KOMMUNAL

AVTAL 2020|2021 UTBILDNING

KOMMUNAL

1

AKV | AKADEMIKERALLIANSEN LÄRARNAS SAMVERKANSRÅD 2020-11-01 - 2021-12-31

INNEHÅLL

Definitioner och förkortningar 3

Förkortningar i avtalstexten 4

§ 1 Avtalets omfattning 5

Annan reglering av avtalsinnehåll 5

§ 2 Anställningsform med mera 6

§ 3 Arbetstid 8

Övertidsersättning 11

Färdtidsersättning 14

Tillägg för obekväm arbetstid 15

Jour och beredskap 17

Tillägg vid förskjuten arbetstid med mera 18

§ 4 Skriftlig varning 20

§ 5 Anställningens upphörande och uppsägningstid 21

§ 6 Lönebestämmelser 23

Beräkning av avdrag vid ledighet del av månad 24

Ferielöneberäkning 25

§ 7 Semester 29

§ 8 Ledighet 33

Ledighet och förmåner vid sjukdom med mera 33

Ledighet för vård av barn med mera 37

Ledighet för enskilda angelägenheter av vikt med mera 39

Ledighet och förmåner vid utbildning 40

§ 9 Tjänste- och personalbostad 41

§ 10 Pensionsförmåner, avtalsförsäkringar och trygghetsavtal 43

§ 11 Korrigering av preliminär lön 44

Bilaga 1 Kollektivavtal om korrigering av preliminär lön 45

Bilaga 2 Förteckning över övriga avtal inom KFS-området 47

Bilaga Avtal om studentmedarbetaranställning 48

Protokollsanteckningar 51

Tabell över kalenderdagsfaktorer 55

Tabell över semesterkoefficienter 58

Traktamentsavtal - Trakt 13 62

Förhandlingsprotokoll Kommunal 69

Förhandlingsprotokoll Lärarnas samverkansråd 74

Förhandlingsprotokoll AKV 81

Förhandlingsprotokoll AkademikerAlliansen 90

DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR‌

ARBETSGIVARORGANISATION Kommunala Företagens Samorganisation (KFS)

ARBETSGIVARE Företag/organisation som tillhör KFS

CENTRAL ARBETSTAGARORGANISATION

LOKAL ARBETSTAGARORGANISATION

Facklig riksorganisation

Lokal arbetstagarorganisation tillhörande central organisation

CENTRAL PART KFS samt facklig riksorganisation

LOKAL PART Arbetsgivare och arbetstagarorganisation. För Vision och Ledarna avser ”Lokal part” arbetsta- garorganisation vid företaget

CENTRAL FÖRHANDLING Förhandling mellan centrala parter

LOKAL FÖRHANDLING Förhandling mellan lokala parter

KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtal som tecknas av central arbets- tagarpart, eller av lokal arbetstagarpart med fullmakt från den centrala arbetstagarparten

LOKALT KOLLEKTIVAVTAL Lokalt kollektivavtal, som kan tecknas mellan

lokala parter, i frågor reglerade i detta avtal Lokalt kollektivavtal tecknat med Seko och Kommunal; se särskild förklaring till annan reglering av avtalsinnehåll § 1 moment 2a

ENSKILD ÖVERENSKOMMELSE Överenskommelse som kan tecknas med

tjänsteman om frågor reglerade i detta avtal i enlighet med § 1 moment 2b

FASTSTÄLLELSE Då avtal eller överenskommelse inte träffas och reglerna styrs av avtal, lag, förordning eller föreskrift. Fastställelse avser ensidigt beslut av arbetsgivaren

FÖRKORTNINGAR I AVTALSTEXTEN‌

AGS – KL/AGS Avtalsgruppsjukförsäkring

ATL Arbetstidslag

BIL 12 – KFS Avtal om bilersättning

FO – F 03 Förhandlingsordning för företag inom KFS-området

LAS Lag om anställningsskydd

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet

PA – KFS Pensionsavtal inom KFS

SEML Semesterlag

SJLL Lag om sjuklön

TFA – KL/TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada

TGL – KL/TGL Tjänstegrupplivförsäkring

TRAKT 13 – KFS Avtal om traktamentsersättning

§ 1 AVTALETS OMFATTNING‌‌

TILLÄMPNINGS- OMRÅDE

MOMENT 1 Avtalet gäller arbetstagare, som är anställd vid företag anslutet till Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) inom företagets verksamhetsområde, om inte annat avtal gäller.

§ 1 MOMENT 2 ANNAN REGLERING AV AVTALS- INNEHÅLL

LOKALT KOLLEKTIVAVTAL

ENSKILDA ÖVERENS- KOMMELSER

MOMENT 2A Allmänna anställningsvillkoren är dispositiva för lokala parter.

För Kommunal gäller följande:

Parterna ska komma överens om uppsägningstid för lokala avtal.

Om delar av löneutrymmet används för andra åtgärder än lönepåslag i enlighet med detta moment upphör det lokala avtalet att gälla tidigast när det centrala avtalet löper ut.

MOMENT 2B (gäller inte Kommunal, Lärarförbundet eller Lärarnas riksförbund) Arbetsgivare och arbetstagare får träf- fa överenskommelse om annan reglering avseende branschavta- lets allmänna anställningsvillkor där så anges. Sådan överens- kommelse ska vara skriftlig med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader och ska ses över årligen.

§ 2 ANSTÄLLNINGSFORM MED MERA‌

ANSTÄLLNINGS- FORM MED MERA

PROV- ANSTÄLLNING

Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller med följande avvikelser.

Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

MOMENT 1:1 Arbetstagare anställs tillsvidare eller tidsbegränsat med följande avvikelser.

MOMENT 2 Provanställning kan ske enligt LAS 6 §. Provan- ställningen kan förlängas motsvarande tid arbetstagaren inte kunnat fullgöra arbete på grund av giltig frånvaro.

VIKARIE MOMENT 3 Vikarie är också arbetstagare som, efter det att annan arbetstagare slutat, anställts för att helt eller delvis sköta dennes arbetsuppgifter intill dess att efterträdare utsetts.

VISSTIDS- ANSTÄLLNING FÖR LÄRARE I VÄNTAN PÅ LÄRAR- LEGITIMATION

FERIEANSTÄLL- NING OCH STUDENTMED- ARBETAR- ANSTÄLLNING

MOMENT 4 Lärare med lärarexamen, som sökt men ännu inte erhållit lärarlegitimation, anställs i allmän visstidsanställ- ning enligt LAS eller Skollagens kap 2 § 21 under högst sex månader. Anställningen övergår i en tillsvidareanställning när lärarlegitimationen erhållits från Skolverket och delges arbetsgivaren.

MOMENT 5 Skolungdom och andra studerande får under ferier anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete, under en sammanhängande tid av högst tre månader. Studerande enligt 6 kap 2 § högskoleförordningen får anställas för viss tid (gäller inte Kommunal).

Anmärkning

För villkor kring studentmedarbetaranställning se bilaga Avtal om studentmedarbetaranställning.

FÖRETRÄDESRÄTT MOMENT 6 Prov-, ferie- och studentmedarbetaranställning kvalificerar inte till företrädesrätt till återanställning.

MOMENT 7 Företrädesrätt till återanställning gäller inte vikariat som bedöms bli högst 14 dagar.

MOMENT 8 Företrädesrätt till återanställning gäller inte till anställning, som behöver disponeras för omplacering.

TILLGODORÄK- NING AV AN- STÄLLNINGSTID FÖR LÄRARE MED FÖRESKRIVEN UTBILDNING‌

SKRIFTLIGT ANSPRÅK

MOMENT 9 Visstidsanställning för arbetstagare utan enligt Xxxxxxxxx föreskriven utbildning/ legitimation ger inte företrä- de till återanställning. Vid tillgodoräkning av anställningstid för lärare med enligt Xxxxxxxxx föreskriven utbildning/legiti- mation, som innehar visstidsanställning, ska hel höst-respekti- ve vårtermin anses omfatta 180 dagar gällande

- företrädesrätt till återanställning enligt LAS

- konvertering av vikariat/allmän visstidsanställning enligt LAS

MOMENT 10 För att behålla sin företrädesrätt ska arbetstagare skriftligt anmäla anspråk på företrädesrätten senast inom en månad efter anställningens upphörande.

BISYSSLOR MOMENT 11 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs, för att bedöma bisysslan. Arbetsgivaren får förbjuda bisysslan om arbetsgivaren bedömer att bisysslan antingen hindrar eller påverkar arbetstagarens sätt att utföra sitt arbete eller konkur- rerar med arbetsgivarens verksamhet. Förtroendeuppdrag i fackliga, politiska eller ideella organisationer är inte bisyssla.

§ 3 ARBETSTID

GENOMSNITTLIG ARBETSTID

ARBETSTID FÖRLAGD TILL HELGER

Arbetstidslagen (ATL) gäller med nedan angivna avvikelser.

Arbetstidens förläggning anpassas till verksamhetens förut- sättningar och därigenom ökas möjligheterna till flexiblare arbetstider för respektive anställd.

Årsarbetstid, arbetstidsutrymme inom olika begränsningspe- rioder och flexiblare arbetstider, som möjliggör andra anställ- ningsvillkor är aktiva verktyg i arbetstidsanpassningen.

Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

MOMENT 1:1 Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en begränsnings- period om högst sexton veckor.

Om helgdag infaller på någon av dagarna måndag-lördag (så kallad lätthelgdag) minskas arbetstiden sådan vecka med antalet ordinarie arbetstimmar som annars skulle fullgjorts sådan dag.

Helgdag enligt ovan är också påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton.

År då den 6 juni inträffar en lördag eller söndag har heltidsan- ställd arbetstagare med arbetstid förlagd till dagtid mån-

dag-fredag rätt till en dags ledighet (deltidsanställd i propor- tion). Som förutsättning gäller att arbetstagaren är anställd den 6 juni det året och inte är sjuk- eller tjänstledig.

MOMENT 1:2 Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som söndag och helgdag eller till vardag och helgdag är för heltidsanställd i genomsnitt 38 timmar och 15 minuter per vecka under tillämplig begränsningsperiod. Omfattar den or- dinarie arbetstiden inte samtliga lätthelger, ska denna faststäl- las i proportion till antalet sådana dagar under kalenderåret.

TRESKIFTSARBETE MOMENT 1:3 Vid kontinuerligt treskiftsarbete är arbetstiden i genomsnitt 34 timmar och 20 minuter och vid intermittent treskiftsarbete 36 timmar och 20 minuter.

ENSKILDA ÖVER- ENSKOMMELSER

MOMENT 1:4 Arbetsgivare och arbetstagare får träffa överens kommelse om arbetstidens förläggning. En sådan överens- kommelse ska bygga på de regler som framgår av 3 § ATL.

För medlemmar i Kommunal ska sådan överenskommelse godkännas av berörd facklig organisation på företaget.

ARBETSTIDS- FÖRLÄGGNING

DELTIDS- ANSTÄLLD

MOMENT 1:5 Förläggning av ordinarie arbetstid, jour och beredskap bör vid behov anges i schema eller dylikt, som över- enskommes med företrädare för lokal arbetstagarorganisation.

Förläggning av arbetstid i schema kan behandlas vid lokal förhandling. Skriftlig begäran om förhandling ska ske hos arbetsgivaren inom tio dagar från det att arbetstagarorganisa- tionen fått arbetsgivarens schemaförslag. Om inte detta sker eller den lokala förhandlingen avslutas utan att parterna är överens fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden, med iakttagande av bestämmelser för arbetstid och förlägg- ning.

Förhandling om arbetstid, enligt momenten 1:4 och 1:5, kan endast föras som lokal förhandling.

MOMENT 1:6 Vid bestämmande av sysselsättningsgrad för tills- vidareanställd arbetstagare ska eftersträvas att arbetstiden uppgår till minst 17 timmar per vecka.

För Kommunal, Vision och Saco-förbunden gäller: Deltids- anställd arbetstagare som så önskar kan tillåtas arbeta mer än ATLs tak om 50 tim/månad.

Om mertiden förutses vara mer än en månad, utfärdas istället ett ytterligare anställningsavtal. ATLs mertidstak om 200 timmar/kalenderår gäller även fortsättningsvis.

AVVIKELSE MOMENT 1:7 Oavsett vad som sägs i ATL gäller följande:

a) rast får under nattjänstgöring utbytas mot måltidsuppehåll,

b) studieledighet anses inte som arbetad tid,

c) förlängd arbetstid på grund av vikariat anses inte som mertid,

d) förskjuten arbetstid eller byte av schema anses inte som mer- eller övertid,

e) ordinarie arbets-, jour-, över- och mertid kan beräknas per kalendermånad,

f) för arbetstagare som fullgör beredskap, jourtid och nöd- fallsövertid får den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en begränsningsperiod om högst sex månader.

AVVIKELSE GENOM KOLLEKTIVAVTAL

MOMENT 1:8 Lokalt kollektivavtal får träffas

a) om annat uttag av övertid och annan begränsningsperiod för övertid, 8 § ATL,

ANNAN REGLERING

ARBETSTID FÖR LÄRARE

b) om annat uttag av mertid, 10 § andra stycket ATL,

c) om undantag från reglerna om nattvila, 13 § andra stycket ATL,

d) om annan reglering av bestämmelserna om dygnsvila och veckovila, inom ramen för EG-direktivet, 13 § första stycket och 14 § ATL.

MOMENT 1:9 Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras

a) om annat än att likställa kompensationsledighet med arbe- tad tid, 7 § andra stycket ATL,

b) om annan förläggning av raster, 15 § tredje stycket ATL,

c) om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än ovan, 16 § ATL.

MOMENT 1:10 Arbetstid för lärare.

TILLÄMPNING MOMENT 1:10:1 Då en fristående skola oftast har en speciell karaktär eller inriktning bör lokalt kollektivavtal om arbetstid tecknas vid varje enskild skola. Skolans organisation, arbets- sätt och behov bildar grund för det lokala avtalet.

MOMENT 1:10:2 Finns inte lokalt kollektivavtal om arbetstid gäller moment 1:10:4-6 nedan. Om arbetsgivaren så beslutar, kan moment 1:10:4-6 även tillämpas för förskolelärare och fritidspedagoger i förskoleklass och inom det obligatoriska skolväsendet.

MOMENT 1:10:3 Arbetsgivare och arbetstagare får träffa avtal om annat.

ÅRSARBETSTID MOMENT 1:10:4 Sammantaget har heltidsanställd arbetstagare enligt dessa bestämmelser samma årsarbetstid som andra heltidsanställda.

Anmärkning

Årsarbetstiden varierar mellan kalenderåren och för enskilda arbetstagare även beroende på semesterns längd. För lärarkol- lektivet är den framräknade genomsnittliga årsarbetstiden för närvarande, exklusive semester, 1 767 timmar per arbetstaga- re.

REGLERAD ARBETSTID‌

FÖRTROENDE- ARBETSTID

MOMENT 1:10:5 Den av arbetsgivaren reglerade arbetstiden för heltidsanställd arbetstagare är 1 360 timmar per verksamhets- år med verksamhetsåret som begränsningsperiod.

Anmärkning

Inom den reglerade arbetstiden avsätts och samlas tid för kompetensutveckling utifrån riktmärket 104 timmar per heltidsanställd och verksamhetsår. Denna tid fördelas mellan arbetstagarna.

Med kompetensutveckling avses insatser som syftar till att utveckla lärares förmåga att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.

Arbetstagares reglerade arbetstid förläggs, under och i anslut- ning till elevernas skolår, till 194 dagar, A-dagar, per verksam- hetsår.

MOMENT 1:10:6 Resterande del av arbetstiden är förtroende- arbetstid.

§ 3 MOMENT 2 ÖVERTIDSERSÄTTNING

ÖVERTIDSARBETE MOMENT 2:1 Heltidsanställd arbetstagare, som enligt detta av- tal har fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, äger rätt till ersättning för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbetet beordrats på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan ersätt- ning utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand.

Anmärkning

Beordran att utföra övertidsarbete ska så långt som möjligt lämnas senast fyra timmar före den ordinarie arbetstidens slut.

Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektiv- avtal om undantag från rätt till kompensation för övertidsar- bete. Med arbetstagare som får fast kontant lön kan arbetsgi- vare träffa överenskommelse om att arbetstagare inte ska ha rätt till kompensation för övertidsarbete. Överenskommelsen ska innehålla kompensation i form av extra semesterdagar och/eller högre lön.

ENSKILD ÖVER- ENSKOMMELSE

BERÄKNING AV TID

KOMPENSA- TIONSLEDIGHET

MOMENT 2:2 Enskild överenskommelse, enligt ovan, ska främst gälla för arbetstagare i chefsställning eller arbetstagare som har okontrollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader och ses över årligen.

MOMENT 2:3 För övertidsarbete enligt ovan under två timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid –enkel övertid– utges ersättning för varje övertidstimme med 1,5 timmes ledighet eller med belopp som framgår nedan.

För övertidsarbete under annan tid – kvalificerad övertid– utges ersättning för varje övertidstimme med två timmars ledighet eller med belopp som framgår nedan.

Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbets- tid ska den tid, som sammanlagt överstiger två timmar, utgöra kvalificerad övertid.

Vid beräkning av övertidsarbete enligt detta moment ska påbörjad halvtimme anses som fullgjord halvtimme. Då övertidsarbete påbörjas före klockan 05.00 ska, oberoende av vad som ovan sägs, ersättning för kvalificerad övertid utges för arbete utfört under de två timmarna närmast före ordinarie arbetstidens början. Som övertidsarbete betraktas inte tid, som tas i anspråk genom ändrad förläggning eller förskjutning av arbetstiden.

MOMENT 2:4 Arbetsgivaren har ett ansvar för planering av verksamhet, arbete, arbetstid och ledigheter. Detta ansvar betyder också att möjligheter ska skapas för arbetstagarna att kunna utnyttja sin rätt till ledighet i full omfattning och till vila och rekreation.

Om arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om att övertidskompensation ska tas ut i form av ledig tid, ska arbets- givaren, efter skälig varseltid, särskilt beakta även arbetstaga- rens önskemål om tidpunkt för ledigheten.

Kompensationsledighet får sparas med högst 40 timmar. Kompensationsledighet ska tas ut i så nära anslutning till övertidsarbetet som möjligt

Vid anställningens avslutande betalas sparad kompensations- ledighet ut med motsvarande mertidslön per sparad timme.

DELTIDS- ANSTÄLLD

MOMENT 2:5 Deltidsanställda arbetstagare, som arbetar mer än den avtalade tjänstgöringstiden, får med nedan angivet undantag, mertidslön härför enligt bestämmelserna nedan. Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstaga- re kan mertidstjänstgöring i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd.

Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar mer än tjänstgö- ringsmåttet för motsvarande heltidsanställning, får kompen- sation för detta under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd.

Oberoende av om den fastställda tjänstgöringstiden fullgjorts eller inte ska följande gälla:

a) tjänstgöring på lör-, sön- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid och under beordrad jour eller beredskap anses som kvalificerad övertid samt

b) arbetstid som överstiger åtta timmar per dag– eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid– utgöra arbete på övertid.

LÄRARE MOMENT 2:6 Kompensation för övertidsarbete gäller ej förtro- endearbetstid.

KOMPENSATION FÖR ÖVERTIDS- ARBETE OCH MERTIDSTJÄNST- XXXXXX (§ 3

MOM 2)

Övertidskompensation och mertidslön utges per timme enligt nedan:

Mertidslön 120 procent
Enkel övertid	180 procent av	månadslönen
Kvalificerad övertid	240 procent	165

Anmärkning

För deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

§ 3 MOMENT 3 FÄRDTIDSERSÄTTNING‌

FÄRDTIDS- ERSÄTTNING

ORDINARIE ARBETSTID

MOMENT 3:1 Arbetstagare som under inrikes tjänsteresa utom den vanliga verksamhetsorten färdas under tid, som inte utgör ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt vad som nedan anges och med belopp som framgår nedan. Arbetsta- gare får inte färdtidsersättning för tid, för vilken mertidslön, ersättning för övertidsarbete eller annan ersättning än trakta- mentsersättning utges.

Med tjänsteresa och den vanliga verksamhetsorten avses det- samma som i traktamentsavtalet (Trakt-13).

MOMENT 3:2 Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan klockan

08.00 och 17.00 måndag-fredag, såvida tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.

NATTRESA MOMENT 3:3 Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan klockan 22.00 och 06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg.

VÄNTETID MOMENT 3:4 Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.

OMFATTNING MOMENT 3:5 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar minst 30 minuter.

Färdtidsersättning utges för färdtid och väntetid som är för- svarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostna- den och kommunikationsmöjligheterna.

LÄRARE MOMENT 3:6 Färdtidsersättning utges ej för tid mellan klock- an 08.00 och 17.00 måndag-fredag såvida tiden ej infaller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.

FÄRDTIDSERSÄTTNING	FR.O.M.	FÖR LÄRARE	KR/TIM
För de första 10 timmarna under en kalendervecka	2019-09-01 2021-04-01	2019-10-01 2021-04-01	69,90 72,00
För tid därutöver under kalenderveckan	2019-09-01 2021-04-01	2019-10-01 2021-04-01	139,80 144,00

Den sammanlagda färd- och väntetiden per kalendervecka framräknas och avrundas i förekommande fall till hela och halva timmar, varvid påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme.‌

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

§ 3 MOMENT 4 TILLÄGG FÖR OBEKVÄM ARBETSTID

OBEKVÄM ARBETSTID

MOMENT 4:1 Arbetstagare, vars tjänstgöringsskyldighet fast- ställs enligt schema eller därmed jämförlig handling och som fullgjort sådan tjänstgöring på obekväm tid, som inte utgör övertidsarbete, erhåller tillägg för obekväm arbetstid.

Arbetstagare, vars ordinarie arbetstid är förlagd till vardag såväl som sön- och/eller helgdag, ska få tillägg för obekväm arbetstid även när arbetet är mertidstjänstgöring eller arbete på övertid.

Anmärkning

Vid övertidsarbete under jour och beredskap utges inte till- lägget.

SAMORDNING MOMENT 4:2 Utges på grund av arbetstidens förläggning an- nan kontant ersättning ska tillägget minskas med denna eller i förekommande fall helt bortfalla.

LÄRARE MOMENT 4:4 Tillägg för obekväm arbetstid gäller ej förtroen- dearbetstid.

TILLÄGG FÖR OBEKVÄM ARBETSTID O-TILLÄGGSTID A (STORHELG)	FR.O.M.	FÖR LÄRARE	KR/TIM
Tid från kl 18.00 på skärtorsdagen till kl 07.00 på dagen efter annandag påsk.	2019-09-01 2021-04-01	2019-10-01 2021-04-01	115,40 118,90
Tid från kl 18.00 på dag före pingst-, midsommar-, jul- eller nyårsafton till kl 07.00 på vardag utom lördag närmast efter helgdagsaftonen.

O-TILLÄGGSTID B (HELG)‌	FR.O.M.	FÖR LÄRARE	KR/TIM
Tid från kl 19.00 fredag som ej omfattas av O-tilläggstid A till kl 07.00 måndag	2019-09-01 2021-04-01	2019-10-01 2021-04-01	57,70 59,40
Tid från kl 16.00 vardag när- mast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelfärdsdag, 6 juni eller alla helgons dag till kl 07.00 vardag närmast efter trettondag jul, första maj, Xxxxxx himmelfärdsdag, 6 juni eller alla helgons dag.
Tid från kl 00.00 till kl 24.00 på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårs- afton jämställs med helgdag.

O-TILLÄGGSTID C (VARDAG NATT)	FR.O.M.	FÖR LÄRARE	KR/TIM
(Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B)	2019-09-01 2021-04-01	2019-10-01 2021-04-01	45,90 47,30
Tid från kl 22.00 till kl 24.00 måndag till torsdag samt från kl 00.00 till kl 06.00 tisdag till fredag

O-TILLÄGGSTID D (VARDAG KVÄLL)	FR.O.M.	FÖR LÄRARE	KR/TIM
(Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B)	2019-09-01 2021-04-01	2019-10-01 2021-04-01	24,40 25,10
Tid från kl 19.00 till kl 22.00 på vardag

O-tilläggstid kategori A, B, C respektive D sammanräknas var för sig. Sammanräknad tid per avlöningsperiod av vardera slaget avrundas i förekommande fall till hela och halva tim- mar, varvid påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme.

O-tillägg utges ej för sammanräknad avrundad tid understi- gande en timme per avlöningsperiod.

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

§ 3 MOMENT 5 JOUR OCH BEREDSKAP‌

JOUR OCH BEREDSKAP

UTEBLIVEN VECKOVILA

MOMENT 5:1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivares förfogande på arbets- stället för att vid behov omedelbart utföra arbete.

Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordina- rie arbetstid står till arbetsgivares förfogande på annan plats utom arbetsstället, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete.

Om arbetstagaren inte erhållit veckovila kompenseras det med en dags ledighet utan löneavdrag. Ledigheten ska normalt förläggas i anslutning till nästkommande veckovila/veckoslut.

Arbetstagaren ska anses ha veckovila under frånvaro för semester, tjänstledighet, kompensationsledighet, arbetstidsåt- gärder (ATK) samt under helgdagar och fridagar.

ERSÄTTNING FÖR JOUR	FR.O.M.	FÖR LÄRARE	KR/TIM
För tid som uppgår till högst 50 timmar under kalendermå- naden	2019-09-01 2021-04-01	2019-10-01 2021-04-01	38,50 39,70
För tid därutöver under kalen- dermånaden	2019-09-01 2021-04-01	2019-10-01 2021-04-01	77,00 79,30

ERSÄTTNING FÖR BERED- SKAP - PÅ ANNAN PLATS UTOM ARBETSPLATSEN	FR.O.M.	FÖR LÄRARE	KR/TIM
För tid som uppgår till högst 150 timmar under kalender- månaden	2019-09-01 2021-04-01	2019-10-01 2021-04-01	16,70 17,20
För tid därutöver under kalen- dermånaden	2019-09-01 2021-04-01	2019-10-01 2021-04-01	30,80 31,70

Anmärkningar

För jour och beredskap eller del därav, förlagd till tid som nedan anges ska ersättningen enligt ovan förhöjas med 100%.

Tid från kl 19.00 fredag till kl 07.00 måndag

Tid från kl 19.00 på skärtorsdagen till kl 07.00 på dagen efter annandag påsk

Tid från kl 19.00 på dag före pingst-, midsommar-, jul- eller nyårsafton till kl 07.00 på vardag närmast efter helgdagsafto- nen

Tid från kl 00.00 till kl 24.00 på dag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställes med helgdag.

Tid från kl 16.00 vardag – ej lördag – närmast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelfärdsdag, 6 juni eller alla helgons dag till kl 07.00 vardag närmast efter helgdagen

För jour och beredskap, som fullgöres mellan tidpunkten för den fastställda arbetstidens början en arbetsdag och motsva- rande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst åtta timmar, i förekommande fall minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap.

Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, fullgör tjänstgöring under jour och beredskap äger arbetstagaren bibehålla jour- och beredskapsersättningen.

Vid inställelse för tjänstgöring på arbetsställe och återfärd där- ifrån under ålagd beredskap utges ersättning för resekostnader enligt samma grunder som anges i reseavtalet.

Ersättningarna inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

§ 3 MOMENT 6 TILLÄGG VID FÖRSKJUTEN ARBETSTID MED MERA

TILLÄGG MOMENT 6:1 Beordras arbetstagare, som tjänstgör enligt visst schema, att tjänstgöra enligt annat schema, ska den i sistnämnda schema fastställda arbetstiden utgöra ordinarie

arbetstid. Detsamma gäller då arbetstiden i schemat förskju- tes genom tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridags- förläggning.

Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som möjligt, dock senast dagen före den avsedda ändringen.

LÖNETILLÄGG MOMENT 6:2 Tillägg till lönen utges under tio dagar från till- sägelsen– för arbetad tid som enligt näst föregående schema skulle varit fritid– med belopp som framgår nedan. Avser änd- ringen av den ordinarie arbetstiden att gälla för viss tid utges inte tillägget vid återgång till näst föregående schema.

TILLÄGG VID FÖRSKJUTEN ARBETSTID Tillägg vid förskjuten arbetstid utges per fullgjord timme enligt nedan.	FR.O.M.	FÖR LÄRARE	KR/TIM
För dag som enligt näst föregående schema skulle varit fridag	2019-09-01 2021-04-01	2019-10-01 2021-04-01	85,50 88,10
För övrig tid	2019-09-01 2021-04-01	2019-10-01 2021-04-01	41,90 43,20

Anmärkning

Tillägget utges inte samtidigt med mertidslön, övertidskom- pensation eller om olika lång ordinarie arbetstid avtalas för olika delar av året.

Under de två första kalenderdagarna ska tillägget förhöjas med 50 %.

Den sammanlagda tiden för vilken tillägg utges samman- räknas var för sig per avlöningsperiod och avrundas i före- kommande fall till hela och halva timmar varvid påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme.

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

LÄRARE MOMENT 6:3 Tillägg för förskjuten arbetstid gäller ej.

§ 4 SKRIFTLIG VARNING‌

FEL ELLER FÖRSUMMELSE

MOMENT 1 Arbetstagare som i anställningen gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan tilldelas skriftlig varning.

Innan varning meddelas ska den anställdes lokala fackliga organisation varslas och den anställde underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning, som ska påkallas senast sju kalenderdagar efter underrättelsens mottagande.

Beslut om skriftlig varning ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledning till och innebörd av åtgärden.

§ 5 ANSTÄLLNINGENS UPPHÖRANDE OCH UPPSÄGNINGSTID‌

UPPSÄGNINGS- TID

SÄRSKILD UPPSÄGNINGS- TID

ANNAN UPPSÄGNINGS- TID

Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller, med följande avvikelser. Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

MOMENT 1 Uppsägningstider följer av LAS, om inte annat anges.

Anmärkning

I samband med uppsägning på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt 47 § Lagen om arbetslöshetsförsäkring på begäran utfärda s k arbetsgivarintyg.

MOMENT 2 Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överens- kommmelse om en ömsesidig uppsägningstid om tre måna- der. Har arbetsgivaren en längre uppsägningstid enligt LAS eller avtal gäller dock denna.

MOMENT 3 Gäller endast anställda med anställningsavtal enligt detta avtal som ingåtts före 1998-09-01 och som gäller fortlöpande eller förlängs utan avbrott.

Tillsvidareanställd med sammanhängande anställning sedan minst 12 månader, enligt detta avtal, har följande uppsäg- ningstider:

a) vid uppsägning från arbetsgivarens sida: 6 månader,

b) vid uppsägning från arbetstagarens sida: 3 månader.

Arbetsgivare får för särskilt fall besluta att nämnda upp- sägningstider ska gälla även för arbetstagare med kortare anställningstid.

För arbetstagare som varit anställd hos arbetsgivaren under minst 15 år, eller fyllt 40 år och varit anställd under minst 10 år, är uppsägningstiden 12 månader, om uppsägningen beror på ändrad arbetsorganisation, att arbetsuppgifterna har

upphört, att arbetstagaren är färdigrehabiliterad eller arbetsta- garens sjukdom.

Uppsägning ska vara skriftlig.

MOMENT 4 Arbetstagare vid företag som blir medlemmar i KFS bibehåller de uppsägningstider som gällde före övergången till detta avtal, om inte annan överenskommelse träffas i samband med inrangeringsförhandlingar.

UPPSÄGNINGS- TID VID TIDS- BEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR

LÄMNAD ANSTÄLLNING

PENSIONS- AVGÅNG

OMREGLERING AV ANSTÄLL- NINGEN

ANSTÄLLNINGS- FÖRMÅNER UNDER UPPSÄG- NINGSTID

MOMENT 5:1 För tidsbegränsade anställningar gäller en ömsesi- dig uppsägningstid av en månad. Uppsägning från arbetsgiva- ren förutsätter saklig grund enligt LAS.

MOMENT 5:2 För studentmedarbetaranställning gäller en ömsesidig uppsägningstid av en månad. Uppsägningen kräver inte saklig grund enligt LAS.

MOMENT 6 Arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att iaktta stadgad uppsägningstid, samt arbetstagare som bryter sin visstidsanställning, mister innestående anställningsförmå- ner, högst med belopp motsvarande lönen för 14 kalenderda- gar.

MOMENT 7 Om inte annat följer av pensionsbestämmelser är arbetstagaren skyldig att utan uppsägning lämna sin anställ- ning vid utgången av kalendermånaden under vilken arbetsta- garen fyller 68 år.

MOMENT 8 Får arbetstagaren rätt till partiell sjukersättning som inte är tidsbegränsad, kan arbetsgivaren besluta om omreglering av anställningen i förhållande till graden av sjukersättning.

Omregleringen ska ske utifrån verksamhetens krav och arbetstagarens arbetsförmåga. Om sjukersättning helt upphör genom att arbetsförmågan inte längre är nedsatt ska arbets- givaren pröva om ny omreglering av anställningsvillkoren är möjlig.

MOMENT 9 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägningstiden beräknas anställningsförmåner enligt följande:

Till vad som enligt 12 § LAS anges som ”lön och andra an- ställningsförmåner” ska räknas samtliga i kollektivavtal eller enskilda överenskommelser upptagna löne- och anställnings- förmåner, varvid:

a) jour- och beredskapsersättning samt tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad arbetstagare enligt gällande arbetstidsschema eller jour- och beredskapslista skulle ha erhållit,

b) ackordslön beräknas till vad arbetstagare genom utförande av sitt ordinarie arbete skulle ha erhållit,

c) tantiem beräknas till genomsnittligt tantiem per timme och individ.

§ 6 LÖNEBESTÄMMELSER‌

Inledande löneprinciper

Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

LÖNEPRINCIPER MOMENT 1:1 Lönesättningen är individuell och kan vara differentierad. Lönen bestäms med hänsyn till ansvar och svårighetsgrad i arbetsuppgifter och den enskildes sätt att uppfylla dessa. Ledningsförmåga, omdöme, initiativförmåga, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft beaktas vid lönesättningen. Lönen ökar med stigande ansvar och svårighetsgrad och med arbetstagarens prestation och duglighet. Även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen. Samma principer för lönesättningen ska gälla för kvinnor och män, liksom för yngre och äldre arbets- tagare. Det är ett gemensamt ansvar för arbetsgivare, arbets- tagare och arbetstagarorganisation att få bort könsrelaterade orättvisor på arbetsplatserna.

Det finns ett naturligt samband mellan arbetstagarens kom- petensutveckling och löneutveckling.

LOKALA GRUNDER/ LÖNEBILDNING

AVLÖNINGS- FÖRMÅNER

FAST

KONTANT LÖN/ MÅNADSLÖN

LÖN TILL AN- STÄLLD DEL AV MÅNAD

MOMENT 1:2 Parterna utgår från att alla arbetstagare bidrar till tillväxten i ett företag. En förutsättning för en framgångsrik verksamhet i företaget är en värdefull och engagerad insats av arbetstagare på alla nivåer i företaget.

MOMENT 1:3 Avlöningsförmåner är de ersättningar som arbets- givare har att utge enligt kollektivavtal och enskilda överens- kommelser.

Avlöningsförmåner utges från och med den dag arbetstagare, enligt anställningsbevis, tillträder anställningen till och med den dag anställningen upphör.

MOMENT 1:4 Arbetstagare, anställd för tre månader eller mer, får lön och eventuella fasta lönetillägg för kalendermånad om inte annat överenskommes mellan arbetsgivare och arbetsta- gare.

MOMENT 1:5 Lön för del av kalendermånad, beräknas för månadsavlönad arbetstagare per kalenderdag och är månads- lönen delad med antalet kalenderdagar i månaden.

LÖN VID PARTIELL LEDIGHET ELLER FÖR DELTIDS- ANSTÄLLD

MOMENT 1:6 Månadslön till arbetstagare som är partiellt ledig hel kalendermånad, eller har deltidsanställning, utges med

så stor del av lönen som svarar mot arbetstidens omfattning i förhållande till normalarbetstiden för heltidsanställd.

TIMLÖN MOMENT 1:7 Arbetstagare med kortare anställningstid än tre månader får lön per timme, om inte annat överenskommes mellan arbetsgivare och arbetstagare. Lönen per timme är

månadslönen 165

UTBETALNING MOMENT 1:8 Avräkningsperiod för avlöningsförmåner är ka- lendermånad. Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista fem dagarna i månaden.

§ 6 MOMENT 2 BERÄKNING AV AVDRAG VID LEDIGHET DEL AV MÅNAD

BERÄKNING AV LÖN I VISSA FALL

DAGLÖNEBE- RÄKNING

MOMENT 2:1 Beräkning av lön och/eller löneavdrag vid ledig- het del av månad sker genom daglöneberäkning.

MOMENT 2:2:1 Löneavdrag enligt så kallade 1,4-regeln görs för samtliga arbetsdagar i frånvaroperioden, enligt nedan:

Sammanlagd ledighet utan rätt till lön under del av månad- en omfattar det antal kalenderdagar som motsvarar antalet arbetsdagar under ledigheten. Antalet kalenderdagar, med två decimaler, erhålls genom att multiplicera antalet arbetsdagar med:

1) 1,4 för arbetstagare vars ordinarie arbetstid är förlagd till fem dagar per vecka eller vid annan begränsningsperiod – till genomsnittligt fem dagar per vecka.

2) för annan arbetstagare den faktor som framräknas genom att dividera antalet kalenderdagar i begränsningsperioden med antalet arbetsdagar. Kalenderdagsfaktorer framgår av Bilaga över vissa tabeller. Avrundning görs inte.

månadslönen x 1,4 (eller annan kalenderdagsfaktor) kalenderdagar

i månaden

Reglerna enligt ovan gäller vid:

a) ledighet utan rätt till lön om inte annat gäller,

b) ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada enligt § 8 moment 1:4 första stycket för tid som ingår i en sjuklöneperiod då arbetsgivaren ska betala sjuklön enligt sjuklönelagen,

c) då dagberäknad sjukpenning utges.

MOMENT 2:2:2 Löneavdrag enligt den så kallade 1,0-regeln görs för samtliga kalenderdagar i frånvaroperioden i följande fall:

a) då kalenderdagsberäknad sjukpenning eller rehabiliterings- penning utges,

b) vid ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret då dagpenning utges enligt förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga eller motsvarande regler. Sammanlagd sådan ledighet under del av månaden ska omfatta samtliga kalenderdagar med dagpenning, enligt formeln:

månadslönen x 1,0 kalenderdagar

i månaden

MOMENT 2:2:3 Löneavdrag för ledighet del av enstaka dag görs per timme enligt formeln:

månadslönen

som heltidslön 165

Vid ledighet del av enstaka dag på grund av sjukdom eller

tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag enligt moment 2:2 (1,4-regeln).

§ 6 MOMENT 3 FERIELÖNEBERÄKNING

För lärare med ledighet under ferier gäller följande:

DEFINITIONER MOMENT 3:1 Med verksamhetsår avses den tidsperiod om tolv månader, under vilken arbetstagaren är tjänstgöringsskyldig vissa perioder.

Med ferieperiod avses den längsta tjänstgöringsfria perioden under verksamhetsåret.

Med arbetsperiod avses den tidsperiod av verksamhetsåret som inte utgör ferieperiod.

LÖN MOMENT 3:2 Arbetstagare äger under arbetsperioden uppbära lön och under ferieperioden uppbära ferielön.

FERIELÖN MOMENT 3:3 Ferielön– vilken inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsättes i SemL Utbild- ningsavtalet § 7 – beräknas på sätt som anges nedan.

1) För arbetstagare som:

a) för verksamhetsåret fullgjort hela tjänstgöringsskyldigheten eller

b) inte varit frånvarande av annan anledning än ledighet som enligt Utbildningsavtalet § 7 moment 6, är semesterlönegrun- dande eller ledighet enligt Utbildningsavtalet § 8 moment 5:1, under vilken arbetstagaren medgivits rätt att behålla lönen eller del därav, dock lägst lön motsvarande 40 % av den för motsvarande heltidsanställd utgående lönen ska ferielönen ut- göras av löpande månadslön. Härtill kommer semestertillägg enligt moment 3:6, tredje stycket.

2) För annan arbetstagare beräknas ferielönen utifrån det antal A-dagar (kvalificerade) där arbetstagaren

a) innehaft anställning och

b) inte varit frånvarande av annan anledning än enligt punkt 1 ovan.

Ferielön – som utgörs av den på antalet kalenderdagar med ferielön belöpande lönen – utges för det antal kalenderdagar som erhålls genom att faktorn 0,345 minskas med b enligt nedan, varefter multiplikation sker med de för arbetstagaren kvalificerade A-dagarna. Det erhållna talet multipliceras med 1,40. Om brutet tal uppstår höjs till närmaste heltal. Härtill kommer semesterdagstillägg enligt moment 3:6 tredje stycket.

Antalet tjänstgöringsfria dagar måndag-fredag under arbets- perioden genomsnittsberäknas enligt formeln:

a = b varvid 194

a = under arbetsperioden antal tjänstgöringsfria dagar mån- dag-fredag samt

b = under arbetsperioden genomsnittligt antal tjänstgörings- fria dagar måndag-fredag per A-dag. Om fler än tre decima- ler uppstår avrundas till tre.

GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTT- NINGSGRAD‌‌

VISSA LEDIG- HETER UNDER XXXXXXXXXXXXX- XXXX

ANDRA LEDIG- HETER

Anmärkning

Gäller även under måndag-fredag infallande helgdag samt midsommar-, jul- och nyårsafton.

MOMENT 3:4 Vid förändring av sysselsättningsgraden ska ferie- lönen beräknas på den genomsnittliga sysselsättningsgraden under arbetsperioden. Genomsnittet framräknas på grundval av antal kalenderdagar under vilka arbetstagaren haft de olika sysselsättningsgraderna. Denna beräkning gäller även partiell ledighet under del av dag utan avlöningsförmåner av annan anledning än ledighet som enligt Utbildningsavtalet § 7 mo- ment 6, är semesterlönegrundande.

Anmärkning

1) Med sysselsättningsgrad avses för anställningen fastställd omfattning av tjänstgöringsgraden i förhållande till heltids- anställd arbetstagares tjänstgöring.

2) För deltidsanställd arbetstagare med förändrad sysselsätt- ningsgrad ska – vid beräkning av ferielönen – månadslönen per sista kalenderdag före ferieperioden först uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd.

3) Genomsnittlig sysselsättningsgrad ska inte användas om den innebär en sänkning av gällande sysselsättningsgrad (i procent av heltid) med högst 2,00 procentenheter.

MOMENT 3:5 Vid ledighet under ferieperioden med sjukpen- ning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning bibehåller arbetstagaren ferielönen.

Infaller sjuklöneperiod enligt SjLL under de 45 första kalen- derdagarna av ferieperioden utges även sjuklön beräknad på ferielön.

Antalet betalda ferielönedagar skall inte påverkas om det totala antalet A-dagar med beviljad ledighet utan avlönings- förmåner utgör högst 2,00 procentenheter av anställningens A-dagar.

Anmärkning

Ovanstående innebär att den som är anställd till exempel hela arbetsperioden – det vill säga 194 A-dagar – kan vara ledig utan avlöningsförmåner högst 3 A-dagar totalt under hela arbetsperioden utan att det påverkar ferielönen.

SEMESTER- FRÅGOR

MOMENT 3:6 Ferielön samt lön för tjänstgöringsfria perioder under arbetsperioden får inte understiga den semesterlön, som arbetstagaren skulle ägt uppbära enligt XxxX Utbildningsav- talet § 7. Arbetstagarens semesterledighet hänförs till den del av ferieperioden som anges i moment 3:5 andra stycket. Ar- betstagare, som på grund av semesterlönegrundande frånvaro inte åtnjutit enligt XxxX Utbildningsavtalet § 7 tillkomman- de semesterledighet, och gjort framställning utan dröjsmål om utbyte av ledighet, kan få sådan ledighet förlagd inom arbets- perioden om ledigheten inte kan förläggas till annan tid.

Arbetstagare tillförsäkras semesterdagstillägg till ett antal och med den beräkning som anges i Utbildningsavtalet § 7 moment 8 och moment 14. Därvid ska med intjänandeår

avses arbetsperioden. Semesterdagstilläggen utbetalas under juni månad.

Arbetstagare äger inte rätt att spara semesterdagar. Övergår arbetstagare från anställning enligt dessa särskilda bestäm- melser till annan anställning hos samma arbetsgivare eller omvänt, ska ferielön respektive semesterförmåner beräknas och utges som om den tidigare anställningen upphört och ny anställning hos arbetsgivaren tillträtts.

ÖVRIGT MOMENT 3:7 Om arbetstagare lämnar anställningen hos arbetsgivaren under verksamhetsåret ska arbetstagarens till- kommande ferielön och semesterdagstillägg utbetalas.

§ 7 SEMESTER

UNDANTAG FRÅN SEMESTER- LEDIGHET

Semesterförmåner utges enligt SemL och lag om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete, med nedan angivna avvikelser. Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

MOMENT 1 Arbetstagare som anställts för en tid av högst tre månader och som inte tidigare under semesteråret haft an- ställning hos arbetsgivaren, har inte rätt till semesterledighet.

INTJÄNANDEÅR MOMENT 2 Som intjänandeår/semesterår räknas löpande kalenderår.

AVBRUTEN SEMESTER

FÖRLÄGGNING AV LEDIGHET

EXTRA SEMESTERDAG

MOMENT 3 Momentet har utgått.

MOMENT 4 Om annat inte överenskommes mellan arbetsgiva- re och arbetstagare ska semesterledighet om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag.

MOMENT 4:1 Arbetsgivaren har ett ansvar för planering av verksamhet, arbete, arbetstid och ledigheter. Detta ansvar betyder också att möjligheter ska skapas för arbetstagarna att kunna utnytttja sin rätt till ledighet i full omfattning och till vila och rekreation.

Arbetsgivaren ska avseende semesteruttag särskilt beakta be- hovet av planering för hela semesteråret, då arbetstagare kan vara berättigad till fler semesterdagar än huvudsemester eller riskera överskridande av antalet tillåtna sparade dagar.

Vid utläggning av semesterledighet, bör arbetsgivaren beakta arbetstagarens önskemål om tidpunkt för ledigheten.

MOMENT 5 Om semesterledighet enligt 12 § SemL på arbets- givarens begäran förläggs till tidpunkt före eller efter juni- augusti, får arbetstagare, som fått högst 14 semesterdagar förlagda under juni–augusti, två betalda semesterdagar extra under semesteråret. Arbetstagare som fått 15-19 semesterdagar förlagda under juni-augusti får en betald semesterdag extra under semesteråret.

Anmärkning

Ovanstående gäller om arbetstagare är berättigad till minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret. Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan träffas om annan kompensation.

SEMESTERLÖNE- GRUNDANDE FRÅNVARO

ANTAL SEMESTERDAGAR

SEMESTERNS LÄNGD

BYTE MOT KONTANT- ERSÄTTNING

SPARANDE AV SEMESTERDAGAR

OUTTAGNA SEMESTERDAGAR

MOMENT 6 Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande då frånvaron grundas på:

a) ledighet med anledning och omfattning som sägs i 17 §, 17 a § och 17 b § SemL,

b) ledighet med lön eller del av lön enligt § 8 moment 3 samt

§ 8 moment 4:1,

c) ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag.

MOMENT 7 Antalet semesterdagar med semesterlön utgör så stor del av årssemestern som svarar mot den del av intjänande- året som arbetstagaren har anställning hos arbetsgivaren eller är frånvarande av anledning och omfattning enligt moment 6.

MOMENT 8:1 Momentet är flyttat med oförändrat innehåll till protokollsanteckning 7.

MOMENT 8:2 Momentet är flyttat med oförändrat innehåll till protokollsanteckning 7.

MOMENT 8:3 Momentet är flyttat med oförändrat innehåll till protokollsanteckning 7.

MOMENT 9 Arbetsgivare och arbetstagare får träffa överens- kommelse om att byta ut betald semesterdag – som överstiger vad som följer enligt lag – mot kontant ersättning med semes- terlön. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig.

I detta sammanhang värderas varje semesterdag till 0,5 % av den fasta kontanta lönen per månad multiplicerad med tolv.

MOMENT 10 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får av överskjutande sådana dagar spara fem till ett senare semesterår.

Antalet sparade semesterdagar får sammanlagt inte överstiga 25.

MOMENT 11 Om det beror på arbetsgivaren att betald semes- terdag inte kunnat utläggas under semesteråret, överförs sådan dag till nästa semesterår som sparad semesterdag.

Sparade semesterdagar överstigande 25 ska tas ut i ledighet, senast under kommande kalenderår.

BERÄKNING AV SEMESTERDAGAR

BERÄKNING AV SEMESTERLÖN

SEMESTER- TILLÄGG

MOMENT 12 För heltidsanställd arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag–fredag är varje under se- mestertiden infallande ordinarie arbetsdag en semesterdag.

För övriga arbetstagare beräknas antalet semesterdagar, som ingår i semesterledigheten enligt formeln:

5 x b = c varvid a

a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagare enligt fastställt tjänstgöringsschema genomsnittligt ska fullgöra per vecka,

b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten,

c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten.

Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning ske vid semesterårets slut till närmaste lägre dagantal. Semesterkoefficienter fram- går av Bilaga över vissa tabeller.

Anmärkning

För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till så kallad lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag-fredag under semesterledigheten minskas semesterle- digheten med en dag för varje sådan helgdag eller helgdagsaf- ton, under förutsättning av att ledigheten omfattar minst en vecka.

MOMENT 13 Semesterlön för månadsavlönad arbetstagare under semestern är den fasta kontanta lönen.

MOMENT 14:1 Semestertillägg för varje betald semesterdag är 0,8 % av arbetstagarens fasta kontanta lön vid utbetalnings- tillfället. Semestertillägget för intjänandeårets betalda semes- ter utbetalas till huvudsemestern eller vid annan tidpunkt som lokalt överenskommes.

MOMENT 14:2 Arbetsgivare och arbetstagare kan, för ett år i taget, genom skriftlig enskild överenskommelse växla‌

semestertillägget mot extra lediga dagar. För arbetstagare med en semesterrätt på upp till 29 dagar semester ersätts semester- tillägget med 5 ytterligare lediga dagar. För arbetstagare med en semesterrätt på 30 eller fler dagar semester ersätts semester- tillägget med 6 ytterligare lediga dagar. Annan överenskom- melse är möjlig enligt § 1 moment 2a och 2b.

Tillämpningsregler för bytet följer av partsgemensamma riktlinjer.

ÅTERBETALNING MOMENT 15 Arbetstagare som tagit ut fler betalda semester- dagar än arbetstagaren är berättigad till under året, eller för hög ersättning som avses i moment 8, 9, 13 och 14, ska återbe- tala för mycket utbetald semesterlön.

Avliden arbetstagares dödsbo är inte återbetalningsskyldigt.

ANNAN ARBETSTAGARE

SEMESTER- ERSÄTTNING

OBETALD SEMESTER

MOMENT 16 För annan arbetstagare än månadsavlönad arbets- tagare gäller följande:

Semesterlön utges för varje betald semesterdag med 12 % av semesterlöneunderlaget – beräknat enligt 16 § SemL – divide- rat med det antal betalda semesterdagar – ej sparade – arbets- tagaren är berättigad till.

För arbetstagare som enligt moment 8 ovan är berättigad till längre årssemester än 25 semesterdagar höjs procentsatsen med 0,48 % för varje sådan ytterligare dag.

MOMENT 17 Semesterersättning utgörs av semesterlön (4,6 %) och semestertillägg (0,8 %) av den aktuella fasta

kontanta lönen per semesterdag, som inte utgivits i samband med semesterledighet. Semesterersättningen för sparad semes- terdag beräknas på detta sätt oberoende av när semesterdagen intjänades.

MOMENT 18 För varje uttagen semesterdag utan semesterlön görs löneavdrag, med beräkning enligt § 6 moment 2:1.

LÄRARE MOMENT 19 Paragrafen gäller ej för lärare med ferielönean- ställning med undantag av moment 6 samt tillämpliga delar av moment 8 och 14.

§ 8 MOMENT 1 LEDIGHET OCH FÖRMÅNER VID SJUKDOM MED MERA‌

§ 8 LEDIGHET

LEDIGHET MOMENT 1:1 Arbetstagare, som till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada inte kan arbeta, är ledig så länge arbetsoför- mågan kvarstår. Arbetstagare, som på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering inte kan arbeta, är ledig då sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken utges.

ANMÄLAN MOMENT 1:2 Arbetstagare ska, för att vara berättigad till sjuklön enligt SjLL/detta avtal, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan till arbetsgivaren. Arbetstagare ska även meddela arbetsgivaren datum då sjukfallet inträffade.

Sjuklön utges som huvudregel inte för tid innan arbetsgiva- ren fått anmälan om sjukdomsfallet. Om arbetstagare varit förhindrad att göra sjukanmälan men sådan görs omedelbart efter det att hindret upphört ska sjuklön utbetalas även för tid före sjukanmälan.

Arbetstagare – som inte har sjuklönerätt enligt XxXX – ska meddela arbetsgivaren datum för sjukanmälan till allmän för- säkringskassa samt uppgift om arbetstagaren får dagberäknad eller kalenderdagsberäknad sjukpenning.

INTYG MOMENT 1:3 Från och med sjunde dagen efter sjukanmälan utges sjuklön endast om arbetstagare styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd genom läkarintyg.

Sådant intyg ska inlämnas till arbetsgivaren snarast möjligt.

Arbetsgivare kan, för att utge sjuklön, kräva sådant intyg även vid kortare ledighet samt alltid begära att arbetstagare styrker nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg från läkare, som anvisas av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ersätter då kostnaden för intyget till den del av kostnaden som inte

ersätts eller borde ha ersatts av allmän försäkringskassa eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar.

DAGBERÄKNAD FRÅNVARO PÅ GRUND AV SJUKDOM MED MERA

SJUKAVDRAG MOMENT 1:4 Sjukavdrag för 1:a till 14:e dagen i sjuklöneperio- den görs för varje arbetsdag enligt § 6 moment 2:1.

Sjukavdrag från och med 15:e dagen i sjukperioden görs för samtliga kalenderdagar enligt § 6 moment 2:2.

SJUKLÖN För dag 1-14 i sjuklöneperioden utges sjuklön med 80 % av lönebortfallet. Från och med 15:e dagen i sjukperioden utges kompletterande sjuklön enligt moment 1:5:2.‌‌

Vid tillämpning av 7 § SjLL – sjuklöneperiod – ska utlagd jour och beredskap anses utgöra ”arbete åt arbetsgivaren”.

KARENSAVDRAG Xxxxxxxxxxxx görs på sjuklön för sjuklöneperioden och beräk- nas enligt följande:

a) För tillsvidareanställd arbetstagare samt arbetstagare med tidsbegränsad anställning och fastställd schemalagd tid under minst en hel kalendermånad beräknas karensavdraget enligt följande formel

kalenderdagslön x 1,4 x 80 %.

För de fall sjuklön även innefattar särskilda ersättningar ska dessa ingå i karensavdraget och beräknas endast på första dagen i sjuklöneperioden.

b) Karensavdrag för övriga arbetstagare beräknas på sjuklönen för de första 8 timmarna under första dagen i sjuklöneperio- den. För de fall antal schemalagda timmar är färre än 8 görs karensavdrag på sjuklönen endast för dessa timmar.

När sjuklön även innefattar särskilda ersättningar ska dessa ingå i karensavdraget. Avdraget beräknas endast på första dagen i sjuklöneperioden och kan som högst uppgå till 8 timmar.

Anmärkning

1. Karensavdraget kan inte överstiga belopp för sjuklön under sjuklöneperioden.

SJUKPENNING- TILLÄGG

KOMPLETTERAN- DE SJUKPEN- NING

MOMENT 1:5:1 Arbetstagare får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 eller § 8 moment 1:11 – under tid då sjukpenning eller rehabiliteringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken utges – sjukpenningtillägg med belopp motsvarande 10 % av lönebortfallet, längst för tid till och med den 90:e kalender- dagen i sjukperioden.

MOMENT 1:5:2 Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 8 prisbasbelopp, får dessutom kompletterande sjukpenning med belopp motsva- rande 77,6 % av den del av lönebortfallet som överstiger 8 prisbasbelopp.

Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäknad sjukpenning:

månadslönen x 12 365

Vid beviljad förlängd sjukpenning utges kompletterande

sjukpenning med belopp motsvarande 72,75 % av den del av lönebortfallet som överstiger 8 prisbasbelopp.

Anmärkning

Bestämmelsen är tillämplig från och med att KFS Trygghets- fond fullt ut omfattar även anställda som sagts upp på grund av sjukdom. Dessförinnan gäller momentets tidigare lydelse från 2016-04-01 (för Lärarnas Samverkansråd lydelse 2014- 04-01).

MOMENT 1:6 Vid beräkning av sjuklön enligt XxXX gäller följande:

Till vad som enligt 6 § SjLL anges som ”lön och andra an- ställningsförmåner” räknas endast följande anställningsförmå- ner, nämligen lön enligt § 6 samt de särskilda ersättningarna, tillägg för obekväm arbetstid, jour- och beredskapsersättning.

Till vad som arbetstagare gått miste om till följd av nedsätt- ningen av arbetsförmågan under sjuklöneperioden enligt 7 § SjLL, räknas:

a) timlön; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

b) har upphört att gälla,

c) har upphört att gälla,

d) tillägg för obekväm arbetstid; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

e) jour- och beredskapsersättning; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

f) ackordslön; till vad arbetstagare för perioden genom utfö- rande av sitt ordinarie arbete skulle ha erhållit, om arbetstaga- ren inte varit ledig från arbete åt arbetsgivaren, samt

g) tantiem; till genomsnittligt tantiem per timme och individ.

UNDANTAG MOMENT 1:7 Sjukpenningtillägg och kompletterande sjuklön enligt moment 1:5:1 och 1:5:2 utges inte:

a) för tid som ingår i en sjuklöneperiod, under vilken arbetsgi- varen har att svara för sjuklön enligt SjLL,

b) för tid då arbetstagare undantas från sjukpenning eller rehabiliteringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken,

c) för tid då arbetstagare uppbär aktivitetsersättning eller sjuk- ersättning eller förtidspension enligt Socialförsäkringsbalken.

Har sjukpenningen eller rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indragits enligt Socialförsäkringsbalken ska sjuklönen enligt § 8 moment 1:5 reduceras i motsvarande grad.

UTBETALNING UPPHÖR

HEL DAG ELLER HALV DAG

MOMENT 1:8 Arbetstagare med månadslön, vars utbetalning av sjukpenning upphör enligt Socialförsäkringsbalken på grund av försäkringskassans bedömning av arbetstagarens arbets- förmåga, får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 eller § 8 moment 1:11 då sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken eller rehabiliteringsersättning annars skulle ha utgetts sjuklön för tid i sjukperioden under totalt högst 180 kalenderdagar med belopp motsvarande:

80 % av lönebortfallet för arbetsdag 2-14,

90 % av lönebortfallet för tid därefter t o m dag 90 samt 80 % av lönebortfallet för dag 91-364

Upphör – eller beviljas inte – så kallad förlängd sjukpenning att betalas ut, utges – inom ramen om 180 kalenderdagar enligt ovan och längst till och med den tidpunkt som förlängd sjukpenning skulle ha utgetts – sjuklön med 75 % av löne- bortfallet.

Anmärkning

Bestämmelsen är ej tillämplig från och med att motsvarande ersättning omfattas av AGS-KL.

MOMENT 1:9 Arbetstagare med månadslön, får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 sjuklön beräknad enligt moment 1:8 ovan, för sådan del av dagen som allmän försäkringskassa inte ersätter på grund av att bestämmelserna i Socialförsäk- ringsbalken medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges.

Sjuklön utges för tid i sjukperioden dock högst under 180 kalenderdagar.

REHABILITERING MOMENT 1:10 Arbetstagare, som på grund av arbetslivsinrik- tad rehabilitering är förhindrad att arbeta, är ledig då rehabili- teringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken utges.

Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 8 prisbasbelopp, får dessutom reha- biliteringstillägg med belopp motsvarande 80 % av den del av lönebortfallet som överstiger 8 prisbasbelopp.

Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av rehabiliteringsersättning enligt Socialför- säkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäknad rehabi- literingsersättning:

månadslönen x 12 365

Har rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indragits enligt

Socialförsäkringsbalken ska rehabiliteringstillägget reduceras i motsvarande grad.

Rehabiliteringstillägget inbegriper semesterlön och semesterer- sättning med belopp som förutsätts i SemL.

Anmärkning

Där Socialförsäkringsbalken anges avses, beträffande skador som inträffat före 1977-07-01, motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskadeförsäkring.

SMITTORISK MOMENT 1:11 Arbetstagare kan för att förhindra att smitta sprids förbjudas att arbeta i väntan på resultatet av beordrad läkarundersökning eller efter läkares utlåtande. Arbetstagare behåller samtliga sina avlöningsförmåner under förbudet.

§ 8 MOMENT 2 VÅRD AV BARN MED MERA

KVALIFIKATIONS- KRAV

MOMENT 2 Arbetstagare, som under den senaste treårspe- rioden varit anställd hos arbetsgivaren under minst 365 kalenderdagar före ledighet med föräldrapenning får föräldra- penningtillägg vid föräldraledighet enligt nedan. Vid beräk- ningen ingår all anställningstid, oavsett anställningsform.

Föräldrapenning utges endast till arbetstagare, som enligt Socialförsäkringsbalken är berättigad till föräldrapenning över lägstanivå. Om föräldrapenning har nedsatts eller indragits ska föräldrapenningtillägget minskas med motsvarande belopp.

FÖRÄLDRAPEN- NINGTILLÄGG

KOMPLETTERAN- DE FÖRÄLD- RAPENNING- TILLÄGG

Föräldrapenningtillägg utges för maximalt tre ledighetsperi- oder, under förutsättning att föräldraledigheten tas ut i minst 30 dagar i följd. Föräldrapenningtillägget betalas inte för ledighet som tas efter att barnet är 24 månader, vid adoption 24 månader efter adoptionen eller mottagandet.

MOMENT 2:1 Föräldrapenningtillägget är 10 % av lönebortfal- let. Föräldrapenningtillägg utges för så många kalenderdagar som föräldraledigheten omfattar, maximalt 180 dagar för barn födda 2013-04-01 och senare.

För Lärarnas Samverkansråd gäller; Föräldrapenningtillägget är 10 % av lönebortfallet.

Föräldrapenningtillägg utges för så många kalenderdagar som

föräldraledigheten omfattar, maximalt 150 dagar för barn födda före 2017-10-01, maximalt 180 dagar för barn födda 2017-10-01 eller senare.

MOMENT 2:2 Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 10 prisbasbelopp enligt Socialförsäkringsbalken, och som uppfyller kvalifikationskra- ven i § 8 moment 2, får ersättning enligt detta moment då föräldrapenning utges.

Ersättningen utges under högst 270 kalenderdagar per födsel. Beloppet som utbetalas motsvarar 80 % av den del av lönebortfallet som överskrider 10 prisbasbelopp – beräknat per kalenderdag. Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkningen av föräldrapenning enligt Socialförsäkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäk- nad föräldrapenning:

(månadslönen x 12) 365

MOMENT 2:3 Föräldrapenningtillägg enligt moment 2:1 utges en gång per födsel, utbetalas vid respektive ledighets bör-

xxx och inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL. Överenskommelse kan träffas om att föräldrapenningtillägget istället kan utbetalas månads- vis. Föräldrapenningtillägget kan delas mellan föräldrar på samma arbetsplats.

AVVIKELSE FRÅN LAG

Kompletterande föräldrapenning enligt modell 2:2 utges månadsvis och inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

MOMENT 2:4 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal om avvikelse från 13 § första stycket och 15 § andra stycket samt om den närmare tillämpningen av 11 och 12 §§ i föräldraledighetslagen.

§ 8 MOMENT 3 LEDIGHET FÖR ENSKILDA ANGELÄGENHETER AV VIKT MED MERA

ENSKILD ANGE- LÄGENHET

BESÖK HOS LÄKARE ELLER TANDLÄKARE

MOMENT 3:1 Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare vid nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig medges behålla lönen under sammanlagt högst tio arbetsdagar per kalenderår.

Med nära anhörig avses make, maka, sambo, eller person man lever tillsammans med i partnerskapsförhållande, barn (även adoptiv- och fosterbarn), föräldrar (även adoptiv- och foster- föräldrar), syskon, svärföräldrar, barnbarn, mor- och farföräld- rar samt personer i föräldrars ställe.

Vid barns och nära anhörigs svårare sjukdom utges lön under ledighet endast om arbetstagare inte har rätt till ersättning enligt Socialförsäkringsbalken.

MOMENT 3:2 Om läkar- eller tandläkarbesök med mera måste förläggas till ordinarie arbetstid får en arbetstagare vara ledig utan löneavdrag under den tid som nödvändigtvis måste tas

i anspråk för sammanlagt högst tio tillfällen per kalenderår i följande fall:

a) för förstagångsbesök hos läkare eller tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall,

b) för besök hos läkare, sjukgymnast/motsvarande eller sjuk- hus vid behandling efter remiss av läkare,

c) vid högst två tillfällen under ett havandeskap för besök vid mödravårdscentral i egenskap av blivande förälder.

Anmärkning

Vid behandling av allvarlig sjukdom kan arbetstagare få vara ledig utan löneavdrag vid fler än tio tillfällen.

Bestämmelsen ska inte tillämpas för tid då sjuklön utges enligt SjLL/detta avtal eller sjukpenning utges enligt Social- försäkringsbalken.

§ 8 MOMENT 4 LEDIGHET OCH FÖRMÅNER VID UTBILDNING

LÖN VID UTBILD- NING

BIBEHÅLLNA LÖ- NEFÖRMÅNER

MOMENT 4:1 Vid ledighet för att genomgå utbildning kan arbetstagare medges rätt till att behålla lönen eller del därav. Deltidsanställd arbetstagare kan även medges rätt till mer- tidslön eller del därav. Arbetsgivare kan föreskriva särskilda villkor för att arbetstagare ska uppbära och behålla lön, som beviljats för här avsedd ledighet.

MOMENT 4:2 Vid deltagande i utbildning, kurser, konferenser och dylikt, som fullgöres i anställningen, får arbetstagare förutom bibehållen lön – om utbildningen pågår högst sju kalenderdagar – behålla vad som skulle utgetts i tillägg för obekväm arbetstid om arbetstagaren fullgjort sina ordinarie arbetsuppgifter.

MOMENT 4:3 Vid utbildning på del av arbetsdag som inte utgör ordinarie arbetstid utges kompensation med en timme för varje utbildningstimme. För tid som inte kan kompenseras med ledighet utges ersättning per timme med mertidslön.

LEDIG DAG MOMENT 4:4 Kompensation för beordrad utbildning eller obligatorisk information på en för arbetstagaren ledig dag överenskommes mellan de lokala parterna.

Läs mer i den partsgemensamma kommentaren till § 8 mom 4:4 som ingår i förhandlingsprotokollen med respektive fack- förbund.

§ 9 TJÄNSTE- OCH PERSONALBOSTAD

TJÄNSTE- OCH PERSONAL- BOSTAD

MOMENT 1 Hyresförhållande som beror av anställning regleras enligt gällande lag i den mån inte annat följer av denna para- graf.

DEFINITION MOMENT 2 Med tjänstebostad förstås av arbetsgivare ägd eller disponerad bostadslägenhet, som arbetsgivare anvisar arbets- tagare såsom nödvändig bostad för fullgörande av anställ- ningens arbetsuppgifter och därför upplåter till arbetstagare i samband med anställning som är förenad med bostadstvång.

Med personalbostad förstås av arbetsgivare ägd eller dispone- rad bostadslägenhet, som arbetsgivare upplåter till arbetstaga- re i samband med anställning.

HYRA MOMENT 3 Hyra för tjänste- och personalbostad fastställes av arbetsgivare till belopp som är skäligt med hänsyn till olä- genheter, som kan följa av bostadens karaktär av tjänste- och personalbostad och dess belägenhet.

FÖRBEHÅLL MOMENT 4 Utan arbetsgivares medgivande får inte:

a) hyresrätt till tjänste- och personalbostad överlåtas,

b) hyresgäst upplåta tjänste- och personalbostad i andra hand.

UPPSÄGNING AV HYRESAVTAL

MOMENT 5 Hyresavtal för tjänste- och personalbostad kan av arbetsgivare sägas upp för att upphöra att gälla med en minsta uppsägningstid av en månad i följande fall:

a) då arbetstagares anställning ska upphöra,

b) då arbetstagare inte erlagt hyra,

c) då arbetstagare vidtagit åtgärd i strid mot ovan angivna förbehåll.

Då arbetstagarens anställning ska upphöra gäller:

a) att om arbetstagare, vid uppsägningstillfället av hyresavta- let, har rätt till en uppsägningstid – vad gäller anställningens upphörande – som är längre än en månad, ska arbetsgivare iaktta motsvarande uppsägningstid, vad gäller hyresavtalets upphörande,

b) att om anställning upphör på grund av att arbetstagare avlider, gäller hyreslagens uppsägningstider,

c) uppsägningstid enligt momentet gäller för hyresavtal med bestämd hyrestid som är längre än tre månader och för hyres- avtal som gäller för obestämd tid. Om arbetsgivare har sagt upp hyresavtalet för tjänste-/personalbostaden i samband med anställningens upphörande har hyresgäst eller medhyresgäst inte rätt till förlängning av avtalet.

§ 10 PENSIONSFÖRMÅNER, AVTALSFÖRSÄKRINGAR OCH TRYGGHETSAVTAL

ALLMÄNT Lokalt kollektivavtal ska träffas om pensionsförmåner och avtalsförsäkringar.

PENSIONSAVTAL PA-KFS

ANNAN PEN- SIONSPLAN

ARBETSSKADE- FÖRSÄKRING

AVTALSGRUPP- SJUKFÖRSÄK- RING

TJÄNSTEGRUPP- LIVFÖRSÄKRING OCH BEGRAV- NINGSHJÄLP

TRYGGHETS- AVTAL

MOMENT 1 Parterna har på KFS-området tecknat centralt kollektivavtal om pensioner, PA-KFS. För nytillkommande medlemsföretag gäller PA-KFS 09 och i förekommande fall Gamla PA-KFS.

Lokalt kollektivavtal kan träffas om annan pensionsplan.

Anmärkning

Lokalt kollektivavtal om annan pensionsplan än PA-KFS tecknas av Kommunal centralt.

MOMENT 2 Arbetsgivare ska teckna TFA-KL eller, vid tillämp- ning av annan pensionsplan, annan försäkring med motsva- rande innehåll.

Arbetstagare äger inte rätt att föra talan mot arbetsgivare eller hos denne anställd om skadestånd i anledning av personskada som utgör arbetsskada.

MOMENT 3 Arbetsgivare ska teckna AGS-KL eller, vid tillämp- ning av annan pensionsplan, annan försäkring med motsva- rande innehåll.

MOMENT 4 Arbetsgivare ska teckna TGL-KL eller annan mot- svarande tjänstegrupplivförsäkring. Underlåter arbetsgivare detta gäller vad som sägs i försäkringsbestämmelser TGL-KL

§ 28 angående vite med mera. Avlider arbetstagare och utges inte försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan an- ställning gällande bestämmelser om grupplivskydd (xxxxxxxxx vid dödsfall), ska till dödsboet utges begravningshjälp med xxxxxx motsvarande hälften av det prisbasbelopp som, enligt AFL, gäller för det år dödsfallet inträffar.

MOMENT 5 Arbetsgivare, som omfattas av det centralt teck- nade kollektivavtalet Trygghetsavtal KFS, ska följa centralt kollektivavtal om årlig avsättning till kollektivavtalsstiftelsen KFS-företagens Trygghetsfond.

§ 11 KORRIGERING AV PRELIMINÄR LÖN

KORRIGERING AV PRELIMINÄR LÖN

MOMENT 1 Kollektivavtal om korrigering av preliminär lön gäller enligt bilaga 1.

BILAGA 1‌

KOLLEKTIVAVTAL OM KORRIGERING AV PRELIMINÄR LÖN

§ 1 PARTERNA KONSTATERAR

Parterna konstaterar att lön och andra avlöningsförmå- ner för avräkningsperioden beräknas preliminärt och utbetalas utan att arbetstagares frånvaro eller annan omständighet under perioden helt beaktas. Slutlig beräkning av avtalsenliga avlöningsförmåner görs vid ett senare avlöningstillfälle (i normalfallet nästkommande), när samtliga därpå inverkande omständigheter under perioden är kända. I anslutning härtill avtalar parterna, att följande bestämmelser ska gälla:

§ 2 PRELIMINÄR LÖN MOMENT 1 Vad arbetstagare i preliminär lön enligt § 1 har erhållit för mycket i förhållande till vad som avtalsen- ligt ska utges för avräkningsperioden, är han skyldig att låta avräknas genom avdrag vid senare avlöningstillfälle från de innestående avlöningsförmånerna (korrigering av preliminär lön), eller att återbetala.

MOMENT 2 Om korrigering av preliminär lön inte har gjorts senast under fjärde kalendermånaden efter den un- der vilken den preliminärt beräknade lönen utbetalades, meddelar arbetsgivare inom ytterligare en månad därefter arbetstagare om skulden och söker nå överenskommelse med honom om hur återbetalning ska ske.

Sådan överenskommelse kan även träffas före utgången av nämnda fjärde kalendermånad.

MOMENT 3 Om arbetsgivare och arbetstagare inte har en- ats om hur återbetalning av skulden ska ske, underrättas arbetstagare i skriftligt återbetalningskrav att hans lokala fackliga organisation har rätt till förhandling. Har orga- nisationen inte påkallat förhandling inom två månader efter det att arbetstagare mottog det skriftliga kravet har organisationen förlorat rätten till förhandling.

Påkallas förhandling i fråga som avses i föregående stycke, kan sådan – oavsett vad som eljest följer av lag eller annat avtal – endast föras som lokal förhandling.

Den förhandlingsskyldighet före domstolsprövning som kan följa av lag eller avtal, har fullgjorts genom slutfö- rande av den lokala förhandlingen eller genom förlust av rätten därtill.

§ 3 FÖRHANDLINGS- ORDNING MED MERA VID FELAKTIGT UTBETALD LÖN

MOMENT 4 Har arbetsgivare inte iakttagit vad som sägs i moment 2 och 3 ovan, ska fråga om skyldighet att återbe- tala skulden behandlas enligt reglerna i § 3 nedan.

Har arbetstagare, i annat fall än som avses i § 1 första stycket, erhållit högre lön eller annan avlöningsförmån än som avtalsenligt tillkommer honom, meddelar arbets- givare arbetstagare om förhållandet.

Om arbetsgivare och arbetstagare inte har enats om återbetalning av skulden och om arbetsgivare vill kräva sådan, underrättas arbetstagare i skriftligt återbetal- ningskrav att hans lokala fackliga organisation har rätt till rättstvisteförhandling i frågan. Har organisationen inte påkallat förhandling inom två månader, efter det att arbetstagare mottog det skriftliga kravet, har organisatio- nen förlorat rätten till förhandling.

Den förhandlingsskyldighet före domstolsprövning som kan följa av lag eller avtal, har fullgjorts genom slutföran- de av förhandlingen eller genom förlust av rätten därtill. För rättstvisteförhandlingen och för fortsatt tviste- förfarande gäller i övrigt bestämmelserna i parternas förhandlingsordning/huvudavtal och i MBL.

§ 4 GILTIGHET Detta kollektivavtal gäller mellan parterna tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader.

Uppsägningen ska, för att vara giltig, ske skriftligen och vara åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal.

BILAGA 2‌

FÖRTECKNING ÖVER ÖVRIGA AVTAL INOM KFS-OMRÅDET

Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Svenska Transportarbetareförbundet, (Transport) Vision

Unionen Ledarna Vårdförbundet

Sveriges Ingenjörer/Civilekonomerna (CR) samt Förtecknade Saco-förbund

• Förhandlingsordning för företag inom KFS-området (FO-F 03)

• Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) eller motsvarande försäkring

• Avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA- KL) eller motsvarande försäkring

• Avtal om avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) eller motsvarande försäkring

• Pensionsavtal (PA-KFS 09/Gamla PA-KFS)

• Avtal om bilersättning (Bil 12-KFS)

• Avtal om traktamentsersättning (Trakt 13-KFS)

• Trygghetsavtal KFS

• Avtal om kollektivavtalsstiftelsen KFS-företagens Trygghetsfond samt avtal om avsättning till KFS-företa- gens Trygghetsfond

BILAGA

AVTAL OM STUDENTMEDARBETARANSTÄLLNING

mellan KFS och Civilekonomerna, Förtecknade

Saco-förbund, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Vision och Unionen.

Parterna är överens om att på KFS-branschområden infö- ra en möjlighet till studentmedarbetaranställning enligt nedanstående regler.

SYFTE Parternas syfte med detta avtal är att underlätta för studerande på universitets- och högskolenivå att under terminerna få anställning inom KFS-branschområden, parallellt med att de bedriver studier.

Det är parternas uppfattning att genom detta avtal ska- pas det förutsättningar att förena arbete och studier, där arbetsuppgifterna är kvalificerade och har en koppling till de pågående studierna. En sådan koppling bidrar till att ge den studerande praktisk arbetserfarenhet och en inblick i branschen. Det underlättar i sin tur övergången mellan studier och yrkesliv samtidigt som berörda verk- samheter tillförs aktuell kunskap.

Genom detta avtal underlättas framtida rekryteringar av färdigutbildade akademiker till KFS avtalsområden.

FÖRUTSÄTTNINGAR Studentmedarbetaranställning är tillämpligt under föl- jande förutsättningar:

• Arbetsgivaren är medlem i KFS.

• Arbetstagaren är inskriven och bedriver studier på högskolenivå (6 kap 2 § högskoleförordningen).

• En anställning kan som längst sammanfalla med höst- och vårterminen i följd. Det finns dock ingen begräns- ning i antalet anställningar för samma person.

• Anställning löper under terminstid och omfattar i genomsnitt högst 15 timmar per vecka under anställ- ningstiden.

Anställningar som inte faller under ovanstående fyra punkter får ske i enlighet med annan anställningsform och där gällande regler.

XXXXXXX FÖR STUDENT- MEDARBETARE

Anställning enligt studentmedarbetaravtalet kan ske även om det hos arbetsgivaren finns tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning, under förutsätt- ning att dessa arbetstagare inte uppfyller kraven för studentmedarbetaranställning. Om det finns tidigare an- ställda med återanställningsrätt och de uppfyller kraven för studentmedarbetaranställning är parterna ense om att sådan arbetstagare kan tacka nej till en studentmedarbe- taranställning utan att förverka sin återanställningsrätt.

För anställningen gäller i tillämpliga delar de allmänna villkoren i KFS branschavtal mellan undertecknande parter, förutom i detta avtal angivna undantag.

Reglerna kring utrymme för arbetstidsåtgärder gäller inte för studentmedarbetare.

ANSTÄLLNING Studentmedarbetaranställning är en särskild anställ- ningsform.

Studentmedarbetaranställning enligt detta avtal ger inte och tillgodoräknas inte heller tidsmässigt för företrädesrätt till ny anställning (återanställning) som avses i 25 § LAS.

LÖN För studentmedarbetaranställning enligt detta avtal utges timlön. Lönen fastställs individuellt enligt respektive branschavtal.

Anmärkning:

Timlön är en 1/165-del av aktuell månadslön vid heltids- anställning.

KARENSAVDRAG Xxxxxxxxxxxx görs på sjuklön för sjuklöneperioden och beräknas enligt följande:

a) För arbetstagare med fastställd schemalagd tid under minst en hel kalendermånad beräknas karensavdraget enligt följande formel

kalenderdagslön x 1,4 x 80 %.

För de fall sjuklön även innefattar särskilda ersättningar ska dessa ingå i karensavdraget och beräknas endast på första dagen i sjuklöneperioden.

b) Karensavdrag för övriga arbetstagare beräknas på sjuklönen för de första 8 timmarna under första dagen i sjuklöneperioden. För de fall antal schemalagda timmar är färre än 8 görs karensavdrag på sjuklönen endast för dessa timmar.

När sjuklön även innefattar särskilda ersättningar ska dessa ingå i karensavdraget. Avdraget beräknas endast på första dagen i sjuklöneperioden och kan som högst uppgå till 8 timmar.

Anmärkningar:

1. Karensavdraget kan inte överstiga belopp för sjuklön under sjuklöneperioden.

2. Med kalenderdagslön avses intjänad lön under månad- en delat med antalet kalenderdagar i månaden.

ARBETSTID Arbetstiden ska förläggas och villkoren i övrigt bestäm- mas på ett sätt som medverkar till att det grundläggande syftet med anställningen uppnås. Arbetsgivaren förlägger arbetstiden efter samråd med studentmedarbetaren. Vid förläggningen ska hänsyn tas till studentmedarbetarens behov av att delta i obligatoriska moment, till exempel examination inom ramen för pågående utbildning.

ANSTÄLLNINGENS UPPHÖRANDE

Arbetsgivare eller studentmedarbetare som vill att an- ställningen ska avbrytas i förtid ska underrätta varandra om detta senast en månad i förväg. Underrättelsen ska ske skriftligen.

Att avbryta anställningen kräver inte saklig grund.

TJÄNSTGÖRINGSBETYG När anställning upphör har studentmedarbetaren rätt att få tjänstgöringsbetyg som anger:

– den tid som studentmedarbetaren varit anställd

– de arbetsuppgifter studentmedarbetaren har haft att utföra samt

– om studentmedarbetaren så begär, vitsord beträffande hur arbetet har utförts.

PROTOKOLLSANTECKNINGAR‌

UTRYMME FÖR ARBETSTIDSÅTGÄRDER

LÖN VID ANNAN AN- STÄLLNING PÅ GRUND AV ORGANISATORISKA SKÄL ELLER SJUKDOM

1. Utrymmet för arbetstidsåtgärder är centralt reglerat för avtalsområdet och utgör 27 timmar per år. Vid enskil- da företag kan överenskommelse ha träffats om annat antal timmar eller att arbetstidskonto inte gäller vid företaget. Reglerna för arbetstidskontot är desamma som gällde för föregående avtalsperiod.

Lokala överenskommelser om tillämpningen av bestämmelserna förekommer. Om inte lokal överens- kommelse träffats om andra arbetstidsåtgärder ska individuella arbetstidskonton gälla.

(Gäller ej Lärarnas Samverkansråd)

2. Lön vid annan anställning på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom.

Om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbetstagare och/eller arbetstagarorganisation gäller följande.

Om en arbetstagare på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom omplaceras till en annan anställning utanför anställningsavtalet och överenskommelse träffats om lägre lön utges ett tillägg till arbetstagaren. Tillägget utgörs av mellanskillnaden mellan den gamla och den nya lönen. De första tolv månaderna utbetalas hela tillägget Därefter minskas tillägget med 1/12 av tillägget per kalendermånad.

Om den nya anställningen innebär lägre sysselsätt- ningsgrad reduceras tillägget enligt följande:

(a-b) x c = d

a = ursprunglig lön vid heltid b = ny lön vid heltid

c = ny sysselsättningsgrad d = tillägg

För det fall avvikande lokal överenskommelse har träffats som reglerar ovanstående äger dessa fortsatt giltighet.

För arbetstagare mellan 60 och 65 år ska vid beräkning av pensionsmedförande lön enligt Gamla PA-KFS eller motsvarande förmånsbestämda pensionssystem, hela tillägget enligt ovan ligga till grund.

LÄKARINTYG OCH DROGTEST

För medlemmar i Kommunal gäller dessutom följande:

Anställd som erhåller annan anställning med högre lön än ursprungslönen efter ovan angiven 24-månaderspe- riod får räkna den nya högre lönen som pensionsmed- förande lön.

Arbetstagare som omplaceras på grund av organisato- riska skäl har under ovan angiven 24-månadersperiod rätt till tjänstledighet upp till ett år för att pröva på annat arbete eller starta eget enligt samma förutsätt- ningar som lagen om ledighet för näringsverksamhet.

3. Parterna är överens om att följande regler gäller: Det ligger inom ramen för det enskilda anställnings-

avtalet att arbetstagare är skyldig att, där så erfordras, uppvisa intyg av läkare om tjänstbarhet, underkasta sig drogtest, genomgå läkarundersökning om arbetstagare har visat sig inte kunna utföra sina arbetsuppgifter

och detta kan antagas bero på droger eller sjukdom. Arbetsgivare är skyldig att, där så erfordras, göra reha- biliteringsutredning, rehabilitera och/eller omplacera arbetstagare.

Arbetsgivaren har inom ramen för sin arbetslednings- rätt möjlighet att tillfälligt försätta arbetstagare ur tjänstgöring.

Arbetstagare som blivit försatt ur tjänstgöring (av- stängts) på grund av påverkan av alkohol eller annan drog och därför har utgjort säkerhetsrisk, ska avstå samtliga avlöningsförmåner under avstängningen.

Regler om drogfri arbetsmiljö och hantering av drog- frågor anknyter till arbetsmiljölagens regler om säker arbetsmiljö och kan hanteras/beslutas i skydds- kommitté eller motsvarande eller i lokalt avtal.

BRANSCHTILLHÖRIGHET 4. Medlemsföretagens tillhörighet(er) till olika branscher inom KFS och därmed sammanhängande branschavtal ska framgå av särskild förteckning. Då nytt företag beviljas inträde i KFS ska branschtillhörighet(er) anges. Byte av branschtillhörighet innebär framgent byte av kollektivavtal och ska på så sätt för handlas/avtalas.

FÖRÄNDRAD LAGSTIFTNING

UTLANDSSTATIONE- RING

5. De centrala parterna är ense om att uppta förhandling- ar om ändringar görs i socialförsäkringslagstiftningen eller annan lagstiftning. Förhandlingarna ska resultera i att ändringar i ersättningsnivån eller villkoren för so- cialförsäkringen ska medföra att motsvarande anpass- ningar görs i branschavtalen.

6. Om en arbetstagare på arbetsgivarens uppdrag tjänst- gör utomlands ska anställningsvillkoren under utlands- vistelsen regleras antingen genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller genom reglemente, avtal eller liknande vid företaget.

Det är parternas uppfattning att villkoren vid utlands- vistelsen som regel bör vara reglerade före utlands- vistelsen.

SEMESTERNS LÄNGD 7. Verksamheter som 2017-03-31 har anställda som

omfattas av § 7 Moment 8:1 och moment 8:2 ska framgent tillämpa bestämmelsen med oförändrad lydelse. Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

§ 7 moment 8:1 För arbetstagare med anställningsavtal enligt detta avtal, som ingåtts före 1998-09-01 och som gäller fortlöpande eller förlängs utan avbrott, är semester- längden från och med det intjänandeår som arbetstagaren fyller 40 år 31 semesterdagar, från och med 50 år 32 semesterdagar.

Moment 8:2 Arbetstagare, på företag med anställda som omfattas av moment 8:1 som anställts efter 1998-08-31 med semesterrätt om 25 dagar erhåller, efter fyllda 40 år respektive 50 år och ett års anställning inom företaget, en lönehöjning med 3 % respektive 0,5 % på den fasta kontanta månadslönen.

Momentet gäller ej arbetstagare med uppehållslön.

Moment 8:3 Lärare med xxxxxxxx, som omfattas av moment 8:1 och som anställts efter 1998-08-31 med semesterrätt om 25 dagar erhåller, efter fyllda 40 år och ett års anställning inom företaget, en lönehöjning med 0,5 % på den fasta kontanta månadslönen.

TJÄNSTLEDIGHET FÖR ATT GENOMGÅ UTBILD- NING

8. Outbildad barnskötare ska erhålla tjänstledighet för att genomgå behörighetsgivande fortbildning/utbild- ning till barnskötare. (Gäller Kommunal).

ARBETSKLÄDER 9. Om arbetstagares tjänst kräver arbetskläder av

arbetsmiljö- eller säkerhetsskäl kan lokal överens- kommelse träffas om arbetsgivarens tillhandahållande. (Gäller Kommunal).

BILAGA ÖVER VISSA TABELLER‌

TABELL ÖVER KALENDERDAGSFAKTORER

Med kalenderdagsfaktor avses faktor för beräkning av det antal kalender- dagar som ledigheten ska anses omfatta, vid ledighet utan rätt till lön under del av månad.

1-VECKASSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN	FAK- TOR	2-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN	FAK- TOR	3-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN	FAK- TOR
1	7,00
2	3,50	2	7,00
3	2,33	3	4,66	3	7,00
4	1,75	4	3,50	4	5,25
5	1,40	5	2,80	5	4,20
6	1,16	6	2,33	6	3,50
		7	2,00	7	3,00
		8	1,75	8	2,62
		9	1,55	9	2,33
		10	1,40	10	2,10
		11	1,27	11	1,90
		12	1,16	12	1,75
				13	1,61
				14	1,50
				15	1,40
				16	1,31
				17	1,23
				18	1,16

4-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN	FAK- TOR	5-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN	FAK- TOR	6-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN	FAK- TOR
4	7,00
5	5,60	5	7,00
6	4,66	6	5,83	6	7,00
7	4,00	7	5,00	7	6,00
8	3,50	8	4,37	8	5,25
9	3,11	9	3,88	9	4,66
10	2,80	10	3,50	10	4,20
11	2,54	11	3,18	11	3,81
12	2,33	12	2,91	12	3,50
13	2,15	13	2,69	13	3,23
14	2,00	14	2,50	14	3,00
15	1,86	15	2,33	15	2,80
16	1,75	16	2,18	16	2,62
17	1,64	17	2,05	17	2,47
18	1,55	18	1,94	18	2,33
19	1,47	19	1,84	19	2,21
20	1,40	20	1,75	20	2,10
21	1,33	21	1,66	21	2,00
22	1,27	22	1,59	22	1,90
23	1,21	23	1,52	23	1,82
24	1,16	24	1,45	24	1,75
		25	1,40	25	1,68
		26	1,34	26	1,61
		27	1,29	27	1,55
		28	1,25	28	1,50
		29	1,20	29	1,44
		30	1,16	30	1,40
				31	1,35
				32	1,31
				33	1,27
				34	1,23
				35	1,20
				36	1,16

7-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN	FAK- TOR	8-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN	FAK- TOR
7	7,00
8	6,12	8	7,00
9	5,44	9	6,22
10	4,90	10	5,60
11	4,45	11	5,09
12	4,08	12	4,66
13	3,76	13	4,30
14	3,50	14	4,00
15	3,26	15	3,73
16	3,06	16	3,50
17	2,88	17	3,29
18	2,72	18	3,11
19	2,57	19	2,94
20	2,45	20	2,80
21	2,33	21	2,66
22	2,22	22	2,54
23	2,13	23	2,43
24	2,04	24	2,33
25	1,96	25	2,24
26	1,88	26	2,15
27	1,81	27	2,07
28	1,75	28	2,00
29	1,68	29	1,93
30	1,63	30	1,86
31	1,58	31	1,80
32	1,53	32	1,75
33	1,48	33	1,69
34	1,44	34	1,64
35	1,40	35	1,60
36	1,36	36	1,55
37	1,32	37	1,51
38	1,28	38	1,47
39	1,25	39	1,43
40	1,22	40	1,40
41	1,19	41	1,36
42	1,16	42	1,33
		43	1,30
		44	1,27
		45	1,24
		46	1,21
		47	1,19
		48	1,16

TABELL ÖVER SEMESTERKOEFFICIENTER‌

Med semesterkoefficient avses koefficient för beräkning av antalet semesterdagar som ska anses ingå i semesterledig- heten.
1-VECKASSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN	SEMESTER- KOEFFI- CIENT	2-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN	SEMESTER- KOEFFI- CIENT
1	5,00
2	2,50	2	5,00
3	1,66	3	3,33
4	1,25	4	2,50
5	1,00	5	2,00
6	0,83	6	1,66
		7	1,42
		8	1,25
		9	1,11
		10	1,00
		11	0,90
		12	0,83

3-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN	SEMESTER- KOEFFI- CIENT	4-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN	SEMESTER- KOEFFI- CIENT
3	5,00
4	3,75	4	5,00
5	3,00	5	4,00
6	2,50	6	3,33
7	2,14	7	2,85
8	1,87	8	2,50
9	1,66	9	2,22
10	1,50	10	2,00
11	1,36	11	1,81
12	1,25	12	1,66
13	1,15	13	1,53
14	1,07	14	1,42
15	1,00	15	1,33
16	0,93	16	1,25
17	0,88	17	1,17
18	0,83	18	1,11
		19	1,05
		20	1,00
		21	0,95
		22	0,90
		23	0,86
		24	0,83

5-VECKORSSCHEMA SEMESTER- ANTAL ARBETSDAGAR KOEFFI- UNDER PERIODEN CIENT		6-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN	SEMESTER- KOEFFI- CIENT
5	5,00
6	4,16	6	5,00
7	3,57	7	4,28
8	3,12	8	3,75
9	2,77	9	3,33
10	2,50	10	3,00
11	2,27	11	2,72
12	2,08	12	2,50
13	1,92	13	2,30
14	1,78	14	2,14
15	1,66	15	2,00
16	1,56	16	1,87
17	1,47	17	1,76
18	1,38	18	1,66
19	1,31	19	1,57
20	1,25	20	1,50
21	1,19	21	1,42
22	1,13	22	1,36
23	1,08	23	1,30
24	1,04	24	1,25
25	1,00	25	1,20
26	0,96	26	1,15
27	0,92	27	1,11
28	0,89	28	1,07
29	0,86	29	1,03
30	0,83	30	1,00
		31	0,96
		32	0,93
		33	0,90
		34	0,88
		35	0,85
		36	0,83

7-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN	SEMESTER- KOEFFI- CIENT	8-VECKORSSCHEMA ANTAL ARBETSDAGAR UNDER PERIODEN	SEMESTER- KOEFFI- CIENT
7	5,00
8	4,37	8	5,00
9	3,89	9	4,44
10	3,50	10	4,00
11	3,18	11	3,63
12	2,91	12	3,33
13	2,69	13	3,07
14	2,50	14	2,85
15	2,33	15	2,66
16	2,18	16	2,50
17	2,05	17	2,35
18	1,94	18	2,22
19	1,84	19	2,10
20	1,75	20	2,00
21	1,66	21	1,90
22	1,59	22	1,81
23	1,52	23	1,73
24	1,45	24	1,66
25	1,40	25	1,60
26	1,34	26	1,53
27	1,29	27	1,48
28	1,25	28	1,42
29	1,20	29	1,37
30	1,16	30	1,33
31	1,12	31	1,29
32	1,09	32	1,25
33	1,06	33	1,21
34	1,02	34	1,17
35	1,00	35	1,14
36	0,97	36	1,11
37	0,94	37	1,08
38	0,92	38	1,05
39	0,89	39	1,02
40	0,87	40	1,00
41	0,85	41	0,97
42	0,83	42	0,95
		44	0,90
		45	0,88
		46	0,86
		47	0,83
		48	0,83

TRAKTAMENTSAVTAL - TRAKT 13

FÖRHANDLINGAR OM TRAKTAMENTSAVTAL - TRAKT 13 3

PARTER 3

§ 1 DEFINITIONER 3

- Resetillägg 4

§ 2 UTLANDSRESOR 4

§ 3 RIKTLINJER FÖR LOKALA BESTÄMMELSER 4

§ 4 ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG 4

§ 5 TVISTER 5

§ 6 UPPSÄGNINGSTID 5

§ 7 FÖRHANDLINGENS AVSLUTANDE 5

BILAGA 1 TRAKTAMENTSBELOPP VID FLERDYGNSFÖRRÄTTNING UTOM DEN VANLIGA VERKSAMHETSORTEN 6

BILAGA 2 RIKTLINJER (LOKALT FASTSTÄLLDA) 7

REDOGÖRELSE FÖR TRAKTAMENTSAVTALET 8

- Skillnaden mellan traktamente och lön 8

- Definitioner 8

- Minskat traktamente vid fria måltider 9

- Nattraktamente 9

- Tjänsteresa till utlandet 10

- Reseräkning 10

FÖRHANDLINGAR OM TRAKTAMENTSAVTAL - TRAKT 13

PARTER

Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) å ena sidan samt Svenska Kom- munalarbetareförbundet (Kommunal), Facket för service och kommunikation (SEKO), Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets), Svenska Transportarbetare- förbundet (Transport), Vision, Ledarna, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Skolledarförbundet, Vårdförbundet, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomerna och förtecknade SACO-förbund.

§ 1

Parterna enades om att detta traktamentsavtal (TRAKT 13) att gälla fr.o.m. den 1 januari 2013.

Parterna enades vidare om följande att gälla även lokalt:

1. Traktamentsavtalet (TRAKT 13) ersätter TRAKT 91 som upphör att gälla.

2. Nya lokala överenskommelser som träffas på grundval av TRAKT 13 ska an- sluta till Inkomstskattelagen och Skatteverkets anvisningar för avdrag för ökade levnadskostnader m.m.

3. Vissa definitioner

FÖRRÄTTNING

• tjänstgöring som arbetstagare beordrats fullgöra på annat ställe än tjänste- stället

FLERDYGNSFÖRRÄTTNING

• förrättning som medför övernattning utom bostaden

TJÄNSTESTÄLLE

• enligt definition i Inkomstskattelagen. För arbetstagare som regelmässigt tjänstgör på flera arbetsplatser kan vid förhandlingar mellan de lokala par- terna fastställas att arbetstagaren skall ha flera tjänsteställen

Anmärkning

Parterna är ense om att bestämmelserna om tjänsteställe inte innebär annat än att nuvarande praxis skall tillämpas även i fortsättningen. Detta gäller även när ett geografiskt område är tjänsteställe.

VANLIGA VERKSAMHETSORTEN

• enligt definition i Inkomstskattelagen.

TJÄNSTERESA

• av förrättning direkt föranledd resa.

4. Traktamenten mm

Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten betalar arbetsgi- varen ersättning för logikostnad och traktamenten enligt de bestämmelser som anges i Inkomstskattelagen med belopp som anges i bilaga 1 till detta avtal.

Xxxxxxxx för traktamente vid tjänsteresa i Sverige enligt detta avtal förändras vid samma tidpunkt som maximibeloppet för avdrag för förhöjda levnadskost- nader enligt Inkomstskattelagen ändras.

Anmärkning

Det är endast ökningen av levnadskostnaderna som ska beaktas. Exempel på ökade levnadskostnader är utgift för logi, ökad kostnad för mat och dryck samt diverse småutgifter såsom telefonsamtal och tidningar.

5. Resetillägg utges, såvida de lokala parterna inte enas om annat, när trakta- mente enligt bilaga 1 erhållits och under nedan angivna förutsättningar.

Gäller från och med 2013-01-01

HALV DAG HEL DAG

Resa som påbörjas efter kl 12.00 Resa som påbörjas före kl 12.00 (avresedag) (avresedag)

respektive avslutas före kl 19.00 respektive avslutas efter kl 19.00 (hemresedag) (hemresedag)

50 % av det skattefria beloppet 50 % av det skattefria beloppet för halvdagstraktamente enligt för heldagstraktamente

enligt Skatteverkets regler enligt Skatteverkets regler

Resetillägg utges inte då den anställde erhåller lunch och/eller middag.

Resetillägget inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i Semesterlagen.

6. Lokalt kollektivavtal kan träffas om ersättning vid tjänsteresor utan övernatt- ning.

§ 2

Parterna är överens om att arbetsgivaren vid utlandsresor ska tillämpa bestäm- melserna i Inkomstskattelagen och Skatteverkets anvisningar i tillämpliga delar.

§ 3

Riktlinjer (mall) för lokala bestämmelser om färdsätt, reseräkning mm enligt bilaga 2.

§ 4

I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestäm- melser som parterna träffar överenskommelse om under tid då avtalet gäller.

§ 5

Tvist rörande tolkningen och tillämpningen av TRAKT 13 och av överenskom- melse som slutits med stöd därav handläggs enligt bestämmelserna i FO-F03 (förhandlingsordning för företag).

§ 6

Det centrala kollektivavtalet om TRAKT 13 gäller tills vidare med en ömsesi- dig uppsägningstid av tre månader.

Uppsägning ska ske skriftligen för att vara giltig och vara åtföljd av förslag till ny överenskommelse.

§ 7

Förhandlingarna förklarades avslutade.

Vid protokollet Xxxxx Xxxxxxxx

Justeras

För Kommunala Företagens Samorganisation Xxxxx Xxxxxxxx

För Kommunal För Vision

Xxxx xx Xxxxx-Xxxxxxxx Xxx-Xxxx Xxxxxx

För Ledarna För Lärarförbundet

Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx

För Lärarnas Riksförbund För Skolledarförbundet

Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx

För Vårdförbundet För SEKO

Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx

För Fastighets För Ledarna

Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx

För Transport För Sveriges Ingenjörer

Xxxxxx Xxxxxxx Xxxx X Xxxxxxxx

För Förtecknade Saco-förbund För Civilekonomerna

Per-Xxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx-Xxxxxxxx

BILAGA 1

Gäller från och med 2013-01-01

Traktamentsbelopp vid flerdygnsförrättning utom den vanliga verksamhets- orten

NATT	HALV DAG	HEL DAG
00.00-06.00 avser logi		06.00-24.00
mer än 1 timme	resa som påbörjas	resa som påbörjas före
av tiden ovan	efter kl 12.00 (avrese- dag) respektive avslutas före kl 19.00 (hemresedag)	kl 12.00 (avresedag), mellanliggande dag/dagar och då resan avslutas efter kl 19.00 (hemresedag)
110 kr **	110 kr	220 kr 154 kr ***

** Utges ej då arbetsgivaren bekostat logi

*** Vid tjänsteresa mer än tre månader på en och samma ort. Efter tre månader.

Observera att det alltid måste vara minst en övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten för att skattefritt traktamente ska kunna betalas ut.

BILAGA 2

Riktlinjer (lokalt fastställda)

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

(Arbetstagare, undantag)

RESEKOSTNADSERSÄTTNING

(Tåg, flyg, blankett etc)

FÄRDVÄG

(Anses påbörjad respektive avslutad)

FÄRDSÄTT

(Minsta totala kostnad)

ÖVRIGT

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL KOMMUNAL‌

PLATS Xxxxxx, Xxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx

TID 2020-11-02

PARTER Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation och Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal)

NÄRVARANDE för Sobona – Kommunala företagens arbetsgivar- organisation

Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx

för Svenska Kommunalarbetareförbundet

Xxxxxxxx Xxxxxx

§ 1 Ärende

Parterna träffar överenskommelse om löneavtal och allmänna anställningsvillkor med mera enligt nedan.

§ 2 Avtalsperiod

Detta avtal avser perioden 2020 11-01 – 2021-12-31.

§ 3 Löneöversyn med mera

Löneöversyn ska genomföras per 1 november 2020, och per 1 september 2021 med ett utrymme om lägst 520 kr för 2020 och lägst 530 kr för 2021 per medlem i Kom- munal.

Utrymmet för löneöversynen utgörs av summan av de fasta kontanta månadslönerna månaden innan förhand- lingstillfället, för varje tillsvidareanställd arbetstagare som är heltidsanställd (deltidsanställd i proportion) och

medlem i Kommunal, att fördelas individuellt vid lokala förhandlingar.

Löneöversynen ska ske med utgångspunkt i branschavta- lets § 6. Lönebestämmelser och den individuella fördel- ningen av löneutrymmet ska bygga på de kriterier för lönesättning som gäller vid företaget. De lokala parterna kan träffa överenskommelse om att använda delar av utrymmet för andra åtgärder. Träffas inte sådan överens- kommelse ska hela utrymmet användas för löneökningar.

Arbetsgivaren kallar till lokal förhandling angående för- delning av löneutrymmet. Inför förhandlingarna bör de lokala parterna enas om en tidsplan för förhandlingarnas genomförande. Parterna är överens om att genomförda samtal med varje arbetstagare avseende måluppfyllelse och graden av samstämmighet med lönekriterierna är en grundförutsättning för en väl genomförd löneöversyn.

Om de lokala parterna inte kan träffa överenskommelse angående fördelning av löneutrymmet kan part föra frå- gan om fördelning av löneutrymmet till central förhand- ling. Central förhandling ska påkallas senast två veckor efter avslutad lokal förhandling. Påkallas inte central förhandling justeras lönerna enligt arbetsgivarens förslag. I de fall de centrala parterna inte kan träffa överenskom- melse i ärendet har central part rätt att föra frågan enbart om fördelning av löneutrymmet för slutligt avgörande i lönenämnden. Lönenämnden består av fyra representan- ter, två från Sobona och två från Kommunal samt en, av parterna gemensamt utsedd, opartisk ordförande. Kost- naden för den opartiska ordföranden delas lika mellan Sobona och Kommunal.

§ 4 Ändringar i de allmänna anställningsvillkoren och i de särskilda ersättningarna

Ändringar framgår av Bilaga 1.

§ 5 Nyanställningar

Vid nyanställningar av personer med yrkeserfarenhet ska lönen sättas med beaktande av lönestrukturen för motsvarande befattningshavare på företaget.

Vid nyanställning ska arbetsgivare underrätta lokal arbetstagarorganisation senast tio dagar efter ny- anställningen, om den nyanställdes löneinplacering väsentligen avviker från gängse lön för ifrågavarande arbetstagarkategori vid företaget. Lokal arbetstagar- organisation kan inom tio dagar från underrättelsen påkalla förhandling.

§ 6 Lägstlöner

Månadslönen för heltidsanställd arbetstagare som fyllt 19 år ska uppgå till lägst

FRÅN OCH MED	KRONOR PER MÅNAD
2021-04-01	20 343

Arbetstagare som fyllt 18 år får lägst lön som motsvarar 90 % av ovan angivna löner.

Arbetstagare som fyllt 16 respektive 17 år får en lägsta timlön om

FRÅN OCH MED	FRÅN 16 ÅR	FRÅN 17 ÅR
2021-04-01	78,50 KR	89,00 KR

Månadslönen för arbetstagare som fyllt 19 år, i yrke där arbetsgivaren kräver och arbetstagaren har gymnasial yrkesutbildning, ska uppgå till lägst

FRÅN OCH MED	KRONOR PER MÅNAD
2021-04-01	21 122

§ 7 Lokala överenskommelser

Parterna är överens om att möjligheten att träffa lokala överenskommelser enligt de allmänna anställnings- villkoren i största möjliga utsträckning ska ske efter förhandling mellan de lokala företrädarna på företaget. Kommunal åtar sig att lämna fullmakt till lokala fackliga företrädare i sådan utsträckning att detta syfte nås.

§ 8 Fredsplikt

Förhandlingar enligt denna överenskommelse ska ske under fredsplikt.

§ 9 Uppsägningstid och övergångsbestämmelser Överenskommelsen gäller för perioden 2020-11-01 – 2021-12-31. Parterna är överens om att branschavtal KFS Utbildning upphör att gälla 31 december 2021. Efter denna tidpunkt gäller löne- och anställningsvillkor uti- från tillämplig HÖK. Eventuella övergångsbestämmelser samt uppsägningstid framgår i tillämplig HÖK.

§ 10 Förhandlingarnas avslutande

Förhandlingarna avslutades 2020-11-02.

Vid protokollet

Xxxxxxxx Xxxxxxxx

Justeras

Xxxxxx Xxxxxxx

Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation

Xxxxxxxx Xxxxxx

Svenska Kommunalarbetareförbundet

BILAGA 1 ÄNDRINGAR AVSEENDE ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR

De särskilda ersättningarna räknas upp med 3,0 % 2021-04-01.

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL LÄRARNAS SAMVERKANSRÅD‌

PLATS Xxxxxx, Xxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx

TID 2020-11-27

PARTER Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation och Lärarnas Samverkansråd

NÄRVARANDE För Sobona – Kommunala företagens arbetsgivar- organisation

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx

för Lärarförbundet

Xxxxxx Xxxxxxx

för Lärarnas Riksförbund

Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxx

§ 1 Ärende

Parterna träffar överenskommelse om löneavtal och all- männa anställningsvillkor med mera enligt nedan.

§ 2 Avtalsperiod

Detta avtal avser tiden 2020 11-01 – 2021-12-31.

§ 3 Löneprocess

Allmänna förutsättningar

• Lönerevision ska genomföras per 1 oktober 2020 och 2021 om inte annat avtalas.

• De centrala parterna är överens om att en väl funge- rande lokal lönebildning, som främjar arbetet med de lönepolitiska frågorna, förutsätter en konstruktiv och på ömsesidigt förtroende baserad samverkan mellan de lokala parterna.

• Lönepolitiken har ett långsiktigt syfte. De långsikti- ga målen måste därför omsättas i användbara delmål, när det gäller differentiering, önskad lönestruktur och lönerelationer.

• Löneöversynen ska ske genom lokal lönebildning med utgångspunkt i branschavtalets § 6 och resultatet av överläggningen.

• Lönebildningen ska vara en positiv kraft i företagens verksamhet och bidra till ökad produktivitet, effektivitet och kvalitet. En företagsanpassad lönebildningsprocess bidrar till företagens och medarbetarnas utveckling.

• Lokal lönebildning är en långsiktig process som för- utsätter att verksamhetsmål, resultat, lönepolitik samt lönekriterier är väl kända av samtliga medarbetare.

• Lokal lönebildning ska syfta till att koppla samman företagets och individens utveckling till gagn för bägge parter.

• Lönekriterierna ska vara framtagna på arbetsplatsen. Det är viktigt att medarbetaren vet på vilka grunder lönen sätts samt att sambandet mellan den enskildes lön och prestation är tydligt.

• En viktig förutsättning för att lönesättningsmodellen chef –medarbetare ska fungera är att lönesättande chef ges utbildning, stöd och mandat så att han/hon kan full- göra sitt uppdrag på ett klart och entydigt sätt.

• Parterna har särskilt att beakta lönesättningen ur ett diskrimineringsperspektiv.

• Centrala parter kan konsulteras i alla faser av löne- processen.

• Löneöversynen omfattar även föräldralediga och lång- tidssjuka. Löneöversynen omfattar också tidsbegränsat anställda med en anställningstid som varat mer än 12 månader vid revisionstidpunkten.

• Löneöversynen ska planeras och genomföras i god tid innan revisionstidpunkt.

• De lokala parterna har ett gemensamt ansvar för att starta och driva löneöversynen med målet att vara klara vid överenskommen revisionstidpunkt.

Överläggning

• Arbetsgivaren kallar till överläggning inför den förestå- ende löneöversynen.

• Parterna ska redogöra för sina övergripande inriktning- ar för avtalsperioden samt grunderna för sina ställnings- taganden. I detta ingår att gå igenom verksamhetsmål, resultat, konkurrenssituation, lönsamhet, lönepolitik samt lönekriterier. Vidare ska minnesanteckningar från föregående avstämning uppmärksammas.

• Parterna ska föra fram de löneåtgärder som de anser nödvändiga.

• Vid överläggningen ska parterna sträva efter samsyn kring de övergripande principerna.

• Vid överläggningen fastställer parterna en tidplan för revisionsarbetet.

• Vid överläggningen ska minnesanteckningar föras.

• I förekommande fall går parterna igenom gällande lönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner.

Kommentarer

Överläggningen är del 1 i lönerevisionsprocessen.

Medarbetardialog

Lokal lönebildning kräver en konstruktiv/aktiv dialog i flera steg mellan medarbetare och chef.

Framgång med lönesamtalen förutsätter att lönesättande chefer och medarbetare är väl förtrogna med företagets verksamhetsmål, lönepolitik och lönekriterier, samt att mål, kopplade till detta, finns uppsatta för den enskilde medarbetaren. Medarbetarsamtal är ett naturligt och framåtsyftande forum för detta. Samtalen ska bland annat behandla aktuella arbetsuppgifter, kompetenskrav, medarbetarens bidrag till verksamhetens utveckling och medarbetarens resultat i förhållande till tidigare uppsatta mål. Samtalen ska även omfatta medarbetarens arbetssi- tuation i övrigt. För att undvika missförstånd bör dessa samtal dokumenteras.

Lönesamtal

• Chef och medarbetare ska föra en dialog om arbetstaga- rens resultat. Resultat kopplas till överenskomna indivi- duella mål och verksamhetsmål, resultat, lönepolitik och lönekriterier.

• Efter genomförd dialog lämnar lönesättande chef för- slag på ny lön med motivering till medarbetaren.

• Centrala parternas intention är att chef och medarbeta- re ska komma överens om lön i dialog.

• För medarbetare med ingen eller liten löneökning ska arbetsgivaren, tillsammans med berörd arbetstagare, upp- rätta en handlingsplan som bör följas upp löpande.

• Samtalet/samtalen ska dokumenteras.

Kommentarer

Lönesamtal är del 2 i lönerevisionsprocessen. Lönesamtal är inte att betrakta som en förhandling.

Avstämning

• Efter genomförda samtal om lön kallar arbetsgivaren respektive arbetstagarorganisation till avstämning.

• Inför avstämningen eller senast vid avstämningen, ska arbetsgivaren överlämna det samlade löneförslaget på individnivå till respektive arbetstagarorganisation.

• Vid avstämningen ska parterna gå igenom minnesanteck- ningarna från överläggningen.

• Vid avstämningen ska minnesanteckningar föras.

• Parterna ska vid avstämningen gå igenom löneprocessen i syfte att förbättra denna inför nästa tillfälle.

Kommentarer

Avstämningen är del 3 i lönerevisionsprocessen.

Förhandlingsordning

1. Oenighet efter Lönesamtal

Om lönesamtalet inte leder till överenskommelse om ny lön kan lokal arbetstagarorganisation påkalla förhandling inom två veckor efter avstämningen.

2. Oenighet efter avstämning

Om arbetsgivaren frångått de löneprinciper som be- handlats vid de lokala parternas överläggning kan lokal arbetstagarorganisation påkalla förhandling inom två veckor efter avstämningen.

3. Central medverkan

Först sedan parterna uttömt alla möjligheter att på egen hand sluta avtal, ska de gemensamt begära stöd från

de centrala parterna i syfte att nå en överenskommelse. Centrala parter kan konsulteras i samtliga faser i lönepro- cessen.

4. Central förhandling

Nås inte överenskommelse med stöd från de centrala parterna kan på endera central parts begäran ärendet föras till central förhandling. Förhandling ska påkallas inom två veckor efter att lokal förhandling avslutats. Har inte central part medverkat i lokal förhandling, enligt punkt 3, återförs frågan till lokalförhandling med central medverkan.

Kollektivavtalsstatus

Påkallas inte förhandling inom två veckor efter avstäm- ningen får arbetsgivarens förslag status av lokalt kol- lektivavtal. Påkallas förhandling (lokal eller central) får överenskommelse status av lokalt kollektivavtal efter att förhandling avslutas i enighet.

Kommentarer

Parterna kan komma överens om annan lönerevisions- process.

§ 4 Ändringar i Branschavtal Utbildning

Ändringar och protokollsanteckningar framgår av Bilaga 1.

§ 5 Fredsplikt

Förhandlingar enligt denna överenskommelse ska ske under fredsplikt.

§ 6 Avtalsperiod och övergångsbestämmelser

Överenskommelsen gäller för perioden 2020-11-01 – 2021-12-31. Parterna är överens om att branschområde KFS Utbildning med därtill hörande bilagor - Avtal om bilersättning (Bil 12-KFS) och Avtal om traktamentser- sättning (Trakt 13-KFS) upphör att gälla 31 december 2021. Efter denna tidpunkt gäller löne- och anställ- ningsvillkor utifrån tillämplig HÖK och de från HÖK fristående avtal, som finns tecknade mellan Sobona/SKR och Lärarnas samverkansråd, som motsvarar de bilagor som upphör att gälla. Övergångsbestämmelser regleras i särskild överenskommelse för HÖK/AB.

§ 7 Förhandlingarnas avslutande

Förhandlingarna avslutades 2020-11-27.

Vid protokollet

Xxxxx Xxxxxxx

Justeras

Xxxxxx Xxxxxxx

Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation

Justeras Xxxxxx Xxxxxxx Lärarförbundet

Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxx Lärarnas Riksförbund

BILAGA 1 ÄNDRINGAR AVSEENDE ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR‌

SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR

De särskilda ersättningarna räknas upp med 3,0 % 2021-04-01.

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL AKV

PLATS Sobonas lokaler, Xxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx

TID 2020-11-02

PARTER Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation och OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksam- het jämte i förbundsområdet ingående organisationer

NÄRVARANDE för Sobona – Kommunala företagens arbetsgivar- organisation

Xxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx

för OFRs förbundsområde Allmän kommunal verk- samhet jämte i förbundsområdet ingående organisa- tioner

Xxx-Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx

§ 1 Ärende

Parterna träffar överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor med mera enligt nedan.

§ 2 Avtalsperiod

Detta avtal avser perioden 2020-11-01 - 2021-12-31.

§ 3 Löneprocess

Allmänna förutsättningar

• Lönerevision ska genomföras per den 1 april 2020 respektive 1 april 2021 om inte annat avtalas.

• De centrala parterna är överens om att en väl funge- rande lokal lönebildning, som främjar arbetet med de lönepolitiska frågorna, förutsätter en konstruktiv och på ömsesidigt förtroende baserad samverkan mellan de lokala parterna.

• Lönepolitiken har ett långsiktigt syfte. De långsiktiga målen måste därför omsättas i användbara delmål när det gäller differentiering, önskad lönestruktur och lönerelationer.

• Löneöversynen ska ske genom lokal lönebildning med utgångspunkt i branschavtalets § 6 och resultatet av överläggningen.

• Lönebildningen ska vara en positiv kraft i företagens verksamhet och bidra till ökad produktivitet, effektiv- itet och kvalitet. En företagsanpassad lönebildnings- process bidrar till företagets och medarbetarnas utveckling.

• Lokal lönebildning är en långsiktig process som för- utsätter att verksamhetsmål, resultat, lönepolitik samt lönekriterier är väl kända av samtliga medarbetare.

• Lokal lönebildning syftar till att koppla samman företagets och individens utveckling till gagn för bägge parter.

• Lönekriterierna ska vara framtagna på arbetsplatsen. Det är viktigt att medarbetaren vet på vilka grunder lönen sätts samt att sambandet mellan den enskildes lön och prestation är tydligt.

• En viktig förutsättning för att lönesättningsmodellen chef - medarbetare ska fungera är att lönesättande chef ges utbildning, stöd och mandat så att chefen kan fullgöra sitt uppdrag på ett klart och entydigt sätt.

• Parterna har särskilt att beakta lönesättningen ur ett likabehandlingsperspektiv.

• Lönerevision omfattar föräldralediga och långtidssju- ka.

• Lönerevision omfattar visstidsanställda med en anställ- ning som, vid lönerevisionstidpunkten varat mer än 12 månader.

• Löneöversynen ska planeras och genomföras i god tid innan revisionstidpunkt.

• De lokala parterna har ett gemensamt ansvar för att starta och driva löneöversynen med målet att vara klara vid överenskommen revisionstidpunkt.

• Centrala parter kan konsulteras i alla faser.

Överläggning

• Arbetsgivaren kallar till överläggning inför den förestå- ende löneöversynen.

• Parterna ska redogöra för sina övergripande inrikt- ningar för löneöversynen samt grunderna för sina ställningstaganden. I detta ingår att gå igenom före- tagets verksamhetsmål, resultat, konkurrenssituation, lönsamhet, lönepolitik, lönestruktur samt lönekrite- rier. Vidare ska minnesanteckningar från föregående avstämning uppmärksammas.

• Parterna ska föra fram de löneåtgärder som de anser nödvändiga.

• Vid överläggningen ska parterna sträva efter samsyn kring de övergripande principerna.

• Vid överläggningen fastställer parterna en tidplan.

• Vid överläggning ska minnesanteckningar föras.

• I förekommande fall går parterna igenom gällande lö- nekartläggning och handlingsplan för jämställda löner.

• Vid överläggningen ska fokus ligga på de övergripande delarna i löneprocessen.

Kommentarer

Överläggningen är del 1 i löneprocessen.

Medarbetardialog

Lokal lönebildning kräver en konstruktiv och aktiv dialog i flera steg mellan medarbetare och chef.

Framgång med lönesamtalen förutsätter att lönesättande chefer och medarbetare är väl förtrogna med företa-

gets verksamhetsmål, lönepolitik och lönekriterier. Mål för medarbetare ska vara kopplade till företagets mål. Medarbetarsamtalet är ett naturligt och framåtsyftande forum för målsamtal. Samtalen bör behandla aktuella arbetsuppgifter, kompetenskrav, medarbetarens bidrag till verksamhetens mål, utveckling och medarbetarens resultat i förhållande till tidigare uppsatta mål. Samtalen bör även omfatta medarbetarens arbetssituation i övrigt. För att undvika missförstånd bör dessa samtal dokumenteras.

Lönesamtal

• Chef och medarbetare ska föra en dialog om arbets- tagarens resultat. Resultatet kopplas till överenskomna individuella mål och verksamhetsmål, resultat, lönepolitik och lönekriterier.

• Efter genomförd dialog lämnar lönesättande chef förslag på ny lön med motivering till medarbetaren.

• Centrala parternas intention är att chef och medarbetare ska komma överens om lön i dialog.

• För medarbetare med ingen eller ringa löneökning ska arbetsgivaren, tillsammans med berörd arbetstagare, upp- rätta en handlingsplan som bör följas upp löpande.

• Samtalet/samtalen ska dokumenteras.

Kommentarer

Lönesamtal är del 2 i löneprocessen.

Lönesamtal är inte att betrakta som en förhandling.

Avstämning

• Efter genomförda samtal om lön kallar arbetsgivaren respektive arbetstagarorganisation till avstämning.

• Inför avstämningen eller senast vid avstämningen, ska arbetsgivaren överlämna det samlade löneförslaget för organisationens medlemmar på individnivå till respektive arbetstagarorganisation.

• Vid avstämningen ska parterna gå igenom minnesan- teckningarna från överläggningen.

• Vid avstämningen ska minnesanteckningar föras.

• Parterna ska vid avstämningen gå igenom löneprocessen i syfte att förbättra denna inför nästa tillfälle.

Kommentarer

Avstämningen är del 3 i löneprocessen.

Förhandlingsordning

1. Oenighet efter lönesamtal

a) Missnöjd med lönesamtal

Om medarbetare är missnöjd med kvaliteten i lönesamtal och/eller motivering av ny lön kan förstärkt lönesamtal hållas. Vid ett förstärkt lönesamtal biträds medarbetaren av lokal facklig företrädare och lönesättande chef bör biträdas av ytterligare arbetsgivarföreträdare. Förstärkt lönesamtal ska begäras skriftligen inom en vecka efter att lön meddelats.

b) Om ingen överenskommelse nås

Om lönesamtalet eller det förstärkta lönesamtalet inte leder till överenskommelse om ny lön kan lokal arbetsta- garorganisation påkalla förhandling inom två veckor efter avstämningen.

2. Oenighet efter avstämning

Om arbetsgivaren frångått de löneprinciper som behand- lats vid de lokala parternas överläggning kan lokal arbets- tagarorganisation påkalla förhandling inom två veckor efter avstämningen

3. Central medverkan

Först sedan parterna uttömt alla möjligheter att på egen hand sluta avtal, ska de gemensamt begära stöd från

de centrala parterna i syfte att nå en överenskommelse. Centrala parter kan konsulteras i samtliga faser i lönepro- cessen.

4. Central förhandling

Nås inte överenskommelse med stöd från de centrala parterna kan på endera central parts begäran ärendet föras till central förhandling. Förhandling ska påkallas inom två veckor efter att lokal förhandling avslutats. Har inte central part medverkat i lokal förhandling, enligt punkt 3, återförs frågan till lokalförhandling med central medverkan.

5. Lönenämnd

I de fall parterna inte kan lösa ärendet i central förhand- ling har central part rätt att föra frågan till lönenämnd. Detta ska ske senast två veckor efter det att den centrala förhandlingen avslutats. Nämnden har att inom två må- nader avge utlåtande. Nämnden består av fyra ledamöter varvid Sobona utser två och berörd arbetstagarpart utser två ledamöter.

Kollektivavtalsstatus

Påkallas inte förhandling inom två veckor efter avstäm- ningen får arbetsgivarens förslag status av lokalt kollek- tivavtal.

Påkallas förhandling (lokal eller central) får överenskom- melse status av lokalt kollektivavtal efter att förhandling avslutas i enighet. Går ärende till lönenämnd fastställer denna det lokala kollektivavtalets innehåll.

Kommentarer

Parterna kan komma överens om annan lönerevisions- process.

§ 5 Deltidspension

De centrala parterna anser att enskilda överenskommelser om deltidspension kan möjliggöra för arbetstagare att stanna längre i arbetslivet samt underlätta för arbetsgivare att genomföra generationsväxlingar.

§ 6 Ersättning vid hot och våld i arbetet

Arbetsgivare kan ersätta arbetstagare för inkomstbortfall, i form av lön och andra anställningsförmåner enligt §

8 moment 1:7, som medfört sjukfrånvaro, beroende på personskada genom våld och/eller misshandel i arbetet. Ersättning utges för den del av lönebortfallet som inte ersätts på annat sätt. Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning enligt avtalet och semesterlagen.

Parterna vill påtala att anställd som varit utsatt för hos och/eller våld på arbetet kan ha rätt till ersättning från Arbetsskadeförsäkringen, TFA-KL eller annan försäkring med motsvarande innehåll.

§ 7 Hållbara chefer

Som företrädare för arbetsgivaren har chefer, oavsett nivå, en särställning i företagen. Chefer har också en stor inverkan på medarbetares upplevda arbetsmiljö. För att på ett framgångsrikt sätt hantera sitt ansvar och alltmer komplexa uppdrag krävs goda förutsättningar.

Mycket pekar på att svenskt arbetsliv befinner sig i en brytningstid, där stora utmaningar väntar för de

svenska cheferna och att yngre redan verksamma chefer är tveksamma till en fortsatt chefskarriär. För att stärka företagens konkurrenskraft är det angeläget för arbets- givare att kunna attrahera och behålla de mest lämpade cheferna genom att skapa goda förutsättningar för ett fortsatt utvecklat arbetsliv.

§ 8 Fredsplikt

Förhandlingar enligt denna överenskommelse ska ske under fredsplikt.

§ 9 Uppsägningstid och övergångsbestämmelser

Överenskommelsen gäller för perioden 2020-11-01 – 2021-12-31. Parterna är överens om att branschavtal KFS

Utbildning upphör att gälla 31 december 2021. Efter denna tidpunkt gäller löne- och anställningsvillkor utifrån tillämp- lig HÖK. Eventuella övergångsbestämmelser samt uppsäg- ningstid framgår i tillämplig HÖK.

§ 10 Förhandlingarna avslutande

Förhandlingarna avslutades 2020-11-02.

Vid protokollet

Xxxxxxx Xxxxxxxx

Justeras

Xxxxxx Xxxxxxx

Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation

Xxx-Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx

OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer

BILAGA 1 ÄNDRINGAR AVSEENDE ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR

De särskilda ersättningarna räknas upp med 3,0 % 2021-04-01.

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL AKADEMIKERALLIANSEN

PLATS Sobonas lokaler, Xxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx

TID 2020-12-15

PARTER Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation och AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen ansluta riksorganisationer å den andra.

NÄRVARANDE för Sobona – Kommunala företagens arbetsgivar- organisation

Xxxxx Xxxxxxxx

för AkademikerAlliansen och till AkademikerAllian- sen anslutna riksorganisationer å den andra.

Xxxxxx Xxxx

§ 1 Ärende

Parterna träffar överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor med mera enligt nedan.

§ 2 Avtalsperiod

Detta avtal avser perioden 2020-11-01 - 2021-12-31.

§ 3 Löneprocess

Allmänna förutsättningar

• Lönerevision ska genomföras per den 1 april 2020 respektive 1 april 2021 om inte annat avtalas.

• De centrala parterna är överens om att en väl funge- rande lokal lönebildning, som främjar arbetet med de lönepolitiska frågorna, förutsätter en konstruktiv och på ömsesidigt förtroende baserad samverkan mellan de lokala parterna.

• Lönepolitiken har ett långsiktigt syfte. De långsiktiga målen måste därför omsättas i användbara delmål när det gäller differentiering, önskad lönestruktur och lönerelationer.

• Löneöversynen ska ske genom lokal lönebildning med utgångspunkt i branschavtalets § 6 och resultatet av överläggningen.

• Lönebildningen ska vara en positiv kraft i företagens verksamhet och bidra till ökad produktivitet, effektiv- itet och kvalitet. En företagsanpassad lönebildnings- process bidrar till företagets och medarbetarnas utveckling.

• Lokal lönebildning är en långsiktig process som för- utsätter att verksamhetsmål, resultat, lönepolitik samt lönekriterier är väl kända av samtliga medarbetare.

• Lokal lönebildning syftar till att koppla samman företagets och individens utveckling till gagn för bägge parter.

• Lönekriterierna ska vara framtagna på arbetsplatsen. Det är viktigt att medarbetaren vet på vilka grunder lönen sätts samt att sambandet mellan den enskildes lön och prestation är tydligt.

• En viktig förutsättning för att lönesättningsmodellen chef - medarbetare ska fungera är att lönesättande chef ges utbildning, stöd och mandat så att chefen kan fullgöra sitt uppdrag på ett klart och entydigt sätt.

• Parterna har särskilt att beakta lönesättningen ur ett likabehandlingsperspektiv.

• Lönerevision omfattar föräldralediga och långtidssju- ka.

• Lönerevision omfattar visstidsanställda med en anställ- ning som, vid lönerevisionstidpunkten varat mer än 12 månader.

• Löneöversynen ska planeras och genomföras i god tid innan revisionstidpunkt.

• De lokala parterna har ett gemensamt ansvar för att starta och driva löneöversynen med målet att vara klara vid överenskommen revisionstidpunkt.

• Centrala parter kan konsulteras i alla faser.

Överläggning

• Arbetsgivaren kallar till överläggning inför den förestå- ende löneöversynen.

• Parterna ska redogöra för sina övergripande inrikt- ningar för löneöversynen samt grunderna för sina ställningstaganden. I detta ingår att gå igenom före- tagets verksamhetsmål, resultat, konkurrenssituation, lönsamhet, lönepolitik, lönestruktur samt lönekrite- rier. Vidare ska minnesanteckningar från föregående avstämning uppmärksammas.

• Parterna ska föra fram de löneåtgärder som de anser nödvändiga.

• Vid överläggningen ska parterna sträva efter samsyn kring de övergripande principerna.

• Vid överläggningen fastställer parterna en tidplan.

• Vid överläggning ska minnesanteckningar föras.

• I förekommande fall går parterna igenom gällande lö- nekartläggning och handlingsplan för jämställda löner.

• Vid överläggningen ska fokus ligga på de övergripande delarna i löneprocessen.

Kommentarer

Överläggningen är del 1 i löneprocessen.

Medarbetardialog

Lokal lönebildning kräver en konstruktiv och aktiv dialog i flera steg mellan medarbetare och chef.

Framgång med lönesamtalen förutsätter att lönesättande chefer och medarbetare är väl förtrogna med företa-

gets verksamhetsmål, lönepolitik och lönekriterier. Mål för medarbetare ska vara kopplade till företagets mål. Medarbetarsamtalet är ett naturligt och framåtsyftande forum för målsamtal. Samtalen bör behandla aktuella arbetsuppgifter, kompetenskrav, medarbetarens bidrag till verksamhetens mål, utveckling och medarbetarens resultat i förhållande till tidigare uppsatta mål. Samtalen bör även omfatta medarbetarens arbetssituation i övrigt. För att undvika missförstånd bör dessa samtal dokumenteras.

Lönesamtal

• Chef och medarbetare ska föra en dialog om arbets- tagarens resultat. Resultatet kopplas till överenskomna individuella mål och verksamhetsmål, resultat, lönepolitik och lönekriterier.

• Efter genomförd dialog lämnar lönesättande chef förslag på ny lön med motivering till medarbetaren.

• Centrala parternas intention är att chef och medarbetare ska komma överens om lön i dialog.

• För medarbetare med ingen eller ringa löneökning ska arbetsgivaren, tillsammans med berörd arbetstagare, upp- rätta en handlingsplan som bör följas upp löpande.

• Samtalet/samtalen ska dokumenteras.

Kommentarer

Lönesamtal är del 2 i löneprocessen.

Lönesamtal är inte att betrakta som en förhandling.

Avstämning

• Efter genomförda samtal om lön kallar arbetsgivaren respektive arbetstagarorganisation till avstämning.

• Inför avstämningen eller senast vid avstämningen, ska arbetsgivaren överlämna det samlade löneförslaget för organisationens medlemmar på individnivå till respektive arbetstagarorganisation.

• Vid avstämningen ska parterna gå igenom minnesan- teckningarna från överläggningen.

• Vid avstämningen ska minnesanteckningar föras.

• Parterna ska vid avstämningen gå igenom löneprocessen i syfte att förbättra denna inför nästa tillfälle.

Kommentarer

Avstämningen är del 3 i löneprocessen.

Förhandlingsordning

1. Oenighet efter lönesamtal

a) Missnöjd med lönesamtal

Om medarbetare är missnöjd med kvaliteten i lönesamtal och/eller motivering av ny lön kan förstärkt lönesamtal hållas. Vid ett förstärkt lönesamtal biträds medarbetaren av lokal facklig företrädare och lönesättande chef bör biträdas av ytterligare arbetsgivarföreträdare. Förstärkt lönesamtal ska begäras skriftligen inom en vecka efter att lön meddelats.

b) Om ingen överenskommelse nås

Om lönesamtalet eller det förstärkta lönesamtalet inte leder till överenskommelse om ny lön kan lokal arbetsta- garorganisation påkalla förhandling inom två veckor efter avstämningen.

2. Oenighet efter avstämning

Om arbetsgivaren frångått de löneprinciper som behand- lats vid de lokala parternas överläggning kan lokal arbets- tagarorganisation påkalla förhandling inom två veckor efter avstämningen

3. Central medverkan

Först sedan parterna uttömt alla möjligheter att på egen hand sluta avtal, ska de gemensamt begära stöd från

de centrala parterna i syfte att nå en överenskommelse. Centrala parter kan konsulteras i samtliga faser i lönepro- cessen.

4. Central förhandling

Nås inte överenskommelse med stöd från de centrala parterna kan på endera central parts begäran ärendet föras till central förhandling. Förhandling ska påkallas inom två veckor efter att lokal förhandling avslutats. Har inte central part medverkat i lokal förhandling, enligt punkt 3, återförs frågan till lokalförhandling med central medverkan.

5. Lönenämnd

I de fall parterna inte kan lösa ärendet i central förhand- ling har central part rätt att föra frågan till lönenämnd. Detta ska ske senast två veckor efter det att den centrala förhandlingen avslutats. Nämnden har att inom två må- nader avge utlåtande. Nämnden består av fyra ledamöter varvid Sobona utser två och berörd arbetstagarpart utser två ledamöter.

Kollektivavtalsstatus

Påkallas inte förhandling inom två veckor efter avstäm- ningen får arbetsgivarens förslag status av lokalt kollek- tivavtal.

Påkallas förhandling (lokal eller central) får överenskom- melse status av lokalt kollektivavtal efter att förhandling avslutas i enighet. Går ärende till lönenämnd fastställer denna det lokala kollektivavtalets innehåll.

Kommentarer

Parterna kan komma överens om annan lönerevisions- process.

§ 5 Deltidspension

De centrala parterna anser att enskilda överenskommelser om deltidspension kan möjliggöra för arbetstagare att stanna längre i arbetslivet samt underlätta för arbetsgivare att genomföra generationsväxlingar.

§ 6 Ersättning vid hot och våld i arbetet

Arbetsgivare kan ersätta arbetstagare för inkomstbortfall, i form av lön och andra anställningsförmåner enligt §

8 moment 1:7, som medfört sjukfrånvaro, beroende på personskada genom våld och/eller misshandel i arbetet. Ersättning utges för den del av lönebortfallet som inte ersätts på annat sätt. Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning enligt avtalet och semesterlagen.

Parterna vill påtala att anställd som varit utsatt för hos och/eller våld på arbetet kan ha rätt till ersättning från Arbetsskadeförsäkringen, TFA-KL eller annan försäkring med motsvarande innehåll.

§ 7 Hållbara chefer

Som företrädare för arbetsgivaren har chefer, oavsett nivå, en särställning i företagen. Chefer har också en stor inverkan på medarbetares upplevda arbetsmiljö. För att på ett framgångsrikt sätt hantera sitt ansvar och alltmer komplexa uppdrag krävs goda förutsättningar.

Mycket pekar på att svenskt arbetsliv befinner sig i en brytningstid, där stora utmaningar väntar för de

svenska cheferna och att yngre redan verksamma chefer är tveksamma till en fortsatt chefskarriär. För att stärka företagens konkurrenskraft är det angeläget för arbets- givare att kunna attrahera och behålla de mest lämpade cheferna genom att skapa goda förutsättningar för ett fortsatt utvecklat arbetsliv.

§ 8 Fredsplikt

Förhandlingar enligt denna överenskommelse ska ske under fredsplikt.

§ 9 Uppsägningstid och övergångsbestämmelser

Överenskommelsen gäller för perioden 2020-11-01 – 2021-12-31. Parterna är överens om att branschavtal KFS Utbildning upphör att gälla 31 december 2021. Efter denna tidpunkt gäller löne- och anställningsvillkor utifrån tillämplig HÖK/AB. Eventuella övergångsbe- stämmelser samt uppsägningstid framgår i tillämplig HÖK/AB.

§ 10 Förhandlingarna avslutande

Förhandlingarna avslutades 2020-12-15.

Vid protokollet

Xxxxx Xxxxxxxx

Justeras

Xxxxxx Xxxxxxx

Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation

Xxxxxx Xxxx

AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen ansluta riksorganisationer å den andra.

BILAGA 1 ÄNDRINGAR AVSEENDE ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR

De särskilda ersättningarna räknas upp med 3,0 % 2021-04-01.