Stadgar
ENKÖPINGS RUGBYKLUBB
(RF:S NORMALSTADGAR FÖR IDROTTSFÖRENING) 3
STADGAR 3
Idrottsrörelsens verksamhetsidé 3
Vår verksamhetsidé 3
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 4
1 § Ändamål 4
2 § Sammansättning 5
3 § Tillhörighet m m 5
4 § Beslutande organ 5
5 § Firmateckning 5
6 § Verksamhets- och räkenskapsår 5
7 § Stadgetolkning m m 6
8 § Stadgeändring 6
9 § Upplösning av föreningen 6
FÖRENINGENS MEDLEMMAR 6
10 § Medlemskap 6
11 § Utträde 6
12 § Uteslutning m m 6
13 § Medlems rättigheter och skyldigheter 7
14 § Deltagande i den idrottsliga verksamheten 7
ÅRSMÖTE OCH EXTRA ÅRSMÖTE 7
15 § Tidpunkt, kallelse 7
16 § Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet 7
17 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet 7
18 § Beslutsmässighet 8
19 § Beslut och omröstning 8
20 § Valbarhet 8
21 § Ärenden vid årsmötet 8
22 § Extra årsmöte 9
VALBEREDNING 9
23 § Sammansättning, åligganden 9
REVISORER 9
24 § Revision 9
STYRELSEN 10
25 § Sammansättning 10
26 § Styrelsens åligganden 10
27 § Kallelse, beslutsmässighet och omröstning 11
28 § Överlåtelse av beslutanderätten
29 § TVIST -SKILJEKLAUSUL 11
Bilaga 12
Bra i idrott och bra idrott 12
Fysisk utveckling 12
Psykisk utveckling 12
Social utveckling 12
Kulturell utveckling 12
Demokrati 12
Fostran 12
Jämställdhet 13
Rent spel 13
Förebygga skador 13
Sund ekonomi 13
Respekt för andra 13
Ideellt engagemang 13
Miljömedvetenhet 13
(RF:S
NORMALSTADGAR FÖR IDROTTSFÖRENING)
För den ideella föreningen Enköpings Rugby Klubb med hemort i Enköpings kommun med organisations nr 817000-6004 bildad den 3 oktober 1968
Stadgarna fastställdes efter revidering av stadgar senast fastställda 23 juni 1993 med att fastställa dessa vid extra årsmöte den 25 april 2001.
Ändrade och fastställda 2008-03-08 vid ordinarie årsmöte.
Idrottsrörelsens verksamhetsidé
Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra.
Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.
Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.
Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar upp till och med 20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år.
I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Barnets allsidiga idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor.
I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott.
I tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I den hälsoinriktade bredd- och motionsidrotten är trivsel och välbefinnande normgivande medan prestation och resultat är av underordnad betydelse.
Svensk Idrotts verksamhetsidé[1]
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt.
Därför vill vi utforma vår idrott så att
den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll.
alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska och psykiska förut sättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet.
den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika samhällsgrupperingar
de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet
den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.
VÅR VERKSAMHETSIDÉ
”Enköpings Rugby Klubb ska erbjuda, aktiviteter och tränings
spelmöjligheter för rugby, efter var och ens förmåga.
För främjandet av rugbyns utveckling.”
RUGBYNS VÄRDEGRUND
” Inom rugbyn tar alla hand om varandra och visar respekt på och bredvid plan. Alla umgås med varandra oavsett lagtillhörighet, religion, etnisk eller social
bakgrund. Matcher spelas i 3 halvlekar, två på plan och en efter på klubblokalen där alla ska närvara vid ”tredje halvlek"
SPELFILOSOFI
”Rugbyklubbens MÅL för rugbyn är att VI ska satsa på egna produkter med spetskompetens från i huvudsak ledande rugbyländer.
Spelare/tränare som spelar och förmedlar en rugby,
som är spelmässigt attraktiv för spelare/publik
och med en ”Gameplan” som motsvarar detta.”
DROGPOLICY (Alkohol, narkotika och tobak)
Idrotten har ett medansvar när det gäller ungdomars alkohol- och tobaksvanor samt i kampen mot narkotika. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt, till exempel användandet av droger. Idrottsrörelsen, utan att vara en nykterhetsorganisation, ställer sig bakom samhällets mål att minska alkoholkonsumtionen och framför allt skjuta upp ungdomars alkoholdebut. Detsamma gäller narkotika, rökning och snusning. ERK verkar för att alkohol inte ska förekomma där föreningsmedlemmar under 18 år deltar. Föreningen ska aktivt motverka langning. ERK:s policy ska klart framgå i avtal med spelare, ledare, föräldrar och anställda såväl vid träning som vid matcher.Narkotika och drogklassade preparat är inte accepterat i någon form. Föreningen ska hjälpa och stödja medlemmar och anställda med problem, ett samarbeta finns med Nyängen i Enköpings kommun.ERK är en förening i Rugbyförbundet och Riksidrottsförbundet
§5 Doping (dopingparagraf i Rugbyklubbens kontrakt med spelare.)
5.1 Spelaren förbinder sig att inte använda dopingpreparat och i alla delar följa WADA, IRB:s, FIRA:s, RF:s och SRF:s dopingregler.
5.2 Spelaren är skyldig att i samband med träning och tävling underrätta föreningens läkare eller annan anvisad person om vilka medicinska preparat och naturmedel han intar eller intagit under den senaste veckan före träningen/tävlingen.
5.3 Spelaren är medveten om att dels han/hon på anmodan är skyldig att underkasta sig dopingkontroll och dels att det åligger honom att själv förvissa sig huruvida ett medicinskt preparat han/hon intar är dopingklassat eller inte.
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 § Ändamål
Föreningen skall bedriva följande idrotter:[2]
Rugby i alla dess former och därmed förenliga idrotter för att utveckla medlemmarnas fysiska och psykiska välbefinnande i allmänhet och rugby som sport i synnerhet.
Föreningen har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med "Idrottsrörelsens verksamhetsidé", samt med särskild målsättning att:
utveckla och utöva rugbysporten
Alla som vill erbjuds möjligheten att delta i förenings och tävlingsverksamhet i överensstämmelse med RF: s mål och inriktning.
erbjuda en verksamhet med kvalité med utgångspunkt från våra medlemmars och samhällets förutsättningar, villkor och behov.
Erbjuda aktivitet som är attraktiva oavsett ålder, kön, ras och ambitionsnivå.
måna om och beredda att ta vårt ansvar för den del av den sociala fostran som kan inrymmas i idrotten och i rugbysporten i synnerhet.
Uppmärksamma en vidare krets på de positiva värden rugbyn kan tillföra fysiskt, psykiskt och socialt. Att ha en välskött Rugbyklubb.
Att ha bra utbildade ledare, medlemmar och spelare.
Att individ anpassa medlemmarnas och spelares utbildning.
Att utveckla/höja kvaliteten på föreningens verksamhet på alla områden.
Att marknadsföra Rugbyklubbens verksamhet.
Att rekrytera fler aktiva ledare, föräldrar, funktionärer och äldre medlemmar till föreningen.
Att arbeta för att ta hand om gamla spelare, ledare och medlemmar genom att uppmärksamma dom i klubben.
Föreningen skall i sin verksamhet aktivt verka för en dopingfri idrott.
2 § Sammansättning
Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.
3 § Tillhörighet m m
Föreningen är medlem i följande specialidrottsförbund (SF):
Svenska Rugby Förbundet och är därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).
Förening tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund (DF) inom vars område föreningens hemort är belägen samt vederbörande specialidrottsdistriktsförbund (SDF) inom det SF-distrikt där föreningens hemort är belägen.
Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlings-bestämmelser, övriga bestämmelser och beslut fattade av överordnat
idrottsorgan.
På begäran av RS eller vederbörande SF-, SDF- eller DF-styrelse är föreningen skyldig att ställa föreningens handlingar till förfogande samt lämna av dessa organ begärda uppgifter.
4 § Beslutande organ
Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.
5 § Firmateckning
Föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter gemensamt eller av en eller flera särskilt utsedda personer.
6 § Verksamhets- och räkenskapsår
Föreningens
verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden från och med
1
januari till och med 31 december.
7 § Stadgetolkning m m
Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte.
I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen.
Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i föreningen att i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte väcka talan vid allmän domstol.
Tvist om tillämpning av stadgarna skall i stället avgöras i enlighet med inom idrotten angiven ordning.
8 § Stadgeändring
För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster.
Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.
9 § Upplösning av föreningen
För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med minst 2/3-delar av antalet avgivna röster.
I beslut om upplösning av föreningen skall anges att föreningens tillgångar skall användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål.
Beslutet, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, skall omedelbart tillställas vederbörande SF.
FÖRENINGENS MEDLEMMAR
10 § Medlemskap
Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till.
Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederbörande kommer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen.
Beslut att avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen. I beslutet skall skälen
redovisas samt anges vad den medlemssökande skall iaktta för att överklaga beslutet. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet
skriftligen tillställas den som fått avslag på medlemsansökan.
Beslut om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde enligt reglerna i RF:s stadgar.
11 § Utträde
Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen anmäla detta till styrelsen och anses därmed omedelbart ha lämnat föreningen.
Medlem som inte har betalat medlemsavgift för två på varandra följande verksamhetsår får anses ha begärt sitt utträde ur föreningen.
Medlemskapet upphör i sådant fall genom att personen avförs från medlemsförteckningen.
12 § Uteslutning m m
Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att denne har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter, motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, eller uppenbarligen skadat föreningens intressen.
Beslut om uteslutning får begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från beslutsdagen.
Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället meddela medlemmen varning.
Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen, inom viss tid dock minst 14 dagar, fått tillfället att yttra sig över de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts. I beslutet skall skälen härför redovisas samt anges vad medlemmen skall iaktta för överklagande.
Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den berörde.
Beslut om uteslutning eller varning skall fattas av föreningens styrelse och får av den berörde överklagas enligt reglerna i RF:s stadgar.
13 § Medlems rättigheter och skyldigheter Medlem
har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,
har rätt till information om föreningens angelägenheter,
skall följa föreningens stadgar och beslut som fattats av föreningsorgan samt följa i 3 § nämnda organisationers stadgar, bestämmelser och beslut.
har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid upplösning av föreningen,
skall betala medlemsavgift senast den 31 mars samt de övriga avgifter som beslutats av föreningen.
14 § Deltagande i den idrottsliga verksamheten
Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar.
Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av styrelsen eller, om denna så bestämt, av sektionsstyrelsen. Om tävlingen eller uppvisningen arrangeras utanför Sverige, skall också vederbörande SF ge sitt samtycke, såvida inte SF beslutat om en annan ordning.
Är arrangören inte ansluten till det SF som är organiserat för att omhänderha den idrottsgren vilken tävlingen eller uppvisningen gäller, får medlemmen delta endast om detta SF godkänt tävlingen eller uppvisningen.
ÅRSMÖTE OCH EXTRA ÅRSMÖTE
15 § Tidpunkt, kallelse
Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls senast 31 mars på tid och plats som styrelsen bestämmer.
Xxxxxxxx till årsmötet skall av styrelsen senast tre veckor före mötet tillställas medlemmarna, eller kungöras i ortspressen. Vidare skall kallelse jämte förslag till föredragningslista anslås i klubblokal eller på annan lämplig plats. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar skall det anges i kallelsen.
Verksamhets- och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna
motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga.
16 § Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet
Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet.
Förslag från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. Styrelsen skall till årsmötet avge skriftligt yttrande över
förslaget.
17 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet
Medlem som har betalat förfallna medlemsavgifter och under mötesåret fyller lägst 18 år har rösträtt på möte.
Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud.
Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.
18 § Beslutsmässighet
Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på mötet.
19 § Beslut och omröstning
Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).
Med undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.
Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster.
För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.
Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slutet.
Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.
Beslut bekräftas med klubbslag.
20 § Valbarhet
Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen. Arbetstagare inom föreningen får dock inte väljas till ledamot av styrelsen eller till revisor i föreningen.
21 § Ärenden vid årsmötet
Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:
Fastställande av röstlängd för mötet.
Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.
Fastställande av föredragningslista.
Val av ordförande och sekreterare för mötet.
Val av protokolljusterare och rösträknare.
a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret,
b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för
det senaste räkenskapsåret.
Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets-/räkenskapsåret.
Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
Fastställande av medlemsavgifter för nästkommande verksamhetsår.
Fastställande av stadgar
Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets-/räkenskapsåret.
Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.
Val av
a) föreningens ordförande för en tid av två år;
b) övriga ledamöter i styrelsen för en tid av två år, med saxade val
c) suppleanter i styrelsen med för dem fastställd turordning för en tid av ett år.
d) två revisorer jämte suppleanter för en tid av ett år. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta;
e) tre ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en skall utses till ordförande;
f) beslut om val av ombud till SDF-möten (och ev. andra möten där föreningen har rätt att representera med ombud);.
Övriga frågor.
Beslut i fråga av större ekonomisk betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet.
22 § Extra årsmöte
Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte.
Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning skall avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran.
När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran.
Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte skall tillställas medlemmarna senast sju dagar före mötet eller kungöras inom samma tid i ortspressen. Vidare skall kallelsen med förslag till föredragningslista anslås i klubblokalen eller på annan lämplig plats.
Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort framställningen vidta åtgärder enligt föregående stycke.
Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling.
Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs i 17 § och 18 §.
VALBEREDNING
23 § Sammansättning, åligganden
Valberedningen består av ordförande och två övriga ledamöter valda av årsmötet. Antalet övriga ledamöter skall vara lika fördelat mellan könen. Olika åldersgrupper skall finnas representerade.
Valberedningen utser bland sina ledamöter en vice ordförande. Valberedningen sammanträder när ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer.
Valberedningen skall senast åtta veckor före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandattid.
Senast tre veckor före årsmötet skall valberedningen meddela röstberättigade medlemmar sitt förslag.
REVISORER
24 § Revision
Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och övriga handlingar.
Föreningens räkenskaper skall vara revisorerna tillhanda senast fyra veckor före årsmötet.
Revisorerna skall granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast 14 dagar före årsmötet.
STYRELSEN
25 § Sammansättning
Styrelsen består av ordförande samt fyra till åtta övriga ledamöter, samt tre till fem suppleanter. Styrelsen skall bestå av kvinnor och män.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och de övriga befattningshavare som behövs.
Vid förhinder för ledamot inträder suppleant enligt av årsmötet fastställd turordning. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe enligt samma ordning för tiden t.o.m. nästföljande årsmöte.
Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt. Han får utses till befattning inom styrelsen.
26 § Styrelsens åligganden
När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för föreningens angelägenheter. Styrelsen skall - inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och dessa stadgar - svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen.
Det åligger styrelsen särskilt att
tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas,
verkställa av årsmötet fattade beslut,
planera, leda och fördela arbetet inom föreningen,
ansvara för och förvalta föreningens medel,
tillställa revisorerna räkenskaper m m enligt 24 §, och förbereda årsmöte.
Ordföranden är föreningens officiella representant. Ordföranden skall leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande regler och beslut efterlevs.
Har ordföranden förhinder skall vice ordföranden träda in i ordförandens
ställe.
Styrelsen skall besluta om fördelning av arbetsuppgifterna i övrigt. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna uppgifter på sekreteraren och kassören.
Sekreteraren
förbereda styrelsens sammanträden och föreningens möten,
föra protokoll över styrelsens sammanträden,
se till att föreningens handlingar hålls ordnade och förvaras på betryggande sätt,
se till att fattade beslut har verkställts,
om ordföranden inte bestämmer annat, underteckna utgående handlingar,
årligen upprätta förslag till verksamhetsberättelse för föreningen.
Kassören
se till att medlemmarna betalar beslutade avgifter till föreningen,
se till att föreningen söker bidrag från stat, kommun och idrottsorganisationer m.fl.
svara för föreningens bokföring vilket innebär skyldighet att föra bok över föreningens räkenskaper,
årligen upprätta balans- samt resultaträkningar,
utarbeta underlag för budget och budgetuppföljning,
se till att föreningens skatter, avgifter och skulder betalas i rätt tid,
i förekommande fall upprätta och avge allmän självdeklaration, särskild uppgift, kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och övriga föreskrivna uppgifter inom skatte- och avgiftsområdet,
föra medlemsförteckning,
föra inventarieförteckning, i vilken också av föreningen förvärvade priser införs,
se till att såväl föreningens medlemmar i föreningens verksamhet som föreningens byggnader, idrottsmateriel, priser och övriga tillhörigheter är försäkrade på ett betryggande sätt.
27 § Kallelse, beslutsmässighet och omröstning
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet ledamöter har begärt det.
Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud.
I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde. Om särskilt protokoll inte upprättas skall sådant beslut anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet.
Vid sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden och av en särskilt utsedd protokolljusterare. Avvikande
mening skall antecknas till protokollet.
28 § Överlåtelse av beslutanderätten
Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till sektion, kommitté eller annat organ eller till enskild medlem eller anställd.
Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall fortlöpande underrätta styrelsen härom.
29§ Tvist - Skiljeklausul
Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist skall, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF:s eller SF:s stadgar, avgöras enligt lagen om skiljeförfarande. Dock skall följande gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarandet. Xxxxxxx parten svarar för egna kostnader liksom för kostnaderna för den skiljeman som man utsett. Ordförandens kostnader, inklusive kostnaderna för eventuell sekreterare, delas lika mellan parterna.
Bilaga
Bra i idrott och bra idrott
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt
Fysisk utveckling
Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan.
Psykisk utveckling
Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra. Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. Idrott är utmanande och spännande. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.
Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag - i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet.
Social utveckling
Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapet i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.
Kulturell utveckling
Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar.
På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten. Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv. Det finns således mycket som är bra med idrotten....
Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.
Demokrati
Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.
Fostran
Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder
och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet av droger.
Jämställdhet
Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.
Rent spel
En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regel efterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat - doping - för att uppnå bättre resultat.
Förebygga skador
När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.
Sund ekonomi
Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All
hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.
Respekt för andra
Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor.
Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.
Ideellt engagemang
I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället. . Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.
Miljömedvetenhet
Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn. Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin "idrottsplats". Här har vi mot bakgrund av bl. a allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.
[1] (Idrottsrörelsens verksamhetsidén är antagen av 1995 års Riksidrottsmöte och är publicerad i sin helhet i tidningen Svensk Idrott nr 1/96. Ang "Bra idrott och bra i idrott" se bilaga).
[2] (Målsättningarna stämmer överens med Svenska Rugby Förbundets mål för Svensk Rugby), (xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxx/xxxxxxx)
Uppdaterad: 2014-11-17 21:03