ANSTÄLLNINGSVILLKOR
ANSTÄLLNINGSVILLKOR
Telekom
Giltighetstid: 2010-04-01–2012-03-31
Övriga avtal på avtalsområdet
Avtal om samverkan och utveckling Telekom
Avtal om pension enligt ITP(särskild pensionsplan gäller för vissa företag)
Ersättning vid arbetsskada enligt bestämmelserna i TFA Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL)
Avtal om social trygghet vid utlandstjänstgöring Avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar
Överenskommelse om begränsning av konkurrensklausuler i tjänsteavtal
Beredskapsavtal SAF-LO/PTK den 20 april 1989 (ansluter till Arbetsrättsliga beredskapslagen 1987:1262)
Omställningsavtalet
Huvudavtal Alliansen-LO/PTK §§ 8-13 (vissa bestämmelser rörande arbetskonflikt)
Avtal om löner 2010 - 2012 SEKO Avtal om löner 2010 - 2012 Unionen
Avtal om lokal lönebildning, avtalsområde Telekom 2007 - 2010 Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna
Avtal om lönebildning, Ledaravtal - Ledarna
Tnr 50
Innehållsförteckning
§ 1 Avtalets omfattning 3
§ 2 Anställning 3
§ 3 Allmänna åligganden 4
§ 4 Bisyssla 4
§ 5 Lön 4
§ 6 Arbetstid 5
§ 7 Övertid 9
§ 8 Mertid 12
§ 9 Restidsersättning 14
§ 10 Ersättning för ob, jour och beredskap 16
§ 11 Semester 20
§ 12 Sjuklön m m 24
§ 13 Föräldraledighet 28
§ 14 Ledighet 29
§ 15 Uppsägning 30
§ 16 Giltighetstid 33
Bilagor
Bilaga 1 – Anlitande av underentreprenörer… 34
Bilaga 2 – Hantering av arbetstidsförkortning 35
Bilaga 3 – Förhandlingsordning… 36
§ 1 Avtalets omfattning
Avtalet gäller för företag inom Almega IT-företagens Arbetsgivarorganisation, avtalsområde Telekom.
Anmärkning
Civilekonomerna, Jusek och Sveriges Ingenjörer uppträder som en part lokalt och centralt.
Avtalet gäller på arbetstagarsidan alla arbetstagare med följande undantag
- arbetstagare som intar företagsledande eller därmed jämförlig ställning (definieras lokalt)
- arbetstagare som är anställd för kortare tid än 3 månader eller för praktik/examensarbete (motsvarande)
- arbetstagare som har tjänstepension eller pension enligt lagen om allmän försäkring.
Vid resa eller arbete utomlands ska villkoren regleras i särskild överens- kommelse mellan företaget och arbetstagaren eller av arbetsgivaren fastställd policy.
Lokalt avtal kan träffas i speciella fall.
Parterna är överens om att tvist om detta avtal alltid ska avgöras enligt svensk rätt i svensk domstol.
§ 2 Anställning
Mom 1 Anställning tills vidare
Anställning gäller tills vidare om inte annat överenskommits enligt mom 2.
Mom 2 Tidsbegränsad anställning
Avtal om tidsbegränsad anställning får utöver vad som anges i lagen om anställningsskydd träffas i följande fall.
Anställning för att arbeta av arbetsanhopning får förlängas under ytterligare högst sex månader, om det huvudsakligen gäller samma arbetsuppgifter och det finns särskilda skäl härför.
Anställning för att uppehålla en befattning i avvaktan på att en ny innehavare utses får ske under högst sex månader.
Lokalt avtal kan träffas med berörd arbetstagarorganisation om annan tidsbegränsad anställning.
§ 3 Allmänna åligganden
Anställningsförhållandet ska grunda sig på ömsesidig lojalitet och förtroende. Arbetstagaren ska ta tillvara och främja arbetsgivarens intressen samt iaktta diskretion såväl inåt som utåt i företagets angelägenheter.
§ 4 Bisyssla
Mom 1 Uppgiftsskyldighet
Arbetstagaren är skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbetsgivaren huruvida och i vilken omfattning han innehar bisyssla. Arbetsgivaren får ålägga arbetstagaren att helt eller delvis upphöra med bisyssla som enligt arbetsgivarens bedömande inverkar hindrande i arbetet.
Mom 2 Konkurrensbisyssla
Arbetstagaren får inte inneha anställning eller uppdrag hos, ha del i eller själv eller genom annan driva företag inom området för bolagets/koncernens verksamhet och inte heller annars i förvärvssyfte utöva verksamhet som berör nämnda område (konkurrensbisyssla).
Det som sägs i första stycket gäller inte i den mån arbetsgivaren medger annat. Har sådant medgivande lämnats, är arbetstagaren skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbetsgivaren om arten och omfattningen av konkurrensbisysslan.
§ 5 Lön
Mom 1 Begreppet månadslön
Med månadslön avses i avtalet, om inte annat framgår, fast kontant lön och eventuella fasta lönetillägg som utbetalas per månad.
Vid avtalets tillämpning ska, om inte annat framgår, för heltidsanställd arbetstagare som arbetar deltid belopp enligt första stycket avse de till följd av deltiden reducerade beloppen.
Mom 2 Löneutbetalning
Lönen utbetalas per månad. Löneutbetalning regleras lokalt.
Mom 3 Lön för del av löneperiod
Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning eller får löneförändring under löpande kalendermånad utbetalas en daglön för varje kalenderdag som anställningen omfattar. Daglönen beräknas som 3,3 % av månadslönen.
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning.
§ 6 Arbetstid
Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning
Parterna har avtalat bort arbetstidslagen i sin helhet. Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning. Från nedanstående regler undantas arbete och arbetstagare som anges i § 2 arbetstidslagen, bland annat den som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har företagsledande eller därmed jämförbar ställning samt den som utför arbete under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat.
Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en begränsningsperiod om fyra veckor eller den längre period som motiveras av arbetsförhållandena. Med helgdag jämställs påsk-, pingst-, midsommar, jul- och nyårsafton.
Det år som Nationaldagen den 6 juni infaller på en lördag eller söndag ska medarbetare istället erhålla annan ledig dag utan löneavdrag i det fall inte annat avtalas lokalt.
För arbetstagare i intermittent treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod.
För underjordsarbete och kontinuerligt treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod.
Anmärkning:
Vid schemalagd, oregelbunden arbetstidsförläggning där omfattande nattarbete frekvent förekommer kan de lokala parterna träffa överenskommelse som reducerar arbetstidens längd.
Meddelande om ändring i den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning lämnas till arbetstagaren senast fjorton dagar i förväg eller senare om verksamhetens art eller händelser som inte kunnat förutses ger anledning till det.
Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får högst uppgå till 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om 6 månader i det fall de lokala parterna ej enas om annat. Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro, under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.
I den sammanlagda arbetstiden om 48 timmar ingår ordinarie arbetstid, mertid, allmän övertid, ytterligare övertid, jourtid och nödfallsövertid.
För arbetstagare, som fullgjort nödfallsövertid, får den sammanlagda arbetstiden under varje period om 7 dagar uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om 12 månader.
Lokalt avtal kan träffas om annat.
Mom 2 Dygns- och nattvila
Medarbetaren ska beredas minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar (dygnsvila).
I dygnsvilan ska tiden mellan klockan 00.00 och 05.00 ingå, såvida inte de lokala parterna kommer överens om annat.
Vad gäller tiden mellan 00.00 och 05.00 får avvikelser göras om arbetet, med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas under denna tid.
Avvikelser
Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren. Avvikelse får därutöver göras i samband med beredskap eller jour eller om allmänhetens behov så kräver eller om det föreligger andra särskilda omständigheter.
För medarbetare som ej erhållit 11 timmars sammanhängande dygnsvila gäller att om övertidsarbete utförts under mer än sammanlagt 3 timmar mellan 00-05 ska arbetstagaren beredas 6 timmars sammanhängande vila om påföljande arbetsdag inte är arbetsfri. Infaller viloperioden under ordinarie arbetstid, görs inget löneavdrag. Dessa ledighetstimmar återförs till tillgängligt övertidsutrymme. Under ett kalenderår får högst 50 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet.
I de fall ovanstående ej är tillämpligt ska de lokala parterna träffa överenskommelse om på vilket sätt kompensation sker.
I de fall kompensationsledighet förläggs till ordinarie arbetstid ska löneavdrag inte göras.
Anmärkning
Parterna noterar att 24-timmarsperioden kan omfatta vilken period som helst under kalenderdygnet. Perioden ska efter fastställande läggas ut efter ett fast system och tillämpas konsekvent. Byte av period kan ske vid omläggning av scheman mm.
Lokalt avtal kan träffas om annat.
Mom 3 Veckovila
Arbetstagaren ska ha minst 36 timmar sammanhängande ledighet under varje period om 7 dagar (veckovila). Medarbetaren ska anses ha veckovila under frånvaro för semester, tjänstledighet och kompensationsledighet för övertid samt under helgdagar och fridagar.
Avvikelse får göras genom lokal överenskommelse, vilken ska reglera när och hur avvikelse får göras samt på vilket sätt kompensation sker.
Avvikelse får göras tillfälligtvis, under förutsättning att medarbetaren ges 24 timmars sammanhängande ledighet i samband med nästkommande veckovila. I det fall denna kompenserande vila förläggs på tid som normalt utgör ordinarie arbetstid görs ej löneavdrag.
Till veckovilan räknas inte beredskap.
Anmärkning
7-dagarsperioden ska läggas ut enligt ett fast system. Byte av period kan ske vid omläggning av scheman mm.
Lokalt avtal kan träffas om annat.
Mom 4 Raster och pauser
Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället.
Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.
Rasterna ska förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.
Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.
Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.
Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Arbetsgivaren ska i så fall på förhand ange arbetspausernas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.
Pauser räknas in i arbetstiden. Lokalt avtal kan träffas om annat.
Mom 5 Nattarbetande
Arbetstiden för nattarbetande får under varje period om tjugofyra timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Vid genomsnittsberäkningen ska räknas av från beräkningsperioden tjugofyra timmar för varje påbörjad period om sju
dagar. Semester och sjukfrånvaro under tid då medarbetaren annars skulle ha arbetat ska likställas med fullgjord arbetstid.
Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får dock inte arbeta mer än åtta timmar under varje period om tjugofyra timmar som de utför arbete under natt. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att medarbetaren ges motsvarande kompensationsledighet.
Med nattarbetande avses den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt. Med natt avses perioden mellan klockan 22 och klockan 6.
Lokalt avtal kan träffas om annat.
Mom 6 Anteckningar om övertid, mertid och jourtid
Arbetsgivaren ska föra anteckningar om övertid, mertid och jourtid. Medarbetarna har rätt att själva eller genom någon annan ta del av anteckningarna. Samma rätt tillkommer fackliga organisationer som företräder arbetstagare på arbetsstället.
Mom 7 Central överläggning
Central överläggning kan begäras i de fall de lokala parterna har svårt att hitta en lämplig lösning.
§ 7 Övertid
Mom 1 Övertidsarbete
Med övertidsarbete avses arbete som heltidsarbetande arbetstagare har utfört utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren.
Anmärkning
Lokalt avtal kan träffas om avvikelser från eller kompletteringar till bestämmelserna i denna paragraf.
Mom 2 Skyldighet att utföra övertidsarbete
När särskilda skäl föreligger är en arbetstagare skyldig att fullgöra allmän övertid med högst 200 timmar per kalenderår (50 timmar under en kalendermånad). Timtalen får överskridas när det behövs för att
arbetstagaren ska kunna slutföra ett uppdrag, som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten.
För arbete på allmän övertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta.
Partiellt sjukskrivna eller partiellt tjänstlediga med stöd av lag har inte skyldighet att utföra övertidsarbete. Delpensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår.
Ytterligare övertid kan tas ut efter lokalt avtal med berörd arbetstagarorganisation. Överenskommelse kan träffas direkt med chefer och vissa andra arbetstagare under förutsättning att lokalt avtal träffats om gruppens omfattning i form av exempelvis kategorier och/eller lönegränser.
Mom 3 Nödfallsövertid
En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsövertid enligt arbetstidslagen.
Mom 4 Arbete som medför rätt till övertidskompensation
Rätt till övertidskompensation föreligger om
- övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
- övertidsarbetet har godkänts i efterhand.
Arbetstagare som har 28 eller 30 dagars semester enligt § 11 mom 2 har inte rätt till övertidskompensation.
Om en arbetstagare har frihet beträffande arbetstidens förläggning, kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att han inte ska ha rätt till övertidskompensation utan förekomsten av erforderligt övertidsarbete ska beaktas vid fastställande av lönen. Detsamma gäller för arbetstagare som har rätt att beordra andra arbetstagare till övertidsarbete eller har rätt att självständigt avgöra eget övertidsarbete. Arbetsgivaren ska underrätta berörd lokal arbetstagarorganisation om överenskommelse har träffats enligt detta stycke. Om inte annat avtalats gäller överenskommelsen för ett semesterår i taget.
Anmärkning
Om lokal facklig part så begär ska de lokala parterna gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen för arbetstagare som är undantagen från övertidskompensation.
Mom 5 Övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid
Om en arbetstagare beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges övertids- kompensation som om övertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer övertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.
Om arbetstagaren inställer sig till övertidsarbete ska arbetsgivaren ersätta uppkomna resekostnader. Detta gäller även för arbetstagare som inte har rätt till särskild övertidskompensation.
Mom 6 Olika typer av övertidskompensation
Kompensation för övertidsarbete kan ges antingen i pengar (övertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat. Vid utläggning av ledighet ska arbetstagarens önskemål om tidpunkt beaktas.
Mom 7 Beräkning av övertidsersättning
Övertidsersättning per timme betalas enligt följande:
a) För övertidsarbete klockan 06.00 - 20.00 helgfria måndagar – fredagar Fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön)
94
b) För övertidsarbete på annan tid
Fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön)
72
Övertidsarbete på vardagar som är arbetsfria för den enskilde arbetstagaren samt på midsommarafton, julafton och nyårsafton jämställs med övertids-
arbete på "annan tid". Ersättning utbetalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd. Semestertillägg är inkluderat i beloppet.
Mom 8 Beräkning av kompensationsledighet
Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande:
a) För övertidsarbete klockan 06.00 - 20.00 helgfria måndagar - fredagar = 1 1/2 timme.
b) För övertidsarbete på annan tid enligt mom 7 = 2 timmar.
§ 8 Mertid
Mom 1 Mertidsarbete
Med mertidsarbete avses arbete som deltidsarbetande arbetstagare utför utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagarens deltid men som ligger inom det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande. Arbete på mertid anses som ordinarie arbetstid.
Arbete för deltidsarbetande är övertid och ersätts enligt bestämmelserna i
§ 7 om arbetstagaren
- arbetar utöver ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande under ett kalenderdygn
- arbetar på dag som är arbetsfri för motsvarande heltidsarbetande
- arbetar mer än det tillåtna antalet mertidstimmar
- inkallas till arbete på tid som inte är ordinarie arbetstid för motsvarande heltidsarbetande.
Anmärkning
Lokalt avtal kan träffas om avvikelser från eller kompletteringar till be-stämmelserna i denna paragraf.
Mom 2 Skyldighet att utföra mertidsarbete
När särskilda skäl föreligger är en deltidsarbetande arbetstagare skyldig att fullgöra mertidsarbete. Allmän mertid och allmän övertid får tas ut med
sammanlagt 250 timmar per kalenderår (50 timmar under en kalender- månad).
Den allmänna övertiden får inte överstiga 200 timmar per kalenderår. Den allmänna mertiden får inte överstiga 175 timmar per kalenderår.
För arbete på allmän mertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta.
Partiellt sjukskrivna eller partiellt tjänstlediga med stöd av lag har inte skyldighet att utföra mertidsarbete. Delpensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår.
Timtalen får överskridas om det behövs för att kunna slutföra ett uppdrag eller arbete som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten.
Ytterligare övertid eller ytterligare mertid kan tas ut efter lokalt avtal med berörd arbetstagarorganisation. Överenskommelse kan träffas direkt med chefer och vissa andra arbetstagare under förutsättning att lokalt avtal träffats om gruppens omfattning i form av exempelvis kategorier och/eller lönegränser.
Mom 3 Nödfallsmertid
En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsmertid enligt arbetstidslagen.
Mom 4 Arbete som medför rätt till mertidskompensation
Rätt till mertidskompensation föreligger om
- mertidsarbetet har beordrats på förhand eller
- mertidsarbetet har godkänts i efterhand.
Mom 5 Mertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till den deltidsanställdes ordinarie arbetstid
Om en arbetstagare beordras att utföra mertidsarbete på tid som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges mertids- kompensation som om mertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer mer- tidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.
Mom 6 Olika typer av mertidskompensation
Kompensation för mertidsarbete kan ges antingen i pengar (mertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat. Vid utläggning av ledighet ska arbetstagarens önskemål om tidpunkt beaktas.
Mom 7 Beräkning av mertidsersättning
Vid mertidsarbete utbetalas följande ersättning per timme:
Fasta kontanta månadslönen 3,5 × genomsnittliga veckoarbetstiden i helgfri vecka.
Ersättning utbetalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd. Semestertillägg är inkluderat i beloppet.
Mom 8 Beräkning av kompensationsledighet vid mertidsarbete
Kompensationsledighet beräknas timme för timme.
§ 9 Restidsersättning
Mom 1 Rätt till restidsersättning
Arbetstagaren har rätt till restidsersättning enligt nedan om inte
• arbetsgivaren och arbetstagaren har enats om att arbetstagaren ska vara undantagen från bestämmelsen om restidsersättning (gäller endast arbetstagare som inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete)
• arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om att kom- pensation för restid ska utges i annan form. Förekomsten av restid kan t ex beaktas vid fastställande av lönen
• arbetstagaren har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex resande försäljare, servicetekniker eller liknande. En sådan arbetstagare har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om detta.
• Arbetstagare som utför så kallat fältservicearbete och utgår från bostaden för att vara ute hos kund/på arbetsplats vid arbetstidens början är skyldig att hålla 30 minuter av egen tid för framresa. Motsvarande gäller då arbetstiden avslutas ute hos kund/på arbetsplats. För restid därutöver utgår restidsersättning.
Lokalt avtal får träffas om avvikelse från bestämmelserna i detta moment.
Mom 2 Restid
Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa inom Sverige som går åt för själva resan till bestämmelseorten.
Restid som faller inom klockslagen för arbetstagarens ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid.
Ersättning beräknas inte för kortare tid än 15 minuter i följd.
Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden kl 22.00 - 08.00 inte räknas med.
Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren under en tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte.
Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande hos respektive arbetsgivare.
Mom 3 Ersättning
Restidsersättningen regleras i lokalt avtal. Sådant avtal får även innebära avvikelse från bestämmelserna i mom 2.
I annat fall gäller:
Restidsersättning betalas per timme med 59 kr (fr o m 2010-06-01) resp. 60 kr (fr o m 2011-06-01).
För tid från klockan 18.00 dag före tjänstgöringsfritt kalenderdygn till kl
06.00 påföljande tjänstgöringsdag är dock tillägget per timme 86 kr (fr o m 2010-06-01) kr resp. 88 kr (fr o m 2011-06-01).
Semestertillägg är inkluderat i beloppen.
Vid tillämpning av tillägg enligt detta moment för företag som omfattas av avtalet 2010-04-01 och då regelbundet tillämpar restidstillägg enligt andra regler eller bestämmelser, gäller att kostnadsökning/-minskning för att övergå till ersättning enligt ovan ska beräknas och beaktas.
§ 10 Ersättning för ob, jour och beredskap
Mom 1 Obekväm arbetstid
Arbetstagare, som arbetar på obekväm tid, har obekvämtidstillägg, om inte annat följer av lokalt avtal. Obekvämtidstillägg utbetalas endast för sådant i ordinarie arbetstid ingående arbete som enligt arbetstidsschema eller motsvarande föreskrift eller enligt beslut av överordnad fullgörs på obekväm tid.
Obekvämtidstillägget regleras i lokalt avtal. I annat fall gäller med Unionen och SEKO:
Obekvämstidstillägget utges för timme | ||
- för enkel ob-tid | 2010-06-01 23,70 kr | 2011-06-11 24,30 kr |
- för kvalificerad ob-tid | 52,80 kr | 54,20 kr |
Enkel ob-tid är | ||
Tid mellan klockan 19.00 och 22.00, i den mån det inte är fråga om tid som sägs nedan.
Kvalificerad ob-tid är
a) tid från klockan 19.00 på fredag till klockan 07.00 på måndag
b) tid från klockan 19.00 på dag före trettondagen, första maj, Nationaldagen eller Kristi himmelsfärds dag till klockan 07.00 på närmast följande vardag
c) tid från klockan 19.00 dag före långfredag till klockan 07.00 på dagen efter annandag påsk
d) tid från klockan 19.00 på dagen före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till klockan 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen
e) all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag samt
f) tid i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00.
När det är fråga om tid som anges i andra stycket c) eller d) ska i stället för angivet belopp för kvalificerad ob-tid gälla beloppet 86,20 kronor (fr o m 2010-06-01) respektive 88,45 kronor (fr o m 2011-06-01).
Semestertillägg är inkluderat i beloppen. Lokalt avtal kan träffas om annan ersättning.
Vid tillämpning av ob-tillägg enligt detta moment för företag som omfattas av avtalet 2004-04-01 och då regelbundet tillämpar ob-tillägg enligt andra regler, gäller att kostnadsökning-/minskning för att övergå till ersättning enligt ovan ska beräknas och beaktas.
Mom 2 Jour
Jour är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen eller annan anvisad plats utom bostaden för att när behov uppkommer utföra arbete. Jourtid får tas ut med högst 50 timmar under en kalendermånad.
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning eller omfattning av jour. Överenskommelse kan träffas direkt med chefer och vissa andra arbets-tagare under förutsättning att lokalt avtal träffats om gruppens omfattning i form av exempelvis kategorier och/eller lönegränser.
Ersättning för jour regleras i lokalt avtal.
I annat fall gäller:
Jourtillägg | 2010-06-01 | 2011-06-01 |
Lägre | 37,90 kr | 38,90 kr |
Högre | 75,80 kr | 77,80 kr |
Storhelg | 113,65 kr | 116,60 kr |
De högre beloppen utgår vid jour mellan kl 18.00 på fredag och kl 07.00 på måndag, samt mellan kl 19.00 på dag före trettondag jul, första maj, Nationaldagen och Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och kl 07.00 på närmast följande vardag.
Med storhelg avses jour mellan kl 19.00 på dag före Långfredagen och kl
07.00 dagen efter Annandag påsk, samt mellan 19.00 på dag före pingst- afton, midsommarafton, julafton och nyårsafton och kl 07.00 på vardag närmast efter helgdagsafton.
För jour på övriga tider utgår det lägre tillägget. Semestertillägg är inkluderat i beloppen.
Vid tillämpning av tillägg enligt detta moment för företag som omfattas av avtalet 2007-04-01 och då regelbundet tillämpar jourtillägg enligt andra regler, gäller att kostnadsökning-/minskning för att övergå till ersättning enligt ovan ska beräknas och beaktas.
Mom 3 Beredskap
Beredskap är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att vara anträffbar för att efter varsel infinna sig på arbetsplatsen.
Beredskap får tas ut vid högst sju tillfällen under en tid av fyra veckor.
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning eller omfattning av beredskap. Överenskommelse kan träffas direkt med chefer och vissa andra arbets- tagare under förutsättning att lokalt avtal träffats om gruppens omfattning i form av exempelvis kategorier och/eller lönegränser.
I annat fall gäller: | ||
Beredskapstillägg | 2010-06-01 | 2011-06-01 |
Lägre | 20,15 kr | 20,65 kr |
Högre | 43,75 kr | 44,90 kr |
Storhelg | 65,15 kr | 66,85 kr |
De högre beloppen utgår vid beredskap mellan kl 18.00 på fredag och kl
07.00 på måndag, samt mellan kl 19.00 på dag före trettondag jul, första maj, Nationaldagen och Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och kl 07.00 på närmast följande vardag.
Med storhelg avses beredskap mellan kl 19.00 på dag före Xxxxxxxxxxxx och kl 07.00 dagen efter Annandag påsk, samt mellan 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton och kl 07.00 på vardag närmast efter helgdagsafton.
För beredskap på övriga tider utgår det lägre tillägget. Semestertillägg är inkluderat i beloppen.
Vid tillämpning av tillägg enligt detta moment för företag som omfattas av avtalet 2007-04-01 och då regelbundet tillämpar beredskapstillägg enligt andra regler, gäller att kostnadsökning-/minskning för att övergå till ersättning enligt ovan ska beräknas och beaktas.
Mom 4 Höjdrisktillägg
Anmärkning (för de företag som efter den 1 april 2010 blir medlem i IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen, avtalsområde Telekom):
I företag där arbetstagare regelbundet utför arbete i mast (mer än 13 meter över marknivå) eller liknande anordning utomhus innebärande samma risk, utges ett särskilt tillägg om 70 kr per timme.
Vid tillämpning av tillägg enligt detta moment för företag som omfattas av avtalet 2010-04-01 och då regelbundet tillämpar motsvarande/liknande tillägg enligt andra regler eller bestämmelser, gäller att kostnadsökning/- minskning för att övergå till ersättning enligt ovan ska beräknas och beaktas.
§ 11 Semester
Mom 1 Allmänna bestämmelser
Arbetstagare har rätt till semester enligt lag med de ändringar och tillägg som gjorts nedan.
Arbetsgivaren kan besluta om att intjänandeår och semesterår ska sammanfalla och utgöras av kalenderår.
Mom 2 Semesterns längd
Årssemestern är
25 dagar - om inte annat anges nedan
28 dagar - för arbetstagare, som har frihet beträffande arbetstidens förläggning och överenskommelse träffats med arbetstagaren om att särskild kompensation för övertidsarbete inte ska utgå, under förutsättning att förekomsten av övertidsarbete inte beaktats vid fastställande av lönen
30 dagar - för arbetstagare som har rätt att beordra andra arbetstagare till övertidsarbete eller har rätt att självständigt avgöra eget övertidsarbete och överenskommelse träffats med arbetstagaren om att särskild kompensation för övertidsarbete inte ska utgå, under förutsättning att förekomsten av övertidsarbete inte beaktats vid fastställande av lönen.
Överenskommelse kan träffas med arbetstagare i annat fall om rätt till 28 eller 30 dagars semester i stället för särskild övertidskompensation.
Lokalt avtal kan även träffas om att arbetstagare ska ha rätt till 28 eller 30 dagars semester i stället för särskild övertidskompensation.
Mom 3 Semesterlön
Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern plus semestertillägg.
Semestertillägg utgörs av
- 0,8 procent av aktuell månadslön per betald semesterdag
- ett belopp motsvarande nedan angivna procenttal av summan av sådana rörliga lönedelar som inte inkluderar semestertillägg och som har betalats ut under ett år närmast före semesteråret.
Årssemester vid intjänande- Procenttal årets början
25 | 12,00 |
28 | 13,44 |
30 | 14,40 |
Till summan av rörliga lönedelar enligt ovan ska för varje kalenderdag (helt eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av den rörliga lönen. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att året före semesteråret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar exklusive semester- ledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro året före semesteråret.
Om beräkning enligt föregående stycke ger ett mindre rimligt resultat får arbetsgivaren, efter samråd med berörd arbetstagarorganisation bestämma summan av de rörliga lönedelarna med beaktande av vad som är normalt för arbetstagare med motsvarande arbete utan semesterlönegrundande frånvaro.
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning av semesterlön.
Mom 4 Utbetalning av semesterlön
Semestertillägget om 0,8 procent betalas vid det ordinarie löne- utbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.
Semestertillägget för rörliga lönedelar betalas ut senast i juni månad.
Mom 5 Avdrag för obetald semesterdag
För varje obetald semesterdag görs avdrag från arbetstagarens aktuella månadslön med 4,6 procent av månadslönen.
Mom 6 Avräkning
Om arbetstagaren under semesteråret fått större semesterlön än vad som motsvaras av intjänad semesterlön får arbetsgivaren göra avräkning mot den ordinarie lönen samt semestertillägget för rörlig lönedel.
Detta moment gäller endast i det fall sammanfallande intjänandeår och semesterår tillämpas.
Anmärkning
I fråga om avräkning för förskottssemester i det fall skilda intjänandeåroch semesterår tillämpas gäller bestämmelserna i semesterlagen (29 §). Finns skriftlig överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagarenom för- skottssemester får avräkning, utom för intjänad semesterersättning, även göras mot intjänad lön.
Mom 7 Semesterersättning
Semesterersättning utgörs av intjänad semesterlön som inte betalats ut i samband med semesterledighet. Den beräknas som 4,6 procent av den aktuella månadslönen per semesterdag plus semestertillägg.
Mom 8 Sparande av semester
Mom 8.1 Xxxxx sparade semesterdagar
Om arbetstagare för visst semesterår har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar, får han spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare semesterår.
Arbetstagaren får dock vid varje tidpunkt inte ha fler sparade dagar än 25, om inte annat följer av lokalt avtal.
Mom 8.2 Semesterlön för sparad semesterdag
Semesterlön för sparad semesterdag utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern samt semestertillägget om 0,8 procent.
Mom 9 Semester vid intermittent deltidsarbete
Om en arbetstagare är deltidsarbetande och arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per helgfri vecka, ska antalet
bruttosemesterdagar (= det antal semesterdagar som ska läggas ut under semesteråret) omräknas till
nettosemesterdagar (= som ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för arbetstagaren).
Beräkningen görs enligt följande:
Xxxxx arbetsdagar/vecka x antalet bruttosemesterdagar 5
= antalet nettosemesterdagar
(Antal arbetsdagar/vecka = arbetsdagar i genomsnitt per helgfri vecka i genomsnitt under begränsningsperioden enligt arbetstagarens arbetstidsschema.)
Uppstår vid beräkningen brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal. Denna avrundning görs vid ett tillfälle per semesterår.
Om arbetstagarens arbetstid ändras så att antalet arbetsdagar per vecka förändras, ska antalet outtagna nettosemesterdagar räknas om att svara mot den nya arbetstiden.
Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag vid obetald semester ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemester- dagar.
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning.
Mom 10 Semester vid koncentrerat heltidsarbete
I samband med fastställande av arbetsschema med oregelbunden och/eller koncentrerad arbetstidsförläggning ska lokalt avtal träffas för beräkning av semester.
Mom 11 Ändrad sysselsättningsgrad
Om arbetstagaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället, ska för bestämmande av semesterlön och semestertillägg den månadslön som är aktuell under semestern justeras uppåt eller neråt i proportion till skillnaden mellan sysselsättningsgraderna. Detta gäller när skilda semesterår och intjänandeår tillämpas.
Lokalt avtal kan träffas om hur semesterlön ska beräknas för arbetstagare som i betydande omfattning ändrar sysselsättningsgrad även i det fall semesterår och intjänandeår sammanfaller.
Lokalt avtal kan också träffas om beräkning av semester för arbetstagare med partiell sjukledighet som varat mer än 2 år eller med partiellt sjukbidrag/sjukpension.
Mom 12 Intyg om uttagen semester
Intyg om uttagen semester ska utfärdas av arbetsgivaren vid anställningens upphörande.
§ 12 Sjuklön m m
Mom 1 Rätten till sjuklön
Arbetstagare har rätt till sjuklön enligt de regler som anges i denna paragraf.
Mom 2 Sjukanmälan till arbetsgivare
När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan arbeta ska arbetstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.
Samma gäller om arbetstagaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta.
Mom 3 Försäkran och läkarintyg
Arbetstagaren ska styrka sjukdomen med en skriftlig försäkran som ska lämnas till arbetsgivaren. Av denna ska framgå att, och i vilken omfattning, arbetstagaren inte kunnat arbeta på grund av sjukdomen.
Om sjukperioden är längre än sju dagar, ska arbetstagaren styrka sjuk- domen med läkarintyg, som visar att arbetstagaren är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd.
Arbetsgivaren får om särskilda skäl föreligger begära att arbetstagaren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.
Mom 4 Sjuklönens storlek
Mom 4.1 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod
För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag
- för den första frånvarodagen (karensdagen) i sjuklöneperioden
månadslönen x 12 52 × genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka.
- fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden
20 % månadslönen x 12 52 × genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka.
Anmärkningar
1. För arbetstagare som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent under hela sjuklöneperioden görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.
2. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden.
3. Om arbetstagaren under de senaste tolv månaderna haft sammanlagt tio karensdagar görs sjukavdrag för den första dagen i kommande sjukperiod enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.
Mom 4.2 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen
För varje sjukdag (inklusive arbetsfria dagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande. Med basbelopp avses här prisbasbelopp.
För arbetstagare med månadslön om högst 7,5 x basbeloppet
12
90 % x månadslönen x 12
365
För arbetstagare med månadslön över 7,5 x basbeloppet
12
(månadslönen x 12
90 % x 7,5 x basbeloppet + 10 % x - 7,5 x basbeloppet)
365 365
Anmärkning:
Beräkning av ersättning vid föräldraledighet enligt § 13 ska baseras på 10 prisbasbelopp.
Mom 5 Sjuklönetidens längd
Rätt till sjuklön gäller längst t o m den dag när arbetsoförmågan har förelegat 90 kalenderdagar i följd.
Om arbetsoförmågan inte förelegat 90 kalenderdagar i följd men arbetstagaren under den senaste tolvmånadersperioden varit sjuk vid flera tillfällen upphör rätt till sjuklön när arbetstagaren varit arbetsoförmögen i sammanlagt 105 kalenderdagar under perioden.
När arbetstagare har rätt till sjukpension enligt pensionsavtalet upphör rätten till sjuklön.
Bestämmelserna i detta moment inskränker inte rätten till sjuklön enligt lag under sjuklöneperiod (mom 4.1 ovan).
Mom 6 Ersättning när smittbärarpenning utgår
Om arbetstagare måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag enligt följande.
Frånvaro t o m 14:e kalenderdagen:
För varje timme av frånvaro görs avdrag med
månadslönen x 12 52 × genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka.
Fr o m den 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 4.2.
Mom 7 Avdrag vid sjukdom när arbetstagaren inte har rätt till sjuklön
Mom 7.1 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjuktillfälle
För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs avdrag med
månadslönen x 12 52 × genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka.
Mom 7.2 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen
För varje kalenderdag av frånvaro görs avdrag med
månadslönen x 12
365
Mom 8 Begreppet månadslön
Med månadslön i denna paragraf avses – förutom fast kontant lön och eventuella fasta lönetillägg som utbetalas per månad – även den genomsnittliga inkomsten per månad kalenderåret före insjuknandeåret av rörliga lönedelar, med undantag av övertidsersättning och sådana rörliga lönedelar som behålls även under sjukledighet, uppräknad med 5 procent.
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkningsgrund av de rörliga lönedelarna.
Mom 9 Vissa samordnings- och inskränkningsregler
Om arbetstagare får ersättning från staten, från försäkring eller från skadevållande tredje man, får arbetsgivaren besluta om minskning helt eller delvis av sjuklön för att undvika överkompensation vid sjukdom i förhållande till de sjuklönenivåer som följer av detta avtal. Det sagda gäller inte ersättning från allmän försäkringskassa eller ersättning enligt kollektivavtal.
Om arbetstagaren helt eller delvis har undantagits från sjukförsäkrings- förmåner enligt lagen om allmän försäkring reduceras sjuklönen i motsvarande mån.
Om arbetstagaren har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för någon annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, ska arbetsgivaren betala sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om arbetsgivaren särskilt har åtagit sig detta.
Rätt till sjuklön föreligger inte om arbetstagaren
- ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som han har dömts för genom dom som har vunnit laga kraft, eller
- medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktiga eller vilseledande uppgift angående något förhållande som är av betydelse för rätten till sjuklön.
§ 13 Föräldraledighet
Under tid som arbetstagaren är föräldraledig utbetalas ersättning enligt följande under förutsättning att arbetstagaren haft oavbruten anställning hos arbetsgivaren under minst ett år före den första dagen av föräldraledighet.
För en sammanhängande trettiodagarsperiod av föräldraledighet med antingen hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning utbetalas
- vid hel föräldrapenning, en månadslön minus 30 sjukavdrag beräknat per dag enligt § 12 mom 4.2. Avdraget gällande föräldraledighet enligt denna paragraf ska baseras på 10 prisbasbelopp.
- vid tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning, tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel av belopp enligt ovan.
Ersättning utges för två sådana trettiodagarsperioder. För den som har tre års oavbruten anställning hos arbetsgivaren före den första dagen av föräldraledighet utges ersättning för fem trettiodagarsperioder.
Ersättning utges för trettiodagarsperiod som infaller inom 24 månader räknat från barnets födelse eller vid erhållande av vårdnad i samband med adoption.
Har föräldrapenning nedsatts/indragits enligt lagen om allmän försäkring ska ersättning enligt denna paragraf reduceras i motsvarande mån.
Ifråga om löneavdrag vid föräldraledighet gäller bestämmelserna i § 14 mom 3 om avdrag vid tjänstledighet.
Lokalt avtal kan träffas om annan utläggning av ersättning.
§ 14 Ledighet
Mom 1 Ledighet med lön
Ledighet med lön beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall kan dock sådan ledighet beviljas även för en eller flera dagar, t ex vid nära anhörigs allvarligare sjukdom eller dödsfall eller för bouppteck- ning/arvskifte.
Mom 2 Tjänstledighet
Tjänstledighet (= ledighet utan lön) kan beviljas, om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten.
Efter överenskommelse kan medarbetare få rätt till tjänstledighet för att pröva arbete hos annan arbetsgivare, i rehabiliterande syfte.
Arbetstagare, som önskar erhålla tjänstledighet, ska ansöka härom i så god tid som möjligt innan ledigheten ska börja. I ansökan ska anges önskad tidsperiod för ledigheten. Besked om beviljande/avslag meddelas snarast.
Mom 3 Avdrag vid tjänstledighet
a) Tjänstledigheten är högst fem arbetsdagar. Avdrag görs med 4,6 procent av månadslönen för varje arbetsdag som ledigheten omfattar. Vid oregelbunden arbetstidsförläggning (hel- eller deltid) beräknas avdraget enligt c).
b) Tjänstledigheten är sex arbetsdagar eller mer. Avdrag görs med 3,3 procent av månadslönen för varje kalenderdag som ledigheten omfattar.
c) Avdrag vid tjänstledighet del av dag. Avdrag görs för varje timme enligt formeln
Månadslönen (uppräknad till heltid)
175
Om en tjänstledighetsperiod omfattar minst en månad görs det avdrag av månadslönen som svarar mot tjänstledighetens omfattning.
Mom 4 Frånvaro av annan anledning
När en arbetstagare är frånvarande från arbetet i övrigt görs löneavdrag enligt mom 3.
§ 15 Uppsägning
Mom 1 Formen för uppsägning
För att det inte ska uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller inte, bör arbetstagaren göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen ändå sker muntligen bör arbetstagaren så snart som möjligt bekräfta den skrift- ligen till arbetsgivaren.
Mom 2 Uppsägning från arbetstagarens sida
Arbetstagarens uppsägningstid är följande om inte annat följer av mom 4
Anställningstid hos arbetsgivaren Uppsägningstid
Mindre än 2 år 1 månad
Fr o m 2 år till 6år 2 månader
Fr o m 6 år 3 månader
Anställningstidens längd beräknas enligt 3 § lagen om anställningsskydd.
Arbetstagare som i det enskilda anställningsavtalet har längre uppsägningstid vid ikraftträdandet av detta avtal behåller denna.
Lokalt avtal kan träffas om andra uppsägningstider för en viss grupp av arbetstagare.
Mom 3 Uppsägning från arbetsgivarens sida
I fråga om uppsägningstid från arbetsgivarens sida gäller bestämmelserna i lagen om anställningsskydd.
Har arbetstagare, som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägnings- dagen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställ- ningstid ska uppsägningstiden enligt ovan (i förekommande fall enligt övergångsbestämmelsen nedan i detta moment) förlängas med sex månader.
Mom 4 Övriga bestämmelser vid uppsägning
Mom 4.1 Överenskommelse om annan uppsägningstid Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid arbetsgivarens
upp-sägningstid inte understiga
- två månader om arbetstagaren vid anställningstillfället är arbetslös och 55 år eller äldre. Efter tre års anställning gäller dock uppsägningstid enligt detta avtal
- uppsägningstid enligt detta avtal i övriga fall.
Mom 4.2 Provanställning
Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och arbetstagaren.
Mom 4.3 Förkortning av uppsägningstiden för arbetstagaren
Om arbetstagaren på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin
an-ställning före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om detta kan medges.
Mom 4.4 Anställningsintyg
När uppsägningen har skett från arbetsgivarens eller arbetstagarens sida har arbetstagaren rätt att få ett intyg som utvisar
- den tid som arbetstagaren varit anställd
- arbetstagarens arbetsuppgifter
- om arbetstagaren begär det och anställningen varat minst sex månader, omdöme om det sätt på vilket han har utfört sitt arbete.
Mom 5 Vissa bestämmelser om personalinskränkning
De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska fastställandet av turordning ske med avsteg från lagens bestämmelser.
De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.
Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.
Anmärkning
I fråga om turordning ska detta avtal utgöra ett avtalsområde.
De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25-
27 §§ lagen om anställningsskydd överenskomma om turordning vid åter- anställning. Därvid ska de ovan nämnda kriterierna gälla.
Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskom- melser.
Enas inte de lokala parterna, äger parterna i detta avtal om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.
Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs i detta moment tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtals- parten relevant faktaunderlag.
Anmärkning
Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.
I samband med uppsägning på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren på begäran utfärda s.k. arbetsgivarintyg i enlighet med § 47 Lag om arbetslöshetsförsäkring.
§ 16 Giltighetstid
Detta avtal gäller fr o m 1 april 2010 t o m 31 mars 2012. Efter giltighetstidens utgång gäller avtalet med en veckas ömsesidig uppsägningstid.
Bilaga 1
Anlitande av underentreprenörer
Parterna har i förhandlingarna diskuterat frågan om anlitande av underentreprenörer i Telekom-branschen för s k fältarbeten. I stället för att avtalsreglera frågan har parterna arbetat fram följande gemensamma utgångspunkter:
Parterna konstaterar vikten av att främja seriöst företagande. Inom avtalsområde Telekom är det ett gemensamt intresse att det inom branschen bedrivs verksamhet på så sätt att inte lag eller branschpraxis åsidosätts.
I samband med förhandlingar enligt §§ 38-40 i MBL är det de centrala parternas uppfattning att de lokala parterna särskilt uppmärksammar att tilltänkt underentreprenör agerar utifrån god sed inom Telekom-branschen och på arbetsmarknaden i övrigt samt värnar om en god arbetsmiljö vid företaget.
Det ovan nämnda bör särskilt påpekas gentemot berörd underentreprenör i det fall denne i sin tur avser anlita ytterligare underentreprenörer i en s k entreprenadskedja. Det rekommenderas att företagen vid behov upprättar en förteckning över underentreprenörer som avses att anlitas.
Vid anlitande av underentreprenör som för första gången förs upp på förteckningen tillämpas regelverket enligt §§ 38-40 MBL. Företaget lämnar information till lokal part rörande uppgifter såsom organisa- tionsnummer, företagsnamn och tillämpligt kollektivavtal.
Revidering av förteckningen sker vid tid och på sätt som bestäms mellan lokala parterna.
Bilaga 2
Hantering av arbetstidsförkortning
I samband med 2010 års lönerevision tas frågan om arbetstidens längd vid företaget upp av de lokala parterna. Förhandlingarna kan omfatta såväl ytterligare förkortning såsom förlängning/återköp av tidigare kortad tid vid företaget som gjorts med stöd av det centrala avtalet.
Har kortare arbetstid överenskommits lokalt enligt de centrala avtalen 1998-2000, 2001-2002, 2003 och 2004-2006 ska förkortning enligt dessa överenskommelser fortsätta tillämpas i det fall parterna inte enas om annat.
Träffas avtal om arbetstidsförkortning skall värdet av detta avräknas från utrymmet vid 2010 års lönerevision.
Tid som sparas i tidbank efter den 1 april 2010 ska på arbetstagarens initiativ uttas i ledig tid under året. Arbetstagare som under året begärt men ej beviljats ledighet av arbetsgivaren har rätt att få innestående tids värde istället utbetalat i pengar eller i form av pensionspremie (LP-premie).
Bilaga 3
Förhandlingsordning
Förhandlingsordningen gäller mellan parterna inom avtalsområde Telekom.
§ 1 Tillämpningsområde
Förhandlingsordningen gäller för rättstvister.
§ 2 Lokal förhandling
Förhandling ska i första hand genomföras mellan arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation (lokal förhandling).
§ 3 Central förhandling
Kan enighet inte nås vid lokal förhandling får part i detta avtal som vill fullfölja frågan påkalla förhandling hos motparten i avtalet (central förhandling).
Central förhandling ska påkallas senast två månader efter den dag den lokala förhandlingen avslutades, om inte annat gäller för viss fråga enligt lag eller avtal. Part som försummar detta förlorar rätten till förhandling vad avser skadeståndsyrkande eller annan fullgörelse enligt lag eller avtal.
Anmärkning
I fråga om förhandling enligt §§ 2-3 gäller härutöver liksom om förhandling i övrigt bestämmelserna i MBL.
§ 4 Giltighet m m
Avtalet ersätter för avtalsområdet Telekom bestämmelserna i §§ 1- 7 i Huvudavtalet Alliansen(SFO)-LO/PTK 1982-04-06.
Avtalet gäller med omedelbar verkan och tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader.
Xxxx.xx 6019 1006
Beställning av avtal: Beställningsnummer: 6019 1006
Almegas webbshop, xxx.xxxxxx.xx
Xxxx@xxxxxx.xx Tel: 00-000 000 00