Anbud

2013-10-16

Upphandlande organisation Upphandling

SKL Kommentus Inköpscentral AB Stödboende 2013

Xxxxx Xxxx 5814

Sista anbudsdag: 2013-10-16 23:59

Symbolförklaring:

Texten/frågan innehåller krav som måste uppfyllas Texten ingår i kvalificeringen

Frågan är viktad och ingår i delen av upphandlingen

Texten kommer att ingå i avtalet

Texten innehåller sekretessbelagd information Frågan besvaras av köparen

Anbudslämnare

Säljare:

Anbud:

Organisationsnr.:

Gryning Vård AB

Gryning Vård Boda Familjecentrum lägenhetsboende (13/107)

5566058201

1. Förfrågningsunderlag

1.1. Allmän orientering

1.1.1. SKL Kommentus Inköpscentral AB

SKL Kommentus Inköpscentral AB, organisationsnummer 556819-4798, (fortsättningsvis SKI) är bildat med syftet att vara inköpscentral för kommuner, landsting, regioner och deras bolag och för att genom samordnad upphandling dels ingå Ramavtal i eget namn avsedda för andra upphandlande myndigheter/enheter dels för att medverka vid en offentlig upphandling som ombud åt flera upphandlande myndigheter/enheter.

SKI genomför denna upphandling som ombud, jml 2 kap 9 a § p. 2 LOU, för de upphandlande myndigheter (i den fortsatta texten kallade kallade kommuner) som deltar i

upphandlingen. Med detta menas att kommuner som anmäler sig till att delta i upphandlingen blir ramavtalspart och är förbundna att använda ramavtalen under

ramavtalsperioden.

SKI ansvarar under ramavtalsperioden för den kommersiella avtalsförvaltningen, vilket bl.a. innebär efterannonsering, leverantörskontroll av ekonomisk stabilitet, skatter och sociala avgifter samt bevakning av tillstånd, avtalsförlängningar, indexregleringar, tolkning av ramavtalet och rådgivning vid eventuella tvister.

Kommunerna ansvarar under ramavtalsperioden själv för placeringsanalys och uppföljning av stödboendets verksamhet, såsom stödets innehåll, metoder, personal och rutiner samt andra krav som är kopplade till den tjänst som utförs.

Mer information om SKL Kommentus Inköpscentral AB finns på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx.

1.1.2. Inbjudan att lämna anbud

SKL Kommentus Inköpscentral AB (SKI) inbjuder på uppdrag av deltagande kommuner att lämna anbud på Stödboende 2013.

1.1.3. Deltagande kommuner

Av Bilaga 01 "Deltagande kommuner" framgår vilka kommuner som deltar i upphandlingen.

Vissa kommuner kommer att börja använda ramavtalet vid en senare tidpunkt när det egna befintliga avtalet upphör. I Bilaga 01 "Deltagande kommuner" har tidpunkterna för den senare starten angivits för de kommuner det berör.

1.1.4. Upphandlingens omfattning

Upphandlingen omfattar placeringar i stödboenden för ungdomar 18 - 24 år samt barn och föräldrar i behov av tillsyn och stöd under en övergångsperiod, exempelvis i samband med utslussning från behandlingshem eller familjehem. Den placerade ska förberedas för ett självständigt liv och rustas för att klara ett eget boende i samhället. Hjälp ska ges bland annat för att komma iväg till sysselsättning eller skola, planera sin ekonomi samt få en fungerande vardag både gällande hushållsgöromål och i samhället.

Stödboendet ska vara kopplat till ett boende med någon form av kontrakt/lägenhet. Stödboendet ska bestå av lägenheter och/eller någon form av kollektivt boende.

Stöd ska finnas i boendet i form av tillgång till personal dygnet runt. Vårdgivaren ska erbjuda boende som kombineras med tillsyn, stöd och/eller pedagogiska insatser som anpassas

efter den/de placerades behov. Personligt stöd ska vid efterfrågan kunna ges varje dag. Det ska finnas telefonstöd av personal samt för akuta händelser, som behov av kontakt med fastighetsägare, brandkår med flera.

Upphandlingen omfattar fyra stycken delområden där anbudsgivaren har möjlighet att lägga anbud på en eller flera delområden. Delområdena är:

02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4

Med de olika behovsnivåerna avses följande:

Nivå 1 = Direkt personalstöd upp till 7 timmar per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.

Nivå 2 = Direkt personalstöd 8-15 timmar per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.

Nivå 3 = Direkt personalstöd 16-25 per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider. Nivå 4 = Direkt personalstöd 26 timmar och uppåt per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.

Deltagande kommuner har för avsikt att teckna ramavtal med de anbudsgivare som efter prövning uppfyller kraven i steg 1 och steg 2 i anbudsprövningen.

1.1.5. Syfte

Syftet med upphandlingen är att tillgodose deltagande kommuners huvudsakliga behov av externa placeringar. Ramavtalen kommer att reglera samtliga villkor som avser relationen vårdgivare - kommun under ramavtalsperioden. Det betyder att de priser som lämnats gäller under ramavtalsperioden och inget utrymme för förändring av vare sig pris eller villkor kommer att göras bortsett från möjlighet till årlig indexuppräkning enligt särskilda

villkor.

1.1.6. Huvudmannaskap

Företrädare för den placerande kommunen är ytterst ansvarig för den enskilda placeringen och beslutar i alla frågor som innefattar myndighetsutövning.

1.1.7. Avgränsning av omfattning

Placeringarna som omfattas av denna upphandling utgör ett komplement till

deltagande kommuners insatser i egen regi, som således inte berörs av upphandlingen. För vårdgivare som bedriver verksamhet i en upphandlande kommuns regi gäller ej anbudet mot den kommunen.

Upphandlingen omfattar inte abonnemang på stödboende eller entreprenader. Upphandlingen omfattar inte boende som inte har stödinsatser.

Upphandlingen omfattar inte stöd efter substitutionsbehandling.

1.1.8. Volym

Deltagande kommuner har tillsammans uppskattat sitt behov av stödboende för de målgrupper denna upphandling omfattar till 37 800 vårddygn per år.

Någon garanti att erhålla viss volym ges ej.

1.1.9. Ramavtalsperiod

Ramavtalet gäller för en tidsperiod om två (2) år med möjlighet att förlänga avtalet med ett

(1) + ett (1) år, dvs. sammanlagt högst fyra (4) år. Avtalet gäller fr.o.m. dagen för avtalets tecknande.

Planerad ramavtalsstart är 2014-01-01.

SKI ska, på uppdrag av deltagande kommuner påkalla förlängning av Ramavtalet senast tre månader innan Ramavtalet löper ut. Förlängning av Ramavtalet ska vara skriftlig och undertecknad av båda parter.

Påkallar inte SKI, på uppdrag av deltagande kommuner, förlängning upphör Ramavtalet utan föregående uppsägning.

1.1.10. Avropsordning (ordning för beställning/placering)

Inom varje delområde (4st) kommer flera leverantörer att antas och rangordnas där den som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kommer att rangordnas högst.

Placeringar kommer i första hand att ske enligt rangordning. Beställning från tecknade ramavtal kan dock ske på annat sätt beroende på den placerande kommunens handläggares bedömning i samråd med den enskilde gällande individens behov.

Som verktyg för den individuella placeringen kommer anbudsgivarna i upphandlingen precisera sin beskrivning av verksamheten utifrån olika matchningskriterier som ställts upp i förfrågningsunderlaget såsom verksamhetens inriktning, målgrupp, boende som tar emot endast män/pojkar, endast kvinnor/flickor, både män/pojkar och kvinnor/flickor, geografisk

belägenhet.

I upphandlingarna ingår inte omförhandling av befintliga placeringsavtal.

Avropsordning: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.1.11. Upphandlingsförfarande

Upphandlingen genomförs genom förenklat förfarande enligt 15 kap. lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Förhandling kan förekomma vid förenklat förfarande. Anbud kan dock komma att antas utan föregående förhandling och det är därför av vikt att anbudsgivaren redan vid anbudsgivningen lämnar sitt bästa pris. Eventuella förhandlingar upptas på initiativ av SKI.

1.1.12. Definitioner

Nedan följer definitioner av begrepp som används i upphandlingen.

18 -24 år =

18 till och med 24 år

Anbudsgivare =

Vårdgivare som lämnar anbud.

Annat etniskt ursprung =

Om verksamheten har en särskild inriktning och särskild kompetens inom ett visst etniskt ursprung.

Stöd=

Med stöd avses stöd till olika målgrupper för vidare utslussning. De metoder/arbetssätt och särskilda förhållningssätt som stödet innebär anpassas efter olika målgrupper och individens behov. Stödet fokuserar på att den placerade ska skapa sig en plattform i samhället. Den placerade ska förberedas för ett självständigt liv och rustas för att klara ett eget boende.

Hjälp ska ges bland annat för att komma iväg till sysselsättning eller skola, planera sin ekonomi samt få en fungerande vardag både i hemmet och i samhället.

Beprövad erfarenhet =

Innebär att en åtgärd måste ha använts i flera verksamheter, där de ansvariga är eniga om åtgärdens positiva effekt.

Bokningsavgift =

Avgift för placerande kommun för tiden från det att en kommun gör en beställning av en plats och påbörjar arbetet mot inskrivning till dess att inskrivning verkligen

sker.

Endast flickor/kvinnor =

Om hela verksamheten som sådan bara arbetar med flickor/kvinnor.

Endast pojkar/män =

Om hela verksamheten som sådan bara arbetar med pojkar/män.

Genomförandeplan/behandlingsplan =

en konkretisering av vårdplanen där följande beskrivs:

1. målet med de särskilda insatser som behövs,

2. när och hur de särskilda insatserna ska genomföras,

3. när och hur genomförandeplanen/behandlingsplanen ska följas upp,

4. när och hur den unge ska kunna tillgodogöra sig åtgärder och insatser som andra huvudmän än socialnämnden ansvarar för,

5. när och hur den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas,

6. när och hur den unge ska ha kontakt med socialnämnden, och

7. den unges och, i fråga om barn, hans eller hennes vårdnadshavares syn på genomförandet av det planerade stödet. SFS (2007:1316).

Handikapparkering finns =

- Handikapparkering finns intill lokalen.

- Parkeringsplats med gångväg från entrén på max 25m som är fri från hinder

- Parkering sida vid sida: minst 3,6 m bred och att det finns en plats med bredd 5 m

- Parkering längs med trottoar: minst 7 m lång. Om trottoaren är 3 m bred så anses p-platsen uppfylla kravet på en 5 m bred parkering.

Handikapptoalett finns =

- Lokalen har toalett som är tillgänglig för rörelsehindrade. De invändiga måtten är 2,2x2,2 m

- Toaletten har fungerande larm, upphöjd toalettsits och

- Enkelt uppfällbara armstöd (ingen spak inne vid väggen) draghandtag på dörrens insida, tvål, handdukar, spegel placerade så de fungerar för person i rullstol

- Dörröppningen är minst 80 cm bred

Heltidstjänst =

Antal timmar totalt per vecka genom 37 timmar ger antalet beräknade heltidstjänster.

Insats =

Stöd för vidare utslussning.

Kvalitetssystem =

Avser det som enligt lag gäller för uppföljning/styrning av verksamheten.

Kvalitetssystem avseende insatsen =

Avser system som dokumenterar, följer upp resultat och effekter av insatser och behöver ej vara kopplad till styrningen av verksamheten.

Linjär expanderad skala =

Begreppet linjär skala expanderad skala är ett systemtekniskt begrepp som syns per automatik i systemet och som i denna upphandling bara innebär att svar ska lämnas i den enhet som anvisas, exempelvis st. eller %.

Lokalkostnader =

Beräkning av lokalkostnaden ska innefatta allt som har med lokaler att göra och beräknas i avgiften, dvs även gemensamma utrymmen och ev kringkostnader så som värme, vatten.

Neuropsykiatrisk problematik =

ADHD och andra bokstavsdiagnoser, Thorettes syndrom, Asperger, autism och liknande.

Placerad person =

Klient, patient, brukare.

Psykiatriska problem =

Har en medicinsk karaktär där verksamheten delvis kretsar kring personers psykiska störningar.

Psykisk problematik =

Kan vara ett tillstånd där vederbörande ibland kan behöva professionell hjälp för ex att:

- ändra invanda föreställningar och beteenden

- lära dig att se dig själv på ett nytt sätt

- komma i kontakt med och bearbeta sina känslor

- acceptera begränsningar och se möjligheter

Spelmissbruk = Avser spel om pengar eller datorspelmissbruk.

Tillgängligt för rullstolsburna =

- En rullstolsburen person tar sig in i och kan röra sig i lokalen utan hjälp.

- Dörröppningsfunktion finns.

- Trappor saknas eller ramp finns, högst 0,5 m nivåskillnad per ramp, med lutning på 1:20=2,9 grader

- Hiss finns när lokalen har flera plan. Hissen har följande funktioner och mått: dörrautomatik, hissmått 0000x0000 mm, passagemått hissdörr >800mm, dörr på kortsidan.

Tillgängligt för rullstolsburna med assistans =

- En rullstolsburen person tar sig in i och kan röra sig i lokalen med viss hjälp.

- Max ett trappsteg på högst 10 cm

- Ramp som är längre än 5 m och lutar mer än 5 grader

- Trösklar högre än 2,5 cm men mindre än 10 cm, ingen dörröppningsfunktion.

- Dörröppningar minst 80 cm breda

- Hiss finns när lokalen har flera plan, hissmått 0000x0000 mm, passagemått hissdörr

>800mm, dörr på kortsidan

- Dörröppningar minst 84 cm breda

Tillgängligt för synskadade =

- Trappor har kontrastmarkeringar både vid övre och nedre

- Belysningen är bra och bländfri

- Väggar, dörrar och pelare eller golv har kontrastfärger, tydlig, helst taktil skyltning, hissar med våningsutrop

- Det är lätt att komma fram i lokalen.

Uppdragsgivare =

Placerande kommun, beställare.

Utslussning =

Den avslutande delen av en stödinsats där livet efter placeringen förbereds och planeras genom konkreta åtgärder som beslutas i samarbete med den placerade och i

förekommande fall familj eller andra närstående. Mål för utslussningen kan vara att individen ska klara skolgång/arbete/sysselsättning, ett så självständigt boende som möjligt, upprätthålla sociala relationer och ha en meningsfull fritid.

Verksamhet = Med en verksamhet avses en verksamhet som är belägen på en adress och med samma personalgrupp. En verksamhet kan ha flera avdelningar som är belägen på samma adress. De olika avdelningarna tillhör då samma verksamhet. En vårdgivare kan driva flera olika verksamheter med olika adresser.

Verksamhetsidé =

Verksamhetsidén är ett koncentrat av antaganden kring bästa arbetssätt och metoder för målgrupp och syfte.

Vårdplan =

Socialnämndens plan som ska tydliggöra syftet med stödet, varaktigheten av stödet och nämndens insatser för den enskilda flickan eller pojken. Vårdplanen ska också tydliggöra behov i olika avseenden, till exempel fysisk och psykisk hälsa, sociala situation och utbildning.

1.1.13. Hänvisningar till lagtexter, föreskrifter och liknande

Anbudsgivaren ska följa alla för verksamheten gällande lagar och föreskrifter samt känna till vilka av dessa som verksamheten berörs av.

I förfrågningsunderlaget hänvisas till lagtexter och föreskrifter i vissa fall och i andra fall inte. Lagtexter och föreskrifter lyfts fram i förfrågningsunderlaget för att förtydliga vissa krav, det betyder dock inte att dessa lagtexter och föreskrifter är viktigare än annan lagtext som det inte hänvisas till.

1.1.14. Frågor markerade med ett "S"

SKI har försökt förenkla för anbudsgivaren genom att i möjligaste mån formulera frågor som kräver beskrivningar på samma sätt som Socialstyrelsens gjort i sin senaste ansökningsblankett för tillståndsansökan (Se ansökningsblankett på följande sida: xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxxxxx-xxx). Dessa frågor har markerats med ett ”S”. Tanken är att ni där kan återanvända den text som ni i förekommande fall formulerat i er tillståndsansökan till Socialstyrelsen.

1.1.15. Bilagor

1) Deltagande kommuner

2) Revisorsintyg

1.2. Administrativa villkor

1.2.1. Sista anbudsdag

För sent inkommet anbud tas inte upp till prövning. Sista anbudsdag är 2013-10-16

1.2.2. Anbudets giltighetstid

Om upphandlingen blir föremål för rättslig prövning ska anbudets giltighetstid förlängas fram till dess att upphandlingskontrakt kan tecknas dock högst fyra månader efter angiven bindningstid.

Anbudet ska vara bindande till 2014-08-09

Anbudet giltighetstid: Godkänner anbudsgivaren anbudets giltighetstid till 2014-08-09 + högst 4 månader efter 2014-08-09 i händelse av överprövning? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.2.3. Elektronisk anbudsgivning

I denna upphandling accepteras endast elektronisk anbudsgivning via upphandlingssystemet Visma TendSign. För anbudsgivare är det kostnadsfritt att använda systemet och att lämna anbud.

För tillgång till systemet krävs inloggning.

Användarnamn och lösenord erhålls genom registrering på xxxx://xxx.xxxx.xxx/xx/xxxxxxxx/ genom att klicka på länken "Lämna elektroniskt anbud". Efter genomförd registrering får användaren omedelbar tillgång till systemet.

Vid frågor eller behov av support kring användandet av systemet kontaktas Visma TendSigns support på telefon 000-00 00 000 eller e-post

xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx. Supporten har öppet helgfria vardagar måndag-fredag kl. 8.00

- 17.00, med undantag för dag före röd dag då den stänger kl. 15.00.

Observera att maximal storlek för uppladdning av filer är 50 megabyte. Anbudsgivare uppmanas att omedelbart kontakta Visma TendSign om problem uppstår i samband med anbudslämnande.

Om en anbudsgivare inte registrerar sig på Visma TendSigns hemsida utan hämtar förfrågningsunderlaget på annat sätt, kan SKI inte garantera att all information om upphandlingen (eventuella förtydliganden samt frågor och svar) under anbudstiden kommer anbudsgivaren tillhanda.

1.2.4. Kontaktuppgifter

SKI kommer under upphandlingens genomförande att ställa frågor och skicka tilldelningsbeslut till den person som har skickat in anbudet för anbudsgivarens räkning i upphandlingssystemet Visma Tendsign. Kontakt kan ske genom e-post, telefon och fråge- och svarsfunktionen i upphandlingssystemet Visma Tendsign.

Anbudsgivaren ansvarar för att de kontaktuppgifter som finns upplagda för den person som lagt upp uppgifter i upphandlingen är aktuella och korrekta.

Anbudsgivaren ansvarar för att denna person är tillgänglig för mottagande av information samt för att svara på frågor i upphandlingen.

Anbudsgivare ombeds kontrollera att det föreligger identitet mellan de uppgifter ni anger när ni registrerar er i upphandlingssystemet VismaTendsign och det företag som utgör anbudsgivande företag.

Kontrollera gärna att ni konsekvent anger korrekt företagsnamn (firma) och korrekt organisationsnummer på samtliga ställen där ni ombeds registrera uppgifter.

1.2.5. Situationen på anbudsdagen

Anbudsgivaren ska i sitt anbud beskriva förhållanden som är aktuella på anbudsdagen, såvida ej annat uttryckligen angivits i förfrågningsunderlaget.

1.2.6. Anbudets form och innehåll

Ett anbud per verksamhet

Den viktiga samarbetspartners inom detta avtalsområde är en enskild verksamhet. En anbudsgivare kan driva flera olika verksamheter. Avtal med samma anbudsgivare kommer att tecknas verksamhet för verksamhet då det är viktigt att kunna särskilja mellan

olika verksamheter hos en anbudsgivare. Därför måste varje verksamhet lämna ett eget anbud.

Helt eller delat anbud

Upphandlingen är indelad i fyra delområden. Anbudsgivaren kan välja att lämna anbud på en eller flera av fyra delområden. Valet av vilka delområden som anbudsgivaren väljer att lämna anbud på görs i det inledande momentet till anbudslämningen där anbudsgivaren bockar för vilka delar i upphandlingen som kommer att besvaras. Delarna i upphandlingen är kopplade till de delområdesspecifika kvalitetskriterierna i avsnitt 2,3,4,5 i förfrågningsunderlaget.

Anbudsgivarens ska också i avsnitt "Delområden" ange vilka delområden anbudet omfattar.

Upphandlingen omfattar följande delområden.

Anbud kommer att antas per delområde. Exempel 1:

Anbudsgivare A bedriver verksamhet på Stödboendet Larsfors. Larsfors utför stöd till

personer 18-24 år inom samtliga behovsnivåer 1-4), men utför inte stöd till barn och familjer. Larsfors väljer därför att lämna anbud på delområde 02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 och 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 samt besvarar de frågor som är specifika för de två valda delområdena.

Anbudsgivaren avstår från att besvara frågor som är specifika för delområde 03 och 05 som berör stödboende för barn och föräldrar.

1.2.7. Krav på avlämnande av anbud

Det är ytterst viktigt att anbudet innehåller samtliga efterfrågade uppgifter. Möjligheterna att efter anbudstidens utgång inhämta eller inkomma med kompletterande uppgifter och/eller handlingar är begränsade.

Anbudssvar på frågor och krav ska endast lämnas i anvisade platser i Visma Tendsign. I de fall en bilaga efterfrågas ska anbudsgivaren i anvisad fritextruta hänvisa till bilagans namn, och eventuellt bilagenummer. Bilagor ska bifogas elektroniskt som fil i Tendsign.

Vid utvärdering av anbud kommer information som inte efterfrågats i förfrågningsunderlaget och som bifogats anbudet inte att beaktas.

Hänvisningar till information utanför anbudet, t. ex. länkar till webbsidor, får endast förekomma i de fall detta uttryckligen tillåts/ anges.

Den information som lämnas i anbudet kommer användas av handläggaren vid placering. Det

är därför särskilt viktigt att vårdgivaren beskriver sin verksamhet noggrant men ändå kortfattat i anbudet så att innehållet blir tydligt och läsvänligt och inte ersätter efterfrågade beskrivningar med hänvisningar till andra beskrivningar gjorda i anbudet med exempelvis "se ovan".

Intill förvalsfrågor (JA/NEJ) finns ofta ett kommentarfält. Där det är särskilt angivet är det obligatoriskt att kommentera svaret i kommentarfältet. För övriga förvalsfrågor har anbudsgivaren möjlighet att lämna kommentarer.

Samtliga frågor ställda i förfrågningsunderlaget ska besvaras. Vissa frågor i förfrågningsunderlaget är dock specifika och är riktade till en viss typ av verksamhet med exempelvis en särskild inriktning. Detta framgår av frågan. Anbudsgivare vars anbud omfattar en verksamhet som inte berörs av frågan kan besvara frågan genom att skriva "Ej aktuellt" i fritextfältet.

1.2.8. Förtydliganden eller kompletteringar av förfrågningsunderlaget

Om förfrågningsunderlaget upplevs som otydligt eller om några av de ställda kraven är orimliga, onormalt kostnadsdrivande eller konkurrensbegränsande i något avseende är det viktigt att SKI kontaktas på ett så tidigt stadium som möjligt så att missförstånd kan undvikas.

Eventuella förtydliganden eller kompletteringar lämnas alltid genom Visma Tendsigns anbudstjänst. Anbudsgivaren ansvarar själv för att hålla sig uppdaterad. Begäran om förtydligande eller komplettering av förfrågningsunderlaget ska vara ställda genom Visma Tendsigns anbudstjänst.

Sista dag att inkomma med frågor är nio (9) dagar före sista anbudsdag. Om frågor inkommer senare än 9 dagar före sista anbudsdag garanteras inte att frågan besvaras. Detta på grund av att SKI av likabehandlingsskäl är förhindrat att lämna tillkommande information i slutet av anbudstiden.

Endast frågor avseende förfrågningsunderlaget besvaras.

1.2.9. Information för urvalssökning

För att underlätta sökning efter vårdgivare och individualisera insatsen enligt socialtjänstlagens krav ombeds anbudsgivaren i avsnittet "Information om verksamheten och urvalssökning" att fylla i de urvalskriterier som passar in på anbudsgivarens verksamhet idag.

En verksamhet inom socialtjänstens område måste kontinuerligt utvecklas. Detta innebär att det under ramavtalsperioden kommer att ske förändringar vad gäller sökbegrepp för verksamheten som anbudsgivaren angivit i avsnitt "Information om verksamheten och urvalssökning", till exempel vid ändrat tillstånd eller en förfining av målgrupper.

Delområden, pris samt typ av uppdrag och rangordning inom detta kan inte ändras under ramavtalsperioden.

1.2.10. Originalhandlingar

Undertecknade intyg och handlingar som begärs in i denna upphandling ska skannas in och laddas upp med anbudet. Om anbudsgivaren själv inte förfogar över en skanner, finns det flera företag som kan vara behjälpliga med denna tjänst. SKI förbehåller sig rätten att under utvärderingsperioden vid behov begära att dessa handlingar även lämnas för påseende in i original.

Originalhandlingar: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.2.11. Språk

Anbud ska vara skrivet på svenska. Undantag får göras för tekniska beskrivningar, förkortningar, intyg eller dylika handlingar. Anbudsgivaren ska på begäran av SKI ombesörja och bekosta översättning av handlingar från annat språk till svenska.

1.2.12. Ersättning för upprättande av anbud

Ersättning medges ej för upprättande av anbud.

1.2.13. Anbudsöppning

Anbudsöppning sker på SKL Kommentus Inköpscentral AB, Xxxxxxxxxx 00, 000 00 Xxxxxxxxx. Anbudsöppningen är inte offentlig. Om anbudsgivaren begär, kommer en representant utsedd av Stockholms Handelskammare att på Anbudsgivarens bekostnad närvara vid anbudsöppningen.

Anbuden kommer att öppnas 2013-10-17

1.2.14. Anbudsprövning

Anbudsprövning kommer att ske i tre steg:

Steg 1 - Kvalificering: Vid det första steget prövas om anbudet är korrekt inlämnat, om anbudet uppfyller förfrågningsunderlagets administrativa krav i avsnitt "Administrativa villkor".

Anbud som är korrekt inlämnade och kompletta genomgår därefter en prövning av om anbudsgivaren uppfyller ställda kvalificeringskrav, dvs. krav på Leverantören, ställda i avsnitt "Krav på Leverantören". Dessa är angivna som ska-krav. Ett ska-krav kan bara vara "uppfyllt" eller "ej uppfyllt".

Kraven som prövas i steg 1 är gemensamma för samtliga delområden. Endast de anbud som uppfyller samtliga krav och godkänns i steg 1 går vidare till steg 2 och

Steg 2 - Prövning av krav på tjänsten: Vid det andra steget prövas om anbudet uppfyller ska-krav kopplade till upphandlingsföremålet (Stödboende). Kraven som prövas i steg 2 återfinns i förfrågningsunderlagets avsnitt "Kravspecifikation".

Prövning av om ett anbud klarar kraven sker utifrån anbudsgivarens svar i kravspecifikationen samt verifiering av uppgifter som efterfrågas i kravspecifikationen.

Ett ska-krav kan vara "uppfyllt" eller "ej uppfyllt". Endast de anbud som bedöms uppfylla samtliga krav, både de gemensamma och specifika, i kravspecifikationen går vidare till steg 3, anbudsutvärdering.

Steg 3 - Utvärdering: I steg 3 utvärderas anbuden som uppfyllt kraven i steg 1 och steg 2 enligt principen "ekonomiskt mest fördelaktiga anbud". Varje delområde utvärderas separat. Läs mer om utvärderingsmodellen i avsnitt

"Utvärderingskriterier".

Bedömningen av åtaganden och beskrivningar beträffande kvalitetskriterierna kommer att genomföras av sakkunnig konsult med lång erfarenhet inom området.

1.2.15. Antagande av anbud

Deltagande kommuner kommer inom varje delområde att anta de ekonomiskt mest fördelaktiga anbuden.

Anbud kan komma att antas helt eller delvis. Ett anbud kan antas inom ett eller flera delområde/n.

Antagna anbud kommer att rangordnas efter den jämförelsesumma som anbudet erhållit efter utvärderingen för respektive delområde.

1.2.16. Tilldelningsbesked

Meddelande om tilldelningsbeslut kommer att skickas ut med e-post till den e-postadress som registrerats i TendSign i samband med anbudsinlämningen.

Tilldelningsbeslutet utgör inte en accept i avtalsrättslig mening. Bindande avtal uppkommer först när båda parter skriftligen undertecknat Ramavtalet.

Upphandlingen är avslutad först när Ramavtal undertecknats eller upphandlingen avslutats på annat sätt. Ramavtal kan tecknas tidigast då tio (10) dagar förflutit från det att underrättelse om tilldelning skickades ut till anbudsgivarna.

1.2.17. Behandling av personuppgifter

Personuppgifter är all slags information som direkt eller indirekt kan kopplas till en fysisk person. Exempel på personuppgifter är namn, personnummer, postadress och e-postadress. I personuppgiftslagen (1998:204) finns regler för hur personuppgifter får behandlas.

SKI är personuppgiftsansvarig för de uppgifter, t.ex. namn på kontaktpersoner,

e-postadresser, som lämnas dels i samband med anbudsgivning, dels vid eventuellt tecknande av ramavtal mellan leverantören och SKI. Behandlingen av de aktuella personuppgifterna är nödvändig för att kunna fullgöra ingångna ramavtal. Personuppgifterna kommer att användas för att föra kund- och leverantörsregister i syfte att informera, administrera och möjliggöra avrop på ramavtalen samt skicka fakturor avseende den administrativa ersättning som tas ut av SKI.

En registrerad person har rätt att när som helst begära information från SKI beträffande vilka personuppgifter som finns registrerade om personen. En sådan begäran ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad och skickas till:

SKL Kommentus Inköpscentral AB Xxxxxxxxxx 00

117 99 Stockholm

1.2.18. Sekretess

Enligt offentlighets- och sekretesslagen råder absolut anbudssekretess tills dess

att tilldelningsbeslut fattats av den upphandlande myndigheten. Efter tilldelningsbeslutet kan uppgifter anbud även i fortsättningen omfattas av sekretess, så kallad kommersiell sekretess. Sekretessprövningen sker i samband med att någon begär ut handlingar från den upphandlande myndigheten.

Anbudsgivare som önskar att vissa uppgifter inte ska lämnas ut till annan, bör i anbudet

precisera vilka uppgifter i anbudet sekretess begärs för och beskriva på vilket sätt det kan innebära skada för anbudsgivaren om uppgifterna lämnas ut.

SKI vill dock betona att i samband med att tilldelningsbeslutet distribueras kan vissa uppgifter ur anbudet som är relaterade till krav och tilldelningskriterier komma att offentliggöras (t.ex. prisuppgifter).

Om sekretess inte begärs - svara NEJ på frågan.

Om sekretess begärs - svara JA på frågan. I fritextfältet intill frågan preciseras för vilka delar av anbudet som sekretess begärs, och beskrivning om vilken skada som kan uppstå om uppgiften lämnas ut.

Enligt offentlighets- och sekretesslagen måste den upphandlande myndigheten självständigt genomföra en sekretessprövning varje gång en allmän handling begärs utlämnad. Detta innebär att anbudsgivarens begäran om sekretess inte är en garanti för att uppgiften slutligen omfattas av sekretess.

Sekretess: Begär anbudsgivaren sekretess på hela eller delar av sitt anbud? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

1.2.19. Avrundning och angivna värden

Alla värden som anges i anbudet ska bestå av två decimaler.

Om de skulle bestå av fler decimaler kommer avrundning att ske på följande sätt:

Avrundningen kommer att ske nedåt om den första strukna siffran är mindre än 5. Avrundningen kommer att ske uppåt om den första strukna siffran är större än eller lika med 5.

1.2.20. Reservationer accepteras ej

I anbudet ska inget så kallat sidoanbud förekomma. Skrivningar i anbudet som omfattar reservationer mot villkor i förfrågningsunderlaget accepteras inte.

1.2.21. Ramavtal

Ramavtalet kommer att baseras på innehållet i detta förfrågningsunderlag med bilagor och anbudsgivarens anbud. Ramavtalet innehåller detaljerade villkor avseende SKI:s administrativa ersättning. Ersättningen till SKI avser genomförande av upphandlingen samt avtalsförvaltning, marknadsföring av avtalet, administrativ service, information m.m.

Administrativ ersättning utgår med 1,5 % av den fakturerade summan exklusive mervärdesskatt. Ersättningen ska utbetalas månadsvis om inte parterna överenskommer om annan period och baseras på Ramavtalsleverantörens försäljning på Ramavtalet, se avsnitt Kommersiella villkor för Ramavtalet, för ytterligare information.

Ramavtal: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.2.22. Publicering av ramavtal och information i anbud

Deltagande kommuner kommer under ramavtalsperioden på olika sätt (avtalsdatabaser, excelfiler m.m.) att tillgängliggöra information om ramavtalen och information från anbuden för handläggare vid placering eller för personer med ansvar för uppföljning av ramavtalet.

För att inte begränsa kommunernas möjlighet att sprida information om ramavtalen förbehåller sig SKI och deltagande kommuner rätten att offentliggöra viss information i anbuden för publicering i exempelvis SKI:s avtalsdatabas och andra på marknaden tillgängliga avtalsdatabaser såsom Skandinavisk Sjukvårdsinformation eller HVB-Guiden.

Information som kommer att offentliggöras är:

–Info om verksamheten, svaren på frågorna i punkt 1.6.2

–Avtal

–Urvalsalternativ för matchning

–Pris

Publicering av ramavtal och information i anbud : Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.3. Delområden

1.3.1. Delområden

Markera nedan vilken/vilka delområden ni lämnar anbud på:

02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2 (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4 (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

1.4. Information om verksamheten och urvalssökning - ingår inte i utvärderingen men ska besvaras

1.4.1. Information

Uppgifterna som begärs in nedan, kommer inte att ingå i utvärderingen men ska besvaras.

När ramavtal tecknats kommer information om anbudsgivarna vara tillgänglig för handläggare i de placerande kommunerna för att de ska kunna genomföra matchning mot individens behov i samband med placering. Anbudsgivare ska besvara de efterfrågade uppgifterna nedan för att de ska finnas tillgängliga för handläggarna vid placering samt för att SKI och deltagande kommuner ska kunna administrera ramavtalen rationellt.

Anbudsgivarens namn: (Fritextsvar)

1.4.2. Information om anbudsgivaren

Gryning Vård AB, Boda Familjecentrum

Organisationsnummer: (Fritextsvar)

556605-8201

Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar av administrativ art kan ställas under ramavtalsperioden på central nivå. (Fritextsvar)

Gryning Vård AB Annika Strid

xxxxxx.xxxxx@xxxxxxx.xx

Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar om verksamheten kan ställas under ramavtalsperioden på central nivå. (Fritextsvar)

Enhetschef Xxxx Xxxxxxxx xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxx.xx

Placeringsansvarig (namn, telefonnummer, e-postadress) (Fritextsvar)

Xxxx Xxxxxxxx

033-41 28 42 070-651 44 88

xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxx.xx

Verksamhetens namn: (Fritextsvar)

1.4.3. Uppgifter om verksamheten

Gryning Vård AB, Boda Familjecentrum, lägenhetsboende med stöd

Besöksadress: (Fritextsvar)

Xxxxxxxxxxxxx 00

507 40 Borås

Postadress: (Fritextsvar)

Xxxxxxxxxxxxx 00

507 40 Borås

Län (Namn, ej bokstavskombination): (Fritextsvar)

Västra Götaland

Kommun: (Fritextsvar)

Borås

Telefonnummer där verksamheten kan nås dygnet runt: (Fritextsvar)

000-00 00 00

Fax: (Fritextsvar)

000-00 00 00

E-postadress: (Fritextsvar)

xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxx.xx

Webbplats: (Fritextsvar)

xxx.xxxxxxx.xx

Platsantal: (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

8 familjer

8,00 st

Föreståndare (namn, telefonnummer och e-postadress): (Fritextsvar)

Xxxx Xxxxxxxx 000-00 00 00

000-000 00 00

xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxx.xx

Biträdande föreståndare (namn, telefonnummer och e-postadress): (Fritextsvar)

vakant

Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar av administrativ art kan ställas under ramavtalsperioden på verksamhetsnivå. (Fritextsvar)

Gryning Vård AB Ekonomichef Xxxxxx Xxxxxxx xxxxxx.xxxxxxx@xxxxxxx.xx

Om verksamheten bedrivs i ett annat land, ange vilket? (Fritextsvar)

Verksamheten bedrivs i Sverige

1.4.4. Information för urvalssökning

Anbudsgivaren ska nedan kryssa för de alternativ som passar den verksamhet anbudet omfattar. De alternativ som presenteras nedan är de urvalsalternativ som kommer att användas av handläggarna för matchning vid placering.

S Beskriv utförligt den målgrupp/problematik som verksamheten kommer att vara avsedd för (Fritextsvar)

0,00 år

Ange övre åldersgräns som verksamheten riktar sig till (Linjär skala)

Enhet: år

Expanderad skala

Svar:

Boda familjecentrum har ingen övre åldersgräns.

70,00 år

Ange genomsnittsålder på de som var placerade i verksamheten under 2012 (Linjär skala)

Enhet: år

Svar:

Beräkningen är gjord på barnen i lägenhetsboendet, då det skulle vara missvisande att räkna in de vuxna i familjer som varit placerade.

5,60 år

Ange om ni emot föräldrar med barn (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.4.6. Inriktning

För att kryssa JA måste ni arbeta just med det ni kryssar för.

Enbart pojkar/män - SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

1.4.7. Särskilda förutsättningar

Blandmissbruk (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Narkotikamissbruk (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Spelmissbruk SE DEFINITION AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Ange kommunikationsmöjligheter till och från verksamheten: (Fritextsvar)

1.4.9. Allmän information om verksamheten

Tåg till centrala Borås sedan lokalbuss linje 1 eller 3

Ombesörjer och bekostar ni hämtning och lämning av handläggare och anhöriga från/till allmänna kommunikationer? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Vid behov hämtar och lämnar vi vid buss eller tåg

Speciella hjälpmedel finns ej, men kan vid behov införskaffas.

God miljö för hörselskadade? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Tillåtet för djur att vistas i lokalen? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Rökning tillåten utomhus inom vårdgivarens tomt? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Rökning tillåten inomhus? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Rökning tillåten i eget rum? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

1.4.10. Bemanning

Högre vårdtyngd kräver högre bemanning. Som skäl till viss bemanning ska vårdgivaren lämna en egen skattning på vilken vårdtyngd verksamheten riktar in sig på för de tre områdena nedan, riskbeteende, skyddsbehov och intensitet i stödet. Anbudsgivaren ska ange vårdtyngden utifrån en femgradig skala där 1 är lägst och 5 högst och

beskriva verksamhetens bemanning och motivera den utifrån angiven nivå inom respektive tre områdena.

Riskbeteende: 1-5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan. (Linjär skala)

Enhet:

Svar:

Intensiteten i stödet till familjer bedöms individuellt för varje familj. I inledningsskedet har behandlingsteamet daglig kontakt ofta flera gånger per dag. De familjer som placeras i lägenhetsboendet bedöms av socialtjänsten kunna ha resurser att klara av att vara för sig själva nattetid. Personal finns i beredskap dygnet runt i hemmet och kan komma inom en halvtimme.

3,00

Skyddsbehov: 1- 5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan (Linjär skala)

Enhet:

Svar:

Intensiteten i stödet till familjer bedöms individuellt för varje familj. I inledningsskedet har behandlingsteamet daglig kontakt ofta flera gånger per dag. De familjer som placeras i lägenhetsboendet bedöms av socialtjänsten kunna ha resurser att klara av att vara för sig själva nattetid utan påtaglig risk för barnen. Personal finns i beredskap dygnet runt i hemmet och kan komma inom en halvtimme.

3,00

Stödintensitet: 1-5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan (Linjär skala)

Enhet:

Svar:

Intensiteten i stödet till familjer varierar över tid och bedöms individuellt för varje familj. I inledningsskedet har behandlingsteamet daglig kontakt ofta flera gånger per dag. De familjer som placeras i lägenhets bedöms av socialtjänsten kunna ha resurser att klara av att vara för sig själva nattetid. Personal finns i beredskap dygnet runt i hemmet och kan komma inom en halvtimme.

1.5. Krav på Leverantören

3,00

1.5.1. Krav på Leverantören

I detta avsnitt anges de krav som ställs på anbudsgivarens kompetens och erfarenhet, kapacitet samt ekonomiska och finansiella ställning. Vidare anges de bevis m.m. som

anbudsgivaren ska bifoga och redovisa i sitt anbud för att styrka att de angivna kraven uppfylls.

För att en anbudsgivare ska vara kvalificerad måste de krav som redovisas i detta avsnitt vara uppfyllda.

1.5.2. Obligatoriska uteslutningsgrunder

Enligt 10 kap. 1 § LOU ska en upphandlande myndighet utesluta en leverantör från att delta i en offentlig upphandling om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt laga kraft vunnen dom är dömd för sådan brottslighet som innefattar:

1. deltagande i organiserad brottslighet,

2. bestickning,

3. bedrägeri,

4. penningtvätt

Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brottet. Om en anbudsgivare anlitar underleverantörer ansvarar anbudsgivaren för att underleverantörerna är fri från hinder enligt 10 kap. 1 §.

Underleverantörer som ej uppfyller kraven utesluts från anbudsgivarens anbud.

Bekräftelse på att anbudsgivare och underleverantör är fri från hinder att delta i upphandlingen jämlikt 10 kap 1 § LOU. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.3. Frivilliga uteslutningsgrunder

Enligt 10 kap. 2 § LOU kan en leverantör uteslutas från deltagande i upphandling om denne:

1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud,

2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande,

3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen,

4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta,

5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker eller,

6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av bestämmelserna i 10 eller 11 kap.

Är leverantören en juridisk person, får leverantören uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avse i första stycket 4. Om en Anbudsgivare anlitar underleverantörer ansvarar anbudsgivaren för att underleverantörerna är fri från hinder enligt 10 kap. 2

§.

Underleverantörer som ej uppfyller kraven utesluts från anbudsgivarens anbud.

Bekräftelse på att anbudsgivare och underleverantör är fri från hinder att delta i upphandlingen jämlikt 10 kap 2 § LOU. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.4. Skatt, socialförsäkringsavgifter

Anbudsgivaren ska ha fullgjort sina skyldigheter avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter samt vara registrerade för F-skatt. Denna skyldighet omfattar även eventuella underleverantörer. Som en del av leverantörsprövningen kommer SKI att kontrollera att anbudsgivaren uppfyller lagenligt ställda krav avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter. Kontrollen görs hos Skatteverket. I det fall det inte är möjligt för SKI att få tillgång till de aktuella uppgifterna ska anbudsgivaren när SKI så begär vara beredd att tillhandahålla dessa uppgifter.

Anbudsgivaren ansvarar för att eventuella underleverantörer uppfyller ställda krav avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter.

För utländska anbudsgivare ska bevis som visar att företaget inte har restförda skulder avseende socialförsäkringsavgifter och skatter i det egna landet bifogas anbudet.

Skatt, socialförsäkringsavgifter: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

För utländska anbudsgivare: Har bevis bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)

Svar: NEJ, anbudsgivaren är ett svenskt företag

1.5.5. Uppföljning skatt, socialförsäkringsavgifter

Samarbete med Skatteverket

SKI samarbetar med Skatteverket och kommer kontinuerligt att följa upp att anbudsgivaren uppfyller ställda krav på skatt, socialförsäkringsavgifter samt registrering för F-skatt under ramavtalsperioden.

Syftet med samarbetet är i första hand att kontrollera svenska juridiska och fysiska personers skatteekonomi vid upphandling och/eller ramavtalsuppföljning.

Kontrollen kan ske under upphandlingsskedet före beslut samt löpande under ramavtalsperioden. Skatteverket lämnar upplysningar om begärd juridisk eller fysisk person bl. a. i form av uppgifter om:

• Momsregistrering och registrering som arbetsgivare

• F-skatt, FA-skatt eller A-skatt

• redovisade arbetsgivaravgifter för arbetsgivare/egenavgifter för näringsidkare, enskild firma

• eventuella skulder hos Kronofogdemyndigheten för svenska skatter och avgifter

• eventuella underskott på skattekontot

Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav på skatter och socialförsäkringsavgifter utesluts från ramavtalet

1.5.6. Krav på registrering

Anbudsgivaren ska bedriva näringsverksamhet och ska uppfylla lagenligt ställda krav på registrering i aktiebolags- eller handelsbolagsregister eller liknande register som gäller för anbudsgivaren och som förs i det land där anbudsgivarens verksamhet är etablerad. Denna skyldighet omfattar även underleverantörer. SKI kommer att kontrollera anbudsgivarens bolagsregistrering genom att inhämta uppgifter från affärs- och kreditupplysningsföretaget

Creditsafe. I det fall det inte är möjligt för SKI att få tillgång till de aktuella uppgifterna ska anbudsgivaren när SKI så begär vara beredd att tillhandahålla dessa uppgifter.

För utländska anbudsgivare ska bevis som visar att företaget är registrerat i aktiebolags- eller handelbolagsregister eller liknande register som gäller i det egna landet bifogas anbudet.

Anbudsgivaren och underleverantörer ska vara registrerade som arbetsgivare.

Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav på registrering utesluts från ramavtalet.

Krav på registrering: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Uppfylls kraven på registrering som arbetsgivare? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

För utländska anbudsgivare: Har bevis bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)

Svar: NEJ, anbudsgivaren är ett svenskt företag

1.5.7. Ekonomisk ställning och finansiell stabilitet

Krav på ekonomisk stabilitet och finansiell ställning:

Anbudsgivaren ska ha sådan ekonomisk stabilitet och finansiell ställning att denne kan upprätthålla ett långsiktigt avtal. Detta gäller också eventuella underleverantörer. Underlag för bedömningen av anbudsgivarens ekonomiska stabilitet och finansiella ställning är utdrag ur affärs- och kreditupplysningsföretaget Creditsafes register. SKI kommer att inhämta utdrag från Creditsafe. Utdraget ska visa att anbudsgivaren minst är "kreditvärdig" enligt Creditsafes femgradiga skala.

Ratingintervall och beskrivning enligt CreditSafe 80 - 100 Mycket god kreditvärdighet

60 - 79 God kreditvärdighet

40 - 59 Kreditvärdig

15 - 39 Kredit mot säkerhet

0 - 14 Kredit avrådes

Nivå 40 i Credit Safe betyder kreditvärdig. På övergripande nivå granskas vid rating 40 i Creditsafe att det föreligger en komplett styrelse, att det inte föreligger betalningsanmärkningar av betydande art och att den juridiska personen löpande klarar att betala fakturor/andra omkostnader vartefter de förfaller till betalning, det vill säga har god betalningsförmåga.

Anbudsgivare som har en lägre riskklassificering än ställt krav

Om lägre riskklassificering än kreditvärdig påvisas ska anbudsgivaren ändå anses uppfylla kravet om a) och/eller b) nedan är uppfyllda.

a) Anbudsgivaren på begäran inlämnar en sådan förklaring att det kan anses klarlagt att anbudsgivaren innehar motsvarande ekonomisk stabilitet.

b) Xxxxxxx lämnas på begäran gällande anbudsgivarens ekonomiska stabilitet av moderbolag eller annan garant. Sådant intyg ska vara undertecknat av moderbolagets eller garantens firmatecknare. Efterfrågad riskklassificering samt kraven ovan ska i dessa fall på motsvarande vis redovisas och uppfyllas av denne (garanten). Garanten ska minst vara "kreditvärdig" enligt Creditsafes femgradiga skala.

Anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag

Anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag ska redovisa sin ekonomiska ställning och styrka att de har tillräcklig finansiell ställning för att fullgöra uppdraget genom att bifoga, Bilaga 02 Revisorsintyg som styrker att företaget är kreditvärdigt på motsvarande nivå,alternativt bifoga ett dokument som motsvar

ett revisorsintyg och som på samma sätt styrker att ställda krav uppfylls. Revisorsintyget ska vara undertecknat av revisor. I revisorsintyget kan revisorn ange på vilka grunder som bedömningen är gjord.

Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav på registrering utesluts från ramavtalet.

Ekonomisk ställning och finansiell stabilitet: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

För anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag: Har Bilaga 02 Revisorsintyg alternativt ett dokumnet som motsvar ett revisorsintyg och som på samma sätt styrker att ställda krav uppfylls bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)

Svar: Nej, företaget är inte nystartad och omfattas av ratingsystemet

1.5.8. Teknisk kapacitet och förmåga, erfarenhet, tillstånd och organisation

Anbudsgivaren och underleverantör ska ha teknisk förmåga och kapacitet att utföra uppdraget.

Tillståndspliktig verksamhet

Verksamheten ska ha de tillstånd som krävs av behörig myndighet (Länsstyrelsen, Socialstyrelsen, Inspektionen för Vård och Omsorg) för drift av verksamhet. Verksamheten ska ha ett klart tillstånd vid tidpunkten för anbudslämnandet och anbudsgivaren ska bifoga gällande tillstånd till anbudet.

Vårdgivare ska under Xxxxxxxxxxx löptid granska sina underleverantörer gällande skatter, socialförsäkringsavgifter och registrering.

Konsekvensen av att en underleverantör ej uppfyller ställda krav är att underleverantör utesluts från att genomföra uppdraget.

Underleverantörer: Bekräftelse på att kraven uppfylls samt att kontroller kommer att ske under ramavtalets löptid (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Förekommer underleverantör (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2: (Fritextsvar)

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2: (Fritextsvar)

Handledning till personal och enhetsledningen, både när det gäller metod och process

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4: (Fritextsvar)

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4: (Fritextsvar)

1.5.10. Underleverantörer och samarbetsavtal

På begäran av SKI ska en anbudsgivare, som åberopar underleverantör för utförande av uppdraget, genom intyg eller avtal kunna påvisa ett samarbetsförhållande med underleverantören som gäller under hela ramavtalsperioden inklusive eventuella förlängningsperioder.

Om anbudsgivaren inte kan påvisa ett samarbetsförhållande kommer anbudet i dess helhet att uteslutas.

Anbudsgivaren accepterar att på begäran av SKI påvisa ett etablerat samarbetsförhållande med underleverantör/er. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.11. Teknisk förmåga och kapacitet (för verksamhetsledning), ledningssystem/kvalitetssystem

Anbudsgivaren ska ha utvecklade rutiner för internt kvalitetsarbete och kvalitetskontroll. Anbudsgivaren ska ha kvalitetssystem som uppfyller och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Ett kvalitetssystem ska vara ett stöd för ledningen att styra verksamheten mot målen.

Vårdgivaren ska följa upp sin verksamhet årligen som ett led i det ordinarie kvalitetsarbetet.

Vårdgivare som hanterar läkemedel på delegation ska ha rutiner för att samarbeta med ansvarig läkare vid en Lex Mariaanmälan och ska därmed ha rutiner för dokumentation av avvikelser i syfte att användas som utredningsunderlag och medverka i utredning och upplysning vid en Lex Mariaanmälan.

Kvalitetsarbete och kvalitetssystem: Bekräftelse på att ovanstående krav uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetssystemets utformning

Grynings kvalitetssystem består av följande delar:

• Kundtillfredsställelseenkät, vars syfte är att vi skall få kundernas/ socialtjänstens uppfattning av hur den tjänst de köpt av oss fungerar.

• Verksamhetsgenomgångar, syftar till att regelbundet följa upp de policys, rutiner, överenskommelser med mera som finns inom bolaget för att ge en så god bild som möjligt av hur bolagets ”inre verksamhet” fungerar

• ADAD, används inom ungdomsinstitutionerna för att få en bild av hur målgruppen ser ut över tid, hur ungdomarna upplever vården de fått och som en del av resultatuppföljningen. ASI används på samma sätt inom missbrukarvården.

• EVIDUR®, Grynings egenutvecklade verktyg, där vi utifrån BBIC:s livsområden låter våra klienter bedöma Grynings insatser i samband med utskrivning och 6 månader efter utskrivningen.

• ESTER, risk och skyddsbedömningsinstrument som utvecklats i Sverige och använda av flera kommuner och andra verksamheter.

• Klagomålsrapportering, har en självskriven plats i varje kvalitetssystem i en verksamhet som Grynings och den är en viktig del av kvalitetsarbetet.

Vetenskaplighet i kvalitetssystemet

Inom Gryning Vård AB har vi beslutat att vi så långt det är möjligt skall sträva efter att våra insatser, metoder och vår kvalitetssäkring skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. I den mån det går skall det vi använder vara säkerställt i forskning. Vi samarbetar i dag med FOU i Väst, Socialstyrelsen, Statens Institutionsstyrelse (SIS), Hvasserstiftelsen i Norge, Örebro Universitet, MST-services och MST-Sverige kring metodutveckling och kvalitetssäkring.

Gryning Vård AB har utifrån SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, utvecklat en modell där varje enhet har en kvalitetshandbok. I kvalitetshandboken finns nedanstående laglista tillsammans med samtliga processer och aktiviteter som avser varje enhet. Dessa kvalitets-handböcker är avstämda med och godkända av Socialstyrelsen som ett bra sätt att arbeta med föreskriften. Vid ansökan om nytt eller förändrat tillstånd sänds hela dokumentet in till nuvarande tillsynsmyndighet XXX. Nedanstående svar är utdrag ur respektive enhets kvalitetshandbok när det gäller processangivelser och aktivitetsbeskrivning. Tyvärr finns det ingen möjlighet att bifoga enheternas hela kvalitetshandböcker, det är ett alltför omfattande material.

Om det finns frågor gällande Grynings kvalitetsarbete besvaras dessa av placeringskonsulent Xxxxxx Xxxxx

000-000 00 00.

Generellt gäller att alla Grynings gemensamma rutiner följs av samtliga enheter

Här nedan följer den beskrivning som fastställts av bolagsstyrelsen när det gäller hur Xxxxxxx Xxxx AB skall arbeta med ledningssystemet.

2012-01-01

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete I enlighet med SOSFS 2011:9

1. UTGÅNGSPUNKT: ANSVAR FÖR OCH ANVÄNDNING AV ETT LEDNINGSSYSTEM

1.1 Bakgrund

Gryning vård AB skall som vårdgivare ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet skall användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet.

Gryning vård AB och dess ingående enheter skall med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.

Gryning vård AB skall i ledningssystemet ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten.

2. LEDNINGSSYSTEMET GRUNDLÄGGANDE UPPBYGGNAD

2.1 Förutsättningar

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete skall anpassas till verksamheten inriktning och omfattning. Xxxxxxxx ledningssystem skall utgå ifrån följande styrdokument:

 Bolagsordning, ägardirektiv och konsortialavtal

 Lagar och föreskrifter för den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten SOL, samt enligt lagen som stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

 Bolagets kvalitetssystem, affärsplan och budgetprocess

 Beslutsstrukturer och delegationsordning

 Internkontrollplan

 Policys och riktlinjer

Vidare skall verksamhetens ledningssystem anpassas efter anvisningar och påpekanden från tillsynsmyndigheter.

2.2 Processer och rutiner

Grynings huvudprocesser utgår från följande områden; kund, klient, dagliga rutiner, personal, ekonomi, övrigt, där övrigt är verksamhetsövergripande rutiner och policys.

Bolaget har ett antal rutiner och policys som gäller ovanstående områden. Dessa finns tillgängliga på bolagets intranät. Bolagets rutiner skall vara kända av de ingående enheterna och ligga till grund för enheternas rutinbeskrivningar på aktivitetsnivå.

Enheternas processer och rutiner

Enheternas processer och rutiner skall utgå ifrån följande dokument.

- Bolagets styrdokument, se ovan

- Enheternas respektive tillstånd och den lagstiftning och den inriktning som följer av detta

- Anvisningar och påpekanden från tillsynsmyndigheter

Varje enhet skall identifiera sina specifika processer och rutiner samt identifiera och beskriva de aktiviteter som ingår i processen. Aktiviteternas inbördes ordning skall bestämmas, och aktivitetsbeskrivningen skall följa den bestämda ordningen. Beskrivningen av varje aktivitet skall innehålla ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet skall utföras, samt ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten.

För aktivitetsbeskrivningen har ett särskilt exceldokument ”Processkartläggning/kvalitetshandbok systematiskt kvalitetsledningssystem” tagits fram. Detta dokument innehåller samtliga delprocesser som skall beskrivas för varje enhet. Utskrivet utgör detta dokument respektive enhets kvalitetshandbok. Av detta dokument framgår också hur och när genomgångar och revideringar skall genomföras. Det finns också en särskild flik för rapportering av allvarliga avvikelser utifrån kvalitetsledningssystemet. Längre fram i detta dokument hänvisas till en del av flikarna i processkartläggningen. Vi har då valt att kalla den för enhetens kvalitetshandbok.

Första fliken i detta exceldokument behandlar den lagstiftning som är relevant för det systematiska kvalitetsledningsarbetet. När det är tillämpligt skall det göras en tydlig koppling mellan rutin/aktivitet och aktuell lagstiftning.

2.3 Samverkan

Samverkan med socialtjänsten, andra myndigheter, vårdgivare, föreningar och organisationer. Bolagsnivå: Gryning är ett offentligägt bolag vars ägare i bolagsordning och konsortialavtal stadgat att bolaget skall samverka med kommunernas socialtjänst i utvecklingen av vården och av nya vårdformer. På bolagsnivå sker samverkan med Socialtjänsten på övergripande nivå genom kontakter med ägare, lekmannarevisorer och medverkan/inbjudan till olika referensgrupper. Vidare skall Gryning sträva efter att

sprida kunskap om vården och om våra målgrupper genom deltagande i olika expertgrupper. Xxxxxxx har ett organiserat samarbete med FOU i Väst och med andra stora offentliga vårdgivare.

På enhetsnivå sker samverkan med kommunerna dels genom regionala referensgrupper, dels i det enskilda ärendet. Samverkan i ärendet preciseras i genomförandeplaner. Vidare finns på enhetsnivå ett antal samverkans- och referensgrupper utifrån särskilda vårdformer eller målgrupper. Exempelvis finns referensgrupper för familjehemsvård, hedersrelaterat våld och förtryck och missbrukarvård. Särskilda forum för samverkan finns för verksamheter/enheter som bedrivs utifrån abonnemangsavtal, t ex asylboenden, MST, och de enheter som drivs på uppdrag av Göteborgs sociala resursnämnd. Varje enhet upprättar en särskild rutin för detta som beskrivs på aktivitetsnivå.

Flik i kvalitetshandboken Klient/samverkan socialtjänst

Samverkan skall även ske inom den egna verksamheten. Samverkan mellan olika enheter i bolaget är en förutsättning för att utnyttja bolagets resurser och möta klienters behov på bästa sätt. Samverkan är ett ansvar för varje chef och medarbetare enligt de beslutsstrukturer som finns i bolaget och presenteras årligen i verksamhetens årsredovisning.

Hälso- och sjukvård

På bolagsnivå sker övergripande samverkan med Hälso- och sjukvården(Barnpsykiatrin) rörande barn- och unga genom medverkan i VÄSTBUS, vars uppdrag omfattar samma geografiska område som Gryning.

Motsvarande övergripande samarbete med Hälso- och sjukvården saknas när det gäller vuxna missbrukare. På enhetsnivå sker samverkan med hälso- och sjukvården genom upparbetade kontakter med närliggande vårdcentral, BUP-mottagning och sjukhus. I ärenden kan samverkan även ske med hälso- och sjukvården i klientens hemkommun. Varje enhet skall ha en särskild rutin upprättas för detta, denna beskrivs på aktivitetsnivå.

Flik i kvalitetshandboken Klient/samverkan sjukvård

3. SYSTEMATISKT FÖRBÄTTRINGSARBETE

3.1 Riskanalys

Vårdgivaren skall fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet.

Bolagsnivå: Bolaget har en bred syn på händelser som kan påverka verksamhetens kvalitet. Bolagets modell för riskanalys är utarbetad i samverkan med revisionsbyrån ÖhrlingsPriceWaterhouseCoopers och behandlar följande områden:

 Omvärlden

 Verksamheten

 Rykte och varumärke

 IT

 Lagar och regler

 Finans

I bolagets riskanalys skall sannolikheten för att en händelse inträffar uppskattas. Utifrån en bedömning av vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av en händelse skall handlingsplaner tas fram. Bolagets riskanalys revideras årligen i arbetet med affärsplanen.

Gryning vård har en särskild policy för allvarliga kriser och katastrofer i vilken aktiviteter, intern ansvarsfördelning mm är angivet. Varje enhet skall ha en särskild rutin upprättad avseende detta, denna skall beskrivas på aktivitetsnivå.

Flik i kvalitetshandboken Övrigt/krisplanering Enhetsnivå:

Varje enhet skall göra en egen riskanalys. Enheternas riskanalys följer samma modell som bolagets och revideras årligen i enheternas affärsplan.

På enheterna skall därutöver nedanstående riskbedömningar ske årligen.

sammanställas på enhetsnivå och förslag till förbättrande åtgärder vidtas för att säkra verksamhetens kvalitet.

Flik i kvalitetshandboken Klient/riskbedömning klient

- Medarbetarnivå: På varje enhet genomförs årligen en riskanalys inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta finns reglerat i bolagets samverkansavtal. Vidare sker riskbedömningar kopplade till varje inskriven klient på särskild blankett. Dessa skall uppdateras regelbundet och finnas tillgängliga för all personal.

Flik i kvalitetshandboken Personal/riskanalys

4. EGENKONTROLL

Vårdgivaren skall utöva egenkontroll. Egenkontrollen skall göras med den frekvens och den omfattning som krävs för att vårdgivaren skall kunna säkra verksamhetens kvalitet.

För Grynings del innebär detta följande:

Enheterna skall löpande uppdatera och revidera sina kvalitetshandböcker. Resultaten av de instrument som används för att mäta kundnöjdhet, klientnöjdhet med mera skall löpande avrapporteras i samtliga personalgrupper. Allvarliga avvikelser mot kvalitetsledningssystemet skall omgående rapporteras till närmaste chef. I den kvalitetsrapport som varje år lämnas av samtliga enheter skall det framgå vilka resultat som uppnåtts avseende kundnöjdhet, klientnöjdhet antal allvarliga avvikelser, klagomål, tillsynsrapporter med mera under det senaste kalenderåret. I kvalitetsrapporten skall det också göras en jämförelse med motsvarande resultat de senaste två åren.

Flik i kvalitetshandboken Övrigt/avvikelserapportering

Bolaget som helhet genomför årligen genomgångar av hur kvalitetsarbetet har fungerat på samtliga enheter. Alla enheter lämnar en särskild rapport till sin verksamhetsområdeschef som innefattar samtliga flikar i kvalitetshandboken. På ett tiotal enheter årligen kommer verksamhetsområdescheferna att avlägga ett besök för att på plats gå igenom och medverka vid revideringen av kvalitetshandboken. Vid dessa besök kommer det också att göras stickprovsgranskningar av journaler, akter och annan dokumentation.

I bolagets gemensamma kvalitetsrapport som dels lämnas i samband med årsredovisningen, dels lämnas som en särskild rapport till bolagsstyrelsen i augusti sammanställs de siffror som redovisats in från enheterna (se ovan). Dessa rapporter ger bolagsstyrelsen och ägarna full insyn i hur bolagets systematiska

kvalitetsledningssystem fungerar.

I arbetet med bolagets årsredovisning och kvalitetsrapport ingår att jämföra verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat, målgruppsundersökning samt inhämtande av uppgifter från revisorer och kunder.

5. UTREDNINGAR AV AVVIKELSER

5.1. Klagomål och synpunkter

Bolaget skall ta emot och utreda klagomål och synpunkter från vårdtagare och deras närstående, personal, andra vårdgivare, socialtjänsten, myndigheter samt andra organisationer och intressenter. En särskild rutin är upprättat för detta och information om möjligheten att framföra klagomål finns på Grynings hemsida.

Flik i kvalitetshandboken Övrigt/klagomål

5.2 Rapporteringsskyldighet

Bestämmelser om rapporteringsskyldighet för den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten finns i 14 kap. 3

§ socialtjänstlagen (2001:453). Bestämmelser för den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt LSS finns i 24 b § LSS.

Gryning efterlever nedan angivna särskilda bestämmelser genom en särskild egen rutin för rapportering av missförhållanden och anmälningar enligt Xxx Xxxxx. I rutinen finns den interna ansvarsfördelningen för att vidta olika åtgärder angivna,

- Skyldighet för den som bedriver socialtjänst att utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa och undanröja ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande finns i 14 kap, 6 § socialtjänstlagen (2001:453).

- Skyldighet för den som bedriver verksamhet enligt LSS att utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja missförhållande eller en påtaglig risk för missförhållande finns i 24 kap e § LSS.

Flik i kvalitetshandboken Klient/rapportering av missförhållande

5.3 Sammanställning och analys.

Bolagets ledning sammanställer och analyserar årligen inkomna rapporter, klagomål och synpunkter för att kunna se mönster och trender som indikerar briser i verksamhetens kvalitet. Sammanställningen skall uppdelas på olika affärsområden och presenteras årligen för chefer och styrelse för en gemensam analys.

5.4 Förbättrande åtgärder

Om analysen av rapporter, klagomål och synpunkter, samt resultaten av angivna aktiviteter, visar att processerna och rutinerna inte är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet, skall processer och rutiner förbättras.

Ansvaret för förbättrande åtgärder åvilar både bolagsledning och berörda enhetschefer och följer ansvaret för respektive befattning.

6. PERSONALENS MEDVERKAN I KVALITETSARBETET

Gryning vård AB skall säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Ansvar för detta åvilar både bolagsledning och berörda enhetschefer och följer ansvaret för respektive befattning så som det är reglerat i bolagets beslutsstrukturer.

Medarbetare i Gryning är i skyldig att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. Detta framgår i 14 kap 2 § Socialtjänstlagen och 24 a § LSS.

7. DOKUMENTATIONSSKYLDIGHET

Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet skall dokumenteras. Arbetet skall bedrivas på både enhets- och bolagsnivå.

Bolagsnivå:

Varje år skall en sammanhållen kvalitetsrapport upprättas för Gryning där det framgår

- Hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår

- Vilka åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet

- Vilka resultat som har uppnåtts.

Berättelsen skall ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar samt att informationsbehovet hos externa intressenter kan tillgodoses. Grynings kvalitetsberättelse skall hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den.

Enhetsnivå:

Som underlag till Grynings externa kvalitetsberättelse skall varje enhet varje år upprätta en kvalitetsrapport där det framgår hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits.

8. FASTSTÄLLANDE AV LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

I samband med att Grynings sammanhållna kvalitetsberättelse redovisas för styrelsen vid det sammanträde som hålls i augusti månad varje år, skall prövas om ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete är ändamålsenligt eller skall revideras. Ledningssystemet fastställs årligen av Grynings styrelse vid årets sista sammanträde.

Göteborg 2012-01-01

Xxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxxxx Vice Verkställande direktör

S Ange de lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar verksamheten (”laglista”) (Fritextsvar)

Lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar den planerade verksamheten (”laglista”)

Lag eller föreskrift, Lagrum, punkt, paragraf. Innehåll i bestämmelsen avser (HVB öppenvård m.m.)

SOSF 2011:9 (M och S) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Hela föreskriften. Reglerar hur vi skall arbeta med hela kvalitetssystemet är bakgrunden till hela detta ark. HVB, LSS-boende, familjehemsvård och öppenvård

Socialtjänstlagen SoL

6 kap 4§ Vård i familjehem och hem för vård eller boende skall bedrivas i samråd med Socialnämnden HVB, Familjehemsvård

7 kap 1§, 1p Tillståndsplikt HVB, HVB

7 kap, 1§, 4p Tillståndsplikt öppenvård. Möjlighet att slippa tillstånd där det finns ett entreprenadavtal, Öppenvård

7 kap 2§ Tillståndskrav HVB, Öppenvård 7 kap 3 § Tillsyn HVB, Öppenvård

7 kap 4§ Om handlingars utlämnande HVB, Öppenvård 7 kap 5§ Personakter HVB, Öppenvård

11kap 3§ Vårdplan HVB, Öppenvård, Familjehem

11 kap 5-6§§ Genomförandeplan, dokumentation HVB, Öppenvård, 13 kap 1-2§§ Socialstyrelsens tillsyn HVB, Öppenvård, Familjehem

13 kap 6 § Förekomst av missförhållanden HVB, Öppenvård, Familjehem 14 kap 1§ Anmälan om missförhållanden HVB, Öppenvård, Familjehem 15 kap 1,3 §§ Tystnadsplikt och sekretess HVB, Öppenvård, Familjehem Socialtjänstförordningen SoF

3 kap 1-2 §§ Definitioner av HVB och Familjehem HVB familjehem 3 kap 13-9 §§ Verksamheten vid HVB

3 kap 10-13 §§ Inskrivning vid HVB 3 kap 14-16 §§ Utskrivning från HVB

4 kap 1-3 §§ Enskild tillståndspliktig verksamhet HVB, Öppenvård 4 kap4-5§§ Verksamhet under tillsyn HVB, Öppenvård

SOSFS 2003:20 (S) Hem för vård eller boende. Hela föreskriften. Innehåller allmänna råd och föreskrifter beträffande personal, personaltäthet, kompetens, lokaler, journalföring, personuppgifter, behandlingsplan, ansökan & tillstånd och tillsyn HVB

SOSFS 2011:5 (S) Xxx Xxxxx Xxxx föreskriften. Innehåller allmänna råd och föreskrifter beträffande rapporteringsskyldigheten, information till nämnd, utredningsförfarande, anmälan till Socialstyrelsen och rutiner på respektive verksamhet, HVB, LSS-boende, familjehemsvård och öppenvård

SOSFS 2009:6 (M och S) Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Hela föreskriften. Innehåller allmänna råd och föreskrifter beträffande ansvar, rutiner och ledningssystem, hälso- och sjukvårdspersonals ansvar för bedömning och planering samt informationsutövning HVB, LSS-boende, familjehemsvård och öppenvård

SOSFS 2006:5 (Senaste version) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:12 (S) Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. De delar som inte avser utredning. Innehåller allmänna råd och föreskrifter beträffande information, genomförandeplan och uppföljning HVB, LSS-boende, familjehemsvård och öppenvård

SOSFS 2012:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende

Processer som svarar mot de krav och mål som framgår av laglistan Inskrivning: Sker enligt 3 kap., 11 § Socialtjänstförordning (SoF 2001:937).

Dokumentation (Om handlingars utlämnande, personakter, vårdplan, genomförandeplan med mera): Görs enligt 11 kap 3, 5 §§ SoL, 7 kap 4-5§§ SoL samt utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5)( SOSFS 2003:20 (S))

Genomförandeplan: Görs i enlighet med SoL 11 kap 5 § samt SOSFS 2012:11, 7 kap., 3 §, SOSFS 2006:12(S) Delaktighet: Hanteras i enlighet med SOSFS 2012:11, 7 kap 1 -3 §§.

Utskrivning: Görs i enlighet med 3 kap 14 - 15 §§ Socialtjänstförordning (SoF).

Rapportering av missförhållanden: Görs i enlighet med 14 kap. 3 § Socialtjänstlagen (2001:453). Medicinering: Sköts i enlighet med SOSFS 2009:6, 4 kap., 1 § 3 -7

Xxx Xxxxx: Hanteras i enlighet med SOSFS 2011:5 (S), se särskilt avsnitt här nedanför Tystnadsplikt/Sekretess: Xxxxxxxx enligt 15 kap. 1 § SoL.

Samverkan med Socialtjänsten: I enlighet med SoL 6 kap 4§

S Ange i vilka processer samverkan i den egna verksamheten och med andra vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer ska ske. Beskriv hur denna samverkan ska ske. (Fritextsvar)

Gemensamt för Gryning

lekmannarevisorer och medverkan/inbjudan till olika referensgrupper. Vidare skall Xxxxxxx sträva efter att sprida kunskap om vården och om våra målgrupper genom deltagande i olika expertgrupper. Xxxxxxx har ett organiserat samarbete med FOU i Väst och med andra stora offentliga vårdgivare.

Flik i kvalitetshandboken Klient/samverkan socialtjänst

Hälso- och sjukvård

I kontakten med skola, elevhälsoteam, där ingår personal från Boda Familjecentrum. I samarbete mellan psykiatri,

socialtjänst och skola kan/ska verksamheten också ingå i för att vårdkedjan skall fungera så optimalt som möjligt. Inskrivningsprocesser i skola, sjukvård, föreningsliv o dyl är en naturlig del där vi ingår och aktivt medverkar. Migrationsverk och polismyndighet är andra myndigheter där vi är aktiva framförallt i asylprocessen.

S Beskriv hur riskanalys fortlöpande ska ske (Fritextsvar)

Riskanalys

Vårdgivaren skall fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet.

 Omvärlden

 Verksamheten

 Rykte och varumärke

 IT

 Lagar och regler

 Finans

Flik i kvalitetshandboken Övrigt/krisplanering Enhetsnivå:

Varje enhet skall göra en egen riskanalys. Enheternas riskanalys följer samma modell som bolagets och revideras årligen i enheternas affärsplan.

På enheterna skall därutöver nedanstående riskbedömningar ske årligen.

- Klientnivå: På enhetsnivå skall alltid risker kopplade till enskilda klienter skall kontinuerligt bedömas genom s k riskbedömningar. Rapporteringar och utredningar om avvikelser (klagomål, polisanmälningar, missförhållanden och Lex Sarah-anmälningar) skall årligen sammanställas på enhetsnivå och förslag till förbättrande åtgärder vidtas för att säkra verksamhetens kvalitet.

Flik i kvalitetshandboken Klient/riskbedömning klient

Flik i kvalitetshandboken Personal/riskanalys

Riskanalys görs utifrån olika perspektiv:

Utifrån varje klient utifrån de risker som kan finnas kring våld- och hotsituationer kopplat till den enskilde, i enlighet med arbetsmiljöverkets föreskrift.

Utifrån de rutiner som är fasställda i varje enhets kvalitetshandbok. All personal har en skyldighet att bedöma vilka risker som kan finnas utifrån de olika rutinerna. Det kan gälla frågor som delaktighet, medicinering, sekretessfrågor med mera. Om en möjlig risk upptäcks skall detta omedelbart rapporteras till

ansvarig chef som gör en bedömning av vilka konsekvenser risken kan få och hur den skall kunna undvikas. Upptäckta risker dokumenteras av enhetschefen.

S Beskriv egenkontrollens frekvens och omfattning (Fritextsvar)

Egenkontroll skall ske löpande på varje enhet i samband med arbetsplatsträff (APT). På APT skall det finnas en fast punkt på dagordningen där enhetschefen skall gå igenom samtliga rapporterade avvikelser i förhållande till ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete sedan senaste APT. De avvikelser som rapporteras skall dokumenteras och följas upp vid nästkommande APT. I samband med genomgången av de rapporterade avvikelserna tar enhetschefen också upp resultaten från nöjdkundenkäter och klientintervjuer samt övrigt material med relevans för enhetens kvalitetsarbete.

Ledningen vid varje enhet har också ett ansvar för att löpande granska kvaliteten på den dokumentation som förs på enheten.

På samma sätt följer Bolagsledningen årligen upp hur enheterna arbetar med ledningssystemet i form av en verksamhetsgenomgång utifrån kvalitetshandböckerna som genomförs av verksamhetsområdeschefen och enhetens ledning en gång per år. Verksamhetsgenomgången protokollförs. Dessa protokoll sammanställs årligen av utvecklingschefen och ligger tillsammans med annat material till grund för den kvalitetsrapport som lämnas i samband med årsredovisningen.

Centralt lämnar Gryning Vård AB varje år två kvalitetsrapporter till bolagets styrelse som avser hela bolagets verksamhet dessa innehåller bland annat:

• Analys av insamlade data avseende NKI och klientintervjuer

• Sammanställning av verksamhetsgenomgångar.

• Jämförelser med öppna jämförelser och annan nationell statistik.

• Jämförelser av resultatet mellan Grynings olika enheter.

Ovanstående material diskuteras i Bolagsledningen inför att styrelsen skall få del av materialet. Frågan protokollförs i Bolagsledningen och i styrelseprotokoll.

I enlighet med nedanstående rutin för avvikelserapportering rapporteras avvikelser som bedöms som allvarliga till verksamhetsområdeschef och VD som har ett ansvar för att följa upp de rapporterade avvikelserna och vidta åtgärder.

Rutin för avvikelsehantering

Med allvarlig avvikelse menas sådan avvikelse som innebär en allvarlig risk eller allvarligt kan skada verksamheten. Avvikelser i enlighet med Xxx Xxxxx, klagomål med mera rapporteras enligt de särskilda rutiner som finns upprättade. Så fort minsta tvekan finns om en avvikelse är att betrakta som allvarlig eller inte skall samråd ske med närmaste chef.

1. Om någon uppmärksammar en allvarlig avvikelse skall detta omedelbart rapporteras till EC.

2. EC dokumenterar avvikelsen och rapporterar denna vidare till VOC

3. VOC bedömer tillsammans med EC hur allvarlig avvikelsen är och rapporterar till VD om det bedöms nödvändigt

4. De avvikelser som har rapporterats under ett kalenderår sammanställs i enhetens kvalitetsrapport.

S Beskriv hur verksamheten kommer att ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från olika berörda (Fritextsvar)

Gryning gemensamma rutin gällande klagomålshantering:

RUTIN KLAGOMÅL

Klagomålsrutinens syfte:

Rutinen för dokumentation av klagomål är vid sidan av klientintervjuer, kundenkäter och klientstatistik en del av Grynings kvalitetssystem. Syftet med klagomålsrutinen är:

• Att tidigt uppmärksamma eventuella brister inom Gryning och vidta åtgärder för att förebygga eller eliminera dessa

• Att Xxxxxxxx klienter och kunder skall känna till vart de kan vända sig för att påtala problem och få hjälp att lösa dessa,

• Att löpande följa kvalitetsutvecklingen inom bolaget och redovisa klagomål som är av allvarlig karaktär till styrelsen, i årsredovisningen och i den årliga kvalitetsrapporten.

Utgångspunkter:

Huvudprincipen är att klienters, anhörigas och kunders synpunkter och klagomål skall fångas upp i ett så tidigt skede som möjligt och av den personal som har störst möjlighet att undanröja eventuella missförstånd eller vidta nödvändiga förändringar.

Klienter, anhöriga, samarbetspartners och kunder som efter samtal på respektive enhet är fortsatt allvarligt missnöjda skall ges information om möjligheten att lyfta klagomål till VD.

Vilka klagomål skall vidarebefordras?

Ingen annan avgränsning finns än att klagomålen inte skall vara av ringa karaktär.

Klagomålen, synpunkterna och frågorna kan komma från klienter, anhöriga, socialtjänstens handläggare och olika samarbetspartners.

Hantering av klagomål

Oavsett vem som mottar klagomålet skall inriktningen vara att genom dialog uppnå en samsyn, förståelse eller lösning av problemet. Åtgärden när VD mottar klagomål är vanligtvis ett förslag om förnyad kontakt mellan ansvariga för den berörda enheten och den som framför klagomålet.

Det kan i vissa fall vara lämpligt att informera den klagande om möjligheten att göra en anmälan till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO).

Intern anmälningsplikt

Klagomål skall alltid dokumenteras på särskild blankett som skickas till VD. Det åligger VD, enligt arbetsordningen för styrelsen, att rapportera klagomål av allvarlig karaktär till styrelsen.

Göteborg 2013-06-03 Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxx direktör

S Beskriv hur verksamheten kommer att sammanställa och analysera inkomna rapporter, klagomål och synpunkter (Fritextsvar)

Sammanställning och analys.

Förbättrande åtgärder

Ansvaret för förbättrande åtgärder åvilar både bolagsledning och berörda enhetschefer och följer ansvaret för respektive befattning.

S Beskriv hur det kommer att säkerställas att personalen arbetar i enlighet med de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet (Fritextsvar)

Medarbetare i Gryning är i skyldig att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. Detta framgår i 14 kap 2 § Socialtjänstlagen och 24 a § LSS.

Personalens delaktighet i kvalitetsarbetet:

All personal skall vara väl bekant med enhetens kvalitetshandbok. Personalen skall känna till vad som står i kvalitetshandboken, var den finns tillgänglig, (kvalitetshandboken hålls tillgänglig elektroniskt och på papper för all personal). I samband med introduktion av ny personal och på APT två gånger om året går enhetschefen igenom kvalitetshandboken. Särskild vikt läggs då vid de avsnitt som är kopplade till lagstiftningen och därmed utgör basen för ledningssystemet. Se även avsnittet ovan om egenkontroll.

Arbetet med att fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet dokumenteras på följande sätt: På enhetsnivå i samband med APT och avvikelsehantering enligt ovan

På bolagsnivå i samband med två årliga kvalitetsrapporter till bolagsstyrelsen som bygger på analys och insamling av en stor mängd data som genereras i kvalitetssystemet. I Bolagsledningen behandlas kvalitetsfrågorna vid två fasta tillfällen per år samt i mån av behov. Se även avsnittet om egenkontroll här ovan.

Kvalitetskrav hos underleverantörer säkerställs genom ett upphandlingsförfarande enligt XXX. I dessa ställs stränga kvalitetskrav på de underleverantörer som sedan anlitas av Gryning Vård AB. Eftersom Gryning Vård AB är ett offentligt ägt bolag följer vi LOU när värdet av tjänsten överstiger tröskelvärdena.

S Beskriv hur arbetet med att fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras (Fritextsvar)

Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet skall dokumenteras. Arbetet skall bedrivas på både enhets- och bolagsnivå.

Bolagsnivå:

Varje år skall en sammanhållen kvalitetsrapport upprättas för Gryning där det framgår

- Hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår

- Vilka åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet

- Vilka resultat som har uppnåtts.

Enhetsnivå:

Finns någon utvärdering genomförd av ledningssystemet/kvalitetsledningsystemet av oberoende person under 2011/2012? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Beskriv hur ni säkrar era kvalitetskrav hos eventuella underentreprenörer, exempelvis psykologer, läkare, annan personal som arbetar med direkt stöd till den placerade och är anställda på konsultbasis? (Fritextsvar)

Xxxxx planering för förändring av kvalitetssäkringsarbetet? Om JA, beskriv hur i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Kvalitetssäkringsarbete inom vård- och behandlingsverksamhet är ett långsiktigt arbete. Under 2012 och 2013 har förändringarna gällande detta arbete huvudsakligen handlat om att implementera ledningssystemet och arbetet med kvalitetshandböckerna. Detta börjar nu på allvar att finna sina former och fungera på bolagets samtliga behandlings- och boendeenheter. Parallellt med detta har det inletts ett

arbete med att tillsammans med FoU i Väst GR utveckla ett nytt anpassat verktyg för att följa upp klienterna upplevelse av vistelsen på Grynings enheter. Ett mycket omfattande arbete som leds av Xxxxxxxx Xxxxxx fil dr i socialt arbete och Xxx Xxxxxx fil dr i psykologi.

S Beskriv rutiner för hur verksamheten kommer att tillämpa lex Sarah (Fritextsvar)

Nedan följer Xxxxxxxx gemensamma rutin gällande rapportering av missförhållanden

RAPPORTERING AV MISSFÖRHÅLLANDEN SAMT TILLÄMPNING AV BESTÄMMELSER ENLIGT XXX XXXXX

Rutinens syfte:

Samtliga anställda, uppdragstagare och praktikanter inom Grynings verksamheter skall genom en kontinuerlig och öppen dialog aktivt verka för att förebygga och avhjälpa missförhållanden eller risker för missförhållanden.

Med missförhållanden avses såväl aktiva handlingar som försummelser som innebär hot mot eller konsekvenser för enskilds liv, personliga säkerhet eller fysiska och psykiska hälsa. Medarbetare som uppmärksammar eller får kännedom om missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden som rör person som är aktuell för insats inom verksamheten är skyldiga att genast rapportera detta till närmaste ansvarig chef.

Enhetschefen ansvarar för att de som är rapporteringsskyldiga, anställda, uppdragstagare och praktikanter, kontinuerligt informeras om deras skyldighet att rapportera missförhållanden eller risker för missförhållanden. Informationen om rapporteringsskyldigheten bör ges både muntligt och skriftligt minst en gång per år.

Utgångspunkter:

Många av dem som vårdas vid Grynings institutioner och familjehem har en historia som innehåller bristande omsorg, sexuella, fysiska och psykiska övergrepp. Det måste därför vara en självklarhet att alla vårdtagare skall känna full trygghet och säkerhet inom Grynings verksamheter. För att förebygga att missförhållanden uppstår fordras en behandlingskultur som präglas av empati, professionalism och ett etiskt förhållningssätt.

Det krävs också en rad förebyggande insatser, såsom handledning, utbildning och en öppen dialog. Vidare är det nödvändigt att medarbetare och chefer tar ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma och eliminera risksituationer. Varje medarbetare som får misstanke om övergrepp, våld eller kränkande handlande gentemot klient, eller andra missförhållanden inom Gryning, skall omgående påtala dessa för sin närmaste chef.

Vi vet samtidigt att behandlare och familjehemsföräldrar, som arbetar med utsatta barn och ungdomar, löper en risk att drabbas av misstankar eller beskyllningar som saknar grund. Den person som blir föremål för sådana misstankar utsätts för mycket stora påfrestningar, både i den akuta situationen och i ett längre perspektiv. Misstankar om övergrepp, våld m.m. måste därför handläggas med stort omdöme och med varsamhet för den enskildes integritet. Det ankommer på var och en att hantera känslig information med respekt för alla inblandade, att beakta sekretesslagen och inte medverka till ryktesspridning.

Denna rutin har reviderats i samband med införandet av bestämmelserna i SOSFS 2011:5, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Xxxxx som trädde i kraft den 1 juli 2011.

Vilka händelser skall rapporteras vidare?

• Våldsamt, hotfullt, fysiskt eller psykiskt kränkande eller på annat sätt otillbörligt beteende av personal riktat mot inskrivna klienter

• Sexuella övergrepp, sexuella trakasserier eller andra beteenden med sexuella inslag från personal mot klienter

• Bristande omsorg, tillsyn eller annat försumligt beteende från personal gentemot klient

• Våldsamt, hotfullt, fysiskt eller psykiskt kränkande beteende från klient riktat mot annan inskriven klient

• Sexuella övergrepp eller sexuella trakasserier från klient riktat mot annan klient.

• Sexuella relationer mellan minderåriga klienter

• Andra händelser, situationer eller förhållanden i verksamheten som genom sin karaktär kan uppfattas som

missförhållanden eller risker för missförhållanden och som innebär att klienter inte kan känna full trygghet vid Grynings enheter

Åtgärder och ansvarsfördelning:

• En anställd som får misstanke eller kännedom om övergrepp, våld eller någon av de händelser som beskrivs ovan, eller andra missförhållanden inom Gryning, skall omgående påtala detta för sin närmaste chef (enhetschef eller motsvarande).

• Missförhållandet skall åtgärdas så snart som möjligt. Enhetschef (eller motsvarande) ansvarar för den första bedömningen av händelsen och för de akuta åtgärder som krävs för att hantera situationen. När missförhållandet rapporterats till bolagsledningen svarar VD för bedömningen om ytterligare åtgärder behöver vidtas.

Vidare kan följande åtgärder vara aktuella:

o Enhetschefen svarar för att klienters och medarbetares behov av stöd i den uppkomna situationen tillgodoses.

o Enhetschefen svarar för att socialtjänst, anhöriga, övriga anställda och eventuellt övriga inskrivna får adekvat och nödvändig information.

o Enhetschef äger rätt att ensam, eller om situationen är svårbedömd efter samråd med VD, föreslå och ombesörja att läkarundersökning av klienten sker.

o I det fall ärendet är av allvarlig natur skall Grynings handlingsplan för kris- och katastrofsituationer följas.

o Enhetschef äger rätt att ensam, eller om situationen är svårbedömd efter samråd med VD, fatta beslut om polisanmälan mot klient.

o VD fattar beslut om polisanmälan mot medarbetare i bolaget.

Om den anställde uppfattar att närmast ansvarig chef inte vidtar nödvändiga åtgärder i enlighet med denna rutin skall den anställde informera bolagsledningen.

Rapportering.

Enhetschefen som fått kännedom om missförhållanden eller risker för missförhållanden skall skyndsamt informera Xxxxxxxx verkställande direktör. I det fall VD ej är anträffbar, kan annan tillgänglig person i bolagets ledningsgrupp underrättas, som i sin tur ansvarar för att VD informeras. En muntlig anmälan skall följas upp genom en skriftlig rapport på särskild blankett. Enhetschef ansvarar för att den skriftliga rapporten upprättas och skickas till bolagsledningen. Xxxxx av rapporten skall tillsändas ansvarig socialnämnd i det aktuella ärendet.

Utredning.

Det rapporterade missförhållandet skall i samarbete med ledningen för enheten utredas av bolagsledningen. Utredningsförfarandet skall ske i enlighet med 5 kap, SOSFS 2011:5. Dokumentationen av utredningen skall bl.a. utvisa vad det rapporterade missförhållandet består i, orsaker till missförhållandet som har identifierats samt vilka åtgärder som har vidtagits för att avhjälpa missförhållandet. VD ansvarar för beslut efter avslutad utredning.

Anmälan.

Missförhållanden eller risker för missförhållanden som av bolagsledningen bedöms som allvarliga skall snarast anmälas till tillsynsmyndigheten i enlighet med bestämmelserna i xxx Xxxxx. VD svarar för anmälan. VD informerar berörd enhetschef om att anmälan kommer att göras.

Xxxxxxxx VD ansvarar för att Xxxxxxxx styrelse alltid får kännedom om eventuella missförhållanden vid Grynings enheter.

Enhetschefen ansvarar för att den enskilde underrättas när anmälan gjorts till tillsynsmyndigheten om ett allvarligt missförhållande eller risk för ett allvarligt missförhållande.

Rapporter, utredning och övrig dokumentation i samband med anmälan om missförhållanden skall diarieföras.

Övriga kommentarer:

Denna rutin grundar sig på och kompletteras av regler i lagstiftningen: Bestämmelserna om rapporteringsskyldighet och avhjälpande av samt anmälan om missförhållanden regleras i SOSFS 2011:5, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Xxxxx samt 7 kap. 6 § och 14 kap. 3–6 §§ SoL samt 23 e § första stycket och 24 b–24 e §§ LSS, (2–5 kap. samt 7 kap. 1 § och delar av de allmänna råden i 7 kap.), och 14 kap. 7 § SoL och 24 f § LSS, (6 kap. samt 7 kap. 1 § och delar av de allmänna råden i 7 kap.)

Denna rutin omfattar inte den anställdes skydd mot sexuella trakasserier, kränkande särbehandling mm. Regler om detta finns i lagstiftningen och i Grynings jämställdhetsplan.

Göteborg 2009-08-20 Xxxxxxxx Xxxxxxxx Verkställande direktör

Beskriv rutinerna för samarbete, dokumentation, medverkande i utredning och upplysningsarbete vid en lex Mariaanmälan.

Frågan gäller anbudsgivare som hanterar läkemedel på delegation. Anbudsgivare som inte omfattas av detta krav skriver "Ej aktuellt" i fritextrutan. (Fritextsvar)

Ej aktuellt

1.5.12. Systematiskt miljöarbete

Anbudsgivaren ska ha ett system för att arbeta systematiskt med miljöfrågor så att miljöpåverkan från uppdraget kan minskas. Systemet ska omfatta den verksamhet som utför den avtalade tjänsten och ska minst inkludera följande delar:

- en införd miljöpolicy (med policy avses de långsiktiga visionerna)

- rutiner som säkerställer att lagar och föreskrifter som berör verksamheten efterlevs

- rutiner och metoder som säkerställer att miljökrav följs i enlighet med verksamhetens miljöpolicy, inklusive rutiner för att hantera avvikelser

- årlig uppföljning av det egna miljöarbetet

Miljöpolicy behöver inte bifogas upphandlingen

Systematiskt miljöarbete: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.13. Kontaktperson i miljöfrågor

Vårdgivaren ska ha en kontaktperson avseende miljöfrågor. Vårdgivaren ska ange kontaktuppgifter för kontaktperson avseende miljöfrågor i fritextrutan.

Kontaktperson i miljöfrågor: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Ange kontaktuppgifter till kontaktpersonen för miljöfrågor i fritextrutan: (Fritextsvar)

Fastighetschef Xxxx Xxxxxxx xxxx.xxxxxxx@xxxxxxx.xx 0000-00 00 00

000-000 00 00

1.6. Kravspecifikation - Generella krav - gäller för samtliga delområden

1.6.1. Allmänna förutsättningar

Vårdgivaren ska följa och ha god kännedom om de för verksamheten gällande lagar, författningar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utfärdar samt nationella handlingsplaner och FN:s barnkonvention. Insatsen ska grundas på respekt för den placerades självbestämmande, delaktighet, personliga integritet och behov av ett tryggt och meningsfullt liv.

Vårdgivaren förbinder sig att utföra stöd i enlighet med den vårdplan som anges av uppdragsgivaren och utifrån villkoren i det individuella placeringsavtal som tillhandahålls av uppdragsgivaren.

Insatserna ska bygga på professionalism, rättssäkerhet, delaktighet och medbestämmande, trygghet och kontinuitet. Verksamheten ska vara tillgänglig för alla oavsett etnicitet, sexuell läggning, religiös tillhörighet och politisk uppfattning.

Vårdgivaren ska ha en verksamhetsidé och tydliga mål med verksamheten i vilken den teoretiska utgångspunkt vårdgivaren har ingår. Verksamhetsidén ska avse en specificerad målgrupp. De arbetssätt och metoder som används ska stämma överens med målgruppen. Verksamheten ska bedrivas med god kvalitet.

Allmänna förutsättningar: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Beskriv verksamhetens inriktning och mål (Fritextsvar)

Boda familjecentrums mål och inriktning är att på uppdrag av socialtjänsten tillhandahålla kvalificerade utredningar och behandlings- och stödinsatser med målet att barn, familjer och tonåringar utvecklas på ett gynnsamt sätt och kan leva ett självständigt liv.

Boda familjecentrum är uppdelad i tre delar:

1. Familjeverksamheten som erbjuder behandling och utredning och stöd till familjer med barn och tonåringar. Ungdomsboendet där flickor mellan 16-25 år erbjuds ett individuellt boende med regelbunden kontakt med behandlingspersonal. I denna ansökan ingår Familjeverksamheten för familjer med barn och tonåringar.

2. Jourhem som under högst fyra månader tar emot familjer, barn och ungdomar antingen för enbart boende eller för utredning och behandling.

3. Dygnetruntavdelningen Hässlehem. Tar emot föräldrar med barn 0-12 år för utredning och eller/behandling och jourplaceringar.

S Beskriv verksamhetens innehåll och beskriv utifrån ett schema de olika inslagen som ska ingå i stödet. (Fritextsvar)

Utifrån socialtjänstens vårdplan utformas genomförandeplanen i det enskilda ärendet. Det ska ingår en kombination av individuella samtal, parsamtal, familjesamtal och barnsamtal där vi har utarbetat ett individuellt sätt att utföra våra miljöterapeutiska insatser. Vi har ett systemterapeutiskt synsätt och kan använda oss av olika metoder som psykoterapeutiska samtal, KBT-samtal, ART, Marte Meo, Komet, m.m. Insatsen ska anpassas efter varje familjs individuella behov. Tillsammans familjen med görs en individuell planering för varje vecka.

Ange vad som förväntas uppnås under stödtiden inom följande tre tidsaspekter A) på kort sikt B) på medellång sikt C) på lång sikt (Fritextsvar)

Det är beroende av beställarens önskemål i enlighet med personlig genomförandeplan. Målet är dock alltid en gynnsam utveckling och förbättring av måendet hos barn och föräldrar och utveckling av föräldraförmågor.

Beskriv hur insatserna förväntas bidra till resultatet (Fritextsvar)

Relevanta insatser bedöms i samråd med beställaren utifrån vårdplanen. Boda familjecentrum arbetar parallellt med barn och föräldrar med betoning på att stärka föräldraförmågan för att barnet ska få en hållbar god känslomässig utveckling och må bra såväl psykiskt som fysiskt

1.6.2. Innehåll i stödet

Arbetssätt och metoder

Vårdgivaren ska ha mål och metoder som är väl definierade. Det ska finnas en tydligt beskriven modell för hur insatsen bedrivs. Modellen ska vara väl förankrad i personalgruppen.

Vårdgivaren ska arbeta nätverksinriktat i nära samarbete med familj, övrigt nätverk och uppdragsgivare. Vårdgivaren ska samverka med aktörer av betydelse för den placerade exempelvis den placerades läkare, skola, arbetsförmedling, försäkringskassa, bostadsförmedling, föreningar och organi-sationer liksom i förekommande fall med gode män/företrädare i den utsträckning den placerade medger detta. Inför placering av skolpliktig, se skrivning under avsnitt Skola nedan. Vårdgivaren ska arbeta systematiskt för att erbjuda god utslussning i samverkan med handläggare och resurser på

hemorten.

Regelbundna och överenskomna behandlingskonferenser med fokus på utslussning ingår i samarbetet mellan vårdgivaren och uppdragsgivaren och regleras i genomförandeplanen/behandlingsplanen. Behandlingskonferenserna ska omväxlande ske hos vårdgivare och uppdragsgivare om inget annat överenskommits i genomförandeplan/behandlingsplan. Resande part står för resenärernas kostnader.

Vårdgivaren ombeds att observera att några av de frågor som ställs nedan återkommer i de kapitel som berör utvärdering, helt eller delvis. Vårdgivaren uppmärksammas om detta i anslutning till de aktuella frågorna. Utvärderingskriterierna skiljer sig mellan olika delområden och det finns ett behov av svar oavsett om gällande dessa frågor. Detta innebär att vårdgivaren kommer att behöva upprepa sina svar på två ställen i vissa fall.

Arbetssätt och metoder: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Namnge och beskriv varje metod med innehåll och normal längd. (Fritextsvar)

Verksamheten bedrivs utifrån ett systemiskt synsätt med stora miljöterapeutiska inslag. I kombination med individuella samtal, parsamtal och familjesamtal har vi utarbetat ett individuellt sätt att utföra våra miljöterapeutiska insatser som kan anpassa efter varje familjs och/eller barns behov. Behandlingen läggs upp individuellt i varje enskild placering och relevant arbetsmetod bedöms utifrån ärendets karaktär. Inom institutionen finns miljöterapi, ART, BOF, Tejping, Xxxxx Xxx KBT, föräldrautbildning Komet, Kat Kit. Personal finns utbildad i familjeterapi, individualpsykoterapi steg 1 och KBT steg 1. Institutionen har tillgång till bolagets egna psykologer som har inriktning, barn, vuxna och trauma.

Under en behandlingsperiod som vanligtvis pågår i minst 8 veckor kan vi använda oss av tejping i barnsamtal, Marte Meo för att tydliggöra specifika situationer såsom exempelvis matsituationer och anknytning. Det systemiska synsättet genomsyrar alla utrednings/behandlingsprogram. I behandlingsarbetet med föräldrar används föräldrautbildningen Komet regelbundet. Kontakt med våra psykologer kan ske både under utredning och i behandling. Bedömning görs alltid ihop med uppdragsgivare hur psykologkontakten ska läggas upp.

Vi kan också skräddarsy intensiva behandlingsinsatser efter önskemål. Utredningen är normalt 8 veckor och behandlingsplaceringens längd kan variera utifrån uppdrag.

Beskriv om möjligt ovan nämnda metoders/programs respektive styrka/or och svaghet/er kopplat till verksamhetens målgrupp (Fritextsvar)

Tillgången till olika metoder ökar möjligheten till individuell behandling. Genom att använda väl inarbetade metoder så försäkrar verksamheten sig om att en hög kvalitet hålls och att en tydlig dokumentation görs. Genom att följa den individuella planering som läggs upp i varje enskilt uppdrag ökar förutsättningarna att se och fokusera på de resurser som finns inom familjen men vi tydliggör också vilka behov och eventuella sårbarheter/brister som finns.

Beskriv hur ni säkerställer att de metoder och de arbetssätt som angivits tillämpas på det sätt som är avsett och individualiseras efter individens bästa. (Fritextsvar)

Genom utbildning och gemensamma behandlingskonferenser. Gemensamma utvecklingsdagar och metodhandledning. Konsultation med bolagets psykologer sker vid behov.

Beskriv hur matchningsprocessen ser ut: (Fritextsvar)

Genom ett tydligt uppdrag från beställaren och i dialog med densamma bedöms vilken/vilka metoder som är lämpliga.

S Beskriv hur inflyttning/inskrivningsprocessen för den enskilde sker (jfr med utvärderingskriterier): (Fritextsvar)

En planerad inflytt föregås av ett besök från beställare och klient. Inskrivningssamtal med beställare klient och personal genomförs enligt en särskild mall. Beställarens uppdrag skall vara klart och tydligt. Klienten skall vid inflytt träffa ansvarig personal i teamet. Den inskrivne skall vara väl informerad om anledningen till placeringen och få tydlig information om hur insatsen är upplagd. Den inskrivne ska vara väl informerad om gällande regler och var han/hon vänder sig för stöd eller frågor.

Vilka externa parter har ni regelmässigt samverkan med?: (Fritextsvar)

Skola/barnomsorg Sjukvård Kommun Migrationsverket SFI

Psykologer Tolkförmedling Arbetsförmedling Idrottsföreningar

Har ni några krav på anhörigas medverkan? Om ja, beskriv vilka krav i fritextfältet intill frågan (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Vi uppmuntrar till kontakt med familjernas nätverk i de fall de är en resurs för familjen.

S Beskriv hur placerade barns kontakter med föräldrar/vårdnadshavare/god man, närstående eller andra viktiga personer ska tillgodoses (Fritextsvar)

Utifrån hur uppdraget är formulerat planeras regelbunden kontakt med barnens och familjens nätverk. Vi har möjlighet att vid behov medverka vid umgänge. För familjen viktiga personer har möjlighet att planerat övernatta i familjens bostad några nätter.

S Beskriv verksamhetens innehåll och beskriv utifrån ett schema de olika inslagen som ingår i stödet. Ex: Måndag: Beskrivning (tidpunkter aktiviteter m.m.) (jfr med utvärderingskriterier) (Fritextsvar)

För familjer i lägenhetsboendet kan dagarna se olika ut, beroende på vilket uppdrag som finns. Barn i förskoleålder har möjlighet att delta i institutionens barnverksamhet. Om placeringen inte är av akut slag går skolbarn i skola ca 10 minuter gångväg från institutionen. Under dagarna kan olika miljöterapeutiska aktiviteter med uttalat syfte göras t ex morgon- kvällsrutiner, gemensam matlagning, planerad samvaro, besök på öppen förskola, handla. Samtal som individuella samtal, parsamtal, familjesamtal av olika slag.

S Beskriv hur den enskildes behov av aktiviteter och stimulans ska tillgodoses (Fritextsvar)

Det görs alltid en individuell bedömning och insatser sker utifrån denna. Den enskilde och ansvarig socialtjänst skall vara med i denna bedömning. Enheten står vid behov för transport och aktivt stöd för att säkerställa att aktiviteter kan genomföras. Enheten arbetar också motiverande för att få till stånd aktiviteter för den enskilde om det finns behov av det.

Har Ni någon särskild inriktning på intresse, fritidsutbud, sociala och kulturella aktiviteter? Om Ja - ange vilka och ange om de bedrivs inom verksamheten eller utanför (jfr med utvärderingskriterier): (Fritextsvar)

Vi använder det utbud som finns inom kommunen eller närliggande kommuner

Beskriv verksamhetens socialpedagogiska innehåll vad gäller tex ekonomi, kläder, hygien etc (Fritextsvar)

Utifrån det enskilda uppdraget så utformas genomförandeplan där det socialpedagogiska innehållet ingår. Familjer kan under inskrivningstiden, med mer eller mindre stöd, fortsätta att sköta uppgifter som städning, matlagning, inköp, och övriga praktiska rutiner som ingår i hemmets skötsel. De kan ha egen hushållsekonomi, vid behov får de stöd i detta när det gäller att planera för t ex klädinköp. I varje ärende görs en bedömning om det föreligger behov av stöd, hjälp och lärande i hygiensammanhang. I lägenhetsboende finns en gemensam tvättstuga där familjerna själva sköter sin tvätt med det stöd som varje enskilt ärende är i behov av. I två av lägenheterna finns tvättmaskin.

Beskriv de viktigaste inslagen och faktorerna i ert arbete som förhindrar och motverkar en miljö där mobbing, kränkningar och övergrepp etc kan förekomma. (Fritextsvar)

Att kontinuerligt på behandlingskonferenser föra en dialog om våra boende och deras särskilda behov. Att som behandlingspersonal vara uppmärksam på eventuella situationer där boende riskerar att särbehandlas Att utgå från den riskbedömning som görs i varje enskild placering.

Hur arbetar ni konkret med missbruks -eller beroendeproblematik med era placerade(Besvaras av de vårdgivare som arbetar med inriktningen missbruks eller beroendeproblematik) (Fritextsvar)

Ej aktuellt

Hur arbetar ni med de placerades kriminalitetsproblematik (Besvaras av de vårdgivare som arbetar med inriktningen kriminalitetsproblematik) (Fritextsvar)

Ej aktuellt

Hur genomförs arbetet mot den placerades liv efter avslutad insats och beskriv hur denna process ser ut. (Fritextsvar)

I ett behandlingsuppdrag finns det ofta med redan i det inledande skedet och visst arbete kan då komma att ske i öppenvård efter avslutad placering exempelvis i den enskildes hem eller närmiljö.

Vilka förväntningar har Ni gentemot uppdragsgivaren: a) Före insatsen: b) Under insatsen: c) Efter insatsen (Fritextsvar)

A) Att få ett så uttömligt underlag från uppdragsgivaren som möjligt för att ta ställning till om det är ett uppdrag som vi kan fullfölja.

B) Ett tydligt uppdrag, tydligt inskrivningssamtal, löpande uppföljningsmöten och transparens i dialogen.

C) Tydligt avslut, feedback på lämnat material (ex rapporter, utredning o dyl) och på behandlingen.

1.6.3. Förändring, utveckling av verksamheten

Vårdgivaren ska informera uppdragsgivaren om planerade förändringar av verksamheten som bedrivs.

Med planerade förändringar avses förändringar vad gäller sökbegrepp för verksamheten som anbudsgivaren angivit i avsnitt "Information om verksamheten och urvalssökning", till exempel vid ändrat tillstånd eller en förfining av målgrupper.

Har verksamheten genomgått förändringar under det senaste året? Om Ja - beskriv hur i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Ny enhetschef maj 2012.

Är verksamhetens inriktning föremål för förändring de närmsta två åren? Om Ja - beskriv hur i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Inga genomgripande förändringar. Målet finns att hela tiden utveckla kvalitet och metoder för att kunna möta socialtjänstens önskemål och familjers behov.

Beskriv utvecklingsstrategin av verksamheten i ett längre perspektiv: (Fritextsvar)

Målet finns att hela tiden utveckla kvalitet och metoder för att kunna möta socialtjänstens önskemål och familjers behov.

1.6.4. Förbud mot vissa arbetssätt och metoder

Vårdgivaren får inte använda arbetssätt och metoder med känd risk för skada och/eller som Socialstyrelsen avråder från att använda.

Förbud mot vissa arbetssätt och metoder: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.5. BBIC

Vårdgivaren ska ha kännedom om BBIC:s behovsområden och ska förbinda sig att, under ramavtalsperioden, utveckla sina kunskaper och arbetssätt enligt BBIC:s grunder och behovsområden för att kunna planera och dokumentera det individuella stödet utifrån BBIC.

Kravet gäller endast verksamheter som arbetar med placerade personer i åldern 0-20 år

BBIC: Bekräftelse på att kravet uppfylls (besvaras endast av verksamheter som arbetar med placerade personer i åldern 0-20 år) (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.6. Säkerhet - Den enskildes säkerhet och trygghet

Kravet nedan gäller vårdgivare som arbetar med föräldrar och barn.

Barn och unga som placeras i verksamheten ska ha ett säkert omhändertagande. Verksamheten ska ansvara för att det finns ett genomtänkt arbetssätt i krissituationer och för att incidenter i insatsen förebyggs. Det är viktigt att barnen/de unga behandlas med aktning för sin person och egenart och att de inte utsätts för kränkande behandling.

För att förbättra säkerheten har forskningen visat på vikten av att institutionerna är öppna. Det är också viktigt att vårdnadshavare och närstående ges möjlighet till insyn i verksamheten och att socialtjänsten regelbundet besöker barnen/den unge och att stödboendet får extern handledning.

Verksamhetens personal ska vara medveten om säkerhetsfrågor gällande de placerade och ska arbeta för att hela tiden öka medvetenheten bland personal. Verksamheten ska också arbeta för att öka insynen och skapa förutsättningar för barnens/de ungas säkerhet.

Anbudsgivaren ska uppfylla nedanstående krav:

Medvetenhet

- Verksamheten ska ha särskild uppmärksamhet på den risksituation som finns när barn/unga vårdas tillsammans.

Insyn

- Familj och nätverk ska vara delaktiga i barnens/de ungas stödinsatser på ett sätt som innebär god kvalitet och säkerhet för barnet/den unge.

- Verksamheten ska ha extern handledning.

Förutsättningar

- Verksamheten ska ha rutiner för att förebygga och förhindra att sexuella övergrepp inträffar då barnen/de unga är placerade.

- Verksamheten ska ha rutiner för hur personalen ska agera vid sexuella övergrepp, psykisk eller fysisk misshandel.

- Verksamheten ska ha rutiner för att förebygga och förhindra att barnen/de unga skadar sig själva under placeringstiden.

- Verksamheten ska ha rutiner för hur personalen ska agera om barn/unga rymmer.

- Verksamheten ska ha rutiner för om en placerad förälder avviker eller straffar ut sig.

- Verksamheten ska ha rutiner för att hantera konflikter och missförhållanden inom verksamheten.

- Verksamhetens ordningsregler ska vara lagliga, utövandet av reglerna ska kännetecknas av god etik och ett respektfullt bemötande med respekt för barnens/den unges integritet.

- Verksamheten ska genomföra kontroller av om personer som anställs är kriminellt belastade.

- Verkamhetens lokaler och utrustning ska vara av god kvalitet och vara säkra.

- Verksamheten ska ha en handlingsplan i händelse av misstanke om sexuella övergrepp eller våldshandlingar från personalens sida riktade mot placerade barn/ungdomar.

- Verksamheten ska ha rutiner för anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2001:453). Rutinerna skall vara väl kända av personalen. (Observera att det inte är Xxx Xxxxxxxxxxx som avses)

Säkerhet - Den enskildes säkerhet och trygghet: Om verksamheten arbetar med föräldrar och barn: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Beskriv rutiner för hur konflikter, övergrepp samt hot och våld ska förhindras, upptäckas och hanteras i verksamheten (Fritextsvar)

Särskild behandlingsplan är utformad. Regelbundna diskussioner i storgrupp på behandlingskonferens för att uppmärksamma möjliga sårbara situationer och på så sätt förebygga dessa.

S Beskriv rutiner för de åtgärder som ska vidtas om placerade barn olovligen lämnar verksamheten (Fritextsvar)

Omgående meddela placerande kommun som ombesörjer eventuell efterlysning. Enhetschef kontaktas av personal för bedömning av det enskilda fallet.

S Om verksamheten tar emot unga med barn: Redogör för hur säkerheten ska tillgodoses för de barn som besöker eller vistas med sina föräldrar (Fritextsvar)

Verksamheten bedrivs i en hemliknande miljö där man genomgående har hög barnsäkerhet. På uppdrag deltar personal vid bevakade umgängen.

Beskriv rutiner för anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2001:453). (Fritextsvar)

Rutin

Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden mm (SoL 14:1) Generellt om rutinen:

Gryning Vård bedriver verksamhet som berör barn och ungdom och är därmed skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (14 kap 1 § SoL ) Rutin:

Samtliga anställda, uppdragstagare och praktikanter inom Grynings verksamheter som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa är skyldiga att genast rapportera detta till närmaste ansvarig chef.

Enhetschefen ansvarar för att de som är rapporteringsskyldiga, anställda, uppdragstagare och praktikanter, kontinuerligt informeras om deras skyldighet att rapportera.

Informationen om rapporteringsskyldigheten bör ges både muntligt och skriftligt minst en gång per år. Enhetschefen ansvarar för att anmälan genast görs till socialtjänsten både skriftligt och muntligt.

1.6.7. Säkerhet - Policy för alkohol, droger och cigaretter bland personal

För placerade 0-17 år

Socialtjänsten tillser att den placerade är utrustat med kläder för aktuell säsong vid placeringens inledning. Därefter ska kläder och utrustning ingå i vårdavgiften.

Vårdgivaren ombesörjer och bekostar därefter samtliga omkostnader för den placerade som fickpengar, kläder, personlig utrustning, fritidsaktiviteter (utrustning, medlemsavgifter m.m.) etc. Miniminivån är den högsta av riksnormen eller den norm som tillämpas på verksamheten.

Hygienartiklar (inklusive intimhygienartiklar), klippning mm ska ingå i vårdavgiften. Vårdgivaren bekostar hygienartiklar (inklusive intimhygienartiklar), klippning mm under placeringstiden under tid då den placerade inte vistas på verksamheten.

Vårdgivaren ombesörjer och bekostar dagliga transporter till och från den placerades aktiviteter. Alla kostnader i samband med resor till och från uppdraget är inkluderad i angivna priser, förutom resor i samband med inskrivning och utskrivning, utom i de ärenden annat särskilt avtalats.

Vårdgivaren ansvarar för att personal eller annan lämplig person, vid behov, följer med den placerade vid permissionsresa och umgängesresa. Kostnaden för ledsagning vid permissionsresa och umgängesresa inkluderas inte i angivna priser och ska ersättas till självkostnadspris, dvs direkta personalkostnader inkl sociala avgifter och kostnader för resa.

Ledsagning kräver överenskommelse med uppdragsgivaren i samband med placering.

Övernattning för anhörig ska ingå i vårdkostnaden ifall anhörigs medverkande ingår i insatsen.

Om vårdtagaren/vårdnadshavaren under placeringstiden uppbär arbetsinkomst, pension, sjukpenning, barnbidrag eller annan motsvarande ersättning regleras detta

mellan

uppdragsgivaren och vårdtagaren/vårdnadshavaren.

För placerade 18 – 24 år samt föräldrar

Uppdragsgivaren tillser att den placerade är utrustad med kläder för aktuell säsong vid placeringens inledning.

Resor i samband med inskrivning och utskrivning, utom i de ärenden annat särskilt avtalats, svarar uppdragsgivaren för.

Övernattning för anhörig ska ingå i vårdkostnaden ifall anhörigs medverkande ingår i insatsen.

S Beskriv den placerades delaktighet och inflytande ska tillgodoses i insatsen och i vardagen. (Fritextsvar)

Den enskilde skall vara med och medverka vid inskrivnings- och uppföljningsmöten och även underteckna genomförandeplan efter att denna är genomgången. Regelbundna samtal med personal på institutionen

skall bidra till den enskildes delaktighet. All planering görs tillsammans med den inskrivne och syfte med olika insatser skall klargöras.

S Beskriv hur den placerades behov av integritet ska tillgodoses (Fritextsvar)

Den enskildes handlingar skall förvaras så att enbart berörd personal kommer åt dessa. I övrigt skall alla boende bemötas med respekt för den personliga sfären och integriteten. Vi ringer alltid på dörren till lägenheten och klargör att vi endast går in med nyckel vid oro efter att ha försökt kontakta familjen på telefon.

Beskriv eventuellt arbete som syftar till att involvera den placerades föräldrar och/eller andra viktiga närstående i insats/och förändringsarbetet och andra frågor som angår den placerade exempelvis vardagsmiljön. (Fritextsvar)

Det kan vara olika fritidsaktiviteter som planeras att utövas gemensamt, umgängessammanhang där föräldrar ges visst ansvar. Arbete med att involvera dessa personer utformas i varje enskilt uppdrag.

1.6.18. Personal allmänt

Vårdgivaren svarar för att ledning och personal ska ha sådan relevant utbildning och erfarenhet som fordras för att kunna uppfylla förpliktelser i enlighet med avtalet.

Största möjliga personalkontinuitet i stödet ska eftersträvas.

Personalen ska vara väl förtrogen med verksamhetens inriktning och mål. Vårdgivaren ska utifrån den egna verksamhetsidén ha personal som har en adekvat grundutbildning samt utbildning inom den metodik som används. Personalen ska ha erfarenhet och personlig lämplighet för insatsen. Detsamma gäller eventuella anlitade konsulter.

Personal allmänt: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.19. Personal - Bemanning

Den efterfrågade bemanningen nedan gäller den personal som arbetar med direkt stöd till den placerade.

Bemanningen ska vara av tillräcklig omfattning för att garantera god kvalitet och utgå ifrån den placerades aktuella behov och situation. Personaltätheten ska under avtalstiden minst uppgå till den som angivits i anbudet.

Bemanningen ska vara sådan att barnet/ungdomen inte utsätts för kränkningar, mobbning och övergrepp.

Det ska finnas tillgång till stöd av personal dygnet runt.

Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att kraven på bemanning uppfylls även under förändrade förhållanden, vid exempelvis förändrat behov hos den placerade eller vakanser och sjukdom bland personal.

Vårdgivaren ska ansvara för att personal eller annan lämplig person, vid behov, följer med den placerade till läkare, tandläkare, frisör, fritidsaktiviter etc.

Vårdgivaren ska ange personaltäthet i avsnitt "Täthetsschema".

Personal - Bemanning: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv era rutiner för back up av personal vid exempelvis förändrat behov hos den placerade eller sjukdom etc. bland stödpersonal. (Fritextsvar)

Boda familjecentrum arbetar i ett team runt varje familj. Personalen har oreglerad arbetstid och ett tillgänglighetskrav. Utifrån familjens mående kan personalinsatserna intensifieras under perioder av ex vis sjukdom eller förändrat behov hos den placerade. Flexibiliteten hos personalen gör att det går att täcka behov vid sjukdom.

Ange totalt antal beräknade heltidstjänster beräknat på personal (SE DEFINTIONER för beräkning av antal heltidstjänster): (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

11,00 st

Beskriv hur ni uppfyller kravet på tillgång till personal dygnet runt: (Fritextsvar)

En personal har alltid telefonen kopplad till sig, då kontoret är obemannat. Nattetid har personal beredskap i sitt eget hem och kan infinna sig inom en halvtimme.

Ange andel tillsvidareanställd personal (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

100,00 %

Ange andel tjänster heltid (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

100,00 %

Ange andel tjänster deltid (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

0,00 %

Ange andel kvinnlig personal (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

72,70 %

1.6.20. Personal - Kompetens

Den efterfrågade kompetensen nedan ska finnas hos den personal som arbetar med direkt stöd till den placerade. Minst den kompetensnivå som anges i anbudet ska bibehållas under ramavtalsperioden.

Pedagogiska stödinsatser ska utföras av socionom, socialpedagog, barnskötare, fritidspedagog, drogterapeut, behandlingsassistent (genomgått behandlingsassistentutbildning) eller av person med annan för uppdraget lämplig utbildning.

Vårdgivaren ska sträva mot att minst 50 % av den personalen ska ha minst motsvarande 1½ års relevant eftergymnasial utbildning på heltid som tillhandahålls av utbildningsföretag/institut eller likvärdigt. Kompetensen hos personal som före 2003 genomgått behandlingsassistentutbildning och varit verksamma sedan dess likställs med kompetenskravet på 1 ½ års relevant eftergymnasial utbildning som beskrivs ovan.

Med eftergymnasial utbildning avses utbildning som sker efter examen från gymnasieskola. Exempel på eftergymnasial utbildning är akademisk utbildning vid högskola eller universitet, kvalificerad yrkesutbildning eller folkhögskola.

Personal ska ha kompetens i att upptäcka riskbeteende för återfall hos den/de placerade.

Svaren på frågorna nedan ska vara varandra uteslutande. Samma personal ska inte anges som svar på flera frågor.

Personal - Kompetens: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Ange andel personal med upp till 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning ( andel av beräknade heltidstjänster, enligt definition). Beskriv utbildning, erfarenhet, annan för stödet viktig kompetens och språkkunskaper (ange vilka språk) för personal med upp till 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning i fritextrutan intill frågan. (Linjär skala)

Enhet: %

Expanderad skala

Svar:

ej aktuellt

0,00 %

Ange andel personal med minst 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning upp till 3 års relevant akademisk utbildning (andel beräknade heltidstjänster, enligt definition). Beskriv utbildning, erfarenhet, annan för stödet viktig kompetens och språkkunskaper (ange vilka språk) för personal med minst 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning upp till 3 års relevant akademisk utbildning i fritextrutan intill fråga: (Linjär skala)

Enhet: %

Expanderad skala

Svar:

1 med behandlingsassistent utbildning, Familjeterapi 1,2,3 Erfarenhet, har arbetat i ca 4 år på institution för barn och familjer, 16 år på Boda familjecentrum

1 fritidspedagog med, Familjeterapi, 1, 2 3, miljöterapi. Har arbetat på institution för barn och familjer i 12 år. På Boda familjecentrum i 16 år.

1 med KBT-utbildning, 2,5 år. ART, Repuls, mångårig erfarenhet från behandlingsarbete på institution med utagerande ungdomar, har arbetat på Boda familjecentrum i 8 år.

33,60 %

Ange andel personal med minst 3 års relevant akademisk utbildning (andel av beräknade heltidstjänster, enligt definition). Beskriv utbildning, erfarenhet, annan för stödet viktig kompetens och språkkunskaper (ange vilka språk) för personal med minst 3 års relevant akademisk utbildning i fritextrutan intill frågan: (Linjär skala)

Enhet: %

Expanderad skala

Svar:

1 socionom (enhetschef) med chefserfarenhet från familjehemssektionen i kommun, socialsekreterare, utredare Försäkringskassa, samt inom polisen.

1 socionom med erfarenhet av socialtjänst, kriminalvård, psykiatri och missbruksvård, utbildning steg 1 individualpsykoterapi, utbildning i transkulturellt behandlingsarbete. Arbetat på Boda f i 9 år

1 fil kand i sociologi, har arbetat på Boda familjecentrum i 10 år, utbildning i miljöterapi, samt transkulturellt behandlingsarbete, F 1,2,3.

1 sociolog, erfarenhet från behandlingshem för ungdomar, utbildning i miljöterapi, F 1,2,3. Arbetat på Boda familjecentrum i 4 år. Språk: serbokroatiska

1 beteendevetare med inriktning psykologi, systemteori. Erfarenhet av behandlingsarbete på institution för barn och familjer. Arbetat på Boda familjecentrum i 2 år. Språk : Japanska, tyska

1 polishögskolan, arbetat som polis i 20 år. I många år som barnutredare på polisen. Utbildning i samtalsmetodik med barn 1,2,3 pågående KBT utbildning steg 1, arbetat på Boda familjecentrum i 2 år.

66,60 %

S Ange den utbildning och erfarenhet som huvudmannen kommer att efterfråga för personal som ska anställas (Fritextsvar)

Minst tre års akademisk examen, med relevant erfarenhet.

S Ange övriga resurspersoner/konsulter (läkare, psykolog, terapeut etc), som huvudmannen eventuellt ska anlita (Fritextsvar)

Bolagets psykologenhet med inriktning barn, vuxna, trauma. Vid speciella behov kan tjänst hos extern psykolog köpas in.

1.6.21. Personal - handledning och kompetensutveckling

Vårdgivaren ska under avtalstiden ge handledning och kompetensutveckling till egen personal. Med "personal" nedan avses personal som arbetar med direkt stöd till den placerade.

Verksamheten ska ha rutiner för att hantera behov av ökad kompetens samt rutiner för upprättande av kompetensutvecklingsplaner både för varje anställd och för hela personalgruppen.

Det ska finnas en regelbunden extern handledning. Vårdgivaren ska följa utvecklingen inom verksamhetens inriktning vad gäller lagstiftning, metodutveckling och forskning och se till att personalen har aktuell kunskap.

Med extern handledning avses handledning som inte utförs av personal eller ledning på plats i den aktuella verksamheten. Koncernintern handledning godkänns som extern handledning.

Med regelbunden extern handledning avses handledning som är kontinuerlig och återkommande alltså inte av enstaka karaktär.

Personal - handledning och kompetensutveckling: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv extern handledning som finns – tidsomfattning, frekvens (Fritextsvar)

Handledning 2,5 klocktimmar varannan vecka.

Beskriv handledarens kompetens: (Fritextsvar)

Vi använder oss av bolagets upphandlade handledare. En socionom med handledarutbildning

En leg. psykolog

Beskriv vilka fortbildningar personalen har genomgått det senaste året: (Fritextsvar)

1 har en pågående utbildning i KBT steg 1.

2 personal har gått utbildning i miljöterapi under året.

Ange antal utbildningsdagar per år och anställd personal 2012: (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

5,00 st

Ange antal utbildningsdagar per år och anställd personal 2014 (planerad): (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

6,00 st

Beskriv fortbildningsplanen för personal för kommande året: (Fritextsvar)

Den personal som saknar grundläggande miljöterapiutbildning skall under 2014 inleda denna.

En gemensam utbildning i hela arbetsgruppen inom BBIC är planerad att genomföras under våren 2014. Systemisk utbildning för delar av den personal som saknar denna.

I övrigt kortare kurser/föreläsningar löpande under året.

Beskriv hur personalen får del i verksamhetens mål och synsätt: (Fritextsvar)

Personalen deltar aktivt i utvecklingsarbetet genom behandlingskonferenser, utvecklingsdagar, vi har ett fortlöpande pågående arbete för att säkra upp att personalen har samsyn och en röd tråd i synsätt i behandlingsarbetet.

Har ni särskild handledning (utöver ordinarie extern handledning och arbetshandledning) i den metod som angivits? (Ja/Nej

svar)

Svar:

Ej aktuellt

Nej

1.6.22. Personal - Meddelarfrihet och efterforskningsförbud

Meddelarfrihet för anställda i offentlig verksamhet regleras i svensk lag. Anställda hos vårdgivaren, inklusive underentreprenör, ska omfattas av motsvarande meddelarfrihet. Vårdgivaren förbinder sig därför att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift eller radioprogram eller andra upptagningar.

Förbindelsen gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemligheter som skyddas av lagen om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för anbudsgivarens anställda inom det område som avtalet omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av meddelarfrihet för offentligt anställda enligt Offentlighets och Sekretesslagen (SFS 2009:400).

Meddelarfrihet och efterforskningsförbud: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.23. Personal- Arbetsmiljöansvar

Vårdgivaren har ansvaret för att arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen. Vårdgivaren ska ha en arbetsmiljöplan och kontinuerligt utveckla metoder för att upprätthålla en god

arbetsmiljö. Vårdgivaren ska arbeta efter Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöansvar: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.24. Hälso - och sjukvård

För hälso- och sjuk- och tandvårdsinsatser har region/landsting ansvar och gällande avtal mellan respektive kommun och region/landsting gäller. Vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård ska vara anmäld till Socialstyrelsens vårdgivarregister.

Uppdragsgivaren ska alltid informeras när en hälso- och sjukvårdsinsats är påkallad och påbörjas.

Då kommunen är uppdragsgivare för vården vid stödboende och den enskilde är i behov av insatser från två huvudmän ska alltid en individuell plan upprättas. Kostnadsansvaret ska framgå i den individuella planen. Bedöms behovet kvarstå efter att placering avslutats ska en planering finnas för hur det medicinska vårdbehovet ska tillgodoses.

Droganalyser, akut tand- och läkarvård bekostas av vårdgivaren.

I de fall vårdgivaren har läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal knuten till sig ska deras insatser specificeras avseende innehåll och kostnad såväl i den individuella planen som i faktura alternativt debiteras rätt huvudman direkt.

Alla läkemedel bekostas av den placerade, exempelvis vid substitutionsbehandling. Uppdragsgivaren har inget läkemedelsansvar.

Alla vårdgivare ska ha rutiner för att hantera och förbättra såväl somatisk som psykisk hälsa under placeringen. Särskilt ska barns behov av tandvård beaktas.

Vårdgivaren har ett särskilt ansvar att uppmärksamma risksituationer där den placerade personen riskerar att falla mellan stolarna mellan olika huvudmän – ex om en hälso- och sjukvårdsinsats eller tandvårdsbehandling inte hinner slutföras innan placeringstidens slut.

Hälso - och sjukvård: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.25. Hantering av droganalys och eventuella droger i verksamheten

Vårdgivaren ska ha rutiner för att hantera återfall.

Vårdgivaren ska ha rutiner för extra ordinära händelser, vad händer när droger finns i verksamheten?

Hantering av droganalys och eventuella droger i verksamheten: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv hur ni hanterar eventuella återfall i missbruk: (Fritextsvar)

Vi arbetar inte med missbruk. Om det skulle vara så att någon person återfaller efter en längre nykterhet hanteras behandlingsarbetet via sjukvården. Vi har även möjlighet att konsultera bolagets institutioner med missbruksinriktning och bolagets drogkonsultgrupp.

Beskriv Era rutiner för hur Ni använder droganalyser: (Fritextsvar)

Utifrån uppdrag har vi möjlighet att alkotesta boende, alternativt lämnas regelbundna blodprov på vårdcentral, vid misstanke om drogmissbruk används sjukvården för tester.

Beskriv rutiner för extra ordinära händelser, vad som händer när droger finns i verksamheten? (Fritextsvar)

Uppdragsgivaren kontaktas snarast och informeras. Behandlingspersonal rapporterar till enhetschefen som bedömer situationen. Beslut om åtgärd diskuteras med uppdragsgivaren.

1.6.26. Alkoholanvändning – medlevarskap

Om medlevarskap bedrivs, beskriv principerna/förutsättningarna för värdfamiljens egen alkoholanvändning:

Alkoholanvändning - medlevarskap: Om medlevarskap bedrivs, beskriv principerna/förutsättningarna för medlevarnas egen alkoholanvändning: (Fritextsvar)

Ej aktuellt

1.6.27. Skola

Alla barn och ungdomar oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala eller ekonomiska förhållanden har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Kommunerna måste således säkerställa att eleverna får den undervisning de är berättigade till enligt skollag. Det krävs ett nära samarbete mellan socialtjänst, skola och Vårdgivaren i samband med placeringar av

barn/elever.

Utbildningsformen särskild undervisning ska anordnas för elever i det obligatoriska skolväsendet som på grund av sjukdom eller liknande skäl under längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete (skollagen, kap. 24 §§ 16-25). Den ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning eleven inte kan delta i i sin hemskola.

I det fall ett stödboende är kopplat till ett HVB-hem och för att undervisning ska kunna äga rum vid ett HVB-hem krävs

- ett godkännande som fristående skola, eller

- att den kommun där HVB-hemmet är beläget bedriver undervisningen.

Skolpliktsbevakningen åligger hemkommunen medan ansvaret för anordnandet av undervisning åligger lägeskommunen.

De vårdgivare som bedriver fristående skola (godkänd av Skolinspektionen) ansvarar för att de har de tillstånd som krävs för att bedriva sådan verksamhet. Skolverksamhet vid

HVB-hem som inte är fristående skola (d.v.s. inte är godkänd av Skolinspektionen) kan endast bedrivas under lägeskommunens ansvar. Avtal ska finnas mellan HVB-hemmet och lägeskommunen där organisation och de ekonomiska villkoren dem emellan är reglerade. Detta ska bifogas till anbudet.

Elev 16 – 20 år ska erbjudas utbildning. Om en elev är antagen och inskriven i ett gymnasieprogram så har han/hon rätt att fullfölja sin utbildning. Eleven omfattas då av det kommunala uppföljningsansvaret som ligger på hemkommunen. Endast elev eller dennes vårdnadshavare kan begära permission eller avsluta utbildningen enligt skollagen.

Avtal

Socialtjänsten skriver placeringsavtal utifrån socialtjänstens perspektiv mellan hemkommun och stödboende. I detta avtal kan en del ingå som avser fristående skola. Ett sådant avtal har hemkommunens skola inte skyldighet att ingå.

Om placering görs vid stödboende med koppling till ett HVB-hem med fristående skola måste det framgå att eleven säkerställs en fullständig skolgång.

Ekonomi

Vid placering krävs en tydlig uppdelning mellan socialstjänstens kostnad och utbildningskostnad.

Där lägeskommunen är ansvarig för undervisningen har lägeskommunen rätt till ersättning från hemkommunen för sina kostnader enligt skollagens bestämmelser. I det avtal som skrivs mellan hemkommunens utbildningsförvaltning och lägeskommunens motsvarande ska ersättningen tydligt regleras.

Vid placering där fristående skola finns utgår grundbeloppet.

För fristående skola gäller att hemkommunen beslutar om grundbelopp samt eventuellt tilläggsbelopp enligt Offentliga bidrag på lika villkor.

Om eleven har omfattande behov av särskilt stöd har stödboendet möjlighet att ansöka hos hemkommunens skolförvaltning om tilläggsbelopp. Hemkommunens skolförvaltning är inte skyldig att betala tilläggsbelopp om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Anbudsgivaren ska besvara nedanstående frågor om skolan

Skola: bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Om verksamheten vänder sig till barn och unga: Beskriv hur barnen ska delta i förskoleverksamhet/skolundervisning (Fritextsvar)

Förskolebarn där placeringstiden är lång går i kommunal barnomsorg. De barn som inte har kommunal barnomsorg erbjuds att vara i institutionens barnverksamhet cirka 4 timmar/dag

Skolbarn anmäls snarast till kommunal skola.

S Beskriv hur verksamheten beaktar en icke skolpliktig persons behov och önskemål om utbildning (Fritextsvar)

Utbildning uppmuntras alltid.

Har verksamheten tillstånd av Skolinspektionen för friskola? Om Ja, beskriv vilken skolform detta gäller i fritextrutan intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar:

Ej aktuellt

Nej

Om svar lämnas från större bolag: för vilka verksamheter finns tillstånd för friskola? (Fritextsvar)

Har verksamheten avtal med lägeskommunen beträffande skola? Om ja bifoga avtal. Om nej, ange namn på skola och namn och kontaktuppgifter för kontaktperson på skola i fritextrutan intill frågan (Ja/Nej svar)

Svar:

Boda skolan

Nej

Xxxxxxxxxxxxx 00 000 00 Borås

000-00 00 00

Rektor Xxx-Xxxx Xxxxxxx

Om vårdgivaren också är huvudman för friskola, har Skolinspektionens tillsyn visat på brister eller lett till anmärkningar eller kritik? Om Ja: redovisa åtgärder med tidsplan för att komma till rätta med bristerna i fritextfältet intill frågan samt bifoga senaste tillsynsrapporten från Skolinspektionen. (Ja/Nej svar)

Svar:

Ej aktuellt

Nej

Om svar lämnas från större bolag: för vilka verksamheter finns avtal med lägeskommuner? (Fritextsvar)

Xxxxx rutiner för kontakt med hemkommunen avseende skolplikten? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Inga skrivna. Skrivs familjer in från annan kommun är det socialsekreterarens uppgift att ta kontakt med utbildningsnämnden i hemkommunen för beslut om att överflytta skolpeng, samt inhämta nödvändiga dokument som omdömen och skolhälsojournaler.

Xxxxx rutiner för friskolans/lägeskommunens skolas kontakt med elevens vårdnadshavare? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Inga skrivna. Personal närvarar alltid på inskrivningsmöte med skolan. På mötet beslutas hur kontakten med skola ska se ut. Målet är att vårdnadshavaren självständigt ska sköta kontakten med skolan om de bedöms ha resurser till det. Skolan får alltid kontaktuppgifter till den behandlingspersonal som ansvarar för skolkontakten i ärendet. I ärenden med personer med skyddade personuppgifter närvarar alltid personal med spetskunskap om hantering av skydd.

1.6.28. Tolk

I de fall tolk behöver anlitas i sammanhang som ingår i den ordinarie insatsen ansvarar vårdgivaren för att tolk rekvireras om behovet finns hos vårdgivaren.

I de fall tolk behöver anlitas i sammanhang som inte ingår i den ordinarie insatsen ansvarar vårdgivaren för att tolk rekvireras om behovet finns hos vårdgivaren. Vårdgivaren svarar då för kostnaden. Om behovet uppstår hos uppdragsgivaren står denna för beställning av tolk. Uppdragsgivaren svarar då för kostnaderna för tolk.

Tolk: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.29. Lokaler

Vårdgivaren ska ansvara för att verksamheten bedrivs i ändamålsenliga och godkända lokaler med nödvändig anpassning till verksamhetens innehåll och de enskildas behov.

Beskriv verksamhetens journalförings- och dokumentationssystem samt hur de används och i förekommande fall ange namn på systemet: (Fritextsvar)

Gryning Vård AB använder på samtliga enheter ett webbaserat dokumentationssystem ”Carebuilder Gryning”. Carebuilder är konstruerat för maximal säkerhet när det gäller inloggning med mera. Åtkomst till Carebuilder är endast möjligt från Grynings IT-plattform eller särskilt identifierade ”Gryningdatorer”. All åtkomst kräver inloggning i minst två, ibland tre steg. All dokumentation kring klienter förs och förvaras i Carebuilder.

Carebuilder uppfyller alla de krav som ställs från Socialstyrelsen när det gäller hur dokumentation inom HVB-hemsvård skall föras och förvaras. När klienter lämnar enheten skrivs journalen ut och överlämnas till socialtjänsten. Två år efter avskrivning (Socialstyrelsens krav) raderas allt material gällande den klienten automatiskt från Carebuilder.

Carebuilder Gryning

För all klientdokumentation används dokumentationssystemet Carebuilder Gryning. Åtkomst till Xxxxxxxxxxx har den som av superadministratör eller lokaladministratör har tilldelats inloggningsuppgifter. I Carebuilder finns ett behörighetssystem som innebär följande:

• Superadministratör har rätt att tilldela inlogg i hela systemet, radera ärenden och sköta all administration. Dock har superadministratör inte annat än i undantagsfall rätt att gå in i respektive enheters personakter. Superadministratör har också befogenhet att ta ut statistik ur systemet.

• Lokaladministratör har rätt att tilldela inlogg gällande den egna enheten, skriva in, registrera, skriva ut och arkivera klientärenden. Har också rätt att skriva i samtliga journaler på enheten, ladda upp och hantera mallar med mera.

• Lokalanvändare har rätt att läsa och skriva i alla ärenden på enheten.

• Lokalanvändare med läsbehörighet har rätt att läsa enhetens journaler.

Respektive enhetschef ansvarar för att enbart personer som tjänstgör på enheten har rätt att logga in i Carebuilder. Respektive enhetschef har också ansvar för att personer som avslutar sin anställning vid enheten avaktiveras i Carebuilder.

Förvaring av handlingar: All dokumentation som rör en skild klient skall förvaras i Carebuilder, förvaring på annat sätt är inte tillåten.

Journal: Denna förs i Carebuilder och skall innehålla sådant som är av betydelse för insatsens genomförande. Journalen skall vara uppdaterad. Carebuilder har funktioner så att anteckningar dateras och signeras. Alla ändringar och tillägg dateras och signeras, det går inte att ändra i en befintlig anteckning.

Försättsblad: Detta skapas i Carebuilder i samband med att ärendet registreras. Alla uppgifter som krävs framgår av registreringssidan.

Personakt: Upprättas i Carebuilder i samband med inskrivning, i personakten förvaras alla upprättade och inkomna handlingar i ärendet. Inkomna handlingar scannas in och laddas upp i Carebuilder.

Avslutning av ärende: I samband med utskrivning från enheten skrivs personakten ut på papper och översändes till socialtjänsten. När all information är inskriven avslutas ärendet och personakten arkiveras i Carebuilder. Personakten förvaras i Carebuilder under två år, därefter får enhetschefen en fråga om ärendet skall raderas. Om det inte finns särskilda skäl att inte radera personakten tas den bort ur systemet.

Utlämnande av handlingar 7 kap 4§ SoL

Om en enskild (klient eller vårdnadshavare om klienten är under 15 år) begär ut en journalhandling skall enhetschefen fatta ett särskilt beslut om att lämna ut handlingen samt notera detta i den enskildes journal. I samband med att en journalhandling lämnas ut skall det säkerställas att handlingen lämnas ut till rätt person samt att handlingen inte innehåller sekretessbelagt material som rör någon annan än den enskilde.

Göteborg 2013-06-03 Xxxxxxxx Xxxxxxxx

VD Gryning Vård AB

1.6.34. Insyn i dokumentation

Oplanerade avbrott/sammanbrott: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv hur följer Ni upp avbrott i placeringarna och orsakerna till dessa: (Fritextsvar)

Enhetschef eller biträdande enhetschef bokar möte med uppdragsgivaren och diskuterar igenom ärendet och säkerställer att all information i lämnats respektive mottagits. Viktigt att det råder en öppenhet och transparens i dialogen för att kunna lära av situationen.

Ange övergripande statistik för oplanerade avbrott/sammanbrott för 2012, andel (%) av totalt antal placerade: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

5,00 %

Beskriv vilka erfarenheter och slutsatser har ni dragit av ev sammanbrott i er verksamhet och för att motverka att det sker (Fritextsvar)

Att vi ska bli bättre på att efterfråga information och bakgrund om klienten som ska skrivas in. Socialsekreteraren måste också vara helt öppen och tydlig med information för att undvika felplaceringar.

1.6.38. Planerad frånvaro

Alla ledigheter planeras i samråd med uppdragsgivaren. Om den placerade vistas på annan plats vid planerad ledighet ska vårdgivaren stå för kostnader för uppehälle. Vid annan bortovaro ska kostnad för uppehälle dras av frånvårddygnspriset.

Planerad frånvaro: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.39. Avbrott

Om den placerade avviker från stödboendet ska detta anmälas till uppdragsgivaren omedelbart, senast nästkommande vardag. Uppdragsgivaren ska då fatta beslut om vården

ska upphöra eller fortsätta. Uppsägningen ska vara skriftlig och daterad. Skriftlig dokumentation med omständigheter kring avbrottet skall utan dröjsmål sändas till uppdragsgivaren.

Vid avvikelse reduceras vårddygnspriset med 30%.

Avbrott: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.40. Uppsägning av placeringsavtal och uppsägningstider

Placeringsavtalet upphör att gälla vid placeringstidens slut utan uppsägning. Avtalet kan dock förlängas på viss tid om parterna skriftligen träffar överenskommelse härom.

Placeringsavtalet kan av vardera parten sägas upp till upphörande i förtid. Avtalet upphör då att gälla efter 14 dagar med start från uppsägningsdag.

Vid dödsfall accepteras maximalt fem dygn som uppsägningstid.

Om skolverksamhet ingår i placeringsavtalet gäller samma uppsägningstid för stöd- och skolverksamhet.

Bedömer uppdragsgivaren att det föreligger allvarliga missförhållanden i verksamheten och att det finns påtaglig risk för att vistelsen i verksamheten kan komma att vara till skada för den placerade personen har uppdragsgivaren rätt att utan föregående uppsägning avbryta placeringen omedelbart. I sådana fall upphör placeringsavtal och kostnadsansvar omedelbart att gälla.

Uppsägning ska alltid vara skriftlig och daterad av uppsägande part (brev, e-post eller fax).

Uppsägningen är fullgjord när den är avsänd från uppdragsgivaren till verksamhetens e-postadress eller postadress som är angiven i databasen.

Om vårdgivaren i strid med placeringsavtalet avbryter placeringen ska vårdgivaren ersätta de kostnader som uppkommer i samband med avbrytandet med motsvarande 14 stödagars avdrag på sista fakturan.

Det är uppdragsgivaren som är ansvarig för att ta bort den placerades tillhörigheter

från verksamheten efter avslutad/avbruten placering om den placerade inte gör det själv.

Uppsägning av placeringsavtal och uppsägningstider: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.7. Täthetsschema Stödboende för ungdomar 18-24 år

1.7.1. Täthetsschema (totalt antal personal)

I angivelsen i täthetsschemat ska endast tjänstetid för pedagogiskt stöd inräknas, alltså tjänstetid för personal som arbetar med direkt stöd till den placerade. Tjänstetid som avser administration, kost, städning med mera ska ej ingå i beräkningen, ej heller sovande jour. Sovande jour anges separat nedan.

Anbudsgivaren ska ange både totalt antal personal för varje tidsintervall och totalt antal personal per placerad person (genomsnitt per placerad person).

I de fall det är olika bemanning under ett och samma tidsintervall i täthetsschemat kan ett snittantal för antal personal under tidsintervallet anges. Ett exempel på detta är följande: En personal i tjänst mellan klockan 07.00 och 08.00 och två personal i tjänst mellan klockan 08.00-09.00. Antal personal under 07.00 – 08.00 är 1,5 person).

0,00 st

Totalt antal sovande jour ca 22:00 - 07:00 (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

0,00 st

1.7.2. Täthetsschema (totalt antal personal per placerad person)

Anbudsgivaren ska ange totalt antal personal per placerad person (genomsnitt per placerad person)

0,00 st

Xxxxx per placerad person: Xxxxx xxxxxxx jour ca 22:00 - 07:00 (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Expanderad skala

Svar:

En personal har beredskap i sitt eget hem med möjlighet att komma inom ca en halvtimme. Enhetschefen eller biträdande enhetschef är tillgänglig dygnet runt på telefon. Vid tillfälliga svackor hos familjer och storhelger utökas beredskapen med en person.

0,00 st

Kväll (sen)/natt, ca 22:00 - 07:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

0,00 st

0,00 st

Xxxxx per placerad person: Xxxxx (sen)/natt, ca 22:00 - 07:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

0,00 st

1.5.8 Om tillsyn genomförts av behörig myndighet: Har senaste tillsynsprotokoll, ev. handlingsplan och ev tillsynsbeslut bifogas till anbudet? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.27 Om verksamheten har avtal med lägeskommunen beträffande skola: Har avtal bifogats anbudet? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

1.6.27 Om vårdgivaren också är huvudman för friskola och omSkolinspektionens tillsyn visat på brister eller lett tillanmärkningar eller kritik: Har senaste tillsynsrapporten frånSkolinspektionen bifogats anbudet? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

1.10. Utvärderingskriterier

1.10.1. Bakgrund och referenser till upphandlingens utvärderingskriterier

Det arbete som ligger till grund för framtagande av upphandlingens utvärderingskriterier är inspirerade av socialstyrelsens skrift, Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer inom socialtjänsten, 2007.

xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx/Xxxxx/Xxxxxxxxxxxxxx/Xxxxxxxxxxx/0000/0000-000-00_0000 13124.pdf

Skriften syftar bland annat till att stödja praktiskt yrkesverksamma inom socialtjänsten att upprätta kvalitetskriterier för att mäta och följa upp verksamhet i kvalitetsutvecklande syfte. Den struktur som lyfts fram i skriften kan också användas för att utveckla och

analysera kvalitetskritierier för att utvärdera framtida arbetsinsatser inom stödverksamhet.

Socialstyrelsen belyser initialt kvalitetsbegreppet som sådant, skillnaderna mellan produkt och tjänstekvalietet och till sist skillnanden mellan social tjänster och andra tjänster. I detta påtalar Socialstyrelsen SIS kvalitetsbegrepp, ”alla sammantagna egenskaper hos en produkt eller tjänst som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov”.

• ”alla sammantagna egenskaper” innebär en helhetssyn, inte en samling komponenter som kan värderas för sig

• ”tillfredsställa behov” anger en brukarorienterad inställning

• ”uttalade eller underförstådda” anger att den placerade inte alltid förmår artikulera kraven, utan att vårdgivaren också aktivt måste tolka kraven

Sociala tjänster – i jämförelse med andra tjänster – syftar inte till att förädla ”input” till ”output”, utan till att hjälpa människor att förändra och utveckla sig själva och sina livsvillkor.

God kvalitet i socialtjänstens verksamhet kan beskrivas i termer av att tjänsterna svarar mot de mål (lagar, förordningar, föreskrifter) som beslutats samt att de

• bygger på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet (se 1 kap 1 § SoL)

• utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglade av kontinuitet (se 3 kap 1 §, 3 kap 5 § SoL)

• är kunskapsbaserade och effektivt utförda (se 3 kap 3 § SoL)

• är tillgängliga (se 3 kap 1 §, 3 kap 4 § SoL)

• är trygga och säkra och präglas av rättssäkerhet i myndighetsutövningen (se 11 kap 1§, 11 kap 5 §, 11 kap 7 § SoL).

I och med att socialtjänstens insatser många gånger på ett genomgripande sätt påverkar den enskildes livsvillkor, är det också väsentligt att insatserna utformas med respekt för den enskildes integritet.

Inom socialtjänstens verksamhetsområde ryms ett stort antal tjänster och flera av dem är inriktade mot särskilda avgränsade behov. Trots det är det angeläget att tjänsterna utgår från en helhetssyn, med hänsyn den enskildes samlade livssituation.

Utvärderingen sker med utgångspunkt i strukturmått, processmått och resultatmått:

• strukturmått som speglar förutsättningarna för verksamheten

• processmått som speglar vad som faktiskt görs i verksamheten, dvs. när, var och hur

• resultatmått som speglar resultatet och effekterna av verksamheten

I denna upphandling är de flesta kvalitetskraven obligatoriska för anbudsgivaren att uppfylla.

De obligatoriska kvalitetskraven går i flera fall utöver de kvalitetskrav som ställs i lagstiftning och av tillsynsmyndighet.

De upphandlande myndigheterna har utifrån en helhetsbedömning av förfrågningsunderlaget valt några kritierier där det råder osäkerhet om det idag går att ställa obligatoriska krav på utförandet av tjänsterna. Upphandlingen omfattar tjänster för en icke homogen målgrupp

där alla har sina individuella behov och preferenser. Detta innebär att de valda kritierna måste vara av mycket övergripande och generell karaktär.

Poängen för varje utvärderingskriterie (mervärde i kronor) är vald utifrån såväl bedömd betydelse för ett effektivt och meningsfullt stödarbete, framgångsrikt resultat av stödet och eventuella merkostnader för att uppfylla utvärderingskriteriet.

Vårdgivaren ombeds att besvara huruvida de själva anser att de uppfyller ställda kvalitetskriterier. Vårdgivarens självskattning och beskrivning kommer att analyseras i utvärderingen. Vårdgivare vars beskrivning inte uppfyller av vårdgivaren angiven nivå eller uppvisar en högre nivå jämfört med det vårdgivaren angivit kommer att få sänkt eller höjd poäng relativt vad vårdgivarens angivit.

För att poängen ska godkännas måste den lämnade beskrivningen fullt ut motsvara utvärderingskriteriet. En ändrad poängsättning kommer att motiveras.

De krav som ställs på personal i utvärderingskriterierna avser den personal som arbetar med direkt stöd till den placerade i verksamheten.

Lämnade beskrivningar i anslutning till ställda krav ska visa att kraven är uppfyllda. Antagna anbud kommer att rangordnas efter den jämförelsesumma som anbudet erhållit efter utvärderingen för respektive delområde.

1.10.2. Utvärderingsmodell

I denna upphandling tillämpas den så kallade mervärdesmodellen för att utvärdera de ekonomiskt mest fördelaktiga anbuden.

Mervärdesmodellen innebär att utvärderingskriterier bedöms i utvärderingen. Varje utvärderingskriterierna (bör-krav) värderas för sig och ges ett ekonomiskt mervärde i SEK. Mervärdet benämns i kronor "poäng". En poäng motsvarar en (1) krona. Vilket mervärde i SEK som respektive utvärderingskriterium ger anges i förfrågningsunderlaget "Utvärdering och pris" för respektive delområde (avsnitt 2.0 - 5.0).

Den sammanslagna anbudssumman reduceras med det sammanslagna mervärdet för bör-kraven och summeras till en jämförelsesumma.

Anbudets totala mervärde/poäng beräknas fram genom att summera anbudets mervärden/poäng för uppfyllda utvärderingskriterium. Mervärdena/poängen subtraheras från anbudssumman (anbudssumma = summan av de två offererade priserna inklusive viktning

= summan av offererat pris per behovsnivå och vårddygn 1 x viktning + offererat pris per behovsnivå och vårddygn 2 x viktning). Resultatet betecknas anbudets jämförelsesumma. Anbudet med den lägsta jämförelsesumman är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet och rangordnas som nummer ett (1), anbud med näst lägst jämförelsesumma rangordnas som nummer två (2) osv. Om två anbud får samma jämförelsesumma antas det anbud som har lägst faktisk anbudssumma högst i rangordningen. Därefter sker lottning av tredje part utsedd av SKI.

Beräkningsexempel:

Anbud A

Anbudssumma

Offererat pris för nivå 1 (viktning 45%) = 1000 SEK Offererat pris för nivå 2 (viktning 55%) = 1500 SEK

Priser för nivå 1 efter viktning = 1000*0,45 = 450 SEK Priser för nivå 1 efter viktning = 1500*0,55 = 825 SEK

Anbudssumma = 450 + 825 = 1275

Mervärde

Uppnått och godkänt mervärde, 150 SEK

Jämförelsesumma

1275 kronor - 150 kronor =1125 SEK

Anbud B

Anbudssumma

Offererat pris för nivå 1 (viktning 45%) = 1000 SEK Offererat pris för nivå 2 (viktning 55%) = 1500 SEK

Priser för nivå 1 efter viktning = 1000*0,45 = 450 SEK Priser för nivå 1 efter viktning = 1500*0,55 = 825 SEK

Anbudssumma = 450 + 825 = 1275

Mervärde

Uppnått och godkänt mervärde, 300 SEK.

Jämförelsesumma

Jämförelsesumma 1275 SEK - 300 SEK = 975 SEK.

Anbud B har lägst jämförelsesumma och har då lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

De krav som ställs på personal i utvärderingskriterierna avser personal som arbetar med direkt stöd till den placerade i verksamheten.

Lämnade beskrivningar i anslutning till ställda krav ska visa att kraven är uppfyllda.

2. Utvärdering och pris 02

2.1. Kriterier 02

2.1.1. Kvalitativa kriterier, max 300 poäng

2.1.2. Strukturmått 110 poäng

Dokumentation av metod (20 poäng)

I upphandlingen ställs krav på att verksamheten är väl beskriven. En ytterligare högre kvalitetsnivå är om verksamhetens metoder för stödmoment är så väl dokumenterade att andra har möjlighet att upprepa dem. En god dokumentation av metoder kan stödja ett gemensamt arbetssätt och förhållningssätt, påskynda introduktion av ny personal och främja kontinuitet i stödet samt motverka parallella skadliga stödprocesser.

Anbudet får 20 poäng om det finns dokumentation av metoder och rutiner för stödmoment som är så väl beskrivna i manualer, strukturerade arbetssätt eller egna utarbetade metoder att andra kan upprepa dem. Kraven på dokumentationen är att den håller sådan kvalitetsnivå att den kan ligga till grund för utvärdering av verksamheten, kan utgöra stöd vid individualisering av vården/stödet eller uppföljning av vården/stödet.

Som bevis för att anbudet uppfyller detta krav ska en bekräftelse och en beskrivning lämnas som styrker att kraven uppfylls. Anbudsgivaren ska också på förfrågan av

uppdragsgivaren lämna in en kopia av denna dokumentation.

Brukarundersökningar (30 poäng)

Anbudet får 15 poäng om anbudsgivaren gör eller är beredd att en gång per år göra brukarundersökning med frågor som ställs till placerade/eller placerad persons företrädare om trivsel, trygghet och delaktighet samt personals tillgänglighet, stöd, lyhördhet, kvalitet på omhändertagande etc. Resultatet av undersökningen kommer att redovisas skriftligt till kommunen om den efterfrågar det. Undersökningen kommer att används till att förbättra verksamheten.

Anbudsgivaren får ytterligare 15 poäng om vårdgivaren på uppdrag av uppdragsgivaren efter avslutad placering genomför omfattande brukarundersökning (UBU=Uppföljning Barn och unga, eller likvärdigt).

Som bevis för att anbudet uppfyller detta krav ska en bekräftelse lämnas på att ett av alternativen nedan uppfylls samt en beskrivning lämnas av hur brukarundersökningarna planeras att genomföras samt hur resultatet ska användas i verksamheten för förbättringar.

Stabilitet i personalgruppen (30 poäng)

Ytterligare en faktor för att uppnå efterfrågat resultat av stödet är både personalkontinuitet och den personalsociala situationen på stödverksamheten. Detta innebär att anbudsgivaren behöver ha en strategi för att vara en attraktiv arbetsgivare så att personal motiveras att stanna, trivas och utvecklas på arbetsplatsen samt att det finns strategier för konfliktlösning mellan personal, personal och chefer samt personal och vårdtagare.

Anbud som visar att anbudsgivaren systematiskt och regelbundet arbetar så att personal motiveras att stanna, trivas och utvecklas på arbetsplatsen samt visar att det finns strategier för konfliktlösning mellan personalen, personal och chef samt personal och vårdtagare får 30 poäng.

Som bevis för att anbudet uppfyller detta krav ska en bekräftelse och en beskrivning lämnas som styrker att kraven uppfylls samt redovisar att tillräcklig del av omsättningen i verksamheten går till att finansiera detta arbete.

Personalens kompetens relativt verksamhet (30 poäng)

I upphandlingen ställs krav på kompetensnivå som vårdgivaren ska eftersträva. Ytterligare kompetens/kvalifikationer främjar ett gott resultat av stödet. En anbudsgivare som kan garantera att det eftersträvade målet att minst 50 procent av personalen som arbetar med direkt stöd till den placerade ska ha relevant eftergymnasial utbildning eller kompetens som beskrivits som likvärdig idag uppfylls och kommer att bibehållas och successivt höjas under ramavtalsperioden får 30 poäng.

Som bevis för att anbudet uppfyller detta krav ska en bekräftelse på att kravet uppfylls lämnas.

02 Finns dokumentation av metoder och rutiner för stödmoment som är så väl beskrivna i manualer, strukturerade arbetssätt eller egna utarbetade metoder att andra kan upprepa dem? Beskriv dokumentationen i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)	SEK 20,00
02 Anbudsgivaren är beredd att under ramavtalsperioden genomföra brukarundersökningar enligt kraven ovan. Ange i svarsalternativen bekräftelse på vilka brukarundersökningar som kommer att genomföras. Beskriv hur ni planerar att genomföra brukarundersökningarna ifritextfältet intill frågan (Fasta svarsalternativ)	SEK 30,00
02 Arbetar anbudsgivaren systematiskt och regelbundet så att personal motiveras att stanna, trivas och utvecklas på arbetsplatsen samt finns det strategier för konfliktlösning mellan personalen, personal och chef samt personal och vårdtagare? Beskriv det systematiska arbetet och intervaller i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)	SEK 30,00
02 Kan anbudsgivare garantera att minst 50% av personal som arbetar med direkt stöd till den placerade har minst 1,5 års relevant eftergymnasial utbildning eller kompetens som beskrivits som likvärdig kommer att bibelhållas och successict höjas under ramavtalstiden. (Ja/Nej svar)	SEK 30,00

2.1.3. Processmått 150 poäng

Verksamhetens innehåll för den placerade (30 poäng)

I denna upphandling ställs i huvudsak obligatoriska krav på en högkvalitativ stödverksamhet under den pågende placeringsperioden. Verksamheterna kan dock lägga olika ambitionsnivå på hälsa och friskvårdsaktiviteter, kultur- och fritidsutbudet samt vårdtagarnas möjligheter att aktivt medverka i det sociala livet i samhället utanför institutionen.

Anbudet får 30 poäng om anbudsgivaren visar att anbudsgivaren aktivt arbetar med att vara lyhörd för vårdtagarens personliga intressen, ork och förmåga och skapar goda förutsättningar för en bättre hälsa och ett rikt kultur- och fritidsutbud. Som exempel att anbudsgivaren utifrån vårdtagarens önskemål, ork och förmåga uppmuntrar till deltagande i kulturaktivitet eller idrottsförening på orten eller tillhandahålla hög datortäthet för att möjliggöra modern social kommunikation med konstruktiva kontakter på hemorten, det senare under förutsättning att datorer inte motverkar syftet med stödet.

Som bevis för att anbudet uppfyller detta krav ska en bekräftelse och en beskrivning lämnas som styrker att kraven uppfylls, inkludera exempel i beskrivningen.

Verksamhetens stöd till den placerade till studier eller sysselsättning (60 poäng)

I denna upphandling ställs i huvudsak obligatoriska krav på en högkvalitativ stödverksamhet under den pågående placeringsperioden. Verksamheterna kan lägga olika ambitionsnivå i sin stöttning av den placerades studier eller sysselsättning. Studier och sysselsättning utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett fortsatt konstruktiv utveckling för vårdtagarna.

För att nå framgång krävs en helhetssyn mellan fritid, eget arbete, studier och sysselsättning. En ung person behöver stöttning i och utanför studier/sysselsättning i varierande grad. Sådan stöttning kan bestå i hög datortäthet på institutionen samt att ta aktiv del av skolans information, studieplanering och studiemål i skolans elevportal eller likvärdigt och aktivt stötta eleven i dess planering, läxläsning och förberedelse för nästa skoldag samt yrkesvägledning och stöd till sysselsättning.

Anbudet får 60 poäng om anbudsgivaren visar att verksamheten tillhandahåller:

Stöd i dagligt skolarbete - stödbehov i vardag, hög datortäthet, (under förutsättning att detta inte motverkar syftet med stödet), planering/förberedelse skoldag, läxläsning, vara uppmärksam på att eventuellt behov av särskilt stöd tillgodoses och/eller ge yrkesvägledning och stöd i sysselsättning.

Som bevis för att anbudet uppfyller detta krav ska en bekräftelse och en beskrivning lämnas som styrker att kraven uppfylls, inkludera exempel i beskrivningen.

Inskrivning (20 poäng)

I denna upphandling ställs i huvudsak obligatoriska krav på en högkvalitativ stödverksamhet under den pågående placeringsperioden. En viktig faktor i stödarbetet är att stödet kommer igång omgående, inom ett dygn från inskrivning under förutsättning att vårdtagaren i förekommande fall har genomgått avgiftning. En god förutsättning för att stödarbetet ska kunna komma igång omgående är att inskrivningen föregås av informationsbesök och god kontakt samt förberedelse innan inskrivningen.

Anbudet får 20 poäng om anbudsgivaren visar att verksamheten kommer igång med stödarbetet inom ett dygn från inskrivning och att inskrivning i förekommande fall föregås av informationsbesök och/eller god kontakt och föreberedelse innan inskrivning.

Som bevis för att anbudet uppfyller detta krav ska en bekräftelse och en beskrivning lämnas som styrker att kraven uppfylls, inkludera exempel i beskrivningen.

Stöd genomförs på utsatt tid (40 poäng)

I denna upphandling ställs i huvudsak obligatoriska krav på en högkvalitativ stödverksamhet under den pågende placeringsperioden. En viktig faktor i stödarbetet är att stödet genomförs på utsatt tid och att stödet förberett vårdtagaren på bästa sätt inför kommande förändring.

Anbudet får 40

Document Metadata

Table of Contents

Anbud

Document Metadata