Kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor
Kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor
överenskommelse av den 3 maj 2010 mellan
Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation Fackförbundet SKTF
Ledarna
AiF – Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sveriges Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonom- erna, Jusek och Sveriges Arkitekter)
Innehållsförteckning
Allmänna anställningsvillkor
§ 1. Avtalets omfattning .................................................
§ 2. Anställning ...........................................................
§ 3. Allmänna förhållningsregler ......................................
§ 4. Försäkringar m m ...................................................
§ 5. Lön ....................................................................
§ 6. Arbetstid ..............................................................
§ 7. Xxxxxxx, xxxxxx och restid ..........................................
§ 8. Resebestämmelser ...................................................
§ 9. Semester...............................................................
§ 10. Sjukdom .............................................................
§ 11. Föräldralön och lön vid tillfällig vård av barn .................
§ 12. Permission, tjänstledighet m m ..................................
§ 13. Anställningens upphörande .......................................
§ 14. Giltighetstid .........................................................
Bil 1. Avtalsförsäkringar ................................................
Bil 2. Tjänstemans åligganden och rättigheter vid konflikt
mellan arbetsgivare och arbetare ..............................
Bil 3. Överenskommelse om korrigering av preliminär lön ........
Utdrag ur förhandlingsprotokoll 2010-05-03 .........................
Gällande kollektivavtal ...................................................
§ 1. Avtalets omfattning
Allmänt
Mom 1. För tjänstemän, som är anställda i företag enligt särskild förteckning, gäller avtalet med följande tillägg och undantag.
Företagsledande ställning
Mom 2. Avtalet omfattar inte tjänsteman i företagsledande ställning, vars allmänna anställningsvillkor regleras i särskild överenskommelse mellan tjänstemannen och arbetsgivaren.
Protokollsanteckning
Med tjänsteman i företagsledande ställning avses tjänsteman som inte omfattas av lagen om anställningsskydd.
Tjänstgöring utomlands
Mom 3. För tjänsteman som på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands, regleras anställningsvillkoren under ut- landsvistelsen antingen genom överenskommelse mellan ar- betsgivaren och tjänstemannen eller genom särskilt utlandsre- sereglemente eller liknande vid företaget.
Bisyssla
Mom 4. För tjänsteman vars anställning utgör bisyssla gäller inte avtalet utom § 10 mom 3:1 a–b.
Pensionärer
Mom 5. Tjänsteman som kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han uppnått 67 års ålder eller har anställts efter att han börjat uppbära hel tjänstepension, kan överenskomma med arbetsgivaren om annan reglering av villkor än vad avtalet anger.
Vissa undantag i avtalet
Mom 6. I § 13 finns vissa undantag för prov- och visstidsan- ställda. I § 10 och § 13 finns vissa undantag för pensionärer.
§ 2. Anställning
Lagen om anställningsskydd (Las) gäller med följande tillägg och förtydliganden.
Anställning tills vidare
Mom 1. Anställning gäller tills vidare, om inte annat har överenskommits enligt nedan.
Tidsbegränsad
Mom 2:1. Tidsbegränsad anställning får ske i de fall, och i den omfattning, detta är tillåtet enligt Las.
– underrättelse
Mom 2:2. Arbetsgivare ska enligt 28 § Las underrätta lokal tjänstemanna- organisation om tidsbegränsade anställningar avsedda att pågå längre än en månad. Arbetsgivare och lokal tjänstemannaorganisation får träffa kollek- tivavtal om avvikelse från sådan skyldighet.
Provanställning
Mom 3:1. Provanställning får ske när, och i den omfattning, detta är tillåtet enligt Las.
Mom 3:2. Om lokal part finns, ska förhandling enligt Samver- kansavtalet/MBL ske innan beslut fattas om provanställning.
Friskintyg
Mom 4. Om arbetsgivaren begär det, är tjänsteman i samband med anställningstillfället eller annars skyldig att lämna läkar- intyg om tjänstbarhet. Kostnaden för sådant intyg ersätts av arbetsgivaren.
Skriftlig bekräftelse
Mom 5. Anställning ska enligt 6 § c–f Las bekräftas skriftligt av arbetsgivaren.
§ 3. Allmänna förhållningsregler
Allmänt
Mom 1. Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänsteman grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende.
Tjänsteman ska iaktta diskretion rörande företagets angelä- genheter såsom prissättningar, konstruktioner, experiment och undersökningar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter och dylikt.
Konkurrens och bisyssla
Mom 2. En tjänsteman får inte utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag, som konkurrerar med arbetsgivaren.
Tjänstemannen får inte heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på hans arbete i tjäns- ten. En tjänsteman som avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, bör därför först samråda med ar- betsgivaren.
Förtroendeuppdrag
Mom 3. En tjänsteman har rätt att inneha statligt, kommunalt och fackligt förtroendeuppdrag.
§ 4. Försäkringar m m
Mom 1. Arbetsgivaren är skyldig att teckna och vidmakthålla försäkringar enligt separata överenskommelser mellan de cen- trala parterna.
Anmärkning
Se bilaga 1.
Trygghetsrådet Fastigo
Mom 2. Arbetsgivaren ska erlägga avgift till Trygghetsrådet Fastigo enligt reglerna i Trygghetsavtal mellan de centrala parterna.
Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd
Mom 3. Arbetsgivaren är enligt avtal mellan de centrala par- terna skyldig att erlägga avgift till Fastighetsbranschens Ut- bildningsnämnd.
§ 5. Lön
Månadslön
Mom 1:1. Tjänsteman ersätts med månadslön.
Mom 1:2. Lön fastställs enligt bestämmelserna i de avtalsslu- tande parternas överenskommelser om löner för tjänstemän.
Deltidsanställd
Mom 2. Månadslönen till deltidsanställd utges med så stor del av den till motsvarande heltidsanställd utgående lönen, som svarar mot arbetstidens längd i förhållande till för motsvaran- de heltidsanställd gällande normalarbetstid.
Lön för del av löneperiod
Mom 3. Tjänsteman som börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad ersätts med en dagslön för varje kalenderdag som anställningen omfattar.
Dagslön = månadslönen x 12
365
För definition av månadslön, se § 12 moment 3.
Timlön
Mom 4. Arbetstagare anställd på viss tid och vars anställning inte överstiger en månad ersätts med timlön. Timlön är en 1/167-del av aktuell månadslön vid heltidsanställning.
§ 6. Arbetstid
Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande tillägg.
Heltidsanställning
Mom 1. Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska – om inte annat anges nedan – inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag–lördag (s k lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar som annars skulle fullgjorts sådan dag.
Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag ska för heltidsan- ställd utgöra i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig begränsningsperiod.
Deltidsanställning
Mom 2. Sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd tjänste- man bör uppgå till minst 17 timmar per vecka.
Helgdagar
Mom 3:1. Med helgdag enligt mom 1 ovan likställs påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton.
– nationaldagen
Mom 3:2. År då nationaldagen infaller på en lördag eller sön- dag har heltidsanställd tjänsteman rätt till 8 timmars ledighet. För deltidsarbetande proportioneras ledigheten i förhållande till arbetstidens längd.
De lokala parterna ska träffa överenskommelse om hur le- digheten ska förläggas. Saknas lokal facklig organisation vid företaget träffas överenskommelse mellan arbetsgivaren och berörda tjänstemän.
Förläggning
Mom 4:1. Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller dylikt, som överenskommes med företrädare för den fackliga organisationen.
Jour- och beredskap
Mom 4. Innan arbetsgivare inför jour eller beredskap ska lo- kalt avtal träffas med de fackliga organisationerna.
Anmärkning
Vid bristande enighet om arbetstidsschema kan frågan tas upp till lo- kal förhandling. Begäran om detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom tio dagar. Om så ej sker eller den lokala förhandlingen inte le- der till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av bestämmelserna i denna paragraf.
Sammanlagd arbetstid (inklusive mer- och övertid)
Mom 5. Den sammanlagda arbetstiden under varje period av sju dagar får högst uppgå till 48 timmar under en beräk-
ningsperiod av sex månader om inte de lokala parterna träffar överenskommelse om annat. Vid beräkningen av den sam- manlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro, under tid då tjänstemannen annars skulle ha arbetat, likställas med full- gjord arbetstid.
I den sammanlagda arbetstiden om 48 timmar ingår ordinarie arbetstid, jour, mertid, och övertid. Beredskapstid ingår ej.
Anmärkning
Beräkningsperioden börjar den 1 januari respektive den 1 juli om inte de lokala parterna träffat annan överenskommelse.
Dygnsvila
Mom 6. Varje tjänsteman ska som regel ges minst elva tim- mars sammanhängande viloperiod per 24-timmarsperiod.
I den mån den sammanhängande dygnsvilan, exempelvis på grund av övertidsarbete eller annan omständighet som inte kunnat förutses av arbetsgivaren, blir kortare än elva tim- mar gäller följande. Tjänstemannen har rätt till sammanlagt 13 timmars viloperiod under 24-timmarperioden. Detta gäller exempelvis vid övertidsarbete eller annan omständighet som arbetsgivaren inte kunnat förutse. Tjänstemannen ska i sådana fall få kompenserande viloperiod motsvarande mellanskillna-
den mellan 13 timmar och faktisk erhållen viloperiod under 24-timmarsperioden.
Om den kompenserande viloperioden av objektiva skäl inte kan förläggas till närmast påföljande ordinarie arbetspass, ska motsvarande ledighet tas ut inom 7 dagar, eller om så inte kan ske senast inom 14 dagar.
Den kompenserande viloperioden läggs ut på ordinarie arbets- tid utan att löneavdrag görs.
Tjänsteman är skyldig att på det sätt arbetsgivaren anvisar, rapportera eventuella avbrott i dygnsvilan.
Anmärkning
24-timmarperioden räknas från ordinarie arbetstids slut enligt ar- betstidsschema om inte de lokala parterna träffat annan överenskom- melse.
Veckovila
Mom 7. Tjänsteman ska ha minst 36 timmars sammanhäng- ande ledighet under varje period om sju dagar. Avvikelse får göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhål- lande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren.
Efter lokal överenskommelse kan bestämmas att vilan ska beräknas som ett genomsnitt under en fjortondagarsperiod. Även annan avvikelse från första stycket får göras efter lokal överenskommelse under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompenserande viloperiod eller bereds lämpligt skydd.
Anmärkningar
1. Parterna noterar att möjligheten till avvikelse i första stycket ska tillämpas restriktivt och att med uttrycket särskilt förhållande, närmast avses situationer av nödfallskaraktär i enlighet med ar- betstidslagen.
2. Med lämpligt skydd i tredje stycket avses annan form av ledighet och inte ersättning i pengar.
Mom 8. Oavsett vad som sägs i arbetstidslagen (ATL)
– får rast under nattjänstgöring utbytas mot måltidsuppehåll
– anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mer- tid
– anses förskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller övertid
– kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid göras per kalendermånad.
Mom 9. Xxxxxxxxxxxx och tjänstemannaorganisation får träffa kollektivavtal om avvikelser från
– 5 § andra stycket ATL om längre begränsningsperiod än fyra veckor
– 7 § andra stycket (10 § första stycket) ATL om att likställa kompensationsledighet med arbetad tid
– 8 § ATL om annat uttag av övertid och annan begräns- ningsperiod för övertid
– 10 § andra stycket ATL om annat uttag av mertid
– 15 § tredje stycket ATL om förläggning av raster samt
– 16 § ATL om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än som anges i mom 8.
Anmärkning
Ovanstående reglering avser inte att utesluta tillämpning av 3 § andra stycket arbetstidslagen.
Sommartid
Mom 10. Med undantag från ovanstående regler kan – för att möjliggöra sommartid – olika lång ordinarie arbetstid faststäl- las under olika delar av året under förutsättning att i mom 1 angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår bibehålls.
Flexibel arbetstid
Mom 11. Överenskommelse om flexibel arbetstid kan träffas lokalt.
§ 7. Övertid, mertid och restid
Övertid
Mom 1:1. Som övertidsarbete räknas arbete utöver det ordina- rie arbetstidsmåttet per dag för heltidsanställd tjänsteman.
Mom 1:2. Om arbetstiden är förkortad under en del av året utan motsvarande förlängning under annan tid beräknas över- tid på den längre dagliga arbetstiden.
Mom 1:3. Vid övertidsberäkningen räknas påbörjad halv- timme som fullgjord halvtimme. Arbete i direkt anslutning till ordinarie arbetstid under minst en halv timme i följd, räknas inte som övertid förrän arbetstiden per helgfri vecka översti- ger 40 timmar.
Förutsättning för övertidskompensation
Mom 2. Kompensation för övertidsarbete utges om övertids- arbetet på förhand beordrats eller, då så inte kunnat ske, i efterhand godkänts av arbetsgivaren.
Inskränkning i rätten till övertidskompensation
Mom 3:1. Arbetsgivaren och tjänstemannen kan träffa över- enskommelse om att ersätta rätten till övertidskompensation med fler semesterdagar än som anges i § 9 och/eller högre lön.
Sådan överenskommelse kan gälla tjänsteman i chefsställning och tjänsteman vars arbetstid är svår att kontrollera eller som har frihet att välja förläggning av sin arbetstid, eller annan tjänsteman om särskilda skäl föreligger.
Överenskommelse ska vara skriftlig. Den ska gälla för ett år i taget och kan sägas upp senast två månader före nytt semes-
terår. Överenskommelsen bör ses över i samband med lönere- visionen.
När överenskommelse träffats ska arbetsgivaren underrätta kontaktombud eller lokal facklig organisation vid företaget, om sådan finns.
Anmärkningar
1. Överenskommelse på grund av särskilda skäl enligt ovan kan inte träffas under de första sex månaderna av en nyanställning.
2. Innan överenskommelse träffas på grund av särskilda skäl, ska arbetsgivaren underrätta kontaktombud eller lokal fackliga orga- nisation på företaget, om sådan finns.
3. Parterna hänvisar till 11 § arbetstidslagen rörande anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Det är ett ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannaorganisationerna att kunna få en uppfattning om den totala arbetstidsvolymen för tjänstemännen. Om den lokala tjänstemannaparten så begär ska arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen för tjänstemännen.
Mom 3:2. Om tjänstemannen så begär ska överenskommelse om annan övertidskompensation träffas mellan arbetsgivaren och den fackliga organisation, som tjänstemannen tillhör.
Enkel / kvalificerad övertid
Mom 4:1. Med enkel övertid avses sådant övertidsarbete som utförs under två timmar före eller två timmar efter ordinarie arbetstid enligt mom 1:1.
Mom 4:2. Kvalificerad övertid avser övertidsarbete på andra tider än som anges ovan.
Det gäller även övertidsarbete både före och efter denna tid, som sammanlagt överstiger två timmar.
När övertidsarbete påbörjats före kl 05.00 ska – oberoende av vad som ovan sägs – arbete utfört under de två timmarna närmast före ordinarie arbetstids början betraktas som kvalifi- cerad övertid.
Mertid för deltidsarbetande
Mom 5:1. Mertid benämns tiden mellan det ordinarie arbets- tidsmåttet för en deltidsarbetande tjänsteman och det som gäl- ler för heltidsanställda.
Mom 5:2. Övertid för deltidsarbetande är tid utanför ordinarie arbetstid för motsvarande heltidsanställd arbetstagare. Obero- ende av om den fastställda tjänstgöringstiden fullgjorts eller inte är det kvalificerad övertid vid arbete på lör-, sön- och helgdag, som inte är ordinarie arbetstid och under beordrad jour eller beredskap.
Kvalificerad övertid | Övrig tid | |
Enkel övertid | Två timmar före ordinarie arbetstid vid heltidsanställning | |
Heltid | Deltid | Ordinarie arbetstid vid heltidsanställning |
Mertid | ||
Enkel övertid | Två timmar efter ordinarie arbetstid vid heltidsanställning | |
Kvalificerad övertid | Övrig tid | |
Kompensation för övertid och mertid
Mom 6:1. Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) och/eller helt eller delvis i form av ledig tid (kompensationsledighet). Kompensation i form av ledighet förutsätter att tjänstemannen så önskar och att arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att det inte medför olä- genhet för verksamheten i företaget.
Vid samrådet mellan arbetsgivaren och tjänstemannen bör även, så långt det är möjligt beaktas tjänstemannens önskemål om när kompensationsledigheten ska läggas ut.
Mom 6:2. Övertids- och mertidsarbete kompenseras enligt föl- jande.
Kompensation per övertidstimme | Tid | Pengar | Tid och pengar | |
Mertid | Upp till ordinarie tid enligt mom 1:1 | månadslön * 140 | ||
Enkel | Upp till två tim- mar före eller två timmar efter eller två timmar sam- manlagt före och efter ordinarie arbetstid | 1,5 tim | månadslön * 90 | 1 tim + månadslön * 270 |
Kvalifi- cerad | Övrig tid | 2 tim | månadslön * 70 | 1 tim + månadslön * 140 |
* För deltidsarbetande uppräknas månadslönen till lön motsvarande full ordinarie arbetstid enligt mom 1:1. | ||||
Se även mom 4 och 5. | ||||
Anmärkningar
1. Om övertidskompensation skulle ha utgått i form av ledighet, men istället ersätts med pengar, ska varje kompensationstimme ersät- tas med månadslönen/140.
2. Mertids- och övertidskompensationen inkluderar semesterlön.
Restid
Mom 7:1. Restid med rätt till ersättning är den tid under en beordrad tjänsteresa, som går åt för själva resan.
Restid under tjänstemannens ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid.
Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar medtas. Restid både före och efter den ordinarie arbetstiden en viss dag sammanräknas.
Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna ska tiden kl 22.00–08.00 inte medräk- nas.
Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänsteresan själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller ej.
Resan anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestäm- melser, som gäller för traktamentsberäkning eller motsvaran- de vid respektive företag.
Mom 7:2. Tjänsteman har rätt till restidsersättning enligt mom 7:3. Det gäller även tjänsteman som enligt mom 3 inte har rätt till kompensation för övertidsarbete om inte arbetsgivaren och tjänstemannen enas om annat.
Följande undantag finns från rätten till restidsersättning.
a) Arbetsgivaren och en tjänsteman kan överenskomma om att kompensation för restid ska utges i annan form, till exempel att förekomsten av restid ska beaktas vid faststäl- lande av lönen.
b) Tjänsteman som har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning har rätt till restidser- sättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen över- enskommit om sådan.
Anmärkning
Parterna är överens om att det är av stor vikt att systematiskt gran- ska omfattningen och förläggningen av restiden och dess effekter på de anställda i företaget. Detta omfattar även de som undantagits rätt till restidsersättning enligt § 7:2 a och b.
Det är av vikt att se till att restiden inte oskäligt belastar enskilda tjänstemän.
– kompensation
Mom 7:3. Restidsersättning utges per timme med
Restidens förläggning | Ersättning/timme |
Kl. 18.00 dag före arbetsfri dag – kl. 06.00 dag efter arbetsfri dag | månadslön * 190 |
Övrig tid | månadslön * 240 |
* För deltidsarbetande uppräknas månadslönen till lön motsvarande full ordinarie arbetstid för heltidsanställd. | |
Månadslön = fast kontant lön inklusive fasta lönetillägg per månad.
Anmärkning
Restidsersättningen inkluderar semesterlön.
§ 8. Resebestämmelser
Rese- och traktamentsbestämmelser
Mom 1:1. Vid tjänsteresa som görs för företagets räkning på annan plats än tjänstemannens tjänsteställe gäller företagets bestämmelser för resa och traktamente samt milersättning.
Anmärkning
Finns inte sådana, kan bestämmelserna i de centrala parternas re- kommendationsavtal för resor användas.
Mom 1:2. Arbetsgivare och tjänsteman kan träffa individuell överenskommelse om andra förmåner än de som anges ovan. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig.
Bidrag för arbetsledares resa mellan bostad och byggnadsarbetsplats
Mom 2:1. Vid dagliga resor mellan arbetsledarens fasta bo- stad och byggarbetsplats utom arbetstiden utges reskostnads- ersättning för ett minsta avstånd från bostaden om 5 km enkel resväg. Rätt till ersättning föreligger upp till högst 300 kr/ dygn.
Reskostnadsersättning utges med vid varje tidpunkt gällande högsta skattefria avdragsbelopp som framgår av Kommunal-
skattelagen (1928:370) med anvisningar samt Skatteverkets rekommendationer.
Reskostnadsersättning utges inte till arbetsledare som är sta- digvarande sysselsatt vid företagets kontor, verkstäder eller liknande central anläggning.
Mom 2:2. Arbetsgivare och arbetsledare kan träffa individuell överenskommelse om förmåner. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig.
Mom 2:3. Flyttar arbetsledare sin bostad under anställningsti- den får arbetsgivare och arbetsledare träffa överenskommelse om ny tillämpning av bestämmelsen i mom 2:1. Sådan över- enskommelse ska vara skriftlig.
Mom 2:4. För att ha rätt till kostnadsersättning ska arbetsle- daren redovisa kostnader och verifikationer på sådant sätt som arbetsgivaren anvisar. Ersättning ska utbetalas senast månaden efter att kravet framförts.
Egen bil i tjänsten
Mom 3. För tjänsteman, som på grund av överenskommelse eller annars är skyldig att använda egen bil i tjänsten, kan skriftlig överenskommelse om annan ersättning än resebidrag enligt mom 2 träffas för såväl färd mellan bostad och bygg- nadsarbetsplats som resor i tjänsten.
§ 9. Semester
Semesterrätt
Mom 1. Semesterförmåner utges enligt semesterlagen (SemL) med följande tillägg och förtydliganden.
Intjänandeår / semesterår
Mom 2. Intjänandeår och semesterår räknas på samma lö- pande kalenderår. I detta fall gäller inte 26a § andra–tredje meningarna SemL.
Arbetsgivaren och enskild tjänsteman eller den lokala tjänste- mannaparten kan överenskomma om förskjutning av semes- terår och/eller intjänandeår. I sådant fall gäller 26a § SemL i sin helhet.
Semesterns längd
Mom 3:1. Tjänstemannen har rätt till följande antal semester- dagar under ett helt intjänande-/semesterår. Därtill kommer eventuellt ytterligare semester enligt enskilt avtal.
– till och med det kalenderår tjänstemannen fyller 39 år: 25
– från och med det kalenderår tjänstemannen fyller 40 år: 31
– från och med det kalenderår tjänstemannen fyller 50 år: 32
Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semester- dagar. För tjänsteman med flera semesterdagar än 25 fastställs antal dagar med semesterlön enligt principerna i 7 § SemL.
– extra semesterdagar
Mom 3:2. Om semesterledighet som avses i mom 5 på arbets- givarens begäran förläggs till tidpunkt före eller efter juni–au- gusti erhåller tjänsteman, som fått högst fjorton semesterdagar förlagda under juni–augusti, två betalda semesterdagar extra under semesteråret.
Tjänsteman som fått 15–19 semesterdagar förlagda under juni–augusti erhåller en betald semesterdag extra under se- mesteråret.
Anmärkningar
1. Ovanstående bestämmelse gäller under förutsättning att tjänste- mannen är berättigad till minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret.
2. Kompensation ska inte utges om dagantalet 14 respektive 19 ej uppnåtts för arbetstagare med arbetstid enligt § 6 mom 1 första stycket som erhållit semester med midsommarafton i direkt anslut- ning till semesterledigheten.
Vissa undantag
– korttidsanställd
Mom 4:1. Tjänsteman som anställts för tid av högst tre måna- der har inte rätt till semesterledighet eller semesterlön. Istället utges semesterersättning med 12 procent på utbetald lön och andra ersättningar för utfört arbete, som ej inkluderat semes- terlön.
– nyanställd
Mom 4:2. Om en nyanställd tjänstemans betalda semesterda- gar inte räcker för full semester kan tjänstemannen komma överens med arbetsgivaren om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag – så kallad förskottssemester. Sådan överens- kommelse ska vara skriftlig.
Upphör anställningen inom fem år, görs avdrag för varje semesterdag utan semesterlön med 4,6 procent av tjänsteman- nens aktuella månadslön. Avdraget beräknas på den lön som gällde vid ledigheten.
Avdrag ska dock inte göras om anställningen upphör på grund av sjukdom, arbetsbrist eller sådana förhållanden som avses
i 4 § tredje stycket första meningen lagen om anställnings- skydd.
Anmärkning
Har tjänstemannen fått flera betalda semesterdagar än som motsva- rar hans intjänade rätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats, gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i tredje stycket 29 § semesterlagenvid ledigheten.
Förläggning av semester
Mom 5:1. Semesterledighet ska om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag, om inte annat överenskommes.
Mom 5:2. Vid förläggning av semesterledighet ska eftersträ- vas att tjänstemannen får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni–augusti. Sådan semesterledighet får efter
förhandlingar enligt Samverkansavtalet eller MBL förläggas även till maj och september eller del av dessa månader.
Efter lokal överenskommelse eller om särskilda skäl förelig- ger, kan semesterledighet förläggas till annan tid än maj–sep- tember.
Mom 5:3. Vid upprättande av semesterlista ska följande gälla, om inte annat överenskommes lokalt.
1. Tjänsteman ska lämna önskemål om huvudsemesterns för- läggning senast vid tidpunkt som överenskommes lokalt.
2. Arbetsgivaren upprättar därefter förslag till semesterlista.
3. Detta förslag lämnas till berörda tjänstemän och översänds till den lokala tjänstemannaorganisationen senast vid tid- punkt som överenskommes lokalt.
4. Xxxxx tjänstemannaorganisation kan inom tio dagar påkalla förhandlingar om ändringar i förslaget. I annat fall anses förslaget godkänt.
5. Tjänsteman underrättas om fastställd semester.
Kan inte lokal överenskommelse uppnås om ovan angivna tid- punkter, ska arbetsgivaren, om inte särskilda skäl föreligger, underrätta tjänstemannen om semesterförläggningen senast två månader innan semesterledigheten.
Semesterlönegrundande frånvaro
Mom 6:1. Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det är fråga om
a) sådan ledighet som anges i 17–17b § SemL
b) offentligt förtroendemannauppdrag eller annan ledighet av vikt för företaget
c) ledighet för fullgörande av centralt fackligt förtroendeman- nauppdrag.
Mom 6:2. Sammanfaller semesterdag med dag som är semes- terlönegrundande enligt ovan, har tjänstemannen rätt att få denna flyttad till senare tillfälle, om han omgående begär det.
Semesterlön
Mom 7:1. Semesterlönen utgörs av den under semestertiden aktuella månadslönen och semesterdagstillägg enligt nedan.
Semesterdagstillägget för varje betald semesterdag utgör
0,8 procent av tjänstemannens aktuella månadslön vid semes- tertillfället.
Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant må- nadslön samt eventuella fasta lönetillägg per månad (till ex- empel fasta skift-, jour-, beredskaps-, övertids- och restids- tillägg, garanterad minimiprovision eller liknande).
– rörliga lönedelar
Mom 7:2. För rörliga lönedelar utges semesterdagstillägg per dag med 0,5 procent av summan av den rörliga lönedel som utbetalats under föregående intjänandeår.
Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang
– provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar, som har direkt samband med tjänstemannens personliga insats.
– premielön
– skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen.
Till ”summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under föregående intjänandeår”, ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro, läggas en ge- nomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genom- snittliga dagsinkomst beräknas genom att under föregående intjänandeår utbetald rörlig lönedel divideras med antalet an- ställningsdagar (definierat enligt 7 § SemL) exklusive semes- terledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlöne- grundande frånvaro under intjänandeåret. Beträffande skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande gäller att sådan ersättning ska medtas i ovanstående genomsnittsberäk-
ning om tjänstemannen under kalenderåret uppburit sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.
Anmärkningar
1. Semesterdagstillägget 0,5 procent förutsätter att tjänstemannen har tjänat in full betald semester. I annat fall uppjusteras semes- terdagstillägget genom att 0,5 procent multipliceras med det an- tal semesterdagar tjänstemannen är berättigad till enligt mom 3 och divideras med antalet betalda semesterdagar, som tjänste- mannen har tjänat in.
2. Övertids-, mertids- och restidsersättning inbegriper semesterlön.
Undantag
Om tjänstemannens lön till väsentlig del består av rörlig löne- del har han rätt att vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i juni få utbetalt á conto ett av arbetsgivaren uppskattat semes- terdagstillägg avseende den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren ska senast vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle där or- dinarie lönerutin kan tillämpas omedelbart efter semesterårets utgång betala ut det semesterdagstillägg som kan återstå efter beräkningen enligt mom 7:1.
Ändrad sysselsättningsgrad
Mom 8. Om tjänstemannen under intjänandeåret/semesteråret byter sysselsättningsgrad ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till hans andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret.
Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalender- månad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar av månaden.
Intermittent deltidsarbete
Mom 9:1. För deltidsarbetande tjänsteman vars arbetstids- schema innebär att han inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbetande) proportioneras det totala antalet
semesterdagar i förhållande till arbetstagarens andel av ordi- narie arbetstid för heltidsanställda.
Semesterdagarna uppdelas i brutto- och nettosemesterdagar:
• Bruttosemesterdagar är det totala antalet semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) som ska läggas ut under semesteråret.
• Nettosemesterdagar är de dagar som är den deltidsanställ- des ordinarie arbetsdagar på vilka semester ska förläggas.
Antalet nettosemesterdagar beräknas enligt följande formel. Varje dag där arbete utförs räknas som arbetsdag oavsett ar- betstidens längd.
arbetsdagar/vecka
5 x bruttosemesterdagar som ska utläggas
= nettosemesterdagar (eventuellt brutet tal avrundas uppåt till närmaste heltal)
Med ”arbetsdagar/vecka” avses det genomsnittliga antal da- gar, som enligt tjänstemannens arbetstidsschema är arbetsda- gar. Genomsnittet beräknas per helgfri vecka under fyra veck- or (eller annan period som omfattar hel förläggningscykel).
Ska både betalda semesterdagar (ordinarie semester och spa- rad semester) och obetalda semesterdagar utläggas under semesteråret proportioneras de var för sig.
Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag.
– förläggning
Mom 9:2. När semester utläggs för sådan tjänsteman kon- sumeras en hel semesterdag även för den dag tjänstemannen endast skulle ha arbetat del av dagen.
Exempel: | |
Tjänstemannens arbetstid är förlagd till i genomsnitt följande antal arbets- dagar/vecka | Xxxxx nettosemesterdagar (vid 25 dagars bruttosemes- ter) |
4,0 | 20 |
3,5 | 18 |
3,0 | 15 |
2,5 | 13 |
2,0 | 10 |
1,0 | 5 |
Om tjänstemannens arbetstidsschema ändras så att antalet ”ar- betsdagar/vecka” förändras ska antalet outtagna nettosemes- terdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.
– ersättning
Mom 9:3. Beräkning av semesterdagstillägg, semesterersätt- ning respektive löneavdrag (vid obetald semester) ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.
– omvandling från netto- till bruttosemesterdagar
Mom 9:4. I vissa fall kan kvarvarande eller sparade nettose- mesterdagar behöva omvandlas tillbaka till bruttosemesterda- gar, exempelvis vid ändrat intermittent uttag. För beräkningen av bruttosemesterdagar ska antalet kvarvarande eller sparade nettodagar multipliceras med en semesterkvot som beräknas enligt följande:
totalt antal bruttodagar
totalt antal nettodagar
= semesterkvot
Utbetalning av semesterdagstillägg
Mom 10. För all under intjänandeåret intjänad betald semester ska semesterdagstillägget om 0,8 procent utbetalas under juni månad semesteråret om inte de lokala parterna överenskom- mer om annat.
Semesterdagstillägget om 0,5 procent för rörlig lönedel utbe- talas vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle efter semes- terårets utgång.
Obetald semester
Mom 11. För varje semesterdag utan semesterlön görs avdrag från tjänstemannens aktuella månadslön med 4,6 procent av månadslönen.
Sparad semester
Mom 12:1. Tjänsteman som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får av överskjutande såda- na dagar spara en eller flera till ett senare semesterår. Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 40.
Tjänsteman, som vill ta i anspråk högst fem sparade semester- dagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i förväg.
Betald semesterdag, som inte kunnat utläggas under semes- teråret överförs – om inte annat överenskommes med tjänste- mannen – till nästa semesterår som sparad semesterdag. I den mån antalet sparade semesterdagar därigenom skulle överstiga 40 utges i stället kontant ersättning med semesterlön för sådan semesterdag.
Mom 12:2. Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 7:1 och mom 7:2 (exklusive anmärkning 1). Vid beräkning av semesterdagstillägget om 0,5 procent, gäller dock att all frånvaro under intjänandeåret exklusive ordinarie semester ska behandlas på samma sätt som semesterlönegrun- dande frånvaro. Semesterlön för sparad semester baseras på aktuell månadslön och sysselsättningsgrad.
Avbruten semester
Mom 13. Tjänsteman är skyldig att avbryta sin semester och träda i tjänst om det finns synnerliga skäl. Eventuella extra kostnader som avbrottet orsakat och som är skäliga ska ersät- tas av arbetsgivaren.
Semesterersättning
Mom 14. Semesterersättning utgörs av semesterlön och se- mesterdagstillägg som inte utgetts tidigare, beräknade som 4,6 respektive 0,8 procent av den aktuella månadslönen per semesterdag.
Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upp- hörde.
Beträffande ändrad sysselsättningsgrad – se mom 8.
Återbetalning av semesterlön
Mom 15. Har tjänsteman när anställningen upphör fått semes- terlön utan att den varit intjänad, har företaget rätt att göra motsvarande löneavdrag.
Se även mom 4:2 om förskottssemester.
Xxxxxxx tjänstemans dödsbo har inte återbetalningsskyldighet.
Intyg om uttagen semester
Mom 16. Intyg om uttagen semester vid anställningens upphö- rande, se § 13 mom 6:2.
§ 10. Sjukdom
Rätt till sjuklön, sjukanmälan
Mom 1:1. Sjuklönelagen (SjLL) gäller med följande tillägg och förtydliganden.
Mom 1:2. När tjänsteman är frånvarande på grund av sjuk- dom ska arbetsgivaren snarast möjligt underrättas om detta.
Tjänstemannen ska vidare så snart som möjligt meddela ar- betsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete.
Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för att överföra smitta och har rätt till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.
Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgi- varen fått anmälan om sjukdomsfallet.
Försäkran och läkarintyg
Mom 2:1. Tjänstemannen ska skriftligt försäkra att han har varit sjuk, i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt på grund av sjukdomen samt vilka dagar arbete skulle ha utförts.
Mom 2:2. För att ha rätt till sjuklön ska tjänstemannen från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmä- lan styrka nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg.
Om arbetsgivaren så begär ska tjänstemannen styrka nedsätt- ningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare. Kostnaden för begärt intyg vid kortare sjukledighet än åtta dagar ska ersättas av ar- betsgivaren i den mån detsamma inte bekostats eller borde ha bekostats av försäkringskassa.
Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av.
Sjuklön
Mom 3:1. Den sjuklön som arbetsgivaren ska utge till tjäns- temannen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan.
a. 1:a sjukfrånvarodagen (karensdag) | Avdrag per frånvarotimme = månadslön x 12 veckoarbetstiden x 52 |
b. 2:a–14:e sjukfrånvaro- dagen | Avdrag per frånvarotimme = 20 % x månadslön x 12 veckoarbetstiden x 52 |
c. 15:e–90:e (45:e) sjukfrånvarodagen, även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar (ppb = prisbasbelopp) | Månadslön om högst 7,5 pbb /12: Avdrag per kalenderdag = 90 % x månadslön x 12 365 |
Månadslön över 7,5 pbb /12: Avdrag per kalenderdag = 90 % x 7,5 x pbb + 365 10 % x [(månadslön x 12) – (7,5 x pbb)] 365 | |
Sjukavdraget per dag får inte överstiga: fast kontant månadslön x 12 365 | |
d. Gäller endast vid före- tag som tecknat AGS-kl: Efter 90:e (45:e) sjuk- frånvarodagen | Sjuklön ska tillsammans med sjukpenning- en utgöra 80 procent av tjänstemannens aktuella månadslön. |
Om tjänstemannen varit frånvarande hel kalendermånad utan rätt till sjuk- lön kan avdrag ske med hel månadslön. | |
Anmärkningar
1. Ny sjukperiod, som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats, ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden.
2. Om tjänstemannen under den senaste tolvmånadersperioden erhållit avdrag tio gånger enligt a ovan, ska vid följande sjuktill- fällen under perioden avdrag göras enligt b ovan även för den första sjukfrånvarodagen.
3. Xxxxxx tjänstemannen ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön enligt b ovan med 80 procent av den beredskaps-, jour- eller ob-ersättning som tjänstemannen gått miste om.
4. För tjänsteman, som enligt försäkringskassans beslut är berät- tigad till sjuklön även för den första sjukdagen, görs sjukavdrag enligt b ovan även för denna dag.
– definition av månadslön och veckoarbetstid
Vid beräkning av sjuklön avses med månadslön fast kontant månadslön samt
– eventuella fasta lönetillägg per månad (till exempel fasta skift- eller övertidstillägg)
– den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av pro- vision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag ska göras.
För begränsningsregeln avses med månadslön fast kontant månadslön samt
– fasta lönetillägg per månad (till exempel fasta skift- eller övertidstillägg)
– sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänsteman- nens personliga arbetsinsats
– garanterad minimiprovision eller liknande.
Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Om tjänstemannen har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.
Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst två decima- ler varvid 0–4 avrundas nedåt och 5–9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.
– sjuklönetiden
Mom 3:2. Huvudregel
Har tjänstemannen enligt detta avtal rätt till sjuklön enligt mom 3:1 c ska arbetsgivaren utge sådan till honom enligt föl- jande.
För tjänsteman som varit anställd hos arbetsgivaren
– minst ett år i följd eller övergått direkt från en anställning i vilken han har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar, till och med 90 kalenderdagen i sjukperioden
– mindre än ett år till och med 45 kalenderdagen i sjukperio- den
I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdag), dels arbetsfria dagar under sjukperioden.
Undantag 1
Om tjänstemannen under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till
– totalt 105 dagar för tjänsteman som varit anställd minst ett år i följd eller övergått direkt från en anställning i vilken han har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar
– totalt 45 dagar för tjänsteman som varit anställd mindre än ett år.
Om tjänstemannen därför under de senaste tolv månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, ska antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklöneda- gar för det aktuella sjukdomsfallet.
Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukavdrag, dels arbetsfria dagar under en sjukperiod.
Rätten till sjuklön enligt mom 3:1 a och b påverkas inte av denna begränsning.
Undantag 2
Om hel sjukpension enligt AGS-KL eller ITP-planen börjar utges till tjänstemannen upphör rätten till sjuklön.
Vissa samordningsregler
Mom 4:1. Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta istället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren inte beräknas enligt mom 3. Istället ska den utgöra skillnaden mel- lan 85 procent av månadslönen och livräntan.
Mom 4:2. Om tjänstemannen får ersättning från annan för- säkring än AGS-KL, ITP eller trygghetsförsäkring vid arbets- skada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring ska sjuklönen minskas med ersättningen.
Mom 4:3. Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen
eller lagen om statligt personskadeskydd, ska sjuklönen mins- kas med ersättningen.
Övriga inskränkningar i rätten till sjuklön
Mom 5:1. Om tjänsteman fyllt 60 år vid anställningens början kan arbetsgivaren och han överenskomma om undantag från rätten till sjuklön enligt mom 3:1 c. Arbetsgivaren ska i så fall underrätta den lokala tjänstemannaparten.
Mom 5:2. Tjänsteman som kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han uppnått 67 års ålder eller uppbär hel tjänstepension har endast rätt till sjuklön enligt mom 3:1 a och b om särskild överenskommelse om detta träffats med arbetsgivaren.
Anmärkning
Sådan överenskommelse kan även gälla andra villkor i avtalet.
Mom 5:3. Tjänsteman vars anställning utgör bisyssla har en- dast rätt till sjuklön enligt mom 3:1 a–b.
Mom 5:4. Om en tjänsteman vid anställningen förtigit att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön enligt mom 3:1 c om frånvaron beror på denna sjukdom.
Mom 5:5. Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts en- ligt lagen om allmän försäkring ska arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.
Mom 5:6. Om tjänsteman har skadats vid olycksfall som vål- lats av tredje man och ersättning inte utges enligt Xxxxxxxxx- försäkring vid arbetsskada (TFA), ska arbetsgivaren utge sjuklön endast om – respektive i den utsträckning – tjänste- mannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den som är ansvarig för skadan.
Mom 5:7. Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse ska arbetsgivaren utge sjuklön enligt mom 3:1 c endast om han särskilt åtagit sig detta.
Mom 5:8. Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön enligt mom 3:1 c
– om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsför- måner enligt lagen om allmän försäkring, eller
– om tjänstemannens arbetsoförmåga är självförvållad, eller
– om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas.
Ersättning till smittbärare
Mom 6. Xxxxx tjänsteman avhålla sig från arbete på grund av risk för att överföra smitta och har rätt till smittbärarpenning görs sjukavdrag enligt mom 3:1 c från och med första dagen.
Övriga bestämmelser
Mom 7. Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna pa- ragraf jämställs förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd med motsvarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring.
§ 11. Föräldralön och lön vid tillfällig vård av barn
Föräldralön
Mom 1:1. En tjänsteman som är föräldraledig med rätt till föräldrapenning eller uppbär havandeskapspenning har rätt till föräldralön från arbetsgivaren.
Föräldralön betalas inte om tjänstemannen undantas från för- äldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts ska föräldralönen reduceras i motsvaran- de grad.
Mom 1:2. Föräldralönen utgörs av en månadslön minus 30 avdrag enligt nedan. Ersättning utges för högst två samman- hängande perioder, totalt maximalt sex månader.
För tjänsteman med månadslön | görs avdrag per dag med |
om högst 10 pris- basbelopp (pbb)/12 | 90 % x månadslön x 12 365 |
över 10 prisbasbelopp (pbb)/12 | 90 % x 10 x pbb + 365 10 % x [(månadslön x 12) – (10 x pbb)] 365 |
Om föräldraledigheten totalt skulle bli kortare än sex måna- der, utges föräldralön inte för längre tid än ledigheten omfat- tar.
Mom 1:3. Föräldralön utbetalas månatligen vid ordinarie lö- neutbetalningstillfälle från tjänstledighetens början.
Vård av barn, havandeskapsledighet
Mom 2. Under föräldraledighet och tjänstledighet för havan- deskap görs avdrag enligt § 12 mom 3. Detta gäller både när tjänstemannen har rätt till föräldralön enligt ovan och när sådan rätt saknas.
Lön för tillfällig vård av barn
Mom 3. När en tjänsteman är frånvarande från arbetet på grund av tillfällig vård av barn och får tillfällig föräldrapen- ning utges lön enligt följande.
För tjänsteman med månadslön | görs avdrag per frånvarotimme med |
om högst 7,5 pris- basbelopp (pbb)/12 | 80 % x månadslön x 12 veckoarbetstiden x 52 |
över 7,5 prisbasbelopp (pbb)/12 | 80 % x 7,5 x pbb + veckoarbetstiden x 52 20 % x [(månadslön x 12) – (7,5 x pbb)] veckoarbetstiden x 52 |
Ersättning enligt detta moment utges under högst fem arbets- dagar per kalenderår och arbetstagare. För varje arbetsdag som tjänstemannen är helt eller delvis ledig tas en av de fem dagarna i anspråk.
Mom 4. När tjänsteman är frånvarande för tillfällig vård av barn under annan tid än vad som sägs i mom 3 görs avdrag per timme med
månadslönen x 12
veckoarbetstiden x 52
§ 12. Permission, tjänstledighet m m
Permission
Mom 1. Permission (= kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall kan dock permis- sion beviljas för en eller flera dagar, till exempel vid hastigt påkommet sjukdomsfall inom tjänstemannens familj eller vid nära anhörigs frånfälle, begravning eller urnsättning. Med nära anhörig avses make, maka, barn, föräldrar, syskon, svär- föräldrar eller annan person, som står i jämförbart förhållande till tjänstemannen.
Permission kan även beviljas för besök hos läkare, sjukgym- nast/motsvarande eller sjukhus vid behandling efter remiss
från läkare om det nödvändigtvis måste ske under arbetstid för att tjänstemannen ska bibehålla sin arbetsförmåga. Samma rätt finns vid förstagångsbesök hos tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall.
Rätt till permission föreligger inte om tjänsteman har rätt till ersättning enligt lagen om allmän försäkring.
Tjänstledighet
Mom 2. Tjänstledighet beviljas om arbetsgivaren anser att det kan ske utan olägenhet för verksamheten i företaget.
När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet ska han för tjänste- mannen ange vilken tidsperiod denna omfattar.
Tjänstledighet får inte förläggas så, att den inleds och/eller avslutas på sön- och/eller helgdag, som är arbetsfri för den enskilde tjänstemannen. För tjänsteman som har veckovila förlagd till annan dag än söndag ska motsvarande regel tilläm- pas.
Tjänstledighetsavdrag
Mom 3. När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänst- ledighet görs avdrag enligt följande.
Om tjänsteman är tjänstledig under | görs avdrag med | |
a. Del av dag | för varje full halvtimme | per timme månadslön 175 |
b. Högst 5 arbetsdagar | för varje arbetsdag | per dag månadslön 21 |
c. Längre period än 5 arbetsdagar (även arbetsfri vardag samt sön- eller helgdag) | för varje kalenderdag | dagslön = månadslön x 12 365 |
d. Hel kalendermånad (även arbetsfri vardag samt sön- eller helgdag) eller annan avräknings- period som företaget använder | hela månadslönen | |
För deltidsarbetande uppräknas månadslönen till lön motsvarande full ordi- narie arbetstid för heltidsanställd. | ||
Med månadslön avses den aktuella månadslönen inklusive fasta lönetillägg per månad.
Deltidsarbete
Mom 4:1. Om en tjänsteman är deltidsarbetande och arbetar full ordinarie arbetstid endast under vissa av veckans arbets- dagar (så kallat intermittent deltidsarbete) ska tjänstledighets- avdrag göras enligt följande.
månadslönen dividerad med
antalet arbetsdagar/vecka x 21 5
Anmärkning
För definition av månadslön, se mom 3.
Exempel: | |
Tjänstemannens deltid är förlagd till följande antal arbetsdagar per vecka | avdrag per dag = månadslönen dividerad med |
4,0 | 16,8 |
3,5 | 14,7 |
3,0 | 12,6 |
2,5 | 10,5 |
2,0 | 8,4 |
– partiell ledighet hel månad
Mom 4:2. Vid ledighet del av dag eller annan partiell ledighet under hel kalendermånad görs avdrag på månadslönen med så stor andel som motsvarar ledighetens omfattning.
Ledighet för studier
Mom 5:1. Vid ledighet för att genomgå utbildning kan arbets- givaren ge tjänstemannen rätt att behålla lönen eller del därav. Arbetsgivaren får föreskriva särskilda villkor för detta. Del- tidsanställd tjänsteman kan av arbetsgivaren även ges rätt till mertidsersättning eller del därav.
– utbildning i tjänsten
Mom 5:2. Vid deltagande i utbildning, kurser, konferenser och dylikt, som fullgörs i anställningen, har tjänstemannen rätt att förutom bibehållen lön – om utbildningen pågår högst sju kalenderdagar – i förekommande fall dessutom behålla vad som skulle utgått i tillägg för obekväm arbetstid om tjänste- mannen fullgjort sina ordinarie arbetsuppgifter.
Deltidsanställd tjänsteman, som utöver fastställd arbetstid deltar i verksamhet, som nämnts i föregående stycke, får mer- tidsersättning, dock högst till den lön som gäller för motsva- rande heltidsanställd.
Kompensation för övertidsarbete enligt § 7 utgår inte i fall som avses i detta moment. Dock får heltidsanställd tjänsteman för varje fullgjord utbildningstimme på dag som enligt ordi- narie arbetstidsförläggning skulle varit fridag, kompensation
med en timme för varje utbildningstimme. För tid som inte kan kompenseras med ledighet utgår istället ersättning per timme med belopp motsvarande mertidsersättning enligt § 7 mom 6.
§ 13. Anställningens upphörande
Uppsägning från tjänstemannens sida
Mom 1:1. Uppsägningstiden från tjänstemannens sida är föl- jande antal månader om inte annat anges i mom 3.
Anställningstid | Tjänstemannens ålder | |||
< 25 | > 25 | > 30 | > 35 | |
< 6 mån | 1 | 1 | 1 | 1 |
6 mån – 6 år | 1 | 1 | 2 | 3 |
> 6 år | 1 | 2 | 3 | 3 |
Anmärkning
Beräkning av anställningstidens längd regleras i 3 § lagen om an- ställningsskydd (Las).
– formen för uppsägning
Mom 1:2. För att det inte ska uppstå tvist om ifall uppsäg- ning har skett eller ej, bör tjänstemannen göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen ändå sker muntligen bör arbets- givaren så snart som möjligt bekräfta den skriftligen.
Uppsägning från arbetsgivarens sida
Mom 2:1. Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är föl- jande antal månader om inte annat anges i mom 3.
Anställningstid | Tjänstemannens ålder | |||||
< 25 | > 25 | > 30 | > 35 | > 40 | > 45 | |
< 6 mån | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
6 mån – 6 år | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
6 år – 9 år | 2 | 3 | 4 | 5 | 5 | 6 |
9 år – 12 år | – | 3 | 4 | 5 | 6 | 6 |
> 12 år | – | 3 | 4 | 6 | 6 | 6 |
Anmärkningar
1. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist finns bestämmelser i Trygghetsavtalet som ska beaktas.
2. Beräkning av anställningstidens längd regleras i 3 § Las.
– varsel
Mom 2:2. Varsel som arbetsgivaren enligt lagen om anställ- ningsskydd ska ge lokal tjänstemannaorganisation ska anses ha skett när arbetsgivaren har överlämnat skriftligt varsel till den lokala tjänstemannaparten eller två arbetsdagar efter att ar- betsgivaren har sänt den till respektive tjänstemannaförbund.
Varsel som arbetsgivaren har gett då företaget har semester- stängt anses ha skett dagen efter den då semesterstängningen upphörde.
Vissa undantag
– överenskommelse om annan uppsägningstid
Mom 3:1. Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma över- ens om annan uppsägningstid.
Om tjänstemannen vid anställningstillfället är arbetslös och 55 år eller äldre får dock inte uppsägningstiden från arbetsgiva- rens sida understiga 2 månader. Efter 3 års anställning gäller dock uppsägningstid enligt mom 2:1.
– särskilda omständigheter
Mom 3:2. Om tjänstemannen på grund av särskilda omstän- digheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.
– provanställda
Mom 3:3. Under provanställning ska tjänsteman eller arbets- givare, som vill att provanställningen ska avbrytas i förtid eller avslutas utan att övergå i en tillsvidareanställning, under- rätta varandra om detta senast en (1) månad före provtidens utgång.
– pensionärer
Mom 3:4. Om tjänstemannen anställs vid företaget efter det att han har uppnått 67 års ålder eller uppbär hel tjänstepen- sion är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och tjänstemannen.
– uppnådd pensionsålder
Mom 3:5. Tjänstemannens anställning upphör utan uppsäg- ning vid slutet av den månad då han fyller 67 år. Arbetsgiva- ren ska minst en månad i förväg lämna skriftligt besked till tjänstemannen om anställningens upphörande enligt 33 § Las.
Lön under uppsägningstid
Mom 4. I anslutning till 12 § Las gäller följande för tjänste- män som inte kan beredas arbete under uppsägningstiden.
Provision som har direkt samband med tjänstemannens per- sonliga arbetsinsats ska, för varje kalenderdag då tjänste- mannen inte kan erbjudas arbete beräknas som 1/365 av provisionsinkomsten under närmast föregående tolvmånaders- period. Motsvarande gäller tantiem, produktionspremie eller dylikt.
Ersättning för förskjuten arbetstid, skift-, jour- eller bered- skapstjänstgöring som normalt skulle ha utgetts beräknas som 1/365 av sådan ersättning som utbetalats under närmast före- gående tolvmånadersperiod.
Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstid
Mom 5. Om tjänsteman lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägningstiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Beloppet får dock högst motsvara tjänste-
mannens lön under den del av uppsägningstiden som inte iakt- tagits.
Tjänstgöringsbetyg
Mom 6:1. När anställning upphör har tjänstemannen rätt att få tjänstgöringsbetyg som anger:
– den tid som tjänstemannen varit anställd
– de arbetsuppgifter tjänstemannen har haft att utföra samt
– om tjänstemannen så begär, vitsord beträffande hur arbetet har utförts.
Arbetsgivaren ska lämna tjänstgöringsbetyget inom en vecka från det att anställningen upphört eller från det att tjänsteman- nen har begärt att få betyget.
Mom 6:2. När tjänstemannens anställning upphör har han rätt att få ett intyg som utvisar hur många av de lagstadgade 25 se- mesterdagarna han har tagit ut under innevarande semesterår.
Arbetsgivaren ska lämna intyget till tjänstemannen senast inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få intyget.
Om tjänstemannen har rätt till flera semesterdagar än 25 ska den överskjutande semestern i detta sammanhang anses ha ut- tagits först.
Omreglering vid partiell sjukersättning
Mom 7. En arbetsgivare som vill att anställningsvillkoren ska omregleras till lägre sysselsättningsgrad och med oförändrade eller andra arbetsuppgifter på grund av att tjänstemannen har rätt till icke tidsbegränsad, partiell sjukersättning enligt lagen om allmän försäkring (AFL), ska skriftligen ge tjänsteman-
nen besked om detta minst en månad i förväg. Samtidigt ska tjänstemannens lokala arbetstagarorganisation underrättas om beskedet av arbetsgivaren.
Anmärkningar
1. Anställningsvillkorens omreglering enligt arbetsgivarens besked ska vara utifrån verksamhetens krav och tjänstemannens arbets- förmåga. Den lokala arbetstagarorganisationen har rätt till över- läggning med arbetsgivaren om beskedet.
2. En tjänsteman, vars anställningsvillkor omreglerats enligt ovan och vars sjukersättning helt upphör genom att arbetsförmågan inte längre är nedsatt, ska på nytt få sina anställningsvillkor om- reglerade.
Vid omreglering av anställningsvillkoren enligt ovan ska sys- selsättningsgraden motsvara den kvarstående arbetsförmåga som försäkringskassan fastställer.
Tjänsteman med fast kontant lön som fått sina anställningsvill- kor omreglerade får lön i förhållande till den nya sysselsätt- ningsgraden.
Om arbetsgivaren och tjänstemannen, som fått besked enligt ovan, inte träffar en överenskommelse om omreglering av anställningsvillkoren före den tidpunkt för omreglering som beskedet anger, ska för både arbetsgivaren och tjänstemannen gälla en uppsägningstid av en månad, oavsett vad Las före- skriver.
Anmärkning
Bestämmelser om avgångsskyldighet vid hel sjukersättning enligt AFL
finns i 33 § andra stycket Las.
Företrädesrätt till ny anställning
Mom 8. Oavsett reglerna i 22, 25 och 27 § Las gäller före- trädesrätt till ny anställning (återanställning) inte vikariat som vid dess uppkomst bedöms vara högst fjorton kalenderdagar.
§ 14. Giltighetstid
Avtalet om gäller från och med den 1 april 2010 till och med den 31 mars 2013 och därefter ett år i sänder med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.
Part som begär förhandling om ändringar i avtalet ska sam- tidigt eller senast den 1 mars 2013 framlägga förslag till nytt avtal om inte parterna enas om annat.
Vid ändrad lagstiftning äger endera parten med en månads uppsägningstid säga upp avtalsbestämmelse, som berörs av ändrad lagstiftning, och parterna kan träffa överenskommelse om nya regler från tidigare tidpunkt än den 31 mars 2013.
Sådana förhandlingar förs under fredsplikt.
Bilaga 1
Avtalsförsäkringar
Arbetsgivare, som genom överenskommelse ska tillämpa kollektiv- avtal mellan avtalsparterna, ska teckna och vidmakthålla avtalsför- säkringar enligt nedan angivna alternativ.
Arbetsgivaren ska tillämpa reglerna i parternas gemensamma pen- sionsavtal KAP-KL. Efter överenskommelse mellan de centrala parterna, kan dock arbetsgivare istället tillämpa ITP-planen.
Anmärkning
För företag som tillämpade ITP-planen före den 1 april 2007 krävs endast överenskommelse mellan de lokala parterna.
KAP-KL
För arbetsgivare som tillämpar KAP-KL med avgiftsbefrielseför- säkring gäller att han därutöver ska teckna och vidmakthålla trygg- hetsförsäkring för arbetsskada (TFA-KL), avtalsgruppsjukförsäk- ring (AGS-KL) samt tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL).
ITP-plan
För arbetsgivare som tillämpar ITP-planen ska arbetsgivaren teckna avtal härom med Collectum. Vidare ska arbetsgivare teckna och vidmakthålla trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) samt tjänstegruppliv (TGL).
Giltighet
Denna överenskommelse gäller oberoende av giltigheten av övriga mellan parterna gällande avtal. Detta avtal gäller från och med 1 januari 1990 och tillsvidare. Uppsäges inte avtalet senast tre må- nader före utgången av ett kalenderår gäller avtalet därefter ett år i taget.
Bilaga 2
Tjänstemans åligganden och rättigheter vid konflikt mellan arbetsgivare och arbetare
Arbetsskyldighet
Mom 1. Under konflikt (strejk, lockout, blockad eller bojkott) till- kommer det tjänsteman att
– på vanligt sätt utföra de uppdrag och åligganden, som är med tjänsten förenade
– utföra sådant arbete, vilket i övrigt faller inom tjänstemannens vid företaget arbetsområde, samt
– utföra arbeten, som möjliggör eller underlättar driftens återupp- tagande vid konfliktens slut.
I den mån arbetsgivaren med egen arbetskraft verkställer lossning av gods för företagets eget bruk och vid inträffat varsel om arbets- konflikt avbeställning av godsleveranser icke kunnat ske, åligger det tjänsteman att vid order härom delta i jämväl sådant arbete.
Skyddsarbete
Mom 2. Utöver vad i föregående moment nämns, åligger det tjänsteman att vid behov delta i skyddsarbeten. Till skyddsarbete hänförs dels sådant arbete, som vid ett konfliktutbrott erfordras för att driften ska kunna avslutas på ett tekniskt försvarligt sätt, dels sådant arbete, som erfordras för avvärjande av fara för människor eller skada å byggnader eller andra anläggningar, fartyg, maski- ner eller husdjur eller för skada å sådant varulager, vilket ej under konflikten tas i anspråk för uppehållande av företagets drift eller för avyttring i vidare mån än som erfordras till förekommande av förskämning eller förstöring, som varorna på grund av sin beskaf- fenhet är underkastade.
Lika med skyddsarbete anses arbete, som någon är pliktig att ut- föra på grund av särskild föreskrift i lag eller författning, så ock arbete, vars eftersättande kan medföra ansvar för tjänstefel.
Överläggning om visst arbete
Mom 3. Skulle arbetsgivaren under konflikt ifrågasätta utförandet av visst i detta avtal ej omnämnt arbete, ska överläggning därom föras med den eller dem, som är avsedda att utföra arbetet, eller med av tjänstemännen utsedda representanter.
Har företaget och den lokala tjänstemannaparten fattat gemensamt beslut rörande här åsyftat arbete, är tjänsteman skyldig att ställa sig detta till efterrättelse. Kan parterna icke enas, ska frågan på endera partens begäran hänskjutas till tjänstemarknadsnämnden.
Nämndens beslut är bindande.
Uppsägning m m
Mom 4. Uppsägning av tjänsteman må icke företas i anledning av befarad eller pågående konflikt med mindre sannolika skäl talar för att ändrade förhållanden kommer att göra det omöjligt att vid drif- tens återupptagande bereda tjänsteman sysselsättning.
Har konflikt pågått under minst tre månader och kan tjänsteman icke beredas full sysselsättning må däremot, med motsvarande genomsnittliga förkortning av tjänstgöringstiden, lönen kunna minskas med 10 procent, efter en månad med ytterligare 10 pro- cent osv, intill dess lönen nedgått till 60 procent av ursprungligt belopp.
Den reducering av lön, som medges enligt föregående stycke, må ej föranleda minskning av avgift till pensions- eller annan på grund av tjänsten tecknad försäkring.
Bilaga 3
Överenskommelse om korrigering av preliminär lön
§ 1. Överenskommelse
Parterna konstaterar att inom avtalsområdet lön och andra avlö- ningsförmåner för avräkningsperioden ofta beräknas preliminärt och utbetalas utan att arbetstagarens frånvaro eller annan omstän- dighet under perioden helt beaktas. Slutlig beräkning av avtal- senliga avlöningsförmåner görs vid ett senare avlöningstillfälle (i normalfallet nästkommande), när samtliga därpå inverkande om- ständigheter under perioden är kända.
I anslutning härtill avtalar parterna, att följande bestämmelser ska gälla.
§ 2. Preliminär lön
Mom 1. Vad arbetstagare i preliminär lön enligt § 1 har erhål- lit för mycket i förhållande till vad som avtalsenligt ska utges för
avräkningsperioden är han skyldig att låta avräknas genom avdrag vid senare avlöningstillfälle från då innestående avlöningsförmåner (korrigering av preliminärlön) eller att återbetala.
Mom 2. Om korrigering av preliminär lön inte har gjorts senast under fjärde kalendermånaden efter den under vilken den prelimi- närt beräknade lönen utbetalades meddelar arbetsgivaren inom yt- terligare en månad därefter arbetstagaren om skulden och söker nå överenskommelse med honom om hur återbetalning ska ske. Sådan överenskommelse kan även träffas före utgången av nämnda fjärde kalendermånad.
Mom 3. Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte har enats om hur återbetalning av skulden ska ske underrättas arbetstagaren i skrift- ligt återbetalningskrav att hans lokala fackliga organisation äger
rätt till förhandling därom. Har organisationen inte påkallat för- handling inom två månader efter det att arbetstagaren mottog det skriftliga kravet har organisationen förlorat rätten till förhandling.
Påkallas förhandling i fråga som avses i föregående stycke kan sådan – oavsett vad som eljest följer av lag eller annat avtal – en- dast föras som lokal förhandling. Den förhandlingsskyldighet före domtolsprövning som kan följa av lag eller avtal, har fullgjorts genom slutförande av den lokala förhandlingen eller genom förlust av rätten därtill.
Mom 4. Har arbetsgivaren inte iakttagit vad som sägs i mom 2 och 3 ovan, ska fråga om skyldighet att återbetala skulden behandlas enligt reglerna i § 3 nedan.
§ 3. Förhandlingsordning m m vid felaktigt utbetald lön
Har arbetstagare i annat fall än som avses i § 1 första stycket er- hållit högre lön eller annan avlöningsförmån än som avtalsenligt tillkommer honom, meddelar arbetsgivaren arbetstagaren om för- hållandet. Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte har enats om återbetalning av skulden och om arbetsgivaren vill kräva sådan, underrättas arbetstagaren i skriftligt återbetalningskrav att hans lokala fackliga organisation äger rätt till rättstvisteförhandling
i frågan. Har organisationen inte påkallat förhandling inom två månader efter det att arbetstagaren mottog det skriftliga kravet har organisationen förlorat rätten till förhandling.
Den förhandlingsskyldighet före domstolsprövning som kan följa av lag eller avtal, har fullgjorts genom slutförande av förhandling- en eller genom förlust av rätten därtill.
För rättstvisteförhandlingen och för fortsatt tvisteförfarande gäller i övrigt bestämmelserna i huvudavtalet och MBL.
§ 4. Giltighet
Denna överenskommelse gäller mellan parterna tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader. Uppsägningen ska, för att vara giltig, ske skriftligen och vara åtföljd av förslag till ny överenskommelse.
Utdrag ur förhandlingsprotokoll
Kollektivavtalsförhandling om löner och allmänna anställnings- villkor för den 3 maj 2010 mellan Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation, SKTF, Ledarna samt AiF, Akademiker- förbunden inom Fastigos avtalsområde (Sveriges Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, Jusek och Sveri- ges Arkitekter).
2. Allmänna anställningsvillkor
Avtal om allmänna anställningsvillkor för perioden 2010-04-01– 2013-03-31 gäller enligt bilaga D.
Anmärkningar:
1. I avtal om allmänna anställningsvillkor har parterna gemensamt ge- nomfört ett stort antal redaktionella ändringar för att modernisera/ förenkla texterna. Parterna är ense om att ifall detta arbete medfört att något i avtalet som är av materiell betydelse ändrats eller tagits bort, har denna regel fortsatt giltighet. De förändringar av materiell bety- delse som parterna enats om har särskilt markerats i avtalet.
2. I Semesterlagen har omfattande revidering gjorts från den 1 april 2010. Parterna har därför gjort vissa följdändringar i allmänna vill- korsavtalet. Parterna noterar att avtalet innehåller andra regler om ändrad sysselsättningsgrad vid intjänande av semester än vad som anges i 16 och 16b § Semesterlagen. Parterna noterar också att vid sammanfallande intjänande-/semesterår gäller inte 26a § andra–tredje meningarna SemL enligt förarbetena till lagändringarna.
3. Riksdagen har beslutat att allmän värnplikt, och därmed repetitions- övningar, upphör från den 1 juli 2010. Parterna är därför ense om att reglerna i allmänna villkorsavtalets bilaga 4 upphör att gälla från samma tidpunkt. Parterna är vidare ense om att ifall allmän värnplikt återinförs, träder reglerna enligt bilaga E åter i kraft från samma tid- punkt.
8. Fastighetsbranschens utbildningsnämnd
För att säkerställa en hållbar finansiering över tid av Fastighets- branschens utbildningsnämnd överenskommer de avtalsslutande parterna att varje avtalsbundet medlemsföretag under avtalspe- rioden ska avsätta särskilda medel om 0,05 procent beräknat på tjänstemännens lönesumma den 31 december varje år med start år 2010. De närmare villkoren avseende finansieringen ska regleras i en separat överenskommelse mellan parterna.
Denna överenskommelse gäller under förutsättning att alla avtals- slutande parter i Fastighetsbranschens utbildningsnämnd har teck- nat likalydande överenskommelse om finansiering.
9. Anlitande av bemanningsföretag
Om det inom Fastigos område påvisas otillbörliga kringgåenden av företrädesrätten till återanställning enligt 25 § Las kan arbetstagar- parten begära central konsultation i frågan.
Gällande kollektivavtal
mellan Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation och Fackförbundet SKTF, Ledarna samt AiF – Akademikerför- bunden inom Fastigos avtalsområde (Sveriges Ingenjörer, Aka- demikerförbundet SSR, Civilekonomerna, Jusek och Sveriges Arkitekter)
Avtal om allmänna anställningsvillkor, 2010–2012 Lokal lönebildning, 2010–2012 (ej Ledarna) Lönebildning, 2010 (endast Ledarna)
Samverkansavtal samt Avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling, 2007
Huvudavtal, 2004
Arbetstidsavtal, 1979 Pensionsavtal:
– KAP-KL, 2006
– PFA-Fastigo, 1998
– PA-KAB, 1993
Pensionsavtal ITP och TGL, 1976
Reseavtal, de centrala parternas rekommendationsavtal, 1991 Trygghetsavtal, 1973
Förslagsverksamhet, 1987
Rätten till arbetstagares uppfinningar, 1997 Beredskap vid krig/krigsfara, 1990