Stadgar antagna av kongressen
Stadgar antagna av kongressen
i juni 2021
Innehåll
Mom 2: Vårdnadshavare till synskadat barn
Mom 4: Val av styrelse och andra grupper
Mom 2: Kallelse och handlingar
Mom 4: Unga med Synnedsättning
Mom 5: Yttrande-, förslags- och rösträtt
Mom 7: Vid ordinarie kongress ska förekomma
Mom 2: Kallelse och handlingar
Mom 3: Yttrande-, förslags- och rösträtt
Mom 5: Ordinarie organisationsråd
Mom 6: Ärenden där organisationsrådet fattar beslut
Mom 1: Sammansättning och beslutsförhet
Mom 3: Uppgift och redovisning
Mom 1: Valberedningens sammansättning
Mom 2: Valberedningens uppgifter
§ 11 Åtgärder vid oegentligheter eller misskötsel
Bilaga 1 till Synskadades Riksförbunds stadgar - paragrafer som distriktens stadgar måste innehålla
Mom 2: Vårdnadshavare till synskadat barn
Mom 4: Val av styrelse och andra grupper
§ 7 Ombud vid kongress och organisationsråd
§ 8 (alternativ 1) Distriktets högsta beslutande organ
Mom 4: Kallelse och handlingar 24
Mom 5: Yttrande-, förslags- och rösträtt
Mom 6: Ärenden vid distriktets representantskap
§ 8 (alternativ 2) Distriktets högsta beslutande organ
Mom 2: Yttrande-, förslags- och rösträtt
Mom 3: Kallelse och handlingar
Mom 4: Ärenden vid distriktets medlemsmöte
§ 8 (alternativ 3) Distriktets högsta beslutande organ
Mom 1: Representantskap och medlemsmöte
Mom 2: Representantskapets sammansättning med mera
Mom 3: Medlemsmötets sammansättning med mera
Mom 4: Ärenden som ska behandlas av
Mom 3: Sammanträden och beslutsförhet
Mom 5: Åtgärder inom lokalförening
§ 12 Åtgärder vid oegentligheter eller misskötsel
§ 13 Riksförbundets befogenheter inom distrikt
Bilaga 2 till Synskadades Riksförbunds stadgar - paragrafer som lokalföreningarnas stadgar måste innehålla
Mom 2: Vårdnadshavare till synskadat barn35
Mom
2: Sluten omröstning 37
Mom
3: Val av ordföranden
Mom 4: Val av styrelse och andra grupper
§ 5 Lokalföreningens skyldigheter
§ 7 Årsmöte och övriga medlemsmöten
Mom 2: Kallelse och handlingar39
Mom 3: Yttrande-, förslags- och rösträtt
Mom 4: Ombud till distrikt som har representantskap39
Mom 5: Ärenden vid årsmöte eller medlemsmöte
Mom 3: Sammanträden och beslutsförhet
§ 11 Åtgärder vid oegentligheter eller misskötsel
§ 12 Vilande lokalförening och upplösning
Bilaga 3 till Synskadades Riksförbunds stadgar - paragrafer som branschföreningarnas stadgar måste innehålla
Mom 2: Vårdnadshavare till synskadat barn45
§ 3 Branschföreningens skyldigheter
Mom
2: Val av ordförande
Mom
3: Val av styrelse och andra grupper
§ 6 Ombud vid SRF:s kongress och organisationsråd
§ 7 Åtgärder vid oegentligheter eller misskötsel49
Stadgar för Synskadades Riksförbund
Inledning
Synskadades Riksförbund, SRF, är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna.
För att stärka demokratin är följande principer vägledande inom hela organisationen:
SRF eftersträvar jämställdhet mellan könen. Därför arbetar vi för en jämn könsfördelning i våra beslutande organ.
En person som genom avtal anlitats eller anställts av SRF får inte samtidigt ha förtroendeuppdrag inom lokalförening, distrikt eller riksförbund, där arbetsuppgifterna huvudsakligen utförs. Undantag från denna regel gäller för riksförbundets ordförande. Arvode till förtroendevald kan förekomma om arvodet fastställts av respektive organisationsleds högsta beslutande organ.
Det är nödvändigt att vi inom SRF ger ut vår information i för synskadade läsbar form, så att alla kan ta del av den.
Med barn menar vi i dessa stadgar barn och ungdomar som ej har fyllt 18 år.
§ 1 Namn och ändamål
Synskadades Riksförbund, SRF, är en intresseorganisation av synskadade, både blinda och synsvaga. Organisationen bildades 1889 under namnet De Blindas Förening och ombildades 1977 till Synskadades Riksförbund.
Vi har slutit oss samman i Synskadades Riksförbund för att utifrån tanken om alla människors lika värde gemensamt hävda synskadades rätt till delaktighet och jämlikhet på alla områden samt skapa social gemenskap och stödja varandra, så att vi kan leva ett aktivt och självständigt liv.
Synskadades Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som tar avstånd från all form av diskriminering. Vi stärker den interna demokratin genom information och erfarenhetsutbyte, medlems- och funktionärsutbildning samt möjligheter att överlägga i för synskadade angelägna frågor. Med utåtriktad information, opinionsbildning, påverkansarbete och egna verksamheter verkar vi för synskadades rätt till habilitering och rehabilitering, utbildning och arbete, en aktiv och meningsfull fritid, möjlighet att röra sig fritt i samhället samt tillgång till information och kommunikation genom digital teknik och andra för synskadade användbara medier.
Vi arbetar för att nå alla synskadade i Sverige med information och erbjudande om medlemskap, främjar ögonvård och ögonforskning samt har samarbete med synskadeorganisationer i hela världen.
§ 2 Medlemskap
Mom 1: Synskadad medlem
Synskadad medlem har så nedsatt synförmåga efter korrektion, att det är svårt eller omöjligt
– att läsa vanlig skrift eller
– att orientera sig med hjälp av synen eller
– har andra väsentliga svårigheter i den dagliga livsföringen på grund av synnedsättningen.
Mom 2: Vårdnadshavare till synskadat barn
Xxxxxxxxx medlem, som är vårdnadshavare till barn som är synskadad medlem enligt §2 mom 1, utgör en egen medlemskategori. När barnet fyllt 18 år övergår vårdnadshavaren till att bli stödjande medlem enligt §2
mom 3.
Mom 3: Stödjande medlem
Xxxxxxxxx medlem ska sympatisera med SRF:s arbete och värderingar. Xxxxxxxxx medlem äger ej rösträtt förutom i styrelse där hon eller han är ledamot.
Mom 4: Familjemedlemskap
Familjemedlemskap kan erhållas av barnfamiljer där minst en person är synskadad.
Mom 5: Medlemsavgift
Alla medlemmar ska varje år betala fastställd medlemsavgift.
Mom 6: Uteslutning
Medlem som bryter mot stadgarna eller på annat sätt uppenbarligen skadar organisationen kan varnas och uteslutas. Beslut om uteslutning fattas av riksförbundets styrelse på förslag av berörd lokalförening, distrikt eller branschförening. Av beslutet ska framgå under hur lång tid uteslutningen gäller.
Medlem som uteslutits kan söka nytt medlemskap när tiden för uteslutningen upphört att gälla. Sådan ansökan ska beskriva i vilken/vilka lokalföreningar, distrikt och/eller branschföreningar som medlemskap söks. Ansökan prövas av riksförbundets styrelse efter att ha inhämtat yttrande från den förening/det distrikt som ansökan avser.
§ 3 Organisation
Alla medlemmar är anslutna till Synskadades Riksförbund, SRF. Medlemmarna väljer själva genom sin medlemsavgift vilken/vilka lokalföreningar, distrikt och/eller branschföreningar medlemskapet ska tillhöra.
SRF är en treplansorganisation med lokalföreningar, distrikt och riksförbund. Nationella branschföreningar av synskadade är anslutna till riksförbundet.
För att branschförening ska anslutas till Synskadades Riksförbund krävs beslut av riksförbundets styrelse efter ansökan från föreningen. Branschföreningens medlemmar ska sympatisera med SRF:s arbete och värderingar.
Branschförening som bryter mot stadgarna eller inte uppfyller sina skyldigheter mot riksförbundet, kan av riksförbundets styrelse varnas eller uteslutas. Branschförening som har färre än femton synskadade medlemmar kan av riksförbundets styrelse uteslutas.
Riksförbundet, distrikten, lokalföreningarna och branschföreningarna har inget ansvar för varandras avtal och andra åtaganden.
Riksförbundets, distriktens, lokalföreningarnas och branschföreningarnas verksamhetsår är kalenderår.
Distriktens stadgar ska innehålla paragrafer enligt bilaga 1.
Lokalföreningarnas stadgar ska innehålla paragrafer enligt bilaga 2.
Branschföreningarnas stadgar ska innehålla paragrafer enligt bilaga 3.
Distrikt, lokalföreningar och branschföreningar beslutar själva om ytterligare paragrafer eller tilläggsmoment i de obligatoriska paragraferna.
§ 4 Omröstning
Mom 1: Beslutsfattande
Beslut inom organisationen fattas genom öppen omröstning med acklamation. Om en röstberättigad begär det genomförs rösträkning genom namnupprop, eller på annat likvärdigt och jämlikt sätt. Röstning genom handuppräckning får ej förekomma.
Det förslag har biträtts som fått en majoritet av de avgivna rösterna. Finns det mer än två förslag i sakfrågor ska så kallad kontraproposition användas, det vill säga att två förslag ställs mot varandra i utslagsomröstning. När endast två förslag återstår kan beslut i saken fattas.
Endast vid omröstningen närvarande röstberättigade har rösträtt. Röstning kan således inte ske med fullmakt.
Mom 2: Sluten omröstning
Vid riksförbundets kongress och organisationsråd ska sluten omröstning ske vid val eller fyllnadsval till styrelse, registrerat revisionsbolag, verksamhetsrevisorer och valberedning, om ett ombud begär det. Sluten omröstning sker med valsedlar i punktskrift och storstil, eller på annat likvärdigt och jämlikt sätt.
Mom 3: Val av presidium
För att bli vald till förbundsordförande, 1:a eller 2:a vice förbundsordförande krävs stöd från en majoritet av de närvarande röstberättigade. Om fler än två kandidater finns hålls först en omröstning mellan samtliga kandidater. Om ingen då uppnår en majoritet av rösterna genomförs ny omröstning mellan de två kandidater som fått flest röster.
Mom 4: Val av styrelse och andra grupper
Vid val av styrelse och andra grupper, har de blivit valda som fått flest röster.
Mom 5: Lika röstetal
Vid lika röstetal vid kongress och organisationsråd sker avgörande genom ny omröstning mellan de förslag som fått lika antal röster. Frågan avgörs i sista hand genom lottning.
Vid lika röstetal i styrelsen har ordföranden utslagsröst.
§ 5 Riksförbundets organ
Riksförbundets organ är kongressen, organisationsrådet, förbundsstyrelsen, valberedningen och revisorerna. Kongressen och organisationsrådet är riksförbundets högsta beslutande organ.
Kongressen är framåtsyftande och beslutar om stadgar samt intressepolitiska och organisatoriska riktlinjer.
Organisationsrådet granskar förbundsstyrelsens arbete och är därtill ett organ för information, diskussion och beslut i frågor som ankommer på organisationsrådet.
Förbundsstyrelsens ansvar är att leda organisationens arbete mellan kongresserna i enlighet med stadgarna samt riktlinjer som kongressen eller organisationsrådet utfärdat.
Valberedningen arbetar fortlöpande under kongressperioden.
Den auktoriserade revisorn granskar förbundsstyrelsens verksamhet och förvaltning. Verksamhetsrevisorerna granskar fortlöpande verksamheten ur ett medlemsperspektiv.
§ 6 Kongress
Mom 1: Sammansättning
Kongressen består av ombud för distrikten och branschföreningarna, förbundsstyrelsen, verksamhetsrevisorerna, valberedningen, representanter för Riksorganisationen Unga med Synnedsättning samt övriga inbjudna.
Mom 2: Kallelse och handlingar
Ordinarie kongress genomförs vart tredje år under oktober månad. Extra kongress ska genomföras då riksförbundets styrelse eller organisationsrådet eller verksamhetsrevisorer och revisorer anser det nödvändigt.
Kallelse till ordinarie kongress sker skriftligt till distrikten, branschföreningarna, verksamhetsrevisorerna, valberedningen och Riksorganisationen Unga med Synnedsättning senast den 1 mars kongressåret, och senast en månad före extra kongress.
Kongresshandlingar ska finnas på riksförbundets hemsida på internet och skickas ut till deltagarna senast åtta veckor före ordinarie kongress och två veckor före extra kongress. Vid extra kongress får beslut endast fattas i de ärenden som tagits upp i kallelsen.
Mom 3: Ombud
Distrikten utser totalt 75 ombud till kongressen. Branschföreningarna utser ett ombud vardera.
Ombud ska vara synskadad medlem eller vårdnadshavare till synskadat barn. Ombud får ej vara ledamot av riksförbundets styrelse eller ha en anställning inom organisationen. För ombud ska finnas ersättare.
En och samma person kan endast ha en ombudsplats vid kongressen.
Fördelningen av ombud mellan distrikten räknas fram av riksförbundets styrelse och meddelas distrikten senast den 1 mars kongressåret. Två fasta mandat tilldelas först varje distrikt. Därefter sker fördelningen av resterande ombud enligt kvotprincipen i förhållande till antalet synskadade medlemmar samt vårdnadshavare till synskadat barn i distrikten den 31 december året innan ordinarie kongress.
Fördelningen av ombud mellan distrikten gäller tills ny fördelning görs inför nästa ordinarie kongress.
Mom 4: Unga med Synnedsättning
Riksorganisationen Unga med Synnedsättning får delta i kongressen med fem representanter.
Mom 5: Yttrande-, förslags- och rösträtt
Distriktens och branschföreningarnas ombud, förbundsstyrelsens ledamöter, verksamhetsrevisorerna, valberedningen samt representanterna för Unga med
Synnedsättning har yttrande- och förslagsrätt. Endast distriktens och branschföreningarnas ombud har rösträtt.
Kongressen kan besluta om yttranderätt för ytterligare personer.
Mom 6: Genomförande
Förbundsstyrelsen har ansvar för kongressens genomförande och utser mötessekreterare. Kongressen väljer mötesordförande och protokolljusterare, vilka inte får vara ledamöter i förbundsstyrelsen.
Mom 7: Vid ordinarie kongress ska förekomma
Rapport från Synskadades Stiftelse.
Fastställande av arvoden till styrelsen, verksamhetsrevisorerna och valberedningen för kommande kongressperiod.
Val av förbundsordförande, 1:a och 2:a vice förbundsordförande för kommande kongressperiod.
Val av tio styrelseledamöter för kommande kongressperiod.
Val av verksamhetsrevisorer för kommande kongressperiod.
Val av ett registrerat revisionsbolag för kommande kongressperiod.
Val av valberedning för kommande kongressperiod.
Behandling av motioner.
Behandling av förslag från styrelsen och av kongressen utsedda arbetsgrupper.
Fastställande av årsavgifter för distrikten och branschföreningarna för kommande kongressperiod.
Fastställande av verksamhetsinriktning och långtidsbudget för kommande kongressperiod.
Mom 8: Valbarhet
Valbar till förbundsstyrelsen, valberedningen eller som verksamhetsrevisor är synskadad medlem eller vårdnadshavare till synskadat barn. Förbundsordföranden ska vara synskadad medlem. Posten som förbundsordförande kan innehas av samma person högst tre kongressperioder i följd.
Anställd inom organisationen är ej valbar till riksförbundets styrelse, valberedning eller som verksamhetsrevisor.
Mom 9: Styrdokument
Stadgar, intressepolitiskt program och motsvarande styrdokument fastställs av kongressen.
Mom 10: Motioner
Motionsrätt har medlem, lokalförening, distrikt, branschförening och Riksorganisationen Unga med Synnedsättning.
Xxxxxxxx till kongressen ska vara insända skriftligt till riksförbundets styrelse senast den 30 april kongressåret. Om den 30 april infaller på en helgdag gäller nästkommande vardag som sista inlämningsdag.
§ 7 Organisationsråd
Mom 1: Sammansättning
Organisationsrådet består av ett ombud från varje distrikt och branschförening, förbundsstyrelsen, den auktoriserade revisorn, verksamhetsrevisorerna, representanter från valberedningen och Riksorganisationen Unga med Synnedsättning samt övriga inbjudna.
Ombud ska vara synskadad medlem eller vårdnadshavare till synskadat barn. Ombud får ej vara ledamot av riksförbundets styrelse eller ha en anställning inom organisationen. För ombud ska finnas ersättare.
En och samma person kan endast ha en ombudsplats vid organisationsrådet.
Mom 2: Kallelse och handlingar
Ordinarie organisationsråd hålls i juni varje år, och därutöver ska minst ett organisationsråd hållas under året.
Kallelse och handlingar skickas till distrikten, branschföreningarna, förbundsstyrelsen, den auktoriserade revisorn, verksamhetsrevisorerna, valberedningen samt Riksorganisationen Unga med synnedsättning.
Kallelse till ordinarie organisationsråd ska sändas ut senast den 1 april. Till övriga organisationsråd ska kallelse sändas ut senast fyra veckor före mötet. Övriga handlingar ska sändas ut senast två veckor före mötet.
Mom 3: Yttrande-, förslags- och rösträtt
Distriktens och branschföreningarnas ombud, förbundsstyrelsens ledamöter, den auktoriserade revisorn, verksamhetsrevisorerna, valberedningen och Unga med Synnedsättning har yttrande- och förslagsrätt. Endast distriktens och branschföreningarnas ombud har rösträtt.
Organisationsrådet kan besluta om yttranderätt för ytterligare personer.
Mom 4: Genomförande
Förbundsstyrelsen har ansvar för organisationsrådets genomförande och utser mötessekreterare. Organisationsrådet väljer mötesordförande och protokolljusterare, vilka inte får vara ledamöter i förbundsstyrelsen.
Mom 5: Ordinarie organisationsråd
Ordinarie organisationsråd ska årligen behandla styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska årsredovisning, den auktoriserade revisorns berättelse och verksamhetsrevisorernas rapport.
Organisationsrådet fastställer resultat- och balansräkning, disposition beträffande riksförbundets överskott eller underskott samt tar ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter.
Styrelseledamot som ej beviljas ansvarsfrihet entledigas automatiskt från sitt uppdrag med omedelbar verkan, fram till nästa ordinarie kongress. Organisationsrådet ska också i detta fall pröva frågan om en extra kongress ska inkallas. Om hela eller en majoritet av förbundsstyrelsen inte beviljas ansvarsfrihet kan organisationsrådet utse en interimsstyrelse för riksförbundet.
Mom 6: Ärenden där organisationsrådet fattar beslut
Organisationsrådet tar ställning till årlig rapport om åtgärder med anledning av bifallna kongressmotioner, fattar beslut om eventuella fyllnadsval till riksförbundets styrelse, verksamhetsrevisorer, registrerat revisionsbolag och valberedning, riktlinjer för valberedningens arbete, eventuell extra kongress samt frågor som kongressen eller förbundsstyrelsen hänskjutit till organisationsrådet.
§ 8 Förbundsstyrelse
Mom 1: Sammansättning och beslutsförhet
Riksförbundets angelägenheter handhas av en styrelse som består av tretton ledamöter. Förbundsstyrelsen är beslutsför då minst sju ledamöter är närvarande.
Ordföranden sammankallar styrelsen minst fyra gånger per år samt när annan styrelseledamot, verksamhetsrevisorerna eller den auktoriserade revisorn begär det.
Mom 2: Firmateckning
Förbundets firma är Synskadades Riksförbund, organisationsnummer 802007–3436, och tecknas gemensamt av minst två av dem som styrelsen utsett.
Mom 3: Uppgift och redovisning
Styrelsen ansvarar för riksförbundets verksamhet och förvaltning samt för hela organisationens medlemsregister och övriga gemensamma angelägenheter. Det åligger förbundsstyrelsen att stötta distrikten och bedriva verksamhet i områden där inte något distrikt finns.
Styrelsen ska senast den 30 april varje år lämna sina redovisningshandlingar för föregående år till den auktoriserade revisorn och verksamhetsrevisorerna.
Mom 4: Åtgärder inom distrikt
Riksförbundets styrelse ska vidta åtgärder om verksamheten inom ett distrikt inte fungerar. Om distriktets årsmöte så begär, eller om ingen fungerande styrelse finns i ett distrikt, ska riksförbundets styrelse utse en interimsstyrelse för distriktet. Interimsstyrelsen disponerar då distriktets tillgångar, och ansvarar för distriktets verksamhet och förvaltning. Ett mål för interimsstyrelsen ska vara att en ordinarie distriktsstyrelse åter ska kunna väljas.
Om inte en ordinarie distriktsstyrelse kunnat väljas under en period av tre år kan riksförbundet vidta andra åtgärder såsom sammanslagning med närliggande distrikt. En sådan sammanslagning ska godkännas av berörda distrikts årsmöten.
Mom 5: Synskadades Stiftelse
Riksförbundets styrelse utser sju ledamöter i Synskadades Stiftelses styrelse.
Medel som förbundet erhåller genom testamente eller andra gåvor kan tillföras Synskadades Stiftelse, tidigare namn De Blindas Förenings Understödsstiftelse.
§ 9 Valberedning
Mom 1: Valberedningens sammansättning
Kongressen väljer en valberedning bestående av sju ledamöter, varav en sammankallande.
Mom 2: Valberedningens uppgifter
Valberedningen bereder val av förbundsstyrelse och verksamhetsrevisorer som sker på kongressen samt eventuella fyllnadsval av dessa uppdrag som sker på organisationsrådet. Valberedningen föreslår även arvoden för dessa uppdrag.
Valberedningen förbereder, i samverkan med riksförbundets kansli, val av registrerat revisionsbolag. Kostnad för den auktoriserade revisionen regleras enligt avtal mellan SRF och revisionsbolaget.
§ 10 Revision och granskning
Mom 1: Auktoriserad revisor
Styrelsens förvaltning och riksförbundets räkenskaper ska granskas av en auktoriserad revisor.
Den auktoriserade revisorn ska ha tillgång till riksförbundets alla handlingar och löpande granska förbundsstyrelsens verksamhet och förvaltning.
Den auktoriserade revisorn ska årligen, senast den 15 maj, lämna en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen ska finnas ett uttalande angående fastställande av resultat- och balansräkning, disposition beträffande riksförbundets överskott eller underskott samt ett uttalande angående ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter.
Mom 2: Verksamhetsrevisorer
Kongressen utser fyra verksamhetsrevisorer varav en sammankallande. Verksamhetsrevisorerna ska ha tillgång till riksförbundets alla handlingar och löpande granska förbundsstyrelsens verksamhet och förvaltning.
Verksamhetsrevisorerna lämnar årligen, senast den 15 maj, en rapport till organisationsrådet där verksamhetsrevisorerna till- eller avstyrker ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter.
§ 11 Åtgärder vid oegentligheter eller misskötsel
Riksförbundet ska omedelbart informeras, om kännedom eller misstanke föreligger om oegentligheter eller misskötsel inom distrikt, lokalförening eller branschförening. Riksförbundet ska vidta lämpliga åtgärder.
Riksförbundet har rätt att ta del av samtliga handlingar och genomföra revision. Efter beslut i förbundsstyrelsen kan riksförbundet, eller av förbundsstyrelsen anvisat distrikt överta förvaltningen.
§ 12 Stadgeändring
Beslut om ändring av dessa stadgar är giltigt om förslaget biträtts av minst två tredjedelar av de röstande vid ordinarie, eller extra, kongress.
§ 13 Upplösning
Beslut om att upplösa riksförbundet ska fattas av kongressen. Beslutet är giltigt om samtliga röstande biträtt förslaget eller om beslutet fattats av två på varandra följande kongresser, varav den ena ska vara ordinarie. Vid vardera kongressen ska beslutet ha biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande.
Upplöses riksförbundet ska dess tillgångar överlämnas till liknande organisation av synskadade. Om lämplig sådan ej finns, ska tillgångarna ställas under offentlig förvaltning för att användas enligt ändamålet i dessa stadgar, till dess en organisation motsvarande SRF kan överta tillgångarna.
Bilaga 1 till Synskadades Riksförbunds stadgar - paragrafer som distriktens stadgar måste innehålla
Distrikten beslutar själva om ytterligare paragrafer eller tilläggsmoment i de obligatoriska paragraferna.
Inledning
Synskadades Riksförbund, SRF, är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna.
För att stärka demokratin är följande principer vägledande inom hela organisationen:
SRF eftersträvar jämställdhet mellan könen. Därför arbetar vi för en jämn könsfördelning i våra beslutande organ.
En person som genom avtal anlitats eller anställts av SRF får inte samtidigt ha förtroendeuppdrag inom lokalförening, distrikt eller riksförbund, där arbetsuppgifterna huvudsakligen utförs. Undantag från denna regel gäller för riksförbundets ordförande. Arvode till förtroendevald kan förekomma om arvodet fastställts av respektive organisationsleds högsta beslutande organ.
Det är nödvändigt att vi inom SRF ger ut vår information i för synskadade läsbar form, så att alla kan ta del av den.
Med barn menar vi i dessa stadgar barn och ungdomar som ej har fyllt 18 år.
§ 1 Namn och ändamål
Synskadades Riksförbund, SRF, är en intresseorganisation av synskadade, både blinda och synsvaga.
Vi har slutit oss samman i Synskadades Riksförbund, SRF ....., för att utifrån tanken om alla människors lika värde
– gemensamt hävda synskadades rätt till delaktighet och jämlikhet på alla områden samt
– skapa social gemenskap och stödja varandra, så att vi kan leva ett aktivt och självständigt liv.
Synskadades Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som tar avstånd från all form av diskriminering. Distriktet är en del av Synskadades Riksförbund och omfattar ..... (geografiskt område).
Distriktet bildades ..... (år) under namnet ..... och ombildades ..... (år) till ..... (nuvarande namn).
§ 2 Medlemskap
Mom 1: Synskadad medlem
Synskadad medlem har så nedsatt synförmåga efter korrektion, att det är svårt eller omöjligt
– att läsa vanlig skrift eller
– att orientera sig med hjälp av synen eller
– har andra väsentliga svårigheter i den dagliga livsföringen på grund av synnedsättningen.
Mom 2: Vårdnadshavare till synskadade barn
Xxxxxxxxx medlem, som är vårdnadshavare till barn som är synskadad medlem enligt §2 mom 1, utgör en egen medlemskategori. När barnet fyllt 18 år övergår vårdnadshavaren till att bli stödjande medlem enligt §2 mom 3.
Mom 3: Stödjande medlem
Xxxxxxxxx medlem ska sympatisera med SRF:s arbete och värderingar. Xxxxxxxxx medlem äger ej rösträtt förutom i styrelse där hon eller han är ledamot.
Mom 4: Familjemedlemskap
Familjemedlemskap kan erhållas av barnfamiljer där minst en person är synskadad.
Mom 5: Medlemsavgift
Alla medlemmar ska varje år betala fastställd medlemsavgift.
Mom 6: Uteslutning
Medlem som bryter mot stadgarna eller på annat sätt uppenbarligen skadar organisationen kan varnas och uteslutas. Beslut om uteslutning fattas av riksförbundets styrelse på förslag av berörd lokalförening, distrikt eller branschförening. Av beslutet ska framgå under hur lång tid uteslutningen gäller.
Medlem som uteslutits kan söka nytt medlemskap när tiden för uteslutningen upphört att gälla. Sådan ansökan ska beskriva i vilken/vilka lokalföreningar, distrikt och/eller branschföreningar som medlemskap söks. Ansökan prövas av riksförbundets styrelse efter att ha inhämtat yttrande från den förening/det distrikt som ansökan avser.
§ 3 Organisation
Alla medlemmar är anslutna till Synskadades Riksförbund SRF. Medlemmarna väljer själva genom sin medlemsavgift vilken/vilka lokalföreningar, distrikt och/eller branschföreningar medlemskapet ska tillhöra.
SRF är en treplansorganisation med lokalföreningar, distrikt och riksförbund. Nationella branschföreningar av synskadade är anslutna till riksförbundet.
Riksförbundet, distrikten, lokalföreningarna och branschföreningarna har inget ansvar för varandras avtal och andra åtaganden.
Riksförbundets, distriktens, lokalföreningarnas och branschföreningarnas verksamhetsår är kalenderår.
För att förändra distriktsindelningen krävs beslut av riksförbundets styrelse på förslag av berörda distrikt.
Distriktets stadgar ska innehålla paragrafer enligt bilaga 1 i riksförbundets stadgar. Distriktet beslutar själv om ytterligare paragrafer eller tilläggsmoment i de obligatoriska paragraferna.
§ 4 Omröstning
Mom 1: Beslutsfattande
Beslut inom organisationen fattas genom öppen omröstning med acklamation. Om en röstberättigad begär det genomförs rösträkning genom namnupprop, eller på annat likvärdigt och jämlikt sätt. Röstning genom handuppräckning får ej förekomma.
Det förslag har biträtts som fått en majoritet av de avgivna rösterna. Finns det mer än två förslag i sakfrågor ska så kallad kontraproposition användas, det vill säga att två förslag ställs mot varandra i utslagsomröstning. När endast två förslag återstår kan beslut i saken fattas.
Endast vid omröstningen närvarande röstberättigade har rösträtt. Röstning kan således inte ske med fullmakt.
Mom 2: Sluten omröstning
Vid distriktets möten ska sluten omröstning ske vid val eller fyllnadsval till styrelsen och vid val av kongressombud och ersättare, om en röstberättigad så begär. Sluten omröstning sker med valsedlar i punktskrift och storstil, eller på annat likvärdigt och jämlikt sätt.
Mom 3: Val av ordförande
För att bli vald till ordförande krävs stöd från en majoritet av de närvarande röstberättigade. Om fler än två kandidater finns hålls först en omröstning mellan samtliga kandidater. Om ingen då uppnår en majoritet av rösterna genomförs ny omröstning mellan de två kandidater som fått flest röster.
Mom 4: Val av styrelse och andra grupper
Vid val av styrelse och andra grupper, har de blivit valda som fått flest röster.
Mom 5: Lika röstetal
Vid lika röstetal vid distriktets möten sker avgörande genom ny omröstning mellan de förslag som fått lika antal röster. Frågan avgörs i sista hand genom lottning.
Vid lika röstetal i styrelsen har ordföranden utslagsröst.
§ 5 Distriktets skyldigheter
Distriktet ska senast den 15 maj varje år skicka verksamhetsberättelse, årsbokslut med resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse för närmast föregående år till riksförbundet.
Distriktet ska senast den 15 maj varje år skicka verksamhetsberättelse, årsbokslut med resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse för närmast föregående år för de i distriktet anslutna lokalföreningarna till riksförbundet.
Distriktet ska rapportera förändringar i styrelsens sammansättning till riksförbundet.
När distriktets stadgar ändrats, ska de skickas till riksförbundet.
När stadgarna i till distriktet anslutna lokalföreningar ändrats, ska de skickas till riksförbundet.
Distriktet ska använda organisationens medlemsregister samt bistå lokalföreningarna i användandet av detta register.
Distriktet ansvarar för att kontinuerligt hålla sin del av medlemsregistret aktuellt.
Distriktet ska erlägga årsavgift enligt den ordning riksförbundet beslutar.
Distriktet ska även i övrigt följa de föreskrifter som riksförbundets styrelse beslutar om.
Ledamot i riksförbundets styrelse, eller annan person som riksförbundet särskilt utsett, har närvaro- och yttranderätt vid distriktets styrelsemöten samt vid representantskapsmöten/medlemsmöten.
§ 6 Distriktets organ
Distriktets högsta beslutande organ ska utgöras av representantskap, medlemsmöte eller en kombination av dessa alternativ. Övriga organ är styrelse, revisorer och valberedning.
Styrelsen ansvarar för den löpande verksamheten och förvaltningen, vilken granskas av revisorerna. Valberedningen ska förbereda val av styrelse, registrerat revisionsbolag och kongressombud.
§ 7 Ombud vid kongress och organisationsråd
Distriktet utser ombud till riksförbundets kongress och organisationsråd. Endast synskadad medlem eller vårdnadshavare till synskadat barn kan utses till sådant ombud. Ombud får ej vara ledamot av riksförbundets styrelse eller anställd inom organisationen.
Distriktets högsta beslutande organ ska utse kongressombud samt ersättare.
Distriktsstyrelsen utser ombud till organisationsrådet.
§ 8 (alternativ 1) Distriktets högsta beslutande organ
Mom 1: Representantskap
Distriktets högsta beslutande organ är representantskapet. Årsmöte ska genomföras senast den 30 april varje år.
Mom 2: Sammansättning
Representantskapet ska bestå av XX (minst 15) ombud för distriktets lokalföreningar och direktanslutna medlemmar samt distriktets styrelse, revisorer, valberedning samt övriga inbjudna.
Mom 3: Ombud
Ombud ska vara synskadad medlem eller vårdnadshavare till synskadat barn. Ombud får ej vara ledamot av distriktets styrelse eller anställd inom organisationen.
Fördelningen av ombud mellan lokalföreningarna räknas fram av distriktets styrelse och meddelas lokalföreningarna senast den 10 februari. Två fasta mandat tilldelas först varje lokalförening. Därefter sker fördelningen av resterande ombud enligt kvotprincipen i förhållande till antalet synskadade medlemmar samt vårdnadshavare till synskadat barn i distriktet den 31 december året innan. Ingen lokalförening får ha mera än X ombud (högst ett ombud mindre än halva antalet ombud)
Det åligger distriktet att senast den 15 mars ordna ett möte där de direktanslutna medlemmarna utser ombud till representantskapet. De direktanslutna medlemmarna har rätt till X (minst 1) ombud.
Fördelningen av ombud gäller under kalenderåret.
Mom 4: Kallelse och handlingar
Kallelse till representantskapet ska sändas ut ..... (minst fyra veckor) före och övriga handlingar ..... (minst en vecka) före mötet.
Mom 5: Yttrande-, förslags- och rösträtt
Ombuden, styrelsens ledamöter, revisorerna och valberedningen har yttrande- och förslagsrätt. Endast ombuden har rösträtt.
Representantskapet kan besluta om yttranderätt för ytterligare personer.
Mom 6: Ärenden vid distriktets representantskap
Vid representantskap ska förekomma:
Mötets öppnande
Upprop och fastställande av röstlängd
Fråga om mötet utlysts i behörig ordning
Fastställande av dagordning och arbetsordning
Val av mötesfunktionärer, varav mötesordförande som ej är ledamot av styrelsen
Årsmötet ska behandla:
Genomgång av styrelsens verksamhetsberättelse samt årsbokslut (alternativt årsredovisning)
Revisorernas berättelse
Fastställande av resultaträkning och balansräkning
Fråga om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter
Val av ordförande på ett år
Val av styrelseledamöter på två år
Val av valberedning
Kongressåret, val av kongressombud jämte ersättare
Behandling av motioner
Behandling av förslag från styrelsen
I förekommande fall rapport från närstående stiftelse
Följande punkter ska behandlas på årsmötet eller på ett representantskapsmöte på hösten:
Fastställande av eventuella arvoden till styrelse, revisorer, valberedning och övriga funktionärer
Motioner
Förslag från styrelsen
Fastställande av medlemsavgift för nästkommande år för direktanslutna medlemmar och årsavgift för lokalföreningarna
Fastställande av verksamhetsplan och budget
Eventuella fyllnadsval
Styrelseledamot som ej beviljas ansvarsfrihet entledigas automatiskt från sitt uppdrag med omedelbar verkan. Ledamoten är då inte valbar förrän tidigast vid nästa ordinarie årsmöte.
Om hela eller en majoritet av styrelsen inte beviljas ansvarsfrihet kan årsmötet utse en interimsstyrelse.
§ 8 (alternativ 2) Distriktets högsta beslutande organ
Mom 1: Medlemsmöte
Distriktets högsta beslutande organ är medlemsmötet. Årsmöte ska genomföras senast den 30 april varje år.
Alla medlemmar, som är direktanslutna eller är med i distriktets lokalföreningar, kallas till distriktets medlemsmöten.
Mom 2: Yttrande-, förslags- och rösträtt
Alla medlemmar har yttrande- och förslagsrätt.
Endast synskadade medlemmar och vårdnadshavare till synskadat barn har rösträtt. Ledamot av distriktets styrelse eller anställd inom organisationen har ej rösträtt.
Medlemsmötet kan besluta om yttranderätt för ytterligare personer.
Mom 3: Kallelse och handlingar
Kallelse till medlemsmöte ska sändas ut ..... (minst fyra veckor) före och övriga handlingar ..... (minst en vecka) före mötet.
Mom 4: Ärenden vid distriktets medlemsmöte
Vid medlemsmöte ska förekomma:
Mötets öppnande
Upprop och fastställande av röstlängd
Fråga om mötet utlysts i behörig ordning
Fastställande av dagordning och arbetsordning
Val av mötesfunktionärer, varav mötesordförande som ej är ledamot av styrelsen
Årsmötet ska behandla:
Genomgång av styrelsens verksamhetsberättelse samt årsbokslut (alternativt årsredovisning)
Revisorernas berättelse
Fastställande av resultaträkning och balansräkning
Fråga om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter
Val av ordförande på ett år
Val av styrelseledamöter på två år
Val av revisorer jämte ersättare
Val av valberedning
Kongressåret, val av kongressombud jämte ersättare
Behandling av motioner
Behandling av förslag från styrelsen
I förekommande fall rapport från närstående stiftelse
Följande punkter ska behandlas på årsmötet eller på ett medlemsmöte på hösten:
Fastställande av eventuella arvoden till styrelse, revisorer, valberedning och övriga funktionärer
Motioner
Förslag från styrelsen
Fastställande av medlemsavgift för nästkommande år för direktanslutna medlemmar och årsavgift för lokalföreningarna
Fastställande av verksamhetsplan och budget
Eventuella fyllnadsval
Styrelseledamot som ej beviljas ansvarsfrihet entledigas automatiskt från sitt uppdrag med omedelbar verkan. Ledamoten är då inte valbar förrän tidigast vid nästa ordinarie årsmöte.
Om hela eller en majoritet av styrelsen inte beviljas ansvarsfrihet kan årsmötet utse en interimsstyrelse.
§ 8 (alternativ 3) Distriktets högsta beslutande organ
Mom 1: Representantskap och medlemsmöte
Distriktets högsta beslutande organ är representantskapet och medlemsmötet. Årsmöte, i form av ett representantskap, ska genomföras senast den 30 april varje år. Under hösten genomförs ett medlemsmöte.
Kallelse till representantskap och medlemsmöten ska sändas ut ..... (minst fyra veckor) före och övriga handlingar ..... (minst en vecka) före mötet.
Vid representantskap och medlemsmöte ska förekomma:
Mötets öppnande
Upprop och fastställande av röstlängd
Fråga om mötet utlysts i behörig ordning
Fastställande av dagordning och arbetsordning
Val av mötesfunktionärer, varav mötesordförande som ej är ledamot av styrelsen
Mom 2: Representantskapets sammansättning med mera
Representantskapet ska bestå av XX (minst 15) ombud för distriktets lokalföreningar och direktanslutna medlemmar samt distriktets styrelse, revisorer, valberedning samt övriga inbjudna.
Ombud ska vara synskadad medlem eller vårdnadshavare till synskadat barn. Ombud får ej vara ledamot av distriktets styrelse eller anställd inom organisationen.
Fördelningen av ombud mellan lokalföreningarna räknas fram av distriktets styrelse och meddelas lokalföreningarna senast den 10 februari. Två fasta mandat tilldelas först varje lokalförening. Därefter sker fördelningen av resterande ombud enligt kvotprincipen i förhållande till antalet synskadade medlemmar samt vårdnadshavare till synskadat barn i distriktet den 31 december året innan. Ingen lokalförening får ha mera än X ombud (högst ett ombud mindre än halva antalet ombud)
Det åligger distriktet att senast den 15 mars ordna ett möte där de direktanslutna medlemmarna utser ombud till representantskapet. De direktanslutna medlemmarna har rätt till X (minst 1) ombud.
Fördelningen av ombud gäller under kalenderåret.
Ombuden, styrelsens ledamöter, revisorerna och valberedningen har yttrande- och förslagsrätt. Endast ombuden har rösträtt.
Representantskapet kan besluta om yttranderätt för ytterligare personer.
Mom 3: Medlemsmötets sammansättning med mera
Alla medlemmar, som är direktanslutna eller är med i distriktets lokalföreningar, kallas till distriktets medlemsmöten.
Alla medlemmar har yttrande- och förslagsrätt.
Endast synskadade medlemmar och vårdnadshavare till synskadat barn har rösträtt. Ledamot av distriktets styrelse eller anställd inom organisationen har ej rösträtt.
Medlemsmötet kan besluta om yttranderätt för ytterligare personer.
Mom 4: Ärenden som ska behandlas av representantskapet eller medlemsmötet
Årsmötet ska behandla:
Genomgång av styrelsens verksamhetsberättelse samt årsbokslut (alternativt årsredovisning)
Revisorernas berättelse
Fastställande av resultaträkning och balansräkning
Fråga om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter
Val av ordförande på ett år
Val av styrelseledamöter på två år
Val av revisorer jämte ersättare
Val av valberedning
Kongressåret, val av kongressombud jämte ersättare
Motioner
Förslag från styrelsen
I förekommande fall rapport från närstående stiftelse
Följande punkter ska behandlas på årsmötet eller på ett medlemsmöte på hösten:
Fastställande av eventuella arvoden till styrelse, revisorer, valberedning och övriga funktionärer
Motioner
Förslag från styrelsen
Fastställande av medlemsavgift för nästkommande år för direktanslutna medlemmar och årsavgift för lokalföreningarna
Fastställande av verksamhetsplan och budget
Eventuella fyllnadsval
Styrelseledamot som ej beviljas ansvarsfrihet entledigas automatiskt från sitt uppdrag med omedelbar verkan. Ledamoten är då inte valbar förrän tidigast vid nästa ordinarie årsmöte.
Om hela eller en majoritet av styrelsen inte beviljas ansvarsfrihet kan årsmötet utse en interimsstyrelse.
§ 9 Distriktsstyrelse
Mom 1: Ledamöter
Distriktets angelägenheter handhas av en styrelse som väljs av årsmötet. Styrelsen ska bestå av X ledamöter (minst fem). Under en begränsad tid av högst ett år kan distriktsstyrelsen begära dispens hos riksförbundet att bestå av färre ledamöter, dock minst 3.
Valbar till styrelseledamot är synskadad medlem och vårdnadshavare till synskadat barn, samt högst en stödjande medlem. Ordförande ska vara synskadad medlem.
Mom 2: Firmateckning
Distriktets firma är ….. med xxx.xx: ….. och tecknas gemensamt av minst två av dem som styrelsen utsett.
Styrelsen ska sammanträda minst fyra gånger per år. Ordföranden ska sammankalla styrelsen när så erfordras eller det begärs av någon av de övriga styrelseledamöterna, riksförbundsstyrelsen eller revisorerna.
Styrelsen är beslutsför om minst hälften av styrelseledamöterna är närvarande.
Mom 4: Extra årsmöte
Styrelsen ska kalla till extra representantskapsmöte/medlemsmöte om majoriteten av distriktets styrelseledamöter, revisorerna eller riksförbundet så begär.
Mom 5: Åtgärder inom lokalförening
Det åligger distriktets styrelse att stötta lokalföreningarna och bedriva verksamhet i områden där inte lokalförening finns.
Om det av olika skäl inte finns förutsättningar för en lokalförening att bedriva verksamhet, kan föreningen vara vilande i högst 10 år. Under tiden som lokalföreningen är vilande ansvarar distriktet för verksamheten inom lokalföreningens område och förvaltar lokalföreningens tillgångar, som kan användas för denna verksamhet.
Distriktsstyrelsen kan återbilda en lokalförening genom att tillsätta en interimsstyrelse.
När en lokalförening varit vilande i tio år tillfaller resterande medel distriktet och lokalföreningen är upplöst.
Om ny lokalförening bildas i området, ska distriktet ge denna ett startbidrag.
§ 10 Revisorer
Distriktsstyrelsens förvaltning och distriktets räkenskaper ska granskas av en revisor som är auktoriserad eller godkänd. Ett registrerat revisionsbolag kan väljas av årsmötet.
Revisorn ska årligen lämna en revisionsberättelse till distriktets årsmöte. I revisionsberättelsen ska finnas ett uttalande angående fastställande av resultat- och balansräkning, disposition beträffande distriktets överskott eller underskott samt ett uttalande angående ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter.
Årsmötet kan även utse en eller flera verksamhetsrevisorer som löpande ska följa distriktets verksamhet och lämna en rapport till årsmötet.
Revisorerna ska ges tillgång till distriktets alla handlingar.
§ 11 Valberedning
Årsmötet ska tillsätta en valberedning bestående av X ledamöter inklusive en sammankallande.
Valberedningen ska förbereda val till ordförande, styrelseledamöter, revisorer samt aktuella år val av ombud och ersättare till riksförbundets kongress. Ifråga om anlitande av registrerat revisionsbolag ska styrelsen ges möjlighet att inhämta prisuppgifter innan valberedningen slutligen behandlar frågan.
Valberedningen ska aktivt samla in nomineringar av kandidater, utröna att de nominerade samtycker till kandidaturen samt tillse att kandidaturen inte strider mot stadgarna. Enskild medlem och lokalförening äger rätt att nominera kandidater.
Nomineringar ska vara valberedningen tillhanda senast fem veckor före ordinarie årsmöte. Vid fyllnadsval beslutar valberedningen själv om när de behöver ha nomineringarna. Valberedningen ska sammanställa en rapport där det framgår vilka kandidater som finns samt meddela valberedningens beslutsförslag för respektive post. Denna rapport ska sändas ut tillsammans med övriga handlingar inför mötet.
Inför varje val ska redovisas vilka som kandiderar till posten och vem/vilka valberedningen förordar.
§ 12 Åtgärder vid oegentligheter eller misskötsel
Riksförbundet ska omedelbart informeras, om kännedom eller misstanke föreligger om oegentligheter eller misskötsel inom distrikt, lokalförening eller branschförening. Riksförbundet ska vidta lämpliga åtgärder.
Riksförbundet har rätt att ta del av samtliga handlingar och genomföra revision. Efter beslut i förbundsstyrelsen kan riksförbundet, eller av förbundsstyrelsen anvisat distrikt överta förvaltningen.
§ 13 Riksförbundets befogenheter inom distrikt
Det åligger förbundsstyrelsen att stötta distrikten och bedriva verksamhet i områden där inte något distrikt finns.
Riksförbundets styrelse ska vidta åtgärder om verksamheten inom ett distrikt inte fungerar. Om distriktets årsmöte så begär, eller om ingen fungerande styrelse finns i ett distrikt, ska riksförbundets styrelse utse en interimsstyrelse för distriktet. Interimsstyrelsen disponerar då distriktets tillgångar och ansvarar för distriktets verksamhet samt förvaltning. Ett mål för interimsstyrelsen ska vara att en ordinarie distriktsstyrelse åter ska kunna väljas.
Om ingen ordinarie distriktsstyrelse kunnat väljas under en tidsperiod av tre år ska distriktet uppgå i annat distrikt eller upplösas. Om distriktet upplöses tillfaller dess tillgångar riksförbundet, som har att förvalta dessa tills att en organisation liknande distriktet har bildats och kan överta tillgångarna.
§ 14 Stadgeändring
Beslut om ändring av dessa stadgar är giltigt om förslaget biträtts av minst två tredjedelar av de röstande vid distriktets årsmöte.
De paragrafer som fastställts av kongressen, kan ändras endast av kongressen. Kongressens ändringar i de obligatoriska paragraferna gäller automatiskt för distriktets stadgar efter kongressens beslut och ska rapporteras till distriktets årsmöte.
Riksförbundets styrelse kan om särskilda skäl föreligger bevilja tidsbegränsad dispens från de obligatoriska paragraferna på förslag från distriktet.
Vid oenighet om hur stadgarna ska tolkas gäller riksförbundsstyrelsens tolkning.
Bilaga 2 till Synskadades Riksförbunds stadgar - paragrafer som lokalföreningarnas stadgar måste innehålla
Lokalföreningarna beslutar själva om ytterligare paragrafer eller tilläggsmoment i de obligatoriska paragraferna.
Inledning
Synskadades Riksförbund, SRF, är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna.
För att stärka demokratin är följande principer vägledande inom hela organisationen:
SRF eftersträvar jämställdhet mellan könen. Därför arbetar vi för en jämn könsfördelning i våra beslutande organ.
En person som genom avtal anlitats eller anställts av SRF får inte samtidigt ha förtroendeuppdrag inom lokalförening, distrikt eller riksförbund, där arbetsuppgifterna huvudsakligen utförs. Undantag från denna regel gäller för riksförbundets ordförande. Arvode till förtroendevald kan förekomma om arvodet fastställts av respektive organisationsleds högsta beslutande organ.
Det är nödvändigt att vi inom SRF ger ut vår information i för synskadade läsbar form, så att alla kan ta del av den.
Med barn menar vi i dessa stadgar barn och ungdomar som ej har fyllt 18 år.
§ 1 Namn och ändamål
Synskadades Riksförbund, SRF, är en intresseorganisation av synskadade, både blinda och synsvaga.
Vi har slutit oss samman i Synskadades Riksförbund, SRF ....., för att utifrån tanken om alla människors lika värde
gemensamt hävda synskadades rätt till delaktighet och jämlikhet på alla områden samt
skapa social gemenskap och stödja varandra, så att vi kan leva ett aktivt och självständigt liv.
Synskadades Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som tar avstånd från all form av diskriminering. Lokalföreningen är en del av Synskadades Riksförbund och omfattar ..... (geografiskt område). Föreningen är ansluten till SRF ..... (distriktets namn).
Föreningen bildades ..... (år) under namnet ..... och ombildades ..... (år) till ..... (nuvarande namn).
§ 2 Medlemskap
Mom 1: Synskadad medlem
Synskadad medlem har så nedsatt synförmåga efter korrektion, att det är svårt eller omöjligt
– att läsa vanlig skrift eller
– att orientera sig med hjälp av synen eller
– har andra väsentliga svårigheter i den dagliga livsföringen på grund av synnedsättningen.
Mom 2: Vårdnadshavare till synskadat barn
Xxxxxxxxx medlem, som är vårdnadshavare till barn som är synskadad medlem enligt §2 mom 1, utgör en egen medlemskategori. När barnet fyllt 18 år övergår vårdnadshavaren till att bli stödjande medlem enligt §2 mom 3.
Mom 3: Stödjande medlem
Xxxxxxxxx medlem ska sympatisera med SRF:s arbete och värderingar. Xxxxxxxxx medlem äger ej rösträtt förutom i styrelse där hon eller han är ledamot.
Mom 4: Familjemedlemskap
Familjemedlemskap kan erhållas av barnfamiljer där minst en person är synskadad.
Mom 5: Medlemsavgift
Alla medlemmar ska varje år betala fastställd medlemsavgift.
Mom 6: Uteslutning
Medlem som bryter mot stadgarna eller på annat sätt uppenbarligen skadar organisationen kan varnas och uteslutas. Beslut om uteslutning fattas av riksförbundets styrelse på förslag av berörd lokalförening, distrikt eller branschförening. Av beslutet ska framgå under hur lång tid uteslutningen gäller.
Medlem som uteslutits kan söka nytt medlemskap när tiden för uteslutningen upphört att gälla. Sådan ansökan ska beskriva i vilken/vilka lokalföreningar, distrikt och/eller branschföreningar som medlemskap söks. Ansökan prövas av riksförbundets styrelse efter att ha inhämtat yttrande från den förening/det distrikt som ansökan avser.
§ 3 Organisation
Alla medlemmar är anslutna till Synskadades Riksförbund SRF. Medlemmarna väljer själva genom sin medlemsavgift vilken/vilka lokalföreningar, distrikt och/eller branschföreningar medlemskapet ska tillhöra.
SRF är en treplansorganisation med lokalföreningar, distrikt och riksförbund. Nationella branschföreningar av synskadade är anslutna till riksförbundet.
Riksförbundet, distrikten, lokalföreningarna och branschföreningarna har inget ansvar för varandras avtal och andra åtaganden.
Riksförbundets, distriktens, lokalföreningarnas och branschföreningarnas verksamhetsår är kalenderår.
För att förändra lokalföreningens verksamhetsområde krävs beslut av distriktets styrelse på förslag av berörda lokalföreningar.
Lokalföreningens stadgar ska innehålla paragrafer enligt bilaga 2 i riksförbundets stadgar. Lokalföreningen beslutar själv om ytterligare paragrafer eller tilläggsmoment i de obligatoriska paragraferna.
§ 4 Omröstning
Mom 1: Beslutsfattande
Beslut inom organisationen fattas genom öppen omröstning med acklamation. Om en röstberättigad begär det genomförs rösträkning genom namnupprop, eller på annat likvärdigt och jämlikt sätt. Röstning genom handuppräckning får ej förekomma.
Det förslag har biträtts som fått en majoritet av de avgivna rösterna. Finns det mer än två förslag i sakfrågor ska så kallad kontraproposition användas, det vill säga att två förslag ställs mot varandra i utslagsomröstning. När endast två förslag återstår kan beslut i saken fattas.
Endast vid omröstningen närvarande röstberättigade har rösträtt. Röstning kan således inte ske med fullmakt.
Mom 2: Sluten omröstning
Vid lokalföreningens möten ska sluten omröstning ske vid val eller fyllnadsval till styrelsen och i förekommande fall vid val av ombud och ersättare till distriktets representantskap, om en röstberättigad så begär. Sluten omröstning sker med valsedlar i punktskrift och storstil, eller på annat likvärdigt och jämlikt sätt.
Mom 3: Val av ordförande
För att bli vald till ordförande krävs stöd från en majoritet av de närvarande röstberättigade. Om fler än två kandidater finns hålls först en omröstning mellan samtliga kandidater. Om ingen då uppnår en majoritet av rösterna genomförs ny omröstning mellan de två kandidater som fått flest röster.
Mom 4: Val av styrelse och andra grupper
Vid val av styrelse och andra grupper, har de blivit valda som fått flest röster.
Mom 5: Lika röstetal
Vid lika röstetal vid lokalföreningens möten sker avgörande genom ny omröstning mellan de förslag som fått lika antal röster. Frågan avgörs i sista hand genom lottning.
Vid lika röstetal i styrelsen har ordföranden utslagsröst.
§ 5 Lokalföreningens skyldigheter
Föreningen ska senast den 15 april varje år skicka verksamhetsberättelse, årsbokslut med resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse för närmast föregående år till distriktet.
Föreningen ska rapportera förändringar i styrelsens sammansättning till distriktet och riksförbundet.
När föreningens stadgar ändrats, ska de skickas till distriktet.
Lokalföreningen ska använda organisationens medlemsregister. Distriktet ska bistå lokalföreningen i användandet av detta register.
Lokalföreningen ska erlägga årsavgift enligt den ordning distriktet beslutar.
Föreningen ska även i övrigt följa de föreskrifter som distriktets och riksförbundets styrelse beslutar om.
Ledamot i riksförbundets styrelse, eller annan person som riksförbundet särskilt utsett, har närvaro- och yttranderätt vid föreningens styrelsemöten, årsmöte och andra medlemsmöten.
Ledamot i distriktets styrelse, eller annan person som distriktet särskilt utsett, har närvaro- och yttranderätt vid föreningens styrelsemöten, årsmöte och andra medlemsmöten.
§ 6 Lokalföreningens organ
Lokalföreningens högsta beslutande organ utgörs av årsmötet. Övriga organ är medlemsmötet, styrelsen, revisorer och valberedningen.
Styrelsen ansvarar för den löpande verksamheten och förvaltningen, vilken granskas av revisorerna. Valberedningen ska förbereda val till styrelse, revisorer och i förekommande fall val av ombud till distriktets representantskap.
§ 7 Årsmöte och övriga medlemsmöten
Mom 1: Årsmöte
Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet. Årsmötet ska genomföras senast den 20 mars varje år.
Mom 2: Kallelse och handlingar
Kallelse till årsmöte och övriga medlemsmöten ska sändas ut ..... (minst fyra veckor) före och övriga handlingar ..... (minst en vecka) före mötet.
Mom 3: Yttrande-, förslags- och rösträtt
Vid årsmötet och övriga medlemsmöten har alla medlemmar yttrande- och förslagsrätt.
Endast synskadade medlemmar och vårdnadshavare till synskadat barn har rösträtt. Styrelseledamot och anställd i lokalföreningen äger ej rösträtt vid behandling av revisorernas berättelse, styrelsens verksamhetsberättelse, fastställande av resultaträkning och balansräkning och fråga om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter.
Mötet kan besluta om yttranderätt för ytterligare personer.
Mom 4: Ombud till distrikt som har representantskap
Ombud och ersättare till distrikt som har representantskap väljs vid lokalföreningens årsmöte. Ombud ska vara synskadad medlem eller vårdnadshavare till synskadat barn. Ombud får ej vara ledamot av distriktets styrelse eller anställd inom organisationen.
Mom 5: Ärenden vid årsmöte eller medlemsmöte
Vid årsmötet och medlemsmöten ska förekomma:
Mötets öppnande
Upprop och fastställande av röstlängd
Fråga om mötet utlysts i behörig ordning
Fastställande av dagordning och arbetsordning
Val av mötesfunktionärer, varav mötesordförande som ej är ledamot av styrelsen
Årsmötet ska behandla:
Genomgång av styrelsens verksamhetsberättelse samt årsbokslut (alternativt årsredovisning)
Revisorernas berättelse
Fastställande av resultaträkning och balansräkning
Fråga om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter
Val av ordförande på ett år
Val av styrelseledamöter på två år
Val av revisorer jämte ersättare (alternativt registrerat revisionsbolag)
Val av valberedning
Motioner
Förslag från styrelsen
Följande punkter ska behandlas på årsmötet eller på ett medlemsmöte på hösten:
Fastställande av eventuella arvoden till styrelse, revisorer, valberedning och övriga funktionärer
Motioner
Förslag från styrelsen
Fastställande av medlemsavgift för nästkommande år
Fastställande av verksamhetsplan och budget
Eventuella fyllnadsval
Styrelseledamot som ej beviljas ansvarsfrihet entledigas automatiskt från sitt uppdrag med omedelbar verkan. Ledamoten är då inte valbar förrän tidigast vid nästa ordinarie årsmöte.
Om hela eller en majoritet av styrelsen inte beviljas ansvarsfrihet kan årsmötet utse en interimsstyrelse.
§ 8 Lokalföreningens styrelse
Mom 1: Ledamöter
Lokalföreningens angelägenheter handhas av en styrelse som väljs av årsmötet. Styrelsen ska bestå av X ordinarie ledamöter (minst tre) samt eventuellt ersättare. Ordförande ska vara synskadad medlem. Minst hälften av de övriga styrelseledamöterna ska vara synskadade medlemmar eller vårdnadshavare till synskadat barn.
Mom 2: Firmateckning
Föreningens firma är ….. med xxx.xx: ….. och tecknas gemensamt av minst två av dem som styrelsen utsett.
Mom 3: Sammanträden och beslutsförhet
Styrelsen ska sammanträda minst tre gånger per år.
Ordföranden ska sammankalla styrelsen när så erfordras eller det begärs av någon av de övriga styrelseledamöterna, distriktsstyrelsen, riksförbundsstyrelsen eller revisorerna.
Styrelsen är beslutsför om minst hälften av styrelseledamöterna är närvarande.
Mom 4: Extra årsmöte
Styrelsen ska kalla till ett extra årsmöte om majoriteten av föreningens styrelseledamöter, revisorerna eller riksförbundet så begär.
§ 9 Revisorer
Lokalföreningens verksamhet och förvaltning ska granskas av revisorer. vilka väljs av årsmötet.
För revisorerna ska väljas ersättare.
Har föreningen tillsvidareanställd personal ska en auktoriserad revisor finnas.
Årsmötet utser då ett registrerat revisionsbolag.
Revisorerna ska årligen lämna en revisionsberättelse till årsmötet. I revisionsberättelsen ska finnas ett uttalande angående fastställande av resultat- och balansräkning samt ett uttalande angående ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter.
Revisorerna ska ges tillgång till lokalföreningens alla handlingar.
§ 10 Valberedning
Årsmötet ska tillsätta en valberedning bestående av X ledamöter inklusive en sammankallande.
Valberedningen ska förbereda val till ordförande, styrelseledamöter, revisorer samt i förekommande fall val av ombud till distriktets representantskap. Ifråga om anlitande av registrerat revisionsbolag ska styrelsen ges
möjlighet att inhämta prisuppgifter innan valberedningen slutligen behandlar frågan.
Valberedningen ska aktivt samla in nomineringar av kandidater, utröna att de nominerade samtycker till kandidaturen samt tillse att kandidaturen inte strider mot stadgarna. Enskild medlem äger rätt att nominera kandidater.
§ 11 Åtgärder vid oegentligheter eller misskötsel
Riksförbundet ska omedelbart informeras, om kännedom eller misstanke föreligger om oegentligheter eller misskötsel inom distrikt, lokalförening eller branschförening. Riksförbundet ska vidta lämpliga åtgärder.
Riksförbundet har rätt att ta del av samtliga handlingar och genomföra revision. Efter beslut i förbundsstyrelsen kan riksförbundet, eller av förbundsstyrelsen anvisat distrikt överta förvaltningen.
§ 12 Vilande lokalförening och upplösning
Om det av olika skäl inte finns förutsättningar för en lokalförening att bedriva verksamhet, kan föreningen vara vilande i högst 10 år. Under tiden som lokalföreningen är vilande ansvarar distriktet för verksamheten inom lokalföreningens område och förvaltar lokalföreningens tillgångar, som kan användas för denna verksamhet.
Distriktsstyrelsen kan återbilda en lokalförening genom att tillsätta en interimsstyrelse.
När en lokalförening varit vilande i tio år tillfaller resterande medel distriktet och lokalföreningen är upplöst.
Om ny lokalförening bildas i området, ska distriktet ge denna ett startbidrag.
§ 13 Stadgeändring
Beslut om ändring av dessa stadgar är giltigt om förslaget biträtts av minst två tredjedelar av de röstande vid ordinarie årsmöte.
De paragrafer som fastställts av kongressen, kan ändras endast av kongressen. Kongressens ändringar i de obligatoriska paragraferna gäller automatiskt för föreningens stadgar efter kongressens beslut och ska rapporteras till årsmötet.
Riksförbundets styrelse kan om särskilda skäl föreligger bevilja tidsbegränsad dispens från de obligatoriska paragraferna på förslag från lokalföreningen.
Vid oenighet om hur stadgarna ska tolkas gäller riksförbundsstyrelsens tolkning.
Bilaga 3 till Synskadades Riksförbunds stadgar - paragrafer som branschföreningarnas stadgar måste innehålla
Branschföreningarna beslutar själva om ytterligare paragrafer eller tilläggsmoment i de obligatoriska paragraferna.
§ 1 Organisation
... (föreningens namn) bildades år (ange årtal) och blev ansluten som branschförening inom Synskadades Riksförbund, SRF, år ... (årtal.
Synskadades Riksförbund, SRF, är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna.
För att stärka demokratin är följande principer vägledande inom hela organisationen:
SRF eftersträvar jämställdhet mellan könen. Därför arbetar vi för en jämn könsfördelning i våra beslutande organ.
Arvode för förtroendevald kan förekomma om arvodet fastställts av respektive organisationsleds högsta beslutande organ.
Det är nödvändigt att vi inom SRF ger ut vår information i för synskadade läsbar form, så att alla kan ta del av den.
Alla medlemmar är anslutna till Synskadades Riksförbund, SRF. Medlemmarna väljer själva genom sin medlemsavgift vilken/vilka lokalföreningar, distrikt och/eller branschföreningar medlemskapet ska tillhöra.
Med barn menar vi i dessa stadgar barn och ungdomar som ej har fyllt 18 år.
SRF är en treplansorganisation med lokalföreningar, distrikt och riksförbund. Nationella branschföreningar av synskadade är anslutna till riksförbundet.
Branschföreningens medlemmar ska sympatisera med SRF:s arbete och värderingar. Branschförening som bryter mot stadgarna, eller inte uppfyller sina skyldigheter gentemot riksförbundet, eller som har färre än femton synskadade medlemmar, kan av riksförbundets styrelse varnas eller uteslutas.
Riksförbundet, distrikten, lokalföreningarna och branschföreningarna inom Synskadades Riksförbund har inget ansvar för varandras avtal och andra åtaganden.
Riksförbundets, distriktens, lokalföreningarnas och branschföreningarnas verksamhetsår är kalenderår.
Branschföreningens stadgar ska innehålla paragrafer enligt bilaga 3 i riksförbundets stadgar. Branschföreningen beslutar själv om ytterligare paragrafer eller tilläggsmoment i de obligatoriska paragraferna.
§ 2 Medlemskap
Mom 1: Synskadad medlem
Synskadad medlem har så nedsatt synförmåga efter korrektion, att det är svårt eller omöjligt
att läsa vanlig skrift eller
att orientera sig med hjälp av synen eller
har andra väsentliga svårigheter i den dagliga livsföringen på grund av synnedsättningen.
Mom 2: Vårdnadshavare till synskadat barn
Xxxxxxxxx medlem, som är vårdnadshavare till barn som är synskadad medlem enligt § 2 mom 1, utgör en egen medlemskategori. När barnet fyllt 18 år övergår vårdnadshavaren till att bli stödjande medlem enligt § 2
mom 3.
Mom 3: Stödjande medlem
Xxxxxxxxx medlem ska sympatisera med SRF:s arbete och värderingar. Xxxxxxxxx medlem äger ej rösträtt förutom i styrelse där hon eller han är ledamot.
Mom 4: Familjemedlemskap
Familjemedlemskap kan erhållas av barnfamiljer där minst en person är synskadad.
Mom 5: Annan medlemskategori
Branschföreningen kan ansöka hos Synskadades Riksförbunds styrelse att ha ytterligare någon medlemskategori. Denna ansökan behandlas av riksförbundets styrelse. Om annan medlemskategori godkänts ska den anges i ett ytterligare moment i denna paragraf.
Tillstånd att ha annan medlemskategori gäller tillsvidare. Förbundsstyrelsen kan dock besluta att återta sådant tillstånd. Medlemskategorin upphör då vid närmsta årsskifte efter att föreningen haft sitt nästa ordinarie årsmöte.
Mom 6: Medlemsavgift
Alla medlemmar ska varje år betala fastställd medlemsavgift.
Mom 7: Uteslutning
Medlem som bryter mot stadgarna eller på annat sätt uppenbarligen skadar organisationen kan varnas och uteslutas. Beslut om uteslutning fattas av riksförbundets styrelse på förslag av berörd lokalförening, distrikt eller branschförening. Av beslutet ska framgå under hur lång tid uteslutningen gäller.
Medlem som uteslutits kan söka nytt medlemskap när tiden för uteslutningen upphört att gälla. Sådan ansökan ska beskriva i vilken/vilka lokalföreningar, distrikt och/eller branschföreningar som medlemskap söks. Ansökan prövas av riksförbundets styrelse efter att ha inhämtat yttrande från den förening/det distrikt som ansökan avser.
§ 3 Branschföreningens skyldigheter
Föreningen ska senast den 15 maj varje år skicka verksamhetsberättelse, årsbokslut med resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse för närmast föregående år till Synskadades Riksförbund.
Föreningen ska rapportera förändringar i styrelsens sammansättning till riksförbundet.
När branschföreningens stadgar ändrats, ska de skickas till riksförbundet.
Föreningen ska vara ansluten till organisationens gemensamma medlemsregister och ansvarar för att kontinuerligt hålla sin del av medlemsregistret aktuell.
Branschföreningen ska erlägga årsavgift enligt den ordning riksförbundet beslutar.
Branschföreningen ska även i övrigt följa de föreskrifter som riksförbundets styrelse beslutar om.
Ledamot i riksförbundets styrelse, eller annan person som riksförbundet särskilt utsett, har närvaro- och yttranderätt vid föreningens styrelsemöten, årsmöte och andra medlemsmöten.
§ 4 Branschföreningens organ
Branschföreningens högsta beslutande organ är årsmötet. Övriga organ är styrelse, revisorer och valberedning.
Styrelsen ansvarar för den löpande verksamheten och förvaltningen, vilken granskas av revisorerna. Valberedningen ska förbereda val av styrelse och revisorer.
§ 5 Omröstning
Mom 1: Beslutsfattande
Beslut inom organisationen fattas genom öppen omröstning med acklamation. Om en röstberättigad begär det genomförs rösträkning genom namnupprop, eller på annat likvärdigt och jämlikt sätt. Röstning genom handuppräckning får ej förekomma.
Det förslag har biträtts som fått en majoritet av de avgivna rösterna. Finns det mer än två förslag i sakfrågor ska så kallad kontraproposition användas, det vill säga att två förslag ställs mot varandra i utslagsomröstning. När endast två förslag återstår kan beslut i saken fattas.
Endast vid omröstningen närvarande röstberättigade har rösträtt. Röstning kan således inte ske med fullmakt.
Mom 2: Val av ordförande
För att bli vald till ordförande krävs stöd från en majoritet av de närvarande röstberättigade. Om fler än två kandidater finns hålls först en omröstning mellan samtliga kandidater. Om ingen då uppnår en majoritet av rösterna genomförs ny omröstning mellan de två kandidater som fått flest röster.
Mom 3: Val av styrelse och andra grupper
Vid val av styrelse och andra grupper, har de blivit valda som fått flest röster.
Mom 4: Lika röstetal
Vid lika röstetal sker avgörande genom ny omröstning mellan de förslag som fått lika antal röster. Frågan avgörs i sista hand genom lottning.
Vid lika röstetal i styrelsen har ordföranden utslagsröst.
§ 6 Ombud vid SRF:s kongress och organisationsråd
Branschföreningar har rätt att utse ombud med ersättare till SRF:s kongress och organisationsråd.
Endast synskadade medlemmar och vårdnadshavare till synskadat barn kan utses till ombud vid riksförbundets kongress och organisationsråd. Ombud får ej vara ledamot av riksförbundets styrelse eller anställd inom organisationen.
§ 7 Åtgärder vid oegentligheter eller misskötsel
Riksförbundet ska omedelbart informeras, om kännedom eller misstanke föreligger om oegentligheter eller misskötsel inom distrikt, lokalförening eller branschförening. Riksförbundet ska vidta lämpliga åtgärder.
Riksförbundet har rätt att ta del av samtliga handlingar och genomföra revision. Efter beslut i förbundsstyrelsen kan riksförbundet överta förvaltningen.
Vid begäran från branschföreningen kan riksförbundets styrelse under en begränsad tid om högst ett år tillsätta en interimsstyrelse som då övertar ansvaret för verksamheten och förvaltningen av föreningens tillgångar. Detta har som syfte att återbilda, omvandla eller avveckla föreningen. Vid avveckling ska Synskadades Riksförbund bereda medlemmarna i branschföreningen möjlighet att utöva liknande verksamhet inom SRF-organisationen.
§ 8 Stadgeändring
Beslut om ändring av dessa stadgar är giltigt om förslaget biträtts av minst två tredjedelar av de röstande vid branschföreningens årsmöte.
De paragrafer som fastställts av kongressen, kan ändras endast av kongressen. Kongressens ändringar i de obligatoriska paragraferna gäller automatiskt för branschföreningens stadgar efter kongressens beslut och ska rapporteras till branschföreningens årsmöte.
Riksförbundets styrelse kan om särskilda skäl föreligger bevilja tidsbegränsad dispens från de obligatoriska paragraferna på förslag från branschföreningen.
Vid oenighet om hur stadgarna ska tolkas gäller riksförbundsstyrelsens tolkning.