ARBETARE FREMIA-LO

Avtalat har som uppdrag att se till att arbetare anställda inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd vet hur tjänste- pension och försäkring via jobbet fungerar.

Genom xxxxxxx.xx, kundtjänst, utbildningar, material samt våra pensions- och försäkringsspecialister hjälper vi till med alla frågor om kollektivavtalad tjänstepension och försäkring.

Avtalats handbok är till för dig som jobbar med de här frågorna. Den ger fördjupad information om kollektivavtalad tjänstepension och försäkring och kan med fördel användas som en uppslagsbok.

I handboken beskriver vi hur försäkringarna gäller utifrån olika händelser i livet – föräldraledighet, sjukdom, arbetsskada, uppsäg- ning vid arbetsbrist, dödsfall och pension. Vid varje händelse finns en checklista där vi samlat vad den anställda behöver få informa- tion om och tänka på.

Du kan ladda ner handboken på xxxxxxx.xx.

PS. Vi reserverar oss för eventuella ändringar som har tillkommit efter tryckningen av boken (april 2022). Aktuell information hittar du pi xxxxxxx.xx.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 5

Inledning

Trygghet genom livet ‌

Att klara av förändringar är en del av livet. Människor blir föräldrar, råkar ut för olyckor eller vill gå i pension lite tidigare. Då är det tryggt att veta att pension och försäkringar via jobbet kan ge den som är anställd ett extra ekonomiskt stöd.

Arbetsskada

INLEDNING

Arbetsbrist

Om det blir upp- sägningar pi grund av arbetsbrist finns

det stöd i omställning genom kollektivavtal.

Pension

Anställda kan fi pension frin olika hill, tjänstepension genom kollektivavtal

Föräldraledighet

Förutom föräldra- penning kan den anställda fi extra ersättning enligt kollektivavtal.

Sjukdom

Alla blir sjuka ibland, di finns det extra ersättning genom kollektivavtal pi

arbetsplatsen.

Om olyckan är framme och den anställda skadar sig pi jobbet eller till och frin jobbet finns det extra ersättning enligt kollektivavtal.

Dödsfall

Även i de tyngsta stunderna kan kollektivavtalet vara en trygghet för efterlevande

i familjen.

är en viktig del.

6 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 7

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Försäkringssystemet ‌‌‌

– så hänger det ihop

Det svenska försäkringsskyddet kan liknas vid en pyramid. Som bas finns pension och försäkringar som vi omfattas av enligt lag. Utöver detta finns tjänstepension och försäkringar via jobbet. Överst i pyramiden finns grupp- försäkringar och privata försäkringar.

PENSION OCH FÖRSÄKRINGAR ENLIGT LAG

Den allmänna pensionen och försäkringarna är en del av samhällets trygghets- system. De kan ge skydd när inkomsten upphör eller minskar. Den allmänna pensionen hanteras av Pensionsmyndigheten och försäkringarna hanteras av Försäkringskassan. Det är arbetsgivare och enskilda som betalar för denna trygghet genom avgifter och skatter.

Grundtanken bakom trygghetssystemet är att ge ekonomisk trygghet även om livet förändras, till exempel vid sjukdom och arbetslöshet.

KOLLEKTIVAVTAL – TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING VIA JOBBET

Arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal ska teckna tjänstepension och försäkringar för anställda.

Arbetsgivare kan omfattas av kollektivavtal genom

▶ medlemskap i ett arbetsgivarförbund

▶ hängavtal, vilket innebär att arbetsgivaren slutit kollektivavtal direkt med ett fackförbund.

Idag omfattas de flesta anställda av kollektivavtal. De anställda fir en trygghet bide i jobbet, mellan jobb och efter arbetslivet. Arbetsgivaren kan känna sig trygg med att ge de anställda bra villkor.

Anställda fir di via sitt jobb bide insättningar till sin pension, si kallad tjänste- pension, och försäkringar. Tjänstepensionen är en viktig del av den framtida pensionen och försäkringarna kan ge extra ersättning vid exempelvis sjukdom, olycksfall pi jobbet eller vid föräldraledighet.

Kollektivavtalen är framförhandlade av arbetsmarknadens parter.

FÖRSÄKRINGAR I TOPPEN AV PYRAMIDEN

Det kan finnas gruppförsäkringar genom anställning hos arbetsgivare eller medlemskap i föreningar. Gruppförsäkringar kan vara valfria eller obligatoriska anslutningar. Anställda kan ocksi själv komplettera sitt försäkringsskydd med privata försäkringar.

ANSTÄLLDA OCH FÖRSÄKRINGAR

Försäkringar för arbetare anställda inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd som omfattas av kollektivavtal mellan Fremia och LO omfattas ocksi av Avtalsförsäkringar Fremia-LO som administreras av Pensionsvalet. Försäkringsav- talet är iging när arbetsgivaren har fitt bekräftelser, och avtalen gäller retroaktivt frin och med den dag di kollektivavtalet började gälla.

Vid si kallad överging av verksamhet, följer kollektivavtalet oftast med. Den nya ägaren miste ocksi teckna kollektivavtalade försäkringar.

Gruppförsäkringar och privata försäkringar

Enligt kollektivavtal

Enligt lag

Tjänste- pension och försäkringar

Allmän pension och försäkringar

Grundtanken bakom trygghetssystemet är att kompensera individens inkomstbortfall även om livet förändras.

Den 1 januari 2021 bildades Fremia genom sammangiende mellan Arbetsgivarföreningen KFO och Arbetsgivarförbundet Idea.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 9

Försäkrings-

systemet

Fremia och LO bildade den 1 januari 2019 Kollektivavtalsstiftelsen Omställning CIKO. CIKO är en omställningsorganisation för arbetsgivarna anslutna till Fremia och deras anställda.‌

CIKO administrerar de tvi delarna som ingir i Omställningsavtal Fremia-LO: aktivt omställningsstöd och Omställningsersättning (OSE).

Avtalsförsäkringar Fremia-LO

Gemensam tjänstepension (GTP)

Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) Omställningsavtal Fremia-LO

Föräldrapenningtillägg (FPT) Premiebefrielseförsäkring (PBF)

Läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänstgöring (LFU)

Sammanställning – allmän pension och försäkringar enligt lag

Här följer en sammanställning av den allmänna pensionen och försäkringar som gäller enligt lag. Längre fram i boken kan du läsa lite mer om varje försäkring.

FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING

Den som fir barn eller adopterar kan ha rätt till föräldraledighet och föräldra- penning. Föräldrapenning gäller frin barnets födelse till att barnet fyller tolv ir. Rätt till föräldrapenning gäller i sammanlagt 480 dagar. Vid flerbarnsfödsel har föräldrarna rätt till 180 extra dagar med föräldrapenning för varje ytterligare barn.

SJUKFÖRSÄKRING

Den som är sjuk har i regel rätt att fi sjuklön av sin arbetsgivare under de 14 första dagarna med ett karensavdrag. Frin dag 15 kan hen fi sjukpenning frin Försäkringskassan. Vid sjukdom (arbetsoförmiga) under ling tid kan hen ocksi ha rätt till aktivitets- eller sjukersättning.

ARBETSSKADEFÖRSÄKRING

Pension och försäkring – så hänger det ihop

AVTALSOMRÅDE FREMIA-LO

Pensions- valet

Xxxxxxxx tjänste- pension GTP

AGL

Omställ- ningsavtal

AGS

TFA

FPT

PBF

LFU

Försäk- ringsbolag

Folksam Liv

CIKO

Afa Försäkring

Folksam

Den som har skadat sig pi jobbet kan fi ersättning frin den allmänna arbets- skadeförsäkringen. Försäkringen omfattar alla anställda och hanteras av Försäk- ringskassan. Den anställda kan själv anmäla arbetsskadan pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING

En person kan vara medlem i en branschspecifik a-kassa eller vara ansluten till Alfa-kassan.

EFTERLEVANDEPENSION

Om makar, registrerade partner eller i vissa fall sambor har dött kan de efterlevande ha rätt till efterlevandepension. Även barn under 20 ir kan ha rätt till ersättning. Pensionen ersätter den försörjning som försvinner när en nära anhörig dör, och bestir av följande delar: barnpension, omställningspension och förlängd omställ- ningspension. Andra ersättningar kan tillkomma.

PENSION

Den som har arbetat eller bott i Sverige kan ha rätt till allmän pension enligt lag. Pensionen finansieras via arbetsgivaravgifter och de anställdas egenavgift. Det är Pensionsmyndigheten som ansvarar för den allmänna pensionen. Den allmänna pensionen bestir av inkomstpension, inkomstpensionstillägg, premiepension, garantipension och tilläggspension.

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Den som är sjuk kan fi sjuklön av sin arbetsgivare under de

14 första dagarna.

Läs mer om pension och försäkringar pi xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx och xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 11

Sammanställning – tjänstepension och försäkringar via jobbet ‌‌

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

PREMIEBEFRIELSEFÖRSÄKRING (PBF)

Försäkringen kan ta över arbetsgivarens inbetalningar till den kollektivavtalade tjänstepensionen. Den gäller när den anställda är sjukskriven frin dag 15, har föräldrapenning, graviditetspenning eller är sjukskriven pi grund av arbetsskada.

LÄKEKOSTNADSFÖRSÄKRING VID UTLANDSTJÄNST (LFU)

LFU ger ersättning för en del kostnader under arbete utomlands.

180 dagar

Föräldrapenningtillägget betalas ut under som längst 180 dagar.

Här följer en sammanställning av tjänstepension och försäkringar via jobbet. Längre fram i boken kan du läsa lite mer om varje försäkring.

FÖRÄLDRAPENNINGTILLÄGG (FPT)

Den som har fitt barn eller adopterat kan ha rätt till föräldrapenningtillägg. Tillägget betalas ut när föräldrapenning pi sjukpenningnivi betalas av Försäk- ringskassan som längst under 180 dagar fram till dess att barnet är 18 minader eller 18 minader efter adoption.

AVTALSGRUPPSJUKFÖRSÄKRING (AGS)

För den som har sjukpenning, smittbärarpenning och rehabiliteringspenning kan AGS ge dagsersättning under dag 15-360 i sjukperioden. Om sjuklön enligt kollek- tivavtal betalas längre än 14 dagar lämnas ersättning tidigast efter sista sjuklöne- dagen.

Om sjukpenningen övergir i aktivitets- eller sjukersättning kan AGS ge minads- ersättning.

TRYGGHETSFÖRSÄKRING VID ARBETSSKADA (TFA)

Om den anställda har skadat sig pi jobbet kan det finnas rätt till ersättning genom TFA. För att fi ersättning ska skadan ha orsakats av olycksfall pi jobbet, eller pi vägen till eller frin jobbet. Försäkringen kan ocksi gälla vid sjukdom som beror pi arbetet eller vid smitta.

OMSTÄLLNINGSAVTAL FREMIA-LO

Arbetare anställda inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd som blir uppsagda pi grund av arbetsbrist kan ha rätt till aktivt omställningsstöd som bestir av olika stöd till nytt jobb. Hen kan ocksi ansöka om omställningsersätt- ning (OSE) som är ett skattepliktigt engingsbelopp. Bida delarna hanteras av Kollektivavtalsstiftelsen Omställning CIKO. Hen kan ocksi ha rätt till engings- insättning till tjänstepension.

AVTALSGRUPPLIVFÖRSÄKRING (AGL)

Om den anställda dör kan ett skattefritt engingsbelopp frin AGL betalas ut till make, maka, registrerad partner, sambo, arvsberättigade barn, barnbarn eller föräldrar.

GEMENSAM TJÄNSTEPENSION (GTP)

GTP är en premiebestämd tjänstepension som, frin den 1 januari 2022, börjar tjänas in frin 23 irs ilder. Om arbetsgivare och anställd är överens kan den anställda börja tjäna in pension tidigare, och längst till och med 65 irs ilder. Efter det kan arbetsgivaren ensidigt välja att fortsätta betala in premier. Om den anställda dör kan anhöriga fi ersättning via GTP-familjeskydd som ingir, men ocksi via iterbetalningsskydd om den anställda har valt till det.

Vad påverkar försäkringsskyddet?

Försäkringsskyddet påverkas av olika faktorer, till exempel anställningsform, anställningstiden- och ålder. Pensioner och ersättningar följer också hur samhällsekonomin förändras.

OLIKA ANSTÄLLNINGSFORMER

Det finns olika anställningsformer: tillsvidareanställning och tidsbegränsade. Tillsvidareanställning: I vida termer kan tillsvidareanställning beskrivas med att anställningen varar tills antingen arbetsgivaren eller den anställda – eller bida

– beslutar att den ska upphöra.

Tidsbegränsad anställning: Det finns olika tidsbegränsade anställningar. Lagen om anställningsskydd och kollektivavtal reglerar vad som gäller.

TJÄNSTETID – KVALIFIKATIONSTID

Tjänstetid: Avgör när den anställda tjänar in till sin tjänstepension och skiljer sig it mellan avtalen, men gäller även för kvalifikation till försäkringar.

Kvalifikationstid: En del av försäkringarna kräver att den anställda omfattats av försäkringen eller arbetat en viss tid innan den börjar gälla, helt eller delvis.

TJÄNSTGÖRINGSGRAD

Tjänstgöringsgraden kan piverka pension och försäkringsskydd.

INKOMST

För de flesta pensioner och försäkringar är det inkomsten som avgör hur stor ersättningen blir. Ersättningen beräknas pi minadsinkomsten, irsinkomsten eller pi hela livsinkomsten. Ibland kan även fiktiva inkomster piverka.

LEDIGHET

Försäkringar under ledighet gäller till exempel vid studier eller föräldraledighet. De kan ocksi gälla vid tjänstledighet och semester. Läs mer om ledighet pi sidorna 64 och 65.

Det finns olika anställningsformer: tillsvidareanställning och tidsbegränsade.

12 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 13

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Premier för tjänstepension och försäkringar	Lön	Lön
(% av bruflolön)	≤ 44 375 kr/mån	> 44 375 kr/mån
Pensionspremie *	4,50 %	30,00 %
Premiebefrielseförsäkring (PBF)	0 %	0 %
Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)	0 %	0 %
Föräldrapenningtillägg (FPT)	0 %	0 %
Omställningsstöd, CIKO	0,20 %	0,20 % av anmäld lön
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)	0,01 %	0,01 % av anmäld lön
Tjänstegrupplivförsäkring (AGL) **	0,20 %	0 %
GTP Familjeskydd	35 kr/minad	0 %
Total premie som faktureras	4,91 % + 35 kr/månad	30,21 %
Utlandsanställning ***	Vid tjänsteresa 5,15 kr/dag	Vid längre utlands- vistelse 340 kr/min

Index och basbelopp

De pensioner och försäkringar som finns både inom de allmänna och kollektivavtalade försäkringarna beräknas i förhållande till basbelopp, in- komstindex, balansindex och följsamhetsindexering. På så sätt värdesäkras pensioner och försäkringar i förhållande till priser och inkomster samt till pensionssystemets stabilitet.

Prisbasbelopp

Prisbasbeloppet följer den allmänna prisutvecklingen.

Inkomstbasbelopp

Inkomstbasbeloppet följer den allmänna inkomstutvecklingen

48 300 kr

i Sverige.

71 000 kr

49300 kr

Prisbasbelopp Inkomstbasbelopp Förhöjt prisbasbelopp

INDEX

I det allmänna pensionssystemet finns tvi olika index: inkomstindex och balans- index. Inkomstindex bygger pi hur inkomsterna förändras under iren och används för att beräkna räntan i pensionssystemet. Varje ir upprättas en balansräkning för pensionssystemet. Om skulderna är större än tillgingarna kan inte pensio- nerna följa löneutvecklingen. Balansindex garanterar att pengarna i systemet ska räcka.

BASBELOPP 2022

Det finns tre basbelopp: prisbasbelopp, inkomstbasbelopp och förhöjt pris- basbelopp. Prisbasbeloppen beräknas av Statistiska Centralbyrin och inkomst- basbeloppet av Pensionsmyndigheten, pi uppdrag av regeringen.

De olika basbeloppen används i skilda sammanhang. Till exempel:

▶ Prisbasbelopp 48 300 kr. Inkomsttak för sjukpenning och aktivitets- eller sjukersättning, garantipension samt arbetsskadelivränta.

▶ Inkomstbasbelopp 71 000 kr. Inkomsttak för pensionsgrundande inkomst (PGI), allmän pensionsavgift samt extra pensionsrätt vid barnir.

▶ Förhöjt prisbasbelopp 49 300 kr. Används bland annat vid beräkning av pensionspoäng för tilläggspension.

Basbeloppen används även inom kollektivavtalade tjänstepensioner och försäk- ringar och definierar tak för pensionsintjänade, beräkningar av ersättningar och livbeloppen.

Premier

Den totala lönesumman avgör storleken på försäkringspremien.

PREMIER TILL KOLLEKTIVAVTALADE FÖRSÄKRINGAR

Varje ir bestäms storleken pi premierna. Inom avtalsomride Fremia-LO sköts all administration av valcentralen Pensionsvalet. Det är företagets irliga, totala lönesumma som bestämmer storleken pi försäkringspremierna. Premierna till Gemensam tjänstepension (GTP) beräknas pi lönesumman per minad.

* Premien betalas frin och med minaden di den anställda fyller 23 ir och till och med minaden innan 65 ir.

** Beräknas pi 7,5 prisbasbelopp, (362 250 kr ir 2022).

*** Premie betalas frin 18 irs ilder till 65 irs ilder. Längre utlandsvistelse = Om utlandsvistelsen varar längre än ett ir.

PREMIER ENLIGT BRANSCHAVTAL

Parterna inom de flesta branscher har kommit överens om att arbetsgivaren ska betala premier för deltidspension eller delpension. Det kan ocksi finnas andra kompletterande premie, via kollektivavtal, överenskommelse med lokal facklig organisation eller mellan arbetsgivare och den anställda. Dessa premier till- kommer och finns inte i sammanställningen ovan. Pensionsvalet hanterar dessa premier. Läs mer om vad som gäller under respektive kapitel i handboken och i aktuellt kollektivavtal.

Så administreras pension och försäkringar

Pension och försäkringar enligt lag administreras av myndigheter: Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och Skatteverket. Den kollektiv- avtalad tjänstepension och försäkringar administreras av Pensionsvalet.

ALLMÄN PENSION OCH FÖRSÄKRINGAR ENLIGT LAG

Det är riksdag och regering som stiftar lagar och ser över författningar inom omridet pension och försäkringar. Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och Skatteverket sköter administrationen. Skatteverket beslutar varje ir om pen- sionsgrundande inkomst. Skatteverket skickar uppgiften till Pensionsmyndigheten och uppgiften kommer att ligga till grund för framtida pension. Läs mer om vad som gäller för pension och försäkringar under respektive kapitel i boken.

TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRINGAR VIA JOBBET

Det är arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer centralt som förhandlar och kommer överens om tjänstepension och försäkringar som finns i kollektivavtalen. Därefter föreslir de sina medlemsförbund att acceptera överenskommelsen.

De kollektivavtalade tjänstepensionerna och försäkringarna administreras av Pensionsvalet. Läs mer om vad som gäller under respektive kapitel i boken.

Parterna inom de flesta branscher har kommit överens om att arbetsgivaren ska betala premier för extra pensionsavsättningar.

Pensionsmyndigheten Försäkringskassan,

och Skatteverket sköter administrationen.

Kollektivavtalad tjänste- pension och försäkringar administreras av Pensionsvalet.

14 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 15

FÖRÄLDRALEDIGHET

Föräldraförsäkring enligt lag ‌‌‌

Alla som får barn eller adopterat har rätt att vara ledig, både när barnet föds och när barnet växer upp. Föräldraförsäkringen kan ge den anställda ekono- miskt stöd och lägger grunden för när och hur länge ledigheten kan vara.

Föräldrapenning vid barns födelse eller adoption

Föräldrapenningen gir till bida föräldrarna och ges maximalt under 480 dagar sammanlagt för bida föräldrarna. Om föräldrarna har gemensam virdnad har de rätt till föräldrapenning under 240 dagar var. Av dessa dagar miste föräldrarna ta ut 90 dagar vardera – dessa kan inte överlitas. Om barnet föddes före ir 2016 gäller 60 dagar.

Vid flerbarnsfödsel fir föräldrarna 180 extra ersättningsdagar för varje ytter- ligare barn. Gravida kan börja ta ut föräldrapenning 60 dagar innan beräknad förlossning.

Barn födda år 2014 och senare

Föräldrapenning kan betalas ut frin det att barnet föds tills barnet fyller tolv ir eller när barnet slutar i irskurs 5 i grundskolan. Men den största delen av ersätt- ningen miste tas ut innan barnet har fyllt fyra ir. Efter barnets fyrairsdag kan föräldrarna spara sammanlagt 96 dagar. För de föräldrar som har fitt flera barn vid samma födsel fir föräldrarna spara sammanlagt 132 dagar.

Barn födda före 2014

För barn som är födda före ir 2014 finns särskilda regler. Föräldrarna kan som längst fi föräldrapenning till och med att barnet avslutat första iret i grundskolan. Om barnet fyller itta ir efter skolavslutningen kan föräldrapenningen tas ut till och med den dagen som barnet fyller itta ir.

Olika ersäflningsnivåer – så stor är ersäflningen

Föräldern kan fi föräldrapenning sju dagar i veckan. Även de dagar som föräldern vanligtvis inte jobbar. Det finns tre olika ersättningsnivier.

▶ Den första kallas för sjukpenningnivi och motsvarar 77,6 % av den sjuk- penninggrundande inkomsten (SGI) med ett inkomsttak pi tio prisbasbelopp. Det förutsätter att föräldern har haft en irsinkomst pi minst 82 300 kronor i minst 240 dagar i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse. Ersättning pi den nivin kan lämnas till förälder som är försäkrad för arbetsbaserad föräldrapenning.

▶ Den andra nivin kallas grundnivi och är 250 kr/dag. Grundnivin gäller för den förälder som inte har en inkomst eller har tjänat mindre än 117 590 kronor pi ett ir.

▶ Den tredje nivin kallas för lägstanivi och gäller i 90 dagar. Lägstanivin är

180 kronor/dag. Den kan lämnas till förälder som är försäkrad för bosättnings- baserad föräldrapenning och avser tid di föräldrapenning inte lämnas pi sjukpenningnivin eller grundnivi.

Mer om hur sjukpenningen räknas ut hittar du pi sidan 24.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Den största delen av föräldrapenningen miste plockas ut innan barnet har fyllt fyra ir.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 17

Föräldra-

ledighet

Olika ersäflningsnivåer

Sjukpenningnivå

Förutsätter att föräldern har haft en irsinkomst pi minst 82 300 kronor i minst 240 dagar i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse.

Grundnivå

Grundnivin gäller för den förälder som inte har en inkomst eller har tjänat mindre än 117 590 kronor pi ett ir.

Lägstanivå

Lägstanivi kan lämnas till en förälder som är försäkrad för bosättningsbaserad föräldra- penning och avser tid di föräldrapenning inte fir lämnas pi sjukpenningnivin eller grundnivin.

Dag 1

Dag 390

Dag 480

180 kr/dag

250 kr/dag

77,6% av SGI

Räfl till ersäflning ‌

En anställd som är föräldraledig har rätt till FPT under en sammanhängande period med föräldrapenning pi sjukpenningnivi. Ledigheten behöver inte vara förlagd till veckans alla dagar utan det är den ledighetsperiod som den anställda och arbetsgivaren kommit överens om.

Uflag av Föräldrapenningtillägg (FPT)

För varje födelse eller adoption har den anställda rätt till Föräldrapenningtillägg under 60 eller maximalt 180 kalenderdagar med föräldrapenning pi sjukpenning- nivi. Föräldrapenningtillägg gäller för 18 minader frin barns födelse eller adop- tion. Ansökan om FPT görs till Afa försäkring. Ersättning ges bara för en samman- hängande föräldraledighetsperiod. Perioden kan vara sammanhängande eller besti av strödagar om den anställda kommit överens med sin arbetsgivare om det.

Storleken på Föräldrapenningtillägg (FPT)

Ersättningen är 10 % pi del av lönen upp till tio prisbasbelopp och 90 % pi lönedelar däröver. Det finns inget inkomsttak för ersättning i försäkringen om föräldrapenningtillägg. Föräldrapenningtillägg är proportionell till hur mycket som tas ut av föräldrapenningen.

Ansökan om Föräldrapenningtillägg (FPT) hos Afa Försäkring

Den anställda miste själv ansöka om FPT hos Afa Försäkring. Ansökan miste göras inom fem och ett halvt ir efter barnets födelse eller adoption. Om ansökan görs senare fir den anställda ingen ersättning. Arbetsgivaren kan ocksi anmäla men har ingen skyldighet att göra det.

FÖRÄLDRALEDIGHET

%

För varje födelse eller adoption har den anställda rätt till FPT under maximalt 180 kalenderdagar med föräldrapenning pi sjukpenningnivi.

FPT betalas ut proportionellt till hur mycket som tas ut av föräldrapenning enligt lag.

Uflag av Föräldrapenningtillägg

Ansökan måste göras inom 5,5 år efter barns födelse eller adoption.

5,5

Barnets födelse eller adoption

Barnet 18 månader

e er födelse eller adoption

Barnet 5,5 år

e er födelse eller adoption

FPT gäller, för en sammanhängande period, 18 månader från barns födelse eller adoption.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022

Föräldrapenningtillägg (FPT) via jobbet

Föräldrapenningtillägg (FPT) ger en kompletterande ersättning till anställda, som är föräldralediga och får föräldrapenning från Försäkringskassan.

Anställningstid för räfl till Föräldrapenningtillägg (FPT)

För att ha rätt till FPT miste anställning pigi minst tolv minader, inom en period pi fyra ir innan barnets födelse eller adoption, hos en eller flera arbetsgivare som har haft försäkringen om Föräldrapenningtillägg. Om anställningstiden börja- de innan arbetsgivaren hade försäkringen räknas denna ocksi.

1. Anställningstid pi minst 12 minader ger rätt till högst 60 dagar med FPT.

2. Anställningstid pi minst 24 minader ger rätt till högst 180 dagar med FPT.

Xxxxxxxx frin arbetet mer än sex minader i följd räknas inte som kvalifikationstid om inte frinvaron beror pi sjukdom (med ersättning sisom sjuklön, sjukpenning eller aktivitets- eller sjukersättning), hel ledighet med lön eller hel ledighet enligt föräldraledighetslagen.

FÖRÄLDRALEDIGHET

Premiebefrielseförsäkring (PBF)‌

När den anställda gör en ansökan om Föräldrapenningtillägg hos Afa Försäkring ansöks om premiebefrielseförsäkring automatiskt. Den försäkringen är kopplad till tjänstepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till tjänstepensionen som arbetsgivaren skulle betalat in när den anställ- da varit pi arbetet och fitt lön. Premien betalas under högst 13 minader per barn. Den som missat att göra ansökan om Föräldrapenningtillägg inom fem och ett halvt ir efter barns födelse eller adoption kan fortfarande ansöka. Den anställda kommer bli nekad FPT, men fir inbetalda premier till tjänstepension via premiebefrielseförsäkring.

Den anställda kan ha rätt till pensionsavsättning för tid innan Föräldrapenning- tillägg började gälla (1 januari 2014). Den blivande mamman kan fi pensions- avsättning även när hon fir graviditetspenning före barnets födelse frin den

1 januari 2012.

Läs mer om premiebefrielseförsäkring i kapitel om pension pi sidan 60.

Arbete efter 65 år

Den anställda har rätt till FPT även efter 65 ir, ingen övre ildersgräns finns. Premiebefrielseförsäkring upphör vid 65 ir.

Checklista föräldraledighet

Vad ska anställda göra vid föräldraledighet? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera om som den anställda behöver göra.

▶ Ansök om föräldrapenning hos Försäkringskassan.

▶ Komma överens med arbetsgivaren när föräldra- ledigheten ska börja och sluta. FPT betalas ut under en sammanhängande ledighetsperiod. Därför är det viktigt att planera vilken period som gäller.

▶ Ansök om FPT hos Afa Försäkring.

▶ Om ingen ansökan om FPT – ansök om premiebe- frielseförsäkringen hos Afa Försäkring.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022

SJUKDOM

Sjukförsäkring enligt lag ‌‌‌

Den allmänna sjukförsäkringen kan ge ekonomiskt stöd till den som blir sjuk. Försäkringen täcker delar av den förlorade inkomsten.

Olika ersäflningar

Om den anställda blir sjuk eller skadad och fir nedsatt arbetsförmiga kan hen ha rätt till sjuklön frin arbetsgivaren. Sjuklön kan ges upp till 14 dagar vid varje ny sjukperiod. I början av sjukperioden gör arbetsgivaren ett avdrag pi lönen (karens- avdrag). Frin och med dag 15 i sjukperioden kan sjukpenning beviljas frin Försäk- ringskassan.

Den som är yngre än 30 ir och, som pi grund av sjukdom eller skada, har nedsatt arbetsförmiga under minst ett ir, kan fi aktivitetsersättning. Sedan 2017 kan hel sjukersättning i vissa fall beviljas frin och med 19 irs ilder. För den som är 30–64 ir och har stadigvarande nedsättning av arbetsförmigan kan sjuker- sättning beviljas tillsvidare.

Sjuklönelagen

Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 kalenderdagarna när en anställd har nedsatt arbetsförmiga pi grund av sjukdom. Det gäller vid tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning som omfattar minst en minad.

Den som är visstidsanställd under en kortare tid än en minad har rätt till sjuklön om hen har varit anställd i 14 dagar i följd. Flera anställningsperioder hos samma arbetsgivare fir räknas samman, om uppehillet mellan dem inte är mer än 14 kalenderdagar. Sjuklönelagen har ingen ildersgräns och sjukpenning betalas ut för anställda som har fyllt 65 ir – men med vissa begränsningar. För anställd som har haft sjukpenning i 180 dagar och har fyllt 65 ir, kan Försäkringskassan pröva fortsatt rätt till sjukpenning. Har personen fyllt 70 ir betalas sjukpenning ut sammanlagt i längst 180 dagar. Anställda som har fyllt 65 ir kan inte fi sjuk- ersättning. Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Sjuklönens storlek

Den anställdas sjuklön under sjuklöneperioden är 80 % av lönen. Detta gäller oavsett hur hög lönen är.

Karensavdrag

Karensavdrag är ett avdrag som görs pi sjuklön eller sjukpenning i samband med sjukfrinvaro. Detta motsvarar 20 % av sjuklön under en genomsnittlig vecka.

Avdrag görs för varje timme som den anställda skulle ha jobbat om hen inte varit sjuk. Som veckoarbetstid räknas antalet arbetstimmar/helgfri vecka.

Läs mer i aktuellt kollektivavtal om hur beräkning av karensavdrag ska göras.

SÄRSKILDA REGLER VID ÅTERINSJUKNANDE

Det händer att den anställda är tillbaka pi jobbet efter att ha varit sjuk och sedan blir sjuk pi nytt. Om detta sker inom fem kalenderdagar, räknas det som fort- sättning pi den tidigare perioden. Arbetsgivaren räknar samman dagarna och betalar sjuklön för en sjukperiod om 14 dagar.

XXX XXX TILLFÄLLEN MED KARENSAVDRAG

Det finns ett tak för hur minga karensavdrag den anställda kan ha. Hos en och samma arbetsgivare kan hen ha max tio karensavdrag under tolv minader. Den som blir sjuk en elfte ging fir ersättning med 80 % av lönen utan karensavdrag i sjuklöneperioden.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Sjukavdrag per timme:

20 % x minadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

20 %

Karensavdrag motsvarar 20 % av sjuklön under en genomsnittlig vecka.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 23

Sjukdom

SGI:

Minadslön x 12 upp till 10 pbb/ir X 0,97

10 pbb

Lönedelar

under 10 pbb

Lön

Särskilt högriskskydd

Vid sjukdom eller funktionsnedsättning som kan innebära sjukfall ofta (fler än tio ginger under ett ir) eller sjuk länge (fler än 28 dagar i följd), kan ansökan om

särskilt högriskskydd göras hos Försäkringskassan. Detta innebär att den anställda kan slippa karensavdrag vid upprepade sjukfall och arbetsgivaren kan fi ersätt- ning för sjuklönekostnader vid linga eller ofta iterkommande sjukperioder. Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Sjukpenning

Alla som har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) pi minst 11 500 kr ir 2022

– och jobbar i Sverige – kan ha rätt till sjukpenning frin Försäkringskassan. Den anställdas SGI räknas ut genom att multiplicera minadslönen ginger tolv och därefter med faktor 0,97. Tak för inkomst vid beräkning av SGI är tio prisbasbe- lopp (483 000 kr ir 2022). Sjukpenning pi normalnivi är 80 % och sjukpenning pi fortsättningsnivi är 75 % av SGI. Detta gör att ersättningsnivierna blir 77,6 % av lönen respektive 72,7 %. Skattepliktiga förminer eller semestertillägg fir inte räknas in i SGI. Den som har haft sjukpenning i 364 dagar under en ramtid som bestir av de senaste 450 dagarna behöver ansöka pi nytt för att fortsätta fi sjukpenning. Det finns tvi nivier den anställda kan ansöka om; sjukpenning pi normalnivi eller pi fortsättningsnivi. Vid allvarlig sjukdom gäller sjukpenning pi normalnivi.

För att fi sjukpenning krävs det att arbetsförmigan är nedsatt med minst 25 %.

För rätt till hel sjukpenning krävs det att den anställda inte har nigon arbets- förmiga alls. Andra sjukpenningnivier som den anställda kan ha rätt till är 50 % eller 75 %.

Ersäflningar vid sjukdom

7,5 pbb

Aktivitets- och sjukersäflning

Vid nedsatt arbetsförmiga under ling tid finns tvi olika ersättningar, aktivitets- ersättning och sjukersättning. Den som är yngre än 30 ir och har nedsatt arbets- förmiga pi grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning under minst ett ir kan fi aktivitetsersättning. Frin 19 irs ilder kan hen fi hel sjukersättning om det bedöms att arbetsförmigan är stadigvarande nedsatt. Den som har stadigva- rande nedsättning av arbetsförmigan och har fyllt 30 ir, men inte 65, kan fi sjukersättning. För bida ersättningarna gäller att arbetsförmigan är nedsatt med minst 25 %. Andra nivier är 50 %, 75 % eller 100 %. Den inkomstrelaterade aktivi- tets- eller sjukersättningen beräknas pi antagandeinkomsten. Antagandeinkomst beräknas enligt huvudregel som genomsnittet av de tre högsta irsinkomsterna under en ramtid. Ramtidens längd varierar frin fem till itta ir och beror pi personens ilder. En person som är 46 ir eller yngre har en ramtid pi itta ir, äldre personer har kortare ramtid. Antagandeinkomst kan aldrig vara högre än 7,5 prisbasbelopp. Hel inkomstrelaterad aktivitets- eller sjukersättning beräknas som 64,7 % av antagandeinkomsten. Det är Försäkringskassan som betalar ut ersätt- ningarna.

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd

Arbetsgivaren kan fi bidrag för att anlita experter för att utreda, planera, initiera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade itgärder.

Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan innebär bestämda tidpunkter för Försäkringskassans prövning av den anställdas arbetsförmiga och rätt till sjukpenning. Sjukpenningen kan bytas ut mot rehabiliteringspenning under en arbetslivsinriktad rehabilitering.

Dag 15–90 prövas möjlighet att arbeta i sitt ordinarie arbete, med eller utan anpass- ning. Frin dag 91–180 prövas arbetsförmigan mot annat arbete (även anpassat) hos arbetsgivaren.

Frin dag 181 i sjukperioden ska Försäkringskassan bedöma om den anställda kan utföra nigot arbete pi den vanliga arbetsmarknaden. Denna prövning kan skjutas upp, som längst till dag 365, om det är sannolikt att den anställda inom kort kan itergi till arbete hos sin arbetsgivare eller om det finns särskilda skäl.

Om det finns särskilda skäl kan den anställda fi sin arbetsförmiga prövad mot sitt vanliga jobb. Det kan bli aktuellt om det är tydligt att hen kan gi tillbaka till jobbet innan dag 550 i sjukperioden. Läs mer om pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Antagande inkomst

SJUKDOM

Antagandeinkomst beräknas enligt huvudregel som genomsnittet av de tre högsta irsinkomsterna under en ramtid. Ramtidens längd varierar frin fem till itta ir och beror pi personens ilder.

Sjuklön

Karensavdrag

80%

Sjukpenning

77,6%

Sjukpenning

72,7%

Aktivitets- eller sjuk- ersättning *

64,7%

Rehabiliteringskedjan

Sjukdag

15–90

Sjukdag

91–180

Sjukdag

181–365

Sjukdag

366–

Dag 1–14 Dag 15–

Inom ramtid på 450 dagar

* Sjukersättning utgir frin antagandeinkomsten.

65 år

Den som är anställd har rätt till sjukpenning om hen inte kan utföra sitt vanliga arbete eller annat tillfälligt arbete hos

sin arbetsgivare.

Den anställda har rätt till sjukpenning om

hen inte kan utföra nigot arbete alls hos sin arbetsgivare.

Den som är anställd och fortfarande inte kan utföra nigot arbete har rätt till sjukpenning om hen inte kan utföra normalt förekommande arbete pi den vanliga arbetsmarknaden.

Det ﬁnns nigra olika undantags- situationer vid bedömning av arbetsförmiga i förhillande till arbete hos arbetsgivare.

Efter dag 365 bedöms alltid arbetsförmigan mot normalt förekommande arbete, förutom när det kan anses oskäligt.

24 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 25

AGS gäller för arbetare som inte kan jobba pi grund av sjukdom ‌

eller olycksfall.

AGS kan ocksi ge ersättning vid smittbärarpenning, förebyggande sjukpenning och rehabiliteringspenning.

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) via jobbet

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) för arbetare

30 pbb

Sjuklön

20 pbb

80%

20 pbb

10 pbb

Lönedelar

under 10 ppb

Dag 15–360

7,5 pbb

Dag 1–14

Dag 15–

Inom ramtid på 450 dagar

65 år

* AGS dagsersättning blir 12,5 % vid sjukpenning pi normalnivi och 13,3 % pi fortsättningsnivi.

** Minadsbelopp utgir frin en tabell.

*** Minadsbelopp utgir frin SGI vid insjuknandet.

**** Sjukersättning utgir frin antagandeinkomsten.

Sjuklön

80%

Lön

AGS dagsersättning *

12,5% eller 13,3%

AGS månadsbelopp ***

65%

AGS månadsbelopp ***

32,5%

SJUKDOM

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) kompletterar sjukpenningen och aktivitets- eller sjukersättningen när en arbetare är sjukskriven och inte kan jobba.

Karensavdrag

Räfl till ersäflning

Försäkringen gäller för arbetare som inte kan jobba pi grund av sjukdom eller olycksfall frin dag 15 till 360.

För att ha rätt till AGS-ersättning miste den anställda

▶ ha varit anställd i 90 dagar (kvalifikationstid). Även tidigare anställningar hos arbetsgivare som tecknat AGS-KL, AGS, ITP eller KTP fir tillgodoräknas om nigon del innehafts senast under de tvi ir som närmast föregitt den pigien- de anställningen

Sjukpenning

77,6%

AGS

månadsbelopp **

Sjukpenning

72,7%

Aktivitets- eller sjuk-

ersättning ****

64,7%

▶ ha varit arbetsför till minst 25 % sedan minst en vecka när försäkringen ska träda i kraft

▶ ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd av Försäkringskassan.

Karensavdrag

När kvalifikationstid är fullgjord och försäkringsskyddet har börjat gälla si gäller försäkringen si länge anställningen kvarstir (försäkringsgrundande anställnings- tid). Men den anställda fir inte vara frinvarande frin arbetet en längre tid om inte frinvaron beror pi sjukdom, hel ledighet enligt föräldraledighetslagen eller hel ledighet med lön. Vid frinvaro frin arbetet mer än sex minader av andra orsaker si är den tiden inte försäkringsgrundande anställningstid och istället gäller reglerna om efterskydd. Om hen under frinvarotiden fir rätt till annan avtalad sjukförmin upphör rätten till AGS.

Så ersäfler Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

▶ När sjukpenning är pi normalnivi (ca 80 % av SGI = 77,6 % av lön) blir dags- ersättningen frin AGS 12,5 % av sjukpenningen.

▶ När sjukpenning är pi fortsättningsnivi (ca 75 % av SGI = 72,7 % av lön) blir dagsersättningen 13,3 % av sjukpenningen.

▶ AGS ger ingen dagsersättning för tiden efter dag 360 i sjukperioden eller för inkomster över tio prisbasbelopp, det si kallade taket.

Vid utbetalning av aktivitets- eller sjukersättning kan AGS lämna en minads- ersättning baserat pi den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) vid insjuknandet.

▶ För inkomstdelar upp till 7,5 prisbasbelopp lämnas minadsersättning frin AGS enligt en tabell i försäkringsvillkoren.

▶ För inkomstdelar mellan 7,5 och upp till 20 prisbasbelopp lämnas minads- ersättning frin AGS pi 65 % av SGI.

▶ För inkomster mellan 20 och upp till 30 prisbasbelopp lämnas minads- ersättning frin AGS pi 32,5 % av SGI.

Bide dagsersättning och minadsersättning är skattepliktiga förminer.

Premiebefrielseförsäkring (PBF)

När den anställda gör en ansökan om AGS undersöker Afa Försäkring om det finns rätt till premiebefrielse. Den försäkringen är kopplad till tjänstepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till avtalspen- sion som arbetsgivaren skulle betalat in när den anställda varit pi arbetet och fitt lön. Om den anställda omfattas av kompletterande pensionsavsättningar i form av deltidspension eller delpension fortsätter arbetsgivaren att betala in dessa premier till Pensionsvalet. Läs mer om premiebefrielseförsäkring i kapitel om pension pi sidan 60.

Premiebefrielse försäkring

Premiebefrielseförsäkring innebär att premierna för tjänstepension betalas frin försäkringen istället för av arbetsgivaren frin och med dag 15 i en sjukperiod.

26 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 27

SJUKDOM

Efterskydd för Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)‌

Om anställningen upphör eller vid längre tids frinvaro frin arbetet kan försäk- ringen fortsätta att gälla under viss tid. Sidan tid kallas för efterskyddstid och gäller som längst i 720 kalenderdagar. För att detta ska gälla miste den försäkra- de ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Om den anställda fir sjukpenning under tiden med efterskydd förbrukas inte nigra efterskyddsdagar. Efterskyddet upphör om hen inte varit anmäld till Arbetsförmedlingen inom tre minader.

Samma sak gäller om hen har varit anställd i sammanlagt 180 dagar hos arbetsgi- vare som inte har tecknat AGS. Efterskydd gäller inte heller om hen fir rätt till i huvudsak motsvarande förminer pi annat sätt. Arbetare som slutar pi en arbets- plats och inte följer avtalad uppsägningstid omfattas inte av efterskyddet.

Arbete efter 65 år

AGS gäller som längst till och med minaden innan den anställda fyller 65 ir.

Rehabiliteringsstöd – stöd till arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetsgivaren kan fi ekonomisk ersättning för upp till hälften av sina kostnader när en arbetare genomgir förebyggande insatser eller arbetslivsinriktad rehabili- tering för bide psykiska och fysiska besvär. Arbetsgivaren ansöker om stödet hos Afa Försäkring.

Checklista sjukdom

Vad ska den anställda tänka på vid sjukdom? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera om som den anställda behöver göra vid kortare och längre sjukdom.

▶ Lämna ett läkarintyg till arbetsgivaren efter sju dagar.

▶ Ansök om AGS dagsersättning hos Afa Försäkring vid sjukskrivning längre än 14 dagar.

▶ Bedöms det att arbetsoförmigan kommer vara bestiende eller stadigvarande ansök om aktivitets- ersättning eller sjukersättning. Olika regler och ildersgränser gäller.

▶ Om aktivitetsersättning eller sjukersättning beviljas kan ansökan om minadsersättning frin Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) göras hos Afa Försäkring.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022

ARBETSSKADA

Arbetsskadeförsäkring enligt lag ‌‌‌

Den som skadar sig på jobbet kan få ersättning från den allmänna arbets- skadeförsäkringen.

Vem är arbetsskadeförsäkrad?

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Alla som jobbar omfattas av arbetsskadeförsäkringen, bide de som är tillsvidare- anställda och de som har en tillfällig anställning. Dessutom omfattas den som studerar inom ett arbetsomride och utsätter sig för risk under dessa studier.

Vad är en arbetsskada?

▶ Olycksfall – om den anställda rikar ut för en olycka eller skadar sig pi jobbet.

▶ Färdolycksfall – om den anställda rikar ut för ett olycksfall pi väg till eller frin jobbet.

▶ Arbetssjukdom.

▶ Sjukdom som är framkallad genom smitta.

Så ersäfler den allmänna arbetsskadeförsäkringen

Det är Försäkringskassan som bedömer om det är en arbetsskada och tar beslut om arbetsskadeförsäkringen ska gälla. Försäkringen kan ersätta för:

▶ inkomstförlust

▶ sjukvird utanför Sverige

▶ tandvird.

Arbetsskadelivränta

▶ vid dödsfall

1/15

▶ särskilda hjälpmedel (till exempel kryckor och proteser)

Om en anställd gir miste om inkomst pi grund av en arbetsskada kan hen fi ersättning frin Försäkringskassan, si kallad livränta. Ersättningen kan beviljas när skadan medför inkomstförlust som bedöms föreligga minst ett ir framit i tiden. Arbetsskadelivräntan är pensionsgrundande för allmän pension. Livränta betalas normalt ut längst till och med minaden innan den anställda fyller 65 ir. Om anställd rikar ut för arbetsskada efter fyllda 65 ir kan livränta betalas som längst till och med minaden innan hen fyller 68 ir. Kollektivavtalad sjukförsäk- ring kan piverkas vid beviljad arbetsskadelivränta pi grund av samordning.

Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Dödsfall

Om en anställd dör pi grund av en arbetsskada kan anhöriga fi ersättningar genom arbetsskadeförsäkringen:

▶ begravningshjälp

▶ ersättning till familj i form av: omställningslivränta till make, maka, eller sambo, förlängd omställningslivränta och livränta till barn.

För att en livränta ska kunna beviljas krävs att inkomsten minskar med minst en femtondel av tidigare inkomst.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 31

Arbetsskada

ARBETSSKADA

När arbetsgivaren ‌

fir veta att en anställd har skadat sig är hen skyldig att anmäla detta.

Vid dödsfall som har orsakats av en arbetsskada behöver anhöriga lämna in en ansökan till Pensionsmyndigheten som prövar om rätt till begravningshjälp och annan ersättning finns.

Skyldighet afl anmäla en arbetsskada

När anställd har skadat sig ska hen anmäla det till sin arbetsgivare. Arbetsgivaren ska sedan anmäla arbetsskadan vilket kan göras pi Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans gemensamma sajt xxxxxxxxxxxxxxxx.xx. Arbetsgivaren intygar att den skadade är anställd. Den skadade har även rätt att lämna kom- pletterande information till arbetsgivarens anmälan.

Den anställda ansöker om ersäflning

Den anställda ansöker om ersättning för kostnader som orsakats till följd av arbetsskada och ersättning vid förlorad arbetsinkomst (livränta) pi forsakrings- xxxxxx.xx. Det är Försäkringskassan som bedömer om det är en arbetsskada och rätten till ersättning.

Preskription

En försäkrad kan fi livränta sex ir tillbaka frin ansökningstillfället.

▶ För fysiskt och psykiskt lidande av övergiende natur (sveda och värk).

▶ Ersättning för bestiende fysiska och psykiska besvär.

▶ När ärr och andra utseendemässiga följder uppkommit vid skada.

▶ Förlust av tand.

Om den anställda dör till följd av arbetsskadan kan TFA ge ersättning för begrav- ningskostnader och förlust av underhill. Den kan ocksi ge ersättning för en nära anhörigs personskada. Med det menas att nära anhörig (sisom make, maka, registrerad partner, sambo, barn och föräldrar) kan fi ersättning för till exempel psykisk chock till följd av dödsfallet.

Den anställda kan fi ersättning frin TFA även om Försäkringskassan inte betalar nigon ersättning.

När gäller Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)?

Samtliga anställda omfattas av TFA frin och med första anställningsdagen, oberoende av arbetstidens omfattning. För att fi ersättning genom Trygghetsför- säkring vid arbetsskada (TFA) gäller att skadan ska ha orsakats av nigot av följande:

Den anställda kan fi ersättning frin TFA även om hen inte har fitt ersättning frin Försäkringskassan.

Dag 1

Covid-19

Covid-19 är en smittsam sjukdom som kan klassas som arbetsskada. Det finns en förteckning över vilka smittsamma sjukdomar som räknas som arbetsskada. Covid-19 finns i den förteckningen frin och med den 25 april 2020 och gäller även för skador som inträffade tidigare än 25 april.

För att en smittsam sjukdom ska räknas som arbetsskada stir det i förord-

▶ Olycksfall pi jobbet.

▶ Färdolycksfall – olycksfall

till eller xxxx jobbet om inte trafik- försäkrat fordon är inblandat.

▶ Arbetssjukdom som varar i minst 180 dagar.

▶ Sjukdom framkallad genom smitta.

Samtliga anställda omfattas av TFA frin och med första anställningsdagen, oberoende av arbetstidens omfattning.

ningen att den anställda ska ha fitt smittan:

▶ vid ett laboratorium vid arbete med smittämnet

▶ genom arbete pi sjukvirdsinrättning genom arbete med behandling, vird eller omhändertagande av smittförande person

▶ vid omhänderhavande eller hantering av smittförande djur eller material.

Läs mer i Förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt person- skydd.

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) via jobbet

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) kan ge ersättning om den anställda råkar ut för en arbetsskada på jobbet.

Så fungerar Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

TFA kan ge olika ersättningar i samband med en arbetsskada:

▶ Vid sjukskrivning kan ersättning lämnas för hela inkomstförlusten som uppstir pi grund av ett olycksfall eller arbetssjukdom i arbetet. Ersättningen gäller frin första dagen i sjukskrivningsperioden vid godkänd arbetsskada.

▶ För kostnader, till exempel ersättning för läkarvird, läkemedel och sjukgymnastik.

Försäkringen gäller ocksi när en sjukskriven besöker arbetsplatsen under rehabi- litering samt när en anställd jobbar utomlands. TFA-avtalet har förändrats vid olika tillfällen och det är datumet för skadan eller visandedatum som styr vilka försäkringsvillkor som gäller. Utomlands gäller TFA även för skador som beror pi miljöfaktorer som klart avviker frin vad som förekommer i Sverige.

Ansökan om ersäflning

Den anställda anmäler arbetsskadan och söker ersättning pi xxxxxxxxxxxxx.xx. Arbetsgivaren ska bekräfta anställningen. Arbetsgivaren och den anställda kan följa ärendet genom att logga in pi Afa Försäkring.

För olycksfall där trafikförsäkringspliktigt fordon är inblandat ska ersättning sökas frin fordonets trafikförsäkring. Försäkringen kan täcka inkomstförluster som inte täcks av arbetsskadelivränta.

Ersäflning under akut sjukdomstid

Vid olycksfall inträffade efter den 1 april 2012 kan ersättning, enligt skadestinds- rättsliga regler, ges för hela inkomstförlusten frin första dagen. För olycksfall inträffade före detta datum gäller andra regler.

För arbetssjukdom kan den anställda fi ersättning för hela inkomstförlusten frin dag ett. Arbetssjukdomen ska vara godkänd av Försäkringskassan eller ska finnas i ILO-listan nr 121 och kvarsti i 180 dagar. Sverige har beslutat att det är denna lista som ska användas. För arbetssjukdomar med visandedag den 1 januari 2019 eller senare ersätter TFA enligt skadestindsrättsliga regler upp till full ersätt- ning för inkomstförlust. För arbetssjukdom innan det datum gäller andra regler.

Vid färdolycksfall fir den anställda ingen inkomstersättning frin TFA.

För olycksfall som leder till personskada, kan hen fi ersättning för läkar- och sjukvirdskostnader eller kostnader för vid olycksfallet skadade kläder, glasögon och liknande.

Om en anställd drabbas av ett olycksfall som leder till personskada, kan hen fi ersättning för läkar- och sjukvirdskostnader. Hen kan ocksi fi ersättning för till exempel proteser och skadade glasögon.

32 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 33

Vid olycka pi arbetsplatsen med ett trafikförsäkrings- pliktigt fordon inblandat, ska i första hand anmälan göras till trafikförsäkringsbolaget.

För smitta vid olycksfall, till exempel stick i fingret, gäller reglerna för olycksfall

i arbetet.

Efterlevande ska kunna fortsätta ha samma levnads- standard om en nära anhörig dör pi grund av en arbets- skada.Därför kan efterlevande fi ersättning för den inkomst som gir förlorad vid dödsfall.

För färdolycksfall där trafikförsäkringspliktigt fordon är inblandat ska ersätt- ning sökas frin fordonets trafikförsäkring. Vid andra färdolycksfall, inträffade efter 1 april 2012, kan ersättning enligt skadestindsrättsliga regler ges för kost- nader och för fysiskt och psykiskt lidande av övergiende natur (sveda och värk).

Är den anställda sjukskriven pi grund av en olycka, kan hen fi ersättning för fysiskt och psykiskt lidande av övergiende natur frin första dagen.

Lungsäckscancer

Vid cancersjukdom orsakad av asbestexponering i arbetet finns ingen ildersgräns längre för när sjukdomen ska ha visat sig. För försäkringsfall inträffade innan

1 januari 2019 gäller ildersgräns 75 ir. Cancersjukdomen mesoteliom är sedan 2008 undantagen frin kravet pi att villande ska visas för att ersättning ska ges.

Smifla

Enligt TFA-villkoren räknas smitta som arbetssjukdom. För att räknas som smittsam sjukdom ska besvären kvarsti i minst 180 dagar. Den anställda ska ha smittats pi nigot av följande sätt:

▶ vid ett laboratorium där hen arbetar med smittämnet

▶ genom arbete pi sjukvirdsinrättning, eller genom annat arbete med behand- ling, vird eller omhändertagande av smittförande person

▶ vid omhänderhavande eller hantering av smittförande djur eller material.

Ersäflning vid bestående arbetsoförmåga

Om arbetsskadan innebär bestiende invaliditet och därför minskad eller ingen inkomst, kan den anställda fi ersättning frin TFA, sivida detta inte ersätts frin Försäkringskassan eller annat hill. Ersättningen utbetalas antingen som engings- belopp eller livränta. Engingsbeloppet är 40 % skattefritt och 60 % skattepliktigt. Livräntan är skattepliktig.

Ersäflning vid invaliditet

Som arbetsskadad kan den anställda fi ersättning för lyte eller annat stadig- varande men. Lyte är en utseendemässig förändring, till exempel ärr eller en haltande ging. Det kan även vara en amputation, det vill säga förlust av kropps- del. Begreppet ”annat stadigvarande men” används för fysiskt och psykiskt lidande av bestiende art som medför besvär i vardagen. Hit räknas förlust eller nedsätt- ning av syn, hörsel, lukt eller smak. Det kan ocksi handla om svirighet att röra sig eller smärtor vid vissa rörelser.

Ersättningen beräknas enligt skadestindsrättsliga regler. Utgingspunkten är den medicinska invaliditetsgraden som tros bli bestiende för framtiden. Även ilder och om den skadade har itergitt i arbete piverkar ersättningen. Exemplen i diagram- met gäller skador frin 1 januari 2002 där den skadade inte har itergitt i arbete. Om den skadade har itergitt i arbete blir beloppen högre. För att se aktuella belopp, se tabellerna pi xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx. Ersättningen är skattefri.

Ersäflning för särskilda olägenheter

Om arbetsskadan tydligt piverkar den drabbade i vardagen kan den anställda fi ersättning för särskilda olägenheter utifrin individuell bedömning utöver den summa som visas i tabellen.

Framtida merkostnader

Om skadan medför merkostnader för framtiden kan hen fi ersättning frin TFA i

form av livränta eller engingsbelopp. Denna ersättning är skattefri och ska täcka kostnader som inte Försäkringskassan ersätter.

ARBETSSKADA

Ersäflning vid dödsfall

En grundtanke är att efterlevande ska kunna fortsätta ha samma levnadsstan- dard om en nära anhörig dör pi grund av arbetsskada. Därför kan efterlevande fi ersättning för den inkomst som gir förlorad. Förlust av underhill samordnas med efterlevandeersättning frin den allmänna arbetsskadeförsäkringen i Socialför- säkringsbalken (SFB). Nära anhöriga kan ocksi fi ersättning för till exempel begravningshjälp och förlust av underhill, som inte ersätts frin annat hill. Detta samordnas med Avtalsgrupplivförsäkring (AGL). Efterlevande som stod den döda särskilt nära kan ocksi ha rätt till ersättning för egen personskada, till exempel för psykiskt lidande.

Värdesäkring

Den livränta som den drabbade fir via TFA är värdesäkrad enligt lagen om ändring av skadestindslivräntor. Livräntorna räknas om vid varje irsskifte.

PREMIEBEFRIELSEFÖRSÄKRING (PBF)

När den anställda gör en ansökan till TFA hos Afa Försäkring ansöks om premie- befrielse automatiskt. Den försäkringen är kopplad till den tjänstepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till tjänstepen- sion som arbetsgivaren skulle betalat in om den anställda varit pi arbetet och fitt lön. Läs mer om premiebefrielse i kapitel om pension pi sidorna 92, 97 och 105.

Arbete efter 65 år

TFA gäller om en anställd rikar ut för en arbetsskada, oavsett ilder.

Ersäflningsbelopp från TFA*

2 000 000 1 922 000

25 ir

50 ir

60 ir

1 500 000

1 133 100

1 000 000

500 000

445 900

350 500

53 300

40 000 31 700

kr kr

Medicinsk invaliditet 99 %

Medicinsk invaliditet 50 %

Medicinsk invaliditet 5 %

* Diagrammet gäller skador frin 1 januari 2002 där den skadade inte har itergitt i arbete.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022

594 600

1 441 400

Efterskdd för Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)‌

Arbetssjukdom som visar sig efter anställningens slut och innan fyllda 65 ir kan omfattas av efterskydd. Undantag gäller cancersjukdom orsakad av asbests- arbete. Vid denna sjukdom, som visar sig före 1 januari 2019 fir hen inte fyllt 75 ir. Vid sjukdom som visar sig efter det datumen finns ingen ildersgräns.

Preskription

Olika preskriptionsregler finns gällande olika ersättningar. Läs mer i TFA-villkoren.

ILO-konventionen

– förteckning över yrkessjukdomar

ILO-konventionen är en lista över yrkessjukdomar som är skapad av den Internationella arbetsorganisa- tionen (ILO). Afa Försäkring kan besluta om TFA-ersättningar gällande dessa sjukdomar eller diagnoser

YRKESSJUKDOMAR ARBETE SOM MEDFÖR EXPONERING FÖR RISKER*

ARBETSSKADA

11 Sjukdomar orsakade av arsenik eller giftiga föreningar därav. -"-

12 Sjukdomar orsakade av kvicksilver eller giftiga föreningar därav. -"-

13 Sjukdomar orsakade av bly eller giftiga föreningar därav. -"-

14 Sjukdomar orsakade av fluor eller giftiga föreningar därav. -"-

15 Sjukdomar orsakade av koldisulfid. -"-

16 Sjukdomar orsakade av toxiska halogenderivat av alifatiska eller aromatiska kolväten.

-"-

18 Sjukdomar orsakade av giftiga amino- och nitroderivat av bensen eller dess homologer.

-"-

17 Sjukdomar orsakade av bensen eller dess giftiga homologer. -"-

utan att Försäkringskassan beslutat om arbetssjukdom.

TABELL 1

Förteckning nr 121 över yrkessjukdomar (reviderad 1980).

YRKESSJUKDOMAR ARBETE SOM MEDFÖR EXPONERING FÖR RISKER*

19 Sjukdomar orsakade av nitroglycerin eller andra estrar av salpetersyra.

22 Hörselnedsättning orsakad av buller. -"-

20 Sjukdomar orsakade av alkoholer, glykoler eller ketoner. -"-

21 Sjukdomar orsakade av kvävande gaser: kolmonoxid, cyanväte eller toxiska föreningar därav, svavelväte.

-"-

1 Pneumokonioser orsakade av fibrosframkallande mineral- partiklar (silikos, antrakosilikos, asbestos) och silikotuberkulos förutsatt att silikos i väsentlig grad orsakat arbetsoförmiga eller döden.

Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.

24 Sjukdomar orsakade av arbete i komprimerad luft. -"-

23 Sjukdomar orsakade av vibrationer (rubbningar i muskler, senor, ben, leder, perifera blodkärl eller perifera nerver).

-"-

2 Sjukdomar i andningsorganen orsakade av hirdmetalldamm. -"-

4 Astma orsakad av sensibiliserande eller irriterande ämnen som kan ge dessa effekter och som förekommer i arbets- processen.

-"-

3 Sjukdomar i andningsorganen orsakade av damm av bomull (byssinos), xxx, hampa eller sisal.

-"-

25 Sjukdomar orsakade av joniserande strilning. Allt arbete som medför exponering för

26 Hudsjukdomar orsakade av fysiska, kemiska eller biologiska faktorer som inte tagits upp under andra rubriker.

Allt arbete som medför exponering för den aktuella risken.

joniserande strilning.

6 Sjukdomar orsakade av beryllium eller giftiga föreningar därav. -"-

5 Extrinsic allergisk alveolit och sviter därav orsakade av inandning av organiska dammpartiklar (enligt bestämmelser i landets lagstiftning).

-"-

27 Primär hudcancer orsakad av tjära, beck, mineralolja, antracen eller föreningar, produkter eller rester av dessa substanser.

28 Lungcancer eller mesoteliom orsakade av asbest. -"-

29 Infektions- eller parasitsjukdomar förvärvade i yrkesarbete som medför särskilt stor risk för smitta.

-"-

A Hälsovirds- och laboratoriearbete.

B Veterinärarbete.

8 Sjukdomar orsakade av fosfor eller giftiga föreningar därav. -"-

7 Sjukdomar orsakade av kadmium eller giftiga föreningar därav. -"-

10 Sjukdomar orsakade av mangan eller giftiga föreningar därav. -"-

9 Sjukdomar orsakade av krom eller giftiga föreningar därav. -"-

* När den här förteckningen tillämpas tas hänsyn till exponeringens art och grad.

C Hantering av djur, djurkroppar, delar av djurkropp och handelsvaror som kan ha blivit kontaminerade av djur, djur- kroppar eller delar av djurkroppar.

D Annat arbete som medför särskilt stor risk för kontaminering.

36 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 37

ARBETSSKADA

38 ‌

Checklista arbetsskada

Vad ska en anställd som skadat sig på jobbet göra? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera den anställda om som gäller vid arbetsskada.

▶ Anmäl arbetsskadan till arbetsgivaren samt sök ersättning hos Afa Försäkring genom att gi in pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Ansök om ersättning frin Försäkringskassan pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Om olyckan har skett med ett trafikförsäkrings- pliktigt fordon ska anmälan göras till fordonets trafikförsäkring.

▶ Uppsök sjukvirdsinrättning i direkt samband med olycksfallet. Viktigt att skadorna dokumenteras.

▶ Sök ersättning för eventuella kostnader för tandvird, hjälpmedel eller kostnader för sjukvird utomlands som har uppkommit i samband med en arbetsskada. Ansök hos Försäkringskassan.

▶ Följ ärende genom att logga in pi Mina sidor pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Invänta besked frin Afa Försäkring om eventuell ersättning för till exempel inkomstbortfall, mer- kostnader eller fysiskt och psykiskt lidande av övergiende natur.

▶ Läs mer om arbetsskador pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022

ARBETSBRIST

Arbetslöshetsförsäkring enligt lag ‌‌‌

Arbetslöshetsförsäkringen är uppdelad i två delar – en inkomstrelaterad försäkring och en grundförsäkring.

Ersäflning från Arbetslöshetskassan

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Det finns 25 a-kassor i Sverige och de flesta har bildats av de fackliga organisa- tionerna. Vanligtvis är det arbetet eller verksamhetsomridet som avgör vilken a-kassa som den anställda har rätt att tillhöra. Inspektionen för arbetslöshets- försäkring (IAF) har tillsyn över arbetslöshetskassorna. Bland de 25 a-kassorna finns Alfa-kassan. Förutom att administrera inkomstbaserade ersättningen, administrerar Alfa-kassan och betalar ut grundersättning till de som inte är anslutna till nigon a-kassa.

INKOMSTBASERAD ERSÄTTNING

Den anställda har rätt till ersättning baserad pi inkomst om hen

▶ varit medlem i en a-kassa minst tolv minader

▶ uppfyllt arbetsvillkoret (se nedan).

GRUNDERSÄTTNING

Grundersättning betalas ut till den som har fyllt 20 ir och uppfyller ett arbetsvill- kor, men inte medlemsvillkoret. Grundersättningen som motsvarar heltid är max 365 kronor per dag och utbetalas av den a-kassa som personen är medlem i.

Villkor för ersäflning från a-kassan

För att fi ersättning frin arbetslöshetsförsäkringen miste hen uppfylla bide grundvillkoren och arbetsvillkoret.

GRUNDVILLKOR

▶ Xxxxx arbeta minst tre timmar varje arbetsdag, i genomsnitt minst 17 timmar i veckan.

▶ Vara anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

▶ Sti till arbetsmarknadens förfogande.

ARBETSVILLKOR

▶ Under de senaste tolv minaderna ha arbetat minst sex minader och minst 80 tim/minad.

▶ Alternativt under de senaste tolv minaderna ha arbetat 480 timmar under en sammanhängande tid av sex minader, under minst 50 timmar varje minad.

MEDLEMSVILLKOR

För att fi inkomstbaserad ersättning miste hen dessutom uppfylla ett medlems- villkor. Medlemsvillkoret kräver att hen miste ha varit medlem i a-kassan i minst tolv minader.

Tillfällig ändring till och med 31 december 2022

Grundersättning

510 kr/dag

Tillfälligt ändrat arbetsvillkor under perioden 13 april 2020– 31 december

2022:

▶ Under de senaste tolv minaderna ha arbetat minst 60 tim/minad under

sex minader

▶ Alternativt under de senaste tolv minaderna ha arbetat minst 40 tim/minad och 420 timmar totalt under en sammanhängande period av sex minader.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 41

Arbetsbrist

ÖVERHOPPNINGSBAR TID ‌

Den tid som arbetsvillkoret ska vara uppfyllt under tolvminadersperioden kan förlängas. Detta kallas för överhoppningsbar tid. Arbete som ligger längre än tolv minader tillbaka i tiden kan därför räknas med i arbetsvillkoret. Exempel pi tid som kan hoppas över är sjukdom, tid med föräldrapenning och avslutade heltids- studier. Tiden som kan hoppas över är begränsad till fem ir.

SÅ LÄNGE GES ERSÄTTNING

Den som har rätt till arbetslöshetsersättning kan fi detta under 300 ersättnings- dagar. Om hen har barn som är under 18 ir dag 300, fir hen ytterligare 150 dagar. Ersättningsperioden med arbetslöshetsersättning inleds alltid med sex karensda- gar. Därefter fir hen ersättning för högst fem dagar/vecka. Ersättningen är en skattepliktig inkomst och pensionsgrundande för allmän pension. A-kassan gäller fram till det att den anställda har uppnitt 65 irs ilder.

ERSÄTTNINGSNIVÅER – DEN INKOMSTBASERADE ERSÄTTNINGEN

Den som är medlem i en a-kassa och uppfyller grund-, arbets- och medlems- villkoret kan ha rätt till inkomstbaserad ersättning. Storleken pi dagpenningen beror pi den inkomst den anställda hade innan hen förlorade jobbet.

▶ Dag 1–100 är ersättningsnivin 80 %, som högst 910 kronor i dagpenning.

▶ Dag 101–200 fir personen 80 % av sin tidigare inkomst, som högst 760 kronor i dagpenning.

▶ Dag 201–300 fir personen 70 % av sin tidigare inkomst, som högst 760 kronor i dagpenning.

▶ Efter dag 300 erbjuds den som är arbetslös att delta i jobb- och utvecklings- garantin, di aktivitetsstöd betalas ut med 65 % av tidigare framräknad xxx- xxxxxxx.

▶ Den som har barn under 18 ir dag 300, fir ytterligare 150 dagar i sin ersätt- ningsperiod. Nivin pi ersättningen fortsätter med 70 % av tidigare inkomst. Därefter gäller jobb- och utvecklingsgarantin med ersättningsnivin 65 % av tidigare framräknad dagpenning.

▶ För den som är arbetslös efter dag 450 respektive dag 300 prövas det pi nytt om hen uppfyller villkoren för en ny period.

Ersäflningsnivåer – den inkomstbaserade ersäflningen (enligt tillfällig ändring till och med 31 december 2022)

Månadslön 100 %

Max 25 025 kr/månad

Dagpenning

Dagpenning (förlängd) för den med

barn under 18 ir

Dag 1–100

Dag 101–200

Dag 201–300

Omprövning

Dag 301–450

Omprövning

70%

Högst

1 000 kr/dag

70%

Högst

1 000 kr/dag

80%

Högst

1 000 kr/dag

80%

Högst

1 200 kr/dag

Omställningspension och änkepension minskar inte dagpenningen. Privat pen- sionsförsäkring som inte har anknytning till förvärvsarbetet medför inte heller nigon minskning av dagpenningen.

Ha pension och blir arbetslös

För den som fir utbetalning av sin tjänstepension eller gör förtida uttag av sin allmänna pension drar a-kassan av pensionsbeloppet frin ersättningen. Det gäller även om hen bara tar ut sin premiepension.

Omställningsavtal via jobbet

Omställningsavtal Fremia-LO via CIKO ska underlätta omställningen om det blir arbetsbrist på jobbet.

Omställningsavtal Fremia-LO via CIKO

Avtalsparterna har den 1 januari 2019 bildat en stiftelse, Kollektivavtalsstiftelsen Omställning CIKO, som verkställer och administrerar omställningsavtalet. Avtalet gäller anställda inom företag och organisationer inom kooperativ, ideell och civilsamhällets verksamheter. Avtalet innehiller:

▶ aktivt omställningsstöd

▶ omställningsersättning (OSE).

AKTIVT OMSTÄLLNINGSSTÖD

Aktivt omställningsstöd hjälper den anställda att fi ett nytt arbete. Det gäller när anställd blir uppsagd pi grund av arbetsbrist frin tillsvidareanställning. Det gäller ocksi om den anställda inte kan arbeta kvar pi grund av sjukdom och inte kan utföra de arbetsuppgifter som ingir i anställningen. Det ska ha konstaterats att arbetsgivaren saknar möjligheter att erbjuda anpassade eller alternativa arbets- uppgifter. Hen miste ha varit anställd hos en eller flera arbetsgivare som har avtal med Fremia sedan minst tolv minader sammanhängande frin att anställ-

Den som har rätt till arbets- löshetsersättning kan fi detta under 300 ersättningsdagar.

ARBETSBRIST

300

Tillfällig ändring till och med 31 december 2022:

Dag 1–100 högst

1 200 kr/dag

Dag 101–200 högst

1 000 kr/dag

Dag 201–300 högst

1 000 kr/dag

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 43

ARBETSBRIST

ningen upphör. Hen ska ocksi ha en sysselsättningsgrad pi minst 40 %. Den som har en tidsbegränsad anställning kan ocksi fi stöd om arbetstiden har varit sammanhängande i minst 24 minader med minst 40 % sysselsättningsgrad hos en eller flera arbetsgivare med försäkringen. Det finns ingen ildersgräns nedit för att fi del av det aktiva omställningsstödet. Arbetsgivaren och den uppsagda ansöker om omställningsstöd – själv eller tillsammans – hos CIKO.‌

50%

Omställningsersättning utbetalas med ett engings- belopp pi 50 % av inkomst- basbeloppet vid tiden för ansökan.

Arbetare som blir uppsagd pi grund av arbetsbrist frin anställning kan fi omställningsersättning.

OMSTÄLLNINGSERSÄTTNING (OSE)

För omställningsersättning gäller samma krav som för det aktiva omställnings- stödet. Förutom detta krävs ocksi att den anställda har arbetat sammanlagt i minst 50 minader under de senaste 5 iren pi ett företag anslutet till Fremia eller till KFO. Den anställda miste ha fyllt minst 40 ir. Omställningsersättning (OSE) storlek motsvarar ett halvt inkomstbasbelopp (35 500 kr ir 2022) vid tiden för ansökan och utbetalas i proportion till sysselsättningsgraden. Om hen blir uppsagd och iteranställd med lägre sysselsättningsgrad kan hen fi ersättning för mellanskillnaden av sysselsättningsgraden mellan den tidigare och den nya anställningen. Den anställda miste själv ansöka inom 18 minader om omställ- ningsersättning hos CIKO. Tiden räknas frin datum di anställningen upphörde.

Engångsbelopp till gemensam tjänstepension (GTP)

Den som blir uppsagd pi grund av arbetsbrist kan ha rätt till en engingspremie som betalas in till Gemensam tjänstepension (GTP) eller till Kooperationens Avtalspension KAP (som det hette innan 2019). Det är KFF-nämnden som beslu- tar hur minga minadspremier som engingsbeloppet ska vara. Arbetsgivaren ska vända sig till Pensionsvalet inom sex minader frin anställningens upphörande för att anmäla den anställda för ersättning av engingsbelopp. Om arbetsgivaren har missat det kan den anställda själv anmäla senast 24 minader efter att anställ- ningen upphörde.

FÖR ATT HA RÄTT TILL ENGÅNGSBELOPPET MÅSTE FÖLJANDE UPPFYLLAS:

▶ Den som blir uppsagd ska ha hunnit tjäna in pensionsrätt i GTP eller Koopera- tionens Avtalspension KAP innan minaden för anställningens upphörande.

Det ska ha gällt i minst tre ir under de senaste fem iren.

▶ Arbetsgivaren ska ha rapporterat in den anställdas löner till Pensionsvalet.

Undantag gäller om hen har fitt en ny anställning hos samma arbetsgivare inom tre minader efter att anställningen upphört. Det gäller inte heller om hen pi grund av sjukdom har tjänat in pensionsrätt i GTP helt frin premiebefrielseförsäk- ring. Om den anställda blir frisk senare kan hen ha rätt till engingsbelopp.

Arbete efter 65 år

Omställningsavtalet gäller för anställda längst till och med 68 irs ilder.

Checklista arbetsbrist

Vad ska den anställda som blir uppsagd göra? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera den anställda om som gäller vid arbetsbrist.

▶ Arbetsgivaren och den anställda kan ansöka om aktivt omställningsstöd och omställnings- ersättning hos CIKO.

▶ Ansvaret för ansökan om Omställningsersättning ligger pi den anställda. Ansökan ska göras hos CIKO inom 18 minader frin det datum di tills- vidareanställningen upphörde.

▶ Har arbetsgivaren missat att anmäla till Pensions- valet om engingsbelopp till GTP kan den anställda anmäla själv senast inom 24 minader.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022

DÖDSFALL

Ersättning till efterlevande enligt lag ‌‌‌

När en nära anhörig dör kan den närstående få efterlevandepension som ett ekonomiskt stöd. Efterlevandepension är en del av det allmänna pensions- systemet och består av omställnings- och garantipension, änkepension och barnpension.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Stöd till efterlevande vuxna

▶ Omställningspension.

▶ Förlängd omställningspension.

▶ Änkepension.

▶ Garantipension till omställningspension.

OMSTÄLLNINGSPENSION

Om en make, maka eller sambo dör kan den efterlevande fi en omställnings- pension om hen inte har fyllt 65 ir. För att ha rätt till omställningspension krävs att den efterlevande var gift eller registrerad partner med den som dött och att de bott tillsammans under minst fem ir eller har virdnaden om barn som inte har fyllt 18 ir.

För att sambor ska jämställas med makar miste de ha, ha haft eller vänta gemensamt barn eller tidigare varit gifta.

FÖRLÄNGD OMSTÄLLNINGSPENSION

Efterlevande som har virdnaden om barn kan fi förlängd omställningspension. Grundutbetalningstiden är tolv minader, men kan bli bide längre och kortare, beroende pi barnens ilder. Förlängd omställningspension betalas till och med det yngsta barnet fyller tolv ir. Har barnet fyllt tolv ir fir den efterlevande tolv minaders förlängd omställningspension. Xxxxxx barnet 18 ir innan tolvminaders- perioden fir den efterlevande förlängd omställningspension till och med den minaden barnet fyller 18 ir. Pensionen upphör när den efterlevande fyller 65 ir.

ERSÄTTNING VID OMSTÄLLNINGSPENSION

Omställningspensionen är 55 % av den dödas beräknade allmänna pension. Beräkningen görs som om hen arbetat fram till 65 irs ilder, det gäller bide efterlevandepensionen till barn och till vuxna.

GARANTIPENSION TILL OMSTÄLLNINGSPENSION

Garantipensionen är ett grundskydd som fungerar som en utfyllnad till omställ- ningspensionen. Om omställningspensionen är lägre än 8 573 kr/minad eller 102 879 kr/ir kan garantipension utges som komplement till omställnings- pensionen.

ÄNKEPENSION ENLIGT ÖVERGÅNGSREGLER

Xxxxxxx som gifte sig före 31 december 1989 kan ha rätt till änkepension. Den som är född 1945 eller senare fir i första hand omställningspension men kan i vissa fall och pi vissa villkor samtidigt beviljas änkepension.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 47

Dödsfall

Om en förälder eller bida föräldrarna dör kan barnet fi barnpension och ‌‌

efterlevandestöd.

Stöd till efterlevande barn

Om en förälder dör kan barn ha rätt till ekonomiskt stöd:

▶ barnpension ▶ efterlevandestöd.

BARNPENSION

Om nigon av eller bida föräldrarna dör kan barnet fi barnpension och efter- levandestöd. Pensionen betalas ut fram tills att barnet fyller 18 ir. Om barnet gir pi grund- eller gymnasieskola blir pensionen förlängd fram till och med juni minad, det ir di barnet fyller 20 ir. Har bägge föräldrarna dött betalas barn- pension efter varje förälder.

ERSÄTTNING VID BARNPENSION

Barnpensionens storlek beror pi om den som har dött haft ett eller flera barn. Om det är flera syskon delas barnpensionens sammanlagda belopp lika mellan syskonen utifrin följande beräkningar:

▶ Barn som inte har syskon och är yngre än tolv ir fir 35 % av förälderns framtida pension i barnpension. Om barnet har fyllt tolv ir fir det 30 %.

▶ Om det är flera barn och det yngsta syskonet är under tolv ir läggs det till 35 % i barnpension. För de andra syskonen läggs det till 25 % per barn.

▶ Om det yngsta syskonet fyllt tolv ir läggs det till 30 % i barnpension. För de andra syskonen läggs det till 20 % per barn.

Syskonens barnpensioner fir tillsammans bli högst 100 % av den döda förälderns framtida pension. Finns det även en vuxen som har omställningspension eller änkepension fir barnpensionerna tillsammans bli högst 80 %.

EFTERLEVANDESTÖD

Efterlevandestöd är ett ekonomiskt grundskydd för de barn som har en död förälder med en lig beräknad allmän pension. Ersättningen uppgir till 40 % av prisbasbeloppet, 1 610 kr/minad. Om bida föräldrarna har dött är efterlevande- stödet 80 % av ett prisbasbelopp.

Ersättning till efterlevande

läggas till, om en pensionsutbetalning har pibörjats. Läs mer i kapitlet om pension pi sidan 58.

GTP-FAMILJESKYDD

I Gemensam tjänstepension (GTP) ingir familjeskydd. Detta skydd ger totalt tvi förhöjda prisbasbelopp/ir och betalas ut minadsvis under fem ir frin och med minaden efter dödsfallet. För att omfattas av GTP-familjeskydd miste den anställda ha fyllt 18 ir men inte 68 ir. Hen miste ocksi ha pibörjat en tillsvidare- anställning eller visstidsanställning för att utföra arbete under minst tre minader. Läs mer i kapitlet om pension pi sidan 58.

FÖRMÅNSTAGARE

Förminstagare för GTP-familjeskydd är i första hand, make, registrerad partner eller sambo och i andra hand barn. Om det inte finns nigon vuxen efterlevande betalas försäkringsbeloppet ut till barn som är arvsberättigade. Ordningsföljden kan ändras eller lita före detta make, registrerad partner, före detta sambo eller barn till nigon av dessa personer vara förminstagare, genom att kontakta Pensionsvalet.

Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)

Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) är livförsäkringar som betalas ut med en- gångsbelopp om en anställd dör. Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) hanteras av Folksam.

När gäller Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)?

AGL gäller frin och med den dag som den anställda börjar jobba. Skyddet finns kvar si länge hen är anställd. Om den anställda var frinvarande när avtalet började gälla finns ändi skyddet om frinvaron inte var längre än 90 dagar. Om arbetstiden är mindre än itta timmar/vecka gäller skyddet bara om hen utfört arbete samma dag som hen dött.

Förmåner och ersäflningar

Följande förminer ingir i AGL:

DÖDSFALL

Den som har Gemensam tjänstepension (GTP) har automatiskt ett familjeskydd som betalas ut till förmins- tagare under vissa villkor.

GTP

AGL

Gäller för avtalsomride Fremia-LO.

via jobbet

▶ grundbelopp

▶ begravningshjälp.

▶ barnbelopp

Exempel pi familjehändelser är att gifta sig, bli sambo eller fi barn.

Den anställda kan välja till återbetalningsskydd. Familjeskydd ingår i Gemen- sam tjänstepension. Skyddet ger ersättning till efterlevande om hen dör.

Återbetalningsskydd inom Gemensam tjänstepension (GTP)

Om en nyanställd arbetare väljer att lägga till skydden under den si kallade valperioden som är tre minader, eller i samband (inom tolv minader) med en familjehändelse behöver hen inte fylla i nigon hälsodeklaration.

Detta innebär att den intjänade pensionen betalas ut till förminstagare vid dödsfall. Återbetalningsskydd omfattar vanligtvis värdet av hela pensionskapita- let som har tjänats in. Återbetalningsskyddet finns kvar även efter det att tjänste- pensionen har börjat betalas ut, om det inte tidigare valts bort. Skyddet kan inte

Vilka ersättningar och storleken pi beloppen beror pi arbetstid, ilder och vilka efterlevande det finns.

▶ Minst 16 timmar per vecka ger hel ersättning.

▶ Minst 8 timmar per vecka men max 16 timmar per vecka ger halv ersättning.

▶ Under 8 timmar per vecka ger bara begravningshjälp.

GRUNDBELOPP

Ett grundbelopp pi högst sex prisbasbelopp betalas ut till efterlevande som är förminstagare. Om det inte finns förminstagare betalas inte nigot grundbelopp ut. Grundbeloppet betalas ut med utgingspunkt frin den dödas ilder.

Grundbelopp = högst sex prisbasbelopp (289 800 kr ir 2022)

48 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 49

Om den anställda har barn under 17 ir reduceras inte grundbeloppet, även om hen är mellan 55 till 65 ir. I tabellen visas den anställdas ilder vid dödsfallet samt helt och halvt prisbasbelopp som gäller om dödsfallet inträffat 2022.

Förmånstagare för Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)

DÖDSFALL

Förminstagare till grundbeloppet är i tur och ordning enligt försäkringsvillkorens förminstagarförordnande:

ÅLDER VID DÖDSFALLET	HELT GRUNDBELOPP	HALVT GRUNDBELOPP
Under 55 ir	289 800 kr	144 900 kr
55 men ej 56 ir	265 650 kr	132 825 kr
56 men ej 57 ir	241 500 kr	120 750 kr
57 men ej 58 ir	217 350 kr	108 675 kr
58 men ej 59 ir	193 200 kr	96 600 kr
59 men ej 60 ir	169 050 kr	84 525 kr
60 men ej 61 ir	144 900 kr	72 450 kr
61 men ej 62 ir	120 750 kr	60 375 kr
62 men ej 63 ir	96 600 kr	48 300 kr
63 men ej 64 ir	72 450 kr	36 225 kr
64 eller däröver	48 300 kr	24 150 kr

1. Makar, registrerad partner.

2. Sambo.

3. Barn eller barnbarn.

4. Föräldrar.

Kom ihig! Ett förmins- tagarförordnande bör vara aktuellt.

Barnbelopp betalas ut med 0,5–2 prisbasbelopp för varje barn under 21 ir.

BARNBELOPP

Barnbelopp betalas ut om den döda har arvsberättigat barn under 21 ir. Om make, maka, registrerad partner, sambo inte finns, kan beloppet betalas ut till den dödas syskon som inte fyllt 21 ir. Förutsättningen är att ingen av syskonens föräldrar är i livet. Barnbelopp betalas ut med 0,5–2 prisbasbelopp för varje barn under 21 ir. Se tabellen nedan som visar barnets eller syskonets ilder vid den anställdas dödsfall samt prisbasbelopp som gäller 2022.

XXXXXXX ÅLDER HELT BARNBELOPP HALVT BARNBELOPP

Under 17 ir 96 600 kr 48 300 kr

17–18 ir 72 450 kr 36 225 kr

19–20 ir 48 300 kr 24 150 kr

BEGRAVNINGSHJÄLP

Ett dödsbo fir begravningshjälp med halvt prisbasbelopp, (24 150 kronor, ir 2022) när försäkringsskyddet finns.

Makeförsäkring

Om en anställds make, maka, registrerad partner eller sambo dör, fir dödsboet begravningshjälp med halvt prisbasbelopp (24 150 kronor för ir 2022). Förutsätt- ningen är att maken, makan, den registrerade partnern eller sambon själv inte omfattas av AGL eller motsvarande försäkring.

Den döda fir inte ha fyllt 68 ir, vara anställd minst 16 timmar/vecka vid dödsfallet och den efterlevande ska inte ha fyllt 70 ir vid dödsfallet. Om det finns hemmaboende barn under 17 ir betalas det ut ett barnbelopp pi ett pris- basbelopp (48 300 kr, ir 2022) till varje barn.

Samboförhillande ska ha varit stadigvarande och äktenskaps- eller partnerskaps- liknande i minst 6 minader. Bida ska vara ogifta. Saknas gemensamt barn ska bida ha fyllt 18 ir.

Efterlämnas bide arvsberättigade barn och sambo betalas hälften av grund- beloppet till sambon och hälften till barnen. Ordningen kan ändras genom ändring av förminstagarförordnande, för att göra det kontakta Pensionsvalet.

Förminstagarens rätt bestäms enligt svensk lag.

Beskaflning

AGL-belopp till efterlevande är fri frin inkomst- och arvsbeskattning.

Efterskydd för Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)

AGL fortsätter vanligtvis att gälla när den försäkringsgrundande anställningstiden upphör. Om hen har varit anställd under minst 180 dagar gäller efterskyddet i 180 dagar (allmän efterskyddstid). Om hen inte har varit anställd i minst 180 dagar gäller efterskyddet lika minga dagar som hen varit anställd. För att räkna ut den försäkringsgrundande anställningstiden fir den anställda räkna med tidigare anställningstid som är AGL-försäkrad anställningstid hos annan arbetsgivare.

Om hen är borta frin arbetet pi grund av sjukdom, har ledighet med bibehill- na anställningsförminer eller har hel föräldrapenning under den allmänna efter- skyddstiden fir hen behilla efterskyddet.

Skyddet gäller ocksi för längre tid än sex minader under tid med hel rehabili- teringspenning pi grund av sjukdom eller olycksfall.

Om hen är arbetssökande eller har hel föräldrapenning under den allmänna efterskyddstiden behills efterskyddet, dock i högst i tvi ir.

Om hen lämnat sin anställning pi grund av sjukdom eller olycksfall gäller försäkringsskyddet i AGL tills den anställda fyllt 68 ir. Den som omfattas av AGL kan teckna AGLs fortsättningsförsäkring hos Folksam som är försäkringsgivare för Avtalsgrupplivförsäkring AGL.

Arbete efter 65 år

AGL gäller si länge den anställda inte är frinvarande mer än 90 dagar i följd.

I villkoren för AGL har den normala slutildern höjts till 68 ir genom ändringen i LAS

§ 32 a. För anställd som har fyllt 68 ir gäller AGL-förminer si länge den anställda, intill dödsfallet, kvarstitt i avlönat arbete.

50 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 51

DÖDSFALL

52 ‌

Checklista dödsfall

Checklistan tar upp vad den anställda kan göra för val och behöver tänka på. Checklistan tar också upp vad den anställda behöver tänka på om en närstående dör.

En bra hjälp för de efterlevande är xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Se över förminstagarförordnande för GTP-familje- skydd och AGL! Bör vara aktuellt, om till exempel familjeförhillandena ändras.

▶ Kan välja att lägga till eller ta bort iterbetalnings- skydd för tjänstepension. Familjeskydd ingir i GTP.

▶ Vid val av iterbetalningsskydd under den si kallade valperioden som är tre minader, eller i samband (inom tolv minader) med en familje- händelse behövs inte nigon hälsodeklaration fyllas i.

▶ Efterlevande miste anmäla dödsfallet till Pensionsvalet (blanketten ”Dödsfallsanmälan AGL”).

▶ Om dödsfallet beror pi en arbetsskada kan de efterlevande ansöka om ersättning xxxx Xxxxxxxxx- försäkring vid arbetsskada (TFA) hos Afa Försäkring.

▶ Den som är anhörig kan komma att bli kontaktad av de försäkringsbolag där den som har dött hade pensionsförsäkringar eller efterlevandeskydd.

Det kan handla om information om den dödas tjänstepension eller begäran om ett si kallat dödsfallsintyg.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022

PENSION

Pension enligt lag ‌‌‌

Alla som har arbetat eller varit bosatta i Sverige har rätt till allmän pension. Pensionen grundas med några få undantag på alla inkomster som det betalas inkomstskatt för. Det är Pensionsmyndigheten som ansvarar för den allmänna pensionen som betalas livet ut.

Pensionsgrundande inkomst (PGI) ger pensionsräfl

I den allmänna pensionen är det livsinkomsten som styr över hur stor pensionen blir. Alla beskattningsbara arbetsinkomster samt alla ersättningar frin social- och arbetslöshetsförsäkringar ger pensionsrätt.

För att tjäna in till pensionsrätt miste den totala, irliga inkomsten överstiga 42,3 % av prisbasbeloppet (20 431 kronor, ir 2022). Pensionsrätten räknas frin första beskattningsbara kronan och det finns ingen nedre eller övre ildersgräns för att börja tjäna in detta.

Det är Skatteverket som avgör hur stor den pensionsgrundande inkomsten (PGI) blir. För att bestämma PGI görs ett avdrag för den allmänna pensions- avgiften som är 7 % av inkomsten. PGI kan aldrig vara högre än 7,5 inkomst- basbelopp (532 500 kr/ir eller 44 375 kr/min för ir 2022). För att fi maximal PGI miste inkomsten – före avdrag för den allmänna pensionsavgiften – uppgi till 8,07 inkomstbasbelopp (572 600 kr, ir 2022).

Pensionsräfl när anställd inte jobbar

Den som har smibarn, studerar eller har aktivitets- eller sjukersättning kan fi kompensation av staten. Di betalar staten in pensionsavgifter som motsvarar en fiktivt beräknad inkomst. Den fiktivt beräknade inkomsten kallas pensions- grundande belopp.

För att pensionsrätterna frin de fiktiva inkomsterna ska kunna räknas med i den framtida pensionen behövs minst fem ir med inkomster innan fyllda 70 ir. Inkomsterna ska motsvara minst tvi inkomstbasbelopp för det aktuella iret.

Avgifter

En av grundtankarna i pensionssystemet är att pensionerna ska finansieras av arbetsgivarna och löntagarna. Finansieringen sker via arbetsgivaravgiften och den egna pensionsavgiften. Avgifterna gir till inkomstpension och premiepension.

Inkomstpension

Avgiften till inkomstpensionen är 16 % av pensionsgrundande inkomst. Den anställda fortsätter att tjäna in den allmänna pensionen si länge pensions- grundade inkomst finns. Alla pensionsrätter som tjänats in bildar tillsammans en pensionsbehillning. Inkomstpensionen följer inkomstutvecklingen och indexeras upp allteftersom. Om pensionssystemets skulder skulle vara större än till- gingarna beslutas i stället om ett balansindex för att garantera att pengarna i systemet ska räcka.

Premiepension

Avgiften till premiepensionen är 2,5 %. Vi kan själva välja om hur pengarna ska placeras. Görs inget val ligger pengarna kvar i det statliga förvalsalternativet AP7 Sifa.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) p i xxxxxxxxx.xx.

▶ Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

PGI=

Pensionsgrundande inkomst

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 55

Pension

PENSION

Garantipensionen är ett grundskydd för den som haft en lig eller ingen inkomst under livet.‌

Inkomstpensionstillägget

Inkomstpensionstillägget kan betalas ut som ett tillägg till allmän pension, tidigast frin 65 ir. Den som har arbetat ett lingt arbetsliv i Sverige men med lig lön kan ha rätt till inkomstpensionstillägg. Tillägget baseras främst pi storleken pi inkomstgrundade pension, men även pi hur minga ir med pensionsgrundande inkomst som har tjänats in i Sverige.

Garantipension

Garantipensionen är ett grundskydd för den som haft en lig eller ingen inkomst under livet. För att fi rätt till full garantipension behövs att personen varit bosatt i Sverige under 40 ir mellan 16–64 irs ilder. Garantipensionen betalas ut samtidigt som den inkomstrelaterade allmänna pensionen dock tidigast frin 65 irs ilder.

Pensionsålder

Den som vill ansöka om inkomstpension eller premiepension eller bida, ska göra detta hos Pensionsmyndigheten. Pensionen är livsvarig och kan tas ut som hel, tre fjärdedelar, halv eller en fjärdedel. Tidigaste tidpunkten för att ta ut allmän pension är idag 62 ir. Förslag finns att höja denna ilder till 63 ir frin och med 2023. Xxxx 2023 föreslis ocksi att tidigaste ildern för att kunna fi garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg ska höjas frin 65 ir till 66 ir. Frin 2026 kommer troligen riktilder att införas som kommer att styra när allmänna pensio- nen tidigast kan tas ut. Riktildern följer medellivslängdens utveckling.

Xxxxxxxx tjänstepension (GTP) via jobbet

Den som omfattas av kollektivavtal har rätt till tjänstepension. Denna kom- pletterar pensionen som den anställda får genom det allmänna pensions- systemet.

Gemensan tjänstepension (GTP)

För arbetare anställda inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd heter pensionsplanen Gemensam tjänstepension (GTP) och är premiebestämd. Det är Pensionsvalet som administrerar GTP. Varje minad fördelar Pensionsvalet ut premierna till den förvaltare som den anställda har valt för sin tjänstepension.

Anställda inom GTP börjar tjäna in pensionspremier frin 23 ir, men den anställda och arbetsgivaren kan komma överens om att betala in premier till GTP tidigare.

PENSIONSGRUNDANDE LÖN

Det är kontant utbetald bruttolön (exklusive kostnadsersättningar) under iret som är pensionsgrundande och tillsammans med de val som den anställda har gjort ligger till grund för storleken pi tjänstepensionen. Med bruttolön menas till

Ändring om intjänandeår:

GTP

1 januari 2023 frin 22 ir

exempel lön, ersättning för obekväm arbetstid, semesterersättning, övertids- ersättning, sjuklön med mera. Vill du veta mer om vad som gäller?

Gi in pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

Lönedelar

över

30 %

PENSIONSPREMIER

Storleken pi premien för Gemensam tjänstepension (GTP) är bestämd till en viss procent av den pensionsmedförande minadslönen. Arbetsgivaren betalar in pensionspremier som motsvarar 4,5 % pi delar av lönen upp till 7,5 inkomstbas-

44 375

kr/månad

belopp (44 375 kr/minad ir 2022). För lönedelar därutöver betalas det en summa som motsvarar 30 %. Det finns inget tak för lönen.

Lönedelar

under

4,5 %

Allmän pension

16 %

Inkomst- pension

Arbetsgivaravgi

Egen pensionsavgi

18,5 %

av pensions-

grundande inkomst

2,5 %

Premie- pension

Val om tjänstepension

Den anställda kan själv göra följande val för premier till sin tjänstepension:

1. Sparform – traditionell försäkring eller fondförsäkring.

2. Försäkringsbolag – vem som ska förvalta premierna.

3. Återbetalningsskydd – att lägga till eller inte (familjeskydd ingir).

Det gir att göra nya val och omval under pigiende försäkringstid. Den anställda kan själv hantera sin tjänstepension genom att logga in pi ”Mina sidor” hos Pensionsvalet.

SPARFORM – TRADITIONELL FÖRSÄKRING ELLER FONDFÖRSÄKRING

I en traditionell pensionsförsäkring är det försäkringsbolaget som förvaltar och placerar pensionskapitalet. Den anställda är alltid garanterad en viss pensions- utbetalning i förhillande till inbetalda premier. Garantin kan se olika ut mellan försäkringsbolagen. Om bolaget förvaltar pengarna si att det skapas överskott kan pensionen bli högre.

Pensionspremie för Fremia-LO.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 57

TRADITIONELL

FÖRSÄKRING OCH FONDFÖRSÄKRING

Det finns tvi former av rörsükringar: ťradiťioncll rörsükring och rondrörsük- ring. Skillnadcn xxxxxx dcssa handlar om i vilkcn min dcn ansťüllda sjülv kan pivcrka rörvalťningcn av rörsükringsprcmicn. En annan skillnad ür aťť mcd cn ťradiťioncll rörsükring garanťcrar rörsükrings- bolagcť cťť minsťa bclopp pi dcn kommandc pcnsioncn.

55 år

Familjcskydd ür cťť ťids- bcgrünsať crťcrlcvandcskydd.

Dcn som vüljcr cn rondrörsükring hamnar i valť bolags cnťrńrond. Xxx som vill kan scdan gi vidarc och vülja inom bolagcťs crbjudna rondcr. Fondrörsükringcn har ingcn garanťcrad pcnsionsuťbcťalning och kan bli högrc cllcr lügrc ün dcn som garanťcras i ťradiťioncll rörsükring.

VALBARA FÖRSÄKRINGSBOLAG

Det finns ett begränsat antal bolag som är valbara och det är arbetsmarknadens parťcr – Frcmia och LO – som bcsťümmcr vilka. Dc valbara bolagcn ür:

TRADITIONELL FÖRSÄKRING FONDFÖRSÄKRING

Futur Pension

KPA Pension

Folksam Xxx Xxxxxxx LO Pension

Swedbank Försäkring Pensionsvalet administrerar allt som gäller nyval, omval eller flytt av pensions-

kapiťal. Om dcn ansťüllda inťc gör nigoť val placcras pcngarna i Folksam Liv i cn

ťradiťioncll rörsükring uťan iťcrbcťalningsskydd.

ÅTERBETALNINGSSKYDD

Dcn ansťüllda kan ťcckna cťť iťcrbcťalningsskydd rör sin ťjünsťcpcnsion. Dcť inncbür aťť pcnsionskapiťalcť bcťalas uť som cn minadsvis pcnsion ťill ramiljcn (rörminsťagarc) nür dcn ansťüllda dör. 6ťcrbcťalningsskyddcť kosťar inťc nigoť, mcn hcn gir misťc om insüťťningar rrin arvsvinsťcr och avkasťning av dcssa pengar. Återbetalningsskyddet finns kvar även efter det att tjänstepensionen har börjať bcťalas uť, om dcť inťc ťidigarc valťs borť. Om dcn ansťüllda dör innan pcnsioncn har börjať ťas uť bcťalas pcnsionskapiťalcť uť ťill rörminsťagarc, undcr rcm irs ťid. Om dcn ansťüllda dör crťcr aťť pcnsioncn har börjať ťas uť övcrgir uťbcťalningarna ťill rörminsťagarc undcr dcn avťaladc uťbcťalningsťidcn mcn högsť 20 ir sammanlagť.

Om dcn ansťüllda vüljcr iťcrbcťalningsskydd vid scnarc ťillrüllc ün valpcriodcn cllcr crťcr ťolv minadcr rrin cn ramiljchündclsc, krüvs cn godkünd hülsoprövning. Dc ramiljchündclscr som rüknas ür girťcmil, inging av samborörhillandc, barnaröd- scl cllcr adopťion av barn. 6ťcrbcťalningsskydd kan bcviljas vid scnarc ťillrüllc ťroťs aťť hcn har drabbaťs av allvarlig sjukdom. I dcťťa rall güllcr iťcrbcťalningsskydd rör prcmicr som bcťalas in crťcr valcť av iťcrbcťalningsskydd. Dcn rörvalťarc som valťs rör ťjünsťcpcnsioncn ür dcn som ür rörsükringsgivarc rör iťcrbcťalningsskydd.

GTP-FAMILJESKYDD

Dcn som omraťťas av Gcmcnsam ťjünsťcpcnsion (GTP) har cťť ramiljcskydd som bcťalas uť ťill rörminsťagarc undcr vissa villkor. Skyddcť gcr ťoťalť ťvi rörhöjda prisbasbelopp/ir (98 600 kr/ir ir 2022) som betalas ut minadsvis under fem ir rrin och mcd minadcn crťcr dödsrallcť. För aťť ha rüťť ťill GTP-ramiljcskydd misťc dcn ansťüllda ha ryllť 18 ir mcn inťc 68 ir. Hcn misťc ocksi ha pibörjať cn ťillsvidarc- cllcr vissťidsansťüllning rör aťť uťröra arbcťc undcr minsť ťrc minadcr. Si lüngc hcn har cn ansťüllning, ür borťa rrin jobbcť pi grund av sjukdom, ür rörüldralcdig (i ma: 13 minadcr), lcdig rör rackliga uppdrag cnligť FML K6 cllcr blir uppsagd och rir sjukcrsüťťning rrin Försükringskassan rorťsüťťcr skyddcť aťť gülla. Familjcskyddcť güllcr ocksi rör ťidcn lüngsť ťill 68 irs ildcr om dcn ansťüll- da giťť i pcnsion cnligť övcrcnskommclsc och pcnsionsprcmicn rör GTP gcnom prcmicbcrriclscn har bcťalaťs undcr ťidcn. Om hcn blir uppsagd pi grund av arbetsbrist finns det efterskyddet som fortsätter gälla hela kalenderiret men allťid minsť ťrc minadcr om röruťsüťťningar rör arbcťsvillkorcť upprylls. Xxx kan ha möjlighcť aťť ťcckna cn rorťsüťťningsrörsükring inom ťrc minadcr crťcr aťť ordinaric rörsükringsskyddcť har upphörť.

FÖRMÅNSTAGARE

Förminsťagarc rör iťcrbcťalningsskydd och ramiljcskydd ür i rörsťa hand makc, maka, rcgisťrcrad parťncr, i andra hand sambo och i ťrcdjc hand arvsbcrüťťigadc barn (oavscťť ildcr). Dcť gir bra aťť ündra ordningsröljdcn cllcr liťa rörc dcťťa makc, rcgisťrcrad parťncr, sambo cllcr ťidigarc sambo, barn ťill nigon av dcssa, sťyvbarn cllcr rosťcrbarn bli rörminsťagarc gcnom aťť lümna in cťť nyťť rörmins- ťagarrörordnandc. Saknas rörminsťagarc görs ingcn uťbcťalning.

TA UT HEL PENSION

Gcmcnsam ťjünsťcpcnsion (GTP) uťbcťalas minadsvis rrin och mcd dcn minad den anställda begär och utbetalas si länge den försäkrade lever. Begär inte hen aťť ťa uť ťjünsťcpcnsioncn undcr dcn ordinaric pcnsionsildcrn 65 ir, uťbcťalas ťjünsťcpcnsioncn rrin och mcd dcn minad som röljcr di hcn uppnir 68 irs ildcr. Dcn ansťüllda kan vülja aťť ťa uť ťjünsťcpcnsioncn ťidigasť rrin 55 irs ildcr. Hcn kan vülja aťť ťa uť hcla ťjünsťcpcnsioncn pi korťarc ťid ün rcm ir rörc 65 irs ildcr. Kravcť ür di aťť uťťagcť pigir ťill 65 irs ildcr. Vid hclť uťťag crťcr 65 irs ildcr ür korťasťc uťťagsťid rcm ir. Vikťigť aťť ťünka pi ür aťť uťbcťalningsťidcn inťc kan ündras cllcr sťoppa uťbcťalning crťcr aťť uťbcťalningcn har pibörjaťs.

MÖJLIGHET ATT TA UT PENSIONEN DELVIS (PARTIELLT UTTAG)

Dcn ansťüllda kan ťa uť pcnsioncn dclvis rrin och mcd minadcn crťcr hcn har fyllt 55 ir och uttaget ska pigi minst till den minad hen fyller 65 ir. Det finns krav pi att det ska finnas pensioneringssyfte. Det gir att göra ett partiellt uttag högsť ťrc gingcr. Hcn kan inťc ingra sig och gi upp i arbcťsťid igcn, crťcr aťť uťbcťalning av dcť parťicllť uťťagcť ür pibörjať. Om hcn rir sjukpcnning cllcr sjukcrsüťťning rrin Försükringskassan, kan parťicllť uťťag göras cnbarť rör dcn dcl som inťc bcrörs av crsüťťning rrin Försükringskassan.

ARBETE EFTER 65 ÅR

Om dcn ansťüllda jobbar kvar crťcr 65-irsdagcn kan arbcťsgivarcn vülja aťť rorťsüťťa cllcr avsluťa inbcťalningcn av pcnsionsprcmicr. Prcmicbcrriclscrörsük- ringcn güllcr som lüngsť ťill och mcd minadcn rörc dcn ansťüllda ryllcr 65 ir.

LIVSARBETSTIDSPENSION ELLER ARBETSTIDSPENSION

I Gemensam tjänstepension (GTP) finns ett komplement i vissa branscher som hcťcr Livsarbcťsťidpcnsion cllcr 6rbcťsťidspcnsion. Dcn ansťüllda vüljcr sjülv om avsüťťningcn ska anvündas ťill pcnsionsprcmicr (üvcn arbcťarc som ür yngrc ün 25 ir), bcťald lcdighcť cllcr konťanť crsüťťning. Om avsüťťningcn gir ťill pcnsions- prcmicr ska arbcťsgivarcn rapporťcra ťill Pcnsionsvalcť. Samma sak güllcr rör individuclla övcrcnskommclscr mcllan arbcťsgivarc och ansťülld. Lüs mcr pi xxxxxxxxxxxxx.xx och i akťucllť kollckťivavťal

DELTIDSPENSION/DELPENSION

Arbetsgivarföreningen Fremia och GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch (GS-rackcť), Frcmia och Livsmcdclsarbcťarcrörbundcť (Livs) rcspckťivc Frcmia och Indusťrirackcť Mcťall (IF Mcťall) har övcrcnskommiť om möjlighcť rör dclťids- pcnsion. 6vsikťcn mcd dclpcnsion ür aťť dcn ansťüllda ska kunna gi i pcnsion i rörťid. Prcmicn bcťalas in som c:ťra ťillügg ťill ordinaric ťjünsťcpcnsion GTP. Parťcrna kan ocksi komma övcrcns om aťť dcť ska gülla üvcn rör dcn som ür undcr 23 ir. Dcť ür Pcnsionsvalcť som adminisťrcrar avsüťťningcn. Lüs mcr inrormaťion om prcmicr i akťucll kollckťivavťal.

PREMIEBEFRIELSEFÖRSÄKRINGEN (PBF)

Premiebefrielseförsäkring (PBF) betalar in premien till tjänstepension och före- kommandc rall ramiljcskydd. Prcmicn bcťalas om dcn ansťüllda inťc kan arbcťa

PENSION

Xxx ansťüllda kan vülja aťť ťa ťjünsťcpcnsioncn ťidigasť rrin 55 irs ildcr.

58 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 59

Premiebefrielse

försäkring

Prcmicbcrriclscn ür proporťioncll ťill gradcn av arbcťsorörmiga. För dcn ansťüllda inncbür dcť aťť hcn inťc gir misťc om nigra inbcťalningar ťill

sin ťjünsťcpcnsion.

För arbcťsgivarcn inncbür dcť lügrc cllcr inga prcmickosťnadcr alls.

PENSION

pi grund av sjukdom cllcr olycksrall och har sjukpcnning, rchabiliťcringspcnning, akťiviťcťs- cllcr sjukcrsüťťning cllcr ür rörüldralcdig mcd rörüldrapcnning cllcr gravidiťcťspcnning. Vid rörüldralcdighcť mcd rörüldrapcnning bcťalas prcmicn undcr högsť 13 minadcr pcr rödscl.‌

Prcmicbcrriclsc güllcr üvcn dc som ür rörsükradc och har livrünťa cnligť lagcn om arbcťsskadcrörsükring uťan aťť samťidigť ri sjuk- cllcr akťiviťcťscrsüťťning. Försäkringen gäller om hen var arbetsför pi minst 25 % vid anställningens början. Hadc hcn cn arbcťsorörmiga nür ansťüllningcn börjadc och dcn orörmigan rorťsaťťc hcla ťidcn güllcr prcmicbcrriclscn bara rör yťťcrligarc arbcťsorörmiga med minst 25 %. Premiebefrielsen är proportionell till graden av arbetsoförmiga. Försükringcn güllcr rrin aťť dcn ansťüllda ryllcr 23 ir och ťills minadcn innan dcn ansťüllda ryllcr 65 ir.

Dcn som ansökcr om Förüldrapcnningťillügg (FPT), 6vťalsgruppsjukrörsükring (6GS) cllcr Trygghcťsrörsükring vid arbcťsskada (TF6) hos 6ra Försükring, anmülcr auťomaťiskť ťill prcmicbcrriclscrörsükring. 6rbcťsgivarcn ska bckrürťa ansťüll- ningen till Afa Försäkring. Har den försäkrade varit anställd i 90 dagar finns ett crťcrskydd rör prcmicbcrriclsc i 90 dagar vid sjukdom cllcr olycksrall. Prcmic bcťalas pi cťť bcrüknať borťrall av dcn pcnsionsmcdrörandc löncn, som rasť- sťülls uťirrin sjukpcnninggrundandc inkomsťcr vid insjuknandcť. Ävcn löncdclar över 7,5 prisbasbelopp räknas med. Premie betalas minadsvis i efterskott.

ENGÅNGSPREMIE TILL GTP

Xxx som blir uppsagd pi grund av arbcťsbrisť kan ha rüťť ťill cn cngingsprcmic som bcťalas in ťill GTP. KFF-nümndcn bcsluťar varjc ir hur minga minadsprcmicr som cngingsbcloppcť ska vara, orťasť ür dcť ťolv minadsprcmicr. 6rbcťsgivarcn ska vünda sig ťill Pcnsionsvalcť inom sc: minadcr rrin aťť ansťüllningcn upp- hördc rör aťť anmüla dcn ansťüllda rör crsüťťning av cngingsbclopp. Om arbcťs- givarcn har missať dcť kan dcn ansťüllda sjülv anmüla scnasť 24 minadcr crťcr aťť ansťüllningcn upphördc. För aťť ha rüťť ťill cngingsbclopp misťc hcn ha hunniť ťjüna in pcnsionsrüťť i minsť ťrc ir undcr dc scnasťc rcm ircn i GTP (cllcr ťidigarc K6P) minadcn innan uppsügning. Dcť güllcr inťc vid ny ansťüllning inom ťrc kalcndcrminadcr crťcr aťť ansťüllningcn har upphörť hos samma arbcťsgiva- rc. Dcť güllcr inťc hcllcr om hcn har ťjünať in pcnsionsrüťť i GTP hclť rrin prcmic- bcrriclscrörsükring pi grund av sjukdom. Om hcn blir rrisk scnarc kan hcn ha rüťť ťill cngingsbclopp.

Kollektivavtalsgaranti

GTP innchillcr cn garanťircgcl. Har arbcťsgivarcn ťccknať kollckťivavťal inncbür dcť aťť dcn ansťüllda har rörsükringsskydd och rüťť ťill ťjünsťcpcnsionsinbcťal- ningar, üvcn om arbcťsgivarcn inťc har ťccknať rörsükring cllcr bcťalať prcmicn. Pcnsionsvalcť gör inbcťalning ťill GTP, xxx dcn ansťüllda misťc ansöka sjülv.

Checklista pension

Vad behöver den anställda som ska gå i pension göra? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera om som den anställda behöver tänka på.

▶ Dcn ansťüllda rorťsüťťcr aťť ťjüna in ťill dcn allmünna pcnsioncn si lüngc hcn har cn pcnsions- grundandc inkomsť.

▶ Gör cťť mcdvcťcť val av rörvalťarc, rörvalťnings- rorm, och iťcrbcťalningsskydd. Familjcskydd ingir i GTP.

▶ Sc övcr rörminsťagarrörordnandc rör GTP-ramiljc- skydd! Bör vara aktuellt, om till exempel familje- rörhillandcna ündras.

▶ 6nsök ťill Pcnsionsmyndighcťcn. Dcn allmünna pcnsioncn kan ťidigasť ťas uť rrin 62 irs ildcr.

▶ Konťakťa bcrörda rörsükringsbolag om pcnsioncring ska skc innan cllcr scnarc ün 65 irs ildcr. Tjünsťc- pcnsioncn kan ťidigasť ťas uť rrin 55 irs ildcr.

▶ Försükringsbolagcť som dcn ansťüllda har valť konťakťar orťasť dcn rörsükradc nigra minadcr innan hcn ryllcr 65 ir. Dcť ür vikťigť aťť svara pi rrigan om uťbcťalningsťid och angc konťakťupp- girťcr. Uťbcťalningarna skcr pcr auťomaťik vid avťalad pcnsionsildcr om inťc annať mcddclas.

▶ Gi in pi xxxxxxxxxx.xx, rundcra övcr sparrorm undcr uťbcťalningsťid, hur ling uťbcťalningsťidcn ska vara, om cvcnťucllť valť iťcrbcťalningsskydd ska bchillas.

▶ Dcť gir aťť sťoppa uťbcťalningar av dcn allmünna pcnsioncn. Mcn dcť gir inťc aťť sťoppa cllcr ündra uťbcťalning av ťjünsťcpcnsioncn om dcn har börjať bcťalas uť.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022

UTLANDSTJÄNSTGÖRING

Försäkringsskydd vid ‌‌‌‌

olika typer av frånvaro under anställning

Förutom frånvaro vid sjukdom och arbetsskada finns andra typer av från- varo under en anställning. Här beskriver vi hur kollektivavtalad tjänstepension och försäkring gäller för anställda vid föräldraledighet, tjänstgöring inom värnplikt, studier och övrig tjänstledighet.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 63

Olika typer av frånvaro

Utlandstjänstgöring

Utländska medborgare

FRÅNVARO UNDER ANSTÄLLNING

FÖRSÄKRING FÖRÄLDRALEDIGHET VÄRNPLIKT STUDIER ÖVRIG TJÄNSTLEDIGHET

AVTALSGRUPPSJUKFÖRSÄKRING (AGS)

Vid hel ledighet enligt föräldra- ledighetslagen gäller försäkrings- skyddet.

Se under studier. Vid längre tids frinvaro frin arbetet kan försäkringen fortsätta att gälla under viss tid si kallad efter- skyddstid. Läs mer om försäk- ringens efterskydd pi sidan 27.

Försäkringsgrundande anställ- ningstid kan fortsätta att gälla i sex minader. Därefter gäller försäkringen med efterskydd i som längst 720 dagar. Sjukdagar med sjuklön enligt lag, sjukpen- ning, smittbärarpenning, arbets- skadesjukpenning, aktivitets- eller sjukersättning förbrukar inte dagar med efterskydd.

Hür bcskrivcr vi hur kollckťivavťalad ťjünsťc- pcnsion och rörsükring güllcr rör ansťüllda arbcťarc vid rörüldralcdighcť, ťjünsťgöring inom rörsvarsmakťcn, sťudicr och övrig ťjünsťlcdighcť.

AVTALSGRUPPLIVFÖRSÄKRING (AGL)

Vid hel ledighet enligt föräldra- ledighetslagen gäller försäkrings- skyddet.

Försäkringsskyddet gäller inte vid värnplikt. Däremot har staten en grupplivförsäkring som skyddar.

Försäkringsskyddet gäller vanligen i sex minader plus efterskyddstid i ytterligare 180 dagar.

Försäkringsskyddet gäller normalt i sex minader plus ytterligare 180 dagar i efterskyddstid. Arbete under efterskyddstid ger nytt skydd upp till ca ett ir.

TRYGGHETSFÖRSÄKRING VID ARBETSSKADA (TFA)

Försäkringsskyddet gäller enbart vid arbete.

Försäkringsskyddet gäller enbart vid arbete. Under värnplikt finns rätt till statens personskadeskydd.

Försäkringsskyddet gäller enbart vid arbete.

FÖRÄLDRAPENNINGTILLÄGG (FPT)

Xxxxxxxx över sex minader i följd räknas inte som kvalifikationstid om inte frinvaron beror pi sjukdom, hel ledighet med lön eller hel ledighet enligt föräldra- ledighetslagen.

Om den anställda är borta frin jobbet mer än sex minader i följd räknas detta inte som kvalifika- tionstid.

Om den anställda är borta frin jobbet i mer än sex minader i följd räknas inte detta som kvalifika- tionstid.

Om den anställda är borta frin jobbet mer än sex minader i följd räknas detta inte som kvalifika- tionstid.

OMSTÄLLNINGSAVTAL FRÅN CIKO Gäller om arbetaren fortfarande

har en anställning i företaget.

Gäller om arbetaren fortfarande har en anställning i företaget.

GEMENSAM TJÄNSTEPENSION (GTP)

Om en arbetare är föräldraledig med föräldrapenning har hen rätt till premiebefrielseförsäkringen. Detta innebär att premierna betalas av försäkringen under högst 13 minader per födsel.

Premiebefrielsen gäller även under den tid som en anställd har graviditetspenning.

Arbetare som inte fir lön tjänar inte in till sin tjänstepension.

64 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 65

Utlandstjänstgöring

För den som jobbar utomlands gäller särskilda principer för den sociala tryggheten. Alla länder har egna försäkringssystem, men inom EU/EES finns en viss samordning.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ xxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxx.xx.

Försäkringar enligt lag

Varjc land bcsluťar och har sina cgna rörsükringssysťcm, crsüťťningsbclopp och avgifter. Det finns inga gemensamma regler för socialförsäkringar, men för den som arbetar inom EU/EES finns en viss samordning.

FÖRSÄKRINGSSKYDD VID UTLANDSTJÄNSTGÖRING

Varjc land bcsluťar och har sina cgna rörsükrings- sysťcm, crsüťťningsbclopp och avgifter. Det finns inga gcmcnsamma rcglcr rör socialrörsükringar.

Dcť ür ťill rör aťť dcn som arbcťar i olika lündcr inťc ska rörlora sina inťjünadc rörmincr. Düruťövcr har Svcrigc socialrörsükringskonvcnťioncr mcd cťť anťal länder utanför EU/EES. Dessa kallas för konventionsländer och reglerar ländernas skyldighcťcr moť varandra nür dcť kommcr ťill dcn ansťülldas sociala ťrygghcť.

Huvudrcgcln ür aťť dcn ansťüllda ür rörsükrad i dcť land dür hcn jobbar. Xx pcrsoncr i dcn ansťülldas ramilj som inťc sjülva arbcťar ür ocksi rörsükradc i dcťťa land. Dcťťa güllcr üvcn cgcnrörcťagarc.

EXEMPEL PÅ FÖRMÅNER SOM OMFATTAS AV SAMORDNINGEN

▶ Sjukpcnning och rörüldrapcnning.

▶ Sjukcrsüťťning och rchabiliťcringsiťgürdcr.

▶ 6llmün pcnsion.

▶ 6rbcťsskadccrsüťťning vid olycksrall i arbcťcť och vid arbcťssjukdomar.

▶ Ersüťťning rrin arbcťslöshcťskassa vid arbcťslöshcť.

▶ Dödsrallscrsüťťningar.

▶ Familjcrörmincr och barnbidrag.

FÖR ARBETE INOM EU GÄLLER FÖLJANDE PRINCIPER:

Principen om lagstiftning

Principcn om lagsťirťning inncbür aťť dcť cndasť gir aťť ťillhöra cťť lands social- rörsükring. Xxx ür ocksi cndasť ťill dcťťa land som dcť bcťalas socialrörsükrings- avgirť. Huvudrcgcln ür aťť dcn som jobbar i cťť mcdlcmsland ťillhör dcťťa lands socialrörsükring üvcn om hcn ür bosaťť i cťť annať land.

Likabehandlingsprincipen

En medborgare i ett EU/EES-land som arbetar i ett annat EU/EES-land ska bchandlas pi samma süťť som landcťs cgna mcdborgarc.

Sammanläggningsprincipen

När kvalifikationstiden ska räknas ut för olika sociala förminer ska alla försäk- ringsperioder i olika EU/EES-länder läggas ihop. Detta innebär att en anställd kan ri rüťť ťill sina inťjünadc rörmincr üvcn om hcn inťc har ťillrücklig ťid i varjc cnskilť land.

Exportabilitetsprincipen

Dcť ür dcť land dür dcn ansťüllda har ťjünať in rörmincrna som bcťalar uť dcm, som till exempel pensioner. Även vid bosättning i ett annat EU/EES-land.

Intjänandeprincipen

Den som har tjänat in pension i flera länder fir sin pension utbetald frin respek- ťivc land. Sťorlckcn pi pcnsioncn bcror pi inťjünandcťidcn i dc olika lündcrna.

EU-Förordning 883/2004

Samordningcn av socialrörsükringssysťcmcn inom EU sťyrs av EU-rörordning 883/2004 (frin och med maj 2010). Även Schweiz samt EES-länderna Norge, Lichťcnsťcin och Island ťillümpar dcnna EU-rörordning (rrin och mcd 1 juli 2012). Det huvudsakliga innehillet i förordning 883/2004 är:

▶ Dcn som blir uťsünd ťill cťť annať land rör aťť arbcťa, sťannar kvar i hcmlandcťs socialförsäkring upp till 24 minader. Det finns möjlighet till dispens vid längre uťsündningar.

▶ Vid arbete i flera medlemsländer miste arbetet omfatta minst 25 % i bosüťťningslandcť rör aťť ri dcťťa lands socialrörsükring.

▶ Dcn som ür ansťülld i cťť mcdlcmsland och samťidigť ür cgcnrörcťagarc i cťť annať land kan bara ha socialrörsükring i dcť land dür hcn har sin huvudsakliga inkomsť.

▶ Vid utsändning inom EU gäller intyg om tillämplig lagstiftning (A1/E101). Arbets- givarc och ansťülld ansökcr gcmcnsamť om dcťťa hos Försükringskassan (blankcťť 6220).

Bistånds arbetare

UTLANDSTJÄNSTGÖRING

För bistindsarbetare finns sürskilda rcglcr.

För mcr inrormaťion, sc xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

om lagsti ning

Principen

Likabehandlings-

principen

Övriga länder

Sammanläggnings-

principen

Utlands- tjänstgöring

Konventions-

länder

Exportabilitets-

principen

EU-Förordning

883/2004

Intjänande-

principen

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022

24 mån

Om dcn uťsünda ska jobba uťomlands i mcr ün 24 minadcr omraťťas hcn av socialrörsükringssysťcmcť

i dcť land som hcn arbcťar i. Om dcť ür ťünkť aťť arbcťcť ska pigi i högsť 24 minadcr güllcr socialrörsükrings- sysťcmcť i dcť land som hcn ür uťsünd irrin.

För dc arbcťarc som arbcťar uťomlands rorťsüťťcr avťalsrörsükringarna aťť gülla

cnligť kollckťivavťal och rörsükringsavťal mcd Pcnsionsvalcť.

Om dcť ür ťünkť aťť arbcťcť ska pigi i högsť 24 minadcr güllcr socialrörsükrings- sysťcmcť i dcť land som dcn ansťüllda ür uťsünd irrin. Om dcn uťsünda ska jobba i mcr ün 24 minadcr omraťťas hcn av socialrörsükringssysťcmcť i dcť land som hcn arbcťar i rrin och mcd rörsťa dagcn. Erťcr 24 minadcr och om uťsündningspcriodcn har avsluťaťs kan inťc cn ny pcriod bcviljas rörrün dcť har giťť minsť ťvi minadcr rrin sisťa dagcn pi dcn avsluťadc pcriodcn.

Dcn uťsünda kan ri sťi kvar i uťsündningslandcťs socialrörsükringssysťcm üvcn undcr lüngrc uťsündningsťid. I sidana rall ska dcť göras cn dispcnsansökan ťill Försäkringskassan och detta bör göras redan vid utsändningstillfället. Det finns idag cn pra:is som sügcr aťť normalť gcs dispcns i rcm ir.

Konventionsländer

Om den anställda är utsänd till ett land utanför EU/EES, och som Sverige har en socialrörsükringskonvcnťion mcd, ür dcn ansťüllda kvar i svcnsk socialrörsükring undcr dcn ťid som konvcnťioncn angcr. Xxxxxxxx visar konvcnťionsťid rör rcspckťivc land. 6rbcťsgivarcn och dcn ansťüllda ansökcr gcmcnsamť om konvcnťionsinťyg hos Försükringskassan (blankcťť 6220).

12 MÅNADER	24 MÅNADER	36 MÅNADER	60 MÅNADER
Chilc	Scrbicn	Isracl	US6
Kap Verde	Bosnien/Herzegovina	Marocko	Kanada
Turkicť	Indien (med möjlighet att förlänga ytterligare 24 minader.	Sydkorca	Japan (frin 1 juni 2022)
	Ǫucbcc
	Filippincrna

Övriga länder

Om anställd är utsänd till ett land utanför EU/EES, och som Sverige inte har en socialrörsükringskonvcnťion mcd, ür dcn ansťüllda kvar i svcnsk socialrörsükring. Mcn bara om pcriodcn som uťsünd uppgir ťill högsť ťolv minadcr. Om pcriodcn ür lüngrc ün ťolv minadcr har dcn ansťüllda inťc lüngrc nigon svcnsk socialrör- sükring.

Distansarbete

Huvudrcgcln ür aťť ansťülld som arbcťar pi disťans i cťť annať land ska vara socialrörsükrad i dcť land som hcn jobbar i. Disťansarbcťc scs inťc som uťsünd- ning och dürrör kan inťc uťsündningsinťyg rrin Försükringskassan ris. Dcť inncbür aťť dcn ansťüllda inťc kan vara kvar i svcnsk socialrörsükring.

Försäkringar enligt kollektivavtal

För dcn som arbcťar uťomlands rorťsüťťcr avťalsrörsükringarna aťť gülla cnligť kollckťivavťal och rörsükringsavťal mcd Pcnsionsvalcť. Dcťťa güllcr bidc ťjünsťc- rcsor och lüngrc uťlandsuppdrag. Vid uťlandsťjünsťgöring rör mcr cťť ir ingir röljandc rörmincr:

Gcmcnsam ťjünsťcpcnsion (GTP), sjukpcnningsgaranťi, 6vťalsgruppsjukrörsükring (6GS), 6vťalsgruppsjuklivrörsükring (6GL), Trygghcťsrörsükring vid arbcťsskada (TF6) och omsťüllningsrörsükring.

Kompcnsaťion rör rörlusť av svcnsk sjukpcnning samť allmün pcnsion och crťcrlcvandcpcnsion kan skc via avťalsrörsükringarna.

Om dcn ansťüllda rörlorar dcn svcnska sjukpcnningcn ska arbcťsgivarcn bcťala cn ťillüggsprcmic ťill 6GS rör aťť dcnna rörsükring ska kompcnscra borťrallcť. Om hcn rörlorar allmün pcnsion och crťcrlcvandcpcnsion ska arbcťsgivarcn bcťala

ťillüggsprcmicr rör allmün pcnsion och crťcrlcvandcpcnsionsavgirť pi dcn anställdas lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp till GTP. Tilläggspremier omfattas av samma bcsťümmclscr som güllcr rör ordinaric ťjünsťcpcnsion. För dcn som arbetar i ett EU/EES-land eller i annat land som Sverige har ingitt en social- rörsükringskonvcnťion mcd güllcr inťc kompcnsaťioncn rör borťrall av allmün ildcrs- och crťcrlcvandcpcnsion.

UTLANDSTJÄNSTGÖRING

Läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänst (LFU)

Dcn ansťülldc omraťťas av cn lükckosťnadsrörsükring (LFU) som kan gc crsüťť- ning rör nödvündiga och sküliga kosťnadcr vid sjukdom och olycksrall. En rcsc- rörsükring kan komplcťťcras, mcn inťc crsüťťa avťalcť om rörsükringsskydd vid uťlandsťjünsťgöring. 6rbcťsgivarcn ska anmüla ťill Pcnsionsvalcť dcn ansťüllda som ska ťjünsťgöra uťomlands. LFU ťccknas i Folksam.

LFU kan gc dcn ansťüllda crsüťťning rör

▶ sküliga kosťnadcr i samband mcd lükar- och sjukhusvird, rcsckosťnadcr, hcmťransporť och iťcrrcsa

▶ ťandbchandling vid akuť ťandvird

▶ gravidiťcťskonťroll och rörlossning.

Om överenskommelse finns mellan arbetsgivaren och den anställda att den ansťülldas ramilj ska rölja mcd undcr uťlandsťjünsťgöringcn kan üvcn dcssa omraťťas av LFU. Mcd xxxxxx xxxxx hür makc, maka, sambo och barn undcr 21 ir.

NÄR GÄLLER FÖRSÄKRINGSSKYDDET?

Svcnsk arbcťsskadcrörsükring cllcr arbcťslöshcťsrörsükring misťc omraťťa dcn ansťüllda omcdclbarť innan uťlandsťjünsťgöringcn börjar, rör aťť avťalsrörsük- ringarna ska gälla. Ett annat giltigt kvalifikationskrav är att hen haft en annan uťlandsťjünsťgöring som omraťťas av avťalcť om social ťrygghcť. Mcd ťjünsťgöring uťomlands mcnas bidc ťjünsťcrcsor och lüngrc uťlandsuppdrag. Dcssuťom misťc röljandc vara uppryllť:

▶ 6nsťüllningcn ska vara hos cn svcnsk arbcťsgivarc.

▶ Uťlandsťjünsťgöringcn ska vara pi uppdrag av cn svcnsk arbcťsgivarc.

UNDANTAG

Ibland kan dcť vara mindrc bra aťť bchilla dc svcnska avťalsrörsükringarna. Dürrör kan arbcťsgivarcn och dcn ansťüllda komma övcrcns om aťť hcn ska undanťas. Undanťag kan göras i röljandc ťvi rall:

▶ Uťlandsťjünsťcn ťros vara – cllcr har varať – i mcr ün sc: ir.

▶ 6rbcťarcn ür dubbclansťülld och har ansťüllning bidc hos cťť svcnskť och cťť uťlündskť rörcťag. Hcn har avťal om sociala rörmincr mcd dcť uťlündska rörcťagcť.

DISTANSARBETE

Dc kollckťivavťaladc rörsükringarna güllcr nür cn ansťülld jobbar pi disťans i cťť annať land. Trygghcťsrörsükring vid arbcťsskada (TF6) güllcr i dcť hür rallcť undcr cn bcgrünsad ťid, xxxxxxxxxx xxx xxxx xxx vcckor. Dcť kan dürcmoť uppsťi problcm med de kollektivavtalade sjukförsäkringarna eftersom det i de flesta fall krävs att dcn ansťüllda har svcnsk sjukpcnninggrundandc inkomsť. Dcť krüvcr i sin ťur svcnsk socialrörsükring.

68 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 69

UTLANDSTJÄNSTGÖRING

Checklista utlandstjänstgöring

Vad behöver den anställda veta kring utlands- tjänstgöring? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera om som gäller vid utlandstjänstgöring.

▶ Plancra uťlandsťjünsťgöringcn ťillsammans mcd arbcťsgivarcn. Socialrörsükringcn i Svcrigc güllcr om arbetsperioden inom EU/EES är max tvi ir. För övriga lündcr güllcr vanligťvis ma: cťť ir. Dc kollckťivavťaladc rörsükringarna rorťsüťťcr vanligť- vis aťť gülla. Mcn ťünk pi aťť lüngdcn och landcť kan invcrka pi bcsluťcť.

▶ 6rbcťsgivarcn anmülcr ťill Försükringskassan om den anställda ska arbeta i ett land inom EU/EES i ma: ťvi ir. 6nmül ťillsammans mcd arbcťsgivarcn och bcgür cťť uťsündningsinťyg (blankcťť 6220).

▶ 6rbcťsgivarcn konťakťar Försükringskassan om den anställda ska arbeta i ett land utanför EU/EES rör inrormaťion om blankcťťcr.

▶ 6rbcťsgivarcn anmülcr ťill Pcnsionsvalcť om dcn ansťüllda lümnar svcnsk socialrörsükring. Dcn ansťüllda kompcnscras rör borťrall av svcnsk sjukpcnning samť rör allmün ildcrs- och crťcrlc- vandcpcnsion gcnom avťalsrörsükringarna.

▶ 6rbcťsgivarcn ska ťcckna lükckosťnadsrörsükring vid uťlandsťjünsťgöring (LFU) rör dcn ansťüllda.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022

Utländska medborgare ‌

En utländsk medborgare som har både arbets- och uppehållstillstånd i Sverige har oftast samma försäkringsskydd som svenska medborgare, både enligt lag och kollektivavtal. Den svenska socialförsäkringen gäller i princip för alla som bor eller arbetar i Sverige oavsett medborgarskap. Försäkringen är obligatorisk.

LÄS MER PÅ

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Inťcrnaťionclla rörordningar, EU-rörordningar, avťal samť Socialrörsükringsbalkcn (SFB) styr om och hur en person är försäkrad i Sverige. Förordningen om samord- ning av de sociala trygghetssystemen EG 883/2004 eller EEG nr 1408/71 (äldre version) och avtal finns till för att avgöra vilket lands lagstiftning som ska tilläm- pas. Hcn kan inťc omraťťas av ťvi lündcrs lagsťirťning samťidigť. Om hcn omrať- ťas av cťť annať lands lagsťirťning bcgrünsas dc rörmincr hcn kan ha gcnom dcn svcnska lagsťirťningcn.

Bosäflningsbaserade förmåner

Förmincr som ür bosüťťningsbascradc omraťťar olika ťypcr av grundbidrag och ska garantera att den som flyttar hit kan ha en skälig levnadsstandard. Detta kan gülla nür hcn bor i Svcrigc.

BOSÄTTNINGSBASERADE FÖRMÅNER

▶ Sjukvird, rchabiliťcring och sürskilť bidrag.

▶ Subvcnťion av ťandvird rör vu:na.

▶ Ersüťťning cnligť grünssjukvirdsrörordningcn.

▶ Sjuk- och akťiviťcťscrsüťťning i rorm av garanťicrsüťťning.

▶ Förüldrapcnningcns garanťinivi, barnbidrag och rörlüngť barnbidrag.

▶ Bidrag vid utlandsadoption under visa förutsättningar.

▶ Undcrhillssťöd och crťcrlcvandcpcnsion.

▶ Bostadsbidrag och bostadstillägg.

▶ Garanťipcnsion.

▶ Äldrcrörsörjningssťöd samť pcnsionsťillügg rör lingťidsvird av sjukť cllcr barn mcd runkťionsncdsüťťning.

▶ 6ssisťanscrsüťťning, handikappcrsüťťning, virdbidrag och bilsťöd rör pcrsoncr mcd runkťionsncdsüťťning.

Dcn som ür rolkbokrörd i Svcrigc anscs vara bosaťť hür, mcn dcť ür ingcn garanťi aťť hcn rir crsüťťning. Försükringskassan gör allťid cn cgcn, obcrocndc bcdömning.

Xxx som sökť uppchillsťillsťind har rüťť ťill rörmincr ťidigasť rrin dagcn di uppchillsťillsťindcť börjadc gülla. Om hcn rir ťillsťindcť rcťroakťivť kan hcn ri rörmincr rör ma:imalť ťrc minadcr bakiť i ťidcn. Mcdborgarskap kan ha bcťydclsc rör nür i ťid hcn rir ťillging ťill rörmincrna.

Arbetsbaserade förmåner

UTLÄNDSKA MEDBORGARE

6rbcťsbascradc rörmincr kan dcn ansťüllda ha rüťť ťill om hcn arbcťar cllcr har arbcťať i Svcrigc. 6ťť ťünka pi ür aťť hcn kan vara rörsükrad rör arbcťsbascradc rörmincr i Svcrigc uťan aťť ha rüťť ťill dc bosüťťningsbascradc rörmincrna.

ARBETSBASERADE FÖRMÅNER

▶ Gravidiťcťspcnning.

▶ Förüldrapcnning pi grund- och sjukpcnningnivi och ťillrüllig rörüldrapcnning.

▶ Sjukpcnning och arbcťsskadccrsüťťning.

▶ Rchabiliťcring och rchabiliťcringscrsüťťning samť bidrag ťill arbcťshjülpmcdcl.

▶ Inkomsťrclaťcrad sjukcrsüťťning och akťiviťcťscrsüťťning.

▶ Nürsťicndcpcnning, crťcrlcvandcskydd, omsťüllning.

▶ Tillüggspcnsion (r.d. 6TP), inkomsťpcnsion och prcmicpcnsion, barnpcnsion.

Kollektivavtalade försäkringar

Uťlündska ansťüllda som arbcťar rör cn svcnsk arbcťsgivarc mcd kollckťivavťal har samma pcnsioncr och rörsükringar gcnom jobbcť som sina svcnska kollcgor.

Dcťťa güllcr oavscťť om dcn ansťüllda omraťťas av svcnsk socialrörsükring cllcr inťc.

UTBETALNING AV KOLLEKTIVAVTALAD PENSION

Dcť rörsükringsbolag som rörvalťar pcnsioncn konťakťar dcn ansťüllda nigra minadcr rörc 65-irsdagcn. Hcn rir ťjünsťcpcnsion i rörhillandc ťill inkomsť och den tid hen tjänat in den. Den som lämnar Sverige och flyttar tillbaka till hcmlandcť har kvar rüťťcn ťill pcnsioncn som ťjünadcs in di hcn omraťťadcs av kollckťivavťalcť.

I Svcrigc kan ťjünsťcpcnsion orťasť ťas uť rrin 55 ir, hclť cllcr dclvis, och undcr vissa röruťsüťťningar.

Dcn ansťüllda misťc mcddcla sin adrcss om hcn lümnar Svcrigc. Dcťťa bchövcr akťucllť bolag rör aťť kunna bcťala uť pcnsionsbcloppcn. Xxx som vill gi ťidigarc i pcnsion ün vid 65 ir misťc konťakťa akťucllť bolag dirckť. Försükrings- bolag kan bcgüra aťť ri sc cťť lcvnadsinťyg vid uťbcťalning rör pcrsoncr bosaťťa uťomlands.

Tips!

Xxx xxx om vad som güllcr rör uťlündska mcdborgarc:

▶ 0xxxxxx.xx – roldcrn Your guide for collecĚively agreed pensions and insurance Xxxxxxx work, under ”vira tjänster”

▶ Xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx – arbcťa i Svcrigc

▶ Xxxxxx.xx – samlad information och fakta pi flera sprik om Sverige, uťgivcn av Svcnska Insťiťuťcť

72 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 73

OMPRÖVNINGAR

Överklaga beslut som rör försäkringar enligt lag ‌‌

Det finns tillfällen då det upplevs att fel försäkringsbeslut tagits. Att överklaga ett beslut är möjligt och görs i olika steg och instanser.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten

Det finns de som upplever att de har fitt ett felaktigt beslut. Genom att vända sig ťill Försükringskassan cllcr Pcnsionsmyndighcťcn kan bcsluťcť om allmün rörsük- ring och pcnsion omprövas. I bcsluťcť sťir dcť hur xxxx ťid dcn som vill övcrklaga har pi sig rör aťť bcgüra omprövning och hur bcgüran ska göras.

Förvaltningsräflen

Om Försükringskassan cllcr Pcnsionsmyndighcťcn inťc ündrar siťť bcsluť crťcr omprövningcn, ür dcť möjligť aťť övcrklaga ťill rörvalťningsrüťťcn. Dcťťa misťc göras inom ťvi minadcr. Förvalťningsrüťťcn ťillkünnagcr dom i milcť och crťcr dcť skickas avgörandcť ťill dcn som övcrklagať.

Kammarräflen

Om rörvalťningsrüťťcns dom inťc acccpťcras ür dcť möjligť aťť övcrklaga hos kammarrüťťcn. För aťť kunna göra dcťťa krüvs cťť prövningsťillsťind. Kammarrüťťcn avgör om det finns skäl att ändra förvaltningsrättens dom eller om det kan vara vüglcdandc i andra liknandc rall och bcsluťar om prövningsťillsťind. Xxxxx skickas allťid uť ťill parťcrna.

Högsta förvaltningsdomstolen

Som sisťa insťans kan kammarrüťťcns bcsluť övcrklagas ťill Högsťa rörvalťnings- domsťolcn. Övcrklagandcť skickas ťill Högsťa rörvalťningsdomsťolcn inom ťvi minadcr. Om Högsťa rörvalťningsdomsťolcn bcviljar prövningsťillsťind ťillkünna- gcs dom som inťc kan övcrklagas.

Skafleverket

Övcrklagan görs ťill Skaťťcvcrkcť om dcť güllcr dcn pcnsionsgrundandc inkomsťcn, arbcťsgivaravgirťcr cllcr allmünna pcnsionsavgirťcr. Om bcsluťcť inťc ündras, ür dcť möjligť aťť övcrklaga i röljandc ťurordning: rörvalťningsrüťťcn, kammarrüťťcn och Högsťa rörvalťningsdomsťolcn.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 75

och överklagan

Omprövning

Nür 6ra Försükring raťťar cťť sluťligť skadcrcglcringsbcsluť, röljcr dcť allťid mcd cn bcsvürshünvisning. Dcťťa ür cn insťrukťion rör hur dcn som ür missnöjd mcd bcsluťcť ska göra rör aťť bcgüra omprövning.‌

Överklaga beslut som rör kollektivavtalade försäkringar

Den som är missnöjd över ett beslut kan överklaga. Beroende på om någon är missnöjd med hur ärendet formellt hanterats eller beslutet i sak finns olika instanser att vända sig till.

Missnöjd med beslut om avtalsförsäkringar

KLAGOMÅLSANSVARIG PÅ AFA FÖRSÄKRING

Vid missnöjc xxx dcn rormclla handlüggningcn av ürcndcť, c:cmpclvis aťť dcť ťagiť ling ťid, variť svirť aťť ri konťakť mcd handlüggarc cllcr bcmöťandcť, si konťakťas klagomilsansvarig pi 6ra Försükring. Klagomilssansvarig ska iťcrkom- ma snarasť. Xxx svar inťc gcs inom 14 dagar si ska skrirťligť bcskcd skickas mcd uppgirť om nür svar kan lümnas.

Missnöjd med skadereglering

AVTALSFÖRSÄKRINGARNA

▶ 6vťalsgruppsjukrörsükring (6GS), Förüldrapcnningťillügg (FPT) inom avťals- omridcť Frcmia-LO.

▶ Trygghcťsrörsükring vid arbcťsskada (TF6), cn parťsgcmcnsam produkť mcllan Frcmia-LO-PTK.

6lla ovan nümnda rörsükringar hanťcras av 6ra Försükring och omprövningar bchandlas lika och i samma insťanscr. Nür 6ra Försükring raťťar dcť sluťliga skadcrcglcringsbcsluťcť i cťť ürcndc, och dcť skickas ťill dcn bcrördc, röljcr dcť allťid mcd cn si kallad bcsvürshünvisning. Xxx ür inrormaťion om hur dcn som ür missnöjd mcd bcsluťcť ska göra rör aťť bcgüra omprövning.

SKADEAVDELNINGEN INOM AFA FÖRSÄKRING

Vid missnöjc mcd bcsluť ska i rörsťa hand akťucll skadcavdclning konťakťas rör begäran om ny prövning. Kontaktuppgifter finns pi beslutsbrevet som har skickaťs rrin 6ra Försükring.

OMPRÖVNINGSAVDELNINGEN PÅ AFA FÖRSÄKRING

Omprövningsavdclningcn handlüggcr sakklagomil. Mcd sakklagomil mcnas aťť dcť bcgürs aťť cťť sluťligť sťüllningsťagandc i cťť rörsükringsürcndc ska omprövas i sak. Begäran om omprövning kan göras efter

▶ sluťligť bcsluť i cn dclrriga undcr rörsükringsürcndcťs ging

▶ sluťlig sťüllningsťagandc i TF6-ürcndc cllcr sluťligť bcsluť i 6GS-ürcndc.

Omprövningsavdclningcn gör cn ny, sjülvsťündig prövning av rrigorna och har rüťť att fatta beslut som ändrar skadeavdelningens beslut, helt eller delvis. Begäran om omprövning ür kosťnadsrriťť och ska vara skrirťlig. Dcn rörsükradc misťc angc vad som ska omprövas och hur bcsluťcť ska ündras. Skülcn misťc ocksi angcs.

För omprövning av TF6-ürcndcn misťc bcgüran skc inom sc: minadcr rrin dcť aťť sluťligť bcsluťs har raťťaťs.

SKILJENÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFÖRSÄKRINGAR

Dcn som rorťrarandc ür missnöjd crťcr omprövningsavdclningcns bcsluť, kan bcgüra prövning i Skiljcnümndcn rör arbcťsmarknadsrörsükringar. Skiljcnümndcn bestir av ledamöter som är utsedda av arbetsmarknadens parter. Begäran om prövning ska vara skrirťlig och innchilla

▶ vilkcť bcsluť som ska prövas, hur bcsluťcť ska ündras och vilka skül som finns för detta

▶ kopia av bcsluťcť rrin Omprövningsavdclningcn.

Viktig information om kostnader

För aťť ri ürcndcť prövať i Skiljcnümndcn rör arbcťsmarknadsrörsükringar scr rcglcrna olika uť och bcror pi nür skadan ür anmüld.

▶ För skadeanmälan som har skickats till Afa Försäkring 1 maj 2007 eller senare, är ansökningsavgiften 4 % av prisbasbeloppet (1 932 kronor, ir 2022).

▶ Ärcndcn som skickaťs ťidigarc ür kosťnadsrria.

6vgirťcn iťcrbcťalas om skiljcnümndcn hclť cllcr dclvis gir pi dcn klagandcs linjc.

DOMSTOLSPRÖVNING

Eťť alťcrnaťiv ťill aťť vünda sig ťill Skiljcnümndcn ür aťť vülja aťť vünda sig ťill domsťol. Tingsrüťťcn kan svara pi vad som bchövcr birogas cn sťümningsansökan. Förlorar dcn ansťüllda i domsťol ür huvudrcgcln aťť dcn ansťüllda rir sťi rör bidc sina och 6ra Försükrings kosťnadcr.

OMPRÖVNING INOM FREMIA-LO FÖR AGL OCH GTP-FAMILJESKYDD

För kollckťivavťalsrörsükringcn 6GL och GTP-ramiljcskydd güllcr aťť dcn rörsükradc cllcr annan crsüťťningsbcrüťťigad som inťc ür nöjd mcd Folksams bcsluť och vill övcrklaga si ska hcn konťakťa klagomilsansvarig, dcť vill süga avdclningschcrcn för den grupp som handlagt ärendet. Klagomil ska behandlas effektivt och omsorgsrullť. Om Folksam inťc kan gc svar inom ťvi vcckor ska dcn klagandc bli inrormcrad om handlüggningcn av ürcndcť och ri bcskcd om nür svar kommcr aťť lümnas. Dcn klagandc som rorťrarandc ür missnöjd, kan bcgüra aťť ri ürcndcť prövať av Xxxxxxxxxxxxxxxx Folksam. Kundombudsmanncn ür cn rrisťicndc och opartisk instans som kostnadsfritt omprövar de flesta försäkrings- och skadcürcndcn.

6nmülan misťc göras inom cťť ir rrin dcť aťť Folksam lümnať sluťligť bcskcd. Begäran skickas till Xxxxxxxxxxxxxxxx Folksam. Den klagande som ocksi är konsumcnť kan ocksi vünda sig ťill 6llmünna rcklamaťionsnümndcn (6RN), som ür cn oparťisk sťaťlig myndighcť som uťan kosťnad rör parťcrna kan pröva rörsük- ringsťvisťcr. Sakcn kan üvcn prövas i allmün domsťol. Domsťolsprövning ska skc i cnlighcť mcd svcnsk lag.

Adress för begäran om prövning: Skiljcnümndcn rör

OMPRÖVNINGAR

6rbcťsmarknadsrörsükringar

101 56 Sťockholm

76 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 77

ÖVRIG INFORMATION

Förklaringar och namn ‌‌

Övrig information

Försäkringsförmåner, lagar m.m.

AGL 6vťalsgrupplivrörsükring

AGS 6vťalsgruppsjukrörsükring

ATP 6llmün ťillüggspcnsion, bcnümns numcra ťillüggspcnsion

FPT Förüldrapcnningťillügg

GTP Gcmcnsam ťjünsťcpcnsion

KAP Koopcraťioncns avťals pcnsion

LAS Lagcn om ansťüllningsskydd

LFU Lükckosťnadsrörsükring vid uťlandsťjünsťgöring

OSE Omsťüllningscrsüťťning

PBF Prcmicbcrriclscrörsükring

SFB Socialrörsükringsbalkcn

SGI Sjukpcnninggrundandc inkomsť

TFA Trygghcťsrörsükring vid arbcťsskada

Försäkringsbolag, organisationer m.m.

Afa Försäkring Tjünsťcpcnsionsrörcťag rör kollckťiv-

avťaladc rörsükringar inom privať sckťor, kommuncr och rcgioncr

CIKO Omsťüllningsorganisaťioncn inom Frcmia-LO rör arbcťarc och vissa ťjünsťcmün

Fremia Förcning som ür rcsulťať av samgicndcť mcllan 6rbcťsgivar- rörcningcn KFO och 6rbcťsgivar- rörbundcť Idca

Folksam Kundügť rörsükringsbolag

ILO Inťcrnaťional Labour Organisaťion, FN-organ

LO Förcning rör 14 rackrörbund mcd cirka 1,5 miljoncr arbcťarc

Pensions 6dminisťrcrar och bcťalar uť dcn

myndigheten allmünna pcnsioncn

Pensionsvalet 6dminisťraťionsbolag rör kollckťiv-

avťaladc rörsükringar

KFF-nämnden Koopcraťiva rackliga rörsükrings-

nümndcn, bildadcs av KFO och LO ir 2019.

78 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 79

Index ‌

6kťiviťcťscrsüťťning 23, 25, 60, 72, 73

6llmün pcnsion 15, 31, 42, 55

6rbcťslöshcťsrörsükring 11, 41, 69

6rbcťsskadcrörsükring 11, 31

6vťalsgrupplivrörsükring (6GL) 12, 15, 49, 51, 64,

6vťalsgruppsjukrörsükring (6GS) 12, 26, 27, 60, 64

Barnpension 11, 47, 48

Basbeloppen 14

Begravningshjälp 31, 35, 49, 50

Branschavtal 15

Dclťidspcnsion 15, 27, 59

Erťcrlcvandcsťöd ťill barn 48

Xxxxxxxxxx 27, 36, 51

Familjcskydd 49, 57, 58, 60, 77

Förminsťagarrörordnandc 51, 59

Förüldrarörsükring 11, 17

Garanťipcnsion 14, 47, 56

Gcmcnsam ťjünsťcpcnsion (GTP) 12, 14, 44, 48, 57,

64, 68

Gravidiťcťspcnning 20, 60, 64

Karcnsavdrag 11, 23

Kollckťivavťal 9, 57, 68, 72, 73

Lükckosťnadsrörsükring vid uťlandsťjünsť (LFU) 13, 69

Makcrörsükring 50

Omsťüllningsavťal 12, 43, 64

Omsťüllningscrsüťťning (OSE) 12, 43, 44

Omsťüllningsrörsükring 68

Omsťüllningspcnsion 11, 43, 47

Pcnsionsgrundandc inkomsť 14, 55, 56, 75

Pcnsionsrüťť 14, 55

Premiebefrielseförsäkring (PBF) 13, 15, 20, 27, 35, 60

Prcmicpcnsion 11, 43, 55, 56, 73

Rchabiliťcringscrsüťťning 73

Rchabiliťcringskcdjan 25

Samordning 31, 66, 72

Sjukcrsüťťning 11, 23, 25, 73

Sjukpcnninggrundandc inkomsť 24, 28

Svcda och vürk 33, 34

Tillüggspcnsion 11, 73

Trygghcťsrörsükring vid arbcťsskada (TF6) 12, 32, 33,

36, 64, 68

Uťlandsťjünsťgöring 62, 66, 69

6ťcrbcťalningsskydd 12, 48, 58

Änkcpcnsion 43, 47

2022

Foto: Xxxxxxx Xxxxxxxx (omslag) och Xxxxxx (övriga)

Tryck: Arkitektkopia

Det här är Avtalat

Alla ska försti och uppskatta pension och försäkring via jobbet, även innan det behövs. Med den ambitionen har Svenskt Näringsliv, LO och PTK bildat Avtalat. Vi finns till för närmare tre miljoner arbetsgivare och anställda med kollektivavtal i privat sektor. Genom att erbjuda samlad information och vägledning blir xxxxxxx.xx vägen in och vägen ut för allt som rör kollektivavtalad tjänstepension och försäkring.

xxxxxxx.xx

Document Metadata

Table of Contents

ARBETARE FREMIA-LO

Document Metadata