PLAN FÖR EGENKONTROLL

Korallens serviceenhet

1 UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN

Serviceproducent

Namn: Kårkulla samkommun FO-nummer:

0204197-3

Kommun

Kommunens namn: Samkommunens namn: Kårkulla samkommun

Social- och hälsovårdsområdets namn: Verksamhetsenhet eller service

Namn: Korallens serviceenhet

Gatuadress: Xxxxxxxxx 0 (Tallgränden 2-4 E 12 66530 Kvevlax)

Postnummer: 65610 Postort: Korsholm Verksamhetsenhetens eller servicens förläggningskommun och kontaktuppgifter:

Korallens serviceenhet beläget i Korsholms xxxxxx Xxxxxxxxx 0 000 5748084 Kvevlax Tallgränden 2-4 E12 050 3154957

Serviceform; klientgrupp för vilken service tillhandahålls; antal klientplatser

Fortgående boendeservice ,Seniorboende 15 platser. Lägenhetsboende 8 platser, stödboende 1 plats

Ansvarig föreståndare för verksamhetsenheten eller servicen:

Xxxx Xxxxxxxx

Telefon: 0000000000 E-post: xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx

Uppgifter om verksamhetstillstånd

Tjänster som anskaffats av underleverantörer samt producenter av dem Producenter av köpta tjänster: Paninis Kitchen, Vimmimimmit, S-kaupat, Verifi

Den serviceproducent som ansvarar för den samlade servicen ansvarar även för kvali- teten hos den service som produceras av underleverantörer.

På vilket sätt säkerställer serviceproducenten de köpta tjänsternas kvalitet och klientsä- kerhet?

Kontinuerlig kontakt till producenten och uppföljning/utvärdering

Har en plan för egenkontroll krävts av de serviceproducenter som tillhandahåller tjäns- ter som underleverantörer?

Ja Nej

2 VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH VERKSAMHETSPRINCIPER

Verksamhetsidé

Verksamhetsidén anger vilken service enheten producerar och för vilken målgrupp. Verk- samhetsidén ska basera sig på den lagstiftning som gäller för branschen. De centrala la- garna som styr socialvårdstjänsterna är socialvårdslagen, lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården, och som speciallagar barnskyddslagen, lagen om ser- vice och stöd på grund av handikapp och lagen angående specialomsorger om utveckl- ingsstörda, mentalvårdslagen, lagen om missbrukarvård och äldreomsorgslagen.

Vilken är enhetens/servicens verksamhetsidé?

Kårkkulla samkommun erbjuder svenskspråkig service för personer med special be- hov enligt gällande lagstiftning. Kårkulla erbjuder fortgående eller temporär boendeser- vice, arbetslivs- och livsorienterad service, rådgivande verksamhet och övrig social verksamhet. Organisationen erbjuder individuell service med målsättning att upprätt- hålla, utveckla och främja användning av de egna resurserna i vardagen, samt vid behov få rebiliterande service, som förutsättningar för ett meningsfullt gott liv. Verksam- hetsprinciperna bygger på delaktighet och självbestämmande för servicetagare.

Värderingar och principer

Tjänsterna inom socialvården ska iaktta de centrala principerna i lagstiftningen om soci- alvården. Tjänsterna ska främja och upprätthålla välfärd och social trygghet, minska ojämlikhet och främja delaktighet, trygga på lika grunder behövlig, tillräcklig och hög- kvalitativ socialservice och andra åtgärder som främjar välfärden samt främja klientori- entering och klientens rätt till god service och gott bemötande inom socialvården.

De yrkesetiska principerna som tillämpas i arbetet styr också valen i sådana fall där la- gen inte ger exakta svar på de frågor som uppstår i det praktiska arbetet. Värderingarna

vittnar om arbetsgemenskapens sätt att utföra sitt arbete. De påverkar målsättningarna och de metoder som används för att målen ska uppnås. Verksamhetsprinciperna anger målen för enheten/servicen och klientens ställning i den. Verksamhetsprinciper kan vara exempelvis individorientering, säkerhet, familjecentrering och professionalitet. Till- sammans med värderingarna bildar verksamhetsprinciperna ryggraden för arbetsme- toderna och målen och återspeglas bl.a. i det sätt man bemöter klienter och anhöriga. Vardagen, värderingarna och etiken. Etiska riktlinjer för yrkespersonen inom det sociala området.

De värderingar och verksamhetsprinciper som styr verksamheten utgör en del av planen för egenkontroll och styr genomförandet av egenkontrollen.

Värderingar och verksamhetsprinciper?

Kårkulla samkommuns värdegrund vilar på en teori om hälsans ursprung ”saluto- genes” och en känsla av sammanhang. Nyckelorden är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Samkommunen erbjuder service av hög kvalitet, där behov och önskemål hos servicetagare, personal, närstående och kunder (kommunen) beaktas. Ytterligare information framkommer i samkommunens kommun-, servicetagar-, personal-och anhö- rigstategier. Kårkullas verksamhet är certifierad enligt ISO 9001:2015 standarden. Kvali- tetsledningssystemet Integrated Managemant System, IMS, används för att upprätthålla och utveckla interna processer, ledarskap, verksamheten och god servicekvalitet. Grun- dläggande för verksamheten är god omsorg, vari ingår lyhört bemötande, vägledande respektfulla samspel och socialpedagogiska individcentrerade arbetssätt med hänsyn till självbestämmande, integritet och grundläggande rättigheter.

3 GENOMFÖRANDE AV EGENKONTROLLEN

RISKHANTERING

Identifiering av risker och missförhållanden och avhjälpande av dem

Utgångspunkten för genomförandet av egenkontrollen och planen för egenkontroll är att man identifierar risker som äventyrar klient- och patientsäkerheten. Om missförhållan- den inte upptäcks är det inte möjligt att förebygga klient- och patientsäkerhetsrisker eller på ett systematiskt sätt ingripa i missförhållanden. Egenkontrollen baserar sig på riskhantering, där risker och eventuellt hotande missförhållanden i samband med ser- vicen ska bedömas på ett mångsidigt sätt och med hänsyn till den service som klienten får.

Risker kan orsakas till exempel av en otillräcklig personaldimensionering eller en verk- samhetskultur där en öppen säkerhetskultur inte stöds tillräckligt. Risker kan orsakas av den fysiska arbetsmiljön (trösklar, apparater som är svåra att använda) och arbetsme- toder, till exempel ogrundade begränsningar av klientens självstämmanderätt eller kli- enternas beteende gentemot varandra. Ofta är riskerna en summa av många felaktiga funktioner. En förutsättning för god riskhantering är att arbetsgemenskapen arbetar i en

öppen och trygg atmosfär, där både personalen, klienterna och de anhöriga vågar ta upp missförhållanden i kvalitet och klientsäkerhet.

System och förfaranden för riskhantering

Vid riskhantering förbättras kvaliteten och klientsäkerheten genom att man redan i för- väg identifierar kritiska arbetsmoment där risken finns att de uppställda kraven och må- len inte uppnås. Riskhantering innefattar även ett systematiskt arbete för att eliminera eller minimera missförhållanden och observerade risker samt registrering, analysering och rapportering av negativa händelser och vidtagande av fortsatta åtgärder. Förestån- daren ansvarar för att personalen får tillräcklig inskolning, särskilt med tanke på de ris- ker som kan uppstå för klient- och patientsäkerheten.

Arbetsfördelning vid riskhantering

Det är ledningens och föreståndarnas uppgift att se till att egenkontrollen ordnas och instruktioner ges om den samt att de anställda har tillräcklig kunskap om säkerhetsfrå- gor. Ledningen ansvarar för att tillräckliga resurser har anvisats till att trygga en säker verksamhet. Föreståndarna bär också huvudansvaret för att skapa en positiv attityd gentemot behandling av missförhållanden och säkerhetsfrågor. Riskhanteringen kräver aktiva åtgärder av hela personalen. De anställda deltar i att bedöma säkerhetsnivån och riskerna, göra upp en plan för egenkontroll och i att genomföra de åtgärder som förbätt- rar säkerheten.

Det hör till riskhanteringens karaktär att arbetet aldrig blir färdigt. Av hela enhetens personal krävs engagemang, förmåga att lära av sina misstag och att leva i en förändring för att säkra och högkvalitativa tjänster ska kunna tillhandahållas. Olika yrkesgruppers sakkunskap kan utnyttjas genom att hela personalen tas med i att planera, genomföra och utveckla egenkontrollen.

RISKHANTERINGSPROCESSEN ÄR I PRAKTIKEN LIKA MED PROCESSEN FÖR VERKSTÄLLIGHET AV EGEN- KONTROLLEN.

Finska riskhanteringsföreningen (Suomen riskienhallintayhdistys) har beskrivit riskhante- ringsprocessen: xxxxx://xx-xx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xxxx (på finska)

En förteckning över anvisningarna som gäller genomförandet av riskhante- ring/egenkontroll:

Inom samkommunen på intranätet finns direktiv för internkontroll och riskhantering. Material från intern och externrevision samt serviceceenhetens målsättningar stödjer riskhantering och egenkontroll. HaiPro-rapporter och uppföljning av dem på enhetsnivå eller tillsammans med regionchef eller expertteam. Servicetagarstrategi och handlings- program.

Identifiering av risker

Under riskhanteringsprocessen kommer man överens om tillvägagångssätten för identifi- ering av risker och kritiska arbetsmoment.

På vilket sätt tar personalen, klienterna och de anhöriga upp observerade missförhållan- den, kvalitetsavvikelser och risker, inklusive den anmälningsskyldighet som gäller för anställda med stöd av 48 § i socialvårdslagen? Alla anställda har ansvar för att krav och kvalitetsmål efterföljs samt för att rapportera om brister i kvaliteten, tillbud och nega- tiva händelser. Missförhållanden och brister i kvaliteten kan upptäckas av närstående, servicetagaren själv eller personal och rapporteras till linjeledningen. Respons kan även ges via Kårkullas webb-sida via en elektronisk responslänk . Xxxxxxx rapporteras i den webb-baserade databasen HaiPro.

Hantering av risker och observerade missförhållanden

Behandlingen av negativa händelser och tillbud innefattar registrering av händelsen samt analysering och rapportering. Ansvaret för att den kunskap som samlats vid riskhante- ringen kommer till nytta i utvecklingsarbetet ligger hos serviceproducenten, men de an- ställda ansvarar för att informationen förmedlas till ledningens kännedom. I behandling- en av negativa händelser ingår även att de diskuteras med de anställda, klienten och vid behov med en anhörig. Efter en allvarlig negativ händelse som orsakat ersättningsbara skador informeras klienten eller den anhöriga om hur ersättning kan sökas.

På vilket sätt hanteras negativa händelser och tillbud vid enheten och hur dokumenteras de?

Diskuteras med berörda, dokumentering av olyckstillbud (olycksfall och arbetsolyckor görs den i webbaserade tjänsten HaiPro) Fortbildning, stöd och handledning samt möj- lighet till arbetshandledning. Vid krissituationer har berörda möjlighet till krishjälp i kommunen, samt psykolog, omsorgspräst, arbetsplats hälsovårdens tjänster

Korrigerande åtgärder

För kvalitetsavvikelser, missförhållanden och tillbud samt för negativa händelser fast- ställs korrigerande åtgärder som hindrar att liknande situationer upprepas i fortsättning- en. Sådana åtgärder är bland annat utredning av orsakerna som ledde till situationen och därigenom en övergång till säkrare arbetssätt. Även de korrigerande åtgärderna registre- ras i egenkontrollens uppföljningsdokument.

Ge en beskrivning av uppföljningen och registreringen av korrigerande åtgärder:

Gällande servicetagare tas upp på nätverksmöten eller uppföljnings-och kartlägg- ningsmöte kring den individuellaplanen framöver genomförandeplanen.

Verkställande av korrigerande åtgärder

På vilket sätt ges informationen till personalen och andra samarbetsparter om över- enskomna ändringar i arbetssätten och andra korrigerande åtgärder?

Enhetschefen tar tillsammans med regionchefen ställning till hur informationen till per- sonal samarbetsparter bör ske med beaktande av ärendets art. Ifall informationen sker genom muntlig framställning bör det också säkerställas att en skriftlig dokumentation av ärendet finns tillgänglig för uppföljning. Ifall att korrigerande åtgärder krävs på sam- kommunal nivå ansvarar ledande tjänsteinnehavare för att informationen når ut till rätt målgrupp.

Information ges till personalen via e-post, intranätet, arbetsplatsmöten, infobladet, en- hetens infohäfte, elektronisk dokumentering.

4 UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL

Person/-er som ansvarar för planeringen av egenkontrollen

Planen för egenkontroll görs upp i samarbete mellan föreståndaren som ansvarar för verksamhetsenheten/servicen och personalen. Olika delområden av egenkontrollen kan också ha egna ansvariga personer. Även klienterna kan delta i planeringen av egenkon- trollen i den mån de har möjlighet till det. Ett exempel på god praxis är till exempel modellen ”Meidän oma valvontasuunnitelma – Opas nuorten osallisuutta tukevaan omavalvontatyöhön lastenkodeissa” (på finska) som utarbetats inom ett projekt hos Centralförbundet för barnskydd och som stöder de ungas delaktighet i egenkontrollen.

Xxxxx har deltagit i planeringen av egenkontrollen?

Regionchef Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx, enhetschef Xxxx Xxxxxxxx, ställföreträdare Xxxxxx Xxxxxxx, ansvariga sjukskötare Xxxx Xxxxxxx .

Vem ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontrollen (namn och kontakt- uppgifter):

Enhetschef Xxxx Xxxxxxxx 050 5647795 xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx

Uppföljning av planen för egenkontroll (avsnitt 5 i föreskriften)

Planen för egenkontroll uppdateras när ändringar inträffar i verksamheten som påverkar servicekvaliteten och klientsäkerheten

På vilket sätt säkerställer man vid enheten att planen för egenkontroll är uppdaterad?

Planen genomgås och uppdateras av enhetschefen 1 gång/år.

Offentlighet av planen för egenkontroll

En uppdaterad plan för egenkontroll ska hållas offentligt framlagd vid verksamhetsen- heten så att klienterna, deras anhöriga och alla som är intresserade av egenkontroll lätt och utan särskild begäran kan läsa planen.

Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd?

Kårkullas webbsida och på enhetens anslagstavla i kansli samt hallen, synlig för alla.

5 KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER

Bedömning av servicebehovet

Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov med en anhö- rig, närstående eller laglig representant. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av servicebe- hovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan samt möjligheterna till rehabilitering. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla di- mensioner av funktionsförmågan, vilka är fysisk, psykisk, social och kognitiv funktions- förmåga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i samband med de olika dimensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotill- stånd och smärta, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller ensamhet.

På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedöm- ningen?

Stockholmsbedömning för prissättning, individuella planer(IP), säsongssamtal och genomförandeplaner tas i bruk samkommunalt år 2022.

På vilket sätt görs klienten och/eller de anhöriga och närstående delaktiga i bedömning- en av servicebehovet. Servicetagaren och närstående eller laglig företrädare deltar i uppgörande av den individuella planeringen av servicebehov tillsammans med regional omsorgsbyrå och kontaktperson på enheten. Personal stöder servicetagarens delaktighet och självbestämmande på alla nivåer, enligt grundläggande principer.

Vård- och serviceplan

Vård- och servicebehovet registreras i en individuell plan om daglig vård, service eller rehabilitering för klienten. Syftet med planen är att hjälpa klienten att nå de mål som ställts upp för livskvalitet och förbättrad funktionsförmåga. Planen för daglig vård och service är ett dokument som kompletterar den individuella klient-/serviceplanen och med vilken servicegivaren informeras om förändringar i klientens servicebehov. Genom-

förandet av vård-, service- eller rehabiliteringsplanen i klientens dagliga vård och ser- vice förutsätter framför allt att de anställda får en god inskolning. Att vård- och service- planen inte uppdateras eller iakttas innebär även en risk för klientsäkerheten.

I 3 a kap i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) föreskrivs, att de åtgärder som stöder och främjar en persons förutsättningar att klara sig på egen hand och personens självbestämmanderätt ska skrivas in i service- och vårdplanen för den som ges specialomsorger. Planen ska ses över vid behov, dock minst med sex måna- ders mellanrum, om det inte är uppenbart onödigt. Lagens 42 a § innehåller bestämmel- ser om de uppgifter som service- och vårdplanen ska innehålla.

Enligt 16 § i äldreomsorgslagen ska den äldre personens synpunkter på alternativen tas med i planen.

En av de viktigaste punkterna som ska avtalas i verkställandet av egenkontrollen är hur man säkerställer att serviceplanen iakttas i klientens dagliga vård/service.

På vilket sätt utarbetas och uppdateras vård- och serviceplanen, och hur följer man upp genomförandet av den?

Kommunen gör upp en serviceplan för varje servicetagare. Serviceplanen ligger som grund för den individuella planen (IP)/genomförandeplanen, som uppgörs av Kårkulla. Denna plan uppgörs utgående från en bedömning av servicetagarens helhetssituation, som koordineras av kontaktpersonen. Planen görs sedan upp i samarbete med personer i servicetagarens vardag. Information insamlas gällande servicetagarens önskemål och be- hov. Planen ger en helhetsbeskrivning av innehållet i den service servicetagare erhåller. I planen beskrivs vardagliga lång- och kortsiktiga målsättningar gällande servicetagares hem samt arbetslivs- eller livsorienterade verksamhet. IP/genomförandeplanen följs upp beroende på servicetagarens situation. Tidpunkt för uppföljning antecknas i planen.

På vilket sätt säkerställer man att klienten får tillräcklig information om olika alternativ och på vilket sätt hörs klientens synpunkter?

Genomförandeplan ev nätverksmöten, säsongssamtal och dagliga samtal eller annan interaktion med servicetagare.

På vilket sätt säkerställer man att personalen känner till innehållet i vård- och service- planen och agerar enligt den?

Kontaktpersonen deltar i möten kring uppgörande och uppföljning av personens IP/genomförandeplan. Kontaktpersonen informerar personer som deltar i vården av ser- vicetagaren om uppdateringar eller nya överenskommelser gällande servicetagarens var- dag. Delgivning sker genom anteckning i den dagliga rapporten/vårdjournalen och vid behov diskuteras servicetagarens ärenden på arbetsplatsmöte med enhetens personal. Delges även vid introduktion av ny personal.

Plan för vård och fostran (BsL 30 a §)

För ett barn som har placerats i vård utom hemmet ska det vid behov göras upp en sepa- rat plan för vård och fostran, som kompletterar den klientplan som avses i 30 § i barn- skyddslagen. Planen ska göras upp utan dröjsmål, om begränsningar har riktats mot bar- net eller om det är sannolikt att begränsningar kommer att riktas mot barnet och en plan för vård och fostran inte har gjorts upp tidigare. Syftet med planen är att förebygga begränsningar och skapa beredskap för sådana.

Syftet med planen för vård och fostran är att åskådliggöra målen i klientplanen och att detaljerat beskriva hur barnets behov möts medan ett gott bemötande av barnet tryg- gas. Planen för vård och fostran ska göras upp tillsammans med barnet. För planen ska även barnets vårdnadshavare höras, och planen ska tillställas den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter för kännedom.

Enheter för vård utom hemmet har en lagstadgad skyldighet att göra upp en allmän plan om gott bemötande för enheten som en del av planen för egenkontroll. När planen om gott bemötande görs upp och när den ses över ska de barn som är placerade i verksam- hetsenheten höras och de ska ges möjlighet att delta i utarbetandet av planen. När pla- nen är färdig ska den gås igenom tillsammans med barnen. Planen är ett separat doku- ment som ska placeras så att alla kan se den. Planen ska skickas för kännedom till den kommun som ansvarar för placeringen av barnet och till de socialarbetare som ansvarar för angelägenheterna i fråga om barn som placerats på enheten. Planen om gott bemö- tande ska utvärderas och ses över årligen. Detaljerade bestämmelser om innehållet i planen finns i 61 b § i barnskyddslagen.

På vilket sätt görs planen för vård och fostran upp och hur uppföljs utfallet av den?

Kårkulla Samkommun har ingen verksamhet utgående från barnskyddslagen. Frågor- na kan riktas till ledande socialkurator.

Bemötande av klienten

Självbestämmanderätten är en grundläggande rättighet för var och en och består av rät- ten till personlig frihet, integritet och säkerhet. Den har ett nära samband med rätten till privatliv och skydd för privatlivet. Personlig frihet skyddar människans fysiska frihet, men också rätten till fri vilja och självbestämmanderätten. Inom socialtjänsterna ska personalen respektera och stärka klientens självbestämmanderätt och främja klientens delaktighet i planeringen och genomförandet av servicen. Klienten bör i mån av möjlig- het till exempel kunna framföra önskemål om vem som bistår honom eller henne i köns- medvetna situationer. Biträdande justitiekanslerns avgörande, OKV/1/50/2018: xxxxx://xxx.xxx.xx/xx/xxxxxxxxx/xx/0000/ (på finska). Sammandrag på svenska i Justiti- ekanslerns i statsrådet berättelse för år 2019, s. 209.) xxxxx://xxx.xxx.xx/xxxxx/xxxxx_xxxxxx/0x/0x/0x0x00x0-00xx-0000-00xx- a28d821af2ae/jka_berattelse_2019_low.pdf

Handbok om funktionshinderservice: xxxxx://xxx.xx/xx/xxx/xxxxxxx-xx- funktionshinderservice/stod-och-service/stod-till-sjalvbestammanderatten

På vilket sätt stärks olika delområden av klienternas självbestämmanderätt på enheten, såsom rätten till privatliv, friheten att själv bestämma över sina vardagliga sysslor och möjligheten till ett individuellt liv enligt egna önskemål?

Personal arbetar i dagliga samtal med servicetagarna lyhört med att stärka service- tagarnas rätt till självbestämmande och ökad delaktighet med respekt för deras integri- tet. Personcentrerad planering (PCP) för samtliga servicetagare tillämpas på alla enhet- er. Säsongssamtal mellan servicetagare och kontaktperson hålls minst en gång i året.

Samtalet dokumenteras och delges övrig personal, så att alla gemensamt kan arbeta för att tillmötesgå och uppfylla önskemål.

Alla servicetagare bör ha möjlighet att uttrycka önskemål och ge respons på servicen, vilket kan innebära att personliga kommunikationshjälpmedel behöver utformas och an- vändas. Under enhetens husmöten kan servicetagare ge respons och uttrycka sina åsikter och önskemål.

Samkommunen har minst 1 råd för servicetagare i varje region. I rådet för servicetagare diskuteras aktuella ärenden och utmaningar för att förbättra Kårkullas service. Rådet för servicetagare har ”postlådor” på enheterna, där servicetagarna kan lämna respons och önskemål. Kvalitetsmätningar görs årligen och sammanställs på basen av säsongssamtal tillsammans med servicetagare.

Metoder och verktyg för insamling av information, som stöd att uttrycka åsikter och öns- kemål samt vid planering och utvärdering är bl.a. ”Så här klarar jag mig”, ”Stigen", ”Xxxx xxxxxxx och resurser”, Widgit online, valtavlor, HYP (dagligt intensivt samspel).

Pedagogiska handledare och autismhandledare vid Kårkulla samkommun kan vid behov stöda servicetagaren och personalen i processen samt erbjuda ytterligare metoder och verktyg.

Kårkulla samkommun har en arbetsgrupp för självbestämmandefrågor, vilken finns till- gänglig för konsultation, handledning och fortbildning. På Kårkullas intranät finns in- formation om arbetsgruppens sammansättning och kontaktuppgifter samt material, län- kar och verktyg för hur personal kan stöda en servicetagare till ett så självständigt liv som möjligt.

Vården och omsorgen som ges en klient inom socialvården baserar sig i första hand på frivillighet, och service tillhandahålls i princip utan begränsning av individens självbe- stämmanderätt. Med undantag av barnskydd, omsorg om utvecklingsstörda och tjänster inom missbrukarvården finns det inga lagbestämmelser om begränsning av klientens självbestämmanderätt. Inom socialvården kan självbestämmanderätten endast begränsas om klientens eller andra personers hälsa eller säkerhet riskerar att äventyras. Tillbörliga skriftliga beslut ska fattas om åtgärder som begränsar självbestämmanderätten. De be- gränsande åtgärderna ska genomföras enligt principen för lindrigaste åtgärd och på ett tryggt sätt med respekt för individens människovärde. Förfaranden för begränsande av

självbestämmanderätten och de anordningar som används ska införas i vård-, service- eller rehabiliteringsplanen.

Principer och praxis som gäller självbestämmanderätten ska diskuteras både med den behandlande läkaren och med de anhöriga och registreras i klientens vård- och service- plan. Anteckningar om begränsande åtgärder görs också i klienthandlingarna.

Särskilda bestämmelser om begränsning av självbestämmanderätten för barn och unga ingår i 11 kap i barnskyddslagen (417/2007). Likaså innehåller 3 a § i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) bestämmelser om begränsningsåtgär- der som riktas mot utvecklingsstörda personer. Äldreomsorgslagen innehåller inga sär- skilda bestämmelser om begränsning.

I 3 a kap i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) ingår be- stämmelser om stärkande av självbestämmanderätten och användning av begränsnings- åtgärder inom specialomsorger.

Xxxxx är principerna för stärkande och begränsning av självbestämmanderätten vid en- heten som man kommit överens om och instruerat för personalen?

All personal arbetar utgående från förebyggande åtgärder. Begränsande åtgärder vidtas endast om det är absolut nödvändigt och i så fall förordas lagenliga tidsbundna beslut av enhetschefen. Innan begränsande åtgärder vidtas bör checklistan för ”förebyg- gande åtgärder enligt specialomsorgslagen” på Kårkullas webb-sida gås igenom och andra alternativ, lösningar och arbetssätt noggrannt prövas. För bearbetning av dylika frågor finns regionala omsorgsbyråer till enheternas förfogande. Begränsande åtgärder tillämpas enligt lag om specialomsorger (381/2016) §42. Processen gällande självbes- tämmande-rätten finns dokumenterad och beskriven i samkommunens kvaltetslednings- system, IMS (Intergrated Management System).

Vilka begränsande anordningar används vid enheten?

Säng och duschbritsskank, Säkerhetsbälte i länstol, Avlyssningsapparat, Säker- hetsväst i rullstol, Hygienhandskar, Swan-wcstol.

Barnskyddsenheter för vård utom hemmet har en lagstadgad skyldighet att göra upp en allmän plan om gott bemötande för enheten som en del av planen för egenkontroll vid enheten. När planen om gott bemötande görs upp och när den ses över ska de barn som är placerade i verksamhetsenheten höras, och de ska ges möjlighet att delta i utarbe- tandet av planen. När planen är färdig ska den gås igenom tillsammans med de barn som är placerade i enheten. Planen är ett separat dokument som ska placeras så att alla kan se den. Planen ska skickas för kännedom till den kommun som ansvarar för placeringen av barnet och till de socialarbetare som ansvarar för angelägenheterna i fråga om barn som placerats på enheten. Planen om gott bemötande ska utvärderas och ses över årlig- en. Detaljerade bestämmelser om innehållet i planen finns i 61 b § i barnskyddslagen.

Mer information om planen finns i handboken för barnskyddet som upprätthålls av THL (på finska).

Planen om gott bemötande: xxxxx://xxx.xx/xx/xxx/xxxxxxxxxxxxxx- kasikirja/tyoprosessi/sijaishuolto/hyvaa-kohtelua-koskeva-suunnitelma (på finska)

Utarbetad, datum Uppdaterad, datum

Sakligt bemötande av klienten

Klienter inom socialvården har en lagstadgad rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande. Vad detta innebär för servicen i praktiken ska diskuteras och avtalas inom varje enhet och service så att var och en förbinder sig till gemensam praxis. Gott bemö- tande hänför sig till klientens rätt att bli hörd, tilltalad och bemött som en individ och på ett sakligt och vänligt sätt. Inom varje service bör man diskutera vad osakligt bemö- tande och illabehandling betyder och hur man reagerar när sådant observeras.

I planen för egenkontroll inskrivs på vilket sätt ett gott bemötande av klienterna säker- ställs med beaktande av klientens önskemål, åsikt, intresse och individuella behov samt vilket förfarande som tillämpas om osakligt bemötande observeras?

För att säkerställa ett sakligt bemötande baseras personalens bemötande på Kårkul- las värdegrund ; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, så att servicetagarnas självbestämmande, självständighet, delaktighet och jämlikhet förstärks. Samkommunen erbjuder mångproffessionellt stöd vid regionala omsorgsbyråer. Personalen erbjuds kon- tinuerlig intern och extern fortbildning. Personalen genomgår även fortbildningen ”MA- PA” (Management of Actual or Potential Aggression) och erbjuds ICDP programmet (In- ternaional Care Development Programme). För att säkerställa att även ny personal be- möter servicetagare väl, ges introduktion enligt en checklista och utbildning innan per- sonalen inleder arbetet.

På vilket sätt behandlas osakligt bemötande, en negativ händelse eller en risksituation som klienten blivit utsatt för?

Negativa händelser och risksituationer rapporteras i webbaserade programvaran HaiPro. I första hand går egenvårdaren och/eller enhetschefen igenom händelsen eller risksituationen med servicetagaren, efter inträffad negativ händelser kan psykologen vid regionala omsorgsbyrån kontaktas för samtal.

Klientens delaktighet

Klienternas och de anhörigas deltagande i utvecklandet av kvaliteten och egenkontrollen vid enheten

En väsentlig del av utvecklandet av serviceinnehållet, kvaliteten, klientsäkerheten och egenkontrollen är att man tar hänsyn till klienter i olika åldrar samt deras familjer och närstående. Eftersom kvalitet och god vård och omsorg kan betyda olika saker för perso- nalen och klienterna är det viktigt att man i utvecklingsarbetet utnyttjar all respons som på olika sätt systematiskt samlats in. Delaktighet för klienter och anhöriga betyder att deras åsikter och önskemål beaktas i samtliga situationer som gäller servicen och ut- vecklandet av verksamheten.

Insamling, behandling och utnyttjande av respons vid utvecklingen av verksamheten

På vilket sätt deltar klienterna och deras närstående i att utveckla enhetens verksam- het, kvalitet och egenkontroll? På vilket sätt och hur ofta samlar man in klientrespons?

Servicetagarna kan delta i uppgörande av den individuella planen (IP), genomföran- deplanen och i nätverksmöten. Enligt överenskommelse med servicetagaren kan kon- taktperson och närstående diskutera med varandra samt vid behov kontakata enhets-

/regionchef. Servicetagarna har möjlighet att påverka genom att lämna post med frå- gor/ärenden eller hälsningar i Råd för servicetgares ”postlådor”. Närstående har möj- lighet att påverka genom att delta i och kontakta regionala anhörigråd.

Kvalitetsmätning görs årligen för servicetagare, personal, närstående och kunder (kom- muner).Servicetagare, närstående, personal och utomstående kan på Kårkullas webbsida (xxx.xxxxxxxx.xx) ge fritt formulerad eller riktad respons.

På vilket sätt utnyttjas klientresponsen vid utvecklingen av verksamheheten.

Responsen kartläggs och följs upp i säsongssamtal, husmöten och kvaltitetesmätningar. Responsen dokumenteras i den webbaserade tjänsten Qpro (xxx.xxxxxx.xxx), distru- beras till rätt person, behandlas och besvaras inom 14 dagar. Kvalitetsutvecklaren tar del av samtlig inkommen och behandlad respons (utom post i Råd för servicetagares postlådor). Responsen används som grund för kartläggning av samkommunens servicekva- litet. Respons från Råd för servicetagares ”postlådor” behandlas på möten och delegeras till den responsen berör.

Klientens rättsskydd

Klienter inom socialvården har rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande utan diskriminering från den som lämnar socialvård. Klienten ska bemötas så att hans människovärde, övertygelse och integritet respekteras. Beslut som gäller egentlig vård och service fattas och verkställs medan klienten omfattas av tjänsterna. En klient som är missnöjd med servicekvaliteten eller bemötandet har rätt att framställa en anmärkning hos verksamhetsenhetens ansvariga person eller en ledande tjänsteinnehavare. Anmärk- ning kan också vid behov framställas av klientens lagliga företrädare, en anhörig eller en närstående. Mottagaren av anmärkningen ska behandla ärendet och lämna ett skriftligt, motiverat svar inom rimlig tid samt vid behov vidta behövliga åtgärder för att avhjälpa missförhållandet.

Mottagare av anmärkningar: Kontaktperson på enheten, personal, enhetschef, reg- ionchef och samkommunsdirektör.

Socialombudsmannens kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds

Lokal socialombudsman; Xxxxxxxx Xxxxxxxx mån-fre 8-14 040 5079303 katari- xx.xxxxxxxx@xxxx.xx

Lokal patientombudsman Xxx Xxxx mån,ons,fre 06 3277441 xxx.xxxx@xxxxxxxx.xx

Konsumentrådgivarens kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Tfn: 029 553 6902 webbplats xxx.xxx.xx beskriver vilka tjänster konsumentrådgiv-

ningen erbjuder

På vilket sätt behandlas anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut som gäller en- hetens verksamhet och hur beaktas de i utvecklingsarbetet?

Anmärkningar och klagomål tas upp i enhetens personalgrupp. Beronde på ärendets art informeras regionchefen. Ärendet utreds, dokumenteras och diskuteras tillsammans med servicetagaren och/eller närstående. Kvalitetsutvecklaren tar del av samtlig doku- menterad respons. Denna används för kartläggning av utvecklingsbehov av samkommu- nens servicekvalitet.

Målsatt tid för behandling av anmärkningar Behandlingstid för anmärkningar är 14 dagar, dvs respons besvaras inom två veckor.

6 EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET

Verksamhet som främjar välbefinnande, rehabilitering och tillväxt

I klienternas vård- och serviceplaner inskrivs mål som hänför sig till daglig rörlighet, ute- vistelse, rehabilitering och rehabiliterande aktiviteter. Kvaliteten hos tjänster för barn beskrivs i Lastensuojelun laatusuositus (kvalitetsrekommendation för barnskyddet, på finska): xxxxx://xxx.xx/xx/xxx/xxxxxxxxxxxxxx-xxxxxxxxx/xxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxx- laatusuositus

På vilket sätt främjar tjänsterna klienternas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga och delaktighet?

Personalen tillsammans med enhetens ansvariga sjukskötare uppmuntrar och hand- leder servicetagarna i hälsosamma levnadsvanor (mat och motion) och hjälper service- tagarna att hitta meningsfulla fritidsaktiviteter samt upprätthållandet av sociala kontak- ter. Kontaktpersonen ansvarar för att servicetagarnas individuella (IP- plan/genomförande plan, säsongssamtal, Muistikka) uppgörs och följs upp med sakkunni-

ga från omsorgsbyrån.

Ordnande av motions-, kultur- och hobbyverksamhet

Personalen uppmuntrar till deltagande i gemensamma aktiviteter och sociala situati- oner. Kårkulla samarbetar med t.ex. lokala föreningar, DUV (De Utvecklingsstördas Väl) och kommunernas motionsverksamhet.

På vilket sätt följer man upp hur målen uppfyllts i fråga om verksamhet som främjar kli- enternas funktionsförmåga och välmående samt rehabiliterande aktiviteter?

Servicetagarens kontaktperson ansvarar för att IP/genomförande planer, säsongs- samtal, nätverksträffar och andra servicetagar relaterade möten förverkligas och upp- följs samt samarbetar med regional omsorgsbyrå och EUC samt håller kontakt med närs- tående.

Näring

Näring och måltider samt seder och bruk i samband med dem utgör en väsentlig del av många socialvårdstjänster och har stor betydelse för klienterna. I näringen beaktas Livsmedelsverkets gällande rekommendationer om intag av näringsämnen samt matre- kommendationer som utarbetats för befolkningen och för olika åldersgrupper.

Vid ordnandet av måltider bör man utöver klienternas önskemål beakta specialdieter (diabetes, autoimmuna sjukdomar, födoämnesöverkänslighet och -allergier samt fö- doämnesintoleranser) på ett sådant sätt att alla kan känna sig trygga. Kost som baserar sig på religion eller etisk övertygelse utgör en del av mångkulturella tjänster, vilket ska beaktas när service tillhandahålls.

Närings- och matrekommendationer: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxx/xxxxxxxxxxxxxx-xxxx/xxxxxxx--xxx- matrekommendationer/

På vilket sätt har mathållningen ordnats vid enheten?

Lunchen på vardagar fås från Kårkullas dagliga verksamhetsenhet Kvadria. Helgens lunch kommer från Paninis Kitchen. Frukost, middag och kvällsmål tillreds av enhetens personal. Hela personalgruppen har hygienpass.

Hur beaktas klienternas önskemål och särskilda dieter och begränsningar?

Servicetagarna är delaktiga i planeringen av menyn. Xxxxxx xxxxxxx vid tillredning av måltiderna.

På vilket sätt följer man inom egenkontrollen upp klienternas tillräckliga närings- och vätskeintag samt nutritionskvalitet?

Enhetens personal är ansvarig att stöda servicetagaren att välja hälsosam och näringsrik kost. Ordinarie personal introducerar ny personal, vikarier och praktikanter. Enheten följer de Nationella rekommendationer gällande näring. Vid behov listas det personliga närings- och/eller vätsketaget under en viss tid.

Hygienpraxis

Kvalitetsmålen för hygiennivån vid enheten samt instruktionerna som utarbetats för uppnående av denna nivå samt klienternas individuella vård- och serviceplaner ställer mål för egenkontrollen, i vilka det ingår att klienternas personliga hygien har ordnats samt att spridningen av infektioner och andra smittsamma sjukdomar förhindras.

Enhetens städning och klädvård utgör ett viktigt delområde i att upprätthålla allmän hygiennivå och hindra spridning av infektioner. THL har publicerat en föreskrift (på finska) om förebyggande av infektioner i långvarig vård och omsorg (Föreskrift 2/2020): xxxx://xxx.xxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxx/00000/000000/XXX_XXXX_000-000-000-000- 6.pdf?sequence=1&isAllowed=y

I fråga om hygienpraxis rekommenderas det att enheten utarbetar egna föreskrifter för normala förhållanden och därtill för förhållanden i undantagssituationer.

På vilket sätt följer man upp den allmänna hygiennivån vid enheten och hur säkerställer man att hygienpraxis som motsvarar klienternas behov iakttas enligt givna anvisningar och enligt klienternas vård- och serviceplaner?

Personalen ansvarar för städningen på enheten. Personallägenheten samt allmänna utrymmen städas 1-2 gånger grundligt och en lättare städning under helgerna av natt- personalen. Servicetaganas rum/lägenheter städas en gång per vecka eller enligt behov. Toaletterna städas varje dag. Kontaktytorna desinficeras dagligen av nattpersonalen. Uppföljningsschema för städningen finns i kansliet.

Hur förebygger man spridning av infektioner och smittsamma sjukdomar vid enheten?

En god hygien hos personalen upprätthålls. Kontaktytor desinficeras regelbundet.

På vilket sätt har enhetens städning och klädvård ordnats?

Enhetens personal all sköter städningen förutom fönstertvätten som städservice VimmiMimmit gör 1 gång/år. Klädvården sköter enhetenspersonal om endast mattorna skickas till tvätteri.

På vilket sätt har personalen utbildats/inskolats i att iaktta renhållning och klädvård vid enheten enligt anvisningar och standarder?

Specifik skolning har inte ordnats för personalen, personalen efterföljer de sam- kommunala föreskrifter som finns. Uppföljningsscheman för städning finns i kansliet.

Inskolning av ny personal sker utgående från de rådande samkommunala föreskrifter som finns samt enhetens egna städscheman och utgående från servicetagarnas indivudella behov.

Hälso- och sjukvård

För att hälso- och sjukvårdstjänster ska kunna säkerställas för klienterna ska enheten ha instruktioner om ordnande av icke-brådskande och brådskande sjukvård samt mun- och tandvård för klienterna. Varje verksamhetsenhet ska också ha en instruktion för eventu- ella oväntade dödsfall.

På vilket sätt säkerställs iakttagandet av de instruktioner som meddelats om mun- och tandvård, icke-brådskande sjukvård, brådskande sjukvård och oväntade dödsfall?

För servicetagarna på boendeenheten i regionen verkställs tandvården via den kom- munala hälsovårdscentralen. Servicetagarnas ickebrådskande sjukvård ombesörjs av den lokala hälsovårdscentralen. På Seniorboendet på Monavägen finns en egen utsedd läkare från Korsholms Hvc som kommer på ronder till boendet ca 1gång/månad och oftare vid behov. Enhetens sjukskötare ansvarar för uppföljningen. Brådskande sjukvård ombesörjs av Vasa sjukvårdsdistrikt.

Interna handlingsplaner inför döden och vid oväntade dödsfall finns. Kyrkostyrelsen har en omsorgspräst som kan anlitas.

På vilket sätt främjas och uppföljs hälsotillståndet hos klienter med kroniska sjukdomar?

På Monavägen uppföljs hälsotillståndet hos servicetagarna av ansvarig läkare på Korsholms Hälsovårdscentral tillsammans med enhetens ansvarigasjukskötare. I Kvevlax uppföljs hälsotillståndet av enhetens ansvarigasjukskötare tillsammans med enehtens vårdpersonal.

Vem ansvarar för klienternas hälso- och sjukvård vid enheten?

Ansvarig sjukskötare Xxxx Xxxxxxx.

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandlingen vid varje enhet baserar sig på en enhetsspecifik plan för läke- medelsbehandling som regelbundet uppdateras. Läkemedelsplanen ingår som en del även i inskolningen av personalen. Handboken ”Turvallinen lääkehoito” om säker läke- medelsbehandling innehåller riktlinjer bland annat för genomförandet av läkemedelsbe- handlingen, ansvarsfördelningen i samband med den samt minimikrav som ska uppfyllas av varje anställd som deltar i att genomföra läkemedelsbehandlingen vid enheten. An- visningarna i handboken gäller både privata och offentliga enheter som bedriver läke- medelsbehandling. Enligt handboken ska serviceproducenten utse en ansvarig person för läkemedelsbehandlingen vid varje enhet. Inom egenkontrollen bör man identifiera och

eliminera de risker som orsakas av bristfällig kompetens eller oklara förfaranden i läke- medelsbehandling och läkemedelsförsörjning.

Turvallinen lääkehoito, Opas lääkehoitosuunnitelman tekemiseen sosiaali- ja terveyden- huollossa (på finska): xxxxx://xxx.xxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxx/00000/000000/XXX_XXXX_000-000-000-000- 6.pdf?sequence

På vilket sätt följer man upp och uppdaterar verksamhetsenhetens plan för läkemedels- behandling?

Läkemedelsplanen genomgås årligen av ansvariga sjukskötare på enheten och uppda- teras vid behov.

Vem ansvarar för läkemedelsbehandlingen vid enheten?

Enhetens sjukskötare Xxxx Xxxxxxx.

Sektorsövergripande samarbete

En klient inom socialvården kan behöva flera olika serviceformer samtidigt, och för äldre klienter har övergångar från en service till en annan visat sig vara särskilt riskfyllda. Även en klient inom barnskyddet kan vara i behov av tjänster från skola, hälso- och sjuk- vård, psykiatri, rehabilitering eller småbarnspedagogik. För att den samlade servicen ska vara fungerande för klienten och motsvara hans eller hennes behov behövs det samar- bete mellan servicegivare, där kunskapsförmedlingen mellan olika aktörer har en särskilt stor betydelse.

Socialvårdslagens (1301/2014) 41 § innehåller bestämmelser om sektorsövergripande samarbete för ordnande av en servicehelhet som uppfyller klientens behov.

På vilket sätt har samarbetet och förmedlingen av information ordnats med de övriga servicegivarna inom social- och hälsovården som ingår i klientens servicehelhet samt mellan olika förvaltningsområden?

Regional Omsorgsbyrå, enhetschef och enhetens sjukskötare ordnar nätverksträffar enligt behov, och upprätthåller samarbete mellan alla parter som deltar i vården om servicetagaren.

7 KLIENTSÄKERHET

Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer

I fråga om klientsäkerhet gäller egenkontrollen inom socialvården de skyldigheter som härrör från socialvårdens lagstiftning. Olika myndigheter ansvarar för brand- och rädd-

ningssäkerheten samt för boendehälsan och -säkerheten enligt den specifika lagstiftning som gäller för respektive område. Främjandet av klientsäkerheten förutsätter emellertid samarbete med andra myndigheter och aktörer som ansvarar för säkerheten. Brand- och räddningsmyndigheterna ställer sina egna krav och förutsätter bland annat en plan om utrymningssäkerhet och skyldighet att anmäla brandrisker och andra olycksrisker till räddningsmyndigheten. Klientsäkerheten tryggas för sin del också av förpliktelsen enligt lagen om förmyndarverksamhet att göra en anmälan till magistraten om en person som är i behov av intressebevakning samt skyldigheten enligt äldreomsorgslagen att göra en anmälan om en äldre person som är uppenbart oförmögen att sörja för sin omsorg. Olika frivilliga organisationer utvecklar även beredskapen att bemöta och förebygga illabe- handling av äldre personer.

Som en del av säkerställandet av klientsäkerheten ska en verksamhetsenhet som bedri- ver anmälningspliktig verksamhet ha gjort en anmälan till den kommunala hälsoskydds- myndigheten enligt 4 § i den förordning (1280/1994) som utfärdats med stöd av hälso- skyddslagen.

På vilket sätt utvecklar enheten sin beredskap att förbättra klientsäkerheten och hur bedrivs samarbetet med andra säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer?

Enhetschefen ansvarar för årlig uppdatering av enhetens räddningsplan. Personalen förbinder sig att läsa och handla enligt planen. Myndighetskontroller görs regelbundet bl.a. av släckningsapparatur. Brand- och utrymmningsövningar ordnas enhetsvis på eget initiativ. Brandskåpet testas regelbundet av enhetens vaktmästare. Årlig riskbedömning görs i förebyggande syfte för att kartlägga kritiska arbetsmoment.

Har servicetagaren behov av intressebevakare är det enhetschefen som kontaktar kura- tor vid den regionala omsorgsbyrån. Kuratorn kontaktar servicetagarens hemkommun för utredning av behov av intressebevakare. Kontakter till intressebevakare upprätthålls från enheten.

Personal

Antalet anställda i vård och omsorg, personalstruktur och dimensionering samt Vid per- sonalplaneringen beaktas den lagstiftning som tillämpas på verksamheten, till exempel i barnskyddsanstalter barnskyddslagen samt lagen om yrkesutbildade personer inom soci- alvården, som trädde i 1.3.2016. Om verksamheten är tillståndspliktig beaktas även den personaldimensionering och personalstruktur som anges i tillståndet. Det behövliga anta- let anställda beror på antalet klienter, deras hjälpbehov och på verksamhetsmiljön. Vid enheter som tillhandahåller socialservice är det särskilt viktigt att personalen har till- räcklig yrkeskompetens i socialvård. En risk som ska beaktas i egenkontrollen är om en- heten/servicen inte har tillräckligt med kunnig personal för vård och omsorg i relation till klienternas behov eller för stöd- och andra uppgifter. En otillräcklig personal i relat- ion till klienternas servicebehov eller verksamhetskulturen vid enheten kan leda till onö- diga begränsningar av klienternas självbestämmanderätt, en ostimulerande vardag och brist på utevistelse. Risk för klient- och patientsäkerheten uppstår även om den ansva-

riga personen inte har tillräckligt med tid eller kompetens att arbeta som närmaste chef och verkställa egenkontrollen. Brister i personalens språkkunskaper och bristande kultur- sensitivitet riskerar klienternas möjligheter att få adekvata tjänster.

Av planen för egenkontroll ska det framgå hur många anställda enheten har i vård- och omsorgsarbete, personalstruktur (dvs. utbildning och arbetsuppgifter) samt vilka princi- per man kommit överens om för anlitande av vikarier/reservpersonal. I planen som hålls offentligt framlagd skrivs inte namnen på de anställda, utan endast yrkesbeteckning, arbetsuppgifter, personaldimensionering och hur personalen placeras i olika arbetsskift. Planen ska innehålla uppgifter om hur tillräckliga personalresurser säkerställs, även i undantagssituationer.

Antal anställda inom vård och omsorg vid enheten samt personalstruktur?

Monavägen: 1 sjukskötare 100%, 14 vårdare 100% (varav 7 närvårdare, 2 vårdare av utvecklingshämmade, 4 socionom yh samt 1 läroavtalsstuderande till närvårdare jobbar 80%), 1 vårdare 80% (närvårdare), 1 vårdare 75,82% (läroavtalsstuderande till närvår- dare),1 vårdare 70,59% (närvårdare)

Kvevlax: 4 vårdare 100% (varav 2 närvårdare, 1 socionom yh, 1 sjukskötare), 2 vårdare 52,29% (närvårdare).

Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier?

Enheten anställer vikarier enligt verkligt behov. Behovet av vikarier utvärderas kon- tinuerligt t.ex vid sjukfrånvaro, semetser samt moderskapsledigheter. Behövliga vikarier anställs via interna och externa kanaler. Vid lediganslagning av tillsvidare befattningar och vikariat över 1 år, används rekryteringssystemet LAURA som är integrerat med det offentliga Arbets och Näringstjänsterna (xxx.xxx.xx). Enheterna har dessutom egna uppgjorda vikarielistor som används vid brådskande behov. Det läggs stor vikt att hitta behöriga vikarier för att säkerställa att både personal och brukare känner sig trygga i arbets och hemmiljön.

På vilket sätt säkerställs tillräckliga personalresurser med hänsyn till klienternas ser- vicebehov?

Personalmängden beror på antalet servicetagare, behovet av stöd och handledning, verksamhetsmiljö och den servicebeställning som hemkommunen har gjort. Verksamhet- senheternas vårddygn analyseras centralt minst en gång per år utgående ifrån serviceta- garnas vårdtyngd och fakturerade vårddygn. Vid uppgörandet av den årliga ekonomipla- nen beaktas önskemål om tilläggspersonal i mån av möjlighet. Utgångspunkten är att personalresurserna skall vara fördelade enligt vårdtyngden så att alla verksamhetsenhe- ter har tillräcklig personal. Styrande för personalresurseringen är den servicenivå som samkommunens medlemskommuner har beviljat.

På vilket sätt säkerställs organiseringen av de ansvariga personernas/närmaste chefernas uppgifter på ett sådant sätt att den närmaste chefen har tillräckligt med tid att leda arbetet?

Enhetschefen är inte inplanerad i periodarbete. Ansvariga sjukskötaren har 2 -3 in- planderade sjukskötardagar och är då inte inplanerade i vårdarbetet. Ställföreträdaren har 2-3 ställföreträdardagar per arbetslista och är då inte inplanerad i vårdarbetet.

På vilket sätt säkerställs tillräckligt antal anställda som arbetar i stöduppgifter och bi- trädande uppgifter?

Samkommunalt har man utvärderat behovet av stöduppgifter t.ex. HR etc. För att säkerställa tillräckligt stöd för enhetscheferna håller samkommunen på att frångå ställ- företrädarskap där vanlig vårdpersonal har en liten del av sin arbetstid avsatt för ställfö- reträdarskap. Istället införs triangelledarskap där ansvarig sjukskötare och ansvarig handledare ingår i ledarskapet.

Principer för rekrytering av personal

Personalrekryteringen styrs av arbetslagstiftningen och kollektivavtalen, som fastställer arbetstagarnas och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter. I synnerhet vid rekryte- ring av anställda som ska arbeta hemma hos klienterna och med barn ska särskilt perso- nernas lämplighet och pålitlighet beaktas. Vid rekrytering ska arbetsgivaren kontrollera registeruppgifterna som införts om sökanden i centralregistret över yrkesutbildade per- soner inom socialvården (Suosikki). Dessutom kan enheten ha egna rekryteringsprinciper som gäller personalstruktur och kunnande. Att öppet informera om dessa är viktigt både för arbetssökande och för de anställda inom arbetsgemenskapen.

Xxxxx är principerna för rekrytering av personal till enheten?

Kårkulla samkommuns rekryterare samt regionala rekryteringsteam arbetar aktivt för att marknadsföra Kårkulla samkommun som en attraktiv arbetsgivare och ge informa- tion om Kårkullas verksamhet. Rekrytering av personal sker efter behovsutvärdering bl.a. via rekyteringssystemet LAURA, som är integrerat med organisationens websida och de offentliga arbets och näringstjänstern (xxx.xxx.xx). Det finns färdigt uppgjorda uppgiftsbeskrivningar och annonsmallar där information inför rekryteringen framgår, bl.a. behörigshetskrav och språkkrav. Året runt kan dessutom personer som är intresse- rade av att arbeta inom samkommunen lämna in en öppen ansökan som sparas i rekryte- ringssystemet LAURA, tillgänglig för enheteschefer och regionschefer. Vikarier anställs ofta via öppen ansökan. Xxxxxxxxx tjänster och befattningar besätts efter att offentliga ansökningar inkommit, intervju tillfällen ordnats och utvärderats. Kårkulla samkommun prioriterar tillsvidare anställningar.

På vilket sätt beaktas lämplighet och pålitlighet av personer som ska arbeta i klienternas hem eller med barn?

Vid rekrytering värdesätts erfarenhet av liknande arbete och goda insikter i värde- ringar och principer i arbete med personer med specialbehov. Utgångspunkten är att samtliga anställda ska ha lämplig utbildning för arbetsuppgiften, vara motiverade och visa gott bemötande. För att kunna arbeta ensam som ansvarig för servicetagare behövs registrering hos Valvira. Då läkemedel hanteras krävs läkemedelstillstånd i form av av- klarad LOVE-tentamen. Lämplighet kontrolleras på begäran via referenser. Straffregiste- rutdrag bör uppvisas av personal som arbetar med barn under 18 år. Anställningarna in- leds med prövotid upp till hälften av anställningstiden, dock maximalt 6 månader.

En beskrivning av inskolningen av personalen samt fortbildning

Vård- och omsorgspersonalen inskolas i klientarbete, behandling av klientuppgifter samt i genomförandet av egenkontrollen. Detsamma gäller studerande som arbetar vid enhet- en samt anställda som länge varit borta från arbetet. Ledarskap och utbildning får ökad betydelse när arbetsgemenskapen tillägnar sig en ny verksamhetskultur och ett nytt för- hållningssätt till klienterna och arbetet, till exempel när det gäller att stödja självbe- stämmanderätten eller inom egenkontrollen. Lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården innehåller bestämmelser om yrkespersonernas skyldighet att upprätthålla och utveckla sin yrkeskompetens och arbetsgivarens skyldighet att göra det möjligt för de anställda att delta i fortbildning. Att säkerställa personalens kompetens i läkeme- delsbehandling utgör ett särskilt viktigt delområde i fortbildningen.

I 42 a § i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) föreskrivs separat, att personalen i verksamhetsenheter som ger specialomsorger ska introduceras i och få anvisningar om de arbetsmetoder och sätt genom vilka man stöder och främjar förutsättningarna för vårdtagarna att klara sig på egen hand och deras självbestämman- derätt. Personalen vid enheter som ger specialomsorger ska utbildas i att förebygga si- tuationer som kräver användning av begränsningsåtgärder och att använda sådana åtgär- der korrekt.

På vilket sätt sköter enheten inskolningen av nyanställda och studerande i klientarbetet och i att genomföra egenkontrollen?

Enhetschefen ansvarar för enhetsintroduktionen. Handboken ”Så här jobbar vi på Kårkulla” samt fortbildningen ”Introduktion för nyanställda” är viktiga verktyg vid intro- duktionen. För varje studerande, praktikant och nyanställd utses en handledare som ansvarar för introduktionen i det praktiska arbetet och delgivandet av allt nödvändigt material. Checklista för introduktion av ny personal genomås men samtlig ny personal och arkiveras enligt föreskrifter på verksamhetsenheten. Enhetscheferna har stöd av en årsklocka med arbetsuppgifter. Samtlig personal tar del av och förbinder sig till öve-

renskommelserna i Kårkulla samkommuns dokument ”Egenkontrollplan för socialservice” och ”Egenkontrollplan för informationssäkerhet” och Datasäkerhetspolicyn.

På vilket sätt har fortbildning för personalen ordnats?

Samkommunens fortbildning utgår från social- och hälsovårdsministeriets rekom- mendationer. Enhetscheferna har möjlighet att föreslå kurser som verksamheten kunde ha nytta av. Fortbildning ordnas enligt anvisningar i ”Kårkulla samkommuns personal- och fortbildningsplan” (extern fortbildning, direktiv och fördelning) och med hjälp av interna fortbildningsmoduler. Största delen av fortbildningarna erbjuds internt eller hålls av externa leverantörer. Årligen ordnas chefsutbildning för samkommunens enhet- schefer med teman som chefens roll och funktion, allmän förvaltning, ekonomiförvalt- ning, personalförvaltning och IT. Målsättningen är att samtlig personal kan delta i fortbildning tre dagar per år. Utvärdering av fortbildning görs i samband med årliga ut- vecklingssamtal med närmaste chef.

Personalens anmälningsskyldighet

Socialvårdslagen (1301/2014) innehåller bestämmelser om skyldigheten för anställda (48–49 §) att göra en anmälan om ett missförhållande eller en risk för missförhållande vid tillhandahållandet av socialvård för en klient. Anvisningar om förfaringssätten vid tillämpning av anmälningsskyldigheten ska utarbetas för verksamhetsenheten, och de ska ingå i planen för egenkontroll. I lagen framhålls det att den person som gjort anmä- lan inte får bli föremål för negativa motåtgärder till följd av anmälan.

Den person som tar emot en anmälan ska vidta åtgärder för att rätta till missförhållan- det eller avvärja risken för ett uppenbart missförhållande. Om så inte sker ska den som gjort anmälan underrätta regionförvaltningsverket om ärendet. I enhetens egenkontroll fastställs på vilket sätt korrigerande åtgärder genomförs i riskhanteringsprocessen. Om missförhållandet är sådant att det kan rättas till inom ramen för det förfarande som till- lämpas i enhetens egenkontroll inleds åtgärder omedelbart. Om missförhållandet är så- dant att det kräver åtgärder av den som ansvarar för ordnandet av tjänsterna överförs ansvaret för de korrigerande åtgärderna till en behörig instans.

På vilket sätt har enheten ordnat förfarandet i fråga om personalens skyldighet att an- mäla missförhållanden i de tjänster som tillhandahålls för klienten och hur behandlas anmälningarna, samt uppgifter om hur korrigerande åtgärder genomförs inom ramen för enhetens egenkontroll (se riskhantering).

Alla anställda har ansvar för att krav och kvalitetsmål efterföljs samt för att rappor- tera om brister i kvaliteten, tillbud och negativa händelser. Missförhållanden och brister i kvaliteten kan rapporteras till enhetschef, regionchef eller samkommunsdirektören.

Responsen dokumenteras via Kårkullas webbsida, under responslänk, i databasen Qpro. Xxxxxxx rapporteras i den webbaserade databasen HaiPro.

Korrigerande åtgärder genomförs i prioritetsordning enligt utförd riskbedömning samt från HaiPro-rapporter.

Planerade åtgärder, tidsplanering, utsedda ansvarspersoner och uppföljningsplaner an- tecknas.

Xxx har personalens fortbildning ordnats?

Lokaler

Planen för egenkontroll ska innehålla en beskrivning av de lokaler som används för verk- samheten samt principerna för användningen av dem. I planen beskrivs bland annat praxis vid placering av klienter: till exempel hur klienterna placeras i olika rum och hur man säkerställer att deras skydd för privatlivet respekteras. Av planen framgår också hur besök av anhöriga och deras eventuella övernattning kan ordnas.

Andra frågor till stöd för planeringen:

- Vilka är enhetens gemensamma/offentliga lokaler och vem använder dem?

- På vilket sätt kan klienten påverka inredning av sitt rum/sin bostad?

- Används klientens personliga lokaler för annat ändamål, om klienten är borta en längre tid?

Principer för användning av utrymmen:

Monavägen består av 3 moduler, där alla servicetagare har egna rum med badrum, rummen inreds enligt servicetagarens önskemål samt behov av ev. hjälpmedel. I modu- lerna finns ett vardagsrum/matsal samt kök som står till servicetagarnas förfogande. Dessutom finns det ett hjälpkök i varje modul där servicetagarnas byk tvättas. Förutom

modulerna har Monavägen två stora hallar som den ena inretts till musikrum och i den andra hallen finns en samlingspunkt (med soffa, radio) där servicetagarna kan umgås. Även ett stort kansli och enhetschefensrum vid huvudingången som är till för personalen samt ett litet kansli i A-modulen.

I Kvevlax har alla servicetagare egna lägenheter som de inreder själva. Köket och perso- nallägenhetens vardagsrum fungerar som samlingspunkt för servicetagarna.

Tekniska lösningar

Personalens och klienternas säkerhet tryggas med olika bevakningskameror samt lar- mapparater och personsökare. I planen för egenkontroll anges principerna för använd- ning av de apparater som är i bruk, exempelvis om kamerorna har en inspelningsfunktion eller inte, var apparaterna är placerade, för vilket ändamål de används och vem som ansvarar för deras korrekta användning. I planen anges även principer och praxis för an- skaffning av larmtelefoner till hemvårdens klienter samt anges den arbetstagare som ansvarar för instruktionen i deras användning och för apparatens funktionssäkerhet.

I 7 § 13 punkten i konsumentsäkerhetslagen (920/2011) föreskrivs det om skyldigheten för en leverantör av xxxxxxxxxxx och andra motsvarande tjänster att upprätta ett säker- hetsdokument med en plan för identifiering av faror och hantering av risker. Enligt para- grafens 2 mom. kan säkerhetsdokumentet ersättas med de uppgifter om de omständig- heter som beaktats i denna plan för egenkontroll.

Vilka tekniska lösningar har enheten för passerkontroll och för klienternas eget bruk?

På Monavägen finns ringklockor så brukarna kan kalla på personalen vid behov.

På vilket sätt säkerställer man att de larmapparater och personsökare som klienterna har till sitt förfogande fungerar och att larm besvaras?

Ringklockorna på Monavägen sköts av personalen.

Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för funktionssäkerheten av larm- telefoner och personsökare?

Har inga

Produkter och utrustning för hälso- och sjukvård

Styrningen av och tillsynen över produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (medi- cintekniska produkter) övergick i början av år 2020 från Valvira till Fimea. Användning och underhåll av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård samt instruktion i an-

vändningen av dem vid socialvårdens enheter innebär betydande säkerhetsrisker. Före- byggandet av dessa risker ska beaktas i egenkontrollen.

Vid socialvårdens enheter används en hel del olika instrument och vårdartiklar som klas- sificeras som produkter och utrustning för hälso- och sjukvård. Bestämmelser om förfa- randet i samband med dem finns i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010). Med produkter och utrustning för hälso- och sjukvård avses instru- ment, apparater, anordningar, programvara, material och andra produkter eller annan utrustning som används separat eller i kombinationer och som tillverkaren avsett för an- vändning på människor bland annat vid påvisande, förebyggande, övervakning, behand- ling och lindring av sjukdom eller skada eller vid undersökning eller ersättning av ana- tomin eller av en fysiologisk process. Produkter som används är bl.a. rullstolar, rollato- rer, sjukhussängar, lyftanordningar, blodsocker- och blodtrycksmätare, febertermomet- rar, hörapparater, sårförband o. dyl.

Skyldigheterna för yrkesmässiga användare inom hälso- och sjukvården har fastställts i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010, 24–26 §). Organi- sationen ska utse en ansvarig person som svarar för att man vid enheten iakttar lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård samt de bestämmelser som utfär- dats med stöd av den.

Medicintekniska produkter FIMEA: xxxxx://xxx.xxxxx.xx/xxx/xx/xxxxxxxxxxxxxxx_xxxxxxxxx

Fimeas blankett för användarens anmälan om risksituation: xxxxx://xxx.xxxxx.xx/xxxxxxxxx/000000/000000/0000-00- K%C3%A4ytt%C3%A4j%C3%A4n+vaaratilanneilmoituslomake_sv.pdf/06547e3f-b620-537c- 3f90-6542e4cbc226?t=1577451373642

På vilket sätt säkerställer man att de hjälpmedel och produkter och utrustning för hälso- och sjukvård som klienterna behöver anskaffas på ett tillbörligt sätt, klienterna instrue- ras i att använda dem och underhållet fungerar?

Utvärdering och kartläggning av behövliga hjälpmedel kan göras av experter vid Kårkullas Expert- och utvecklingscenter (fysioterapeut, ergoterapeut, musikterapeut och pedagogisk handledare) med överläkare, närstående och/eller av servicetgarens kon- taktperson tillsammans med servicetagaren själv och enhetschef. Personal vid EUC eller HVC hjälper personalen att instruera servicetagaren i användning av hjälpmedlen.

På vilket sätt säkerställer man att tillbörliga anmälningar om risksituationer skickas in om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård?

Personalen följer med och kontaktar ägaren vid eventuella missförhållanden.

Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för produkter och utrustning för hälso- och sjukvård vid enheten

Ansvarig sjukskötare, Xxxx Xxxxxxx. 044-4581705

8 DOKUMENTERING AV KLIENT- OCH PATIENTUPPGIFTER

Med personuppgifter avses varje uppgift som anknyter till en identifierad eller identifi- erbar fysisk person. Inom socialvården utgör klient- och patientuppgifter känsliga, sekre- tessbelagda personuppgifter. Uppgifter som gäller hälsa hör till särskilda kategorier av personuppgifter som endast kan behandlas under vissa förutsättningar. Av god informat- ionshantering förutsätts att den är planerad under hela hanteringen alltifrån dokumente- ring av klientarbetet till arkivering och förstöring av uppgifterna. I praktiken bildas vid behandlingen av personuppgifter om klienter inom socialvården ett sådant personregis- ter som avses i lagstiftningen. På behandling av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679. Dessutom tillämpas den nationella dataskyddslagen (1050/2018) som kompletterar och preciserar dataskyddsförordningen. Behandlingen av personuppgifter påverkas också av den lagstiftningen som gäller separat för varje bransch.

Dataskyddslagen: xxxxx://xxx.xxxxxx.xx/xx/xxxx/xxxxx/0000/00000000

EU:s allmänna dataskyddsförordning: xxxxx://xxx-xxx.xxxxxx.xx/xxxxx- content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32016R0679

Dataombudsmannens anvisning – Register över behandling: xxxxx://xxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxx-xxxx-xxxxxxxxxx

Med personuppgiftsansvarig avses den organisation som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandling av personuppgifter. Med per- sonuppgiftsbiträde avses till exempel en enhet/service som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. Den personuppgiftsansvarige ska meddela in- struktioner bl.a. till sina underställda personer som har tillgång till uppgifterna (data- skyddsförordningen, artikel 29).

Dataskyddsförordningen innehåller även bestämmelser om de centrala principerna för behandling av personuppgifter. Den personuppgiftsansvarige ska anmäla personuppgifts- incidenter till tillsynsmyndigheten och till de registrerade. Bestämmelser om den regi- strerades rättigheter ingår i kapitel 3 i förordningen, som också innehåller regler om in- formation till den registrerade.

På webbplatsen för dataombudsmannens byrå finns en täckande samling anvisningar om tillbörlig behandling av personuppgifter: xxxxx://xxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxx

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har utfärdat en myndighetsföreskrift till enheter inom social- och hälsovården (Föreskrift 2/2015) om egenkontroll av de krav som ställs på användningen av informationssystem enligt 19 h § i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården. Planen för egenkontroll av informat- ionssystem är ett separat dokument som inte behöver hållas offentligt framlagt, men som utgör en del av enhetens sammanlagda egenkontroll.

THL:s föreskrift:

xxxxx://xxx.xx/xxxxxxxxx/000000/0000000/XXX_Xxxxxx_0_0000_Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx an_selvitykset_ja_vaatimukset_201501_sv.pdf/1f002f6c-bb92-5a51-ef1a- 753931a4a433?t=1583309120679

Dokumentering av klientarbete

Varje yrkesutbildad person bär ansvaret för att klientarbetet dokumenteras. Skyldighet- en att anteckna klientuppgifter börjar när en myndighet inom socialvården har fått vet- skap om personens eventuella behov av socialvårdstjänster eller när en privat service- producent börjar tillhandahålla socialservice på basis av ett avtal. Skyldigheten i fråga om anteckningen av klientuppgifter föreskrivs i 4 § i lagen om klienthandlingar inom so- cialvården (254/2015). Anteckning av klientuppgifterna för en enskild klient är en skyl- dighet för varje yrkesutbildad person och förutsätter ett professionellt övervägande av vilka uppgifter som i varje enskilt fall är väsentliga och tillräckliga. I fortsättningen styrs dokumenteringen med hjälp av strukturerade handlingar, varom en föreskrift kommer att utfärdas av THL under år 2020. I 3 kapitlet i lagen föreskrivs det om vilka basuppgif- ter som ska antecknas i en klienthandling.

På vilket sätt säkerställer man att verksamhetsenheten iakttar den lagstiftning som gäl- ler om dataskydd och behandling av personuppgifter samt de anvisningar och myndig- hetsföreskrifter som gäller vid enheten i fråga om anteckningen av klientuppgifter?

Varje anställd förbinder sig till ett livslångt tystnadsplikts- och sekretessavtal vid anställningens början. Internt sammanställda manualer för elektroniska klientdatapro- gram och webbutbildningar. Processerna för hantering av identitets- och klientdata for- maliseras via officiellea styrdokument. Processerna i sig automatisseras så långt det är möjligt för att bättre kunna följa upp att data har den livslängd den behöver och kräver. Kårkulla har en registerbeskrivning för klientregister samt en egenkontrollplan kring in- formationssäkerhet och en datasäkerhetspolicy.

På vilket sätt ordnas inskolningen av personalen och praktikanterna i behandlingen av personuppgifter och i dataskydd, och hur ordnas fortbildningen?

Enhetschef eller enhetens ställföreträdare introducerar och delger tillgängligt mate- rial kring säker informationshantering.

På vilket sätt inskolas enhetens anställda i att anteckna klientuppgifter?

Hela personalen har gått en skolning i Abilita och personalen handleder ny personal samt vikarier.

På vilket sätt säkerställer man att klientarbetet dokumenteras utan dröjsmål och på ett ändamålsenligt sätt?

Via skolningen lärde sig personalen hur de skall dokumentera i Abilita. Dokumente- ring sker kontinuerligt under arbetspasset.

Den dataskyddansvariges namn och kontaktuppgifter

DPO (Data Protection Officer) Fiarone Oy, Xxxxx Xxxxxxxx, informationss- xxxx@xxxxxxxx.xx

Har ett register över behandling av sekretessbelagda personuppgifter utarbetats för en- heten?

Ja Nej

9 SAMMANDRAG AV UTVECKLINGSPLAN

Utvecklingsbehov som framförts av klienter eller personal eller som uppdagats via risk- hanteringen samt tidtabell för genomförande av korrigerande åtgärder.

Enhetsspecifik information om utvecklingsbehov i fråga om servicekvaliteten och klient- säkerheten erhålls från flera olika källor. I riskhanteringsprocessen behandlas samtliga anmälningar om missförhållanden och uppdagade utvecklingsbehov och, beroende på hur allvarlig risken är, utarbetas en plan för avhjälpande av missförhållandet.

10 UPPFÖLJNING AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL

Planen för egenkontroll godkänns och fastställs av verksamhetens ansvariga förestån- dare.

Ort och datum Korsholm 2.12.2021

Underskrift Xxxx Xxxxxxxx enhetschef

Document Metadata

Table of Contents

PLAN FÖR EGENKONTROLL

Document Metadata