FÖRTECKNADE SACO-FÖRBUND | CIVILEKONOMERNA | LEDARNA | SVERIGES INGENJÖRER
AVTAL 2017|2020 FLYGPLATSER
TRANSPORT | UNIONEN 2017-04-01 ➜ 2020-03-31
SEKO
FÖRTECKNADE SACO-FÖRBUND | CIVILEKONOMERNA | LEDARNA | SVERIGES INGENJÖRER
2013-04-01 ➜ TILLSVIDARE
BILAGA FÖR RÄDDNINGSTJÄNST 2017-04-01 ➜
2020-03-31
INNEHÅLL
Definitioner och förkortningar 2
Förkortningar i avtalstexten 3
Annan reglering av avtalsinnehåll 4
§ 2 Anställningsform med mera 5
Övertidsersättning 8
Färdtidsersättning 11
Tillägg för obekväm arbetstid 12
Jour och beredskap 13
Tillägg vid förskjuten arbetstid med mera 15
§ 4 Skriftlig varning 17
§ 5 Anställningens upphörande och uppsägningstid 18
§ 6 Lönebestämmelser 21
Beräkning av avdrag vid ledighet del av månad 22
§ 7 Semester 24
§ 8 Ledighet 28
Ledighet och förmåner vid sjukdom med mera 28
Ledighet för vård av barn med mera 32
Ledighet för enskilda angelägenheter av vikt med mera 34
Ledighet och förmåner vid utbildning 35
§ 9 Tjänste- och personalbostad (Har utgått) 35
§ 10 Pensionsförmåner, avtalsförsäkringar och trygghetsavtal 36
§ 11 Korrigering av preliminär lön 37
Bilaga 1 Kollektivavtal om korrigering av preliminär lön 38
Bilaga 2 Förteckning över övriga avtal inom KFS-området 40
Bilaga Avtal om studentmedarbetaranställning 41
Protokollsanteckningar 44
Tabell över kalenderdagsfaktorer 47
Tabell över semesterkoefficienter 50
Bilersättningsavtal – Bil 12 54
Traktamentsavtal - Trakt 13 58
FO-F 03 – Förhandlingsordning för företag anslutna till KFS 65
Bilaga för räddningstjänst 75
Partsgemensamma kommentarer 79
Förhandlingsprotokoll Tjänstemännen 81
Förhandlingsprotokoll Transport 92
Förhandlingsprotokoll Unionen 100
Förhandlingsprotokoll Seko 108
DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR
ARBETSGIVARORGANISATION Kommunala Företagens Samorganisation (KFS)
ARBETSGIVARE Företag/organisation som tillhör KFS
CENTRAL ARBETSTAGARORGANISATION
LOKAL ARBETSTAGARORGANISATION
Facklig riksorganisation
Lokal arbetstagarorganisation tillhörande central organisation
CENTRAL PART KFS samt facklig riksorganisation
LOKAL PART Arbetsgivare och arbetstagarorganisation. För Ledarna avser ”Lokal part” arbetstagarorganisa- tion vid företaget
CENTRAL FÖRHANDLING Förhandling mellan centrala parter
LOKAL FÖRHANDLING Förhandling mellan lokala parter
KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtal som tecknas av central arbets- tagarpart, eller av lokal arbetstagarpart med fullmakt från den centrala arbetstagarparten
LOKALT KOLLEKTIVAVTAL Lokalt kollektivavtal, som kan tecknas mellan
lokala parter, i frågor reglerade i detta avtal Hur lokala kollektivavtal kan tecknas med de olika fackliga organisationerna, framgår av § 1 moment 2
ENSKILD ÖVERENSKOMMELSE Överenskommelse/avtal som kan tecknas med
tjänsteman om frågor reglerade i detta avtal. Sådant avtal gäller 1 år, om inte annat anges i avtalstexten
FASTSTÄLLELSE Då avtal eller överenskommelse inte träffas och reglerna styrs av avtal, lag, förordning eller föreskrift. Fastställelse avser ensidigt beslut av arbetsgivaren
KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE Xxxxxx som bedrivs kontinuerligt under dygnets
alla timmar, året runt
INTERMITTENT TRESKIFTSARBETE Arbete som bedrivs kontinuerligt under dygnets
alla timmar, med uppehåll vissa angivna dagar
ARBETE ENLIGT SCHEMA, TURLISTA I schema förlagda tider som inte behöver vara
fasta ”skift”, utan kan variera mellan dagar och schema
AGS – KL/AGS Avtalsgruppsjukförsäkring
ATL Arbetstidslag
BIL 12 – KFS Avtal om bilersättning
FO – F 03 Förhandlingsordning för företag inom KFS-området
LAS Lag om anställningsskydd
MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet
PA – KFS Pensionsavtal inom KFS
SEML Semesterlag
SJLL Lag om sjuklön
TFA – KL/TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada
TGL – KL/TGL Tjänstegrupplivförsäkring
TRAKT 13 – KFS Avtal om traktamentsersättning
TILLÄMPNINGS- OMRÅDE
MOMENT 1 Avtalet gäller arbetstagare, som är anställd vid företag anslutet till Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) inom företagets verksamhetsområde, om inte annat avtal gäller.
§ 1 MOMENT 2 ANNAN REGLERING AV AVTALSINNE- HÅLL
LOKALT KOLLEKTIVAVTAL
ENSKILDA ÖVERENS- KOMMELSER
MOMENT 2A Allmänna anställningsvillkoren är dispositiva för lokala parter.
För Transport gäller följande:
Om de lokala parterna inte enats eller enas om annat, gäller lo- kala avtal som träffats eller träffas med stöd av denna paragraf med samma uppsägningstid och giltighetstid som det centrala avtalet. Upphör det centrala avtalet att gälla efter uppsägning från endera parten, upphör lokalt kollektivavtal, som träffats med stöd av det centrala avtalet, att gälla från samma tidpunkt utan särskild uppsägning.
Anmärkning
Om det centrala avtalet upphör att gälla efter uppsägning från någon av de centrala parternas sida, upphör de lokala kollektiv- avtal, som träffats med stöd av det centrala avtalet, automatiskt att gälla från samma tidpunkt. När det centrala avtalet senare, efter ett tillfälligt avtalslöst tillstånd, ånyo träder i kraft, ”återinkopplas” de lokala avtalen med oförändrat innehåll, om inte de centrala parterna föreskrivit annat. Detta innebär att
de lokala avtalen får förnyad giltighet med samma giltighetstid och uppsägningstid som det nytecknade centrala avtalet om inte annat avtalats lokalt.
MOMENT 2B (gäller inte Transport och Seko) Arbetsgivare och arbetstagare får träffa överenskommelse om annan reg- lering avseende branschavtalets allmänna anställningsvillkor där så anges. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader och ska ses över årligen.
§ 2 ANSTÄLLNINGSFORM MED MERA
ANSTÄLLNINGS- FORM MED MERA
PROVANSTÄLL- NING
Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller med följande avvikelser. Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.
MOMENT 1 Arbetstagare anställs tillsvidare eller tidsbegränsat med följande avvikelser.
MOMENT 2 Provanställning kan ske enligt LAS 6 §. Provan- ställningen kan förlängas motsvarande tid arbetstagaren inte kunnat fullgöra arbete på grund av giltig frånvaro.
VIKARIE MOMENT 3 Vikarie är också arbetstagare som, efter det att annan arbetstagare slutat, anställts för att helt eller delvis sköta dennes arbetsuppgifter intill dess att efterträdare utsetts.
FERIEANSTÄLL- NING OCH STUDENT- MEDARBETAR- ANSTÄLLNING
MOMENT 4 Skolungdom och andra studerande får under ferier anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete, under en sammanhängande tid av högst tre månader. Studerande enligt 6 kap 2 § högskoleförordningen får anställas för viss tid (gäller inte Transport och Seko).
Anmärkning
För villkor kring studentmedarbetaranställning se bilaga Avtal om studentmedarbetaranställning.
FÖRETRÄDESRÄTT MOMENT 5 Prov-, ferie- och studentmedarbetaranställning kvalificerar inte till företrädesrätt till återanställning.
MOMENT 6 Företrädesrätt till återanställning gäller inte vikariat som bedöms bli högst 14 dagar.
MOMENT 7 Företrädesrätt till återanställning gäller inte till anställning, som behöver disponeras för omplacering.
SKRIFTLIGT AN- SPRÅK
MOMENT 8 För att behålla sin företrädesrätt ska arbetstagare skriftligt anmäla anspråk på företrädesrätten senast inom en månad efter anställningens upphörande.
BISYSSLOR MOMENT 9 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs, för att bedöma bisysslan. Arbetsgivaren får förbjuda bisysslan om arbetsgivaren bedömer att bisysslan antingen hindrar eller på- verkar arbetstagarens sätt att utföra sitt arbete eller konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet. Förtroendeuppdrag i fackliga, politiska eller ideella organisationer är inte bisyssla.
GENOMSNITTLIG ARBETSTID
ARBETSTID FÖRLAGD TILL HELGER
Arbetstidslagen (ATL) gäller med nedan angivna avvikelser.
Arbetstidens förläggning anpassas till verksamhetens förut- sättningar och därigenom ökas möjligheterna till flexiblare arbetstider för respektive anställd.
Årsarbetstid, arbetstidsutrymme inom olika begränsningspe- rioder och flexiblare arbetstider, som möjliggör andra anställ- ningsvillkor är aktiva verktyg i arbetstidsanpassningen.
Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.
MOMENT 1:1 Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en begränsnings- period om högst sexton veckor. För medlemmar i Transport gäller som begränsningsperiod sex veckor, eller enligt överens- kommen begränsningsperiod med lokal part.
Om helgdag infaller på någon av dagarna måndag–lördag (så kallad lätthelgdag) minskas arbetstiden sådan vecka med antalet ordinarie arbetstimmar som annars skulle fullgjorts sådan dag.
Helgdag enligt ovan är också påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton.
År då den 6 juni inträffar en lördag eller söndag har heltidsan- ställd arbetstagare med arbetstid förlagd till dagtid mån-
dag-fredag rätt till en dags ledighet (deltidsanställd i propor- tion). Som förutsättning gäller att arbetstagaren är anställd den 6 juni det året och inte är sjuk- eller tjänstledig.
MOMENT 1:2 Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som söndag och helgdag eller till vardag och helgdag är för heltidsanställd i genomsnitt 38 timmar och 15 minuter per vecka under tillämplig begränsningsperiod. Omfattar den or- dinarie arbetstiden inte samtliga lätthelger, ska denna faststäl- las i proportion till antalet sådana dagar under kalenderåret.
TRESKIFTSARBETE MOMENT 1:3 Vid kontinuerligt treskiftsarbete är arbetstiden i genomsnitt 34 timmar och 20 minuter och vid intermittent treskiftsarbete 36 timmar och 20 minuter.
ENSKILDA ÖVER- ENSKOMMELSER
ARBETSTIDSFÖR- LÄGGNING
DELTIDSAN- STÄLLD
MOMENT 1:4 Arbetsgivare och arbetstagare får träffa överens- kommelse om arbetstidens förläggning. En sådan överens- kommelse ska bygga på de regler som framgår av 3 § ATL.
För medlemmar i Transport och Seko ska sådan överenskom- melse godkännas av berörd facklig organisation på företaget. Förhandling om arbetstid, enligt detta moment, kan aldrig föras till central förhandling.
MOMENT 1:5 Förläggning av ordinarie arbetstid, jour och beredskap bör vid behov anges i schema eller dylikt, som över- enskommes med företrädare för lokal arbetstagarorganisation.
Förläggning av arbetstid i schema kan behandlas vid lokal förhandling. Skriftlig begäran om förhandling ska ske hos ar- betsgivaren inom tio dagar från det att arbetstagarorganisatio- nen fått arbetsgivarens schemaförslag. Om inte detta sker eller den lokala förhandlingen avslutas utan att parterna är överens fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden, med iakttagande av bestämmelser för arbetstid och förläggning.
Förhandling om arbetstid, enligt momenten 1:4 och 1:5, kan endast föras som lokal förhandling.
MOMENT 1:6:1 Vid bestämmande av sysselsättningsgrad för tillsvidareanställd arbetstagare ska eftersträvas att arbetstiden uppgår till minst 17 timmar per vecka.
MOMENT 1:6:2 För Unionens medlemmar gäller: Deltidsanställd arbetstagare som så önskar kan tillåtas arbeta mer än ATLs tak om 50 tim/månad. Om mertiden förutses vara mer än en månad, utfärdas istället ett ytterligare an- ställningsavtal. ATLs mertidstak om 200 timmar/kalenderår gäller även fortsättningsvis.
AVVIKELSE MOMENT 1:7 Oavsett vad som sägs i ATL gäller följande:
a) rast får under nattjänstgöring utbytas mot måltidsuppehåll,
b) studieledighet anses inte som arbetad tid,
c) förlängd arbetstid på grund av vikariat anses inte som mertid,
d) förskjuten arbetstid eller byte av schema anses inte som mer- eller övertid,
e) ordinarie arbets-, jour-, över- och mertid kan beräknas per kalendermånad,
AVVIKELSE GENOM KOLLEKTIVAVTAL
ANNAN REGLERING
f) för arbetstagare som fullgör beredskap, jourtid och nöd- fallsövertid får den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar uppgå till högst 48 timmar i genom- snitt under en begränsningsperiod om högst sex månader,
g) för arbetstagare som arbetat 200 timmar allmän övertid under kalenderåret är det möjligt att återföra högst 50 timmar allmän övertid om den anställde under kalenderåret tagit ut motsvarande antal timmar övertidskompensation i ledig tid. Lokal arbetstagarorganisation ska informeras om återförandet innan detta får ske,
h) uttag av extra övertid enligt 8a § ATL skall föregås av lokal förhandling.
MOMENT 1:8 Lokalt kollektivavtal får träffas
a) om annat uttag av övertid och annan begränsningsperiod för övertid, 8 § ATL,
b) om annat uttag av mertid, 10 § andra stycket ATL,
c) om undantag från reglerna om nattvila, 13 § andra stycket ATL,
d) om annan reglering av bestämmelserna om dygnsvila och veckovila, inom ramen för EG-direktivet, 13 § första styck- et och 14 § ATL.
MOMENT 1:9 Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras
a) om annat än att likställa kompensationsledighet med arbe- tad tid, 7 § andra stycket ATL,
b) om annan förläggning av raster, 15 § tredje stycket ATL,
c) om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än ovan, 16 § ATL.
§ 3 MOMENT 2 ÖVERTIDSERSÄTTNING
ÖVERTIDSARBETE MOMENT 2:1 Heltidsanställd arbetstagare, som enligt detta av- tal har fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, äger rätt till ersättning för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbetet beordrats på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan ersätt- ning utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand. För deltidsanställda gäller villkor enligt moment 2:5.
ENSKILD ÖVER- ENSKOMMELSE
BERÄKNING AV TID
KOMPENSA- TIONSLEDIGHET
Anmärkning
Beordran att utföra övertidsarbete ska så långt möjligt lämnas senast fyra timmar före den ordinarie arbetstidens slut.
Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektiv- avtal om undantag från rätt till kompensation för övertidsar- bete. Med arbetstagare som får fast kontant lön kan arbetsgi- vare träffa överenskommelse om att arbetstagare inte ska ha rätt till kompensation för övertidsarbete. Överenskommelsen ska innehålla kompensation i form av extra semesterdagar och/eller högre lön.
MOMENT 2:2 Enskild överenskommelse, enligt ovan, ska främst gälla för arbetstagare i chefsställning eller arbetstagare som har okontrollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader och ses över årligen.
MOMENT 2:3 För övertidsarbete enligt ovan under två timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid– enkel övertid– utges ersättning för varje övertidstimme med 1,5 timmes ledighet eller med belopp som framgår nedan.
För övertidsarbete under annan tid – kvalificerad övertid– utges ersättning för varje övertidstimme med två timmars ledighet eller med belopp som framgår nedan.
Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbets- tid ska den tid, som sammanlagt överstiger två timmar, utgöra kvalificerad övertid.
Vid beräkning av övertidsarbete enligt detta moment ska påbörjad halvtimme anses som fullgjord halvtimme. Då övertidsarbete påbörjas före klockan 05.00 ska, oberoende av vad som ovan sägs, ersättning för kvalificerad övertid utges för arbete utfört under de två timmarna närmast före ordinarie arbetstidens början. Som övertidsarbete betraktas inte tid, som tas i anspråk genom ändrad förläggning eller förskjutning av arbetstiden.
MOMENT 2:4 Arbetsgivaren har ett ansvar för planering av verksamhet, arbete, arbetstid och ledigheter. Detta ansvar betyder också att möjligheter ska skapas för arbetstagarna att kunna utnyttja sin rätt till ledighet i full omfattning och till vila och rekreation.
DELTIDS- ANSTÄLLD
KOMPENSATION FÖR ÖVERTIDS- ARBETE OCH MERTIDSTJÄNST- XXXXXX
Om arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om att övertidskompensation ska tas ut i form av ledig tid, ska arbets- givaren, efter skälig varseltid, särskilt beakta även arbetstaga- rens önskemål om tidpunkt för ledigheten.
Kompensationsledighet får sparas med högst 40 timmar. Kompensationsledigheten bör tas ut i så nära anslutning till övertidsarbetet som möjligt.
Vid anställningens avslutande betalas sparad kompensations- ledighet ut med motsvarande mertidslön per sparad timme.
MOMENT 2:5 Deltidsanställda arbetstagare, som arbetar mer än den avtalade tjänstgöringstiden, får med nedan angivet undantag, mertidslön härför enligt bestämmelserna nedan. Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstaga- re kan mertidstjänstgöring i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd.
Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar mer än tjänstgö- ringsmåttet för motsvarande heltidsanställning, får kompen- sation för detta under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd.
Oberoende av om den fastställda tjänstgöringstiden fullgjorts eller inte ska följande gälla:
a) tjänstgöring på lör-, sön- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid och under beordrad jour eller beredskap anses som kvalificerad övertid samt
b) arbetstid som överstiger åtta timmar per dag– eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid– utgöra arbete på övertid.
Övertidskompensation och mertidslön utges per timme enligt nedan:
Mertidslön 120 procent | ||
Enkel övertid | 180 procent av | månadslönen |
Kvalificerad övertid | 240 procent | 165 |
Anmärkning
För deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.
§ 3 MOMENT 3 FÄRDTIDSERSÄTTNING
FÄRDTIDS- ERSÄTTNING
ORDINARIE ARBETSTID
MOMENT 3:1 Arbetstagare som under inrikes tjänsteresa utom den vanliga verksamhetsorten färdas under tid, som inte utgör ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt vad som nedan anges och med belopp som framgår nedan. Arbetsta- gare får inte färdtidsersättning för tid, för vilken mertidslön, ersättning för övertidsarbete eller annan ersättning än trakta- mentsersättning utges.
Med tjänsteresa och den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet (Trakt-13).
MOMENT 3:2 Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan klockan
08.00 och 17.00 måndag-fredag, såvida tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.
NATTRESA MOMENT 3:3 Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan klockan 22.00 och 06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg.
VÄNTETID MOMENT 3:4 Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.
OMFATTNING MOMENT 3:5 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar minst 30 minuter.
Färdtidsersättning utges för färdtid och väntetid som är för- svarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostna- den och kommunikationsmöjligheterna.
FÄRDTIDSERSÄTTNING | ||
För de första 10 timmarna under en kalendervecka | Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2018-04-01 Fr o m 2019-04-01 | 65:50 kr/tim 66:90 kr/tim 68:20 kr/tim |
För tid därutöver under kalen- derveckan | Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2018-04-01 Fr o m 2019-04-01 | 130:80 kr/tim 133:70 kr/tim 136:40 kr/tim |
Den sammanlagda färd- och väntetiden per kalendervecka framräknas och avrundas i förekommande fall till hela och halva timmar, varvid påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme. Ersättningen inbegriper semesterlön och semester- ersättning med belopp som förutsätts i SemL.
§ 3 MOMENT 4 TILLÄGG FÖR OBEKVÄM ARBETSTID
OBEKVÄM ARBETSTID
MOMENT 4:1 Arbetstagare, vars tjänstgöringsskyldighet fast- ställs enligt schema eller därmed jämförlig handling och som fullgjort sådan tjänstgöring på obekväm tid, som inte utgör övertidsarbete, erhåller tillägg för obekväm arbetstid.
Arbetstagare, vars ordinarie arbetstid är förlagd till vardag såväl som sön- och/eller helgdag, ska få tillägg för obekväm arbetstid även när arbetet är mertidstjänstgöring eller arbete på övertid.
Anmärkning
Vid övertidsarbete under beredskap utges inte tillägget.
SAMORDNING MOMENT 4:2 Utges på grund av arbetstidens förläggning an- nan kontant ersättning ska tillägget minskas med denna eller i förekommande fall helt bortfalla.
TILLÄGG FÖR OBEKVÄM ARBETSTID O-TILLÄGGSTID A (STORHELG) | ||
Tid från kl 18.00 på skärtors- dagen till kl 07.00 på dagen efter annandag påsk Tid från kl 18.00 på dag före pingst-, midsommar-, jul- eller nyårsafton till kl 07.00 på vardag utom lördag närmast helgdagsaftonen | Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2018-04-01 Fr o m 2019-04-01 | 117:40 kr/tim 120:00 kr/tim 122:40 kr/tim |
O-TILLÄGGSTID B (HELG) | ||
Tid från kl 19.00 fredag som ej omfattas av O-tilläggstid A till kl 07.00 måndag Tid från kl 16.00 vardag när- mast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelfärdsdag, 6 juni eller alla helgons dag till kl 07.00 vardag närmast efter trettondag jul, första maj, Kristi himmelfärdsdag, 6 juni eller alla helgons dag. Tid från kl 00.00 till kl 24.00 på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårs- afton jämställs med helgdag. | Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2018-04-01 Fr o m 2019-04-01 | 59:80 kr/tim 61:10 kr/tim 62:30 kr/tim |
O-TILLÄGGSTID C (VARDAG NATT) | ||
(Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B) Tid från kl 22.00 till kl 24.00 måndag till torsdag samt från kl 00.00 till kl 06.00 tisdag till fredag | Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2018-04-01 Fr o m 2019-04-01 | 46:50 kr/tim 47:50 kr/tim 48:50 kr/tim |
O-TILLÄGGSTID D (VARDAG KVÄLL) | ||
(Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B) Tid från kl 19.00 till kl 22.00 på vardag | Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2018-04-01 Fr o m 2019-04-01 | 33:60 kr/tim 34:30 kr/tim 35:00 kr/tim |
O-tilläggstid kategori A, B, C respektive D samman räknas var för sig. Sammanräknad tid per avlöningsperiod av vardera slaget avrundas i förekommande fall till hela och halva tim- mar, varvid påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme.
O-tillägg utges ej för sammanräknad avrundad tid understi- gande en timme per avlöningsperiod.
Ersättningen inbegriper semesterlön och semestersättning med belopp som förutsätts i SemL.
§ 3 MOMENT 5 JOUR OCH BEREDSKAP
JOUR OCH BEREDSKAP
MOMENT 5:1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivares förfogande på arbets- stället för att vid behov omedelbart utföra arbete.
Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordi- narie arbetstid står till arbetsgivares förfogande i bostaden eller på annan godkänd plats, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete.
Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning som är nödvändig. Valet mellan jour och beredskap ska av arbetsgivare göras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver.
För jour och beredskap, som fullgörs mellan tidpunkten för den fastställda arbetstidens början en arbetsdag och motsva- rande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst åtta timmar, i förekommande fall minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap.
BEREDSKAPS- ERSÄTTNING
Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, fullgör tjänstgöring under jour eller beredskap äger arbetstagaren bibehålla jour- eller beredskapsersättning- en.
MOMENT 5:2 Momentet avser vissa arbetstagare med ordinarie arbetstid måndag–fredag, samt beredskap sammanhängande under veckoslut, som inte fått veckovila enligt 14 § ATL.
ATL innebär att arbetstagare ska beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet under en period om sju dagar. Sådan veckovila ska om möjligt förläggas till veckoslut.
Om det inte är möjligt att få sammanhängande ledighet un- der en period om sju dagar, får arbetstagaren i anslutning till fullgjord beredskapstjänstgöring ledigt en ordinarie arbetsdag utan löneavdrag.
MOMENT 5:3 Ersättning för beredskap utges enligt formeln nedan (med månadslön i denna formel avses arbetstagarens aktuella fasta kontanta månadslön uppräknad till heltidslön). Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.
månadslönen
1035 = kronor per fullgjord beredskapstimme
a) För beredskap eller del därav, förlagd till tid som nedan anges, höjs ersättningen med 100 %,
b) tid från klockan 19.00 dag före långfredag till klockan
07.00 dag efter annandag påsk,
c) tid från klockan 19.00 dag före pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton till klockan 07.00 på vardag närmast efter nämnd afton,
d) tid från klockan 16.00 dag närmast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelfärdsdag, 6 juni och alla helgons dag till klockan 07.00 närmast följande vardag.
För fullgjord beredskap överstigande 150 timmar per kalen- dermånad höjs beredskapsersättningen med 100 %.
Ersättning för beredskap utges inte samtidigt som övertidser- sättning.
ERSÄTTNING FÖR JOUR | ||
För tid som uppgår till högst 50 timmar under kalendermå- naden | Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2018-04-01 Fr o m 2019-04-01 | 33:60 kr/tim 34:30 kr/tim 35:00 kr/tim |
För tid därutöver under kalen- dermånaden | Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2018-04-01 Fr o m 2019-04-01 | 66:50 kr/tim 68:00 kr/tim 69:40 kr/tim |
Anmärkningar
För jour eller del därav, förlagd till tid som nedan anges ska ersättningen enligt ovan förhöjas med 100%
Tid från kl 19.00 fredag till kl 07.00 måndag
Tid från kl 19.00 på skärtorsdagen till kl 07.00 på dagen efter annandag påsk
Tid från kl 19.00 på dag före pingst-, midsommar-, jul- eller nyårsafton till kl 07.00 på vardag närmast efter helgdagsafto- nen
Tid från kl 00.00 till kl 24.00 på dag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställes med helgdag.
Tid från kl 16.00 vardag – ej lördag – närmast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelfärdsdag, 6 juni eller alla helgons dag till kl 07.00 vardag närmast efter helgdagen
Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.
§ 3 MOMENT 6 TILLÄGG VID FÖRSKJUTEN ARBETSTID MED MERA
TILLÄGG MOMENT 6:1 Beordras arbetstagare, som tjänstgör enligt visst schema, att tjänstgöra enligt annat schema, ska den i sistnämnda schema fastställda arbetstiden utgöra ordinarie arbetstid. Detsamma gäller då arbetstiden i schemat förskju- tes genom tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridagsförläggning.
Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som möjligt, dock senast dagen före den avsedda ändringen.
LÖNETILLÄGG MOMENT 6:2 Tillägg till lönen utges under tio dagar från till- sägelsen – för arbetad tid som enligt näst föregående schema skulle varit fritid – med belopp som framgår nedan. Avser ändringen av den ordinarie arbetstiden att gälla för viss tid utges inte tillägget vid återgång till näst föregående schema.
Anmärkning
Tillägget utges inte samtidigt med mertidslön, övertidskom- pensation eller om olika lång ordinarie arbetstid avtalas för olika delar av året.
TILLÄGG VID FÖRSKJUTEN ARBETSTID | ||
För dag som enligt näst föregående schema skulle varit fridag | Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2018-04-01 Fr o m 2019-04-01 | 78:30 kr/tim 80:00 kr/tim 81:60 kr/tim |
För övrig tid | Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2018-04-01 Fr o m 2019-04-01 | 39:20 kr/tim 40:10 kr/tim 40:90 kr/tim |
Under de två första kalenderdagarna ska tillägget förhöjas med 50 %.
Den sammanlagda tiden för vilken tillägg utges samman- räknas var för sig per avlöningsperiod och avrundas i före- kommande fall till hela och halva timmar varvid påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme.
Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.
FEL ELLER FÖRSUMMELSE
MOMENT 1 Arbetstagare som i anställningen gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan tilldelas skriftlig varning.
Innan varning meddelas ska den anställdes lokala fackliga organisation varslas och den anställde underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning, som ska påkallas senast sju kalenderdagar efter underrättelsens mottagande.
Beslut om skriftlig varning ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledning till och innebörd av åtgärden.
§ 5 ANSTÄLLNINGENS UPPHÖRANDE OCH UPPSÄGNINGSTID
UPPSÄGNINGS- TID
SÄRSKILD UPP- SÄGNINGSTID
ANNAN UPP- SÄGNINGSTID
Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller, med följande avvi- kelser. Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.
MOMENT 1 Uppsägningstider följer av LAS, om inte annat anges.
Anmärkning
I samband med uppsägning på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt 47 § Lagen om arbetslöshetsförsäkring på begäran utfärda s k arbetsgivarintyg.
MOMENT 2 Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överens- kommmelse om en ömsesidig uppsägningstid om tre måna- der. Har arbetsgivaren en längre uppsägningstid enligt LAS eller avtal gäller dock denna.
MOMENT 3 Gäller endast anställda med anställningsavtal enligt detta avtal som ingåtts före 1998-09-01 och som gäller fortlöpande eller förlängs utan avbrott.
Tillsvidareanställd med sammanhängande anställning sedan minst 12 månader, enligt detta avtal, har följande uppsäg- ningstider:
a) vid uppsägning från arbetsgivarens sida: 6 månader,
b) vid uppsägning från arbetstagarens sida: 3 månader.
Arbetsgivare får för särskilt fall besluta att nämnda upp- sägningstider ska gälla även för arbetstagare med kortare anställningstid.
För arbetstagare som varit anställd hos arbetsgivaren under minst 15 år, eller fyllt 40 år och varit anställd under minst 10 år, är uppsägningstiden 12 månader, om uppsägningen beror på ändrad arbetsorganisation, att arbetsuppgifterna har
upphört, att arbetstagaren är färdigrehabiliterad eller arbetsta- garens sjukdom.
Uppsägning ska vara skriftlig.
MOMENT 4 Arbetstagare vid företag som blir medlemmar i KFS bibehåller de uppsägningstider som gällde före övergång- en till detta avtal, om inte annan överenskommelse träffas i samband med inrangeringsförhandlingar.
UPPSÄGNINGS- TID VID TIDS- BEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR
LÄMNAD ANSTÄLLNING
PENSIONS- AVGÅNG
MOMENT 5 För tidsbegränsade anställningar gäller en ömsesi- dig uppsägningstid av en månad. Uppsägning från arbetsgiva- ren förutsätter saklig grund enligt LAS.
För Transport och Unionen gäller:
Om tidsbegränsad anställning som vikariat eller allmän viss- tidsanställning, som varar längre än 12 månader, utan saklig grund skall bringas att upphöra före den tid som avsetts vid anställningstillfället gäller en ömsesidig uppsägningstid om två veckor från arbetsgivarens och den anställdes sida.
En sådan underrättelse får dock ej lämnas efter det att tre månader förflutit från anställningens tillträdande. Om det är arbetsgivaren som önskar att avbryta vikariat eller den allmänna visstidsanställningen i förtid ska lokal facklig orga- nisation kontaktas.
För Ledarna och Saco-förbunden gäller:
Om tidsbegränsad anställning som vikariat eller allmän viss- tidsanställning, som varar längre än 12 månader, utan saklig grund skall bringas att upphöra före den tid som avsetts vid anställningstillfället gäller en ömsesidig uppsägningstid om en månad från arbetsgivarens och den anställdes sida.
En sådan underrättelse får dock ej lämnas efter det att tre månader förflutit från anställningens tillträdande. Om det är arbetsgivaren som önskar att avbryta vikariat eller den all-
männa visstidsanställningen i förtid ska lokal, eller om sådan saknas, central facklig organisation kontaktas.
MOMENT 5:2 För studentmedarbetaranställning gäller en ömsesidig uppsägningstid av en månad. Uppsägningen kräver inte saklig grund enligt LAS.
MOMENT 6 Arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att iaktta stadgad uppsägningstid, samt arbetstagare som bryter sin visstidsanställning, mister innestående anställningsförmåner, högst med belopp motsvarande lönen för 14 kalenderdagar.
MOMENT 7 Om inte annat följer av pensionsbestämmelser är arbetstagaren skyldig att utan uppsägning lämna sin anställ- ning vid utgången av kalendermånaden under vilken arbetsta- garen fyller 67 år.
OMREGLERING AV ANSTÄLL- NINGEN
ANSTÄLLNINGS- FÖRMÅNER UNDER UPPSÄG- NINGSTID
MOMENT 8 Får arbetstagaren rätt till partiell sjukersättning som inte är tidsbegränsad, kan arbetsgivaren besluta om om- reglering av anställningen i förhållande till graden av sjuker- sättning. Omregleringen ska ske utifrån verksamhetens krav och arbetstagarens arbetsförmåga. Om sjukersättning helt upphör genom att arbetsförmågan inte längre är nedsatt ska arbetsgivaren pröva om ny omreglering av anställningsvillko- ren är möjlig.
MOMENT 9 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägningstiden beräknas anställningsförmåner enligt följande:
Till vad som enligt 12 § LAS anges som ”lön och andra an- ställningsförmåner” ska räknas samtliga i kollektivavtal eller enskilda överenskommelser upptagna löne- och anställnings- förmåner, varvid:
a) jour- och beredskapsersättning samt tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad arbetstagare enligt gällande arbetstidsschema eller jour- och beredskapslista skulle ha erhållit.
b) ackordslön beräknas till vad arbetstagare genom utförande av sitt ordinarie arbete skulle ha erhållit,
c) tantiem beräknas till genomsnittligt tantiem per timme och individ.
Inledande löneprinciper
Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.
LÖNEPRINCIPER MOMENT 1:1 Lönesättningen är individuell och kan vara differentierad. Lönen bestäms med hänsyn till ansvar och svårighetsgrad i arbetsuppgifter och den enskildes sätt att uppfylla dessa. Ledningsförmåga, omdöme, initiativförmåga, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft beaktas vid lönesättningen. Lönen ökar med stigande ansvar och svårighetsgrad och med arbetstagarens prestation och duglighet. Även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen. Samma principer för lönesättningen ska gälla för kvinnor och män, liksom för yngre och äldre arbets- tagare. Det är ett gemensamt ansvar för arbetsgivare, arbets- tagare och arbetstagarorganisation att få bort könsrelaterade orättvisor på arbetsplatserna.
Det finns ett naturligt samband mellan arbetstagarens kom- petensutveckling och löneutveckling.
LOKALA GRUNDER/ LÖNEBILDNING
AVLÖNINGS- FÖRMÅNER
FAST
KONTANT LÖN/ MÅNADSLÖN
LÖN TILL AN- STÄLLD DEL AV MÅNAD
MOMENT 1:2 Parterna utgår från att alla arbetstagare bidrar till tillväxten i ett företag. En förutsättning för en framgångsrik verksamhet i företaget är en värdefull och engagerad insats av arbetstagare på alla nivåer i företaget.
MOMENT 1:3 Avlöningsförmåner är de ersättningar som arbets- givare har att utge enligt kollektivavtal och enskilda överens- kommelser.
Avlöningsförmåner utges från och med den dag arbetstagare, enligt anställningsbevis, tillträder anställningen till och med den dag anställningen upphör.
MOMENT 1:4 Arbetstagare, anställd för tre månader eller mer, får lön och eventuella fasta lönetillägg för kalendermånad om inte annat överenskommes mellan arbetsgivare och arbetsta- gare.
MOMENT 1:5 Lön för del av kalendermånad, beräknas för månadsavlönad arbetstagare per kalenderdag och är månads- lönen delad med antalet kalenderdagar i månaden.
LÖN VID PARTIELL LEDIGHET ELLER FÖR DELTIDSAN- STÄLLD
MOMENT 1:6 Månadslön till arbetstagare som är partiellt ledig hel kalendermånad, eller har deltidsanställning, utges med stor del av lönen som svarar mot arbetstidens omfattning i förhållande till normalarbetstiden för heltidsanställd.
TIMLÖN MOMENT 1:7 Arbetstagare med kortare anställningstid än tre månader får lön per timme, om inte annat överenskommes mellan arbetsgivare och arbetstagare. Lönen per timme är
månadslönen 165
UTBETALNING MOMENT 1:8 Avräkningsperiod för avlöningsförmåner är kalendermånad. Avlöningsförmåner utbetalas så att de finns tillgängliga för lyftning på banklönekonto senast den 27:e var- je månad eller om denna dag är lördag, söndag eller helgdag närmast föregående bankdag.
§ 6 MOMENT 2 BERÄKNING AV AVDRAG VID LEDIGHET DEL AV MÅNAD
BERÄKNING AV LÖN I VISSA FALL
DAGLÖNEBE- RÄKNING
MOMENT 2:1 Beräkning av lön och/eller löneavdrag vid ledig- het del av månad sker antingen genom daglöneberäkning.
MOMENT 2:2:1 Löneavdrag enligt så kallade 1,4-regeln görs för samtliga arbetsdagar i frånvaroperioden, enligt nedan:
Sammanlagd ledighet utan rätt till lön under del av månaden omfattar det antal kalenderdagar som motsvarar antalet arbetsda- gar under ledigheten. Antalet kalenderdagar, med två decimaler, erhålls genom att multiplicera antalet arbetsdagar med:
1) 1,4 för arbetstagare vars ordinarie arbetstid är förlagd till fem dagar per vecka eller vid annan begränsningsperiod – till genomsnittligt fem dagar per vecka.
2) annan arbetstagare den faktor som framräknas genom att dividera antalet kalenderdagar i begränsningsperioden med antalet arbetsdagar. Kalenderdagsfaktorer framgår av Bilaga över vissa tabeller. Avrundning görs inte.
månadslönen x 1,4 (eller annan kalenderdagsfaktor) kalenderdagar
i månaden
Reglerna enligt ovan gäller vid:
a) ledighet utan rätt till lön om inte annat gäller,
b) ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada enligt § 8 moment 1:4 första stycket för tid som ingår i en sjuklöneperiod då arbetsgivaren ska betala sjuklön enligt sjuklönelagen,
c) då dagberäknad sjukpenning utges.
MOMENT 2:2:2 Löneavdrag enligt den så kallade 1,0-regeln görs för samtliga kalenderdagar i frånvaroperioden i följande fall:
a) då kalenderdagsberäknad sjukpenning eller rehabiliterings- penning utges,
b) vid ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret då dagpenning utges enligt förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga eller motsvarande regler. Sammanlagd sådan ledighet under del av månaden ska omfatta samtliga kalenderdagar med dagpenning, enligt formeln:
månadslönen x 1,0 kalenderdagar
i månaden
MOMENT 2:2:3 Löneavdrag för ledighet del av enstaka dag görs per timme enligt formeln:
månadslönen
som heltidslön 165
Vid ledighet del av enstaka dag på grund av sjukdom eller
tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag enligt moment 2:2:1 (1,4-regeln).
§ 7 SEMESTER
UNDANTAG FRÅN SEMESTER- LEDIGHET
Semesterförmåner utges enligt SemL och lag om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete, med nedan angivna avvikelser. Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.
MOMENT 1 Arbetstagare som anställts för en tid av högst tre månader och som inte tidigare under semesteråret haft an- ställning hos arbetsgivaren, har inte rätt till semesterledighet.
INTJÄNANDEÅR MOMENT 2 Som intjänandeår/semesterår räknas löpande kalenderår.
AVBRUTEN SEMESTER
FÖRLÄGGNING AV LEDIGHET
MOMENT 3 Arbetstagare är skyldig att avbryta sin semester för att arbeta, om synnerliga skäl föreligger. Vistas han på annan ort, ersätts de skäliga kostnader som avbrottet förorsakat.
Vid avbruten semester kompenseras arbetstagare för varje ordinarie arbetsdag under huvudsemestern med en extra se- mesterdag eller annan kompensation enligt överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Sådan semester ska om möjligt förläggas i samband med huvudsemestern om inte annan överenskommelse träffas. Kompensation kan lämnas med högst fem extra semesterdagar.
För Transports medlemmar gäller:
Arbetsgivaren ska i första hand avbryta semester för arbetsta- gare som frivilligt ger sitt medgivande.
MOMENT 4 Om annat inte överenskommes mellan arbetsgiva- re och arbetstagare ska semesterledighet om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag.
MOMENT 4:1 Arbetsgivaren har ett ansvar för planering av verksamhet, arbete, arbetstid och ledigheter. Detta ansvar betyder också att möjligheter ska skapas för arbetstagarna att kunna utnytttja sin rätt till ledighet i full omfattning och till vila och rekreation.
Arbetsgivaren ska avseende semesteruttag särskilt beakta be- hovet av planering för hela semesteråret, då arbetstagare kan vara berättigad till fler semesterdagar än huvudsemester eller riskera överskridande av antalet tillåtna sparade dagar.
Vid utläggning av semesterledighet, bör arbetsgivaren beakta arbetstagarens önskemål om tidpunkt för ledigheten.
EXTRA SEMESTERDAG
SEMESTERLÖNE- GRUNDANDE FRÅNVARO
ANTAL SEMESTERDAGAR
SEMESTERNS LÄNGD
BYTE MOT KONTANT- ERSÄTTNING
SPARANDE AV SEMESTERDAGAR
MOMENT 5 Om semesterledighet enligt 12 § SemL på arbets- givarens begäran förläggs till tidpunkt före eller efter juni- augusti, får arbetstagare, som fått högst 14 semesterdagar förlagda under juni–augusti, två betalda semesterdagar extra under semesteråret. Arbetstagare som fått 15-19 semesterdagar förlagda under juni-augusti får en betald semesterdag extra under semesteråret.
Anmärkning
Ovanstående gäller om arbetstagare är berättigad till minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret. Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan träffas om annan kompensation.
MOMENT 6 Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande då frånvaron grundas på:
a) ledighet med anledning och omfattning som sägs i 17 §, 17 a § och 17 b § SemL,
b) ledighet med lön eller del av lön enligt § 8 moment 3 samt
§ 8 moment 4:1,
c) ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag.
MOMENT 7 Antalet semesterdagar med semesterlön utgör så stor del av årssemestern som svarar mot den del av intjänande- året som arbetstagaren har anställning hos arbetsgivaren eller är frånvarande av anledning och omfattning enligt moment 6.
MOMENT 8 För arbetstagare med anställningsavtal enligt detta avtal, som ingåtts före 1998-09-01 och som gäller fortlöpande eller förlängs utan avbrott, är semesterlängden från och med det intjänandeår som arbetstagaren fyller 40 år 31 semesterda- gar, från och med 50 år 32 semesterdagar.
MOMENT 9 Arbetsgivare och arbetstagare får träffa överens- kommelse om att byta ut betald semesterdag – som överstiger vad som följer enligt lag – mot kontant ersättning med semes- terlön. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig.
I detta sammanhang värderas varje semesterdag till 0,5 % av den fasta kontanta lönen per månad multiplicerad med tolv.
MOMENT 10 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får av överskjutande sådana dagar spara fem till ett senare semesterår.
Antalet sparade semesterdagar får sammanlagt inte överstiga
25. 25
BERÄKNING AV SEMESTERDAGAR
BERÄKNING AV SEMESTERLÖN
SEMESTER- TILLÄGG
MOMENT 11 Om det beror på arbetsgivaren att betald semes- terdag inte kunnat utläggas under semesteråret, överförs sådan dag till nästa semesterår som sparad semesterdag.
Sparade semesterdagar överstigande 25 ska tas ut i ledighet, senast under kommande kalenderår.
MOMENT 12 För heltidsanställd arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag–fredag är varje under semestertiden infallande ordinarie arbetsdag en semesterdag. För övriga arbetstagare beräknas antalet semesterdagar, som ingår i semesterledigheten enligt formeln:
5 x b = c varvid a
a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagare enligt fastställt tjänstgöringsschema genomsnittligt ska fullgöra per vecka,
b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten,
c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten.
Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning ske vid semesterårets slut till närmaste lägre dagantal. Semesterkoefficienter fram- går av Bilaga över vissa tabeller.
Anmärkning
För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till så kallad lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag-fredag under semesterledigheten minskas semesterle- digheten med en dag för varje sådan helgdag eller helgdagsaf- ton, under förutsättning av att ledigheten omfattar minst en vecka.
MOMENT 13 Semesterlön för månadsavlönad arbetstagare under semestern är den fasta kontanta lönen.
MOMENT 14:1 Semestertillägg för varje betald semesterdag är 0,8 % av arbetstagarens fasta kontanta lön vid utbetalnings- tillfället. Semestertillägget för intjänandeårets betalda semes- ter utbetalas till huvudsemestern eller vid annan tidpunkt som lokalt överenskommes.
MOMENT 14:2 Arbetsgivare och arbetstagare kan, för ett år i taget, genom skriftlig enskild överenskommelse växla
semestertillägget mot extra lediga dagar. För arbetstagare med en semesterrätt på upp till 29 dagar semester ersätts semester- tillägget med 5 ytterligare lediga dagar. För arbetstagare med en semesterrätt på 30 eller fler dagar semester ersätts semester- tillägget med 6 ytterligare lediga dagar. Annan överenskom- melse är möjlig enligt § 1 moment 2a och 2b.
Tillämpningsregler för bytet följer av partsgemensamma riktlinjer.
ÅTERBETALNING MOMENT 15 Arbetstagare som tagit ut fler betalda semester- dagar än arbetstagaren är berättigad till under året, eller för hög ersättning som avses i moment 8, 9, 13 och 14, ska återbe- tala för mycket utbetald semesterlön.
Avliden arbetstagares dödsbo är inte återbetalningsskyldigt.
ANNAN ARBETSTAGARE
SEMESTER- ERSÄTTNING
OBETALD SEMESTER
MOMENT 16 För annan arbetstagare än månadsavlönad arbets- tagare gäller följande:
Semesterlön utges för varje betald semesterdag med 12 % av semesterlöneunderlaget – beräknat enligt 16 § SemL – divide- rat med det antal betalda semesterdagar – ej sparade – arbets- tagaren är berättigad till.
För arbetstagare som enligt moment 8 ovan är berättigad till längre årssemester än 25 semesterdagar höjs procentsatsen med 0,48 % för varje sådan ytterligare dag.
MOMENT 17 Semesterersättning utgörs av semesterlön (4,6 %) och semestertillägg (0,8 %) av den aktuella fasta
kontanta lönen per semesterdag, som inte utgivits i samband med semesterledighet. Semesterersättningen för sparad semes- terdag beräknas på detta sätt oberoende av när semesterdagen intjänades.
MOMENT 18 För varje uttagen semesterdag utan semesterlön görs löneavdrag, med beräkning enligt § 6 moment 2:1.
§ 8 MOMENT 1 LEDIGHET OCH FÖRMÅNER VID SJUKDOM MED MERA
§ 8 LEDIGHET
LEDIGHET MOMENT 1:1 Arbetstagare, som till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada inte kan arbeta, är ledig så länge arbetsoför- mågan kvarstår. Arbetstagare, som på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering inte kan arbeta, är ledig då sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken utges.
ANMÄLAN MOMENT 1:2 Arbetstagare ska, för att vara berättigad till sjuklön enligt SjLL/detta avtal, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan till arbetsgivaren. Arbetstagare ska även meddela arbetsgivaren datum då sjukfallet inträffade.
Sjuklön utges som huvudregel inte för tid innan arbetsgiva- ren fått anmälan om sjukdomsfallet. Om arbetstagare varit förhindrad att göra sjukanmälan men sådan görs omedelbart efter det att hindret upphört ska sjuklön utbetalas även för tid före sjukanmälan.
Arbetstagare – som inte har sjuklönerätt enligt XxXX – ska meddela arbetsgivaren datum för sjukanmälan till allmän för- säkringskassa samt uppgift om arbetstagaren får dagberäknad eller kalenderdagsberäknad sjukpenning.
INTYG MOMENT 1:3 Från och med sjunde dagen efter sjukanmälan utges sjuklön endast om arbetstagare styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd genom läkarintyg.
Sådant intyg ska inlämnas till arbetsgivaren snarast möjligt.
Arbetsgivare kan, för att utge sjuklön, kräva sådant intyg även vid kortare ledighet samt alltid begära att arbetstagare styrker nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg från läkare, som anvisas av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ersätter då kostnaden för intyget till den del av kostnaden som inte
ersätts eller borde ha ersatts av allmän försäkringskassa eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar.
DAGLÖNEBERÄKNAD FRÅNVARO PÅ GRUND AV SJUKDOM MED MERA
SJUKAVDRAG MOMENT 1:4 Sjukavdrag för 1:a till 14:e dagen i sjuklöneperio- den görs för varje arbetsdag enligt § 6 moment 2:2:1.
Sjukavdrag från och med 15:e dagen i sjukperioden görs för samtliga kalenderdagar enligt § 6 moment 2:2:2.
SJUKLÖN För första sjukdagen (karensdagen) utges ingen sjuklön.
För dag 2-14 i sjuklöneperioden utges sjuklön med 80 % av lönebortfallet. Från och med 15e dagen i sjukperioden utges kompletterande sjuklön enligt moment 1:5.
Vid tillämpning av 7 § SjLL – sjuklöneperiod – ska utlagd jour och beredskap anses utgöra ”arbete åt arbetsgivaren”.
SJUKPENNING- TILLÄGG
KOMPLETTERAN- DE SJUKPEN- NING
MOMENT 1:5:1 Arbetstagare får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 eller § 8 moment 1:11 – under tid då sjukpenning eller rehabiliteringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken utges – sjukpenningtillägg med belopp motsvarande 10 % av lönebortfallet, längst för tid till och med den 90:e kalender- dagen i sjukperioden.
MOMENT 1:5:2 Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 7,5 prisbasbelopp, får dessutom kompletterande sjukpenning med belopp motsva- rande 77,6 % av den del av lönebortfallet som överstiger 7,5 prisbasbelopp.
Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäknad sjukpenning:
månadslönen x 12 365
Vid beviljad förlängd sjukpenning utges kompletterande
sjukpenning med belopp motsvarande 72,75 % av den del av lönebortfallet som överstiger 7,5 prisbasbelopp.
Anmärkning
Bestämmelsen är tillämplig från och med att KFS Trygghets- fond fullt ut omfattar även anställda som sagts upp på grund av sjukdom. Dessförinnan gäller momentets tidigare lydelse från 2016-04-01.
MOMENT 1:6 Vid beräkning av sjuklön enligt XxXX gäller följande:
Till vad som enligt 6 § SjLL anges som ”lön och andra
anställningsförmåner” räknas endast följande anställnings- förmåner, nämligen lön enligt § 6, semesterlön och lön under ledighet samt de särskilda ersättningarna, tillägg för obekväm arbetstid, jour- och beredskapsersättning.
Till vad som arbetstagare gått miste om till följd av nedsätt- ningen av arbetsförmågan under sjuklöneperioden enligt 7 § SjLL, räknas:
a) timlön; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,
b) semesterlön; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande semesterförläggning skulle ha fått,
c) lön under ledighet; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande avtal skulle ha fått,
d) tillägg för obekväm arbetstid; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,
e) jour- och beredskapsersättning; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,
f) ackordslön; till vad arbetstagare för perioden genom utfö- rande av sitt ordinarie arbete skulle ha erhållit, om arbetstaga- ren inte varit ledig från arbete åt arbetsgivaren, samt
g) tantiem; till genomsnittligt tantiem per timme och individ.
UNDANTAG MOMENT 1:7 Sjukpenningtillägg och kompletterande sjuk- penning enligt moment 1:5:1 och 1:5:2 utges inte:
a) för tid som ingår i en sjuklöneperiod, under vilken arbetsgi- varen har att svara för sjuklön enligt SjLL,
b) för tid då arbetstagare undantas från sjukpenning eller rehabiliteringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken,
c) för tid då arbetstagare uppbär aktivitetsersättning eller sjuk- ersättning enligt Socialförsäkringsbalken.
Har sjukpenningen eller rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indragits enligt Socialförsäkringsbalken ska sjukpen- ningtillägget och kompletterande sjukpenningen enligt § 8 moment 1:5:1 och 1:5:2 reduceras i motsvarande grad.
HEL DAG ELLER DEL AV DAG
MOMENT 1:8 Arbetstagare med månadslön, vars utbetalning av sjukpenning upphör enligt Socialförsäkringsbalken på grund av försäkringskassans bedömning av arbetstagarens arbets- förmåga, får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 eller § 8 moment 1:11 då sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken eller rehabiliteringsersättning annars skulle ha utgetts sjuklön för tid i sjukperioden under totalt högst 180 kalenderdagar med belopp motsvarande:
80 % av lönebortfallet för arbetsdag 2-14,
90 % av lönebortfallet för tid därefter t o m dag 90 samt 80 % av lönebortfallet för dag 91-364
Upphör – eller beviljas inte – så kallad förlängd sjukpenning att betalas ut, utges – inom ramen om 180 kalenderdagar enligt ovan och längst till och med den tidpunkt som förlängd sjukpenning skulle ha utgetts – sjuklön med 75 % av löne- bortfallet.
Anmärkning
Bestämmelsen är ej tillämplig från och med att motsvarande ersättning omfattas av AGS-KL.
MOMENT 1:9 Arbetstagare med månadslön, får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 sjuklön beräknad enligt moment 1:8 ovan, för sådan del av dagen som allmän försäkringskassa inte ersätter på grund av att bestämmelserna i Socialförsäk- ringsbalken medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges.
Sjuklön utges för tid i sjukperioden dock högst under 180 kalenderdagar.
REHABILITERING MOMENT 1:10 Arbetstagare, som på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering är förhindrad att arbeta, är ledig då rehabilite- ringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken utges.
Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 7,5 prisbasbelopp, får dessutom reha- biliteringstillägg med belopp motsvarande 80 % av den del av lönebortfallet som överstiger 7,5 prisbasbelopp.
Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av rehabiliteringsersättning enligt Socialför- säkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäknad rehabi- literingsersättning:
månadslönen x 12 365
Har rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indragits enligt
Socialförsäkringsbalken ska rehabiliteringstillägget reduceras i motsvarande grad.
Rehabiliteringstillägget inbegriper semesterlön och semesterer- sättning med belopp som förutsätts i SemL.
Anmärkning
Där Socialförsäkringsbalken anges avses, beträffande skador som inträffat före 1977-07-01, motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskadeförsäkring.
SMITTORISK MOMENT 1:11 Arbetstagare kan för att förhindra att smitta sprids förbjudas att arbeta i väntan på resultatet av beordrad läkarundersökning eller efter läkares utlåtande. Arbetstagare behåller samtliga sina avlöningsförmåner under förbudet.
§ 8 MOMENT 2 LEDIGHET FÖR VÅRD AV BARN MED MERA
KVALIFIKATIONS- KRAV
Arbetstagare, som under den senaste treårsperioden varit anställd hos arbetsgivaren under minst 365 kalenderdagar före ledighet med föräldrapenning får föräldrapenningtillägg vid föräldraledighet enligt nedan. Vid beräkningen ingår all anställningstid, oavsett anställningsform.
Föräldrapenningtillägg utges endast till arbetstagare, som enligt Socialförsäkringsbalken är berättigad till föräldrapen- ning över lägstanivån. Om föräldrapenning har nedsatts eller indragits ska föräldrapenningtillägget minskas med motsva- rande belopp.
Föräldrapenningtillägg utges för maximalt tre ledighetsperi- oder, under förutsättning att föräldraledigheten tas ut i minst 30 dagar i följd. Föräldrapenningtillägget betalas inte för ledighet som tas efter att barnet är 24 månader, vid adoption 24 månader efter adoptionen eller mottagandet.
FÖRÄLDRAPEN- NINGTILLÄGG
KOMPLETTERAN- DE FÖRÄLDRA- PENNING
UTBETALNING/ ERSÄTTNING
AVVIKELSE FRÅN LAG
MOMENT 2:1 Föräldrapenningtillägget är 10 % av lönebort- fallet. Föräldrapenningtillägget utges för så många kalender- dagar som föräldraledigheten omfattar, maximalt 180 dagar för barn födda 2013-04-01 och senare.
MOMENT 2:2 Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 10 prisbasbelopp enligt Socialförsäkringsbalken, och som uppfyller kvalifikations- kraven i § 8 moment 2, får ersättning enligt detta moment då föräldrapenning utges.
Ersättningen utges under högst 270 kalenderdagar per födsel. Beloppet som utbetalas motsvarar 80 % av den del av lönebortfallet som överstiger 10 prisbasbelopp – beräknat per kalenderdag. Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter
samma grunder som beräkning av föräldrapenning enligt So- cialförsäkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäknad föräldrapenning:
månadslönen x 12 365
MOMENT 2:3 Föräldrapenningtillägg enligt moment 2:1 utges en gång per födsel, utbetalas vid respektive ledighets början och inbegriper semesterlön och semesterersättning med be- lopp som förutsätts i SemL. Överenskommelse kan träffas om att föräldrapenningtillägget i stället kan utbetalas månadsvis. Föräldrapenningtillägget kan delas mellan föräldrar på sam- ma arbetsplats.
Kompletterande föräldrapenning enligt moment 2:2 utges månadsvis och inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.
MOMENT 2:4 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träf- fa kollektivavtal om avvikelse från 13 § första stycket och 15 § andra stycket samt om den närmare tillämpningen av 11 och 12 §§ i föräldraledighetslagen.
§ 8 MOMENT 3 LEDIGHET FÖR ENSKILDA ANGELÄGENHETER AV VIKT MED MERA
ENSKILD ANGE- LÄGENHET
BESÖK HOS LÄKARE ELLER TANDLÄKARE
MOMENT 3:1 Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare vid nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig medges behålla lönen under sammanlagt högst tio arbetsdagar per kalenderår.
Med nära anhörig avses make, maka, sambo, eller person man lever tillsammans med i partnerskapsförhållande, barn (även adoptiv- och fosterbarn), föräldrar (även adoptiv- och foster- föräldrar), syskon, svärföräldrar, barnbarn, mor- och farföräld- rar samt personer i föräldrars ställe.
Vid barns och nära anhörigs svårare sjukdom utges lön under ledighet endast om arbetstagare inte har rätt till ersättning enligt Socialförsäkringsbalken.
MOMENT 3:2 Om läkar- eller tandläkarbesök med mera måste förläggas till ordinarie arbetstid får en arbetstagare vara ledig utan löneavdrag under den tid som nödvändigtvis måste tas
i anspråk för sammanlagt högst tio tillfällen per kalenderår i följande fall:
a) För förstagångsbesök hos läkare eller tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall,
b) För besök hos läkare, sjukgymnast/motsvarande eller sjuk- hus vid behandling efter remiss av läkare,
c) Vid högst två tillfällen under ett havandeskap för besök vid mödravårdscentral i egenskap av blivande förälder.
Anmärkning
Vid behandling av allvarlig sjukdom kan arbetstagare få vara ledig utan löneavdrag vid fler än tio tillfällen.
Bestämmelsen ska inte tillämpas för tid då sjuklön utges enligt XxXX/detta avtal eller sjukpenning utges enligt Socialförsäkringsbalken.
§ 8 MOMENT 4 LEDIGHET OCH FÖRMÅNER VID UTBILDNING
LÖN VID UTBILDNING
BIBEHÅLLNA LÖNEFÖRMÅNER
MOMENT 4:1 Vid ledighet för att genomgå utbildning kan arbetstagare medges rätt till att behålla lönen eller del därav. Deltidsanställd arbetstagare kan även medges rätt till mer- tidslön eller del därav. Arbetsgivare kan föreskriva särskilda villkor för att arbetstagare ska uppbära och behålla lön, som beviljats för här avsedd ledighet.
MOMENT 4:2 Vid deltagande i utbildning, kurser, konferenser och dylikt, som fullgöres i anställningen, får arbetstagare förutom bibehållen lön – om utbildningen pågår högst sju kalenderdagar – behålla vad som skulle utgetts i tillägg för obekväm arbetstid om arbetstagaren fullgjort sina ordinarie arbetsuppgifter.
MOMENT 4:3 Vid utbildning på del av arbetsdag som inte utgör ordinarie arbetstid utges kompensation med en timme för varje utbildningstimme. För tid som inte kan kompenseras med ledighet utges ersättning per timme med mertidslön.
LEDIG DAG MOMENT 4:4 Kompensation för beordrad utbildning eller obligatorisk information på en för arbetstagaren ledig dag överenskommes mellan de lokala parterna.
Läs mer i den partsgemensamma kommentaren till § 8 mom 4:4.
§ 9 TJÄNSTE- OCH PERSONALBOSTAD
Har utgått.
§ 10 PENSIONSFÖRMÅNER, AVTALSFÖRSÄKRINGAR OCH TRYGGHETSAVTAL
PENSIONSAVTAL PA-KFS
ARBETSSKADE- FÖRSÄKRING
AVTALSGRUPP- SJUKFÖRSÄK- RING
TJÄNSTEGRUPP- LIVFÖRSÄKRING OCH BEGRAV- NINGSHJÄLP
TRYGGHETS- AVTAL
MOMENT 1 Parterna har på KFS-området tecknat centralt kollektivavtal om pensioner – PA-KFS. För nytillkommande medlemsföretag gäller PA-KFS 09 och i förekommande fall Gamla PA- KFS.
Lokalt kollektivavtal kan träffas om annan pensionsplan.
Anmärkning
Lokalt kollektivavtal om annan pensionsplan än PA-KFS tecknas av Kommunal centralt.
MOMENT 2 Arbetsgivare ska teckna TFA-KL eller, vid tillämp- ning av annan pensionsplan, annan försäkring med motsva- rande innehåll.
Arbetstagare äger inte rätt att föra talan mot arbetsgivare eller hos denne anställd om skadestånd i anledning av personskada som utgör arbetsskada.
MOMENT 3 Arbetsgivare ska teckna AGS-KL eller, vid tillämp- ning av annan pensionsplan, annan försäkring med motsva- rande innehåll.
MOMENT 4 Arbetsgivare ska teckna TGL-KL eller annan mot- svarande tjänstegrupplivförsäkring. Underlåter arbetsgivare detta gäller vad som sägs i försäkringsbestämmelser TGL-KL
§ 28 angående vite med mera. Avlider arbetstagare och utges inte försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan an- ställning gällande bestämmelser om grupplivskydd (xxxxxxxxx vid dödsfall), ska till dödsboet utges begravningshjälp med xxxxxx motsvarande hälften av det prisbasbelopp som, enligt AFL, gäller för det år dödsfallet inträffar.
MOMENT 5 Arbetsgivare, som omfattas av det centralt teck- nade kollektivavtalet Trygghetsavtal KFS, ska följa centralt kollektivavtal om årlig avsättning till kollektivavtalsstiftelsen KFS-företagens Trygghetsfond.
§ 11 KORRIGERING AV PRELIMINÄR LÖN
KORRIGERING AV PRELIMINÄR LÖN
MOMENT 1 Kollektivavtal om korrigering av preliminär lön gäller enligt bilaga.
KOLLEKTIVAVTAL OM KORRIGERING AV PRELIMINÄR LÖN
§ 1 PARTERNA KONSTATERAR
Parterna konstaterar att lön och andra avlöningsförmå- ner för avräkningsperioden beräknas preliminärt och utbetalas utan att arbetstagares frånvaro eller annan omständighet under perioden helt beaktas. Slutlig beräkning av avtalsenliga avlöningsförmåner görs vid ett senare avlöningstillfälle (i normalfallet nästkommande), när samtliga därpå inverkande omständigheter under perioden är kända. I anslutning härtill avtalar parterna, att följande bestämmelser ska gälla:
§ 2 PRELIMINÄR LÖN MOMENT 1 Vad arbetstagare i preliminär lön enligt § 1 har erhållit för mycket i förhållande till vad som avtalsen- ligt ska utges för avräkningsperioden, är han skyldig att låta avräknas genom avdrag vid senare avlöningstillfälle från de innestående avlöningsförmånerna (korrigering av preliminär lön), eller att återbetala.
MOMENT 2 Om korrigering av preliminär lön inte har gjorts senast under fjärde kalendermånaden efter den un- der vilken den preliminärt beräknade lönen utbetalades, meddelar arbetsgivare inom ytterligare en månad därefter arbetstagare om skulden och söker nå överenskommelse med honom om hur återbetalning ska ske.
Sådan överenskommelse kan även träffas före utgången av nämnda fjärde kalendermånad.
MOMENT 3 Om arbetsgivare och arbetstagare inte har en- ats om hur återbetalning av skulden ska ske, underrättas arbetstagare i skriftligt återbetalningskrav att hans lokala fackliga organisation har rätt till förhandling. Har orga- nisationen inte påkallat förhandling inom två månader efter det att arbetstagare mottog det skriftliga kravet har organisationen förlorat rätten till förhandling.
Påkallas förhandling i fråga som avses i föregående stycke, kan sådan – oavsett vad som eljest följer av lag eller annat avtal – endast föras som lokal förhandling.
Den förhandlingsskyldighet före domstolsprövning som kan följa av lag eller avtal, har fullgjorts genom slutfö- rande av den lokala förhandlingen eller genom förlust av rätten därtill.
§ 3 FÖRHANDLINGS- ORDNING MED MERA VID FELAKTIGT UTBETALD LÖN
MOMENT 4 Har arbetsgivare inte iakttagit vad som sägs i moment 2 och 3 ovan, ska fråga om skyldighet att återbe- tala skulden behandlas enligt reglerna i § 3 nedan.
Har arbetstagare, i annat fall än som avses i § 1 första stycket, erhållit högre lön eller annan avlöningsförmån än som avtalsenligt tillkommer honom, meddelar arbets- givare arbetstagare om förhållandet.
Om arbetsgivare och arbetstagare inte har enats om återbetalning av skulden och om arbetsgivare vill kräva sådan, underrättas arbetstagare i skriftligt återbetal- ningskrav att hans lokala fackliga organisation har rätt till rättstvisteförhandling i frågan. Har organisationen inte påkallat förhandling inom två månader, efter det att arbetstagare mottog det skriftliga kravet, har organisatio- nen förlorat rätten till förhandling.
Den förhandlingsskyldighet före domstolsprövning som kan följa av lag eller avtal, har fullgjorts genom slutföran- de av förhandlingen eller genom förlust av rätten därtill. För rättstvisteförhandlingen och för fortsatt tvisteförfa- rande gäller i övrigt bestämmelserna i parternas förhand- lingsordning/huvudavtal och i MBL.
§ 4 GILTIGHET Detta kollektivavtal gäller mellan parterna tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader.
Uppsägningen ska, för att vara giltig, ske skriftligen och vara åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal.
FÖRTECKNING ÖVER ÖVRIGA AVTAL INOM KFS-OMRÅDET
Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Svenska Transportarbetareförbundet, (Transport) Vision
Unionen Ledarna Vårdförbundet
Sveriges Ingenjörer/Civilekonomerna (CR) samt Förtecknade Saco-förbund
• Förhandlingsordning för företag inom KFS-området (FO-F 03)
• Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) eller motsvarande försäkring
• Avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA- KL) eller motsvarande försäkring
• Avtal om avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) eller motsvarande försäkring
• Pensionsavtal (PA-KFS 09/Gamla PA-KFS)
• Avtal om bilersättning (Bil 12-KFS)
• Avtal om traktamentsersättning (Trakt 13-KFS)
• Trygghetsavtal KFS
• Avtal om kollektivavtalsstiftelsen KFS-företagens Trygghetsfond samt avtal om avsättning till KFS-företa- gens Trygghetsfond
AVTAL OM STUDENTMEDARBETARANSTÄLLNING
mellan KFS och Civilekonomerna, Förtecknade
Saco-förbund, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Vision och Unionen.
Parterna är överens om att på KFS-branschområden infö- ra en möjlighet till studentmedarbetaranställning enligt nedanstående regler.
SYFTE Parternas syfte med detta avtal är att underlätta för studerande på universitets- och högskolenivå att under terminerna få anställning inom KFS-branschområden, parallellt med att de bedriver studier.
Det är parternas uppfattning att genom detta avtal ska- pas det förutsättningar att förena arbete och studier, där arbetsuppgifterna är kvalificerade och har en koppling till de pågående studierna. En sådan koppling bidrar till att ge den studerande praktisk arbetserfarenhet och en inblick i branschen. Det underlättar i sin tur övergången mellan studier och yrkesliv samtidigt som berörda verk- samheter tillförs aktuell kunskap.
Genom detta avtal underlättas framtida rekryteringar av färdigutbildade akademiker till KFS avtalsområden.
FÖRUTSÄTTNINGAR Studentmedarbetaranställning är tillämpligt under föl- jande förutsättningar:
• Arbetsgivaren är medlem i KFS.
• Arbetstagaren är inskriven och bedriver studier på högskolenivå (6 kap 2 § högskoleförordningen).
• En anställning kan som längst sammanfalla med höst- och vårterminen i följd. Det finns dock ingen begräns- ning i antalet anställningar för samma person.
• Anställning löper under terminstid och omfattar i genomsnitt högst 15 timmar per vecka under anställ- ningstiden.
Anställningar som inte faller under ovanstående fyra punkter får ske i enlighet med annan anställningsform och där gällande regler.
XXXXXXX FÖR STUDENT MEDARBETARE
Anställning enligt studentmedarbetaravtalet kan ske även om det hos arbetsgivaren finns tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning, under förutsätt- ning att dessa arbetstagare inte uppfyller kraven för studentmedarbetaranställning. Om det finns tidigare an- ställda med återanställningsrätt och de uppfyller kraven för studentmedarbetaranställning är parterna ense om att sådan arbetstagare kan tacka nej till en studentmedarbe- taranställning utan att förverka sin återanställningsrätt.
För anställningen gäller i tillämpliga delar de allmänna villkoren i KFS branschavtal mellan undertecknande parter, förutom i detta avtal angivna undantag.
Reglerna kring utrymme för arbetstidsåtgärder gäller inte för studentmedarbetare.
ANSTÄLLNING Studentmedarbetaranställning är en särskild anställ- ningsform.
Studentmedarbetaranställning enligt detta avtal ger inte och tillgodoräknas inte heller tidsmässigt för företrädesrätt till ny anställning (återanställning) som avses i 25 § LAS.
LÖN För studentmedarbetaranställning enligt detta avtal utges timlön. Lönen fastställs individuellt enligt respektive branschavtal.
Anmärkning:
Timlön är en 1/165-del av aktuell månadslön vid heltids- anställning.
ARBETSTID Arbetstiden ska förläggas och villkoren i övrigt bestäm- mas på ett sätt som medverkar till att det grundläggande syftet med anställningen uppnås. Arbetsgivaren förlägger arbetstiden efter samråd med studentmedarbetaren. Vid förläggningen ska hänsyn tas till studentmedarbetarens behov av att delta i obligatoriska moment, till exempel examination inom ramen för pågående utbildning.
ANSTÄLLNINGENS UPPHÖRANDE
Arbetsgivare eller studentmedarbetare som vill att an- ställningen ska avbrytas i förtid ska underrätta varandra om detta senast en månad i förväg. Underrättelsen ska ske skriftligen.
Att avbryta anställningen kräver inte saklig grund.
TJÄNSTGÖRINGSBETYG När anställning upphör har studentmedarbetaren rätt att få tjänstgöringsbetyg som anger:
– den tid som studentmedarbetaren varit anställd
– de arbetsuppgifter studentmedarbetaren har haft att utföra samt
– om studentmedarbetaren så begär, vitsord beträffande hur arbetet har utförts.
UTRYMME FÖR ARBETS- TIDSÅTGÄRDER
LÖN VID ANNAN AN- STÄLLNING PÅ GRUND AV ORGANISATORISKA SKÄL ELLER SJUKDOM
1. Utrymme för arbetstidsåtgärder gäller inte Unionen, Seko och Transport.
Utrymmet för arbetstidsåtgärder är centralt reglerat för avtalsområdet och utgör 27 timmar per år. Vid enskil- da företag kan överenskommelse ha träffats om annat antal timmar eller att arbetstidskonto inte gäller vid företaget. Reglerna för arbetstidskontot är desamma som gällde för föregående avtalsperiod.
Lokala överenskommelser om tillämpningen av bestämmelserna förekommer. Om inte lokal överens- kommelse träffats om andra arbetstidsåtgärder ska individuella arbetstidskonton gälla.
2. Om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbetstagare och/eller arbetstagarorganisation gäller följande.
Om en arbetstagare på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom omplaceras till en annan anställning utanför anställningsavtalet och överenskommelse träffats om lägre lön utges ett tillägg till arbetstagaren. Tillägget utgörs av mellanskillnaden mellan den gamla och den nya lönen. De första tolv månaderna utbetalas hela tillägget Därefter minskas tillägget med 1/12 av tillägget per kalendermånad.
Om den nya anställningen innebär lägre sysselsätt- ningsgrad reduceras tillägget enligt följande:
(a-b) x c = d
a = ursprunglig lön vid heltid b = ny lön vid heltid
c = ny sysselsättningsgrad d= tillägg
För det fall avvikande lokal överenskommelse har träffats som reglerar ovanstående äger dessa fortsatt giltighet.
LÄKARINTYG OCH DROGTEST
b) För arbetstagare som vid omplaceringstillfället är mellan 60 och 65 år ska den lön som gällde omedelbart före omplaceringen ligga till grund vid beräkning av pensionsmedförande lön enligt Gamla PA-KFS eller motsvarande förmånsbestämda pensionssystem.
c) Arbetstagare som omplacerats på grund av organisato- riska skäl har under ovan angiven 24-månadersperiod rätt till tjänstledighet upp till ett år för att pröva på annat arbete eller starta eget enligt samma förutsätt- ningar som lagen om ledighet för näringsverksamhet.
3. Parterna är överens om att följande regler gäller: Det ligger inom ramen för det enskilda anställnings-
avtalet att arbetstagare är skyldig att, där så erfordras, uppvisa intyg av läkare om tjänstbarhet, underkasta sig drogtest, genomgå läkarundersökning om arbetstagare har visat sig inte kunna utföra sina arbetsuppgifter
och detta kan antagas bero på droger eller sjukdom. Arbetsgivare är skyldig att, där så erfordras, göra reha- biliteringsutredning, rehabilitera och/eller omplacera arbetstagare.
Arbetsgivaren har inom ramen för sin arbetslednings- rätt möjlighet att tillfälligt försätta arbetstagare ur tjänstgöring.
Arbetstagare som blivit försatt ur tjänstgöring (av- stängts) på grund av påverkan av alkohol eller annan drog och därför har utgjort säkerhetsrisk, ska avstå samtliga avlöningsförmåner under avstängningen.
Regler om drogfri arbetsmiljö och hantering av drog- frågor anknyter till arbetsmiljölagens regler om säker arbetsmiljö och kan hanteras/beslutas i skyddskommit- té eller motsvarande eller i lokalt avtal.
BRANSCHTILLHÖRIGHET 4. Medlemsföretagens tillhörighet(er) till olika branscher inom KFS och därmed sammanhängande branschavtal ska framgå av särskild förteckning. Då nytt företag beviljas inträde i KFS ska branschtillhörighet(er) anges. Byte av branschtillhörighet innebär framgent byte av kollektivavtal och ska på så sätt förhandlas/avtalas.
FÖRÄNDRAD LAGSTIFTNING
UTLANDSSTATIONE- RING
5. De centrala parterna är ense om att uppta förhandling- ar om ändringar görs i socialförsäkringslagstiftningen eller annan lagstiftning. Förhandlingarna ska resultera i att ändringar i ersättningsnivån eller villkoren för so- cialförsäkringen ska medföra att motsvarande anpass- ningar görs i branschavtalen.
6. Om en arbetstagare på arbetsgivarens uppdrag tjänst- gör utomlands ska anställningsvillkoren under utlands- vistelsen regleras antingen genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller genom reglemente, avtal eller liknande vid företaget.
Det är parternas uppfattning att villkoren vid utlands- vistelsen som regel bör vara reglerade före utlandsvistel- sen.
FYSISK TRÄNING 7. Arbetstagare vars tjänst innefattar av lag eller arbetsgi- vare införda krav på viss fysisk kapacitet skall när arbe- tet så tillåter kunna utföra fysisk träning på arbetstid. Detta förutsätter i förhand inhämtat godkännande av behörig chef eller arbetsledare.
För Transports medlemmar gäller dessutom:
ÅTERANSTÄLLNING 8. De centrala parterna är överrens om att arbetsgiva-
re ska sträva efter att tillgodose företagets behov av arbetskraft genom att i första hand anställa tidigare medarbetare med återanställningsrätt innan extern bemanning hyrs in. Förutsättningen för återanställning är att personen ifråga har tillräckliga kvalifikationer för aktuellt arbete.
TABELL ÖVER KALENDERDAGSFAKTORER
Med kalenderdagsfaktor avses faktor för beräkning av det antal kalenderda- gar som ledigheten ska anses omfatta, vid ledighet utan rätt till lön under del av månad.
1-VECKASSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN | FAK- TOR | 2-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN | FAK- TOR | 3-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN | FAK- TOR |
1 | 7,00 | ||||
2 | 3,50 | 2 | 7,00 | ||
3 | 2,33 | 3 | 4,66 | 3 | 7,00 |
4 | 1,75 | 4 | 3,50 | 4 | 5,25 |
5 | 1,40 | 5 | 2,80 | 5 | 4,20 |
6 | 1,16 | 6 | 2,33 | 6 | 3,50 |
7 | 2,00 | 7 | 3,00 | ||
8 | 1,75 | 8 | 2,62 | ||
9 | 1,55 | 9 | 2,33 | ||
10 | 1,40 | 10 | 2,10 | ||
11 | 1,27 | 11 | 1,90 | ||
12 | 1,16 | 12 | 1,75 | ||
13 | 1,61 | ||||
14 | 1,50 | ||||
15 | 1,40 | ||||
16 | 1,31 | ||||
17 | 1,23 | ||||
18 | 1,16 |
4-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN | FAK- TOR | 5-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN | FAK- TOR | 6-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN | FAK- TOR |
4 | 7,00 | ||||
5 | 5,60 | 5 | 7,00 | ||
6 | 4,66 | 6 | 5,83 | 6 | 7,00 |
7 | 4,00 | 7 | 5,00 | 7 | 6,00 |
8 | 3,50 | 8 | 4,37 | 8 | 5,25 |
9 | 3,11 | 9 | 3,88 | 9 | 4,66 |
10 | 2,80 | 10 | 3,50 | 10 | 4,20 |
11 | 2,54 | 11 | 3,18 | 11 | 3,81 |
12 | 2,33 | 12 | 2,91 | 12 | 3,50 |
13 | 2,15 | 13 | 2,69 | 13 | 3,23 |
14 | 2,00 | 14 | 2,50 | 14 | 3,00 |
15 | 1,86 | 15 | 2,33 | 15 | 2,80 |
16 | 1,75 | 16 | 2,18 | 16 | 2,62 |
17 | 1,64 | 17 | 2,05 | 17 | 2,47 |
18 | 1,55 | 18 | 1,94 | 18 | 2,33 |
19 | 1,47 | 19 | 1,84 | 19 | 2,21 |
20 | 1,40 | 20 | 1,75 | 20 | 2,10 |
21 | 1,33 | 21 | 1,66 | 21 | 2,00 |
22 | 1,27 | 22 | 1,59 | 22 | 1,90 |
23 | 1,21 | 23 | 1,52 | 23 | 1,82 |
24 | 1,16 | 24 | 1,45 | 24 | 1,75 |
25 | 1,40 | 25 | 1,68 | ||
26 | 1,34 | 26 | 1,61 | ||
27 | 1,29 | 27 | 1,55 | ||
28 | 1,25 | 28 | 1,50 | ||
29 | 1,20 | 29 | 1,44 | ||
30 | 1,16 | 30 | 1,40 | ||
31 | 1,35 | ||||
32 | 1,31 | ||||
33 | 1,27 | ||||
34 | 1,23 | ||||
35 | 1,20 | ||||
36 | 1,16 |
7-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN | FAK- TOR | 8-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN | FAK- TOR |
7 | 7,00 | ||
8 | 6,12 | 8 | 7,00 |
9 | 5,44 | 9 | 6,22 |
10 | 4,90 | 10 | 5,60 |
11 | 4,45 | 11 | 5,09 |
12 | 4,08 | 12 | 4,66 |
13 | 3,76 | 13 | 4,30 |
14 | 3,50 | 14 | 4,00 |
15 | 3,26 | 15 | 3,73 |
16 | 3,06 | 16 | 3,50 |
17 | 2,88 | 17 | 3,29 |
18 | 2,72 | 18 | 3,11 |
19 | 2,57 | 19 | 2,94 |
20 | 2,45 | 20 | 2,80 |
21 | 2,33 | 21 | 2,66 |
22 | 2,22 | 22 | 2,54 |
23 | 2,13 | 23 | 2,43 |
24 | 2,04 | 24 | 2,33 |
25 | 1,96 | 25 | 2,24 |
26 | 1,88 | 26 | 2,15 |
27 | 1,81 | 27 | 2,07 |
28 | 1,75 | 28 | 2,00 |
29 | 1,68 | 29 | 1,93 |
30 | 1,63 | 30 | 1,86 |
31 | 1,58 | 31 | 1,80 |
32 | 1,53 | 32 | 1,75 |
33 | 1,48 | 33 | 1,69 |
34 | 1,44 | 34 | 1,64 |
35 | 1,40 | 35 | 1,60 |
36 | 1,36 | 36 | 1,55 |
37 | 1,32 | 37 | 1,51 |
38 | 1,28 | 38 | 1,47 |
39 | 1,25 | 39 | 1,43 |
40 | 1,22 | 40 | 1,40 |
41 | 1,19 | 41 | 1,36 |
42 | 1,16 | 42 | 1,33 |
43 | 1,30 | ||
44 | 1,27 | ||
45 | 1,24 | ||
46 | 1,21 | ||
47 | 1,19 | ||
48 | 1,16 |
TABELL ÖVER SEMESTERKOEFFICIENTER
Med semesterkoefficient avses koefficient för beräkning av anta- let semesterdagar som ska anses ingå i semesterledigheten.
1-VECKASSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN | SEMESTER- KOEFFI- CIENT | 2-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN | SEMESTER- KOEFFICIENT |
1 | 5,00 | ||
2 | 2,50 | 2 | 5,00 |
3 | 1,66 | 3 | 3,33 |
4 | 1,25 | 4 | 2,50 |
5 | 1,00 | 5 | 2,00 |
6 | 0,83 | 6 | 1,66 |
7 | 1,42 | ||
8 | 1,25 | ||
9 | 1,11 | ||
10 | 1,00 | ||
11 | 0,90 | ||
12 | 0,83 |
3-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN | SEMESTER- KOEFFI- CIENT | 4-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN | SEMESTER- KOEFFI- CIENT |
3 | 5,00 | ||
4 | 3,75 | 4 | 5,00 |
5 | 3,00 | 5 | 4,00 |
6 | 2,50 | 6 | 3,33 |
7 | 2,14 | 7 | 2,85 |
8 | 1,87 | 8 | 2,50 |
9 | 1,66 | 9 | 2,22 |
10 | 1,50 | 10 | 2,00 |
11 | 1,36 | 11 | 1,81 |
12 | 1,25 | 12 | 1,66 |
13 | 1,15 | 13 | 1,53 |
14 | 1,07 | 14 | 1,42 |
15 | 1,00 | 15 | 1,33 |
16 | 0,93 | 16 | 1,25 |
17 | 0,88 | 17 | 1,17 |
18 | 0,83 | 18 | 1,11 |
19 | 1,05 | ||
20 | 1,00 | ||
21 | 0,95 | ||
22 | 0,90 | ||
23 | 0,86 | ||
24 | 0,83 |
5-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN | SEMESTER- KOEFFI- CIENT | 6-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN | SEMESTER- KOEFFI- CIENT |
5 | 5,00 | ||
6 | 4,16 | 6 | 5,00 |
7 | 3,57 | 7 | 4,28 |
8 | 3,12 | 8 | 3,75 |
9 | 2,77 | 9 | 3,33 |
10 | 2,50 | 10 | 3,00 |
11 | 2,27 | 11 | 2,72 |
12 | 2,08 | 12 | 2,50 |
13 | 1,92 | 13 | 2,30 |
14 | 1,78 | 14 | 2,14 |
15 | 1,66 | 15 | 2,00 |
16 | 1,56 | 16 | 1,87 |
17 | 1,47 | 17 | 1,76 |
18 | 1,38 | 18 | 1,66 |
19 | 1,31 | 19 | 1,57 |
20 | 1,25 | 20 | 1,50 |
21 | 1,19 | 21 | 1,42 |
22 | 1,13 | 22 | 1,36 |
23 | 1,08 | 23 | 1,30 |
24 | 1,04 | 24 | 1,25 |
25 | 1,00 | 25 | 1,20 |
26 | 0,96 | 26 | 1,15 |
27 | 0,92 | 27 | 1,11 |
28 | 0,89 | 28 | 1,07 |
29 | 0,86 | 29 | 1,03 |
30 | 0,83 | 30 | 1,00 |
31 | 0,96 | ||
32 | 0,93 | ||
33 | 0,90 | ||
34 | 0,88 | ||
35 | 0,85 | ||
36 | 0,83 |
7-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN | SEMESTER- KOEFFI- CIENT | 8-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN | SEMESTER- KOEFFI- CIENT |
7 | 5,00 | ||
8 | 4,37 | 8 | 5,00 |
9 | 3,89 | 9 | 4,44 |
10 | 3,50 | 10 | 4,00 |
11 | 3,18 | 11 | 3,63 |
12 | 2,91 | 12 | 3,33 |
13 | 2,69 | 13 | 3,07 |
14 | 2,50 | 14 | 2,85 |
15 | 2,33 | 15 | 2,66 |
16 | 2,18 | 16 | 2,50 |
17 | 2,05 | 17 | 2,35 |
18 | 1,94 | 18 | 2,22 |
19 | 1,84 | 19 | 2,10 |
20 | 1,75 | 20 | 2,00 |
21 | 1,66 | 21 | 1,90 |
22 | 1,59 | 22 | 1,81 |
23 | 1,52 | 23 | 1,73 |
24 | 1,45 | 24 | 1,66 |
25 | 1,40 | 25 | 1,60 |
26 | 1,34 | 26 | 1,53 |
27 | 1,29 | 27 | 1,48 |
28 | 1,25 | 28 | 1,42 |
29 | 1,20 | 29 | 1,37 |
30 | 1,16 | 30 | 1,33 |
31 | 1,12 | 31 | 1,29 |
32 | 1,09 | 32 | 1,25 |
33 | 1,06 | 33 | 1,21 |
34 | 1,02 | 34 | 1,17 |
35 | 1,00 | 35 | 1,14 |
36 | 0,97 | 36 | 1,11 |
37 | 0,94 | 37 | 1,08 |
38 | 0,92 | 38 | 1,05 |
39 | 0,89 | 39 | 1,02 |
40 | 0,87 | 40 | 1,00 |
41 | 0,85 | 41 | 0,97 |
42 | 0,83 | 42 | 0,95 |
44 | 0,90 | ||
45 | 0,88 | ||
46 | 0,86 | ||
47 | 0,83 | ||
48 | 0,83 |
BILAGA 1 – BILERSÄTTNINGSAVTAL – BIL 12
1 Allmänna bestämmelser
§ 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE MM
MOM 1
Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, gäller dessa bestämmelser.
Bilersättningsavtalet - BIL 12 - är dispositivt för lokala parter.
MOM 2
Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa avtal om att arbetstagaren ska an- vända egen bil i det normala dagliga arbetet. Arbetstagaren får då ersättning enligt dessa bestämmelser eller annan ersättning efter lokalt eller enskilt avtal. Avtalet ska gälla tills vidare och med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader.
MOM 3
Arbetstagare som i övriga fall med arbetsgivarens medgivande använder egen bil för resor i arbetet får ersättning enligt bilaga 2 tabell 1a om inte lokalt eller enskilt avtal träffas om annan ersättning.
§ 2 SKYLDIGHETER
Har avtal träffats enligt § 1 mom 2 är arbetstagaren skyldig att iaktta det som sägs i punkterna a-d. Arbetsgivaren är skyldig att ersätta arbetstagaren enligt §§ 3-7.
Arbetstagaren ska
a) under avtalstiden använda bilen för resor i det normala dagliga arbetet, om det inte uppstår hinder på grund av omständigheter, som arbetstagaren inte kan råda över,
b) låta annan arbetstagare eller förtroendevald, som i arbetet eller på upp- drag färdas samma väg, följa med i bilen,
c) transportera den utrustning som krävs för arbetsutövningen, om det kan ske utan större olägenhet,
d) för visst fall enligt beslut av arbetsgivaren använda annan bil.
2. Ersättningar till arbetstagare som med eller utan avtal använder egen bil
§ 3 KÖRLÄNGDSERSÄTTNING FÖR BIL
Körlängdsersättning utges med belopp som anges i bilaga 2 tabell 1a, om inte annat följer av § 4.
§ 4 KOMBINERAD FAST ERSÄTTNING OCH KÖRLÄNGDSERSÄTTNING FÖR BIL
Arbetstagare, som i det normala dagliga arbetet gör många och korta bilre- sor, kan – om de lokala parterna enas om detta eller enskilt avtal träffas - få ersättning enligt bilaga 2 tabell 1b.
Anmärkningar
1. Sådan överenskommelse förutsätter att arbetstagaren är skyldig att använ- da egen bil i det dagliga arbetet.
2. Under semester eller annan frånvaro som är kortare än en månad får ar- betstagaren behålla den fasta delen av ersättningen enligt bilaga 2 tabell 1b.
3. De lokala parterna kan enas om att den fasta delen av ersättningen ska minskas för arbetstagare som har lägre sysselsättningsgrad än heltid.
4. De lokala parterna kan komma överens om annat belopp för den fasta delen än den i bilaga 2 tabell 1b. Även enskild överenskommelse om annat belopp kan träffas.
§ 5 ERSÄTTNING FÖR TRANSPORT AV ARBETSUTRUSTNING PÅ SÄRSKILT INSTALLERAD ANORDNING
Den som behöver ha tillgång till arbetsutrustning och måste transportera denna på takräcke eller annan särskild installera anordning på eller i bilen, ersätts med ett tillägg då arbetstagaren transporterar arbetsutrustning på detta sätt. Tillägget utbetalas med belopp som anges i bilaga 2 tabell 1c.
Personlig utrustning räknas inte som arbetsutrustning.
§ 6 ERSÄTTNING FÖR PARKERINGSAVGIFT MM
Om avgiftsbelagd parkeringsplats måste användas får arbetstagare tillbaka erlagd avgift. Detsamma gäller för erlagd biltull, trängselskatt eller av myn- dighet beslutade andra avgifter.
§ 7 ADMINISTRATIVA ANVISNINGAR
Arbetsgivaren utformar efter samråd med berörda lokala arbetstagarorga- nisationer de administrativa anvisningar som behövs för tillämpning av bestämmelserna i detta avtal.
BILAGA 2 – BELOPPSBILAGA
I samtliga ersättningar i denna bilaga ingår semesterlön och semesterersätt- ning med belopp som förutsätts i semesterlagen.
Tabell 1 Ersättningsbelopp vid användning av egen bil i det dagliga arbetet (bilav- tal) eller då arbetstagare i övriga fall med arbetsgivarens medgivande använder egen bil för resor i arbetet
A) ERSÄTTNING ENLIGT § 1 MOM 2, MOM 3 OCH § 3
Ersättning öre/km
Av Skatteverket beslutad skattefri bilersättning samt utöver detta 115 ÖRE/KM
(f.n. totalt 300 öre/km)
B) ERSÄTTNING ENLIGT § 1 MOM 2 OCH § 4
Fast del kr/mån 770 KR/MÅN
Rörlig del öre/km
Av skatteverket beslutad skattefri bilersättning samt utöver detta 30 ÖRE/KM
(f.n. totalt 215 öre/km)
C) ERSÄTTNING ENLIGT § 1 MOM 2 OCH § 4
Öre/km i transportersättning
ARBETSUTRUSTNINGENS VIKT I KG | I/ELLER PÅ BILEN ELLER PÅ SLÄPVAGN |
35–149 | 18 |
150–249 | 25 |
250–349 | 30 |
>350 | 35 |
Härmed träffar (företaget) och (anställds namn) så kallat bilavtal, innebä- rande att undertecknad arbetstagare förbinder sig att använda egen bil i det normala dagliga arbetet på de villkor som följer av Bil 12.
Detta avtal gäller från och med den (datum) och tillsvidare med en ömsesi- dig uppsägningstid av tre månader.
Ort och datum
Namn Namn
Företagets namn
ENLIGT BILAGA 1 TILL BIL 12, § 2 GÄLLER FÖLJANDE:
Arbetstagaren ska:
1. under avtalsperioden använda bilen för resor i det normala dagliga arbetet om det inte uppstår hinder på grund av omständigheter som arbetstagaren inte kan råda över,
2. låta annan arbetstagare eller förtroendevald, som i arbetet eller på grund av uppdrag färdas samma väg, följa med i bilen,
3. transportera den utrustning som krävs för arbetsutövningen, om det kan ske utan större olägenhet, samt
4. för visst fall enligt beslut av arbetsgivaren använda annan bil.
TRAKTAMENTSAVTAL - TRAKT 13
FÖRHANDLINGAR OM TRAKTAMENTSAVTAL - TRAKT 13 3
PARTER 3
§ 1 DEFINITIONER 3
- Resetillägg 4
§ 2 UTLANDSRESOR 4
§ 3 RIKTLINJER FÖR LOKALA BESTÄMMELSER 4
§ 4 ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG 4
§ 5 TVISTER 5
§ 6 UPPSÄGNINGSTID 5
§ 7 FÖRHANDLINGENS AVSLUTANDE 5
BILAGA 1 TRAKTAMENTSBELOPP VID FLERDYGNSFÖRRÄTTNING UTOM DEN VANLIGA VERKSAMHETSORTEN 6
BILAGA 2 RIKTLINJER (LOKALT FASTSTÄLLDA) 7
REDOGÖRELSE FÖR TRAKTAMENTSAVTALET 8
- Skillnaden mellan traktamente och lön 8
- Definitioner 8
- Minskat traktamente vid fria måltider 9
- Nattraktamente 9
- Tjänsteresa till utlandet 10
- Reseräkning 10
FÖRHANDLINGAR OM TRAKTAMENTSAVTAL - TRAKT 13
PARTER
Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) å ena sidan samt Svenska Kom- munalarbetareförbundet (Kommunal), Facket för service och kommunikation (SEKO), Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets), Svenska Transportarbetare- förbundet (Transport), Vision, Ledarna, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Skolledarförbundet, Vårdförbundet, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomerna och förtecknade SACO-förbund.
§ 1
Parterna enades om att detta traktamentsavtal (TRAKT 13) att gälla fr.o.m. den 1 januari 2013.
Parterna enades vidare om följande att gälla även lokalt:
1. Traktamentsavtalet (TRAKT 13) ersätter TRAKT 91 som upphör att gälla.
2. Nya lokala överenskommelser som träffas på grundval av TRAKT 13 ska an- sluta till Inkomstskattelagen och Skatteverkets anvisningar för avdrag för ökade levnadskostnader m.m.
3. Vissa definitioner
FÖRRÄTTNING
• tjänstgöring som arbetstagare beordrats fullgöra på annat ställe än tjänste- stället
FLERDYGNSFÖRRÄTTNING
• förrättning som medför övernattning utom bostaden
TJÄNSTESTÄLLE
• enligt definition i Inkomstskattelagen. För arbetstagare som regelmässigt tjänstgör på flera arbetsplatser kan vid förhandlingar mellan de lokala par- terna fastställas att arbetstagaren skall ha flera tjänsteställen
Anmärkning
Parterna är ense om att bestämmelserna om tjänsteställe inte innebär annat än att nuvarande praxis skall tillämpas även i fortsättningen. Detta gäller även när ett geografiskt område är tjänsteställe.
VANLIGA VERKSAMHETSORTEN
• enligt definition i Inkomstskattelagen.
TJÄNSTERESA
• av förrättning direkt föranledd resa.
4. Traktamenten mm
Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten betalar arbetsgi- varen ersättning för logikostnad och traktamenten enligt de bestämmelser som anges i Inkomstskattelagen med belopp som anges i bilaga 1 till detta avtal.
Xxxxxxxx för traktamente vid tjänsteresa i Sverige enligt detta avtal förändras vid samma tidpunkt som maximibeloppet för avdrag för förhöjda levnadskost- nader enligt Inkomstskattelagen ändras.
Anmärkning
Det är endast ökningen av levnadskostnaderna som ska beaktas. Exempel på ökade levnadskostnader är utgift för logi, ökad kostnad för mat och dryck samt diverse småutgifter såsom telefonsamtal och tidningar.
5. Resetillägg utges, såvida de lokala parterna inte enas om annat, när trakta- mente enligt bilaga 1 erhållits och under nedan angivna förutsättningar.
Gäller från och med 2013-01-01
HALV DAG HEL DAG
Resa som påbörjas efter kl 12.00 Resa som påbörjas före kl 12.00 (avresedag) (avresedag)
respektive avslutas före kl 19.00 respektive avslutas efter kl 19.00 (hemresedag) (hemresedag)
50 % av det skattefria beloppet 50 % av det skattefria beloppet för halvdagstraktamente enligt för heldagstraktamente
enligt Skatteverkets regler enligt Skatteverkets regler
Resetillägg utges inte då den anställde erhåller lunch och/eller middag Resetillägget inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i Semesterlagen.
6. Lokalt kollektivavtal kan träffas om ersättning vid tjänsteresor utan övernatt- ning.
§ 2
Parterna är överens om att arbetsgivaren vid utlandsresor ska tillämpa bestäm- melserna i Inkomstskattelagen och Skatteverkets anvisningar i tillämpliga delar.
§ 3
Riktlinjer (mall) för lokala bestämmelser om färdsätt, reseräkning mm enligt bilaga 2.
§ 4
I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestäm- melser som parterna träffar överenskommelse om under tid då avtalet gäller.
§ 5
Tvist rörande tolkningen och tillämpningen av TRAKT 13 och av överenskom- melse som slutits med stöd därav handläggs enligt bestämmelserna i FO-F03 (förhandlingsordning för företag).
§ 6
Det centrala kollektivavtalet om TRAKT 13 gäller tills vidare med en ömsesi- dig uppsägningstid av tre månader.
Uppsägning ska ske skriftligen för att vara giltig och vara åtföljd av förslag till ny överenskommelse.
§ 7
Förhandlingarna förklarades avslutade.
Vid protokollet Xxxxx Xxxxxxxx
Justeras
För Kommunala Företagens Samorganisation Xxxxx Xxxxxxxx
För Kommunal För Vision
Xxxx xx Xxxxx-Xxxxxxxx Xxx-Xxxx Xxxxxx
För Ledarna För Lärarförbundet
Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx
För Lärarnas Riksförbund För Skolledarförbundet
Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx
För Vårdförbundet För SEKO
Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx
För Fastighets För Ledarna
Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx
För Transport För Sveriges Ingenjörer
Xxxxxx Xxxxxxx Xxxx X Xxxxxxxx
För Förtecknade Saco-förbund För Civilekonomerna
Per-Xxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx-Xxxxxxxx
BILAGA 1
Gäller från och med 2013-01-01
Traktamentsbelopp vid flerdygnsförrättning utom den vanliga verksamhetsor- ten
NATT | HALV DAG | HEL DAG |
00.00-06.00 avser logi | 06.00-24.00 | |
mer än 1 timme | resa som påbörjas | resa som påbörjas före |
av tiden ovan | efter kl 12.00 (avrese- dag) respektive avslutas före kl 19.00 (hemresedag) | kl 12.00 (avresedag), mellanliggande dag/dagar och då resan avslutas efter kl 19.00 (hemresedag) |
110 kr ** | 110 kr | 220 kr 154 kr *** |
** Utges ej då arbetsgivaren bekostat logi
*** Vid tjänsteresa mer än tre månader på en och samma ort. Efter tre månader.
Observera att det alltid måste vara minst en övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten för att skattefritt traktamente ska kunna betalas ut.
BILAGA 2
Riktlinjer (lokalt fastställda)
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
(Arbetstagare, undantag)
RESEKOSTNADSERSÄTTNING
(Tåg, flyg, blankett etc)
FÄRDVÄG
(Anses påbörjad respektive avslutad)
FÄRDSÄTT
(Minsta totala kostnad)
ÖVRIGT
FO-F 03 – FÖRHANDLINGSORDNING FÖR FÖRETAG ANSLUTNA TILL KFS
I lydelse från och med 2003-01-01
KAPITEL I DEFINITIONER
§ 1 I detta avtal avses med
ARBETSGIVARORGANISATION:
Kommunala Företagens Samorganisation, KFS
ARBETSGIVARE:
Företag/sammanslutning som tillhör Kommunala Före- tagens Samorganisation
CENTRAL ARBETSTAGARORGANISATION:
Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal Facket för Service och Kommunikation, SEKO Svenska Transportarbetareförbundet, Transport Vision (SKTF)
Unionen (Tjänstemannaförbundet HTF) Ledarna
Vårdförbundet
Sveriges Ingenjörer (Civilingenjörsförbundet, CF) Civilekonomerna, CR
Förtecknade Saco-förbund
Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd
LOKAL ARBETSTAGARORGANISATION:
Till central arbetstagarorganisation hörande lokal organisation
CENTRAL PART:
Kommunala Företagens Samorganisation samt central arbetstagarorganisation
LOKAL PART:
Arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation
CENTRAL FÖRHANDLING:
Förhandling mellan centrala parter
LOKAL FÖRHANDLING:
Förhandling mellan lokala parter
KAPITEL II FÖRHANDLING OM
UPPRÄTTANDE AV KOLLEKTIVAVTAL
§ 2 Förhandling om upprättande eller prolongering av kollektivavtal skall föras som central förhandling, om central part begär det.
§ 3 Har central förhandling i viss fråga begärts enligt § 2, får lokal förhandling inte påkallas eller föras i frågan innan den centrala förhandlingen är avslutad.
§ 4 Mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation får inte avtalas om villkor, som innebär avvikelse från central överenskommelse, om inte avvikelsen är tillåten enligt den centrala överenskommelsen.
§ 5 Parterna är skyldiga att på ömse sidor verka för att träffad överenskommelse snarast genomföres samt att, då över- enskommelsen avser kollektivavtal, sådant avtal snarast upprättas.
KAPITEL III
FÖRHANDLING ENLIGT 11, 12, 14 ELLER 38 § §
Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL).
§ 6 Begäran av lokal eller central arbetstagarorganisation om sådan förhandling, som avses i 14 § andra stycket MBL, skall skriftligen vara arbetsgivaren tillhanda inom sju dagar efter det att den lokala förhandlingen i frågan slut- förts. Har begäran framställts av lokal arbetstagarorgani- sation skall inom samma tid skriftligen till arbetsgivaren visas, att central arbetstagarorganisation önskar fullfölja förhandlingsförfarandet.
Har vad nu sagts inte uppfyllts av arbetstagarorganisatio- nen, är arbetsgivaren inte förhandlingsskyldig och äger utan påföljd fatta och verkställa beslut i frågan.
Anmärkning
Har vid förhandlingar som avses i 11, 12, 14 eller 38 §§ MBL enighet uppnåtts i den sakfråga varom förhandling förts, skall vad parterna därvid enats om inte ha verkan av kollektivavtal, om inte sådan verkan har uttryckligen fastslagits i handling, som undertecknats av behörig företrädare för respektive kollektivavtalspart.
KAPITEL IV
FÖRHANDLING I RÄTTSTVIST
§ 7 I sådan rättstvist, som skall handläggas enligt lagen om rättegång i arbetstvister, skall förhandling äga rum i den ordning som anges i detta kapitel.
Även om kollektivavtal upphört att gälla skall bestäm- melserna i detta kapitel iakttagas i tvist om avtalets tolkning och tillämpning.
Anmärkning
Om handläggning av vissa tvister föreskrevs i särskilt huvudavtal för den offentliga sektorn (SHA), såvitt avser kommunalförbund.
§ 8 Förhandling som avses i § 7 förs i första hand som lokal förhandling.
Anmärkning till § § 7 och 8
Här avses inte att begränsa användningen av direkt överläggning mellan arbetsledning och arbetstagare för utjämnande av meningsmotsättningar.
§ 9 Kravet på arbetsgivare att i fall som avses i 35 § MBL ”omedelbart” påkalla förhandling i där avsedd tvist skall anses uppfyllt, om arbetsgivaren senast inom sju dagar efter det att arbetsgivaren mottagit skriftligt besked om arbetstagarorganisationens tolkning av berörd avtalsbe- stämmelse, avsänder skriftlig begäran om förhandling i saken till den lokala arbetstagarorganisationen.
Motsvarande krav i fall, som avses i 34 § tredje stycket MBL, skall anses uppfyllt om arbetsgivaren avsänder skriftlig begäran om förhandling i saken inom sju dagar efter mottagande av arbetstagarorganisationens skriftliga besked i tolkningsfrågan.
§ 9A I tvist som avses i 64 § första stycket första meningen MBL skall där angivna frister utgöra fyra månader res- pektive två år.
§ 10 Kan uppkommen tvist inte lösas vid lokal förhandling, ankommer det på part som vill fullfölja ärendet att påkalla central förhandling. Framställning om sådan förhandling skall av vederbörande centrala part göras hos motparten inom fyra månader efter det att den lokala förhandlingen avslutats. Rör tvisten fråga som avses i 35
§ MBL skall dock central förhandling påkallas inom tre veckor och fråga som avses i 34 § tredje stycket MBL inom sju dagar.
Försummas tidsfristerna som anges i första stycket, har parten förlorat rätten att påkalla central förhandling och därmed rätten att föra talan i tvisten.
§ 11 Tvist får upptagas direkt till central förhandling, om de centrala parterna är ense därom.
§ 12 Xxxxx får inte väckas av part innan han fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt detta kapitel. Xxxxx skall väckas inom fyra månader räknat efter det att den cen- trala förhandlingen har avslutats. Rör tvisten fråga som avses i 35 § MBL skall dock talan väckas inom tre veckor, och fråga som avses i 34 § tredje stycket MBL inom sju dagar.
Försummas tidsfristerna som anges i första stycket, är rätten till talan förlorad. Vad nu sagts om förlust av tale- rätt gäller även part, som försuttit sin rätt till förhandling i frågan.
§ 13 I tvist som avses i 33 och 34 §§ MBL utövas tolknings- företrädet av den arbetstagarorganisation som slutit kollektivavtalet eller av lokal arbetstagarorganisation, som erhållit dess skriftliga bemyndigande att utöva tolkningsföreträdet. Vill arbetstagarorganisation åbero- pa tolkningsföreträde enligt nämnda paragrafer, skall detta anges skriftligen till arbetsgivaren eller, vid central förhandling, till arbetsgivarorganisationen.
§ 14 Anspråk som grundas på gällande pensionsbestämmelser får upptagas till lokal förhandling med centrala parters biträde utan hinder av § 9a i detta avtal och bestämmel- serna i 64 § första stycket första meningen MBL. För tvist om sådant anspråk gäller inte 35 § MBL. I övrigt gäller bestämmelserna i 64 och 65 §§ MBL.
§ 14A Med avvikelse från bestämmelserna i vad som sägs i 9a och 12 §§ i detta avtal gäller i fråga om tvister avseende 40 och 41 §§ Lagen om anställningsskydd (LAS) denna lags frister för påkallande av lokal tvisteförhandling och talans väckande. Xxxxxxxxx för talans väckande skall räk- nas från den centrala tvisteförhandlingens avslutande.
KAPITEL V
PROTOKOLL MED MERA
§ 15 Om parterna inte enas om annat skall vid förhandling föras protokoll, som justeras av parterna. Protokoll upprättas och justeras i så nära anslutning till förhand- lingen som möjligt.
§ 16 Förhandling skall anses avslutad den dag, då parterna enats om att förklara den slutförd. Uppgift om denna tidpunkt bör intagas i protokollet.
Oavsett vad som sagts i föregående stycke skall förhand- ling anses avslutad då part som fullgjort sin förhand- lingsskyldighet skriftligen underrättat motpart om att förhandlingen frånträdes.
KAPITEL VI STRIDSÅTGÄRDER
§ 17 Stridsåtgärd får inte i något fall vidtagas, utan att åtgär- den blivit beslutad eller medgiven av arbetsgivarorganisa- tionen respektive vederbörande centrala arbetstagarorga- nisation.
§ 17A Varsel om stridsåtgärd skall innehålla tydliga uppgifter såväl om anledning till stridsåtgärd som om stridsåtgär- dens omfattning och vilka yrkeskategorier som kommer att beröras av stridsåtgärden.
§ 18 Stridsåtgärd i anledning av viss tvist får därutöver inte vidtagas av part, som försuttit sin rätt till förhandling i frågan eller inte fullgjort sin förhandlingsskyldighet eller efter förhandling inte lämnat motparten skriftligt meddelande om stridsåtgärden inom tre månader från den dag förhandlingen avslutades.
Även om förhandling inte kommit till stånd skall part anses ha fullgjort sin förhandlingsskyldighet, då förhand- ling mött hinder, som inte berott på honom, eller då mot- parten utan iakttagande av sin förhandlingsskyldighet vidtagit stridsåtgärd för tvistens lösande.
§ 18A Sedan medling i arbetskonflikt påkallats och under tid då sådan medling pågår får part inte lämna motpart varsel om stridsåtgärd eller påbörja stridsåtgärd.
Parterna är ense om att detta inte innebär att en part genom att ensidigt påkalla medling kan inhibera av motpart redan varslad stridsåtgärd.
Medling i arbetskonflikt skall anses avslutad, när part givit motparten skriftligt besked om att han frånträder med- lingen. Part som vill frånträda medling är skyldig att innan frånträdandet inhämta yttrande från medlaren(-arna) i fråga om medlarens(-arnas) synpunkter på förutsättningarna för fortsatt medling i tvisten.
§ 19 Arbetstagare är inte skyldig att utföra arbete som är föremål för lockout eller för tillåten strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd eller för lovlig blockad. Den som står utanför arbetskonflikt skall dock fullgöra sina vanliga tjänsteålig- ganden. Arbetstagare är skyldig att utföra skyddsarbete. Till skyddsarbete hänföres arbete som erfordras för avveckling av verksamheten på ett tekniskt försvarligt sätt eller till förebyggande av fara för människor eller skada på egendom. Lika med skyddsarbete anses arbete som någon är skyldig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag.
§ 20 Om begränsningar i rätten att använda stridsåtgärder i frå- ga, varom avtal får anses kränka den politiska demokratin, föreskrives i särskilt huvudavtal för den offentliga sektorn (SHA), såvitt avser kommunalförbund.
§ 20A Från stridsåtgärd bör undantas dels avdelningschef och arbetstagare med avdelningschefs ställning dels arbetstagare som regelmässigt har att företräda arbetsgivaren i kollektiv- avtalsförhandlingar.
Arbetsgivaren skall informera respektive lokal arbetsta- garorganisation om arbetsgivarens tolkning av frikretsens omfattning. Med kollektivavtalstvister enligt första stycket avses såväl intresse- som rättstvistförhandlingar.
KAPITEL VII
SAMHÄLLSFARLIGA KONFLIKTER
§ 21 Parterna är överens om att stridsåtgärder inte vidtages som otillbörligt stör samhällsviktiga funktioner eller medför fara för människors liv eller risk för att bestående ohälsa uppstår.
Anmärkning
Bestämmelsen innebär inte att från det tillåtna området för arbetskonflikt undantas vårdområdet. Uttrycket ”fara för människors liv eller risk för att bestående ohälsa uppstår” har valts för att markera att vårdområdet är ett sådant om- råde där rätten till stridsåtgärder bör användas med särskild försiktighet.
§ 22 Tvist enligt detta kapitel behandlas slutligt av de centrala parterna och skall direkt föras som central förhandling, om central part begär det.
Part som bedömer att en stridsåtgärd otillbörligt stör samhällsviktiga funktioner enligt § 21 ovan har att påkalla förhandling hos berörd motpart med syfte att undvika, begränsa eller avbryta stridsåtgärden. Vägrar part att ingå i förhandling eller kan enighet inte uppnås vid förhandling, äger part hänskjuta ärendet till den centrala nämnden enligt
§ 22a nedan att pröva om stridsåtgärden är samhällsfarlig.
§ 22A Den centrala nämnden består av nio ledamöter. Av dessa ut- ser KFS tre ledamöter, LO-anslutna organisationer samfällt, TCO-anslutna organisationer och Ledarna samfällt samt SACO-anslutna organisationer samfällt vardera en leda- mot, parterna gemensamt tre ledamöter varav en utses till ordförande. För varje ledamot utses enligt samma grunder en ersättare.
Parterna svarar envar för sina representanters kostnader för medverkan i nämnden. Kostnaderna för medverkan av de tre av parterna gemensamt utsedda ledamöterna delas lika mellan parterna.
§ 22B Har frågan om stridsåtgärds samhällsfarlighet hänskju- tits till centrala nämnden, skall varslad stridsåtgärd som inte redan påbörjats, uppskjutas i avvaktan på nämndens utlåtande.
Föreligger inte nämndens utlåtande inom två veckor från det frågan hänskjutits till nämnden, är part dock oförhin- drad att påbörja stridsåtgärden, om inte nämnden med hän- syn till behovet av rådrum förordnat om uppskov med avgi- vande av utlåtanden. Har sådant förordnande meddelats,
är parten inte skyldig att uppskjuta stridsåtgärden längre än till dess tre veckor förflutit från det frågan hänsköts till nämnden.
§ 22C Nämnden är beslutsför endast om den är fulltalig. Som nämndens beslut gäller den mening varom flertalet förenar sig.
Nämndens utlåtande skall genom ordförandens försorg tillställas parterna. Har nämnden funnit stridsåtgärden vara samhällsfarlig skall nämnden i sitt beslut hemställa att parterna skall undvika, begränsa eller häva stridsåt- gärden.
KAPITEL VIII
TVISTER OM FÖRHANDLINGSORDNINGEN
§ 23 Vid tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal gäller inte 33 § MBL och vid tvist om tolkning och tillämpning av avtalets § 19 andra stycket inte heller 34 § MBL.
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL
DATUM 2002-12-04
ÄRENDE Förhandlingsordning FO-F 03
PARTER Kommunala Företagens Samorganisation, KFS samt Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal Facket för Service och Kommunikation, SEKO Svenska Transportarbetareförbundet, Transport Vision (SKTF)
Ledarna
Unionen (Tjänstemannaförbundet HTF) Vårdförbundet
Sveriges Ingenjörer (Civilingenjörsförbundet) CF Förtecknade Saco-förbund
Civilekonomerna, CR Lärarförbundets
Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd
§ 1 Redigering av förhandlingsordning
För att undvika oklarheter rörande vilka frister som gäller i olika slag av tvister, möjliggöra att FO-F 89 gäller för samtliga verksamheter anslutna till KFS samt för
att inrätta en central nämnd med ledamöter utsedda av parterna på KFS avtalsområde har förhandlingsordning- ens parter enats om att FO-F 89 från och med 2003- 01- 01 ska ha den lydelse som framgår av bilaga till detta protokoll. Från och med samma datum omfattas således även de kommunala trafikföretagen och där anställda arbetstagare av FO-F 03 istället för tidigare av FO-TRA- FIK 94.
§ 2 Uppsägningstid
Förhandlingsordningen FO-F 03 gäller mellan de centrala parterna tills vidare och med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader. Uppsägning skall för att vara giltig ske skriftligen och vara åtföljd av förslag till ny överenskommelse.
VID PROTOKOLLET
Xxxx Xxxxx
JUSTERAS
För KFS För Kommunal
Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx
För Seko För Transport
Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx
För Vision (SKTF) För Unionen (HTF)
Xxxxx Xxxxx Xxx Xxxxxxxx
För Ledarna För Vårdförbundet
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
För CF För CR
Xxxx X Xxxxxxxx Xxxx X Xxxxxxxxx
För Förtecknade Saco-förbund För Lärarförbundets och
Xxxxx Xxxxxxxx Lärarnas Riksförbunds
Xxxxxx Xxxxxxxx Samverkansråd
Xxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxx
Xxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
SEKOS AVTAL, BILAGA TILL AVTALSOMRÅDE FLYGPLATSER
Särskilda bestämmelser om arbetstider med mera inom räddnings- tjänsten
Allmänna anställningsvillkor för Flygplatser gäller med undantag av följande:
ARBETSTID
(§ 3 MOMENT 1)
AVGÅNG MED PENSION
(§ 5 MOMENT 7)
KOMPENSATION FÖR ÖVERTID- ARBETE
(§ 3 MOMENT 2)
Alternativ 1 48 timmar i genomsnitt per vecka i dygnstjänst (24 timmar/pass).
Alternativ 2 42 timmar i genomsnitt per vecka i delat dygn om två tjänstgöringspass utan måltidsraster.
Anmärkningar
1. Angivna tjänstgöringsmått är en sammanvägning av ordi- narie arbetstid och jourtid.
2. Den effektiva tjänstgöringstiden i alternativ 1 och 2 får inte överstiga 12 respektive 10 timmar per tjänstgöringspass.
Övergång från alternativ 2 till alternativ 1 förutsätter över- enskommelse mellan de lokala parterna.
A. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER TILL ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGS- VILLKOR, FLYGPLATSER
1. Paragrafen ändras till följande:
Medarbetare som inte önskar kvarstå i tjänst efter 65 års ålder, ska anmäla detta till arbetsgivaren senast 3 månader före utgången av kalendermånaden innan medarbetaren fyller 65 år. Om inte annat följer av pensionsbestämmelser är medar- betaren skyldig att utan uppsägning lämna sin anställning vid utgången av den kalender- månad under vilken medarbetaren fyller 67 år.
2. Reglerna ska gälla med följande inskränkningar:
Bestämmelserna i § 3 moment 2 äger inte tillämpning beträf- fande tjänstgöring under tjänstgöringspass. Vid tjänstgöring på tjänstgöringsfri tid utges ersättning som för enkel övertid. För arbete i samband med larm eller annat nödläge utges ersättning som för kvalificerad övertid. Vid arbete på julaf- ton, juldagen, nyårsafton, nyårsdagen, påskafton, påskdagen, midsommarafton och midsommardagen utges ersättning med kvalificerad övertid.
EXTRA DYGNSPASS
TILLÄGG FÖR OBEKVÄM ARBETSTID
(§ 3 MOMENT 4)
SEMESTER- FÖRMÅNER (§ 7)
OMREGLERING AV ANSTÄLL- NING
(§ 5 MOMENT 8)
3. Reglerna i § 3 moment 2 tillförs:
Vid fullgörande av ett extra dygnspass eller del därav – kan efter överenskommelse med medarbetaren – ersättning utges motsvarande medarbetarens timlön för varje fullgjord tjänst- göringstimme.
4a Tillägg för obekväm arbetstid utges till arbetstagare som inte har enbart dagtjänstgöring med
3 484 kronor per månad från och med 2017-04-01
3 561 kronor per månad från och med 2018-04-01
3 639 kronor per månad från och med 2019-04-01
Vid tjänstgöring under del av kalendermånad utges tillägg till så stor del, som antalet fullgjorda tjänstgöringspass utgör av för månaden fastställt antal tjänstgöringspass.
4b Vid tjänstgöring under de i punkt 2 ovan angivna dagarna (klockan 00.00-24.00) utges tillägg till lön – så kallat storhel- gstillägg med
113 kronor per timme från och med 2017-04-01 115 kronor per timme från och med 2018-04-01 118 kronor per timme från och med 2019-04-01
Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen.
I löpande semesterlön ska även ingå förekommande tillägg för obekväm arbetstid enligt punkt 4a.
MOMENT 8 Får medarbetaren rätt till partiell sjukersättning som inte är tidsbegränsad, kan arbetsgivaren besluta om omreglering av anställningen i förhållande till graden av sjukersättning.
Omregleringen ska ske utifrån verksamhetens krav och medarbetarens arbetsförmåga. Om sjukersättning helt upphör genom att arbetsförmågan inte längre är nedsatt ska arbets- givaren pröva om ny omreglering av anställningsvillkoren är möjlig.
B. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR BRANDMÄN MED FLERA I RESERVSTYRKA
Har utgått.
BEMANNINGS- FÖRETAG
Särskilda regler vid in- och uthyrning av arbetskraft mellan företag när det inhyrande företaget har tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning vid uppsägning på grund av arbetsbrist.
1. Förhandlingar
För det fall arbetstagarorganisationen i samband med förhandling om inhyrning enligt medbestämmandelagen framför att arbetsgivarens planerade åtgärd kan anses strida mot 25 § lagen om anställningsskydd, och arbetsgivarens bemanningsbehov är längre än fem veckor, ska arbetsgivaren före beslut särskilt förhandla frågor enligt andra stycket.
I förhandlingen ska arbetsgivaren ange skälen för att lösa beman ningsbehovet genom inhyrning av arbetstagare. För- handlingen ska även omfatta frågan om arbetsgivarens behov av arbetskraft istället kan tillgodoses genom återanställning av arbetstagare med företrädesrätt, varvid ska behandlas ifall arbetstagarna har tillräckliga kvalifikationer för arbetet.
Om arbetsgivaren sedan förhandling skett enligt andra stycket ändå gör gällande att hans behov av arbetskraft inte kan tillgodoses genom återanställning av arbetstagare med företrädesrätt, ska parterna i förhandlingen därutöver – med beaktande av företagets behov men även av arbetstagarnas berättigade intressen – bedöma förutsättningarna för en över- enskommelse.
Uppkommer i förhandlingen oenighet om huruvida inhyr- ning längre än fem veckor strider mot 25 § lagen om an- ställningsskydd, ska central förhandling påkallas snarast av arbetsgivaren efter avslutad lokal förhandling.
Central förhandling ska äga rum inom tio dagar från på- kallandet. De centrala parterna ska verka för en lösning av förhandlingsfrågan vilken beaktar både företagets behov och arbetstagarnas berättigade intressen.
Vid oenighet i den centrala förhandlingen ska arbetsgivar- sidan inom tre arbetsdagar från förhandlingens avslutande, hänskjuta saken till skiljenämnd enligt punkt 2 Om skilje- nämnd avseende inhyrning.
Underlåter arbetsgivarsidan att påkalla central förhandling el- ler hänskjuta saken till skiljenämnd, kan inhyrning inte vidtas alternativt ska den avslutas inom fjorton dagar.
Om arbetsgivarsidan påkallar central förhandling i rätt tid och hänskjuter saken till skiljenämnd i rätt tid, kan inhyrning pågå till dess en vecka förflutit från beslut i skilj nämnd.
Förhandling ska bedrivas skyndsamt.
2. Om skiljenämnd avseende inhyrning
Parterna är ense om att inrätta en skiljenämnd enligt nedan. Förfarandet i skiljenämnden ska vara förenklat och snabbt.
Nämnden ska bestå av 2 ledamöter från Seko och 2 ledamöter från KFS. Nämnden ska även bestå av en opartisk ordförande. Vid oenighet om vem som ska utses som opartisk ordförande, skall Medlingsinstitutet utse ordförande. Xxxxxxx parten står för sina egna kostnader för ledamöterna och kostnaderna för den opartiske ordföranden delas lika mellan parterna.
Skiljenämnden ska meddela beslut skyndsamt och som regel senast inom tre veckor från påkallandet. Om någon organisation inte har utsett någon ledamot inom nämnda treveckorsperiod, är skiljenämnden beslutsför med enbart opartisk ordförande. Ett beslut kan ske även om arbetstaga- rorganisationen inte efterkommit en begäran att inkomma
med skriftligt svaromål. Skiljenämnden får, men behöver inte, hålla muntlig förhandling innan ett beslut fattas. Muntlig bevisning ska som regel inte tas upp av skiljenämnden vid en muntlig förhandling, men får ske om handläggningen trots bevisupptagningen kan ske skyndsamt.
Skiljenämnden ska i beslut förklara om arbetsgivarens plane- rade eller vidtagna åtgärder kan anses strida eller strider mot 25 § lagen om anställningsskydd.
Skiljenämnden ska inte redovisa skälen skriftligt, men nämn- den får redovisa skälen muntligt till respektive part.
Skiljenämndens beslut är inte att betrakta som en rekommen- dation utan är rättsligt bindande i den meningen att det ska betraktas som ett kollektivavtalsbrott om i förekommande fall ordningen i punkt 1 inte iakttas.
Om arbetsgivaren följer skiljenämndens beslut alternativt om skiljenämnden finner att åtgärden inte strider mot 25 § lagen om anställningsskydd ska parterna verka för att bilägga even- tuella rättstvister med grund i just nämnda lagrum.
1. TILL § 3 MOMENT 1:8 D
I bestämmelsen har ett tillägg gjorts som innebär att lokala kollektivavtal om annan reglering även av bestämmelserna om dygnsvila får träffas. Ett sådant avtal omfattas också
av den så kallade EG-spärren, vilket innebär att avtal om mindre förmånliga regler än som följer av arbetstidsdirekti- vet inte får träffas.
Enligt Arbetstidslagen får avvikelse från dygnsvila göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förut- sättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensations- ledighet. Arbetstidslagen föreskriver inte att sådan kom- pensationsledighet ska ske utan löneavdrag om ledigheten förläggs till ordinarie arbetstid.
Lokala kollektivavtal om annan reglering av bestämmelserna om dygnsvila kan innebära olika lösningar för olika verksam- heter med utgångspunkt från verksamhetens kvalitet och art och med hänsyn till såväl företagets som de anställdas bästa. Det är alltså fullt möjligt att träffa överenskommelse om att utebliven dygns vila ska kompenseras vid ett senare tillfälle,
t ex efter en intensiv arbetsperiod. Överenskommelse kan också träffas om att brytpunkten för beräkning av dygnsvila kan variera från individ till individ och vara ”flytande” för individen för att anpassas till exempelvis längre ledigheter eller i samband med utbildning och motsvarande. Arbets- tidsdirektivet ger också möjligheter att genom kollektivavtal komma överens om att – för det fall ”motsvarande kompen- sationsledighet” inte kan ges av objektiva skäl – arbetstagaren ges rätt till annat lämpligt skydd. Ersättning i pengar anses inte som ”annat lämpligt skydd”.
De centrala parterna rekommenderar att ledighet som i undantagsfall (vanligtvis efter ett omfattande övertidsar- bete) läggs ut på initiativ av arbetsgivaren för att tillgodose en i samråd med arbetstagaren bedömd nödvändig vila, ska ske utan löneavdrag, om inte annan överenskommelse träffats mellan de lokala parterna eller mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Denna rekommendation gäller endast i
de fall lokalt kollektivavtal har träffats om annan reglering av bestämmelserna om dygnsvila.
Träffar de lokala parterna inte något kollektivavtal med stöd av denna bestämmelse gäller Arbetstidslagen fullt ut.
2. TILL § 8 MOMENT 4:4
De centrala parternas uppfattning är att utbildning/kom- petensutveckling eller obligatorisk information i normalfal- let förläggs under arbetstagarens ordinarie arbetstid. KFS branschavtal medger tillfälliga förändringar i arbetstidens förläggning liksom, i vissa av branschavtalen, möjligheter till förskjuten arbetstid, vilket kan förenkla planering av utbildningsinsatser för arbetstagare.
I det fall arbetsgivaren av planeringsskäl kräver att arbets- tagaren deltar i utbildning eller information på dag som annars skulle ha varit fridag för arbetstagaren, förutsätter de centrala parterna att denna tid jämställs med arbetad tid om inte parterna lokalt är överens om annat.
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL TJÄNSTEMÄNNEN
DATUM 2017-06-21
ÄRENDE Förhandling angående lön och allmänna anställningsvill- kor med mera för branschområde Flygplats
PLATS KFS kontor, World Trade Center, Stockholm
PARTER KFS och
Ledarna
Sveriges Ingenjörer Civilekonomernas Riksförbund Förtecknade Saco
NÄRVARANDE för KFS
Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxx Xxxx Xxxxx
för Ledarna
Xxxxxxx Xxxxxx
för Sveriges Ingenjörer
Xxxx-Xxxx Xxxxxxxx
för Civilekonomernas Riksförbund
Xxxxxx Xxxxxxxxx
för Förtecknade Saco Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxx
§ 1 Ärende
Parterna träffar överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor med mera enligt nedan.
§ 2 Avtalsperiod
2013-04-01 tecknade parterna ett tillsvidareavtal för branschen. Denna överenskommelse innehåller uppda- teringar av det gällande tillsvidareavtalet och tecknades 2017-06-21. Överenskommelsens ändringar ersätter berörda bestämmelser i det mellan parterna tidigare gällande kollektivavtalet.
Parternas syfte med ett tillsvidareavtal är att skapa bättre förutsättningar för långsiktigt arbete med lokal lönebild- ning där lönebildningsprocessen blir en naturlig åter- kommande del av verksamhetsplan och budgetprocess. Tillsvidareavtal bygger på tillit och förtroende mellan såväl centrala som lokala parter som har att vårda avtalet.
Parterna har ett gemensamt ansvar att löpande informera lokala parter om avtalets innehåll och tillämpning.
§ 3 Löneprocess
Allmänna förutsättningar
• Lönerevision ska genomföras per den 1 april respektive år om inte annat avtalas.
• De centrala parterna är överens om att en väl funge- rande lokal lönebildning, som främjar arbetet med de lönepolitiska frågorna, förutsätter en konstruktiv och på ömsesidigt förtroende baserad samverkan mellan de lokala parterna.
• Lönepolitiken har ett långsiktigt syfte. De långsiktiga målen måste därför omsättas i användbara delmål när det gäller differentiering, önskad lönestruktur och lönerela- tioner.
• Löneöversynen ska ske genom lokal lönebildning med utgångspunkt i branschavtalets § 6 och resultatet av överläggningen.
• Lönebildningen ska vara en positiv kraft i företagens verksamhet och bidra till ökad produktivitet, effektivitet och kvalitet. En företagsanpassad lönebildningsprocess bidrar till företagets och medarbetarnas utveckling.
• Lokal lönebildning är en långsiktig process som för- utsätter att verksamhetsmål, resultat, lönepolitik samt lönekriterier är väl kända av samtliga medarbetare.
• Lokal lönebildning syftar till att koppla samman företa- gets och individens utveckling till gagn för bägge parter.
• Lönekriterierna ska vara framtagna på arbetsplatsen. Det är viktigt att medarbetaren vet på vilka grunder lönen sätts samt att sambandet mellan den enskildes lön och prestation är tydligt.
• En viktig förutsättning för att lönesättningsmodellen chef - medarbetare ska fungera är att lönesättande chef ges utbildning, stöd och mandat så att chefen kan fullgö- ra sitt uppdrag på ett klart och entydigt sätt.
• Parterna har särskilt att beakta lönesättningen ur ett likabehandlingsperspektiv.
• Lönerevision omfattar föräldralediga och långtidssjuka.
• Lönerevision omfattar visstidsanställda med en anställ- ning som, vid lönerevisionstidpunkten varat mer än 12 månader.
• Löneöversynen ska planeras och genomföras i god tid innan revisionstidpunkt.
• De lokala parterna har ett gemensamt ansvar för att starta och driva löneöversynen med målet att vara klara vid överenskommen revisionstidpunkt.
• Centrala parter kan konsulteras i alla faser.
Överläggning
• Arbetsgivaren kallar till överläggning inför den förestå- ende löneöversynen.
• Parterna ska redogöra för sina övergripande inrikt- ningar för löneöversynen samt grunderna för sina ställningstaganden. I detta ingår att gå igenom företagets verksamhetsmål, resultat, konkurrenssituation, lönsam- het, lönepolitik, lönestruktur samt lönekriterier. Vidare ska minnesanteckningar från föregående avstämning uppmärksammas.
• Parterna ska föra fram de löneåtgärder som de anser nödvändiga.
• Vid överläggningen ska parterna sträva efter samsyn kring de övergripande principerna.
• Vid överläggningen fastställer parterna en tidplan.
• Vid överläggning ska minnesanteckningar föras.
• I förekommande fall går parterna igenom gällande lönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner.
• Vid överläggningen ska fokus ligga på de övergripande delarna i löneprocessen.
Kommentarer
Överläggningen är del 1 i löneprocessen.
Medarbetardialog
Lokal lönebildning kräver en konstruktiv och aktiv dialog i flera steg mellan medarbetare och chef.
Framgång med lönesamtalen förutsätter att lönesättande chefer och medarbetare är väl förtrogna med företa-
gets verksamhetsmål, lönepolitik och lönekriterier. Mål för medarbetare ska vara kopplade till företagets mål. Medarbetarsamtalet är ett naturligt och framåtsyftande forum för målsamtal. Samtalen bör behandla aktuella arbetsuppgifter, kompetenskrav, medarbetarens bidrag till verksamhetens mål, utveckling och medarbetarens resultat i förhållande till tidigare uppsatta mål. Samtalen bör även omfatta medarbetarens arbetssituation i övrigt. För att undvika missförstånd bör dessa samtal dokumenteras.
Lönesamtal
• Chef och medarbetare ska föra en dialog om arbets- tagarens resultat. Resultatet kopplas till överenskomna individuella mål och verksamhetsmål, resultat, lönepolitik och lönekriterier.
• Efter genomförd dialog lämnar lönesättande chef förslag på ny lön med motivering till medarbetaren.
• Centrala parternas intention är att chef och medarbetare ska komma överens om lön i dialog.
• För medarbetare med ingen eller ringa löneökning ska arbetsgivaren, tillsammans med berörd arbetstagare, upp- rätta en handlingsplan som bör följas upp löpande.
• Samtalet/samtalen ska dokumenteras.
Kommentarer
Lönesamtal är del 2 i löneprocessen.
Lönesamtal är inte att betrakta som en förhandling.
Avstämning
• Efter genomförda samtal om lön kallar arbetsgivaren respektive arbetstagarorganisation till avstämning.
• Inför avstämningen eller senast vid avstämningen, ska arbetsgivaren överlämna det samlade löneförslaget för organisationens medlemmar på individnivå till respektive arbetstagarorganisation.
• Vid avstämningen ska parterna gå igenom minnesan- teckningarna från överläggningen.
• Vid avstämningen ska minnesanteckningar föras.
• Parterna ska vid avstämningen gå igenom löneprocessen i syfte att förbättra denna inför nästa tillfälle.
Kommentarer
Avstämningen är del 3 i löneprocessen.
Förhandlingsordning
1. Oenighet efter lönesamtal
a) Missnöjd med lönesamtal
Om medarbetare är missnöjd med kvaliteten i lönesamtal och/eller motivering av ny lön kan förstärkt lönesamtal hållas. Vid ett förstärkt lönesamtal biträds medarbetaren av lokal facklig företrädare och lönesättande chef bör biträdas av ytterligare arbetsgivarföreträdare. Förstärkt lönesamtal ska begäras skriftligen inom en vecka efter att lön meddelats.
b) Om ingen överenskommelse nås
Om lönesamtalet eller det förstärkta lönesamtalet inte leder till överenskommelse om ny lön kan lokal arbetsta- garorganisation påkalla förhandling inom två veckor efter avstämningen.
2. Oenighet efter avstämning
Om arbetsgivaren frångått de löneprinciper som behand- lats vid de lokala parternas överläggning kan lokal arbets- tagarorganisation påkalla förhandling inom två veckor efter avstämningen.
3. Central medverkan
Först sedan parterna uttömt alla möjligheter att på egen hand sluta avtal, ska de gemensamt begära stöd från
de centrala parterna i syfte att nå en överenskommelse. Centrala parter kan konsulteras i samtliga faser i lönepro- cessen.
4. Central förhandling
Nås inte överenskommelse med stöd från de centrala parterna kan på endera central parts begäran ärendet föras till central förhandling. Förhandling ska påkallas inom två veckor efter att lokal förhandling avslutats. Har inte central part medverkat i lokal förhandling, enligt punkt 3, återförs frågan till lokalförhandling med central medverkan.
5. Lönenämnd
I de fall parterna inte kan lösa ärendet i central förhand- ling har central part rätt att föra frågan till lönenämnd. Detta ska ske senast två veckor efter det att den centrala förhandlingen avslutats. Nämnden har att inom två må- nader avge utlåtande. Nämnden består av fyra ledamöter varvid KFS utser två och berörd arbetstagarpart utser två ledamöter.
Kollektivavtalsstatus
Påkallas inte förhandling inom två veckor efter avstäm- ningen får arbetsgivarens förslag status av lokalt kol- lektivavtal. Påkallas förhandling (lokal eller central) får överenskommelse status av lokalt kollektivavtal efter att förhandling avslutas i enighet. Går ärende till lönenämnd fastställer denna det lokala kollektivavtalets innehåll.
Kommentarer
Parterna kan komma överens om annan lönerevisionspro- cess.
§ 4 Avtalsvård tillsvidareavtal
Det ligger i parternas intresse att löneavtal och allmänna anställningsvillkor anpassas efter branschens förutsätt- ningar.
Parterna genomför löpande en gemensam utvärdering av avtalets tillämpning och efterlevnad. Parterna kan i detta arbete aktualisera ändringar i löneprocess och avtalet om allmänna anställningsvillkor.
§ 5 Ändringar i de allmänna anställningsvillkoren och i de särskilda ersättningarna
Ändringarna framgår av Bilaga 1.
§ 6 Arbetsgrupper
Arbetsgrupper framgår av Bilaga 2.
§ 7 Deltidspension
De centrala parterna anser att enskilda överenskommelser om deltidspension kan möjliggöra för arbetstagare att stanna längre i arbetslivet samt underlätta för arbetsgivare att genomföra generationsväxlingar.
§ 8 Hållbara chefer
Som företrädare för arbetsgivaren har chefer, oavsett nivå, en särställning i företagen. Chefer har också en stor inverkan på medarbetares upplevda arbetsmiljö. För att på ett framgångsrikt sätt hantera sitt ansvar och alltmer komplexa uppdrag krävs goda förutsättningar.
Mycket pekar på att svenskt arbetsliv befinner sig i en brytningstid, där stora utmaningar väntar för de svenska cheferna och att yngre redan verksamma chefer är tvek- samma till en fortsatt chefskarriär. För att stärka företa- gens konkurrenskraft är det angeläget för arbetsgivare att kunna attrahera och behålla de mest lämpade cheferna genom att skapa goda förutsättningar för ett fortsatt utvecklat arbetsliv.
§ 9 Fredsplikt
Förhandlingar enligt denna överenskommelse ska ske under fredsplikt.
§ 10 Uppsägningstid
Överenskommelsen gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader. Uppsägningen ska vara skriftlig. Varje central part kan säga upp avtalet med en eller flera parter utan att det påverkar förhållandet mellan övriga parter.
§ 11 Förhandlingarna avslutade
Förhandlingarna avslutades 2017-06-21 sedan Xxxx Xxxxx, Xxxxxxx Xxxxxx, Xxxx-Xxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxxxxx dessförinnan utsetts att justera protokollet.
Vid protokollet
Xxxxx Xxxxxxxxxx
Justeras Xxxx Xxxxx KFS
Xxxxxxx Xxxxxx
Ledarna
Xxxx-Xxxx Xxxxxxxx
Sveriges Ingenjörer
Xxxxxx Xxxxxxxxx
Civilekonomernas Riksförbund
Xxxxxx Xxxxxxxxxxx
Förtecknade Saco
BILAGA 1 ÄNDRINGAR AVSEENDE ALLMÄNNA ANSTÄLL- NINGSVILLKOR
§ 3 MOMENT 1:7 NY PUNKT G)
För arbetstagare som arbetat 200 timmar allmän övertid under kalenderåret är det möjligt att återföra högst 50 timmar allmän övertid om den anställde under kalenderåret tagit ut motsvarande antal timmar övertidskompensation i ledig tid. Lokal arbetstagarorganisation ska informeras om återförandet innan detta får ske.
§ 3 MOMENT 1:7 NY PUNKT H)
Uttag av extra övertid enligt 8a § ATL skall föregås av lokal förhandling.
§ 7 MOMENT 10 STYCKE 2 NY FORMULERING
Antalet sparade semesterdagar får sammanlagt inte överstiga 25.
§ 7 MOMENT 14 NY NUMRERING 14:1
§ 7 MOMENT 14:2 NYTT MOMENT
Arbetsgivare och arbetstagare kan, för ett år i taget, genom skriftlig enskild överenskommelse växla semestertillägget mot extra lediga dagar. För arbetsta- gare med en semesterrätt på upp till 29 dagar semester ersätts semestertillägget med 5 ytterligare lediga dagar. För arbetstagare med en semesterrätt på 30 eller fler dagar semester ersätts semestertillägget med 6 ytterligare lediga dagar. An- nan överenskommelse är möjlig enligt § 1 moment 2a och 2b.
Tillämpningsregler för bytet följer av partsgemensamma riktlinjer.
§ 8 MOMENT 1:5:2
Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) över- stiger 7,5 prisbasbelopp, får dessutom kompletterande sjukpenning med belopp motsvarande 77,6 % av den del av lönebortfallet som överstiger 7,5 prisbasbe- lopp.
Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäk- nad sjukpenning:
månadslönen x 12 365
Vid beviljad förlängd sjukpenning utges kompletterande sjukpenning med
belopp motsvarande 72,75 % av den del av lönebortfallet som överstiger 7,5 prisbasbelopp.
Anmärkning
Bestämmelsen är tillämplig från och med att KFS Trygghetsfond fullt ut om- fattar även anställda som sagts upp på grund av sjukdom. Dessförinnan gäller momentets tidigare lydelse från 2016-04-01.
§ 8 MOMENT 1:8 NY ANMÄRKNING
Anmärkning
Bestämmelsen är ej tillämplig från och med att motsvarande ersättning omfat- tas av AGS-KL.
SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR
De särskilda ersättningarna räknas upp med 2,3 % 2017-06-01, 2,2 % 2018-
04-01 och 2,0 % 2019-04-01.
BILAGA 2
HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE
Parterna är överens om att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram verktyg eller aktiviteter för KFS medlemsföretag med syftet att främja en god psykosocial arbetsmiljö och skapa friska hälsosamma arbetsplatser. Arbetet ska utgå från AFS 2015:4 – Organisatorisk och social arbetsmiljö.
SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR
Parterna ska under perioden 2017-2019 utreda förutsättningarna för att införa divisorer alternativt indexering av de särskilda ersättningarna.
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL TRANSPORT
DATUM 2017-06-15
ÄRENDE Förhandling angående lön och allmänna anställningsvill- kor med mera för branschområde Flygplatser
PLATS KFS kontor, World Trade Center, Stockholm
PARTER KFS och Transport
NÄRVARANDE för KFS
Xxxx Xxxxx
Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxx
för Transport
Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx
§ 1 Ärende
Parterna träffar överenskommelse om löneavtal och all- männa anställningsvillkor med mera enligt nedan.
§ 2 Avtalsperiod
Detta avtal avser perioden 2017-04-01 - 2020-03-31.
§ 3 Löneöversyn med mera
Löneöversyn ska genomföras per 1 april 2017, 2018 och 2019 med ett utrymme om lägst 2,1 procent per medlem, med en lägsta höjning av månadslönen per medlem med hälften av detta utrymme för 2017, med ett utrymme om lägst 2,2 procent per medlem, med en lägsta höjning av månadslönen per medlem med hälften av detta utrym- me för 2018 och med ett utrymme om lägst 2,2 procent per medlem, med en lägsta höjning av månadslönen per medlem med hälften av detta utrymme för 2019 per medlem i Transport.
Utrymmet för löneöversynen utgörs av summan av de fasta kontanta månadslönerna månaden innan förhand- lingstillfället, för varje tillsvidareanställd arbetstagare som är heltidsanställd (deltidsanställd i proportion) och medlem i Transport.
Löneöversynen ska ske med utgångspunkt i branschavtalets
§ 6 Lönebestämmelser, i syfte att genom individuella löne- justeringar – baserade på den anställdes utveckling i fråga om kompetens och arbetsuppgifter – bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur eller tillämpa lokalt överenskomna lönesystem.
Löneförhandlingsprocessen
Om inte de lokala parterna enas om annat gäller följande process för löneöversynerna.
Arbetsgivaren kallar till lokal förhandling angående fördel- ning av löneutrymmet. Fördelning av löneutrymmet ska bygga på företagets lönepolitik och de kriterier för lönesätt- ning som gäller vid företaget.
De lokala parterna kan träffa överenskommelse om att använda delar av utrymmet för andra åtgärder. Träffas inte sådan överenskommelse ska hela utrymmet användas för löneökningar.
Arbetsgivaren ska till lokal part överlämna ett förslag till fördelning av löneutrymme senast 2017-10-01, 2018-06-01 och 2019-06-01. Om så inte sker ska löneutrymmet utges generellt.
Parterna är överens om att genomförda samtal med varje ar- betstagare avseende måluppfyllelse och graden av samstäm- mighet med lönekriterierna är en grundförutsättning för en väl genomförd löneförhandlingsprocess.
I de fall de lokala parterna inte kan träffa överenskommelse, ska respektive central part ha medverkat innan de lokala förhandlingarna avslutas. Part kan därefter föra frågan
till central förhandling. Central förhandling ska påkallas senast två veckor efter avslutad lokal förhandling. I de fall de centrala parterna inte kan träffa överenskommelse i ärendet har central part rätt att föra frågan till slutligt avgörande i lönenämnden. Lönenämnden består av sex representanter, tre från KFS och tre från Transport. En av representanterna för KFS ska vara ordförande och en av representanterna för Transport vice ordförande.
§ 4 Ändringar i de allmänna anställningsvillkoren och i de särskilda ersättningarna
Ändringar framgår av Bilaga 1.
§ 5 Nyanställningar
Vid nyanställning av personer med yrkeserfarenhet ska lönen sättas med beaktande av lönestrukturen för motsva- rande befattningshavare på företaget.
Vid nyanställning ska arbetsgivare underrätta lokal arbets- tagarorganisation senast tio dagar efter nyanställningen, om den nyanställdes löneinplacering väsentligen avviker från gängse lön för ifrågavarande arbetstagarkategori vid företa- get. Lokal arbetstagarorganisation kan inom tio dagar från underrättelsen påkalla förhandling.
§ 6 Lägstlöner
Månadslönen för heltidsanställd arbetstagare som fyllt 19 år ska uppgå till lägst
FRÅN OCH MED | KRONOR PER MÅNAD |
2017-04-01 | 19 755 |
2018-04-01 | 20 190 |
2019-04-01 | 20 634 |
Arbetstagare som fyllt 18 år får lägst lön som motsvarar 90 % av ovan angivna löner.
Arbetstagare som fyllt 16 respektive 17 år får en lägsta timlön om
FRÅN OCH MED | FRÅN 16 ÅR | FRÅN 17 ÅR |
2017-04-01 | 82,50 KR | 93,50 KR |
2018-04-01 | 84,50 KR | 95,50 KR |
2019-04-01 | 86,50 KR | 97,50 KR |
§ 7 Lokala överenskommelser
Parterna är överens om att möjligheten att träffa lokala överenskommelser enligt de allmänna anställningsvillko- ren i största möjliga utsträckning ska ske efter förhand- ling mellan de lokala företrädarna på företaget. Transport åtar sig att lämna fullmakt till lokala fackliga företrädare i sådan utsträckning att detta syfte nås.
§ 8 Fredsplikt
Förhandlingar enligt denna överenskommelse ska ske under fredsplikt.
§ 9 Uppsägningstid
Överenskommelsen gäller för tiden 2017-04-01 - 2020- 03-31 med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader före avtalsperiodens utgång.
Har överenskommelsen inte sagts upp inom föreskriven tid, förlängs den för en tid av ett år i sänder med en öm- sesidig uppsägningstid av tre månader.
§ 10 Förhandlingarnas avslutande
Förhandlingarna avslutades 2017-06-15 sedan Xxxx Xxxxx och Xxxxx Xxxxxxx dessförinnan utsetts att justera protokollet.
Vid protokollet
Xxxxx Xxxxxxxxx
Justeras
Xxxx Xxxxx
Justeras
Xxxxx Xxxxxxx
BILAGA 1 ÄNDRINGAR AVSEENDE ALLMÄNNA ANSTÄLL- NINGSVILLKOR
§ 3 MOMENT 1:7 NY PUNKT G)
För arbetstagare som arbetat 200 timmar allmän övertid under kalenderåret är det möjligt att återföra högst 50 timmar allmän övertid om den anställde under kalenderåret tagit ut motsvarande antal timmar övertidskompensation i ledig tid. Lokal arbetstagarorganisation ska informeras om återförandet innan detta får ske.
§ 3 MOMENT 1:7 NY PUNKT H)
Uttag av extra övertid enligt 8a § ATL skall föregås av lokal förhandling.
§ 7 MOMENT 10 STYCKE 2 NY FORMULERING
Antalet sparade semesterdagar får sammanlagt inte överstiga 25.
§ 7 MOMENT 14 NY NUMRERING 14:1
§ 7 MOMENT 14:2 NYTT MOMENT
Arbetsgivare och arbetstagare kan, för ett år i taget, genom skriftlig enskild överenskommelse växla semestertillägget mot extra lediga dagar. För arbetsta- gare med en semesterrätt på upp till 29 dagar semester ersätts semestertillägget med 5 ytterligare lediga dagar. För arbetstagare med en semesterrätt på 30 eller fler dagar semester ersätts semestertillägget med 6 ytterligare lediga dagar. An- nan överenskommelse är möjlig enligt § 1 moment 2a och 2b.
Tillämpningsregler för bytet följer av partsgemensamma riktlinjer.
§ 8 MOMENT 1:5:2
Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) över- stiger 7,5 prisbasbelopp, får dessutom kompletterande sjukpenning med belopp motsvarande 77,6 % av den del av lönebortfallet som överstiger 7,5 prisbasbe- lopp.
Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäk- nad sjukpenning:
månadslönen x 12 365
Vid beviljad förlängd sjukpenning utges kompletterande sjukpenning med
belopp motsvarande 72,75 % av den del av lönebortfallet som överstiger 7,5 prisbasbelopp.
Anmärkning
Bestämmelsen är tillämplig från och med att KFS Trygghetsfond fullt ut om- fattar även anställda som sagts upp på grund av sjukdom. Dessförinnan gäller momentets tidigare lydelse från 2016-04-01.
§ 8 MOMENT 1:8 NY ANMÄRKNING
Anmärkning
Bestämmelsen är ej tillämplig från och med att motsvarande ersättning omfat- tas av AGS-KL.
SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR
De särskilda ersättningarna räknas upp till:
FÄRDTIDSERSÄTTNING | ||
För de första 10 timmarna under en kalendervecka | Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2018-04-01 Fr o m 2019-04-01 | 65:50 kr/tim 66:90 kr/tim 68:20 kr/tim |
För tid därutöver under kalen- derveckan | Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2018-04-01 Fr o m 2019-04-01 | 130:80 kr/tim 133:70 kr/tim 136:40 kr/tim |
TILLÄGG FÖR OBEKVÄM ARBETSTID O-TILLÄGGSTID A (STORHELG) | ||
Tid från kl 18.00 på skärtors- dagen till kl 07.00 på dagen efter annandag påsk Tid från kl 18.00 på dag före pingst-, midsommar-, jul- eller nyårsafton till kl 07.00 på vardag utom lördag närmast helgdagsaftonen | Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2018-04-01 Fr o m 2019-04-01 | 117:40 kr/tim 120:00 kr/tim 122:40 kr/tim |
O-TILLÄGGSTID B (HELG) | ||
Tid från kl 19.00 fredag som ej omfattas av O-tilläggstid A till kl 07.00 måndag Tid från kl 16.00 vardag när- mast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelfärdsdag, 6 juni eller alla helgons dag till kl 07.00 vardag närmast efter trettondag jul, första maj, Kristi himmelfärdsdag, 6 juni eller alla helgons dag. Tid från kl 00.00 till kl 24.00 på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårs- afton jämställs med helgdag. | Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2018-04-01 Fr o m 2019-04-01 | 59:80 kr/tim 61:10 kr/tim 62:30 kr/tim |
O-TILLÄGGSTID C (VARDAG NATT) | ||
(Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B) Tid från kl 22.00 till kl 24.00 måndag till torsdag samt från kl 00.00 till kl 06.00 tisdag till fredag | Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2018-04-01 Fr o m 2019-04-01 | 46:50 kr/tim 47:50 kr/tim 48:50 kr/tim |
O-TILLÄGGSTID D (VARDAG KVÄLL) | ||
(Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B) Tid från kl 20.00 till kl 22.00 på vardag | Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2018-04-01 Fr o m 2019-04-01 | 33:60 kr/tim 34:30 kr/tim 35:00 kr/tim |
ERSÄTTNING FÖR JOUR | ||
För tid som uppgår till högst 50 timmar under kalendermå- naden | Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2018-04-01 Fr o m 2019-04-01 | 33:60 kr/tim 34:30 kr/tim 35:00 kr/tim |
För tid därutöver under kalen- dermånaden | Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2018-04-01 Fr o m 2019-04-01 | 66:50 kr/tim 68:00 kr/tim 69:40 kr/tim |