsmål över- föra varje begäran från sina respektive marknadskontrollmyndigheter till ett organ för bedömning av överensstämmelse som är etablerat på deras territorium, om begäran avser en bedömning av överensstämmelse som organet utfört i sin egenskap av anmält organ före övergångsperiodens utgång. Medlemsstaterna och Förenade kungariket ska se till att varje sådan begäran omedelbart åtgärdas av organet för bedömning av över- ensstämmelse.
Artikel 44
Överföring av akter och handlingar som rör pågående ärenden
Förenade kungariket ska utan dröjsmål, till en medlemsstats behöriga myndighet utsedd enligt förfarandena i tillämplig unionsrätt, överföra alla relevanta akter eller handlingar som rör bedömningar, godkännan- den och tillstånd vars handläggning fortfarande pågick dagen före dagen för detta avtals ikraftträdande och som en behörig myndighet i Förenade kungariket ansvarade för i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 (19), förordning (EG) nr 1107/2009 (20), direktiv 2001/83/EG (21) och direktiv 2001/82/EG (22).
Artikel 45
Tillhandahållande av information om tidigare godkännandeärenden för läkemedel
1. Förenade kungariket ska på motiverad begäran från en medlems- stat eller Europeiska läkemedelsmyndigheten utan dröjsmål tillhanda- hålla den dokumentation som legat till grund för ett godkännande för försäljning avseende ett läkemedel som godkänts av en behörig myn- dighet i Förenade kungariket före övergångsperiodens utgång, om do- kumentationen är nödvändig för bedömning av en ansökan om godkän- nande för försäljning i enlighet med artiklarna 10 och 10a i direktiv 2001/83/EG eller artiklarna 13 och 13a i direktiv 2001/82/EG.
2. En medlemsstat ska på motiverad begäran från Förenade kungari- ket utan dröjsmål tillhandahålla den dokumentation som legat till grund för ett godkännande för försäljning avseende ett läkemedel som god- känts av en behörig myndighet i den medlemsstaten före övergångs- periodens utgång, om dokumentationen är nödvändig för bedömning av en ansökan om godkännande för försäljning i Förenade kungariket i enlighet med kraven i Förenade kungarikets lagstiftning, i den mån kraven i den lagstiftningen är att likställa med kraven i artiklarna 10 och 10a i direktiv 2001/83/EG eller artiklarna 13 och 13a i direktiv 2001/82/EG.
(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1).
(20) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 ok- tober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).
(21) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67).
(22) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 1).
Tillhandahållande av information som innehas av anmälda organ etablerade i Förenade kungariket eller i en medlemsstat
1. Förenade kungariket ska säkerställa att information som innehas av ett organ för bedömning av överensstämmelse, etablerat i Förenade kungariket, och som rör organets verksamhet i egenskap av anmält organ enligt unionsrätten före övergångsperiodens utgång, på begäran av intygsinnehavaren tillhandahålls utan dröjsmål till ett anmält organ etablerat i en medlemsstat såsom anges av intygsinnehavaren.
2. Varje medlemsstat ska säkerställa att information som innehas av ett anmält organ, etablerat i den berörda medlemsstaten, och som rör organets verksamhet före övergångsperiodens utgång, på begäran av intygsinnehavaren tillhandahålls utan dröjsmål till ett organ för bedöm- ning av överensstämmelse etablerat i Förenade kungariket såsom anges av intygsinnehavaren.
AVDELNING II
PÅGÅENDE TULLFÖRFARANDEN
Artikel 47
Unionsstatus för varor
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (23) ska tillämpas på unionsvaror enligt artikel 5.23 i den förordningen, när sådana varor flyttas från Förenade kungarikets tullområde till unio- nens tullområde eller omvänt, förutsatt att förflyttningen inleddes före övergångsperiodens utgång och avslutades därefter. En förflyttning av varor som inleddes före övergångsperiodens utgång och avslutas där- efter ska betraktas som en förflyttning inom unionen när det gäller krav på import- och exportlicenser i unionsrätten.
2. Vid tillämpningen av punkt 1 ska antagandet om varors tullstatus som unionsvaror enligt artikel 153.1 i förordning (EU) nr 952/2013 inte gälla. Sådana varors tullstatus som unionsvaror, samt det förhållandet att den förflyttning som avses i punkt 1 inleddes före övergångsperiodens utgång, ska för varje förflyttning som den berörda personen utför styr- kas med något av de medel som anges i artikel 199 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (24). Bevis på att förflytt- ningen har inletts ska tillhandahållas i form av ett transportdokument för varorna.
(23) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).
(24) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 novem- ber 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343 29.12.2015, s. 558).
4. Punkt 2 ska inte tillämpas på unionsvaror som transporteras sjö- vägen och har skeppats mellan hamnar inom Förenade kungarikets tull- område och hamnar inom unionens tullområde av en reguljär fartygs- linje enligt artikel 120 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 (25), förutsatt att
a) färden mellan hamnarna inom Förenade kungarikets tullområde och hamnarna inom unionens tullområde inleddes före övergångsperio- dens utgång och avslutades därefter, och
b) fartyget i den reguljära fartygslinjen anlöpte en eller flera hamnar inom Förenade kungarikets tullområde eller unionens tullområde före övergångsperiodens utgång.
5. När fartyget i den reguljära fartygslinjen under den resa som avses i punkt 4 a anlöper en eller flera hamnar inom Förenade kungarikets tullområde efter övergångsperiodens utgång ska följande gälla:
a) För varor som lastats före övergångsperiodens utgång och lossas i de hamnarna ska tullstatusen som unionsvaror inte ändras.
b) För varor som lastas i hamnar som anlöps efter övergångsperiodens utgång ska tullstatusen som unionsvaror inte ändras förutsatt att den styrks i enlighet med punkt 2.
Artikel 48
Summarisk införseldeklaration och deklaration före avgång
1. Förordning (EU) nr 952/2013 ska tillämpas på summariska inför- seldeklarationer som getts in till tullkontoret för första införsel i enlighet med avdelning IV kapitel I i den förordningen före övergångsperiodens utgång, och dessa deklarationer ska ha samma rättsverkningar i unio- nens tullområde som i Förenade kungarikets tullområde efter övergångs- periodens utgång.
(25) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/2446 av den 28 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unio- nens tullkodex (EUT L 343, 29.12.2015, s. 1).
Artikel 49
Avslutande av tillfällig lagring eller tullförfaranden
1. Förordning (EU) nr 952/2013 ska tillämpas på icke-unionsvaror som var i sådan tillfällig lagring som avses i artikel 5.17 i den för- ordningen vid övergångsperiodens utgång och på varor som omfattades av något av de tullförfaranden som avses i artikel 5.16 i den förord- ningen i Förenade kungarikets tullområde vid övergångsperiodens ut- gång, till dess att sådan tillfällig lagring upphör, till dess att ett av de särskilda tullförfarandena avslutas, till dess att varorna övergår till fri omsättning eller till dess att varorna förs ut från tullområdet, förutsatt att händelsen i fråga inträffar efter övergångsperiodens utgång men senast inom den motsvarande tidsfrist som avses i bilaga III.
Artikel 148.5 b och c och artikel 219 i förordning (EU) nr 952/2013 ska dock inte tillämpas på sådana förflyttningar av varor mellan Förenade kungarikets tullområde och unionens tullområde som avslutas efter övergångsperiodens utgång.
2. Förordning (EU) nr 952/2013, rådets beslut 2014/335/EU, Eur- atom (26), rådets förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 (27) och rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 (28) ska tillämpas på alla tulls- kulder som uppkommer efter övergångsperiodens utgång från det upp- hörande av tillfällig lagring eller det avslutande som avses i punkt 1.
3. Avdelning II kapitel 1 avsnitt 1 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447 ska tillämpas på ansökningar om utnyttjande av tullkvoter som godkänts av tullmyndigheterna i Förenade kungarikets tullområde, förutsatt att tullmyndigheterna i Förenade kungarikets tullområde har
(26) Rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel (EUT L 168, 7.6.2014, s. 105).
(27) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 av den 26 maj 2014 om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna me- del (EUT L 168, 7.6.2014, s. 29).
(28) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 av den 26 maj 2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta lik- viditetsbehov (EUT L 168, 7.6.2014, s. 39).
tillhandahållit erforderliga styrkande handlingar i enlighet med artikel 50 i den förordningen före övergångsperiodens utgång, och ska tillämpas på upphävande av ansökningar och återföring av outnyttjade tilldelade kvantiteter i sådana ansökningar.
Artikel 50
Åtkomst till relevanta nät, informationssystem och databaser
Med avvikelse från artikel 8 ska Förenade kungariket, i den omfattning som är strikt nödvändig för att Förenade kungariket ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna avdelning, ha åtkomst till de nät, infor- mationssystem och databaser som förtecknas i bilaga IV. Förenade kun- gariket ska till unionen återbetala de faktiska kostnader som uppkommit för unionen till följd av underlättandet av denna åtkomst. Unionen ska varje år senast den 31 mars till och med utgången av den period som avses i bilaga IV meddela Förenade kungariket detta belopp. Om det meddelade beloppet för de faktiska kostnaderna betydligt avviker från det belopp, motsvarande den bästa uppskattningen, som meddelats av unionen till Förenade kungariket före undertecknandet av detta avtal, ska Förenade kungariket utan dröjsmål betala beloppet motsvarande den bästa uppskattningen till unionen, och gemensamma kommittén ska bestämma hur skillnaden mellan de faktiska kostnaderna och beloppet motsvarande den bästa uppskattningen ska hanteras.
AVDELNING III
PÅGÅENDE MERVÄRDESSKATTE- OCH PUNKTSKATTEÄRENDEN
Artikel 51
Mervärdesskatt
1. Rådets direktiv 2006/112/EG (29) ska tillämpas på varor som för- sänds eller transporteras från Förenade kungarikets territorium till en medlemsstats territorium, och omvänt, förutsatt att försändelsen eller transporten inleddes före övergångsperiodens utgång och avslutades där- efter.
2. Direktiv 2006/112/EG ska fortsätta att tillämpas till och med fem år efter övergångsperiodens utgång när det gäller beskattningsbara per- soners rättigheter och skyldigheter i fråga om transaktioner med ett gränsöverskridande inslag mellan Förenade kungariket och en medlems- stat som ägde rum före övergångsperiodens utgång och när det gäller sådana transaktioner som avses i punkt 1.
3. Med avvikelse från punkt 2 och från artikel 15 i rådets direktiv 2008/9/EG (30) ska återbetalningsansökningar som avser mervärdesskatt som betalats i en medlemsstat av en beskattningsbar person etablerad i
(29) Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1).
(30) Rådets direktiv 2008/9/EG av den 12 februari 2008 om fastställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv 2006/112/EG av mervärdes- skatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade i den återbetalande medlemsstaten men i en annan medlemsstat (EUT L 44, 20.2.2008, s. 23).
Förenade kungariket eller mervärdesskatt som betalats i Förenade kun- gariket av en beskattningsbar person etablerad i en medlemsstat, ges in enligt villkoren i det direktivet senast den 31 mars 2021.
4. Med avvikelse från punkt 2 och från artikel 61.2 i rådets genom- förandeförordning (EU) nr 282/2011 (31) ska ändringar av mervärdes- skattedeklarationer som getts in i enlighet med artikel 364 eller arti- kel 369f i direktiv 2006/112/EG, antingen i Förenade kungariket med avseende på tjänster som tillhandahållits i konsumtionsmedlemsstaterna före övergångsperiodens utgång eller i en medlemsstat med avseende på tjänster som tillhandahållits i Förenade kungariket före övergångsperio- dens utgång, ges in senast den 31 december 2021.
Artikel 52
Punktskattepliktiga varor
Rådets direktiv 2008/118/EG (32) ska tillämpas på förflyttningar av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande och på förflytt- ningar av punktskattepliktiga varor efter frisläppande för konsumtion från Förenade kungarikets territorium till en medlemsstats territorium, eller omvänt, förutsatt att förflyttningen inleddes före övergångsperio- dens utgång och avslutades därefter.
Artikel 53
Åtkomst till relevanta nät, informationssystem och databaser
Med avvikelse från artikel 8 ska Förenade kungariket, i den omfattning som är strikt nödvändig för att Förenade kungariket ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna avdelning, ha åtkomst till de nät, infor- mationssystem och databaser som förtecknas i bilaga IV. Förenade kun- gariket ska till unionen återbetala de faktiska kostnader som uppkommit för unionen till följd av underlättandet av denna åtkomst. Unionen ska varje år senast den 31 mars till och med utgången av den period som avses i bilaga IV meddela Förenade kungariket detta belopp. Om det meddelade beloppet för de faktiska kostnaderna betydligt avviker från det belopp, motsvarande den bästa uppskattningen, som meddelats av unionen till Förenade kungariket före undertecknandet av detta avtal, ska Förenade kungariket utan dröjsmål betala beloppet motsvarande den bästa uppskattningen till unionen, och gemensamma kommittén ska bestämma hur skillnaden mellan de faktiska kostnaderna och beloppet motsvarande den bästa uppskattningen ska hanteras.
(31) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 77, 23.3.2011, s. 1).
(32) Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (EUT L 9, 14.1.2009, s. 12).
IMMATERIELLA RÄTTIGHETER
Artikel 54
Fortsatt skydd i Förenade kungariket för registrerade eller beviljade rättigheter
1. Den som är innehavare av någon av följande immateriella rättig- heter som registrerats eller beviljats före övergångsperiodens utgång ska, utan ny granskning, bli innehavare av en jämförbar immateriell rättighet som är registrerad och kan göras gällande i Förenade kungariket enligt Xxxxxxxx kungarikets nationella rätt:
a) Den som är innehavare av ett EU-varumärke registrerat enligt Eu- ropaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 (33) ska bli innehavare av ett varumärke i Förenade kungariket, bestående av samma tecken för samma varor eller tjänst.
b) Den som är innehavare av en gemenskapsformgivning som registre- rats och i tillämpliga fall offentliggjorts efter senarelagt offentliggö- rande enligt rådets förordning (EG) nr 6/2002 (34), ska bli innehavare av ett registrerat formskydd i Förenade kungariket för samma form- givning.
c) Den som är innehavare av en gemenskapens växtförädlarrätt som beviljats enligt rådets förordning (EG) nr 2100/94 (35) ska bli inne- havare av en växtförädlarrätt i Förenade kungariket för samma växt- sort.
2. När geografiska beteckningar, skyddade ursprungsbeteckningar eller garanterade traditionella specialiteter i den mening som avses i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (36), geografiska beteckningar, ursprungsbeteckningar eller traditionella uttryck för vin i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (37), geografiska beteckningar i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 (38) eller geo- grafiska beteckningar i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 (39) är skyddade i unionen den sista
(33) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (EUT L 154, 16.6.2017, s. 1).
(34) Rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemen- skapsformgivning (EGT L 3, 5.1.2002, s. 1).
(35) Rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt (EGT L 227, 1.9.1994, s. 1).
(36) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 no- vember 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).
(37) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 de- cember 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruks- produkter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).
(38) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 ja- nuari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89 (EUT L 39, 13.2.2008, s. 16).
(39) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den
26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91 (EUT L 84, 20.3.2014, s. 14).
dagen i övergångsperioden i enlighet med de förordningarna ska de per- soner som har rätt att använda de berörda geografiska beteckningarna, ursprungsbeteckningarna, garanterade traditionella specialiteterna eller traditionella uttrycken för vin ha rätt att, från och med övergångsperiodens utgång och utan någon ny granskning, i Förenade kungariket använda de berörda geografiska beteckningarna, ursprungsbeteckningarna, garante- rade traditionella specialiteterna eller traditionella uttrycken för vin, vilka ska beviljas minst samma skyddsnivå enligt Förenade kungarikets natio- nella rätt som enligt följande unionsrättsliga bestämmelser:
a) artikel 4.1 i, j och k i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 (40), och
b) när det gäller berörda geografiska beteckningar, ursprungsbeteck- ningar, garanterade traditionella specialiteter eller traditionella uttryck för vin, artiklarna 13, 14.1, 24, 36.3, 38, 44 och 45.1 b i förordning (EU) nr 1151/2012, artikel 90.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (41), artiklarna 100.3, 102.1, 103,
113 och 157.1 c x i förordning (EU) nr 1308/2013, artikel 62.3 och 62.4 i kommissionens förordning (EG) nr 607/2009 (42), arti- kel 15.3 första stycket och artiklarna 16 och 23.1 i förordning (EG) nr 110/2008 samt, i den mån det är fråga om överensstämmelse med de bestämmelserna i den förordningen, artikel 24.1 i den för- ordningen, eller artiklarna 19.1 och 20 i förordning (EU) nr 251/2014.
När skyddet för en sådan geografisk beteckning, ursprungsbeteckning, garanterad traditionell specialitet eller ett sådant traditionellt uttryck för vin som avses i första stycket upphör i unionen vid övergångsperiodens utgång ska första stycket upphöra att gälla i fråga om den geografiska beteckningen, den ursprungsbeteckningen, den garanterade traditionella specialiteten eller det traditionella uttrycket för vin.
Första stycket ska inte vara tillämpligt när skyddet i unionen härleds från internationella avtal i vilka unionen är part.
Denna punkt ska tillämpas till dess att ett sådant avtal som avses i artikel 184 och som ersätter denna punkt eventuellt träder i kraft eller blir tillämpligt.
3. Trots punkt 1 gäller att om en immateriell rättighet som avses i den punkten ogiltigförklaras eller återkallas eller, om det är fråga om en gemenskapens växtförädlarrätt, ogiltigförklaras eller upphävs, i unionen till följd av ett administrativt eller rättsligt förfarande som pågick den
(40) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning (EUT L 336, 23.12.2015, s. 1).
(41) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 de- cember 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemen- samma jordbrukspolitiken (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).
(42) Kommissionens förordning (EG) nr 607/2009 av den 14 juli 2009 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 när det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, traditionella uttryck, märkning och presentation av vissa vinprodukter (EUT L 193, 24.7.2009, s. 60).
sista dagen i övergångsperioden, ska motsvarande rättighet i Förenade kungariket också ogiltigförklaras eller återkallas, eller ogiltigförklaras, eller upphävas. Dagen för verkan av ogiltigförklarandet, återkallelsen eller upphävandet i Förenade kungariket ska vara densamma som i unionen.
Med avvikelse från första stycket ska Förenade kungariket inte vara skyldigt att ogiltigförklara eller återkalla motsvarande rättighet i För- enade kungariket om grunderna för ogiltigförklaring eller återkallelse av EU-varumärket eller den registrerade gemenskapsformgivningen inte är tillämpliga i Förenade kungariket.
4. Dagen för den första förnyelsen av en rätt till ett varumärke eller ett registrerat formskydd som uppkommer i Förenade kungariket i en- lighet med punkt 1 a eller b ska vara densamma som dagen för för- nyelsen av motsvarande immateriella rättighet som registrerats i enlighet med unionsrätten.
5. Beträffande varumärken i Förenade kungariket som avses i punkt 1 a i denna artikel ska följande gälla:
a) För varumärket ska EU-varumärkets ansökningsdag eller prioritets- dag gälla, och det ska i förekommande fall ha samma företräde som enligt artikel 39 eller 40 i förordning (EU) 2017/1001 åberopats med avseende på ett varumärke i Förenade kungariket.
b) Varumärket ska inte kunna upphävas på den grunden att det mot- svarande EU-varumärket inte har varit i verkligt bruk på Förenade kungarikets territorium före övergångsperiodens utgång.
c) Innehavaren av ett EU-varumärke som har blivit känt i unionen ska ha rätt att i Förenade kungariket utöva rättigheter som är likvärdiga med dem som föreskrivs i artikel 9.2 c i förordning (EU) 2017/1001 och artikel 5.3 a i direktiv (EU) 2015/2436 med avseende på mot- svarande varumärke på grundval av den ställning som känt va- rumärke som det förvärvat i unionen före övergångsperiodens ut- gång; därefter ska frågan huruvida det är känt baseras på använd- ningen av varumärket i Förenade kungariket.
6. Beträffande sådana rättigheter till registrerat formskydd och växt- förädlarrätter i Förenade kungariket som avses i punkt 1 b och c ska följande gälla:
a) Skyddstiden enligt Förenade kungarikets nationella rätt ska vara minst lika med den återstående skyddstiden enligt unionsrätten för motsvarande registrerad gemenskapsformgivning eller gemenskaps- växtförädlarrätt.
b) Ansökningsdagen eller prioritetsdagen ska vara densamma som för motsvarande registrerad gemenskapsformgivning eller gemenskaps- växtförädlarrätt.
Registreringsförfarande
1. Registrering, beviljande eller skydd enligt artikel 54.1 och 54.2 i detta avtal ska utföras kostnadsfritt av relevanta enheter i Förenade kungariket, med användning av tillgängliga uppgifter i registren vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet, Gemenskapens växt- sortsmyndighet och Europeiska kommissionen. Bilaga III till förordning (EG) nr 110/2008 ska betraktas som ett register vid tillämpningen av den här artikeln.
2. Vid tillämpningen av punkt 1 ska innehavare av sådana immate- riella rättigheter som avses i artikel 54.1 och de personer som har rätt att använda en sådan geografisk beteckning, ursprungsbeteckning, garante- rad traditionell specialitet eller ett sådant traditionellt uttryck för vin som avses i artikel 54.2 inte vara skyldiga att ge in någon ansökan eller genomgå något särskilt administrativt förfarande. Innehavare av sådana immateriella rättigheter som avses i artikel 54.1 ska inte vara skyldiga att ha en delgivningsadress i Förenade kungariket under de tre år som följer på övergångsperiodens utgång.
3. Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet, Gemenskapens växtsortsmyndighet och Europeiska kommissionen ska förse de rele- vanta enheterna i Förenade kungariket med den information de behöver för registrering, beviljande eller skydd i Förenade kungariket enligt artikel 54.1 eller 54.2.
4. Denna artikel ska inte påverka förnyelseavgifter som kan gälla vid tidpunkten för förnyelse av rättigheterna, eller möjligheten för de be- rörda innehavarna att avstå från sina immateriella rättigheter i Förenade kungariket i enlighet med relevant förfarande enligt Förenade kungari- kets nationella rätt.
Artikel 56
Fortsatt skydd i Förenade kungariket av internationella registreringar som designerar unionen
Förenade kungariket ska vidta åtgärder för att säkerställa att fysiska eller juridiska personer, som erhållit skydd före övergångsperiodens utgång av internationellt registrerade varumärken eller formgivningar som de- signerar unionen enligt Madridsystemet för internationell registrering av varumärken eller enligt Haagsystemet för internationell registrering av industriella formgivningar, åtnjuter skydd i Förenade kungariket för sina varumärken eller industriella formgivningar med avseende på sådana internationella registreringar.
Artikel 57
Fortsatt skydd i Förenade kungariket av oregistrerade gemenskapsformgivningar
En innehavare av en rätt till en oregistrerad gemenskapsformgivning som uppkom före övergångsperiodens utgång i enlighet med förordning (EG) nr 6/2002 ska med avseende på den oregistrerade gemenskaps- formgivningen automatiskt bli innehavare av en immateriell rättighet i
Förenade kungariket som kan göras gällande enligt Xxxxxxxx kungari- kets nationella rätt och som ger samma skyddsnivå som förordning (EG) nr 6/2002. Skyddstiden för den rättigheten enligt Förenade kungarikets nationella rätt ska vara minst lika med den återstående skyddstiden för den motsvarande oregistrerade gemenskapsformgivningen enligt arti- kel 11.1 i den förordningen.
Artikel 58
Fortsatt skydd av databaser
1. En innehavare av en rättighet med avseende på databaser för För- enade kungarikets vidkommande enligt artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG (43), vilka uppkom före övergångsperiodens utgång, ska med avseende på databaserna behålla en immateriell rättig- het i Förenade kungariket enligt Förenade kungarikets nationella rätt som ger samma skyddsnivå som enligt direktiv 96/9/EG, förutsatt att innehavarna fortsätter att uppfylla kraven i artikel 11 i det direktivet. Skyddstiden för den rättigheten enligt Förenade kungarikets nationella rätt ska åtminstone motsvara den återstående skyddstiden enligt arti- kel 10 i direktiv 96/6/EG.
2. Följande personer och företag ska anses uppfylla kraven i artikel 11 i direktiv 96/9/EG:
a) Medborgare i Förenade kungariket.
b) Fysiska personer som är stadigvarande bosatta i Förenade kungariket.
c) Företag etablerade i Förenade kungariket förutsatt att, om företaget endast har sitt säte i Förenade kungariket, dess verksamhet har ett verkligt och kontinuerligt samband med ekonomin i Förenade kun- gariket eller i en medlemsstat.
Artikel 59
Rätt till prioritet med avseende på pågående ansökningar om EU- varumärke, gemenskapsformgivning och gemenskapens växtförädlarrätt
1. Om en person ansökt om ett EU-varumärke eller en gemenskaps- formgivning enligt unionsrätten före övergångsperiodens utgång och det har fastställts en ansökningsdag för ansökan, ska den personen för samma varumärke, med avseende på varor eller tjänster som är identiska med eller som ingår i dem för vilka ansökan har gjorts i unionen, eller för samma formgivning, ha rätt att ge in en ansökan i Förenade kun- gariket inom nio månader från övergångsperiodens utgång. En ansökan enligt denna artikel ska anses ha samma ansökningsdag och prioritets- dag som motsvarande ansökan ingiven i unionen och, i förekommande fall, samma företräde som enligt artikel 39 eller 40 i förordning (EU) 2017/1001 åberopats med avseende på ett varumärke i Förenade kun- gariket.
2. Om en person har ansökt om en gemenskapens växtförädlarrätt i enlighet med unionsrätten före övergångsperiodens utgång, ska den personen vid ingivande av en ansökan om samma växtförädlarrätt i Förenade kungariket ha en särskild rätt till prioritet i Förenade kunga- riket i sex månader efter övergångsperiodens utgång. Rätten till prioritet
(43) Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (EGT L 77, 27.3.1996, s. 20).
ska ha som verkan att prioritetsdagen för ansökan om gemenskapens växtförädlarrätt ska anses vara dagen för ansökan om en växtförädlarrätt i Förenade kungariket när det gäller fastställande av om växtförädlar- rätten är särskiljbar, ny och om det föreligger en rätt till växtförädlar- rätten.
Artikel 60
Pågående ansökningar om tilläggsskydd i Förenade kungariket
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 (44) och (EG) nr 1610/96 (45) ska tillämpas på ansökningar om tilläggsskydd för växtskyddsmedel respektive på ansökningar om läkemedel, samt på ansökningar om förlängning av sådana tilläggsskydd, om ansökningarna gavs in till en myndighet i Förenade kungariket före övergångsperiodens utgång i fall där det administrativa förfarandet för beviljande av det berörda tilläggsskyddet eller för förlängningen av dess giltighetstid fort- farande pågick vid övergångsperiodens utgång.
2. Alla tilläggsskydd som beviljas enligt punkt 1 ska ge samma skyddsnivå som den som föreskrivs i förordning (EG) nr 1610/96 eller förordning (EG) nr 469/2009.
Artikel 61
Konsumtion av rättigheter
Immateriella rättigheter som konsumerats både i unionen och i Förenade kungariket före övergångsperiodens utgång enligt villkoren i unionsrät- ten ska förbli konsumerade både i unionen och i Förenade kungariket.
AVDELNING V
PÅGÅENDE POLISSAMARBETE OCH STRAFFRÄTTSLIGT SAMARBETE
Artikel 62
Pågående förfaranden för straffrättsligt samarbete
1. I Förenade kungariket, och i medlemsstaterna i situationer som involverar Förenade kungariket, ska följande akter tillämpas enligt föl- jande:
(44) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1610/96 av den 23 juli 1996 om införande av tilläggsskydd för växtskyddsmedel (EGT L 198, 8.8.1996, s. 30).
(45) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel (EUT L 152, 16.6.2009, s. 1).
a) Konventionen, upprättad av rådet på grundval av artikel 34 i för- draget om Europeiska unionen, om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (46), och protokollet upp- rättat av rådet i enlighet med artikel 34 i fördraget om Europeiska unionen, till konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (47) ska tillämpas på an- sökningar om ömsesidig rättslig hjälp enligt respektive instrument som före övergångsperiodens utgång tagits emot av centralmyndig- heten eller den rättsliga myndigheten.
b) Rådets rambeslut 2002/584/RIF (48) ska tillämpas på europeiska ar- resteringsorder när den eftersökta personen greps före övergångs- periodens utgång i syfte att verkställa en europeisk arresteringsorder, oavsett den verkställande rättsliga myndighetens beslut om huruvida den eftersökta personen ska hållas kvar i häkte eller tillfälligt för- sättas på fri fot.
c) Rådets rambeslut 2003/577/RIF (49) ska tillämpas på beslut om frys- ning som före övergångsperiodens utgång tagits emot av den centrala myndigheten eller den rättsliga myndighet som är behörig för verk- ställighet, eller av en rättslig myndighet i den verkställande staten som inte är behörig att erkänna eller verkställa ett beslut om frysning men som självmant översänder beslutet om frysning till den behöriga rättsliga myndigheten för verkställighet.
d) Rådets rambeslut 2005/214/RIF (50) ska tillämpas på beslut som före övergångsperiodens utgång tagits emot av den centrala myndigheten eller av den behöriga myndigheten i den verkställande staten, eller av en myndighet i den verkställande staten som inte är behörig att erkänna eller verkställa ett beslut men som ex officio översänder beslutet till den behöriga myndigheten för verkställighet.
e) Rådets rambeslut 2006/783/RIF (51) ska tillämpas på beslut om för- verkande som före övergångsperiodens utgång tagits emot av den centrala myndigheten eller av den behöriga myndigheten i den verk- ställande staten, eller av en myndighet i den verkställande staten som inte är behörig att erkänna eller verkställa ett beslut om förverkande men som ex officio översänder beslutet om förverkande till den behöriga myndigheten för verkställighet.
f) Rådets rambeslut 2008/909/RIF (52) ska tillämpas
(46) EGT C 197, 12.7.2000, s. 3.
(47) EGT C 326, 21.11.2001, s. 2.
(48) Rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk ar- resteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna (EGT L 190, 18.7.2002, s. 1).
(49) Rådets rambeslut 2003/577/RIF av den 22 juli 2003 om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om frysning av egendom eller bevismaterial (EUT L 196, 2.8.2003, s. 45).
(50) Rådets rambeslut 2005/214/RIF av den 24 februari 2005 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff (EUT L 76, 22.3.2005, s. 16).
(51) Rådets rambeslut 2006/783/RIF av den 7 oktober 2006 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande (EUT L 328, 24.11.2006, s. 54).
(52) Rådets rambeslut 2008/909/RIF av den 27 november 2008 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på brottmålsdomar avseende fäng- else eller andra frihetsberövande åtgärder i syfte att verkställa dessa inom Europeiska unionen (EUT L 327, 5.12.2008, s. 27).
i) på domar som före övergångsperiodens utgång tagits emot av den behöriga myndigheten i den verkställande staten eller av en myn- dighet i den verkställande staten som inte är behörig att erkänna och verkställa en dom men som på eget initiativ översänder domen till den behöriga myndigheten för verkställighet,
ii) vid tillämpningen av artikel 4.6 eller 5.3 i rambeslut 2002/584/RIF, om det rambeslutet är tillämpligt enligt led b i denna punkt.
g) Rådets rambeslut 2008/675/RIF (53) ska tillämpas på nya brottmåls- förfaranden i den mening som avses i artikel 3 i det rambeslutet som inletts före övergångsperiodens utgång.
h) Rådets rambeslut 2009/315/RIF (54) ska tillämpas på ansökningar om information om domar som före övergångsperiodens utgång tagits emot av centralmyndigheten; efter övergångsperiodens utgång får svar på sådana ansökningar dock inte översändas genom det euro- peiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregis- ter, som inrättats enligt rådets beslut 2009/316/RIF (55).
i) Rådets rambeslut 2009/829/RIF (56) ska tillämpas på beslut om över- vakningsåtgärder som före övergångsperiodens utgång tagits emot av den centrala myndigheten, av en behörig myndighet i den verkstäl- lande staten eller av en myndighet i den verkställande staten som inte är behörig att erkänna ett beslut men som på eget initiativ översänder det till den behöriga myndigheten för verkställighet.
j) Artikel 10.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/ EU (57) ska tillämpas på ansökningar om information som före över- gångsperiodens utgång tagits emot av centralmyndigheten; efter övergångsperiodens utgång får dock svar på sådana ansökningar inte översändas genom det europeiska informationssystemet för ut- byte av uppgifter ur kriminalregister, som inrättats enligt rådets be- slut 2009/316/RIF.
(53) Rådets rambeslut 2008/675/RIF av den 24 juli 2008 om beaktande av fäl- lande domar avkunnade i Europeiska unionens medlemsstater vid ett nytt brottmålsförfarande i en medlemsstat (EUT L 220, 15.8.2008, s. 32).
(54) Rådets rambeslut 2009/315/RIF av den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll (EUT L 93, 7.4.2009, s. 23).
(55) Rådets beslut 2009/316/RIF av den 6 april 2009 om inrättande av det euro- peiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ec- ris) i enlighet med artikel 11 i rambeslut 2009/315/RIF (EUT L 93, 7.4.2009, s. 33).
(56) Rådets rambeslut 2009/829/RIF av den 23 oktober 2009 om tillämpning mellan Europeiska unionens medlemsstater av principen om ömsesidigt er- kännande på beslut om övervakningsåtgärder som ett alternativ till tillfälligt frihetsberövande (EUT L 294, 11.11.2009, s. 20).
(57) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF (EUT L 335, 17.12.2011, s. 1).
k) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/99/EU (58) ska tillämpas på europeiska skyddsorder som före övergångsperiodens utgång har tagits emot av centralmyndigheten eller den behöriga myndigheten i den verkställande staten, eller av en myndighet i den verkställande staten som inte är behörig att erkänna en europeisk skyddsorder men som på eget initiativ vidarebefordrar den till den behöriga myndig- heten för verkställighet.
l) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/41/EU (59) ska tillämpas på europeiska utredningsorder som före övergångsperiodens utgång har tagits emot av centralmyndigheten eller den verkställande myn- digheten eller av en myndighet i den verkställande staten som inte är behörig att erkänna eller verkställa en europeisk utredningsorder men som på eget initiativ översänder den till den verkställande myndig- heten för verkställighet.
2. Förenade kungarikets behöriga myndigheter får fortsätta att delta i de gemensamma utredningsgrupper som de deltog i före övergångs- periodens utgång om utredningsgrupperna inrättats antingen i enlighet med artikel 13 i konventionen upprättad av rådet på grundval av arti- kel 34 i fördraget om Europeiska unionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater eller i enlighet med rådets rambeslut 2002/465/RIF (60).
Genom avvikelse från artikel 8 i detta avtal ska Förenade kungariket ha rätt att använda nätapplikationen för säkert informationsutbyte (Siena) i högst ett år efter övergångsperiodens utgång och i den omfattning som är strikt nödvändig för att utbyta information med de gemensamma utredningsgrupper som avses i första stycket i denna punkt. Förenade kungariket ska till unionen återbetala de faktiska kostnader som upp- kommit för unionen till följd av underlättandet av Förenade kungarikets användning av Siena. Unionen ska meddela Förenade kungariket detta kostnadsbelopp senast den 31 mars 2021. Om det meddelade beloppet för de faktiska kostnaderna betydligt avviker från det belopp, motsva- rande den bästa uppskattningen, som meddelats av unionen till Förenade kungariket före undertecknandet av detta avtal, ska Förenade kungariket utan dröjsmål betala beloppet motsvarande den bästa uppskattningen till unionen, och gemensamma kommittén ska bestämma hur skillnaden mellan de faktiska kostnaderna och beloppet motsvarande den bästa uppskattningen ska hanteras.
3. Eurojust får på Förenade kungarikets begäran, under förutsättning att artiklarna 26a.7 a och 27 i rådets beslut 2002/187/RIF (61) är upp- fyllda, lämna information, inbegripet personuppgifter, från sitt ären- dehanteringssystem om det är nödvändigt för att fullfölja de pågående förfaranden som avses i punkt 1 a, b, c, e och l i den här artikeln eller verksamheten i de gemensamma utredningsgrupper som avses i punkt 2 i den här artikeln. Förenade kungarikets behöriga myndigheter får på begäran förse Eurojust med information som de innehar om det är
(58) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/99/EU av den 13 december 2011 om den europeiska skyddsordern (EUT L 338, 21.12.2011, s. 2).
(59) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/41/EU av den 3 april 2014 om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området (EUT L 130, 1.5.2014, s. 1).
(60) Rådets rambeslut 2002/465/RIF av den 13 juni 2002 om gemensamma utred- ningsgrupper (EGT L 162, 20.6.2002, s. 1).
(61) Rådets beslut 2002/187/RIF av den 28 februari 2002 om inrättande av Eu- rojust för att stärka kampen mot grov brottslighet (EGT L 63, 6.3.2002, s. 1).
Artikel 63
Pågående förfaranden för samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter, polissamarbete och informationsutbyte
1. I Förenade kungariket, och i medlemsstaterna i situationer som involverar Förenade kungariket, ska följande akter tillämpas enligt föl- jande:
a) Artiklarna 39 och 40 i konventionen om tillämpning av Schengen- avtalet av den 14 juni 1985 (62) (nedan kallad Schengenavtalets till lämpningskonvention), jämförda med artiklarna 42 och 43, ska till- lämpas på
i) framställningar i enlighet med artikel 39 i Schengenavtalets till- lämpningskonvention som har tagits emot före övergångsperio- dens utgång av det centrala organ som i den avtalsslutande par- ten är ansvarigt för internationellt polissamarbete eller av behö- riga myndigheter i den anmodade parten, eller av polismyndig- heter som mottagit en framställning som saknar behörighet att verkställa den men överlämnar den till de behöriga myndighe- terna,
ii) framställningar om bistånd enligt artikel 40.1 i Schengenavtalets tillämpningskonvention som har tagits emot före övergångsperio- dens utgång av en myndighet som är utsedd av en avtalsslutande part,
iii) gränsöverskridande övervakning som genomförts utan föregå- ende samtycke i enlighet med artikel 40.2 i Schengenavtalets tillämpningskonvention, om den inletts före övergångsperiodens utgång.
b) Konventionen som upprättats på grundval av artikel K 3 i fördraget om Europeiska unionen om ömsesidigt bistånd och samarbete mellan tullförvaltningar (63) ska tillämpas på
i) framställningar om uppgifter som har tagits emot före över- gångsperiodens utgång av den anmodade myndigheten,
ii) framställningar om övervakning som har tagits emot före över- gångsperiodens utgång av den anmodade myndigheten,
(62) Konvention om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma grän- serna (EGT L 239, 22.9.2000, s. 19).
(63) EGT C 24, 23.1.1998, s. 2.
iii) framställningar om utredningar som har tagits emot före över- gångsperiodens utgång av den anmodade myndigheten,
iv) framställningar om delgivning som har tagits emot före över- gångsperiodens utgång av den anmodade myndigheten,
v) framställningar om gränsöverskridande övervakning eller om bevakning som har anförtrotts tjänstemän i den medlemsstat på vars territorium den genomförs, som har tagits emot före övergångsperiodens utgång av en myndighet i den anmodade medlemsstaten som är behörig att bifalla framställan eller vida- rebefordra den,
vi) gränsöverskridande övervakning som genomförs utan föregå- ende samtycke enligt artikel 40.2 i Schengenavtalets tillämp- ningskonvention, om den har inletts före övergångsperiodens utgång,
vii) framställningar om kontrollerad leverans som har tagits emot före övergångsperiodens utgång av den anmodade myndighe- ten,
viii) framställningar om tillstånd till hemliga utredningar som har tagits emot före övergångsperiodens utgång av den anmodade myndigheten,
ix) gemensamma specialutredningslag som har inrättats enligt arti- kel 24 i den konventionen före övergångsperiodens utgång.
c) Rådets beslut 2000/642/RIF (64) ska tillämpas på framställningar som har tagits emot före övergångsperiodens utgång av den anmodade finansunderrättelseenheten.
d) Rådets rambeslut 2006/960/RIF (65) ska tillämpas på varje begäran som har tagits emot före övergångsperiodens utgång av den anmo- dade behöriga brottsbekämpande myndigheten.
e) Rådets beslut 2007/533/RIF (66) ska tillämpas på utbyte av tilläggs- information om det före övergångsperiodens utgång uppkommit en träff på en registrering i Schengens informationssystem, förutsatt att dess bestämmelser är tillämpliga på Förenade kungariket den sista dagen i övergångsperioden. Genom avvikelse från artikel 8 i detta avtal ska Förenade kungariket ha rätt att använda den kommunika- tionsinfrastruktur som avses i artikel 8.1 i beslut 2001/533/RIF i högst tre månader efter övergångsperiodens utgång och i den omfatt- ning som är strikt nödvändig för att utbyta sådan tilläggsinformation. Förenade kungariket ska till unionen återbetala de faktiska kostnader
(64) Rådets beslut 2000/642/RIF av den 17 oktober 2000 om en samarbetsord- ning för medlemsstaternas finansunderrättelseenheter avseende utbyte av in- formation (EGT L 271, 24.10.2000, s. 4).
(65) Rådets rambeslut 2006/960/RIF av den 18 december 2006 om förenklat informations- och underrättelseutbyte mellan de brottsbekämpande myndig- heterna i Europeiska unionens medlemsstater (EUT L 386, 29.12.2006, s. 89).
(66) Rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EUT L 205, 7.8.2007, s. 63).
31 mars 2021. Om det meddelade beloppet för de faktiska kost- naderna betydligt avviker från det belopp, motsvarande den bästa uppskattningen, som meddelats av unionen till Förenade kungariket före undertecknandet av detta avtal, ska Förenade kungariket utan dröjsmål betala beloppet motsvarande den bästa uppskattningen till unionen, och gemensamma kommittén ska bestämma hur skillnaden mellan de faktiska kostnaderna och beloppet motsvarande den bästa uppskattningen ska hanteras.
f) Rådets beslut 2007/845/RIF (67) ska tillämpas på varje begäran som har tagits emot före övergångsperiodens utgång av ett kontor för återvinning av tillgångar.
g) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/681 (68) ska till- lämpas på varje begäran som har tagits emot av en enhet för pas- sagerarinformation enligt artiklarna 9 och 10 i det direktivet före övergångsperiodens utgång.
2. Genom undantag från artikel 8 ska Förenade kungariket ha rätt att använda nätapplikationen för säkert informationsutbyte (Siena) i högst ett år efter övergångsperiodens utgång och i den omfattning som är strikt nödvändig för att fullfölja de pågående förfaranden som avses i punkt 1 c, d, f och g i den här artikeln. Förenade kungariket ska till unionen återbetala de faktiska kostnader som uppkommit för unionen till följd av underlättandet av Förenade kungarikets användning av Siena. Unionen ska meddela Förenade kungariket detta kostnadsbelopp senast den 31 mars 2021. Om det meddelade beloppet för de faktiska kost- naderna betydligt avviker från det belopp, motsvarande den bästa upp- skattningen, som meddelats av unionen till Förenade kungariket före undertecknandet av detta avtal, ska Förenade kungariket utan dröjsmål betala beloppet motsvarande den bästa uppskattningen till unionen, och gemensamma kommittén ska bestämma hur skillnaden mellan de fak- tiska kostnaderna och beloppet motsvarande den bästa uppskattningen ska hanteras.
Artikel 64
Bekräftelse av mottagande eller gripande
1. Den behöriga utfärdande eller begärande myndigheten får begära en bekräftelse av mottagandet av ett rättsligt avgörande eller en sådan framställning eller begäran som avses i artikel 62.1 a, c–e, f i och h–l samt i artikel 63.1 a i och ii, b i–v, vii, viii och ix samt c, d, f och g
(67) Rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om samarbete mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av tillgångar när det gäller att spåra och identifiera vinning eller annan egendom som härrör från brott (EUT L 332, 18.12.2007, s. 103).
(68) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/681 av den 27 april 2016 om användning av passageraruppgiftssamlingar (PNR-uppgifter) för att före- bygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brotts- lighet (EUT L 119, 4.5.2016, s. 132).
inom tio dagar efter övergångsperiodens utgång om den är osäker på huruvida beslutet, framställningen eller begäran togs emot av den verk- ställande eller anmodade myndigheten före övergångsperiodens utgång.
2. Om den behöriga utfärdande rättsliga myndigheten i sådana fall som avses i artikel 62.1 b är osäker på om den eftersökta personen greps i enlighet med artikel 11 i rambeslut 2002/584/RIF före övergångsperio- dens utgång, får den av den behöriga verkställande rättsliga myndighe- ten begära en bekräftelse av gripandet inom tio dagar efter övergångs- periodens utgång.
3. Om inte bekräftelse redan har lämnats enligt tillämpliga unions- rättsliga bestämmelser ska den verkställande eller anmodade myndighe- ten som avses i punkterna 1 och 2 besvara en begäran om bekräftelse av mottagande eller gripande inom tio dagar efter mottagande av begäran.
Artikel 65
Andra tillämpliga unionsakter
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU (69) och Europapar- lamentets och rådets direktiv 2012/13/EU (70) ska tillämpas på sådana förfaranden som avses i artikel 62.1 b i detta avtal.
AVDELNING VI
PÅGÅENDE RÄTTSLIGT SAMARBETE PÅ PRIVATRÄTTENS OMRÅDE
Artikel 66
Tillämplig lag för avtalsförpliktelser och utomobligatoriska förpliktelser
I Förenade kungariket ska följande akter tillämpas enligt följande:
a) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 (71) ska tillämpas på avtal som har ingåtts före övergångsperiodens utgång.
b) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 (72) ska tillämpas på skadevållande händelser, om händelserna inträffade före övergångsperiodens utgång.
(69) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU av den 20 oktober 2010 om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (EUT L 280, 26.10.2010, s. 1).
(70) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU av den 22 maj 2012 om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden (EUT L 142, 1.6.2012, s. 1).
(71) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) (EUT L 177, 4.7.2008, s. 6).
(72) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II) (EUT L 199, 31.7.2007, s. 40).
Domstols behörighet, erkännande och verkställighet av rättsliga avgöranden samt därmed sammanhängande samarbete mellan centralmyndigheter
1. I Förenade kungariket, och i medlemsstaterna i situationer som involverar Förenade kungariket, ska, beträffande mål i vilka talan väckts före övergångsperiodens utgång och beträffande mål eller talan som har samband med sådana mål enligt artiklarna 29, 30 och 31 i Europapar- lamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 (73), artikel 19 i förordning (EG) nr 2201/2003 eller artiklarna 12 och 13 i rådets för- ordning (EG) nr 4/2009 (74), följande akter eller bestämmelser tillämpas:
a) Bestämmelserna om domstols behörighet i förordning (EU) nr 1215/2012.
b) Bestämmelserna om domstols behörighet i förordning (EU) 2017/1001, förordning (EG) nr 6/2002, förordning (EG) nr 2100/94, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (75) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG (76).
c) Bestämmelserna om domstols behörighet i förordning (EG) nr 2201/2003.
d) Bestämmelserna om domstols behörighet i förordning (EG) nr 4/2009.
2. I Förenade kungariket, och i medlemsstaterna i situationer som involverar Förenade kungariket, ska följande akter eller bestämmelser tillämpas på erkännande och verkställighet av domar, beslut, officiella handlingar, förlikningar inför domstol och överenskommelser enligt föl- jande:
a) Förordning (EU) nr 1215/2012 ska tillämpas på erkännande och verkställighet av domar i rättsliga förfaranden som inletts före över- gångsperiodens utgång samt på officiella handlingar som formellt upprättats eller registrerats och förlikningar inför domstol som god- känts eller ingåtts före övergångsperiodens utgång.
b) Bestämmelserna i förordning (EG) nr 2201/2003 om erkännande och verkställighet ska tillämpas på domar i rättsliga förfaranden som inletts före övergångsperiodens utgång samt på officiella handlingar som formellt upprättats eller registrerats och överenskommelser som ingåtts före övergångsperiodens utgång.
(73) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 de- cember 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EUT L 351, 20.12.2012, s. 1).
(74) Rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt sam- arbete i fråga om underhållsskyldighet (EUT L 7, 10.1.2009, s. 1).
(75) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av person- uppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
(76) Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjäns- ter (EGT L 18, 21.1.1997, s. 1).
c) Bestämmelserna i förordning (EG) nr 4/2009 om erkännande och verkställighet ska tillämpas på avgöranden i rättsliga förfaranden som inletts före övergångsperiodens utgång samt på förlikningar inför domstol som godkänts eller ingåtts och officiella handlingar som fastställts före övergångsperiodens utgång.
d) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 (77) ska tillämpas på domar i rättsliga förfaranden som inletts före övergångs- periodens utgång samt på förlikningar inför domstol som godkänts eller ingåtts och officiella handlingar som upprättats före övergångs- periodens utgång, förutsatt att ansökan om ett intyg om europeisk exekutionstitel gavs in före övergångsperiodens utgång.
3. I Förenade kungariket, och i medlemsstaterna i situationer som involverar Förenade kungariket, ska följande bestämmelser tillämpas enligt följande:
a) Kapitel IV i förordning (EG) nr 2201/2003 ska tillämpas på begä- randen och ansökningar som tagits emot av centralmyndigheten eller någon annan behörig myndighet i den anmodade staten före över- gångsperiodens utgång.
b) Kapitel VII i förordning (EG) nr 4/2009 ska tillämpas på ansök- ningar om erkännande eller verkställighet enligt punkt 2 c i denna artikel och på begäranden och framställningar som tagits emot av den anmodade statens centralmyndighet före övergångsperiodens ut- gång.
c) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 (78) ska tillämpas på insolvensförfaranden och sådan talan som avses i arti- kel 6.1 i den förordningen, förutsatt att huvudförfarandet inletts före övergångsperiodens utgång.
d) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 (79) ska tillämpas på europeiska betalningsförelägganden med avseende på vilka ansökan gjorts före övergångsperiodens utgång; om förfarandet överförs enligt artikel 17.1 i den förordningen ska förfarandet anses ha inletts före övergångsperiodens utgång.
e) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 (80) ska tillämpas på småmålsförfaranden med avseende på vilka ansökan lämnats in före övergångsperiodens utgång.
(77) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar (EUT L 143, 30.4.2004, s. 15).
(78) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden (EUT L 141, 5.6.2015, s. 19).
(79) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 de- cember 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande (EUT L 399, 30.12.2006, s. 1).
(80) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande (EUT L 199, 31.7.2007, s. 1).
f) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 606/2013 (81) ska tillämpas på intyg som utfärdats före övergångsperiodens utgång.
Artikel 68
Pågående förfaranden för rättsligt samarbete
I Förenade kungariket, och i medlemsstaterna i situationer som invol- verar Förenade kungariket, ska följande akter tillämpas enligt följande:
a) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 (82) ska tillämpas på rättegångshandlingar och andra handlingar som före övergångsperiodens utgång tagits emot för delgivning av
i) ett mottagande organ,
ii) en central enhet i den stat där delgivningen ska utföras, eller
iii) diplomatiska eller konsulära tjänstemän, posttjänster, stämnings- män, tjänstemän eller andra behöriga personer i den mottagande staten, såsom anges i artiklarna 13, 14 och 15 i den förordning- en.
b) Rådets förordning (EG) nr 1206/2001 (83) ska tillämpas på framställ- ningar som före övergångsperiodens utgång tagits emot av
i) en anmodad domstol,
ii) ett centralt organ i den stat där bevisupptagningen begärs, eller
iii) ett centralt organ eller en behörig myndighet enligt artikel 17.1 i den förordningen.
c) Rådets beslut 2001/470/EG (84) ska tillämpas på framställningar som tagits emot före övergångsperiodens utgång; den anmodande kon- taktpunkten får begära mottagningsbevis inom sju dagar efter över- gångsperiodens utgång om den är osäker på om framställningen tagits emot före övergångsperiodens utgång.
(81) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 606/2013 av den 12 juni 2013 om ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga frågor (EUT L 181, 29.6.2013, s. 4).
(82) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 no- vember 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (del- givning av handlingar) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1348/2000 (EUT L 324, 10.12,2007, s. 79).
(83) Rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (EGT L 174, 27.6.2001, s. 1).
(84) Rådets beslut 2001/470/EG av den 28 maj 2001 om inrättande av ett eu- ropeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område (EGT L 174, 27.6.2001, s. 25).
Andra tillämpliga bestämmelser
1. I Förenade kungariket, och i medlemsstaterna i situationer som involverar Förenade kungariket, ska följande akter tillämpas enligt föl- jande:
a) Rådets direktiv 2003/8/EG (85) ska tillämpas på ansökningar om rättshjälp som tagits emot av den mottagande myndigheten före över- gångsperiodens utgång. Den översändande myndigheten får begära mottagningsbevis inom sju dagar efter övergångsperiodens utgång, om den är osäker på om ansökningen tagits emot före övergångs- periodens utgång.
b) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG (86) ska tillämpas om något av följande inträffat före övergångsperiodens utgång:
i) Parterna kom efter tvistens uppkomst överens om att använda medling.
ii) Domstolen beslutade om medling.
iii) En domstol uppmanade parterna att medla.
c) Rådets direktiv 2004/80/EG (87) ska tillämpas på ansökningar som tagits emot av beslutsmyndigheten före övergångsperiodens utgång.
2. Artikel 67.1 a och 67.2 a i detta avtal ska också tillämpas med avseende på de bestämmelser i förordning (EU) nr 1215/2012 som är tillämpliga enligt avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konunga- riket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verk- ställighet av domar på privaträttens område (88).
3. Artikel 68 a i detta avtal ska också tillämpas med avseende på de bestämmelser i förordning (EG) nr 1393/2007 som är tillämpliga enligt avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om delgivning av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (89).
AVDELNING VII
UPPGIFTER OCH INFORMATION SOM BEHANDLATS ELLER ERHÅLLITS FÖRE ÖVERGÅNGSPERIODENS UTGÅNG ELLER PÅ GRUNDVAL AV DETTA AVTAL
Artikel 70
Definition
I denna avdelning avses med unionsrätt om skydd av personuppgifter
(85) Rådets direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003 om förbättring av möj- ligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom faststäl- lande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister (EGT L 26, 31.1.2003, s. 41).
(86) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG av den 21 maj 2008 om vissa aspekter på medling på privaträttens område (EUT L 136, 24.5.2008, s. 3).
(87) Rådets direktiv 2004/80/EG av den 29 april 2004 om ersättning till brott- soffer (EUT L 261, 6.8.2004, s. 15).
(88) EUT L 299, 16.11.2005, s. 62.
(89) EUT L 300, 17.11.2005, s. 55.
a) förordning (EU) 2016/679 med undantag av kapitel VII,
b) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 (90),
c) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG (91),
d) andra unionsrättsliga bestämmelser om skydd av personuppgifter.
Artikel 71
Skydd av personuppgifter
1. Unionsrätten om skydd av personuppgifter ska tillämpas i För- enade kungariket med avseende på behandling av personuppgifter om registrerade utanför Förenade kungariket, förutsatt att personuppgifterna
a) behandlades enligt unionsrätten i Förenade kungariket före över- gångsperiodens utgång, eller
b) behandlas i Förenade kungariket efter övergångsperiodens utgång på grundval av detta avtal.
2. Punkt 1 ska inte tillämpas i den mån den behandling av person- uppgifter som avses i den punkten är föremål för en adekvat skyddsnivå enligt vad som fastställts enligt artikel 45.3 i förordning (EU) 2016/679 eller artikel 36.3 i direktiv (EU) 2016/680.
3. I den mån ett sådant beslut som avses i punkt 2 har upphört att vara tillämpligt ska Förenade kungariket säkerställa en skyddsnivå för personuppgifter som är väsentligen likvärdig med skyddsnivån enligt unionsrätten om skydd av personuppgifter med avseende på den be- handling av registrerades personuppgifter som avses i punkt 1.
Artikel 72
Konfidentiell behandling och begränsad användning av uppgifter och information i Förenade kungariket
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 71 ska, utöver unions- rättens bestämmelser om skydd av personuppgifter, unionsrättens be- stämmelser om konfidentiell behandling, begränsad användning, begrän- sad lagring och krav på att radera uppgifter och information tillämpas
(90) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).
(91) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elek- tronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunika- tion) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).
med avseende på uppgifter och information som erhållits av myndighe- ter eller officiella organ som är Förenade kungarikets eller som är belägna i Förenade kungariket eller av upphandlande enheter, enligt definitionen i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU (92), som är Förenade kungarikets eller som är belägna i Förenade kungariket
a) före övergångsperiodens utgång, eller
b) på grundval av detta avtal.
Artikel 73
Behandling av uppgifter och information som erhållits från Förenade kungariket
Unionen får inte behandla uppgifter och information som erhållits från Förenade kungariket före övergångsperiodens utgång, eller som erhållits efter övergångsperiodens utgång på grundval av detta avtal, på något annat sätt än den behandlar uppgifter och information som erhållits från en medlemsstat enbart av den anledningen att Förenade kungariket ut- trätt ur unionen.
Artikel 74
Informationssäkerhet
1. Unionsrättsliga bestämmelser om skydd av säkerhetsskyddsklas- sificerade EU-uppgifter och säkerhetsskyddsklassificerade Xxxxxxxxxx- gifter ska tillämpas på säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som er- hållits av Förenade kungariket antingen före övergångsperiodens utgång eller på grundval av detta avtal, eller som erhållits från Förenade kun- gariket av unionen eller en medlemsstat antingen före övergångsperio- dens utgång eller på grundval av detta avtal.
2. Skyldigheterna enligt unionsrätten om industrisäkerhet ska tilläm- pas på Förenade kungariket om förfarandet för anbudsinfordran, kont- raktstilldelning eller beviljande av bidrag med avseende på ett säkerhets- skyddsklassificerat kontrakt, ett underentreprenörskontrakt som kräver säkerhetsskyddsavtal eller ett säkerhetsskyddsklassificerat bidragsavtal inletts före övergångsperiodens utgång.
3. Förenade kungariket ska säkerställa att kryptoprodukter som an- vänder säkerhetsskyddsklassificerade kryptoalgoritmer utvecklade under kontroll av, och utvärderade och godkända av, en medlemsstats eller Förenade kungarikets kryptogodkännande myndighet, som godkänts av unionen före övergångsperiodens utgång och finns i Förenade kungari- ket, inte överförs till ett tredjeland.
4. Alla krav, begränsningar och villkor som anges i unionsgodkän- nandet av kryptoprodukter ska tillämpas på de produkterna.
(92) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).
PÅGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING OCH LIKNANDE FÖRFARANDEN
Artikel 75
Definition
I denna avdelning avses med relevanta regler de allmänna principer i unionsrätten som är tillämpliga på tilldelning av offentliga kontrakt, Eu- ropaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG (93), 2014/23/EU (94), 2014/24/EU (95) och 2014/25/EU (96), Europaparlamentets och rådets för- ordningar (EG) nr 2195/2002 (97) och (EG) nr 1370/2007 (98), artikel 4 i rådets förordning (EEG) nr 3577/92 (99), artiklarna 11 och 12 i rådets direktiv 96/67/EG (100), artiklarna 16, 17 och 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 (101), artiklarna 6 och 7 i Euro- paparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/352 (102) och andra sär- skilda unionsrättsliga bestämmelser om förfaranden för offentlig upphand- ling.
Artikel 76
Regler tillämpliga på pågående förfaranden
1. De relevanta reglerna ska tillämpas
(93) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentre- prenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76).
(94) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).
(95) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).
(96) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).
(97) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2195/2002 av den 5 no- vember 2002 om en gemensam terminologi vid offentlig upphandling (CPV) (EGT L 340, 16.12.2002, s. 1).
(98) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 ok- tober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70 (EUT L 315, 3.12.2007, s. 1).
(99) Rådets förordning (EEG) 3577/92 av den 7 december 1992 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage) (EGT L 364, 12.12.1992, s. 7).
(100) Rådets direktiv 96/67/EG av den 15 oktober 1996 om tillträde till mark- naden för marktjänster på flygplatserna inom gemenskapen (EGT L 272, 25.10.1996, s. 36).
(101) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 av den 24 sep- tember 2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen (EUT L 293, 31.10.2008, s. 3).
(102) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/352 av den 15 februari 2017 om inrättande av en ram för tillhandahållande av hamntjänster och gemensamma regler för finansiell insyn i hamnar (EUT L 57, 3.3.2017, s. 1).
a) utan att det påverkar tillämpningen av led b, på förfaranden som inletts av upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter i medlemsstaterna eller i Förenade kungariket enligt de reglerna före övergångsperiodens utgång och ännu inte hade avslutats den sista dagen i övergångsperioden, inbegripet förfaranden där dynamiska inköpssystem används samt förfaranden där meddelandet om upp- handling lämnas i form av ett förhandsmeddelande, ett periodiskt meddelande eller ett meddelande om att det finns ett kvalificerings- system, och
b) med avseende på sådana förfaranden som avses i artikel 29.2, 29.3 och 29.4 i direktiv 2009/81/EG, artikel 33.2–33.5 i direktiv 2014/24/EU och artikel 51.2 i direktiv 2014/25/EU som rör genom- förande av följande typer av ramavtal som ingåtts av upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter från medlemsstaterna eller Förenade kungariket, inbegripet tilldelning av kontrakt enligt sådana ramavtal,
i) på ramavtal som ingicks före övergångsperiodens utgång och som varken hade löpt ut eller sagts upp den sista dagen i övergångs- perioden, eller
ii) på ramavtal som ingåtts efter övergångsperiodens utgång i enlig- het med ett förfarande som omfattas av led a i denna punkt.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av eventuella begränsningar i enlighet med unionsrätten ska icke-diskrimineringsprincipen följas av upphandlande myndigheter och upphandlande enheter när det gäller anbudsgivare eller, beroende på vad som är tillämpligt, personer som på annat sätt är berättigade att lämna anbud, från medlemsstaterna och Förenade kungariket i samband med sådana förfaranden som avses i punkt 1.
3. Ett förfarande som avses i punkt 1 ska anses ha inletts när ett meddelande om upphandling eller någon annan form av inbjudan att lämna anbud har lagts fram i enlighet med de relevanta reglerna. När de relevanta reglerna tillåter användning av förfaranden som inte kräver något meddelande om upphandling eller någon annan form av inbjudan att lämna anbud, ska förfarandet anses ha inletts när den upphandlande myndigheten eller den upphandlande enheten tog kontakt med ekono- miska aktörer i fråga om det aktuella förfarandet.
4. Ett förfarande som avses i punkt 1 ska anses ha avslutats
a) vid offentliggörandet av ett meddelande om tilldelning av kontrakt i enlighet med de relevanta reglerna eller, om de reglerna inte kräver att ett meddelande om tilldelning av kontrakt offentliggörs, när det relevanta kontraktet ingåtts, eller
b) om den upphandlande myndigheten eller den upphandlande enheten beslutade att inte tilldela något kontrakt, när anbudsgivarna eller, allt efter omständigheterna, personer som på annat sätt är berättigade att lämna anbud, underrättats om skälen till att något kontrakt inte till- delats.
5. Denna artikel ska inte påverka unionens eller Förenade kungari- kets regler om tull, förflyttningar av varor, tillhandahållande av tjänster, erkännande av yrkeskvalifikationer eller immaterialrätt.
Artikel 77
Prövningsförfaranden
Rådets direktiv 89/665/EEG (103) och 92/13/EEG (104) ska tillämpas på sådana upphandlingsförfaranden som avses i artikel 76 i detta avtal och som omfattas av de direktivens tillämpningsområde.
Artikel 78
Samarbete
Med avvikelse från artikel 8 i detta avtal ska artikel 61.2 i direktiv 2014/24/EU tillämpas i högst nio månader från övergångsperiodens utgång på förfaranden enligt det direktivet som inleddes av upphand- lande myndigheter från Förenade kungariket före övergångsperiodens utgång och som ännu inte hade avslutats den sista dagen i övergångs- perioden.
AVDELNING IX
EURATOMFRÅGOR
Artikel 79
Definitioner
I denna avdelning gäller följande definitioner:
a) gemenskapen: Europeiska atomenergigemenskapen.
b) kärnämneskontroller: verksamheter för att kontrollera att kärnämnen och kärnteknisk utrustning inte används för andra ändamål än de av användarna uppgivna samt verksamheter för att kontrollera att inter- nationella rättsliga skyldigheter att använda kärnämnen och kärntek- nisk utrustning för fredliga ändamål iakttas.
c) speciella klyvbara material: speciella klyvbara material enligt defi- nitionen i artikel 197.1 i Euratomfördraget.
d) xxxxxx: malmer enligt definitionen i artikel 197.4 i Euratomfördra- get.
(103) Rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten (EGT L 395, 30.12.1989, s. 33).
(104) Rådets direktiv 92/13/EEG av den 25 februari 1992 om samordning av lagar och andra författningar om gemenskapsregler om upphandlingsför- faranden tillämpade av företag och verk inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna (EGT L 76, 23.3.1992, s. 14).
e) råmaterial: råmaterial enligt definitionen i artikel 197.3 i Euratom- fördraget.
f) kärnämnen: malmer, råmaterial och speciella klyvbara material.
g) använt kärnbränsle och radioaktivt avfall: använt kärnbränsle och radioaktivt avfall enligt definitionerna i artikel 3.7 och 3.11 i rådets direktiv 2011/70/Euratom (105).
Artikel 80
Upphörande av gemenskapens ansvar i frågor som rör Förenade kungariket
1. Förenade kungariket ska vara ensamt ansvarigt för att säkerställa att alla malmer, råmaterial och speciella klyvbara material som omfattas av Euratomfördraget och som befinner sig på Förenade kungarikets territorium vid övergångsperiodens utgång hanteras i enlighet med rele- vanta tillämpliga internationella fördrag och konventioner, inbegripet men inte begränsat till internationella fördrag och konventioner om kärnsäkerhet, kärnämneskontroller, icke-spridning och fysiskt skydd av kärnämnen samt internationella fördrag och konventioner om säker han- tering av använt kärnbränsle och säker hantering av radioaktivt avfall.
2. Förenade kungariket ska vara ensamt ansvarigt för att säkerställa att staten iakttar sina internationella förpliktelser till följd av sitt med- lemskap i Internationella atomenergiorganet eller till följd av fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen eller andra relevanta inter- nationella fördrag eller konventioner i vilka Förenade kungariket är part.
Artikel 81
Kärnämneskontroller
Förenade kungariket ska genomföra ett system för kärnämneskontroller. Denna ordning för kärnämneskontroller ska omfatta ett system som erbjuder verkan och täckning som det som tillhandhålls av gemenskapen på Förenade kungarikets territorium i enlighet med avtalet mellan För- enade konungariket Storbritannien och Nordirland, Europeiska atom- energigemenskapen och Internationella atomenergiorganet rörande till- lämpningen av kärnämneskontroller i Förenade konungariket Storbritan- nien och Nordirland i förbindelse med fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen [INFCIRC/263], i dess ändrade lydelse.
Artikel 82
Särskilda skyldigheter enligt internationella avtal
Förenade kungariket ska säkerställa att särskilda skyldigheter enligt av- tal som gemenskapen ingått med tredjeländer eller internationella orga- nisationer avseende kärnteknisk utrustning, kärnämnen eller andra kärn- tekniska föremål som befinner sig på Förenade kungarikets territorium
(105) Rådets direktiv 2011/70/Euratom av den 19 juli 2011 om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall (EUT L 199, 2.8.2011, s. 48).
Artikel 83
Äganderätt och rätt att använda och förbruka speciella klyvbara material i Förenade kungariket
1. Speciella klyvbara material som befinner sig på Förenade kung- adömets territorium och på vilka artikel 86 i Euratomfördraget var till- lämplig till och med övergångsperiodens utgång ska upphöra att vara gemenskapens egendom vid övergångsperiodens utgång.
2. Sådana speciella klyvbara material som avses i punkt 1 ska tillfalla de personer eller företag som hade obegränsad rätt att använda och förbruka materialen vid övergångsperiodens utgång i enlighet med ar- tikel 87 i Euratomfördraget.
3. När den rätt att använda och förbruka speciella klyvbara material som avses i punkt 2 (nedan kallade de berörda materialen) innehas av en medlemsstat, eller av personer eller företag etablerade på en med- lemsstats territorium, ska följande gälla för att säkerställa integriteten hos den gemensamma försörjningspolitik som inrättas enligt avdelning II kapitel 6 i Euratomfördraget och hos den gemensamma marknad på kärnenergiområdet som inrättas enligt kapitel 9 i den avdelningen, även beträffande nivån på de kärnämneskontroller som ska tillämpas på de aktuella materialen:
a) Med beaktande av artikel 5 i detta avtal ska gemenskapen ha rätt att kräva att de berörda materialen deponeras hos den byrå som inrättas enligt artikel 52.2 b i Euratomfördraget eller i andra lager som över- vakas eller kan övervakas av Europeiska kommissionen.
b) Gemenskapen ska ha rätt att ingå avtal med avseende på försörjning av de berörda materialen till personer eller företag etablerade på Förenade kungarikets territorium eller i ett tredjeland i enlighet med artikel 52.2 i Euratomfördraget.
c) Artikel 20 i kommissionens förordning (Euratom) nr 302/2005 (106), med undantag för punkt 1 b och c, ska tillämpas på de berörda materialen.
d) Export av de berörda materialen till ett tredjeland ska vara föremål för godkännande av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där personen eller företaget med rätt att använda och förbruka de berörda materialen är etablerat i enlighet med artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 (107).
(106) Kommissionens förordning (Euratom) nr 302/2005 av den 8 februari 2005 om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll (EUT L 54, 28.2.2005, s. 1).
(107) Rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (EUT L 134, 29.5.2009, s. 1).
e) Med avseende på de berörda materialen ska gemenskapen ha rätt att utöva alla andra rättigheter som uppstår genom Euratomfördraget till följd av äganderätt enligt artikel 86 i det fördraget.
4. De medlemsstater, personer eller företag som har obegränsad rätt att använda och förbruka speciella klyvbara material som befinner sig på Förenade kungarikets territorium vid övergångsperiodens utgång ska ha kvar denna rätt.
Artikel 84
Utrustning och annan egendom som har samband med kärnämneskontroller
1. Gemenskapens utrustning och annan egendom som har samband med kärnämneskontroller enligt Euratomfördraget och som befinner sig i Förenade kungariket vid övergångsperiodens utgång, enligt vad som anges i bilaga V, ska tillfalla Förenade kungariket. Förenade kungariket ska ersätta unionen för värdet på sådan utrustning och annan egendom, som ska beräknas utifrån det värde som utrustningen och egendomen tillskrevs i den konsoliderade redovisningen för 2020.
2. Förenade kungariket ska överta gemenskapens rättigheter, betal- ningsansvar och förpliktelser som är knutna till den utrustning och annan egendom som avses i punkt 1.
Artikel 85
Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall
Artikel 4.1 och 4.2 och artikel 4.4 första stycket i direktiv 2011/70/Eur- atom ska tillämpas i fråga om Förenade kungarikets yttersta ansvar för använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som genererats i Förenade kungariket och befinner sig på en medlemsstats territorium vid över- gångsperiodens utgång.
AVDELNING X
RÄTTSLIGA OCH ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN PÅ UNIONSNIVÅ
K a p i t e l 1
R Ä T T S L I G A F Ö R F A R A N D E N
Artikel 86
Pågående mål vid Europeiska unionens domstol
1. Europeiska unionens domstol ska fortsätta att vara behörig i mål som anhängiggjorts av eller mot Förenade kungariket före övergångs- periodens utgång. Sådan behörighet ska gälla alla skeden i förfarandena, inbegripet förfaranden om överklagande vid domstolen och förfaranden vid tribunalen när ett mål återförvisats dit.
2. Europeiska unionens domstol ska fortsätta att vara behörig att meddela förhandsavgöranden på begäran av domstolar i Förenade kun- gariket som framställts före övergångsperiodens utgång.
3. Vid tillämpningen av detta kapitel ska mål anses ha anhängiggjorts vid Europeiska unionens domstol, och begäranden om förhandsavgö- rande ska anses ha framställts, vid den tidpunkt då den handling genom vilken målet anhängiggörs registrerades vid domstolens eller tribunalens kansli, allt efter omständigheterna.
Artikel 87
Nya mål vid domstolen
1. Om Europeiska kommissionen anser att Förenade kungariket har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt fördragen eller enligt fjärde delen i detta avtal före övergångsperiodens utgång, får Europeiska kom- missionen inom fyra år från övergångsperiodens utgång föra ärendet vidare till Europeiska unionens domstol i enlighet med kraven i arti- kel 258 i EUF-fördraget eller i artikel 108.2 andra stycket i EUF-för- draget, allt efter omständigheterna. Europeiska unionens domstol ska ha behörighet i sådana mål.
2. Om Förenade kungariket inte rättar sig efter ett sådant beslut som avses i artikel 95.1 i detta avtal eller underlåter att i Förenade kunga- rikets rättsordning ge rättsverkan åt ett sådant beslut som avses i den bestämmelsen och som riktats till en fysisk eller juridisk person som är bosatt eller etablerad i Förenade kungariket, får Europeiska kommissio- nen inom fyra år från dagen för det berörda beslutet föra ärendet vidare till Europeiska unionens domstol i enlighet med kraven i artikel 258 i EUF-fördraget eller i artikel 108.2 andra stycket i EUF-fördraget, allt efter omständigheterna. Europeiska unionens domstol ska ha behörighet i sådana mål.
3. Vid beslut om att föra ärenden vidare enligt denna artikel ska Europeiska kommissionen tillämpa samma principer med avseende på Förenade kungariket som med avseende på en medlemsstat.
Artikel 88
Förfaranderegler
De unionsrättsliga bestämmelser som reglerar förfarandet vid Euro- peiska unionens domstol ska tillämpas på de mål och begäranden om förhandsavgöranden som avses i denna avdelning.
Artikel 89
Domars och besluts bindande verkan och verkställbarhet
1. Domar och beslut som meddelats av Europeiska unionens domstol före övergångsperiodens utgång, samt domar och beslut som meddelats efter övergångsperiodens utgång i sådana mål som avses i artiklarna 86 och 87, ska till alla delar vara bindande för och i Förenade kungariket.
3. Artiklarna 280 och 299 i EUF-fördraget ska vara tillämpliga i Förenade kungariket när det gäller verkställbarhet av sådana domar och beslut av Europeiska unionens domstol som avses i punkt 1 i denna artikel.
Artikel 90
Rätt att intervenera och delta i förfarandet
Till dess att domar och beslut av Europeiska unionens domstol som meddelas i alla de förfaranden och begäranden om förhandsavgöranden som avses i artikel 86 har vunnit laga kraft får Förenade kungariket intervenera på samma sätt som en medlemsstat eller, vid mål som anhängiggjorts vid Europeiska unionens domstol i enlighet med arti- kel 267 i EUF-fördraget, delta i förfarandet vid Europeiska unionens domstol på samma sätt som en medlemsstat. Under den perioden ska justitiesekreteraren vid Europeiska unionens domstol underrätta För- enade kungariket, vid samma tidpunkt och på samma sätt som gäller för medlemsstaterna, om alla mål som en domstol i en medlemsstat hänskjutit till Europeiska unionens domstol för förhandsavgörande.
Förenade kungariket får också intervenera eller delta i förfarandet vid Europeiska unionens domstol på samma sätt som en medlemsstat
a) i mål som gäller underlåtenhet att uppfylla skyldigheter enligt för- dragen, om Förenade kungariket omfattades av samma skyldigheter före övergångsperiodens utgång och om dessa mål anhängiggjorts vid Europeiska unionens domstol i enlighet med artikel 258 i EUF-fördraget före utgången av den period som avses i artikel 87.1 eller, allt efter omständigheterna, fram till den tidpunkt efter den periodens utgång då den sista dom eller det sista beslut som med- delats av Europeiska unionens domstol på grundval av artikel 87.1 har vunnit laga kraft,
b) i mål som gäller unionsrättsliga akter eller unionsrättsliga bestäm- melser som före övergångsperiodens utgång var tillämpliga på och i Förenade kungariket och vilka anhängiggjorts vid Europeiska unio- nens domstol i enlighet med artikel 267 i EUF-fördraget före ut- gången av den period som avses i artikel 87.1 eller, allt efter om- ständigheterna, fram till den tidpunkt efter den periodens utgång då den sista dom eller det sista beslut som meddelats av Europeiska unionens domstol på grundval av artikel 87.1 har vunnit laga kraft, och
c) i sådana mål som avses i artikel 95.3.
Ombud i domstolen
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 88, får en advokat med behörighet att verka i Förenade kungarikets domstolar som före övergångsperiodens utgång företrädde eller biträdde en part i mål vid Europeiska unionens domstol eller i samband med begäranden om för- handsavgörande som framställts före övergångsperiodens utgång, fort- sätta att företräda eller biträda den parten i de målen eller i samband med de begärandena. Denna rätt ska gälla alla skeden i förfarandena, inbegripet förfaranden om överklagande vid domstolen och förfaranden vid tribunalen efter det att ett mål återförvisats dit.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 88 får advokater med behörighet att verka i Förenade kungarikets domstolar företräda eller biträda en part i Europeiska unionens domstol i sådana mål som avses i artiklarna 87 och 95.3. Advokater med behörighet att verka i Förenade kungarikets domstolar får också företräda eller biträda För- enade kungariket i sådana mål som omfattas av artikel 90 i vilka För- enade kungariket har beslutat att intervenera eller delta.
3. När advokater med behörighet att verka i Förenade kungarikets domstolar företräder eller biträder en part i Europeiska unionens domstol i sådana mål som avses i punkterna 1 och 2 ska de i alla avseenden behandlas som advokater med behörighet att verka i medlemsstaternas domstolar som företräder eller biträder en part i Europeiska unionens domstol.
K a p i t e l 2
A D M I N I S T R A T I V A F Ö R F A R A N D E N
Artikel 92
Pågående administrativa förfaranden
1. Unionens institutioner, organ och byråer ska fortsätta att vara be- höriga för administrativa förfaranden som inletts före övergångsperio- dens utgång och som avser
a) efterlevnad av unionsrätten av Förenade kungariket eller fysiska eller juridiska personer som är bosatta eller etablerade i Förenade kunga- riket, eller
b) efterlevnad av unionsrätten när det gäller konkurrens i Förenade kungariket.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 ska ett administ- rativt förfarande vid tillämpningen av detta kapitel anses ha inletts vid den tidpunkt då det formellt registrerades hos unionens institution, organ eller byrå.
3. Vid tillämpningen av detta kapitel ska
a) ett administrativt förfarande om statligt stöd enligt rådets förordning (EU) 2015/1589 (108) anses ha inletts vid den tidpunkt då förfarandet tilldelades ett ärendenummer,
b) förfaranden för tillämpning av artikel 101 eller 102 i EUF-fördraget som Europeiska kommissionen genomför enligt rådets förordning (EG) nr 1/2003 (109) anses ha inletts vid den tidpunkt då Europeiska kommissionen beslutade att inleda ett förfarande i enlighet med ar- tikel 2.1 i kommissionens förordning (EG) nr 773/2004 (110),
c) förfaranden i samband med kontroll av företagskoncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (111) anses ha inletts vid den tidpunkt då
i) en koncentration med unionsdimension har anmälts till Euro- peiska kommissionen i enlighet med artiklarna 1, 3 och 4 i för- ordning (EG) nr 139/2004,
ii) den tidsfrist på 15 arbetsdagar som avses i artikel 4.5 i förord- ning (EG) nr 139/2004 har löpt ut utan att någon av de med- lemsstater som är behöriga att undersöka koncentrationen enligt sin nationella konkurrensrätt har invänt mot begäran om hän- skjutande av ärendet till Europeiska kommissionen, eller
iii) Europeiska kommissionen har beslutat, eller anses ha beslutat, att undersöka koncentrationen i enlighet med artikel 22.3 i förord- ning (EG) nr 139/2004.
d) en utredning av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighe- ten av en påstådd överträdelse som förtecknas i bilaga III till Eu- ropaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 (112) eller i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (113) anses ha inletts vid den tidpunkt då den myndigheten utnämnde en oberoende utredare i enlighet med artikel 23e.1 i för- ordning (EG) nr 1060/2009 eller artikel 64.1 i förordning (EU) nr 648/2012.
4. Unionen ska senast tre månader efter övergångsperiodens utgång överlämna en förteckning över alla enskilda pågående administrativa förfaranden som omfattas av punkt 1 till Förenade kungariket. Med avvikelse från första meningen ska unionen, när det gäller enskilda pågående administrativa förfaranden vid Europeiska bankmyndigheten,
(108) Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om tillämpnings- föreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 24.9.2015, s. 9).
(109) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 4.1.2003, s. 1).
(110) Kommissionens förordning (EG) nr 773/2004 av den 7 april 2004 om kom- missionens förfaranden enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget (EUT L 123, 27.4.2004, s. 18).
(111) Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).
(112) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 sep- tember 2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 302, 17.11.2009, s. 1).
(113) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).
5. I ett administrativt förfarande om statligt stöd enligt förordning (EU) 2015/1589 ska Europeiska kommissionen gentemot Förenade kun- gariket vara bunden av gällande rättspraxis och bästa praxis som om Xxxxxxxx kungariket fortfarande var en medlemsstat. Europeiska kom- missionen ska särskilt inom en rimlig tidsperiod anta något av följande beslut:
a) Ett beslut enligt artikel 4.2 i förordning (EU) 2015/1589 i vilket det fastställs att åtgärden inte utgör stöd.
b) Ett beslut enligt artikel 4.3 i förordning (EU) 2015/1589 om att inte göra invändningar.
c) Ett beslut enligt artikel 4.4 i förordning (EU) 2015/1589 om att inleda ett formellt granskningsförfarande.
Artikel 93
Nytt statligt stöd och förfaranden vid Europeiska byrån för bedrägeribekämpning
1. När det gäller stöd som beviljats före övergångsperiodens utgång ska Europeiska kommissionen under en period på fyra år efter över- gångsperiodens utgång vara behörig att inleda nya administrativa för- faranden om statligt stöd enligt förordning (EU) 2015/1589 som rör Förenade kungariket.
Europeiska kommissionen ska efter fyraårsperiodens utgång fortsätta att vara behörig i förfaranden som inleddes före den periodens utgång.
Artikel 92.5 i detta avtal ska gälla i tillämpliga delar.
Europeiska kommissionen ska underrätta Förenade kungariket om alla nya administrativa förfaranden om statligt stöd som inleds enligt första stycket i denna punkt senast tre månader efter det att de har inletts.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 136 och 138 i detta avtal ska Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) under en period av fyra år efter övergångsperiodens utgång vara behörig att inleda nya utredningar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (114) med avseende på
a) omständigheter som inträffade före övergångsperiodens utgång, eller
b) tullskulder som uppkommer efter övergångsperiodens utgång till följd av de förfaranden för avslutande som avses i artikel 49.1 i detta avtal.
(114) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Xxxx) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
Xxxx ska efter fyraårsperiodens utgång fortsätta att vara behörig i för- faranden som inleddes före den periodens utgång.
Xxxx ska underrätta Förenade kungariket om alla nya utredningar som inleds enligt första stycket i denna punkt senast tre månader efter det att de har inletts.
Artikel 94
Förfaranderegler
1. De unionsrättsliga bestämmelser som reglerar de olika typer av administrativa förfaranden som omfattas av detta kapitel ska tillämpas på de förfaranden som avses i artiklarna 92, 93 och 96.
2. När advokater med behörighet att verka i Förenade kungarikets domstolar företräder eller biträder en part i samband med de administ- rativa förfaranden som avses i artiklarna 92 och 93 ska de i alla av- seenden behandlas som advokater med behörighet att verka i medlems- staternas domstolar som företräder eller biträder en part i samband med sådana administrativa förfaranden.
3. Artikel 128.5 ska i nödvändig utsträckning tillämpas på alla för- faranden som avses i artiklarna 92 och 93 efter övergångsperiodens utgång.
Artikel 95
Besluts bindande verkan och verkställbarhet
1. Beslut som antas av unionens institutioner, organ och byråer före övergångsperiodens utgång, eller som antas i de förfaranden som avses i artiklarna 92 och 93 efter övergångsperiodens utgång, och som är rik- tade till Förenade kungariket eller till fysiska eller juridiska personer som är bosatta eller etablerade i Förenade kungariket, ska vara bindande för och i Förenade kungariket.
2. Om Europeiska kommissionen och Förenade kungarikets utsedda nationella konkurrensmyndighet inte kommer överens om något annat ska Europeiska kommissionen fortsätta att vara behörig att övervaka och upprätthålla efterlevnaden av åtaganden som gjorts eller åtgärder som ålagts i, eller med avseende på, Förenade kungariket i samband med förfaranden för tillämpning av artikel 101 eller 102 i EUF-fördraget som genomförs av Europeiska kommissionen enligt förordning (EG) nr 1/2003 eller förfaranden som genomförs av Europeiska kommissionen enligt förordning (EG) nr 139/2004 i samband med kontroll av företags- koncentrationer. Om Europeiska kommissionen och Förenade kungari- kets utsedda nationella konkurrensmyndighet kommer överens om det ska Europeiska kommissionen överlämna övervakningen och upprätthål- landet av efterlevnaden av sådana åtaganden eller åtgärder i Förenade kungariket till Förenade kungarikets utsedda nationella konkurrensmyn- dighet.
3. Lagenligheten av ett beslut som avses i punkt 1 i denna artikel ska granskas enbart av Europeiska unionens domstol i enlighet med arti- kel 263 i EUF-fördraget.
Artikel 96
Andra pågående förfaranden och rapporteringsskyldigheter
1. Tekniska provningar som utförs av Förenade kungarikets prov- ningsmyndigheter i samarbete med gemenskapens växtsortsmyndighet enligt förordning (EG) nr 2100/94 och som pågick dagen före dagen för detta avtals ikraftträdande ska fortsätta och slutföras i överensstäm- melse med den förordningen.
2. Artiklarna 12.2a, 12.3, 14, 15 och 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (115) ska vara tillämpliga på och i Förenade kungariket med avseende på utsläpp av växthusgaser under övergångs- periodens sista år.
3. Artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 (116) samt artiklarna 26 och 27 i Europaparlamentets och rå- dets förordning (EG) nr 1005/2009 (117) ska vara tillämpliga på och i Förenade kungariket med avseende på rapportering av uppgifter för övergångsperiodens sista år.
4. Artikel 8.1, 8.2, 8.3 och 8.7 i Europaparlamentets och rådets för- ordning (EG) nr 443/2009 (118), och bilaga II till den förordningen, artikel 8.1, 8.2, 8.3, 8.8 och 8.10 i Europaparlamentets och rådets för- ordning (EU) nr 510/2011 (119), och bilaga II till den förordningen, samt
(115) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).
(116) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006 (EUT L 150, 20.5.2014, s. 195).
(117) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 sep- tember 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (EUT L 286, 31.10.2009, s. 1).
(118) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 av den 23 april 2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon (EUT L 140, 5.6.2009, s. 1).
(119) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 av den 11 maj 2011 om fastställande av utsläppsnormer för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon (EUT L 145, 31.5.2011, s. 1).
artiklarna 2–5, 7, 8.2 och 8.3 i kommissionens förordning (EU) nr
1014/2010 och artiklarna 3–6, 8, 9.2 och 9.3 i kommissionens genom- förandeförordning (EU) nr 293/2012 (120) ska vara tillämpliga på och i Förenade kungariket med avseende på övervakning och rapportering av relevanta koldioxidutsläpp från fordon under övergångsperiodens sista år.
5. Artiklarna 5, 7, 9, 10, 11.3, 17.1 a och d, 19, 22 och 23 i Eu- ropaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (121) samt artiklarna 3, 7 och 11 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG (122) ska vara tillämpliga på Förenade kungariket med avseende på utsläpp av växthusgaser under 2019 och 2020, och artikel 5 i kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 (123) ska vara tillämplig på Förenade kungariket till dess att den andra åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet har avslutats.
6. Med avvikelse från artikel 8 i detta avtal gäller följande:
a) I den omfattning som är nödvändig för att följa punkterna 2, 4 och 5 i denna artikel ska Förenade kungariket och aktörer i Förenade kun- gariket ha tillgång till
i) unionsregistret och Förenade kungarikets Kyotoprotokollregister, upprättade genom förordning (EU) nr 389/2013, och
ii) Europeiska miljöbyråns centrala dataarkiv enligt förordning (EU) nr 1014/2010, genomförandeförordning (EU) nr 293/2012 och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 749/2014 (124).
b) I den omfattning som är nödvändig för att följa punkt 3 i denna artikel ska företag i Förenade kungariket ha tillgång till
(120) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 293/2012 av den 3 april 2012 om övervakning och rapportering av uppgifter om registrering av nya lätta nyttofordon i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 (EUT L 98, 4.4.2012, s. 1).
(121) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthus- gaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unions- nivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG (EUT L 165, 18.6.2013, s. 13).
(122) Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlig- het med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 136).
(123) Kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upp- rättande av ett unionsregister i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr 406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 920/2010 och (EU) nr 1193/2011 (EUT L 122, 3.5.2013, s. 1).
(124) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 749/2014 av den 30 juni 2014 om struktur, format, inlämningsförfaranden och granskning gällande medlemsstaternas rapportering av information i enlighet med Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 203, 11.7.2014, s. 23).
i) det rapporteringsverktyg som bygger på det format som anges i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1191/2014 (125) i syfte att hantera och rapportera om fluorerade växthusgaser, och
ii) det rapporteringssystem (Business Data Repository) som företa- gen använder för rapportering enligt artikel 27 i förordning (EG) nr 1005/2009.
På begäran av Förenade kungariket ska unionen under en period som löper ut ett år efter övergångsperiodens utgång lämna de uppgifter som är nödvändiga för att Förenade kungariket ska kunna
a) fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt artikel 7 i Montrealpro- tokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet, och
b) tillämpa sanktioner i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) nr 517/2014 och artikel 29 i förordning (EG) nr 1005/2009.
Artikel 97
Ombud i pågående förfaranden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet
Om en person med behörighet att företräda en fysisk eller juridisk person vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet i enlighet med unionsrätten, före övergångsperiodens utgång företrädde en part i ett förfarande som inletts vid den myndigheten får det ombudet fortsätta att företräda den parten i det förfarandet. Denna rätt ska gälla alla skeden i förfarandet vid den myndigheten.
När ett sådant ombud företräder en part vid Europeiska unionens im- materialrättsmyndighet i ett sådant förfarande som avses i första stycket ska han eller hon i alla avseenden behandlas som ett auktoriserat ombud med behörighet att företräda en fysisk eller juridisk person vid Euro- peiska unionens immaterialrättsmyndighet i enlighet med unionsrätten.
AVDELNING XI
FÖRFARANDEN FÖR ADMINISTRATIVT SAMARBETE MELLAN MEDLEMSSTATERNA OCH FÖRENADE KUNGARIKET
Artikel 98
Administrativt samarbete i tullfrågor
1. De förfaranden för administrativt samarbete mellan en medlemsstat och Förenade kungariket som anges i bilaga VI och som inletts i en- lighet med unionsrätten före övergångsperiodens utgång ska slutföras av den medlemsstaten och Förenade kungariket i enlighet med relevanta unionsrättsliga bestämmelser.
(125) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1191/2014 av den 30 ok- tober 2014 om fastställande av formatet och metoden för inlämning av den rapport som avses i artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 om fluorerade växthusgaser (EUT L 318, 5.11.2014, s. 5).
Artikel 99
Administrativt samarbete i frågor som rör indirekt beskattning
1. Rådets förordning (EU) nr 904/2010 (126) ska tillämpas till och med fyra år efter övergångsperiodens utgång med avseende på sam- arbete mellan de behöriga myndigheter som ansvarar för tillämpningen av mervärdesskattelagstiftningen i medlemsstaterna och Förenade kun- gariket när det gäller transaktioner som ägde rum före övergångsperio- dens utgång samt när det gäller transaktioner som omfattas av arti- kel 51.1 i detta avtal.
2. Rådets förordning (EU) nr 389/2012 (127) ska tillämpas till och med fyra år efter övergångsperiodens utgång med avseende på sam- arbete mellan de behöriga myndigheter som ansvarar för tillämpningen av punktskattelagstiftningen i medlemsstaterna och Förenade kungariket när det gäller förflyttningar av punktskattepliktiga varor som ägde rum före övergångsperiodens utgång och när det gäller förflyttningar av punktskattepliktiga varor som omfattas av artikel 52 i detta avtal.
3. Med avvikelse från artikel 8 ska Förenade kungariket, i den om- fattning som är strikt nödvändig för att Förenade kungariket ska kunna utöva sina rättigheter och fullgöra skyldigheter enligt den här artikeln, ha åtkomst till de nät, informationssystem och databaser som förtecknas i bilaga IV. Förenade kungariket ska till unionen återbetala de faktiska kostnader som uppkommit för unionen till följd av underlättandet av denna åtkomst. Unionen ska senast den 31 mars varje år till och med utgången av den period som avses i bilaga IV meddela Förenade kun- gariket detta kostnadsbelopp. Om det meddelade beloppet för de fak- tiska kostnaderna betydligt avviker från det belopp, motsvarande den bästa uppskattningen, som meddelats av unionen till Förenade kungari- ket före undertecknandet av detta avtal, ska Förenade kungariket utan dröjsmål betala beloppet motsvarande den bästa uppskattningen till unionen, och gemensamma kommittén ska bestämma hur skillnaden mellan de faktiska kostnaderna och beloppet motsvarande den bästa uppskattningen ska hanteras.
(126) Rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administ- rativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri (EUT L 268, 12.10.2010, s. 1).
(127) Rådets förordning (EU) nr 389/2012 av den 2 maj 2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och om upphävande av förordning (EG) nr 2073/2004 (EUT L 121, 8.5.2012, s. 1).
Ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder
1. Rådets direktiv 2010/24/EU (128) ska tillämpas till och med fem år efter övergångsperiodens utgång mellan medlemsstaterna och Förenade kungariket när det gäller fordringar på belopp som förföll till betalning före övergångsperiodens utgång, fordringar som rör transaktioner som ägde rum före övergångsperiodens utgång men där beloppen förföll till betalning efter den perioden samt fordringar rörande transaktioner som omfattas av artikel 51.1 i detta avtal eller förflyttningar av punktskatte- pliktiga varor som omfattas av artikel 52 i detta avtal.
2. Med avvikelse från artikel 8 ska Förenade kungariket, i den om- fattning som är strikt nödvändig för att Förenade kungariket ska kunna utöva sina rättigheter och fullgöra skyldigheter enligt den här artikeln, ha åtkomst till de nät, informationssystem och databaser som förtecknas i bilaga IV. Förenade kungariket ska till unionen återbetala de faktiska kostnader som uppkommit för unionen till följd av underlättandet av denna åtkomst. Unionen ska senast den 31 mars varje år till och med utgången av den period som avses i bilaga IV meddela Förenade kun- gariket detta kostnadsbelopp. Om det meddelade beloppet för de fak- tiska kostnaderna betydligt avviker från det belopp, motsvarande den bästa uppskattningen, som meddelats av unionen till Förenade kungari- ket före undertecknandet av detta avtal, ska Förenade kungariket utan dröjsmål betala beloppet motsvarande den bästa uppskattningen till unionen, och gemensamma kommittén ska bestämma hur skillnaden mellan de faktiska kostnaderna och beloppet motsvarande den bästa uppskattningen ska hanteras.
AVDELNING XII
IMMUNITET OCH PRIVILEGIER
Artikel 101
Definitioner
1. I denna avdelning avses med ledamöter av institutionerna, oavsett nationalitet, Europeiska rådets ordförande, Europeiska kommissionens ledamöter, domare, generaladvokater, justitiesekreterare och biträdande referenter vid Europeiska unionens domstol, revisionsrättens ledamöter, ledamöterna av Europeiska centralbankens organ, ledamöterna av Euro- peiska investeringsbankens organ samt alla andra personer som är att jämställa med dessa kategorier av personer enligt unionsrätten vid till- lämpningen av protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier (nedan kallat protokollet om immunitet och privilegier). Be- greppet ledamöter av institutionerna inbegriper inte ledamöter av Eu- ropaparlamentet.
(128) Rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder (EUT L 84, 31.3.2010, s. 1).
2. Rådets förordning (Euratom, EKSG, EEG) nr 549/69 (129) ska till- lämpas för att fastställa de grupper av tjänstemän och övriga anställda som omfattas av artiklarna 110–113 i detta avtal.
K a p i t e l 1
U N I O N E N S E G E N D O M , M E D E L , T I L L G Å N G A R O C H T R A N S A K T I O N E R
Artikel 102
Okränkbarhet
Artikel 1 i protokollet om immunitet och privilegier ska tillämpas med avseende på unionens lokaler, byggnader, egendom och tillgångar i Förenade kungariket som unionen använder före övergångsperiodens utgång, till dess att de inte längre används officiellt eller har avlägsnats från Förenade kungariket. Unionen ska underrätta Förenade kungariket när dess lokaler, byggnader, egendom eller tillgångar inte längre an- vänds officiellt eller har avlägsnats från Förenade kungariket.
Artikel 103
Arkiv
Artikel 2 i protokollet om immunitet och privilegier ska tillämpas på alla unionens arkiv i Förenade kungariket vid övergångsperiodens ut- gång, till dess att de har avlägsnats från Förenade kungariket. Unionen ska underrätta Förenade kungariket när något av dess arkiv avlägsnas från Förenade kungariket.
Artikel 104
Beskattning
Artikel 3 i protokollet om immunitet och privilegier ska tillämpas på unionens tillgångar, inkomster och annan egendom i Förenade kungari- ket vid övergångsperiodens utgång, till dess att de inte längre används officiellt eller har avlägsnats från Förenade kungariket.
K a p i t e l 2
M E D D E L A N D E N
Artikel 105
Meddelanden
Artikel 5 i protokollet om immunitet och privilegier ska tillämpas i Förenade kungariket med avseende på unionens officiella meddelanden, officiella korrespondens och översändande av handlingar kopplade till unionens verksamheter enligt detta avtal.
(129) Rådets förordning (Euratom, EKSG, EEG) nr 549/69 av den 25 mars 1969 om fastställande av de grupper av tjänstemän och övriga anställda i Euro- peiska gemenskaperna som skall omfattas av bestämmelserna i artikel 12, artikel 13 andra stycket samt artikel 14 i protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska gemenskaperna (EGT L 74, 27.3.1969, s. 1).
E U R O P A P A R L A M E N T E T S L E D A M Ö T E R
Artikel 106
Immunitet för Europaparlaments ledamöter
Artikel 8 i protokollet om immunitet och privilegier ska tillämpas i Förenade kungariket i fråga om yttranden som gjorts eller röster som avlagts före övergångsperiodens utgång av Europaparlamentets ledamö- ter, även före detta ledamöter, oavsett nationalitet, under utövandet av deras ämbete.
Artikel 107
Social trygghet
Före detta ledamöter av Europaparlamentet, oavsett nationalitet, som får pension i den egenskapen och personer med rätt till efterlevandepension i egenskap av efterlevande till före detta ledamöter, oavsett nationalitet, ska vara undantagna från obligatorisk anslutning och betalning till na- tionella system för social trygghet i Förenade kungariket, enligt samma villkor som var tillämpliga den sista dagen i övergångsperioden, för- utsatt att de före detta ledamöterna av Europaparlamentet var ledamöter av Europaparlamentet före övergångsperiodens utgång.
Artikel 108
Undvikande av dubbelbeskattning av pensioner och övergångsersättningar
Artiklarna 12, 13 och 14 i Europaparlamentets beslut 2005/684/EG, Euratom (130) ska tillämpas i Förenade kungariket med avseende på pensioner och övergångsersättningar som betalas till före detta ledamö- ter av Europaparlamentet, oavsett nationalitet, och artikel 17 i det be- slutet ska tillämpas med avseende på personer som har rätt till efter- levandepension i egenskap av efterlevande till före detta ledamöter, oavsett nationalitet, i den mån rätten till pension eller övergångsersätt- ning tjänades in före övergångsperiodens utgång.
K a p i t e l 4
F Ö R E T R Ä D A R E F Ö R M E D L E M S S T A T E R O C H F Ö R E N A D E K U N G A R I K E T S O M D E L T A R I A R B E T E T I U N I O N E N S I N S T I T U T I O N E R
Artikel 109
Immunitet, privilegier och lättnader
1. Artikel 10 i protokollet om immunitet och privilegier ska tillämpas i Förenade kungariket i fråga om företrädare för medlemsstater och Förenade kungariket som deltar i arbetet i unionens institutioner, organ
(130) Europaparlamentets beslut 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga (EUT L 262, 7.10.2005, s. 1).
och byråer, i fråga om deras rådgivare och tekniska experter samt i fråga om ledamöter av unionens rådgivande organ, oavsett nationalitet, när det gäller deras deltagande i sådant arbete
a) som ägde rum före övergångsperiodens utgång,
b) som äger rum efter övergångsperiodens utgång i samband med unio- nens verksamheter enligt detta avtal.
2. Artikel 10 i protokollet om immunitet och privilegier ska tillämpas i unionen i fråga om företrädare för Förenade kungariket som deltar i arbetet i unionens institutioner, organ och byråer och i fråga om deras rådgivare och tekniska experter när det gäller deras deltagande i sådant arbete
a) som ägde rum före övergångsperiodens utgång,
b) som äger rum efter övergångsperiodens utgång i samband med unio- nens verksamheter enligt detta avtal.
K a p i t e l 5
L E D A M Ö T E R A V I N S T I T U T I O N E R N A , T J Ä N S T E M Ä N O C H Ö V R I G A A N S T Ä L L D A
Artikel 110
Immunitet och privilegier
1. Artikel 11 a i protokollet om immunitet och privilegier ska till- lämpas i Förenade kungariket med avseende på handlingar som vidtas, inbegripet med avseende på muntliga och skriftliga uttalanden, av leda- möter av institutionerna, unionens tjänstemän och övriga anställda, in- begripet före detta ledamöter, före detta tjänstemän och före detta övriga anställda, oavsett nationalitet, i deras tjänsteutövning
a) före övergångsperiodens utgång,
b) efter övergångsperiodens utgång i samband med unionens verksam- heter enligt detta avtal.
2. Artikel 3 första, andra och tredje styckena i protokoll nr 3 om stadgan för Europeiska unionens domstol ska tillämpas i Förenade kun- gariket på domarna vid Europeiska unionens domstol och generaladvo- katerna till dess att de avgöranden av Europeiska unionens domstol i alla de förfaranden och begäranden om förhandsavgörande som avses i artiklarna 86 och 87 i detta avtal har vunnit laga kraft, och ska därefter tillämpas, även i fråga om före detta domare och före detta generalad- vokater, på alla handlingar som de vidtar i sin tjänsteutövning, inbegri- pet muntliga och skriftliga uttalanden, före övergångsperiodens utgång eller i samband med de förfaranden som avses i artiklarna 86 och 87.
3. Artikel 11 b–e i protokollet om immunitet och privilegier ska till- lämpas i Förenade kungariket på unionens tjänstemän och övriga an- ställda, oavsett nationalitet, samt på deras äkta makar och av dem för- sörjda familjemedlemmar, oavsett nationalitet, om dessa tjänstemän eller övriga anställda tillträdde sin tjänst vid unionen före övergångsperiodens utgång, till dess att de personernas flytt till unionen är avslutad.
Beskattning
Artikel 12 i protokollet om immunitet och privilegier ska tillämpas i Förenade kungariket på ledamöter av institutionerna, unionens tjänste- män och övriga anställda, oavsett nationalitet, inbegripet före detta le- damöter, före detta tjänstemän och före detta övriga anställda, om dessa ledamöter, tjänstemän eller övriga anställda tillträdde sin tjänst vid unio- nen före övergångsperiodens utgång, under förutsättning att de berörda personerna är skyldiga att betala skatt till unionen på de löner, arvoden och pensioner de får av unionen.
Artikel 112
Skatterättslig hemvist
1. Artikel 13 i protokollet om immunitet och privilegier ska tillämpas på ledamöter av institutionerna, unionens tjänstemän och övriga anställ- da, oavsett nationalitet, som tillträdde sin tjänst vid unionen före över- gångsperiodens utgång, samt vad avser äkta makar som inte utövar någon egen yrkesverksamhet och barn som sådana ledamöter, tjänste- män eller övriga anställda försörjer och har hand om.
2. Punkt 1 ska tillämpas endast på personer som enbart på grund av sin tjänsteutövning i unionen bosatt sig i en medlemsstat och som vid tiden för sitt tjänstetillträde vid unionen hade skatterättslig hemvist i Förenade kungariket, samt på personer som bosatt sig i Förenade kun- gariket enbart på grund av sin tjänsteutövning i unionen och som vid tiden för sitt tjänstetillträde vid unionen hade skatterättslig hemvist i en medlemsstat.
Artikel 113
Socialförsäkringsavgifter
Ledamöter av institutionerna, unionens tjänstemän och övriga anställda, oavsett nationalitet, inbegripet före detta ledamöter, tjänstemän och öv- riga anställda, som tillträdde sin tjänst vid unionen före övergångsperio- dens utgång och är bosatta i Förenade kungariket, samt äkta makar som inte utövar någon egen yrkesverksamhet och barn som sådana ledamö- ter, tjänstemän eller övriga anställda försörjer och har hand om, oavsett nationalitet, ska vara undantagna från obligatorisk anslutning till och betalningar till Förenade kungarikets nationella sociala trygghetssystem, enligt samma villkor som var tillämpliga den sista dagen i övergångs- perioden, förutsatt att de berörda personerna är anslutna till unionens sociala trygghetssystem.
Artikel 114
Överföring av pensionsrättigheter
Vad gäller unionens tjänstemän och övriga anställda, oavsett nationali- tet, inbegripet före detta tjänstemän och före detta övriga anställda, som tillträdde sin tjänst vid unionen före övergångsperiodens utgång och som ansöker om att överföra pensionsrättigheter från eller till Förenade
kungariket enligt artikel 11.1, 11.2 eller 11.3 och artikel 12 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna för Europeiska unionens tjänstemän (131) eller artiklarna 39, 109 och 135 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen, ska Förenade kungarikets skyldigheter vara de- samma som de som gällde före övergångsperiodens utgång.
Artikel 115
Arbetslöshetsförsäkring
Artiklarna 28a, 96 och 136 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen ska tillämpas på övriga unionsanställda, oavsett nationalitet, inbegripet före detta övriga anställda, som bidragit till unio- nens system för arbetslöshetsförsäkring före övergångsperiodens utgång, om de är bosatta i Förenade kungariket och är registrerade hos de myndigheter i Förenade kungariket som ansvarar för arbetslöshet efter övergångsperiodens utgång.
K a p i t e l 6
A N D R A B E S T Ä M M E L S E R
Artikel 116
Upphävande av immunitet och samarbete
1. Artiklarna 17 och 18 i protokollet om immunitet och privilegier ska tillämpas med avseende på immunitet, privilegier och lättnader som beviljas enligt denna avdelning.
2. När unionen fattar ett beslut enligt artikel 17 i protokollet om immunitet och privilegier om huruvida den ska upphäva immunitet på begäran av Förenade kungarikets myndigheter, ska den behandla begä- ran på samma sätt som en begäran från medlemsstaternas myndigheter i en jämförbar situation.
3. På begäran av Förenade kungarikets myndigheter ska unionen underrätta de myndigheterna om en persons status som är relevant för personens rätt till privilegier eller immunitet enligt denna avdelning.
Artikel 117
Europeiska centralbanken
1. Denna avdelning ska tillämpas med avseende på Europeiska cen- tralbanken (nedan kallad ECB), ledamöterna av dess organ, dess perso- nal och företrädarna för de nationella centralbankerna i Europeiska cen- tralbankssystemet (nedan kallat ECBS) som deltar i ECB:s verksamhet.
(131) Tjänsteföreskrifter för Europeiska unionens tjänstemän, i enlighet med rå- dets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska ge- menskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenska- per samt om införande av särskilda tillfälliga åtgärder beträffande kommis- sionens tjänstemän (EGT L 56, 4.3.1968, s. 1).
3. Punkt 2 ska tillämpas på
a) egendom och tillgångar tillhörande ECB som innehas i Förenade kungariket vid övergångsperiodens utgång, och
b) ECB:s transaktioner i Förenade kungariket eller med Förenade kun- garikets motparter och kompletterande verksamhet i anslutning därtill som var pågående vid övergångsperiodens utgång eller som inleds efter övergångsperiodens utgång som en del av dess verksamheter till stöd för transaktioner som var pågående vid övergångsperiodens utgång, till och med deras slutliga förfallodag, avyttring eller slut- förande.
Artikel 118
Europeiska investeringsbanken
1. Denna avdelning ska tillämpas på Europeiska investeringsbanken (nedan kallad EIB), ledamöterna av dess organ, dess personal och fö- reträdare för medlemsstaterna som deltar i dess verksamhet, samt på filialer eller andra enheter som EIB upprättat före övergångsperiodens utgång i enlighet med artikel 28.1 i protokoll nr 5 om Europeiska investeringsbankens stadga, särskilt Europeiska investeringsfonden.
2. Artikel 21 andra stycket i protokollet om immunitet och privilegier ska tillämpas på EIB, ledamöterna av dess organ, dess personal och företrädare för medlemsstaterna som deltar i dess verksamhet, samt på filialer eller andra enheter som EIB upprättat före övergångsperiodens utgång i enlighet med artikel 28.1 i protokoll nr 5 om Europeiska investeringsbankens stadga, särskilt Europeiska investeringsfonden.
3. Punkt 2 ska tillämpas på
a) egendom och tillgångar tillhörande EIB eller filialer och andra en- heter som EIB upprättat före övergångsperiodens utgång i enlighet med artikel 28.1 i protokoll nr 5 om Europeiska investeringsbankens stadga, särskilt Europeiska investeringsfonden, och som innehas i Förenade kungariket vid övergångsperiodens utgång, och
b) upplånings-, finansierings, garanti-, investerings- och likviditetsverk- samhet och insatser i form av teknisk assistans som utförs av EIB och filialer och andra enheter som EIB upprättat före övergångsperiodens utgång i enlighet med artikel 28.1 i protokoll nr 5 om Europeiska investeringsbankens stadga, särskilt Europeiska investeringsfonden, i
Förenade kungariket eller med Förenade kungarikets motparter, och kompletterande verksamhet i anslutning därtill som var pågående vid övergångsperiodens utgång eller som inleds efter övergångsperiodens utgång som en del av deras aktiviteter till stöd för verksamhet som var pågående vid övergångsperiodens utgång, till och med deras slutliga förfallodag, avyttring eller slutförande.
Artikel 119
Värdavtal
Överenskommelsen om säte mellan Förenade kungariket och Europeiska bankmyndigheten av den 8 maj 2012, skriftväxlingen om tillämpningen i Förenade kungariket av protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier på Europeiska myndigheten för utvärdering av läkemedel av den 24 juni 1996, samt överenskommelsen om sätet för säkerhetsövervakningscentrumet för Galileo av den 17 juli 2013 ska tillämpas på Europeiska bankmyndigheten, Europeiska läkemedelsmyn- digheten respektive säkerhetsövervakningscentrumet för Xxxxxxx till dess att deras flytt till en medlemsstat är avslutad. Dagen för unionens under- rättelse om att flytten är avslutad ska utgöra dagen för dessa värdavtals upphörande.
AVDELNING XIII
ÖVRIGA FRÅGOR RÖRANDE UNIONENS INSTITUTIONERS, ORGANS OCH BYRÅERS FUNKTION
Artikel 120
Tystnadsplikt
Artikel 339 i EUF-fördraget och andra unionsrättsliga bestämmelser som ålägger vissa personer samt unionens institutioner, organ och by- råer tystnadsplikt ska tillämpas i Förenade kungariket med avseende på all information som omfattas av tystnadsplikt och som inhämtats an- tingen före övergångsperiodens utgång eller efter övergångsperiodens utgång i samband med unionens verksamheter enligt detta avtal. För- enade kungariket ska respektera dessa personers, institutioners, organs och byråers tystnadsplikt och säkerställa att den efterlevs på dess terri- torium.
Artikel 121
Diskretionsplikt
Artikel 19 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och andra unionsrättsliga bestämmelser som ålägger vissa personer dis- kretionsplikt ska tillämpas i Förenade kungariket på information som inhämtats antingen före övergångsperiodens utgång eller efter över- gångsperiodens utgång i samband med unionens verksamheter enligt detta avtal. Förenade kungariket ska respektera dessa personers diskre- tionsplikt och säkerställa att den efterlevs på dess territorium.
Tillgång till handlingar
1. Vid tillämpningen av de unionsrättsliga bestämmelserna om till- gång till unionens institutioners, organs och byråers handlingar ska alla hänvisningar till medlemsstaterna och deras myndigheter förstås så att de inbegriper Förenade kungariket och dess myndigheter med avseende på handlingar som upprättats eller erhållits av unionens institutioner, organ och byråer
a) före övergångsperiodens utgång, eller
b) efter övergångsperiodens utgång i samband med unionens verksam- heter enligt detta avtal.
2. Artiklarna 5 och 9.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (132) och artikel 5 i Europeiska centralbankens beslut ECB/2004/3 (133) ska tillämpas i Förenade kungariket med avseende på alla handlingar som omfattas av de bestämmelserna och som erhållits av Förenade kungariket
a) före övergångsperiodens utgång, eller
b) efter övergångsperiodens utgång i samband med unionens verksam- heter enligt detta avtal.
Artikel 123
Europeiska centralbanken
1. Artiklarna 9.1, 17, 35.1, 35.2 och 35.4 i protokoll nr 4 om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken ska tillämpas på ECB, ledamöterna av dess organ, dess personal och före- trädarna för de nationella centralbankerna i ECBS som deltar i ECB:s verksamhet samt på ECB:s egendom, tillgångar och transaktioner i För- enade kungariket som innehas, förvaltas eller genomförs enligt det pro- tokollet. ECB ska vara undantaget från alla skyldigheter att registrera sig i Förenade kungariket eller inhämta varje form av licens, tillstånd eller annat godkännande eller medgivande från Förenade kungariket för att genomföra sina transaktioner.
2. Punkt 1 ska tillämpas på
a) ECB:s egendom och tillgångar som innehas i Förenade kungariket vid övergångsperiodens utgång, och
b) ECB:s transaktioner i Förenade kungariket eller med Förenade kun- garikets motparter, och kompletterande verksamhet i anslutning där- till, som var pågående vid övergångsperiodens utgång eller som inleds efter övergångsperiodens utgång som en del av dess verk- samheter till stöd för transaktioner som var pågående vid övergångs- periodens utgång, till och med deras slutliga förfallodag, avyttring eller slutförande.
(132) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommis- sionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).
(133) Europeiska centralbankens beslut av den 4 mars 2004 om allmänhetens tillgång till Europeiska centralbankens handlingar (ECB/2004/3) (2004/258/EG) (EUT L 80, 18.3.2004, s. 42).
Europeiska investeringsbanken
1. Artiklarna 13, 20.2, 23.1, 23.4 och 26 och artikel 27 första stycket i protokoll nr 5 om Europeiska investeringsbankens stadga ska tillämpas på EIB, ledamöterna av dess organ, dess personal och företrädare för medlemsstaterna som deltar i dess verksamhet, samt på alla filialer eller andra enheter som EIB upprättat före övergångsperiodens utgång i en- lighet med artikel 28.1 i det protokollet, särskilt Europeiska investe- ringsfonden. EIB och Europeiska investeringsfonden ska vara befriade från alla skyldigheter att registrera sig i Förenade kungariket eller in- hämta varje form av licens, tillstånd eller annat godkännande eller medgivande från Förenade kungariket för att genomföra sina transaktio- ner. Förenade kungarikets valuta ska förbli fritt överlåtbar och konver- tibel, med förbehåll för artikel 23.2 i protokoll nr 5 om Europeiska investeringsbankens stadga beträffande möjligheten att konvertera För- enade kungarikets valuta till en icke-medlemsstats valuta med avseende på sådana transaktioner.
2. Punkt 1 ska tillämpas på
a) egendom och tillgångar tillhörande EIB eller filialer och andra en- heter som EIB upprättat före övergångsperiodens utgång i enlighet med artikel 28.1 i protokoll nr 5 om Europeiska investeringsbankens stadga, särskilt Europeiska investeringsfonden, som innehas i För- enade kungariket vid övergångsperiodens utgång, och
b) sådan upplånings-, finansierings, garanti-, investerings- och likvidi- tetsverksamhet och verksamhet för tekniskt stöd som utförs av EIB eller filialer eller andra enheter som EIB upprättat före övergångs- periodens utgång i enlighet med artikel 28.1 i protokoll nr 5 om Europeiska investeringsbankens stadga, särskilt Europeiska investe- ringsfonden, i Förenade kungariket eller med Förenade kungarikets motparter, och all kompletterande verksamhet i anslutning därtill som var pågående vid övergångsperiodens utgång eller som inleds efter övergångsperiodens utgång som en del av deras verksamhet till stöd för transaktioner som var pågående vid övergångsperiodens utgång, till och med deras slutliga förfallodag, avyttring eller slut- förande.
Artikel 125
Europaskolor
1. Förenade kungariket ska vara bundet av konventionen med stadga för Europaskolorna (134), samt av de regler om ackrediterade Europas- kolor som styrelsen för Europaskolorna antagit, till och med slutet av det läsår som pågår vid övergångsperiodens utgång.
2. Förenade kungariket ska, med avseende på elever som före den 31 augusti 2021 erhöll en europeisk studentexamen och med avseende på elever som före den 31 augusti 2021 är inskrivna i utbildning på
(134) EGT L 212, 17.8.1994, s. 3.
sekundär nivå vid en Europaskola och erhåller en europeisk student- examen efter detta datum, säkerställa att dessa elever åtnjuter de rättig- heter som anges i artikel 5.2 i konventionen med stadga för Europas- kolorna.
FJÄRDE DELEN
ÖVERGÅNG
Artikel 126
Övergångsperiod
En övergångsperiod eller genomförandeperiod ska börja löpa den dag då detta avtal träder i kraft och upphöra den 31 december 2020.
Artikel 127
Övergångens omfattning
1. Om inte annat föreskrivs i detta avtal ska unionsrätten vara till- lämplig på och i Förenade kungariket under övergångsperioden.
Följande bestämmelser i fördragen och i akter antagna av unionens institutioner, organ och byråer ska dock inte vara tillämpliga på och i Förenade kungariket under övergångsperioden:
a) Bestämmelser i fördragen och akter som enligt protokoll nr 15 om vissa bestämmelser angående Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, protokoll nr 19 om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar eller protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, eller enligt fördragens bestämmelser om fördjupat samarbete inte var bindande för och i Förenade kun- gariket före dagen för ikraftträdandet av detta avtal, liksom akter om ändring av sådana akter.
b) Artikel 11.4 i EU-fördraget, artikel 20.2 b, artikel 22 och artikel 24 första stycket i EUF-fördraget, artiklarna 39 och 40 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt akter an- tagna med stöd av de bestämmelserna.
2. Om unionen och Förenade kungariket sluter ett avtal om sina framtida förbindelser på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den gemensamma säkerhets- och försvarspoliti- ken som blir tillämpligt under övergångsperioden, ska avdelning V kapitel 2 i EU-fördraget och akter antagna med stöd av de bestämmel- serna upphöra att gälla i förhållande till Förenade kungariket från och med det avtalets tillämpningsdatum.
3. Under övergångsperioden ska den unionsrätt som är tillämplig enligt punkt 1 ha samma rättsverkningar med avseende på och i För- enade kungariket som inom unionen och dess medlemsstater, och den ska tolkas och tillämpas enligt samma metoder och allmänna principer som de som är tillämpliga inom unionen.
4. Förenade kungariket ska inte delta i något fördjupat samarbete
a) med avseende på vilket bemyndigande gavs efter dagen för ikraft- trädandet av detta avtal, eller
b) inom vilket inga akter hade antagits före dagen för ikraftträdandet av detta avtal.
5. Under övergångsperioden ska, med avseende på åtgärder som änd- rar, utvecklar eller ersätter en befintlig åtgärd som vidtagits enligt tredje delen avdelning V i EUF-fördraget och som Förenade kungariket är bundet av före dagen för ikraftträdandet av detta avtal, artikel 5 i pro- tokoll nr 19 om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unio- nens ramar och artikel 4a i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa fortsätta att gälla i tillämpliga delar. Förenade kungariket ska dock inte ha rätt att meddela att det önskar delta i tillämpningen av andra nya åtgärder enligt tredje delen avdelning V i EUF-fördraget än dem som avses i artikel 4a i protokoll nr 21.
För att underlätta fortsatt samarbete mellan unionen och Förenade kun- gariket enligt de villkor för samarbete med tredjeländer som anges i de relevanta åtgärderna, får unionen inbjuda Förenade kungariket att sam- arbeta i fråga om nya åtgärder som antas enligt tredje delen avdelning V i EUF-fördraget.
6. Om inte annat föreskrivs i detta avtal ska under övergångsperioden alla hänvisningar till medlemsstaterna i den unionsrätt som är tillämplig enligt punkt 1, inbegripet såsom denna är genomförd och tillämpas av medlemsstaterna, förstås så att de inbegriper Förenade kungariket.
7. Med avvikelse från punkt 6 gäller följande:
a) Vid tillämpningen av artiklarna 42.6 och 46 i EU-fördraget samt av protokoll nr 10 om det permanenta strukturerade samarbete som inrättas genom artikel 42 i EU-fördraget, ska alla hänvisningar till medlemsstaterna förstås så att de inte inbegriper Förenade kungari- ket. Detta ska inte hindra möjligheten för Förenade kungariket att i undantagsfall bjudas in att delta som tredjeland i enskilda projekt enligt villkoren i rådets beslut (Gusp) 2017/2315 (135) eller i andra former av samarbete i den utsträckning som är tillåten och enligt de villkor som anges i framtida unionsakter som antas med stöd av artiklarna 42.6 och 46 i EU-fördraget.
b) Om det i unionsakter föreskrivs om deltagande av medlemsstater, medborgare i medlemsstater eller fysiska eller juridiska personer som är bosatta i eller är etablerade i en medlemsstat i informations- utbyten, förfaranden eller program som fortsätter att genomföras eller inleds efter övergångsperiodens utgång, och om ett sådant deltagande skulle ge tillgång till säkerhetsrelaterad känslig information som bara
(135) Rådets beslut (Gusp) 2017/2315 av den 11 december 2017 om upprättande av permanent strukturerat samarbete och om fastställande av förteckningen över deltagande medlemsstater (EUT L 331, 14.12.2017, s. 57).
c) Vid rekrytering av tjänstemän och övriga anställda vid unionens institutioner, organ och byråer ska alla hänvisningar till medlems- staterna i artiklarna 27 och 28 a i tjänsteföreskrifterna och artikel 1 i bilaga X till dessa samt i artiklarna 12, 82 och 128 i anställnings- villkoren för övriga anställda i Europeiska unionen, eller i relevanta bestämmelser i andra personalregler som är tillämpliga på dessa institutioner, organ och byråer, förstås så att de inte inbegriper För- enade kungariket.
Artikel 128
Institutionella villkor
1. Trots artikel 127 ska artikel 7 tillämpas under övergångsperioden.
2. Vid tillämpningen av fördragen ska under övergångsperioden För- enade kungarikets parlament inte anses som ett nationellt parlament i en medlemsstat, utom vad gäller artikel 1 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen samt, vad avser offentliga för- slag, artikel 2 i det protokollet.
3. Under övergångsperioden ska de fördragsbestämmelser som tiller- känner medlemsstaterna institutionella rättigheter som gör det möjligt för dem att lägga fram ett förslag, ett initiativ, en anmodan eller en begäran för institutionerna förstås så att de inte inbegriper Förenade kungariket (136).
4. Beträffande deltagande i de institutionella arrangemang som anges i artiklarna 282 och 283 i EUF-fördraget och i protokoll nr 4 om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralban- ken, med undantag av artikel 21.2 i det protokollet, ska Bank of Eng- land under övergångsperioden inte betraktas som en nationell central- bank i en medlemsstat.
5. Med avvikelse från punkt 1 i denna artikel och från artikel 7 får Förenade kungarikets företrädare eller experter, eller experter utsedda av Förenade kungariket, under övergångsperioden efter inbjudan undan- tagsvis delta i möten eller delar av möten i de kommittéer som avses i artikel 3.2 i förordning (EU) nr 182/2011, möten eller delar av möten i kommissionens expertgrupper, möten eller delar av möten i andra lik- nande församlingar samt möten eller delar av möten i organ där före- trädare eller experter från medlemsstaterna eller experter som utsetts av medlemsstaterna deltar, förutsatt att ett av följande villkor är uppfyllt:
(136) Detta bör särskilt avse artiklarna 7, 30, 42.4, 48.2–48.6 och 49 i EU-för- draget och artiklarna 25, 76 b, 82.3, 83.3, 86.1, 87.3, 135, 218.8, 223.1, 262, 311 och 341 i EUF-fördraget.
b) Förenade kungarikets närvaro är nödvändig och i unionens intresse, särskilt för ett verksamt genomförande av unionsrätten under över- gångsperioden.
Under sådana möten eller delar av möten ska Förenade kungarikets företrädare eller experter eller experter utsedda av Förenade kungariket inte ha rösträtt, och deras närvaro ska vara begränsad till de punkter på dagordningen som uppfyller villkoren i led a eller b.
6. Under övergångsperioden ska Förenade kungariket inte fungera som ledande myndighet för riskbedömningar, granskningar, godkännan- den eller tillstånd på unionsnivå eller när medlemsstaterna agerar ge- mensamt enligt de akter och bestämmelser som förtecknas i bilaga VII.
7. Under övergångsperioden ska unionen, när utkast till unionsakter identifierar eller hänvisar direkt till specifika myndigheter, förfaranden eller handlingar i medlemsstaterna, samråda med Förenade kungariket om sådana utkast i syfte att säkerställa att sådana akter kan genomföras och tillämpas korrekt av och i Förenade kungariket.
Artikel 129
Särskilda villkor med avseende på unionens yttre åtgärder
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 127.2 ska Förenade kungariket under övergångsperioden vara bundet av sina skyldigheter enligt internationella avtal som ingåtts av unionen, av medlemsstaterna på unionens vägnar eller av unionen och dess medlemsstater gemen- samt, enligt vad som avses i artikel 2 a iv. (137)
2. Under övergångsperioden får företrädare för Förenade kungariket inte delta i arbetet inom organ som inrättats enligt internationella avtal som ingåtts av unionen, av medlemsstaterna på unionens vägnar eller av unionen och medlemsstaterna gemensamt, såvida inte
a) Förenade kungariket deltar för egen räkning, eller
b) unionen undantagsvis inbjuder Förenade kungariket att delta som en del av unionens delegation i möten eller delar av möten i sådana organ, om unionen anser att Förenade kungarikets deltagande är nödvändigt och ligger i unionens intresse, särskilt för ett verknings- fullt genomförande av de avtalen under övergångsperioden; sådant deltagande ska endast vara tillåtet om medlemsstaterna får delta enligt de tillämpliga avtalen.
(137) Unionen kommer att underrätta de övriga parterna i sådana avtal om att Förenade kungariket under övergångsperioden ska behandlas som en med- lemsstat vad avser tillämpningen av de avtalen.
4. Trots punkt 3 får Förenade kungariket under övergångsperioden förhandla fram, underteckna och ratificera internationella avtal som det ingått för egen räkning på de områden där unionen har exklusiv befo- genhet, förutsatt att de avtalen inte träder i kraft eller är tillämpliga under övergångsperioden, om inte unionen bemyndigar detta.
5. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 127.2 kan, närhelst det finns behov av samordning, samråd ske med Förenade kungariket från fall till fall.
6. Efter ett beslut av rådet som omfattas av avdelning V kapitel 2 i EU-fördraget får Förenade kungariket avge en formell förklaring till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik som anger att det av vissa angivna skäl av vital betydelse som rör nationell politik inte kommer att tillämpa beslutet i de undantagsfallen. I en anda av ömsesidig solidaritet ska Förenade kungariket avhålla sig från varje åtgärd som sannolikt skulle strida mot eller hindra unionsåtgärder base- rade på det beslutet, och medlemsstaterna ska respektera Förenade kun- garikets ståndpunkt.
7. Under övergångsperioden ska Förenade kungariket inte tillhanda- hålla befälhavare för civila insatser, uppdragschefer, insatschefer eller styrkechefer för uppdrag eller insatser enligt artiklarna 42, 43 och 44 i EU-fördraget, och inte heller tillhandahålla operativa högkvarter för sådana uppdrag eller insatser eller fungera som ramnation för unionens stridsgrupper. Under övergångsperioden ska Förenade kungariket inte tillhandahålla chefer för operativa insatser enligt artikel 28 i EU-fördra- get.
Artikel 130
Särskilda villkor med avseende på fiskemöjligheter
1. Vad gäller fastställande av fiskemöjligheter i den mening som avses i artikel 43.3 i EUF-fördraget för perioder inom övergångsperio- den ska samråd med Förenade kungariket ske om de fiskemöjligheter som rör Förenade kungariket, inbegripet när det gäller utarbetande av relevanta internationella samråd och förhandlingar.
2. Vid tillämpningen av punkt 1 ska unionen ge Förenade kungariket möjlighet att lämna synpunkter på det årliga meddelandet från Euro- peiska kommissionen om fiskemöjligheter, de vetenskapliga utlåtandena från relevanta vetenskapliga organ och Europeiska kommissionens för- slag om fiskemöjligheter för alla perioder inom övergångsperioden.
3. Trots artikel 129.2 b får unionen, för att låta Förenade kungariket förbereda sitt framtida medlemskap i relevanta internationella forum, undantagsvis inbjuda Förenade kungariket att delta, som en del av unionens delegation, i sådana internationella samråd och förhandlingar som avses i punkt 1 i den här artikeln, i den omfattning medlemssta- terna får delta och det aktuella forumet tillåter det.
4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 127.1 ska fördel- ningsnycklarna för relativ stabilitet för den fördelning av fiskemöjlighe- ter som avses i punkt 1 i denna artikel bibehållas.
Artikel 131
Tillsyn och efterlevnad
Under övergångsperioden ska unionens institutioner, organ och byråer ha den behörighet som unionsrätten tilldelar dem i förhållande till För- enade kungariket och till fysiska och juridiska personer som uppehåller sig i eller är etablerade i Förenade kungariket. I synnerhet ska Euro- peiska unionens domstol ha den behörighet som föreskrivs i fördragen.
Första stycket ska också tillämpas under övergångsperioden i fråga om tolkningen och tillämpningen av detta avtal.
Artikel 132
Förlängning av övergångsperioden
1. Trots artikel 126 får gemensamma kommittén före den 1 juli 2020 anta ett enda beslut om förlängning av övergångsperioden med högst ett eller två år. (138)
2. Om gemensamma kommittén antar ett beslut enligt punkt 1 ska följande gälla:
a) Med avvikelse från artikel 127.6 ska Förenade kungariket anses vara ett tredjeland vid genomförandet av unionsprogram och unionsverk- samhet för vilka åtaganden gjorts enligt den fleråriga budgetram som gäller från och med 2021.
b) Med avvikelse från artikel 127.1 och utan att det påverkar tillämp- ningen av femte delen i detta avtal ska tillämplig unionsrätt om unionens egna medel avseende de räkenskapsår som omfattas av förlängningen av övergångsperioden inte tillämpas på Förenade kun- gariket efter den 31 december 2020.
c) Med avvikelse från artikel 127.1 i detta avtal ska artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget inte tillämpas på åtgärder av Förenade kungarikets myndigheter, inbegripet i fråga om landsbygdsutveck- ling, som stöder produktion av och handel med jordbruksprodukter i Förenade kungariket upp till en årlig stödnivå som inte får över- stiga de totala utgifter som uppkommit i Förenade kungariket inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2019, och förutsatt
(138) Vid förlängning kommer unionen att anmäla detta till övriga parter i inter- nationella avtal.
att en minimiandel av detta undantagna stöd överensstämmer med bestämmelserna i bilaga 2 till WTO-avtalet om jordbruk. Denna minimiandel ska fastställas på grundval av den senaste tillgängliga andel av de totala utgifterna enligt den gemensamma jordbrukspoli- tiken i unionen som överensstämde med bestämmelserna i bilaga 2 till WTO-avtalet om jordbruk. Om den period med vilken övergångs- perioden förlängs inte är en multipel av tolv månader ska den max- imala årliga nivån på undantaget stöd för det år under vilket den förlängda övergångsperioden omfattar mindre än tolv månader mins- kas proportionellt.
d) För perioden från och med den 1 januari 2021 till och med över- gångsperiodens utgång ska Förenade kungariket bidra till unionens budget enligt vad som fastställts i enlighet med punkt 3.
e) Med förbehåll för punkt 3 d ska femte delen i detta avtal inte på- verkas.
3. Ett beslut av gemensamma kommittén enligt punkt 1 ska
a) fastställa ett lämpligt belopp för Förenade kungarikets bidrag till unionens budget för perioden från och med den 1 januari 2021 till och med övergångsperiodens utgång, med beaktande av Förenade kungarikets status under den perioden, samt betalningsvillkoren för beloppet,
b) ange den maximala nivån på det undantagna stödet samt den mini- miandel av detta som ska överensstämma med bestämmelserna i bilaga 2 till WTO-avtalet om jordbruk, enligt vad som avses i punkt 2 c,
c) fastställa alla andra åtgärder som krävs för genomförandet av punkt 2,
d) anpassa de datum eller perioder som avses i artiklarna 51, 62, 63, 84, 96, 125, 141, 156 och 157 och i bilagorna IV och V så att de återspeglar förlängningen av övergångsperioden.
FEMTE DELEN
FINANSIELLA BESTÄMMELSER
K a p i t e l 1
A L L M Ä N N A B E S T Ä M M E L S E R
Artikel 133
Valuta som ska användas mellan unionen och Förenade kungariket
Utan att det påverkar tillämplig unionsrätt om unionens egna medel ska alla belopp, skulder, beräkningar, konton och betalningar som avses i denna del upprättas och genomföras i euro.
Tillgång för revisorer i samband med de finansiella bestämmelserna
Förenade kungariket ska informera unionen om de enheter det gett i uppdrag att granska genomförandet av de finansiella bestämmelser som denna del omfattar.
På begäran av Förenade kungariket ska unionen förse dessa enheter med alla upplysningar som rimligen kan begäras beträffande Förenade kun- garikets rättigheter och skyldigheter enligt denna del och ge dem till- räckligt bistånd så att de kan utföra sitt uppdrag. När unionen lämnar upplysningar och bistånd enligt denna artikel ska den agera i enlighet med tillämplig unionsrätt, särskilt unionens dataskyddsregler.
Förenade kungarikets och unionens myndigheter får komma överens om lämpliga administrativa arrangemang för att underlätta tillämpningen av första och andra styckena.
K a p i t e l 2
F Ö R E N A D E K U N G A R I K E T S B I D R A G T I L L O C H D E L T A G A N D E I U N I O N E N S B U D G E T
Artikel 135
Förenade kungarikets bidrag till och deltagande i genomförandet av unionens ►M1 budget för år 2020 ◄
1.
För ►M1 år ◄ 2020 ska Förenade kungariket i enlighet med fjärde delen bidra till och delta i genomförandet av unionens ►M1 budget ◄.
2. Med avvikelse från fjärde delen ska ändringar av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (139) eller beslut 2014/335/EU, Euratom som antas på eller efter dagen för detta avtals ikraftträdande inte till- lämpas på Förenade kungariket, i den utsträckning ändringarna påverkar Förenade kungarikets ekonomiska skyldigheter.
Artikel 136
Bestämmelser tillämpliga efter den 31 december 2020 med avseende på egna medel
1. Tillämplig unionsrätt om unionens egna medel för budgetåren till och med 2020 ska fortsätta att tillämpas på Förenade kungariket efter den 31 december 2020, inbegripet när de berörda egna medlen ska göras tillgängliga, korrigeras eller justeras efter den dagen.
(139) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).
2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 135.2 ska den unionsrätt som avses i punkt 1 i den här artikeln särskilt omfatta föl- jande akter och bestämmelser, med eventuella ändringar, oavsett dag för antagande, ikraftträdande eller tillämpning av ändringarna:
a) Beslut 2014/335/EU, Euratom.
b) Förordning (EU, Euratom) nr 609/2014, särskilt artikel 12 i fråga om ränta på belopp som tillhandahållits för sent och artikel 11 vad avser hantering av undantagsklausuler.
c) Förordning (EU, Euratom) nr 608/2014, särskilt artikel 1 i fråga om beräkning av saldot och artiklarna 2–8 vad avser genomförandeåtgär- derna för systemet för egna medel.
d) Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 (140).
e) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 (141).
f) Kommissionens genomförandebeslut (EU, Euratom) 2018/195 (142).
g) Kommissionens genomförandebeslut (EU, Euratom) 2018/194 (143).
h) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/ 1046 (144) (nedan kallad budgetförordningen).
i) Artikel 287 i EUF-fördraget vad avser revisionsrättens uppdrag samt andra regler för den institutionen.
j) Artikel 325 i EUF-fördraget om bedrägeribekämpning och därmed sammanhörande akter, särskilt Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU, Euratom) nr 883/2013 (145) och rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 (146).
(140) Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 av den 29 maj 1989 om den slutliga enhetliga ordningen för uppbörd av egna medel som härrör från mervärdeskatt (EGT L 155, 7.6.1989, s. 9).
(141) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 av den 15 juli 2003 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (”BNI-förord- ning”) (EUT L 181, 19.7.2003, s. 1).
(142) Kommissionens genomförandebeslut (EU, Euratom) 2018/195 av den 8 februari 2018 om fastställande av formulär för rapportering av bedrägerier och oriktigheter som påverkar anspråken på traditionella egna medel samt av kontrollåtgärder avseende traditionella egna medel enligt rådets förord- ning (EU, Euratom) nr 608/2014 (EUT L 36, 9.2.2018, s. 33).
(143) Kommissionens genomförandebeslut (EU, Euratom) 2018/194 av den 8 februari 2018 om fastställande av förlagor för rapporter över räkenska- perna för anspråk på egna medel och ett formulär för rapporter om belopp som är omöjliga att uppbära och som motsvarar anspråken på egna medel enligt rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 (EUT L 36, 9.2.2018, s. 20).
(144) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om änd- ring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
(145) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Xxxx) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
(146) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
k) De årliga budgetarna för budgetåren till och med 2020 eller, om den årliga budgeten inte har antagits, de regler som är tillämpliga i enlighet med artikel 315 i EUF-fördraget.
3. Med avvikelse från punkterna 1 och 2 ska följande regler tillämpas på Förenade kungariket efter den 31 december 2020:
a) Alla belopp som med avseende på Förenade kungariket uppkommer till följd av justeringar av egna medel som förts in i budgeten och till följd av justeringar avseende överskott eller underskott, med avse- ende på finansieringen av unionens budgetar till och med 2020 i enlighet med den unionsrätt som avses i punkterna 1 och 2 ska betalas av eller till Förenade kungariket.
b) Om den dag då de egna medlen ska tillhandahållas infaller efter den 28 februari 2021 i enlighet med tillämplig unionsrätt om unionens egna medel ska betalningen ske det av datumen i artikel 148.1 som följer närmast efter den dag då de egna medlen ska tillhandahållas.
c) När det gäller Förenade kungarikets betalningar av traditionella egna medel efter den 28 februari 2021 ska de anspråksbelopp som fast- ställs i enlighet med artikel 2 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 efter avdrag för uppbördskostnader i enlighet med artik- larna 2.3 och 10.3 i beslut 2014/335/EU, Euratom minskas med Förenade kungarikets andel av detta belopp.
d) Med avvikelse från artikel 7 i detta avtal får Förenade kungarikets företrädare eller experter, eller experter utsedda av Förenade kunga- riket, efter inbjudan undantagsvis närvara utan rösträtt vid mötena i kommittéer som inrättats enligt den tillämpliga unionsrätt som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel, såsom mötena i rådgivande kommittén för egna medel som inrättats genom artikel 7 i förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 eller BNI-kommittén som inrättats ge- nom artikel 4 i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003, i den mån arbetet i de kommittéerna rör budgetåren till och med 2020.
e) Korrigeringar och justeringar av momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel får endast göras om beslut i fråga om de relevanta åtgärderna enligt de bestämmelser som avses i punk- terna 1 och 2 fattas senast den 31 december 2028.
f) De särskilda räkenskaper för traditionella egna medel som avses i artikel 6.3 andra stycket i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 ska vara helt likviderade senast den 31 december 2025. Före den 20 februari 2026 ska en andel – motsvarande den andel av de belopp som gjorts tillgängliga för unionen av de belopp som Förenade kun- gariket rapporterat till Europeiska kommissionen enligt förfarandet i artikel 13 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 under perioden 1 januari 2014–31 december 2020 – av det saldo som fortfarande var bokfört i de räkenskaperna den 31 december 2025 och som inte är föremål för Europeiska kommissionens inspektionsresultat som med- delats före den dagen enligt lagstiftningen om egna medel göras tillgängliga för unionsbudgeten.
Förenade kungarikets deltagande i genomförandet av
unionsprogram och -verksamheter ►M1 ◄ 2020
1. I enlighet med fjärde delen ska unionsprogram och -verksamheter för vilka åtaganden gjorts enligt den fleråriga budgetramen för åren 2014–2020 (nedan kallad budgetramen 2014–2020) eller tidigare bud- getplaner med avseende på Förenade kungariket genomföras
►M1 ◄ 2020 på grundval av tillämplig unionsrätt.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (147), i den lydelse som är tillämplig 2020, ska inte tillämpas i Förenade kungariket för ansökningsåret 2020. Artikel 13 i den förordningen ska dock till- lämpas med avseende på Förenade kungarikets ordning för direktstöd för ansökningsåret 2020, under förutsättning att den ordningen är lik- värdig med ordningen i förordning (EU) nr 1307/2013, i den lydelse som är tillämplig 2020.
2. Med avvikelse från fjärde delen ska Förenade kungariket och pro- jekt belägna i Förenade kungariket endast kunna komma i fråga för finansiella transaktioner som genomförs enligt finansieringsinstrument som förvaltas direkt eller indirekt enligt avdelning X i budgetförord- ningen eller finansiella transaktioner som garanteras av unionsbudgeten inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 (148) och Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 (149), under förutsättning att de finansiella transaktionerna hade godkänts av enheter och organ, däribland EIB och Europeiska investeringsfonden (EIF), eller av personer som anförtrotts genomföran- det av delar av de åtgärderna före dagen för detta avtals ikraftträdande, även om de finansiella transaktionerna undertecknades efter den dagen. För finansiella transaktioner som godkänts efter dagen för detta avtals ikraftträdande ska enheter etablerade i Förenade kungariket behandlas som enheter belägna utanför unionen.
(147) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 de- cember 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).
(148) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska cent- rumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1).
(149) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 av den 26 sep- tember 2017 om inrättande av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), EFHU-garantin och EFHU-garantifonden (EUT L 249, 27.9.2017, s. 1).
Unionsrätt tillämplig efter den 31 december 2020 med avseende på Förenade kungarikets deltagande i genomförandet av unionsprogram och -verksamheter för vilka åtaganden gjorts enligt budgetramen 2014–2020 eller tidigare budgetplaner
1. Vad avser genomförandet av unionsprogram och -verksamheter för vilka åtaganden gjorts enligt budgetramen 2014–2020 eller tidigare bud- getplaner ska tillämplig unionsrätt, inbegripet reglerna om finansiella korrigeringar och avslutande av räkenskaperna, fortsätta att tillämpas på Förenade kungariket efter den 31 december 2020 till dess att unions- programmen och -verksamheterna avslutas.
2. Den tillämpliga unionsrätt som avses i punkt 1 ska särskilt omfatta följande bestämmelser, med eventuella ändringar, oavsett dag för anta- gande, ikraftträdande eller tillämpning av ändringarna:
a) Budgetförordningen.
b) Grundläggande akter, i den mening som avses i artikel 2.4 i bud- getförordningen, om inrättande av unionsprogram eller -verksamheter som avses i budgetanmärkningarna rörande de avdelningar, kapitel, artiklar eller poster som medlen anslagits under.
c) Artikel 299 i EUF-fördraget om verkställbarhet vad gäller betalnings- skyldigheter.
d) Artikel 287 i EUF-fördraget vad avser revisionsrättens uppdrag samt andra regler för den institutionen.
e) Artikel 325 i EUF-fördraget om bekämpning av bedrägeri och där- med sammanhörande akter, särskilt förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (EG, Euratom) nr 2988/95.
3. Med avvikelse från artikel 7 får Förenade kungarikets företrädare eller experter, eller experter utsedda av Förenade kungariket, efter in- bjudan undantagsvis närvara utan rösträtt vid möten i de kommittéer som bistår Europeiska kommissionen i genomförandet och förvaltningen av de program som inrättats enligt den unionsrätt som avses i punkt 1 eller som inrättats av Europeiska kommissionen för genomförande av den unionsrätten, i den mån arbetet i dessa kommittéer rör budgetåren till och med 2020.
4. Med avvikelse från artikel 8 ska Förenade kungariket, i den mån det är strängt nödvändig för genomförandet av de program och verk- samheter som avses i punkt 2 b, ha åtkomst till de nät, informations- system och databaser som inrättats enligt de relevanta grundläggande akterna eller därtill hörande genomföranderegler som antagits med stöd av de grundläggande akterna.
5. På förslag från den kommitté för finansiella bestämmelser som avses i artikel 165.1 f får gemensamma kommittén i enlighet med reglerna i artikel 166 anta tekniska åtgärder för att underlätta avslutandet av program och verksamheter som avses i punkt 1 i den här artikeln eller för att undanta Förenade kungariket från skyldigheter att vidta
åtgärder under eller efter avslutandet av de programmen och verksam- heterna, vilka saknar relevans för en före detta medlemsstat, under för- utsättning att sådana tekniska åtgärder är förenliga med principen om sund ekonomisk förvaltning och inte leder till en fördel för Förenade kungariket eller stödmottagare i Förenade kungariket jämfört med med- lemsstater eller tredjeländer som deltar i samma program och verksam- heter som finansieras genom unionsbudgeten.
Artikel 139
Förenade kungarikets andel
Förenade kungarikets andel enligt artikel 136.3 a och c och artiklarna 140–147 ska vara en andel som beräknas som kvoten av de egna medel som Förenade kungariket gjort tillgängliga 2014–2020 och de egna medel som alla medlemsstater och Förenade kungariket gjort tillgängliga under den perioden, justerat med det belopp som medlemsstaterna un- derrättats om före den 1 februari 2022 i enlighet med artikel 10b.5 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014.
Artikel 140
Utestående åtaganden
1. Om inte annat föreskrivs i detta avtal ska Förenade kungariket vara betalningsskyldigt till unionen för Förenade kungarikets andel av de budgetåtaganden i unionsbudgeten och i budgetarna för unionens decentraliserade byråer som är utestående den 31 december 2020 och för Förenade kungarikets andel av åtaganden som görs 2021 avseende överföring av åtagandebemyndiganden från 2020 års budget.
Första stycket ska inte tillämpas på följande åtaganden som är utes- tående den 31 december 2020:
a) Åtaganden för program och organ på vilka artikel 11 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 är tillämpliga med avseende på Förenade kungariket.
b) Åtaganden som finansieras med inkomster avsatta för särskilda än- damål i unionsbudgeten.
Beträffande unionens decentraliserade byråer ska beloppen för deras åtaganden som avses i första stycket endast beaktas i proportion till hur stor andel bidragen från unionsbudgeten utgör i deras totala inkoms- ter för perioden 2014–2020.
2. Unionen ska beräkna beloppet för de åtaganden som avses i punkt 1 den 31 december 2020. Den ska underrätta Förenade kungariket om det beloppet senast den 31 mars 2021, tillsammans med en förteckning innehållande referensnyckeln för varje åtagande, de tillhörande budget- posterna och beloppet för varje tillhörande budgetpost.
3. Unionen ska senast den 31 mars varje år med början 2022 lämna följande till Förenade kungariket avseende de åtaganden som avses i punkt 1:
a) Information om beloppet för de åtaganden som var utestående den
31 december det föregående året och om de betalningar och till- bakadraganden som verkställts det föregående året, inbegripet en uppdatering av den förteckning som avses i punkt 2.
b) En uppskattning av förväntade betalningar under det innevarande året på grundval av nivån på betalningsbemyndigandena i budgeten.
c) En uppskattning av Förenade kungarikets förväntade bidrag till så- dana betalningar som avses i led b.
d) Annan information, såsom en betalningsprognos på medellång sikt.
4. Det årliga belopp som ska betalas ska beräknas som Förenade kungarikets andel av den uppskattning som avses i punkt 3 b, justerad med differensen mellan Förenade kungarikets betalningar under det fö- regående året och Förenade kungarikets andel av unionens betalningar under det föregående året för de utestående åtaganden som avses i punkt 1, minskat med beloppet för finansiella nettokorrigeringar avseende program och verksamheter som finansieras enligt budgetramen 2014– 2020 eller tidigare budgetplaner och minskat med inkomsterna från eventuella överträdelseförfaranden rörande en medlemsstats underlåten- het att tillhandahålla egna medel för budgetåren till och med 2020, förutsatt att dessa belopp förts in i budgeten för det föregående året och är slutgiltiga. Det årliga belopp som Förenade kungariket ska betala ska inte justeras under det aktuella året.
Under 2021 ska det årliga belopp som Förenade kungariket ska betala minskas med Förenade kungarikets andel i finansieringen av budgeten för 2020 av det belopp för betalningsbemyndiganden som överförs från 2020 till 2021 i enlighet med artiklarna 12 och 13 i budgetförordningen och med Förenade kungarikets andel av det totala belopp traditionella egna medel som görs tillgängligt för unionen i januari och februari 2021 och med avseende på vilket unionens anspråk fastställts i enlighet med artikel 2 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 i november och de- cember 2020. Unionen ska också till Förenade kungariket återbetala Förenade kungarikets andel av det totala beloppet traditionella egna medel som medlemsstaterna gjort tillgängligt efter den 31 december 2020 för varor som övergått till fri omsättning och för vilka avslutandet av förfaranden för tillfällig lagring eller tullförfaranden enligt artikel 49.2 inleddes senast det datumet.
5. På begäran av Förenade kungariket, som kan göras tidigast efter den 31 december 2028, ska unionen göra en uppskattning av de belopp som återstår att betala för Förenade kungariket enligt denna artikel, på grundval av en regel som beaktar beloppet för utestående åtaganden vid årsslutet och en uppskattning av eventuella tillbakadraganden avseende dessa utestående åtaganden, eventuella finansiella korrigeringar och eventuella inkomster från överträdelseförfaranden efter årsslutet. Efter
bekräftelse från Förenade kungariket till den kommitté för finansiella bestämmelser som avses i artikel 165.1 f och till gemensamma kom- mittén om att Förenade kungariket har godtagit förslaget, ska Förenade kungariket betala det uppskattade beloppet, justerat i enlighet med punkt 4 i den här artikeln, med avseende på Förenade kungarikets betalningar under det föregående året. Vid betalning av de belopp som avses i den här punkten upphävs Förenade kungarikets respektive unionens kvarva- rande skyldigheter enligt den här artikeln.
Artikel 141
Böter fastställda senast den 31 december 2020
1. För böter som unionen fastställt senast den 31 december 2020 som blivit slutliga och inte utgör inkomster avsatta för särskilda ändamål, ska unionen till Förenade kungariket återbetala dess andel av det bötes- belopp som unionen uppburit, om inte beloppet redan bokförts som budgetinkomst i unionsbudgeten senast den 31 december 2020.
2. För böter som unionen fastställt efter den 31 december 2020 i ett sådant förfarande som avses i artikel 92.1 ska unionen till Förenade kungariket återbetala dess andel av det bötesbelopp som unionen upp- burit när bötesbeloppet blivit slutligt.
Artikel 142
Unionens skulder vid utgången av 2020
1. Förenade kungariket ska vara betalningsskyldigt gentemot unionen för sin andel av finansieringen av de av unionens skulder som upp- kommit till och med den 31 december 2020, med följande undantag:
a) Skulder med motsvarande tillgångar, inbegripet tillgångar i form av lån till följd av unionens finansiella stöd och tillhörande skulder i balansräkningen, tillgångar som motsvarar fastigheter, anläggnings- tillgångar och utrustning och avsättningar för Gemensamma forsk- ningscentrumets avveckling av kärntekniska anläggningar, alla hyres- relaterade skyldigheter, immateriella tillgångar och inventarier, alla tillgångar och skulder som avser förvaltning av valutarisker, upp- lupna och förutbetalda inkomster samt alla avsättningar utom för böter, rättsliga förfaranden och skulder på grund av finansiella ga- rantier.
b) Xxxxxxx och tillgångar som avser genomförandet av budgeten och förvaltningen av egna medel, inbegripet utestående belopp för för- finansiering, fordringar, kassa, skulder samt upplupna avgifter, in- begripet sådana som avser Europeiska garantifonden för jordbruket eller som redan räknats in de utestående åtagandena.
2. Förenade kungariket ska särskilt vara skyldigt att betala sin andel av unionens skulder för pensionsrättigheter och rättigheter till andra sysselsättningsrelaterade förmåner som uppkommit senast den 31 decem- ber 2020. Betalningar med avseende på denna skuld ska göras i enlighet med punkterna 5 och 6.
3. Unionen ska senast den 31 mars varje år med början 2022 under- rätta Förenade kungariket om de betalningar som verkställts under det föregående året och som motsvarar de skulder som var utestående den 31 december 2020 och om beloppet för Förenade kungarikets bidrag till de betalningarna.
4. Senast den 31 mars varje år med början 2022 ska unionen till Förenade kungariket överlämna en särskild handling om pensioner som avser situationen den 31 december det föregående året vad gäller den skuld som avses i punkt 2, med följande innehåll:
a) De belopp som återstår att betala med avseende på de skulder som beskrivs i punkt 5.
b) De beräkningar som gjorts och de uppgifter och antaganden som använts för att fastställa det belopp som Förenade kungariket senast den 30 juni det innevarande året ska betala för personalpensions- betalningar och unionsbudgetens bidrag till det gemensamma sjuk- försäkringssystemet under det föregående året i enlighet med punkt 6 och en uppskattning av dessa belopp för det innevarande året.
c) Vad gäller populationen den 31 december 2020, uppgifter om antalet faktiska förmånstagare och uppskattat antal framtida förmånstagare i personalpensions- och sjukförsäkringssystemen vid utgången av det föregående året och deras ackumulerade rättigheter till förmåner efter anställning vid den tidpunkten.
d) Förenade kungarikets utestående skulder, beräknade med hjälp av försäkringstekniska värderingar i enlighet med de tillämpliga inter- nationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IP- SAS) och en redogörelse för hur denna skuld utvecklats i förhållande till det föregående året.
Handlingen får uppdateras den 30 september samma år för att ta hänsyn till de slutgiltiga uppgifterna för det föregående året.
5. Beträffande Förenade kungarikets skuld för pensionsrättigheter och rätt till andra sysselsättningsrelaterade förmåner som avses i punkt 2 vad gäller pensioner för ledamöter och innehavare av höga EU-ämbeten enligt rådets förordning nr 422/67/EEG, 5/67/Euratom (150), Europapar- lamentets beslut 2005/684/EG, Euratom (151) och rådets förordning (EU) 2016/300 (152), ska Förenade kungariket bidra till skulderna i enlighet med vad som är bokfört i unionens konsoliderade redovisning för bud- getåret 2020 i tio delbetalningar med början den 31 oktober 2021.
(150) Rådets förordning nr 422/67/EEG, 5/67/Euratom av den 25 juli 1967 om ersättning till kommissionens ordförande och ledamöter och till domstolens ordförande, domare, generaladvokater och justitiesekreterare (EGT P 187, 8.8.1967, s. 1).
(151) Europaparlamentets beslut 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga (EUT L 262, 7.10.2005, s. 1).
(152) Rådets förordning (EU) 2016/300 av den 29 februari 2016 om ersättning till innehavare av höga EU-ämbeten (EUT L 58, 4.3.2016, s. 1).