LÖNEAVTAL

§ 3 Kollektivavtalet om löner och allmänna anställningsvillkor gäller under perioden 1 april 2013 till den 31 mars 2016. Därefter gäller avtalet tillsvidare med sju dagars ömsesidig uppsägningstid. Det sista avtalsåret är uppsägningsbart, sådan uppsägning ska ske senast den 30 september 2014.

§ 4 Parterna har i avtalsförhandlingarna framfört yrkanden om förändringar beträffande ökad flexibilitet i kollektivavtalet, arbetstid, årsarbetstid, övertid, restid, beredskap, obekväm arbetstid och tillgänglighet. Parterna har konstaterat att dessa frågor inte bäst löses som detaljer, utan att de bör ses i ett helhetsperspektiv.

Parterna tillsätter en partsgemensam arbetsgrupp, som ska analysera det nya gränslösa arbetet utifrån ny teknik, en ny syn på arbete, fritid och familj och hur kollektivavtalets regler borde fungera i förhållande till detta, med hänsyn tagen till arbetsmiljöperspektivet samt till balans mellan arbetstid och fritid. Detta arbete ska ske utifrån båda parters utgångspunkt.

Reglerna i dagens kollektivavtal är sprungna ur en annan tid, med andra värderingar och med en annan teknik. Bland annat har konsulternas roll förändrats av det paradigmskifte som den ständiga nåbarheten kan innebära. Det finns ett behov av att utreda hur reglerna ska se ut i dagens arbetsliv. För detta behövs en fördjupad analys och en partsgemensam och förutsättningslös diskussion.

Parter i arbetsgruppen:

Almega Tjänsteförbunden Svenska Teknik&Designföretagen:

Xxxxxxxx xx Xxxxxx och Xxxxxx Xxxxxx Sveriges Arkitekter: Xxxxx Xxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxx/Xxxx Xxxxxxxxxx

Sveriges Ingenjörer: Xxxxxxxx Xxxxxx och Xxxx Xxxxxxxx Frågan har varit uppe om eventuellt deltagande från Unionens sida varför arbetsgruppen kan komma att kompletteras senare.

Arbetsgruppen startar sitt arbete med ett första möte den 14 maj kl. 09.00-12.00 hos Almega, Xxxxxxxxxx 00 x Xxxxxxxxx. Följande möten bokas in allt eftersom och handhas av en part per tillfälle. Utgångspunkten är att parterna ska ta fram förslag på nya lösningar, som ska kunna tas in i kollektivavtalet under löpande avtalsperiod.

En referensgrupp bildas bestående av två representanter från företag och klubbar från respektive parts område. Representanterna ska inte komma från samma företag eller koncern.

Arbetsgruppen beräknar att ha en avstämning av gruppens arbete i november 2013.

§ 5 Texten i kollektivavtalet 7 § p 7.1 st. 8 ändras. Den tidigare texten ”utges ersättning för fem trettiodagarsperioder” ersätts med ”utges ersättning för sex trettiodagarsperioder”.

§ 6 Följande text införs i avtalet som ett nytt stycke 4 under 5.3

När intjänandeår och semesterår sammanfaller ska erhållen semesterlön betraktas som à-contoutbetalning och avräknas från så väl semesterersättning som lön. Tjänsteman som erhållit fler betalda semesterdagar än intjänade ska återbetala för mycket utbetalda semesterlön/tillägg.

Motsvarande lönekorrigering görs om sysselsättningsgraden ändrats under semesteråret.

Löneavräkning ska inte göras vid anställningens upphörande om det sker på grund av:

1. Tjänstemannens sjukdom eller

2. Tjänsteman som frånträder sin anställning under förhållanden som avses i § 4 tredje stycket första meningen i lagen om anställningsskydd eller

3. Uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållanden som inte hänför sig till tjänstemannen personligen.

§ 7 I texten ”Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag”, bilaga 1a, görs ett tillägg under rubriken ”Utvärdering”.

Sista stycket får texten ” Slutsatserna från utvärderingen, som bör dokumenteras, ska ligga till grund för nästa års lönerevision.”

§ 8 Följande text kvarstår från tidigare protokoll:

Parterna är överens om Riktlinjer för lokalt facklig arbete, bilaga 3. Dessa riktlinjer har inte status av kollektivavtal och kan inte heller bli föremål för skadeståndstalan. (Texten är ej med som bilaga till detta protokoll)

§ 9 Följande text kvarstår från tidigare protokoll:

Tidigare träffad överenskommelse den 28 och 29 oktober 1998, Avtal om ersättning vid tjänsteresor, prolongeras. Reseavtalet gäller på företagen om lokala företrädare för Sveriges Arkitekter påkallar det och om inte lokal överenskommelse om annat träffas. Eventuella kostnader för införandet avräknas mot löneutrymmet.

§ 10 Följande text kvarstår från tidigare protokoll:

Har kortare arbetstid överenskommits lokalt enligt de centrala avtalen 1998-2001 respektive 2001-2004 och 2006, ska förkortning enligt dessa överenskommelser fortsätta att tillämpas.

§ 11 Följande text kvarstår från tidigare protokoll:

Parterna är överens om att ta fram ett gemensamt stödmaterial för lönekartläggning i syfte att underlätta för företagen att undanröja eventuellt förekommande osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor i likartade befattningar.

§ 12 Följande text kvarstår från tidigare protokoll: Arbetsgruppen om partsgemensam lönestatistik fortsätter det påbörjade arbetet.

§ 13 Följande text kvarstår från tidigare protokoll:

Parterna är överens om att nyanställd tjänsteman har rätt att, en gång på betald tid, under en timme delta i av den lokala arbetstagarorganisationen anordnad information om den lokala fackliga verksamheten på företaget.

§ 14 Sveriges Arkitekter förbehåller sig rätten att i nästa avtalsrörelse återgå till siffersatt löneavtal. Svenska Teknik&Designföretagen förbehåller sig, å sin sida, rätten att i nästa avtalsrörelse frångå överenskommelsen om partsgemensam lönestatistik, riktlinjer för lokalt fackligt arbete, återgå till skrivningar i tidigare löneavtal med bäring på siffersatta avtal samt avbryta partsgemensamma aktiviteter förenade med lokal lönebildning.

§ 15 Parterna prolongerar överenskommelse om praktikanter med ändringar enligt bilaga 4.

§ 16 Följande text kvarstår från tidigare protokoll:

Parterna enas om följande rekommendation (tidigare punkt 4 i Tillämpningsanvisningar till avtal om lönebildning 2009)

Parterna rekommenderar att företagen ansluter arkitekter, som är visstidsanställda för minst två kalendermånader i följd, till ITP från första anställningsdagen. Samma gäller visstidsanställning som faktiskt kommit att vara minst två kalendermånader i följd.

§ 17 Vid förändrad lagstiftning är parterna överens om att uppta förhandlingar och göra nödvändiga förändringar i allmänna villkorsavtalet.

§ 18 Förhandlingarna förklarades avslutade.

Vid protokollet

Xxxxxx Xxxxxx

Justeras

Xxxxxxxx xx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxx

PROTOKOLL

Ärende Avtal om löner och anställningsvillkor 1 april 2013 - 31 mars 2016 Parter Almega Tjänsteförbunden, Svenska Teknik&Designföretagen

Sveriges Ingenjörer

Tid 15 april 2013 med flera datum Plats Almegas lokaler i Stockholm

Närvarande för För arbetsgivarparten

Xxxxxxxx xx Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxx

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx

Xxx Xxxxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx

Xxxx Xxxxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxx Xxxxxx

Xxxx Xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx Xxx Xxxxxxxx Xxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxx

För Sveriges Ingenjörer

Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx

§ 1 Parterna träffar avtal om löner och lönebildning för avtalsområde Svenska Teknik&Designföretagen, enligt bilaga 1.

§ 2 Parterna prolongerar avtalet om allmänna anställningsvillkor med ändringar och tillägg enligt bilaga 2.

Parter i arbetsgruppen:

Almega Tjänsteförbunden Svenska Teknik&Designföretagen:

Xxxxxxxx xx Xxxxxx och Xxxxxx Xxxxxx Sveriges Arkitekter: Xxxxx Xxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxx/Xxxx Xxxxxxxxxx

Sveriges Ingenjörer: Xxxxxxxx Xxxxxx och Xxxx Xxxxxxxx. Frågan har varit uppe om eventuellt deltagande från Unionens sida varför arbetsgruppen kan komma att kompletteras senare.

En referensgrupp bildas bestående av två representanter från företag och klubbar från respektive parts område. Representanterna ska inte komma från samma företag eller koncern.

Arbetsgruppen beräknar att ha en avstämning av gruppens arbete i november 2013.

§ 6 Följande text införs i avtalet som ett nytt stycke 4 under 5.3

Motsvarande lönekorrigering görs om sysselsättningsgraden ändrats under semesteråret.

Löneavräkning ska inte göras vid anställningens upphörande om det sker på grund av:

1. Tjänstemannens sjukdom eller

2. Tjänsteman som frånträder sin anställning under förhållanden som avses i § 4 tredje stycket första meningen i lagen om anställningsskydd eller

3. Uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållanden som inte hänför sig till tjänstemannen personligen.

§ 7 I texten ”Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag”, bilaga 1a, görs ett tillägg under rubriken ”Utvärdering”.

Sista stycket får texten ” Slutsatserna från utvärderingen, som bör dokumenteras, ska ligga till grund för nästa års lönerevision.”

§ 8 Parterna är överens om att löneavtalet tillämpas på medlemmar i SACO-P-förbund, med undantag av Sveriges Arkitekter. Detta gäller, utan att dessa SACO-P-förbund är part i avtalet, från det datum som Almega Tjänsteförbunden Svenska Teknik&Designföretagen, fått bekräftelse från Sveriges Ingenjörer om att förbundet godtagit denna reglering. Detta gäller för de förbund som undertecknat bekräftelsen, dock tidigast den 1 april 2014.

§ 9 Följande text kvarstår från tidigare protokoll:

§ 10 Följande text kvarstår från tidigare protokoll:

§ 11 Följande text kvarstår från tidigare protokoll: Arbetsgruppen om partsgemensam lönestatistik fortsätter det påbörjade arbetet.

§ 12 Följande text kvarstår från tidigare protokoll:

Tidigare träffad överenskommelse den 28 och 29 oktober 1998, Avtal om ersättning vid tjänsteresor, prolongeras. Reseavtalet gäller på företagen om Sveriges Ingenjörers lokalavdelning påkallar det och om inte lokal överenskommelse om annat träffas. Eventuella kostnader för införandet avräknas mot löneutrymmet.

§ 13 Följande text kvarstår från tidigare protokoll:

Har kortare arbetstid överenskommits lokalt enligt de centrala avtalen 1998-2001 respektive 2001-2004 och 2006, ska förkortning enligt dessa överenskommelser fortsätta att tillämpas.

§ 14 Följande text kvarstår från tidigare protokoll:

§ 15 Sveriges Ingenjörer förbehåller sig rätten att i nästa avtalsrörelse återgå till siffersatt löneavtal. Svenska

Teknik&Designföretagen förbehåller sig, å sin sida, rätten att i nästa avtalsrörelse frångå överenskommelsen om partsgemensam lönestatistik, riktlinjer för lokalt fackligt arbete, återgå till skrivningar i tidigare löneavtal med bäring på siffersatta avtal samt avbryta partsgemensamma aktiviteter förenade med lokal lönebildning.

§ 16 Vid förändrad lagstiftning är parterna överens om att uppta förhandlingar och göra nödvändiga förändringar i allmänna villkorsavtalet.

§ 17 Förhandlingarna förklarades avslutade.

Vid protokollet:

Xxxxxx Xxxxxx

Justeras:

Xxxxxxxx xx Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx

Bilaga 1 ‌

Löneavtal

Avtal om lönebildning mellan Almega Tjänsteförbunden, Svenska Teknik&Designföretagen, och Sveriges Ingenjörer respektive Sveriges Arkitekter.

1 Avtalets omfattning

Avtalet gäller för medlemmar i Sveriges Ingenjörer och Sveriges Arkitekter som är anställda i företag anslutna till Almega Tjänsteförbundens avtalsområde Svenska Teknik&Designföretagen.

2 Övergripande mål för lönebildningen

Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bakgrund av företagets ekonomiska och mark- nadsmässiga förutsättningar samt medarbetarens prestation och bidrag till verksamheten. Detta ställer krav på defini- erade och kommunicerade mål för verksamheten och medar- betarna som grund för en konstruktiv dialog om lönebild- ningen och löneutvecklingen vid företaget.

Avtalets inriktning är att skapa en process där medarbetarens uppnådda resultat, kompetens och skicklighet knyts samman med den individuella löneutvecklingen. Medarbetarnas ut- bildning och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.

Företagets lönesättande chefer har ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker.

Avtalet är ett löneökningsavtal och tillåter inte ensidiga kollektiva lönesänkningar.

Parterna har konstaterat att företagen i branschen varierar i storlek och verksamhetsområden. Det finns också en stor

geografisk spridning. I vissa av dessa verksamheter saknas facklig representation. I verksamheter som saknar lokal facklig part sker lönebildningen för medarbetarna i första hand genom dialog med den lönesättande chefen. Det är inte parternas avsikt att lönesättningen för enskild medarbetare i dessa verksamheter ska skilja sig från verksamheter med facklig representation.‌

3 Löneprocessen

3.1 Parternas inledande arbete

Med sin kännedom om företagets förhållanden ska de lokala parterna genom ömsesidigt hänsynstagande i samförstånd medverka i löneprocessen. Härigenom uppnås en lönebild- ning och lönesättning som kan godtas av både arbetsgivaren och medarbetarna.

Lönerevisionstidpunkt är den 1 april 2013, 1 april 2014 samt 1 april 2015 om inte annat överenskommes.

Löneprocessen ska bedrivas skyndsamt.

De lokala parterna träffas i god tid före lönerevisionstid- punkten för att komma överens om tillämpningen av avtalet vid företaget. Därvid gör parterna följande:

- en gemensam genomgång av avtalets innehåll och inten- tioner

- en redovisning av företagets övergripande ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar. Ekonomiskt underlag vilket företaget grundar sin uppfattning på ska presenteras för de lokala parterna.

- en genomgång av medlemsgruppens lönestruktur och aktuellt löneläge i företaget för att uppmärksamma behov av särskilda lönejusteringar och uppnå en lönedifferentiering och lönespännvidd som understödjer goda arbetsinsatser

- diskuterar formerna för löneprocessen och anpassar den efter företagets förutsättningar

- diskuterar lönekriterier

- klargör vilka som omfattas av lönerevisionen

- upprättar en tidplan med beaktande av bland annat de individuella lönesamtalen

- lämnar information till chefer och medarbetare om hur lönesättningen ska gå till

- Sveriges Arkitekters företrädare informerar företaget om vilka medlemmar som inte omfattas av den gemensamma förhandlingen enligt punkt 3.5.1

De lokala parterna kan vid behov ta kontakt med sina re- spektive organisationer i syfte att klarlägga avtalets principer och intentioner.

3.2 Principer för den individuella lönesättningen

Lönesättningen ska vara individuell och differentierad samt vara kopplad till företagets mål och verksamhetsidé. Löne- sättningsprinciperna får inte vara diskriminerande. Lönesätt- ningen i företaget ska vara saklig och systematisk. Företaget ansvarar för att lönesättningsprinciperna och lönekriterierna är tydliga och kända av alla medarbetare. Samma värdering och tillämpning beträffande lönesättning ska gälla för samt- liga medarbetare i företaget.

3.2.1 Lönekriterier

Den individuella lönen och löneutvecklingen ska främst grundas på:

− uppnådda resultat jämförda med uppsatta mål

− verksamhetens krav och arbetsuppgifternas art, innehåll, svårighetsgrad och ansvar

− individuell kompetens av betydelse för verksamheten

Anmärkning: Som lönekriterier ska även kunna beaktas samarbetsförmåga, omdöme, initiativ och engagemang, ekonomiskt ansvar, idérikedom och innovationskraft, led- ningsförmåga samt sådan utveckling av egen och andras kompetens som är av vikt för verksamheten. Uppsatta mål kan även avse utveckling av personliga färdigheter.

3.3 Utvecklings- och målsamtal

Vid det årliga utvecklings- och målsamtalet sätts det upp individuella mål för medarbetaren. Chef och medarbetare diskuterar individuell kompetensutveckling utifrån företagets kompetensbehov. Samtalet bör även behandla medarbetarens arbetsuppgifter avseende krav, svårighet och ansvar. Resul- tatet av utvecklings- och målsamtalet dokumenteras om så begärs av medarbetaren.

3.4 Det individuella lönesamtalet

Det individuella lönesamtalet är ett viktigt led i företagets lönebildningsprocess. Samtal om lönen ska ske årligen på arbetsgivarens initiativ direkt mellan lönesättande chef och medarbetaren. Lönesamtalet förutsätts omfatta:

– en beskrivning av företagets lönesättningsprinciper och lönekriterier samt faktorer av betydelse för den individuella lönesättningen

– en uppföljning av satta mål för medarbetaren samt löne- sättande chefens bedömning i övrigt av uppnådda resultat

– individuell löneutveckling

Lönesamtalet är en dialog där både chef och medarbetare förväntas ge sina synpunkter på lönenivå. Resultatet av löne- samtalet dokumenteras om så begärs av medarbetaren.

För Sveriges Arkitekter gäller att de medarbetare som valt att inte omfattas av den gemensamma förhandlingen enligt punkt 3.5.1 ska träffa överenskommelse om lön.

3.5 Parternas avslutande arbete

3.5.1. Förhandling/överenskommelse

När lönesamtalen genomförts överlämnar företaget till lokal facklig part förslag till nya individuella löner för de med- arbetare som denne företräder. De lokala parterna förhandlar och träffar överenskommelse om de individuella lönerna.

Förhandlingarna ska genomföras skyndsamt utan onödigt dröjsmål.

Anmärkning: Avtalet förespråkar anpassning till lokala för- hållanden. Därför kan de lokala parterna i 3.1 komma över- ens om annan ordning avseende innehållet i 3.5.1.

3.5.2 Information om ny lön

Lönesättande chef meddelar och motiverar den nya lönen.

Om en medarbetare erhåller ingen eller ringa lönehöjning ska motivet för detta redovisas. Är motivet låg måluppfyl- lelse upprättas en utvecklingsplan med berörd medarbetare. I denna behandlas hur en positiv löneutveckling kan erhållas vid kommande lönerevisioner. Den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifterna liksom kompetenshöjande insatser eller andra åtgärder, ska behandlas. Åtgärderna dokumenteras samt följs upp vid tidpunkt som överenskommes.

För dessa medlemmar ska på begäran av företaget eller den lokala fackliga parten särskilda överläggningar föras.

Anteckning: För att kunna kontrollera utfall har den lokala fackliga parten rätt att ta del av löneunderlag och förhand- lingsresultat för sina medlemmar.

3.6 Utvärdering ‌

De lokala parterna gör en genomgång av genomförd löne- revision och utvärderar:

- löneprocessen

- lönesamtal

- förhandlingsklimat

Syftet är att förbättra de lokala förutsättningarna för löne- bildningen i företaget.

4 Förhandlingsordning

Det ligger i avtalets anda att de lokala parterna vinnlägger sig att komma överens.

Om lokal överenskommelse inte kan träffas ska förhand- lingen ajourneras och central konsultation genomföras i syfte att klargöra avtalets intentioner. Efter central konsultation försöker de lokala parterna ånyo träffa överenskommelse.

Om enighet inte kan uppnås kan central förhandling begäras av endera parten. Central förhandling ska påkallas senast fjorton kalenderdagar efter den lokala förhandlingens avslu- tande.

4.1 Förhandlingsordning vid företag där det saknas lokal facklig part

Denna förhandlingsordning ska tillämpas vid företag där det saknas lokal facklig part från Sveriges Ingenjörer och/eller Sveriges Arkitekter med fullmakt att förhandla om löner.

Om inte annat överenskommits ska arbetsgivaren senast en månad före lönerevisionsdatum ge medarbetaren ett förslag till ny lön baserat på de mål- och lönesamtal som förts. På begäran ska medlemmen få en skriftlig redovisning av skälen till den föreslagna löneökningen.

De centrala parterna kan lämna råd och ge anvisning om lönerevisionen, konsultation. Om de centrala parterna enas om råd för hur lönerevisionen ska genomföras på företaget ska arbetsgivaren följa dessa vid fastställande av lön.

Anmärkning: I stora företag och i koncerner, där represen- tation av lokal facklig part saknas på en eller flera orter, kan tidsperioden ”senast en månad före” ändras efter överens- kommelse med Sveriges Arkitekter och/eller Sveriges Ingen- jörer.

5 Giltighetstid

Detta avtal gäller fr o m den 1 april 2013 t o m den 31 mars 2016.

Almega Tjänsteförbunden, Svenska Teknik&Designföretagen

Sveriges Ingenjörer Sveriges Arkitekter

Tillämpningsanvisningar till Avtal om löne- bildning ‌‌‌

1 Löneavtalets omfattning

1.1

Detta löneavtal omfattar medarbetare som börjat sin anställ- ning vid företaget senast dagen före företagets lönere- visionsdatum.

1.2 Undantag av vissa kategorier

Detta lönebildningsavtal omfattar inte medarbetare som vid företagets lönerevisionsdatum:

• inte fyllt 18 år

• är anställd på prov

• har tidsbegränsad anställning som varar kortare tid än sex månader

• kvarstår i tjänst efter fyllda 67 år eller

• har anställts efter fyllda 65 år.

Om medarbetare som enligt första stycket inte omfattas av lönebildningsavtalet, under avtalsperioden erhåller tillsvida- reanställning vid företaget ska bestämmelserna i detta avtal vara vägledande vid fastställandet av medarbetarens lön.

Medarbetare som räknat från lönerevisionstidpunkten är tjänstledig för minst tre månader framåt i tiden av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet är undantagen från detta lönebildningsavtal. När medarbetaren återgår i tjänst ska lönen bestämmas efter samma normer som gällt för övriga medarbetare vid företaget enligt detta avtal.

1.3 Anställning den 1 oktober eller senare

Om företaget och en medarbetare har träffat avtal om anställning den 1 oktober eller senare, och de vidare uttryck- ligen har överenskommit om att den avtalade lönen ska gälla oberoende av påföljande års lönerevision, ska medarbetaren inte omfattas av detta löneavtal.‌

De medlemmar som anställs under tiden mellan det att arbetsgivaren lämnar sitt löneförslag och lönerevisionen ska i samband med anställningen erhålla besked om de ska om- fattas eller undantas från lönerevisionen. Samma besked ska ges till den lokala fackliga organisationen.

2 Tillämpningsregler

2.1 Begreppet företag

I det fall ett företag har sin verksamhet förlagd till olika orter eller om det på samma ort har flera enheter gäller, om så har varit klar praxis vid företaget vid tillämpningen av tidigare löneavtal eller om lokal överenskommelse härom träffas, att med "företag" avses företaget som helhet.

2.2 Retroaktiv omräkning

Utbetalade ersättningar och gjorda avdrag ska omräknas retroaktivt.

Beträffande provision, se nedan pkt 2.3.

2.3 Provision

För provisions- och tantiemavlönade medarbetare bör efter- strävas – med beaktande av att det ligger i nämnda löne- formers natur att årsförtjänsten för den enskilde medarbe- taren kan variera – att förtjänstutvecklingen på sikt följer den för övriga medarbetare.

Avtal om kompetensutveckling ‌‌

Företagets utveckling och medarbetarens kompetensutveckling

Förutsättningar

Teknisk utveckling och ändrade förutsättningar i det egna företaget och hos uppdragsgivarna kräver ökad kompetens. Genom kompe- tensutveckling för aktuella och framtida arbetsuppgifter blir tjänstemännen bättre skickade att bidra till verksamhetsmålen.

Utbildning och kompetensutveckling av medarbetarna är således av stor betydelse för företagens produktivitet och förnyelse. Motiv för varje utvecklingsinsats ska vara att skapa en högre kunskapsnivå och därigenom stärka företagets konkurrenskraft. Detta sker genom att förbättra den enskilde medarbetarens kunskaper och färdigheter i dennes arbetsuppgifter.

Utbildning sker mot bakgrund av företagets behov av utbildad per- sonal för aktuell och framtida verksamhet. Utbildningsinsatserna baseras på den enskilde medarbetarens intresse, förmåga och möjlighet att tillföras kunskaper och utvecklas inom ramen för nu- varande och tillkommande arbetsuppgifter.

Behov

Kunskap är färskvara, vilket gör att alla anställda har behov av åter- kommande kompetensutveckling. Alla anställda, oavsett utbild- ningsbakgrund, bör ges möjlighet till personlig utveckling så att de kan åta sig mer kvalificerade och ansvarskrävande uppgifter.

Det bör också beaktas att enskilda anställda har idéer utifrån sina perspektiv om sina egna och företagets utvecklingsbehov. Det kan vara fråga om att utveckla kunskaper och förmåga som på sikt kan gynna både den enskilde och företaget.

Utveckling i arbetet sker genom kombinationer av insatser som berör arbetsinnehåll, arbetssätt, arbetsorganisation, teknikstöd och kompetens.

Ansvar ‌

Det är företagens ansvar att genomföra utvecklingsinsatser av per- sonal, organisation och teknik och att erforderliga resurser avsätts. Samtidigt åvilar det den enskilde anställde att ta initiativ och känna engagemang och ansvar för sin kompetensutveckling.

Anteckning: parterna är överens om att för tjänstemannen nöd- vändig företagsspecifik utbildning normalt ska ske på betald arbetstid.

Dialog

En viktig grund för utvecklingen av de anställdas och företagets samlade kompetens är dialog mellan chef och medarbetare. Det är i dialogen som företagets utvecklingsprogram och dess genom- förande kan göras känt. Dialogen kan också utgöra riktningsvisare för den enskilde anställdes engagemang, reflexioner och planer.

Dialogen kan skapas genom t ex löpande planerings- och utveck- lingssamtal.

Erfarenheten visar att väl fungerande dialoger förutsätter insatser i företagen i form av utbildning av både chefer och medarbetare i kommunikation, målformulering, uppföljning av resultat etc.

Dialogen ska föras i positiv anda och syfta till en god utveckling för de anställda och företaget.

Det årliga utvecklingssamtalet är en självklar utgångspunkt för diskussion och planering av den enskilde medarbetarens kompe- tensutveckling.

För att uppnå önskvärda resultat är det viktigt att överenskomna åt- gärder, exempelvis utbildningsinsatser dokumenteras och följs upp. En viktig grund för de anställdas och företagens samlade kompe- tensutveckling kan vara en individuell utvecklingsplanering.

Om en anställd särskilt begär det ska en sådan planering ske.

Samverkan

Det är parternas uppfattning att genomförande av dialog och kom- petensutveckling samt stöd till enskilda anställdas initiativ till egen utveckling bör anpassas till såväl företagets som medarbetarens situation och utgå från företagets affärsidé och långsiktiga visioner.

Formerna för dialog med de anställda, individuella utvecklings- planer, planering, genomförande och uppföljning av olika utveck- lingsinsatser, särskilt i förhållande till uppdragens utveckling och förändring, ska diskuteras mellan de lokala parterna.

6603 1304

Beställning av avtal: Best nr: 6603 1304

Almegas webbshop:

xxx.xxxxxx.xx/xxxxxxxx

Frågor om innehåll:

xxx.xxxxxx.xx, Tel: 00-000 00 00

Document Metadata

Table of Contents

LÖNEAVTAL

Document Metadata