Allmänna Bestämmelser

Avtalet gäller inte för skolelever som under pågående skoltermin fullgör yrkespraktik i plåt- och ventilationsbranschen. Med undantag för villkor enligt § 5 punkt 4 d), ferielön, gäller avtalet inte heller för feriearbetare un- der eller mellan skolperioder.

2. Omfattning

− Detta avtal omfattar allt förekommande byggnadsplåtslageri och tak- arbeten inklusive lättbyggnadsteknik med plåt som huvudkomponent, allt med därtill hörande och närliggande arbeten.

− Detta avtal omfattar alla förekommande ventilationsarbeten, kanal och skorstensrensning samt service med allt därtill hörande och närlig- gande arbeten.

− Detta avtal omfattar all förekommande bearbetning av tunnplåt med tillhörande smides- och svetsmekaniska arbeten samt därtill hörande och närliggande arbeten.

3. Arbetets ledning

Med iakttagande av avtalets bestämmelser äger arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet, att fritt antaga eller avskeda arbetstagare.

Protokollsanteckning

Vid tillämpning av denna punkt skall hänsyn tas till att såväl avtal som lag be- gränsar arbetsgivarens rätt.

§ 1 Allmänna grundregler ‌‌

4. Föreningsrätt

a) Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas okränkt.

b) Anser arbetstagarna att avskedande ägt rum under omständigheter, som kan tolkas såsom angrepp på föreningsrätten, eller att det eljest innebär en orättvisa, skall de, innan andra åtgärder vidtagas, genom sin organisation påkalla undersökning för vinnande av rättelse.

5. Kvalitetssäkring och kompetensutveckling

a) Gemensamma utgångspunkter

Parterna uttalar en vilja att ge förutsättningar till en kompetens- och kva- litetshöjning i branschen genom att aktivt verka för anlitande av seriösa samarbetande företag och underentreprenörer i företagen.

Varje företag skall svara för att rätt kvalitet och kompetens uppnås inom parternas avtalsområde genom:

− att planera och genomföra arbetet rätt från början

− att arbeta in kvalitet i verksamheten bl.a. genom fort- och vidareutbild- ning i syfte att uppnå individuell behörighet, egenkontroll och erfaren- hetsåterföring

− att anlita kollektivavtalsbundna samarbetspartners som t.ex. ”samar- betande företag”, entreprenörer, konsulter och leverantörer som har minst samma kvalitetskrav som företagen i sin verksamhet.

b) Kontroll och rättelse

Allt arbete utföres fackmässigt och enligt vederbörligen givna instruktio- ner. Arbetsgivaren äger att under arbetets gång kontrollera utförandet och påkalla rättelse, där sådan erfordras.

Anmärkning

Vid bedömningen av om ett arbete inte skett fackmässigt eller om ett avsteg från given instruktion skett ska det tas i beaktande ifall berörd arbetstagare haft tillräckliga kunskaper, om denne erhållit skriftliga och/eller muntliga in- struktioner från arbetsgivaren samt om berörd arbetstagare erhållit rätt typ av utrustning.

Vid ackordsarbete ingår rättelse av arbeten som inte utförts fackmässigt i ackordstiden.

Vid tidlön ersätts tid som åtgår för rättelse av sådant eget arbete som en besiktningsman bedömt inte har utförts fackmässigt med avtalets lägsta lön. Nedsättning av lön för rättelse av eget arbete får högst omfatta motsvarande 20 timmar per objekt, dock max 40 timmar per år. Nedsättning av lön får ej ske för lärlingar eller anställda som redan går på avtalets lägsta lön.

Beslut om nedsättning av lön ska föregås av förhandling enligt 11 § MBL. Förhandling skall påkallas inom 1 månad efter det att arbetsgivaren fått kännedom om besiktningsmannens bedömning och senast inom 1 år efter det att det icke fackmannamässiga arbetet slutförts.

Då större arbeten utföres skall arbetsgivaren till arbetstagare lämna skriftlig order med nödvändiga instruktioner för arbetets utförande. Avvi- kelse från instruktionen får ej ske utan arbetsgivarens skriftliga medgivande. Med arbetsgivarens medgivande har beställare rätt att lämna arbetsta- garen skriftlig order, vilken lämnas till arbetsgivaren i samband med tid- notornas avlämnande. När det av beställaren beordrade arbetet slutförts skall arbetstagaren lämna uppgift till arbetsgivaren om beställt arbete och

arbetstid och vid ackord fördelat på ackords- och timtid.

c) Kvalitetssäkring – egenkontroll

I syfte att höja kvalitetsnivån i branschen samt att tillgodose krav från bygg- herrar, beställare och konsumenter, har företagen inom branschen i ökad utsträckning infört system för kvalitetssäkring innefattande egenkontroll avseende vissa arbetsmoment.

Egenkontrollen ingår i arbetsuppgifterna och innebär att arbetsgivaren tillhandahåller arbetstagare checklistor, dagbok och rapportblanketter för kontroll av kvalitetskritiska arbetsmoment. Syftet med dessa handlingar är att de skall fungera som kvalitetsdokument, signerade av vederbörande ar- betstagare. Sammantaget blir detta en dokumentation på att arbetena utförs i enlighet med arbetsgivarens instruktioner och föreskrifter.

§ 2 Arbetstidsavtal ‌‌‌

1. Allmänna bestämmelser

Arbetstidslagen gäller med nedan angivna tillägg och undantag.

Överenskommelse om avvikelse från detta avtal och/eller avvikelser av- seende nattarbete, veckovila och övertidsvolym får träffas mellan företaget och Byggnads region. Om sådan överenskommelse inte träffas, gäller avta- lets regler.

2. Ordinarie arbetstidens längd och förläggning

Den ordinarie arbetstiden är 40 timmar per helgfri vecka (exklusive raster). Arbetsgivaren och den anställde kan träffa överenskommelse om arbetsti- dens längd och förläggning. Den ordinarie arbetstiden kan förläggas mån- dag t.o.m. fredag med början tidigast klockan 05.00 och slut senast 22.00.

Om sådan överenskommelse ej träffas förläggs den ordinarie arbetstiden mellan 06.00 och 17.30 per helgfri vecka (exklusive raster) med 8 timmar per dag.

Besked om ändrad arbetstid bör lämnas av arbetsgivaren senast 14 da- gar i förväg, om ej verksamhetens gång kräver annat.

För tvåskiftsarbete och intermittent treskiftsarbete gäller dock 38 tim- mar och för kontinuerligt treskiftsarbete 36 timmar per helgfri vecka.

Vid arbete på bygg- eller installationsarbetsplats tillämpas på denna gäl- lande arbetstider, såvida annan överenskommelse ej träffas.

Såvida inte annat överenskommits med arbetstagaren skall dennes or- dinarie arbetstid vara schemalagd. Arbetstagaren skall få besked om änd- ringar i sitt arbetstidsschema minst 30 dagar i förväg. Denna tidsfrist kan dock avkortas vid speciella och opåräknade förhållanden.

3. Beredskapstjänst ‌‌

Arbetsgivare och anställd kan träffa överenskommelse om beredskaps- tjänst.

Då fara i dröjsmål föreligger har arbetsgivaren rätt att påfordra bered- skapstjänst; dock högst en gång under loppet av fem veckor per arbetstagare. Om ingen annan överenskommelse träffas bör ett beredskapstjänstetill-

fälle inte vara längre än sju dagar.

Under beredskapstjänst ska arbetstagaren kunna infinna sig på företa- get inom loppet av en timme. Underrättelse om beredskapstjänst ska läm- nas senast två veckor i förväg. Sådant besked får dock lämnas kortare tid i förväg, om händelse som inte kunnat förutses ger anledning till det.

För arbete under beredskapstjänst betalas övertidsersättning eller ges kompensationsledighet på de förutsättningar som anges i detta avtal. För beredskap utöver ordinarie arbetstid utges ersättning per tillfälle med ett belopp enligt överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd.

Parterna åtar sig att följa tillämpningen under avtalsperioden, så att nödvändigt beredskapsarbete kan utföras.

4. Flextid

Med flextid menas att arbetstagaren förfogar över arbetstidens förläggning. Arbetstagaren och arbetsgivaren kan skriftligen träffa överenskommelse om flextid.

− Flextid får ej förläggas när uppenbara hinder i verksamheten föreligger.

− Samråd skall alltid äga rum inom arbetslaget innan flextid arbetas in eller tas ut.

− Flextid kan förläggas mellan 06.00–09.00 och 15.00–20.00.

− Flextidkonto får uppgå till maximalt minus 16 timmar och plus 60 timmar.

− För företag som är bundna av Plåt- och Ventilationsavtalet genom hängavtal får flextidskontot uppgå till maximalt minus 16 timmar och plus 40 timmar.

− Överenskommelse om andra tidsramar än ovan kan träffas med Byggnads region.

− Flextid utgör inte grund för Ob- eller övertidsersättning.

− Flextid skall noteras på tidnotor.

5. Arbete förlagt till nattetid eller i treskift ‌‌‌

Innan arbetsgivaren beslutar att införa eller upphöra med kontinuerligt tre- skiftsarbete, eller annan ordinarie arbetstid förlagd till nattetid, skall för- handling hållas med Byggnads region.

6. Raster, måltidsuppehåll

Raster är sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället. Raster inräknas inte i den ordinarie arbetstiden.

Arbetstagare har rätt till sammanlagt 1 timma och 15 minuters rast per arbetsdag. Sådana raster inräknas inte i den ordinarie arbetstiden. Förlägg- ning av raster skall överenskommas mellan arbetsgivare och berörda ar- betstagare. Tiden ska förläggas till minst två tillfällen såvida omständighe- terna inte föranleder annat.

Rasterna skall förläggas så att arbetstagarna inte utför arbete mer än 5 timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning skall vara tillfreds- ställande med hänsyn till arbetsförhållandena.

Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen.

Arbetsgivaren skall ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

Vid övertidsarbete i omedelbar anslutning till ordinarie arbetstid, har arbetstagaren rätt till 15 minuters måltidsrast innan övertidsarbetets bör- jan samt även därefter var 3:e timma utan att löneavdrag görs.

Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspau- ser läggas ut. Arbetsgivaren skall i så fall på förhand ange arbetspausernas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger. Pauser räk- nas in i arbetstiden.

Avvikelser från dessa bestämmelser får ske enligt punkt 1.

7. Nattvila

Alla arbetstagare skall ha ledigt för nattvila. I ledigheten skall ingå tiden mellan klockan 24.00 och klockan 05.00.

Avvikelse från första stycket får göras om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste fortgå även nattetid eller bedrivas mellan klockan 24.00 och klockan 05.00.

Avvikelser från dessa bestämmelser får ske enligt punkt 1.

8. Dygnsvila ‌‌‌

Varje arbetstagare ges minst elva timmars sammanhängande viloperiod per 24-timmarsperiod beräknad från arbetspassets början enligt ordinarie arbetstid, om de lokala parterna inte enas om annat.

Avvikelse från stycket ovan får tillfälligtvis ske, om särskilda skäl så för- anleder. Vid sådan avvikelse skall arbetstagaren ges kompenserande vilo- period i anslutning därtill eller om det av objektiva skäl inte har varit görligt, skall arbetstagaren ges motsvarande förlängda viloperiod inom sju kalen- derdagar.

9. Veckovila

Arbetstagarna skall ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 7 dagar (veckovila). Till veckovilan räknas inte beredskaps- tid då arbetstagaren får uppehålla sig utanför arbetsstället men skall stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbetet när behov uppkommer.

Xxxxxxxxxx skall i möjligaste mån förläggas till veckoslut.

Undantag från första stycket får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren.

Beträffande övriga avvikelser från dessa bestämmelser gäller regler enligt punkt 1.

10. Tillägg för obekväm arbetstid

Arbete som utförs mellan 06:30 och 17:00 är inte obekväm arbetstid enligt detta avtal.

För arbete som utförs utanför denna tidsram ersätts arbetet med Ob- ersättning utöver utgående lön enligt nedanstående tabell. Ersättningen kan endera utgå som Ob-tillägg eller som kompensationsledighet.

För arbete som ger rätt till övertidsersättning, utbetalas ingen Ob-ersätt- ning. Arbetet ersätts istället enligt punkt 13.

Anmärkning

För fastställande av utgående lön per timme för månadsavlönade divideras månadslönen med 168 (månadslön/168).

Tidsram ‌‌	Ob-tillägg	Kompensationsledighet
Helgfri vardag mellan kl. 17.00–22.00	30 % av utgående lön per arbetad Ob-timme	Ledighet med bibehållen lön 18 minuter per arbetad Ob-timme.
Helgfri vardag mellan kl. 22.00–06.30	50 % av utgående lön per arbetad Ob-timme	Ledighet med bibehållen lön 30 minuter per arbetad Ob-timme.
Lördagar och helgdagar	100 % av utgående lön per arbetad Ob-timme	Ledighet med bibehållen lön 1 timma per arbetad Ob-timme.

11. Skiftarbete

Vid införande av eller upphörande med tidsbestämt skiftarbete skall arbets- tagaren såvitt möjligt ges besked om detta minst 5 dagar i förväg.

Vid löneformerna timlön och ackord utges ett skiftformstillägg med:

− 6,1 % av utgående lön per arbetad skifttimme vid tvåskift och intermit- tent treskift,

− 12,8 % av utgående lön per arbetad skifttimme vid kontinuerligt tre- skift, såvida överenskommelse om kompensationsledighet ej träffas.

Därutöver utges ersättning enligt punkt 10 eller 13 oberoende av löneform. För arbetstagare med regelbundet skiftarbete eller med ordinarie ar- betstid regelbundet förlagd till obekväm arbetstid, kan utgående skifttillägg

omvandlas till fast månatligt tillägg.

12. Övertidsarbete

Med övertidsarbete avses arbete som den heltidsanställde arbetstagaren ut- för utöver det för honom gällande ordinarie arbetstidsmåttet enligt arbets- tidsschemat, om

− övertidsarbetet har påkallats/överenskommits på förhand eller

− där detta ej kunnat ske, övertidsarbetet har godkänts i efterhand och arbetstagaren överskridit den enligt punkt 2 överenskomna genom- snittliga arbetstiden.

Då arbetsgivaren så anser erforderligt bör arbetstagaren, såvida han/hon icke är därtill förhindrad, arbeta övertid i den utsträckning som denna pa- ragraf medger. Innan sådant övertidsarbete utförs eftersträvas överenskom- melse mellan arbetsledning och berörd arbetstagare.

Övertidsarbete får inte vägras i följande fall:‌

− Vid risk för skada på person eller egendom.

− När det är fråga om kortvarigt reparations- eller underhållsarbete i lokaler och arbetsställen, då övertidsarbete är angeläget på grund av tekniska förutsättningar, eller lokalerna är i bruk under ordinarie ar- betstid.

Vid övertidsarbete beräknas ersättningen per påbörjad halvtimme, även om övertidsarbetet pågått kortare tid än en halvtimme.

Nytt inkommande arbete inom samma tidsperiod som redan ersatts enligt ovan ingår och inräknas i den föregående, så länge arbetet avslutas inom samma halvtimme.

a) Övertidsuttag

Övertid kan tas ut med högst 48 timmar under en tid av 4 veckor eller 50 timmar under 1 månad, dock högst med 200 timmar under samma kalen- derår (allmän övertid).

Övertid utöver allmän övertid får uttagas efter lokal överenskommelse med Byggnads region.

b) Återföring av tid

När övertidsarbete ersätts med ledig tid, kompensationsledighet, enligt punkt 13, skall den tid som motsvarar faktiskt utfört övertidsarbete återfö- ras till det tillgängliga övertidsutrymmet.

13. Övertidsersättning

För övertidsarbete som förläggs på tidpunkter enligt nedan utges ersättning som övertidsersättning eller som kompensationsledighet. För arbetstagare med månadslön fastställs timlönen enligt följande: månadslönen/168.

Övertidsarbete på arbetstagarens arbetsfria dagar enligt punkt 16 a) jämställs med övertidsarbete enligt Xxxxxx som utförs på annan tid, nedan.

Tidpunkt ‌‌‌

Övertidsersättning per arbetad timme

Om kompensationsledighet utges i stället för övertidsersättning

Övertidsarbete som utförs helgfri vardag mellan kl. 06.30–20.00

Utgående timlön × 1,5

Ledighet med bibehållen lön 1 timma och 30 minuter per arbetad övertidstimme.

Övertidsarbete som utförs på annan tid

Utgående timlön × 2

Ledighet med bibehållen lön

2 timmar per arbetad övertidstimme.

14. Uttag av kompensationsledighet

Om arbetstagaren så önskar och arbetsgivaren bedömer det som möjligt med hänsyn till verksamheten vid företaget, kan överenskommelse träffas om kompensationsledighet i stället för ersättning för arbete på övertid och/ eller obekväm arbetstid.

Ledigheten utlägges efter samråd med arbetstagaren. Därvid bör arbets- tagarens önskemål beträffande utläggning beaktas så långt det är möjligt.

Kompensationsledighet omfattande högst 1 dag får tas ut efter en var- seltid av 5 arbetsdagar. Föreligger allvarliga produktionsmässiga skäl kan arbetsgivaren uppskjuta uttaget av sådan ledighet.

Om företaget och arbetstagarna inte enas om annat får högst 40 timmar övertidsarbete per år ersättas med kompensationsledighet.

15. Inarbetande av tid

Inarbetande av tid får ske efter överenskommelse. Inarbetandet skall ske innan ledigheten tas ut såvida annan överenskommelse ej träffas. Sådan in- arbetad tid ger rätt till lön för fridagar och helgdagar.

16. Arbetsfria dagar

a) Arbetsfria dagar

Nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskafton, annandag påsk, första maj, Kristihimmelsfärdsdag, pingstafton, pingstdagen, Sveriges national- dag, midsommarafton, julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton är arbetsfria dagar.

b) Helglön ‌

Lön för arbetsfri dag utges med bibehållen lön; undantaget om dagen infal- ler under sjuklöneperiod, då ersättning beräknas enligt § 6 punkt 1 b).

Lön för arbetsfri dag betalas för dag som infaller måndag till fredag, under förutsättning att arbete annars skulle ha utförts enligt punkt 2, ar- betstagarens ordinarie arbetstidsförläggning.

c) Helglön för månadsavlönade

Helglön ingår i månadslönen.

d) Helglön för timavlönade

Helglön utges under förutsättning att arbetstagaren arbetat hela arbetsda- gen närmast före och efter den arbetsfria dagen.

Med arbetad tid jämställs:

− Skriftligt beviljad semester.

− Beviljad ledighet som inte överstiger 15 arbetsdagar.

− De första 14 dagarna av sjukperiod.

− Ledighet enligt föräldraledighetslagen.

Lön för arbetsfria dagar utgår dock inte för helgdag som arbetstagare fått eller kunnat få ersättning från Försäkringskassan, Centrala Studiestöds- nämnden eller motsvarande.

e) Helglön vid tillfällig anställning

Se kvalifikationstid för helglön enligt bilaga 1, punkt 4 d)

17. Arbetstidsförkortning

a) Intjänande av arbetstidsförkortning

Lön för arbetstidsförkortning utges med bibehållen lön.

Varje arbetstagare erhåller 40 timmars arbetstidsförkortning per pe- riod 1 april–31 mars. Arbetstidsförkortningen intjänas jämnt fördelat un- der perioden. Arbetstidsförkortning intjänas inte under frånvaro som inte

berättigar till ersättning från arbetsgivaren. Exempel på sådan frånvaro är föräldraledighet eller semesterlönegrundande frånvaro utöver lagstadgad sjuklöneperiod.

För arbetstagare som inte arbetar hela perioden, dvs. som börjar eller slutar sin anställning under perioden, eller har sådan frånvaro som avses i st. 2, beräknas arbetstidsförkortningen med 1/365 × 40 timmar för varje övrig anställningsdag. Brutna timmar avrundas till närmast högre timtal. Tar arbetstagare ut mer arbetstidsförkortning under en period än vad som intjänats ska återbetalning ske genom avdrag på majlönen påföljande år.

Vid annan sysselsättningsgrad än heltid utgår ledighet i proportion till heltidsanställning.

Övergångsregel

För arbetstagare anställda per den 31 mars 2020 gäller följande. Arbetstids- förkortningsperioden beräknas 1 januari 2020–31 mars 2021 och arbetstids- förkortningen ska vid fullt intjänande vara 50 timmar (istället för 40 timmar). Därefter ska perioden vara 1 april–31 mars och arbetstidsförkortningen vid fullt intjänande 40 timmar.

Anmärkning

Ledigheten förläggs under uttagsåret efter överenskommelse mellan arbetsta- gare och arbetsgivare. Verksamhetens krav ska i största möjliga mån beaktas. Arbetsgivaren ska dock, så långt det är möjligt, beakta arbetstagarens önske- mål om förläggningen av ledigheten.

b) Reglering av arbetstidsförkortning

Intjänad men ej uttagen arbetstidsförkortning faller till betalning vid se- mesterårets utgång. Vid avslutad anställning utfaller intjänad men ej utta- gen arbetstidsförkortning till betalning i samband med slutlön.

Om en arbetstagare avslutar sin anställning på egen begäran, och har tagit ut mer arbetstidsförkortning än som intjänats, avräknas uttagen men ej intjänad arbetstidsförkortning på slutlön.

c) Nyanställdas rätt till arbetstidsförkortning

En förutsättning för att ha rätt till arbetstidsförkortning är att anställning- en är tills vidare, eller varat mer än 3 månader. Om anställningen avslutas inom 3 månader efter anställningsdagen utgår ingen arbetstidsförkortning.

Om anställningen består efter 3 månader räknas intjänandet av arbets- tidsförkortningen från och med den första anställningsdagen.‌

18. Permission

Med permission förstås kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag. Permission kan beviljas i följande fall:

1. Eget bröllop,

2. Egen 50-årsdag,

3. Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall,

4. Vid kallelse till företagshälsovårdens hälsokontroller,

5. Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss från företagsläkare,

6. Nära anhörigs frånfälle,

7. Nära anhörigs begravning,

8. Vård av nära anhörig, boende på den anställdes bostadsort, vid akut sjukdomsfall.

Anmärkningar

Som nära anhörig enligt 6–8 räknas make/maka, samboende, barn, syskon, barnbarn, föräldrar, svärföräldrar samt mor- och farföräldrar. Som nära anhörig gällande punkt 6 och 7 räknas även make/makas eller sammanboendes barn som under någon tid bott i det gemensamma hushållet.

Med samboende avses den som sammanlever med annan under äkten- skapsliknande förhållanden.

Vid nära anhörigs begravning enligt 7 kan permission också omfatta nöd- vändiga resdagar, dock högst 2.

Anhållan om permission skall göras i så god tid som möjligt. Orsaken till per- missionen skall på förhand, eller om så inte kan ske, i efterhand styrkas om arbetsgivaren så begär.

Resor och sjukvårdskostnader som föranleds av olycksfall i arbetet bekostas av arbetsgivaren i den mån ersättning från AFA ej utges.

Permissionslön betalas inte om ersättning för motsvarande tid utgått från

Försäkringskassan eller TFA (Trygghetsförsäkring arbetsskada). Arbetstagaren har dock rätt till mellanskillnaden i de fall ersättningen från Försäkringskassan understiger den permissionslön arbetstagaren är berättigad till.

19. Ledighet för fackligt arbete ‌‌‌‌

Arbetstagare äger att, efter förut träffad överenskommelse med arbetsgivaren, erhålla ledighet för fullgörande av arbete i av avtalet berörda organisationers tjänst. Det åligger dock arbetstagaren att vid sådant fall anmäla då ledigheten skall börja och sluta.

20. Arbetstidens iakttagande

Arbetstiden skall, med iakttagande av här ovan angivna bestämmelser, börja och sluta på fastställda tider och får ej inskränkas genom tidens användande till annat än utförande av åtaget arbete.

21. Frånvaroavdrag vid månadslön

Vid all frånvaro på arbetsdag såsom semester, sjukdom och övrig semesterlöne- grundande frånvaro, tjänstledighet och liknande görs avdrag från månadslön med 1/168 per timma, 1/22 per arbetsdag eller 1 månadslön för hel månad. Vid långvarig frånvaro del av dag, exempelvis deltidssjukskrivning, reduceras må- nadslönen i motsvarande grad.

Då månadsavlönad påbörjar eller avslutar sin anställning vid annat tillfälle än månadsskifte görs avdrag med (månadslönen × 12) / 365 per kalenderdag, för de dagar då anställningsförhållande ej har förelegat.

Anmärkning

Vid sjukfrånvaro regleras ersättning enligt § 6 punkt 1.b) och d).

22. Arbeten inom bergrum

a) Vid arbeten, som utförs inom bergrum, eller avdelningar av bergrum där bergarbete eller kontrollskrotning och bergförstärkningsarbete pågår, är den or- dinarie arbetstiden 7,2 timmar under var och en av veckans 5 första dagar. Över- enskommelse om annan indelning av arbetstiden (genomsnittligt 36 timmar per vecka) får dock träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Reglerna om arbete inom bergrum tillämpas för varje utrymme för sig un- der förutsättning att utrymmena är avgränsade från varandra med exempelvis skärmvägg eller port.

b) Vid arbete som avses ovan, vid löneformen timlön eller ackord, skall or- dinarie lön ökas med 13 %.

För arbetstagare som endast under del av dag deltar i arbete i bergrum, gäller den för vederbörande arbetstagare ovan jord tillämpade ordinarie arbetstiden. Sådan arbetstagare äger för varje i bergrum fullgjord arbets- timma uppbära den ersättning som nämnts i föregående stycke.

c) Bestämmelserna i punkterna a) och b) gäller ej för arbeten som utförs sedan bergarbete avslutats eller kontrollskrotning och bergförstärkningsarbete i tidigare färdigställda och i bruk tagna bergrum avslutats.

d) Med uttrycket ”i bergrum” avses den del av en arbetsplats, som ligger innanför berginslagen till ingångar samt under bergytan vid sänken och hiss-, ventilations- och tubschakt.

e) Med uttrycket ”bergarbete” avses:

− borrning, laddning, sprängning och salvskrotning,

− upplastning och uttransport av bergmassor,

− skyddsskrotning samt

− bergförstärkningsarbeten.

Som bergarbete räknas inte bortsprängning av enstaka gadd eller mindre bergparti och därmed sammanhängande arbeten i tidigare färdigställda bergrum.

f) För transport av material till och från arbetsplats inom bergrum med bil, traktor eller liknande fordon tillämpas den ovan jord gällande arbetstiden.

g) Om verkstadsplats är placerad utanför bergrummet, gäller bestämmel- serna i punkterna a), b) och c) även för den arbetstid som förekommer vid verkstadsplatsen.

h) Ovan angivna bestämmelser gäller även för lärlingar.

i) Tillägg för övertid beräknas på den i avtalet fastställda lägsta lönen.

§ 3 Löneformer ‌‌‌

1. Allmänna grunder

Med utgående lön enligt detta avtal menas bruttolön exklusive sociala av- gifter och tillägg enligt lag och avtal.

Anmärkning

Tillämpliga ersättningar utöver utgående lön utgörs av exempelvis semester- ersättning, arbetstidsförkortning, helglön, Ob-ersättning, traktamente med flera ersättningar enligt Plåt- och Ventilationsavtalet i tillämpliga delar.

Överenskommelser om löner och löneformer skall vara skriftliga. Parterna, det vill säga arbetstagare och arbetsgivare, är fria att träffa överenskom- melse om ackordslön eller tidlön.

Ny överenskommen löneform träder i kraft i samband med att nytt ar- bete/objekt påbörjas. Överenskommen löneform för visst pågående arbete/ objekt skall ovillkorligen bibehållas tills arbetet/objektet slutförts såvida inte annan överenskommelse därom träffas. Om part upptar diskussion om löneform och överenskommelse ej träffas är löneformen rakt ackord.

2. Fastställande av löneform

Löneformerna är ackordslön eller tidlön.

Ackord

− Rakt ackord.

Tidlön

− Timlön.

− Månadslön.

Anmärkning ‌‌‌

Tidlön är fast lön. Tidlön kan dock kompletteras med en mindre rörlig lönedel om maximalt 5 % utan att därmed betraktas som ackordslön.

Vid klart avgränsad verksamhet såsom byggnadsplåtslageri, ventilationsar- beten eller plåtbearbetning kan olika löneformer förekomma för respektive verksamhet.

3. Övergångsregler mellan timlön och månadslön

Vid övergång från timlön till månadslön eller motsatsvis används mul- tiplikatorn/dividenden 174. I talet 174 ingår lön för fridagar och helgdagar. Vid övergång från ackordslön till tidlön skall det statistiska genomsnit-

tet beaktas.

4. Ackord

Rakt ackord

Rakt ackord utges enligt reglerna i § 4.

Individuellt tillägg

Individuellt tillägg kan utges utöver ackordet i enlighet med principerna i punkt 5.

Protokollsanteckning

1. Lägsta ackordsförtjänst är kollektivavtalets lägsta lön.

2. Företagsvis förhöjd lägsta lön kan överenskommas med berörda arbets- tagare.

5. Individuell tidlön

Tidlön utges per arbetad timma eller per arbetad månad.

Den individuella lönen är personlig och utgår från den enskildes sätt att uppfylla de krav som anställningen och arbetsuppgifterna ställer på honom. Vägledande för fastställande av den individuella lönen är att arbetsta- gare i sin anställning skall kunna öka sin inkomst till följd av erfarenhet, ansvar, ökad yrkeskunskap och lång anställningstid i företaget. Företagets värderingsgrunder för individuellt tillägg skall vara tydliga och väl förank-

rade.

§ 3 Löneformer ‌

Andra värderingsgrunder för individuell lön kan vara:

− effektivitet

− kvalitet i arbetet

− problemlösning

− samarbetsförmåga

− mångsidighet.

Företagets sätt att använda och inbördes rangordna sina värderingsgrunder utgör en viktig del av företagets lönepolicy. Denna skall vara känd, tydlig och väl förankrad, och upplevas som skälig.

Vid utläggning av individuell lönehöjning skall alla arbetstagare, även lärlingar, omfattas vid bedömningen. Arbetstagare som inte erhåller någon individuell lönehöjning eller enbart en begränsad sådan eller upplever sig ha en omotiverad löneskillnad inom företaget, har rätt att begära en sär- skild genomgång av behovet av kompetenshöjande insatser eller liknande samt arbetsuppgifternas innehåll.

6. Resultatbonus

Företaget kan efter samråd med arbetstagarna införa resultatbonus. Resul- tatbonus utges utöver de enligt punkt 4 eller 5 angivna löneformerna.

§ 4 Ackordsregler ‌‌

1. Allmänna grunder

a) Tidnotor

Vid ackordsarbete skall all tid för ackords- och timtidsarbete samt väntetid enligt d) antecknas i tidnotor. Tidnotorna skall regelbundet attesteras.

b) Ackordsprislistor

Ackordsprislistor har fastställda grundpriser som årligen uppräknas enligt avtalsjusteringar. Den procentuella avtalshöjningen läggs till de tidigare och utgör tillsammans en multiplikator på grundpriset. För Byggplåt gäller grundpriser i 2004 års prislista. För ventilation gäller grundpriser i 2010 års prislista.

Ackordsprislistor höjs enligt följande tabell:

	Justering av centrala och interna prislistor	Ny multiplikator på ackordsprislistor
Revisionsdatum	Nuvarande pris +	Byggplåt 04 +	Ventilation 10 +
2020-12-31	2,70 %	53,22 %	31,56 %
2022-05-01	2,03 %	56,33 %	34,23 %

Anmärkning

För ackordsprislistorna gäller övergångsbestämmelser enligt § 13.

c) Arbete enligt ackordsprislista

Vid utökning eller nedskärning av ackordslaget, skall arbetsgivaren sam- råda med arbetslaget före sådan förändring.

Då arbetsgivare och arbetstagare gemensamt utför ackordsarbete, skall arbetsgivaren veckovis lämna specificerad uppgift till arbetslaget om anta- let ackords- och timtidstimmar han deltagit i arbetet ifråga.‌

Om arbetstiden för ett ackordsobjekt inte uppgår till mer än 16 arbets- timmar, kan sådant arbete utföras mot tidlön om arbetstagaren så önskar.

1. Vid löneformen ackord skall allt arbete, där pris finns utsatt i centralt fastställd ackordsprislista, utföras på ackord, och ackordsprislistan tillämpas. Varje ackordsarbete utgör en enhet för sig. Samtliga ackordsarbeten skall mätas av Byggnads. Detta kan ske endera som förhandsmätning enligt punkt 3, eller efter att arbetet är färdigställt enligt punkt 5.

2. Överenskommelse om företagsvis ackordsprislista kan träffas i lokal förhandling. Vid löneformen ackord skall allt arbete, där pris finns utsatt i fastställd ackordsprislistan, utföras på ackord, och ackordspris- listan tillämpas. Varje ackordsarbete utgör en enhet för sig. Samtliga ackordsarbeten skall mätas.

d) Väntetidsersättning och särskilda betalningsregler

Måste arbetstagare, utan eget vållande, vänta på material eller uppstår hin- der i arbetet, ersätts därigenom uppkommen väntetid enligt punkt 4. a) un- der förutsättning att annat arbete ej erhållits.

Hindras arbetstagaren i arbetet därför att arbetsgivaren inte lämnat or- der eller instruktioner enligt § 1 punkt 5. b) erhåller arbetstagaren ersätt- ning för väntetid enligt punkt 4. a).

För tid som åtgår för ackordslaget vid iordningställande och flyttning av bänkplats enligt § 11 punkt 1. b), tillföres ackordssumman lön enligt punkt

4. a) per arbetad timme.

2. Överenskommelser och ändring av priser

a) Överenskommet ackordspris

Xxxxx arbete ej prissatt i ackordsprislistan, eller är arbetet av sådan beskaf- fenhet, att prislistan ej kan tillämpas, skall arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om ett för det aktuella arbetet lämpligt ackordspris. Över- enskommelsen skall träffas innan arbetets påbörjats samt vara skriftlig.

b) Sänkning av ackordspris ‌

Om arbeten, som är prissatta i ackordsprislistan, med hjälp av nya anord- ningar, maskiner, verktyg eller dylikt, kan utföras på ett snabbare, eventu- ellt även enklare sätt, kan ackordsprisen sänkas.

Begäran om sänkt ackordspris för arbeten som ovan avses, görs till den lokala fackliga organisationen. Kan överenskommelse om pris ej träffas, kan ärendet hänskjutas till förhandling enligt § 12.

Träffad uppgörelse rapporteras till de centrala parterna.

c) Arbetets utförande mot tidlön

Kan på sätt som sägs enligt punkt a) överenskommelse om ackordspris ej träffas skall ifrågavarande arbete utföras mot tidlön enligt § 3 punkt 5. Tid- lönen samt timmarna påförs ackordssumman respektive fördelningstiden innan ackordsfördelning.

d) Uppgörelse genom organisationerna

Har endera parten förhindrat uppgörelse om ackordspris kan motparten hänvända sig till sin organisation, som har skyldighet att ingripa för att få överenskommelse till stånd. Vägrar part ändå att träffa överenskommelse, skall det pris gälla, varom de centrala parterna kan enas.

3. Förhandsmätning

(äger ej tillämpning vid plåtbearbetning)

a) Upprättande av förhandsmätning

Före arbetets påbörjan kan arbetsgivaren eller ackordslaget begära för- handsmätning av arbetet.

Förhandsmätning genomförs innan arbetet påbörjats, med av Bygg- nads gjord förhandsmätning utifrån befintliga ritningar och andra hand- lingar.

En förutsättning för att förhandsmätning skall genomföras är att ack- ordsräkning och fördelning av ackord tillämpas på arbetet enligt punkt 6.

b) Tillkommande eller avgående arbete ‌

Efter arbetets färdigställande kan endera parten begära justering av den i förhand fastställda ackordssumman, om det föreligger tillkommande eller avgående arbeten. Sådan avvikelse anses inte föreligga ifall skillnaden un- derstiger 0,5 % av den slutliga ackordssumman.

c) Brist i kalkylen eller annat arbetsutförande

Efter arbetets färdigställande kan endera parten begära justering av den i förhand fastställda ackordssumman, om det föreligger fel i kalkylen, eller om arbetet utförts på annat sätt än vad som ingick i det ursprungliga ack- ordsunderlaget. Sådan avvikelse anses inte föreligga ifall skillnaden under- stiger 3 % av den slutliga ackordssumman.

d) Slutsumma och översändande av uppgifter

Efter avslutat ackordsarbete fastställer arbetsgivaren och ackordslaget den slutliga ackordssumman, samt ackords- och timtidsuppgifter för samtliga som deltagit i ackordet och översänder uppgifterna till Byggnads för fördelning.

Översändandet av uppgifterna skall ske inom 10 arbetsdagar efter dag för avslutad tidskrivning.

För ackordsräkning överstigande 500 timmars fördelningstid gäller dock 15 arbetsdagar.

Protokollsanteckning till d)

Om angivna tidsfrister överskrids med mer än 5 arbetsdagar har arbetstagaren rätt att erhålla förskott på förväntat överskott enligt överenskommelse mellan berörda arbetsgivare och arbetstagare.

4. Lön vid pågående ackordsarbete

a) Lön under pågående ackordsarbete

Arbetstagaren har rätt att, per arbetad timme, erhålla överenskommen tid- lön med en utbetalningsnivå som lägst motsvarar avtalets lägsta lön enligt

§ 5. Denna utbetalningsnivå utgör garanterad lön. Lönen avdrages från ackordssumman efter fördelning.

Anmärkning till a)

Den del av ackordssumman som återstår efter avdrag enligt a) benämnes ackordsöverskott.

b) Förskott på ackordsöverskott

Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överenskommelse om förskottsut- betalning av förväntat ackordsöverskott. Förskottet avdrages från ackords- summan efter fördelning.

Arbetstagaren och arbetsgivaren kan träffa överenskommelse om en förskottsnivå som är högre än grundlönen under pågående ackordsarbete. Kan sådan överenskommelse inte träffas är förskottsnivån avtalets lägsta lön enligt § 5 med multiplikator 1,15 per timme.

Om förskott som har utbetalats inte i sin helhet täcks av ackordsöver- skottet, är varje arbetstagare som erhållit för mycket återbetalningsskyldig härför.

Uppstår återbetalningsskyldighet skall arbetsgivaren skriftligen inom 30 arbetsdagar efter det att aktuell fördelningslista enligt punkt 6. e) mot- tagits, meddela arbetstagaren hur återbetalningen bör ske. Om så ej med- delats är återbetalningskravet förverkat. Sådant skriftligt meddelande kan lämnas på tidssedel eller dylikt.

c) Delmätning

Arbetstagare eller arbetsgivare har rätt att begära delmätning för ackords- arbeten som omfattar mer än 500 timmar för beräkning av förskott enligt

b) ovan. Då delmätning begärts av arbetsgivaren är arbetstagaren inte skyl- dig att delta vid mätningen.

d) Avbrott i ackordsarbete

Avbryts ett ackordsarbete och endast enstaka detaljer kvarstår, vilka är av synnerligen ringa betydelse för ackordssumman, kan arbetet mätas, och överskott utbetalas.

Avbryts ett ackordsarbete längre tid än 20 arbetsdagar, skall detsamma efter begäran mätas och överskott utbetalas.

Påbörjade men ej färdigställda ackordsmoment värderas av arbetstaga- ren och arbetsgivaren gemensamt eller genom mätningsman. Om enighet dem emellan ej kan uppnås, utförs värderingen av de centrala parterna.

5. Mätning av färdigställt arbete ‌

a) Begäran om mätning samt översändande av uppgifter gällande byggnadsplåt- och ventilationsarbeten

Såväl arbetsgivare som arbetstagare har rätt att, hos Byggnads, anmäla av- slutade ackordsarbeten till mätning.

Arbetsgivaren skall, 15 dagar efter inlämnande av komplett underlag, efter avslutat ackordsarbete, till Byggnads översända ackords- och timtids- uppgifter för samtliga som deltagit i ackordsobjektet.

Protokollsanteckning till a)

Mätning verkställs snarast möjligt, dock senast inom 15 arbetsdagar efter det att färdigställt arbete och fullständiga tidsuppgifter föreligger. Överenskom- melse om annan tidsfrist kan dock träffas.

Om färdigställda ackordsarbeten inte efter 20 arbetsdagar anmälts till mät- ning, äger respektive organisation rätt att till Byggnads anmäla detta för mätning.

Om ovan angivna tidsfrister överskrids med mer än 5 arbetsdagar har arbetstagaren rätt att erhålla extra förskott på förväntat överskott enligt överenskommelse mellan berörda arbetsgivare och arbetstagare.

b) Genomförande av mätning gällande byggnadsplåt- och ventilationsarbeten

Färdigställt arbete skall mätas av Byggnads.

Vid mätning skall arbetsgivaren eller dennes ombud samt representant från ackordslaget beredas tillfälle att deltaga.

Mätning kan även ske genom att arbetsgivare och arbetstagare tillsam- mans mäter ackordsarbetet och inlevererar uppgifter till Byggnads för för- delning. Om ackordsobjektet omfattar högst 40 arbetstimmar, kan arbets- givaren och ackordslaget även fördela ackordet.

Protokollsanteckning till b)

Mätning verkställs snarast möjligt, dock senast inom 15 arbetsdagar efter det att anmälan om färdigställt arbete och fullständiga tidsuppgifter inkommit till

Byggnads. Överenskommelse om annan tidsfrist kan dock träffas. Vid begäran om mätning av mindre ackordsarbeten skall Byggnads söka samordna flera mätningsuppdrag såväl tidsmässigt som geografiskt. I sådana fall får ovan- nämnda tidsfrist överskridas.‌

Om ovan angivna tidsfrister överskrids med mer än 5 arbetsdagar har ar- betstagaren rätt att erhålla extra förskott på förväntat överskott enligt över- enskommelse mellan berörda arbetsgivare och arbetstagare.

Byggnads skall meddela parterna när mätning beräknas ske.

c) Genomförande av mätning gällande plåtbearbetning

Färdigställt arbete skall mätas i sin helhet.

Vid mätning skall arbetsgivaren eller dennes ombud samt representant från ackordslaget deltaga.

6. Ackordsräkning och fördelning av ackord

a) Ackordsräkning

Efter fullgjord mätning upprättas ackordsräkning med fördelningslista. Allt ackordsarbete och allt tidlönearbete i samband med ackordsarbete skall uppföras på ackordsräkningen.

b) Rätt till fördelning och fördelningstal

För att ha rätt till del i ackord krävs att man har ett fördelningstal enligt § 5, med iakttagande av nedanstående begränsningar.

De som deltagit i ackordet skall dela ackordssumman efter det antal ack- ords- och tidlönetimmar med vilka var och en deltagit i ackordsobjektet, och i proportion till vederbörandes fördelningstal.

Arbetstagare under utbildning erhåller efter 3 400 timmar inom ramen för Utbildningsavtalet, del i ackordsfördelningen baserat på det för honom gällande fördelningstalet. Överenskommelse om del i ackordsfördelningen tidigare än efter 3 400 timmar kan träffas med ackordslaget.

Rätt till ackordsfördelning föreligger även för arbetstagare under ut- bildning, då denne hjälper arbetsgivare med utförande av ackordsprissatt arbete. I de fall dylikt arbete icke uppmäts, värderas lärlingens rätt till del i överskott efter ackordsförtjänsten för jämförliga arbeten. Uppstår därvid tvist, avgörs denna enligt bestämmelserna i § 12.

c) Fördelning av ackordsöverskott (första stycket gäller ej plåtbearbetning)

Byggnads skall uträkna och fördela ackordssumman enligt de timmar och

fördelningstal som på mätningsanmälan eller på annat sätt redovisats.

För arbetstagare med rätt till fördelning enligt b), gäller att all tid på ackordsobjektet multipliceras med för var och en gällande fördelningstal. Arbetstagare med lägre fördelningstal erhåller därigenom ett reducerat an- tal timmar som ger samma andel av ackordssumman som arbetstagare med högsta fördelningstal.

Efter fördelning avgår, från varje arbetstagares andel i ackordet, den lön som var och en uttagit på ackordsobjektet.

d) Beräkningsexempel

Ackordssumman på utfört arbete är 36 750 kronor.

− A = yrkesarbetare med fördelningstal 100 %

− B = gymnasielärling (4 300–5 499 tim) med fördelningstal 75 %

A har arbetat 100 timmar × 1,00 = 100 xxxxxx X har arbetat 100 timmar × 0,75 = 75 xxxxxx Xxxxx 175 timmar

Vid fördelningen av bruttolönen har således A och B 175 timmar tillsammans. Förtjänstekvation: 36 750

175

= 210:–

Fördelning: A erhåller 100 × 210 = 21 000:–

B erhåller 75 × 210 = 15 750:–

Uttag: A 100 tim × 170 = 17 000:–

B 100 tim × 138,90 = 13 890:–

Fördelning minus uttag = ackordsöverskott A = 21 000 − 17 000 = 4 000:–

B = 15 750 – 13 890 = 1 860:–

e) Översändande av ackordsräkning ‌‌

Upprättad ackordsräkning och fördelningslista översänds till arbetsgivaren och berörd representant för ackordslaget, senast 20 arbetsdagar efter full- gjord mätning.

7. Utbetalning av ackordsöverskott

Ackordsöverskott eller ostridigt belopp enligt ackordsräkning skall utbe- talas vid första ordinarie avlöningsdag som infaller efter utgången gransk- ningstid enligt punkt 8. a).

8. Rättelser och tvister

a) Rättelser av ackordsräkning (gäller ej plåtbearbetning) Arbetsgivare som vill anmärka på ackordsräkning skall, inom nedan an- givna tidsfrister, till ackordslaget, den lokala arbetstagarorganisationen och Byggnads överlämna ändrad räkningskopia. På ändrad ackordsräkning skall anges ostridigt belopp samt vilka avtalspunkter som åberopas till stöd för gjorda ändringar. Om visst pris i sin helhet ej kan godkännas skall detta markeras på räkningen t.ex. med texten ”godkänns ej”.

Anmärkning på ackordsräkning skall ske inom 10 arbetsdagar efter mottagandet från Byggnads.

För ackordsräkning överstigande 500 timmars fördelningstid gäller dock 15 arbetsdagar.

Arbetstagare som vill anmärka på ackordsräkning skall senast inom 30 arbetsdagar, från dag då ackordsräkningen mottagits, anmärka på denna.

Anmärkning som inte skett inom ovanstående tidsfrister är ogiltig.

b) Tvist om ackordsräkning

1. Uppstår tvist om ackordsräkning vid byggnadsplåtslageri eller venti- lationsarbeten skall arbetsgivaren begära förhandling med den lokala arbetstagarorganisationen inom tidsfrister enligt a) ovan.

2. Uppstår tvist om ackordsräkning vid plåtbearbetning skall arbetsgi- varen begära förhandling med den lokala arbetstagarorganisationen inom 15 arbetsdagar

c) Tvist om ackordslön ‌

Vid tvist om ackordslön skall förhandlingsordningen enligt § 12 (lönetvist) äga tillämpning.

För tvister om ej prissatta arbeten i samband med ackordsarbete gäller regler enligt punkt 2 b, c och d.

9. Förverkande av ackordsöverskott

Om arbetstagare utan arbetsgivarens tillstånd eller utan laga förfall lämnat ett ackordsarbete före arbetets färdigställande, är det på honom belöpande överskottet förverkat. I den mån hans överskott ej åtgår till avlöning eller andra direkta utgifter i och för ifrågavarande arbete, tillfaller överskottet den eller de arbetstagare som slutfört ackordet.

§ 5 Lönenivåer ‌‌‌

1. Allmänna grunder

Någon löneskillnad på grund av kön får ej förekomma.

Parterna är ense om att val av löneform inte skall innebära stagnation av löneutvecklingen.

Vid lönerevision skall löneutvecklingen inom regionen beaktas.

Efter träffad förbundsuppgörelse om löner skall förhandling om lönerevi- sion upptas mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen. Sådan överenskommelse löper med samma giltighetstid som förbundsupp- görelsen. Kan överenskommelse ej nås skall de centrala organisationerna konsulteras innan lokal förhandling avslutas.

Parterna är ense om att lägsta lön enligt punkt 4 jämte tillägg och se- mesterersättning enligt detta avtal, är avtalsenlig lön.

2. Yrkesgruppering

Övergångsregler avseende yrkesgrupper och lönetabeller

2020 års avtalsuppgörelse innehåller ett nytt utbildningsavtal samt nya lönetabeller för arbetstagare under utbildning samt för de tidigare yrkes- grupperna 2, 3 och 4. Dessa övergångsregler reglerar hur redan anställda arbetstagare ska inrangeras i de nya lönetabellerna.

1. Anställda ventilationsmontörer som tidigare hanterats som tillhörande grupp 1 skall även fortsättningsvis tillhöra grupp 1 oavsett om yrkesut- bildning eller yrkesbevis saknas.

2. Ventilationsmontörer som kan uppvisa minst 8 000 timmar i bran- schen och som kan styrka sina yrkeskunskaper med intyg kan erhålla yrkesbevis genom ett förenklat förfarande. Ansökningsblankett för detta finns på xxx.xxx.xx.

3. Ingen anställd ska få sänkt lön med anledning av de nya lönetabeller- na. Detta gäller även om den totala utbildningstiden eller anställnings- tiden motsvarar ett lägre lönesteg i den nya tabellen.

4. Oavsett ovanstående tillhör anställda och anställda under utbildning det löne- och utbildningssteg inom vilket dennes totala anställnings- eller utbildningstid ligger.

5. Anställda under utbildning som innan den 1 maj 2021 har uppnått 6 800 timmar för byggnads- och ventilationsplåtslageri, respektive 5 800 timmar för ventilationsmontage, tillhör yrkesgrupp 1.

6. Anställda under utbildning som uppnår 6 800 timmar för byggnadsplåt- och ventilationsplåtslageri, respektive 5 800 timmar för ventilations- montage från och med den 1 maj 2021 tillhör yrkesgrupp 1 efter avlagd yrkesexamen, eller efter 7 700 timmar för byggnads- och ventilations- plåtslageri, respektive efter 6 700 timmar för ventilationsmontage.

7. Punkt 5 och 6 förutsätter att yrkesexamen under vårterminen 2021 kan genomföras utan väsentligt hinder av rådande covid-19 pandemi. I det fall yrkesexamen inte kan genomföras på detta sätt ska parterna överenskomma om senare övergångsdatum.

a) Yrkesgrupperingar

1. Yrkesarbetare skall ha genomgått yrkesexamen (Yrkesbevis).

Till gruppen räknas även de som genomgått godkänd utbildning och har 7700 timmars erfarenhet inom byggnads- eller ventilationsplåtsla- geri. För ventilationsmontering gäller motsvarandevis 6 700 timmar.

2. Yrkesarbetare, utan yrkesutbildning avser anställda utan godkänd yr- kesutbildning, men som arbetar med byggnadsplåtslageri, ventilations- plåtslageri eller ventilationsmontering.

3. Övriga arbetare är exempelvis arbetstagare så som snöskottare, chauf- förer, målningsarbetare, handräckningsarbeten, transportering av ma- terial, tegelplockning eller lagerarbete. Yrkesgrupp 3 ska inte användas för dem som arbetar inom yrkesinriktningarna byggnads- eller ventila- tionsplåtslageri samt ventilationsmontering.

4. Arbetstagare under utbildning (Lärlingar) avser endast anställda med utbildningskontrakt enligt Utbildningsavtalet. För att räknas som vux- enlärling krävs att man har gått en av PVYN godkänd vuxenutbildning samt har tecknat ett utbildningskontrakt.

Anmärkning till 4 ‌

Vid anställning av lärling fastställs ingående antal arbetade xxxxxx av PVYN i samband med att man skriver utbildningskontrakt.

Lärling flyttas till yrkesgrupp 1 efter avslutad utbildningstid (6 800 alterna- tivt 5 800 timmar) och avlagd yrkesexamen. Om godkänd yrkesexamen saknas flyttas lärlingen till yrkesgrupp 1 senast efter 7 700 respektive 6 700 timmar.

Vid obligatorisk utbildning enligt Utbildningsavtalet skall till lärlingen utges bibehållen lön.

3. Avtalsjusteringar

Alla anställda som har en högre utgående lön än avtalets lägsta lön skall ha lönejustering enligt nedanstående tabell. För anställda på avtalets lägsta lön gäller höjning enligt tabeller i punkt 4.

1) Yrkesarbetare

	2020-12-01		2022-05-01
Erfarenhet	Timlön	Månadslön	Timlön	Månadslön
Yrkesbevis eller mot- svarande	5,60 kr	974 kr	4,30 kr	748 kr

2) Yrkesarbetare utan yrkesutbildning

2020-12-01

2022-05-01

Erfarenhet

Timlön

Månadslön

Timlön

Månadslön

c) mer än 2 år

d) 1–2 år

e) 0–1 år

5,30 kr

5,00 kr

922 kr

870 kr

4,10 kr

3,90 kr

713 kr

679 kr

3) Övriga arbetare

2020-12-01

2022-05-01

Erfarenhet

Timlön

Månadslön

Timlön

Månadslön

a) mer än 2 år

b) 1–2 år

c) 0–1 år

a) mer än 2 år

b) 1–2 år

c) 0–1 år

922 kr

870 kr

835 kr

4,10 kr

3,90 kr

3,70 kr

713 kr

679 kr

644 kr

4 a. Gymnasie- eller traditionell lärling byggnads- och ventilationsplåtslageri

Arbetade timmar (fastställs av PVYN vid anställning av lärling)	2020-12-01		2022-05-01
	Timlön	Månadslön	Timlön	Månadslön
5 500–(6 800–7 700)	5,00 kr	870 kr	3,90 kr	679 kr
4 300–5 499	4,60 kr	800 kr	3,50 kr	609 kr
2 800–4 299	4,10 kr	713 kr	3,10 kr	539 kr
2 100–2 799	3,90 kr	679 kr	3,00 kr	522 kr
0–2 099	3,40 kr	592 kr	2,60 kr	452 kr

4 b. Vuxenlärling byggnads- och ventilationsplåtslageri

Arbetade timmar (fastställs av PVYN vid anställ- ning av lärling)	2020-12-01		2022-05-01
	Timlön	Månadslön	Timlön	Månadslön
5 500–(6 800–7 700)	5,50 kr	957 kr	4,20 kr	731 kr
4 300–5 499	5,30 kr	922 kr	4,00 kr	696 kr
2 800–4 299	5,20 kr	905 kr	4,00 kr	696 kr
2 100–2 799	5,00 kr	870 kr	3,90 kr	679 kr
0–2 099	4,90 kr	853 kr	3,80 kr	661 kr

4 c. Gymnasie- eller traditionell lärling ventilationsmontage

Arbetade timmar (fastställs av PVYN vid anställning av lärling)	2020-12-01		2022-05-01
	Timlön	Månadslön	Timlön	Månadslön
5500–(5800–6700)	5,00 kr	870 kr	3,90 kr	679 kr
4300–5499	4,60 kr	800 kr	3,50 kr	609 kr
2800–4299	4,10 kr	713 kr	3,10 kr	539 kr
2100–2799	3,90 kr	679 kr	3,00 kr	522 kr
0–2099	3,40 kr	592 kr	2,60 kr	452 kr

4 d. Vuxenlärling ventilationsmontage ‌

Arbetade timmar (fastställs av PVYN vid anställning av lärling)	2020-12-01		2022-05-01
	Timlön	Månadslön	Timlön	Månadslön
5500–(5800–6700)	5,50 kr	957 kr	4,20 kr	731 kr
4300–5499	5,30 kr	922 kr	4,00 kr	696 kr
2800–4299	5,20 kr	905 kr	4,00 kr	696 kr
2100–2799	5,00 kr	870 kr	3,90 kr	679 kr
0–2099	4,90 kr	853 kr	3,80 kr	661 kr

4. Avtalets lägsta lön vid tidlön och ackordsarbete

Anmärkning

För certifierad ventilationsmontör utgår ett tillägg om 4 kronor per timme, eller 696 kronor per månad, vid tidlönearbete.

a) Lägsta timlön för ackords- och tidlönearbete samt fördelningstal vid ackordsarbete

1) Yrkesarbetare

Erfarenhet	2020-12-01	2022-05-01	Fördelningstal
Yrkesbevis eller motsvarande	168,40 kr	171,80 kr	100 %

2) Yrkesarbetare utan yrkesutbildning

Erfarenhet	2020-12-01	2022-05-01	Fördelningstal
c) mer än 2 år	160,00 kr	163,20 kr	100 %
d) 1–2 år	151,60 kr	154,60 kr	90 %
e) 0–1 år	151,60 kr	154,60 kr	65 %

3) Övriga arbetare

Erfarenhet

2020-12-01

2022-05-01

Fördelningstal

a) mer än 2 år

b) 1–2 år

c) 0–1 år

160,00 kr

151,60 kr

143,10 kr

163,20 kr

154,60 kr

146,00 kr

Enl. ök Enl. ök

Enl. ök

4 a. Gymnasie- eller traditionell lärling byggnads- och ventilationsplåtslageri

Arbetade timmar (fastställs av PVYN vid anställning av lärling)	2020-12-01	2022-05-01	Fördelningstal
5 500–(6 800–7 700)	151,60 kr	154,60 kr	90 %
4 300–5 499	138,90 kr	141,70 kr	75 %
2 800–4 299	122,10 kr	124,60 kr	65 %
2 100–2 799	117,90 kr	120,30 kr	50 %
0–2 099	101,00 kr	103,10 kr	30 %

4 b. Vuxenlärling byggnads- och ventilationsplåtslageri

Arbetade timmar (fastställs av PVYN vid anställning av lärling)	2020-12-01	2022-05-01	Fördelningstal
5 500–(6 800–7 700)	165,00 kr	168,40 kr	90 %
4 300–5 499	158,30 kr	161,50 kr	75 %
2 800–4 299	154,90 kr	158,10 kr	65 %
2 100–2 799	151,60 kr	154,60 kr	50 %
0–2 099	148,20 kr	151,20 kr	30 %

4 c. Gymnasie- eller traditionell lärling ventilationsmontage

Arbetade timmar (fastställs av PVYN vid anställning av lärling)	2020-12-01	2022-05-01	Fördelningstal
5 500–(6 800–7 700)	151,60 kr	154,60 kr	90 %
4 300–5 499	138,90 kr	141,70 kr	75 %
2 800–4 299	122,10 kr	124,60 kr	65 %
2 100–2 799	117,90 kr	120,30 kr	50 %
0–2 099	101,00 kr	103,10 kr	30 %

4 d. Vuxenlärling ventilationsmontage

Arbetade timmar (fastställs av PVYN vid anställning av lärling)	2020-12-01	2022-05-01	Fördelningstal
5 500–(6 800–7 700)	165,00 kr	168,40 kr	90 %
4 300–5 499	158,30 kr	161,50 kr	75 %
2 800–4 299	154,90 kr	158,10 kr	65 %
2 100–2 799	151,60 kr	154,60 kr	50 %
0–2 099	148,20 kr	151,20 kr	30 %

b) Förändring eller överenskommelse av fördelningstal

Efter särskild överenskommelse mellan arbetsgivaren, ackordsarbetare eller ackordslag, kan till särskilt kunnig och villig arbetstagare med lägre fördel- ningstal utgå högre fördelningstal.

För arbetstagare tillhörande grupp 3 fastställs fördelningstal efter över- enskommelse mellan arbetsgivaren, ackordsarbetare eller ackordslag. Väg- ledande vid helhetsbedömningen skall vara arbetstagarens förmåga att ut- föra de aktuella arbetsuppgifterna inom ackordsobjektet.

Om vid något tillfälle arbetstagare med lägre fördelningstal anförtros eget ackordsarbete skall fördelningstalet ej tillämpas.

c) Lägsta månadslön

1) Yrkesarbetare

Erfarenhet	2020-12-01	2022-05-01
Yrkesbevis eller motsvarande	29 302 kr	29 893 kr

2) Yrkesarbetare utan yrkesutbildning

Erfarenhet

2020-12-01

2022-05-01

c) mer än 2 år

d) 1–2 år

e) 0–1 år

27 840 kr

26 378 kr

28 397 kr

26 900 kr

3) Övriga arbetare

Erfarenhet

2020-12-01

2022-05-01

a) mer än 2 år

b) 1–2 år

c) 0–1 år

27 840 kr

26 378 kr

24 899 kr

28 397 kr

26 900 kr

25 404 kr

4 a. Gymnasie- eller traditionell lärling byggnads- och ventilationsplåtslageri

Arbetade timmar (fastställs av PVYN vid anställning av lärling)	2020-12-01	2022-05-01
5 500–(6 800–7 700)	26 378 kr	26 900 kr
4 300–5 499	24 169 kr	24 656 kr
2 800–4 299	21 245 kr	21 680 kr
2 100–2 799	20 515 kr	20 932 kr
0–2 099	17 574 kr	17 939 kr

4 b. Vuxenlärling byggnads- och ventilationsplåtslageri

Arbetade timmar (fastställs av PVYN vid anställning av lärling)	2020-12-01	2022-05-01
5 500–(6 800–7 700)	28 710 kr	29 302 kr
4 300–5 499	27 544 kr	28 101 kr
2 800–4 299	26 953 kr	27 509 kr
2 100–2 799	26 378 kr	26 900 kr
0–2 099	25 787 kr	26 309 kr

4 c. Gymnasie- eller traditionell lärling ventilationsmontage

Arbetade timmar (fastställs av PVYN vid anställning av lärling)	2020-12-01	2022-05-01
5 500–(6 800–7 700)	26 378 kr	26 900 kr
4 300–5 499	24 169 kr	24 656 kr
2 800–4 299	21 245 kr	21 680 kr
2 100–2 799	20 515 kr	20 932 kr
0–2 099	17 574 kr	17 939 kr

4 d. Vuxenlärling ventilationsmontage

Arbetade timmar (fastställs av PVYN vid anställning av lärling)	2020-12-01	2022-05-01
5 500–(6 800–7 700)	28 710 kr	29 302 kr
4 300–5 499	27 544 kr	28 101 kr
2 800–4 299	26 953 kr	27 509 kr
2 100–2 799	26 378 kr	26 900 kr
0–2 099	25 787 kr	26 309 kr

d) Lägsta ferielön

Utbildningsnivå	2020-12-01	2022-05-01
Elev som har avslutat årskurs 2 inriktning byggnads- plåt, ventilationsplåtslageri eller ventilationsmontage	117,90 kr	120,30 kr
Elev som går årskurs 1 eller 2 i gymnasieskolans Bygg- program eller VVS- och fastighetsprogram	101,00 kr	103,10 kr
Övriga	84,20 kr	85,90 kr

§ 6 Ersättning vid sjukdom och särskild frånvaro ‌‌

1. Sjuklön

a) Rätt till sjuklön

Rätt till sjuklön föreligger enligt lag. Vid överenskommelse om annan or- dinarie arbetstid och/eller förläggning av arbetstid enligt § 2 punkt 2, utgår betalning för sjuklön efter den överenskomna arbetstidsförläggningen.

b) Sjuklönens storlek

Sjuklönen utgör nedan angiven del av ”bibehållen lön” som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen i arbetsförmågan under sjuklö- neperioden. Sjuklöneperioden omfattar den första dag arbetstagarens för- måga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande 13 kalender- dagarna i sjukperioden. Sjuklön utges endast för tid arbetstagaren skulle ha utfört arbete under sjuklöneperioden.

Vid beräkning av sjuklön jämställs en för arbetstagaren arbetsfri dag enligt § 2 punkt 16 med dag då arbete skulle ha utförts.

c) Sjuklön vid timlön och ackord

För sjukfrånvaro upp till 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid (ka- rens) i sjukperioden utges ingen lön.

För sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbets- tid till och med dag 14 i sjukperiod utges sjuklön med 80 procent för tid arbetstagaren skulle ha utfört arbete under sjuklöneperioden.

d) Sjuklön vid månadslön

För sjukfrånvaro upp till 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid (ka- rens) i sjukperioden görs löneavdrag med 1/168 per timme.

Därefter utges sjuklön med 1/210 av månadslönen per timma eller 1/27,5 av månadslönen per hel arbetsdag till och med dag 14 i sjuklöneperioden.

Anmärkning

För arbetare med månadslön görs avdrag enligt § 2 punkt 21.

e) Ny sjukperiod

Ny sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det en tidigare sjuk- period upphörde ska betraktas som samma sjukperiod som den tidigare. Antal karensavdrag enligt lag får inte överstiga tio tillfällen under en tolv- månadersperiod. Om det för arbetstagaren under de senaste 12 månaderna gjorts karensavdrag från sjuklönen vid tio tillfällen från den nya sjuklö- neperiodens början ska karensavdrag för ytterligare sjuklöneperioder inte göras. Sjuklönen ska då istället beräknas enligt vad som gäller för sjukfrån- varo överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.

Protokollsanteckning 1

Med ”bibehållen lön” enligt ovan avses följande:

Arbetstagare med tidlön behåller denna som beräkningsgrund för faststäl- lande av sjuklön.

Med arbetstagare som har ackord eller ett blandat lönesystem med inslag av såväl tidlön som ackord, träffas överenskommelse om individuell beräknings- grund för fastställande av sjuklön. Kan sådan överenskommelse ej träffas, ut- görs beräkningsgrunden för individuell sjuklön av parallelltidsersättning. Vid parallelltidsersättning utgör förskottsnivån beräkningsgrund för sjuklön. De- finitiv reglering av sjuklön sker i samband med att ackordsarbetet slutregleras.

Protokollsanteckning 2

Är sjuklön baserad på felaktig beräkningsgrund äger parterna rätt till förhand- ling enligt § 12.

§ 6 Ersättning vid sjukdom och särskild frånvaro ‌

Protokollsanteckning 3

Med arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid ovan avses veckoarbetsti- den i timmar för en normalvecka utan helgdag. För arbetstagare med oregel- bunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en representativ period.

2. Sjukanmälan

Sjuklön skall inte utges under tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet. Sjuklönen skall dock utges fr.o.m. den dag då sjukdoms- fallet inträffade, om arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört.

a) Intyg

Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön under tid från och med den 7:e ka- lenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare.

Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren individuellt begära att arbetstagaren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan från tidigare dag, s.k. förstadagsintyg. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

Kostnader förenade med begärt läkarintyg under första veckan betalas av arbetsgivaren.

Xxxxx beslut från Försäkringskassan angående intyg av läkare eller tandläkare är arbetsgivaren inte skyldig att utge sjuklön om arbetstagaren inte iakttar vad som har ålagts honom i det beslutet.

Protokollsanteckning

En förutsättning för att arbetsgivaren skall kunna fullfölja sitt rehabiliterings- ansvar är att arbetsgivaren får kännedom om anledning till arbetsoförmågan så tidigt som möjligt.

b) Försäkran ‌‌

Arbetstagaren skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk och i vilken omfattning som hans arbetsförmåga varit ned- satt på grund av sjukdomen. Försäkran tecknas på ordinarie tidnota som undertecknas och lämnas till arbetsgivaren på dag som överenskommits. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklönen innan arbetstagaren lämnat sådan tidnota.

3. Ersättning till smittbärare

Den som är berättigad till ersättning enligt Lagen om smittbärare, erhåller under sjuklöneperioden 10 % av bibehållen lön enligt punkt 1. b).

4. Graviditetslön

Gravid arbetstagare, som har beviljats graviditetspenning från Försäk- ringskassan, har rätt till graviditetslön från arbetsgivaren om hon har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett (l) år.

Graviditetslön uppgår till 10 procent av bibehållen lön enligt punkt 1. b). Graviditetslön utges i samband med ordinarie löneutbetalningstillfälle un- der aktuell period.

§ 7 Traktamente och reseersättning ‌‌

Observera att avtalets regler om traktamenten och reseersättningar i vissa situationer kan innebära att ersättningarna helt eller till viss del är skat- tepliktiga.

1. Arbete på främmande ort

a) Traktamente

Vid arbete på annan ort minst 50 km från verkstaden och bostaden, så be- lägen att hemresa ej kan ske varje dag och övernattning måste ske, erhåller arbetstagaren traktamente per dag, inberäknat söndagar, helgdagar, frida- gar och resdagar enligt nedan.

Arbetstagaren äger rätt att före avresan välja fritt logi av tillfredställan- de beskaffenhet i stället för nattraktamente, såvida inte beställaren genom avtal med arbetsgivaren förbundit sig att tillhandahålla logi av tillfredsstäl- lande beskaffenhet. Tillhandahåller arbetsgivaren kost skall även avdrag göras enligt nedan.

Traktamenten

I samband med övernattning gäller:

− Traktamentet skall följa det av Skatteverket vid var tid gällande högsta skattefria schablonbeloppet för resor inom Sverige.

− För det fall arbetsgivaren bekostar boende eller kost skall traktamentet reduceras i enlighet med Skatteverkets vid varje tidpunkt gällande an- visningar.

− Påbörjas traktamentsberättigad resa till arbetsorten senare än klockan

12.00 eller avslutas hemresa från arbetsorten före klockan 19.00 utges halvt dagtraktamente för respektive dag.

b) Sjukdom vid traktamente

Vid styrkt sjukdomsfall på traktamentesorten, erhåller arbetstagaren fast- ställt traktamente under sjukdomstiden. Om hemresa erfordras avbryts traktamentet. Arbetstagaren erhåller i sådant fall ersättning för hem- och återresa till traktamentesorten.

c) Förrättningsbidrag

Om arbetstagaren själv väljer att ordna logi och övernattning har skett på förrättningsorten utges utöver traktamente förrättningsbidrag enligt tabell.

Antal dagar på förrättningsorten	Förrättningsbidrag per dag då arbetstagaren utfört arbete på förrättningsort
Upp till 90 dagar	35 % av traktamentsbelopp
Efter 90 dagar	20 % av traktamentsbelopp

d) Traktamente till lärlingar i vissa fall

När utbildning eller yrkesexamen enligt Utbildningsavtalet sker vid skola där lärlingen anvisas logi och skollunch, har lärlingen rätt till ett särskilt dagtraktamente om 99,00 kr. Detta dagtraktamente gäller även för tillrese- och hemresedag som omfattar mer än 4 timmar.

e) Arbete utomlands

Vid arbete utomlands skall överenskommelse om traktamente träffas före avresan. Information om belopp i aktuellt land finns hos Skatteverket som rekommendationer. Om arbetets varaktighet eller sättet för löneutbetalning medför att arbetstagaren förlorar förmån enligt lagen om allmän försäk- ring och/eller avtalen om försäkringar såsom TGL, AGB, AGS, olycksfall-, fritid- och grupplivförsäkring, Avtalspension och TFA, tillförsäkras arbets- tagaren motsvarande förmåner av arbetsgivaren.

f ) Ersättning vid traktamentsresor ‌‌

För resor i samband med första inställelse till arbetet eller obligatorisk ut- bildning på främmande ort och vid avresa därifrån efter avslutat arbete el- ler utbildning utges reskostnadsersättning. Vid järnvägsresa betalas andra klass och sovvagnsplats om så erfordras. Då resa till sjöss måste ske nattetid är arbetstagaren berättigad till andra klass.

Restid ersätts med avtalets lägsta lön per timma, men bestämmelsen om övertidsersättning äger ej tillämpning. För restid som sker inom ordinarie arbetstid utges ersättning med utgående lön.

g) Daglig resa på traktamentesort

Då arbetstagare enligt avtalet är berättigad att uppbära traktamentsersätt- ning och varken arbetsgivaren eller arbetstagaren kan ordna logi i direkt anslutning till den tillfälliga arbetsplatsen utges reskostnadsersättning med 3,10 kr/km för egen bil. Sker motsvarande resa med kollektiva färdmedel utges ersättning för styrkta kostnader för allmänna färdmedel eller av Skat- teverket godkända schablonbelopp.

2. Resa mellan bostad och verkstad

Resa skall företas utom ordinarie arbetstid. Reseersättning utges ej.

3. Resa utom ordinarie arbetstid mellan verkstad/ bostad och tillfällig arbetsplats

Resa skall företas utom ordinarie arbetstid. Reskostnads- och restidsersätt- ning utges för resa till den tillfälliga arbetsplatsen. Resvägen beräknas an- tingen från verkstaden eller från bostaden.

Protokollsanteckning

Arbetsgivaren äger ej rätt att kräva att verkstaden skall besökas varje dag, där- est detta skulle fördyra eller fördröja arbetstagarens resa till arbetsplatsen.

Restidsersättning enligt punkterna a) och b) är semesterlönegrundande.

Överenskommelse om utgångspunkt för beräkning av resväg skall träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren på företaget.

a) Allmänna kommunikationer (utom ordinarie arbetstid) Restidsersättning för till- och återresa utges med 3,70 kronor per km till berörd arbetstagare avseende ett minsta avstånd från bostaden om två (2) km enkel resväg.

Med resväg avses kortast färdbara färdsträcka på allmän väg. Ovanstå- ende gäller samtliga arbetstagare inklusive lärlingar.

Arbetsgivaren utger ersättning för styrkta kostnader för allmänna färd- medel eller av Skatteverket godkända schablonbelopp. Dessa belopp avdra- ges från restidsersättningen.

b) Arbetsgivaren tillhandahåller bil eller annat färdmedel (utom ordinarie arbetstid)

Restidsersättning utges för såväl förare som passagerare, med 2,40 kronor

för varje påbörjad körd kilometer. Detta gäller dock ej anställd chaufför som regleras enligt § 5 punkt 2 a), grupp 3, Övriga arbetstagare.

c) Arbetstagaren tillhandahåller bil (utom ordinarie arbetstid)

Har överenskommelse träffats mellan arbetsgivaren och den anställde om

användande av egen bil i tjänsten utges bilersättning med 3,10 kr/km.

Har överenskommelse träffats är den anställde skyldig att medtaga även andra arbetstagare i arbetslaget, vilka är skyldiga att utnyttja denna tran- sportmöjlighet.

Restidsersättning utges enligt punkt b) till såväl förare som passagerare. Vid resa i tjänsten med egen bil ersätts kostnad för vägtullar/trängsel- avgifter. Om sådan överenskommelse enligt ovan ej träffats utges ersättning enligt punkt a).

4. Resa under ordinarie arbetstid ‌

För av arbetsgivaren beordrad resa utges reskostnads- och restidsersättning enligt nedan:

a) Allmänna kommunikationer (inom ordinarie arbetstid) Arbetsgivaren utger ersättning för styrkta kostnader för allmänna färdme- del eller av Skatteverket godkända schablonbelopp. Restidsersättning utges med utgående lön.

b) Arbetsgivaren tillhandahåller bil eller annat färdmedel (inom ordinarie arbetstid)

Reskostnadsersättning utges ej. Restidsersättning utges med utgående lön.

c) Arbetstagaren tillhandahåller bil (inom ordinarie arbetstid) Har överenskommelse träffats mellan arbetsgivaren och den anställde om användande av egen bil i tjänsten gäller vad som sägs enligt punkt 3 c).

Restidsersättning utges med utgående lön till såväl förare som passagerare.

§ 8 Löneutbetalning ‌‌‌‌

1. Löneperiod

Efter lokal överenskommelse fastställs löneperioden att omfatta 2 veckor el- ler 1 månads tidsskrivningsperiod. Kan överenskommelse inte träffas gäller arbetsgivarens mening.

2. Tidnotor

Tid- och reserapportering inlämnas senast på av arbetsgivaren angiven vardag.

Rapporten ska innehålla begärt underlag för lön, andra ersättningar och, i förekommande fall, fakturaunderlag. Arbetsgivaren tillhandahåller de program eller blanketter som är nödvändiga för rapporteringen.

Vid permittering ska tidrapportering göras och lön utbetalas på ordina- rie avlöningsdagar.

Om arbetstagaren trots begäran inte lämnar tidrapport i tid kan arbetsgi- varen anstå med att utbetala lön för den del av tiden som inte inrapporterats.

3. Löneutbetalning

Lön skall hållas tillgänglig för arbetstagaren enligt följande:

− vid 2-veckorslön, senast 7 arbetsdagar efter tidskrivningsperioden,

− vid månadsvis utbetalning senast den 25:e i varje månad omfattande de t.o.m. den 10:e (brytdatum) inlämnade tidnotorna,

− månadslön utbetalas senast den 25:e i varje månad avseende inneva- rande månad.

Kostnadsersättningar och eventuella avdrag kan regleras påföljande må- nad. Infaller avlöningsdag i anslutning till arbetsfri dag enligt § 2 punkt 16 skall avlöning utbetalas senast 1 dag före helgdagen eller fridagen.

§ 8 Löneutbetalning ‌‌

4. Lönespecifikation

Vid utbetalning av lön ska arbetstagaren erhålla lönespecifikation.

Lönespecifikationen ska utvisa organisationsnummer, all arbetad tid, alla förekommande löneelement, ersättningar och avdrag samt lönesumma

Anmärkning

Med ersättningar avses övertidsersättning, reseersättning, traktamente med mera.

För arbetstagare med timlön anges reserverade semestermedel inklusive er- sättning för semesterlönegrundande frånvaro.

För arbetstagare med månadslön anges reserverade semestermedel en- dast för rörliga lönedelar, exempelvis restidsersättning, övertid och Ob- ersättning m.m.

Anmärkning

För arbetstagare med ackordsförtjänst är redovisad avsättning av semester- medel en preliminär uppgift. Avstämning sker efter avslutat ackord.

Under förutsättning att det är tekniskt möjligt i företagets befintliga löne- system ska även arbetstidsförkortningssaldo framgå av avlöningsspecifika- tionen. Om det inte är tekniskt möjligt ska arbetstagare på begäran kunna få motsvarande uppgift skriftligen från arbetsgivaren.

Vid ackordsarbete skall lönespecifikationen utvisa ackordstid och dag- tid i timmar och lönesumma samt eventuellt ackordsöverskott med angi- vande av arbetsorder.

Anmärkning

Parterna är överens om att sådant administrativt fel som inte lett till att arbets- tagaren gått miste om ersättning enligt detta avtal inte ska föranleda skade- stånd under förutsättning att arbetsgivaren vidtar rättelse.

5. Ersättning vid sen löneutbetalning

Utbetalas ej avlöning eller förfallet ostridigt ackordsöverskott på tid som anges ovan i denna paragraf samt enligt § 4 punkt 7), har arbetstagare rätt att i väntetidsersättning erhålla den för honom gällande lägstalön för vänte- tiden, dock högst under 4 timmar.

§ 8 Löneutbetalning ‌

Sker ej utbetalning på bestämd avlöningsdag utges per påbörjad vecka, räknat från avlöningsdagen, ett tillägg med 2 % på det belopp som skulle ha utbetalats. Sådant tillägg utges under högst 5 veckor. Därefter skall ränta på beloppet utges enligt räntelagen intill dess betalning sker.

6. Övriga bestämmelser

a) Ej iakttagen arbetstid

Om arbetstagare under arbetstiden lämnar arbetsplatsen utan medgivande kan arbetsgivaren göra avdrag på lönen, beräknat efter den arbetstid som gått förlorad.

b) Bokföring av tid per arbetsobjekt

Av arbetsgivarens ordersedlar eller arbetskort skall framgå all veckovis ut- tagen tid på varje arbete. Tiden införs i anslutning till varje tidskrivnings- period.

Timtid och ackordstid särskiljes. Arbetstagaren, dennes ombud eller lo- kal arbetstagarpart skall på begäran erhålla dessa uppgifter.

§ 9 Semester ‌‌‌‌

1. Allmänna bestämmelser

Semester utgår enligt semesterlagen med nedan angivna tillägg och undan- tag.

2. Semesterlön och semesterersättning timlön

Semesterlön och semesterersättning uppgår till 13,2 procent av semesterlö- neunderlaget. Samtliga sparade semesterdagar som läggs ut ska betraktas som intjänade under det närmast föregående intjänandeåret.

3. Semesterlön och semestertillägg för månadsavlönade

a) Semesterlön

Semesterlönen utgörs av den vid semesterledigheten belöpande aktuella månadslönen jämte semestertillägg samt med 13,2 procent på under intjä- nandeåret belöpande löneelement vilka inte inkluderar semesterersättning. Semestertillägget för varje betald semesterdag utgör 1,1 procent av den vid semestertillfället aktuella månadslönen.

b) Semesterersättning

Vid anställningens upphörande utgör semesterersättning 4,6 procent av den aktuella månadslönen per outtagen semesterdag samt semestertillägg enligt a). Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde.

c) Ändrad sysselsättningsgrad ‌

Om arbetstagaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska semesterlön och semestertillägg beräknas med hjälp av nedanstående formel:

aktuell månadslön ×

genomsnittlig sysselsättningsgrad under intjänandeåret sysselsättningsgrad vid semestertillfället

4. Förläggning av huvudsemester

Enligt semesterlagen ska semesterledigheten förläggas så att arbetstagaren regelmässigt får en ledighetsperiod av minst fyra veckor (huvudsemestern) under juni–augusti. Sådan semesterperiod får dock förläggas till annan tid, när särskilda skäl föranleder det.

Om förläggning av huvudsemestern ej sker enligt vad som anges i a)–c) nedan, gäller att arbetsgivaren ska förhandla om förläggningen med Bygg- nads region på företagets hemort eller – om så enligt 10 § semesterlagen ej är aktuellt – samråda med arbetstagaren.

a) Om arbetsgivaren tillmötesgår den enskilde arbetstagarens önskemål om förläggning, är arbetsgivarens förhandlings-, samråds- och underrättelse- skyldighet fullgjord.

b) Om huvudsemestern utlägges sammanhängande under den närmast efter midsommar följande sexveckorsperioden, är arbetsgivarens förhand- lings- och samrådsskyldighet fullgjord. Underrättelse om semestern läm- nas arbetstagaren senast två månader före semesterns början, såvida ej särskilda skäl föreligger. I det fall önskemål om semesterns förläggning ej inkommit får, om arbetsgivaren så önskar, underrättelse enligt ovan ges senast en månad före semesterns början.

c) Överenskommelse om förläggningen av huvudsemestern till annan tid eller på annat sätt än som anges i detta moment kan träffas mellan arbetsgi- vare och arbetstagare vid service-, reparations- och andra säsongsbetonade arbeten, som företrädesvis behöver utföras under juni–augusti.

Efter överenskommelse mellan berörd Byggnads region och företag kan dock såväl förläggning av huvudsemestern ske till annan tid av året som uppdelning av huvudsemestern ske i flera perioder eller till mindre del i enstaka dagar.‌

Anmärkning:

Som huvudsemester avses även 3-veckorssemester som efter överenskom- melse mellan arbetsgivaren och Byggnads region eller arbetstagaren förläggs till tiden juni-augusti vid service- och reparationsarbete och andra säsongsbe- tonade arbeten som företrädesvis behöver utföras under juni-augusti.

5. Förläggning av semesterdagar utöver huvudsemestern

a) För förläggning av semesterdagar utöver huvudsemestern ska samråd ske med varje enskild arbetstagare i så god tid att denne har skäligt rådrum för att kunna delge arbetsgivaren sina personliga önskemål.

b) Vill enskild arbetsgivare aktualisera gemensam förläggning av semester- dagar utöver huvudsemestern för en eller flera arbetsplatser ska samråd ske. Vid detta samråd ska arbetsgivaren föreslå olika alternativ, dock minst två.

c) Vill enskild arbetsgivare aktualisera förläggning av semesterdagar utö- ver huvudsemestern till vissa bestämda dagar enhetligt för en eller flera ar- betsplatser, ska arbetsgivaren begära förhandling med Byggnads region på företagets hemort.

Nås därvid enighet om ifrågavarande semesterförläggning, är arbetsgi- varens samrådsskyldighet gentemot arbetstagarna uppfylld, vilket dock ej utgör hinder för särskild arbetstagare att framföra sina individuella önske- mål om förläggningen av dessa semesterdagar.

Har förhandling upptagits mellan de lokala parterna, men enighet ej nåtts, har arbetsgivarens förhandlings- och samrådsskyldighet dock full- gjorts.

Vill Byggnads region ej medverka i förhandling, kvarstår arbetsgivarens samrådsskyldighet enligt a) eller b) ovan.

d) Vill arbetsgivare aktualisera förläggning av semester till sådan tid då bygg- arbetsplats eller annan arbetsplats, som stänges, ska han samråda med ar- betstagaren enligt a) ovan. Vid här angiven semesterförläggning åligger det arbetsgivaren att hålla sig informerad om när beslut om stängning fattas.‌

e) Vid lokal överenskommelse enligt a–c bör underrättelse därom lämnas arbetstagare minst fyra veckor före semesterns början.

Har beslut om förläggning av semesterledighet träffats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagare eller företrädare för honom ska arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet. Underrättelse lämnas om möjligt åtta veckor, dock senast fyra veckor före ledighetens början.

Anmärkningar:

Beträffande önskemål om arbete istället för obetald semesterledighet, se Semesterlagen.

Vid förläggning av semesterdagar utöver huvudsemestern ska arbetsgiva- ren i möjligaste mån ta hänsyn till såväl av arbetstagarna framförda individu- ella önskemål som till krav hänförliga till produktionen.

I de fall förläggning av semesterdagar utöver huvudsemestern sker enhet- ligt för en eller flera arbetsplatser är parterna ense om följande:

För sådan arbetstagare, som sparat semesterdagar till kommande år eller som tidigare under året uttagit semesterledighet med ersättning eller som ej har semesterledighet med ersättning vid enhetlig semesterförläggning, ska arbets- givaren där rimlig möjlighet härtill finnes, söka bereda arbete under sådan tid.

6. Sjukdom under semesterledighet

Arbetstagaren är skyldig att, om företaget så påfordrar, genom intyg av lä- kare eller uppgift från Försäkringskassan, styrka att han på grund av sjuk- dom varit oförmögen till arbete.

Om arbetstagaren blir sjuk under semesterledighet skall arbetstagaren utan dröjsmål anmäla detta för att aktuella sjukdagar inte skall räknas som semesterdagar utan kunna nyttjas vid annat tillfälle.

7. Utbetalning av semesterlön ‌‌

Semesterlönen utbetalas till arbetstagaren i samband med semestern. Detta innebär, såvida annan överenskommelse inte träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, att semesterlön utbetalas i samma ordning som ordina- rie lön och på ordinarie utbetalningsdagar.

Semestertillägg och/eller överskjutande delar utöver Semesterlagens 12 procent ska utges innan arbetstagaren utnyttjar sin semester. För det fall att arbetstagaren ej kan utnyttja semesterdagen/semesterdagarna behålls redan utbetalt semestertillägg och/eller överskjutande delar.

8. Obetald semester månadsavlönade

För varje obetald semesterdag görs avdrag från arbetstagarens aktuella må- nadslön med 4,6 procent av månadslönen.

§ 10 Försäkringar och övriga avgifter ‌‌‌

1. Försäkringar enligt lag

Samtliga arbetstagare försäkras enligt lag.

2. Övriga försäkringar

Arbetsgivare är skyldig att teckna samt vidmakthålla följande försäkringar:

a) Tjänstegrupplivförsäkring (TGL)

Grupplivförsäkring enligt mellan SAF och LO träffad överenskommelse av den 29 mars 1962 ger ersättning till efterlevande vid arbetstagares frånfälle.

b) Avgångsbidrag (AGB)

Avgångsbidragssystem enligt träffad uppgörelse mellan SAF och LO av den 2 april 1966 med ändring av den 17 juni 1969 ger ersättning till arbetstagare som till följd av driftsmässiga förändringar vid det företag, där han/hon är anställd, mister sin anställning.

c) Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

Gruppsjukförsäkringen enligt mellan SAF och LO träffad överenskom- melse av den 22 juni 1971 och senare enligt särskilda protokoll beslutade ändringar ger ersättning till 65 års ålder vid sjukdom och olycksfall.

d) Avtalspension

Avtalspension enligt mellan SAF och LO träffad överenskommelse av den 22 juni 1971 och senare enligt särskilda protokoll beslutade ändringar ger pensionslön till arbetstagare som uppnått 65 års ålder.

e) Extra pensionsavsättning

En extra pensionsavsättning om 0,15 % sker från och med den 1 december 2020 till totalt 1,35 % och med ytterligare 0,15 % från och med den första maj 2022 till totalt 1,5 %. Avsättningen är en kompletterande premie enligt punkt 2 d, bestämmelser om Avtalspension SAF-LO. Den extra pensions- avsättningen omfattas av regler för premiebefrielse.

f ) Premiebefrielseförsäkring

Avtalspensionspremie betalas vid sjukdom, arbetsskada, föräldraledighet samt vid graviditetspenning. För att aktuell avtalspensionspremie skall utgå krävs särskild anmälan om detta till AFA Försäkring.

g) Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) Trygghetsförsäkring enligt mellan SAF och LO träffad överenskommelse av den 16 maj 1974 ger ersättning till arbetstagare vid olycksfall i arbetet, färdolycksfall, arbetssjukdom samt vid smitta enligt AFA:s gällande försäk- ringsvillkor.

h) Omställningsförsäkring Svenskt Näringsliv och LO

Svenskt Näringsliv och LO har 2004-02-24 kommit överens om en så kallad omställningsförsäkring. Försäkringen ska underlätta omställningsproblem som uppstår för medarbetare och företag vid uppsägning på grund av ar- betsbrist. Plåt & Ventföretagen och Byggnads har anslutit sig till omställ- ningsförsäkringen.

Handhavande och beslut i frågor som rör ansökan om omställningsstö- det sköts av Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsfonden, TSL.

i) Föräldrapenningtillägg (FTP)

Svenskt Näringsliv och LO har 2013-04-30 utformat en kompletterande för- äldraförsäkring som förmedlas av AFA försäkring.

FPT lämnar kompletterande ersättning när du är föräldraledig och får föräldrapenning från Försäkringskassan. Föräldrapenningtillägget kan be- talas som längst tills barnet fyller 18 månader eller 18 månader efter adop- tionstillfället.

§ 11 Specialbestämmelser, ordnings- och skyddsregler ‌‌

1. Ordningsregler

a) Arbetsplatsanmälan

Om arbete på tillfällig arbetsplats beräknas pågå mer än 200 timmar skall arbetsgivaren i samband med arbetets påbörjan göra skriftlig arbetsplats- anmälan till den lokala arbetstagarorganisationen samt kopia till skydds- ombud eller kontaktombud om sådan utsetts

Kopia av utfärdad arbetsorder godtas som arbetsplatsanmälan.

b) Arbets- och bänkplats

Vid taktäckning och större arbeten utom verkstaden skall ordentlig arbets- plats med skydd mot otjänlig väderlek över bänkplats anskaffas och ordnas åt arbetstagarna.

Arbetsgivaren skall ombesörja all erforderlig belysning för arbetets ut- förande.

Arbetsgivaren ombesörjer och bekostar transport till och uppställning av på arbetsplatsen erforderlig bänk med bockar.

Transport av material eller verktyg, som inte kan bäras på en gång, be- kostas av arbetsgivaren. Det innefattar även frambärning av material och verktyg, dock ej handverktyg till bänkplats där arbetet utföres. Med bänk- plats enligt denna punkt avses plats i vindsplanet vid ny- och ombyggnad.

c) Identitetsbricka

Arbetstagare har skyldighet att synligt bära tillhandahållen identitets- bricka, till exempel ID 06.

d) Tillhandahållna maskiner och verktyg ‌

Arbetsgivaren skall tillhandahålla för verksamheten och ur arbetsmiljö- synpunkt lämpliga maskiner, verktyg och hjälpmedel.

Utdelade maskiner, verktyg och hjälpmedel är arbetsgivarens egendom och får endast användas under arbetstid om inte annan överenskommelse träffas, dessa skall förvaras och vårdas med omsorg av arbetstagaren. Vid en anställnings avslutande skall utdelade maskiner, verktyg och hjälpmedel ovillkorligen återlämnas.

Arbetstagarna är skyldiga att vara aktsamma om alla maskiner och handverktyg. Skada på sådan utrustning skall omedelbart anmälas till ar- betsgivaren.

Oförvållat uppkomna materiella skador under utförandet av arbete får ej lastas arbetstagaren.

För att arbetstagaren skall anses ansvarig för mottagna verktyg skall or- dentliga verktygslådor med lås tillhandahållas av arbetsgivaren. Verktygen skall vara utlämnade mot kvitto. Arbetsgivaren skall anvisa låsbart utrym- me för förvaring av verktygslåda och skyddskläder.

e) Åtgärder vid otjänlig väderlek

Om för arbetets utförande otjänlig väderlek föreligger, bör arbetsgivaren, oavsett om arbetstagaren gör framställning härom, avstanna arbetet. Ar- betsgivaren bör om möjligt bereda annat arbete i stället.

Vid omtäckning eller reparation av gamla tak får avriven del av tak ej lämnas ointäckt under tid då arbetet ej pågår. Det skall intäckas så att skada inte kan uppstå. Därmed får även förstås att omfalsning icke med nödvän- dighet måste utföras på andra ställen än där fara för läckage föreligger. Ar- betsgivaren är skyldig tillhandahålla presenning om så erfordras.

2. Skydds- och arbetsmiljöregler

a) Instruktioner

Arbetstagare är skyldig att rätta sig efter vid var tid gällande arbetsmiljö- instruktioner. Parterna i detta avtal ser allvarligt på fall där arbetsmiljöin- struktioner inte efterlevs.

Anmärkning till a)

Arbetsgivare har särskilt ansvar för att arbetare som saknar lämplig utbildning er- håller erforderliga instruktioner om användande av personlig skyddsutrustning.

Lärling skall ha yrkeserfaren handledare, varför lärling och arbetare som sak- nar lämplig utbildning inte ensamma får utföra plåtarbete.

Vid bedömningen av om ett avsteg från given instruktion skett ska det tas i beaktande ifall berörd arbetstagare haft tillräckliga kunskaper, om denne erhål- lit skriftliga och/eller muntliga instruktioner från arbetsgivaren samt om berörd arbetstagare erhållit rätt typ av utrustning.

b) Arbetskläder

Arbetsgivaren tillhandahåller arbetstagare 2 ställ överdragskläder av för arbetets art god kvalitet per år. Med ställ överdragskläder avses hel overall eller hängselbyxa/midjebyxa med jacka/rock. Om arbetstagare utför mål- ningsarbete eller annat arbete som innebär kraftig nedsmutsning av över- dragskläder, kan sådan arbetstagare begära ytterligare 1 ställ överdragsklä- der per år. Arbetsgivaren skall när behov föreligger tillhandahålla regnställ och stövlar samt underställ, dock högst 2 underställ per år.

Arbetsgivaren tillhandahåller skyddsskor med spiktrampskydd och skyddståhätta för arbete i verkstad eller på byggarbetsplats. För arbetsta- gare med återkommande utomhusarbete tillhandahålls såväl sommar- som vinterskor.

När skyddsskorna genom slitage eller dylikt mist sin skyddsfunktion äger arbetstagaren rätt att i utbyte mot dessa erhålla nya individuellt utpro- vade och för arbetet lämpliga skyddsskor av godkänd skyddsklass.

Utlämnade persedlar förblir arbetsgivarens egendom och får endast an- vändas under arbetstid om inte annan överenskommelse träffas, dessa skall förvaras och vårdas med omsorg av arbetstagaren. Vid en anställnings av- slutande skall utdelade persedlar ovillkorligen återlämnas.

Arbetsgivaren skall ersätta arbetstagare för på arbetsplatsen förvarade gång- och arbetskläder som bevisligen blivit stulna eller utsatta för brand- skada.

Ersättning utgår med 85 % av anskaffningsvärdet, dock högst 1500 kr. Arbetstagare är skyldig att till arbetsgivare omedelbart lämna underteck- nad specificerad anmälan över förlusten. Arbetsgivaren skall efter kontroll snarast utbetala ersättning. Om förvaringsrum för kläder eller omkläd- ningsrum finns för arbetstagarna gäller ovanstående endast kläder som är förvarade där.

c) Tillgång till arbetsmiljöregler

Med stöd av 5 § i Arbetsmiljöförordningen skall på varje arbetsställe fin- nas tillgång till Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen samt av Ar- betsmiljöverket utfärdade föreskrifter och anvisningar i den mån de berör verksamheten.

d) Personalutrymmen

Godtagbar standard på personalutrymmen regleras i Arbetsmiljöverkets fö- reskrift ”Arbetsplatsens utformning”.

Vid arbetsplatser med kortvariga arbeten skall arbetsgivaren sörja för att den anställde får möjlighet att utnyttja sanitära anordningar, disponera ut- rymme för klädbyte samt för uppvärmning och intagande av mat. Med kort- variga arbeten avses arbeten som beräknas pågå högst 2 månader.

Detta kan ske genom att:

− arbetsgivaren avtalar med fastighetsägaren om nyttjande av lägenhet eller särskilt inrättat personalutrymme,

− personalvagn uppställes i anslutning till arbetsplatsen,

− verkstadens personalutrymme används varvid resor mellan verkstad och arbetsplats ersätts enligt § 7 punkt 4.

Vid kortvariga och rörliga arbeten liksom vid arbetsplatser där bodar och vagnar ej kan anslutas till vatten- och avloppsnät får duschanordning ute- slutas. En god hygienisk utrustningsstandard bör dock eftersträvas även vid dessa arbetsplatser.

e) Förbandslåda

På verkstad, nybyggnad och större arbetsplats skall finnas en av arbetsgiva- ren bekostad och underhållen lätt tillgänglig förbandslåda. Arbetstagarna är skyldiga att vara aktsamma om densamma samt anmäla då utrustningen är bristfällig.

Vid arbete utom verkstaden skall arbetslaget inom sig utse en person som ansvarar för förbandslådan.

Om arbetstagare önskar erhålla en mindre förbandsask med första för- band för att ha till hands vid mindre arbetsplats, är arbetsgivaren skyldig tillhandahålla sådan.

f ) Snöskottning

Vid snöskottning på tak skall minst 2 man finnas på taket, såvida inte takets konstruktion är sådan att någon olycksfallsrisk inte finns.

§ 12 Förhandlingsordning vid tvist ‌‌

1. Allmänna regler

Uppstår tvist om tolkningen av detta avtal, eller uppstår i övrigt tvist rörande förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare, får parterna av sådan anledning ej tillgripa störande åtgärder som t.ex. strejk, lock- out, blockad eller liknande. Sådan tvist skall göras till föremål för för- handling mellan parterna.

Påkallas förhandling av en part är motparten skyldig att träda i för- handling.

I det fall förhandlingsframställan sänts som rekommenderat brev skall framställan anses ha kommit motparten till handa 10 dagar efter att brevet lämnades till posten för befordran.

Xxxxx för kännedom gällande förhandlingsframställan skall även tillsändas den centrala arbetsgivarorganisationen, Plåt- & Ventföreta- gen, Box 372, 101 27 Stockholm.

Påkallar part ej förhandling inom föreskriven tid, förlorar han rätt- en till förhandling och därmed rätten att föra talan i tvisten.

Om begärd förhandling på grund av motparten ej kommer till stånd inom i denna paragraf angivna tidsfrister får tvist ändock föras vidare.

Tidsfrister för påkallande av lokal och central förhandling samt för väckande av talan vid Arbetsdomstolen anges nedan.

1.1 Parter i kollektivavtalet ‌‌

Med parter i detta avtal avses

	Arbetsgivarpart	Arbetstagarpart
Lokal förhandling	Företag	Kontaktombud eller Byggnads region
Central förhandling	Plåt & Ventföretagen Företag (om hängavtal)	Byggnads

2. Förhandlingar

2.1 Lokal förhandling

Med lokal förhandling avses förhandling mellan arbetsgivaren eller dennes representant och lokal arbetstagarorganisation eller företrädare för denna.

2.2 Central förhandling

Med central förhandling avses förhandling mellan parterna på förbunds- nivå.

3. Tidsfrister

3.1 Allmän rättstvist

Uppkommer tvist mellan arbetsgivare och arbetstagare eller deras organi- sationer rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal jämte i nedanstå- ende anmärkning angivna avtal och lagar – rättstvist – äger part rätt att få sådan tvist behandlad vid lokal förhandling, central förhandling och Ar- betsdomstolen under förutsättning att part påkallar förhandling respektive väcker talan inom nedan angivna tidsfrister.

3.1.1 Begäran om lokal förhandling

Förhandling i rättstvist skall i första hand föras som lokal förhandling och skall begäras inom 4 månader efter det att part fått kännedom om den om- ständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom 2 år efter det att om- ständigheten har inträffat.

3.1.2 Begäran om central förhandling

Kan uppgörelse ej träffas vid lokal förhandling kan frågan på begäran av part föras till central förhandling. Framställan härom skall göras inom 2 månader räknat från den dag då den lokala förhandlingen avslutats.

3.1.3 Arbetsdomstolen

Uppnås inte enighet vid central förhandling kan part väcka talan i Arbets- domstolen. Talan skall väckas inom 3 månader efter det att centrala för- handlingen avslutats.

3.2 Tvist om anställningsskydd, med mera

Vid tvist som rör lagen om anställningsskydd, förtroendemannalagen, för- äldraledighetslagen, studieledighetslagen, jämställdhetslagen, arbetsmiljö- lagen 6 kapitlet och styrelserepresentationslagen gäller i stället för begäran av lokal förhandling och väckande av talan enligt punkt 3.1.1 de tidsfrister som anges i respektive lag. För begäran av centrala tvisteförhandlingar gäl- ler regler enligt 3.1.2.

3.3 Tvist om semesterlön

Vid tvist om semesterlön, semesterersättning eller skadestånd enligt se- mesterlagen eller kollektivavtal om semester, skall arbetstagarparten väcka talan därom inom 2 år från utgången av det semesterår då arbetstagaren skulle ha erhållit den förmån till vilken anspråket hänför sig. Detta för- utsätter att lokala och centrala tvisteförhandlingar har genomförts innan talan väcks inom den nämnda tidsrymden.

3.4 Lönetvist

Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation rättstvist om lön eller annan ersättning till medlem i organisationen är arbetsgivaren skyldig att påkalla förhandling i tvisten. Vid tvister om lön eller annan er- sättning, skall arbetsgivaren påkalla förhandling efter begäran från arbets- tagaren, om rättelse ej sker.

Kan lönetvist inte lösas vid lokala förhandlingen skall arbetsgivaren inom 10 arbetsdagar efter den lokala förhandlingen begära central förhand- ling. Kan tvist inte lösas vid den centrala förhandlingen skall talan väckas vid Arbetsdomstolen inom 10 arbetsdagar efter det att central förhandling avslutats.‌

Underlåter arbetsgivaren att påkalla förhandling eller väcka talan på sätt ovan angivits är han såvitt avser det omtvistade beloppet skyldig att utge ersättning enligt arbetstagarorganisationens mening om kravet ej är oskäligt.

Vid tvister om ackordsräkning gäller regler enligt § 4 punkt 8 a)–b).

3.5 Tvist om arbetsskyldighet

Uppkommer tvist om arbetsskyldighet enligt detta avtal gäller arbetsta- garorganisationens mening intill dess tvisten slutgiltigt prövats. Föreligger enligt arbetsgivarens uppfattning synnerliga skäl mot att omtvistat arbete uppskjutits får han utan hinder av föregående stycke kräva att arbetet utförs enligt hans mening i tvisten. Arbetstagaren är då skyldig att utföra arbetet. Sådan skyldighet föreligger dock ej om arbetsgivarens mening i tvisten är oriktig och arbetsgivaren har insett eller bort inse detta eller om arbetet innebär fara för liv och hälsa eller därmed jämförligt hinder möter.

Blir arbetet utfört enligt föregående stycke skall arbetsgivaren omedel- bart påkalla förhandling i tvisten, vilket innebär att arbetsgivaren genast måste påkalla förhandling.

Vid oenighet vid lokal förhandling skall arbetsgivaren begära central förhandling.

Kan tvist om arbetsskyldighet inte lösas vid central förhandling, skall arbetsgivaren väcka talan vid Arbetsdomstolen inom 10 arbetsdagar från förhandlingarnas avslutande.

4. Förhandling enligt 11, 12 och 38 §§ MBL

Vid förhandling enligt 11, 12 och 38 §§ skall den i 14 § samma lag angivna förhandlingsordningen tillämpas.

Uppnås inte enighet vid lokal förhandling skall arbetsgivaren på begä- ran förhandla även med central arbetstagarorganisation.

5. Genomförande av förhandling ‌‌‌‌

Förhandling bör påbörjas snarast möjligt efter det att motparten fått del av förhandlingsframställan.

Lokal och central förhandling bör vara slutförd inom 1 månad respek- tive 2 månader efter det att motparten fått del av förhandlingsframställan.

6. Protokoll

Vid förhandling skall föras protokoll. Av protokollet skall framgå dag för förhandling, vilka som deltagit i förhandlingen, parternas yrkanden samt förhandlingsresultatet. Vidare skall dag för justering framgå.

Om inte annat överenskommes, skall förhandlingsprotokoll upprättas i 2 exemplar och översänds senast en månad efter förhandlingen till arbetsgi- varen vid lokal förhandling och vid central förhandling till respektive cen- tral arbetsgivarorganisation. Vidare skall dag för justering framgå.

Protokollet skall i justerat skick återsändas till protokollföraren inom 10 arbetsdagar.

Parterna kan enas om andra protokolls- och justeringsfrister. I sådana fall skall särskilt protokoll över detta beslut upprättas och omedelbart juste- ras. Parterna kan också i andra fall förklara protokoll eller del av protokoll för omedelbart justerat.

7. Avslutande av förhandling

Förhandling skall anses avslutad när förhandlingsprotokoll justerats. Har protokoll ej justerats inom angivna tidsfrister, skall förhandling ändå anses avslutad i och med att justeringstiden löpt ut och när endera parten givit motparten skriftligt besked härom. Part kan också skriftligen meddela att han frånträder förhandling varigenom densamma skall anses avslutad.

8. Ränta

På förfallen fordran utges ränta enligt räntelagen.

§ 13 Giltighetstid och uppsägningsförfarande ‌‌

Detta avtal gäller för tiden 1 december 2020 t.o.m. 30 april 2023 såvida ej annat framgår av avtalstexten. Ändringar i avtalet gäller från och med den 1 december 2020, om ej annat anges.

Om begäran om förhandling ej inges minst 2 månader före den 30 april 2023 förlängs överenskommelsen med 1 år i sänder. Om begäran om för- handling framställs senast den 28 februari 2023 gäller avtalet för tid efter den 30 april 2023 med 7 dagars ömsesidig uppsägningstid. Uppsägning eller begäran om förhandling skall ske skriftligen och delges motparten genom rekommenderad försändelse eller på annat sätt, varigenom det kan styrkas att uppsägning skett eller förhandling begärts.

Part äger även rätt att senast den 31 oktober 2021 säga upp avtalet till upphörande den 30 april 2022.

Förhandling om ny överenskommelse skall börja senast 1 månad från det förhandling begärts, såvida överenskommelse om annan tidpunkt ej träffas.

Övergångsbestämmelser för ackordsprislistor

Arbeten som påbörjats innan den 31 december 2020 och avslutas inom 14 dagar från nämnda tidpunkt betalas med tidigare gällande ackordstillägg. För arbeten som påbörjats före den 31 december och avslutas efter det att 14 dagar har förflutit från nämnda dag, ska betalning ske med tidigare ack- ordstillägg för den del av arbetet som utförts före den 31 december 2020 och för tiden därefter med det nya ackordstillägget.

§ 13 Giltighetstid och uppsägningsförfarande

Arbeten som påbörjats innan den 1 maj 2022 och avslutas inom 14 da- gar från nämnda tidpunkt betalas med tidigare gällande ackordstillägg. För arbeten som påbörjats före den 1 maj 2022 och avslutas efter det att 14 dagar har förflutit från nämnda dag, ska betalning ske med tidigare ackordstillägg för den del av arbetet som utförts före den 31 december 2020 och för tiden därefter med det nya ackordstillägget.

Stockholm den 4 december 2020

PLÅT & VENTFÖRETAGEN SVENSKA BYGGNADS- ARBETAREFÖRBUNDET

Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxx

Xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx Per-Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx

Bilagor ‌

1. Överenskommelse med anledning av lagen om anställningsskydd ‌

Lagen om anställningsskydd gäller med nedan angivna tillägg och undan- tag. Vid fastställande av turordning, hänförd till LAS 22 § 3:e st. gällande kollektivavtal, utgör kollektivavtalets enligt § 1 punkt 2 uppräknade om- fattning separata turordningskretsar.

1. Anställningsavtal för lärlingar

För anställning och uppsägning av lärling gäller särskilda regler i enligt punkt 3 samt Utbildningsavtalet.

2. Uppsägning – skadestånd

En arbetstagare är skadeståndsskyldig om han eller hon inte iakttar den vid varje tillfälle gällande uppsägningstiden. Arbetsgivaren är då berättigad till ersättning svarande mot den del av uppsägningstiden som icke iakttagits. Därvid gäller att ersättning skall utgå med utgående lön och beräknas efter det antal timmar per vecka som vid tiden för uppsägningstillfället varit gäl- lande för arbetstagare, dock för högst 1 månad.

Kvittning av semesterlön får ej ske så länge anställning pågår. Frivillig kvittning får dock ske. Kvittning får ej ske av särskilda branschavgifter.

Om arbetstagare, som slutat sin anställning, häftar i skuld till arbetsgi- varen för ostridig fordran, kan kvittning ske i enlighet med Kvittningsla- gens bestämmelser. Sådan kvittning kan endast avse semesterlön som av vederbörande arbetsgivare avsatts för arbetstagare.

3. Särskilda bestämmelser avseende lärlingar med utbildningskontrakt enligt Utbildningsavtalet

a) Lärling kan provanställas i 6 månader.

b) Lärling undantas från turordningsreglerna i lag om anställningsskydd (LAS).

c) Vid förhandlingsframställan eller varsel till Byggnads enligt lag om an- ställningsskydd skall arbetsgivaren samtidigt översända kopia av handling- en till huvudyrkesombudet.

d) Vid arbetsbrist skall, innan uppsägning vidtas, möjligheten till fortsatt utbildning prövas.

e) Xxxxx anställningsavtalet utan lärlingens eget förvållande skall arbetsgivaren och huvudyrkesombudet gemensamt söka skaffa honom ny anställning.

4. Tillfällig anställning

a) Vid tidsbegränsad anställning för enbart snöskottning, feriearbete eller målningsarbeten och därmed sammanhängande arbeten gäller nedan an- givna överenskommelse.

Anställda för enbart snöskottning eller målningsarbeten är undantagna från regler i 5a § LAS angående rätt till tillsvidareanställning.

b) Vid tillfällig anställning för enbart snöskottning gäller anställningen en- dast under den tid ifrågavarande arbetsuppgifter varar. Anställningsformen är tidsbegränsad timanställning vid behov.

Anställningsavtal skall upprättas senast inom 1 vecka efter det att arbetet påbörjats. Obligatoriska uppgifter i anställningsavtalet är: Arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress. Lön och andra ersättningar. Anställ- ningens startdag och slutdag, eller de förutsättningar som gäller för att an- ställningen skall upphöra. Samt vilken form av tidsbegränsad anställning som avses.

c) Vid tillfällig anställning för enbart målningsarbeten gäller anställningen endast under den tid ifrågavarande arbetsuppgifter varar. Anställningsfor- men är överenskommen visstidsanställning.

Bilaga 1

Företag vars huvudsakliga verksamhet är målning av plåt tillämpar till- fällig anställning för målningsarbeten enligt LAS.

d) Lön för arbetsfria dagar enligt § 2 punkt 16 utges till arbetstagare som va- rit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt minst 3 månader under de senaste 12 månaderna samt vars anställning består efter helgen.

5. Återanställningsrätt

Om det finns personal med återanställningsrätt bör detta beaktas före anli- tande av uthyrnings- eller bemanningsföretag, se regler enligt bilaga 5.

6. Rätt att stå kvar i anställningen

Arbetstagare har rätt att kvarstå i anställningen till utgången av den månad då arbetstagaren uppnår ålder som anges i 32 a § LAS.

Anmärkning

Den ålder som anges i 32 a § LAS är från och med 1 januari 2020 68 år och från och med 1 januari 2023 69 år.

a) Xxxxxx om upphörande av anställning vid uppnådd LAS-ålder

Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning vid

utgången av den månad då arbetstagaren uppnår den ålder som anges i 32 a

§ LAS skall arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en månad i förväg.

En arbetstagare som uppnått den ålder som anges i 32 a § LAS har inte rätt till längre uppsägningstid är en månad och har inte heller företrädesrätt när turordning skall bestämmas vid uppsägning eller vid återanställning.

b) Xxxxxx om anställnings upphörande vid hel sjukersättning Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning i sam- band med att arbetstagaren enligt Socialförsäkringsbalken får rätt till hel sjuk- ersättning, ska arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom om beslutet om hel sjukersättning.

Arbetstagare, som har eller som fått rätt till hel sjukersättning enligt ovan, och som träffat överenskommelse med arbetsgivaren om fortsatt an- ställning, har inte rätt till längre uppsägningstid än en månad. Arbetstaga- ren har icke företrädesrätt när turordning skall bestämmas vid uppsägning eller vid återanställning.

Protokollsanteckning

Besked om rätt till hel sjukersättning lämnas till arbetsgivaren så snart arbets- tagaren fått kännedom härom.

7. Arbetsgivarintyg

I samband med att arbetstagares anställning upphör skall arbetsgivaren överlämna ett komplett ifyllt arbetsgivarintyg enligt lagen om arbetslös- hetsförsäkring. Arbetsgivarintyget ska överlämnas snarast och senast inom 5 veckor från dagen för anställningens upphörande.

2. Permittering ‌

1. Då arbetsgivare, utan att anställningen upphör, på grund av arbetsbrist, driftstörning eller annan sådan omständighet inte tillhandahåller arbets- tagaren något arbete samt befriar arbetstagaren från dennes närvaroskyl- dighet (permittering) utges ersättning (permitteringslön) i enlighet med punkterna 7–9.

2. Permittering kan vidtas oavsett regler om turordning.

3. Arbetstagaren är skyldig att inom skälig tid återgå i arbete när det hinder som föranledde permitteringen upphört.

4. I permitteringsfrågor skall lagstadgad förhandlingsskyldighet iakttas. Vid dessa förhandlingar skall parterna eftersträva enighet om omfattning och förläggning av permitteringen. Parterna bör därvid ta hänsyn till före- tagets produktions- och marknadsförhållanden samt eftersträva lösningar som medför minsta möjliga olägenhet för berörda arbetstagare.

5. Permitteringstid räknas i hela dagar (arbetsdagar). Permittering som för- anleds av oförutsedda driftsavbrott, t.ex. strömavbrott, och som beslutas inom 1 timme efter ordinarie arbetstidens början räknas som en permit- teringsdag enligt detta avtal.

6. Permittering enligt detta avtal får för en arbetstagare omfatta högst 30 arbetsdagar per kalenderår.

7. För permitteringstid utbetalar arbetsgivaren permitteringslön. Permit- teringslönen beräknas med hänsyn till det antal timmar på arbetstagarens ordinarie arbetstid varunder denne eljest skulle ha arbetat. Permitterings- lön utges med avtalets lägsta lön. Permitteringslön ingår i underlaget för beräkning av lagstadgade arbetsgivaravgifter och semesterlön.

8. En arbetstagare som permitteras har rätt till permitteringslön som mot- svarar avtalets lägsta lön enligt § 5 punkt 4.

9. Permitteringslön utges inte vid permittering som föranleds av:

− arbetstagarens eget vållande,

− olovlig konflikt inom LO:s område,

− att nytillträdande i branschen permitteras i samband med huvud- semester i enlighet med förordningen om arbetslöshetsförsäkring,

− offentligt myndighetsbeslut som arbetsgivaren inte bort räkna med.

10. Frågan om huruvida permitteringslön skall utges vid driftsavbrott som är en följd av att arbetet är säsongsbetonat eller av andra skäl inte är sam- manhängande till sin natur och frågan om huruvida permitteringslön skall utges till arbetstagare som utför arbete i sitt hem regleras i avtal mellan berörda förbundsparter.

Därvid skall riktpunkten vara att arbetstagare, som enligt hittills gäl- lande regler vid permittering under pågående säsong eller motsvarande åt- njuter arbetslöshetsersättning, ges fortsatt skydd.

3. In- och utlåning av arbetstagare mellan företag ‌

För att underlätta företagens möjligheter att klara arbetskraftsbehovet och möjliggöra för företagen att fullgöra kontraktstider samt åtaga sig större ar- betsobjekt samt för att i största möjliga utsträckning undvika permittering, förklarar sig Byggnads villigt medverka till att samarbete mellan i bran- schen verksamma företag kan komma till stånd, därest följande iakttas:

1. Samarbete genom lån av anställda arbetstagare avses endast omfatta före- tag som är bundna av detta kollektivavtal.

2. Anställda vid det företag som lånar arbetstagare har företräde till före- kommande ackordsarbeten.

3. Inlånad arbetstagare som arbetar tillsammans med företagets egna ar- betstagare skall ingå i gemensamhetsackord.

4. Inga inskränkningar får ske vad gäller den inlånade arbetstagarens rätt till bibehållen anställning hos ordinarie arbetsgivare.

5. Samråd med eventuellt berört ackordslag ska ske enligt § 4 punkt 1 c) 1 stycket, angående utökning och nedskärning av ackordslag.

6. Erbjudet arbete, på annat företag, skall anses lämpligt

− om skälig hänsyn tagits till arbetstagarens yrkesvana och förutsätt- ningar samt andra personliga förhållanden,

− om anställningsförmånerna är förenliga med de som vid i branschen jämförliga företag utges till arbetstagare med likvärdiga arbetsuppgif- ter och kvalifikationer,

− om arbetet ej hänför sig till arbetsplats där arbetskonflikt råder till följd av stridsåtgärd som är lovlig enligt lag och kollektivavtal,

− om förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som anges i författ- ning eller myndighetsföreskrifter rörande åtgärder till förebyggande av ohälsa eller olycksfall.

4. Anlitande av UE ‌

Anlitande av underentreprenör för arbete inom avtalsområdet Överenskommelse om tillämpningsregler avseende 38 § MBL

1. Tillämpningsområde

I 38 § MBL regleras förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare som avser att anlita underentreprenör för att utföra arbete inom avtalsområdet för arbets- givarens räkning eller verksamhet utan att denne ska vara arbetstagare hos arbetsgivaren. För arbete som ligger utanför Plåt- och Ventilationsavtalet finns ingen förhandlingsskyldighet enligt 38 § MBL.

Genom denna överenskommelse ges arbetsgivare möjlighet att tillämpa ett förenklat förfarande som alternativ till förhandlingsskyldigheten enligt 38 § MBL.

Anmärkning

1. Vid anlitande av underentreprenör som inte är bunden av Plåt- och Venti- lationsavtalet eller av bemanningsföretag gäller reglerna i 38-40 §§ MBL.

2. I bilaga 5 finns särskilda bestämmelser om förhandling vid anlitande av bemanningsföretag när det finns tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning.

3. I bilaga 3 finns särskilda bestämmelser om in- och utlåning mellan företag som är medlemmar i Plåt & Ventföretagen.

4. Med arbetsgivare avses i denna överenskommelse kollektivavtalsbundet företag. Krav på kollektivavtal gäller dock inte för s.k. enmansföretag.

Bilaga 4

2. Förenklat förfarande

Det förenklade förfarandet kan tillämpas då arbetsgivaren i fråga avser att

− anlita en underentreprenör som är bunden av kollektivavtal för ifråga- varande arbete (s.k. enmansföretag undantas från detta krav)

− för arbete inom Plåt- och Ventilationsavtalets tillämpningsområde enligt de villkor som följer nedan.

3. Anlitande av underentreprenör som är medlem i Plåt & Ventföretagen

Arbetsgivarens skyldighet att förhandla enligt 38 § första stycket MBL vid

utlämnande av arbete inom avtalets tillämpningsområde är fullgjord när arbetsgivaren säkerställer att underentreprenör som avses anlitas är med- lem i Plåt & Ventföretagen. Genom sin medlemshantering svarar Plåt & Ventföretagen för kontrollen att medlemsföretagen innehar F-skattebevis, arbetsgivarregistrering och registreringsbevis.

Anmärkning

Underentreprenör som avses i denna punkt behöver inte tas upp på sådan UE- förteckning som framgår av punkten 4.2 nedan.

4. Anlitande av underentreprenör som inte är medlem i Plåt & Ventföretagen

Arbetsgivarens skyldighet att förhandla enligt 38 § första stycket MBL vid

utlämnande av arbete inom avtalets tillämpningsområde är fullgjord när följande förutsättningar är uppfyllda.

4.1 Kontroll av underentreprenör

Arbetsgivare ska kontrollera att underentreprenörer som anlitas uppfyller följande villkor:

− F-skattebevis.

− Momsregistreringsbevis.

− Registreringsbevis.

− Kollektivavtal för ifrågavarande arbete. Detta villkor gäller dock inte för s.k. enmansföretag.

− Hos företaget inte föreligger klara och förfallna fordringar på lön eller annan ersättning.

4.2 Information om underentreprenör, UE-förteckning

Första gången en viss underentreprenör anlitas ska arbetsgivaren skriftligen informera Byggnads region om följande uppgifter om underentreprenören:

− organisationsnummer

− fullständigt namn och adress

− telefonnummer

− e-postadress.

Uppgifterna för samtliga underentreprenörer som ska eller brukar anlitas ska sammanställas på en UE-förteckning.

4.3 Granskning av UE-förteckning

Byggnads region ska senast inom två veckor från det att regionen fått in- formation enligt 4.2 ovan underrätta arbetsgivaren om att viss på förteck- ningen upptagen underentreprenör inte kan godtas då det finns skäl att anta att veto enligt 39 § MBL kan komma ifråga. Lämnas en sådan underrättelse är arbetsgivaren skyldig att förhandla om denne avser att anlita aktuell un- derentreprenör. Lämnas ingen sådan underrättelse står det arbetsgivaren fritt att anlita de på förteckningen angivna underentreprenörerna.

Anmärkning

Byggnads ska informera arbetsgivaren om vilken region som ska handlägga tillämpningen av denna överenskommelse. Har Byggnads inte informerat om detta, lämnas UE-förteckningen till den region inom vilkens område företaget har sitt säte.

5. Förfarande om det finns skäl att aktualisera veto

Anser Byggnads region att det finns skäl att aktualisera veto enligt 39 § MBL mot en underentreprenör som finns upptagen på UE-förteckningen eller en underentreprenör som är medlem i Plåt & Ventföretagen, ska ar- betsgivaren meddelas detta med angivande av skälen för att aktualisera ve- tot. Lämnas sådan underrättelse är arbetsgivaren skyldig att förhandla om denne avser att anlita aktuell underentreprenör.

5. Bemanning ‌

Vid anlitande av bemanningsföretag gäller reglerna i 38–40 §§ MBL. Vid anlitande av bemanningsföretag när företrädesrätt till återanställning före- ligger hos det anlitande företaget gäller förhandlingsordning enligt nedan.

a) Bakgrund

Parterna uppmärksammar att frågeställningar inom svensk arbetsmarknad har aktualiserats om otillbörliga kringgåenden av företrädesrätten till åter- anställning genom anlitande av bemanningsföretag enligt lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling. Det har uppgivits att sådana otillbörliga förfa- randen i förhållande till gällande rätt har blivit vanligare i takt med att be- manningsbranschen har expanderat. Med bemanningsföretag avses företag enligt definition i nämnd lag.

Mot denna bakgrund inrättar Plåt & Ventföretagen och Byggnads en partsgemensam nämnd med uppgift att tillse att otillbörliga kringgåenden av företrädesrätten till återanställning enligt anställningsskyddslagen inte ska förekomma inom branschen. Införlivandet har skett på så sätt att det inte i nu aktuella hänseenden finns några skillnader mellan lagens och av- talets innebörd.

b) Förhandling, överläggning och tvist om inhyrning

b 1. Förhandling vid inhyrning enligt medbestämmandelagen (MBL)

Förhandling enligt 38 § MBL ska ske med MB-grupp på företagsnivå i riks- täckande företag alternativt berörd region och ska alltid ske om företaget avser anlita bemanningsföretag när det finns tidigare anställda med före- trädesrätt till återanställning genom uppsägning på grund av arbetsbrist inom berört turordningsområde och berörd turordningsenhet.

I förhandlingen ska företaget ange skälen för att lösa bemanningsbe- hovet genom inhyrning av arbetstagare. Förhandlingen ska även omfatta frågan om företagets behov av arbetskraft istället kan tillgodoses genom återanställning av tidigare anställd med företrädesrätt. Vid inhyrning av- seende en längre period än fem (5) veckor har MB-grupp och företag att tillsammans överväga möjligheten att täcka hela eller delar av arbetskrafts- behovet genom återanställning istället för att anlita bemanningsföretag.

b 2. Överläggning vid inhyrning lokal förhandling

I det fall parterna inte är överens under 1 har företaget att inom tre (3) ar- betsdagar påkalla lokal förhandling från det att förhandling enligt 1 avslutats.

Detta gäller om ett företag avser hyra in arbetskraft genom anlitande av bemanningsföretag under en sammanhängande period om mer än fem

(5) veckor, när det samtidigt finns tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning genom uppsägning på grund av arbetsbrist inom berört turordningsområde och berörd turordningsenhet där inhyrning ska ske, ska företaget uppta överläggning med MB-gruppen eller om sådan saknas berörd region om inhyrningen enligt nedan.

I överläggningen ska företaget ange skälen för att lösa bemanningsbe- hovet genom inhyrning av arbetstagare. Överläggningen ska även omfatta frågan om företagets behov av arbetskraft istället kan tillgodoses genom återanställning av tidigare anställd med företrädesrätt.

Lokal förhandling skall vara genomförd inom fem (5) arbetsdagar från det att påkallandet har skett om parterna inte enats om annat.

b 3. Central förhandling och påkallande av skiljenämndsförfarande

Uppkommer i förhandlingen/överläggningen oenighet om huruvida inhyr-

ning längre än fem (5) veckor strider mot 25 § LAS, ska central förhandling påkallas inom tre (3) arbetsdagar av företaget efter avslutad lokal förhandling. Central förhandling ska äga rum inom tio (10) arbetsdagar från påkallan- det. De centrala parterna ska verka för en lösning av förhandlingsfrågan vil-

xxx xxxxxxx både företagets behov och arbetstagarnas berättigade intressen.

Vid oenighet i den centrala förhandlingen ska arbetsgivarsidan inom tre (3) arbetsdagar från förhandlingens avslutande, hänskjuta saken till skiljenämnd enligt c).

Bilaga 5

Underlåter arbetsgivarsidan att påkalla lokal eller central förhandling alternativt att hänskjuta saken till skiljenämnd, kan inhyrningen avslutas inom fem (5) veckor från inhyrningens påbörjande utan rättslig påföljd.

Om arbetsgivarsidan påkallar central förhandling i rätt tid och hän- skjuter saken till skiljenämnd i rätt tid och nämnden finner att inhyrningen strider mot 25 § LAS, kan inhyrning pågå till dess fem (5) arbetsdagar för- flutit från beslut i skiljenämnd utan att inhyrningen är att betrakta som kollektivavtalsbrott.

Förhandling ska bedrivas skyndsamt.

c) Om skiljenämnd avseende inhyrning

Parterna är ense om att inrätta en skiljenämnd enligt nedan.

Förfarandet i skiljenämnden ska vara förenklat och snabbt. Nämnden ska bestå av två (2) ledamöter från Plåt & Ventföretagen och två (2) ledamö- ter från Byggnads. Nämnden ska även bestå av en (1) opartisk ordförande. Vid oenighet om vem som ska utses som opartisk ordförande, skall Med- lingsinstitutet utse ordförande.

Skiljenämnden ska meddela beslut skyndsamt och som regel senast inom femton (15) arbetsdagar från påkallandet. Om någon organisation inte har utsett någon ledamot inom nämnda treveckorsperiod, är skilje- nämnden beslutsför med enbart opartisk ordförande.

Ett beslut kan ske även om arbetstagarorganisationen inte efterkommit en begäran att inkomma med skriftligt svaromål. Skiljenämnden ska hålla muntlig förhandling innan ett beslut fattas. Muntlig bevisning får ske om handläggningen trots bevisupptagningen kan ske skyndsamt.

Skiljenämnden ska i beslut förklara om företagets planerade eller vid- tagna åtgärd kan anses strida eller strider mot 25 § LAS.

Skiljenämnden behöver inte redovisa skälen skriftligt, men nämnden ska redovisa skälen muntligt till respektive part.

Skiljenämndens beslut är inte att betrakta som en rekommendation utan är rättsligt bindande i den meningen att det ska betraktas som ett kol- lektivavtalsbrott om i förekommande fall ordningen i b) inte iakttas eller om inhyrningen strider mot 25 § LAS.

Eventuellt ekonomiskt- och allmänt skadestånd till tidigare anställd för brott mot företrädesrätten enligt 25 § LAS skall hanteras enligt parternas förhandlingsordning enligt kollektivavtalets Allmänna bestämmelser § 12.

Om företaget följer skiljenämndens beslut ska parterna verka för att av- skriva eventuella rättstvister med grund i 25 § LAS. Kan parterna inte enas om att avskriva tvisten hanteras frågan enligt parternas förhandlingsord- ning i kollektivavtalets Allmänna bestämmelser § 12.

Tappande part i nämnden ska svara för ordförandens samtliga kostna- der i övrigt står vardera part sina kostnader.

6. Tillämpningsregler vid anlitande av ‌

underentreprenörer (HEA)

1. Entreprenadkedjor och ansvar för huvudentreprenör

Huvudentreprenör enligt bestämmelserna i denna bilaga är första arbetsgi-

vare bunden av Plåt- och Ventilationsavtalet under byggherren.

En arbetsgivare som anlitar en underentreprenör i enlighet med bestäm- melserna i Tillämpningsregler vid anlitande av underentreprenör, ska se till att den underentreprenör som anlitas förbinder sig att iaktta bestämmelserna i denna bilaga, om underentreprenören i sin tur anlitar en underentreprenör. En arbetsgivare som är underentreprenör ska till sin beställare rappor- tera vilken underentreprenör som arbetsgivaren har anlitat. Arbetsgivaren ska också till beställaren vidarebefordra rapporter som denne har fått från

en underentreprenör som denne i sin tur har anlitat.

Den som är huvudentreprenör enligt ovan ska sammanställa rappor- terna och upprätta en lista över vilka underentreprenörer som denne anlitat på arbetsplatsen och vilka underentreprenörer som dessa i sin tur anlitat på arbetsplatsen (underentreprenörslista).

Byggnads Region har, i syfte att kontrollera efterlevnaden av denna bi- laga, rätt att få ta del av de uppgifter i underentreprenörslistan som visar vilka underentreprenörer inom Plåt- och Ventilationsavtalets tillämpnings- område som verkar på arbetsplatsen. Byggnads Region har rätt att få ta del av listan hos huvudentreprenören vid ett arbetsplatsbesök senast fyra arbets- dagar efter det att en skriftlig begäran kom huvudentreprenörens ansvarige produktionsledare på arbetsplatsen tillhanda.

När tvisteförhandling enligt 35 § MBL aktualiserats och det visar sig att en arbetsgivare inte är bunden av Plåt- och Ventilationsavtalet eller för- handlingsvägrar eller inte medverkar i utredningen avseende lönekravet ge- nom att inte överlämna sådant nödvändigt löneunderlag som krävs för att kunna bedöma om arbetstagaren fått korrekt lön och ersättning kan Bygg- nads Region hos huvudentreprenören begära att tvisten ska bli föremål för överläggningar och utredning.

Överläggningarna och utredningen, som ska genomföras utan dröjs- mål, ska syfta till att klarlägga tvisten.

Huvudentreprenören och Byggnads ska i förekommande fall aktivt medverka till att åstadkomma rättelse av berörd arbetsgivare.

Om tvisten inte löses och den berör arbetsplats där medlemsföretag i Plåt & Ventföretagen är huvudentreprenör kan Byggnads inom 30 dagar påkalla att den ska prövas av en särskild nämnd, OR-nämnden. Nämnden består av en representant från Plåt & Ventföretagen och en representant från Byggnads samt en av parterna tillsammans utsedd opartisk ordföran- de. Förfarandet i nämnden ska vara skriftligt, bedrivas utan dröjsmål samt avslutas med ett beslut vari nämnden avgör huruvida betalningsskyldig- het för en arbetsgivare föreligger eller inte. Fordran som varit föremål för nämndens beslut ska anses slutligt reglerad mellan parterna.

För det fall OR-nämnden i sitt beslut finner att betalningsskyldighet föreligger ska skyldigheten utan dröjsmål fullgöras genom den av Plåt & Ventföretagen inrättade OR fonden. Efter sådan utbetalning kan regressrätt göras gällande gentemot den arbetsgivare som enligt OR-nämndens beslut har betalningsansvar eller mot arbetsgivare som på annat sätt brustit i sina förpliktelser enligt denna bilaga eller mot sin betalningsskyldighet enligt lag. OR-nämnden ska vid sin prövning av krav på lön och annan ersättning,

i de fall anspråken inte är ostridiga eller den betalningsskyldige arbetsgiva- ren inte är bunden av kollektivavtal med Byggnads, beräkna och fastställa betalningsskyldigheten vad avser lön enligt en veckoarbetstid om 40 tim- mar och en timlön (eller motsvarande omräknad timlön utifrån tillämplig månadslön,) som om § 5 Lönenivåer vore tillämplig. Betalningsskyldighe- ten kan avse högst 12 veckor.

2. Granskningsförfarande av UE på arbetsplats organiserat av huvudentreprenören

Om underentreprenör bunden av Plåt- och Ventilationsavtalet, som har sitt säte i annat land än Sverige eller som har arbetstagare som är bosatta i annat land, inte inom tre veckor från underrättelse har svarat upp mot Byggnads skriftliga begäran om att ta del av granskningsunderlag enligt bilaga 11 Bygglösen, kan Byggnads hos huvudentreprenören begära att denne orga- niserar en överläggning på berörd arbetsplats för att där ta del av efterfrågat underlag för de arbetstagare som är verksamma på arbetsplatsen.

Detta förfarande ska användas av Byggnads vid skälig misstanke om kollektivavtalsbrott eller när arbetsgivarens företrädare håller sig undan från att delta vid förhandling med Byggnads. Vid överläggningen ska en behörig företrädare för underentreprenören delta, lämpligen ska även anli- tande entreprenör delta. Företrädaren ska uppvisa dokumentation för arbe- tad tid på berörd arbetsplats*.

Mötet skall hållas inom fyra arbetsdagar från att sådan begäran skrift- ligen tillsänds huvudentreprenören och berörd underentreprenör om inget annat överenskommes.

*Lönespecifikationer för berörda arbetstagare, tidssedlar för arbetsperio- den och högst fyra månader bakåt i tiden, om tillämpligt utdrag från utsta- tioneringsregistret rörande aktuell arbetsplats (om tillämpligt), eventuella arbetstillstånd där sådana behövs samt annat nödvändigt underlag som behövs för att kunna bedöma om arbetstagare har fått korrekt lön och er- sättning.

Anmärkning

Bestämmelserna i punkt 2 börjar gälla från och med den 1 maj 2021.

7. Överenskommelse om tillämpning av lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML)‌

1. Lagens tillämpningsområde

Förtroendemannalagen gäller med nedan angivna tillägg och undantag.

Anmärkning

Av Byggnads region till arbetsgivare ingiven anmälan om lokalt skyddsombud eller skyddskommittéledamot innefattar jämväl anmälan jämlikt 1 § 3 stycket i lagen om facklig förtroendemans ställning.

2. Rätt till betald ledighet

Vid ledighet som avser den fackliga verksamheten på arbetsplatsen, erhåller förtroendemannen ersättning enligt följande:

a) Förtroendeman som ingår i ackordslag eller ensam har ackord, behåller gällande lönevillkor. Betalningen regleras genom så kallad parallelltidser- sättning samtidigt som ackordet regleras.

b) Förtroendeman som arbetar på tidlön erhåller ersättning enligt för ho- nom eljest gällande tidlön.

3. Utbildning av fackliga förtroendemän

Ledighet bör begäras i god tid innan introduktion och utbildning skall ge- nomföras. Byggnads rekommenderar den lokala organisationen att kallelse även skickas till berörda arbetsgivare.

4. Tillämpningsregler avseende facklig förtroendemannautbildning

Parterna är överens om att eftersträva ett förtroendefullt och praktiskt sam-

arbete mellan parterna såväl lokalt som centralt. Detta är en nödvändig för- utsättning för att undvika meningsskiljaktigheter och tvister om vilken typ av facklig utbildning centralt eller lokalt arrangerade, som är ersättnings- grundande för fackliga förtroendemän.

Byggnads åtar sig, avseende centralt framtagen utbildning för fackliga förtroendemän, att före utbildningens igångsättande kalla och informera Plåt- & Ventföretagen om utbildningen och dess innehåll. Motsvarande skall gälla för Byggnads region gentemot Plåt & Ventföretagen regionalt av- seende lokalt framtagen utbildning.

Byggnads respektive dess regioner skall på begäran av Plåt & Ventföre- tagen förete utbildningsmaterial för respektive utbildning.

Omfattning och förläggning av erforderlig betald facklig förtroende- mannautbildning fastställes efter överläggning mellan företaget, MB-grupp och berörd region.

Företaget, MB-grupp och berörd region skall vid överläggning en gång per år klarlägga respektive facklig förtroendemans uppdrag och verksamhet.

5. Hantering av tidunderlag för planerat fackligt arbete

Tidsplaneringsunderlag avseende planerat fackligt arbete överlämnas till

företaget veckovis, om inte annan överenskommelse träffas, på av företaget angiven arbetsdag. Underlaget utformas av parterna, och tillhandahålles av arbetsgivaren.

8. Överenskommelse om företagsanpassad medbestämmande ‌

(MB-organisation) inom avtalsområdet

Inledning

Regler rörande lokal arbetstagarorganisation enligt 14 och 20 §§ MBL vid tillämpning av samma lags 11, 12, 19 och 21 §§.

Tillämpningen av överenskommelsen skall ske på sådant sätt att den möjliggör en smidig och snabb hantering av medbestämmandet i respek- tive företag.

1. Informations- och förhandlingsskyldighet

Företaget fullgör sin informations- och förhandlingsskyldighet gentemot kontaktombud. Kontaktombud äger endast rätt att förhandla om ärenden som faller under 11, 12 och 21 §§ MBL och således ej rörande s.k. rättstvis- ter. Utanför behörighetsområdet faller även handläggningen av 38 § MBL.

2. Utseende av kontaktombud

Inom varje företag utses kontaktombud. För driftställe med högst 7 anställ- da utses 1 kontaktombud. För driftställe med fler anställda utses 2 kontakt- ombud. Kontaktombud utses bland de i företaget anställda av den lokala fackliga organisationen inom Byggnads.

Förordnande till kontaktombud gäller tills vidare, om inte den lokala fackliga organisationen fattar annat beslut. Förordnandet gäller dock längst till dess anställningen upphör.

Kontaktombudets befogenheter skall skriftligen meddelas företaget. Vid företag med flera driftställen skall finnas en för dessa gemensam MB-grupp för samordnad behandling av övergripande frågor som avses i detta avtal. MB-gruppen skall bestå av representant från respektive driftställe.

Detsamma gäller regional nivå. För varje kontaktombud kan ersättare utses.

Övergångsvis skall, där kontaktombud inte hunnit utses, förhandling ske gentemot den lokala fackliga organisationen. Information enligt 19 § MBL kan i sådant fall ske, om företaget så önskar, till annan av organisatio- nen utsedd facklig förtroendeman.

3. Kontaktombud – facklig förtroendeman

Den som utsetts till kontaktombud är därmed, såvitt gäller MB-frågor en- ligt detta avtal, utsedd till facklig förtroendeman enligt förtroendemanna- lagens regler.

Protokollsanteckning

1. Detta innebär ingen inskränkning för den lokala fackliga organisationen att utse sådant kontaktombud till facklig förtroendeman för andra upp- gifter enligt förtroendemannalagen.

2. Den lokala fackliga organisationen skall skriftligen meddela respektive företag vem som utsetts till kontaktombud. Motsvarande meddelande skall lämnas till företaget, om den lokala fackliga organisationen beslutat att kontaktombuds förordnande skall upphöra. I samband med anmälan till företaget skall den lokala fackliga organisationen även ange sådan facklig utbildning som kontaktombud redan genomgått inom medbe- stämmandeområdet och likaledes tidigare genomgången utbildning för facklig förtroendeman.

4. Ledighet och ersättning till kontaktombud

Ledighet och ersättning till kontaktombud regleras enligt kollektivavtalets regler för facklig förtroendeman enligt bilaga 7.

Bilaga 8

5. Adjunktion

Kontaktombud äger rätt att vid behov begära adjunktion/biträde av facklig funktionär från Byggnads att delta vid förhandling.

6. Koncern

I koncern tillämpas denna överenskommelse för varje bolag för sig.

7. Förhandlingsordning

Lokal förhandling, mellan företag och kontaktombud, skall påbörjas sna- rast och genomföras med den skyndsamhet som omständigheterna kräver. Förhandlingsordning enligt kollektivavtalet § 12 skall tillämpas.

Document Metadata

Table of Contents

Allmänna Bestämmelser

Document Metadata