MARIE LINTON
Konsumentens skydd
i handeln över landgränserna
XXXXX XXXXXX
IUSTUS FÖRLAG
Innehåll
15
FÖRKORTNINGAR OC H ORDLISTA 17
1 INLEDNING 23
Konsumenten i handeln över landgränserna 23
1.2 Olika typer av konsumentskyddsregler 25
1.2.1 Internationellt privat- och processrättsliga regler 25
1.2.2 Civilrättsliga regler 26
1.2.3 Marknadsrättsliga regler 27
1.2.4 Civilprocessrättsliga regler 28
1.3 Överväganden bakom konsumentskyddsregler 29 När gäller 30
Grundläggande kriterier 30
Konsumenten
1.4.3 Näringsidkaren 32
Skyddsvärda situationer eller avtal 33
2 BEHÖRIGHET VID DOMSTOL 34
Tvistlösning vid svensk eller utländsk domstol? 34
2.1.1 Problemet 34
2.1.2 Behörighetsregler (domsrättsregler) 35
2.1.3 Få konsumenttvister i svenska domstolar 36
2.2 Olika system gäller 39
2.2.1 I relationer mellan EFTA-stater 40
2.2.1.1 Bryssel och konventionen 40
2.2.1.2 42
2.2.1.3 Vilket regelverk är tillämpligt? 43
2.2.2 I relationer mellan Sverige och tredjeland 44
Betydelsen av rättegångsbalkens regler 44
2.2.2.2 En analogifrån Bryssel- och Lugano- instrumenten? 45
2.2.3 En reviderad Bryssel I-förordning 46
2.3 När särskilt skydd gäller 48
Olika system — olika skydd 48
2.3.2 Konsumentskyddstanken bakom Bryssel- och Luganoinstrumenten 49
2.3.3 Vad avses med konsumentavtal enligt Bryssel I-förordningen? 50
2.3.3.1 Avtal 50
Vem kvalificerar sig som konsument? 53 Vad avses med näringsidkare? 57
2.3.4 Avbetalningsköp 58
2.3.5 Avtal om lån som ska återbetalas i särskilda poster eller kredit avsedd att finansiera köp av varor 59
2.3.6 Övriga konsumentavtal 61
En vid kategori av avtalstyper 61 Verksamhet i konsumentens land 62 Riktad verksamhet? 62
Avtal inom ramen för den riktade verksamheten 67
2.3.7 Undantag 68
Transportavtal 68
Konsumentförsäkringsavtal 70 Avtal om fast egendom 73
Särskilt om s. k. timeshare-avtal och långfristiga semesterprodukter 75
2.3.8 Behörighetsgrunderna 79
2.3.9 Ett förbud mot s.k. prorogationsavtal 80
2.4 När särskilt konsumentskydd inte gäller 83
2.4.1 Bryssel I-förordningen 84
2.4.1.1 Svarandens hemvist 84
2.4.1.2 S.k. uppfyllelseforum 86
2.4.1.3 Filialforum 89
2.4.1.4 En avflerasvarande 90
2.4.1.5 S.k. prorogationsavtal 91
2.4.1.6 S.k. 91
2.4.2 Nationella (autonoma) behörighetsregler 93
2.4.2.1 Svarandens hemvistforum 94
2.4.2.2 Allmäntförmögenhetsforum 96
2.4.2.3 Forum rei sitae 97
2.4.2.4 Kontraktsforum 98
2.4.2.5 Fast driftställe 98
2.4.2.6 Fastighetsforum 99
2.4.2.7 Prorogationsavtal 100
2.5 Andra tvistlösningsformer i domstol 102
Medverkan av Konsumentombuds- mannen 102
Kollektiva prövningsmöjligheter 102
2.6 Sammanfattning 105
BEHÖRIGHET VID UTOMRÄTTSLIG TVISTLÖSNING 108
Tvistlösning utanför domstol
3.1.1 Problemet 108
3.1.2 Terminologiska anmärkningar 109
3.2 Nationella tvistlösningsmodeller - exempel och tillgänglighet
3.2.1 Urval
3.2.2 Sverige
Allmänna reklamationsnämnden 111
3.2.2.2 Konsumentverket och Konsument- ombudsmannen
3.2.3 Danmark 115
Reklamationsnämnder
3.2.4 Nederländerna
Privata nämnder Försäkringsombudsmannen och försäkringsnämnden
3.2.5 Norge 119
Forbrukerrådet och Forbrukertvist- utvalget
Reklamationsnämnder 121
3.2.6 Spanien 122
3.2.6.1 Ett särskilt skiljeförfarande 122 Medling och förlikning 123
3.2.7 Storbritannien 124
3.2.7.1 Financial Ombudsman Service 124 Annan tvistlösning 125
3.2.8 USA 126
3.2.9 Jämförelser 128
Likheter och skillnader 128
3.2.9.2 Förklaringar
Andra nationella modeller
3.2.10.1 RisolviOnline 131
3.2.10.1 Online-Schlichter 132
3.3 Gränsöverskridande europeiska modeller och initiativ 133
3.3.1 133
3.3.2 Konsument Europa Sverige 136
3.3.3 137
3.3.4 SOLVIT 138
3.3.5 Reklamationsblanketten 139
3.3.6 Två konsumentrekommendationer 140
3.3.7 Medling 142
3.3.8 ECODIR 145
3.3.9 EU-kommissionens förslag till tvistlösning av konsumenttvister 147
3.4 Globala initiativ 149
3.4.1 Econsumer.gov-projektet 149
3.4.2 Global Trustmark 150
Sammanfattning
4 VAL 153
Vilken stats lag tillämpas på gränsöverskridande konsumentavtal?
4.1.1 Problemet 153
Lagvalsregler
4.2 Något om de olika rättsliga instrumenten
4.2.1 Rominstrumenten 156
Romkonventionen
4.2.1.2 Rom I-förordningen 159
4.2.1.3 Rom Il-förordningen 160
4.2.2 161
4.2.3 Direktivbaserade lagvalsregler 162
4.3 När särskilt skydd 163
4.3.1 Konsumentskyddstanken bakom Rom I-förordningen 163
4.3.2 Vad avses med konsumentavtal? 164
En vid kategori av avtalstyper
Vem kvalificerar sig som konsument? 165 Vad avses med näringsidkare? 166
Vilka situationer har ansetts värda? 167
433 Undantag 170
Tjänster som enbart utförs i ett land 170 Transportavtal 172
Fast egendom 173
Handel med finansiella instrument 174 Avtal om finansiella instrument som ingåtts i ett multilateralt system
Försäkringsavtal 177
4.3. 4 O m parterna har avtalat om tillämplig rättsordning 179
4.3.4.1 Ett exempel 179
Skydd mot oförmånliga villkor 179
Kan konsumenten plocka "russinen ur kakan"? 181
4.3. 5 O m parterna inte har avtalat o m tillämplig rättsordning 183
4.4 När särskilt skydd inte gäller
4.4.1 O m parterna har avtalat o m tillämplig rättsordning
4.4.1.1 Partsautonomi och lagvalsavtal
4.4.1.2 Begränsningar i partsautonomin 186
4.4.2 O m parterna inte har avtalat om tillämplig rättsordning 190
Det s.k. objektiva lagvalet och fasta lagvalsregler 190
4.4.2.2 Köp av varor 191
4.4.2.3 Tjänsteavtal 192
4.4.2.4 Avtal som avser sakrätt till eller hyra av fast egendom 193
Avtal om hyra av fast egendom för personligt bruk 195
4.4.2.6 Franchiseavtal och distributionsavtal 196
4.4.2.7 196
10
4.4.2.8 Avtal omfinansiella instrument i ett multilateralt system
4.4.2.9 Den s.k. karakteristiska prestationens lag 199
4.4.2.10 Den uppenbart närmaste anknytningens lag 200
Den individualiserande metoden 200
4.5 Direktivbaserade regler 202
4.5.1 Ett exempel 202
4.5.2 Avtal som innehåller oskäliga avtalsvillkor 202
4.5.3 Distans- och 204
4.5.4 Avtal om köp av varor 205
4.5.5 Konsumentkreditavtal 205
4.5.6 S.k. timeshare-avtal och avtal om långfristiga semesterprodukter 206
4.5.7 Direktivet om konsumenträttigheter 207
4.5.8 Förslaget till en europeisk köplag 210
4.6 Sammanfattning
ERKÄNNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV UTLÄNDSKA AVGÖRANDEN 213
5.1 Gäller ett utländskt avgörande i den egna staten? 213
5.1.1 Problemet 213
5.1.2 Vad innebär det att erkänna eller att verkställa
ett utländskt avgörande?
5.1.3 Exekvaturförfarande 216
5.2 Ökat lagstöd
5.3 Domar från EFTA-stater 218
5.3.1 Olika rättsliga instrument 218
5.3.2 Bryssel- och Luganoinstrumenten 220
Ett exempelfrånSvea hovrätt 220
5.3.2.2 Huvudregeln när det gäller erkännande 220
Huvudregeln när det verkställighet 221
11
Det s.k. som vägransgrund 224
Tredskodomar 226
Oförenliga domar 228
S.k. behörighetsprövning 229 Ytterligare vägransgrunder i Lugano Il- konventionen 230
5.3.3 En reviderad Bryssel I-förordning 231
5.3.4 EU:s s.k. verkställighetsförordningar 232
Avskaffande av nationella exekvatur- förfaranden 232
Ett exempelfrån EEC-nätverket 233
5.3.4.3 nr om europeisk exekutionstitelför obestridda fordringar 234
5.3.4.4 nr om ett europeiskt betalningsföreläggande 239
nr 861/2007 om inrättande av ett europeiskt småmåls- förfarande 241
Betydelsen av verkställighetsförordningarna ur ett konsumentperspektiv 245
5.3.5 Medlingsdirektivet 2008/52/EG och den svenska medlingslagen 247
5.4 Domar från tredjeland 249
5.4.1 Huvudregeln 250
5.4.2 Undantag 251
Rättspraxis 251
5.4.2.2 Doktrin 254
5.5 Beslut om rättegångskostnader 255
5.6 Sammanfattning 257
12
6 SLUTORD 259
6.1 Problem med tvistlösningsmodeller 259
6.2 Problem med lagvalsregler 262
6.3 Problem med att erkänna och verkställa utländska avgö- randen 264
6.4 Avslutning 265 CITERADE RÄTTSFALL 267 BIBLIOGRAFI 274
SAKREGISTER 284