Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamis- lautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopi- muksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputu- lokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehto- sopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR FARMACEUTISK PERSONAL
1.11.2017–31.10.2020
KOLLEKTIVAVTAL FÖR FARMACEUTISK PERSONAL
1.11.2017–31.10.2020
Planering och layout: Miun Idea by Xxxxx Xxxxxxxxxx/Takatasku Oy
3 § Arbetsavtal och prövotid 12
4 § Anställningsförhållandets upphörande och permittering 13
Upphävning av anställningsförhållande 14
8 § Mer- och övertidsarbete 21
Beräkning av mertids- och övertidsersättning 21
Mertids- och övertidsersättning som fritid 23
Skötsel av apotek/filialapotek 26
11 ...............................................................................................................................................§
Lördags- och helgaftonstillägg 27
Byte av tilläggen mot ledig tid 27
12 § Lön till deltidsanställd 28
Förutsättningarna för betalning av lön 30
Ersättande arbete som motsvarar arbetsförmågan 30
Farmaciförbundets förtroendeuppdrag 35
Förutsättningarna för frånvaro och semesterförmånerna 35
Förutsättningarna för betalning av lön 36
Förutsättningar för betalning 43
Betalning av semesterpremien 44
Vård-, studie- och alterneringsledighet samt
övrig ledighet utan lön 45
Värnplikt och frivillig militärtjänstgöring 45
När anställningsförhållandet upphör under pågående semester49
7. AVTAL PÅ DE ENSKILDA ARBETSPLATSERNA 46
20 § Avtal på de enskilda arbetsplatserna 46
8. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 47
21 § Särskilda bestämmelser 47
Välbefinnande i arbetet och upprätthållande av arbetsförmågan49 Arbetsrock 49
9. FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED 50
22 § Meningsskiljaktigheter 50
TIGHETSTID OCH FRAMLÄGGNING 51
23 § Avtalet skall finnas till påseende 51
APOTEKSPOTT FÖR FARMACEUTISK PERSONAL 55
PROTOKOLL ÖVER ARBETSTIDSBANK 59
GEMENSAMT STÄLLNINGSTAGANDE TILL UPPRÄTTHÅLLANDET OCH UTVECKLANDET AV YRKESKUNSKAPEN 70
LÖNERNA TILL FARMACEUTER OCH PROVISORER 1.1.2018 73
LÖNERNA TILL FARMACEUTER OCH PROVISORER 1.1.2019 74
ANVISNINGAR FÖR IFYLLNAD AV ARBETSAVTALSBLANKETTEN 75
PROTOKOLL ÖVER FÖRLÄNGNINGEN AV DEN ÅRLIGA ARBETSTIDEN
.................................................................................................. 78
ARBETSAVTALSBLANKETT 84
Obs!
De punkter som ändrats har markerats med grön sidorad i kollektivavtalet.
De punkter som markerats med grå sidorad i kollektivavtalet är överenskomna förtydliganden som inte ändrar innehållet i kollektivavtalet.
APOTEKENS FINLANDS ARBETSGIVARFÖRBUND FARMACIFÖRBUND
KOLLEKTIVAVTAL FÖR FARMACEUTISK PERSONAL
1. TILLÄMPNING AV AVTALET
1 § TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1. Avtalet tillämpas i apoteken på
- - farmaceuternas
- - provisorernas
- farmacielevernas anställningsförhållanden.
2. Avtalet binder avtalsparternas medlemmar.
2. ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE
1. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet.
2. Arbetsgivaren anställer och avskedar anställda.
3. Rätten att organisera sig är okränkbar.
1. När anställningsförhållandet inleds skall ett skriftligt arbetsavtal göras upp enligt modellen i bilagan (sid. 84).
2. Man kan avtala om prövotid i arbetsavtalet.
3. Prövotiden är högst 6 månader.
Vid en visstidsanställning får prövotiden utgöra högst hälften av hela arbetsavtalets längd, dock inte mer än sex månader.
4. Under prövotiden kan avtalet ömsesidigt hävas utan iakttagande av uppsägningstid. Anställningsförhållandet upphör sålunda vid den arbetsdagens slut under vilken meddelande om upphävande av anställningen ges.
4 § ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDETS UPPHÖRANDE OCH PERMITTERING
1. För arbetsgivaren är uppsägningstiden, såvida man inte har avtalat om en längre uppsägningstid
NÄR ANSTÄLLNINGSFÖR- HÅLLANDET HAR FORTGÅTT | UPPSÄGNINGSTID |
högst 5 år över 5–högst 10 år över 10 år | 2 månader 3 månader 4 månader |
2. För arbetstagaren är uppsägningstiden 1 månad ifall man inte har avtalat annorlunda.
3. Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter uppsägningen.
När uppsägningstiden räknas i månader upphör anställningen samma dag i ordningen som uppsägningen skett. Ifall motsvarande dag i ordningen inte förekommer den månaden då tidsfristen löper ut upphör anställningen månadens sista dag.
4.3. <——————— 2 mån ————–
–———> 4.5.
anställningsförhållandet
UPPSÄGNINGSTID 3 MÅN
30.11. <——————— 3 mån ————––———> 28.2.
den sista dagen i anställningsförhållandet
4. Ett visstidsarbetsavtal upphör utan uppsägningstid när den
avtalade arbetsperioden slutar, såvida något annat inte avtalats.
5. Arbetsgivaren skall i god tid informera arbetstagaren om tidpunkten för avslutande av anställningen, förutsatt att bara arbetsgivaren känner till den.
6. När arbetstagaren avslutar ett visstidsarbetsavtal innan den avtalade tiden löpt ut utan hävningsgrund, betalar arbetstagaren arbetsgivaren två veckors lön i engångsersättning eller ifall den försummade perioden är kortare motsvarande lön.
Kvittning av ersättningen bestäms enligt 17 § 2 kapitlet i arbetsavtalslagen.
7. När ett avtal för viss tid avslutas innan den avtalade tiden löpt ut, utan hävningsgrund, ersätter arbetsgivaren arbetstagaren enligt 12 kapitlet § 2 i arbetsavtalslagen för vållad skada.
Upphävning av anställningsförhållande
8. Upphävning av anställningsförhållande bestäms enligt arbetsavtalslagen.
När anställningsförhållande upphävs betalas slutlikviden senast inom två veckor sedan anställningen upphörde.
9. Arbetsgivarens uppsägning, arbetstagarens uppsägning och upphävande av anställningsförhållandet görs skriftligt eller på annat påvisbart sätt.
10. Orsaken till uppsägningen och tidpunkten för anställningsförhållandets upphörande skall när detta krävs meddelas arbetstagaren skriftligt.
11. En arbetstagare i anställning som gäller tills vidare eller för viss tid kan permitteras enligt arbetsavtalslagen.
Lokalt kan man komma överens om att flytta tidpunkten för en redan meddelad permittering utan ny permitteringsvarsel. Avtal om senareläggning av permitteringen ingås skriftligen före tidpunkten flyttas.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan en gång komma överens om att tillfälligt avbryta en pågående permittering om avsikten är att permitteringen fortsätter omedelbart utan nytt meddelande
om permittering när arbetet är slutfört.
Ett avtal om avbrytandet bör ingås skriftligen innan arbetet inleds, och samtidigt meddelas hur länge det tillfälliga arbetet beräknas räcka.
3. ARBETSTID
5 § ARBETSTID Ordinarie arbetstid
1. Till kollektivavtalet har bifogats ett protokoll över hur arbetstiden
förlängs i avtalsbranschen enligt arbetsmarknadsorganisationernas konkurrenskraftsavtal från 2016. Protokollet är ett separat bilageprotokoll. Det är inte en del av kollektivavtalet.
2. Den ordinarie arbetstiden är högst 115 timmar under 3 veckor. Om man tillämpar en annan period är den genomsnittliga arbetstiden högst 38 timmar 20 minuter i veckan.
3. När den ordinarie arbetstiden är högst 120 timmar under tre veckor eller 40 timmar i veckan intjänar en heltidsanställd arbetstagare extra fridagar per kalenderår enligt följande:
Månader, då arbetstagaren arbetat i snitt 40 h / vecka | Xxxxx lediga dagar | ||
2–3 | månader | 2 | lediga dagar |
4–6 | månader | 4 | lediga dagar |
7–8 | månader | 6 | lediga dagar |
9–10 | månader | 8 | lediga dagar |
11–12 | månader | 10 | lediga dagar |
I ovan nämnda månader inräknas de kalendermånader då arbetstagaren har arbetat minst 14 dagar.
Dagar likställda med arbetsdagar är:
- dagar i samband med tillfällig frånvaro som enligt § 15 i kollektivavtalet intjänar semester (s. 33) och
- dagar enligt 7 § i semesterlagen med undantag för 2 mom. 1 punkten i nämnda paragraf; moderskaps-, xxxxxxxx moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet,
sjukdom och olycksfall enligt punkt 2, rehabilitering enligt punkt 3, studieledighet enligt punkt 5, permittering enligt punkt 7 och förkortning av arbetsveckorna enligt punkt 8.
4. Fridagarna i punkt 2 ges
- - före utgången av april månad följande kalenderår eller
- - före utgången av följande kalenderår enligt avtal i enlighet med § 20.
Om fridagen eller kombinerade fridagar ges vid någon annan tidpunkt än den som arbetstagaren har föreslagit eller som man avtalat om, ska arbetstagaren informeras om detta minst 2 veckor i förväg.
Semester intjänas under fridagarna.
Då anställningen upphör
- - ersätts outtagna fridagar med motsvarande daglön (divisorn 21,5)
- - lön avdras från slutlikviden som löneförskott då för många fridagar har hållits
Fridagarna kan enligt avtal i enlighet med § 20 ges som motsvarande penningersättning.
5. Enligt § 20 kan man med arbetstagaren komma överens om ett annat system, som förkortar den årliga arbetstiden. Avtalet gäller för ett år åt gången, om man inte avtalar annorlunda.
6. Arbetsveckan börjar på måndag om inte vägande skäl förutsätter något annat.
7. Dygnet börjar klockan 00.
8. Ordinarie arbetstid kan arrangeras som genomsnittlig veckoarbetstid i 2–8 veckors perioder.
9. Periodens längd kan undantagsvis variera inom 2 till 8 veckor.
10. I fråga om permanent periodbyte eller införande av längre period avtalas enligt § 20 med arbetstagaren.
11. Ordinarie arbetstid är högst 9 timmar i dygnet och 48 timmar i veckan.
12. Man kan, om arbetstagaren vill, avtala om den ordinarie arbetstiden enligt § 20 så att den är högst 10 timmar i dygnet. Då är antalet arbetsdagar högst 4 per vecka.
Om arbetstagaren önskar deltar förtroendemannen i avtalandet som arbetstagarens stöd.
13. Om man enligt § 20 har avtalat med arbetstagaren om att ledigheten per vecka flyttas till den föregående eller därpå följande
veckan kan den ordinarie arbetstiden arrangeras till högst 56 timmar i veckan.
14. Delning av samma arbetsdag i två arbetsskift med över två timmar emellan förutsätter
- - tillfälliga vägande skäl eller
- - arbetstagarens medgivande.
15. Kortare arbetsskift än fyra (4) timmar ska inte tillämpas, såvida inte grundad orsak eller arbetstagarens behov förutsätter det. Detta ändrar inte punkt 14.
16. Arbetsgivaren skall göra upp en arbetsskiftsförteckning av vilken framgår när arbetstagarens
- - ordinarie arbetstid börjar och slutar samt
- - de dagliga vilotiderna.
Arbetsskiftsförteckningen meddelas skriftligt senast två veckor innan perioden börjar. Därefter får den ändras enbart med arbetstagarens samtycke eller av vägande skäl i samband med arbetsarrangemangen.
17. Med nattjour på apotek avses arbete utfört mellan 24.00 och 8.00.
18. Under det dygn då nattjouren slutar kan arbetstagaren hållas i arbete
- - tillfälligt av vägande skäl eller
- - med arbetstagarens medgivande.
19. Under nattjour utförs enbart arbetsuppgifter enligt vedertagen praxis.
20. Beredskapen fastställs enligt 5 § i arbetstidslagen.
6 § MAT- och KAFFERASTER Matrast
1. Avvikande från 28 § i arbetstidslagen har man avtalat följande:
- - om dygnsarbetstiden är längre än 7 timmar arrangeras möjlighet för arbetstagaren att äta under arbetstid
- - den tid som reserveras för måltiden är som huvudregel 20 minuter.
följande:
Arbetsdagens längd | Kafferast |
över 7 timmar 6 timmar – 7 timmar 4 timmar – under 6 timmar | 10 minuter 15 minuter 10 minuter |
Man kan lokalt avtala annorlunda om kafferasten.
7 § LEDIG TID Dygnsvila
1. Arbetstagaren skall under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar.
2. Man kan avtala annorlunda om dygnsvilan med arbetstagaren i enlighet med § 20. Dygnsvilan skall dock vara minst 7 timmar.
3. Ledigheten per vecka är 35 timmar enligt 31 § i arbetstidslagen.
4. Man kan enligt § 20 avtala med arbetstagaren om att ledigheten per vecka flyttas antingen till den föregående eller därpå följande veckan. Antalet på varandra följande arbetsdagar får då vara högst 10.
5. Arbetstagaren har utöver ledigheten per vecka i arbete en fridag per vecka i arbete under arbetstidsperioden.
Fridagen kan ges
- - under samma vecka
- - genom att i arbetstidsperioden kombinera två eller flera fridagar till en eller flera sammanhängande ledigheter eller
- genom att flytta den lediga dagen till en annan arbetstidsperiod genom lokalt avtal. Antalet på varandra följande arbetsdagar får vara högst 10 arbetsdagar.
LV = ledighet per vecka
Exempel 2.
Arbetstiden är 120 timmar
A = arbetsdag F = fridag
LV = ledighet per vecka
PD = Pekkanendag (sid. 15)
Man skall eftersträva att placera fridagen i samband med ledigheten per vecka.
Vecka 1 Må Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
A A | A | A | A | LV | A |
Vecka 2 | |||||
Må Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
F A | A | A | A | A | LV |
Vecka 3 Må Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
A A | A | PD | V | V | LV |
Sjukle
dighet
Sjukledig
het
6. Xxxxxxxx ger inte upphov till ändringar i fråga om avtalade, meddelade eller i arbetsskiftsförteckningen före frånvaron upptagna fridagar.
Exempel 3.
Arbetstiden är i genomsnitt 40
A = arbetsdag
PD = Pekkanendag (sid. 15) F = fridag
LV = ledighet per vecka
Arbetsskifts
-
förteckning:
Må
Ti
On To
Fr
Lö
Sö
A
A
A
–
PD
V
LV
Under veckan är torsdag söckenhelg.
Xxxxxxxx som infaller under sjukledighet flyttas inte till en
Arbetsskifts
-
förteckning:
Må
Ti
On
To
Fr
Lö
Sö
A
A
A
V
A
A
LV
Fridag enligt arbetsskiftsförteckningen (F) är utom sjukledigheten varför arbetstagaren återvänder till arbetet på
7. Man kan avtala med arbetstagaren om en 6-dagars vecka. Undertecknarorganisationerna skall godkänna avtalet.
Genom avtal mellan organisationerna kan man även annars avvika från 5-dagars veckan av lokala giltiga skäl.
8. Dagar som förkortar arbetstiden är
- - långfredagen
- - annandag påsk
- - Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx
- - midsommarafton.
Dagar som förkortar arbetstiden när de infaller måndag – fredag är:
- - nyårsdagen
- - trettondagen
- - första maj
- - självständighetsdagen
- julafton eller annandag jul
- juldagen.
Arbetstidsförkortningen ges under den period då den
förkortande dagen infaller. Söckenhelgsförkortningarna gäller inte
- - visstidsanställningar som varar högst en månad
- arbetstagare som arbetar enbart 1.6–31.8.
9. Arbetstidsförkortningen är 7 timmar 30 minuter per förkortningsdag.
Arbetstidsförkortningen är 8 timmar per förkortningsdag när den genomsnittliga veckoarbetstiden är 40 timmar.
Förkortningen verkställs så att man ger en sammanhängande ledighet. Om detta inte är möjligt, minskas antalet timmar under perioden på annat sätt.
Man kan avtala om att arbetstidsförkortningen för heltidsanställd, om arbetstagaren önskar, ges som en penningersättning per söckenhelg.
10. Arbetstiden för deltidsanställd förkortas med det antal timmar som fås genom att man dividerar den i arbetsavtalet avtalade genomsnittliga arbetstiden med 5.
Då periodarbetstiden varierar räknas den genomsnittliga veckoarbetstiden ut på basis av de 12 föregående kalenderveckorna.
En deltidsanställds söckenhelgsförkortning förutsätter en arbetstid på i genomsnitt minst 12 timmars veckoarbete och arbete under söckenhelgsveckan i fråga.
Man kan avtala om att arbetstidsförkortningen för deltidsanställd ges som en penningersättning.
8 § MERTIDS- och ÖVERTIDSARBETE Beräkning av mertids- och övertidsersättning
1. Vid beräkning av mertids- och övertidsersättningar jämförs arbetsskiftsförteckningen med antalet utförda arbetstimmar en enskild dag och vecka under arbetstidsperioden samt med det totala antalet timmar under perioden.
2. Mertidsarbete uppstår när antalet timmar enligt arbetsskiftsförteckningen överskrids, men är under övertidsgränserna. För mertidsarbete betalas timlön utan förhöjning.
3. Dygnsövertid uppstår när man arbetar över 9-timmars dagar eller över 10-timmars (avtal på den enskilda arbetsplatsen) dagar. För utfört arbete över 9 timmar / 10 timmar i dygnet betalas för de första två timmarna med 50 % förhöjd lön och för de därpå följande timmarna med 100 % förhöjd lön.
4. Veckoövertid uppstår när antalet veckotimmar överskrider 48 timmar eller
56 timmar (avtal enligt § 7 § punkt 4) sedan veckans eventuella dygnsöverskridstimmar subtraherats. Veckoövertidstimmarna ersätts med lön förhöjd med 50 %.
5. Periodövertid uppstår när det totala antalet timmar under arbetstidsperioden överskrider maximiantalet timmar för perioden (antalet veckor x 40 timmar) sedan eventuella dygns- och veckoövertidstimmar subtraherats. Periodövertidsarbete ersätts genom att för de 20 första timmarna betalas med 50 % förhöjd lön och för de därpå följande timmarna med 100 % förhöjd lön.
Exempel 5.
vecka I arbetsskiftsförteckningen har antecknats 37 timmar, 37 timmar har utförts
vecka I arbetsskiftsförteckningen har antecknats 37 timmar, 37 timmar har utförts
6. Vid beräkning av mertids- och övertidsersättning avrundas arbetstiden till närmaste kvartstimme.
Vecka 3 Arbetsski fts- | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | tot. |
förteckning | 8 | 8 | 8 | 9 | 8 | - | - | 41 timmar = 115 timmar/3 veckor |
Arbetat | 8 | 8 | 8 | 10 | 9 | - | 12 | 55 timmar = 129 timmar/3 veckor |
Mertid 0 % | 1 | 4 | 5 | |||||
Dygns- övertid 50 % | 1 | 2 | 3 | |||||
Dygns- övertid 100 % | 1 | 1 | ||||||
Vecko- övertid 50 % | 3 | 3 | ||||||
Period- övertid 50 % | 2 | 2 | ||||||
Söndags- ersättning | 12 | 12 | ||||||
Ersättningar:
Mertidsarbete
Skillnaden mellan 120 timmar och 115 timmar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen är mertidsarbete som ersätts med oförhöjd timlön. Mertidsarbete har utförts 1 timme på fredag och 4 timmar på söndag.
Dygnsövertid
På torsdag och söndag har arbetstagaren arbetat över 9 timmar. Torsdagens dygnsövertidstimme ersätts med lön förhöjd med 50 %. Av de tre övertidstimmarna på söndagen ersätts de två första med lön förhöjd med 50 % och en timme med lön förhöjd med 100 %.
Veckoövertid
Under veckan har arbetstagaren arbetat 55 timmar. Dessa minskas med de redan ersatta 4 timmarna dygnsövertid samma vecka. Veckoövertiden är de 3 timmar som överskrider 48 timmar och de ersätts med lön förhöjd med 50 %. Veckoövertid har utförts på söndagen efter mertidsarbetet.
Periodövertid
Under perioden har arbetstagaren arbetat sammanlagt 129 timmar. Från dessa subtraheras de redan ersatta 4 timmarna dygnsövertid och 3 timmar veckoövertid. Då återstår 122 timmar. De två timmar som överskrider 120 timmar är periodövertid och ersätts med lön förhöjd med 50 %. Periodövertiden har utförts på söndagen efter mertidsarbetet och veckoövertiden.
Söndagsarbete
För 12 timmar arbete på söndagen betalas utöver övertidsersättningen i söndagsersättning enkel timlön eller ges genom avtal motsvarande lediga tid enligt § 9 punkt 3.
7. Timlönen fås genom att månadslönen jämte eventuella individuella tillägg divideras med 160.
Timlönen till deltidsanställd fås genom att tabellönen för full arbetstid motsvarande tjänsteåren, jämte eventuella individuella tillägg, divideras med 160.
Mertids- och övertidsersättning som fritid
8. Mertids- och övertidsersättningen kan bytas ut mot ledig tid enligt 23 § i arbetstidslagen.
Exempel 6.
Arbetstagaren har arbetat 5 timmar mertid och två timmar dygnsövertid. Han får 5 timmar ledigt för mertidsarbetet och lön för 2 timmar förhöjd med 50 % dvs. 3 timmar. Sammanlagt ges 8 timmar ledig tid.
9. Protokollet över arbetstidsbanken ingår som bilaga till kollektivavtalet (sid 59).
1. Om söndagsarbete stadgas i 33 § i arbetstidslagen.
2. För arbete utfört på söndag eller kyrklig högtidsdag, självständighetsdagen och första maj betalas dubbel lön.
Exempel 7.
Arbetstagaren har arbetat 6 timmar på söndagen enligt arbetsskiftsförteckningen. Grundlönen för söndagsarbete ingår i månadslönen.
Som ersättning för söndagsarbete betalas till arbetstagaren utöver månadslönen enkel timlön för 6 timmar. Timlönen bestäms enligt § 8 punkt 7.
3. Man kan avtala om att söndagsersättningen ges som motsvarande ledig tid enligt § 23 i arbetstidslagen.
4. Protokollet över arbetstidsbanken ingår som bilaga till kollektivavtalet (sid 59).
4. LÖN
10 § LÖNER Lönebelopp
1. På lönen inverkar:
- - arbetsuppgifterna
- - utbildningen
- - tjänsteåren
- - tilläggen.
2. Minimilönen till farmacielev i obligatorisk praktik är 45 % av första årets lön till farmaceut enligt lönetabellens lönegrupp II.
3. Arbetstagarna placeras i en lönegrupp på basis av huvuduppgiften. I uppgifterna kan ingå även annat än arbete enligt lönegrupp. Lönegrupperingen bifogas avtalet (s. 72).
4. För att lönegruppen skall ändras förutsätts att man på förhand känner till att uppgifterna kommer att fortsätta över två månader. Lönen ändras enligt grupperingen räknat från den dag arbetstagaren börjar sköta uppgiften tills den upphör.
5. Arbetstagaren meddelas skriftligt
- - om ändrade arbetsuppgifter
- - om lönegrupp
- - om uppgift som är grund för uppgiftsbundet tillägg.
6. I lönetabellens tjänsteår inräknas
- - månaderna i arbete, utom farmacielevs obligatoriska praktik
- - frånvarotid som berättigar till lön
- - lagstadgad moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet (vårdledighet och annan ledighet utan lön räknas inte in i tjänstgöringstiden).
För deltidsanställd intjänas tjänsteår enligt följande:
Genomsnittlig arbetstid per vecka | Tid som räknas som tjänsteår vid deltidsanställning |
10–19 timmar 20-29 timmar 30 timmar eller mer | hälften (1/2) två tredjedelar (2/3) allt |
Den nedre gränsen på 10 timmar tillämpas på intjäning av tjänsteår efter 1.11.2010.
7. Vid beräkningen av tjänsteår likställs arbete som farmaceut eller som provisor
- - på läkemedelsfabrik
- - i läkemedelspartiaffär
- - på sjukhusapotek
- - på läkemedelscentral.
8. Annan nyttig arbetserfarenhet beaktas i rimlig mån när tjänsteåren räknas ut.
9. I provisorers tjänsteår inräknas apotekstjänstgöring som farmaceut.
10. När tjänsteårströskeln ändras, ändras lönen från början av följande lönebetalningsperiod.
11. Ett uppgiftsbundet tillägg om minst 5 % betalas när arbetstagaren sköter deluppgifter som är mer krävande och ansvarsfulla än hans egen lönegrupp förutsätter, såsom t.ex. skötsel av anställningsärenden.
Uppgiftsbundet tillägg betalas inte ifall ifrågavarande uppgifter har beaktats redan i lönegruppen.
12. Utbetalning av individuellt tillägg rekommenderas vid särskild förtjänst, arbetseffektivitet och yrkesskicklighet. Särskild förtjänst kan till exempel vara goda språkkunskaper som arbetstagaren använder i sitt arbete eller avlagd examen eller kompetens som innebär ett väsentligt mervärde med tanke på apotekets verksamhet.
Skötsel av apotek/filialbibliotek
13. När skötseln fortgår i över 2 månaders tid tillämpas den lönegruppering som bifogas avtalet.
14. Till provisor eller farmaceut som sköter ett apotek eller filialapotek utan avbrott längre tid än en vecka men högst två månader betalas skötseltillägg räknat från den tidpunkt då skötseln började.
- 10 %, ifall antalet recept föregående kalenderår är högst 50 000.
- 15 %, ifall antalet recept föregående kalenderår överstiger 50 000.
För farmaceuter räknas tillägget ut på tabellönen i lönegrupp II och för provisorer på tabellönen i lönegrupp I med beaktande av tjänsteår.
Exempel 8.
Vid uträkning av skötseltillägget ingår alla kalenderdagar i skötseltiden oberoende av apotekets öppettider. Vid utbetalning av skötseltillägg för en del av månad är divisorn antalet dagar i den månaden.
Skötseln pågår 1–16.7. Juli har 31 dagar. Skötseltillägg för juli:
16 d x beroende på recepturen 10 % / 15 % x tabellönen för 31 d i lönegrupp II/I med beaktande av tjänsteår
För juli betalas skötseltillägg och normal månadslön.
11 § ARBETSTIDSTILLÄGG Kvällstillägg
1. För arbete utfört mellan klockan 18.00 och 22.00 betalas fr.o.m. 1.1.2018 4,88 euro per timme fr.o.m. 1.1.2019 4,92 euro per timme.
Lördags- och helgaftonstillägg
2. För arbete utfört efter 15.00 på lördag och efter 12.00 på jul- och midsommarafton betalas:
fr.o.m. 1.1.2018 5,21 euro per timme.
fr.o.m. 1.1.2019 5,26 euro per timme.
3. För arbete utfört mellan klockan 22.00 och 8.00 betalas fr.o.m. 1.1.2018 5,54 euro per timme fr.o.m. 1.1.2019 5,59 euro per timme.
Nattillägg betalas inte när arbetstagaren kommer till ett arbetsskift på morgonen.
4. För arbete utfört på söndag, annan kyrklig högtidsdag, första maj eller självständighetsdagen betalas dubbelt arbetstidstillägg.
5. Vid uträkning av tillägg avrundas arbetstiden per arbetsskift till närmaste kvartstimme.
Byte av tilläggen mot ledig tid
6. Man kan med arbetstagaren avtala om att arbetstidstilläggen kan bytas ut mot motsvarande ledig tid under ordinarie arbetstid eller att på detta sätt uppkommen ledig tid kan överföras till arbetstidsbanken. Man kommer samtidigt överens om beräkningssättet.
Om avtal som gäller hela den farmaceutiska personalen förhandlas enligt
§ 20 med förtroendemannen ifall en sådan har valts.
1. Månadslönen till deltidsanställd bestäms enligt förhållandet mellan den avtalade genomsnittliga veckoarbetstiden och 38 timmar och 20 minuter beräknat på tabellönen.
Exempel 9.
I en deltidsanställds arbetsavtal är den överenskomna arbetstiden 96 timmar på 3 veckor, dvs. den genomsnittliga veckoarbetstiden är 32 timmar. Xxxxxxxxxx för en heltidsanställd är 2 000 €.
Månadslönen för den deltidsanställda är sålunda:
32 x 2 000 € = 1 669,71 €.
38,33
2. Till deltidsanställda kan betalas timlön om
- - arbetstiden varierar från en period till en annan eller
- - man avtalar om frågan.
Timlönen fås så att man dividerar motsvarande tabellön för heltidsanställda med talet 160.
1. När man betalar lön för en del av månad till en arbetstagare fås daglönen genom att månadslönen divideras med talet 21,5.
2. Lön för del av månad räknas ut genom att:
- - multiplicera daglönen med det antal dagar som berättigar till lön, ifall dessa är färre än 13.
- - dra av lönen för frånvarodagarna från månadslönen, ifall antalet dagar som berättigar till lön är minst 13.
Söckenhelger som förkortar arbetstiden likställs med dagar som berättigar till lön eller frånvarodagar enligt huruvida de ingår i en del av månaden med eller utan lön.
Exempel 10.
I arbete
Frånvaro
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 ...
Under tiden 1–12 infaller 8 dagar som berättigar till lön, varav en är söckenhelg som förkortar arbetstiden.
Månadslönen är 2 150 euro.
Daglönen: 2 150 € : 21,5 = 100 €.
Exempel 11
I arbet
Frånvaro
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 ... 30
Under tiden 1–17 infaller 13 dagar som berättigar till lön. Under tiden 18–30 är antalet frånvarodagar 9.
Månadslönen är 2 150 euro.
Daglönen: 2 150 € : 21,5 = 100 €.
Lön för frånvarodagar: 100 € x 9 = 900 €.
3. Denna paragraf tillämpas på beräkning av lön för del av månad även om semesterlön enligt 10 § 4 mom. i semesterlagen betalas för en del av månaden.
Om arbetsdagarna som berättigar till lön i en sådan situation uppgår till minst 13 per månad räknas måndag till fredag som frånvarodagar och eventuella söckenhelger som förkortar arbetstiden som eventuellt infaller under semestern likställs kalkylmässigt med arbetsdagar som berättigar till lön och dras inte av från månadslönen.
4. Vid uträkningen av semesterlön och semesterersättning fås daglönen genom att man dividerar månadslönen med 25 i enlighet med semesterlagen.
5. FRÅNVARO
14 § INSJUKNANDE
Förutsättningarna för betalning av lön
1. Lön betalas om
- - arbetstagaren p.g.a. sjukdom eller olycksfall är förhindrad att arbeta och
- - arbetstagaren inte har förorsakat arbetsoförmågan avsiktligt eller genom grovt förvållande.
2. Arbetstagaren skall utan dröjsmål meddela om sin frånvaro och om hur länge den beräknas fortgå. Lön för sjuktid börjar betalas från tidpunkten för meddelandet.
3. Arbetstagaren skall när det krävs omedelbart uppvisa läkarintyg eller annan av arbetsgivaren godkänd utredning över sin arbetsoförmåga. Med tanke på att
utredningen skall vara tillgänglig och tillförlitlig skall kravet framläggas i ett så tidigt skede av arbetsoförmågan som möjligt.
Läkarintyg ska skaffas hos företagshälsovården, när läkartjänsterna ingår i avtalet om företagshälsovård och dessa tjänster kan nås utan oskäligt besvär med beaktande av mottagningstider och avstånd.
När arbetsgivaren anvisar en läkare står han också för kostnaderna för intyget.
Som frånvaroutredning under pågående epidemi kan anses ett intyg givet av företagshälsovårdaren eller hälsovårdaren på basis av utförd undersökning. Sjukledigheten är då högst tre dygn.
Ersättande arbete som motsvarar arbetsförmågan
4. Om arbetstagaren önskar kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om ersättande arbete som motsvarar arbetsförmågan när företagshälsovårdsläkaren bedömer att arbetstagaren inte är helt arbetsoförmögen och det ersättande arbetet inte stör
eller förhindrar arbetstagarens tillfrisknande och återhämtning från sjukdom eller olycksfall. Ersättande arbete stöder tidig återgång till arbetet och utgör en viktig del av upprätthållandet av funktionsförmågan och stödet för tillfrisknandet.
Det ersättande arbetet ska vara ändamålsenligt och bör motsvara arbetstagarens arbetsförmåga. Man strävar i mån av möjlighet efter att ordna det ersättande arbetet så att arbetstagarens normala arbetsuppgifter anpassar så att de motsvarar arbetsförmågan.
Arbetstagarens inkomster får inte sjunka på grund av ersättande arbete.
Arbetstagaren och arbetsgivaren har möjlighet att avbryta det ersättande arbetet.
Mer specifika spelregler för utnyttjande av ersättande arbete avtalas tillsammans med personalen. Förtroendemannen skall alltid underrättas om utnyttjandet av ersättande arbete.
5. Lön betalas i samband med varje fall av arbetsoförmåga på följande sätt:
Anställningsförhållandets längd vid den tidpunkt då arbetstagaren insjuknar
kortare tid än 3 år minst 3 men under 5 år
minst 5 år
Den avlönade
28 kalenderdygn
35 kalenderdygn
42 kalenderdygn
Lön betalas för de arbetsdagar som infaller under perioden.
I lönen för sjuktiden ingår inte kvälls-, nattlördagstillägg, söndagsförhöjning eller mertids- och övertidsersättning.
6. När arbetsoförmågan fortgår längre än den ovan nämnda perioden med lön, betalas skillnaden mellan full lön och sjukdagpenning ännu för ytterligare 28 tilläggsdygn. För tilläggsperioden skall betalas endast en gång under 12 på varandra följande månader och den kan bestå av en eller flera delar.
Ifall en ny arbetsoförmåga har börjat innan perioden om 12 månader i följd har löpt ut och arbetsoförmågan ännu fortsätter utan avbrott sedan perioden löpt ut, betalas inte lön för tilläggsperiodens sjuktid på grund av denna arbetsoförmåga.
Exempel 12 a.
En arbetstagares anställning har fortgått över 5 år. Han är sjukledig 1.3–17.6. På basis av anställningstiden får han lön för sjuktid för det antal arbetsdagar som ingår i en period om 42 + 28 kalenderdygn.
För samma arbetstagares sjukledighet 5.12–16.2 betalas lön för det antal arbetsdagar som ingår i en period om bara 42 kalenderdygn. Tilläggsperioden 28 kalenderdygn har redan förbrukats under de 12 föregående månaderna.
42 | + | 28 | 42 | |||
1. | 9.5 | 1. | ||||
Exempel 12 b
En arbetstagare som har varit anställd över 5 år blir sjukledig 1.3 och ledigheten slutar
9.5. Lön för sjuktid betalas för grundperioden om 42 kalenderdygn och för tilläggsperioden om 28 dygn. Arbetstagaren insjuknar på nytt i början av april följande år och han är sjukledig 1.4–31.5. Sjuklönen betalas
för grundperioden om 42 kalenderdygn dvs. 1.4–12.5. Lön betalas inte för tilläggsperioden eftersom den nya perioden av arbetsoförmåga har
12.
31.
9.5
Period med lön Period
7. Lönen för sjuktid kan betalas så att man tillämpar någotdera av de följande alternativen:
a. a. För arbetsdagarna under den avlönade perioden av sjukledigheten betalas lönen direkt till arbetstagaren. Arbetsgivaren får då sjukförsäkringsersättning för perioden.
b. Full lön betalas för de dagar som ingår i sjukförsäkringslagens karensdagar
(dagen för insjuknandet och 9 därpå följande vardagar). För den återstående perioden med lön efter xxxxxxxx betalas skillnaden mellan lönen och sjukdagpenningen. Skillnaden betalas förutsatt att det gjorts en utredning av dagpenningens storlek.
Ifall arbetstagaren inte har lämnat de av FPA begärda utredningarna och sjukdagpenning därför inte betalas ut eller den betalas ut till ett mindre belopp än normalt, minskas arbetsgivarens skyldighet att betala lön med det obetalda beloppet.
Från lönen för sjuktid avdras dagpenningarna eller en därmed jämförbar ersättning som betalas för samma arbetsoförmåga och samma period
- - lagenligt eller
- - på basis av en annan försäkring som arbetsgivaren bekostar helt eller delvis.
När lönen redan betalats kan arbetsgivaren lyfta ersättningarna eller återindriva dem av arbetstagaren, dock högst det betalda beloppet.
Till en arbetstagare som på grund av sin ålder inte kan få sjukdagpenning betalas dock lön för sjuktid enligt punkterna 5 och 6.
7. När en arbetstagare på nytt insjuknar i samma sjukdom inom 30 dagar räknat från den dag då han återvänt till arbetet, betalas lön för sjuktid på följande sätt:
- - frånvaroperioderna adderas och för den sammanlagda perioden betalas lön som om det var fråga om en och samma sjukperiod
- - lön betalas dock minst för sjukförsäkringsperiodens karenstid. Karensen är, när rätten till dagpenning inletts redan under en tidigare period, i fall av recidiv, enbart dagen för insjuknandet. Lön betalas när dagen för insjuknandet är en arbetsdag.
15 § TILLFÄLLIG FRÅNVARO Akut sjukdom i familjen
1. Man eftersträvar att ge arbetstagaren möjlighet till en kort
frånvaro utan lön vid akut sjukdomsfall i familjen.
2. När ett barn under 10 år insjuknar akut betalas lön till barnets vårdnadshavare enligt § 14 för arbetsdagar som infaller inom 1–3 kalenderdagar om
- - en kort frånvaro är nödvändig för arrangerandet av barnets vård eller för själva vården och
- - arbetstagaren utan dröjsmål har meddelat om sin frånvaro och hur länge den beräknas fortgå samt
- - läkarintyg över barnets sjukdom eller någon annan av arbetsgivaren godkänd utredning har företetts.
Till någon annan än ensamförsörjare betalas lön ifall den andra vårdnadshavaren på grund av förvärvsarbete eller arbetstiden inte har möjlighet att arrangera vården eller att själv vårda barnet.
M å A | T i A | On F | To A | Fr A | L ö A | Sö LV |
S | S | S | S |
To A | Fr A | Lö F | Sö LV | M å A | Ti A |
S | S | S | S |
barn o
ch arbetst
agaren
Exempel 13.
A = arbetsdag F = fridag
LV = ledighet per vecka
S = sjukt
Lön betalas för arbetsdagar (ti och to) som infaller under tre kalenderdagar (ti–to).
Lön betalas för de arbetsdagar (fre) som infaller under tre kalenderdagar (fre–sö).
3. När ett barn är allvarligt sjukt är arbetstagaren berättigad att avtala om frånvaro utan lön (Statsrådets beslut 130/85).
4. Dagen för den anställdas vigsel är fridag med lön om förrättningen sker på arbetstagarens arbetsdag.
5. För en arbetstagare vars anställningsförhållande fortgått minst ett år är 50- och 60-årsdagen fridag med lön ifall dessa infaller på arbetstagarens arbetsdag.
6. Man eftersträvar att ge den anställda möjlighet till en kort frånvaro i samband med en nära anhörigs död och begravning.
Med kort frånvaro avses den tid som behövs för arrangemang som dödsfallet och begravningen föranleder.
När frånvaron räcker längre än en dag skall arbetstagaren på arbetsgivarens begäran på förhand förete en utredning över den tid som behövs.
Nära anhöriga är närmast make/maka, föräldrar, far-, mor-, och svärföräldrar, barn och syskon.
Frånvaron minskar inte lönen.
Farmaciförbundets förtroendeuppdrag
7. En arbetstagare som har utnämnts till representant för Finlands Farmaciförbund vid kollektivavtalsförhandlingarna, ges i mån av möjlighet tillfälle att delta i förhandlingarna utan lön.
8. För en arbetstagare som är medlem i Finlands Farmaciförbunds förbundsfullmäktige eller förbundsstyrelsen, eftersträvar man att arrangera möjlighet att delta i mötena utan att lönen minskas.
9. Till arbetstagaren betalas skillnaden mellan lönen och ersättningen för inkomstbortfall när han under arbetstid deltar i
- - kommunfullmäktiges eller
- - kommunstyrelsens eller
- - valnämnds eller valkommittés arbete för statligt eller kommunalt val eller
- - hälso- eller socialnämndens möte.
Skillnaden betalas när arbetstagaren gett en utredning över ersättningen för inkomstbortfall.
10. Till arbetstagaren betalas för reservövningsdagarna skillnaden mellan lönen och reservistlönen.
Förutsättningarna för frånvaro och semesterförmånerna
11. Arbetstagaren skall avtala med arbetsgivaren om frånvaro i enlighet med denna paragraf.
12. Frånvaro i enlighet med denna paragraf likställs vid intjäningen av semester med arbetsdagar eller arbetstimmar med undantag för punkterna 3, 4, 5 och 7.
16 § LÄKARUNDERSÖKNINGAR Förutsättningarna för betalning av lön
I följande fall (a–e) minskas inte lönen för ordinarie arbetstid, förutsatt att man har arrangerat kontrollerna och undersökningarna med undvikande av onödig förlust av arbetstid.
Läkarundersökning som är nödvändig för konstaterande av sjukdom och laboratorie- eller röntgenundersökning som arbetstagaren fått läkarremiss till i samband med läkarundersökningen, ifall det inte gått att få en tid utom arbetstiden. Om mottagningstiden skulle flyttas veckor framåt
på grund av att arbetstagaren inte får mottagningstid utanför arbetstiden, godkänns läkarbesök under arbetstiden.
För den tid som åtgår till vårdåtgärd vid akut tandsjukdom om
- - tandsjukdomen före vård ger upphov till arbetsoförmåga och
- - tandsjukdomen kräver vård samma dag eller under samma arbetsskift och
- - tandläkarens intyg styrker arbetsoförmågan och det är brådskande med vård.
När en gravid arbetstagare går på medicinska undersökningar före förlossningen, ifall hon inte fått tid utom arbetstiden.
d. Företagshälsovård, kontroller
När arbetstagaren går på lagstadgad i företagshälsovårdens plan nämnd undersökning eller på under sådan ordinerad efterundersökning.
Arbetsgivaren betalar arbetstagarens nödvändiga resekostnader i sam- band med nämnda undersökningar samt när förutsättningarna uppfylls dagtraktamente, ifall undersökningarna sker på annan ort.
Av kommunen ordnad screening (statsrådets förordning 1339/2006: mammografi och papaprov), ifall undersökningen varken genom arrangemang inom arbetsskiftsförteckningen eller genom systemet med lediga dagar eller genom användning av arbetstidsbanken går att ordna utom arbetstid.
17 § BARNS FÖDELSE Familjeledigheter 1.
1. Om särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps-, adoptions-, föräldra- samt vård- och partiell vårdledighet och återgång till arbetet efter dessa bestäms enligt arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen.
2. Man skall som regel meddela om moderskaps-, faderskaps-, föräldra- och vårdledighet två månader innan ledigheten börjar.
Om adoptionsledighet skall om möjligt meddelas två månader innan ledigheten börjar.
3. Till en arbetstagare som blir moderskaps- eller adoptionsledig betalas
a. lön för 3 månader, varvid arbetsgivaren åt sig ansöker om moderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen eller
b. skillnaden mellan lönen och moderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen för 3 månader.
För utbetalning förutsätts att
- - anställningen har fortgått minst 9 månader före ledigheten och
- arbetstagaren efter föräldra-, adoptions- eller vårdledigheten återvänder till arbetet, om inte anställningsförhållandet av skäl som inte beror på arbetstagaren har avslutats under ledigheten och det på så sätt är omöjligt att återvända.
Betalningen av skillnaden förutsätter en utredning över moderskapspenningens belopp.
Ifall arbetstagaren inte har lämnat de av FPA begärda utredningarna och moderskapspenningen därför inte betalas eller den betalas till ett mindre belopp än normalt, minskas arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet med det belopp som inte betalts.
4. Enligt förutsättningarna i punkt 3 betalas till den som blir på faderskapsledighet
för de 6 första lediga dagarna skillnaden mellan lönen och faderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen eller lön för motsvarande tid, varvid arbetsgivaren ansöker om faderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen för egen del.
5. När arbetstagaren är frånvarande utöver den lagstadgade
moderskaps- och föräldraledigheten beaktas sådan frånvaro inte som tid likställd med tid i arbete vid bestämningen av förmåner som är bundna till anställningstiden, såvitt något annat inte stadgats i lagen eller avtalats separat.
18 § SEMESTER
1. Semesterförmånerna bestäms i kollektivavtalet såvida inte något annat föranleds av semesterlagen.
2. Semester intjänas för en full kvalifikationsmånad på följande sätt:
Arbetsförhållan dets längd vid kvalifikationsår ets (1.4–31.3) slut | Semester- dagar/mån. | Full semester |
a. kortare än 1 år | 2 d | 24 d |
b. minst 1 år, under 10 år | 2,5 d | 30 d |
c. minst 10 år, under 15 år i tjänst som omfattats av detta kollektivavtal | 3 d | 36 d |
d. minst 15 år i tjänst som omfattats av detta kollektivavtal | 3 d | 36 + 3 dagar |
De som varit anställda minst 15 år har rätt att få den del av semestern som överskrider 30 dagar utanför semesterperioden (2.5–30.9) förlängd med 50 %. | ||
Enligt punkterna c och d inräknas i anställningstiden den tid av den nuvarande anställningen som berättigar till tjänstgöringsår och under vilken arbetstagaren har omfattats av detta kollektivavtal.
Den här bestämmelsen tillämpas från och med det kvalifikationsår som börjar 1.4.2003.
Om man vid uträkningen av semesterns längd inte får ett helt tal skall del av dag ges som en full semesterdag.
Full kvalifikationsmånad är en kalendermånad
- - under vilken arbetstagaren har arbetat minst 14 dagar.
- - under vilken arbetstagaren har arbetat minst 35 timmar.
Semester intjänas antingen enligt 14 dagars eller enligt 35 timmars regeln.
Semester intjänas enligt 35 timmars regeln när arbetstagaren enligt arbetsavtalet huvudsakligen arbetar mindre än 14 dagar per månad.
Exempel 14.
En deltidsanställd arbetstagare arbetar två dagar i veckan och vardera dagen åtta timmar. Enligt arbetsavtalet har arbetstagaren inte möjlighet att arbeta 14 arbetsdagar per månad. Semesterrätten räknas ut enligt 35 arbetstimmars intjäningsregeln.
Arbetstagaren intjänar semester för varje månad med minst 35 arbetstimmar.
3. Innan semestern bestäms skall arbetsgivaren ge arbetstagaren möjlighet att uttrycka önskemål om tidpunkten för semestern.
Arbetsgivaren bestämmer begynnelsetidpunkten för semestern enligt semesterlagen.
Tidpunkten för semestern skall meddelas arbetstagaren om möjligt en månad eller åtminstone senast 2 veckor innan semestern börjar. Tidpunkten för semester som flyttats fram på grund av arbetsoförmåga meddelas två veckor innan, eller om detta inte är möjligt, minst en vecka innan ledigheten börjar.
4. Den som intjänar 2,5 semesterdagar per månad får 24 semesterdagar under semesterperioden (2.5–30.9) och återstoden av semestern innan följande semesterperiod börjar (1.10–30.4).
Den som intjänar 3 semesterdagar per månad får 30 av de intjänade semesterdagarna under semesterperioden.
5. I samband med att anställningsförhållandet upphör samt att man inleder föräldra- eller vårdledighet kan arbetsgivaren och arbetstagaren även avtala om en annan tidpunkt för semestern avvikande från 20 och 21 § i semesterlagen och från vad som bestämts ovan.
6. När semester ges räknas söndagar, andra kyrkliga helgdagar, första maj, självständighetsdagen, påsklördagen, midsommar- och julafton inte som semesterdagar.
7. Del av semester som överskrider den lagstadgade semestern (2,5 dagar/månad) kan ersättas i pengar genom avtal enligt §
20. Man kommer samtidigt överens om beräkningssättet.
Xxxxxxxx och fridagar
8. Semestern förorsakar inte ändringar i arbetstagarens permanenta fridagssystem.
Den på förhand uppgjorda fridagsplanen tillämpas även den vecka semestern inleds och den vecka den slutar.
Om arbetstagaren inte har en permanent fridag (se exempel 15)
- när semestern börjar eller slutar mitt i veckan ingår ingen fridag i den ofullständiga veckan
- när semestern börjar och slutar mitt i veckan ingår en fridag i endera veckan.
Exempel 15.
A = arbetsdag S = semesterdag
LV = ledighet per vecka
Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti
On To Fr Lö A LV
Sö S
S S S S S - S S A A A
När semestern slutar mitt i veckan en tisdag ingår ingen fridag den
Må
On To Fr Lö S S S -
Sö Må Ti S S S
On To Fr Lö
S
S
S
Sö A LV
När semestern börjar på torsdag och slutar på lördag ges ingen fridag den ofullständiga veckan.
Må
On To Fr Lö S S S -
Sö Må Ti S S S
On To Fr Lö Sö A
A A F
LV
När semestern börjar mitt i veckan på torsdag och slutar mitt i veckan på onsdag har fridagen getts den vecka semestern tar slut.
9. Lönen för en semesterdag räknas ut så att man dividerar månadslönen med talet 25.
Till semesterlönen läggs för månadsavlönade av de under kvalifikationsåret betalda kvälls-, lördags- helgaftons och nattilläggen
- - 9 % när anställningen fortgått kortare tid än ett år när kvalifikationsåret löper ut.
- - 11,5 % när anställningen fortgått minst ett år när kvalifikationsåret löper ut.
Arbetstagarens månadslön är 2 600 €. Under kvalifikationsåret har till arbetstagaren betalats 800 € i kvälls- och lördagstillägg. Därav är 11,5 % 92 € i vilket belopp ingår de tillägg som skall betalas både för sommar- och vintersemestern.
Arbetstagaren har rätt till 30 dagars semester. Lönen som skall betalas för en sommarsemester om 24 dagar är
24 x 2 600 € + 24 x 92 € (tillägg motsvarande sommarsemestern)
25 30
= 2 496 € + 73,60 € = 2 569,60 €.
I samband med betalningen av vintersemesterlönen betalas återstoden (18,40 €) av tilläggen.
Semesterpremien är 50 % av 2 569,60 €, dvs. 1 284,80 €.
En deltidsanställd timavlönad arbetstagare vars anställningsförhållande har fortgått minst ett år när kvalifikationsåret löper ut, arbetar varierande 1–3 dagar i veckan. Lönen betalas som timlön, efter- som man på grund av arbetsrytmen inte kan bestämma en delad månadslön för honom.
Arbetstagarens semester bestäms enligt 35 timmars intjäningsregeln.
Först reder man ut lönen för arbetad tid 1.4–31.3 och de kalkylerade lönerna enligt 12 §, 2 momentet i semesterlagen.
44 Kollektivavtal för farmaceutisk personal
I lön för tid i arbetet har till honom betalats 11 500 € samt 500 € i sjuklön under kvalifikationsåret. Arbetstagaren har rätt till 30 dagars semester,
eftersom han alla kvalifikationsmånader under kvalifikationsåret har arbetat minst 35 timmar eller timmar likställda med arbetad tid.
Semesterlönen är 11,5 % x 12 000 € = 1 380 €. I sommarsemesterlön betalas
24/30 x 1 380 € = 1 104 € och återstoden betalas i vintersemesterlön, dv 276 €.
Ifall anställningsförhållandet när kvalifikationsåret löper ut 31.3 har fortgått kortare tid än ett år intjänas semester 2 dagar i månaden och semesterlönen bestäms enligt 9 %.
När semester ges räknas även för deltidsanställda alla vardagar enligt semesterlagen som semesterdagar (normalt 6 vardagar/ vecka), även om arbetsdagarna vore 2–3 i veckan.
Dessutom betalas semesterpremien separat enligt § 19.
10. Semesterlön betalas enligt semesterlagen såvida man inte avtalar annorlunda enligt § 20.
När det gäller ett avtal för hela den farmaceutiska personalen förhandlar man med förtroendemannen ifall en sådan valts.
Man får betala lönen för högst sex dagar semester på apotekets normala lönebetalningsdag.
11. Den kalkylerade semesterlönen och lönen för tid i arbete till en månads-avlönad fördelas vid behov så att den motsvarar den överenskomna lönen. Därvid beaktas inte kvälls-, lördags-, helgaftons- eller nattillägg.
Exempel 18.
Arbetstagarens månadslön är 2 000 €. Hans semester är 24 dagar 1– 28.8. När han inleder semestern får han i semesterlön
24 x 2 000 € = 1 920 €.
25
Eftersom arbetstagaren skall få den lön som avtalats för augusti trots semestern, betalas till honom i lön för återstoden av månaden
2 000 € - 1 920 € = 80 €.
Exempel 19.
Arbetstagarens månadslön är 2 000 €. Hans semester är 24 dagar 1.6–1.7. När han inleder semestern får han i enlighet med föregående exempel 1 920 €.
Eftersom arbetstagaren skall få den lön som avtalats för både juni och juli, jämnas lönen i samband med lönebetalningen för juli ut så att han för dessa månader får sammanlagt 4 000 €.
I juli betalas till arbetstagaren 4 000 € – 1 920 € = 2 080 €.
12. När anställningsförhållandet upphör betalas semesterersättning för intjänade outtagna semesterdagar utom förlängningen av vintersemestern i punkt 2 d om 50 % (3 dagar). Semesterersättningen beräknas som semesterlönen.
Exempel 20.
Anställningsförhållandet för en person som arbetat som sjukledighetsvikarie fortgick 3 dagar. Det sammanlagda antalet arbetstimmar blev 15.
På basis av anställningsförhållandet arbetade personen i fråga så kort tid att en full kvalifikationsmånad inte tjänades in. När anställningsförhållandet upphör betalas dock i semesterersättning 9 % av den lön som betalats för arbetet.
19 § SEMESTERPREMIE Förutsättningar för betalning
1. Semesterpremie betalas när arbetstagaren:
- - inleder semestern vid meddelad eller avtalad tidpunkt och
- - återvänder till arbetet genast när semestern tar slut.
Semesterpremie betalas också när arbetstagaren:
- - har varit frånvarande med arbetsgivarens samförstånd omedelbart före eller efter semestern eller
- - har varit förhindrad att återvända till arbetet av i 7 § moment 2 i semesterlagen nämnd orsak eller
- - har rätt till semesterpremie i situationer enligt punkterna 6-9
- Belopp
2. Semesterpremien är 50 % av semesterlönen motsvarande den enligt semesterlagen intjänade semestern (2/2,5 dagar / månad).
Semesterpremien för en timavlönad som intjänar semester enligt 35 timmars regeln bestäms i förhållandet mellan intjänade semesterdagar och den teoretiska totala semesterrätten som bestäms enligt anställningsförhållandets längd.
Exempel 21 a:
En timavlönad arbetstagares anställningsförhållande började 1.9. Han intjänar semester 1.9–31.3 på basis av 35 timmars regeln. Under fyra kalendermånader har han arbetat minst 35 timmar.
Semesterdagarna är sålunda sammanlagt 4 x 2 dagar = 8 dagar. Semesterpremien är då:
8 x semesterlönen x 50 %
14
Divisorn är 14 eftersom tidsperiodens teoretiska semesterrätt är 7 x 2 dagar = 14 dagar.
Exempel 21 b:
En timavlönad arbetstagares anställningsförhållande har fortgått över ett år. Han intjänar semester på basis av 35 timmars regeln.
Under kvalifikationsåret har han under 8 månader arbetat minst 35 timmar. Semesterdagarna är sålunda sammanlagt
8 x 2,5 dagar = 20 dagar. Semesterpremien är då:
20 x semesterlönen x 50 %
30
3. Semesterpremien betalas i samband med semesterlönen, såvida arbetsgivaren och arbetstagaren inte avtalar annorlunda enligt § 20.
4. När semestern delas betalas i samband med semesterlönen
semesterpremie i förhållande till varje enskild semesterdel, såvida man inte lokalt avtalar annorlunda.
5. Semesterpremien kan genom avtal enligt § 20 bytas ut mot ledig tid under ordinarie arbetstid. Den lediga tid som kan bytas ut mot semesterpremien är 50 % av antalet semesterdagar enligt semesterlagen. Vardagar räknas som utbytesdagar.
I fråga om avtal som berör hela den farmaceutiska personalen skall man förhandla med förtroendemannen ifall förtroendeman valts.
Vård-, studie- och alterneringsledighet samt övrig ledighet utan lön
6. Semesterpremie betalas även när arbetstagaren varit borta från arbetet omedelbart efter semestern på grund av vårdledighet, studieledighet, alterneringsledighet eller någon annan med dessa jämförbar ledighet utan lön. För utbetalning av semesterpremien förutsätts att arbetstagaren har återvänt från ledigheten i enlighet med vad han/hon meddelat.
Semesterpremien betalas i samband med den lön som betalas när ledigheten tagit slut.
7. Semesterpremien betalas på semesterlönen och –ersättningen när arbetstagaren går i ålders-, invalid-, eller förtida ålderspension.
Värnplikt och frivillig militärtjänstgöring
8. Semesterpremie betalas till arbetstagare som sedan han/hon gjort sin värnplikt eller frivilliga militärtjänstgöring återvänder till arbetet i behörig ordning.
Semesterpremien beräknas enligt punkt 2, innan värnpliktstjänstgöringen börjar, på den då betalda semesterlönen eller semesterersättningen och i enlighet med det då gällande kollektivavtalet.
När anställningsförhållandet upphör under pågående semester
9. Semesterpremie betalas när anställningsförhållandet upphör under semestern av ekonomiska eller produktionsorsaker.
Exempel 22.
Arbetstagarens anställningsförhållande sades upp 30.5 av ekonomiska och produktionsorsaker så att det upphörde att gälla 30.7. Arbetstagarens sommarsemester infaller 14.7–
10.8.
Arbetstagaren får semesterpremie på 50 % av den avtalade semesterlönen för sommarsemestern (14.7–10.8). För semesterersättningen i samband med slutlikviden betalas inte semesterpremie.
7. AVTAL PÅ DE ENSKILDA ARBETSPLATSERNA
20 § AVTAL PÅ DE ENSKILDA ARBETSPLATSERNA
1. Vid avtal på de enskilda arbetsplatserna är avtalsparter arbetsgivaren eller hans företrädare och förtroendemannen, arbetstagaren eller arbetstagarna.
Ifall enbart förtroendeman inom Servicefacket rf har valts för apoteket kan den farmaceutiska personalen skriftligt befullmäktiga honom att representera sig i frågor om vilka avtalas enligt denna paragraf.
2. Avtalet skall ingås skriftligt på begäran av någondera avtalsparten.
3. Avtalet kan ingås tillsvidare eller för viss tid.
Uppsägningstiden för ett avtal som gäller tills vidare är tre månader såvida man inte avtalar annorlunda.
Ett visstidsavtal som har gällt i två års tid kan sägas upp på samma sätt som ett avtal som gäller tills vidare.
När ett avtalat arrangemang är bundet till en viss tidsperiod fortsätter det i varje fall till periodens slut.
4. När avtalet löpt ut tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet.
5. Avtal på de enskilda arbetsplatserna enligt denna paragraf har kollektivavtals rättsverkningar.
8. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
21 § SÄRSKILDA BESTÄMMELSER Förtroendeman
1. Farmaceutisk personal på apotek har rätt att inom sig välja en förtroendeman att representera sig i frågor som gäller tolkning av detta avtal.
Arbetsgivaren skall utan dröjsmål informeras skriftligt om val och om vald förtroendeman.
2. Den som valts till förtroendeman får inte på grund av detta uppdrag utsättas för påtryckning eller sägas upp.
3. På förtroendemän tillämpas det förtroendemannaavtal som undertecknats av Apotekens Arbetsgivarförbund och Finlands Farmaciförbund 30.6.1977.
4. Till förtroendemannen betalas förtroendemannaersättning för skötseln av förtroendemannauppgiften om det i apoteket finns minst 9 ordinarie farmaceuter eller provisorer som hör till Finlands Farmaciförbund. Ersättningen är 37,70 euro i månaden (fr.o.m. 1.1.2019 38,05 €/mån.). Ersättningen betalas för den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för utförd arbetstid.
5. Ifall man inte på arbetsplatsen har valt en i detta avtal avsedd förtroendeman, kan arbetstagarna bland sig välja en förbindelseperson. Arbetsgivaren ska skriftligt meddeles om valet av förbindelseperson.
6. Förbindelspersonen informerar arbetstagarna på arbetsplatsen om innehållet i information från deras organisation. Förbindelsepersonen får delta i behandlingen av frågor gällande tolkningen av detta avtal.
7. Den person som har valts till förbindelsperson får inte på grund av denna uppgift utsättas för påtryckningar eller avskedas från sitt arbete.
8. Parterna anser arbetstagarnas yrkesutbildning viktig. Meningen med yrkesutbildningen är att hålla personalens yrkeskunskap och kompetens à jour och att utveckla dessa så att de motsvarar apotekets nuvarande och kommande behov. Med utbildningen kan man också påverka apotekens produktivitet, hur personalen utvecklas i arbetet och arbetsmotivationen.
Lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården förpliktar både arbetsgivaren och den farmaceutiska personalen i fråga om fortbildning. Den farmaceutiska personalen är skyldig att upprätthålla och utveckla den yrkesskicklighet som yrkesutövningen förutsätter samt att fördjupa sig i förordningar och bestämmelser som gäller yrkesutövningen. Å andra sidan skall arbetsgivaren skapa förutsättningarna för att den farmaceutiska personalen skall kunna delta i behövlig yrkesinriktad fortbildning.
Det är ändamålsenligt att arbetsgivaren och arbetstagaren i samarbete kartlägger utbildningsbehovet, gör upp utvecklingsplanen på basis av den jämte kostnadsförslag. Verkställandet och uppföljningen av utbildningen behandlas likaså en gång om året.
9. När arbetsgivaren ger arbetstagaren yrkesutbildning eller sänder arbetstagaren på kurser med anknytning till hans yrke ersätts kostnaderna för utbildningen och inkomstbortfallet för ordinarie arbetstid.
När utbildningen sker utom arbetstid ersätts de direkta kostnaderna för den.
10. Parternas gemensamma ställningstagande om upprätthållandet och utvecklandet av yrkeskunskap ingår som bilaga i utbildningsavtalet.
Välbefinnande i arbetet och upprätthållande av arbetsförmågan
11. Med avseende på arbetshälsan är det viktigt att man på arbetsplatsen följer med arbetstagarnas arbetsförmåga och sjukfrånvaro.
Verksamhet som gynnar arbetshälsan innebär fortgående och övergripande utveckling av arbetet, arbetsmiljön och arbetsgemenskapen. En satsning på välbefinnande i arbetet också kan öka arbetets produktivitet.
Det rekommenderas att man på arbetsplatsen fäster särskild uppmärksamhet vid arbetstagarnas ork och möjligheter att fortsätta i arbetet med beaktande av arbetstagarnas individuella drag.
Åtgärder som planeras för att upprätthålla arbetsförmågan behandlas i samarbete med personalen. Utgångspunkten är att identifiera både arbetstagarens och personalens behov, sträva efter gemensamma intressen och finna lösningar för att uppnå dem.
Samtidigt kan man granska åldrandets konsekvenser för arbetstagarens arbetsförmåga och arbetsuppgifter.
Företagshälsovården är en viktig samarbetspartner för bevarandet och uppföljningen av arbetsförmågan.
Det rekommenderas att arbetsgivaren och arbetstagaren senast då arbetstagaren fyllt 60 år diskuterar de eventuella åtgärder som stödjer arbetstagarens möjligheter att orka och fortsätta i arbetet.
Arbetsgivaren kan vid behov dirigera en arbetstagare till företagshälsovården för bedömning av arbetsförmågan och för utredning av behoven av eventuella rehabiliteringsåtgärder.
12. Arbetsgivaren skaffar arbetsrockar till arbetstagarna och ansvarar för deras tvätt och underhåll.
13. Arbetsgivaren bekostar arbetstagarens grupplivförsäkring på det sätt som centralorganisationerna kommit överens om.
9. FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED
22 § MENINGSSKILJAKTIGHETER Lokala förhandlingar
1. Först förhandlar arbetsgivaren med den anställda eller förtroendemannen om meningsskiljaktigheter som gäller kollektivavtalet.
När enighet inte nås i frågan skall lokala förhandlingar gemensamt konstateras avslutade. Då rekommenderas att en promemoria om meningsskiljaktigheterna görs upp. Av promemorian skall bl.a. följande framgå:
- - apoteket
- - de oeniga parterna
- - innehållet i meningsskiljaktigheten kort och i faser
- - vardera partens krav jämte motiveringar
- - datum och parternas underskrift
2. I fråga om det lokala förhandlingsförfarandet följs bestämmelserna i
§ 11 i förtroendemannaavtalet.
3. När enighet i frågan inte nås vid lokala förhandlingar kan den lämnas för avgörande i förbunden.
4. När enighet i frågan inte nås vid förbundsförhandlingar kan den lämnas för avgörande i arbetsdomstolen.
5. Alla konfliktåtgärder som riktar sig mot kollektivavtalet är förbjudna.
6. Påföljderna för brott mot detta kollektivavtal bestäms enligt på underteckningsdagen gällande kollektivavtalslag och centralorganisationsavtal.
10. GILTIGHETSTID OCH FRAMLÄGGNING
23 § AVTALET SKALL FINNAS TILL PÅSEENDE
Detta kollektivavtal skall finnas till påseende på arbetsplatsens anslagstavla eller motsvarande plats.
1. Avtalet gäller 1.11.2017–31.10.2020.
Om parterna inte under lönejusteringsförhandlingarna våren 2019 når enighet om eventuella förhöjningar under avtalets tredje år senast 30.6.2019 kan bägge parterna säga upp detta överenskomna kollektivavtal med verkan enligt denna paragraf från och med 31.10.2019.
2. Avtalet gäller ett år i sänder ifall det inte sägs upp senast en månad innan det löper ut.
3. Den som säger upp avtalet skall samtidigt lämna en promemoria över ändringsförslag till motparten. Annars är uppsägningen ogiltig.
4. Bestämmelserna i detta avtal gäller tills ett nytt avtal har trätt i kraft eller förhandlingarna mellan avtalsparterna av endera parten har konstaterats avslutade.
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL
1. KOLLEKTIVAVTAL OCH AVTALSPERIOD
Kollektivavtalet för farmaceutisk personal (1.11.2016–31.10.2017) upphörde att gälla 31.10.2017. Det nya kollektivavtalet trädde i kraft från och med 1.11.2017 och gäller till och med 31.10.2020.
Om parterna inte under lönejusteringsförhandlingarna våren 2019 når enighet om eventuella förhöjningar under avtalets tredje år senast 30.6.2019 kan bägge parterna säga upp detta överenskomna kollektivavtal med verkan från och med 31.10.2019. Vid uppsägning tillämpas 24 § i kollektivavtalet.
Protokollet över förlängningen av den årliga arbetstiden och därtill anslutande kollektivavtalsbestämmelser kan med avvikelse från det ovanstående för första gången sägas upp från och med 31.12.2019. Ett skriftligt meddelande om att protokollet sägs upp ska göras till den andra avtalsparten senast 30.9.2019. Därefter kan protokollet sägas upp varje år före slutet av september så att det löper ut i slutet av kalenderåret i fråga.
Vid förhandlingar om ett nytt kollektivavtal gäller bestämmelserna i detta kollektivavtal fram till att det nya kollektivavtalet har trätt i kraft eller avtalsförhandlingarna har avslutats på något annat sätt.
2. LÖNEFÖRHÖJNINGAR FRÅN OCH MED 1.1.2018
De individuella lönerna och tabellönerna till farmaceuter och provisorer som gäller 31.12.2017 höjs från 1.1.2018 med en allmän löneförhöjning på 1,5 %. Tabellönerna från och med 1.1.2018 finns som bilaga 2.
3. LÖNEFÖRHÖJNINGAR FRÅN OCH MED 1.1.2019
De individuella lönerna och tabellönerna till farmaceuter och provisorer som gäller 31.12.2018 höjs från 1.1.2019 med en allmän löneförhöjning på 0,9 %.
Tabellönerna från och med 1.1.2019 finns som bilaga 3.
Apotekspott 1.1.2019
Från och med 1.1.2019 används en apotekspott för att höja lönerna med 0,8 % enligt kollektivavtalets spelregler om apotekspott.
Lönetabellerna förblir oförändrade.
Arbetstidstilläggen höjs från 1.1.2018 med en allmän förhöjning på 1,5 % och från 1.1.2019 med en allmän förhöjning på 0,9 %.
Kvällstillägget för tiden mellan kl. 18.00 och 22.00 är 4,88 euro per timme, lördagstillägget efter kl. 15.00 samt på jul- och midsommarafton efter kl. 12.00 är 5,21 euro per timme och tillägget för nattarbete mellan kl. 22.00 och 08.00 är 5,54 euro per timme.
Kvällstillägget för tiden mellan kl. 18.00 och 22.00 är 4,92 euro per timme, lördagstillägget efter kl. 15.00 samt på jul- och midsommarafton efter kl. 12.00 är 5,26 euro per timme och tillägget för nattarbete mellan kl. 22.00 och 08.00 är 5,59 euro per timme.
Förtroendemannaersättningen höjs från 1.1.2018 med en allmän förhöjning på 1,5 % och från 1.1.2019 med en allmän förhöjning på 0,9 %.
Förtroendemannaersättningen från 1.1.2018 är 37,70 och från 1.1.2019
38,05 euro.
Parterna granskar i maj–juni 2019 framtidsutsikterna för apotekens ekonomi och sysselsättning samt förtjänstutvecklingen bland yrkesgrupperna inom branschen. Utgående från bedömningen förhandlar parterna före 30.6.2019 om lönejusteringarna för 2020.
Ifall man inte uppnår enighet i förhandlingarna, kan båda parterna säga upp avtalet så att det upphör att gälla 31.10.2019.
7. AVTALADE ÄNDRINGAR I TEXTEN
De avtalade ändringarna i texten finns som bilaga 1.
8. ARBETSGRUPPER FÖR AVTALSPERIODEN OCH ÖVRIGA AVTALADE ÄRENDEN
Apotekens arbetsgivarförbund och Finlands Farmaciförbund har avtalat om att arbetsgruppen för förnyande av kollektivavtalet fortsätter sitt arbete under avtalsperioden.
Apotekens arbetsgivarförbund och Finlands Farmaciförbund har avtalat om att en arbetsgrupp för utveckling av lönesystemet inrättas för kollektivavtalsperioden.
Apotekens arbetsgivarförbund och Finlands Farmaciförbund har avtalat om att förbunden under 2018 i samarbete ordnar utbildning om den lokala apotekspotten och övriga lokala avtal.
Apotekens arbetsgivarförbund och Finlands Farmaciförbund har avtalat om att förtroendemännen under 2018 har rätt att på arbetstid delta i ett webinarium på en timme som gäller den kommande apotekspotten.
Apotekens arbetsgivarförbund och Finlands Farmaciförbund har avtalat om att förbunden utarbetar en tillämpningsanvisning om ersättande arbete.
Apotekens arbetsgivarförbund och Finlands Farmaciförbund har avtalat om förtydliganden i kollektivavtalet som inte ändrar kollektivavtalets innehåll eller tolkning (förtydligandena finns i bilaga 4).
Avtalet gäller fram till 31.10.2020. Avtalet kan dock sägas upp före 31.10.2019, om parterna inte under våren når enighet om lönejusteringarna för 2020. Vid uppsägning av avtalet tillämpas 24 § i kollektivavtalet.
Helsingfors 7.11.2017
Apotekens Arbetsgivarförbund rf Finlands Farmaciförbund rf
APOTEKSPOTT FÖR FARMACEUTISK PERSONAL
Apotekens arbetsgivarförbund och Finlands Farmaciförbund har avtalat följande om lönehöjningarna som sker på basis av verkställandet av apotekspotten på 0,8 % 1.1.2019.
Syftet med apotekspotten är att belöna en väl utförd personlig arbetsprestation. Avsikten är att utvecklingen av en persons yrkeskunnighet, kompetens, arbetskunskaper och -effektivitet, initiativ, hur personen själv utbildar sig
eller särskilt kunnande beaktas när den individuella lönehöjningen fastslås. I personalen i varje apotek finns individuella skillnader i fråga om dessa saker.
Apotekspotten är inte avsedd som belöning till arbetstagare som inom kort blir pensionerade eller visstidsanställda som snart avslutar sin anställning. För detta ändamål finns andra belöningssätt.
B. XXX APOTEKSPOTTEN VERKSTÄLLS
1. Beloppet
Grunden för apotekspotten är summan av så normala månads- eller timlöner som möjligt under en månad. Apoteket med filialer utgör en helhet. Först reder man ut hur mycket man sammanlagt i oktober betalat i lön till farmaceutisk personal som 31.10.2018 är anställd i apoteket. Med löner avses månads- och timlöner, arbetstidstillägg och förhöjningar för söndagsarbete samt regelbundet
betalda individuella och uppgiftsbaserade tillägg, semesterlöner och apoteksspecifika andelar.
I lönesumman inräknas dock inte i oktober betalda ersättningar för övertid, ersättningar för mertidsarbete till arbetstagare med månadslön, ersättning för tillfällig skötsel av apotek eller apoteksfilial, semesterpremier och semesterersättningar. Alla till vilka man i oktober betalt lön och som är anställda 31.10.2018 räknas med, varför t.ex. personer som är vårdlediga inte tas med, men nog deras vikarier.
I följande situationer korrigeras den faktiska lönesumman som betalts i oktober:
- om man i oktober till en arbetstagare som är på moderskapsledighet betalar skillnaden mellan lönen och moderskapspenningen beaktas hela månadslönen. Lönen till en eventuell vikarie räknas inte då med.
- om semesterlönerna för oktober har betalts på förhand i september eller semesterlönerna för november på förhand i oktober beaktas endast personernas normala månadslön.
- om man till en arbetstagare i oktober i sjuklön betalar skillnaden mellan lönen och dagpenningen, beaktas hela lönen i uträkningen. Lönen till en eventuell vikarie räknas inte då med.
På den lönesumma som man räknat ut på detta sätt räknas 0,8 %, som utgör det belopp i euro som fördelas i lönehöjningar.
2. GRUNDER FÖR HUR POTTEN FÖRDELAS
Som grund för fördelningen kan man välja en eller flera av kriterierna nedan:
A) A) God kundbetjäning
B) B) Speciella ansvars- och kompetensområden
C) C) Utveckling av yrkesskickligheten och kompetensen
D) D) Personer som har särskild yrkeskompetens
E) Skapare av gruppanda i arbetsgemenskapen (en sporrande och positiv atmosfär)
F) F) Ledande eller motsvarande provisor
G) G) Xxxxx grund i enlighet med apotekets verksamhetsstrategi
Skötsel av en uppgift i enlighet med den fördelningsgrund man valt är inte i sig en förutsättning för att personen ska få del av apotekspotten. Förutsättningen är att personen i fråga personligen har klarat uppgiften bra.
För att främja motivationen är det skäl att i god tid fastslå fördelningsgrunderna så att arbetstagarna kan arbeta målinriktat.
3. SAMTAL OM POTTENS FÖRDELNINGSGRUNDER OCH FÖRDELNING
Förhandlingsparter är apotekaren och förtroendemannen eller då förtroendeman inte har valts förbindelsepersonen för den farmaceutiska person len. Ifall den farmaceutiska personalen inte har valt någondera av dessa företrädare kan den bland sig välja en representant till förhandlingarna. Nedan används den
gemensamma benämningen förtroendeman.
Två alternativa modeller (A och B) finns för diskussionerna om fördelningen. Apotekaren och förtroendemannen kommer överens om vilken modell som används. Om man inte når enighet väljer apotekaren diskussionsmodell.
I. Apotekaren och förtroendemannen går tillsammans igenom grunderna för hur potten räknas ut och det belopp som ska fördelas. Därtill strävar man efter att nå samförstånd om fördelningskriterierna (punkt 2 ovan).
Om man inte når enighet om dem, fattar apotekaren beslut om kriterierna med beaktande av de diskussioner som förts.
II. Apotekaren diskuterar med var och arbetstagare om hur man allmänt har klarat sig i apoteket, hur arbetstagaren har klarat av sin uppgift och hur han/hon har uppfyllt de valda fördelningsgrunderna. Denna diskussion kan också föras i samband med de eventuella utvecklingssamtalen i apoteket. Efter diskussionerna fattar apotekaren beslut om vem som får del av potten och hur stora beloppen är.
III. Apotekaren informerar förtroendemannen om vem som fått del av potten, de fördelade eurobeloppen och använda fördelningsgrunder, så att denne kan försäkra sig om att potten har fördelats.
I. IApotekaren och förtroendemannen förhandlar om hur fördelning av apotekspotten verkställs.
Vid förhandlingarna går man tillsammans igenom grunderna för hur potten räknas ut och det belopp som ska fördelas. Därtill kommer man överens om fördelningskriterierna (A – G ovan), om alla eller endast en del av ovan nämnda kriterier används.
Om man inte når enighet om fördelningsgrunderna, fattar apotekaren beslut om kriterierna med beaktande av de diskussioner som förts i frågan.
II. Därefter diskuterar förtroendemannen med den farmaceutiska personalen i apoteket. Han informerar om hur stort beloppet är, vilka kriterier används och till hur många man tänkt fördela potten. Förtroendemannen och arbetstagarna diskuterar vilka som bäst uppfyller kriterierna. Förtroendemannen ger apotekaren ett förslag till fördelning utan belopp. Diskussionerna mellan förtroendemannen
och den farmaceutiska personalen kan föras på arbetstid så att apotekets normala verksamhet inte störs.
4. ALLMÄNNA PRINCIPER OCH TIDTABELL
Rekommendationen är att ungefär hälften av den farmaceutiska personalen i ett apotek får del av apotekspotten. Om detta är oändamålsenligt t.ex. på grund av att de anställda är få, kan man avvika från rekommendationen, men också då är det meningen att potten inte fördelas jämnt till alla utan att individuella arbetsprestationer beaktas när potten fördelas.
Förbundens gemensamma ståndpunkt är också att grunden för att en person får del av potten inte kan vara den huruvida personen tidigare har fått del av potten eller inte. Om en person flera gånger har blivit utan apotekspotten, kan man på arbetsplatsen reda ut om det är möjligt att påverka arbetet med hjälp av introduktion, vägledning eller kompletterande utbildning.
Hela personalen informeras inte om vilka som fått lönehöjning och om det fördelade beloppet om inte personerna i fråga gett sitt samtycke till det. Löneuppgifterna ska hållas konfidentiella.
Förbunden rekommenderar att man för protokoll över fördelningen varvid man konstaterar vem som fått lönehöjning och hur mycket samt fördelningsgrunderna.
Förhandlingarna ska inledas i god tid och slutföras före 30.11.2018. Om man inte hinner verkställa potten i samband med lönebetalning i januari kan den betalas ut retroaktivt i samband med lönen för februari.
5. HUR LÖNEHÖJNINGEN VERKSTÄLLS
Apotekspotten läggs till den individuella månadslönen och kan inte senare slopas så att lönen sänks. Potten är inte en separat del utan ingår i den individuella månadslönen. Apotekspotten minskar inte en eventuell löneförhöjning som beror på en ändring av minimilönen i
tjänsteårströskeln.
Ifall en generell höjning och apotekspotten verkställs vid samma tidpunkt, räknas den generella höjningen först ut. Apotekspotten läggs till den lönesumma som höjts med den generella höjningen.
Anvisningarna ovan tillämpas på den apotekspott som verkställs 1.5.2011 och på därpå följande potter.
PROTOKOLL ÖVER ARBETSTIDSBANK
1. Genom lokalt avtal (enligt § 20 i kollektivavtalet, sid 46) kan man flytta utförda arbetstimmar till en arbetstidsbank på det sätt som man nedan redogör för.
2. Man avtalar om mertids- och övertidsarbete i enlighet med arbetstidslagen.
3. När arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om det kan man till arbetstidsbanken överföra
- - mertidstimmar
- - övertidstimmar
- - ersättning för söndagsarbete
- - ersättning för veckoledighet
- - plussaldotimmar vid flexibel arbetstid
- - arbetstidstillägg som man har bytt mot ledighet
tid som utom arbetstiden använts för deltagande i utbildning enligt separat överenskommelse utom arbetstiden
tid som använts för arbetshälsan enligt separat överenskommelse
timmar som förlänger den årliga arbetstiden enligt konkurrenskraftsavtalet, dvs. minussaldo och ersättande timmar (max -24 h) (Denna punkt gäller så länge som protokollet över förlängningen av den årliga arbetstiden är i kraft.)
4. De arbetstimmar som utförs på arbetsgivarens initiativ och vilka enligt kollektivavtalet ersätts med förhöjd lön överförs till arbetstidsbanken förhöjda på motsvarande sätt.
De timmar som på arbetstagarens begäran utförs för intjäning av ledighet överförs oförhöjda till arbetstidsbanken.
När arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att överföra arbetstimmar till arbetstidsbanken konstaterar de gemensamt hur många timmar som överförs till banken och hur många timmar ersätts med pengar.
5. En heltidsanställd får ha högst 80 timmar i arbetstidsbanken och en deltidsanställd högst två gånger den avtalsenliga genomsnittliga veckoarbetstiden.
6. Arbetsgivaren och arbetstagaren strävar efter att avtala om den tidpunkt när de timmar som intjänats i arbetstidsbanken ges som ledighet. I annat fall bestämmer arbetsgivaren när ledigheten ges.
Arbetstagaren ska i god tid underrättas om tidpunkten för ledigheten, dock senast i samband med att arbetsskiftsförteckningen fastställs.
Ledigheten ges som hela dagar om man inte avtalar annorlunda. Man stävar efter att de lediga dagarna ges i kombination med andra lediga dagar eller semestern.
Ledigheten ska hållas senast inom det kalenderår som följer på det år då ledigheten tjänats in, om man inte på grund av arbetstagarens godtagbara frånvaro avtalar annat.
När arbetsgivaren eller arbetstagaren säger upp avtalet om arbetstidsbanken tas ledighet ut för de timmar som överförts till banken enligt denna paragraf.
7. Xxxxxxxx ger inte upphov till ändringar i fråga om avtalade, meddelade eller i arbetsskiftsförteckningen före frånvaron upptagna fridagar.
Ledighet enligt arbetstidsbanken intjänar semester.
8. Arbetstagaren för bok över arbetstidsbanken, av vilken framgår
- - när arbetet har utförts
- - om arbetet har utförts på arbetsgivarens eller arbetstagarens initiativ
- - hur många timmar har utförts och hur många timmar har överförts till banken
- när ledigheten hålls och hur många timmar tas ut från banken.
ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDETS UPPHÖRANDE
9. När anställningen upphör ersätts ledighet som inte tagits ut i pengar.
APOTEKENS ARBETSGIVARFÖRBUND RF
FINLANDS FARMACIFÖRBUND RF
APOTEKENS ARBETSGIVARFÖRBUND rf
SUOMEN FARMASIALIITTO - FINLANDS FARMACIFÖRBUND rf
FÖRTROENDEMANNAAVTAL
Förtroendemannasystemet är ett delområde av kollektivavtalssystemet och avser att främja ett sakenligt förverkligande och en sakenlig tillämpning i praktiken av de avtal, som parterna sinsemellan ingått. Genom detta system eftersträvar man
att avgöra de meningsskiljaktigheter, som i fråga om avtalens tillämpning och tolkning uppstår mellan arbetsgivaren och tjänstemännen på ett ändamålsenligt och snabbt sätt. Viktigt är också att arbetstagarna och tjänstemännen behandlar frågor i anslutning till anställningsförhållandena samt att arbetsfreden upprätthålls och främjas på det sätt kollektivavtalssystemet förutsätter.
Ett på ett ändamålsenligt sätt organiserat och skött lokalt förhandlingsförfarande minskar friktionsfaktorerna mellan företaget och tjänstemännen liksom och också mellan tjänstemännen och kan sålunda på ett betydelsefullt sätt främja såväl uppnåendet av företagets målsättningar som ökningen av tjänstemännens trygghet och trivsel. Ett lokalt förhandlingsförfarande kan också utvecklas till en användbar i bägge riktningarna fungerande informationskanal i personalärenden och sålunda utgöra en aktiv del av företagets informations- och medbestämmandesystem.
Med tjänsteman avses i detta förtroendemannaavtal de personer, som är verksamma inom det tillämpningsområde som framgår av dess § 1.
För uppnående av ovan framställda målsättningar har undertecknarorganisationerna ingått följande förtroendemannaavtal:
1 § AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH BINDANDE VERKAN
Detta förtroendemannaavtal är bindande för Apotekens arbetsgivarförbund och de apotek, som är dess medlemmar, samt för Finlands Farmaciförbund och de tjänstemän som omfattas av kollektivavtalet för farmaceutisk personal.
1. Med förtroendeman avses i detta avtal, om av avtalstexten inte annat framgår, den förtroendeman och vice förtroendeman, som av kollektivavtalet bundna tjänstemän utsett enligt stycke 2 och 3 i denna paragraf.
2. Förtroendeman för den farmaceutiska personalen i apotek utses av i apotekets tjänst anställda organiserade tjänstemän, som lyder under kollektivavtalet och hör till Finlands Farmaciförbund.
3. Dessutom kan för ovan i 2 stycket nämnda förtroendeman väljas en vice förtroendeman, som vid förfall för förtroendemannen fungerar som hans ställföreträdare och som under denna tid har förtroendemans rättigheter och skyldigheter.
4. Den i detta avtal avsedda förtroendemannen bör vara anställd som tjänsteman vid ifrågavarande apotek; vidare bör han tjänstgöra i en bransch på vilken tillämpas kollektivavtalet för farmaceutisk personal, han bör vara medlem av Finlands Farmaciförbund samt förtrogen med förhållandena på sin arbetsplats (prot. 15.4.2000).
1. Förtroendemannaval kan förrättas på arbetsplatsen och då bör för samtliga organiserade tjänstemän reserveras tillfälle att delta i valet. Xxxxxxxxxx och förrättande av val får dock inte inverka störande på arbetet. Om platser och tider för valet skall överenskommas med arbetsgivaren senast 14 dygn innan valet förrättas. Förrättandet av valet sköts
närmast av förtroendemannen. Den tid som är nödvändig för valförrättandet räknas som tid som använts för förtroendemannauppgifter.
2. Arbetsgivaren bör meddelas skriftligt om den förtroendeman som valts samt om hans avgång eller avskedande från uppgiften.
4 § FÖRTROENDEMANNENS ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE
1. Förtroendemannen är i sitt anställningsförhållande till arbetsgivaren, med nedan nämnda undantag, i samma ställning som andra tjänstemän. Förtroendemannen är skyldig att iaktta allmänna arbetsvillkor, arbetstider, arbetsledningens order samt andra ordningsbestämmelser på arbetsplatsen.
2. En som förtroendeman verksam tjänsteman får inte under den tid
som han eller hon sköter detta uppdrag eller på grund av uppdraget förflyttas till ett sämre avlönat arbete än det han eller hon hade då han eller hon blev vald till förtroendeman, och får inte på grund av sitt förtroendemannauppdrag avskedas från arbetet.
3. Om apotekets farmaceutiska arbetskraft reduceras eller permitteras av ekonomiska eller av skäl föranledda av produktionen, bör sådan ordning iakttas, att förtroendemannen sist blir föremål för en sådan åtgärd.
Kan förtroendeman inte erbjudas arbete som motsvarar hans yrke eller kompetens, har man rätt att avvika från denna bestämmelse. Anser förtroendeman att han blivit uppsagd eller permitterad i strid med ovan nämnda bestämmelser, har han rätt att fordra utredning av saken på organisationsnivå.
4. I övrigt uppsägs förtroendemans arbetsavtal inte utan att, såsom i 53 § 2 momentet i arbetsavtalslagen förutsätts, majoriteten av tjänstemännen ger sitt samtycke, vilket utreds på åtgärd av Farmaciförbundet.
5. Förtroendemans arbetsavtal får inte hävas med stöd av 43 § 2 mom. 6 punkten i arbetsavtalslagen på den grund, att han har brutit mot de i 13 § i arbetsavtalslagen ingående ordningsbestämmelserna. Inte heller får förtroendemans arbetsavtal hävas med anledning av sjukdom, ens på de i 43 § 5 punkten i arbetsavtalslagen nämnda hävningsgrunderna utan att i samband med anställningens avslutande en tid av samma längd som uppsägningstiden iakttas.
6. Arbetsgivare, som inte iakttar ovan i denna paragraf nämnda bestämmelser, är skyldig att till förtroendemannen erlägga skadestånd enligt
§ 4 i det avtal om uppsägningsskydd som ingåtts mellan Apotekens Arbetsgivarförbund och Finlands Farmaciförbund.
7. Om anställningens upphörande meddelas åt förtroendeman minst en månad före den i kollektivavtalet fastställda uppsägningstiden börjar.
Orsaken till uppsägningen bör anges i det meddelande om anställningens upphörande, som tillställs förtroendemannen.
5 § FÖRTROENDEMANNENS UPPGIFTER
1. Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är, att i frågor som gäller tillämpningen av kollektivavtalet, fungera som representant för de organiserade tjänstemän som är bundna av kollektivavtalet för farmaceutisk personal.
2. Förtroendemannen representerar ovannämnda tjänstemän i frågor som gäller tillämpningen av arbetslagstiftningen samt i allmänhet i frågor som ansluter sig till arbetsreglementet och till relationerna mellan arbetsgivare och tjänstemän. Förtroendemannens uppgift är också att förmedla information mellan arbetsgivaren och tjänstemännen i vardera riktningen.
6 § FÖRTROENDEMANNENS RÄTT TILL INFORMATION
1. Om oklarhet eller meningsskiljaktigheter uppstår angående tjänstemännens löner eller i andra frågor som ansluter sig till anställningen, bör till förtroendemans förfogande ställas alla de uppgifter, som inverkar på utredningen av det fall som är föremål för meningsskiljaktigheter.
2. Förtroendemannen äger rätt att skriftligt med ifrågavarande persons befullmäktigande få följande uppgifter angående tjänstemän:
a) tjänstemannens för- och efternamn
b) i fråga om nya tjänstemän samt om uppsagda och permitterade tjänstemän, tidpunkten för inträdande i tjänst
c) lönegrupp eller motsvarande till vilken tjänstemannen eller det arbete som han utför hör.
3. Förtroendemannen har rätt att en gång per år få ovan i punkterna a och c avsedda uppgifter. Uppgifterna bör ges då kollektivavtalet ingåtts och de ändringar som de förorsakat blivit genomförda i apoteket. Uppgifterna om de organiserade tjänstemännen, som står i anställningsförhållande till apoteket, ges vid denna tidpunkt. Beträffande nya tjänstemän har förtroendeman rätt att få i punkterna a, b och c nämnda uppgifter åtminstone varje kvartal.
4. Förtroendemannen har samma rätt som den i lagstiftningen avsedda förtroendemannen att ta del av de förteckningar som förs över nöd-, söndags- och övertidsarbete samt över den förhöjda lön som betalas för dessa slag av arbeten.
5. Som befullmäktigande av tjänsteman för givande av ovan i 1 och 2 stycket nämnda uppgifter bör anses ett behörigen ifyllt avtal om inkassering av medlemsavgift eller annan utredning om tjänstemannens samtycke.
6. Förtroendemannen bör behandla den information, som han med stöd av ovanstående får för att kunna sköta sina uppgifter, konfidentiellt.
7 § FÖRTROENDEMANNENS BEFRIELSE FRÅN ARBETE
Förtroendemannen har rätt att få tillräckligt med
ledig tid för att sköta förtroendemannauppgifterna.
Arbetsgivaren och förtroendemannen avtalar om när befrielsen från arbetet ska ges. Befrielsen från arbetet likställs med arbetad tid.
I omfattningen av befrielsen från arbetet beaktas bl.a. antalet arbetstagare och arbetsplatser, verksamhetsställets placering och apoteksverksamhetens förutsättningar liksom att förtroendemannauppgifterna kan skötas på ett behörigt sätt.
8 § FÖRTROENDEMANNENS FÖRVARINGS- OCH KONTORSUTRYMMEN
Förtroendemannen får, med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen, tillräckligt med utrymme för de dokument han behöver samt vid behov har han rätt att utnyttja ändamålsenliga kontorsutrymmen
och normal kontorsutrustning i arbetsgivarens ägo såsom i apoteket allmänt använd ADB-apparatur och internetförbindelse (e-post) för skötseln av förtroendemannauppgifter. (Ändring 1.11.2010)
9 § ERSÄTTNING AV INKOMSTBORTFALL
1. Arbetsgivaren ersätter förtroendemannens inkomstbortfall under arbetstid antingen vid lokala förhandlingar med arbetsgivarens representant eller då förtroendemannen sköter andra med arbetsgivaren överenskomna uppgifter.
2. Utför förtroendemannen med arbetsgivaren överenskomna uppgifter utanför sin ordinarie arbetstid, betalas för därtill åtgången tid ersättning, om vilken arbetsgivaren och förtroendemannen separat överenskommer.
3. Om förtroendemannen på order av arbetsgivaren blir tvungen att resa för att sköta sina med arbetsgivaren överenskomna uppgifter, betalas åt honom
ersättning för resekostnaderna enligt det system som tillämpas vid apoteket.
10 § FÖRTROENDEMANNENS UTBILDNING
Förbunden rekommenderar, att för förtroendeman i mån av möjlighet ordnas tillfälle att delta i sådan utbildning, som är ägnad att öka hans kompetens för förtroendemannauppgifterna.
1. I frågor som gäller arbetets utförande och dess tekniska organisering bör arbetstagaren vända sig direkt till arbetsledningen.
2. Meningsskiljaktigheter angående löner och andra anställningsvillkor bör utredas lokalt mellan arbetsgivaren eller dennes representant och förtroendemannen eller tjänstemannen själv.
3. Lokala förhandlingar inleds och förs utan onödigt dröjsmål.
4. Uppnås inte samförstånd vid lokala förhandlingar, bör om de punkter om vilka meningsskiljaktigheter råder samt om parternas ståndpunkter och motiveringarna till dessa, uppgöras en promemoria om någondera parten anhåller om detta. Promemorian görs upp och undertecknas i två exemplar, ett för vardera parten (ändring 27.2.1979/protokoll).
5. Kan en uppkommen meningsskiljaktighet inte avgöras vid lokala förhandlingar, iakttas den förhandlingsordning som föreskrivs i kollektivavtalet.
6. Om arbetsgivaren inte själv sköter förhandlingarna med förtroendemannen, bör förtroendemannen underrättas om vem som är arbetsgivarens representant och om dennes befogenheter, om dessa är begränsade till särskilda sakgrupper.
1. Detta avtal träder i kraft den 30 juni 1977.
2. Den avtalspart, som önskar ändra detta avtal, bör till den andra parten lämna ett skriftligt ändringsförslag, varefter saken upptas till behandling vid förhandlingar mellan förbunden.
3. Detta avtal gäller tills vidare med 6 månaders uppsägningstid.
Helsingfors den 30 juni 1977 APOTEKENS ARBETSGIVARFÖRBUND rf
SUOMEN FARMASIALIITTO - FINLANDS FARMACIFÖRBUND rf
UTBILDNINGSAVTAL
1 § FACKFÖRENINGSUTBILDNING Utbildningsarbetsgrupp
1. För fackföreningsutbildning enligt denna paragraf finns förbundens gemensamma utbildningsarbetsgrupp.
2. Utbildningsarbetsgruppen godkänner de kurser som omfattas av arbetsgivarens stöd på följande sätt:
- - förutsättningen för godkännande är ett gemensamt konstaterat utbildningsbehov
- - kurserna godkänns per kalenderår
- - vid behov kan kurser godkännas under kalenderåret
- - före godkännandet ges arbetsgruppen en utredning över kursens mål, undervisningsprogrammet, tidpunkten, kursplatsen och målgruppen.
Kurserna behandlas i utbildningsarbetsgruppen i så god tid att förbunden kan informera om dem senast två månader innan den första kursen för kalenderåret börjar.
Utbildningsarbetsgruppen kan följa med undervisningen på kurserna.
3. Förtroendemannen kan delta i av utbildningsarbetsgruppen godkänd kurs på högst tre dagar om detta inte medför påtaglig skada för apoteket.
Förtroendemannakurser är den årligen arrangerade grundkursen, den vartannat år arrangerade fortsättningskursen och den vart tredje år arrangerade kompletteringskursen samt de årligen arrangerade förtroendemannadagarna
Utöver ovan nämnda kurser har förtroendemannen rätt att delta i en kurs om lokala avtal och grunderna för apotekens ekonomi som varar en
(1) dag. En kursdag kan också bestå av högst fyra webbinarier (nätkurser) vars sammanlagda längd är i genomsnitt åtta timmar. (Denna punkt gäller så länge som protokollet över förlängningen av den årliga arbetstiden är i kraft.)
- i fortsättningskursen tidigast året efter deltagandet i grundkursen
- i kompletteringskursen tidigast året efter deltagande i fortsättningskursen
- i en ny kompletteringskurs tidigast efter fem år från deltagande i den föregående kompletteringskursen
- utöver grundkursen kan förtroendemannen under samma kalenderår delta i förtroendemannadagarna
- utöver fortsättnings- eller kompletteringskursen under samma kalenderår i förtroendemannadagarna om tiden mellan dem är minst 5 månader
- - i alla delar av en flerdelad kurs under kalenderåret om kursen totalt är högst tre dagar.
- - Förtroendemannen får delta i en kurs om lokala avtal och grunderna för apotekens ekonomi igen tidigast fem år efter den tidigare kursen om samma ämne.
Arbetsgivaren och förtroendemannen avtalar om kurserna för ett kalenderår i sänder. Man kan med arbetsgivaren komma överens om deltagande i flera kurser.
4. Förtroendemannen skall diskutera sin avsikt att delta i kurs med arbetsgivaren i så god tid som möjligt, dock minst 4 veckor innan kursen börjar och så att deltagandet kan beaktas i planeringen av övriga arbetsskift.
Arbetsgivaren skall informera förtroendemannen i god tid, dock senast 10 dagar före kursens början, om orsaken till att kursdeltagande skulle innebära påtaglig skada för apoteket.
Arbetsgivaren kan annullera deltagande i kurs eller kursperiod av vägande skäl i samband med arbetsarrangemangen på apoteket.
5. Förtroendemannen kan delta i av utbildningsarbetsgruppen godkänd kurs utan lönebortfall för ordinarie arbetstid.
Lönebortfall ersätts för högst 1 vecka. Lönebortfall ersätts enligt grundlönen. Arbetstidstillägg,
ersättningar för söndagsarbete samt eventuella timtillägg ersätts
inte. Månatliga tillägg ersätts.
6. Deltagande i utbildning enligt denna paragraf minskar inte semester-, pensions- eller jämförbara förmåner.
2 § YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING
1. I kollektivavtalet (§ 21) har man avtalat om yrkesinriktad tilläggsutbildning.
2. Inkomstbortfall för ordinarie arbetstid ersätts enligt grundlönen.
Arbetstidstillägg, ersättningar för söndagsarbete eller andra timtillägg ersätts inte. Månatliga tillägg ersätts.
Extra resekostnader ersätts enligt det fördelaktigaste fortskaffningsmedlet. Man kommer på förhand överens om resekostnader som är högre än normalt.
3. Före kursanmälan konstateras om det är fråga om utbildning enligt denna paragraf.
Avtalet gäller tills vidare med iakttagande av en uppsägningstid på 3 månader.
Helsingfors den 31 januari 2002
APOTEKENS ARBETSGIVARFÖRBUND RF
FINLANDS FARMACIFÖRBUND RF
APOTEKENS ARBETSGIVARFÖRBUND RF 3 FINLANDS FARMACIFÖRBUND RF
28.2.200
GEMENSAMT STÄLLNINGSTAGANDE TILL UPPRÄTTHÅLLANDET OCH UTVECKLANDET AV YRKESKUNSKAPEN
Farmaceuter och provisorer som arbetar på apotek har lagstadgad skyldighet att upprätthålla sin yrkeskunskap. För apotekarna stadgas om förpliktelsen att skapa förutsättningar för att upprätthålla yrkesskickligheten. Genom att skriva in dessa skyldigheter i lagen har man velat understryka vikten av att yrkesskickligheten upprätthålls. Upprätthållandet av yrkesskickligheten borde inte ses enbart som att man uppfyller lagens krav utan i ett större sammanhang som något som stöder hela apoteksväsendet och yrkesapotekskonceptet.
Även det nationella projektet för tryggande av hälsovårdens framtid (HSM Arbetsgruppspromemoria 2002:3) betonar förnyandet och upprätthållandet av yrkesskickligheten och den systematiska fortbildningens roll för att nå detta mål.
Bristfällig kunskap försämrar arbetsförmågan och arbetsmotivationen. Utvecklandet av yrkesskicklighet och att man skaffar sig rätt sorts kunskap gör att man orkar bättre i arbetet och hjälper arbetstagarna att arbeta till pensionsåldern. Att man i arbetsgemenskapen skaffar sig den kunskap som behövs förbättrar dess helhetsbetonade funktioner som helhet och processernas smidighet.
Apotekaren ansvarar för planeringen av den farmaceutiska personalens fortbildning och för uppföljningen av hur utbildningen genomförs som en del av apotekets kvalitetsgaranti. Det är på arbetstagarens ansvar att delta i utbildningen enligt apotekets utvecklingsplan.
Det nationella hälsoprojektet rekommenderar yrkesfolk inom hälsovården att årligen delta i fortbildning 3–10 kursdagar
/arbetstagare. Detta kan vara målet även vid planeringen av apotekens utbildning. Yrkesutbildning kan ges både på arbetsplatsen och på kurser utanför arbetsplatsen. Utbildningen kan ges både på arbetstid och utom arbetstid.
Å andra sidan skall upprätthållandet och underhållandet av yrkesskickligheten utgå från den enskilda arbetstagarens och hela arbetsgemenskapens verkliga behov.
I apoteket utgår kravet på kunskap från kundernas behov och förväntningar. Dessa är utgångspunkt när man bygger upp apotekets verksamhetsidé, värden och mål för verksamheten som i sin tur är grunden för kartläggningen av hurudant kunnande apoteket behöver.
Vid sidan av kartläggningen av behovet av kunnande i apoteket skall man också granska enskilda personers uppgifter och behov av kunskap. Som ett verktyg kan utvecklingssamtal användas, varvid man värderar personens aktuella kunnande och starka sidor. På denna grund kan man göra upp en individuell utvecklingsplan.
LÖNEGRUPPERING
Provisorer och farmaceuter placeras i lönegrupper enligt följande:
Provisorer, vilka till huvuduppgift har farmaceutiskt arbete, om de inte på basis av senare nämnd orsak hör till någon annan lönegrupp.
Farmaceuter, vilka till huvuduppgift har farmaceutiskt arbete, om de inte på basis av senare nämnd orsak hör till någon annan lönegrupp.
Personer som i apotek har förmansställning till vilka arbetsgivaren på grund av det stora antalet anställda eller av motsvarande orsak anförtrott ledningen av medarbetarnas arbete.
Arbetsledningen omfattar övervakning och organisering av arbetet, arbetstids, fridags och semesterarrangemang, frånvaro och vikariat samt tillämpning av därtill anslutna lagar och avtal.
Personer som förestår apotek eller filialapotek vars receptur understiger 10 000.
Personer som förestår apotek eller filialapotek vars receptur är 10 000– 50 000.
Personer som förestår apotek eller filialapotek vars receptur understiger 50 000.
Lönegruppen fastslås på basis av föregående kalenderårs receptur.
LÖNER TILL FARMACEUTER FRÅN 1.1.2018 | |||||
Lönegrupp | 1.- 2. året | 3.-5. året | 6.-8. året | 9.-11. 12. – året | året |
II | 2 409 | 2 491 | 2 586 | 2 732 | 2 928 |
III | 2 507 | 2 606 | 2 705 | 2 862 | 3 050 |
IV | 2 6 1 7 | 2 719 | 2 825 | 2 990 | 3 1 8 8 |
V | 2 730 | 2 838 | 2 947 | 3 1 1 8 | 3 329 |
VI | 2 845 | 2 959 | 3 069 | 3 248 | 3 465 |
Lönen till farmacielev är 1 084 euro per månad från 1.1.2018.
LÖNER TILL PROVISORER FRÅN 1.1.2018 | ||||
Lönegrupp | 1.-2. året | 3.-5. året | 6.-8. året | 9.– året |
I | 3 49 1 | 3 638 | 3 788 | 4 1 22 |
III | 3 840 | 4 003 | 4 1 66 | 4 535 |
IV | 4 014 | 4 1 8 2 | 4 355 | 4 74 1 |
V | 4 1 88 | 4 365 | 4 546 | 4944 |
VI | 4 364 | 4 548 | 4 734 | 5 1 52 |
Arbetstidstilläggen från 1.1.2018:
Kvällstillägg | 4,88 € |
Lördags- och helgaftonstillägg | 5,2 1 € |
Nattillägg | 5,54 € |
LÖNER TILL FARMACEUTER FRÅN 1.1.2019 | |||||
Lönegrupp | 1.-2. året | 3.-5. året | 6.-8. året | 9.-11. året | 12.– året |
II | 2 430 | 2 51 3 | 2 609 | 2 757 | 2 955 |
III | 2 530 | 2 629 | 2 729 | 2 888 | 3 078 |
IV | 2 640 | 2 744 | 2 850 | 3 01 7 | 3 2 1 7 |
V | 2 755 | 2 863 | 2 973 | 3 1 46 | 3 359 |
VI | 2 87 1 | 2 985 | 3 097 | 3 277 | 3 496 |
Lönen till farmacielev är 1 094 euro per månad från 1.1.2019.
LÖNER TILL PROVISORER FRÅN 1.1.2019 | ||||
Lönegrupp | 1.-2. året | 3.-5. året | 6.-8. året | 9.– året |
I | 3 522 | 3 670 | 3 822 | 4 1 59 |
III | 3 875 | 4 040 | 4 203 | 4 576 |
IV | 4 050 | 4 2 1 9 | 4 394 | 4 784 |
V | 4 226 | 4 405 | 4 586 | 4 988 |
VI | 4 403 | 4 589 | 4 777 | 5 1 98 |
Arbetstidstilläggen från 1.1.2019:
Kvällstillägg | 4,92 € |
Lördags- och helgaftonstillägg | 5,26 € |
Nattillägg | 5,59 € |
ANVISNINGAR FÖR IFYLLNAD AV ARBETSAVTALSBLANKETTEN
ARBETSAVTALETS GILTIGHETSTID
Som anställningens begynnelsedatum antecknas det datum när arbetstagaren börjar sitt arbete.
I normala fall gäller anställningsförhållandet tills vidare. Då antecknas ett kryss i avsedd ruta.
Ifall anställningsförhållandet är bundet till en viss tid antecknas anställningens sista dag i blanketten. Då skall också grunden för visstidsanställningsförhållandet uppges i punkt 2 a, t.ex. moderskaps- och
föräldraledighetsvikariat, semestervikariat, arbetstagarens egen begäran osv.
Om visstidsanställningsförhållandet inte är bundet till kalendertid, utan det är beroende t.ex. av en viss arbetsuppgift som skall slutföras, preciseras denna uppgift i punkt 2 b i arbetsavtalet.
Den avtalade prövotiden antecknas i punkt 3 i arbetsavtalet. Den maximala prövotiden är 6 månader.
Vid en visstidsanställning får prövotiden utgöra högst hälften av hela arbetsavtalets längd, dock inte mer än sex (6) månader (se kollektivavtalet 3 §, s. 12).
Som arbetsplats uppges apoteket i fråga, dvs. apoteket jämte eventuella filialapotek. Ifall man undantagsvis begränsar något av apotekets verksamhetsställen som enda arbetsplats, uppges detta här.
I blanketten finns apotekets ordinarie maximiarbetstidsalternativ. Om man kommer överens om en kortare eller längre period eller
deltidsarbete antecknas detta under punkten annan arbetstid, x.ex. 152 h/4 veckor eller 60 h/3 veckor.
Under punkten övriga avtalade uppgifter uppges sådana specialuppgifter som inte ingår i den normala
befattningsbeskrivningen för farmaceutisk personal eller arbetstagare på apotek.
Arbetstagaren är skyldig att utföra andra arbetsuppgifter som hänför sig till yrket och som arbetsgivaren anvisar inom ramen för direktionsrätten.
Lönen bestäms enligt det kollektivavtal som skall tillämpas. Grunderna för lönebestämningen och lönebeloppet kommer man överens om i punkt 7.
Tjänstgöringstid som skall beaktas från tidigare arbetserfarenhet antecknas här, t.ex. 7 år och 4 månader. Arbetstagare skall förete arbetsintyg över tidigare arbetserfarenhet. Även lönegrupp och tjänstetröskel antecknas under denna punkt, t.ex. lönegrupp I, 9:e året.
Den månads- eller timlön man kommer överens om i början av anställningsförhållandet antecknas på avsedd plats. Ifall man med arbetstagaren kommer överens om ett uppgiftsbundet eller individuellt tillägg eller t.ex. om ett tillägg för en specialuppgift, antecknas dess storlek och grunden för det antingen här eller under punkt 9, övriga villkor.
Här skrivs t.ex. sådana avtalade villkor genom vilka man avviker från minimibestämmelserna i kollektivavtalet. Sådana villkor kan gälla avlöning, arbetstid eller fridagar, natura förmåner, semester osv.
Ifall den plats som reserverats för respektive punkt i blanketten inte räcker till kan man använda en separat bilaga.
Om anställningsvillkoren ändras avsevärt, bestående eller för viss tid, efter att arbetsavtalet ingåtts antecknas ändringen i arbetsavtalet eller dess bilaga.
Om man efter att en ny apotekare tillträtt vill ingå skriftliga arbetsavtal är det inte fråga om ett nytt arbetsavtal utan om att de arbetsvillkor
som då gäller antecknas. Då antecknas situationen beträffande erfarenhetsår, lönegrupp och tjänsteårströskel samt som lönebelopp. Som begynnelsedag för anställningsförhållandet antecknas det datum då arbetstagaren ursprungligen trädde i apotekets tjänst.
FAMILJELEDIGHETER
Ledighet | Längd | Periodisering | Anmälningsplikt | Ändring |
Särskild moderskapsledig het | Till moderskaps- ledighetens början | – | – | – |
Moderskapsledigh et | 105 vardagar | – | 2 månader innan | - hälsoskäl - grundad orsak |
Faderskapsledigh et | 54 vardagar | högst 4 perioder högst 2 perioder | ||
1) 1-18 vardagar kan hållas efter barnets födelse samtidigt som modern har moderskaps- eller föräldraledighet | 2 månader innan 1 månad innan om ledigheten varar max. 12 vardagar 2 månader innan | Faderskapsledighet i samband med födseln - så fort som möjligt p.g.a. barnets födsel, eller barnets, moderns eller faderns hälsotillstånd | ||
2) Resten/all inte uttagen faderskapsledigh et (36–54 vardagar) efter föräldrapenningp erioden innan barnet fyller 2 år. | 1 månad innan om ledigheten varar max. 12 vardagar | Annars 1 månad innan - grundad orsak - grundad orsak - anmälningstid 1 mån. | ||
Föräldraledighet | 158 vardagar | högst 2 min. 12 vardagar/perio d/förälder | 2 månader innan 1 månad innan om ledigheten varar max. 12 vardagar | - grundad orsak - anmälningstid 1 mån. |
Partiell föräldraledighet | 158 vardagar | minst 2 månader | avtal | - avtal - grundad orsak |
Vårdledighet | Tills barnet är 3 år | Högst 2 perioder; min. 1 mån./period, avtalsmöjlighe t | 2 månader innan | - grundad orsak - anmälningstid 1 mån. |
Partiell | Det år | Avtal eller | 2 månader innan | - avtal |
vårdledighet | juli | 1 perioden/ | - grundad orsak | |
(arbetstids- förkortning) | slutet av då | kalenderår | (anmälningstid 1 månad) |
barnets andra | ||||
läsår slutar | ||||
Tillfällig | 1–4 arbetsdagar | – | anmälan så | – |
vårdledighet | fort som | |||
(barn under 10 år | möjligt | |||
plötsligt | ||||
insjuknande) |
SEPARAT PROTOKOLL
PROTOKOLL ÖVER FÖRLÄNGNINGEN AV DEN ÅRLIGA ARBETSTIDEN
Protokollets syfte
Arbetsmarknadens centralorganisationer har 29.2.2016 ingått en konkurreskraftsavtal i vilket man avtalat om att förlänga den årliga arbetstiden med i genomsnitt 24 timmar. I detta protokoll har Apotekens Arbetsgivarförbund och Finlands Farmaciförbund avtalat om att enligt konkurrenskraftsavtalet förlänga den årliga arbetstiden inom tillämpningsområdet för Kollektivavtalet för farmaceutisk personal.
Apotekens Arbetsgivarförbund och Finlands Farmaciförbund har 23.8.2016 avtalat om att förlängningen av den årliga arbetstiden sker per kalenderår tills protokollet sägs upp. Protokollet kan sägas upp första gången så att det upphör att gälla 31.12.2019.
Protokollet ska sägas upp senast 30.9.2019. Därefter kan protokollet sägas upp varje år före slutet av september så att det löper ut i slutet av kalenderåret i fråga.
Förlängningen av arbetstiden träder i kraft 1.1.2017 och genomförs enligt detta protokoll ett kalendeår åt gången från och med den första fulla arbetstidsperioden som börjar efter 1.1.2017.
Förlängning av den årliga arbetstiden
En heltidsanställd arbetstagares arbetstid förlängs med 24 timmar per år.
Förlängningen av arbetstiden genomförs i förhållande till minimiantalet arbetstimmar enligt arbetsavtalet, till exempel 90/115 x 24 = 18 timmar 45 minuter.
Förlängningen av arbetstiden för deltidspensionerade arbetstagare beräknas på samma sätt som för deltidsanställda arbetstagare.
Förlängningen av den årliga arbetstiden ska genomföras under ett kalenderår. Utgångspunkten är att den förlängning av arbetstiden som inte genomförts nollställs när kalenderåret löper ut 31.12. Om arbetstagaren har ogjorda förlängningstimmar kvar vid kalenderårets slut, kan
arbetstagaren och arbetsgivaren skriftligen avtala om att timmarna överförs till nästa kalenderår.
Om arbetstagaren har gjort för många förlängningstimmar, ersätts arbetstagaren i pengar för dessa eller så kan man skriftligen avtala om att de överförs till nästa kalenderår.
1. Lokala avtal om förlängningen av arbetstiden
De arbetsplatsspecifika principerna för förlängningen av arbetstiden avtalas mellan apotekaren och förtroendemannen, och om ingen förtroendeman har utsetts,
med hela den farmaceutiska personalen. Om enbart en förtroendeman för Servicefacket rf har valts för apoteket, kan den farmaceutiska personalen skriftligen befullmäktiga honom eller henne att representera dem i förhandlingar som avses i detta protokoll.
Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar skriftligen före utgången av november till exempel i samband med utvecklingssamtalen om hur den årliga arbetstiden ska förlängas nästa kalenderår. Avtalet om förlängningen av arbetstiden gäller följande kalenderår.
Den årliga arbetstiden ska förlängas på bästa möjliga sätt för såväl apotekets verksamhet/verksamhetsförutsättningar som arbetstagarna.
Förlängningen av arbetstiden kan genomföras på ett eller flera sätt som nämns i listan härunder:
• • förlängning av arbetstiden per dag
• • förlängning av arbetstiden per vecka
• • förlängning av arbetstiden under en period
• • tid som utom arbetstiden använts för deltagande i utbildning enligt separat överenskommelse
• • tid som utom arbetstiden använts för arbetshälsan enligt separat överenskommelse
• • en valfri söckenhelgsförkortning stryks per kalenderår (kollektivavtalet 7 § 8)
• • i ett arbetstidsschema på 120 timmar kan en heltidsanställd arbetstagares intjänade lediga dagar minskas med en eller två (pekkanendag = 8 timmar)
• • överföring av minustimmar (1–24 h) till arbetstidsbanken (förutsätter att en arbetstidsbank har införts enligt 20 §)
• • förlängningen av arbetstiden kan också genomföras genom att utnyttja plustimmar i arbetstidsbanken
Ett avtal om förlängningen av arbetstiden som ingåtts för ett kalendeår är bindande. Ett undantag är då någondera parten säger
upp avtalet om arbetstidsbanken. Då ska parterna ingå ett nytt avtal om hur förlängningen av arbetstiden genomförs. Det nya avtalet ska ingås under uppsägningstiden för protokollet över arbetstidsbanken.
Avtalet kan ändras under kalenderåret genom ett gemensamt avtal.
Om man inte kommer överens om hur arbetstiden ska förlängas enligt punkt 1, tillämpas punkt 2 i protokollet över förlängningen av arbetstiden.
Arbetstagare i ett arbetstidsschema på 115 h/3 veckor
Förlängningen av den årliga arbetstiden med 24 timmar genomförs för en heltidsanställd arbetstagare genom att lägga till 1,5 timmar till 16 perioder (16 perioder x 1,5 timmar
= 24 timmar).
Arbetstiden under en period kan vara högst 120 timmar per tre veckor. Förlängningstimmarna ska framgå av
Arbetstagare i ett arbetstidsschema på 120 h/3 veckor
Förlängningen av den årliga arbetstiden för en heltidsanställd arbetstagare i ett arbetstidsschema på 120 timmar genomförs genom att stryka tre lediga dagar per år (pekkanendagar: 1 dag = 8 h, 2 dagar = 16 h, 3 dagar = 24 h).
Förlängningen av arbetstiden genomförs enligt punkt 2 för ett kalenderår åt gången, om man inte lokalt har kommit överens om något annat enligt punkt 1.
Den faktiska förlängningen av den årliga arbetstiden granskas vart fjärde år.
Ändring av avtalade timmar under ett pågående kalenderår
När arbetstagarens timmar enligt arbetsavtalet ändras under ett pågående kalendeår, beräknas förlängningen av arbetsiden separat för varje period.
• • Exempel: om arbetstagaren mellan januari och mars är
deltidsanställd (90 h/3 veckor) och resen av året är heltidsanställd (115 h/3 veckor), är förlänningen av arbetsiden under de första tre månaderna 4 timmar 40 minuter och för slutet av året 18 timmar.
När arbetstimmarna enligt arbetsavtalet ändras ses förlängningen av arbetstiden över så att den motsvarar de nya timmarna.
Inledande och avslutande av anställningsförhållande
Denna punkt tillämpas i sin helhet också då arbetstagaren blir eller återvänder från att ha varit moderskaps- och föräldraledig, vårdledig, studieledig, alterneringsledig eller annan motsvarande ledighet.
När anställningsförhållandet inleds under ett pågående kalendeår ska arbetsgivaren och arbetstagaren skriftligen avtala om hur förlängningen av arbetstiden för resten av året genomförs. När anställningsförhållandet inleds eller upphör under ett pågående kalenderår förlängs arbetstiden endast för de månader arbetstagaren varit i arbete (för en heltidsanställd arbetstagare 2 h/mån.).
Om anställningsförhållandet inleds eller upphör mitt under en månad, granskas månaden på samma sätt som vid intjänande av semester. Till exempel om arbetstagaren inte har arbetat 14 dagar under månaden, genomförs förlängningen inte för den månaden. Arbetstiden förlängs däremot om arbetstagaren har arbetat minst 14 dagar.
För en deltidsanställd arbetstagare beräknas förlängningen enligt deltidsarbetet och förlängningen relateras till månadsnivån.
• Exempel: en deltidsanställd arbetstagares (57,5 h/3 veckor) anställningsförhållande upphör
31.5. Förlängningen av arbetstiden för början av året är fem timmar (57,5 : 115 x 24) :12 x 5 = 5.
Om arbetstagaren har arbetat för många förlängningstimmar, får han eller hon när anställningsförhållandet upphör under ett pågående kalenderår ersättning för dessa i pengar. Alternativt kan arbetsgivaren och arbetstagaren på arbetstagarens initiativ avtala om ersättning i form av ledig tid.
I fråga om minussaldon kommer arbetstagaren och arbetsgivaren överens om hur ett eventuellt minussaldo till följd av förlängningen av arbetstiden jämnas ut. När anställningsförhållandet upphör av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker kan arbetsgivaren inte verkställa en
förlängning av arbetstiden som enligt ett avtal ska genomföras som ett minussaldo vid en tidpunkt efter att anställningsförhållandet upphört eller ta ut minussaldot av lönen.
Ett minussaldo kan inte verkställas eller tas ut av lönen om arbetstagaren avslutar sitt anställningsförhållande (säger upp sig eller häver sitt arbetsavtal) med anledning av en hävningsgrund i 8 kap. 1 § i arbetsavtalslagen som beror på arbetsgivaren.
Hur frånvaro inverkar på förlängningen av arbetstiden
En lösning enligt 1 eller 2 punkten i protokollet över förlängningen av arbetstiden är bindande i en frånvarosituation. Frånvaro föranleder inga ändringar av avtalade, meddelade eller före frånvaron i arbetsskiftsförteckningen införda förlängningstimmar. En avtalad, meddelad eller före frånvaron i arbetsskiftsförteckningen införd förlängning av arbetstiden motsvaras av frånvaron och ska inte arbetas in senare.
Oavlönad frånvaro förlänger inte arbetstiden.
En period av moderskapsledighet med lön jämställs med oavlönad frånvaro när förlängningen av arbetsitden granskas.
Förlängningen för en arbetstagare som är sjukledig med lön granskas på samma sätt som vid intjänandet av semester. Om arbetstagaren har arbetat minst 14 arbetsdagar under en månad och varit sjukledig resten av månaden, genomförs förlängningen
för hela månaden. Om antalet arbetade arbetsdagar under en månad på grund av sjukdom är färre än 14, genomförs inte förlängningen av arbetstiden för denna månad.
- - Till arbetstidsbanken kan överföras timmar som förlänger den årliga arbetstiden enligt konkurrenskraftsavtalet, dvs. minussaldo och ersättande timmar (max -24 h/år).
Om man har kommit överens om att förlängningen av den årliga arbetstiden genomförs som ett minussaldo i arbetstidsbanken, konstateras att:
- - om arbetstagaren eller arbetsgivaren säger upp avtalet om arbetstidsbanken och arbetstagaren har förlängningstimmar kvar i form av minussaldo, så avtalar arbetsgivaren och arbetstagaren skriftligen enligt protokollet över förlängningen av den årliga arbetstiden om hur det kvarvarande minussaldot genomförs.
- - om avtalet om arbetstidsbanken sägs upp och arbetstagaren har arbetat för många förlängningstimmar, betalas arbetstagaren plussaldot i pengar. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan skriftligen avtala om att plussaldot jämnas ut i form av ledig tid.
- - om arbetstagaren säger upp sig, avtalar arbetstagaren och arbetsgivaren om hur ett eventuellt minussaldo i arbetstidsbanken för förlängningen av den årliga arbetstiden jämnas ut. Arbetstagaren ersätts ett plussaldo i pengar, om man inte på arbetstagarens initiativ har avtalat om att ta ut plussaldot som ledig tid.
- - om arbetstagaren sägs upp på grund av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker, kan arbetsgivaren inte verkställa en förlängning av den årliga arbetstiden som enligt ett avtal ska genomföras som ett minussaldo vid en tidpunkt efter att anställningsförhållandet upphört eller ta ut minussaldot av lönen.
Arbetsgivaren ska ersätta aretstagaren om denne har arbetat för många timmar för att förlänga den årliga arbetstiden och sägs upp av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker.
- - om anställningsförhållandet upphör på grund av en orsak som beror på arbetstagaren (uppsägningsgrund som har samband med arbetstagarens person), kan ett minussaldo till följd av förlängningen av den årliga arbetstiden tas ut av slutlönen.
- - om arbetstagaren enligt 8 kap. 1 § i arbetsavtalslagen har rätt att häva anställningsförhållandet, kan ett eventuellt minussaldo till följd av förlängningen av den årliga arbetstiden inte återkrävas.
- - om arbetstagaren säger upp sig på grund av en hävningsgrund som avses i 8 kap. 1 § i arbetsavtalslagen, kan ett eventuellt minussaldo till följd av förlängningen av den årliga arbetstiden inte verkställas eller återkrävas.
En arbetsgrupp följer upp konsekvenserna av förlängningen av arbetstiden och hur detta fungerar samt sysselsättningssituationen i branschen. Därutöver främjar arbetsgruppen det lokala avtalsförfarandet i anslutning till förlängningen av arbetstiden med beaktande av arbetstagarnas och arbetsgivarnas olika behov.
Farmaciförbundet och Apotekens Arbetsgivarförbund tar tillsammans fram anvisningar och blanketter för genomförandet av förlängningen av arbetstiden. De gemensamma anvisningarna och blanketterna publiceras på förbundens respektive webbplatser enligt en separat avtalad tidtabell.
Detta protokoll kan sägas upp första gången så att det upphör att gälla 31.12.2019. Ett skriftligt meddelande om att protokollet sägs upp ska göras till den andra avtalsparten senast 30.9.2019.
Därefter kan protokollet sägas upp varje år före slutet av september så att det löper ut i slutet av kalenderåret i fråga.
Om protokollet sägs upp, återställs arbetsvillkoren gällande arbetstagarnas arbetstid, dvs. man återgår till att följa arbetstiderna som gällde innan protokollet över förlängningen av arbetstiden trädde i kraft.
Apotekens Arbetsgivarförbund rf Finlands Farmaciförbund rf
ARBETSAVTAL FÖR APOTEKSBRANSCHEN
1. ARBETSAVTALS- PARTER | Arbetsgivare | |||
Arbetstagare | Personbeteckning | |||
Yrkesbenämning | ||||
Ovan nämnda arbetstagare förbinder sig att mot ersättning utföra arbete för ovan nämnda arbetsgivare under dennas ledning och övervakning samt på följande villkor: | ||||
2. ARBETSAVTALETS GILTIGHETSTID | Anställningens begynnelsedag / 20 Arbetsavtalet är i kraft Tillsvidare På viss tid a) till / 20 . Orsaken till tidsbundenheten: b) Tills följande arbetsuppgift, vikariat eller annat slutförts: | |||
3. PRÖVOTID | Fr.o.m. anställningens begynnelsedag iakttas en prövotid om | månader. | ||
4. ARBETSPLATS OCH ARBETSTID | Arbetsplats: Arbetstid: 115 tim / 3 v. 120 tim / 3 v. Övrigt: | |||
5. ÖVERTIDS OCH MERTIDSARBETE | Arbetstagaren kan anvisas mertids-, övertids- och söndagsarbete i enlighet med lagens och kollektivavtalets bestämmelser. | |||
6. ARBETSUPPGIFT | Arbetstagarens arbetsuppgifter är: Farmaceutiska uppgifter Apoteksanställdas uppgifter Andra uppgifter enligt avtal, vilka: Arbetstagaren är skyldig att utföra även annat arbete som arbetsgivaren inom ramen för sina rättigheter att leda arbetet anvisar honom. | |||
7. LÖN | 20 | När anställningen börjar beaktas tjänstetid och lönegrupp: år månader
Arbetstagarens lön fastställs vid anställningens början enligt följande: Lön € / m å n. h | lönegrupp | |
8. KOLLEKTIVAVTAL | Parterna förbinder sig att i anställningsförhållandet ömsesidigt i löne- och övriga arbetsavtalsfrågor följa för arbetsgivaren bindande kollektivavtal, gällande lagar, vederbörligen givna interna direktiv och regler till den del parterna inte i detta avtal kommit överens om bättre villkor för arbetstagaren. | |||
9. ÖVRIGA VILLKOR | När ett arbetsavtal hävs betalas slutlikviden senast inom två veckor sedan anställningsförhållandet avslutats. | |||
10. DATERING OCH UNDERSKRIFT | Detta avtal har uppgjorts i två likalydande exemplar, varav det ena ges till arbetstagare och det andra till arbetsgivaren. Ort Tid Arbetsgivarens underskrift Arbetstagarens underskrift Namnförtydligande Namnförtydligande |
APOTEKENS ARBETSGIVARFÖRBUND
Södra kajen 10
00130 Helsingfors
95
Kollektivavtal för farmaceutisk personal 1.11.2017–31.10.2020