Januari 2015

Januari 2015

SNS ANALYS nr24

CSR kan delas in i altruistisk CSR och strategisk CSR. Altruistisk CSR innebär att företaget ”offrar” vinst i sam­ hällets tjänst, medan strategisk CSR innebär att företaget i princip vinstmaximerar i traditionell mening, men med fokus på utökat samhällsansvar.

CSR ur ett nationalekonomiskt perspektiv

Hsedan dess diskuterats livligt,

ÅLLBAR UTVECKLING lanse­

xxxxx som begrepp i Brundtland­ rapporten 1987. Det har allt

inte minst vad gäller klimatet. En del av den­ na diskussion har ägnats åt vad företag fri­ villigt kan göra – och faktiskt gör – för att bidra till en hållbar utveckling som innefat­

tar ekonomisk, miljömässig och social utveck­ ling. Gemensamt för dessa företag är att de på något sätt är socialt ansvarstagande, de agerar med Corporate Social Responsibility (CSR). Frågan är om företagen utöver regleringar och förordningar av olika slag har ett ytterliga­

re ansvar att åsidosätta resurser ämnade för vinstgenerering och överföra dessa till exem­ pelvis miljöarbete. Hur ska vi förhålla oss till att företag frivilligt avstår vinst till förmån för

andra samhällsintressen?

FÖRETAG OCH INDIVIDER ändrar sina beteenden med förändrade priser och högre inkomster. Det är rim­ ligt att anta att preferenserna också förändrats, exempel­ vis att ju rikare vi blir desto mer bryr vi oss om miljön.

Observerad CSR kan då ses som en konventionell ekono­ misk anpassning till nya marknadsförhållanden. CSR är till stor del väl integrerat med en strategi som präglar de flesta företags affärsmodell: vinstmaximering i traditio­ nell mening.

ANSVARSTAGANDE konsumenter och deras preferen­ ser för produkter med CSR­attribut är en förklaring till observerad CSR. De kan potentiellt skapa incitament för strategisk CSR eftersom de är villiga att ta på sig hela eller delar av kostnaden för företagens frivilliga samhällsan­ svar.

Grafisk form: Xxxxxx Xxxxxxxxx. Original: Xxxxx Xxxxx.

FÖRFATTARE

Xxxxx Xxxxxxxx är professor i natio­ nalekonomi vid Centrum för Miljö­ och Naturresursekonomi (CERE) vid Umeå uni­ versitet.

E­post: xxxxx.xxxxxxxx@xxxx.xxx.xx

SNS ANALYS En stor del av den forskning som bedrivs är vid sin publicering anpassad för vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna är ofta teoretiska och inomvetenskapligt specialiserade. Det finns emellertid mycket forskning, framför allt empirisk och policyrelevant sådan, som är intressant för en bredare krets. Målet med SNS Xxxxxx är att göra denna forskning tillgänglig för beslutsfattare i politik, näringsliv och offentlig förvaltning och bidra till att forskningen når ut i medierna. Finansiellt bidrag har erhållits från Xxx Xxxxxxxxxx och Xxx Xxxxxxxx Stiftelse. Författarna svarar helt och hållet för analys, slutsatser och förslag.

Hållbar utveck- ling – ekono- miskt, miljömäs- sigt och socialt.

Vad företag fri- villigt kan göra för att bidra

till en hållbar utveckling.

Enligt nationalekonomisk teoribildning är sam­ hället organiserat på två grundpelare:

1. Marknaden och den ”osynliga handen”1 som ser till att konsumenternas och företa­ gens egenintressen kontrolleras så att utfal­ let blir effektivt

2. Staten som har till uppgift att gå in och korrigera marknadsmisslyckanden2 med regleringar av olika slag samt att via fördel­ ningspolitik omfördela inkomster och för­ mögenheter då de fördelningar som gene­ reras av marknaden inte alltid är i linje med dem som samhället föredrar.

Företag styrs av vinstmaximerande aktieägare och andra intressenter, som anställda och kunder och det omgivan­

de samhället, ska skyddas av olika typer av kontrakt3 och statliga regleringar. De flesta industrialiserade länder följer detta grund­ recept, även om det finns skillnader i synen på när och i vilken omfattning staten ska ingripa.

Utifrån detta synsätt är det främst staten, och inte individer eller företag, som har till upp­ gift att korrigera marknadsmisslyckanden4 och utjämna ojämlikheter i inkomster och förmö­ genheter. Trots detta ser vi en ökande efterfrå­ gan från samhället i stort och från lagstiftande myndigheter att individer och speciellt företag ska utöka sitt samhällsansvar utöver traditio­ nell nytto­ och vinstmaximering.5

Sedan Xxxxxxxxxxxxxxxxxx0 publicerades 1987 har begreppet hållbar utveckling diskute­ rats livligt i den samhälleliga och vetenskapli­ ga debatten, inte minst vad gäller klimatet och huruvida mänskliga aktiviteter värmer upp jor­ den. En del av denna diskussion har ägnats åt vad företag frivilligt kan göra – och faktiskt

1 Med fungerande marknader leder folks egenintresse till ekonomiskt effektiva utfall, som om det funnes en osynlig hand (Xxxx Xxxxx i The Theory of Moral Sentiments, 1759).

2 Miljöförstöring är ett exempel på en så kallad negativ ex­ ternalitet. En externalitet innebär att ett företags produktion eller en persons konsumtion påverkar annan produktion och konsumtion utan att detta speglas i rådande priser.

3 Exempelvis anställningsavtal och försäkringar.

4 Det bör dock nämnas att vissa marknadsmisslyckanden korrigerar sig själva om det finns väldefinierade äganderätts­ förhållanden, se Coase (1960).

5 Se till exempel Bénabou och Tirole (2010).

6 The World Commission on Environment and Develop­ ment (1987).

gör – för att bidra till en hållbar utveckling som innefattar ekonomisk, miljömässig och soci­

al utveckling. Gemensamt för dessa företag är att de är på något sätt är socialt ansvarstagan­ de. Fenomenet brukar kallas Corporate Social Responsibility (CSR).

En av utmaningarna när man diskute­ rar konceptet hållbar utveckling och socialt

ansvarstagande företag är själva definitionen av CSR. Det finns en mängd definitioner som cir­ kulerar i forskningen och debatten, och de fles­ ta är luddiga och svåra att förstå.7 Jag kom­

mer använda en definition som jag anser är enkel och rimlig. Enligt konventionell neoklas­ sisk ekonomisk teori maximerar företag vins­ ten under restriktioner, och utan regleringar finns det en risk att företag släpper ut mer kol­ dioxid eller har sämre arbetsmiljöförhållanden än vad som är samhällsekonomiskt optimalt, för att nämna några exempel. I dag ser vi många företag som gör mer på exempelvis miljöområ­ det än vad de är ålagda att göra enligt lagar och förordningar. Även inom andra dimensioner gör företag mer än vad de är lagligt ålagda att göra, exempelvis inom arbetsmiljö och mänsk­ liga rättigheter.8 Det är denna typ av självreg­ lering från företagens sida som jag definierar som CSR.9 En fördel med att förklara CSR som ansträngningar som går utöver lagliga ramverk är att CSR blir konceptuellt väldefinierat och otvetydigt.10 Det betyder dock inte att man kom­ mer ifrån problemet med att mäta och kvanti­ fiera CSR, mer om detta senare.

Den akademiska diskussionen kring CSR verkar ha börjat 1932 vid ett Harvard Law Symposium med rubriken ”For whom are cor­ porate managers trustees?”11 Diskussionen

7 Det finns dock inte utrymme i denna skrift att gå in i detalj på alla olika definitioner som florerar inom olika forskningsområden och i medierna.

8 I denna skrift kommer jag i huvudsak använda exempel kopplade till miljö. De principiella resonemangen är dock oberoende av vilken dimension av CSR som avses.

9 Se liknande definition i Hay, Stavins och Vietor (2005).

10 Det ska dock poängteras att även företag som bedriver sin verksamhet i traditionell mening, och följer lagar och förordningar, tillhandahåller en mängd nyttiga och uppskat­ tade tjänster genom att förse marknader med produkter de vill ha, skapa arbetstillfällen och betala ut löner till löntagare och utdelning till ägare, som genererar skatteintäkter till stat och kommuner. Det är också ett viktigt ansvarstagande, men inte det utökade samhällsansvar jag avser med CSR i denna artikel.

11 Dodd (1932).

fokuserade då på om det ens var lagligt att använda ett företags intjänade vinst och resur­ ser i samhällets intresse. Inom nationaleko­ nomin tog debatten fart 1970 i och med Xxxxxx Xxxxxxxxx inlägg ”The social responsibility of business is to increase its profits” i New York Times Magazine.12 Xxxxxxxx ansåg att välgö­ renhet ska skötas av individen medan företa­ get ska koncentrera sig på att maximera vins­ ten till sina aktieägare. Men som vi kommer att se behöver inte vinstmaximering stå i kontrast till CSR, och i vissa fall går de till och med hand i hand. Allt sedan Xxxxxxxxx artikel har debatten fortsatt och CSR har rönt betydande uppmärk­ samhet hos både forskare och samhället i övrigt.

Vad är då företagens roll när det gäller utö­ kat samhällsansvar? Vi kan alla vara över­

ens om att företagen rimligen ska följa antag­ na lagar. Men utöver lagen, det vill säga utö­ ver regleringar och förordningar av olika slag, har företag ytterligare ett ansvar att åsidosätta resurser ämnade för vinstgenerering och över­ föra till exempelvis miljöarbete? Hur ska vi för­ hålla oss till att företag frivilligt avstår vinst till

förmån för andra samhällsintressen? Mycket av det som skrivits inom området är förvirrande då det oftast inte tillhandahåller en välstrukture­ rad grund för hur man ska förhålla sig till CSR. I följande text ska jag diskutera CSR ur ett natio­ nalekonomiskt perspektiv. Jag utgår från den forskning som finns13 i syfte att reda ut en del begrepp och skapa en tankemodell för det bete­ ende jag kallar CSR.

Resten av texten är disponerad enligt föl­ jande. Först redogör jag för möjliga motiv till varför företag engagerar sig i CSR. Sedan går jag igenom följande relevanta frågeställningar kring CSR och företag: Får de? Kan de? Bör de? Gör de? Därefter presenteras en översikt av den empiriska forskningen om CSR. En diskussion avslutar.

12 Xxxxxxxx (1970).

13 Främst nationalekonomisk forskning.

Företagets (ägarnas) motiv till CSR

Man kan i princip dela in CSR i två olika huvud­ typer: altruistisk14 respektive strategisk15 CSR. Med altruistisk CSR menar jag att företaget ”offrar” vinst i samhällets tjänst, medan strate­ gisk CSR innebär att företaget i princip vinst­ maximerar i traditionell mening, men med fokus på utökat samhällsansvar.16 Man kan ock­ så tänka sig ett mellanting där motivet för CSR inte är strategiskt, men där kostnaden för CSR uppvägs till viss del av intäkter man inte förut­ sett. Eller tvärtom – motivet är strategiskt men kostnaderna för CSR uppvägs inte av intäkter­ na. Genomgången nedan täcker även dessa fall.

Även om altruistisk CSR inte belönas av marknaden kan man ändå tänka sig situationer då den uppstår; till exempel när aktieägarnas preferenser präglas av ett samhällsansvar.17 Om aktieägarna bryr sig om miljön utöver lagens domäner kan de vara villiga att avstå en del av vinsten för CSR, eller att till och med gå med förlust genom att använda sitt inflytande som ett sätt att idka en slags välgörenhet.18 En annan motivering för altruistisk CSR kan tillskrivas speciella preferenser med avseende på vinst­ fördelning, till exempel att aktieägarna hell­

re spenderar pengar på CSR än att öka bonu­ sar (till nya toppnivåer) till sina chefer. Detta är särskilt aktuellt nu när bonusar och problem inom banksektorn (krisen som startade 2008), med statliga ingripanden som följd, är under samhällets lupp.19

Ett speciellt fall som diskuteras i littera­ turen bör nämnas: CSR och förhållandet mel­ lan företagsledningen (vd, miljöchef med flera) och ägarna. Om vi anammar Xxxxxxxxx snäva

14 Altruism, medmänsklighet, oegennytta, osjälviskhet (motsats till egoism) är att hjälpa andra utan att önska något i motprestation.

15 Strategi är en gammal stridsterm men används här för att belysa företagets specifika ”taktik” (i detta fall CSR) som tillämpas i deras affärsmodell i syfte att maximera vinsten.

16 Vad som avgör om CSR är altruistisk eller strategisk är

ägarnas motivering till åtaganden.

17 Ett annat fall man kan tänka sig är misslyckad strategisk CSR, det vill säga de intäkter man trodde skulle genereras av CSR uppstod aldrig, eller kostnaderna blev större än väntat.

18 Man kan också se det som att CSR innebär ökade pro­

duktionskostnader som inte reflekteras i rådande priser.

19 Kitzmueller och Xxxxxxxxx (2012).

Altruistisk CSR: företaget ”offrar” vinst i samhällets tjänst...

... eftersom, till exempel, aktie­ ägarnas prefe- renser präglas av ett samhälls- ansvar.

Strategisk CSR är i grunden vinstmaxime- rande.

Investeringar i CSR­åtgärder kan skapa ett goodwill­kapital.

företagsparadigm – företag ska maximera vins­ ten, inte idka välgörenhet – så kan alla typer

av altruistisk CSR ses som en manifestering av principal agent­problematiken. Denna pro­ blematik uppstår om det finns intressekonflik­ ter mellan företagets ledare och ägare. Vd eller individer på andra ledande positioner (agenter) i företaget kan använda CSR i syfte att öka sin egen popularitet och marknadsföra en person­ lig agenda till andra intressegrupper utan ägar­ nas (principalens) samtycke.20

Marknadsdriven CSR eller CSR som ett skydd mot framtida regleringar eller akti­ vism från intressegrupper brukar kallas strate­ gisk CSR.21 Detta beteende är i grund och bot­ ten vinstmaximerande och styrs av påtryck­ ningar på företagets efterfrågesida (kunder) och från andra intressegrupper såsom anställ­ da, aktivister (frivilligorganisationer som Naturskyddsföreningen och Greenpeace) och reglerande myndigheter.

För att illustrera strategisk CSR tittar jag här närmare på exempel av en modell av ett vinstmaximerande företag med viss marknads­ makt, det vill säga företaget har ett visst infly­ tande över sitt produktpris.22 En grundläggan­ de drivkraft för CSR i denna modell är goodwill eller rykte. Genom att investera i CSR­åtgärder kan företaget bygga upp ett goodwill­kapital, likt man bygger upp en kapitalstock med inve­ steringar. Hur stort goodwill­kapital företa­ get har påverkar företagets lönsamhet på olika sätt. En förutsättning för att goodwill ska kun­ na genereras och vara till nytta för företaget är att alla CSR­investeringar kommuniceras på ett adekvat sätt utåt till marknaden, och detta medför en kostnad utöver själva investeringen (marknadsföring, genomgång av CSR­åtgärder i årsrapporten med mera). Om företaget signa­ lerar CSR utan att faktiskt göra något kallas det för greenwashing,23 vilket sannolikt förekom­

20 För diskussion kring principal agent­problematiken, se Kitzmueller och Xxxxxxxxx (2012) och XxXxxxxxxx och Siegel (2001).

21 Begreppet går tillbaka till XxXxxxxxxx och Siegel (2001) och Baron (2001).

22 Modellen finns beskriven i detalj i Lundgren (2011).

23 Greenwashing, grönmålning eller gröntvättning inne­ bär att den som bedriver exempelvis miljöfarlig verksam­ het försöker skapa en bild av sig som miljövänlig genom missvisande marknadsföring.

mer i viss utsträckning.24 Det bortses dock från i modellen.

Tre huvudsakliga positiva effekter av CSR

(nytta eller intäkt) kan identifieras:

• Priseffekten. Konsumenterna/kunderna belönar CSR genom att vara villiga att betala ett högre pris eller köpa mer till samma pris. Detta är vad nationalekonomisk teori kallar för prisdifferentiering; genom att ge produk­ ten vissa attribut som gör att den sticker ut från konkurrenternas produkter kan man åtnjuta ett prispremium.

• Löneeffekten. Anställda är villiga att accepte­ ra lägre löner för att jobba i ett CSR­företag, eller att anstränga sig mer vid given mark­ nadslön. Detta bygger på att företaget kan attrahera anställda som känner en viss warm glow­känsla25 av att arbeta i ett företag med samhällsansvar.

• Kapitalkostnadseffekten. Kapitalkostnaden kan reduceras eftersom den finansiella sek­ torn – banker, portföljförvaltare, privata och publika investerare med flera – tillskri­

ver CSR­företaget en lägre risk. Anledningen

är att sannolikheten för framtida konflik­ ter med olika intressegrupper minskar. Exempelvis kan CSR förekomma och för­

hindra kostsamma framtida regleringar och/ eller förbättra förhållandet gentemot akti­ vistgrupper.

Kostnaderna för CSR kan också delas in i tre huvudgrupper:

• Investeringskostnad. Det finns alltid en direkt investeringskostnad av att engagera sig i CSR.

• Signaleringskostnad. Om ingen vet att före­ taget tar ett utökat samhällsansvar kan

inte goodwill skapas, därför måste företa­

24 Det är endast möjligt om det råder asymmetrisk infor­ mation om produktens attribut. Ett exempel är elproducen­ ter som säljer grön el. Även om du köper grön el så blir det på aggregerad nivå inte mer grön el. Det är en slags green­ washing från företagens sida. Systemet med gröna elcertifi­ kat innebär att en viss nivå på grön el alltid uppnås via den så kallade kvotplikten, systemet är självreglerande. Även om en enskild elkonsument beställer grön el blir mängden grön el i systemet densamma. Den el som kommer in i hushållet är en mix av grön och annan el, och denna mix är oberoende av om hushållet beställer grön el eller inte.

25 Warm glow innebär att man mår bra av givandet som en frivillig handling. I detta fall att man ger upp en del av lönen för att jobba i ett företag som idkar CSR.

gen aktivt signalera CSR till marknaden och intressegrupper, och detta kostar peng­

ar i form av marknadsföring och/eller andra typer av informationskampanjer.

• Undanträngningseffekter. Kostnader upp­ kommer på grund av att resurser läggs på CSR som hade kunnat användas till mer lön­ samma investeringsalternativ (alternativ­ kostnad).

Dessa kostnader och intäkter byggs sedan in i en modell av företaget. Huvudbudskapet är att företaget i optimum kommer att balansera mar­ ginella kostnader och intäkter av investering­ ar i CSR. Med andra ord: CSR behandlas som vilken investering som helst, kostnader ställs mot intäkter/nyttor.26 Modellens olika resul­ tat kan sedan länkas till många av de empiris­ ka iakttagelser och hypoteser som finns i CSR- litteraturen, till exempel huruvida CSR har en positiv inverkan (eller inte) på företagets pro­ duktpris (allt annat lika). Motivet till att utveck­ la modellen var just att existerande empiri i stor utsträckning saknar en enkel formell modell

att luta sig mot för att kunna ställa upp relevan­

ta hypoteser kring CSR. Mer om empirisk forsk­ ning följer i ett avsnitt nedan.

Altruistisk och strategisk CSR, och de pre­ ferenser som styr dessa beteenden, kan sam­ manfattas i figur 1. Företagets intressenter delas upp i aktieägare och marknad och andra intres­ senter. Deras preferenser delas sedan in i soci­ ala preferenser och neoklassiska preferen­

ser. Med sociala preferenser menas till exem­ pel att kunderna värderar en miljövänlig pro­ dukt högre, eller att ägarna värdesätter före­ tagets miljöarbete och därför kan tänkas avstå avkastning. Vad vi kan se är att om ägarna har ”klassiska” preferenser och kunderna och andra intressegrupper också har det så hamnar vi i

en situation med ingen CSR (ruta 4). Däremot om ägarna har sociala preferenser och mark­ naden/intressenter har klassiska preferenser hamnar vi i ruta 3, det vill säga altruistisk CSR med reducerad vinst. Om ägarna har klassis­

ka preferenser och marknaden har sociala ham­ nar vi i ruta 2, det vill säga strategisk CSR. Ruta 1 är altruistisk CSR, men effekterna på vinst är antingen positiva eller negativa beroende på kostnader och intäkter.

Strategisk CSR kan ses som vil- ken investering som helst.

26 Samma principiella resultat kom redan XxXxxxxxxx och Siegel (2001) fram till. De använder en icke­teknisk modell, men för en rigorös och konsekvent analys. En tidig, och förbisedd, modellbeskrivning av det ”gröna företaget” och dess drivkrafter finns i Bergman (1995), där CSR också beskrivs i strategiska termer som ett av företagets många olika investeringsbeslut.

	Aktieägare
		Sociala preferenser (SP)	Neoklassiska preferenser (NP)
Marknaden och andra intressenter (stakeholders)
	SP	(1) Altruistisk CSR Blandad effekt på vinst	(2) Strategisk CSR Vinstmaximering
	NP	(3) Altruistisk CSR	(4) Ingen CSR
		Minskad vinst	Vinstmaximering

Figur 1. Företagets CSR och effekterna av olika preferenser hos ägare och marknad/intressenter. Källa: Bearbetning av figur 2 i Kitzmueller och Xxxxxxxxx (2012).

CSR­investering- ar kan attrahera kunder eller öka kundlojalitet …

… och användas för att före- komma framtida regleringar.

Sammanfattningsvis: preferenser hos före­ tagets ägare, på marknaden eller hos andra intressegrupperingar, genererar ett visst bete­ ende hos företaget som går att koppla till lön­ samhet och därmed kvalificerar CSR som en del av företagets affärsmodell. Denna affärsmodell kan innebära att företaget idkar altruistisk CSR eller strategisk CSR, detta beror på vad som motiverar dessa åtagande hos ägarna. Detta är den teoretiska begreppsramen vi tar med oss i resten av texten.

I nästa avsnitt pekar jag specifikt på de fyra viktiga frågor man bör ställa sig när det gäller CSR, både altruistisk och strategisk.

CSR: fyra relevanta frågeställningar

Det finns fyra huvudfrågor man bör ställa sig när det gäller CSR och företag: Får de? Kan de? Bör de? Gör de?27 Jag kommer här att för­ söka besvara dessa frågor var och en för sig för att skingra en hel del oklarheter och förvirring kring begreppet och fenomenet CSR.

1. Får företag använda sina resurser till CSR? Är det tillåtet för företagsledningen att använ­ da företagets resurser till exempelvis miljöar­ bete som går utöver vad lagar och reglering­

ar föreskriver? Svaret på den frågan kan först tyckas uppenbar: Javisst! Varför inte? I fallet när frivilligt miljöarbete påverkar vinsten posi­ tivt (eller är vinstneutralt), exempelvis genom att investera i goodwill som attraherar kunder eller ökar kundlojalitet, är det naturligtvis inga problem, företaget maximerar ju vinsten (stra­ tegisk CSR). Men i fallet när företagsledning­ en avstår vinst blir svaret inte lika uppenbart (altruistisk CSR). Detta betyder att de som äger företaget (aktieägarna) inte fullt ut får sin berät­ tigade kompensation som risktagande investe­ rare, och somliga skulle till och med kalla detta för stöld.28 I USA har aktieägare dragit företags­ ledningen inför rätta för att de överträtt sina

27 Se Hay, Stavins och Vietor (2005) och Reinhardt, Stavins och Vietor (2008).

28 Som jag nämnt tidigare så blir tolkningen annorlunda då ägarna sanktionerar CSR.

befogenheter, men det har varit svårt att bevisa att specifika frivilliga miljöåtgärder varit direkt vinsthämmande. I USA kan och ska företags­ ledare leda företaget enligt principen ”affärs­ mässiga överväganden” (business judgment rule), vilket ger dem ett relativt brett svängrum i användandet av företagets resurser. Detta inne­ bär att bara i extrema fall kan CSR anses vara olagligt.29

2. Kan företag avstå vinst för CSR?

Är det en uthållig strategi för ett företag att avstå vinst vid CSR, eller kommer konkurren­ sen att leda till att sådana företag på lång sikt försvinner? De företag som har någon form av monopolställning, inklusive de som produce­ rar produkter för väldefinierade nischmarkna­ der, kan relativt lätt föra över kostnader för CSR på sina kunder. Men för majoriteten av före­ tag som verkar på konkurrensutsatta markna­ der med likartade produkter kan det vara väl­ digt svårt att övervältra kostnader för utökat samhällsansvar på sina kunder. Sådana företag måste då absorbera dessa kostnader själva, vil­ ket leder till lägre vinster, lägre aktieutdelning­ ar, lägre kompensation till företagsledningen med mera. Detta betyder att på konkurrensut­ satta marknader är CSR inte ekonomiskt håll­ bart på lång sikt från företagets perspektiv. Man kan också tänka sig en marknad där företaget måste uppvisa socialt ansvarstagande eftersom alla eller flertalet av de andra företagen gör det­ ta. Då blir CSR ett sätt att överleva på en mark­ nad som präglas av kunder som värdesätter vis­ sa sociala attribut hos produkten.

Som tidigare nämnts kan CSR även motive­ ras av att företagen vill förekomma reglering­ ar i framtiden. Genom att uppvisa ”gott upp­ förande” kan kostsamma regleringar och kon­ flikter med olika intressegrupper undvikas. Om risken för statlig intervention på något område eller sektor är hög är det mer sannolikt att före­ tag inom detta område eller sektor använder sig av CSR för att förhindra ingripanden och där­ med ökade kostnader i framtiden. Ett sådant beteende är alltså förenligt med framåtblickan­ de vinstmaximering under osäkerhet. Man kan även tänka sig situationer då finansiellt star­

29 Elhauge (2005).

ka företag använder CSR i syfte att få regleran­ de myndighet att höja regleringsnivån i hela sektorn, vilket kan resultera i att mindre finan­ siellt starka företag trängs ut från marknaden. Båda dessa exempel ligger i en gråzon mellan altruistisk och strategisk CSR. De beskriver ett slags spel mellan företaget och regleraren som på lång sikt är strategiskt lönsamt, man spa­ rar på kostnader eller konkurrenter försvinner. Men på kort sikt kan det mycket väl innebära kostnader utan nämnvärda intäkter, vilket kan ses som altruistisk CSR. Men i båda fallen enga­ gerar sig företagen i som synes altruistisk och vinsthämmande CSR som i framtiden kan bli lönsamt beroende på hur den reglerande myn­ digheten beter sig.

3. Bör företag engagera sig i CSR?

Även om företag är i den positionen att de av något skäl finner det fördelaktigt att visa utö­ kat samhällsansvar via CSR, bör de då göra det? Är det samhällsekonomiskt lönsamt? Leder ett sådant beteende till en mer effektiv använd­ ning av samhällets gemensamma resurser? För att vara mer specifik; under vilka villkor är CSR välfärdshöjande? Enligt Xxxx Xxxxxxx är det när företag idkar strategisk CSR, det vill säga när det är företagsekonomiskt lönsamt (när green business är good business).30 Alternativet, altruistisk CSR, allt annat lika, är mer kostsamt då det inte skapar något mervärde hos kunder­ na, det vill säga man är inte beredd att betala

en premie (eller köpa mer till samma pris) för exempelvis gröna(re) produkter.31 Från ett väl­ färdsperspektiv kan man säga att företag ska investera i sådana projekt som genererar den högsta möjliga samhälleliga välfärden. Det betyder att CSR är önskvärt om den totala väl­ färden är högre med CSR än om det inte existe­ rade.

Frågan är då om företag frivilligt ska regle­ ra sig själva, eller om stat och myndigheter är bättre på den uppgiften. Det finns anledning att misstänka att många företag är oförmögna att alltid göra investeringar som är samhällsekono­

30 Se Portney (2005).

31 Om den gröna produkten även skapar en renare miljö

miskt välfärdsmaximerande. Detta beror på att företags CSR­beslut bestäms av en rad faktorer, varav många inte är relaterade till samhällelig nytta. Enskilda företag har förmodligen goda kunskaper om de privatekonomiska effekterna av CSR, men de samhällsekonomiska effekterna är svårare att uppskatta. Denna asymmetri kan leda till att företaget väljer en ineffektiv nivå på sitt miljöskydd (för mycket eller för lite).

Men man kan också tänka sig situationer där företaget är mer välinformerat än en regle­ rare. Detta gäller exempelvis information om företagets nuvarande och framtida förorening­ ar samt kostnader för att kontrollera dessa. Med den typen av ”insider”­information kan företag göra mer välinformerade och optimala beslut avseende utsläppsfrämjande förändringar i verksamheten jämfört med en myndighet som oftast inte har detaljerad kunskap om företagets teknologi. I sådana fall är det möjligt att CSR­ åtgärder kan ersätta en reglering och även vara välfärdsmässigt bättre då företagen har mer flexibilitet. Detta gäller förstås i huvudsak mil­ jöregleringar av olika slag.

CSR­investeringar och åtaganden kan vara välfärdsökande i det fallet då nivån på en cen­ tralt bestämd miljöreglering är satt ”för lågt”.32 Det kan till exempel finnas välfärdshöjande CSR som är riktad mot att mildra miljöproblem som är helt eller delvis oreglerade; klimatet är ett exempel. Ett annat exempel är CSR riktat mot arbetsförhållanden i länder där reglering­ ar är obefintliga eller myndigheterna inte föl­ jer dem.

4. Ser vi att företag idkar CSR?

Går företag frivilligt utöver lagen och investerar i CSR? Det fattas inte exempel på frivilliga åta­ ganden. Ett bland många svenska exempel är ett möbelföretag i Malmö som har ett antal ”kli­ matsmarta” produkter, system för källsorte­ ring, biogasframställning (från matrester), mil­ jöbilsplatser med elbilsuttag och egen energi­ produktion (vindkraft och solceller) där över­ skottet säljs på energimarknaden. Detta är naturligtvis till stor del frivilliga åtaganden och kan därför ses som CSR. Mer generella exem­ pel på CSR är olika typer av miljöavtal som sluts

CSR är önskvärt om den totala välfärden är högre med CSR än utan CSR.

Företaget kan vara mer väl- informerat än regleraren och CSR­åtgärder skulle då kunna ersätta en regle- ring.

så bör man beakta nettot av förlorat konsumentöverskott  

och värdet av bättre miljö. 32 Xxxxxxxxx, Stavins och Vietor (2008).

Exempel på CSR är olika typer av frivilliga miljö- avtal, produkt- certifieringar och andra miljö- märkningar.

Det finns före- tag som mycket framgångsrikt utnyttjat CSR i sin affärsmodell.

Många studier av sambandet mellan miljö- regleringar och konkurrenskraft.

mellan företag och regeringar, branschorgani­ sationer eller andra samhällsgrupperingar, eller produktcertifieringar (till exempel av skogs­ produkter) och andra miljömärkningar av kon­ sumtionsvaror som Svanen eller Bra Miljöval. Att ingå dessa avtal är helt frivilligt och kan rim­ ligtvis bara förklaras med att företagen ser att nettonyttan är positiv, det vill säga kostnaden för att förändra produkten är mindre än (eller åtminstone lika med) de intäkter som föränd­ ringen genererar.

Ett stort antal studier inom miljöområdet finner att det generellt inte går att visa att det är affärsmässigt lönsamt att vara frivilligt ”grö­ nare” än vad som bestäms av lagen. Men i fall där företaget kan öka kundernas betalningsvil­ ja, minska sina kostnader, minska risker eller förekomma kostsam reglering i framtiden, då kan det vara företagsekonomiskt lönsamt med

CSR.33 Det finns företag som mycket framgångs­ rikt utnyttjat CSR i sin affärsmodell, till exem­ pel Patagonia och DuPont, men på det stora hela är det svårt att finna stöd för att CSR gene­ rellt innebär affärsmässiga möjligheter och ökad lönsamhet.

Vad säger empirisk forskning om CSR?

Som antyds i förra avsnittet är det empiris­ ka stödet för att CSR på miljöområdet skulle

vara lönsamt inte särskilt övertygande. Hur är det då mer generellt med lönsamheten i CSR? Här gör jag en översiktlig inventering av nuva­ rande kunskap genererad från empiriska stu­ dier på många områden relaterat till CSR, inte bara miljöområdet.34 Genomgången baseras på en nyligen gjord litteraturöversikt35 med någ­ ra tillägg från svenskt perspektiv. Jag har inte för avsikt att vara uttömmande vad gäller cite­ ringar till alla relevanta studier. I stället ger jag några väl valda exempel inom varje delområde inom CSR­forskningen.

33 Hay, Stavins och Vietor (2005).

34 Den teoretiska forskningen på CSR är i förhållande till den empiriskt inriktade forskningen liten. Det finns dock försök att teoretiskt förklara CSR i en strikt modellram, exempelvis XxXxxxxxxx och Siegel (2001) och Xxxxxxxx (2011). För en kompakt genomgång av teoretisk modellering kring CSR, se Lundgren (2011).

35 Se Kitzmueller och Xxxxxxxxx (2012).

Tidiga studier av inom den nationalekono­ miska forskningen CSR fokuserade på länken mellan företagens samhällsansvar och finan­ siell prestanda, medan forskningen på sena­ re tid har varit inriktad på mekanismerna bak­ om CSR. Att förstå varför företag engagerar sig i CSR och vilka intressenter som bär kostna­ den för CSR är fundamentalt. Mycket av den

empiriska forskningen på CSR presenteras inte explicit som studier av företagens samhällsan­ svar. Inom den nationalekonomiska litteratu­ ren får man i stället leta efter andra nyckelord som overcompliance (överuppfyllelse av regle­ ringar eller självreglering), voluntary compli- ance (frivillig uppfyllelse av regleringar), phi- lanthropy (välgörenhet), eco­labeling (miljö­ märkning), productivity (produktivitet) med flera.

CSR, finansiell prestanda och konkurrenskraft

I början och mitten av 1990­talet när Xxxxxxx Xxxxxx vid Harvard Business School lansera­ de sin ”Porterhypotes” följde en våg av empi­ riska studier som undersökte sambandet mel­ lan miljöregleringar och konkurrenskraft.36 Porters hypotes bygger på ett antal fallstudi­

er som antydde att regleringar på miljöområdet kan skapa nyttor/intäkter från innovation och effektivitetsökningar som neutraliserar eller till och med överträffar kostnaden för själva regle­ ringen, det vill säga lönsamheten ökar i slutän­ dan. Dessa empiriska studier fokuserar på tvingande regleringar såsom skatter och avgif­ ter och inte på frivilliga regleringar (CSR), efter­ som det var lagliga mandat som var drivkraften i Xxxxxxx ursprungliga modell. Men eftersom Xxxxxxx logik kan appliceras på frivilliga åtagan­ den likväl som statliga regleringar så kan empi­ riska studier relaterade till Porterhypotesen kasta ljus på huruvida CSR har potentialen

att reducera kostnader och öka effektiviteten inom företaget. Ett antal översiktsartiklar på Porterhypotesen och dess validitet utifrån ett empiriskt perspektiv har publicerats. De visar att det saknas systematiska belägg i forskningen för att förändrad miljöprestanda förorsakad av regleringar sporrar till innovation och allmänna

36 Xxxxxx (1991) och Xxxxxx och xxx xxx Xxxxx (1995).

effektivitetsökningar.37

Man kan dock tänka sig att frivilliga själv­ regleringar som CSR innebär större frihet för företagen att själva välja de åtgärder som för­ bättrar både miljöprestanda och ekonomisk prestanda. I ett sådant fall skiljer sig tvingande, statliga regleringar från CSR; regleringar med­ för att företaget måste anpassa sig vare sig de vill eller inte, medan frivillig CSR kan vara ett väl överlagt strategiskt beslut som även affärs­ mässigt är lönsamt. Xxxxxxxx och Xxxxxxxx (2014) studerar svenska industridata där mil­ jöprestanda delas upp i prestanda som beror på reglering (koldioxidskatt) och på frivilliga eller marknadsrelaterade orsaker. Det kan visas att miljöprestanda som kan kopplas till reglering­ ar har neutral eller negativ påverkan på lönsam­ het. Med andra ord: Porterhypotesen kan i sto­ ra drag förkastas för de flesta svenska industri­ sektorer. Frivilliga förbättringar i miljöprestan­ da (CSR) är dock positivt integrerat med lön­ samhet i de flesta sektorer, vilket skulle tala för att det finns en grad av asymmetri i effekter­

na på lönsamhet av reglering och självreglering i svensk industri. Bra miljöprestanda är bra för lönsamheten, såvida den inte drivs av reglering­ ar, i detta fall en koldioxidskatt.

Inom delar av företagsekonomi och empi­ risk finansiell ekonomi (organizational beha­ vior) finns ett mycket stort antal studier som analyserar det generella sambandet mellan CSR och finansiell prestanda. Xxxxxxxx, Xxxxxxxxx och Xxxxx (2009) är den senaste översiktsar­ tikeln som gör en omfattande utvärdering av forskningsläget: 251 samband från 214 studier mellan 1972 och 2009. Ett sätt att tolka dessa studier är att de är ett försök att testa förekom­ sten av altruistisk CSR, det vill säga om CSR

tesen om altruistisk CSR från något synsätt. Xxxxxxxx, Xxxxxxxxx och Xxxxx (2009) finner en modest positiv effekt mellan CSR och finansiell prestanda för hela tidsperioden och en myck­

et svag men dock positiv effekt sista tio åren. Detta resultat, det vill säga en liten eller i många fall ingen effekt av CSR, skulle man kunna tol­ ka som en manifestation av att det är strategisk CSR; företagen investerar i CSR upp till en nivå där kostnader och intäkter på marginalen är lika. I ett sådant fall är lönsamheten opåverkad och CSR borde inte ha någon signifikant effekt på finansiell prestanda.

Ett stort problem med dessa studier är dock hur man mäter CSR (det gäller även i viss mån hur man mäter finansiell prestanda). Oftast används prestandabetyg av olika slag skapa­

de av konsultföretag (KLD, ASSET4 med fle­ ra), och dessa mått kommer alltid att innehål­ la ett visst mått av subjektivitet. Xxxx och Siegel (2006) noterar att de flesta empiriska studier som analyserar CSR och finansiell prestanda är från ett (national­) ekonomiskt perspektiv inte särskilt relevanta. De menar att det intressan­ ta sambandet är mellan ekonomisk prestanda och CSR, där ekonomisk prestanda är baserat på företagets teknologi38 och där man specifikt tar hänsyn till alternativkostnaden39 för CSR. De betonar också vikten av att använda sig av mätbara variabler för CSR, till exempel faktiska utsläpp till luft, vatten och mark, och inte betyg satta av konsultföretag som är svåra att översät­ ta till kvantitativa prestandamått.40

Ett annat problem med studier som tittar på sambandet mellan CSR och finansiell prestanda är orsakssambandet. Som Xxxxxxxx, Xxxxxxxxx och Xxxxx (2009) antyder kan den svaga posi­ tiva korrelationen (mediankorrelationen 0,09)

En studie på svenska indu- strier pekar på att frivilliga förbättringar i miljöprestanda (CSR) hänger positivt ihop med lönsamhet.

Många studier analyserar det generella sam- bandet mellan CSR och finan- siell prestanda …

är kostsamt utan några mätbara intäkter, så  

är effekten på finansiell prestanda i slutändan negativ. Enligt tidigare diskussion kan vi tänka oss två fall: 1) altruistisk CSR som beror på före­ tagsledarens preferenser och agenda (principal agent­problematiken); 2) altruistisk CSR som härrör från ägarnas preferenser och är kon­ sistent med att offra vinst i samhällets intres­ se. På det stora hela kan man inte stödja hypo­

37 Se till exempel Brännlund och Xxxxxxxx (2009).

38 Hur input, såsom kapital, arbete och energi används för att generera output.

39 Alternativkostnaden är den förlorade intäkten från det alternativet man inte valt att nyttja, exempelvis att investera i produktivt kapital i stället för CSR.

40 En studie som följer uppmaningarna i Xxxx och Siegel (2006), och som i CSR­sammanhang är unik i sitt slag, är Xxxxxxxx och Xxxxxxxx (2014) som nämnts ovan. De tittar specifikt på förändringar i verkliga koldioxidutsläpp i rela­ tion till produktion (kolintensitet) och effekterna på ekono­ misk effektivitet, där ekonomisk effektivitet definieras som hur (tekniskt) effektivt vinst genereras, givet användningen av arbete, kapital och energi.

… men ett stort problem är att kausaliteten kan gå från CSR till finansiell pre- standa och vice versa.

I många fall verkar ansvars- tagande konsu- menter vara be- redda att betala för företagens CSR.

Lokala sam- hällsvärderingar tenderar att påverka lokalt verksamma företags miljö- prestanda.

förklaras både av kausalitet från CSR till finan­ siell prestanda och vice versa. Försök finns i lit­ teraturen att på ett adekvat sätt reda ut kausa­ litetsförhållandet men någon övertygande stu­ die finns inte i dagsläget. Det finns dock ett stort antal så kallade event­studier som undersöker både goda och dåliga nyheter (events) och hur investerare reagerar på dessa. I detta fall är kau­ saliteten uppenbar: ett oljeutsläpp sker i dag och aktiekursen dyker imorgon, eller ett företag visar sig ha en bättre utveckling av koldioxidut­ släpp än man förutsett, och som en följd stiger aktiekursen.41 Att orsakssambandet skulle vara tvärtom är inte rimligt. Det är dock inte möj­ ligt att på ett enkelt sätt knyta reaktionerna på finansiella marknader till altruistisk eller stra­ tegisk CSR som det är definierat ovan.

Empirisk forskning och strategisk CSR

I motsats till empiriskt stöd för altruistisk CSR och Porterhypotesen (win win­regleringar) är evidensen för strategisk CSR något mer överty­ gande. Som vi sett ovan har CSR en modest eller ingen effekt på finansiell prestanda. Det skul­

le kunna tolkas som ett stöd för strategisk CSR, det vill säga att kostnader och intäkter av CSR balanserar varandra. Vem betalar då för kostna­ derna för CSR? Det finns en del svar i litteratu­ ren och jag går här igenom några.

Låt oss först titta på arbetsmarknaden och CSR. Som vi har sett kan en av kostnadsförde­ larna med CSR vara att anställda är beredda att arbeta till lägre lön eller jobba mer produktivt till marknadslön. Det empiriska stödet för att anställda tar kostnaden (eller en del av den) för CSR via lägre löner är relativt svagt och fler stu­ dier behövs.42 Det finns dock några studier som kan påvisa denna effekt – som inom national­ ekonomisk forskning benämns kompenseran­ de lönedifferentialer43 – för företag som idkar CSR.44 Men trots några få exempel i litteratu­

41 Den klassiska event­studien på miljöområdet är Hamilton (1995). En internationell studie på nyare data är Xxxxxxxx och Xxxxxx (2010).

42 Kitzmueller och Xxxxxxxxx (2012).

43 Standardexemplet är gruvarbetaren som blir extra kompenserad för att dennes jobb är riskfyllt (jämfört med ett liknande jobb ovan jord). I fallet CSR blir tolkningen den omvända; den warm glow som den anställde känner gör att han/hon accepterar en kompensationsminskning, alltså en negativt kompenserande lönedifferential.

44 Exempelvis Xxxxxx (2005) och Xxxxxx och Xxxxx (2013).

xxx finns just nu inte övertygande bevis för att arbetstagare generellt accepterar lägre löner för att jobba i socialt ansvarstagande företag och därmed systematiskt ge incitament till CSR.

Ansvarstagande konsumenter (både slut­ konsumenter och konsumenter i mellanled) och deras vurm för produkter med CSR­attribut är en annan alternativ förklaring till observe­ rad CSR, och det finns ett antal empiriska stu­ dier som talar för att så är fallet. Blend och Ravenswaay (1999) visar att konsumenter i USA är beredda att betala ett premium för eko­ logiska äpplen. Xxxxxxxx och Xxxxxxxx (2003) finner stöd för att investeringar i miljövän­

lig teknik kan skapa goodwill som har en posi­ tiv effekt på priset på pappersmassa i svensk skogsindustri. En ansenlig mängd värderings­ studier visar att konsumenter är villiga att beta­ la mer för matprodukter från företag med lokal och/eller ekologisk/organisk produktion eller produkter med fair trade­märkning. I en eko­ nometrisk studie använder Xxxxxxxxx, Xxx och Xxxxxxx (2010) data på kommersiella byggna­ der i USA och drar slutsatsen att det finns ett prispremium för ”gröna” byggnader.45 Många fler exempel på liknande empiriska resultat som ovan finns i litteraturen. Vi kan dock slå fast att produktmarknader och olika typer av konsu­ menter och kunder kan potentiellt skapa inci­ tament för strategisk CSR eftersom de är villi­ ga att ta på sig hela eller delar av kostnaden för företagens frivilliga samhällsansvar.

Andra intressegrupper än kunder och anställda kan också i viss mån driva CSR utanför produkt­ och arbetsmarknaden. Påtryckningar från, och attityder hos, akti­ vistgrupper, lokala samhällsgrupperingar och reglerande myndigheter kan påverka CSR. Arora och Xxxxx (1999) visar att effekterna av samhällsvärderingar och lokala attityder på ett företags miljöprestanda är väsentliga. Ett före­ tag som verkar i ett lokalt samhälle med stor andel av befolkningen som är politiskt och mil­ jömässigt engagerad tenderar att ha relativt bättre miljöprestanda än ett liknande företag med mindre engagerade samhällsinnevåna­

45 Xxxxxxx och Xxxxxxxxxx (2011) finner liknande resultat för svenska hushåll; de är beredda att betala mer för ”hållbara” bostäder. Med hållbar menas att de exempelvis har någon form av energisparcertifiering.

re. Det finns också empiriskt belägg för signifi­ kanta effekter av fackliga bojkotter på företags aktiekurser. Det finns alltså belägg för att andra intressegrupper än kunder och anställda påver­ kar CSR, även om magnituden av dessa effekter inte är lätt att kvantifiera. Reglerande organ och myndigheter utgör en annan naturlig källa för påtryckningar vad gäller CSR. Genom påtryck­ ningar kan de skapa incitament för företag att ”gå före” och utöver lagen i enlighet med vår CSR-definition.

Xxxxxx och Xxxxx (2002) har frågat ett stort antal amerikanska bolag om vad som påverkar deras CSR­beteende. De samman­ fattar att beslut om att anställa personal med miljöinriktning och intern miljöpolitik påver­ kas i stor grad av faktorer som styrs av regle­ ringar, medan kvalitetsuppföljning och pro­ duktutveckling beror av marknadsfaktorer. Innes och Sam (2008) påvisar att företag frivil­ ligt minskar utsläppen i syfte att förbättra rela­ tionen med reglerande myndigheter och und­ vika framtida regleringar (regulatory capture från företagens perspektiv). Företag med större insyn från regleraren är mer villiga att delta i fri­ villiga utsläppsminskningsprogram. Empiriska rön visar således att både privata initiativ från olika intressegrupper och myndighetsutövning i termer av regleringar eller hot om reglering­

ar kan skapa incitament för den CSR vi faktiskt observerar.

I figur 1 ovan sammanfattades interaktio­ nen mellan företaget, ägarna och olika intres­ segrupper (stakeholders) som kunder, aktivis­ ter, reglerare med flera, som i sin tur resulte­ rar i antingen altruistisk CSR, strategisk CSR eller ingen CSR. Jag har här gått igenom (en del av) den empiriska forskningen kring CSR och dess drivkrafter. Det finns magert stöd för så kallad altruistisk CSR där företaget avstår från vinst i samhällets tjänst. Även den så kal­

lade Porterhypotesen är svår att bekräfta empi­ riskt. Man ser dock stöd i den empiriska littera­ turen för vad jag kallar strategisk CSR, ett slags ansvarsfull business as usual där marknader, intressegrupper och reglerande myndigheter spelar en avgörande roll för företagets sociala ansvarstagande.

Avslutande diskussion

Hur ska vi förhålla oss till företag med ett sam­ hällsansvar och det jag definierar som CSR? Är CSR företagsekonomiskt och samhällsekono­ miskt hållbart? Om företaget opererar på en monopol­ eller en speciell nischmarknad där de kan övervältra kostnader för CSR på mark­ naden är det mer sannolikt att så är fallet. Ska företag offra vinst för miljön när alternativet är en mer effektiv miljöpolicy utförd av en central reglerare? Nej, rimligtvis inte.

Om exempelvis ett kommunalägt kraftvär­ meverk frivilligt gör stora extrasatsningar på klimatområdet har det liten eller ingen effekt då denna extra utsläppsminskning ”äts upp” av någon annan inom det europeiska utsläpps­ handelssystemet EU ETS. Det finns ett tak för hur mycket som får släppas ut inom EU ETS och inom denna ”bubbla” handlar företagen

utsläppsrätter med varandra. Utsläppsrätterna har blivit utdelade till företagen baserat på his­ toriska utsläpp. Om ett företag sparar utsläpps­ rätter genom extrasteg så säljs de till företag som har underskott på utsläppsrätter. Så givet att ett ”sparande” företag inte annullerar sina utsläppsrätter har extrastegen ingen reell effekt på klimatet. Skattepengar slösas alltså bort i onödan under förevändningen att företaget tar extrasteg i klimatarbetet.46

Som jag antytt tidigare finns det dock situ­ ationer då det är sannolikt att CSR är välfärds­ höjande. Det gäller främst strategisk CSR riktat mot sådana miljöproblem som är helt eller del­ vis oreglerade. Ett exempel på ett miljöproblem som i stora delar av världen saknar adekvata regleringar är ökande utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.

Ett annat problem som tagits upp här är hur man definierar och mäter CSR. Hur man gör detta blir helt avgörande för en utvärde­ ring eller tolkning av ett företags CSR. Jag har definierat CSR som åtgärder som går utanför och bortom lagar och förordningar; en frivillig självreglering. I den meningen är vår definition klar och tydligt. Men det löser inte problemet med hur vi ska mäta dessa åtgärder kvantita­ tivt när vi observerar CSR i verkligheten. Det är ofta svårt att utvärdera vad företag själva kallar

Extrasteg på kli- matområdet har liten eller ingen effekt på klimatet inom det euro- peiska utsläpps- handelssystemet EU ETS.

46 Xx Xxxxxxxx, Stage, Tangerås och Xxxxxx (2013).

Observerad CSR kan till stor del förklaras som en konventionell ekonomisk an- passning till nya

marknadsförhål- landen.

CSR. Mycket av det vi ser företag marknadsfö­ ra som CSR hamnar sannolikt, enligt vår defini­ tion, i en gråzon. Således är det inte okomplice­ rat att urskilja vad som är utöver lagen och vad som är business as usual.

En möjlig orsak till framväxten av och entu­ siasmen för CSR har att göra med vad som kan kallas för en fiskal illusion.47 Vissa föresprå­ kare för CSR verkar ofta tro att om företag på något sätt ”övertalas” att tillhandahålla kollek­ tiva varor så blir de varorna gratis. Det är inte ovanligt med uttalanden i debatten som ”före­ tag borde betala för detta”. Men företagen är enbart juridiska konstruktioner och om de till­ handahåller en kollektiv vara, som renare luft, måste kostnaden för denna vara täckas upp av någon. Och till sist är det kollektivet, det vill säga samhällets medborgare, som betalar för denna vara på ett eller annat sätt. Detta kan vara genom högre priser på företagets produk­ ter, eller minskade möjligheter till anställning eller minskade utdelningar till ägare, om kost­ naderna inte kan rullas över på kunderna. I vil­ ket fall så är det samhällets medborgare som får ta kostnaden för CSR, inte företaget i sig som enbart är en anonym juridisk konstruktion.

Det är frestande att tillskriva det växande intresset för CSR som ett nytt etiskt tänkande eller ett ökande engagemang för hållbar utveck­ ling hos företagen och att de är beredda att avstå vinst för detta. Men CSR är konsistent med en annan förklaring också, företag och individer ändrar sina beteenden med förändrade priser och högre inkomster, som de alltid gjort. Det

är rimligt att anta att preferenserna också för­ ändrats, exempelvis är det troligt att ju rikare vi blir, desto mer bryr vi oss om miljön.48 Till stor del kan vi förklara observerad CSR som en kon­ ventionell ekonomisk anpassning till nya mark­ nadsförhållanden. Således är CSR till stor del väl integrerat med en strategi som präglar de flesta företags affärsmodell: vinstmaximering i traditionell mening.

47 Portney (2005).

48 Den så kallade miljö­Kuznets­argumentationen; ju rikare vi blir desto mer värdesätter vi miljökvalitet.

Xxxxx Xxxxxx, XxxxXxxx Xxxxxxxx och Xxxxxxx Xxxxxx har bidragit med insiktsfulla kommen- tarer. Författaren tar fullständigt ansvar för innehållet i texten och alla slutsatser.

Referenser

Arora, S. och X. Xxxxx (1999). ”Do communi­ ty characteristics influence environmental outcomes? Evidence from the toxic release inventory”. Southern Economic Journal 65(4), 691–716.

Baron, D. P. (2001). ”Private politics, corpo­ rate social responsibility, and integra­ xxx strategy”. Journal of Economics and Management Strategy 10(1), 7–45.

Xxxxxxx, X. och X. Tirole (2010). ”Individual and corporate social responsibility”.

Economica 77, 1–19.

Xxxxxxx, X. (1995). ”Simple observa­

tions on the ’green firm’”. I Xxxxx, X. xxx

B. E. Ytterhus (red.) Environmental Management: Where Do We Stand? Oslo: Cappelen Akademisk Forlag.

Xxxxx, X. X.xxx X .O. Ravenswaay (1999). ”Measuring the demand for ecolabeled apples”. American Journal of Agricultural Economics 81(5), 1072–1077.

Xxxxxx, X. (2005). ”Firm­provided social con­ cerns? Just another compensating wage dif­ ferentials story?” International Journal of Manpower 26(7–8), 673–704.

Xxxxxxxxx, R. och X. Xxxxxxxx (2009). ”Environmental policy without costs? A review of the Porter hypothesis”.

International Review of Environmental and Resource Economics 3(2), 75–117.

Coase, R. H. (1960). ”The problem of social cost”. Journal of Law and Economics 3, 1–44.

Xxxx, X. Jr. (1932). ”For whom are corporate managers trustees?” Harvard Law Review 45(7), 145–163.

Xxxxxxxxx, P., N. Xxx och J. M. Quigley (2010). ”Doing well by doing good? Green office buildings”. American Economic Review 100(5), 2492–2509.

Elhauge, E. R. (2005). ”Corporate manager’s

operational discretion to sacrifice corpo-

rate profits in the public interest”, s. 13–76 i Hay, Stavins och Vietor.

Xxxxxxxx, X. (1970). ”The social responsibili­ ty of business is to increase its profits”. The New York Times Magazine, 13 september.

Xxxxxxxx, X. X. (1995). ”Pollution as News: Media and Stock Market Reactions to the Toxics Release Inventory Data”.

Journal of Environmental Economics and Management 28(1), 98–113.

Xxx, B. L., R. N. Stavins och X. Xxxxxx (red.) (2005). Environmental Protection and the Social Responsibility of Firms:

Perspectives from Law, Economics, and Business. Washington, DC: Resources for the Future.

Innes, R. och A. G. Sam (2008). ”Voluntary pol­ lution reductions and the enforcement of environmental law: an empirical study of the 33/50 program”. Journal of Law and Economics 51(2), 271–296.

Xxxxxx, X. och W. Q. Xxxxx (2002). ”What is driving corporate environmenta­ lism: opportunity or threat?” Corporate Environmental Strategy 9(4), 409–417.

Kitzmueller, M. och X. Shimshack (2012). ”Economic perspectives on corporate social responsibility”. Journal of Economic Literature 50(1), 51–84.

Xxxxxxxx, X. och X. Xxxxxxxx (2003). ”Abatement investments and green good­ will”. Applied Economics 35(18), 1915–

1923.

Xxxxxxxx, X. (2011). ”A micro­economic model of corporate social responsibility”. Metroeconomica 62(1), 69–95.

Xxxxxxxx, X. och P.­X. Xxxxxxxx (2014). ”Climate policy, environmental xxxxxxx xxxxx, and profits”. Journal of Productivity Analysis. Under publicering (online 12 juni 2014).

Xxxxxxxx, X. och X. Xxxxxx (2010). ”Environmental incidents and firm value – international evidence using a multi­factor event study framework”. Applied Financial Economics 20(16), 1293–1307.

Xxxxxxxx, X., X. Stage, T. Tangerås och X. Xxxxxx (2013). Energimarknaden, ägandet och klimatet. Stockholm: SNS Förlag.

Xxxxxxx, X. och X. Xxxxxxxxxx (2011). ”Willingness to pay for sustainable hous­ ing”. Journal of Housing Research 20(1), 35–51.

Xxxxxxxx, X. X., X. X. Xxxxxxxxx och J. P. Xxxxx (2009). ”Does it pay to be good ... and does it matter? A meta­analysis of the relation­ ship between corporate social and financial performance”. Tillgänglig på xxxx://xxxx. com/abstract=1866371.

XxXxxxxxxx, A. och X. Xxxxxx (2001). ”Corporate social responsibility: a the­ ory of the firm perspective”. Academy of Management Review 26(1), 117–127.

Xxxxxx, X. och T. Xxxxx (2013). ”Is corporate social responsibility associated with lower wages?” Environmental and Resource Economics 55(1), 107–117.

Xxxx, X. och X. Xxxxxx (2006). ”Special issue on corporate social responsibility and econo­ mic performance”. Journal of Productivity Analysis 26(3), 207–287.

Xxxxxx, X. (1991). ”America’s green strategy”.

Scientific American 264(4), april.

Xxxxxx, X. och X. xxx xxx Xxxxx (1995). ”Toward a new conception of the environment­ competitiveness relationship”. Journal of Economic Perspectives 9(4), 97–118.

Xxxxxxx, P. R. (2005). ”Corporate social respon­ sibility: an economic and public policy per­ spective”, s. 000–000 x Xxx, Xxxxxxx och Vietor.

Xxxxxxxxx, X. X., R. N. Stavins och X. Xxxxxx (2008). ”Corporate social responsibili­ ty through an economic lens”. Review of

Environmental and Economics and Policy

2(2), 219–239.

World Commission on Environment and Development (1987). Our Common Future. Oxford: Oxford University Press.