KOLLEKTIVAVTAL FÖR SMÅTONNAGE I UTRIKESFART 1.2.2012 – 28.02.2014 (FSU)
KOLLEKTIVAVTAL FÖR SMÅTONNAGE I UTRIKESFART 1.2.2012 – 28.02.2014 (FSU)
1.3.2012 – 31.03.2014 (Befälsförbunden)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE
2 ANSTÄLLNING
2.1 Allmänt
2.2 Arbetsavtal
2.3 Praktikanter
2.4 Utomstående arbetskraft
3 BEMANNING
4 ARBETSVILLKOR
4.1 Arbetstid
4.2 Övertid
4.3 Arbetstidsbokföring
4.4 Avlösning
4.5 Semester
4.6 Löner
4.7 Frånvaro
4.8 Resor
4.9 Arbetskläder 4.10Städning 4.11Försäkringar
4.12 Hemtransport av död xxxxxx
4.13 I hamn kungjord strejk / lockout / blockad
4.14 Nya fartyg 4,15 Kost
5 FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE
5.1 Principer för fortgående förhandlingar
5.2 Förhandlingsordning vid lösning av konflikter
5.3 Skiljemannaförfarande
6 FACKFÖRENINGSVERKSAMHET
6.1 Deltagande i fackföreningsverksamhet
6.2 Ombudsmän
6.3 Arbetsplatsklubbar / fackavdelningar (Gäller endast medlemmar av FSU)
7 UPPSÄGNING OCH PERMITTERING
8 VERKSAMHETSMODELL FÖR SYSSELSÄTTNING OCH OMSTÄLLNINGSSKYDD
9 HÄLSOVÅRD
10 ÖVERLÅTELSE AV FARTYG OCH FLAGGBYTE FÖRTECKNING ÖVER ANSLUTNA AVTAL LÖNETABELLERNA 1.3.2012
UTRIKESFARTENS KOLLEKTIVAVTAL FÖR SMÅTONNAGET
1.2.2012 – 28.12.2014 (FSU)
1.3.2012 – 31.3.2014 (Befälsförbunden)
1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Rederierna i Finland rf å ena sidan samt Finlands Skeppsbefälsförbund rf, Finlands Maskin- Befälsförbund rf och Finlands Sjömans-Union FSU rf å andra sidan ingår härmed följande kollektiv- avtal, som berör löne- och arbetsvillkor, för till Finlands Skeppsbefälsförbund, Finlands Maskin- befälsförbund och Finlands Sjömans-Union FSU hörande medlemmar som tjänstgör på Rederierna
i Finland rf:s medlemsrederiers torrlast-, tank- och specialfartyg under 1600 brt.
Då nya fartyg godkännes inom ramen för detta avtal utgår man från 1947 års skeppsmätnings- regler (Oslo-konventionen). Ifall fartyget inte har ett mätbrev eller –intyg utfärdat enligt Oslo- konventionen så bestäms fartygets storlek utgående från 1969-års skeppsmätningskonvention (London-konventionen) enligt följande.
För roro-fartygens del multipliceras BT-talen enligt den nya London-konventionen med 0,25 och för lolo-fartygens del med koefficienten 0,4. På detta sätt erhåller man ett värde för fartygen som i medeltal motsvarar brt-dräktigheten enligt den gamla Oslo-konventionen. För övriga fartygstyper bestäms koefficienterna från fall till fall.
Detta inverkar inte på avtalsområdet för fartyg under finsk flagg per den 1.3.2005 ifall det inte görs betydande ändringsarbeten gällande dess konstruktion. Beträffande nya fartyg som, enligt 2 momentet, godkännes till avtalsområdet förhandlar parterna separat.
2 ANSTÄLLNING
2.1 Allmänt
Arbets- och näringsbyråernas ställning inom sjöbranschen förblir central i arbetsförmedlingssystemet. Rederierna i Finland rf rekommenderar sina medlemmar att anmäla alla lediga arbetsplatser till arbetsförmedlingarna. Anmälan om arbetsförhållandets längd bör även göras till arbetsförmedlingen, då rederiet i brådskande fall avlönar vikarier utanför den ordinarie kontorstiden.
När med arbetstagaren överenskommits om anställning och med honom inte ingås arbetsavtal till följd av orsak, som beror på arbetsgivaren, är han berättigad till skadestånd såsom vid avtalsbrott.
2.2 Arbetsavtal
I huvudsak skall med arbetstagaren ingås arbetsavtal som gäller tills vidare.
Arbetsavtal kan ingås för viss tid enligt sjöarbetsavtalslagens 1 kapitel 4 § och i enlighet med dess syfte, om arbetets art, vikariat, praktik eller annan därmed jämförbar omständighet förutsätter avtal för viss tid eller om arbetsgivaren har annan p.g.a. företagets verksamhet eller av arbetets art motiverad anledning att ingå avtal för viss tid. Syftet med denna bestämmelse är att förhindra att arbetstagarens uppsägningsskydd och att förmåner som föranleds av arbetsförhållandets längd kringgås.
2.3 Praktikanter
Användande av praktikanter får inte leda till att ordinarie eller annan i punkt 2.2. föreskriven arbetskraft ersätts.
2.4 Utomstående arbetskraft
Innan man förlitar sig på användandet av utomstående arbetskraft bör det först kartläggas, huruvida det är möjligt att utnyttja fartygets egen personal till utförandet av arbetena och på vilket sätt anlitandet av den utomstående arbetskraften kommer att påverka den egna personalens sysselsättning och arbetsuppgifter.
Fastän den nya bemanningsförordningen (1256/97) trätt i kraft, beaktas bemanningstabellerna i den gamla bemanningsförordningen (250/84) 13 §, 14 § och 15 § vid fartygsbemanning och be- sättningens behörighet. För att underlätta detta skall parterna uppgöra basbemanningsmodeller för olika fartygsstorlekar enligt 1969-års skeppsmätningskonvention. Bemanningstabellerna finns som bilaga till kollektivavtalet (bilaga 1 a).
Parterna avtalar om bemanningsnumerären på nybyggen samt på nya fartyg som anskaffas under finsk flagg och som tillämpar detta kollektivavtal. De fartygsvisa bemanningsavtalen överenskoms så, att man beaktar det av Trafiksäkerhetsverket (TraFi) utfärdade minimibemanningsintyget. Då man överenskommer om bemanningsnumerären, bör man dock beakta att den vaktgående personalen garanteras tillräcklig vila. Bemanningsavtalet bör finnas synligt på fartygets anslagstavla.
Befälhavaren kan, då omständigheterna det tillåter, delta i vakthållningen på fartyg över 500 brt i högst 4 timmar per dygn och på fartyg under 500 brt som går i Östersjötrafik högst 12 timmar per dygn. 500 brt motsvaras av GT-talet 1250 för lolo-fartygens del och av 2000 för roro-fartygen.
På fartyg med minst 750 kW där maskinchefen deltar i vakthållningen bör det finnas en maskinman (AT) om inte annat överenskoms på fartyget.
4 ARBETSVILLKOR
4.1 Arbetstid
4.1.1 Hamndygn
Fartyget i hamn hela dygnet (00.00-24.00).
Från måndag till torsdag är den ordinarie arbetstiden 8 timmar. För arbete utöver 8 timmar erläggs övertidsersättning. På fredag är den ordinarie arbetstiden 6 timmar. För arbete
utöver 6 timmar erläggs övertidsersättning. För arbete på lördag och söndag skall övertidsersättning erläggas.
Under hamndygn skall den ordinarie arbetstiden placeras, enligt sjöarbetstidslagens 5 §, mellan kl.06.00 och 18.00. Arbete utfört mellan 18.00 och 06.00 är alltid övertid för vilket erläggs övertidsersättning.
Ifall arbetstagare på vardagar från måndag till fredag, mellan 06.00 och 18.00, önskar hålla s.k. hamnledigt för skötande av personliga ärenden och om detta överenskommes med arbetsgivaren skall för denna hamnledighet för hel arbetsdag avdras en ledig dag eller för en halv arbetsdag en halv ledig dag.
4.1.2 Sjö-, ankomst- och avgångsdygn
Den ordinarie arbetstiden under alla veckodagar är högst 8 timmar och 56 timmar i kalenderveckan. Utöver detta är den i garantilönen ingående arbetstiden högst 10 timmar per dygn och 65 timmar per vecka.
4.1.3 Fartygets beräknade avgångstid
Fartygets avgångstid bör meddelas på tavla som uppsätts i närheten av landgången, om
möjligt minst 4 timmar före beräknad avgångstid. Bestämmelsen berör dock inte fartyg som trafikerar enligt turlista.
4.1.4 Deltidsarbete
Deltidsarbete som härrör sig ur Sjömanspensionslagen och arrangemangen kring deltidspensionering och delinvalidpension samt partiell vårdledighet enligt sjöarbetsavtalslagen förverkligas såsom överenskommits i bilaga 3.
Ifall det under den tid som detta avtal gäller förverkligas sådana på lagstiftning eller avtal baserade lösningar, där förmånerna för deltidsarbetande förbättras, skall dessa förbättringar tillämpas även för de deltidsarbetande som åsyftas i denna punkt.
Erhållandet av delinvalidpension behöver inte nödvändigtvis betyda att arbetstagaren på grund av sin hälsa skulle vara oduglig till fartygstjänst. Parterna rekommenderar, att arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren strävar till att utreda möjligheterna till anordnande av deltidsarbete under den tid som deltidspensionen varar. Deltidsarbetsbilaga (bilaga 9).
4.1.5 Uppdelande av ordinarie arbetstid för ekonomipersonal
fall det inte i detta avtal är annorlunda bestämt, kan ekonomipersonalens ordinarie arbetstid, per dygn, delas i högst två delar.
4.1.6 Brand-, räddnings- och andra säkerhetövningar
Förutom vad som är särskilt stadgat om övningar med bärgnings- och eldsläckningsredskap samt andra säkerhetsanordningar på fartyget, så bör man sträva till att dessa i så liten grad som möjligt stör utförandet av de normala arbetsuppgifterna och arbetstagarens vilotider så att de inte förorsakar trötthet.
4.2 Övertidsarbete
För den arbetstid som överskrider den dygnsvisa arbetstiden betalas övertidsersättning enligt bilaga 1.
Ifall den veckovisa arbetstiden överskrider 65 timmar och för densamma inte erlagts övertidsersättning i enlighet med föreskrifterna för den dygnsvisa övertiden, skall även härför erläggas övertidsersättning enligt bilaga 1.
Arbetstidens tillämpningsdirektiv (se bilaga 2)
4.3 Arbetstidsbokföring
4.3.1 Allmänt
På fartyg bör föras i sjöarbetstidslagen föreskriven arbetstidsjournal.
Arbetsgivaren skall bokföra antalet arbetstimmar och de ersättningar som betalats för dem särskilt för varje arbetstagare. Ifall arbetsgivaren har försummat arbetstidsbokföringen, skall antalet arbetstimmar och de ersättningar som betalats för dem erläggas enligt en av arbetstagaren framlagd arbetstidsbokföring.
4.3.2 Vilotider
I enlighet med sjöarbetstidslagen skall arbetstagare ges vilotider. Därtill skall arbetstagare efter var 6:te timme beredas en 20 minuters matrast, vilken inberäknas i arbetstiden, när arbete utförs utan sedvanliga mat- och kafferaster.
4.4. Avlösning
4.4.1 Allmänt
Över avlösningssystemet förs bok. Det avtalade avlösningssystemet bör uppsättas på lämpligt ställe till påseende för de personer som det berör.
På fartyget tillämpas avdelnings- eller yrkesgruppsvis avlösningssystem om 1:1 (en period arbete: en period ledigt) eller 2:1 (två perioder arbete: en period ledigt), dock sålunda, att under tiden juni- augusti tillämpas 1:1-avlösning. Varje avdelning och yrkesgrupp på fartyget besluter om vilket avlösningssystem de skall tillämpa.
Om inte överenskommelse nås beträffande avlösningssystemet mellan arbetsgivaren och de anställda förflyttas ärendet för avgörande till förhandlingar avtalsparterna emellan. I dessa förhandlingar följer man den förhandlingsordning som nämns i punkt 5.
Arbetsperiodens längd är högst 8 veckor, dock så, att i fjärrtrafik kan arbetsperiodens längd vara högst 16 veckor.
För upprätthållande av avlösningssystemet berättigar varje omborddag i arbetsperioden till 0,45 (2:1- avlösningssystem) eller 0,8 (1:1-avlösningssystem) lediga dagar och på motsvarande sätt minskas för varje dag i ledighetsperioden en (1) på ovan nämnda sätt i arbetsperioden införtjänad ledig dag.
Då införtjänade lediga dagar utbetalas i form av pengar vid arbetsförhållandets upphörande eller i enskilda fall vid arbetsförhållandets fortlöpande, användes som dagslönens divisor 1/30 av garanti- lönen jämte ålderstillägg. Samma beräkningsformel för dagslönen används även vid beräkning av övrig avlönad ledig tid t.ex. vid beräkning av lön under sjukdom.
För förverkligandet av avlösningssystemet kan förutom införtjänade lediga dagar användas förfallna i enlighet med semesterlagen för sjömän uppkomna semesterdagar, dock så, att vid utgivandet av sådana dagar tillämpas sjömanssemesterlagens bestämmelser. I avlösningssystemet skall dock inplaceras en minst 30 dagars oavbruten avlönad ledighet under tiden juni-augusti.
Ifall arbete utförs under bytesdagen uppkommer ledig tid enligt formler i bilaga 2.
4.4.2 Befälhavarnas och maskinchefernas 1:1 avlösning
På fartyg tillämpas avlösningssystem om 1:1 så, att varje dag i arbete berättigar till en ledig dag, dock på så vis att i enlighet med sjömanssemesterlagen uppkomna årssemesterdagar ingår i avlösnings- systemet. Avvikande från vad som stadgas i lagen om sjömäns semester, erläggs åt befälhavare och maskinchefer enligt detta kollektivavtal för tre (3) dagar per månad årssemesterlönens förhöjda del (18 %), semesterpenningens förhöjda del (50 %) och naturaförmån.
Bytesdagarna halveras vakansvis. Eventuella över 1:1 avlösningssystemet uppkomna lediga dagar utbetalas på årsbasis i pengar.
4.4.3 Ledighetsperiodens påbörjande och avslutande i utländsk hamn
Ifall en finländsk arbetstagares ledighetsperiod börjar eller slutar i utländsk hamn, tillämpas även till dessa delar bestämmelser i enlighet med semesterlagen (433/84) 7 §.
4.5 Semester
Semester bestäms enligt lagen om sjömäns semester (433/84). Efter över fem års arbets-förhållande, inom samma rederi, är semesterns längd 16 vardagar per full semesterkvalifikations-period.
För semestertiden erläggs lön, som erhålles genom att multiplicera arbetstagarens genomsnittliga dagslön med antalet semesterdagar. Den genomsnittliga dagslönen uträknas genom att dividera arbetstagarens garantilön jämte ålderstillägg med 30 och därefter multiplicera det här vid uppkomna resultatet med faktorn 1,18.
Till semesterlönen hör garantilön och möjliga ålderstillägg. Därtill räknas i semesterlönen de s.k. fasta tillägg i den mån de utbetalats under semesterkvalifikationsperioden.
För semestertiden erläggs även naturaförmånsersättning enligt bilaga 1. Naturaförmåner
erläggs även på söndag, kyrklig högtidsdag, självständighetsdagen, midsommarafton och första maj samt julafton och påsklördag. Naturaförmånsersättning erläggs dock inte för avlösningsledighet.
Kost- och logiersättning som ingår i semesterersättningen vid arbetsförhållanden som varar kortare tid än 14 dygn erläggs på det sätt som bestämmes enligt lagen om sjömäns semester på följande sätt:
1 - 3 dygns arbetsförhållande 0,5 x kost- och logiersättning
4 - 6 dygns arbetsförhållande 1 x kost- och logiersättning
7 - 9 dygns arbetsförhållande 1,5 x kost- och logiersättning
10 – 13 dygns arbetsförhållande 2 x kost- och logiersättning
Åt arbetstagare, som enligt lagen om sjömäns semester är berättigad till semester erläggs som semesterpenning 50 % av hans semesterlön (vid beräknandet av semesterpenning beaktas även naturaförmåner).
Semesterpenning erläggs i samband med den löneutbetalning, varvid arbetstagaren erhåller sin semesterlön. Om semester delats, erläggs vid påbörjandet av varje del av semester där motsvarande del av semesterpenningen och iakttagande på motsvarande sätt vad som ovan stadgats.
4.6 Löner
4.6.1 Garantilöner
Garantilönetabeller enligt avlösningssystemet 1:1- och 2:1 finns i bilaga 1.
4.6.2. Ålders- och erfarenhetstillägg
Ålders- eller erfarenhetstillägg, som motsvarar 4 % av garantilönen, erhålles efter 3, 7, 10 och 13 års tjänstgöring samt från och med den 1.1.2002 efter 16 års tjänstgöring till sjöss (med tjänstgöring avses den totala tjänstgöringstiden). Manskapet får räkna alla år de tjänstgjort i manskapsgrad. För tid berättigande till erfarenhetstillägg för befälet räknas tjänstgöring i befälsgrad (tjänstgöring i manskapsgrad inom samma rederi likställs med befälstjänstgöring).
Till ålders- eller erfarenhetstillägg berättigande tjänstgöringstid skall inhämtas i kust eller avlägsnare fart.
Parterna utreder möjligheterna att ändra benämningen ålderstillägg till erfarenhetstillägg.
Till ålders- och erfarenhetstillägg berättigande tid räknas även den tid, då arbetstagaren under arbetsförhållandets bestånd varit förhindrad att utföra arbete:
1. på grund av arbetsställets andra arbetstagares årssemestrar
2. på grund av reservövning eller extra tjänstgöring, ifall han har återgått till arbetet så snart som ett dylikt hinder upphört;
3. på grund av avbrott som avses i 3 § 2 moment 3 punkten i lagen om sjömäns semester;
4. på grund av läkarundersökning, som avses i företagshälsovårdslagen (1383/2001) eller i lagen om läkarundersökning av sjöpersonal (1171/2010) eller som föreskrivits av arbetsgivaren eller föranletts av sjukdom eller olycksfall;
5. under sådan moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet om vilken stadgats i sjöarbetsavtalslagen;
6. på grund av sådant kommunalt eller annat offentligt förtroendeuppdrag eller med anledning av sådant avgivande av vittnesmål, som vederbörande enligt lag icke ägt rätt att vägra att fullgöra eller avgiva eller skulle ha kunnat vägra att fullgöra eller avgiva endast av särskilt i lag nämnt skäl;
7. på grund av förordnande som myndighet utfärdat för att hindra spridning av sjukdom
8. på grund av resa som förutsätts av arbetet såframt dylika dagar icke eljest räknas som arbetstagarens arbetsdagar;
9. av annat skäl, försåvitt arbetsgivaren enligt lag har varit skyldig att trots arbetstagarens frånvaro betala lön för dylik dag;
10. på grund av deltagande med arbetsgivarens samtycke i utbildning som förutsätts av arbetet, dock så att det kan avtalas att endast 30 dagar i sänder räknas som likställda med arbetade dagar.
4.6.3 Befälhavarens lön
Befälhavarens lön är en helhetslön, som förutom befälhavarens 4 timmars vaktgång inkluderar övrig erforderlig arbetstid.
Ifall det enligt Finlands Skeppsbefälsförbunds åsikt, i avtalet om arbetsvillkor mellan något av Rederierna i Finland rf:s medlemsrederier och dess befälhavare, råder uppenbar underbetalning eller annat missförhållande skall de berörda avtalsparterna inleda förhandlingar i det aktuella ärendet.
Såvida parterna är ense om att det föreligger underbetalning eller missförhållande, förbinder sig arbetsgivarföreningen att omedelbart vidta åtgärder för att uppnå en korrigering inom ifrågavarande rederi.
Om befälhavaren lotsar fartyg i farvatten där sjö- eller insjölots enligt allmän kutym används, erläggs ersättning härför på sätt varom rederiet och befälhavaren sinsemellan överenskommer.
4.6.4 Maskinchefens lön (E0 eller motsvarande och fartyg med bemannat maskinrum) För allt över 10 timmar i dygnet utfört arbete erläggs övertidsersättning.
4.6.5 Obemannat maskinrum
Fartyget körs med obemannat maskinrum. När fartyget körs med obemannat maskinrum har maskinbefälet en 8 timmars beredskapsjoursskyldighet som på lördagar och helgdagar motsvarar en 8 timmars arbetsdag. För beredskapsjour erläggs ingen ersättning.
4.6.6 Maskinchefens klassificerings- och inspektionstillägg
a. Till de maskinchefer som vederbörande klassificeringssällskap beviljat rätten att utföra klassificering av bestämda maskinenheter, erläggs för utförd klassning en skild ersättning per enhet enligt bilaga 1 på basen av utdrag ur maskindagboken.
b. Till de maskinchefer, som av sjöfartsstyrelsen beviljats rätten att utföra inspektioner av handbrandsläckare, erläggs för utförda inspektioner en skild ersättning per släckare enligt bilaga 1 på basen av utdrag ur maskindagboken.
4.6.7 Enhetsbefäl
Person som innehar enhetsbefälsbehörighet och ombord sköter enhetsbefälsvakansen skall få en med 10 % förhöjd garantilön eller minst enligt bilaga 1 höjd garantilön.
Ifall fartygets befälhavare utöver sin egen vakttur blir tvungen att hålla enhetsbefälets vakttur, då denna är upptagen av andra uppgifter, skall åt honom för varje nypåbörjad timme erlägges en ersättning enligt bilaga 1.
En summa på 30 % av timbeloppen för övertid betalas som ersättning för stopptörn på sådana
fartyg där det finns enhetsbefäl och maskinchefen håller över hälften av kalenderveckans stopptörnar.
4.6.8 Stopptörn
Då någon ur befälet beordras att under fartygets uppehåll i hamn efter avslutad lastning och/eller lossning kvarstanna ombord (stopptörn), utgår ersättning för detta på vardagar, söndagar och helgdagar i enlighet med bilaga 1.
Tiden från lördag eftermiddag till måndag morgon utgör två stopptörnsperioder och två helgdagar i följd omfattar fyra stopptörnsperioder.
Då fartyget är i hamn under s.k. långt veckoslut, omfattar tiden mellan fredag kväll och måndag morgon fyra stopptörnar, varav två är vardags- och två helgdags stopptörnar. På fartyg i trafik skall alltid en person i befälsställning vara tillhanda.
Ifall stopptörnshållaren under hela stopptörnen utför övertidsarbete, utgår inte ersättning för stopptörn. Stopptörnsersättning utgår inte heller, då befälsperson beordras kvarstanna ombord p.g.a. föreskrifterna i 10 § i sjöarbetstidslagen.
Ifall fartyget anländer till hamn tidigare än två timmar före den ordinarie arbetstidens början eller avgår senare än två timmar efter den ordinarie arbetstidens slut, utgår även stopptörnsersättning för den överskridande delen.
4.6.9 Lasthanteringsersättning
Lasthantering är ett arbete, som i traditionell bemärkelse inte är sjömansarbete med anknytning till fartygets bringande i sjövärdigt skick. Till lasthantering hör också skiftning av last, laststämpling, surrning och losstagning, som utförs i lastrummet då fartyget är i hamn.
Då fartygets personal i undantagsfall deltar i den egentliga lasthanteringen eller vid kopplandet av kylcontainrar ombord, erläggs därför utöver den sedvanliga lönen per timme 1/164 av garantilönen.
Då roro-fartygs personal i undantagsfall deltar i hantering av last samt anbringande och/eller losstagning av lastsurrningar eller vid kopplandet av kylcontainrar ombord, erläggs därför utöver den sedvanliga lönen per timme 1/164 av garantilönen.
Alla timmar, i anknytning till lasthantering, skall i arbetstidsjournalen bokföras skilt.
Fartygspersonalen på Rederierna i Finland rf:s medlemsrederiers fartyg kan i undantags- fall utföra tidigare nämnda lasthanteringsarbete, som traditionellt utförts av stuveriarbetare. Detta förutsätter att det med arbetstagarnas medgivande, med fackförbund som företräder dem, på förhand överenskommits om principer angående förfarandet.
4.6.10 Oceantillägg och tank- och specialfartygstillägg
På fartyg i oceantrafik höjs garantilönerna med 3 %. Med oceantrafik avses fart utanför följande gränser: 11° västlig longitud, 30 ° nordlig latitud och 45° ostlig longitud.
Då fartyget är i trafik uteslutande mellan Nord- och/eller Sydamerikanska hamnar och inom det område som avgränsas i öster av 30 ° västlig longitud, i söder av 60 ° sydlig latitud och i väster av 170 ° västlig longitud höjs garantilönerna, istället för 1 momentets 3 %, med 7 %.
Till befälhavare på fartyg i trafik mellan oceanhamnar som avses i 1 momentet, erläggs för ombordtiden ett tillägg om 20 % av garantilönen.
Till maskinchef på fartyg i trafik mellan oceanhamnar som avses i 1 momentet, erlägges för ombordtiden ett tillägg om 10 % av garantilönen.
Ovan nämnda tillägg beräknas enligt garantilönetabellens 0-kolumn och adderas till månads- inkomsten. Tillägget betalas från att arbetstagaren påbörjar sin resa från Finland till fartyget tills han/hon återvänder från fartyget till Finland; från resedagens början till resedagens slut.
Tidigare nämnda tillägg erläggs, under hela ombordtiden, på samtliga fartyg som är i regelbunden transocean linjetrafik, dock högst under 20 dagar för sådan tid fartyget är taget ur trafik för reparationer eller annan orsak.
På övriga fartyg i oceantrafik betalas tillägget från den dag, då fartyget avgår från den sista,
inom området för Europeisk fart hörande, lastnings- eller lossningshamnen till en transoceana hamnar fram till den dag fartyget anlöper första till området för Europeisk fart hörande lastnings- eller lossningshamn och högst 20 dagar härefter.
Ifall fartyget gör två eller flera konsekutiva resor i oceantrafik betalas ovan nämnda tillägg även under hamntid efter ankomst från den första resan. Reparations- eller uppläggningshamn är i detta hänseende jämförbar med lastnings- och lossningshamn.
Det förhöjda tillägget erläggs från och med den dag fartyget inom det i 2 momentet avsedda området påbörjar sin lastning för annan hamn inom sagda område till och med den dag fartyget avgår från sista hamn inom området.
Till arbetstagare på tank- och specialfartyg som transporterar bränn-, rå- eller smörjolja och/ eller med dessa jämförbara ämnen eller komprimerade, kondenserade eller under tryck upp-xxxxx xxxxx, eldfarliga vätskor, ämnen som är självantändliga och som med vatten bildar lätt-antändliga gaser, organiska peroxider, oxiderande, giftiga, förorenande eller andra ämnen, betalas tank- och specialfartygstillägg, som till sin storlek är 10 % av garantilönen.
Tillägget betalas då fartyget ligger i hamn för högst 20 dagar efter ankomstdagen, dock alltid för hela den tid då ett lastat eller del lastat fartyg är tvunget att ligga i hamn och/eller på redden.
4.6.11 Serveringsersättning
Ifall på småtonnagefartyg tillfälligt befordras passagerare eller gäster, erlägger rederiet för dessa åt kockstuerten en ersättning dag enligt bilaga 1, såvida denna förorsakats extra
arbete p.g.a. befordran av passagerare eller gäster. Ersättning erläggs inte för fartygspersonalens familjemedlemmar.
4.6.12 Tillfälliga matgäster
Serveras på småtonnagefartyg med rederiets/befälhavarens samtycke tillfälligt mat, betalas åt kockstuerten en ersättning per dag och person enligt bilaga 1 oberoende av antalet måltider. Ersättning utbetalas inte för lotsar, tulltjänstemän eller vaktmän, inte heller för fartygspersonalens familjemedlemmar.
4.6.13 Tillfällig tjänsteställning (ändrade arbetsuppgifter)
Då arbetstagare tillfälligt varit i en högre tjänsteställning än sin ordinarie tjänsteställning, erläggs åt honom/henne fridagar enligt det avlösningssystem som denna tjänsteställning och lön förutsätter, där respektive fridagar införtjänats.
4.6.14 Kortmanslön
Om antalet arbetstagare under resan minskat, skall den inbesparade lönen fördelas mellan de återstående besättningsmedlemmarna, dock inte om det för arbetet utbetalats övertids- ersättning såsom särskilt stadgats.
Denna bestämmelse skall också tillämpas då fartyget vid resans början är underbemannat.
4.6.15 Naturaförmåner
I de fall, då kost och logi inte kan beredas arbetstagaren ombord skall rederiet anordna mot- svarande förmåner i land eller erlägga åt honom/henne en mot dessa förmåner motsvarande skälig ersättning, dock minst enligt de allmänna statliga resekostnadsersättningsprinciperna.
4.6.16 Krigsrisktillägg
Ifall fartyget passerar genom krigsriskområde eller område som jämställts med krigsriskliknande förhållanden, iakttas vad som överenskommits i krigsriskavtalet (bilaga 13).
4.6.17 Ersättning för handledning av praktikant
Ifall det på fartyget arbetar en praktikant, skall en medlem ur manskapet utses som ansvarig för dennes direkta handledning. För detta erläggs, utöver den normala lönen, ett belopp för varje till handledningen använt dygn i enlighet med lönebilagan.
4.6.18 Lönen vid arbetsavtalets upphörande
När arbetsavtalets upphör skall den sista lönen stå till arbetstagarens förfogande eller kunna lyftas omedelbart, dock senast efter sex (6) vardagar efter arbetsavtalets upphörande. I sådana undantagsfall, där lönen inte är entydig, till exempel då all information som krävs för att fastställa lönen ännu inte står till förfogande vid arbetsavtalets upphörande, skall den sista lönen stå till arbetstagarens förfogande eller kunna lyftas senast tio (10) vardagar efter arbetsförhållandets upphörande.
4.6.19 Definitionen på full lön
I sjöarbetsavtalalagen eller annan motsvarande lag avses med full lön, lön som innehåller den i denna kollektivavtal avsedda garantilönen och övriga tillägg samt ersättningar.
4.6.20 Befälets skolnings- och examenstillägg Skolningstillägg
Åt de sjökaptens- och ingenjörsstuderande, som bedriver eller slutfört sina studier vid yrkeshögskola
och som erhållit vaktstyrmans eller vaktmaskinmästares behörighetsbrev erläggs ett separat skolningstillägg, vars storlek framgår ur lönebilagan.
Detta tillägg försvinner inte då vaktstyrman eller vaktmaskinmästare erhåller ett högre behörighetsbrev.
Tillägget erläggs såväl under arbets- som under ledighetsperioden.
Examenstillägg
Åt I styrman och I maskinmästare, som avlagt sjökaptens- eller ingenjörsexamen vid yrkeshögskola, erläggs ett separat examenstillägg månatligen, vars storlek framgår ur lönebilagan.
Tillägget betalas inte åt befälhavare, maskinchef eller överstyrman. Tillägget erläggs både under arbetad såväl som under ledig period.
4.6.21 ISPS tillägg
Till den person ur däcks- eller maskinbefälet som enligt ISPS-koden omhändertar säkerhetschefens (SSO) uppdrag på fartyget, erläggs ett separat tillägg, vars storlek framgår ur lönebilagan.
4.7 Frånvaro
4.7.1 50- och 60-årsdag
Arbetstagare, vars arbetsförhållande i en följd har pågått i minst tre års tid, kan beviljas en fridag med lön för hans 50-och 60-årsdag. Samma förmån kan beviljas arbetstagare som har minst 10 års sjötjänst i Finlands handelsflotta under förutsättning att hans arbetsförhållande har fortgått oavbrutet under de sex månader som omedelbart föregått bemärkelsedagen.
4.7.2 Plötsligt insjuknande, begravningsdag och egen vigseldag
Till följd av plötsligt inträffat sjukdomsfall inom familjen, beviljas arbetstagare en kortare tillfällig befrielse från arbete med lön, dock högst tre dagar.
Arbetstagare kan även beviljas motsvarande befrielse från arbetet under en nära anförvants begravningsdag samt under egen vigseldag, dock för högst två dagar.
Förutsättningen för beviljande av befrielse i de i denna paragraf avsedda fallen, är att detta med beaktande av berörda arbetstagares uppgifters natur i varje enskilt fall är möjligt.
Med nära anförvanter avses arbetstagarens äkta hälft och samboende, partnern i registrerat partnerskap, barn, den äkta hälftens och samboendes barn, partnerns barn i registrerat partnerskap, arbetstagarens föräldrar och den äkta hälftens och samboendes föräldrar samt i registrerat partnerskap partnerns föräldrar samt arbetstagarens bröder och systrar.
Med samboende avses personer som lever i äktenskapsliknande förhållande i gemensamt hushåll.
4.7.3 Vård av svårt sjukt barn
Arbetstagare, vars barn lider av sådan svår sjukdom, som avses i Statsrådets beslut (130/85)
(om beviljande av understöd för vård och rehabilitering av svårt sjukt barn), har rätt till frånvaro från arbetet för att delta i sitt sjuka barns vård, rehabilitering eller vårdhandledning som avses i SRb, efter att på förhand med arbetsgivaren överenskommit om sin frånvaro.
4.7.4 Vårdhänvisning
Ifall vård enligt vårdhänvisningen överenskommits med arbetsgivaren, erlägger denne i enlighet med kollektivavtalet lön för sjukdomstid för den tid den frivilliga anstaltsvården fortgår. (Bilaga 7.2)
4.7.5 Moderskapsledighet och faderskapsledighet
Till arbetstagare som är berättigad till moderskapspenning, erläggs lön för 78 vardagar från början av moderskapspenningsperioden (moderskapsledighet).
Till arbetstagare som är på faderskapsledighet erläggs mellanskillnaden för 12 dagar mellan lönen och faderskapsersättningen enligt sjukförsäkringslagen.
4.8 Resor
4.8.1 Allmänt
Då arbetsförhållandet inleds ersätter arbetsgivaren resekostnaderna från hemmet i Finland till fartyget.
Arbetstagare, som anställts som vikarie, erhåller reseersättning av arbetsgivaren för de resor i Finland och utlandet, som föranleds av arbetsförhållandets början och slut, enligt
hem - fartyg – hem-principen. Hemresan bör ske utan obefogat dröjsmål.
4.8.2 Resekostnader och ersättningar för restid
Ifall arbetstagaren, på arbetsgivarens uppmaning, är tvungen att påbörja sin resa dagen före bytesdagen och resan har påbörjats före kl. 21.00, skall denna dag räknas som en halv arbetsdag och bytesdagen som en hel arbetsdag.
Då resor, som arbetstagare gör för rederiets räkning sker med tåg eller fartyg, är arbetstagaren berättigad att resa i I klass (befäl samt kockstuert) / II klass (besättning) och med flygplan i turist- eller ekonomiklass. Vid resa utomlands är han/hon berättigad att resa i klass som med beaktande av rådande förhållanden motsvarar sagda klass.
Sakliga rese- och matkostnader ersätts enligt räkning eller enligt de allmänna statliga ersättningsprinciperna för resekostnader. Tidigare nämnda ersättningsprincip kan även tillämpas i samband med fartygsdockning eller till emottagningsövervakare av nybyggda fartyg då mat inte serveras ombord på fartyget. Sakliga taxikostnader ersätts mellan buss-,
järnvägsstation eller flygterminal och hamnen, ifall inte allmänna kommunikationsmedel finns eller då resan måste göras under sådan tid på dygnet under vilken dylika kommunikations- medel inte trafikerar.
Arbetstagare som önskar tillgodose den i sjöarbetsavtalslagen stadgade förmånen om fri hemresa, måste meddela rederiet om sin planerade hemresa i så god tid, att en vikarie hinner sändas till fartyget.
Arbetstagare som reser med flyg på rederiets räkning är berättigad att medföra högst 30 kg resgods för privat bruk. Rederiet erlägger eventuella kostnader för övervikt. Kostnaden för del som överstiger 30 kg erläggs av den anställde.
4.8.3 Resor i samband med ledighet
Arbetstagare, som återvänder till arbete efter semester, ledighetsperiod enligt avlösningssystemet eller sjukledighet, är berättigad att av arbetsgivaren erhålla priset för tåg-, buss-, båt- eller rabatterad flygbiljett för resan mellan hemmet i Finland och fartyget. Då rabatt inte beviljas ersätts priset för flygbiljett i turistklass.
Ifall det inte av lagen om sjömäns semester annat följer är arbetstagare, som skriftligt avtalat med rederiet om att på rederiets bekostnad efter semester återvända till sitt arbete på fartyg i
cross trade-trafik, berättigad till fri hemresa.
Skäliga kostnader för bostad och kost under resan ersätts enligt räkning.
Då arbetstagare, som arbetar på lastfartyg, återvänder till fartyget från semester, vederlags- ledighet eller sjukledighet, erläggs, om inte annat avtalats på förhand mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, taxikostnaderna mellan buss- eller järnvägsstation eller flygbolagets stadsterminal (eller flygstation, om resan därifrån är kortare) och hamnen på den ort där arbetet återupptas / hemmet på hemorten, då
- allmän trafikförbindelse mellan de ovannämnda inte finns, eller
- då arbetstagaren ombetts att återvända till fartyget under sådan tid på dygnet under vilken allmänna kommunikationsmedel inte trafikerar
Taxikostnaderna ersätts endast mot uppvisat kvitto eller i undantagsfall på basen av tillförlitlig utredning och högst ersättning enligt bilaga 1.
Om byte i enlighet med avlösningssystemet sker vid en sådan tidpunkt att hemresan inte kan påbörjas omedelbart, betalar arbetsgivaren kostnader förorsakade av övernattning.
4.8.4 Resor i samband med möten
Respektive förbund betalar eventuella resekostnader för förbundsmedlem som valts till FSBF:s/FMBF:s/ FSU:s styrelsemedlem eller suppleant (jmf punkt fackföreningsverksamhet).
4.9 Arbetskläder
4.9.1 Skyddskläder
Ombord på fartyget skall för arbetstagarnas bruk i tillräcklig mängd finnas ändamålsenliga skyddsdräkter, -handskar och –skodon samt övriga personliga skyddsanordningar.
Åt arbetstagare som arbetar i roro-fartygs lastutrymmen anskaffas på arbetsgivarens bekostnad enhetliga med reflekterande varningsfärg CE-märkta skyddshalare.
De av arbetsgivaren anskaffade/reserverade skyddsdräkterna tvättas på arbetsgivarens bekostnad eller tvättas under arbetstid. Vid sprutmålning och rengöring av tankar innehållande farliga ämnen samt därmed jämförbara arbeten skall arbetstagarna använda av arbetsgivaren anskaffade ansiktsmasker och annan skyddsutrustning.
4.9.2 Befälets uniformer
Då arbetsgivaren förutsätter att någon ur befälet (även kockstuert hänförs i detta avseende till befälet) skall använda ett bestämt tjänsteplagg, skall ett dylikt plagg (ett plagg per år) betalas
och ombesörjas av arbetsgivaren. Med tjänsteplagg avses rock, byxor och skjorta. Rederiet ger utan kostnad behövliga tjänste- och gradbeteckningar.
4.9.3 Ekonomipersonalens arbetskläder
Arbetstagare tillhörande ekonomipersonalen äger rätt att på arbetsgivarens bekostnad låta rengöra eller under arbetstiden utföra tvättning av sådana kläder, vilka arbetsgivaren ställt till arbetstagarens disposition. Detta gäller även kökspersonalens egna speciella arbetsrockar, arbetsbyxor, förkläden samt kockens huvudbonad.
4.10 Städning
Diskning av matkärl och -bestick samt städning och rengöring av mässrummen skall ske efter varje måltid. Tillfälle för rengöring skall beredas under den ordinarie arbetstiden.
Sovhytterna och mässrum skall undergå grundlig rengöring och skurning en gång i veckan. Dessa arbeten skall utföras under ordinarie arbetstid.
Kan inte i denna paragraf avsedda arbeten utföras under ordinarie arbetstid, skall de utföras som övertidsarbete mot fastställd övertidsersättning. Som övertid anses likväl inte dylikt arbete, som utföres av på vakt varande person under helgdag.
Såsom en rekommendation konstateras, att arbetstagaren befrämjar renlighet och trivsel för sin egen del genom att bädda sin egen koj.
4.11 Försäkringar
Arbetsgivaren är skyldig att försäkra arbetstagaren mot olycksfall under fritid och inom ramen för fartygets idrottsverksamhet på samma villkor som mot olycksfall i arbete i lag är stadgat. Såsom fritid anses härvid även införtjänad ledig tid och semester enligt lagen om sjömäns semester.
Arbetsgivaren är även skyldig att taga tilläggsförsäkring som gäller de ombordanställdas fritid och varigenom ersättes skada som arbetstagaren avsiktligt förorsakats av utomstående, under förutsättning att den skadade ej genom eget handlande avgörande medverkat till den händelse som förorsakat skadan.
Om arbetsgivaren underlåtit dessa skyldigheter svarar han likväl för att arbetstagaren eller
dennes rättsinnehavare kommer i åtnjutande av här avtalade olycksfallsersättningar. Då arbetstagaren drabbas av olycksfall skall han därom genast meddela arbetsgivaren eller dennes ställföreträdare, vilken åligger att på anfordran däröver utfärda bevis. Anmälan om olycksfall skall ofördröjligen efter olycksfall genom befälhavaren eller rederiets försorg insändas till vederbörande försäkringsanstalt.
Om befälhavaren eller rederiet försummar att inom föreskriven tid insända anmälan om olycksfall till försäkringsanstalten, är rederiet ansvarigt för att arbetstagaren dock kommer i åtnjutande av lagenlig olycksfallsersättning.
De förmåner, som enligt sjömanslagen1) tillkommer arbetstagaren vid sjukdomsfall tillförsäkras honom även vid olycksfall.
Därtill tecknar arbetsgivaren en grupplivförsäkring som gäller för arbetstagarna.
1) I denna punkt avses den gamla sjömanslagen (423/1978) som var i kraft före den 1.8.2011 innan den ersattes av den nya sjöarbetsavtalslagen.
4.12 Hemtransport av död xxxxxx
Hemtransport av avliden arbetstagare i utrikesfartens trafikområde ombesörjs och bekostas av rederiet i enlighet med sjöarbetsavtalslagen.
4.13 I hamn kungjord strejk / lockout / blockad
Om i någon hamn dit fartyget anländer eller där det befinner sig råder på lagenligt sätt beslutad och kungjord strejk, lockout eller blockad, må arbetstagarna inte beordras att utföra sådant konflikt underkastat arbete utöver vad som erfordras för att förse fartyget med proviant, bränsle eller annat, som ovillkorligen erfordras för avgång från hamnen.
4.14 Nya fartyg
Då rederiet låter bygga ett nytt fartyg eller från utlandet anskaffar ett begagnat fartyg, skall rederiet, för avtalsparterna, förete nämnda fartygs bostadsritningar.
Hytterna i ett nytt fartyg, som beställts till ett finskt rederi, bör planeras så att de till sin standard minst motsvarar bestämmelserna i bostadsförordningen (518/76) 13 §:s 5 moment.
Beträffande nybyggda fartygs emottagningsövervakare tillämpas minst detta avtals fastställda lönevillkor för det fartyg som skall mottagas.
4.15 Kost
Arbetsgivaren är skyldig att anordna tre måltider jämte mellanmål åt arbetstagaren. Kosten skall vara näringsfysiologiskt rätt tillredd, varierande, välsmakande, kvantitativt tillräcklig samt av god kvalitet.
5 FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE
5.1 Principer för fortgående förhandlingar
Om någon av kollektivavtalsparterna yrkar på ändringar i avtalet under pågående avtalsperiod,
bör ifrågavarande avtalspart, till de övriga parterna, framlägga en motiverad skriftlig framställan som utan dröjsmål skall besvaras på motsvarande sätt.
Ifall parterna enas om ändringar, träder dessa ändringar i kraft på sätt som överenskommits mellan parterna.
Med det tidigare överenskomna förändras inte, i lagen om arbetsfred, den stadgade arbetsfredsplikten parterna emellan .
.
5.2 Förhandlingsordningen vid lösning av konflikter
Frågor som härrör sig till arbetsförhållandet strävar man att lösa redan på arbetsplatsen.
Ärenden som berör en enda person bör i första hand lösas mellan den berörda personen och hans förman. Förtroendemannen och arbetsgivarens representant förhandlar om ärendet alltid på begäran av förmannen eller arbetstagaren och i sådana fall då ärendet är principiellt och omfattande.
Ifall en fråga som härrör sig till arbetsförhållandet förblir olöst på arbetsplatsen, bör parterna tillsammans framställa ett skriftligt oenighetsprotokoll, varvid ärendet på någondera partens begäran överlämnas till de organisationer som representerar dem för avgörande.
Då ett ärende som härrör sig till arbetsförhållandet och som är principiellt eller berör medlemmar i flera förbund, bör alla avtalsparter delta i handläggningen av ärendet.
Man bör eftersträva att lösa tvistefrågor utan dröjsmål.
Ifall enighet inte uppnås, kan ärendet hänskjutas till arbetsdomstol för avgörande. Skulle någon dylik fråga inte ankomma att avgöras av arbetsdomstolen, kan ärendet överlämnas till behandling och för slutligt avgörande i en skiljemannanämnd.
5.3 Skiljemannaförfarande
Skilt för varje oenighetsfall väljer detta avtalsparter två medlemmar var till skiljemän. Rederierna i Finland väljer två medlemmar och tvistens arbetstagarsida två. Ifall ärendet är principiellt eller berör flera avtalsparter, överenskoms kilt om skiljemännen.
Som ordförande fungerar person utsedd av avtalsparterna eller om inte enighet om ordförande kan nås, en av riksförlikningsmannen utsedd person.
6.FACKFÖRENINGSVERKSAMHET
6.1 Deltagande i fackföreningsverksamhet
Ifall medlem i Finlands Skeppsbefälsförbund, Finlands Maskinbefälsförbund eller Finlands Sjömans- Union utsetts till medlem eller suppleant i respektive förbundsstyrelse, skall arbetsgivare när detta utan olägenhet är möjligt och ifall inte annat följer av nedanstående, bevilja den valda befrielse från arbete utan lön för behövliga mötesresor.
Med vederbörande person kan från fall till fall överenskommas om att den beviljade
ledigheten avdras från tidigare införtjänade lediga dagar. Även användning av semesterdagar är möjligt.
6.2 Ombudsmän
Vederbörande ombudsmän har rätt att i fackliga angelägenheter besöka fartygen. Ombudsmannen skall ha av Skeppsbefälsförbundet, Maskinbefälsförbundet eller Sjömans- Unionen given fullmakt och besöket får inte störa besättningens arbete.
Om det uppstår oklarheter om arbetstagares lön eller i andra ärenden som hänför sig till arbetsförhållande, bör ifrågavarande förbunds ombudsman ges alla de uppgifter som kan påverka klarläggandet av besvärsärendet.
6.3 Arbetsplatsklubbar / fackavdelningar (gäller endast FS-U:s medlemmar)
Av medlemmar i Finlands Sjömans-Union grundad arbetsplatsklubb har rätt att anordna möten på arbetsplatsen, dock så att de inte stör arbetet.
Funktionärer som utsetts av fackavdelning har rätt att besöka fartygen i medlemsärenden.
Fackavdelningarnas meddelanden, möteskallelser och information får uppsättas på den anslagstavla i fartyget som avses i förtroendemannaavtalet.
7 UPPSÄGNING OCH PERMITTERING
I samband med uppsägning och permittering skall iakttas vad därom skilt överenskommits (bilaga 4).
8 VERKSAMHETSMODELL FÖR SYSSELSÄTTNING OCH OMSTÄLLNINGSSKYDD
Gällande sysselsättning och omställningsskydd iakttas bestämmelserna i bilaga 11.
9 HÄLSOVÅRD
Gällande hälsovården iakttas bestämmelserna i Sjöfartsbranschens hälsovårdsavtal (Bilaga 7).
10 ÖVERLÅTELSE AV FARTYG OCH FLAGGBYTE
Ifall ett rederi överlåter ett fartyg eller byter dess flaggstat och förutsatt att åtgärden leder till en situation, där arbetsgivaren i enlighet med sjöarbetsavtalslagens 8 kapitel 3 § har en grund för uppsägande av arbetsavtalet, skall i samarbetsförhandlingarna mellan rederiet och arbetstagarna strävas till att överenskomma om en tillräckligt lång övergångsperiod som möjliggör en förnyad sysselsättning för arbetstagarna.
Om i dessa förhandlingar mellan rederiet och arbetstagarna inte kan överenskommas om ett tillfredsställande slutresultat överförs ärendet till att avgöras mellan kollektivavtalsparterna.
Kollektivavtalsparterna kan även förhandla med rederiet om åtgärder för att förbättra lönsamheten, genom vilken en överlåtelse av fartyget eller ett flaggbyte skulle kunna undvikas, ifall någon av parterna i samarbetsförhandlingarna i ovan beskrivna situation begär det.
Om fartyget efter överlåtelsen eller flaggbytet fortsätter att trafikera i samma trafik och om arbetstagaren fortsätter att arbeta ombord på fartyget efter fartygets överlåtelse eller flaggbyte, svarar överlåtaren för att arbetstagaren erläggs lön som minst motsvarar lönen för uppsägningstiden i enlighet med kollektivavtalet.
Om arbetstagaren inte fortsätter att arbeta på fartyget efter överlåtelsen eller flaggbytet och om överlåtaren inte kan erbjuda arbetstagaren arbete som motsvarar hans yrke under uppsägningstiden samt om arbetstagaren under uppsägningstiden övergår i tredje arbetsgivares tjänst och arbetstagaren på denna grund inte längre står till arbetsgivarens/överlåtarens förfogande, är arbetstagaren dock berättigad till lön för hela uppsägningstiden förutsatt att arbetstagaren meddelat om övergången innan överlåtaren meddelat om ett eventuellt ersättande arbete.
FÖRTECKNING ÖVER ANSLUTNA AVTAL
Bilaga 1 | Garantilönetabeller |
Bilaga 2 | Bemanningstabeller |
Bilaga 3 | Beräkningsexempel för övertid och för bytesdagar |
Bilaga 4 | Finlands Sjömans-Unions förtroendemannaavtal |
Bilaga 5 | Uppsägning och permittering |
Bilaga 6 | Verksamhetsmodell för arbetarskyddet |
Bilaga 7 | Hälsovård |
Bilaga 7.1 | Drogpolicy |
Bilaga 7.2 | Vårdhänvisningsavtal |
Bilaga 8 | Finlands Sjömans-Unions utbildningsavtal |
Bilaga 9 | Deltidsarbete |
Bilaga 10 | Tillämpningsdirektiv gällande visstidsanställda |
Bilaga 11 | Sysselsättning och omställningsskydd |
Bilaga 12 | Maskinbefälets och skeppsbefälets samarbetsavtal |
Bilaga 12.1 | Avtal om fartygets praktikansvariga |
Bilaga 13 | Krigsriskavtalet |