Transportavtalet
Transportavtalet
1 april 2017 – 31 mars 2020
Biltrafikens Arbetsgivareförbund Svenska Transportarbetareförbundet
Transportavtalet
Parter
▪ Biltrafikens Arbetsgivareförbund
▪ Svenska Transportarbetareförbundet
Tillämpningsområde
Arbetstagare som är anställda vid företag vilka bedriver speditions-, transport- förmedlings-, terminal-, lagerhantering-, tredjepartslogistik-, express-, åkeri-, entreprenad-, maskin- och billotsverksamhet. Avtalet omfattar även arbetstagare som är anställda vid företag som bedriver verksamhet med icke motordrivna fordon.
Anmärkning gällande verksamhet med icke motordrivna fordon.
Parterna är överens om att löner och anställningsvillkor ska regleras lokalt. Bestämmelserna i detta avtal är således inte tillämpliga i någon del.
Giltighetstid
1 april 2017 – 31 mars 2020
Innehållsförteckning
5 § Avlöning vid åkeriarbete 11
5 mom B Omställningstid – fryst ackord (gäller fr o m den 1 maj 2017) 25
8 mom Tillägg vid tvåskiftsarbete 26
1 mom Företag med blandad verksamhet 26
2 mom Anställningsvillkor vid blandad verksamhet 26
3 mom Lokal överenskommelse 27
1 mom Obekvämlighetstillägg vid åkeriarbete 35
2 mom Obekvämlighetstillägg vid terminalarbete 35
12 § Bestämmelser för åkeriarbete rörande traktamenten, rese- och restidsersättningar samt måltidskuponger 36
Bilaga A Arbetstidsavtal vid åkeriarbete 58
Bilaga B Arbetstidsavtal vid terminalarbete 65
Bilaga C Överenskommelse om utbildning samt yrkesbevis för maskinförare 71
Bilaga D Premieprislista för körning av lastbilar avseende billotsar 74
Bilaga E Räkneexempel på tillämpningen av 8 § 6 mom punkterna 3 c och 4 75
Bilaga F Rekommenderade förslag till överenskommelse enligt 3 § 5 mom A och mom B 77
Bilaga G Avtal angående utbildning och utveckling i företagen 81
Bilaga H Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet i företagen 83
Bilaga I Vi är överens: Lagar och avtal ska efterlevas av alla .
..................................................................................... 87
Bilaga J Gemensamma riktlinjer för trafiksäkra vägtransporter 88
Bilaga K Ersättning för förarkort avsedda att användas i digitala färdskrivare 89
Bilaga L Ersättning till handledare och instruktörer inom
TYA-modellen 90
Bilaga M Anlitande av bemanningsföretag 91
Sakregister
Ackord | 8 § |
Ackordsarbete | 8 § |
Ackordsråd | 8 § 6 mom |
Anställningsbevis | 2 § 3 mom |
Anställningsform | 2 § |
Arbetsgivarintyg | 19 § 3 mom |
Arbetsledare, definition | 1 § |
Arbetsledning | 1 § |
Arbetsmiljö | 18 § och avtalsbilaga H |
Arbetstid vid åkeriarbete | 3 § och avtalsbilaga A |
förkortning | 3 § 1 mom |
förläggning | 3 § 2, 45 och 6 mom |
förskjutning | 3 § 3 mom |
längd | 3 § 1 |
utjämning | 3 § 4 mom |
överenskommelse | 3 § 4, 5, 6 mom och avtalsbilaga F |
Arbetstid vid terminalarbete | 4 § och avtalsbilaga B |
förkortning | 4 § 1 mom |
förläggning | 4 § 2 mom |
förskjutning | 4 § 3 mom |
längd | 4 § 1 mom |
utjämning | 4 § 4 mom |
överenskommelse | 4 § 4 mom |
Arbetstidsredovisning åkeri | 13 § 3 mom |
Arbetstidslagen | Avtalsbilaga A och B |
Arbetstidsschema | |
åkeri | 3 § 2 mom |
terminal | 4 § 2 mom |
Avlöning, terminalarbete | 6 § |
Avlöning, åkeriarbete | 5 § |
Avlöningsdag | 13 § 1 och 4 mom |
Avlöningslista | 13 § 2 mom |
Avlöningsvecka | 13 § 1 mom |
Avslutningsarbete | 5 § 9 mom |
Avtalsförsäkringar | 2 § 4 mom, 23 § |
Befattningstillägg | 6 § 6 mom |
Behov av extra arbetskraft | 2 § 2 mom |
Bemanning | Avtalsbilaga M |
Beredskapstjänst, se passningstjänst | 5 § 10 mom |
Billotsbestämmelser | 5 § 6 mom, 18 § 4 mom, Avtalsbilaga D |
Bisysslor | 17 § 1 mom |
Blandad verksamhet | 7 § |
Bortovaro från stationsort | 12 § 2 - 7 mom |
Bortovaro med överliggning | 12 § 2 - 7 mom |
Budbilsförare | 5 § 3 mom p. B |
Deltidsanställning | 2 § 4 mom, 5 § 1 mom, 6 § 1 mom, 16 § 3 mom |
Expressarbetare | 5 § 3 och 6 mom |
Facklig förtroendeman | 22 § 3 mom |
Frånvaroavdrag, andra än sjukavdrag | 16 § 4 mom |
Färdskrivardiagram | 22 § 7 mom |
Förarkort | Avtalsbilaga K |
Förberedelsearbete | 5 § 9 mom |
Föreningsrätt | 1 § |
Föreningsrättskränkning | 1 § |
Förhandlingsordning | 22 § |
Föräldraförsäkring | 15 § 3 mom |
Gruppledare | 6 § 6 mom |
Grusgropsarbetare | 5 § 3 och 6 mom |
Grävmaskin | 5 § 3, 6 och 9 mom |
Helgdag | 9 § 3 mom |
Helgdagsberäkning | 9 § |
Helglön | 9 § |
Kallortstillägg | 5 § 11 mom |
Karensavdrag | 16 § 3 mom |
Kompetensutveckling | Avtalsbilaga G |
Krets- och distributionsförare | 5 § 6 mom |
Krossverksmaskinist | 5 § 3 och 8 mom |
Körtillägg | 5 § 8 mom |
Lastbilsförare | 5 § 3 och 6 mom |
Lastkarl | 5 § 3 och 6 mom |
Lastmaskinsförare | 5 § 3 mom |
Lastmaskinstillägg | 5 § 8 mom |
Läkarintyg | 16 § 1 mom |
Löneplan | 5 § 3 - 4 mom, 6 § 2 - 4 mom |
Löneutbetalning | 13 § |
Maskinförare | 5 § 3, 6 och 9 mom |
Mertid | |
åkeri | Avtalsbilaga A, 4 § |
terminal | Avtalsbilaga B, 4 § |
Mobilkranförare | 5 § 3 och 6 mom |
Måltidskuponger | 12 § 1 mom |
Måltidsraster | |
åkeri | 3 § 2 mom och avtalsbilaga A, 7 § |
terminal | 4 § 2 mom och avtalsbilaga B, 7 § |
Månadslön, terminalarbete | 6 § 1 mom, 12 § |
Månadslön, åkeriarbete | 5 § 2 mom, 12 § |
Obekvämlighetstillägg, terminal | 11 § 2 mom |
Obekvämlighetstillägg, åkeri | 11 § 1 mom |
Omställningstid | |
sysselsättningsgrad | 19 § |
fryst ackord, terminal | 6 § 5 b mom |
Ordningsföreskrifter | 17 § |
Packmästare | 5 § 3 och 6 mom |
Passningstjänst | 5 § 10 mom |
Permission | 15 § |
Premiekompensation | 5 § 6 mom och 5 § 5 mom |
Premielön | 8 § |
Premieprislistor | 8 § 2 mom |
Premieunderlag | 8 § 7 mom |
Protokoll | 22 § 2 mom |
Provanställning | 2 § 1 mom |
Raster | |
åkeri | 3 § 2 mom och avtalsbilaga A, 7 § |
terminal | 4 § 2 mom och avtalsbilaga B, 7 § |
Reparatör, se verkstadsarbetare | |
Rese-, Restidsersättning | 12 § 2 och 7 mom |
Semester | 14 § |
Sjukanmälan | 16 § 1 mom |
Sjukavdrag | 16 § 3 mom |
Sjukfrånvaro | 16 § |
Sjuklön | 16 § 2 mom |
Skadeansvar | 17 § 2 mom |
Skiftarbete | |
åkeri | 3 § 7 mom, 16 § 3 mom |
terminal | 4 § 5 mom, 6 § 8 mom, 16 § 3 mom |
Skyddskläder | 18 §, 1-2 mom |
Speciella ansvarsuppgifter | 6 § 6 mom |
Städare | |
åkeri | 5 § 3 mom |
terminal | 6 § 4 mom |
Suspension | 19 § 5 mom |
Terminalarbete, definition av | Avtalets ingress |
Tillsvidareanställning | 2 § 1 mom |
Timlön | |
åkeri | 5 § 1 - 5 mom, 16 § 3 mom |
terminal | 6 § 1 - 4 mom, 16 § 3 mom |
Traktamente | 12 § 2 - 8 mom |
Traktorförare | 5 § 3, 6 och 8 mom |
Truckförartillägg | 6 § 7 mom |
Turordning | 20 § |
Uppsägning | 2 § 1 - 2 mom, 19 § |
Uppsägningstid | 2 § 1 - 2 mom, 19 § |
Utbildning till maskinförare | Avtalsbilaga C |
Utbildning och utveckling i företagen | Avtalsbilaga G |
Varning | 19 § 4 mom |
Veckolön | 5 § 1 mom |
Verkstadsarbetare | |
åkeri | 5 § 4 mom |
terminal | 6 § 3 mom |
Vikariat | 2 § 2 mom |
Visstidsanställning | 2 § 2 mom |
allmän visstidsanställning | 2 § 2 mom |
Yrkesbevis | Avtalsbilaga C |
Övertid | 10 § |
Övertidsersättning | 10 § 2-3 mom |
Kollektivavtal
Parter
▪ Biltrafikens Arbetsgivareförbund
▪ Svenska Transportarbetareförbundet
Avtalsområde och avtalets omfattning
Detta avtal omfattar nedanstående arbetstagare som är anställda vid företag vilka bedriver speditions-, transportförmedlings-, terminal-, lagerhantering-, tredje- partslogistik-, express-, åkeri-, entreprenad-, maskin- och billotsverksamhet.
Avtalet omfattar även arbetstagare som är anställda vid företag som bedriver verksamhet med icke motordrivna fordon.
Anmärkning gällande verksamhet med icke motordrivna fordon.
Parterna är överens om att löner och anställningsvillkor ska regleras lokalt. Bestämmelserna i detta avtal är således inte tillämpliga i någon del.
Arbetstagarkategori
Förare av lastbil, budbil, traktor, truck, tvåhjulsdriven truck med last- eller schaktningsaggregat, traktordumper, grävmaskin, band- och fyrhjulsdriven trak- tor, väghyvel, mobilkran, tornkran, schakttruck, traktor med kombinerade aggre- gat.
Terminalarbetare, krossverksmaskinist, grusgropsarbetare, packmästare, express- arbetare, lastkarl, verkstadsarbetare, städare samt övriga arbetare.
Definitioner
Med fjärrförare förstås bilförare, som har till uppgift att framföra lastbil i fjärr- trafik.
Med krets- och distributionsförare förstås bilförare som har till uppgift att inom visst område distribuera styckegods, då föraren inte är billots eller budbilsförare. Arbetsuppgifterna inkluderar i betydande omfattning lastning och lossning av gods.
Med billots förstås förare, som har till uppgift att övertaga fjärrfordon, d v s last- bil med släp eller annan lastbärare som används i fjärrtrafik, t ex trailer eller last- bärare, som befordrats med järnväg, från den som utfört fjärrtransporten. Billots skall inom ett visst område ombesörja lossning, stuvning och lastning av gods samt överlämna fjärrfordonet/lastbäraren för ny fjärrtransport.
Med terminalarbete förstås - förutom vanligt godsterminalarbete - även bl a föl- jande:
▪ godsräkning - prickning
▪ registrering och databehandling
▪ godsletning
▪ kodning
▪ reparations-, underhålls- och verkstadsarbete
▪ städning (terminal)
▪ pallräkning
▪ truckkörning
▪ lagerhantering och därtill knuten vidareförädling av lagrade varor
▪ företags- och industriservicearbete.
Interntransporter hänförs också till terminalarbete, men däremot ej chaufförs- arbete i yrkesmässig trafik.
Med städare förstås arbetstagare som har till uppgift att utföra kontorsstädning och därmed sammanhängande arbetsuppgifter.
Tillämpning av billotsbestämmelser
Avtalets regler för billotsar 5 § 6 mom, 18 § 4 mom samt avtalsbilaga D skall til- lämpas för anställd personal som utför stadigvarande lotsningsarbete åt en eller flera arbetsgivare ävensom för förare med blandad tjänstgöring.
Stockholm
Till Stockholm hänförs ett område begränsat av en radie om 25 km från Stockholms Stortorg jämte Sigtuna och Södertälje.
Göteborg
Till Göteborg hänförs förutom Göteborg, Härryda, Kungälv, Mölndal och Partille.
Gemensam deklaration
Detta ramavtal har slutits i avtalsparternas vetskap om att den bransch, som av- talet berör, är samhällsserviceinriktad. Godstransporter, som förmedlas från och till producenter, lager och konsumenter, är svåra att planera och styra. De är helt beroende av kraven, som varje fraktbeställare uppställer beträffande leveranstid, behandlingssätt, befordringssätt. Även godsmottagarens möjlighet och vilja att mottaga godset påverkar arbetet vid godsterminaler och lager.
Arbetsmiljöns betydelse för de anställda skall vara en viktig faktor vid utform- ningen av de arbetsplatser som omfattas av detta avtal.
Parterna skall sträva efter lagenlighet och i samråd söka finna former att över- brygga svårigheterna inom branschen. I denna anda har detta avtal slutits.
Giltighetstid
1 april 2017 – 31 mars 2020
1 § Arbetets ledning och fördelning. Föreningsrätt
Med iakttagande av lag och av avtalets bestämmelser i övrigt äger arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet, att fritt antaga och avskeda arbetstagare samt att använda arbetstagare, oavsett om dessa är organiserade eller ej.
Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas okränkt.
Anser arbetstagare, att avskedande ägt rum under omständigheter, som kan tolkas såsom angrepp på föreningsrätten, äger de att, innan andra åtgärder vidtages, genom sin organisation påkalla undersökning för vinnande av rättelse.
Såsom kränkning av föreningsrätten må icke anses arbetsgivarens fordran att arbetsledare icke må tillhöra arbetarnas fackorganisationer.
Med arbetsledare förstås här den som är anställd att såsom arbetsgivarens ställ- företrädare leda, fördela och kontrollera arbetet, vilket utförs av underställd per- sonal och i vilket arbetsledaren inte annat än tillfälligtvis själv deltar.
2 § Anställningsform m m
Under de första sex månaderna av anställningstiden kan arbetstagaren anställas på prov. Om arbetstagaren varit frånvarande under sammanlagt 30 dagar under provperioden kan provanställningen, efter överenskommelse med den anställde, förlängas med motsvarande tid.
Om någondera parten önskar bryta anställningen före provperiodens slut eller ej vill att anställningen skall fortsätta efter provperiodens slut, skall part underrätta motpart härom 14 dagar dessförinnan. Arbetsgivare som önskar förfara enligt ovan skall samtidigt med underrättelsen varsla Svenska Transportarbetareförbun- det. Sådant varsel skall lämnas till den person på arbetsplatsen som av förbundet utsetts att vara facklig förtroendeman med uppgift att mottaga sådant varsel och, om sådan ännu ej utsetts, till lokalavdelningen. I sådana fall har såväl arbetstaga- ren som den fackliga organisationen rätt till en överläggning. Sådan överläggning skall begäras omgående och komma till stånd under underrättelsetiden 14 dagar. För det fall överläggning begärs meddelas slutligt besked i samband med över- läggningen. Om någon överläggning ej begärs skall underrättelsen betraktas som ett slutligt besked angående provanställningens upphörande.
Har besked ej lämnats senast vid provperiodens utgång om att provanställningen upphör vid provanställningsperiodens slut övergår provanställningen i tillsvidare- anställning.
Protokollsanteckning
Sker ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd, LAS, under avtalsperioden är parterna eniga om att den i momentet angivna prövotiden ändras till den prö- votid som gäller enligt vid varje tidpunkt gällande bestämmelse om provanställ- ning i LAS.
2 mom Anställning för viss tid
Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överenskommelse om följande anställ- ningar för viss tid:
1. Vikariat
Kan användas vid exempelvis arbetstagares sjukdom, militärtjänstgöring och semester. Avbryts vikariatsanställning som varar längre tid än en månad, skall en ömsesidig uppsägningstid om 14 dagar gälla.
Ett vikariat övergår till en tillsvidareanställning när en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren i vikariat i sammanlagt mer än två år under en femårs- period.
Vid beräkning av sammanlagd anställningstid gäller tid från och med den 1 juni 2016.
2. Behov av extra arbetskraft
Anställning för viss tid vid behov av extra arbetskraft får användas vid tillfälliga och kortsiktiga behov av arbetskraft. Arbetskraftsbehovet kan återkomma perio- diskt. Denna anställningsform får inte användas för att täcka ett kontinuerligt arbetskraftsbehov.
Om en arbetstagare under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än 24 månader, eller som visstidsanställd vid behov av extra arbetskraft i sammanlagt mer än 24 månader, övergår anställningen till en tillsvidareanställning.
Tid i allmän visstidsanställning och vid behov av extra arbetskraft samman- räknas. Detta innebär att för arbetstagare som under en femårsperiod sammanlagt arbetat 24 månader i de två anställningsformerna övergår anställningen till en tillsvidareanställning.
Vid beräkning av sammanlagd anställningstid gäller tid från och med den 1 juni 2016.
3. Allmän visstidsanställning
Om en arbetstagare under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än 24 månader, eller som
visstidsanställd vid behov av extra arbetskraft i sammanlagt mer än 24 månader, övergår anställningen till en tillsvidareanställning.
Tid i allmän visstidsanställning och vid behov av extra arbetskraft samman- räknas. Detta innebär att för arbetstagare som under en femårsperiod sammanlagt arbetat 24 månader i de två anställningsformerna övergår anställningen till en tillsvidareanställning.
Vid beräkning av sammanlagd anställningstid gäller tid från och med den 1 juni 2016.
Arbetsgivaren skall, i samband med att anställningsavtal träffas, för arbetstagaren bekräfta den anställningsform som gäller. Detta skall ske genom skriftligt anställ- ningsbevis som fastställts av avtalsparterna. Arbetsgivaren är skyldig att till den lokala fackliga organisationen insända kopia av upprättat anställningsbevis.
Efter lokal överenskommelse kan ett anställningsbevis för en period om maxi- malt tre månader upprättas för återkommande anställningar för viss tid vid behov av extra arbetskraft samt för vikariatsanställning med en omfattning av högst tre månader. Ett anställningsbevis avseende hela perioden upprättas vid periodens början och undertecknas av arbetsgivare och arbetstagare. Anställningsbeviset skall ange visstidsanställning för viss tid vid behov av extra arbetskraft eller vikariat. Anteckning i anställningsbeviset skall ske fortlöpande om vilka dagar under perioden som arbetstagaren faktiskt har anställning. När perioden är slut skall arbetsgivaren inom en vecka sända en kopia av anställningsbeviset till den lokala fackliga organisationen. Originalet skall överlämnas till arbetstagaren.
Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överenskommelse om deltidsanställning, varvid lön skall utges i proportion till arbetstidens längd. Sådan överenskom- melse skall anges på anställningsbeviset. Därvid skall särskilt anges arbetstidens genomsnittliga längd per vecka eller månad.
Arbetsgivaren skall tillse att den deltidsanställdes arbetstid och arbetsförtjänst blir så jämn som möjligt. För stadigvarande deltidsarbete skall arbetstidsschema upprättas.
Försäkringsförmåner enligt lag och avtal är i vissa fall beroende på antalet arbets- timmar.
Där så är möjligt och i fall där den anställde så önskar bör arbetstiden för den deltidsanställde bestämmas så att den anställde blir berättigad till de ovan angivna försäkringsförmånerna enligt lag och avtal. Vid utökat arbetskraftsbehov bör i första hand om det är förenligt med företagets behov deltidsanställda erbjudas ett högre antal timmar.
3 § Arbetstid vid åkeriarbete
I bilaga A till detta avtal finns viktiga regler om arbetstid, rast, vila och arbets- tidsregistrering.
Den ordinarie arbetstiden utgör i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka. För visst skiftarbete gäller särskilda bestämmelser enligt 7 mom. Angående helg- dagar se 9 § 3 och 5 mom.
Uppgift om arbetstidsförkortningen skall i de fall företagets lönesystem så med- ger lämnas på lönebeskedet. I annat fall lämnas besked om saldot vid förfrågan.
Arbetstidsförkortning vid arbete mellan kl 22.00-06.00
Prov- och tillsvidareanställd arbetstagare äger rätt att för varje fullgjord ordinarie arbetstimme mellan kl 22.00-06.00 tillgodoräkna sig 1 minuts ledig tid per full- gjord ordinarie arbetstimme. Med fullgjord arbetstid jämställs ledig tid på grund av permission och kompensationsledighet.
Utläggning av intjänad ledig tid sker efter överenskommelse mellan arbets- givaren och arbetstagaren.
2 mom Arbetstidens förläggning
Den ordinarie arbetstiden förläggs mellan kl 07.00-16.30 måndag-fredag med åtta timmar per dag. Rast skall förläggas så att arbetstagare inte utför arbete mer än sex timmar i följd. För närmare bestämmelser om rasternas förläggning, se 7 § bilaga A till detta avtal.
Föreligger behov av att förlägga den ordinarie arbetstiden till annan tid skall denna förläggas i ett på förhand upprättat arbetstidsschema. Schemat skall finnas tillgängligt senast fem dagar innan det träder i kraft, om inte annat överens- kommes mellan arbetsgivaren och den anställde. Arbetstidsschema skall omfatta minst en vecka och klart ange arbetstidens början och slut samt raster. Härvid skall iakttas att tjänstgöringstiden såvitt möjligt skiftar regelbundet.
Arbetstidsschema får uppläggas på period om t ex fyra dagar, förutsatt att laga föreskrifter inte bryts.
Schemat får inte uppläggas på längre tid än den ordinarie arbetstiden, d v s i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka.
Arbetstidsschema skall upprättas av arbetsgivaren efter samråd med den an- ställde. Arbetsgivaren skall ta möjlig hänsyn till den anställdes önskemål. Om enighet inte kan nås bestämmer arbetsgivaren hur arbetstiden skall förläggas. Vid
oenighet kan förhandling påkallas enligt avtalets 22 § 1 mom. Det av arbetsgiva- ren upprättade arbetstidsschemat gäller och skall följas av den anställde till dess att man vid förhandling enats om att ändra schemat.
Vid upprättande av arbetstidsschemat skall arbetstiden förläggas så att arbets- tiden blir sammanhängande. Avbrott i arbetstiden får inte vara längre än måltids- rasterna.
Vid transporter, som på grund av transportåtagandets natur svårligen kan plane- ras med en sammanhängande arbetstid, skall överenskommelse om förläggningen träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
3 mom Tillfällig förskjutning av ordinarie arbetstid
Föreligger behov av att tillfälligt förskjuta den ordinarie arbetstiden under högst en vecka kan detta ske utan upprättande av arbetstidsschema. Meddelande om sådan förskjutning skall lämnas till den anställde senast vid arbetstidens slut dagen före.
Parterna är överens om att detta moment skall tillämpas med återhållsamhet. Andemeningen med skrivningen är att tillfällig förskjutning av den dagliga arbetstiden skall vara möjlig för att transporter, som tillfälligt avviker från huvudregeln om arbetstidens förläggning, skall kunna utföras.
När arbetsgivare varslar om förskjutning av arbetstid enligt detta moment skall arbetstidens längd per dag klart anges. Vid förskjutning i vecka, skall den anställ- des lediga tid klart anges. Således kan arbetsgivaren inte kvitta beordrad övertid med ledig tid i slutet av veckan utan att planering av ledigheten varslats.
Arbetsgivaren kan enligt parternas tolkning inte tillämpa detta moment fort- löpande vecka efter vecka eller med viss periodisering.
Grund för tillfällig förskjutning föreligger inte om arbetsgivaren känt till den omständighet, som åberopas som grund för ändringen, i mer än två veckor.
4 mom Utjämning av arbetstiden
Den ordinarie arbetstiden får efter överenskommelse mellan arbetsgivare och ar- betstagare utjämnas under en fyraveckorsperiod. Arbetstiden skall då förläggas i ett på förhand upprättat schema. Finns facklig förtroendeman utsedd på arbets- platsen, skall överenskommelsen träffas mellan denne och arbetsgivaren. Över- enskommelsen skall vara skriftlig. Senast en vecka efter det att överenskommel- sen har träffats skall arbetsgivaren sända in en kopia till Svenska Transport- arbetareförbundets lokala avdelning.
I lokal överenskommelse kan bestämmas om utjämning av veckoarbetstiden under längre period än fyra veckor.
5 mom A Arbetsuppgifter som inte kan planeras i schema
Företag som åtagit sig arbetsuppgifter eller transportuppdrag som är sådana att arbetstiden, efter prövning, svårligen kan planeras i ett på förhand upprättat ar- betstidsschema enligt 2-4 mom ovan, kan förlägga arbetstiden för sådana arbets- uppgifter med iakttagande av nedanstående regler.
1. Överenskommelse om arbetstidsförläggningen
Överenskommelse om arbetstidsförläggning enligt punkt 2 nedan träffas mellan arbetsgivaren och berörd arbetstagare. Finns det en facklig förtroendeman utsedd på arbetsplatsen, skall överenskommelsen träffas mellan denne och arbetsgiva- ren.
Överenskommelsen skall vara skriftlig och ange vilka arbetsuppgifter eller trans- portuppdrag den avser. Senast en vecka efter det att överenskommelsen har träf- fats skall arbetsgivaren sända in en kopia till Svenska Transportarbetareförbun- dets lokala avdelning.
En överenskommelse enligt detta moment får inte utgöra ett individuellt anställ- ningsvillkor.
Anmärkning: Parterna tillhandahåller förslag till överenskommelse (se avtals- bilaga F).
2. Arbetstidens förläggning
Arbetet skall förläggas under fyra arbetspass à tio timmar alternativt fem arbets- pass à åtta timmar per kalendervecka. Passen skall vara sammanhängande och får endast avbrytas av måltidsrast enligt 7 § bilaga A till detta avtal.
Arbetsgivaren skall senast på fredagen i veckan före lämna besked till arbetstaga- ren om arbetstidens förläggning nästkommande vecka. Om arbetsveckan slutar före fredagen skall beskedet, om det är möjligt, lämnas tidigare. Beskedet skall bland annat innehålla uppgift om när arbetet skall börja veckans första arbetsdag samt huruvida arbetet förlagts till fyra eller fem pass.
3. Övertid
Den tid som överstiger åtta respektive tio timmar per arbetspass utgör övertid.
4. Särskilt tillägg
Vid arbete enligt denna punkt skall arbetstagaren under sådan vecka erhålla ett särskilt tillägg utöver premiekompensation med minst 1 kr per timme (se
5 § 7 mom). Ersättningen skall särredovisas på lönebeskedet.
5 mom B Arbete som varken kan planeras i schema eller enligt 5 mom A
Företag som åtagit sig arbetsuppgifter eller transportuppdrag som är sådana att arbetstiden varken kan planeras i ett på förhand upprättat arbetstidsschema eller enligt 5 mom A ovan, kan förlägga arbetstiden för sådana arbetsuppgifter med iakttagande av nedanstående regler.
1. Överenskommelse om arbetstidsförläggningen
Överenskommelse om arbetstidsförläggning enligt punkt 2 nedan träffas mellan arbetsgivaren och berörd arbetstagare. Finns det en facklig förtroendeman utsedd på arbetsplatsen, skall överenskommelsen träffas mellan denne och arbetsgiva- ren.
Överenskommelsen skall vara skriftlig och ange vilka arbetsuppgifter eller trans- portuppdrag den avser. Senast en vecka efter det att överenskommelsen har träf- fats skall arbetsgivaren sända in en kopia till Svenska Transportarbetareförbun- dets lokala avdelning.
En överenskommelse enligt detta moment får inte utgöra ett individuellt anställ- ningsvillkor.
Anmärkning: Parterna tillhandahåller förslag till överenskommelse (se avtals- bilaga F).
2. Arbetstidens förläggning
Arbetet skall förläggas under fyra alternativt fem arbetspass med totalt 40 timmar per helgfri vecka. Ett enskilt arbetspass får inte vara kortare än 4,5 timmar och får endast avbrytas av måltidsrast enligt 7 § bilaga A till detta avtal.
Arbetsgivaren skall senast på fredagen i veckan före lämna besked till arbetstaga- ren om arbetstidens förläggning nästkommande vecka. Om arbetsveckan slutar före fredagen skall beskedet, om det är möjligt, lämnas tidigare. Beskedet skall bland annat innehålla uppgift om när arbetet skall börja veckans första arbetsdag samt huruvida arbetet förlagts till fyra eller fem pass. Om möjligt skall också veckans fridagar samt, löpande, arbetstidens början påföljande arbetsdag anges.
Den ordinarie arbetstiden (40 timmar) skall reduceras med åtta timmar för varje helgdag som infaller under måndag till lördag. Arbetstiden skall även reduceras med tid för vilken frånvaroavdrag gjorts.
3. Fridagar
Om inte annat avtalas har den anställde rätt att under en fyraveckors period få två sammanhängande ledigheter om vardera 48 timmar förlagda under perioden fre- dag klockan 18.00 till måndag klockan 07.00 och ytterligare en ledighet förlagd antingen en lördag eller en söndag.
4. Övertid
Den tid som överstiger 40 timmar under en vecka utgör övertid. Om den ordina- rie arbetstiden reducerats på grund av helgdag eller frånvaro, enligt punkt 2, ut- gör övertiden de timmar som överstiger den reducerade arbetstiden för perioden.
Om arbete förläggs utöver bestämt antal pass eller på fridag skall övertidsersätt- ning utges.
5. Särskilt tillägg
Vid arbete enligt denna punkt skall arbetstagaren under sådan vecka erhålla ett särskilt tillägg utöver premiekompensation med minst 3 kr per timme (se
5 § 7 mom). Ersättningen skall särredovisas på lönebeskedet.
6. Sjuklön
I sjuklöneunderlaget skall ett genomsnitt av det ob-tillägg som utbetalats senast föregående kalenderkvartal ingå.
6 mom Lokal överenskommelse om arbetstidsförläggning
Överenskommelse kan träffas mellan arbetsgivaren och Svenska Transport- arbetareförbundets lokala avdelning om annan förläggning av arbetstiden än vad som följer av 3 § 1-5 mom. Sådan överenskommelse skall utgå från företagets förutsättningar och syfta till att stärka företagets konkurrenskraft. Hänsyn skall därvid tas till den anställdes önskemål. Om överenskommelse inte kan träffas får part påkalla central förhandling.
7 mom Speciella bestämmelser rörande skift- och underjords- arbete
Vid skiftarbete utgör den ordinarie arbetstiden 40 timmar per helgfri vecka och förläggs till endera två- eller treskiftsarbete.
Vid skiftarbete skall arbetstidsschema upprättas i enlighet med 2 mom.
Vid helkontinuerligt treskiftsarbete utgör schemaperioden högst fyra veckor. Schemaperioden kan förlängas efter lokal överenskommelse.
Vid underjordsarbete och helkontinuerligt treskiftsarbete skall den genomsnitt- liga veckoarbetstiden vara 36 timmar och för intermittent treskiftsarbete
38 timmar såvida annat inte följer av nedanstående stycken.
Vid underjordsarbete, kontinuerligt treskiftsarbete och intermittent treskiftsarbete tillämpas för de anställda de arbetstidsförhållanden, som gäller på arbetsplatsen.
Bestämmelsen om underjordsarbete gäller för avlöningsvecka då den anställde tillbringar mer än hälften av sin arbetstid under jord.
Vid tvåskiftsarbete skall arbetstagaren få två timmars extra lön per vecka utöver veckolönen. Alternativt kan två timmars kompensationsledighet utges om arbets- givare och arbetstagare är överens om det.
4 § Arbetstid vid terminalarbete
I bilaga B till detta avtal finns viktiga regler om arbetstid, rast, vila och arbets- tidsregistrering.
Den ordinarie arbetstiden utgör i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka. För visst skiftarbete gäller särskilda bestämmelser enligt 7 mom. Angående helg- dagar se 9 § 3 och 5 mom.
Uppgift om arbetstidsförkortningen skall i de fall företagets lönesystem så med- ger lämnas på lönebeskedet. I annat fall lämnas besked om saldot vid förfrågan.
Arbetstidsförkortning vid arbete mellan kl 22.00-06.00
Prov- och tillsvidareanställd arbetstagare äger rätt att för varje fullgjord ordinarie arbetstimme mellan kl 22.00-06.00 tillgodoräkna sig 1 minuts ledig tid per full- gjord ordinarie arbetstimme. Med fullgjord arbetstid jämställs ledig tid på grund av permission och kompensationsledighet.
Utläggning av intjänad ledig tid sker efter överenskommelse mellan arbets- givaren och arbetstagaren.
2 mom Arbetstidens förläggning
Den ordinarie arbetstiden förläggs mellan kl 07.00-16.30 måndag-fredag med åtta timmar per dag. Rast skall förläggas så att arbetstagare inte utför arbete mer än sex timmar i följd. För närmare bestämmelser om rasternas förläggning, se 7 § bilaga B till detta avtal.
Föreligger behov av att förlägga den ordinarie arbetstiden till annan tid skall denna förläggas i ett på förhand upprättat arbetstidsschema. Schemat skall finnas tillgängligt för arbetstagaren senast två veckor innan det träder i kraft. Arbets- tidsschema skall omfatta minst en vecka och klart ange arbetstidens början och slut samt raster. Härvid skall iakttas att tjänstgöringstiden såvitt möjligt skiftar regelbundet.
Arbetstidsschema får uppläggas på period om t ex fyra dagar, förutsatt att laga föreskrifter inte bryts.
Schemat får inte uppläggas på längre tid än den ordinarie arbetstiden, d v s i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka.
Arbetstidsschema skall upprättas av arbetsgivaren efter samråd med den an- ställde. Arbetsgivaren skall ta möjlig hänsyn till den anställdes önskemål. Om enighet inte kan nås bestämmer arbetsgivaren hur arbetstiden skall förläggas. Vid oenighet kan förhandling påkallas enligt avtalets 22 § 1 mom. Det av arbetsgiva- ren upprättade arbetstidsschemat gäller och skall följas av den anställde till dess att man vid förhandling enats om att ändra schemat.
Vid upprättande av arbetstidsschemat skall arbetstiden förläggas så att arbets- tiden blir sammanhängande. Avbrott i arbetstiden får inte vara längre än måltids- rasterna.
Annan arbetstidsförläggning får upprättas efter lokal överenskommelse.
3 mom Tillfällig förskjutning av ordinarie arbetstid
Föreligger behov av att tillfälligt förskjuta den ordinarie arbetstiden under högst en vecka kan detta ske utan upprättande av arbetstidsschema. Meddelande om sådan förskjutning skall lämnas till den anställde senast vid arbetstidens slut dagen före.
Parterna är överens om att detta moment skall tillämpas med återhållsamhet. Andemeningen med skrivningen är att tillfällig förskjutning av den dagliga arbetstiden skall vara möjlig för att transporter, som tillfälligt avviker från huvudregeln om arbetstidens förläggning, skall kunna utföras.
När arbetsgivare varslar om förskjutning av arbetstid enligt detta moment skall arbetstidens längd per dag klart anges. Vid förskjutning i vecka, skall den anställ- des lediga tid klart anges. Således kan arbetsgivaren inte kvitta beordrad övertid med ledig tid i slutet av veckan utan att planering av ledigheten varslats.
Arbetsgivaren kan enligt parternas tolkning inte tillämpa detta moment fort- löpande vecka efter vecka eller med viss periodisering.
Grund för tillfällig förskjutning föreligger inte om arbetsgivaren känt till den omständighet, som åberopas som grund för ändringen, i mer än två veckor.
4 mom Utjämning av arbetstiden
Den ordinarie arbetstiden får efter överenskommelse mellan arbetsgivare och ar- betstagare utjämnas under en fyraveckorsperiod. Arbetstiden skall då förläggas i ett på förhand upprättat schema. Finns facklig förtroendeman utsedd på arbets- platsen, skall överenskommelsen träffas mellan denne och arbetsgivaren. Över- enskommelsen skall vara skriftlig. Senast en vecka efter det att överenskommel- sen har träffats skall arbetsgivaren sända in en kopia till Svenska Transport- arbetareförbundets lokala avdelning.
I lokal överenskommelse kan bestämmas om utjämning av veckoarbetstiden under längre period än fyra veckor.
5 mom Speciella bestämmelser rörande skift- och underjords- arbete
Vid skiftarbete utgör den ordinarie arbetstiden 40 timmar per helgfri vecka och förläggs till endera två- eller treskiftsarbete.
Vid skiftarbete skall arbetstidsschema upprättas i enlighet med 2 mom.
Vid helkontinuerligt treskiftsarbete utgör schemaperioden högst fyra veckor. Schemaperioden kan förlängas efter lokal överenskommelse.
Vid underjordsarbete och helkontinuerligt treskiftsarbete skall den genomsnitt- liga veckoarbetstiden vara 36 timmar och för intermittent treskiftsarbete
38 timmar såvida annat inte följer av nedanstående stycken.
Vid underjordsarbete, kontinuerligt treskiftsarbete och intermittent treskiftsarbete tillämpas för de anställda de arbetstidsförhållanden, som gäller på arbetsplatsen.
Bestämmelsen om underjordsarbete gäller för avlöningsvecka då den anställde tillbringar mer än hälften av sin arbetstid under jord.
Vid tvåskiftsarbete skall arbetstagaren få två timmars extra lön per vecka utöver veckolönen. Alternativt kan två timmars kompensationsledighet utges om arbets- givare och arbetstagare är överens om det.
5 § Avlöning vid åkeriarbete
1 mom Allmänna avlöningsbestämmelser
Till prov- och tillsvidareanställd samt till visstidsanställd efter en sammanhäng- ande anställningstid om minst en månad utges avlöning i form av veckolön, eller efter lokal överenskommelse, månadslön.
Övriga visstidsanställda avlönas per timme med aktuell timlön enligt löneplan.
Visstidsanställd som inkallas till tjänstgöring skall erhålla avlöning för minst 4 timmar.
Arbete utöver fastställt deltidsmått är frivilligt och arbetstagare som arbetar ut- över överenskommen deltid avlönas för överskjutande tid med timlön.
Efter lokal överenskommelse kan månadslön införas i stället för veckolön.
Lön för del av löneperiod när arbetstagare börjar eller slutar sin anställning avlönas med aktuell timlön.
Aktuell timlön utges även för del av vecka vid övergång från veckolön till månadslön eller vice versa.
Månadslön till deltidsarbetande beräknas som andel av hel månadslön i propor- tion till arbetstidens längd.
3 mom Löneplan för förare m fl
2017-04-01 | 2017-04-01 | |
A Förare | Xxxxx & Gbg | Riket i övrigt |
1. begynnelselön | ||
månadslön | 25 778 | 25 668 |
veckolön | 5 925,98 | 5 900,69 |
timlön | 148,15 | 147,52 |
2. Lön efter 2 år i yrket, såsom förare | ||
månadslön | 25 886 | 25 778 |
veckolön | 5 950,80 | 5 925,98 |
timlön | 148,77 | 148,15 |
3. Lön efter 4 år i yrket, såsom förare | ||
månadslön | 25 995 | 25 886 |
veckolön | 5 975,86 | 5 950,80 |
timlön | 149,40 | 148,77 |
B. Förare med behörighet att enbart föra personbil och lätt lastbil med en total vikt upp till högst 3.500 kg erhåller under de första tolv månaderna lön enligt nedan. Därefter gäller A ovan. | ||
månadslön | 23 199,80 | 23 102,80 |
veckolön | 5 333,29 | 5 310,99 |
timlön | 133,33 | 132,77 |
C. Packmästare | ||
månadslön | 25 995 | 25 886 |
veckolön | 5 975,86 | 5 950,80 |
timlön | 149,40 | 148,77 |
D. Expressarbetare, grusgropsarbetare, krossverksmaskinist, arbetstagare som biträder vid maskin, lastkarl samt övriga | ||
månadslön | 25 778 | 25 668 |
veckolön | 5 925,98 | 5 900,69 |
timlön | 148,15 | 147,52 |
E. Städare, minst | ||
månadslön | 24 830 | 24 830 |
veckolön | 5 708,05 | 5 708,05 |
timlön | 142,70 | 142,70 |
F. Arbetare under 18 år | ||
månadslön | 15 467,20 | 15 401,20 |
veckolön | 3 555,68 | 3 540,51 |
timlön | 88,89 | 88,51 |
2018-04-01 | 2018-04-01 | |
A Förare | Xxxxx & Gbg | Riket i övrigt |
1. begynnelselön | ||
månadslön | 26 318 | 26 208 |
veckolön | 6 050,11 | 6 024,83 |
timlön | 151,25 | 150,62 |
2. Lön efter 2 år i yrket, såsom förare | ||
månadslön | 26 426 | 26 318 |
veckolön | 6 074,94 | 6 050,11 |
timlön | 151,87 | 151,25 |
3. Lön efter 4 år i yrket, såsom förare | ||
månadslön | 26 535 | 26 426 |
veckolön | 6 100,00 | 6 074,94 |
timlön | 152,50 | 151,87 |
B. Förare med behörighet att enbart föra personbil och lätt lastbil med en total vikt upp till högst 3.500 kg erhåller under de första tolv månaderna lön enligt nedan. Därefter gäller A ovan. | ||
månadslön | 23 685,80 | 23 588,80 |
veckolön | 5 445,01 | 5 422,71 |
timlön | 136,13 | 135,57 |
C. Packmästare | ||
månadslön | 26 535 | 26 426 |
veckolön | 6 100,00 | 6 074,94 |
timlön | 152,50 | 151,87 |
D. Expressarbetare, grusgropsarbetare, krossverksmaskinist, arbetstagare som biträder vid maskin, lastkarl samt övriga | ||
månadslön | 26 318 | 26 208 |
veckolön | 6 050,11 | 6 024,83 |
timlön | 151,25 | 150,62 |
E. Städare, minst | ||
månadslön | 25 370 | 25 370 |
veckolön | 5 832,18 | 5 832,18 |
timlön | 145,80 | 145,80 |
F. Arbetare under 18 år | ||
månadslön | 15 791,20 | 15 725,20 |
veckolön | 3 630,16 | 3 614,99 |
timlön | 90,75 | 90,37 |
2019-04-01 | 2019-04-01 | |
A. Förare | Sthlm & Gbg | Riket i övrigt |
1. begynnelselön | ||
månadslön | 26 950 | 26 840 |
veckolön | 6 195,40 | 6 170,11 |
timlön | 154,89 | 154,25 |
2. Lön efter 2 år i yrket, såsom förare | ||
månadslön | 27 058 | 26 950 |
veckolön | 6 220,23 | 6 195,40 |
timlön | 155,51 | 154,89 |
3. Lön efter 4 år i yrket, såsom förare | ||
månadslön | 27 167 | 27 058 |
veckolön | 6 245,29 | 6 220,23 |
timlön | 156,13 | 155,51 |
B. Förare med behörighet att enbart föra personbil och lätt lastbil med en total vikt upp till högst 3.500 kg erhåller under de första tolv månaderna lön enligt nedan. Därefter gäller A ovan. | ||
månadslön | 24 254,60 | 24 157,60 |
veckolön | 5 575,77 | 5 553,47 |
timlön | 139,39 | 138,84 |
C. Packmästare | ||
månadslön | 27 167 | 27 058 |
veckolön | 6 245,29 | 6 220,23 |
timlön | 156,13 | 155,51 |
D. Expressarbetare, grusgropsarbetare, krossverksmaskinist, arbetstagare som biträder vid maskin, lastkarl samt övriga | ||
månadslön | 26 950 | 26 840 |
veckolön | 6 195,40 | 6 170,11 |
timlön | 154,89 | 154,25 |
E. Städare, minst | ||
månadslön | 26 002 | 26 002 |
veckolön | 5 977,47 | 5 977,47 |
timlön | 149,44 | 149,44 |
F. Arbetare under 18 år | ||
månadslön | 16 170,40 | 16 104,40 |
veckolön | 3 717,33 | 3 702,16 |
timlön | 92,93 | 92,55 |
4 mom Löneplan för verkstadsarbetare
2017-04-01 | 2017-04-01 | |
1. Verkstadsarbetare som ej fyllt 18 år, minst | Sthlm & Gbg | Riket i övrigt |
månadslön | 15 467,20 | 15 401,20 |
veckolön | 3 555,68 | 3 540,51 |
timlön | 88,89 | 88,51 |
2 Verkstadsarbetare som fyllt 18 år, minst | ||
månadslön | 22 860 | 22 778 |
veckolön | 5 255,17 | 5 236,32 |
timlön | 131,38 | 130,91 |
3. Verkstadsarbetare med minst 3 års yrkes- erfarenhet, minst | ||
månadslön | 23 551 | 23 464 |
veckolön | 5 414,02 | 5 394,02 |
timlön | 135,35 | 134,85 |
4. Verkstadsarbetare med minst 4 års yrkes- erfarenhet, minst | ||
månadslön | 24 772 | 24 675 |
veckolön | 5 694,71 | 5 672,41 |
timlön | 142,37 | 141,81 |
5. Verkstadsarbetare med minst 5 års yrkes- erfarenhet, minst | ||
månadslön | 25 995 | 25 886 |
veckolön | 5 975,86 | 5 950,80 |
timlön | 149,40 | 148,77 |
6. Verkstadsarbetare med minst 6 års yrkes- erfarenhet, minst | ||
månadslön | 26 006 | 25 896 |
veckolön | 5 978,39 | 5 953,10 |
timlön | 149,46 | 148,83 |
2018-04-01 | 2018-04-01 | |
1. Verkstadsarbetare som ej fyllt 18 år, minst | Sthlm & Gbg | Riket i övrigt |
månadslön | 15 791,20 | 15 725,20 |
veckolön | 3 630,16 | 3 614,99 |
timlön | 90,75 | 90,37 |
2 Verkstadsarbetare som fyllt 18 år, minst | ||
månadslön | 23 400 | 23 318 |
veckolön | 5 379,31 | 5 360,46 |
timlön | 134,48 | 134,01 |
3. Verkstadsarbetare med minst 3 års yrkes- erfarenhet, minst | ||
månadslön | 24 091 | 24 004 |
veckolön | 5 538,16 | 5 518,16 |
timlön | 138,45 | 137,95 |
4. Verkstadsarbetare med minst 4 års yrkes- erfarenhet, minst | ||
månadslön | 25 312 | 25 215 |
veckolön | 5 818,85 | 5 796,55 |
timlön | 145,47 | 144,91 |
5. Verkstadsarbetare med minst 5 års yrkes- erfarenhet, minst | ||
månadslön | 26 535 | 26 426 |
veckolön | 6 100,00 | 6 074,94 |
timlön | 152,50 | 151,87 |
6. Verkstadsarbetare med minst 6 års yrkes- erfarenhet, minst | ||
månadslön | 26 546 | 26 436 |
veckolön | 6 102,53 | 6 077,24 |
timlön | 152,56 | 151,93 |
2019-04-01 | 2019-04-01 | |
1. Verkstadsarbetare som ej fyllt 18 år, minst | Sthlm & Gbg | Riket i övrigt |
månadslön | 16 170,40 | 16 104,40 |
veckolön | 3 717,33 | 3 702,16 |
timlön | 92,93 | 92,55 |
2 Verkstadsarbetare som fyllt 18 år, minst | ||
månadslön | 24 032 | 23 950 |
veckolön | 5 524,60 | 5 505,75 |
timlön | 138,11 | 137,64 |
3. Verkstadsarbetare med minst 3 års yrkes- erf., minst | ||
månadslön | 24 723 | 24 636 |
veckolön | 5 683,45 | 5 663,45 |
timlön | 142,09 | 141,59 |
4. Verkstadsarbetare med minst 4 års yrkes- erf., minst | ||
månadslön | 25 994 | 25 847 |
veckolön | 5 964,14 | 5 941,84 |
timlön | 149,10 | 148,55 |
5. Verkstadsarbetare med minst 5 års yrkes- erf., minst | ||
månadslön | 27 167 | 27 058 |
veckolön | 6 245,29 | 6 220,23 |
timlön | 156,13 | 155,51 |
6. Verkstadsarbetare med minst 6 års yrkes- erf., minst | ||
månadslön | 27 178 | 27 068 |
veckolön | 6 247,82 | 6 222,53 |
timlön | 156,20 | 155,56 |
5 mom Anvisningar till löneplanerna i 3 och 4 mom
Tillägg för visst arbete
1. Vid traditionellt intermittent tvåskiftsarbete skall arbetstagaren erhålla två timmars extra lön per vecka utöver ordinarie lön. Som alternativ kan i stället två timmars kompensationsledighet utges om arbetsgivare och arbetstagare är överens om det.
2. Expressarbetare som tillfälligtvis beordras att utföra arbete som pack- mästare skall för sådan dag ha rätt till packmästares xxx.
Inplacering i lönegrupp
3. För lönekategori A i 3 mom gäller att uppflyttning till lönegrupp 2 sker för den som genomgått yrkesutbildning enligt av huvudorganisationerna godkänd plan. Uppflyttning till lönegrupp 3 sker för den som genomgått fortbildningskurs enligt av huvudorganisationerna godkänd plan.
Den yrkesutbildning som avses i stycket ovan är sådan utbildning som bedrivs inom gymnasieskolans fordons- och transportprogram, inriktning transportteknik, kommunal yrkesutbildning, Yrkesvux, Arbetsförmedling- ens utbildning för yrkesförare eller motsvarande av huvudorganisationerna godkänd utbildning.
Behöriga att utfärda yrkesbevis är Transportfackens Yrkes- och Arbets- miljönämnd (TYA), se avtalsbilaga C.
4. Verkstadsarbetare, som genomgått yrkesutbildning enligt av huvud- organisationerna godkänd plan, inplaceras i lönegrupp 3. Efter ett års yrkeserfarenhet därefter inplaceras verkstadsarbetaren i lägst lönegrupp 4. Den yrkesutbildning som avses är den utbildning som bedrivs i gymnasie- skolans fordonsprogram eller motsvarande av huvudorganisationerna god- känd utbildning.
Protokollsanteckning
Parterna är eniga om att månadslöne- respektive timlönebeloppen i ovanstående löneplaner skall beräknas enligt följande.
Timlönen utgör 1/40 av veckolönen. Månadslönen utgör 174 x timlönen enligt ovan. Månadslönerna är avrundade till hela kronor.
Till anställda som inte kan beredas premielönearbete utges premiekompensation för arbetad tid enligt nedan.
Premiekompensation skall inte utges på arbetsfri helgdag.
Premiekompensation skall utges för all tid som den anställde står till arbetsgiva- rens förfogande, således även ren väntetid vid t ex garaget i avvaktan på arbets- uppgifter. Dock skall premiekompensation inte utges om den anställde får tillå- telse att lämna arbetsplatsen och denne då själv väljer att lämna denna. Därvid skall endast grundlön utges.
Premiekompensation utges per timme med minst följande belopp.
Bil- och traktorförare | |
0-4 år i yrket | 2 kr |
efter 4 år i yrket | 5 kr |
Fjärrförare | |
0-4 år i yrket | 2 kr |
efter 4 år i yrket | 4 kr |
Arbetstagare som under en och samma dag utför såväl terminalarbete som åkeriarbete, s k blandad verksamhet (7 §) | |
0-4 år i yrket | 3 kr |
efter 4 år i yrket | 6 kr |
För billots som utför blandad verksamhet utges belopp enligt nedan om detta är högre.
Billots | |
Stockholm och Göteborg | |
0-4 år i yrket | 6 kr |
Efter 4 år i yrket | 7 kr |
Riket i övrigt | |
0-4 år i yrket | 4:50 kr |
Efter 4 år i yrket | 5:50 kr |
Billots är berättigad till denna premiekompensation endast om lotsarbete omfattar hel dag.
Krets- och distributionsförare | |
Stockholm och Göteborg | |
0-4 år i yrket | 2:50 kr |
efter 4 år i yrket | 5:50 kr |
Riket i övrigt | |
0-4 år i yrket | 2 kr |
efter 4 år i yrket | 5 kr |
Förare av traktordumper, grävmaskin, band- och fyrhjulsdriven traktor, väghyvel, mobilkran, tornkran, schakttruck och traktor med kombine- rade aggregat | |
0-4 år i yrket | 2:50 kr |
efter 4 år i yrket | 5:50 kr |
Packmästare, express- och grusgropsarbetare, lastkarl, arbetstagare som biträder vid maskin och övriga arbetare | 5 kr |
Arbetare under 18 år | 0:50 kr |
7 mom Tillägg vid arbete utan schema
Om överenskommelse träffats enligt 3 § 5 mom punkt A att lägga ut arbetstiden utan schema under fyra alternativt fem på varandra följande 24-timmarsperioder, skall arbetstagaren under en sådan vecka erhålla ett särskilt tillägg utöver premie- kompensation om minst 1 kr per timme.
Har överenskommelse träffats enligt 3 § 5 mom punkt B skall arbetstagaren under sådan vecka erhålla ett särskilt tillägg utöver premiekompensationen om minst 3 kronor per timme.
Till förare av truck eller tvåhjulsdriven traktor med last- eller schaktningsaggre- gat och till krossverksmaskinist, utges i stället för premiekompensation körtillägg enligt nedan per körtimme med maskinen under förutsättning att arbetet inte ut- förs på ackord och att förare av fordon inte själv lastar sitt fordon.
Maskinens tjänstevikt exkl arbetsredskap | Körtillägg | |
upp till 2 ton | minst | 1:00 kr per timme |
upp till 6 ton | minst | 1:25 kr per timme |
minst 6 ton | minst | 1:75 kr per timme |
9 mom Förberedelse- och avslutningsarbete
Till förare av traktordumper, grävmaskin, band- och fyrhjulsdriven traktor, väg- hyvel, mobilkran, tornkran, schakttruck och traktor med kombinerat aggregat som beordras utföra normalt förberedelse- och avslutningsarbete såsom varmkör- ning, smörjning och tankning av maskiner utanför ordinarie arbetstid, utges ersättning för förberedelse- och avslutningsarbete enligt följande.
2017-04-01 | 2018-04-01 | 2019-04-01 |
40,17 | 40,97 | 41,92 |
Sådant förberedelse- eller avslutningsarbete räknas inte som arbetstid vid sam- manräkningen av dag- eller veckoarbetstid.
I denna bestämmelse avses inte rena reparations- eller underhållsarbeten, då i stället vanlig lön skall utges och tiden för dessa arbeten räknas in i arbetstids- måttet.
Med passning avses tid under vilken arbetstagaren skall vara anträffbar i bosta- den eller på annan till arbetsgivaren anmäld plats, där arbetstagaren kan nås per telefon och varifrån denne snabbt kan infinna sig på arbetsplatsen.
Meddelande om passningstjänstgöring skall snarast meddelas berörd anställd, om möjligt före ordinarie arbetstidens slut tre dygn före passningstjänstens början.
På vardagar är passningstid tiden fr o m arbetstidens slut t o m kl 07.00 nästpå- följande dag. Vid veckoslut omfattar passningstjänsten tiden fr o m kl 07.00 på lördag t o m kl 07.00 nästkommande helgfria dag.
Ersättning vid passningstjänst
Anställd, som beordras till passningstjänst, erhåller härför ersättning per dygn.
1. Om arbetstagare utkallas mer än tre timmar per dygn utges ersättning för passning med följande belopp per dygn:
2017-04-01 | 2018-04-01 | 2019-04-01 | |
Mån-Fre | 213,16 | 217,42 | 222,42 |
Lör, sön- och helgdag | 339,28 | 346,07 | 354,02 |
2. Om arbetstagaren inte utkallas i tjänst eller utkallas under högst tre timmar per dygn utges ersättning för passning med följande belopp per dygn:
2017-04-01 | 2018-04-01 | 2019-04-01 | |
Mån-Fre | 293,44 | 299,31 | 306,19 |
Lör, sön- och helgdag | 505,92 | 516,04 | 527,90 |
11 mom Gällivare- och Kirunatillägg
Med hänsyn till speciella arbetsförhållanden utges såsom ett fast tillägg 111 öre per arbetad timme i Gällivare inkluderande bl a Koskullskulle och Malmberget samt i Kiruna 293 öre inkluderande bl a Vittangi.
6 § Avlöning vid terminalarbete
1 mom Allmänna avlöningsbestämmelser
Till prov- och tillsvidareanställd arbetstagare utges avlöning i form av månads- lön. Månadslön utges även till visstidsanställd arbetstagare efter en sammanhäng- ande anställningstid om tre månader.
Övriga visstidsanställda arbetstagare avlönas per timme med aktuell timlön enligt löneplan.
Arbete utöver fastställt deltidsmått är frivilligt och arbetstagare som arbetar ut- över överenskommen deltid avlönas för överskjutande tid med timlön.
Lönevillkoren för arbetstagare med ackord framgår av 8 § 6 mom.
2 mom Löneplan för terminalarbetare
2017-04-01 | 2017-04-01 | |
Sthlm & Gbg | Riket i övrigt | |
1. Grundlön minst | 24 729 | 24 629 |
Timlön, minst | 142,12 | 141,55 |
2. Mer än 2 års branschvana, minst | 25 011 | 24 911 |
Timlön, minst | 143,74 | 143,17 |
3. Mer än 4 års branschvana, minst | 25 126 | 25 026 |
Timlön, minst | 144,40 | 143,83 |
4. Mer än 6 års branschvana, minst | 25 186 | 25 086 |
Timlön, minst | 144,75 | 144,17 |
5. Mer än 8 års branschvana, minst | 25 490 | 25 390 |
Timlön, minst | 146,49 | 145,92 |
6. Arbetstagare under 18 år, minst | 15 389,20 | 15 389,20 |
Timlön, minst | 88,44 | 88,44 |
2018-04-01 | 2018-04-01 | |
Sthlm & Gbg | Riket i övrigt | |
1. Grundlön minst | 25 269 | 25 169 |
Timlön, minst | 145,22 | 144,65 |
2. Mer än 2 års branschvana, minst | 25 551 | 25 451 |
Timlön, minst | 146,84 | 146,27 |
3. Mer än 4 års branschvana, minst | 25 666 | 25 566 |
Timlön, minst | 147,51 | 146,93 |
4. Mer än 6 års branschvana, minst | 25 726 | 25 626 |
Timlön, minst | 147,85 | 147,28 |
5. Mer än 8 års branschvana, minst | 26 030 | 25 930 |
Timlön, minst | 149,60 | 149,02 |
6. Arbetstagare under 18 år, minst | 15 713,20 | 15 713,20 |
Timlön, minst | 90,31 | 90,31 |
2019-04-01 | 2019-04-01 | |
Sthlm & Gbg | Riket i övrigt | |
1. Grundlön minst | 25 901 | 25 801 |
Timlön, minst | 148,86 | 148,28 |
2. Mer än 2 års branschvana, minst | 26 183 | 26 083 |
Timlön, minst | 150,48 | 149,90 |
3. Mer än 4 års branschvana, minst | 26 298 | 26 198 |
Timlön, minst | 151,14 | 150,56 |
4. Mer än 6 års branschvana, minst | 26 358 | 26 258 |
Timlön, minst | 151,48 | 150,91 |
5. Mer än 8 års branschvana, minst | 26 662 | 26 562 |
Timlön, minst | 153,23 | 152,66 |
6. Arbetstagare under 18 år, minst | 16 092,40 | 16 092,40 |
Timlön, minst | 92,49 | 92,49 |
Premiekompensation utges ej till arbetstagare under 18 år.
För minderåriga arbetstagare under 18 år finns särskilda regler i 5 kapitlet arbets- miljölagen samt Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2012:3.
3 mom Löneplan för verkstadsarbetare
Till verkstadsarbetare utges efter kompetens en lön per månad med lägst nedan- stående belopp. Premiekompensation enligt 5 mom utges inte.
2017-04-01 | 2017-04-01 | |
Sthlm & Gbg | Riket i övrigt | |
1. Grundlön minst | 28 272,80 | 28 157,80 |
Timlön, minst | 162,49 | 161,83 |
2. Mer än 2 års branschvana, minst | 28 554,80 | 28 439,80 |
Timlön, minst | 164,11 | 163,45 |
3. Mer än 4 års branschvana, minst | 28 669,80 | 28 555,80 |
Timlön, minst | 164,77 | 164,11 |
4. Mer än 6 års branschvana, minst | 28 728,80 | 28 613,80 |
Timlön, minst | 165,11 | 164,45 |
5. Mer än 8 års branschvana, minst | 29 033,80 | 28 918,80 |
Timlön, minst | 166,86 | 166,20 |
6. Arbetstagare under 18 år, minst | 15 980,68 | 15 980,68 |
Timlön, minst | 91,84 | 91,84 |
2018-04-01 | 2018-04-01 | |
Sthlm & Gbg | Riket i övrigt | |
1. Grundlön minst | 28 812,80 | 28 697,80 |
Timlön, minst | 165,59 | 164,93 |
2. Mer än 2 års branschvana, minst | 29 094,80 | 28 979,80 |
Timlön, minst | 167,21 | 166,55 |
3. Mer än 4 års branschvana, minst | 29 209,80 | 29 095,80 |
Timlön, minst | 167,87 | 167,22 |
4. Mer än 6 års branschvana, minst | 29 268,80 | 29 153,80 |
Timlön, minst | 168,21 | 167,55 |
5. Mer än 8 års branschvana, minst | 29 573,80 | 29 458,80 |
Timlön, minst | 169,96 | 169,30 |
6. Arbetstagare under 18 år, minst | 16 304,68 | 16 304,68 |
Timlön, minst | 93,71 | 93,71 |
2019-04-01 | 2019-04-01 | |
Xxxxx & Gbg | Riket i övrigt | |
1. Grundlön minst | 29 444,80 | 29 329,80 |
Timlön, minst | 169,22 | 168,56 |
2. Mer än 2 års branschvana, minst | 29 726,80 | 29 611,80 |
Timlön, minst | 170,84 | 170,18 |
3. Mer än 4 års branschvana, minst | 29 841,80 | 29 727,80 |
Timlön, minst | 171,50 | 170,85 |
4. Mer än 6 års branschvana, minst | 29 900,80 | 29 785,80 |
Timlön, minst | 171,84 | 171,18 |
5. Mer än 8 års branschvana, minst | 30 205,80 | 30 090,80 |
Timlön, minst | 173,60 | 172,94 |
6. Arbetstagare under 18 år, minst | 16 683,88 | 16 683,88 |
Timlön, minst | 95,88 | 95,88 |
Premiekompensation utges ej till arbetstagare under 18 år.
Lön till städare utges med lägst nedanstående belopp. Premiekompensation enligt 5 mom utges inte.
2017-04-01 | 2018-04-01 | 2019-04-01 | |
Månadslön, minst | 24 609,68 | 25 149,68 | 25 781,68 |
Timlön, minst | 141,43 | 144,54 | 148,17 |
Arbetstagare avlönade enligt 2 mom skall för tid då ackordsarbete inte kan erbju- das erhålla en premiekompensation per avlönad timme med minst nedanstående belopp.
0 - 6 års branschvana | 2 kr |
mer än 6 års branschvana | 5 kr |
Arbetstagare som under en och samma dag utför såväl terminalarbete som åkeri- arbete, s k blandad verksamhet (7 §)
0 - 6 års branschvana | 3 kr |
mer än 6 års branschvana | 6 kr |
5 mom B Omställningstid – fryst ackord (gäller fr o m den 1 maj 2017)
Om en lokal överenskommelse, som innebär att en förhöjd premiekompensation baserad på s k fryst ackord ersatt ett premielönesystem, sägs upp före den 30 september 2018 har arbetstagare anställda före den 1 maj 2017 rätt till oförändrad premiekompensation t o m 30 september 2018.
Omställningstiden ovan gäller inte om lokala parter träffat överenskommelse om annat.
Bestämmelsen omfattar endast lokala överenskommelser som träffats före den 1 maj 2017.
Till arbetstagare utges i förekommande fall följande befattningstillägg:
1. Till arbetstagare som vid varje särskilt tillfälle beordras ersätta arbets- ledare utges under arbetsledarens frånvaro ett tillägg per timme med ned- anstående belopp.
2017-04-01 | 2018-04-01 | 2019-04-01 | |
Sthlm & Gbg | 21,32 | 21,78 | 22,33 |
Riket i övrigt | 21,23 | 21,70 | 22,24 |
2. Med gruppledare förstås arbetande lagbas eller motsvarande d v s kollek- tivanställd arbetstagare som tilldelats vissa arbetsledande uppgifter men som i huvudsak utför arbete inom avtalsområdet.
Gruppledare erhåller befattningstillägg per avlönad timme i angiven be- fattning med:
2017-04-01 | 2018-04-01 | 2019-04-01 | |
Sthlm & Gbg | 12,79 | 13,07 | 13,40 |
Riket i övrigt | 12,74 | 13,02 | 13,35 |
3. Kollektivanställd arbetstagare som varaktigt tilldelas speciella ansvarsupp- gifter erhåller tillägg per avlönad timme under tid uppdraget kvarstår med:
2017-04-01 | 2018-04-01 | 2019-04-01 | |
Sthlm & Gbg | 8,53 | 8,71 | 8,93 |
Riket i övrigt | 8,49 | 8,68 | 8,90 |
Överenskommelse enligt punkt 3 kan upphöra efter en månads uppsägningstid. Tillägg enligt punkterna 1 och 2 ovan utges inte samtidigt.
Anmärkning
Tilläggen enligt ovan utgör 15 procent (punkt 1), 9 procent (punkt 2), 6 procent
(punkt 3) av grundtimlönen i 2 mom punkt 1.
Till truckförare utges ett lönetillägg vid truckkörning med 85 öre/timme.
8 mom Tillägg vid tvåskiftsarbete
Vid tvåskiftsarbete skall arbetstagaren erhålla två timmars extra lön per vecka utöver ordinarie lön. Som alternativ kan i stället två timmars kompensations- ledighet utges om arbetsgivare och arbetstagare är överens om det.
7 § Blandad verksamhet
1 mom Företag med blandad verksamhet
Företag vars verksamhet är sådan att såväl terminal- som åkeriarbete utförs av de vid företaget anställda arbetstagarna, skall vid tillämpningen av anställningsvill- koren i detta avtal iaktta bestämmelserna i 2 och 3 mom nedan.
2 mom Anställningsvillkor vid blandad verksamhet
Avtalets bestämmelser avseende åkeriarbete skall tillämpas på arbetstagare som endast utför åkeriarbete.
Avtalets bestämmelser avseende terminalarbete skall tillämpas på arbetstagare som endast utför terminalarbete.
Avtalets bestämmelser avseende åkeriarbete skall tillämpas på arbetstagare som utför såväl åkeri- som terminalarbete.
Avvikelse får ske från bestämmelserna i 2 mom genom lokal överenskommelse. Sådan överenskommelse kan t ex innebära att avtalsbestämmelserna avseende åkeriarbete skall tillämpas på samtliga arbetstagare vid ett företag även om vissa arbetstagare endast utför terminalarbete.
8 § Premielön
Premielön bör användas i den utsträckning detta är möjligt med hänsyn till arbetsuppgifternas natur samt arbetets art och omfattning. Lokal part är skyldig att träda i förhandling angående premielön om motparten begär det.
Den rörliga delen, premien, är beroende av arbetstagarens prestation, till exempel mängden utfört arbete, arbetstagarens kompetens och kvaliteten på utfört arbete. Prestationen kan beräknas på exempelvis anslagen tid, debiterade uppdrag, före- tagets resultat, kostnadsbesparingar eller annan därmed jämförlig metod.
Arbetstagare med premielön är under en avräkningsperiod garanterad en förtjänst som motsvarar vecko- eller månadslönen samt aktuell premiekompensation för den aktuella perioden (6 § 5 mom).
2 mom Centralt upprättade premieprislistor för åkeriarbete
För följande varuslag finns centralt överenskomna premieprislistor upprättade. Dessa skall följas om överenskommelse enligt 3 mom inte träffas. Avtalets tid- löner får dock tillämpas om detta med hänsyn till transportuppdragets kortvarig- het eller andra speciella omständigheter är lämpligare.
A. Timmer och massaved
B. Massor (sand, grus, jord, makadam, sten, lera och pinnmo)
C. Flytande bränsle
D. Betong
E. Flis
F. Oljegrus.
3 mom Lokal överenskommelse om premielön
Efter lokal överenskommelse kan premielön användas som komplement till fast lön (vecko- eller månadslön) när förutsättningar härför föreligger och ersätter då premiekompensation. Vid åkeriarbete skall den fasta delen utgöra minst 85 pro- cent av grundlönen.
Med förutsättningar avses exempelvis;
▪ att tidsåtgången vid arbetets utförande kan påverkas av den som utför arbetet
▪ att tidsåtgången för normalprestationen i förväg kan fastställas
▪ att tidsåtgången vid arbetets utförande är registrerbar med godtagbar nog- grannhet
▪ att arbetet är fortlöpande registrerbart
▪ att tillgång finns till den bokförda omsättningen för utfört arbete under en viss period
▪ att närvarotiden kan registreras för den personal som omfattas av premie- lönen.
Lokal överenskommelse om premielön där premielönen är hänförlig till vissa specificerade arbetsuppgifter skall innehålla regler om hur lön skall beräknas i de fall premiearbetet avbryts på grund av en händelse som ligger utanför arbetstaga- rens kontroll.
Lokal överenskommelse om premielön kan träffas för viss tid eller tills vidare. Överenskommelse som inte avser arbeten av tillfällig natur, gäller med en upp- sägningstid om tre månader, om inte längre uppsägningstid avtalats.
Överenskommelse för viss tid skall övergå att gälla tills vidare om inte uppsäg- ning skett till utgången av den överenskomna giltighetstiden.
För arbeten av tillfällig natur kan överenskommelse om premielön träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare under förutsättning att premielönen inte har längre varaktighet än fyra veckor. Sådan överenskommelse upphör att gälla när avtalade tidsperioden gått till ända eller då arbetet dessförinnan avslutats.
Vid väsentlig förändring av förutsättningarna för premielön kan endera parten begära förhandling för justering av gällande premielöneavtal. Om de lokala par- terna ej kommer överens kan de i avvaktan på central förhandling träffa överens- kommelse om a conto-utbetalning från den tidpunkt de ändrade förhållandena påtalas.
5 mom Individuell- eller gruppremie
Premielön kan utformas individuellt, som gruppremie eller som kombinationer av dessa. Vid införande av gruppremie skall arbetsstyrkans indelning i grupper fastställas. Detta sker med utgångspunkt från den enskilda arbetsplatsens förut- sättningar. Vid fastställande av gruppindelning måste hänsyn tas till de naturliga gränser som kan föreligga och göras på ett sådant sätt att en rättvis fördelning kan ske av såväl kvantiteter som arbetad tid. Vid gruppremie beräknas lönen så att varje deltagare erhåller del i premielönesumman i förhållande till de antal timmar denne deltagit i premielönearbete.
6 mom Exempel på premielön/ackord vid terminalarbete
Exempel 1
1. Ackordsråd
På arbetsställe där ackord införes skall inrättas ett ackordsråd. Ackordsrådet är ett partsammansatt organ för samråd och diskussion om ackordets tillämpning och utveckling.
Ackordsrådet rekryteras på arbetsstället och består av en representant för arbets- givaren och en representant för varje ackordsgrupp.
2. Fast/rörlig del
Xxxxxxxx utformas med en fast och en rörlig del.
Den fasta delen skall utgöra 60 % av grundtimlön enligt 6 § 2 mom punkt 1.
Den rörliga delen skall fördelas på antalet hanterade ton och/eller antal frakt- sedlar. Fördelningen mellan, alternativt fastställande vilken, av de två rörliga komponenterna som skall användas, görs vid lokal förhandling avseende in- förande av ackord. Beroende på en terminals storlek och verksamhet kan flera olika fördelningsalternativ tillämpas inom en och samma terminal.
De lokala parterna kan, om så är lämpligt, överenskomma om att också andra än de i detta moment angivna faktorerna kan ingå i ackordsunderlaget.
De lokala parterna kan även enas om annan fördelning mellan fast och rörlig del.
3. Arbetad tid
(Tillämpningsexempel - se avtalsbilaga E).
Den arbetade tiden skall belasta ackordet enligt följande:
a) Tid för ackordsarbete medtages till 100 %. Allt arbete med godshante- ringen skall ingå.
b) Tid för beordrade arbetsuppgifter som ej ingår i ackordet medräknas ej men ersätts med ackordsutfallet under beräkningsperioden när arbetsupp- gifterna utförts.
c) Väntetid vid arbetsbrist medräknas ej i ackordet. Väntetiden ersätts med 90 % av ackordets rörliga del under beräkningsperioden när väntetiden in- faller.
Reduktionen slås ut på samtliga timmar i ackordsgruppen, vilket innebär att ackordets rörliga del reduceras till lika andel för samtliga gruppmedlemmar.
Då arbetsbrist uppstår på grund av minskad godsmängd, skall i första hand andra arbetsuppgifter utföras. Det åligger arbetsledare att förbereda sådana arbetsupp- gifter.
Xxxxx inga arbetsuppgifter att tillgå får tiden redovisas som väntetid. Redovisning av väntetid måste alltid godkännas av arbetsledare i samråd med ackordsrådet från fall till fall.
4. Nyanställda
(Tillämpningsexempel - se avtalsbilaga E).
Nyanställd personal utan branschvana erhåller under de första sex månaderna ett reducerat ackordsutfall motsvarande 80 % av uppnådd rörlig del. Återstoden 20
% tilldelas de terminalarbetare i ackordsgruppen som innehar branschvana utöver sex månader.
I ackordsrådet kan överenskommelse träffas om att nyanställd arbetstagare utan branschvana erhåller fullt ackordsutfall vid en tidigare tidpunkt än först efter sex månaders anställning.
5. Tillägg
Utöver ackordsutfallet utges följande tillägg:
▪ särskilt yrkestillägg enligt nedan
• mer än 2 års branschvana 1:62 kr/tim
• mer än 4 års branschvana 1:91 kr/tim
• mer än 6 års branschvana 2:25 kr/tim
• mer än 8 års branschvana, beräknad som grupp 5 i 6 § 2 mom 4:00 kr/tim
▪ i förekommande fall befattningstillägg enligt 6 § 6 mom
▪ i förekommande fall truckförartillägg enligt 6 § 7 mom
Exempel 2
1 | Premiens uppbyggnad |
Premien byggs upp kring en rörlig del med till exempel följande faktorer: | |
Produktivitet Fastställs genom mätning av ökning/minskning mot uppsatta mål för grupper/avdelningar. Mätfaktorer är till exempel uppdrag per mantimme, kolli per mantimme och ton per mantimme. |
Kvalitet | |
Mäts mot uppsatta mål för hela arbetsplatsen. Exempel på områden som mäts är utbetalda skadeersättningar, självrisker och antal reklamationer. | |
De ingående faktorerna kan inbördes värderas olika över tiden. De faktorer som anses viktigast skall vid premieberäkningen få störst genomslag. | |
2 | Arbetad tid |
All arbetad tid för berörd grupp/arbetsplats ligger till grund för premien. | |
3 | Utbetalning |
Utbetalning av premie sker kvartalsvis i efterskott. Resultatet per grupp/arbetsplats redovisas veckovis. | |
4 | Uppföljning |
Uppföljning av utfall och fastställande av mål sker i partssammansatta grupper. |
Behörig företrädare för Svenska Transportarbetareförbundet har rätt att ta del av grunderna för tillämpat premielönesystem ävensom av arbetsstudierna. Detsam- ma gäller i fråga om statistik, diagram och tabeller i mån dessa ligger till grund för premielöneuppgörelser. Uppgifter i sådana handlingar är av intern natur och får inte delges utomstående.
Om kontrollstudier anordnas vid uppkommen tvist har behörig företrädare för Svenska Transportarbetareförbundet rätt att följa desamma.
9 § Helglön
Helglön innebär att avdrag från vecko- eller månadslön inte görs för den minsk- ning av arbetstiden som uppkommer i de fall arbetet ställs in på helgdag. Arbets- tagaren är således garanterad vecko- eller månadslön även om arbetet inte utförs på helgdag.
2 mom Vem har rätt till helglön?
Följande arbetstagare har rätt till helglön.
▪ Prov- och tillsvidareanställd arbetstagare
▪ Visstidsanställd för åkeriarbete efter en sammanhängande anställningstid om minst en månad
▪ Visstidsanställd för terminalarbete efter en sammanhängande anställnings- tid om tre månader.
Med helgdag avses i denna paragraf helgdag som infaller måndag - lördag. Då skiftarbete bedrivs veckans alla dagar räknas även söndagar som helgdagar (se vidare 8 mom).
Påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton betraktas som helgdagar. Helgdagen räknas från kl 00.00 till 24.00.
Helglön utges för de i 3 mom uppräknade dagarna under förutsättning att arbete skulle ha utförts denna dag om det inte varit helgdag.
Infaller helgtid på arbetsfri dag utges inte helglön. I sådant fall sker således ingen arbetstidsreduktion.
Rätten till helglön förutsätter att arbetstagaren arbetar på arbetsdag som infaller närmast före eller närmast efter helgdagen. Med arbete jämställs i detta avseende schemalagd fridag, kompensationsledighet för fullgjort övertidsarbete, betald och obetald semester samt egen sjukdom för vilken försäkringskassan inte betalar er- sättning. Helglön utges således för sjukfrånvaro under helgdag som infaller under arbetsgivarens sjuklöneperiod.
5 mom Arbetstidsreduktion på helgdagar
Arbetstiden skall reduceras med den arbetstid som infaller på helgdagen, d v s i normalfallet åtta timmar.
Är arbetstiden förlagd i schema skall reduktion ske med den arbetstid som enligt schemat infaller på helgdagen. Infaller helgtiden på arbetstagarens fridag skall reduktion av arbetstiden inte göras.
Ändras ett schema viss vecka på grund av infallande helgdag skall den ordinarie arbetstiden denna vecka reduceras med den arbetstid som enligt det ursprungliga schemat utgjort arbetstid på helgdagen.
Omfördelning av arbetstiden innebärande att arbetstidsreduktion inte görs, är tillåten endast efter medgivande från den anställde. Föreligger inte sådant med- givande, skall avlöning beräknas i enlighet med arbetstidens förläggning närmast föregående vecka.
6 mom Arbete på helgdag - övertidsersättning
Arbete på sådan helgdag som avses i 3 mom ersätts med övertidsersättning. För- utom helglön utges således för sådant arbete grundlön, övertidstillägg, premie- kompensation (premie) samt obekvämlighetstillägg.
Helglön innebär att arbetstagaren är garanterad vecko- eller månadslön trots att arbetstiden reduceras på helgdagen.
Minskning av vecko- eller månadslönen görs således inte när arbetet ställs in på helgdagen. Arbetstagare som har premielön/ackord med reducerad grundlön enligt 8 § erhåller timlön enligt löneplan i stället för bibehållen vecko- eller månadslön.
För arbetstagare som omfattas av 6 § utgörs helglönen i förekommande fall dess- utom av premiekompensation, befattningstillägg samt särskilt yrkestillägg enligt 8 § 6 mom punkt 5.
8 mom Helglön vid kontinuerligt skiftarbete
Vid arbete i skift som pågår veckans alla dagar gäller bestämmelserna i denna paragraf även när helgdag infaller på en söndag.
Med helgdag avses således i detta moment helgdag som infaller söndag - lördag.
10 § Övertid
1 mom När utges övertidsersättning?
För bestämmelser om övertidens omfattning med mera se 3§ bilaga A och 3 § bilaga B till detta avtal.
Övertidsersättning utges för arbetad tid utöver 40 timmar per helgfri vecka. Övertidsersättning utges även vid arbete utanför ordinarie eller schemalagd ar- betstid såvida inte tillåten förskjutning är för handen enligt 3 § 3 mom eller 4 § 3 mom. Dessutom utges övertidsersättning vid arbete på helgdag som infaller måndag - lördag. Vid skiftarbete som pågår veckans alla dagar utges övertids- ersättning även för arbete på helgdag som infaller på en söndag.
Vid utläggning av arbetstiden kl 07.00 - 16.30, skall för den tid som ligger utan- för angiven ordinarie arbetstid, utges övertidsersättning, såvida ej tillåten för- skjutning är för handen enligt 3 § 3 mom eller 4 § 3 mom. Om arbetstagare med ordinarie arbetstid kl 07.00 -16.30 exempelvis en dag beordras förlänga arbets- tiden till kl 18.30 uppstår för sådan dag två timmars övertid.
Detsamma skall gälla om den ordinarie arbetstiden utlagts i schema och tillåten förskjutning ej är för handen.
All tid som utan tillåten förskjutning beordras och utföres utanför kl 07.00 -
16.30 eller den i arbetstidsschemat angivna ordinarie arbetstiden är övertid.
Således får ej beordrad och utförd övertid kvittas mot ledig tid vare sig i början eller slutet av avlöningsveckan.
Tillsvidareanställd arbetstagare som inkallas på tid som inte omedelbart ansluter sig till den ordinarie arbetstiden, erhåller ersättning för minst tre timmars över- tidsarbete. Detta gäller även visstidsanställd terminalarbetare.
Övertidsersättning beräknas i 6-minutersperioder. Påbörjad period räknas som hel period.
2 mom Övertidsersättningens storlek
Vid åkeriarbete
Ersättning för övertidsarbete utges med avtalsenlig timlön enligt löneplanerna i 5
§ 3 - 4 mom och ett tillägg om 50 procent därav.
Vid terminalarbete
Ersättning för övertidsarbete utges med avtalsenlig timlön enligt 6 § 2 - 4 mom och ett tillägg om 50 procent därav, för alla dagar utom sön- och helgdag då tillägget utgör 100 procent av denna lön.
Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan ersättning för övertid utges i form av ledighet från ordinarie arbetstid, varvid ledighet utges med minst 1,5 timme för varje övertidstimme.
Förläggning av ledigheten sker efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Kan överenskommelse inte träffas utges övertidsersättning i form av pengar.
Beträffande uttag av kompensationsledighet för arbetstagare som avlönas enligt 5 §, gäller att uttag bör ske inom en tvåmånadersperiod från den tidpunkt den intjänats. Om arbetstagaren t ex intjänat ledighet under september månad bör denna således vara uttagen senast vid november månads utgång. Annars ersätts övertiden med kontant betalning.
Vid uttag av kompensationsledighet skall motsvarande övertid återföras som till- gänglig övertid enligt gällande arbetstidsavtal.
Exempel
En arbetstagare har arbetat 40 timmar övertid och dessa tas ut i form av kompen- sationsledighet i 60 timmar. 40 timmar skall återföras som tillgänglig övertid.
11 § OB-tillägg
1 mom Obekvämlighetstillägg vid åkeriarbete
Obekvämlighetstillägg per timme utges för arbetstid enligt följande.
Enkelt obekvämlighetstillägg | |
måndag – fredag | 00.00 - 06.00 |
måndag – fredag | 18.00 - 24.00 |
Midsommarafton | 00.00 – 12.00 |
jul- och nyårsafton om de inte infaller på en lördag | 00.00 - 12.00 |
Enkelt obekvämlighetstillägg utges med
▪ 30,98 kr fr o m den 1 april 2017
▪ 31,63 kr fr o m den 1 april 2018
▪ 32,39 kr fr o m den 1 april 2019.
Kvalificerat obekvämlighetstillägg | |
lördagar | 00.00 - 24.00 |
midsommarafton | 12.00 – 24.00 |
jul- och nyårsafton om de inte infaller på en lördag | 12.00 - 24.00 |
sön- och helgdagar | 00.00 - 24.00 |
Kvalificerat obekvämlighetstillägg utges med
▪ 61,96 kr fr o m den 1 april 2017
▪ 63,26 kr fr o m den 1 april 2018
▪ 64,79 kr fr o m den 1 april 2019.
2 mom Obekvämlighetstillägg vid terminalarbete
Obekvämlighetstillägg per timme utges för arbetstid enligt följande.
Enkelt obekvämlighetstillägg | |
måndag – fredag | 18.00 - 23.00 |
midsommarafton | 06.00 – 12.00 |
jul- och nyårsafton om de inte infaller på en lördag | 06.00 - 12.00 |
Enkelt obekvämlighetstillägg utges med
▪ 29,72 kr fr o m den 1 april 2017
▪ 30,38 kr fr o m den 1 april 2018
▪ 31,14 kr fr o m den 1 april 2019.
Kvalificerat obekvämlighetstillägg | |
måndag – fredag | 23.00 - 06.00 |
lördagar | 00.00 - 24.00 |
midsommarafton | 12.00 - 24.00 |
jul- och nyårsafton om de inte infaller på en lördag | 12.00 - 24.00 |
sön- och helgdagar | 00.00 - 24.00 |
Kvalificerat obekvämlighetstillägg utges med
▪ 50,96 kr fr o m den 1 april 2017
▪ 52,07 kr fr o m den 1 april 2018
▪ 53,38 kr fr o m den 1 april 2019.
12 § Bestämmelser för åkeriarbete rörande trakta- menten, rese- och restidsersättningar samt mål- tidskuponger
Heltidsanställd arbetstagare, som ej erhåller traktamente, är för varje arbetad dag berättigad till måltidskuponger till av riksskatteverket fastställt förmånsvärde.
För 2017 uppgår förmånsvärdet till 90 kr. Arbetsgivaren svarar härvid för 37:51 kr per kupong. Den anställde betalar själv resterande del.
2 mom Rese- och restidsersättning
Då anställd beordras resa med buss, järnväg, fartyg och flyg utges ersättning för II klass biljett på järnväg och fartyg och vid nattresa sovplatsbiljett samt vid flyg biljett i turistklass.
Vid resa med egen bil kan arbetsgivare och anställd överenskomma om bilersätt- ning.
För beordrad restid samt fram- och återkörningstid med eget eller arbetsgivarens fordon utges timlön och premiekompensation samt i förekommande fall obekvämlighetstillägg.
3 mom Korttidstraktamente och logiersättning inom Sverige
Vid förrättning inom Sverige utbetalas traktamente enligt detta moment till föl- jande arbetstagare.
Förare av bil, traktor, truck eller tvåhjulsdriven traktor med last eller schakt- ningsaggregat (till denna grupp hänföres också förare av traktorer som huvud-
sakligen används för skogsbruk oavsett om de är band- eller hjuldrivna), pack- mästare, expressarbetare, grusgropsarbetare, krossverksmaskinist, lastkarl, övriga arbetare och arbetare under 18 år.
Traktamente utges endast vid överliggningar utom stationsorten. I sådana fall utges ersättning enligt följande:
▪ logitraktamente 265 kr
▪ dagtraktamente 182 kr per halvt dygn
Dygnet räknas från den tidpunkt, då arbetstagaren lämnar stationsorten. Nytt traktamente per halvt dygn utges, när tiden för bortovaron med minst en timme överstiger halvdygnet.
Nu nämnda ersättningar utges inte i de fall då arbetsgivaren tillhandahåller kost respektive logi av tillfredsställande beskaffenhet.
4 mom Särskilt traktamente vid långtidsförrättning inom Sverige
För arbetstagare som avses i 3 mom gäller följande vid långtidsförrättning inom Sverige. Med långtidsförrättning menas överliggning med stationering utom stationsorten under minst 14 dagar i följd.
För de första sex dygnen utges ersättning för kost och logi med 501 kr per dygn. Om logi tillhandahålles, utges ersättning för kost med 281 kr per dygn.
Fr o m det sjunde dygnet utges ersättning för kost och logi med 314 kr per dygn. Om logi tillhandahålles, utges ersättning för kost med 178 kr per dygn.
Dygnet räknas från den tidpunkt då arbetstagaren lämnar stationsorten.
Uppehåll i förrättningen på grund av semester, sjukdom etc medför inte att stationeringstiden anses avbruten. Byte av stationeringsort under långtidsförrätt- ning medför att stationeringstiden anses avbruten.
Ovan angivna ersättningar utges inte i de fall arbetsgivaren tillhandahåller kost respektive logi av tillfredsställande beskaffenhet.
Är stationeringen begränsad till 13 dagar gäller bestämmelserna i 3 mom.
5 mom Traktamente inom Norden
Arbetstagare som avses i 3 mom erhåller vid förrättning som medför vistelse med överliggning i annat nordiskt land fritt logi jämte ett dagtraktamente enligt nedan. Efter överenskommelse kan fritt logi bytas ut mot logitraktamente enligt nedan.
▪ dagtraktamente 14:00 kr/tim
▪ logitraktamente 265 kr
Tiden räknas från den tidpunkt då arbetstagaren lämnar stationsorten till den tid- punkt arbetstagaren återkommer till stationsorten.
Traktamente enligt ovan utges inte i de fall då kost respektive logi av tillfreds- ställande beskaffenhet tillhandahålles.
6 mom Traktamente utom Norden
Arbetstagare som avses i 3 mom erhåller vid körning eller annat arbete, som för- anleder vistelse med övernattning utom Norden, ett traktamente av minst 446 kr per påbörjat halvt dygn. Dygnet räknas från den tidpunkt då arbetstagaren lämnar stationsorten.
Om enbart logi tillhandahålles utgör traktamentet 256 kr per halvt dygn.
Traktamenten enligt 1 och 2 styckena ovan utges inte i de fall, då kost respektive logi av tillfredsställande beskaffenhet tillhandahålles.
Skulle arbetet avbrytas utomlands av anledning, över vilken arbetstagaren ej råder, äger denne rätt att på arbetsgivarens anvisning och bekostnad snarast möj- ligt återvända till hemorten.
Vid körning utom Norden skall bilen vara bemannad med två förare eller en förare och en medhjälpare, såframt fråga är om
a) dragande fordon till vilket kopplats mer än ett släpfordon, inbegripet;
b) dragande fordon, till vilket kopplats annat släpfordon än påhängsvagn, då släpfordonets högsta tillåtna totalvikt överstiger 5 ton och den högsta til- låtna totalvikten av xxxxxxxx xxxxxx och släpfordon tillsammantagna över- stiger 15 ton;
c) därest körning beräknas omfatta mer än åtta timmar av tiden mellan kl 17.00 och 07.00, skall bilen vara bemannad med två förare, såvida avlösning ej ordnas under färdvägen.
7 mom Maskinförares traktamenten, rese- och restidsersätt- ningar
Traktamente enligt detta moment utbetalas till följande arbetstagare.
Förare av traktordumper, grävmaskin, band- och fyrhjulsdriven traktor, väghyvel, mobilkran, tornkran, schakttruck och traktorer med kombinerat aggregat.
Vid arbete på annan ort så belägen att hemresa ej kan ske varje dag utges trakta- mente under vistelsen på den främmande orten med 386 kr per dygn. För de första 14 dagarna på den främmande orten utges ett tillägg om 338 kr per dygn.
Nu nämnda ersättningar utges icke i de fall, då arbetsgivaren tillhandahåller kost respektive logi av tillfredsställande beskaffenhet.
Vid tillämpning av bestämmelserna angående reseersättning och restidsersättning gäller följande:
Restid från bostaden (B) till maskindepån (D) ersättes aldrig och ej heller från B till arbetsplatsen (A) om A ligger mindre än 5 km från B eller från D (t ex B-A1 respektive B-A2).
Då emellertid A ligger mer än 5 km från depån eller från bostaden skall rese- ersättning utges enligt följande:
Om arbetsplatsen ligger vid a utgives ersättning för B-a, trots att a ligger närmare bostaden än depån.
A3
A4
D
A2
A1
B
A5
a
B2
Om arbetsplatsen ligger vid A3, utges ersättning för B-A3. Därvid kan i stället arbetsgivaren beordra inställelse vid D, varvid ju B-D ej ersättes. Om arbetstiden vid A3 börjar kl 07.00 erhåller den anställde för restiden B-A3 grundtimlön, premiekompensation samt överenskommen kilometerersättning. Denna restid till inställelse vid A3, klockan 07.00 räknas ej som fullgjord arbetstid och skall ej inräknas i veckoarbetstidsmåttet vid beräkning av eventuell övertid.
Om i stället inställelse beordrats till klockan 07.00 vid D och den anställde sedan kör med eget fordon D-A3, utges ovannämnda ersättningar för D-A3. Denna tid ingår emellertid i arbetstidsmåttet eftersom körningen utföres under ordinarie arbetstid. Om arbetsgivaren för sträckan D-A3 tillhandahåller skjuts eller fordon, utges endast timersättning för denna sträcka.
Om inställelse beordrats till klockan 06.45 vid D för att den anställde genom arbetsgivarens försorg skall vara vid A3 klockan 07.00 då arbetsdagen skall börja, utges timersättning för tiden 06.45-07.00 och tiden räknas såsom arbetad tid.
Om den anställde kör B-A4, skall hela sträckan ersättas, men om inställelse beordrats till D, ersätts enligt ovan angivna villkor endast D-A4.
I det fall att den anställde flyttar sin bostad från B till B2 må i stället för ovan angivna beräkningssätt tillämpas principen att all reseersättning beräknas från depån till arbetsplatsen (ex D-A4). I konsekvens därmed skall, vid arbetet i när- heten av bostaden, utges ersättning för resa från depå till arbetsplats (ex D-A5).
Om ersättningspliktig restid ligger å s k obekväm arbetstid, skall ob-tillägg ut- betalas enligt kollektivavtalets 11 § 1 mom.
8 mom Utlandstraktamente för maskinförare
Detta moment är tillämpligt på de arbetstagare som avses i 7 mom.
Vid arbete som föranleder vistelse med övernattning utomlands utges fritt logi jämte ett traktamente om minst 452 kr per dygn. Dygnet beräknas från den tid- punkt då arbetstagaren lämnar stationsorten.
13 § Löneutbetalning m m
1 mom Avlöningsvecka vid åkeriarbete
Avlöningsveckan räknas fr o m söndag t o m lördag. Arbetsgivaren äger rätt att utbetala lönen veckovis kontant var eller varannan torsdag. Löneutbetalningen kan även ske via bank, postgiro eller på annat sätt. Arbetsgivaren och arbetstaga- ren kan överenskomma om att ett a contobelopp utbetalas den 25:e varje månad samt att utbetalning av slutlig lön med avdrag för erhållet a contobelopp sker senast nästkommande ordinarie löneutbetalningstillfälle.
Om den 25:e infaller på en avtalsenlig arbetsfri dag sker utbetalningen närmast föregående dag.
Efter lokal överenskommelse kan a contobelopp respektive slutlig lön utbetalas med annat intervall.
Infaller helgdag på dag då löneutbetalning skall ske, utbetalas lönen om möjligt två dagar före helgdagen.
2 mom Avlöningslistor vid åkeriarbete
Arbetsgivaren är skyldig att föra avlöningslistor. Alla avtalsenliga ersättningar skall där särskiljas, i den mån det icke av arbetstidsredovisningen framgår hur
avlöningen beräknats. Arbetstagaren skall kvittera avlöningslistan, där avlöningen icke utbetalas genom bank, post eller på annat betryggande sätt.
3 mom Arbetstidsredovisning vid åkeriarbete
Arbetsgivaren beslutar om formerna för arbetstidsredovisningen i enlighet med verksamhetens behov.
Av arbetstidsredovisningen skall framgå den ordinarie arbetstidens början, slut och raster samt den faktiska arbetade tiden. Arbetstagaren skall erhålla en kopia av arbetstidsredovisningen. Arbetsgivaren skall behålla arbetsredovisningen i två hela kalenderår.
I 9 § bilaga A till detta avtal finns särskilda bestämmelser om registrering av arbetstid för mobila arbetstagare.
4 mom Utbetalningsdag - månadslön vid åkeri- och terminal- arbete
Månadslön utbetalas eller skall vara tillgänglig för lyftning den 25:e i den månad den intjänas. Infaller den 25:e på lör-, sön- eller helgdag skall lönen finnas till- gänglig för lyftning sista bankdagen före helgen.
5 mom Tillägg och avdrag - månadslön vid åkeri- och terminal- arbete
Avdrag för frånvaro respektive utbetalning av förekommande tillägg samt ackordslön verkställs vid slutliga löneutbetalningstillfället månaden efter den beräkningsperiod på vilken avdragen, tilläggen respektive ackordslönen belöper sig.
6 mom A conto - månadslön vid åkeri- och terminalarbete
Till arbetstagare, som börjat eller slutat sin anställning under månaden, har arbetsgivaren rätt att - med avsteg från 5 mom ovan - betala ett a contobelopp i slutet av intjänandemånaden för reglering påföljande månad.
14 § Semester
Semester utgår enligt lag, dock med iakttagande av vad som sägs i 2 - 11 mom nedan.
Angående förläggning av sådan semesterledighet som avses i 12 § semesterlagen (huvudsemester) för Svenska Transportarbetareförbundets medlemmar skall vad
som i lagen om medbestämmande i arbetslivet föreskrivs om arbetsgivares för- handlingsskyldighet beträffande viktigare förändring av arbetstagares arbets- eller anställningsförhållanden äga motsvarande tillämpning. Förhandlingsskyl- digheten skall i sådan fråga fullgöras gentemot den på arbetsplatsen som av för- bundet utsetts att vara förtroendeman med uppgift att handlägga semesterförlägg- ningsfrågor. Förtroendemannen får sådan ställning så snart arbetsgivaren erhållit meddelande härom och behåller denna ställning till dess annat meddelats. Finns förtroendeman utsedd på viss arbetsplats enligt förhandlingsordning eller eljest, skall denne vara sådan förtroendeman som ovan sagts utan att särskilt med- delande därom behöver lämnas.
Arbetstagare, som under ett semesterår vill utnyttja möjligheten att spara semes- terdagar enligt 18 § semesterlagen, skall meddela detta till arbetsgivaren i sam- band med att förläggningen av årets huvudsemester bestäms, dock senast den 1 april samma år.
Om inte annat överenskommes, skall arbetstagare, som vill ta i anspråk sparade semesterdagar i samband med årets huvudsemester, underrätta arbetsgivaren härom, senast då förläggningen av årets huvudsemester bestäms. Vill arbetstaga- ren i andra fall ta ut sådana dagar skall underrättelse lämnas senast tre månader innan ledigheten tar sin början.
4 mom Semester vid visstidsanställning
Vid visstidsanställningar om högst tre månader skall semesterledighet inte läggas ut, såvida inte detta klart överenskommits. Istället betalas semesterersättning.
Semesterlön utgör 13 procent fr o m intjänandeåret 1 april 1994. Semesterlönen beräknas på arbetstagarens förfallna lön i anställningen, i förekommande fall ökad med belopp enligt 7 mom nedan. I lönesumman skall ingå all ersättning under intjänandeåret med följande undantag:
▪ annan semesterlön än sådan som avser sparad semester
▪ sjuklön.
I lönesumman ingår inte traktamenten, ersättning för särskilda kostnader eller andra ersättningar som inte har karaktären av lön.
För arbetstagare som är berättigad till vecko- eller månadslön skall semester- lönen per betald semesterdag uppgå till lägst
▪ lägst 1 332 kronor för semesteråret 1 april 2017
▪ lägst 1 358 kronor för semesteråret 1 april 2018
▪ lägst 1 390 kronor för semesteråret 1 april 2019
För arbetstagare under 18 år skall semesterlönen per betald semesterdag uppgå till lägst
▪ lägst 984 kronor för semesteråret 1 april 2017
▪ lägst 1 004 kronor för semesteråret 1 april 2018
▪ lägst 1 027 kronor för semesteråret 1 april 2019
För arbetstagare som avlönas enligt 5 § 3 mom B skall semesterlönen per dag för de första 12 månaderna av anställningstiden uppgå till lägst
▪ lägst 1 200 kronor för semesteråret 1 april 2017
▪ lägst 1 224 kronor för semesteråret 1 april 2018
▪ lägst 1 252 kronor för semesteråret 1 april 2019
För deltidsarbetande nedräknas ovanstående belopp i proportion till arbetstiden.
Arbetstagare som avlönas med timlön skall erhålla semesterersättning med 13 procent.
Protokollsanteckning
För arbetstagare som avlönas enligt 5 § 3 mom B skall semesterlönen per betald dag för de första tolv månaderna av anställningstiden uppgå till 90 procent av ovanstående belopp avseende arbetstagare över 18 år.
6 mom Utbetalning av semesterlön
För månadsavlönad arbetstagare gäller att semesterlön per betald semesterdag utbetalas vid ordinarie löneutbetalningstillfälle för den redovisningsperiod under vilken semesterdagen infaller. Detta innebär att arbetstagaren under den period semesterledigheten är förlagd erhåller ordinarie månadslön jämte eventuella tillägg och avdrag hänförliga till tidigare avräkningsperiod. Vid nästkommande ordinarie löneutbetalningstillfälle utbetalas semesterlön med avdrag för tidigare utbetald lön avseende semesterfrånvaro.
För åkeriarbetare avlönad med veckolön utbetalas semesterlönen sista avlönings- tillfället före semesterledigheten.
Överenskommelse om andra former för beräkning och utbetalning av semester- lön och semesterersättning kan träffas mellan arbetsgivare och Svenska Trans- portarbetareförbundet.
7 mom Semesterlönegrundande frånvaro
För varje timme under intjänandeåret, som arbetstagaren varit frånvarande från arbetet utan lön och som enligt 17 § semesterlagen är semesterlönegrundande tid, skall till den lönesumma som utgör underlag för beräkning av semesterlön enligt 5 mom ovan, läggas ett belopp beräknat enligt följande formel:
lön under intjänandeåret |
antalet arbetade tim under intjänandeåret |
8 mom Semesterlön för sparade semesterdagar
Arbetstagaren skall, med tillämpning av 22 § semesterlagen, erhålla samma semesterlön för sparad semesterdag som för övriga semesterdagar under det semesterår då de sparade dagarna tas ut. Arbetstagare kan dock ha haft en annan sysselsättningsgrad i semesterlagens mening under det eller de intjänandeår, då rätt till semesterlön för de sparade semesterdagarna förvärvades, än under det intjänandeår som föregår det semesterår då de sparade dagarna tas ut. Kan ar- betsgivaren eller arbetstagaren visa att så är fallet, skall semesterlönen för de sparade dagarna i stället beräknas i proportion till arbetad tid under det eller de intjänandeår som de sparade dagarna hänför sig till.
Föregående stycke skall endast tillämpas såvida skillnaden i sysselsättningsgrad i förhållande till ordinarie arbetstid överstiger 25 %. Med sysselsättningsgrad av- ses den procentuella del av ordinarie arbetstid, som avtalats mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
Semesterersättning bestäms enligt grunderna för beräkning av semesterlön i 5, 7 och 8 mom och skall betalas ut utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter anställningens upphörande. Möter hinder mot att beräkna semesterersättningen inom en månad efter anställningens upphörande skall den betalas ut inom en vecka efter det hindret upphörde.
Kollektivavtalets semesterbestämmelser utgör inte hinder för lokala överenskom- melser i form av kollektivavtal eller avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare i frågor som inte särskilt reglerats i semesterbestämmelserna och då semesterlagen medger sådana lokala överenskommelser.
11 mom Pass/skifttjänstgöring
Vid pass/skifttjänstgöring enligt arbetstidsschema utan semesteruppehåll (drifts- uppehåll) kan på grund av arbetstidsschemats konstruktion under semestern infallande arbetspass respektive fripass variera mellan arbetstagarna. Med hänsyn härtill skall den för vederbörande gällande semesterledigheten uttryckas i arbets- pass i stället för semesterdagar. Omräkningen till arbetspass skall ske under hän- synstagande till den för vederbörande gällande genomsnittliga veckoarbetstiden med iakttagande av att antalet semesterdagar enligt lagen är 25.
För beräkningen tillämpas följande formel:
antalet semesterdagar | x | ord.genomsnittl.veckoarbetstid |
5 | ||
passlängd (tim/dag) |
Vid brutet passantal skall utjämning ske till närmast högre hela tal.
Exempel
1. Vid pass/skifttjänstgöring med 36 tim arbetstid per helgfri vecka. Genomsnittlig arbetstid per pass 8 timmar.
Antalet pass motsvarande 25 semesterdagar blir då följande:
25 | x | 36 | |
5 | |||
= | 22,5 vilket uppräknas till 23 arbetspass. | ||
8 |
2. Vid pass/skifttjänstgöring med 38 tim arbetstid per helgfri vecka. Genomsnittlig arbetstid per pass 11 timmar.
Antalet pass motsvarande 25 semesterdagar blir då följande:
25 | x | 38 | |
5 | |||
= | 17,3 vilket uppräknas till 18 arbetspass. | ||
11 |
Som dygnsgräns vid pass/skifttjänstgöring i samband med semesterledighet skall gälla den tidpunkt då eftermiddagspasset slutar, vid vilken tidpunkt även natt- passet i semesterhänseende skall anses börja. I de fall enbart nattpass förekom- mer skall som dygnsgräns gälla den tidpunkt då nattpasset börjar.
15 § Permission, föräldraledighet och föräldra- penningtillägg
Med permission förstås kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag. Med bibehållen lön avses att avdrag på utgående lön (månadslön/veckolön/ timlön jämte premielön/premiekompensation) ej göres. Vid nära anhörigs begravning alternativt urnsättning kan permission dock också omfatta nödvän- diga (högst två) resdagar.
Permission skall beviljas i följande fall:
▪ Eget bröllop
▪ Egen 50-årsdag
▪ Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall
▪ Efter remiss av företagsläkare eller, om sådan ej finns, annan av arbets- givaren godkänd läkare får den anställde besöka sjukvårdsinrättning vid högst tre tillfällen per kalenderår. Rör det sig om arbetsrelaterad skada gäller inte begränsningen om högst tre tillfällen efter remiss enligt ovan.
▪ Under tid då arbetare som arbetar del av dag och därefter måste lämna arbetsplatsen under återstoden av arbetsdagen på grund av arbetsskada
▪ Nära anhörigs frånfälle
▪ Nära anhörigs begravning alternativt nära anhörigs urnsättning. För den förrättning för vilken den anställde inte beviljas permission skall den anställde erhålla nödvändig tjänstledighet om högst en dag utan lön.
▪ Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig
Som nära anhörig räknas make/maka, barn, barnbarn, syskon, föräldrar, svärför- äldrar, mor- och farföräldrar. Såsom make/maka räknas jämväl den som lever till- sammans med arbetstagaren under äktenskapsliknande förhållanden (d v s om man har samma mantalsskrivningsadress).
Anhållan om permission skall göras i så god tid som möjligt. Orsaken till permis- sionen skall på förhand eller - om så inte kan ske - i efterhand styrkas om arbets- givaren så begär.
Rätt till ledighet i samband med barns födelse följer av Föräldraledighetslagen (1995:584). Arbetstagare som önskar sådan ledighet ska underrätta arbetsgivaren senast två månader innan ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt. I samband med anmälan ska arbetstagaren ange hur lång tid ledig- heten är planerad att pågå.
3 mom Försäkring om Föräldrapenningtillägg (FPT)
Sedan den 1 januari 2014 gäller Försäkring om Föräldrapenning istället för bestämmelserna om föräldralön. Försäkringen administreras av Fora och för- säkras i AFA Försäkring.
Se xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/
16 § Sjuklön, sjukanmälan, sjuk- och andra frånvaro- avdrag
Arbetstagare skall omedelbart anmäla sjukfrånvaro till arbetsgivaren. Vidare skall han så snart som möjligt meddela arbetsgivaren när han beräknar att återgå i arbete.
Samma sak gäller om arbetstagaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för över- förande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning till smittbärare.
Sjuklön skall som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet.
Arbetstagaren skall lämna arbetsgivaren skriftlig försäkran om att han varit sjuk och i vilken omfattning som hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjuk- domen. Försäkran behöver inte innehålla närmare uppgift om sjukdomen. Arbets- givaren är inte skyldig att betala ut sjuklönen innan arbetstagaren har lämnat för- säkran.
Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbets- förmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg.
Arbetsgivaren kan då skäl härtill föreligger begära intyg från läkare som anvisats av honom. Arbetsgivaren ersätter då kostnaden för intyget samt skälig kostnad för den resa som krävs för att införskaffa intyget.
Arbetsgivare som har begärt att arbetstagare skall inkomma med läkarintyg fr o m första sjukdagen (s.k. förstadagsintyg) är inte skyldig att utge sjuklön för den del av den aktuella sjuklöneperioden för vilken det saknas sådant läkarintyg.
Rätt till sjuklön följer fr o m den 1 januari 1992 av lag.
Lokal överenskommelse
Efter lokal överenskommelse kan sjuklön beräknas på ett genomsnitt av för- tjänsten per avlönad timme under närmast föregående kvartal. Sjuklöneunder- laget följer av lag.
3 mom Frånvaroavdrag vid sjukdom (ny lydelse fr o m den 1 januari 2019)
Vid frånvaro på grund av sjukdom ska karensavdraget för vecko- eller månadsavlönad arbetstagare motsvara 1/5 av den ordinarie veckoarbetstiden. För deltidsanställda proportioneras avdraget i förhållande till gällande ordinarie veckoarbetstid. För arbetstagare med reducerad arbetstid på grund av skiftarbete skall avdraget proportioneras i förhållande till gällande arbetstidsmått. Avdrag för varje frånvarotimme görs med ett belopp som motsvarar timlönen för respektive arbetstagare. Avdrag får inte göras för fler timmar än den anställde faktiskt är frånvarande.
Vid månadslön görs vid frånvaro hel månad avdrag med hela månadslönen. Har arbetstagare varit frånvarande under fler än 12 arbetspass under en och samma kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen, varefter lön utges per timme för den arbetade delen av samma kalendermånad.
För det fall arbetstagaren är berättigad till helglön enligt 9 § görs inte från- varoavdrag.
För timavlönade gäller att karensavdrag motsvarande 1/5 av den ordinarie veckoarbetstiden ska göras på samma sätt som ovan. För resterande frånvarotid i sjuklöneperioden utges 80 % av utebliven lön, d v s den lön som den timavlönade skulle uppburit om denne inte varit sjuk.
Ovanstående förutsätter att den timavlönade har kvalificerat sig för rätt till sjuklön enligt 3 § sjuklönelagen.
Anmärkning 1
Med ordinarie veckoarbetstid avses arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid. Karensavdraget ska spegla hur arbetstagaren i genomsnitt arbetar.
Genomsnittsberäkningen ska därför baseras på förhållanden under en för arbetstagaren representativ och jämförbar period så att genomsnittet på ett rättvist sätt speglar arbetstagarens arbetstidsförhållande. Ju mera varierande en arbetstagare arbetar från vecka till vecka desto viktigare kan det bli att ha en längre jämförelseperiod och tvärtom. En jämförelseperiod om en till tre månader torde i de flesta fall vara tillräcklig.
Anmärkning 2
Ny sjukperiod som börjar inom fem (5) kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphörde ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras till det att karensavdrag om 1/5 av den ordinarie veckoarbetstiden har gjorts.
3 mom Frånvaroavdrag vid sjukdom (gällande t o m 31 december 2018)
Vid frånvaro på grund av sjukdom ska karensavdraget för vecko- eller månads- avlönad arbetstagare motsvara 1/5 av den ordinarie veckoarbetstiden. För del- tidsanställda proportioneras avdraget i förhållande till gällande ordinarie vecko- arbetstid. För arbetstagare med reducerad arbetstid på grund av skiftarbete skall avdraget proportioneras i förhållande till gällande arbetstidsmått. Avdrag för varje frånvarotimme görs med ett belopp som motsvarar timlönen för respektive arbetstagare. Avdrag får inte göras för fler timmar än den anställde faktiskt är frånvarande.
Vid månadslön görs vid frånvaro hel månad avdrag med hela månadslönen. Har arbetstagare varit frånvarande under fler än 12 arbetspass under en och samma kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen, varefter lön utges per timme för den arbetade delen av samma kalendermånad.
För det fall arbetstagaren är berättigad till helglön enligt 9 § görs inte frånvaro- avdrag.
För timavlönade gäller att första arbetsdagen i sjuklöneperioden är karensdag. För denna dag ska således ingen sjuklön utges. För resterande frånvarodagar i sjuklöneperioden utges 80 % av utebliven lön, d v s den lön som den timavlönade skulle uppburit om denne inte varit sjuk.
Ovanstående förutsätter att den timavlönade har kvalificerat sig för rätt till sjuk- lön enligt 3 § sjuklönelagen.
Vid all annan frånvaro än permission och sjukdom görs avdrag enligt följande.
Är arbetstiden förlagd enligt huvudregeln kl 07.00 - 16.30 görs avdrag med åtta timmar för hel frånvarodag. Om arbetstiden i stället är förlagd enligt ett på för- hand upprättat arbetstidsschema avdras den tid arbetstagaren skulle ha varit i arbete enligt schemat.
Har överenskommelse träffats enligt 3 § 5 mom punkt B om förläggning av arbetstiden skall frånvaroavdrag avseende hel dag göras för åtta timmar. Avdrag får dock inte göras för fler timmar än vad som återstår av den ordinarie arbets- tiden under veckan.
Avdrag för varje frånvarotimme görs med ett belopp som motsvarar timlönen för respektive arbetstagare.
För arbetstagare med reducerad arbetstid på grund av skiftarbete skall avdraget proportioneras i förhållande till gällande arbetstidsmått.
Vid månadslön görs vid frånvaro hel månad avdrag med hela månadslönen. Har arbetstagare varit frånvarande under fler än 12 arbetspass under en och samma kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen, varefter lön utges per timme för den arbetade delen av samma kalendermånad. Timlön skall då utges även i de fall då avdrag på lön inte får göras enligt nedan.
Löneavdrag får inte ske när arbetsuppgifter saknas och arbetsgivaren ger den anställde rätt att lämna arbetsplatsen.
För det fall arbetstagaren är berättigad till helglön enligt 9 § görs inte frånvaro- avdrag.
17 § Skadeansvar, Ordningsföreskrifter m m
Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare grundar sig på ömsesidig loja- litet och ömsesidigt förtroende. En arbetstagare får inte utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag som konkurrerar med arbetsgivaren. Arbetstagaren får inte heller åta sig uppdrag eller bedriva verk- samhet som kan inverka menligt på hans arbete i tjänsten.
En arbetstagare som avser att åta sig ett uppdrag eller bisyssla skall först samråda med arbetsgivaren härom.
Anmärkning
Parterna är överens om att bestämmelsen inte innebär hinder för deltidsanställd att fylla ut med annan anställning upp till heltid.
Arbetstagare är inte ansvarig för skador på fordon, materiel eller annan person eller egendom vilka bevisligen inte förorsakats av uppsåt, onykterhet eller grov vårdslöshet. I övrigt gäller skadeståndslagen.
Arbetstagare skall punktligt iakttaga den fastställda arbetstiden och med omsorg och aktsamhet handha vagnar, materiel och gods samt rätta sig efter arbetsgiva- rens och myndigheternas föreskrifter.
Om arbetstagare under arbetstid utan arbetsgivarens medgivande lämnar arbets- platsen, har arbetsgivaren rätt att göra avdrag på lönen motsvarande den förlo- rade arbetstiden.
Arbetstagare skall vara nykter i arbetet. Arbetstagare får ej på arbetsplatsen för- tära spritdrycker.
Den som är onykter skall omedelbart avvisas från arbetet. Ersättning erhålles därvid endast för den tid som arbetats.
Arbetsgivaren skall på ett effektivt sätt tillse att obehöriga inte får tillträde till arbetsgivarens lokaler.
Arbetsgivare må självfallet inte ålägga arbetstagare att utföra arbete under sådana omständigheter att denne föranledes att bryta mot laga föreskrifter.
18 § Arbetsmiljö, skyddskläder och kompentens- utveckling m m
Vid arbete av sådan karaktär att det ur skyddssynpunkt är påkallat med särskilda klädespersedlar, skall arbetsgivaren tillhandahålla sådana. Terminalarbetare er- håller efter behov överdragskläder och arbetshandskar. Arbetsgivaren svarar för tvätt av desamma.
Vid arbetsuppgifter där skyddsskor erfordras enligt 2 kap 7 § arbetsmiljölagen skall sådana tillhandahållas och bekostas av arbetsgivaren.
Truckförare har rätt till skyddsskor. Detsamma gäller för annan personal som mer än tillfälligtvis arbetar med lastning och lossning med truck. När gods hante- ras med truck behöver föraren ibland hjälp av annan personal för justering av godsets läge m m. Personal som återkommande utför sådant arbete skall ha rätt till skyddsskor.
Prov- och tillsvidareanställd terminalarbetare äger dock alltid rätt till skyddsskor och köldskyddskläder.
Förare av traktordumper, grävmaskin, band- och fyrhjulsdriven traktor, väghyvel, mobilkran, tornkran, schakttruck och traktor med kombinerade aggregat äger rätt att av arbetsgivaren erhålla två par skyddsskor varav ett par sommar- och ett par vinterskor. Skorna utbytes vid behov mot uppvisande av de förslitna skorna.
Arbetstagare som erhållit skyddsskor är skyldig att bära dessa vid utförande av sina arbetsuppgifter.
2 mom Skyddskläder vid externt arbete
Då arbete utföres på företag, där särskilda skydds- och sanitära anordningar erfordras, skall arbetstagare erhålla samma skydds- och sanitära förmåner som
företagets arbetstagare, under förutsättning att arbetet utföres under samma betingelser.
Arbetsgivarna skall, där företagets omfattning eller omständigheter i övrigt det medgiver, för arbetstagarna anordna särskilt utrymme, där tvättning, omklädsel och intagande av måltid kan ske.
Vid tvättplats skall finnas rengöringsmedel samt i erforderlig omfattning hand- dukar eller torkanordning. Textilhanddukar skall bytas så ofta som fordras för god hygien.
4 mom Omklädningsrum m m - billotsar
Arbetsgivaren skall tillhandahålla utrymmen för omklädnad samt för förvaring och torkning av kläder. Förvaringsutrymme skall vara låsbart. I anslutning till omklädningsutrymme skall finnas tillgång till tvättmöjligheter med rinnande kallt och varmt vatten.
På varje lastbil/maskin skall finnas ett s k första förband samt gasbinda och lämp- ligt desinfektionsmedel. Arbetstagarna ansvarar för utlämnade artiklar och är skyldiga anmäla när dessa förbrukats.
Erhållna persedlar förblir arbetsgivarens egendom och arbetstagare skall iakttaga den aktsamhet om persedlarna som med hänsyn till arbetets art är möjlig. För- slitna persedlar utbytes av arbetsgivaren. Då anställningen upphör skall utläm- nade persedlar återlämnas till arbetsgivaren.
All kompetensutveckling nödvändig för arbetet ska tillhandahållas genom arbets- givarens försorg.
Särskilda ersättningsbestämmelser för kompetensutveckling finns i Bilaga G.
19 § Uppsägning och sänkt sysselsättningsgrad
Med undantag av vad som sägs i 2 § 1 och 2 mom gäller den uppsägningstid som stadgas i lagen om anställningsskydd. Även beträffande formkraven vid uppsäg- ning gäller vad som stadgas i lagen om anställningsskydd.
Uppsägningstid räknas fr o m dagen efter den dag då uppsägning skett.
2 mom Arbetstagare iakttar inte egen uppsägningstid
Om arbetstagare slutar sin anställning utan att iakttaga bestämd uppsägningstid, är arbetsgivaren berättigad att från innestående lön och semesterersättning avdra ett belopp motsvarande grundlönen (tarifflönen) per dag gånger det antal dagar av uppsägningstiden arbetstagaren ej har tjänstgjort.
3 mom Arbetsgivarintyg och anställningsintyg
Arbetstagare har vid anställningens upphörande rätt att erhålla intyg som anger anställningens art och omfattning samt arbetsgivarintyg avsett för arbetslöshets- kassan. Arbetsgivarintyget skall utfärdas utan oskäligt dröjsmål.
4 mom Varning
Om en anställd har gjort sig skyldig till allvarlig förseelse i tjänsten kan arbets- givaren tilldela den anställde en skriftlig varning. Sådan åtgärd skall omgående delges den lokala fackföreningen. Fackföreningen har möjlighet att inom tre veckor från delfåendet göra invändning mot åtgärden.
5 mom Disciplinpåföljd/suspension
Om anställd gjort sig skyldig till förseelse/misskötsel som kan föranleda uppsäg- ning eller avskedande skall arbetsgivaren överväga att använda disciplinpåföljd i form av suspension i stället för uppsägning eller avsked.
Om arbetstagarparten har påkallat förhandling och yrkat att arbetsgivaren skall tillgripa disciplinpåföljd i stället för uppsägning eller uppsägning i stället för avsked, får arbetsgivaren inte låta åtgärden gå i verkställighet förrän parterna för- handlat lokalt och/eller centralt.
Om överenskommelse om suspension träffas, skall den anställde godkänna åtgärden. Under suspensionstiden har arbetsgivaren inga ekonomiska förpliktel- ser gentemot den anställde.
6 mom Omställningstid vid sänkt sysselsättningsgrad
Denna bestämmelse reglerar omställningstid för en arbetstagare om en arbets- givare genomför en omorganisation som innebär att en anställning ändras endast i förhållande till sysselsättningsgraden. En förutsättning är att arbetsgivaren i en sådan arbetsbristsituation enligt 7 § anställningsskyddslagen erbjudit arbets- tagaren fortsatt anställning med lägre sysselsättningsgrad och att sysselsättnings- graden som en konsekvens av detta minskas.
En arbetstagare som får minskad sysselsättningsgrad enligt ovan har rätt till en omställningstid.
Omställningstiden är lika lång som den uppsägningstid som skulle ha tillämpats om arbetstagaren i stället skulle ha sagts upp när omställningstiden inleddes.
Omställningstiden innebär oförändrad lön och andra anställningsförmåner och inleds när arbetstagaren accepterat erbjudandet om anställning med lägre syssel- sättningsgrad.
Den nya lägre sysselsättningsgraden ska börja tillämpas när omställningstiden löpt ut, om inte överenskommelse om annat träffats lokalt eller individuellt.
20 § Turordning vid driftsinskränkning och åter- anställning
Överenskommelse får träffas mellan arbetsgivaren och lokal facklig organisation om avvikelse från bestämmelserna om turordning vid uppsägning och företrädes- rätt till ny anställning. Hänsyn skall härvid kunna tas till bl a yrkeskvalifikatio- ner. Därutöver skall företagets krav och behov i personalhänseende särskilt beaktas liksom företagets möjlighet att bedriva konkurrenskraftig verksamhet.
Begreppet driftsenhet skall, såvida ej annat överenskommes, avse företagets samtliga arbetsplatser på orten ifråga.
Omfattar driftsenheten flera avtalsområden med Svenska Transportarbetare- förbundet som part kan lokal överenskommelse träffas om att turordningen skall avse samtliga dessa avtalsområden inom driftsenheten.
21 § Lagen om anställningsskydd
Utöver vad som avtalats gäller vad som stadgas i lagen om anställningsskydd.
22 § Förhandlingsordning
Tvister angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal eller MBL, vilka under avtalstiden uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagare och om vilkas lösning dessa ej kan enas, hänskjutes till parternas organisationer.
2 mom Förhandlingsframställan
Part som vill förhandla skall göra framställning hos motparten om förhandling. Om parterna ej enas om annat skall framställningen vara skriftlig och ange den fråga, om vilken förhandling påkallats.
Om parterna ej enas om annat skall förhandling hållas inom tre veckor efter det att motparten har fått del av förhandlingsframställan. Det ankommer i övrigt på parterna att bestämma tid och plats för förhandling.
Förhandling skall bedrivas skyndsamt. Om part begär det, skall föras protokoll, som justeras av båda parter. Enas parterna ej om annat, skall förhandling anses avslutad, när part som fullgjort sin förhandlingsskyldighet har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandlingen.
Förhandling föres i första hand på lokal nivå mellan arbetsgivare och behörig företrädare för berörd avdelning inom Svenska Transportarbetareförbundet. Uppnås ej enighet vid förhandlingen ankommer det på den lokala part, som vill ha ytterligare prövning av tvistefrågan, att påkalla central förhandling.
4 mom TiIlämplighet av 3 § 5 mom B
Vid tvist angående tillämpligheten av 3 § 5 mom B gäller följande om inte annat avtalas.
Lokal förhandling skall hållas inom två veckor efter det att motparten fått del av förhandlingsframställan. Central skall hållas inom två veckor efter det att motpar- ten fått del av sådan framställan.
Part som vill yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt MBL eller detta avtal skall påkalla lokal förhandling inom fyra månader efter det att han fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten inträffat.
Central förhandling skall i sådant fall påkallas inom två månader efter att den lokala förhandlingen avslutats.
6 mom Granskning av handlingar
På därom i förväg gjord framställning från Svenska Transportarbetareförbundet är arbetsgivaren skyldig, att då anledning därtill föreligger, förete avlöningslistor, arbetstidskort, arbetstidsschema samt andra handlingar, som organisationen behöver för att tillvarata arbetstagarnas gemensamma intressen i förhållande till arbetsgivaren.
7 mom Granskning av färdskrivardiagram
Arbetsgivaren skall förvara färdskrivardiagram i god ordning ett år efter använ- dandet. Arbetsgivaren skall då anledning därtill föreligger bereda Svenska Transportarbetareförbundet tillfälle att granska färdskrivardiagrammen i den omfattning som organisationen behöver för att tillvarata arbetstagarnas gemen- samma intressen i förhållande till arbetsgivaren.
Om part vill anhängiggöra talan hos arbetsdomstolen, skall detta ske inom tre månader efter det organisationsförhandlingar i ärendet förklarats avslutade.
Förhandling i frågor som rör ogiltigförklaring av uppsägning eller avsked skall bedrivas skyndsamt. Central förhandling skall, om parterna ej enas om annat, komma till stånd inom en månad efter att lokal förhandling avslutats.
Talan hos arbetsdomstolen i fall som avses i detta moment skall väckas inom två veckor efter det central förhandling avslutats.
Påkallar part ej förhandling eller väcks ej talan inom föreskriven tid är rätten till förhandling respektive talan förlorad.
11 mom Beräkning av preskriptionstid
Om parterna ej enas om annat räknas preskriptionstiden från den dag förhand- lingen faktiskt avslutats eller när part, som fullgjort sin förhandlingsskyldighet, har givit motparten skriftligt besked om att denne frånträder förhandlingen.
Protokollsanteckning:
Med anledning av ändringen i 22 § 2-3 mom åtar sig Biltrafikens Arbetsgivare- förbund att informera sina medlemmar om deras skyldigheter avseende förhand- lingsförberedelser. Information kommer att fortlöpande lämnas bl a via hemsida, cirkulär, kurser samt personalhandbok.
23 § AFA-försäkringar och Avtalspension SAF-LO
Arbetsgivare skall hos Fora AB teckna försäkringsavtal om AFA-försäkringarna. I försäkringsavtalet ingår AGS Avtalsgruppsjukförsäkring, AGB Försäkring om avgångsbidrag och Omställningsstöd (TSL), TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TGL Tjänstegrupplivförsäkring samt Avtalspension SAF-LO.
Antagande av nya avtalspensionen SAF-LO
Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetareförbundet antar på mellanvarande avtalsområde överenskommelsen av den 16 april 2007 mellan Svenskt Näringsliv och LO angående Avtalspension SAF-LO. Överenskommel- sen träder i kraft den 1 maj 2008.
Skyldighet att teckna och vidmakthålla AFA-försäkringarna inklusive Avtals- pension SAF-LO föreligger även för tid under kollektivavtalets giltighet då före- tagaren ej har arbetstagare anställd.
2 mom Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd
Överenskommelsen om Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) ävensom överenskommelsen om avgiftsuttag i anslutning härtill gäller på avtals- området.
24 § Avtalets giltighetstid
Avtalet gäller fr o m den 1 april 2017 t o m den 31 mars 2020. Avtalet prolonge- ras därefter för ett år i sänder om begäran om förhandling ej framställes senast två månader före den 31 mars 2020. Om begäran om förhandling framställes före nyss nämnda tidpunkt gäller avtalet för tid efter den 31 mars 2020 med sju dagars ömsesidig uppsägningstid. Part äger rätt att senast den 30 september 2018 säga upp avtalet till upphörande den 31 mars 2019.
Stockholm den 9 maj 2017
BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND |
Xxxxxxx Xxxx |
SVENSKA TRANSPORTARBETAREFÖRBUNDET |
Xxxxx Xxxxxx |
Bilaga A Arbetstidsavtal vid åkeriarbete
Detta avtal gäller från och med den 1 juli 2005.
I 3 § Transportavtalet finns viktiga regler om arbetstidens förläggning.
Genom detta avtal har parterna gjort undantag från arbetstidslagen
(SFS 1982:673) i dess helhet. Parterna har vidare gjort avvikelser från lag om arbetstid vid visst vägtransportarbete (SFS 2005:395) i den utsträckning som 2 § den lagen medger. Avvikelserna framgår nedan.
Med mobil arbetstagare avses arbetstagare som omfattas av förordningen
(EG) 561/2006 om kör- och vilotider.. När lärlingar, praktikanter samt i fordonet medföljande personal, som ej är förare, deltar i arbete som omfattas av förord- ningen (EG) 561/2006 anses de vara mobila arbetstagare.
Övriga arbetstagare kallas stationära arbetstagare.
Detta avtal skall med de inskränkningar som anges nedan tillämpas på varje verksamhet i vilken arbetare utför arbete för arbetsgivarens räkning.
Arbetsgivare, som är bunden av detta avtal, får tillämpa avtalet på arbetstagare, vilken sysselsätts i arbete som avses med avtalet, även om arbetstagaren inte är medlem i den avtalsslutande organisationen på arbetstagarsidan.
För stationära arbetstagare gäller följande undantag från avtalets tillämpning:
a) Xxxxxx som utförs under sådana förhållanden att det ej kan anses till- komma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.
b) Arbete som utförs av arbetstagare i företagsledande ställning eller därmed jämförlig ställning eller annars av arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende.
c) Xxxxxx som utförs av medlem av arbetsgivarens familj.
Tvister angående tolkning och tillämpning av detta avtal skall handläggas enligt gällande förhandlingsordning i Transportavtalet.
1 § Ordinarie arbetstid
Den ordinarie arbetstiden utgör i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, raster ej inräknade. För visst skiftarbete gäller särskilda bestämmelser enligt 3 § 7 mom Transportavtalet. Angående helgdagar se 9 § 3 och 5 mom Transportavtalet.
Vid beräkning av ordinarie arbetstid räknas veckan från och med söndag eller annan dag enligt vad som tillämpas på arbetsstället.
2 § Arbetstid vid nattarbete
1. Stationära arbetstagare
Med natt avses perioden kl. 22-06. Med nattarbetande avses arbetstagare som normalt utför minst tre timmar av sitt dagliga arbete nattetid samt arbetstagare som troligen kommer att fullgöra en tredjedel av sin årsarbetstid nattetid.
Arbetstiden för nattarbetande får under varje period om 24 timmar inte överstiga 8 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om 17 veckor.
Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får inte arbeta mer än åtta timmar inom den 24-timmarsperiod när de utför nattarbete. Avvikelse får göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan av- vikelse får göras endast under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.
Enligt 6 § får den sammanlagda arbetstiden aldrig överstiga 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om högst 17 veckor.
Avvikelse från andra och tredje styckena kan göras i lokal överenskommelse under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.
Semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat skall likställas med fullgjord arbetstid.
2. Mobila arbetstagare
Med nattetid avses perioden mellan kl. 01-05. Annan fyratimmarsperiod mellan kl. 00-07 kan bestämmas genom lokal överenskommelse.
Om någon del av arbetstiden är förlagd nattetid, får arbetstiden inte överstiga tio timmar under den 24-timmarsperiod som påbörjas efter avslutad dygns- eller veckovila enligt art 8 eller art 9 i rådets förordning (EG) 561/2006 om kör- och vilotider eller art 8 i AETR-överenskommelsen.
Avvikelse från tiotimmarsbegränsningen får göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren.
Avvikelse från andra stycket får göras i lokal överenskommelse.
3 § Övertid
1. Vad är övertid?
Övertid är den arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid (40 timmar per helgfri vecka) och jourtid.
Är den ordinarie arbetstiden reducerad på grund av skift- eller underjordsarbete enligt 3 § 7 mom i Transportavtalet är övertid den tid som överstiger det reduce- rade arbetstidsmåttet.
Är arbetstiden förlagd i schema med utjämning av arbetstiden under längre period än en vecka utgör övertid den tid som överstiger genomsnittet 40 timmar per helgfri vecka eller reducerat arbetstidsmått enligt 3 § 7 mom i Transport- avtalet.
Infaller helgtid på ordinarie arbetstid skall den ordinarie arbetstiden för över- tidens beräknande reduceras med den arbetstid som arbetstagaren skulle ha full- gjort om helgdagen varit vardag. Helgtid som infaller på en söndag reducerar inte arbetstiden.
Vid beräkning av övertid skall ledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid likställas med fullgjord arbetstid.
2. Övertidens omfattning
All nedanstående tid skall inräknas i den sammanlagda arbetstiden, vilken regle- ras i 6 §.
a) Allmän övertid
Då särskilt behov föreligger får övertid tas ut med högst 200 timmar per kalen- derår, så kallad allmän övertid.
För stationära arbetstagare får allmän övertid tas ut med högst 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad.
Arbetstagare kan på förfrågan medges befrielse från övertidsarbete. Befrielse kan komma att meddelas endast om möjlighet till det finns och något missbruk av sådan befrielse inte sker från arbetstagarens sida.
b) Extra övertid
Lokal överenskommelse kan träffas om uttag av ytterligare 200 timmar, så kallad extra övertid.
c) Förberedelse- och avslutningsarbete
Till förberedelse- eller avslutningsarbete, som, för att verksamheten skall kunna fortgå utan hinder, nödvändigtvis måste utföras före eller efter den ordi- narie arbetstiden, får övertid tas ut med högst sex timmar i veckan eller, när det behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt, högst 24 timmar under en tid av fyra veckor.
Övertid som tas ut enligt denna punkt minskar utrymmet för allmän övertid och extra övertid.
d) Nödfallsövertid
Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständighet, som ej kunnat förutses, vållat avbrott i verksamhet eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får övertid tas ut i den utsträckning som förhållandena kräver.
4 § Allmän mertid
Med mertid förstås sådan arbetstid som vid deltidsanställning överstiger arbets- tagarens ordinarie arbetstid och jourtid enligt anställningsavtalet.
När det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får mertid tas ut med högst 200 timmar per arbetstagare under ett kalenderår (allmän mertid). Mertid får också tas ut med tillämpning av de villkor för nödfallsövertid som anges i § 3d.
4a § Extra mertid
Mertid utöver allmän mertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt (extra mertid).
Extra mertid och allmän mertid får tillsammans inte överstiga 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.
5 § Jourtid
Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete, får jourtid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Tid under vilken arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning anses inte vara jourtid.
Avvikelse från första stycket kan göras i lokal överenskommelse.
6 § Sammanlagd arbetstid
Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden enligt detta moment skall semes- ter och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.
Om arbetstagare utför arbete som omfattas av både punkterna 1 och 2 nedan för samma arbetsgivare skall arbetstiderna läggas samman.
Vid tillämpning av denna paragraf räknas veckan från och med måndag till och med söndag.
1. Stationära arbetstagare
Den sammanlagda arbetstiden får uppgå till högst 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om högst 17 veckor.
I lokal överenskommelse kan bestämmas att beräkningsperioden istället skall vara längre, högst 52 veckor. Förlängning av beräkningsperioden förutsätter att berörda arbetstagare beviljas motsvarande kompensationsledighet eller ges lämpligt skydd.
2. Mobila arbetstagare
Den sammanlagda arbetstiden får uppgå till högst 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om högst 17 veckor. I lokal överenskommelse kan bestämmas att beräkningsperioden skall vara längre, dock högst 26 veckor.
Den sammanlagda arbetstiden får inte under någon vecka överstiga 60 timmar.
Avvikelse från 60-timmarsbegränsningen ovan kan bestämmas genom lokal överenskommelse.
Om arbetstagare utfört arbete som omfattas av (EG) 561/2006 för flera arbets- givare, skall begränsningarna ovan gälla summan av antalet arbetade timmar hos de olika arbetsgivarna. Arbetsgivaren skall skriftligen av arbetstagaren begära uppgifter om sådant arbete som utförts för annan arbetsgivare. Arbetstagaren är skyldig att skriftligen tillhandahålla denna information.
7 § Rast, måltidsuppehåll och pauser
1. Rast
Med rast avses avbrott i den dagliga arbetstiden under vilket arbetstagaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetsstället. Längden och förläggningen av raster skall anges på förhand så noga som omständigheterna medger och skall vara tillfreds- ställande med hänsyn till arbetsförhållandena.
Rast skall förläggas så att arbetstagare inte utför arbete mer än sex timmar i följd. För stationär arbetstagare får avvikelse göras i lokal överenskommelse. Sådan avvikelse förutsätter att berörda arbetstagare beviljas motsvarande kompensa- tionsledighet eller ges lämpligt skydd.
Den sammanlagda tiden för rast får inte överstiga en timme och 30 minuter per dag.
Rasten skall uppgå till minst 30 minuter om arbetstiden omfattar mellan sex och nio timmar. Om arbetstiden överstiger nio timmar skall rasten uppgå till minst 45 minuter.
Rasten får delas upp på flera perioder om minst 15 minuter vardera. Måltids- rast/huvudrast får dock inte understiga 30 minuter. Övriga raster få inte vara kortare 15 minuter.
Vid rastförläggning skall gällande kör- och vilotidslagstiftning följas.
2. Måltidsuppehåll
Rast får bytas mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om detta är oundgängligen påkallat med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som ej har kunnat förutses. Sådant måltidsuppehåll inräknas i arbetstiden.
3. Pauser
Arbete skall anordnas så, att arbetstagare kan ta de pauser som behövs utöver raster. Sådana arbetspauser skall beredas arbetstagarna i den utsträckning som arbetsförhållandena kräver. Pausernas längd och förläggning skall anges på för- hand så noga som omständigheterna medger. Pauserna räknas in i arbetstiden.
8 § Vila
1. Dygnsvila för stationära arbetstagare
Arbetstagare skall beredas minst 11 timmars sammanhängande vila per 24- timmarsperiod. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något sär- skilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse förutsätter att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Avvikelse får även göras genom lokal överenskommelse, under förutsättning att arbetstaga- ren ges motsvarande kompensationsledighet eller bereds lämpligt skydd.
I den dygnsvila som alla arbetstagare har rätt till skall tiden kl. 00-05 ingå. Av- vikelse får göras om det är nödvändigt med hänsyn till arbetets art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter. Avvikelse får även göras genom lokal överenskommelse.
I gällande lagstiftning finns bestämmelser om dygnsvila vid utförande av vissa transporter.
2. Veckovila för stationära arbetstagare
Arbetstagare skall beredas minst 35 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Sådan veckovila skall såvitt möjligt förläggas till veckoslut. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande, som ej har kunnat förutses av arbetsgivaren.
Om sakliga, tekniska eller arbetsorganisatoriska förhållanden motiverar det får en ledighet om minst 24 timmar tillämpas.
Avvikelse från första stycket får göras genom lokal överenskommelse, under för- utsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet eller bereds lämpligt skydd.
3. Dygns- och veckovila för mobila arbetstagare
Dygns- och veckovila skall förläggas enligt bestämmelserna i (EG) 561/2006 om kör- och vilotider.
9 § Registrering av arbetstid, övertid med mera för mobila arbetstagare
Arbetsgivaren skall registrera arbetstagarnas arbetstid på sådant sätt att övertid, sammanlagd arbetstid, jourtid, nattarbete samt rasternas förläggning kan utläsas. Registren skall bevaras hos arbetsgivaren i minst två år efter det att den tids- period som arbetet omfattar har löpt ut. Arbetsgivaren skall på begäran av arbets- tagaren lämna denne en kopia av den registrerade arbetstiden. Samma rätt till- kommer Svenska Transportarbetareförbundets lokala avdelning.
10 § Anteckningar om övertid, mertid och jourtid för stationära arbetstagare
Arbetsgivaren skall föra anteckningar om övertid, mertid och jourtid. Arbets- tagare har rätt att själv eller genom annan ta del av anteckningarna. Samma rätt tillkommer facklig organisation som företräder arbetstagare på arbetsstället.
Vid beräkning av xxxxxx räknas inte tid före den 1 juni 2016.
Bilaga B Arbetstidsavtal vid terminalarbete
Detta avtal gäller från och med den 1 juni 2017.
I 4 § Transportavtalet finns viktiga regler om arbetstidens förläggning.
Genom detta avtal har parterna gjort undantag från arbetstidslagen (SFS 1982:673) i dess helhet.
Avtalet skall med de inskränkningar som anges nedan tillämpas på varje verk- samhet i vilken arbetare utför arbete för arbetsgivarens räkning.
Arbetsgivare, som är bunden av detta avtal, får tillämpa avtalet på arbetstagare, vilken sysselsätts i arbete som avses med avtalet, även om arbetstagaren inte är medlem i den avtalsslutande organisationen på arbetstagarsidan.
Följande undantag från avtalets tillämpning gäller:
a) Xxxxxx som utförs under sådana förhållanden att det ej kan anses till- komma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.
b) Arbete som utförs av arbetstagare i företagsledande ställning eller därmed jämförlig ställning eller annars av arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende.
c) Xxxxxx som utförs av medlem av arbetsgivarens familj.
Tvister angående tolkning och tillämpning av detta avtal skall handläggas enligt gällande förhandlingsordning i Transportavtalet.
1 § Ordinarie arbetstid
Den ordinarie arbetstiden utgör i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, raster ej inräknade. För visst skiftarbete gäller särskilda bestämmelser enligt 4 § 5 mom Transportavtalet. Angående helgdagar se 9 § 3 och 5 mom Transportavtalet.
Vid beräkning av ordinarie arbetstid räknas veckan från och med söndag eller annan dag enligt vad som tillämpas på arbetsstället.
2 § Arbetstid vid nattarbete
Med natt avses perioden kl. 22-06. Med nattarbetande avses arbetstagare som normalt utför minst tre timmar av sitt dagliga arbete nattetid samt arbetstagare som troligen kommer att fullgöra en tredjedel av sin årsarbetstid nattetid.
Arbetstiden för nattarbetande får under varje period om 24 timmar inte överstiga 8 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om 17 veckor.
Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får inte arbeta mer än åtta timmar inom den 24-timmarsperiod när
de utför nattarbete. Avvikelse får göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan av- vikelse får göras endast under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.
Enligt 6 § får den sammanlagda arbetstiden aldrig överstiga 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om högst 17 veckor.
Avvikelse från andra och tredje styckena kan göras i lokal överenskommelse under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.
Semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat skall likställas med fullgjord arbetstid.
3 § Övertid
1. Vad är övertid?
Övertid är den arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid (40 timmar per helgfri vecka) och jourtid.
Är den ordinarie arbetstiden reducerad på grund av skift- eller underjordsarbete enligt 4 § 5 mom i Transportavtalet är övertid den tid som överstiger det reduce- rade arbetstidsmåttet.
Är arbetstiden förlagd i schema med utjämning av arbetstiden under längre period än en vecka utgör övertid den tid som överstiger genomsnittet 40 timmar per helgfri vecka eller reducerat arbetstidsmått enligt 4 § 5 mom i Transport- avtalet.
Infaller helgtid på ordinarie arbetstid skall den ordinarie arbetstiden för över- tidens beräknande reduceras med den arbetstid som arbetstagaren skulle ha full- gjort om helgdagen varit vardag. Helgtid som infaller på en söndag reducerar inte arbetstiden.
Vid beräkning av övertid skall ledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid likställas med fullgjord arbetstid.
2. Övertidens omfattning
All nedanstående tid skall inräknas i den sammanlagda arbetstiden, vilken regle- ras i 6 §.
a) Allmän övertid
Då särskilt behov föreligger får övertid tas ut med högst 200 timmar per kalen- derår, så kallad allmän övertid.
Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad.
Arbetstagare kan på förfrågan medges befrielse från övertidsarbete. Befrielse kan komma att meddelas endast om möjlighet till det finns och något missbruk av sådan befrielse inte sker från arbetstagarens sida.
b) Extra övertid
Lokal överenskommelse kan träffas om uttag av ytterligare 200 timmar, så kallad extra övertid.
c) Förberedelse- och avslutningsarbete
Till förberedelse- eller avslutningsarbete, som, för att verksamheten skall kunna fortgå utan hinder, nödvändigtvis måste utföras före eller efter den ordi- narie arbetstiden, får övertid tas ut med högst sex timmar i veckan eller, när det behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt, högst 24 timmar under en tid av fyra veckor.
Övertid som tas ut enligt denna punkt minskar utrymmet för allmän övertid och extra övertid.
d) Nödfallsövertid
Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständighet, som ej kunnat förutses, vållat avbrott i verksamhet eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får övertid tas ut i den utsträckning som förhållandena kräver.
4 § Allmän mertid
Med mertid förstås sådan arbetstid som vid deltidsanställning överstiger arbets- tagarens ordinarie arbetstid och jourtid enligt anställningsavtalet.
När det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får mertid tas ut med högst 200 timmar per arbetstagare under ett kalenderår (allmän mertid). Mertid får också tas ut med tillämpning av de villkor för nödfallsövertid som anges i § 3d.
4a § Extra mertid
Mertid utöver allmän mertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt (extra mertid).
Extra mertid och allmän mertid får tillsammans inte överstiga 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.
5 § Jourtid
Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra
arbete, får jourtid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Tid under vilken arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning anses inte vara jourtid.
Avvikelse från första stycket kan göras i lokal överenskommelse.
6 § Sammanlagd arbetstid
Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden enligt detta moment skall semes- ter och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.
Om arbetstagare utför både stationärt och mobilt arbete för samma arbetsgivare skall arbetstiderna läggas samman.
Med mobil arbetstagare avses arbetstagare som omfattas av förordningen
(EG) 561/2006 om kör- och vilotider. När lärlingar, praktikanter samt i fordonet medföljande personal, som ej är förare, deltar i arbete som omfattas av förord- ningen (EG) 561/2006 anses de vara mobila arbetstagare.
Övriga arbetstagare kallas stationära arbetstagare.
Vid tillämpning av denna paragraf räknas veckan från och med måndag till och med söndag.
Den sammanlagda arbetstiden får uppgå till högst 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om högst 17 veckor.
I lokal överenskommelse kan bestämmas att beräkningsperioden istället skall vara längre, högst 52 veckor. Förlängning av beräkningsperioden förutsätter att berörda arbetstagare beviljas motsvarande kompensationsledighet eller ges lämpligt skydd.
7 § Rast, måltidsuppehåll och pauser
1. Rast
Med rast avses avbrott i den dagliga arbetstiden under vilket arbetstagaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetsstället. Längden och förläggningen av raster skall anges på förhand så noga som omständigheterna medger och skall vara tillfreds- ställande med hänsyn till arbetsförhållandena.
Rast skall förläggas så att arbetstagare inte utför arbete mer än sex timmar i följd. Avvikelse får göras i lokal överenskommelse. Sådan avvikelse förutsätter att berörda arbetstagare beviljas motsvarande kompensationsledighet eller ges lämpligt skydd.
Den sammanlagda tiden för rast får inte överstiga en timme och 30 minuter per dag.
Rasten skall uppgå till minst 30 minuter om arbetstiden omfattar mellan sex och nio timmar. Om arbetstiden överstiger nio timmar skall rasten uppgå till minst 45 minuter.
Rasten får delas upp på flera perioder om minst 15 minuter vardera. Måltids- rast/huvudrast får dock inte understiga 30 minuter. Övriga raster få inte vara kortare 15 minuter.
2. Måltidsuppehåll
Rast får bytas mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om detta är oundgängligen påkallat med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som ej har kunnat förutses. Sådant måltidsuppehåll inräknas i arbetstiden.
3. Pauser
Arbete skall anordnas så, att arbetstagare kan ta de pauser som behövs utöver raster. Sådana arbetspauser skall beredas arbetstagarna i den utsträckning som arbetsförhållandena kräver. Pausernas längd och förläggning skall anges på för- hand så noga som omständigheterna medger. Pauserna räknas in i arbetstiden.
8 § Vila
1. Dygnsvila
Arbetstagare skall beredas minst 11 timmars sammanhängande vila per 24- timmarsperiod. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något sär- skilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse förutsätter att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Avvikelse får även göras genom lokal överenskommelse, under förutsättning att arbetstaga- ren ges motsvarande kompensationsledighet eller bereds lämpligt skydd.
I den dygnsvila som alla arbetstagare har rätt till skall tiden kl. 00-05 ingå. Av- vikelse får göras om det är nödvändigt med hänsyn till arbetets art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter. Avvikelse får även göras genom lokal överenskommelse.
I gällande lagstiftning finns bestämmelser om dygnsvila vid utförande av vissa transporter.
2. Veckovila
Arbetstagare skall beredas minst 35 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Sådan veckovila skall såvitt möjligt förläggas till veckoslut. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande, som ej har kunnat förutses av arbetsgivaren.
Om sakliga, tekniska eller arbetsorganisatoriska förhållanden motiverar det får en ledighet om minst 24 timmar tillämpas.
Avvikelse från första stycket får göras genom lokal överenskommelse, under för- utsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet eller bereds lämpligt skydd.
9 § Anteckningar om övertid, mertid och jourtid
Arbetsgivaren skall föra anteckningar om övertid, mertid och jourtid. Arbets- tagare har rätt att själv eller genom annan ta del av anteckningarna. Samma rätt tillkommer facklig organisation som företräder arbetstagare på arbetsstället.
Vid beräkning av xxxxxx räknas inte tid före den 1 juni 2016.
Bilaga C Överenskommelse om utbildning samt yrkesbevis för maskinförare
Xxxxxx Xxxxxxxxxxxx Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetare- förbundet har nedanstående avtal för utbildning av truck och maskinförare träffats.
Förare av följande maskiner skall ha den grundutbildning som framgår av detta avtal:
1. Hjullastare godshantering
2. Hjullastare anläggning
3. Teleskoplastare
4. Grävmaskin och grävlastare
5. Väghyvel
6. Mobilkran
7. Fordonsmonterad kran upp till 18 t/m
8. Fordonsmonterad kran över 18t/m
9. Betongpump
Grundutbildningen för respektive maskin skall motsvara de kursplaner som finns för aktuella maskiner inom gymnasieskolan eller av de kursplaner som Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetareförbundet genom TYA fast- ställt. En del av maskintyperna kräver en kombination av flera kurser. TYA tillhandahåller förteckning om vilka kurser som ingår för respektive maskinslag.
Yrkesbevis för dessa förare utfärdas av TYA under förutsättning att TYA god- känt:
1. Utbildningen
2. Utbildningsgivaren
3. Det kompetensprov som använts.
I samtliga utbildningar skall de kompetensprov, för respektive maskinslag, som TYA tillhandahåller användas.
Efter godkänt kompetensprov skall sökande dokumentera sin tid som maskin- förare. När 30 månaders erfarenhet uppnåtts utfärdar TYA yrkesbevis.
De förare som saknar grundutbildning och har minst 30 månaders erfarenhet av en maskintyp kan skaffa sig ett yrkesbevis genom att göra ett kompetensprov.
Kompetensprovet får endast utföras av de utbildningsanordnare som godkänts av TYA.
Utbildningsgivare
Utbildning kan ske inom gymnasieskola, branschföretag och av TYA godkända utbildningsgivare. Samtliga utbildningsgivare skall ha erforderlig kompetens och utrustning. TYA fastställer de krav som ställs på utbildningsgivare.
Följande utbildningsanordnare och utbildningsformer är godkända av TYA
Grundutbildning i gymnasieskola eller av TYA godkända utbildningsgivare och därefter påbyggnadsutbildning i företag.
Påbyggnadsutbildning/fortbildning i gymnasieskola eller av TYA godkända utbildningsgivare.
Praktisk utbildning i företag kompletterad med av TYA fastlagd teoretisk utbild- ning.
Truckförare
Från och med 2006-01-01 krävs att förare av truck genomgått utbildning som motsvarar de kursplaner som finns inom gymnasieskolan eller de kursplaner som Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetareförbundet genom TYA fastställt. De förare som före 2006-01-01 genomgått truckförare- utbildning omfattas ej av de nya kraven.
Lager och terminalarbetare
Yrkeskunskaper bör motsvara gymnasieskolans transportutbildning eller annan av parterna genom TYA godkänd utbildning.
Övriga yrkesarbetare
Yrkeskunskaper bör motsvara de utbildningsmål-/kompetenser som parterna genom TYA fastställer.
Utbildnings- och arbetsdokumentation
Utbildningar och praktiska erfarenheter som elever i gymnasieskolan eller anställda i företag genomgår skall dokumenteras
Yrkesbevis som TYA utfärdat enligt tidigare överenskommelser gäller även i fortsättningen.
Utbildning och utfärdade yrkesbevis enligt andra branschers överenskommelser jämställs i tillämpliga delar av TYA.
Förare med yrkesbevis enligt tidigare avtal kan få detta utbytt till nytt yrkesbevis genom att vända sig till TYA.
Anvisningar
Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetareförbundet till- handahåller genom TYA anvisningar och övrigt material gällande utbildning, kursplaner och kompetensprov.
Bilaga D Premieprislista för körning av lastbilar avseende billotsar
Premieprislista för körning av lastbilar
Tillämpas vid alla transporter där premielönesystemet används.
A | För fordon och fordonskombinationer vars högsta tillåtna hastighet är 70 km/tim | ||
Trafikmiljö, klass | Andel av den totala vägsträckan som sker på landsväg etc*) | Premie öre/km | |
A | 0- 25 % | 11 | |
B | 25- 50 % | 10 | |
C | 50- 75 % | 8 | |
D | 75-100 % | 7 | |
*) = | landsväg och andra vägar med god framkomlighet (ex infartsleder till städer och genomfartsleder i städer) där den högsta tillåtna hastigheten är 70 km/tim. Resterande andel av vägsträckan utgöres av stadstrafik eller andra vägar med begränsad framkomlighet (ex skogsvägar). | ||
B | För fordon och fordonskombinationer vars högsta tillåtna hastighet är 40 km/tim. | ||
Premie 12 öre/km | |||
Fast lönedel enligt 5 § 2 mom. | |||
Bilaga E Räkneexempel på tillämpningen av 8 § 6 mom punkterna 3 c och 4
Förutsättningar
Antal arbetade timmar | |
Full branschvana | 1.600 timmar |
Nyanställda | 160 timmar |
Väntetid p g a arbetsbrist | 70 timmar |
Summa arbetad tid | 1.830 timmar |
Antal timmar för nyanställd belastar ackordstiden med 80 %. | |
160 timmar x 80 % = 128 timmar | |
Summa ackordstid | 1.728 timmar |
Ackordsöverenskommelsen ger under perioden en summa rörlig del | 60.400 kronor |
Beräkning av rörlig del per timme
a) Enligt ackordsöverenskommelsen:
60.400 kronor | = | 34:95 kr/tim |
1.728 timmar |
b) Efter justering av väntetid:
90 % av 34:95 kronor | = | 31:46 kronor |
Justerad summa rörlig del blir
1728 timmar | x | 34:95 kr/tim | = | 60.400 kr |
70 timmar | x | 31:46 kr/tim | = | 2.202 kr |
Summa | 62.602 kr | |||
Xxxxx xxxxxx blir: 1 798 | ||||
Ny rörlig del
62.602 kronor | = | 34:82 kr/tim |
1.728 timmar |
Rörlig del för personal med bransch- vana | = | 34:82 kr/tim |
c) Justerad rörlig del för nyanställd utan branschvana Nyanställd ska ha 80 % av den rörliga delen
80 % x 34:82 kronor/tim | = | 27:86 kr/tim |
Bilaga F Rekommenderade förslag till överens- kommelse enligt 3 § 5 mom A och mom B
Överenskommelse enligt 3 § 5 mom A
…………………………………… och …………………………………………
(företagets namn) (arbetstagare/facklig förtroendeman)
har denna dag ingått följande överenskommelse. Med anledning av att företaget har åtagit sig arbetsuppgifter/transportuppdrag som är sådana att arbetstiden, efter prövning, svårligen kan planeras i ett på förhand upprättat arbetstidsschema, har denna dag överenskommelse träffats om förläggning av ordinarie arbetstid enligt reglerna i 3 § 5 mom A Transportavtalet:
1. Överenskommelsen gäller för följande transportuppdrag/arbetsuppgifter
……………………………………………………………………………
2. Arbetet skall förläggas under 4 arbetspass à 10 timmar alternativt 5 arbets- pass à 8 timmar per kalendervecka. Passen skall vara sammanhängande och får endast avbrytas av måltidsrast enligt 7 § bilaga A till Transport- avtalet. Arbetsgivaren skall senast på fredagen i veckan före lämna besked till arbetstagaren om arbetstidens förläggning nästkommande vecka. Om arbetsveckan slutar före fredagen skall beskedet, om det är möjligt, lämnas tidigare. Beskedet skall bl a innehålla uppgift om när arbetet skall börja veckans första arbetsdag samt huruvida arbetet förlagts till 4 eller 5 pass.
3. Den tid som överstiger 8 respektive 10 timmar per arbetspass utgör över- tid.
4. Utöver veckolön eller månadslön och premiekompensation skall i före- kommande fall obekvämlighetstillägg utges.
5. Vid arbete enligt denna överenskommelse skall arbetstagaren under sådan vecka erhålla ett särskilt tillägg utöver premiekompensation med …… kr per timme.
6. Denna överenskommelse gäller fr o m tills
vidare med en ömsesidig uppsägningstid om en (1) månad.
Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Företaget åtar sig att skicka in en kopia av överenskommelsen till Svenska Transportarbetareförbundets lokalavdelning.
……………………………………………………. (ort och datum)
………………...……………………. ………………...…………………….
(företaget) (arbetstagare/facklig förtroendeman)
Överenskommelse enligt 3 § 5 mom B
………………………………………och ……………………………
(företagets namn) (arbetstagare/facklig förtroendeman)
har denna dag ingått följande överenskommelse. Med anledning av att företaget har åtagit sig transportuppdrag/arbetsuppgifter som är sådana att arbetstiden var- ken kan planeras i ett på förhand upprättat arbetstidsschema eller enligt 3 § 5 mom A Transportavtalet har denna dag överenskommelse träffats om förläggning av ordinarie arbetstid enligt reglerna i 3 § 5 mom B Transportavtalet:
1. Överenskommelsen gäller för följande transportuppdrag/arbetsuppgifter
……………………………………………………………………………
2. Arbetet skall förläggas under 4 alternativt 5 arbetspass med totalt 40 timmar per helgfri vecka. Arbetspassen får inte vara kortare än
4,5 timme och får endast avbrytas av måltidsrast enligt 7 § bilaga A till Transportavtalet.
Arbetsgivaren skall till arbetstagaren senast på fredagen i veckan före lämna besked om arbetstidens förläggning nästkommande vecka. Om ar- betsveckan slutar före fredagen skall beskedet, om det är möjligt, lämnas tidigare. Beskedet skall bl a innehålla uppgift när arbetet skall börja veck- ans första arbetsdag samt huruvida arbetstiden förlagts till 4 eller 5 pass. Om möjligt skall också veckans fridagar samt, löpande arbetstidens början påföljande arbetsdag anges.
3. Om inte annat avtalas har den anställde rätt att under en fyraveckors period få två sammanhängande ledigheter om vardera 48 timmar förlagda under perioden fredag klockan 18.00 till måndag klockan 07.00 och ytter- ligare en ledighet förlagd antingen en lördag eller en söndag.
4. Den tid som överstiger 40 timmar under en vecka utgör övertid. Om den ordinarie arbetstiden reducerats på grund av helgdag eller frånvaro utgör övertiden de timmar som överstiger den reducerade arbetstiden för perio- den.
Om arbete förläggs utöver bestämt antal pass eller på fridag skall övertids- ersättning utges.
5. Utöver veckolön eller månadslön och premiekompensation skall i före- kommande fall obekvämlighetstillägg utges.
6. Vid arbete enligt denna överenskommelse skall arbetstagaren under sådan vecka erhålla ett särskilt tillägg utöver premiekompensation med kr
per timme.
7. Denna överenskommelse gäller fr o m tills
vidare med en ömsesidig uppsägningstid om en (1) månad.
Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Företaget åtar sig att skicka in en kopia av överenskommelsen till Svenska Transportarbetareförbundets lokalavdelning.
……………………………………………………. (ort och datum)
………………………………….… …………………...……………………. (företaget) (arbetstagare/facklig förtroendeman)
Bilaga G Avtal angående utbildning och utveckling i företagen
Det ställs idag höga krav på medarbetarna i branschens företag. Utvecklingen inom branschen har gjort att kraven på kompetens vid anställningens ingående blir allt högre. Flera företag ställer krav på en grundläggande gymnasiekompe- tens. Detta skapar möjligheter för medarbetarna att utvecklas inom företaget. En fortlöpande kompetensutveckling är nödvändig i ett modernt transportföretag för att bl a stärka individen, höja statusen, öka konkurrenskraften och behålla perso- nalen. Med anledning härav har parterna enats om följande.
1. Kompetenskrav vid anställningens ingående
Parternas gemensamma uppfattning är att det för en anställning i branschen bör krävas yrkeskunskaper som antingen motsvarar gymnasieskolans fordons- och transportprogram, inriktning transportteknik, eller annan utbildning som är rele- vant för aktuell befattning. Dessa krav bör även gälla inhyrd personal. Beträf- fande semestervikarier och skolungdomar behöver dock inte kompetenskravet ställas lika högt. Kravet på kompetens kan uppnås på flera sätt, t ex vuxenutbild- ning eller dokumenterad praktisk yrkeserfarenhet inom branschen.
Parterna skall genom TYAs försorg ta fram en grundläggande utbildning. Denna skall kunna tillhandahållas företag som anställer personal utan ovannämnda kom- petens. Utbildningen anpassas beroende på branschgren (åkeri, terminal etc). Ut- bildningen bör genomföras inom sex månader från en tillsvidareanställnings ingående.
2. Punkten har utgått
3. Kompetensutveckling i företaget
De lokala parterna skall gemensamt medverka till goda förutsättningar för de anställda att klara verksamhetens nya kunskaps- och kvalifikationskrav. En grund härför är ett fortlöpande, systematiskt och målinriktat utvecklingsarbete, som syftar till vidareutbildning av redan yrkesverksamma i företaget. Exempel på lämplig vidareutbildning är:
Åkeri | Terminal |
Trafiksäkerhet | ADR-kompetens |
ADR-kompetens | Logistik |
Xxxxxxxx | Xxxxxxxx |
Datafrågor/IT-frågor | Data/IT-frågor |
Företagsekonomi | Ekonomi |
Kundhantering | Kvalitetsfrågor |
Miljökörning | Truck |
Miljö- och kvalitetsfrågor | Miljö |
YKB fortbildning | Säkerhet |
Livs- och läkemedel | Livs- och läkemedel |
Truck | Kundspecifik utbildning |
Kran | Lastsäkring |
Bakgavellift | |
Säkerhet | |
Arbete på väg | |
Kundspecifik utbildning |
Exempel på kompetensutveckling som inte ska ingå: Grundläggande YKB samt körkortsbehörigheter.
Företagen ska tillhandahålla varje enskild arbetstagare all kompetensutveckling nödvändig för arbetet. Dock lägst ett genomsnitt om åtta timmar årligen under en femårsperiod. I detta ska YKB fortbildning, för chaufförer, ingå. All kompetens- utveckling ska ersättas med grundlön. Efter överenskommelse mellan arbets- givare och arbetstagare kan ersättning i form av grundlön utges i form av kom- pensationsledighet timme för timme. Lokala överenskommelser kan träffas om annan förläggning och ersättning.
Om en arbetstagare inte årligen tillhandahållits kompetensutveckling enligt ovan, ska företaget kunna uppvisa en kompetensutvecklingsplan.
För det fall kompetensutveckling ej tillhandahålles enligt ovan, kan Svenska Transportarbetareförbundets lokala avdelning påkalla förhandling för brott mot Bilaga G.
Införes lagstiftning eller annan bindande reglering på området skall ovan angiven tid avräknas.
4. Allmän icke yrkesanknuten utbildning
Företag bör främja och stödja en anställd som önskar höja sin kompetens i all- männa ämnen. Denna utbildning sker på icke betald arbetstid.
5. Arbetsbok/Förarbok
Alla utbildningar som den anställde genomgår skall kunna samlas i en personlig arbetsbok/förarbok som parterna tagit fram eller på annat sätt dokumenteras.
Avslutande kommentar:
Parterna är överens om att informera Arbetsförmedlingen och berörda myndig- heter om innehållet i detta avtal samt branschens kompetenskrav.
Bilaga H Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet i företagen
Transportbranschen
1 § Gemensamma utgångspunkter, mål och inriktning
Parternas målsättning med denna rekommendation är att den skall främja utveck- lingen i företagen av arbetsmiljö, trafiksäkerhet och företagshälsovård och däri- genom ge förutsättningar för stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter i en trygg och säker arbetsmiljö och samtidigt lägga en grund för samverkan i arbets- miljöfrågor.
Möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda uppgifter skall eftersträvas. Riskerna med ensamarbete bör särskilt be- aktas.
En god arbetsmiljö innebär således inte bara trygghet mot ohälsa och olycksfall utan också ett meningsfullt arbetsinnehåll som kan ge möjlighet till personlig ut- veckling.
Som en resurs för företagen och de anställda finns Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA). Dess verksamhet omfattar förebyggande arbetsmiljö- arbete, produktutveckling, information samt utbildning.
Parterna är överens om att fortlöpande följa lagstiftningens utveckling på arbets- miljöområdet.
2 § Samråd och samverkan
Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare skall bedrivas genom en på lämpligt sätt organiserad arbetsmiljöverksamhet. Här beaktas särskilt föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete1. Behov och omfattning av resurserna på före- taget avgörs i samverkan. I det förebyggande arbetet utgör företagshälsovården en naturlig resurs.
För att man skall lyckas med det systematiska arbetsmiljöarbetet är samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare nödvändigt. De anställda och deras fackliga företrädare skall därför beredas möjlighet att deltaga i detta arbete. Skyddsombu- den skall enligt arbetsmiljölagstiftningen informeras samt även ges möjlighet att aktivt deltaga i planering och genomförandearbetet.
Den fackliga organisationens roll är att vara aktiv. Skyddsombuden har en sär- skild roll att verka för att arbetsgivaren lever upp till lagstiftningens krav vad avser systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning samt rehabilitering.
1 Arbetsmiljöverkets kungörelse med föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).
Samverkan och lokala överenskommelser inskränker inte arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen. Alla medarbetare och skyddsombud har en skyldighet att aktivt medverka till att skapa en god arbetsmiljö. Samråd mellan företaget och den fackliga organisationen bör ske innan skyddsombud utses. De regionala skyddsombuden äger tillträde till samtliga arbetsställen som omfattas av avtals- området.
3 § Rehabilitering och arbetsanpassning
Arbetsgivaren har skyldighet att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Drabbas arbetstagare av ohälsa
- oberoende av orsak - är det arbetsgivarens ansvar att se till att rehabilitering kommer till stånd. Det är arbetsgivaren som skall se till att en rehabiliterings- utredning görs.
Arbetsgivaren skall vidare ansvara för att det finns en organiserad anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på företaget.
Inte endast fysiska frågor utan även arbetsorganisation, arbetsinnehåll och de an- ställdas inflytande över villkoren i stort skall beaktas. För arbetstagare som om- fattas av denna rekommendation utgör trafiken en integrerad del av arbetsmiljön.
Rehabiliteringsskyldigheten omfattar även de åtgärder som behövs när en individ av olika skäl inte fungerar i sin befattning.
Den anställde har ett ansvar i rehabiliteringsarbetet. Arbetstagaren skall lämna alla upplysningar som är nödvändiga för att arbetsgivaren skall kunna genomföra en rehabiliteringsutredning. Den anställde skall också i möjligaste mån aktivt medverka i sin egen rehabilitering.
Skyddsombud eller facklig organisation är betydelsefulla samarbetspartners när det gäller företagets arbete med arbetsanpassning och rehabilitering.
Där resultatet av ett rehabiliteringsarbete är av allmänintresse avseende fysiska eller psykosociala arbetsmiljön skall erfarenheterna spridas inom företaget.
Företaget bör i anpassnings- och rehabiliteringsarbetet även beakta de regler som finns avseende krishantering. Inom företaget skall en plan för krishantering fin- nas.
4 § Trafiksäkerhet
Inom varje företag bör det finnas en trafiksäkerhetspolicy som anger företagets syn och arbete med trafiksäkerheten. I en policy kan exempelvis arbetsupplägg- ning, fordonskontroller, bältesförekomst-/användning ingå.
För att säkerställa trafiksäkerheten är det vidare lämpligt att inom företaget ha en alkohol- och drogpolicy. Vid framtagandet av policyn skall fackliga ombud och/eller andra representanter för de anställda ges tillfälle att medverka.
5 § Utbildning i arbetsmiljöfrågor
Det är parternas uppfattning att det är av största vikt att personal i arbets- ledande ställning, skyddsombud och - i förekommande fall - ledamöter i skyddskommittéer samt andra befattningshavare som har beslutsfunktioner, som påverkar arbetsmiljön har erforderliga kunskaper om arbetsmiljöfrågor.
Arbetsgivare och arbetstagare svarar gemensamt för att skyddsombud får erfor- derlig utbildning. Detta bör ske så snart som möjligt sedan skyddsombuden ut- setts. Chefer, specialister och andra anställda, som har funktioner som påverkar arbetsmiljöfrågorna, bör också utbildas. Viss arbetsmiljöutbildning kan också behövas för övriga anställda. Här uppmärksammas särskilt de nyanställdas behov av introduktion och information.
Utbildningens innehåll, val av utbildningsmaterial, utbildningens omfattning, tidsplan, hur utbildningen skall genomföras samt eventuellt tillkommande ersätt- ningsfrågor utformas av parterna i TYA.
6 § Företagshälsovård
På arbetsplatser där arbetsförhållandena så kräver skall finnas företagshälsovård eller annan motsvarande oberoende experthjälp att tillgå. Som gemensam benäm- ning på företagshälsovård och annan oberoende experthjälp används här nedan ordet företagshälsovård.
Parterna är ense om att företagshälsovården utgör en viktig resurs för företagen och dess anställda.
Målsättningen är att, där så är praktiskt möjligt, alla anställda bör ha tillgång till företagshälsovård.
Företagshälsovård kan upphandlas utifrån eller ordnas som en självständig del av företagets verksamhet.
Finns skyddskommitté på företaget skall denna behandla frågor om företags- hälsovård. Om skyddskommitté ej finns, skall - i förekommande fall - skydds- ombud behandla frågorna.
När företagshälsovård finns att tillgå skall den ha som främsta uppgift att med- verka i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och rehabiliteringsverksamheten. Därvid skall såväl medicinska, tekniska och psykosociala aspekter beaktas ut- ifrån ett helhetsperspektiv.
I företagshälsovårdens uppgifter kan bl a även följande ingå:
▪ medverkan till att ta fram underlag för de beslut som krävs för arbetsmiljö och anpassningsbefrämjande samt rehabiliterande åtgärder i företaget.