KOMMUNAL | VISION | FÖRTECKNADE SACO-FÖRBUND 2017-04-01 ➜ 2020-03-31

KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtal som tecknas av central arbets- tagarpart, eller av lokal arbetstagarpart med fullmakt från den centrala arbets tagarparten

LOKALT KOLLEKTIVAVTAL Lokalt kollektivavtal, som kan tecknas mellan

lokala parter, i frågor reglerade i detta avtal. Lokalt kollektivavtal tecknat med SEKO och Kommunal; se särskild förklaring till annan reglering av avtalsinnehåll §1 moment 2a

ENSKILD ÖVERENSKOMMELSE Överenskommelse som kan tecknas med

tjänsteman om frågor reglerade i detta avtal i enlighet med §1 moment 2b

FASTSTÄLLELSE Då avtal eller överenskommelse inte träffas och reglerna styrs av avtal, lag, förordning eller föreskrift. Fastställelse avser ensidigt beslut av arbetsgivaren

FÖRKORTNINGAR I AVTALSTEXTEN ‌

AGS – KL/AGS Avtalsgruppsjukförsäkring

ATL Arbetstidslag

BIL 12 – KFS Avtal om bilersättning

FO – F 03 Förhandlingsordning för företag inom KFS-området

LAS Lag om anställningsskydd

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet

PA – KFS Pensionsavtal inom KFS

SEML Semesterlag

SJLL Lag om sjuklön

TFA – KL/TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada

TGL – KL/TGL Tjänstegrupplivförsäkring

TRAKT 13 – KFS Avtal om traktamentsersättning

§ 1 AVTALETS OMFATTNING ‌‌

TILLÄMPNINGS- OMRÅDE

MOMENT 1 Avtalet gäller arbetstagare, som är anställd vid företag anslutet till Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) inom företagets verksamhetsområde, om inte annat avtal gäller.

§ 1 MOMENT 2 ANNAN REGLERING AV AVTALSINNE- HÅLL

LOKALT KOLLEKTIVAVTAL

ENSKILDA ÖVERENS- KOMMELSER

MOMENT 2A Allmänna anställningsvillkoren är dispositiva för lokala parter.

För Kommunal gäller följande:

Parterna ska komma överens om uppsägningstid för lokala avtal.

Om delar av löneutrymmet används för andra åtgärder än lönepåslag i enlighet med detta moment upphör det lokala avtalet att gälla tidigast när det centrala avtalet löper ut.

MOMENT 2B (gäller inte Kommunal) Arbetsgivare och arbets- tagare får träffa överenskommelse om annan reglering avseende branschavtalets allmänna anställningsvillkor där så anges.

Sådan överenskommelse ska vara skriftlig med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader och ska ses över årligen.

§ 2 ANSTÄLLNINGSFORM MED MERA ‌

ANSTÄLLNINGS- FORM MED MERA

PROV- ANSTÄLLNING

Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller med följande avvikelser. Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

MOMENT 1:1 Arbetstagare anställs tillsvidare eller tidsbegränsat med följande avvikelser.

MOMENT 1:2 Utöver 5 § LAS om tidsbegränsad anställning gäller följande:

Om en arbetstagare har haft såväl allmän visstidsanställning som vikariat i sammanlagt mer än 3 år under en 5-årsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning oavsett form av tidsbegränsad anställning.

Tidsbegränsad anställning i form av allmän visstidsanställ- ning och vikariat kan uppgå till maximalt 2 år av varje slag i enlighet med 5 § LAS, dock enligt stycket ovan aldrig mer än 3 år sammantaget.

Anmärkning

Momentet gäller fr.o.m. 2012-10-01.

Bestämmelsens tillämpning förutsätter att det inte föreligger hinder enligt speciallagstiftning (krav på behörighet, legitima- tion eller dylikt).

MOMENT 1:3 Om en arbetstagare har kvalificerat sig för tills- vidareanställning med stöd av moment 1:2 kan arbetstagaren avstå från sin rätt till tillsvidareanställning med giltig verkan för perioder om högst 6 månader.

MOMENT 2 Provanställning kan ske enligt LAS 6 §. Provan- ställningen kan förlängas motsvarande tid arbetstagaren inte kunnat fullgöra arbete på grund av giltig frånvaro.

VIKARIE MOMENT 3 Vikarie är också arbetstagare som, efter det att annan arbetstagare slutat, anställts för att helt eller delvis sköta dennes arbetsuppgifter intill dess att efterträdare utsetts.

FERIEANSTÄLL- NING OCH STUDENT- MEDARBETAR- ANSTÄLLNING ‌

MOMENT 4 Skolungdom och andra studerande får under ferier anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete, under en sammanhängande tid av högst tre månader. Studerande enligt 6 kap 2 § högskoleförordningen får anställas för viss tid (gäller inte Kommunal och Vårdförbundet).

Anmärkning

För villkor kring studentmedarbetaranställning se bilaga Avtal om studentmedarbetaranställning.

FÖRETRÄDESRÄTT MOMENT 5 Prov-, ferie- och studentmedarbetaranställning kvalificerar inte till företrädesrätt till återanställning.

MOMENT 6 Företrädesrätt till återanställning gäller inte vikariat som bedöms bli högst 14 dagar.

MOMENT 7 Företrädesrätt till återanställning gäller inte till anställning, som behöver disponeras för omplacering.

SKRIFTLIGT ANSPRÅK

MOMENT 8 För att behålla sin företrädesrätt ska arbetstagare skriftligt anmäla anspråk på företrädesrätten senast inom en månad efter anställningens upphörande.

BISYSSLOR MOMENT 9 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs, för att bedöma bisysslan. Arbetsgivaren får förbjuda bisysslan om arbetsgivaren bedömer att bisysslan antingen hindrar eller på- verkar arbetstagarens sätt att utföra sitt arbete eller konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet. Förtroendeuppdrag i fackliga, politiska eller ideella organisationer är inte bisyssla.

§ 3 ARBETSTID

GENOMSNITTLIG ARBETSTID

ARBETSTID FÖRLAGD TILL HELGER

Arbetstidslagen (ATL) gäller med nedan angivna avvikelser.

Arbetstidens förläggning anpassas till verksamhetens förut- sättningar och därigenom ökas möjligheterna till flexiblare arbetstider för respektive anställd.

Årsarbetstid, arbetstidsutrymme inom olika begränsningspe- rioder och flexiblare arbetstider, som möjliggör andra anställ- ningsvillkor är aktiva verktyg i arbetstidsanpassningen.

Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

MOMENT 1:1 Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en begränsnings- period om högst sexton veckor.

Om helgdag infaller på någon av dagarna måndag–lördag (så kallad lätthelgdag) minskas arbetstiden sådan vecka med antalet ordinarie arbetstimmar som annars skulle fullgjorts sådan dag.

Helgdag enligt ovan är också påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton.

År då den 6 juni inträffar en lördag eller söndag har heltidsan- ställd arbetstagare med arbetstid förlagd till dagtid mån-

dag-fredag rätt till en dags ledighet (deltidsanställd i propor- tion). Som förutsättning gäller att arbetstagaren är anställd den 6 juni det året och inte är sjuk- eller tjänstledig.

MOMENT 1:2 Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som söndag och helgdag eller till vardag och helgdag är för heltidsanställd i genomsnitt 38 timmar och 15 minuter per vecka under tillämplig begränsningsperiod. Omfattar den or- dinarie arbetstiden inte samtliga lätthelger, ska denna faststäl- las i proportion till antalet sådana dagar under kalenderåret.

TRESKIFTSARBETE MOMENT 1:3 Vid kontinuerligt treskiftsarbete är arbetstiden i genomsnitt 34 timmar och 20 minuter och vid intermittent treskiftsarbete 36 timmar och 20 minuter.

ENSKILDA ÖVER- ENSKOMMELSER

ARBETSTIDSFÖR- LÄGGNING

DELTIDS- ANSTÄLLD

MOMENT 1:4 Arbetsgivare och arbetstagare får träffa överens- kommelse om arbetstidens förläggning. En sådan överens- kommelse ska bygga på de regler som framgår av 3 § ATL.

För medlemmar i Kommunal ska sådan överenskommelse godkännas av berörd facklig organisation på företaget.

MOMENT 1:5 Förläggning av ordinarie arbetstid, jour och beredskap bör vid behov anges i schema eller dylikt, som över- enskommes med företrädare för lokal arbetstagarorganisation.

Förläggning av arbetstid i schema kan behandlas vid lokal förhandling. Skriftlig begäran om förhandling ska ske hos ar- betsgivaren inom tio dagar från det att arbetstagarorganisatio- nen fått arbetsgivarens schemaförslag. Om inte detta sker eller den lokala förhandlingen avslutas utan att parterna är överens fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden, med iakttagande av bestämmelser för arbetstid och förläggning.

Förhandling om arbetstid, enligt momenten 1:4 och 1:5, kan endast föras som lokal förhandling.

MOMENT 1:6:1 Vid bestämmande av sysselsättningsgrad för tillsvidareanställd arbetstagare ska eftersträvas att arbetstiden uppgår till minst 17 timmar per vecka.

MOMENT 1:6:2 Deltidsanställd arbetstagare som så önskar kan tillåtas arbeta mer än ATLs tak om 50 tim/månad. Om mertiden förutses vara mer än en månad, utfärdas istället ett ytterligare anställningsavtal. ATLs mertidstak om 200 tim/ kalenderår gäller även fortsättningsvis.

AVVIKELSE MOMENT 1:7 Oavsett vad som sägs i ATL gäller följande:

a) rast får under nattjänstgöring utbytas mot måltidsuppehåll,

b) studieledighet anses inte som arbetad tid,

c) förlängd arbetstid på grund av vikariat anses inte som mertid,

d) förskjuten arbetstid eller byte av schema anses inte som mer- eller övertid,

e) ordinarie arbets-, jour-, över- och mertid kan beräknas per kalendermånad,

AVVIKELSE GENOM KOLLEKTIVAVTAL

ANNAN REGLERING

f) för arbetstagare som fullgör beredskap, jourtid och nöd- fallsövertid får den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en begränsningsperiod om högst sex månader,

g) för arbetstagare som arbetat 200 timmar allmän övertid under kalenderåret är det möjligt att återföra högst 50 timmar allmän övertid om den anställde under kalenderåret tagit ut motsvarande antal timmar övertidskompensation i ledig tid. Lokal arbetstagarorganisation ska informeras om återförandet innan detta får ske. (Gäller ej Vårdförbundet)

h) uttag av extra övertid enligt 8a § ATL ska föregås av lokal förhandling. (Gäller ej Vårdförbundet)

MOMENT 1:8 Lokalt kollektivavtal får träffas

a) om annat uttag av övertid och annan begränsningsperiod för övertid, 8 § ATL,

b) om annat uttag av mertid, 10 § andra stycket ATL,

c) om undantag från reglerna om nattvila, 13 § andra stycket ATL,

d) om annan reglering av bestämmelserna om dygnsvila och veckovila, inom ramen för EG-direktivet, 13 § första styck- et och 14 § ATL.

MOMENT 1:9 Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras

a) om annat än att likställa kompensationsledighet med arbe- tad tid, 7 § andra stycket ATL,

b) om annan förläggning av raster, 15 § tredje stycket ATL,

c) om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än ovan, 16 § ATL.

§ 3 MOMENT 2 ÖVERTIDSERSÄTTNING

ÖVERTIDSARBETE MOMENT 2:1 Heltidsanställd arbetstagare, som enligt detta av- tal har fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, äger rätt till ersättning för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbetet beordrats på för-

hand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan ersättning utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand.

ENSKILD ÖVER- ENSKOMMELSE ‌

BERÄKNING AV TID

Anmärkning

Beordran att utföra övertidsarbete ska så långt möjligt lämnas senast fyra timmar före den ordinarie arbetstidens slut.

Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektiv- avtal om undantag från rätt till kompensation för övertidsar- bete. Med arbetstagare som får fast kontant lön kan arbetsgi- vare träffa överenskommelse om att arbetstagare inte ska ha rätt till kompensation för övertidsarbete. Överenskommelsen ska innehålla kompensation i form av extra semesterdagar och/eller högre lön.

MOMENT 2:2 Enskild överenskommelse, enligt ovan, ska främst gälla för arbetstagare i chefsställning eller arbetstagare som har okontrollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader och ses över årligen.

MOMENT 2:3 För övertidsarbete enligt ovan under två timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid – enkel övertid– utges ersättning för varje övertidstimme med 1,5 timmes ledighet eller med belopp som framgår nedan.

För övertidsarbete under annan tid – kvalificerad övertid– utges ersättning för varje övertidstimme med två timmars ledighet eller med belopp som framgår nedan.

Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbets- tid ska den tid, som sammanlagt överstiger två timmar, utgöra kvalificerad övertid.

Vid beräkning av övertidsarbete enligt detta moment ska påbörjad halvtimme anses som fullgjord halvtimme. Då övertidsarbete påbörjas före klockan 05.00 ska, oberoende av vad som ovan sägs, ersättning för kvalificerad övertid utges för arbete utfört under de två timmarna närmast före ordinarie arbetstidens början. Som övertidsarbete betraktas inte tid, som tas i anspråk genom ändrad förläggning eller förskjutning av arbetstiden.

KOMPENSA- TIONSLEDIGHET

DELTIDS- ANSTÄLLD

MOMENT 2:4 Arbetsgivaren har ett ansvar för planering av verksamhet, arbete, arbetstid och ledigheter. Detta ansvar betyder också att möjligheter ska skapas för arbetstagarna att kunna utnyttja sin rätt till ledighet i full omfattning och till vila och rekreation.

Om arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om att övertidskompensation ska tas ut i form av ledig tid, ska arbets- givaren, efter skälig varseltid, särskilt beakta även arbetstaga- rens önskemål om tidpunkt för ledigheten.

Kompensationsledighet får sparas med högst 40 timmar. Kompensationsledigheten bör tas ut i så nära anslutning till övertidsarbetet som möjligt.

Vid anställningens avslutande betalas sparad kompensations- ledighet ut med motsvarande mertidslön per sparad timme.

MOMENT 2:5 Deltidsanställda arbetstagare, som arbetar mer än den avtalade tjänstgöringstiden, får med nedan angivet undantag, mertidslön härför enligt bestämmelserna nedan. Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstaga- re kan mertidstjänstgöring i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd.

Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar mer än tjänstgö- ringsmåttet för motsvarande heltidsanställning, får kompen- sation för detta under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd.

Oberoende av om den fastställda tjänstgöringstiden fullgjorts eller inte ska följande gälla:

a) tjänstgöring på lör-, sön- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid och under beordrad jour eller beredskap anses som kvalificerad övertid samt

b) arbetstid som överstiger åtta timmar per dag – eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid – utgöra arbete på övertid.

Mertidslön 120 procent

Enkel övertid 180 procent av månadslönen Kvalificerad övertid 240 procent 165

KOMPENSATION FÖR ÖVERTIDS- ARBETE OCH MERTIDSTJÄNST- XXXXXX

Övertidskompensation och mertidslön utges per timme enligt nedan:

Anmärkning

För deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

§ 3 MOMENT 3 FÄRDTIDSERSÄTTNING

FÄRDTIDS- ERSÄTTNING

ORDINARIE ARBETSTID

MOMENT 3:1 Arbetstagare som under inrikes tjänsteresa utom den vanliga verksamhetsorten färdas under tid, som inte utgör ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt vad som nedan anges och med belopp som framgår nedan. Arbetsta- gare får inte färdtidsersättning för tid, för vilken mertidslön, ersättning för övertidsarbete eller annan ersättning än trakta- mentsersättning utges.

Med tjänsteresa och den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet (Trakt 13-KFS).

MOMENT 3:2 Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan klockan

08.00 och 17.00 måndag-fredag, såvida tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.

NATTRESA MOMENT 3:3 Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan klockan 22.00 och 06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg.

VÄNTETID MOMENT 3:4 Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.

OMFATTNING MOMENT 3:5 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar minst 30 minuter.‌

Färdtidsersättning utges för färdtid och väntetid som är för- svarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostna- den och kommunikationsmöjligheterna.

SÄRSKILD FÄRDTID

MOMENT 3:6 Vid användande av egen bil i samband med transport/ beledsagning under resa utanför ordinarie arbetstid gäller följande:

Tid som åtgår för transport/beledsagning ska räknas som arbetstid och mertidslön eller övertidsersättning utges.

Resterande del av restiden räknas som färdtid och en särskild färdtidsersättning utges med belopp motsvarande kvalificerad övertid. Arbetsgivare och arbetstagare kan komma överens om att ledighet timme mot timme kan utges i stället för särskild färdtidsersättning.

Särskild färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan klockan 22.00 och 06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg.

Vid beräkning av dygnsvila ingår inte den särskilda färdtiden. Arbetstagare som vid sådan beräkning inte erhållit minst

9 xxxxxxx xxxxxxxxx på grund av transporten ska beredas ledighet, under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under begränsningsperioden som är högst 6 månader. Infaller del av viloperioden under ordinarie arbetstid görs inget löne- avdrag för den delen.

FÄRDTIDSERSÄTTNING

För de första 10 timmarna under en kalendervecka

Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2019-01-01

67:70 kr/tim

69:90 kr/tim

För tid därutöver under kalen- derveckan

Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2019-01-01

135:30 kr/tim

139:80 kr/tim

Den sammanlagda färd- och väntetiden per kalendervecka framräknas och avrundas i förekommande fall till hela och halva timmar, varvid påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme.‌

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

§ 3 MOMENT 4 TILLÄGG FÖR OBEKVÄM ARBETSTID

OBEKVÄM ARBETSTID

MOMENT 4:1 Arbetstagare, vars tjänstgöringsskyldighet fast- ställs enligt schema eller därmed jämförlig handling och som fullgjort sådan tjänstgöring på obekväm tid, som inte utgör övertidsarbete, erhåller tillägg för obekväm arbetstid.

Arbetstagare, vars ordinarie arbetstid är förlagd till vardag såväl som sön- och/eller helgdag, ska få tillägg för obekväm arbetstid även när arbetet är mertidstjänstgöring eller arbete på övertid.

Anmärkning

Vid övertidsarbete under jour och beredskap utges inte tilläg- get.

SAMORDNING MOMENT 4:2 Utges på grund av arbetstidens förläggning an- nan kontant ersättning ska tillägget minskas med denna eller i förekommande fall helt bortfalla.

TILLÄGG FÖR OBEKVÄM ARBETSTID O-TILLÄGGSTID A (STORHELG)

Tid från kl 18.00 på skärtors- dagen till kl 07.00 på dagen efter annandag påsk

KOMMUNAL

Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2019-01-01

KOMMUNAL

109:30 kr/tim

112:90 kr/tim

Tid från kl 18.00 på dag före pingst-, midsommar-, jul- eller nyårsafton till kl 07.00 på vardag utom lördag närmast helgdagsaftonen.

TJÄNSTEMÄNNEN Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2019-01-01

TJÄNSTEMÄNNEN

112:40 kr/tim

116:10 kr/tim

O-TILLÄGGSTID B (HELG)‌
Tid från kl 19.00 fredag som ej omfattas av O-tilläggstid A till kl 07.00 måndag.	KOMMUNAL Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2019-01-01	KOMMUNAL 54:60 kr/tim 56:40 kr/tim
Tid från kl 16.00 vardag när- mast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelfärdsdag, 6 juni eller alla helgons dag till kl 07.00 vardag närmast efter trettondag jul, första maj, Xxxxxx himmelfärdsdag, 6 juni eller alla helgons dag.	TJÄNSTEMÄNNEN Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2019-01-01	TJÄNSTEMÄNNEN 55:70 kr/tim 57:60 kr/tim
Tid från kl 00.00 till kl 24.00 på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårs- afton jämställs med helgdag.

O-TILLÄGGSTID C (VARDAG NATT)

(Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B)

KOMMUNAL

Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2019-01-01

KOMMUNAL

43:60 kr/tim

45:00 kr/tim

Tid från kl 22.00 till kl 24.00 måndag till torsdag samt från kl 00.00 till kl 06.00 tisdag till fredag

TJÄNSTEMÄNNEN Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2019-01-01

TJÄNSTEMÄNNEN

45:30 kr/tim

46:80 kr/tim

O-TILLÄGGSTID D (VARDAG KVÄLL)

(Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B)

KOMMUNAL

Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2019-01-01

KOMMUNAL

23:10 kr/tim

23:90 kr/tim

Tid från kl 19.00 till kl 22.00 på vardag

TJÄNSTEMÄNNEN Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2019-01-01

TJÄNSTEMÄNNEN

23:60 kr/tim

24:40 kr/tim

O-tilläggstid kategori A, B, C respektive D sammanräknas var för sig. Sammanräknad tid per avlöningsperiod av vardera slaget avrundas i förekommande fall till hela och halva tim- mar, varvid påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme.

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

§ 3 MOMENT 5 JOUR OCH BEREDSKAP ‌

JOUR OCH BEREDSKAP

MOMENT 5:1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivares förfogande på arbets- stället för att vid behov omedelbart utföra arbete.

Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordina- rie arbetstid står till arbetsgivares förfogande på annan plats utom arbetsstället, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete.

Om arbetstagaren inte erhållit veckovila kompenseras det med en dags ledighet utan löneavdrag. Ledigheten ska normalt förläggas i anslutning till nästkommande veckovila/veckoslut.

Arbetstagaren ska anses ha veckovila under frånvaro för tjänstledighet, kompensationsledighet, arbetstidsåtgärder (ATK) samt under helgdagar och fridagar.

ERSÄTTNING FÖR JOUR

För tid som uppgår till högst 50 timmar under kalendermå- naden

Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2019-01-01

37:30 kr/tim

38:50 kr/tim

För tid därutöver under kalen- dermånaden

Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2019-01-01

74:50 kr/tim

77:00 kr/tim

ERSÄTTNING FÖR BEREDSKAP PÅ ANNAN PLATS ÄN ARBETSSTÄLLET

För tid som uppgår till högst 150 timmar under kalender- månaden

Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2019-01-01

16:30 kr/tim

16:80 kr/tim

För tid därutöver under kalen- dermånaden

Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2019-01-01

33:20 kr/tim

34:30 kr/tim

Anmärkningar

För jour och beredskap eller del därav, förlagd till tid som nedan anges ska ersättningen enligt ovan förhöjas med 100%.

Tid från kl 19.00 fredag till kl 07.00 måndag.

Tid från kl 19.00 på skärtorsdagen till kl 07.00 på dagen efter annandag påsk.

Tid från kl 19.00 på dag före pingst-, midsommar-, jul- eller nyårsafton till kl 07.00 på vardag närmast efter helgdagsafto- nen.

Tid från kl 00.00 till kl 24.00 på dag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställes med helgdag.

Tid från kl 16.00 vardag – ej lördag – närmast före tretton- dag jul, första maj, Kristi himmelfärdsdag, 6 juni eller Alla helgons dag till kl 07.00 vardag närmast efter helgdagen.

För jour och beredskap, som fullgöres mellan tidpunkten för den fastställda arbetstidens början en arbetsdag och motsva- rande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst åtta timmar, i förekommande fall minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap.

Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, fullgör tjänstgöring under jour och beredskap äger arbetstagaren bibehålla jour- respektive beredskapsersätt- ningen.

Vid inställelse för tjänstgöring på arbetsställe och återfärd där- ifrån under ålagd beredskap utges ersättning för resekostnader enligt samma grunder som anges i reseavtalet.

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

§ 3 MOMENT 6 TILLÄGG VID FÖRSKJUTEN ARBETSTID MED MERA

TILLÄGG MOMENT 6:1 Beordras arbetstagare, som tjänstgör enligt visst schema, att tjänstgöra enligt annat schema, ska den i sistnämnda schema fastställda arbetstiden utgöra ordinarie arbetstid. Detsamma gäller då arbetstiden i schemat förskju- tes genom tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridagsförläggning.

Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som möjligt, dock senast dagen före den avsedda ändringen.

LÖNETILLÄGG MOMENT 6:2 Tillägg till lönen utges under tio dagar från till- sägelsen – för arbetad tid som enligt näst föregående schema skulle varit fritid – med belopp som framgår av lönebilaga.

Avser ändringen av den ordinarie arbetstiden att gälla för viss tid utges inte tillägget vid återgång till näst föregående schema.

Anmärkning ‌

Tillägget utges inte samtidigt med mertidslön, övertidskom- pensation eller om olika lång ordinarie arbetstid avtalas för olika delar av året.

TILLÄGG VID FÖRSKJUTEN ARBETSTID

För dag som enligt näst föregående schema skulle varit fridag

Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2019-01-01

82:80 kr/tim

85:50 kr/tim

För övrig tid

Fr o m 2017-06-01 Fr o m 2019-01-01

40:50 kr/tim

41:90 kr/tim

Under de två första kalenderdagarna ska tillägget förhöjas med 50 %.

Den sammanlagda tiden för vilken tillägg utges samman- räknas var för sig per avlöningsperiod och avrundas i före- kommande fall till hela och halva timmar varvid påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme.

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

§ 4 SKRIFTLIG VARNING OCH AVSTÄNGNING ‌

FEL ELLER FÖRSUMMELSE

MOMENT 1 Arbetstagare som i anställningen gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan tilldelas skriftlig varning.

Innan varning meddelas ska den anställdes lokala fackliga organisation varslas och den anställde underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning, som ska påkallas senast sju kalenderdagar efter underrättelsens mottagande.

Beslut om skriftlig varning ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledning till och innebörd av åtgärden.

AVSTÄNGNING MOMENT 2 Beslut om avstängning är inte en disciplinär åtgärd utan kan följas av avskedande, uppsägning eller disciplinpå- följd.

En arbetstagare, som är misstänkt för eller skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen, kan stängas av från arbetet om inte arbetsgivaren och arbetstagaren träffar en överenskommelse. Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl. Avstängning får ske för högst 14 kalender- dagar i sänder.

I samband med avstängning ska arbetsgivaren kalla till över- läggning med berörd lokal arbetstagarorganisation. Arbetsta- garen behåller sin lön under avstängningen.

§ 5 ANSTÄLLNINGENS UPPHÖRANDE OCH UPPSÄGNINGSTID

UPPSÄGNINGS- TID

SÄRSKILD UPP- SÄGNINGSTID

ANNAN UPP- SÄGNINGSTID

Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller, med följande avvi- kelser. Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

MOMENT 1 Uppsägningstider följer av LAS, om inte annat anges.

Anmärkning

I samband med uppsägning på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt 47 § Lagen om arbetslöshetsförsäkring på begäran utfärda s k arbetsgivarintyg.

MOMENT 2 Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överens- kommmelse om en ömsesidig uppsägningstid om tre måna- der. Har arbetsgivaren en längre uppsägningstid enligt LAS eller avtal gäller dock denna.

MOMENT 3 Gäller endast anställda med anställningsavtal enligt detta avtal som ingåtts före 1998-09-01 och som gäller fortlöpande eller förlängs utan avbrott.

Tillsvidareanställd med sammanhängande anställning sedan minst 12 månader, enligt detta avtal, har följande uppsäg- ningstider:

a) vid uppsägning från arbetsgivarens sida: 6 månader,

b) vid uppsägning från arbetstagarens sida: 3 månader.

Arbetsgivare får för särskilt fall besluta att nämnda upp- sägningstider ska gälla även för arbetstagare med kortare anställningstid.

För arbetstagare som varit anställd hos arbetsgivaren under minst 15 år, eller fyllt 40 år och varit anställd under minst 10 år, är uppsägningstiden 12 månader, om uppsägningen beror på ändrad arbetsorganisation, att arbetsuppgifterna har

upphört, att arbetstagaren är färdigrehabiliterad eller arbetsta- garens sjukdom.

Uppsägning ska vara skriftlig.

MOMENT 4 Arbetstagare vid företag som blir medlemmar i KFS bibehåller de uppsägningstider som gällde före övergång- en till detta avtal, om inte annan överenskommelse träffas i samband med inrangeringsförhandlingar.

UPPSÄGNINGS- TID VID TIDS- BEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR ‌

LÄMNAD ANSTÄLLNING

PENSIONS- AVGÅNG

OMREGLERING AV ANSTÄLL- NINGEN

MOMENT 5:1 För tidsbegränsade anställningar gäller en ömse- sidig uppsägningstid av en månad. Uppsägning från arbetsgi- varen förutsätter saklig grund enligt LAS.

Om tidsbegränsad anställning som vikariat eller allmän viss- tidsanställning, som varar längre än 12 månader, utan saklig grund skall bringas att upphöra före den tid som avsetts vid anställningstillfället gäller en ömsesidig uppsägningstid om en månad från arbetsgivarens och den anställdes sida.

En sådan underrättelse får dock ej lämnas efter det att tre månader förflutit från anställningens tillträdande. Om det är arbetsgivaren som önskar avbryta vikariat eller den allmänna visstidsanställningen i förtid ska lokal facklig organisation kontaktas.

MOMENT 5:2 För studentmedarbetaranställning gäller en ömsesidig uppsägningstid av en månad. Uppsägningen kräver inte saklig grund enligt LAS.

MOMENT 6 Arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att iaktta stadgad uppsägningstid, samt arbetstagare som bryter sin visstidsanställning, mister innestående anställningsförmå- ner, högst med belopp motsvarande lönen för 14 kalenderda- gar.

MOMENT 7 Om inte annat följer av pensionsbestämmelser är arbetstagaren skyldig att utan uppsägning lämna sin anställ- ning vid utgången av kalendermånaden under vilken arbetsta- garen fyller 67 år.

MOMENT 8 Får arbetstagaren rätt till partiell sjukersättning som inte är tidsbegränsad, kan arbetsgivaren besluta om omreglering av anställningen i förhållande till graden av sjukersättning.

Omregleringen ska ske utifrån verksamhetens krav och arbetstagarens arbetsförmåga. Om sjukersättning helt upphör genom att arbetsförmågan inte längre är nedsatt ska arbets- givaren pröva om ny omreglering av anställningsvillkoren är möjlig.

ANSTÄLLNINGS- FÖRMÅNER UNDER UPPSÄG- NINGSTID

MOMENT 9 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägningstiden beräknas anställningsförmåner enligt följande:

Till vad som enligt 12 § LAS anges som ”lön och andra an- ställningsförmåner” ska räknas samtliga i kollektivavtal eller enskilda överenskommelser upptagna löne- och anställnings- förmåner, varvid:

a) jour- och beredskapsersättning samt tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad arbetstagare enligt gällande arbetstidsschema eller jour- och beredskapslista skulle ha erhållit,

b)ackordslön beräknas till vad arbetstagare genom utförande av sitt ordinarie arbete skulle ha erhållit,

c) tantiem beräknas till genomsnittligt tantiem per timme och individ.

§ 6 LÖNEBESTÄMMELSER

Inledande löneprinciper

Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

LÖNEPRINCIPER MOMENT 1:1 Lönesättningen är individuell och kan vara differentierad. Lönen bestäms med hänsyn till ansvar och svårighetsgrad i arbetsuppgifter och den enskildes sätt att uppfylla dessa. Ledningsförmåga, omdöme, initiativförmåga, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft beaktas vid lönesättningen. Lönen ökar med stigande ansvar och svårighetsgrad och med arbetstagarens prestation och duglighet. Även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen. Samma principer för lönesättningen ska gälla för kvinnor och män, liksom för yngre och äldre arbets- tagare. Det är ett gemensamt ansvar för arbetsgivare, arbets- tagare och arbetstagarorganisation att få bort könsrelaterade orättvisor på arbetsplatserna.

Det finns ett naturligt samband mellan arbetstagarens kom- petensutveckling och löneutveckling.

LOKALA GRUNDER/ LÖNEBILDNING

AVLÖNINGS- FÖRMÅNER

FAST

KONTANT LÖN/ MÅNADSLÖN

MOMENT 1:2 Parterna utgår från att alla arbetstagare bidrar till tillväxten i ett företag. En förutsättning för en framgångsrik verksamhet i företaget är en värdefull och engagerad insats av arbetstagare på alla nivåer i företaget.

MOMENT 1:3 Avlöningsförmåner är de ersättningar som arbets- givare har att utge enligt kollektivavtal och enskilda överens- kommelser.

Avlöningsförmåner utges från och med den dag arbetstagare, enligt anställningsbevis, tillträder anställningen till och med den dag anställningen upphör.

MOMENT 1:4 Arbetstagare, anställd för tre månader eller mer, får lön och eventuella fasta lönetillägg för kalendermånad om inte annat överenskommes mellan arbetsgivare och arbetsta- gare.

LÖN TILL AN- STÄLLD DEL AV MÅNAD ‌‌

LÖN VID PARTIELL LEDIGHET ELLER FÖR DELTIDSAN- STÄLLD

MOMENT 1:5 Vid daglöneberäkning, Alternativ A, § 6 moment 2:2: Lön för del av kalendermånad, beräknas för månadsavlö- nad arbetstagare per kalenderdag och är månadslönen delad med antalet kalenderdagar i månaden.

Vid timlöneberäkning, Alternativ B, § 6 moment 2:3: Lön för del av kalendermånad, beräknas för månadsavlönad per kalenderdag enligt formeln:

månadslönen x 12 365

MOMENT 1:6 Månadslön till arbetstagare som är partiellt ledig hel kalendermånad, eller har deltidsanställning, utges med

så stor del av lönen som svarar mot arbetstidens omfattning i förhållande till normalarbetstiden för heltidsanställd.

TIMLÖN MOMENT 1:7 Arbetstagare med kortare anställningstid än tre månader får lön per timme, om inte annat överenskommes mellan arbetsgivare och arbetstagare. Lönen per timme är

månadslönen 165

UTBETALNING MOMENT 1:8 Avräkningsperiod för avlöningsförmåner är ka- lendermånad. Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista fem dagarna i månaden.

§ 6 MOMENT 2 BERÄKNING AV AVDRAG VID LEDIGHET DEL AV MÅNAD

BERÄKNING AV LÖN I VISSA FALL

MOMENT 2:1 Beräkning av lön och/eller löneavdrag vid ledig- het del av månad sker antingen genom daglöneberäkning. (Alternativ A) eller efter lokalt kollektivavtal ”timlöneberäk- ning” (Alternativ B).

ALTERNATIV A: DAGLÖNE- BERÄKNING

MOMENT 2:2:1 Löneavdrag enligt så kallade 1,4-regeln görs för samtliga arbetsdagar i frånvaroperioden, enligt nedan:

Sammanlagd ledighet utan rätt till lön under del av månad- en omfattar det antal kalenderdagar som motsvarar antalet arbetsdagar under ledigheten. Antalet kalenderdagar, med två decimaler, erhålls genom att multiplicera antalet arbetsdagar med:

1) 1,4 för arbetstagare vars ordinarie arbetstid är förlagd till fem dagar per vecka eller vid annan begränsningsperiod – till genomsnittligt fem dagar per vecka.

2) annan arbetstagare den faktor som framräknas genom att dividera antalet kalenderdagar i begränsningsperioden med antalet arbetsdagar. Kalenderdagsfaktorer framgår av Bilaga över vissa tabeller. Avrundning görs inte.

månadslönen x 1,4 (eller annan kalenderdagsfaktor) kalenderdagar

i månaden

Reglerna enligt ovan gäller vid:

a) ledighet utan rätt till lön om inte annat gäller,

b) ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada enligt § 8 moment 1:4 första stycket för tid som ingår i en sjuklöneperiod då arbetsgivaren ska betala sjuklön enligt sjuklönelagen,

c) då dagberäknad sjukpenning utges.

MOMENT 2:2:2 Löneavdrag enligt den så kallade 1,0-regeln görs för samtliga kalenderdagar i frånvaroperioden i följande fall:

a) då kalenderdagsberäknad sjukpenning eller rehabiliterings- penning utges,

b) vid ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret då dagpenning utges enligt förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga eller motsvarande regler. Sammanlagd sådan ledighet under del av månaden ska omfatta samtliga kalenderdagar med dagpenning, enligt formeln:

månadslönen x 1,0 kalenderdagar

i månaden

ALTERNATIV B: TIMLÖNEBERÄK- NING

MOMENT 2:2:3 Löneavdrag för ledighet del av enstaka dag görs per timme enligt formeln:

månadslönen

som heltidslön 165

Vid ledighet del av enstaka dag på grund av sjukdom eller

tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag enligt moment 2:2:1 (1,4-regeln).

MOMENT 2:3 Månadslönen = den fasta kontanta lönen (för arbetstagare avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen).

Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för arbetstagare. Om arbetstagare har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.

Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst två decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

MOMENT 2:3:1 Löneavdrag görs för varje frånvarotimme enligt formeln:

månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

Reglerna enligt ovan gäller i fallen a-c enligt moment 2:2:1.

MOMENT 2:3:2 Löneavdrag görs för varje kalenderdag enligt formeln:

månadslönen x 12 365

Reglerna enligt ovan gäller i fallen a-b enligt moment 2:2:2.

MOMENT 2:3:3 Löneavdrag för ledighet del av enstaka dag görs per timme enligt formeln:

månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

Regeln ovan gäller i fall motsvarande moment 2:2:3.

§ 7 SEMESTER

UNDANTAG FRÅN SEMESTER- LEDIGHET

Semesterförmåner utges enligt SemL och lag om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete, med nedan angivna avvikelser. Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

MOMENT 1 Arbetstagare som anställts för en tid av högst tre månader och som inte tidigare under semesteråret haft an- ställning hos arbetsgivaren, har inte rätt till semesterledighet.

INTJÄNANDEÅR MOMENT 2 Som intjänandeår/semesterår räknas löpande kalenderår.

AVBRUTEN SEMESTER

FÖRLÄGGNING AV LEDIGHET

EXTRA SEMESTERDAG

Moment har utgått.

MOMENT 4 Om annat inte överenskommes mellan arbetsgiva- re och arbetstagare ska semesterledighet om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag.

MOMENT 4:1 Arbetsgivaren har ett ansvar för planering av verksamhet, arbete, arbetstid och ledigheter. Detta ansvar betyder också att möjligheter ska skapas för arbetstagarna att kunna utnytttja sin rätt till ledighet i full omfattning och till vila och rekreation.

Arbetsgivaren ska avseende semesteruttag särskilt beakta be- hovet av planering för hela semesteråret, då arbetstagare kan vara berättigad till fler semesterdagar än huvudsemester eller riskera överskridande av antalet tillåtna sparade dagar.

Vid utläggning av semesterledighet, bör arbetsgivaren beakta arbetstagarens önskemål om tidpunkt för ledigheten.

MOMENT 5 Om semesterledighet enligt 12 § SemL på arbets- givarens begäran förläggs till tidpunkt före eller efter juni- augusti, får arbetstagare, som fått högst 14 semesterdagar förlagda under juni–augusti, två betalda semesterdagar extra under semesteråret. Arbetstagare som fått 15-19 semesterdagar förlagda under juni-augusti får en betald semesterdag extra under semesteråret.

Anmärkning

Ovanstående gäller om arbetstagare är berättigad till minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret. Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan träffas om annan kompensation.

SEMESTERLÖNE- GRUNDANDE FRÅNVARO

ANTAL SEMESTERDAGAR

SEMESTERNS LÄNGD

BYTE MOT KONTANT- ERSÄTTNING

SPARANDE AV SEMESTERDAGAR

OUTTAGNA SEMESTERDAGAR

MOMENT 6 Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande då frånvaron grundas på:

a) ledighet med anledning och omfattning som sägs i 17 §, 17 a § och 17 b § SemL,

b) ledighet med lön eller del av lön enligt § 8 moment 3 samt

§ 8 moment 4:1,

c) ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag.

MOMENT 7 Antalet semesterdagar med semesterlön utgör så stor del av årssemestern som svarar mot den del av intjänande- året som arbetstagaren har anställning hos arbetsgivaren eller är frånvarande av anledning och omfattning enligt moment 6.

MOMENT 8:1 För arbetstagare med anställningsavtal enligt detta avtal, som ingåtts före 1998-09-01och som gäller fort- löpande eller förlängs utan avbrott, är semesterlängden från och med det intjänandeår som arbetstagaren fyller 40 år 31 semesterdagar, från och med 50 år 32 semesterdagar.

MOMENT 8:2 Arbetstagare, på företag med anställda som om- fattas av moment 8:1 och som anställts efter 1998-08-31 med semesterrätt om 25 dagar erhåller, efter fyllda 40 år respektive 50 år och ett års anställning inom företaget, en lönehöjning med 3 % respektive 0,5 % på den fasta kontanta månadslö- nen.

Momentet gäller ej arbetstagare med uppehållslön.

MOMENT 9 Arbetsgivare och arbetstagare får träffa överens- kommelse om att byta ut betald semesterdag – som överstiger vad som följer enligt lag – mot kontant ersättning med semes- terlön. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig.

I detta sammanhang värderas varje semesterdag till 0,5 % av den fasta kontanta lönen per månad multiplicerad med tolv.

MOMENT 10 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får av överskjutande sådana dagar spara fem till ett senare semesterår.

Antalet sparade semesterdagar får sammanlagt inte överstiga 25.

MOMENT 11 Om det beror på arbetsgivaren att betald semes- terdag inte kunnat utläggas under semesteråret, överförs sådan dag till nästa semesterår som sparad semesterdag.

BERÄKNING AV SEMESTERDAGAR ‌

BERÄKNING AV SEMESTERLÖN

SEMESTER- TILLÄGG

Sparade semesterdagar överstigande 25 ska tas ut i ledighet, senast under kommande kalenderår.

MOMENT 12 För heltidsanställd arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag–fredag är varje under semestertiden infallande ordinarie arbetsdag en semesterdag. För övriga arbetstagare beräknas antalet semesterdagar, som ingår i semesterledigheten enligt formeln:

5 x b = c varvid a

a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagare enligt fastställt tjänstgöringsschema genomsnittligt ska fullgöra per vecka,

b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten,

c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten.

Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning ske vid semesterårets slut till närmaste lägre dagantal. Semesterkoefficienter fram- går av Bilaga över vissa tabeller.

Anmärkning

För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till så kallad lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag-fredag under semesterledigheten minskas semesterle- digheten med en dag för varje sådan helgdag eller helgdagsaf- ton, under förutsättning av att ledigheten omfattar minst en vecka.

MOMENT 13 Semesterlön för månadsavlönad arbetstagare under semestern är den fasta kontanta lönen.

MOMENT 14:1 Semestertillägg för varje betald semesterdag är 0,8 % av arbetstagarens fasta kontanta lön vid utbetalnings- tillfället. Semestertillägget för intjänandeårets betalda semes- ter utbetalas till huvudsemestern eller vid annan tidpunkt som lokalt överenskommes.

MOMENT 14:2 Arbetsgivare och arbetstagare kan, för ett år i taget, genom skriftlig enskild överenskommelse växla‌

semestertillägget mot extra lediga dagar. För arbetstagare med en semesterrätt på upp till 29 dagar semester ersätts semester- tillägget med 5 ytterligare lediga dagar. För arbetstagare med en semesterrätt på 30 eller fler dagar semester ersätts semester- tillägget med 6 ytterligare lediga dagar.

Annan överenskommelse är möjlig enligt § 1 moment 2a och 2b.

Tillämpningsregler för bytet följer av partsgemensamma riktlinjer.

ÅTERBETALNING MOMENT 15 Arbetstagare som tagit ut fler betalda semester- dagar än arbetstagaren är berättigad till under året, eller för hög ersättning som avses i moment 8, 9, 13 och 14, ska återbe- tala för mycket utbetald semesterlön.

Avliden arbetstagares dödsbo är inte återbetalningsskyldigt.

ANNAN ARBETSTAGARE

SEMESTER- ERSÄTTNING

OBETALD SEMESTER

MOMENT 16 För annan arbetstagare än månadsavlönad arbets- tagare gäller följande:

Semesterlön utges för varje betald semesterdag med 12 % av semesterlöneunderlaget – beräknat enligt 16 § SemL – divide- rat med det antal betalda semesterdagar – ej sparade – arbets- tagaren är berättigad till.

För arbetstagare som enligt moment 8 ovan är berättigad till längre årssemester än 25 semesterdagar höjs procentsatsen med 0,48 % för varje sådan ytterligare dag.

MOMENT 17 Semesterersättning utgörs av semesterlön (4,6 %) och semestertillägg (0,8 %) av den aktuella fasta

kontanta lönen per semesterdag, som inte utgivits i samband med semesterledighet. Semesterersättningen för sparad semes- terdag beräknas på detta sätt oberoende av när semesterdagen intjänades.

MOMENT 18 För varje uttagen semesterdag utan semesterlön görs löneavdrag, med beräkning enligt § 6 moment 2:1.

§ 8 MOMENT 1 LEDIGHET OCH FÖRMÅNER VID SJUKDOM MED MERA ‌‌

§ 8 LEDIGHET

LEDIGHET MOMENT 1:1 Arbetstagare, som till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada inte kan arbeta, är ledig så länge arbetsoför- mågan kvarstår. Arbetstagare, som på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering inte kan arbeta, är ledig då sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken utges.

ANMÄLAN MOMENT 1:2 Arbetstagare ska, för att vara berättigad till sjuk- lön enligt SjLL/detta avtal, snarast anmäla sjukdomen, olycks- fallet eller arbetsskadan till arbetsgivaren. Arbetstagare ska även med- dela arbetsgivaren datum då sjukfallet inträffade.

Sjuklön utges som huvudregel inte för tid innan arbetsgiva- ren fått anmälan om sjukdomsfallet. Om arbetstagare varit förhindrad att göra sjukanmälan men sådan görs omedelbart efter det att hindret upphört ska sjuklön utbetalas även för tid före sjukanmälan.

Arbetstagare – som inte har sjuklönerätt enligt XxXX – ska meddela arbetsgivaren datum för sjukanmälan till allmän för- säkringskassa samt uppgift om arbetstagaren får dagberäknad eller kalenderdagsberäknad sjukpenning.

INTYG MOMENT 1:3 Från och med sjunde dagen efter sjukanmälan utges sjuklön endast om arbetstagare styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd genom läkarintyg.

Sådant intyg ska inlämnas till arbetsgivaren snarast möjligt.

Arbetsgivare kan, för att utge sjuklön, kräva sådant intyg även vid kortare ledighet samt alltid begära att arbetstagare styrker nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg från läkare, som anvisas av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ersätter då kostnaden för intyget till den del av kostnaden som inte

ersätts eller borde ha ersatts av allmän försäkringskassa eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar.

DAGLÖNEBE- RÄKNAD FRÅN- VARO PÅ GRUND AV SJUKDOM MED MERA

DAG- ELLER TIMLÖNEBERÄKNAD FRÅNVARO PÅ GRUND AV SJUK- DOM MED MERA

Alternativ A: Daglöneberäkning

MOMENT 1:4 Sjukavdrag för 1:a till 14:e dagen i sjuklöneperio- den görs för varje arbetsdag enligt § 6 moment 2:2:1.

Sjukavdrag från och med 15:e dagen i sjukperioden görs för samtliga kalenderdagar enligt § 6 moment 2:2:2.

SJUKLÖN För första sjukdagen (karensdagen) utges ingen sjuklön.

För dag 2-14 i sjuklöneperioden utges sjuklön med 80 % av lönebortfallet. Från och med 15e dagen i sjukperioden utges kompletterande sjuklön enligt moment 1:5.

Vid tillämpning av 7 § SjLL – sjuklöneperiod – ska utlagd jour och beredskap anses utgöra ”arbete åt arbetsgivaren”.

SJUKPENNING- TILLÄGG

KOMPLETTERAN- DE SJUKPEN- NING

MOMENT 1:5:1 Arbetstagare får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 eller § 8 moment 1:11 – under tid då sjukpenning eller rehabiliteringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken utges – sjukpenningtillägg med belopp motsvarande 10 % av lönebortfallet, längst för tid till och med den 90:e kalender- dagen i sjukperioden.

MOMENT 1:5:2 Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 7,5 prisbasbelopp, får dessutom kompletterande sjukpenning med belopp motsva- rande 77,6 % av den del av lönebortfallet som överstiger 7,5 prisbasbelopp.

Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäknad sjukpenning:

månadslönen x 12 365

Vid beviljad förlängd sjukpenning utges kompletterande

sjukpenning med belopp motsvarande 72,75 % av den del av lönebortfallet som överstiger 7,5 prisbasbelopp.

Anmärkning

Bestämmelsen är tillämplig från och med att KFS Trygghets- fond fullt ut omfattar även anställda som sagts upp på grund av sjukdom. Dessförinnan gäller momentets tidigare lydelse från 2016-04-01.

TIMLÖNEBERÄK- NAT SJUKAV- DRAG ‌

Alternativ B: Timlöneberäkning

MOMENT 1:6 Efter lokalt avtal kan frånvaroavdrag göras ge- nom timlöneberäkning.

Sjukavdrag 1:a till 14:e dagen i sjuklöneperioden görs för varje

arbetstimme enligt § 6 moment 2:3:1.

Sjukavdrag från och med 15:e dagen i sjukperioden görs för varje kalenderdag enligt § 6 moment 2:3:2.

SJUKLÖN För första sjukdagen (karensdagen) utges ingen sjuklön.

För dag 2-14 i sjuklöneperioden utges sjuklön med 80 % av lönebortfallet. Från och med 15e dagen i sjukperioden utges kompletterande sjuklön enligt moment 1:5.

Moment 1:7–1:12 gäller såväl daglöneberäknat som timlö- neberäknat avdrag.

MOMENT 1:7 Vid beräkning av sjuklön enligt SjLL gäller följande.

Till vad som enligt 6 § SjLL anges som ”lön och andra

anställningsförmåner” räknas endast följande anställnings- förmåner, nämligen lön enligt § 6, semesterlön och lön under ledighet samt de särskilda ersättningarna, tillägg för obekväm arbetstid och beredskapsersättning.

Till vad som arbetstagare gått miste om till följd av nedsätt- ningen av arbetsförmågan under sjuklöneperioden enligt 7 § SjLL, räknas:

a) timlön; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

b) semesterlön; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande semesterförläggning skulle ha fått,

c) lön under ledighet; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande avtal skulle ha fått,

d) tillägg för obekväm arbetstid; till vad arbetstagare för pe- rioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

e) jour- och beredskapsersättning; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbets- tid skulle ha fått,

f) ackordslön; till vad arbetstagare för perioden genom utfö- rande av sitt ordinarie arbete skulle ha erhållit, om arbetsta- garen inte varit ledig från arbete åt arbetsgivaren, samt

g) tantiem; till genomsnittligt tantiem per timme och individ.

UNDANTAG MOMENT 1:8 Sjukpenningtillägg och kompletterande sjuk- penning enligt moment 1:5:1 och 1:5:2 utges inte:

a) för tid som ingår i en sjuklöneperiod, under vilken arbetsgi- varen har att svara för sjuklön enligt SjLL,

b) för tid då arbetstagare undantas från sjukpenning eller rehabiliteringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken,

c) för tid då arbetstagare uppbär aktivitetsersättning eller sjukersättning enligt Socialförsäkringsbalken.

Har sjukpenningen eller rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indragits enligt Socialförsäkringsbalken ska sjukpen- ningtillägget och kompletterande sjukpenningen enligt § 8 moment 1:5:1 och 1:5:2 reduceras i motsvarande grad.

UTBETALNING UPPHÖR

MOMENT 1:9 Arbetstagare med månadslön, vars utbetalning av sjukpenning upphör enligt Socialförsäkringsbalken på grund av försäkringskassans bedömning av arbetstagarens arbets- förmåga, får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 eller § 8 moment 1:11 då sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken eller rehabiliteringsersättning annars skulle ha utgetts sjuklön för tid i sjukperioden under totalt högst 180 kalenderdagar med belopp motsvarande:

80 % av lönebortfallet för arbetsdag 2-14,

90 % av lönebortfallet för tid därefter t o m dag 90 samt 80 % av lönebortfallet för dag 91-364

Upphör – eller beviljas inte – så kallad förlängd sjukpenning att betalas ut, utges – inom ramen om 180 kalenderdagar enligt ovan och längst till och med den tidpunkt som förlängd sjukpenning skulle ha utgetts – sjuklön med 75 % av löne- bortfallet.

Anmärkning

Bestämmelsen är ej tillämplig från och med att motsvarande ersättning omfattas av AGS-KL.

HEL DAG ELLER DEL AV DAG

MOMENT 1:10 Arbetstagare med månadslön, får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 sjuklön beräknad enligt moment 1:9 ovan, för sådan del av dagen som allmän försäkringskassa inte ersätter på grund av att bestämmelserna i Socialförsäk- ringsbalken medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges.

Sjuklön utges för tid i sjukperioden dock högst under 180 kalenderdagar.

REHABILITERING MOMENT 1:11 Arbetstagare, som på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering är förhindrad att arbeta, är ledig då rehabilite- ringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken utges.

Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 7,5 prisbasbelopp, får dessutom reha- biliteringstillägg med belopp motsvarande 80 % av den del av lönebortfallet som överstiger 7,5 prisbasbelopp.

Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av rehabiliteringsersättning enligt Socialför- säkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäknad rehabi- literingsersättning:

månadslönen x 12 365

Har rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indragits enligt

Socialförsäkringsbalken ska rehabiliteringstillägget reduceras i motsvarande grad.

Rehabiliteringstillägget inbegriper semesterlön och semeste- rersättning med belopp som förutsätts i SemL.

Anmärkning

Där Socialförsäkringsbalken anges avses, beträffande skador som inträffat före 1977-07-01, motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskadeförsäkring.

SMITTORISK MOMENT 1:12 Arbetstagare kan för att förhindra att smitta sprids förbjudas att arbeta i väntan på resultatet av beordrad läkarundersökning eller efter läkares utlåtande. Arbetstagare behåller samtliga sina avlöningsförmåner under förbudet.

§ 8 MOMENT 2 LEDIGHET FÖR VÅRD AV BARN MED MERA

KVALIFIKATIONS- KRAV

FÖRÄLDRAPEN- NINGTILLÄGG

KOMPLETTERAN- DE FÖRÄLDRA- PENNING

Arbetstagare, som under den senaste treårsperioden varit anställd hos arbetsgivaren under minst 365 kalenderdagar före ledighet med föräldrapenning får föräldrapenningtillägg vid föräldraledighet enligt nedan. Vid beräkningen ingår all anställningstid, oavsett anställningsform.

Föräldrapenningtillägg utges endast till arbetstagare, som en- ligt Socialförsäkringsbalken är berättigad till föräldrapenning över lägstanivån.

Om föräldrapenning har nedsatts eller indragits ska föräldra- penningtillägget minskas med motsvarande belopp.

Föräldrapenningtillägg utges för maximalt tre ledighetsperi- oder, under förutsättning att föräldraledigheten tas ut i minst 30 dagar i följd. Föräldrapenningtillägget betalas inte för ledighet som tas efter att barnet är 24 månader, vid adoption 24 månader efter adoptionen eller mottagandet.

MOMENT 2:1 Föräldrapenningtillägget är 10 % av lönebort- fallet. Föräldrapenningtillägget utges för så många kalender- dagar som föräldraledigheten omfattar, maximalt 180 dagar för barn födda 2013-04-01 och senare.

MOMENT 2:2 Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 10 prisbasbelopp enligt Socialförsäkringsbalken, och som uppfyller kvalifikations- kraven i § 8 moment 2, får ersättning enligt detta moment då föräldrapenning utges.

Ersättningen utges under högst 270 kalenderdagar per födsel. Beloppet som utbetalas motsvarar 80 % av den del av lönebortfallet som överstiger 10 prisbasbelopp – beräknat per kalenderdag. Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter

samma grunder som beräkning av föräldrapenning enligt So- cialförsäkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäknad föräldrapenning:

månadslönen x 12 365

UTBETALNING/ ERSÄTTNING

AVVIKELSE FRÅN LAG

MOMENT 2:3 Föräldrapenningtillägg enligt moment 2:1 utges en gång per födsel, utbetalas vid respektive ledighets början och inbegriper semesterlön och semesterersättning med be- lopp som förutsätts i SemL. Överenskommelse kan träffas om att föräldrapenningtillägget i stället kan utbetalas månadsvis. Föräldrapenningtillägget kan delas mellan föräldrar på sam- ma arbetsplats.

Kompletterande föräldrapenning enligt moment 2:2 utges månadsvis och inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

MOMENT 2:4 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träf- fa kollektivavtal om avvikelse från 13 § första stycket och

15 § andra stycket samt om den närmare tillämpningen av 11 och 12 §§ i föräldraledighetslagen.

§ 8 MOMENT 3 LEDIGHET FÖR ENSKILDA ANGELÄGENHETER AV VIKT MED MERA

ENSKILD ANGE- LÄGENHET

BESÖK HOS LÄKARE ELLER TANDLÄKARE

MOMENT 3:1 Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare vid nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig medges behålla lönen under sammanlagt högst tio arbetsdagar per kalenderår.

Med nära anhörig avses make, maka, sambo, eller person man lever tillsammans med i partnerskapsförhållande, barn (även adoptiv- och fosterbarn), föräldrar (även adoptiv- och foster- föräldrar), syskon, svärföräldrar, barnbarn, mor- och farföräld- rar samt personer i föräldrars ställe.

Vid barns och nära anhörigs svårare sjukdom utges lön under ledighet endast om arbetstagare inte har rätt till ersättning enligt Socialförsäkringsbalken.

MOMENT 3:2 Om läkar- eller tandläkarbesök med mera måste förläggas till ordinarie arbetstid får en arbetstagare vara ledig utan löneavdrag under den tid som nödvändigtvis måste tas

i anspråk för sammanlagt högst tio tillfällen per kalenderår i följande fall:

a) För förstagångsbesök hos läkare eller tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall,

b) För besök hos läkare, sjukgymnast/motsvarande eller sjuk- hus vid behandling efter remiss av läkare,

c) Vid högst två tillfällen under ett havandeskap för besök vid mödravårdscentral i egenskap av blivande förälder.

Anmärkning

Vid behandling av allvarlig sjukdom kan arbetstagare få vara ledig utan löneavdrag vid fler än tio tillfällen.

Bestämmelsen ska inte tillämpas för tid då sjuklön utges enligt XxXX/detta avtal eller sjukpenning utges enligt Socialförsäkringsbalken.

§ 8 MOMENT 4 LEDIGHET OCH FÖRMÅNER VID UTBILDNING

LÖN VID UTBILD- NING

BIBEHÅLLNA LÖNEFÖRMÅNER

MOMENT 4:1 Vid ledighet för att genomgå utbildning kan arbetstagare medges rätt till att behålla lönen eller del därav. Deltidsanställd arbetstagare kan även medges rätt till mer- tidslön eller del därav. Arbetsgivare kan föreskriva särskilda villkor för att arbetstagare ska uppbära och behålla lön, som beviljats för här avsedd ledighet.

MOMENT 4:2 Vid deltagande i utbildning, kurser, konferenser och dylikt, som fullgöres i anställningen, får arbetstagare förutom bibehållen lön – om utbildningen pågår högst sju kalenderdagar – behålla vad som skulle utgetts i tillägg för obekväm arbetstid om arbetstagaren fullgjort sina ordinarie arbetsuppgifter.

MOMENT 4:3 Vid utbildning på del av arbetsdag som inte utgör ordinarie arbetstid utges kompensation med en timme för varje utbildningstimme. För tid som inte kan kompenseras med ledighet utges ersättning per timme med mertidslön.

LEDIG DAG MOMENT 4:4 Kompensation för beordrad utbildning eller obligatorisk information på en för arbetstagaren ledig dag överenskommes mellan de lokala parterna.

Läs mer i den partsgemensamma kommentaren till § 8 mom 4:4.

§ 9 TJÄNSTE- OCH PERSONALBOSTAD

TJÄNSTE- OCH PERSONALBO- STAD

MOMENT 1 Hyresförhållande som beror av anställning regleras enligt gällande lag i den mån inte annat följer av denna para- graf.

DEFINITION MOMENT 2 Med tjänstebostad förstås av arbetsgivare ägd eller disponerad bostadslägenhet, som arbetsgivare anvisar arbets- tagare såsom nödvändig bostad för fullgörande av anställ- ningens arbetsuppgifter och därför upplåter till arbetstagare i samband med anställning som är förenad med bostadstvång.

Med personalbostad förstås av arbetsgivare ägd eller dispone- rad bostadslägenhet, som arbetsgivare upplåter till arbetstaga- re i samband med anställning.

HYRA MOMENT 3 Hyra för tjänste- och personalbostad fastställes av arbetsgivare till belopp som är skäligt med hänsyn till olä- genheter, som kan följa av bostadens karaktär av tjänste- och personalbostad och dess belägenhet.

FÖRBEHÅLL MOMENT 4 Utan arbetsgivares medgivande får inte:

a) hyresrätt till tjänste- och personalbostad överlåtas,

b) hyresgäst upplåta tjänste- och personalbostad i andra hand.

UPPSÄGNING AV HYRESAVTAL

MOMENT 5 Hyresavtal för tjänste- och personalbostad kan av arbetsgivare sägas upp för att upphöra att gälla med en minsta uppsägningstid av en månad i följande fall:

a) då arbetstagares anställning ska upphöra,

b) då arbetstagare inte erlagt hyra,

c) då arbetstagare vidtagit åtgärd i strid mot ovan angivna förbehåll.

Då arbetstagarens anställning ska upphöra gäller:

a) att om arbetstagare, vid uppsägningstillfället av hyresavta- let, har rätt till en uppsägningstid – vad gäller anställningens upphörande – som är längre än en månad, ska arbetsgivare iaktta motsvarande uppsägningstid, vad gäller hyresavtalets upphörande,

b) att om anställning upphör på grund av att arbetstagare avlider, gäller hyreslagens uppsägningstider,

c) uppsägningstid enligt momentet gäller för hyresavtal med bestämd hyrestid som är längre än tre månader och för hyres- avtal som gäller för obestämd tid. Om arbetsgivare har sagt upp hyresavtalet för tjänste-/personalbostaden i samband med anställningens upphörande har hyresgäst eller medhyresgäst inte rätt till förlängning av avtalet.

§ 10 PENSIONSFÖRMÅNER, AVTALSFÖRSÄKRINGAR OCH TRYGGHETSAVTAL

PENSIONSAVTAL PA-KFS

ARBETSSKADE- FÖRSÄKRING

AVTALSGRUPP- SJUKFÖRSÄK- RING

TJÄNSTEGRUPP- LIV-FÖRSÄKRING OCH BEGRAV- NINGSHJÄLP

TRYGGHETS- AVTAL

MOMENT 1 Parterna har på KFS-området tecknat centralt kollektivavtal om pensioner – PA-KFS. För nytillkommande medlemsföretag gäller PA-KFS 09 och i förekommande fall Gamla PA- KFS.

Lokalt kollektivavtal kan träffas om annan pensionsplan.

Anmärkning

Lokalt kollektivavtal om annan pensionsplan än PA-KFS tecknas av Kommunal centralt.

MOMENT 2 Arbetsgivare ska teckna TFA-KL eller, vid tillämp- ning av annan pensionsplan, annan försäkring med motsva- rande innehåll.

Arbetstagare äger inte rätt att föra talan mot arbetsgivare eller hos denne anställd om skadestånd i anledning av personskada som utgör arbetsskada.

MOMENT 3 Arbetsgivare ska teckna AGS-KL eller, vid tillämp- ning av annan pensionsplan, annan försäkring med motsva- rande innehåll.

MOMENT 4 Arbetsgivare ska teckna TGL-KL eller annan mot- svarande tjänstegrupplivförsäkring. Underlåter arbetsgivare detta gäller vad som sägs i försäkringsbestämmelser TGL-KL

§ 28 angående vite med mera. Avlider arbetstagare och utges inte försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan an- ställning gällande bestämmelser om grupplivskydd (xxxxxxxxx vid dödsfall), ska till dödsboet utges begravningshjälp med xxxxxx motsvarande hälften av det prisbasbelopp som, enligt AFL, gäller för det år dödsfallet inträffar.

MOMENT 5 Arbetsgivare, som omfattas av det centralt teck- nade kollektivavtalet Trygghetsavtal KFS, ska följa centralt kollektivavtal om årlig avsättning till kollektivavtalsstiftelsen KFS-företagens Trygghetsfond.

§ 11 KORRIGERING AV PRELIMINÄR LÖN

KORRIGERING AV PRELIMINÄR LÖN

MOMENT 1 Kollektivavtal om korrigering av preliminär lön gäller enligt bilaga 1.

BILAGA 1 ‌

KOLLEKTIVAVTAL OM KORRIGERING AV PRELIMINÄR LÖN

§ 1 PARTERNA KONSTATERAR

Parterna konstaterar att lön och andra avlöningsförmå- ner för avräkningsperioden beräknas preliminärt och utbetalas utan att arbetstagares frånvaro eller annan omständighet under perioden helt beaktas. Slutlig beräkning av avtalsenliga avlöningsförmåner görs vid ett senare avlöningstillfälle (i normalfallet nästkommande), när samtliga därpå inverkande omständigheter under perioden är kända. I anslutning härtill avtalar parterna, att följande bestämmelser ska gälla:

§ 2 PRELIMINÄR LÖN MOMENT 1 Vad arbetstagare i preliminär lön enligt § 1 har erhållit för mycket i förhållande till vad som avtalsen- ligt ska utges för avräkningsperioden, är han skyldig att låta avräknas genom avdrag vid senare avlöningstillfälle från de innestående avlöningsförmånerna (korrigering av preliminär lön), eller att återbetala.

MOMENT 2 Om korrigering av preliminär lön inte har gjorts senast under fjärde kalendermånaden efter den un- der vilken den preliminärt beräknade lönen utbetalades, meddelar arbetsgivare inom ytterligare en månad därefter arbetstagare om skulden och söker nå överenskommelse med honom om hur återbetalning ska ske.

Sådan överenskommelse kan även träffas före utgången av nämnda fjärde kalendermånad.

MOMENT 3 Om arbetsgivare och arbetstagare inte har en- ats om hur återbetalning av skulden ska ske, underrättas arbetstagare i skriftligt återbetalningskrav att hans lokala fackliga organisation har rätt till förhandling. Har orga- nisationen inte påkallat förhandling inom två månader efter det att arbetstagare mottog det skriftliga kravet har organisationen förlorat rätten till förhandling.

Påkallas förhandling i fråga som avses i föregående stycke, kan sådan – oavsett vad som eljest följer av lag eller annat avtal – endast föras som lokal förhandling.

Den förhandlingsskyldighet före domstolsprövning som kan följa av lag eller avtal, har fullgjorts genom slutfö- rande av den lokala förhandlingen eller genom förlust av rätten därtill.

§ 3 FÖRHANDLINGS- ORDNING MED MERA VID FELAKTIGT UTBETALD LÖN

MOMENT 4 Har arbetsgivare inte iakttagit vad som sägs i moment 2 och 3 ovan, ska fråga om skyldighet att återbe- tala skulden behandlas enligt reglerna i § 3 nedan.

Har arbetstagare, i annat fall än som avses i § 1 första stycket, erhållit högre lön eller annan avlöningsförmån än som avtalsenligt tillkommer honom, meddelar arbets- givare arbetstagare om förhållandet.

Om arbetsgivare och arbetstagare inte har enats om återbetalning av skulden och om arbetsgivare vill kräva sådan, underrättas arbetstagare i skriftligt återbetal- ningskrav att hans lokala fackliga organisation har rätt till rättstvisteförhandling i frågan. Har organisationen inte påkallat förhandling inom två månader, efter det att arbetstagare mottog det skriftliga kravet, har organisatio- nen förlorat rätten till förhandling.

Den förhandlingsskyldighet före domstolsprövning som kan följa av lag eller avtal, har fullgjorts genom slutföran- de av förhandlingen eller genom förlust av rätten därtill. För rättstvisteförhandlingen och för fortsatt tvisteförfa- rande gäller i övrigt bestämmelserna i parternas förhand- lingsordning/huvudavtal och i MBL.

§ 4 GILTIGHET Detta kollektivavtal gäller mellan parterna tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader.

Uppsägningen ska, för att vara giltig, ske skriftligen och vara åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal.

BILAGA 2 ‌

FÖRTECKNING ÖVER ÖVRIGA AVTAL INOM KFS-OMRÅDET

Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Svenska Transportarbetareförbundet, (Transport) Vision

Unionen Ledarna Vårdförbundet

Sveriges Ingenjörer/Civilekonomerna (CR) samt Förtecknade Saco-förbund

• Förhandlingsordning för företag inom KFS-området (FO-F 03)

• Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) eller motsvarande försäkring

• Avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA- KL) eller motsvarande försäkring

• Avtal om avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) eller motsvarande försäkring

• Pensionsavtal (PA-KFS 09/Gamla PA-KFS)

• Avtal om bilersättning (Bil 12-KFS)

• Avtal om traktamentsersättning (Trakt 13-KFS)

• Trygghetsavtal KFS

• Avtal om kollektivavtalsstiftelsen KFS-företagens Trygghetsfond samt avtal om avsättning till KFS-företa- gens Trygghetsfond

BILAGA ‌

AVTAL OM STUDENTMEDARBETARANSTÄLLNING

mellan KFS och Civilekonomerna, Förtecknade

Saco-förbund, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Vision och Unionen.

Parterna är överens om att på KFS-branschområden infö- ra en möjlighet till studentmedarbetaranställning enligt nedanstående regler.

SYFTE Parternas syfte med detta avtal är att underlätta för studerande på universitets- och högskolenivå att under terminerna få anställning inom KFS-branschområden, parallellt med att de bedriver studier.

Det är parternas uppfattning att genom detta avtal ska- pas det förutsättningar att förena arbete och studier, där arbetsuppgifterna är kvalificerade och har en koppling till de pågående studierna. En sådan koppling bidrar till att ge den studerande praktisk arbetserfarenhet och en inblick i branschen. Det underlättar i sin tur övergången mellan studier och yrkesliv samtidigt som berörda verk- samheter tillförs aktuell kunskap.

Genom detta avtal underlättas framtida rekryteringar av färdigutbildade akademiker till KFS avtalsområden.

FÖRUTSÄTTNINGAR Studentmedarbetaranställning är tillämpligt under föl- jande förutsättningar:

• Arbetsgivaren är medlem i KFS.

• Arbetstagaren är inskriven och bedriver studier på högskolenivå (6 kap 2 § högskoleförordningen).

• En anställning kan som längst sammanfalla med höst- och vårterminen i följd. Det finns dock ingen begräns- ning i antalet anställningar för samma person.

• Anställning löper under terminstid och omfattar i genomsnitt högst 15 timmar per vecka under anställ- ningstiden.

Anställningar som inte faller under ovanstående fyra punkter får ske i enlighet med annan anställningsform och där gällande regler.

XXXXXXX FÖR STUDENT MEDARBETARE

Anställning enligt studentmedarbetaravtalet kan ske även om det hos arbetsgivaren finns tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning, under förutsätt- ning att dessa arbetstagare inte uppfyller kraven för studentmedarbetaranställning. Om det finns tidigare an- ställda med återanställningsrätt och de uppfyller kraven för studentmedarbetaranställning är parterna ense om att sådan arbetstagare kan tacka nej till en studentmedarbe- taranställning utan att förverka sin återanställningsrätt.

För anställningen gäller i tillämpliga delar de allmänna villkoren i KFS branschavtal mellan undertecknande parter, förutom i detta avtal angivna undantag.

Reglerna kring utrymme för arbetstidsåtgärder gäller inte för studentmedarbetare.

ANSTÄLLNING Studentmedarbetaranställning är en särskild anställ- ningsform.

Studentmedarbetaranställning enligt detta avtal ger inte och tillgodoräknas inte heller tidsmässigt för företrädesrätt till ny anställning (återanställning) som avses i 25 § LAS.

LÖN För studentmedarbetaranställning enligt detta avtal utges timlön. Lönen fastställs individuellt enligt respektive branschavtal.

Anmärkning:

Timlön är en 1/165-del av aktuell månadslön vid heltids- anställning.

ARBETSTID Arbetstiden ska förläggas och villkoren i övrigt bestäm- mas på ett sätt som medverkar till att det grundläggande syftet med anställningen uppnås. Arbetsgivaren förlägger arbetstiden efter samråd med studentmedarbetaren. Vid förläggningen ska hänsyn tas till studentmedarbetarens behov av att delta i obligatoriska moment, till exempel examination inom ramen för pågående utbildning.

ANSTÄLLNINGENS UPPHÖRANDE

Arbetsgivare eller studentmedarbetare som vill att an- ställningen ska avbrytas i förtid ska underrätta varandra om detta senast en månad i förväg. Underrättelsen ska ske skriftligen.

Att avbryta anställningen kräver inte saklig grund.

TJÄNSTGÖRINGSBETYG När anställning upphör har studentmedarbetaren rätt att få tjänstgöringsbetyg som anger:

– den tid som studentmedarbetaren varit anställd

– de arbetsuppgifter studentmedarbetaren har haft att utföra samt

– om studentmedarbetaren så begär, vitsord beträffande hur arbetet har utförts.

PROTOKOLLSANTECKNINGAR ‌

UTRYMME FÖR ARBETS- TIDSÅTGÄRDER

LÖN VID ANNAN AN- STÄLLNING PÅ GRUND AV ORGANISATORISKA SKÄL ELLER SJUKDOM

1. Utrymmet för arbetstidsåtgärder är centralt reglerat för avtalsområdet och utgör 27 timmar per år. Vid enskil- da företag kan överenskommelse ha träffats om annat antal timmar eller att arbetstidskonto inte gäller vid företaget. Reglerna för arbetstidskontot är desamma som gällde för föregående avtalsperiod.

Lokala överenskommelser om tillämpningen av bestämmelserna förekommer. Om inte lokal överens- kommelse träffats om andra arbetstidsåtgärder ska individuella arbetstidskonton gälla.

2. Om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbetstagare och/eller arbetstagarorganisation gäller följande. Om en arbetstagare på grund av organisatoris- ka skäl eller sjukdom omplaceras till en annan anställ- ning utanför anställningsavtalet och överenskommelse träffats om lägre lön utges ett tillägg till arbetstagaren. Tillägget utgörs av mellanskillnaden mellan den gamla och den nya lönen. De första tolv månaderna utbetalas hela tillägget Därefter minskas tillägget med 1/12 av tillägget per kalendermånad.

Om den nya anställningen innebär lägre sysselsättnings- grad reduceras tillägget enligt följande:

(a-b) x c = d

a = ursprunglig lön vid heltid b = ny lön vid heltid

c = ny sysselsättningsgrad d= tillägg

För det fall avvikande lokal överenskommelse har träffats som reglerar ovanstående äger dessa fortsatt giltighet.

För arbetstagare mellan 60 och 65 år ska vid beräkning av pensionsmedförande lön enligt Gamla PA-KFS eller motsvarande förmånsbestämda pensionssystem, hela tillägget enligt ovan ligga till grund.

För medlemmar i Kommunal gäller dessutom följande: Anställd som erhåller annan anställning med högre lön än ursprungslönen efter ovan angiven 24-månaderspe- riod får räkna den nya högre lönen som pensionsmedfö- rande lön.

LÄKARINTYG OCH DROGTEST

Arbetstagare som omplaceras på grund av organisatoris- ka skäl har under ovan angiven 24-månadersperiod rätt till tjänstledighet upp till ett år för att pröva på annat arbete eller starta eget enligt samma förutsättningar som lagen om ledighet för näringsverksamhet.

3. Parterna är överens om att följande regler gäller:

Det ligger inom ramen för det enskilda anställningsavta- let att arbetstagare är skyldig att, där så erfordras, uppvi- sa intyg av läkare om tjänstbarhet, underkasta sig drog- test, genomgå läkarundersökning om arbetstagare har visat sig inte kunna utföra sina arbetsuppgifter och detta kan antagas bero på droger eller sjukdom. Arbetsgivare är skyldig att, där så erfordras, göra rehabiliteringsutred- ning, rehabilitera och/eller omplacera arbetstagare.

Arbetsgivaren har inom ramen för sin arbetsledningsrätt möjlighet att tillfälligt försätta arbetstagare ur tjänstgö- ring.

Arbetstagare som blivit försatt ur tjänstgöring (av- stängts) på grund av påverkan av alkohol eller annan drog och därför har utgjort säkerhetsrisk, ska avstå samtliga avlöningsförmåner under avstängningen.

Regler om drogfri arbetsmiljö och hantering av drog- frågor anknyter till arbetsmiljölagens regler om säker arbetsmiljö och kan hanteras/beslutas i skyddskommitté eller motsvarande eller i lokalt avtal.

BRANSCHTILLHÖRIGHET 4. Medlemsföretagens tillhörighet(er) till olika branscher inom KFS och därmed sammanhängande branschav- tal ska framgå av särskild förteckning. Då nytt företag beviljas inträde i KFS ska branschtillhörighet(er) anges. Byte av branschtillhörighet innebär framgent byte av kollektivavtal och ska på så sätt förhandlas/avtalas.

FÖRÄNDRAD LAGSTIFTNING

5. De centrala parterna är ense om att uppta förhandlingar om ändringar görs i socialförsäkringslagstiftningen eller annan lagstiftning. Förhandlingarna ska resultera i att ändringar i ersättningsnivån eller villkoren för social- försäkringen ska medföra att motsvarande anpassningar görs i branschavtalen.

UTLANDSSTATIONE- RING

6. Om en arbetstagare på arbetsgivarens uppdrag tjänst- gör utomlands ska anställningsvillkoren under utlands- vistelsen regleras antingen genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller genom reglemente, avtal eller liknande vid företaget.

Det är parternas uppfattning att villkoren vid utlandsvis- telsen som regel bör vara reglerade före utlandsvistelsen.

DELADE ARBETSPASS 7. För Kommunal gäller: Centrala parter är överens om

att vid upptäckt av delade arbetspass ska lokala parter ta upp en diskussion om behov av åtgärder mot detta.

BILAGA ÖVER VISSA TABELLER ‌

TABELL ÖVER KALENDERDAGSFAKTORER

Med kalenderdagsfaktor avses faktor för beräkning av det antal kalenderda- gar som ledigheten ska anses omfatta, vid ledighet utan rätt till lön under del av månad.

1-VECKASSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor	2-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor	3-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor
1	7,00
2	3,50	2	7,00
3	2,33	3	4,66	3	7,00
4	1,75	4	3,50	4	5,25
5	1,40	5	2,80	5	4,20
6	1,16	6	2,33	6	3,50
		7	2,00	7	3,00
		8	1,75	8	2,62
		9	1,55	9	2,33
		10	1,40	10	2,10
		11	1,27	11	1,90
		12	1,16	12	1,75
				13	1,61
				14	1,50
				15	1,40
				16	1,31
				17	1,23
				18	1,16

4-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor	5-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor	6-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor
4	7,00
5	5,60	5	7,00
6	4,66	6	5,83	6	7,00
7	4,00	7	5,00	7	6,00
8	3,50	8	4,37	8	5,25
9	3,11	9	3,88	9	4,66
10	2,80	10	3,50	10	4,20
11	2,54	11	3,18	11	3,81
12	2,33	12	2,91	12	3,50
13	2,15	13	2,69	13	3,23
14	2,00	14	2,50	14	3,00
15	1,86	15	2,33	15	2,80
16	1,75	16	2,18	16	2,62
17	1,64	17	2,05	17	2,47
18	1,55	18	1,94	18	2,33
19	1,47	19	1,84	19	2,21
20	1,40	20	1,75	20	2,10
21	1,33	21	1,66	21	2,00
22	1,27	22	1,59	22	1,90
23	1,21	23	1,52	23	1,82
24	1,16	24	1,45	24	1,75
		25	1,40	25	1,68
		26	1,34	26	1,61
		27	1,29	27	1,55
		28	1,25	28	1,50
		29	1,20	29	1,44
		30	1,16	30	1,40
				31	1,35
				32	1,31
				33	1,27
				34	1,23
				35	1,20
				36	1,16

7-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor	8-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor
7	7,00
8	6,12	8	7,00
9	5,44	9	6,22
10	4,90	10	5,60
11	4,45	11	5,09
12	4,08	12	4,66
13	3,76	13	4,30
14	3,50	14	4,00
15	3,26	15	3,73
16	3,06	16	3,50
17	2,88	17	3,29
18	2,72	18	3,11
19	2,57	19	2,94
20	2,45	20	2,80
21	2,33	21	2,66
22	2,22	22	2,54
23	2,13	23	2,43
24	2,04	24	2,33
25	1,96	25	2,24
26	1,88	26	2,15
27	1,81	27	2,07
28	1,75	28	2,00
29	1,68	29	1,93
30	1,63	30	1,86
31	1,58	31	1,80
32	1,53	32	1,75
33	1,48	33	1,69
34	1,44	34	1,64
35	1,40	35	1,60
36	1,36	36	1,55
37	1,32	37	1,51
38	1,28	38	1,47
39	1,25	39	1,43
40	1,22	40	1,40
41	1,19	41	1,36
42	1,16	42	1,33
		43	1,30
		44	1,27
		45	1,24
		46	1,21
		47	1,19
		48	1,16

TABELL ÖVER SEMESTERKOEFFICIENTER ‌

Med semesterkoefficient avses koefficient för beräkning av antalet semesterdagar som ska anses ingå i semesterledigheten.

1-VECKASSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient	2-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient
1	5,00
2	2,50	2	5,00
3	1,66	3	3,33
4	1,25	4	2,50
5	1,00	5	2,00
6	0,83	6	1,66
		7	1,42
		8	1,25
		9	1,11
		10	1,00
		11	0,90
		12	0,83

3-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient	4-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient
3	5,00
4	3,75	4	5,00
5	3,00	5	4,00
6	2,50	6	3,33
7	2,14	7	2,85
8	1,87	8	2,50
9	1,66	9	2,22
10	1,50	10	2,00
11	1,36	11	1,81
12	1,25	12	1,66
13	1,15	13	1,53
14	1,07	14	1,42
15	1,00	15	1,33
16	0,93	16	1,25
17	0,88	17	1,17
18	0,83	18	1,11
		19	1,05
		20	1,00
		21	0,95
		22	0,90
		23	0,86
		24	0,83

5-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient	6-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient
5	5,00
6	4,16	6	5,00
7	3,57	7	4,28
8	3,12	8	3,75
9	2,77	9	3,33
10	2,50	10	3,00
11	2,27	11	2,72
12	2,08	12	2,50
13	1,92	13	2,30
14	1,78	14	2,14
15	1,66	15	2,00
16	1,56	16	1,87
17	1,47	17	1,76
18	1,38	18	1,66
19	1,31	19	1,57
20	1,25	20	1,50
21	1,19	21	1,42
22	1,13	22	1,36
23	1,08	23	1,30
24	1,04	24	1,25
25	1,00	25	1,20
26	0,96	26	1,15
27	0,92	27	1,11
28	0,89	28	1,07
29	0,86	29	1,03
30	0,83	30	1,00
		31	0,96
		32	0,93
		33	0,90
		34	0,88
		35	0,85
		36	0,83

7-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient	8-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient
7	5,00
8	4,37	8	5,00
9	3,89	9	4,44
10	3,50	10	4,00
11	3,18	11	3,63
12	2,91	12	3,33
13	2,69	13	3,07
14	2,50	14	2,85
15	2,33	15	2,66
16	2,18	16	2,50
17	2,05	17	2,35
18	1,94	18	2,22
19	1,84	19	2,10
20	1,75	20	2,00
21	1,66	21	1,90
22	1,59	22	1,81
23	1,52	23	1,73
24	1,45	24	1,66
25	1,40	25	1,60
26	1,34	26	1,53
27	1,29	27	1,48
28	1,25	28	1,42
29	1,20	29	1,37
30	1,16	30	1,33
31	1,12	31	1,29
32	1,09	32	1,25
33	1,06	33	1,21
34	1,02	34	1,17
35	1,00	35	1,14
36	0,97	36	1,11
37	0,94	37	1,08
38	0,92	38	1,05
39	0,89	39	1,02
40	0,87	40	1,00
41	0,85	41	0,97
42	0,83	42	0,95
		44	0,90
		45	0,88
		46	0,86
		47	0,83
		48	0,83

BILERSÄTTNINGSAVTAL – BIL 12 ‌

1 Allmänna bestämmelser

§ 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE MM

MOM 1

Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, gäller dessa bestämmelser. Bilersättningsavtalet - BIL 12 - är dispositivt för lokala parter.

MOM 2

Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa avtal om att arbetstagaren ska an- vända egen bil i det normala dagliga arbetet. Arbetstagaren får då ersättning enligt dessa bestämmelser eller annan ersättning efter lokalt eller enskilt avtal. Avtalet ska gälla tills vidare och med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader.

MOM 3

Arbetstagare som i övriga fall med arbetsgivarens medgivande använder egen bil för resor i arbetet får ersättning enligt bilaga 2 tabell 1a om inte lokalt eller enskilt avtal träffas om annan ersättning.

§ 2 SKYLDIGHETER

Har avtal träffats enligt § 1 mom 2 är arbetstagaren skyldig att iaktta det som sägs i punkterna a-d. Arbetsgivaren är skyldig att ersätta arbetstagaren enligt §§ 3-7.

Arbetstagaren ska

a) under avtalstiden använda bilen för resor i det normala dagliga arbetet, om det inte uppstår hinder på grund av omständigheter, som arbetstagaren inte kan råda över,

b) låta annan arbetstagare eller förtroendevald, som i arbetet eller på upp- drag färdas samma väg, följa med i bilen,

c) transportera den utrustning som krävs för arbetsutövningen, om det kan ske utan större olägenhet,

d) för visst fall enligt beslut av arbetsgivaren använda annan bil.

2. Ersättningar till arbetstagare som med eller utan avtal använder egen bil

§ 3 KÖRLÄNGDSERSÄTTNING FÖR BIL

Körlängdsersättning utges med belopp som anges i bilaga 2 tabell 1a, om inte annat följer av § 4.

§ 4 KOMBINERAD FAST ERSÄTTNING OCH KÖRLÄNGDSERSÄTTNING FÖR BIL

Arbetstagare, som i det normala dagliga arbetet gör många och korta bilre- sor, kan – om de lokala parterna enas om detta eller enskilt avtal träffas - få ersättning enligt bilaga 2 tabell 1b.

Anmärkningar

1. Sådan överenskommelse förutsätter att arbetstagaren är skyldig att använ- da egen bil i det dagliga arbetet.

2. Under semester eller annan frånvaro som är kortare än en månad får ar- betstagaren behålla den fasta delen av ersättningen enligt bilaga 2 tabell 1b.

3. De lokala parterna kan enas om att den fasta delen av ersättningen ska minskas för arbetstagare som har lägre sysselsättningsgrad än heltid.

4. De lokala parterna kan komma överens om annat belopp för den fasta delen än den i bilaga 2 tabell 1b. Även enskild överenskommelse om annat belopp kan träffas.

§ 5 ERSÄTTNING FÖR TRANSPORT AV ARBETSUTRUSTNING PÅ SÄRSKILT INSTALLERAD ANORDNING

Den som behöver ha tillgång till arbetsutrustning och måste transportera denna på takräcke eller annan särskild installera anordning på eller i bilen, ersätts med ett tillägg då arbetstagaren transporterar arbetsutrustning på detta sätt. Tillägget utbetalas med belopp som anges i bilaga 2 tabell 1c.

Personlig utrustning räknas inte som arbetsutrustning.

§ 6 ERSÄTTNING FÖR PARKERINGSAVGIFT MM

Om avgiftsbelagd parkeringsplats måste användas får arbetstagare tillbaka erlagd avgift. Detsamma gäller för erlagd biltull, trängselskatt eller av myn- dighet beslutade andra avgifter.

§ 7 ADMINISTRATIVA ANVISNINGAR

Arbetsgivaren utformar efter samråd med berörda lokala arbetstagarorga- nisationer de administrativa anvisningar som behövs för tillämpning av bestämmelserna i detta avtal.

BILAGA 2 – BELOPPSBILAGA

I samtliga ersättningar i denna bilaga ingår semesterlön och semesterersätt- ning med belopp som förutsätts i semesterlagen.

Tabell 1 Ersättningsbelopp vid användning av egen bil i det dagliga arbetet (bilav- tal) eller då arbetstagare i övriga fall med arbetsgivarens medgivande använder egen bil för resor i arbetet

A) ERSÄTTNING ENLIGT § 1 MOM 2, MOM 3 OCH § 3

Ersättning öre/km

Av Skatteverket beslutad skattefri bilersättning samt utöver detta 115 ÖRE/KM

(f.n. totalt 300 öre/km)

B) ERSÄTTNING ENLIGT § 1 MOM 2 OCH § 4

Fast del kr/mån 770 KR/MÅN

Rörlig del öre/km

Av skatteverket beslutad skattefri bilersättning samt utöver detta 30 ÖRE/KM

(f.n. totalt 215 öre/km)

C) ERSÄTTNING ENLIGT § 1 MOM 2 OCH § 4

Öre/km i transportersättning

ARBETSUTRUSTNINGENS VIKT I KG	I/ELLER PÅ BILEN ELLER PÅ SLÄPVAGN
35–149	18
150–249	25
250–349	30
>350	35

BILAGA 3 – BILAVTAL

Härmed träffar (företaget) och (anställds namn) så kallat bilavtal, innebä- rande att undertecknad arbetstagare förbinder sig att använda egen bil i det normala dagliga arbetet på de villkor som följer av Bil 12.

Detta avtal gäller från och med den (datum) och tillsvidare med en ömsesi- dig uppsägningstid av tre månader.

Ort och datum

Namn Namn

Företagets namn

ENLIGT BILAGA 1 TILL BIL 12, § 2 GÄLLER FÖLJANDE:

Arbetstagaren ska:

1. under avtalsperioden använda bilen för resor i det normala dagliga arbetet om det inte uppstår hinder på grund av omständigheter som arbetstagaren inte kan råda över,

2. låta annan arbetstagare eller förtroendevald, som i arbetet eller på grund av uppdrag färdas samma väg, följa med i bilen,

3. transportera den utrustning som krävs för arbetsutövningen, om det kan ske utan större olägenhet, samt

4. för visst fall enligt beslut av arbetsgivaren använda annan bil.

TRAKTAMENTSAVTAL - TRAKT 13

FÖRHANDLINGAR OM TRAKTAMENTSAVTAL - TRAKT 13 3

PARTER 3

§ 1 DEFINITIONER 3

- Resetillägg 4

§ 2 UTLANDSRESOR 4

§ 3 RIKTLINJER FÖR LOKALA BESTÄMMELSER 4

§ 4 ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG 4

§ 5 TVISTER 5

§ 6 UPPSÄGNINGSTID 5

§ 7 FÖRHANDLINGENS AVSLUTANDE 5

BILAGA 1 TRAKTAMENTSBELOPP VID FLERDYGNSFÖRRÄTTNING UTOM DEN VANLIGA VERKSAMHETSORTEN 6

BILAGA 2 RIKTLINJER (LOKALT FASTSTÄLLDA) 7

REDOGÖRELSE FÖR TRAKTAMENTSAVTALET 8

- Skillnaden mellan traktamente och lön 8

- Definitioner 8

- Minskat traktamente vid fria måltider 9

- Nattraktamente 9

- Tjänsteresa till utlandet 10

- Reseräkning 10

FÖRHANDLINGAR OM TRAKTAMENTSAVTAL - TRAKT 13

PARTER

Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) å ena sidan samt Svenska Kom- munalarbetareförbundet (Kommunal), Facket för service och kommunikation (SEKO), Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets), Svenska Transportarbetare- förbundet (Transport), Vision, Ledarna, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Skolledarförbundet, Vårdförbundet, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomerna och förtecknade SACO-förbund.

§ 1

Parterna enades om att detta traktamentsavtal (TRAKT 13) att gälla fr.o.m. den 1 januari 2013.

Parterna enades vidare om följande att gälla även lokalt:

1. Traktamentsavtalet (TRAKT 13) ersätter TRAKT 91 som upphör att gälla.

2. Nya lokala överenskommelser som träffas på grundval av TRAKT 13 ska an- sluta till Inkomstskattelagen och Skatteverkets anvisningar för avdrag för ökade levnadskostnader m.m.

3. Vissa definitioner

FÖRRÄTTNING

• tjänstgöring som arbetstagare beordrats fullgöra på annat ställe än tjänste- stället

FLERDYGNSFÖRRÄTTNING

• förrättning som medför övernattning utom bostaden

TJÄNSTESTÄLLE

• enligt definition i Inkomstskattelagen. För arbetstagare som regelmässigt tjänstgör på flera arbetsplatser kan vid förhandlingar mellan de lokala par- terna fastställas att arbetstagaren skall ha flera tjänsteställen

Anmärkning

Parterna är ense om att bestämmelserna om tjänsteställe inte innebär annat än att nuvarande praxis skall tillämpas även i fortsättningen. Detta gäller även när ett geografiskt område är tjänsteställe.

VANLIGA VERKSAMHETSORTEN

• enligt definition i Inkomstskattelagen.

TJÄNSTERESA

• av förrättning direkt föranledd resa.

4. Traktamenten mm

Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten betalar arbetsgi- varen ersättning för logikostnad och traktamenten enligt de bestämmelser som anges i Inkomstskattelagen med belopp som anges i bilaga 1 till detta avtal.

Xxxxxxxx för traktamente vid tjänsteresa i Sverige enligt detta avtal förändras vid samma tidpunkt som maximibeloppet för avdrag för förhöjda levnadskost- nader enligt Inkomstskattelagen ändras.

Anmärkning

Det är endast ökningen av levnadskostnaderna som ska beaktas. Exempel på ökade levnadskostnader är utgift för logi, ökad kostnad för mat och dryck samt diverse småutgifter såsom telefonsamtal och tidningar.

5. Resetillägg utges, såvida de lokala parterna inte enas om annat, när trakta- mente enligt bilaga 1 erhållits och under nedan angivna förutsättningar.

Gäller från och med 2013-01-01

HALV DAG HEL DAG

Resa som påbörjas efter kl 12.00 Resa som påbörjas före kl 12.00 (avresedag) (avresedag)

respektive avslutas före kl 19.00 respektive avslutas efter kl 19.00 (hemresedag) (hemresedag)

50 % av det skattefria beloppet 50 % av det skattefria beloppet för halvdagstraktamente enligt för heldagstraktamente

enligt Skatteverkets regler enligt Skatteverkets regler

Resetillägg utges inte då den anställde erhåller lunch och/eller middag Resetillägget inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i Semesterlagen.

6. Lokalt kollektivavtal kan träffas om ersättning vid tjänsteresor utan övernatt- ning.

§ 2

Parterna är överens om att arbetsgivaren vid utlandsresor ska tillämpa bestäm- melserna i Inkomstskattelagen och Skatteverkets anvisningar i tillämpliga delar.

§ 3

Riktlinjer (mall) för lokala bestämmelser om färdsätt, reseräkning mm enligt bilaga 2.

§ 4

I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestäm- melser som parterna träffar överenskommelse om uner tid då avtalet gäller.

§ 5

Tvist rörande tolkningen och tillämpningen av TRAKT 13 och av överenskom- melse som slutits med stöd därav handläggs enligt bestämmelserna i FO-F03 (förhandlingsordning för företag).

§ 6

Det centrala kollektivavtalet om TRAKT 13 gäller tills vidare med en ömsesi- dig uppsägningstid av tre månader.

Uppsägning ska ske skriftligen för att vara giltig och vara åtföljd av förslag till ny överenskommelse.

§ 7

Förhandlingarna förklarades avslutade.

Vid protokollet Xxxxx Xxxxxxxx

Justeras

För Kommunala Företagens Samorganisation Xxxxx Xxxxxxxx

För Kommunal För Vision

Xxxx xx Xxxxx-Xxxxxxxx Xxx-Xxxx Xxxxxx

För Ledarna För Lärarförbundet

Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx

För Lärarnas Riksförbund För Skolledarförbundet

Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx

För Vårdförbundet För SEKO

Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx

För Fastighets För Ledarna

Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx

För Transport För Sveriges Ingenjörer

Xxxxxx Xxxxxxx Xxxx X Xxxxxxxx

För Förtecknade Saco-förbund För Civilekonomerna

Per-Xxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx-Xxxxxxxx

BILAGA 1

Gäller från och med 2013-01-01

Traktamentsbelopp vid flerdygnsförrättning utom den vanliga verksamhetsor- ten

NATT	HALV DAG	HEL DAG
00.00-06.00 avser logi		06.00-24.00
mer än 1 timme	resa som påbörjas	resa som påbörjas före
av tiden ovan	efter kl 12.00 (avrese- dag) respektive avslutas före kl 19.00 (hemresedag)	kl 12.00 (avresedag), mellanliggande dag/dagar och då resan avslutas efter kl 19.00 (hemresedag)
110 kr **	110 kr	220 kr 154 kr ***

** Utges ej då arbetsgivaren bekostat logi

*** Vid tjänsteresa mer än tre månader på en och samma ort. Efter tre månader.

Observera att det alltid måste vara minst en övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten för att skattefritt traktamente ska kunna betalas ut.

BILAGA 2

Riktlinjer (lokalt fastställda)

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

(Arbetstagare, undantag)

RESEKOSTNADSERSÄTTNING

(Tåg, flyg, blankett etc)

FÄRDVÄG

(Anses påbörjad respektive avslutad)

FÄRDSÄTT

(Minsta totala kostnad)

ÖVRIGT

FO-F 03 – FÖRHANDLINGSORDNING FÖR FÖRETAG ANSLUTNA TILL KFS ‌

I lydelse från och med 2003-01-01

KAPITEL I DEFINITIONER

§ 1 I detta avtal avses med

ARBETSGIVARORGANISATION:

Kommunala Företagens Samorganisation, KFS

ARBETSGIVARE:

Företag/sammanslutning som tillhör Kommunala Före- tagens Samorganisation

CENTRAL ARBETSTAGARORGANISATION:

Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal Facket för Service och Kommunikation, SEKO Svenska Transportarbetareförbundet, Transport Vision (SKTF)

Unionen (Tjänstemannaförbundet HTF) Ledarna

Vårdförbundet

Sveriges Ingenjörer (Civilingenjörsförbundet, CF) Civilekonomerna, CR

Förtecknade Saco-förbund

Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd

LOKAL ARBETSTAGARORGANISATION:

Till central arbetstagarorganisation hörande lokal organisation

CENTRAL PART:

Kommunala Företagens Samorganisation samt central arbetstagarorganisation

LOKAL PART:

Arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation

CENTRAL FÖRHANDLING:

Förhandling mellan centrala parter

LOKAL FÖRHANDLING:

Förhandling mellan lokala parter

KAPITEL II FÖRHANDLING OM

UPPRÄTTANDE AV KOLLEKTIVAVTAL

§ 2 Förhandling om upprättande eller prolongering av kollektivavtal skall föras som central förhandling, om central part begär det.

§ 3 Har central förhandling i viss fråga begärts enligt § 2, får lokal förhandling inte påkallas eller föras i frågan innan den centrala förhandlingen är avslutad.

§ 4 Mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation får inte avtalas om villkor, som innebär avvikelse från central överenskommelse, om inte avvikelsen är tillåten enligt den centrala överenskommelsen.

§ 5 Parterna är skyldiga att på ömse sidor verka för att träffad överenskommelse snarast genomföres samt att, då över- enskommelsen avser kollektivavtal, sådant avtal snarast upprättas.

KAPITEL III

FÖRHANDLING ENLIGT 11, 12, 14 ELLER 38 § §

Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL).

§ 6 Begäran av lokal eller central arbetstagarorganisation om sådan förhandling, som avses i 14 § andra stycket MBL, skall skriftligen vara arbetsgivaren tillhanda inom sju dagar efter det att den lokala förhandlingen i frågan slut- förts. Har begäran framställts av lokal arbetstagarorgani- sation skall inom samma tid skriftligen till arbetsgivaren visas, att central arbetstagarorganisation önskar fullfölja förhandlingsförfarandet.

Har vad nu sagts inte uppfyllts av arbetstagarorganisatio- nen, är arbetsgivaren inte förhandlingsskyldig och äger utan påföljd fatta och verkställa beslut i frågan.

Anmärkning

Har vid förhandlingar som avses i 11, 12, 14 eller 38 §§ MBL enighet uppnåtts i den sakfråga varom förhandling förts, skall vad parterna därvid enats om inte ha verkan av kollektivavtal, om inte sådan verkan har uttryckligen fastslagits i handling, som undertecknats av behörig företrädare för respektive kollektivavtalspart.

KAPITEL IV

FÖRHANDLING I RÄTTSTVIST

§ 7 I sådan rättstvist, som skall handläggas enligt lagen om rättegång i arbetstvister, skall förhandling äga rum i den ordning som anges i detta kapitel.

Även om kollektivavtal upphört att gälla skall bestäm- melserna i detta kapitel iakttagas i tvist om avtalets tolkning och tillämpning.

Anmärkning

Om handläggning av vissa tvister föreskrevs i särskilt huvudavtal för den offentliga sektorn (SHA), såvitt avser kommunalförbund.

§ 8 Förhandling som avses i § 7 förs i första hand som lokal förhandling.

Anmärkning till § § 7 och 8

Här avses inte att begränsa användningen av direkt överläggning mellan arbetsledning och arbetstagare för utjämnande av meningsmotsättningar.

§ 9 Kravet på arbetsgivare att i fall som avses i 35 § MBL ”omedelbart” påkalla förhandling i där avsedd tvist skall anses uppfyllt, om arbetsgivaren senast inom sju dagar efter det att arbetsgivaren mottagit skriftligt besked om arbetstagarorganisationens tolkning av berörd avtalsbe- stämmelse, avsänder skriftlig begäran om förhandling i saken till den lokala arbetstagarorganisationen.

Motsvarande krav i fall, som avses i 34 § tredje stycket MBL, skall anses uppfyllt om arbetsgivaren avsänder skriftlig begäran om förhandling i saken inom sju dagar efter mottagande av arbetstagarorganisationens skriftliga besked i tolkningsfrågan.

§ 9A I tvist som avses i 64 § första stycket första meningen MBL skall där angivna frister utgöra fyra månader res- pektive två år.

§ 10 Kan uppkommen tvist inte lösas vid lokal förhandling, ankommer det på part som vill fullfölja ärendet att påkalla central förhandling. Framställning om sådan förhandling skall av vederbörande centrala part göras hos motparten inom fyra månader efter det att den lokala förhandlingen avslutats. Rör tvisten fråga som avses i 35

§ MBL skall dock central förhandling påkallas inom tre veckor och fråga som avses i 34 § tredje stycket MBL inom sju dagar.

Försummas tidsfristerna som anges i första stycket, har parten förlorat rätten att påkalla central förhandling och därmed rätten att föra talan i tvisten.

§ 11 Tvist får upptagas direkt till central förhandling, om de centrala parterna är ense därom.

§ 12 Xxxxx får inte väckas av part innan han fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt detta kapitel. Xxxxx skall väckas inom fyra månader räknat efter det att den cen- trala förhandlingen har avslutats. Rör tvisten fråga som avses i 35 § MBL skall dock talan väckas inom tre veckor, och fråga som avses i 34 § tredje stycket MBL inom sju dagar.

Försummas tidsfristerna som anges i första stycket, är rätten till talan förlorad. Vad nu sagts om förlust av tale- rätt gäller även part, som försuttit sin rätt till förhandling i frågan.

§ 13 I tvist som avses i 33 och 34 §§ MBL utövas tolknings- företrädet av den arbetstagarorganisation som slutit kollektivavtalet eller av lokal arbetstagarorganisation, som erhållit dess skriftliga bemyndigande att utöva tolkningsföreträdet. Vill arbetstagarorganisation åbero- pa tolkningsföreträde enligt nämnda paragrafer, skall detta anges skriftligen till arbetsgivaren eller, vid central förhandling, till arbetsgivarorganisationen.

§ 14 Anspråk som grundas på gällande pensionsbestämmelser får upptagas till lokal förhandling med centrala parters biträde utan hinder av § 9a i detta avtal och bestämmel- serna i 64 § första stycket första meningen MBL. För tvist om sådant anspråk gäller inte 35 § MBL. I övrigt gäller bestämmelserna i 64 och 65 §§ MBL.

§ 14A Med avvikelse från bestämmelserna i vad som sägs i 9a och 12 §§ i detta avtal gäller i fråga om tvister avseende 40 och 41 §§ Lagen om anställningsskydd (LAS) denna lags frister för påkallande av lokal tvisteförhandling och talans väckande. Xxxxxxxxx för talans väckande skall räk- nas från den centrala tvisteförhandlingens avslutande.

KAPITEL V

PROTOKOLL MED MERA

§ 15 Om parterna inte enas om annat skall vid förhandling föras protokoll, som justeras av parterna. Protokoll upprättas och justeras i så nära anslutning till förhand- lingen som möjligt.

§ 16 Förhandling skall anses avslutad den dag, då parterna enats om att förklara den slutförd. Uppgift om denna tidpunkt bör intagas i protokollet.

Oavsett vad som sagts i föregående stycke skall förhand- ling anses avslutad då part som fullgjort sin förhand- lingsskyldighet skriftligen underrättat motpart om att förhandlingen frånträdes.

KAPITEL VI STRIDSÅTGÄRDER

§ 17 Stridsåtgärd får inte i något fall vidtagas, utan att åtgär- den blivit beslutad eller medgiven av arbetsgivarorganisa- tionen respektive vederbörande centrala arbetstagarorga- nisation.

§ 17A Varsel om stridsåtgärd skall innehålla tydliga uppgifter såväl om anledning till stridsåtgärd som om stridsåtgär- dens omfattning och vilka yrkeskategorier som kommer att beröras av stridsåtgärden.

§ 18 Stridsåtgärd i anledning av viss tvist får därutöver inte vidtagas av part, som försuttit sin rätt till förhandling i frågan eller inte fullgjort sin förhandlingsskyldighet eller efter förhandling inte lämnat motparten skriftligt meddelande om stridsåtgärden inom tre månader från den dag förhandlingen avslutades.

Även om förhandling inte kommit till stånd skall part anses ha fullgjort sin förhandlingsskyldighet, då förhand- ling mött hinder, som inte berott på honom, eller då mot- parten utan iakttagande av sin förhandlingsskyldighet vidtagit stridsåtgärd för tvistens lösande.

§ 18A Sedan medling i arbetskonflikt påkallats och under tid då sådan medling pågår får part inte lämna motpart varsel om stridsåtgärd eller påbörja stridsåtgärd.

Parterna är ense om att detta inte innebär att en part genom att ensidigt påkalla medling kan inhibera av mot- part redan varslad stridsåtgärd.

Medling i arbetskonflikt skall anses avslutad, när part givit motparten skriftligt besked om att han frånträder medlingen. Part som vill frånträda medling är skyldig att innan frånträdandet inhämta yttrande från medlaren(-ar- na) i fråga om medlarens(-arnas) synpunkter på förutsätt- ningarna för fortsatt medling i tvisten.

§ 19 Arbetstagare är inte skyldig att utföra arbete som är föremål för lockout eller för tillåten strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd eller för lovlig blockad. Den som står utanför arbetskonflikt skall dock fullgöra sina vanliga tjänsteåligganden. Arbetstagare är skyldig att utföra skyddsarbete. Till skyddsarbete hänföres arbete som erfordras för avveckling av verksamheten på ett tekniskt försvarligt sätt eller till förebyggande av fara för människor eller skada på egendom. Lika med skydds- arbete anses arbete som någon är skyldig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag.

§ 20 Om begränsningar i rätten att använda stridsåtgärder i fråga, varom avtal får anses kränka den politiska demo- kratin, föreskrives i särskilt huvudavtal för den offentliga sektorn (SHA), såvitt avser kommunalförbund.

§ 20A Från stridsåtgärd bör undantas dels avdelningschef och arbetstagare med avdelningschefs ställning dels arbets- tagare som regelmässigt har att företräda arbetsgivaren i kollektivavtalsförhandlingar.

Arbetsgivaren skall informera respektive lokal arbetsta- garorganisation om arbetsgivarens tolkning av frikret- sens omfattning. Med kollektivavtalstvister enligt första stycket avses såväl intresse- som rättstvistförhandlingar.

KAPITEL VII

SAMHÄLLSFARLIGA KONFLIKTER

§ 21 Parterna är överens om att stridsåtgärder inte vidtages som otillbörligt stör samhällsviktiga funktioner eller medför fara för människors liv eller risk för att bestående ohälsa uppstår.

Anmärkning

Bestämmelsen innebär inte att från det tillåtna området för arbetskonflikt undantas vårdområdet. Uttrycket ”fara för människors liv eller risk för att bestående ohälsa uppstår” har valts för att markera att vårdområdet är ett sådant område där rätten till stridsåtgärder bör användas med särskild försiktighet.

§ 22 Tvist enligt detta kapitel behandlas slutligt av de centrala parterna och skall direkt föras som central förhandling, om central part begär det.

Part som bedömer att en stridsåtgärd otillbörligt stör samhällsviktiga funktioner enligt § 21 ovan har att på- kalla förhandling hos berörd motpart med syfte att und- vika, begränsa eller avbryta stridsåtgärden. Vägrar part att ingå i förhandling eller kan enighet inte uppnås vid förhandling, äger part hänskjuta ärendet till den centrala nämnden enligt § 22a nedan att pröva om stridsåtgärden är samhällsfarlig.

§ 22A Den centrala nämnden består av nio ledamöter. Av dessa utser KFS tre ledamöter, LO-anslutna organisationer samfällt, TCO-anslutna organisationer och Ledarna samfällt samt SACO-anslutna organisationer samfällt vardera en ledamot, parterna gemensamt tre ledamöter varav en utses till ordförande. För varje ledamot utses enligt samma grunder en ersättare.

Parterna svarar envar för sina representanters kostnader för medverkan i nämnden. Kostnaderna för medverkan av de tre av parterna gemensamt utsedda leda- möterna delas lika mellan parterna.

§ 22B Har frågan om stridsåtgärds samhällsfarlighet hänskju- tits till centrala nämnden, skall varslad stridsåtgärd som inte redan påbörjats, uppskjutas i avvaktan på nämndens utlåtande.

Föreligger inte nämndens utlåtande inom två veckor från det frågan hänskjutits till nämnden, är part dock oförhindrad att påbörja stridsåtgärden, om inte nämn- den med hänsyn till behovet av rådrum förordnat om uppskov med avgi- vande av utlåtanden. Har sådant för- ordnande meddelats, är parten inte skyldig att uppskjuta stridsåtgärden längre än till dess tre veckor förflutit från det frågan hänsköts till nämnden.

§ 22C Nämnden är beslutsför endast om den är fulltalig. Som nämndens beslut gäller den mening varom flertalet förenar sig.

Nämndens utlåtande skall genom ordförandens försorg tillställas parterna. Har nämnden funnit stridsåtgärden vara samhällsfarlig skall nämnden i sitt beslut hemställa att parterna skall undvika, begränsa eller häva stridsåt- gärden.

KAPITEL VIII

TVISTER OM FÖRHANDLINGSORDNINGEN

§ 23 Vid tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal gäller inte 33 § MBL och vid tvist om tolkning och tillämpning av avtalets § 19 andra stycket inte heller 34 § MBL.

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

DATUM 2002-12-04

ÄRENDE Förhandlingsordning FO-F 03

PARTER Kommunala Företagens Samorganisation, KFS samt Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal Facket för Service och Kommunikation, SEKO Svenska Transportarbetareförbundet, Transport Vision (SKTF)

Ledarna

Unionen (Tjänstemannaförbundet HTF) Vårdförbundet

Sveriges Ingenjörer (Civilingenjörsförbundet) CF Förtecknade Saco-förbund

Civilekonomerna, CR Lärarförbundets

Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd

§1 Redigering av förhandlingsordning

För att undvika oklarheter rörande vilka frister som gäller i olika slag av tvister, möjliggöra att FO-F 89 gäller för samtliga verksamheter anslutna till KFS samt för

att inrätta en central nämnd med ledamöter utsedda av parterna på KFS avtalsområde har förhandlingsordning- ens parter enats om att FO-F 89 från och med 2003- 01- 01 ska ha den lydelse som framgår av bilaga till detta protokoll. Från och med samma datum omfattas således även de kommunala trafikföretagen och där anställda arbetstagare av FO-F 03 istället för tidigare av FO-TRA- FIK 94.

§2 Uppsägningstid

Förhandlingsordningen FO-F 03 gäller mellan de centrala parterna tills vidare och med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader. Uppsägning skall för att vara giltig ske skriftligen och vara åtföljd av förslag till ny överenskommelse.

VID PROTOKOLLET

Xxxx Xxxxx

JUSTERAS

För KFS För Kommunal

Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx

För Seko För Transport

Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx

För Vision (SKTF) För Unionen (HTF)

Xxxxx Xxxxx Xxx Xxxxxxxx

För Ledarna För Vårdförbundet

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx

För CF För CR

Xxxx X Xxxxxxxx Xxxx X Xxxxxxxxx

För Förtecknade Saco-förbund för Lärarförbundets och

Xxxxx Xxxxxxxx Lärarnas Riksförbunds

Xxxxxx Xxxxxxxx Samverkansråd

Xxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxx

Xxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx

PARTSGEMENSAMMA KOMMENTARER ‌

1. TILL § 3 MOMENT 1:8 D

I bestämmelsen har ett tillägg gjorts som innebär att lokala kollektivavtal om annan reglering även av bestämmelserna om dygnsvila får träffas. Ett sådant avtal omfattas också

av den så kallade EG-spärren, vilket innebär att avtal om mindre förmånliga regler än som följer av arbetstidsdirekti- vet inte får träffas.

Enligt Arbetstidslagen får avvikelse från dygnsvila göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förut- sättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensations- ledighet. Arbetstidslagen föreskriver inte att sådan kom- pensationsledighet ska ske utan löneavdrag om ledigheten förläggs till ordinarie arbetstid.

Lokala kollektivavtal om annan reglering av bestämmelserna om dygnsvila kan innebära olika lösningar för olika verksam- heter med utgångspunkt från verksamhetens kvalitet och art och med hänsyn till såväl företagets som de anställdas bästa. Det är alltså fullt möjligt att träffa överenskommelse om att utebliven dygns vila ska kompenseras vid ett senare tillfälle,

t ex efter en intensiv arbetsperiod. Överenskommelse kan också träffas om att brytpunkten för beräkning av dygnsvila kan variera från individ till individ och vara ”flytande” för individen för att anpassas till exempelvis längre ledigheter eller i samband med utbildning och motsvarande. Arbets- tidsdirektivet ger också möjligheter att genom kollektivavtal komma överens om att – för det fall ”mot- svarande kompen- sationsledighet” inte kan ges av objektiva skäl – arbetstagaren ges rätt till annat lämpligt skydd. Ersättning i pengar anses inte som ”annat lämpligt skydd”.

De centrala parterna rekommenderar att ledighet som i undantagsfall (vanligtvis efter ett omfattande övertidsar- bete) läggs ut på initiativ av arbetsgivaren för att tillgodose en i samråd med arbetstagaren bedömd nödvändig vila, ska ske utan löneavdrag, om inte annan överenskommelse träffats mellan de lokala parterna eller mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Denna rekommendation gäller endast i

de fall lokalt kollektivavtal har träffats om annan reglering av bestämmelserna om dygnsvila.

Träffar de lokala parterna inte något kollektivavtal med stöd av denna bestämmelse gäller Arbetstidslagen fullt ut.

2. TILL § 8 MOMENT 4:4

De centrala parternas uppfattning är att utbildning/kom- petensutveckling eller obligatorisk information i normalfal- let förläggs under arbetstagarens ordinarie arbetstid. KFS branschavtal medger tillfälliga förändringar i arbetstidens förläggning liksom, i vissa av branschavtalen, möjligheter till förskjuten arbetstid, vilket kan förenkla planering av utbildningsinsatser för arbetstagare.

I det fall arbetsgivaren av planeringsskäl kräver att arbets- tagaren deltar i utbildning eller information på dag som annars skulle ha varit fridag för arbetstagaren, förutsätter de centrala parterna att denna tid jämställs med arbetad tid om inte parterna lokalt är överens om annat.

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL KOMMUNAL ‌

DATUM 2017-05-30

ÄRENDE Förhandling angående lön och allmänna anställningsvill- kor med mera för branschområde Vård och Omsorg

PLATS KFS kontor, World Trade Center, Stockholm

PARTER KFS och Kommunal

NÄRVARANDE för KFS

Xxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxx

för Kommunal

Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxx Xxxxxxx

§ 1 Ärende

Parterna träffar överenskommelse om löneavtal och all- männa anställningsvillkor med mera enligt nedan.

§ 2 Avtalsperiod

Detta avtal avser perioden 2017-04-01 - 2020-03-31.

§ 3 Löneöversyn med mera

Löneöversyn ska genomföras per 1 april 2017, 2018 och 2019 med ett utrymme om lägst 530 kr för 2017, lägst 535 kr för 2018 och lägst 600 kr för 2019 per medlem i Kommunal.

Utrymmet för löneöversynen utgörs av summan av de fasta kontanta månadslönerna månaden innan förhand- lingstillfället, för varje tillsvidareanställd arbetstagare som är heltidsanställd (deltidsanställd i proportion) och

medlem i Kommunal, att fördelas individuellt vid lokala förhandlingar. Löneöversynen för 2019 innehåller en låglönesatsning som gör att arbetstagare med yrkesutbild- ning särskilt ska beaktas.

Till undersköterska, som är medlem i Kommunal, som har undersköterskeutbildning och som i sin tjänst arbetar med undersköterskeuppgifter till minst 50 % samt i de fall då arbetsgivaren för tjänsten kräver undersköterskeut- bildning, oavsett titulatur utges ytterligare tillägg om 215 kr per individ och år 2017 och 2018.

För medarbetare som erbjuds ringa eller ingen löneut- veckling ska en handlingsplan utvecklas. Med ringa löneutveckling avses i detta fall månadslöneutveckling under 200 kr.

Löneöversynen ska ske med utgångspunkt i branschavta- lets § 6. Lönebestämmelser och den individuella fördel- ningen av löneutrymmet ska bygga på de kriterier för lönesättning som gäller vid företaget. De lokala parterna kan träffa överenskommelse om att använda delar av utrymmet för andra åtgärder. Träffas inte sådan överens- kommelse ska hela utrymmet användas för löneökningar.

Arbetsgivaren kallar till lokal förhandling angående för- delning av löneutrymmet. Inför förhandlingarna bör de lokala parterna enas om en tidsplan för förhandlingarnas genomförande. Parterna är överens om att genomförda samtal med varje arbetstagare avseende måluppfyllelse och graden av samstämmighet med lönekriterierna är en grundförutsättning för en väl genomförd löneöversyn.

Om de lokala parterna inte kan träffa överenskommelse angående fördelning av löneutrymmet ska respektive cen- tral part ha medverkat innan de lokala förhandlingarna avslutas. Part kan därefter föra frågan om fördelning av löneutrymmet till central förhandling. Central förhand- ling ska påkallas senast två veckor efter avslutad lokal förhandling. Påkallas inte central förhandling justeras lönerna enligt arbetsgivarens förslag. I de fall de centrala parterna inte kan träffa överenskommelse i ärendet har central part rätt att föra frågan enbart om fördelning

av löneutrymmet för slutligt avgörande i lönenämnden. Lönenämnden består av fyra representanter, två från KFS och två från Kommunal samt en, av parterna gemensamt utsedd, opartisk ordförande. Kostnaden för den opartiska ordföranden delas lika mellan KFS och Kommunal.

§ 4 Ändringar i de allmänna anställningsvillkoren och i de särskilda ersättningarna

Ändringar framgår av Bilaga 1.

§ 5 Arbetsgrupper

Arbetsgrupper framgår av Bilaga 2.

§ 6 Nyanställningar

Vid nyanställningar av personer med yrkeserfarenhet ska lönen sättas med beaktande av lönestrukturen för motsvarande befattningshavare på företaget.

Vid nyanställning ska arbetsgivare underrätta lokal arbetstagarorganisation senast tio dagar efter nyanställ- ningen, om den nyanställdes löneinplacering väsentligen avviker från gängse lön för ifrågavarande arbetstagarka- tegori vid företaget. Lokal arbetstagarorganisation kan inom tio dagar från underrättelsen påkalla förhandling.

§ 7 Lägstlöner

Månadslönen för heltidsanställd arbetstagare som fyllt 19 år ska uppgå till lägst

FRÅN OCH MED	KRONOR PER MÅNAD
2017-04-01	18 543
2019-01-01	18 951
2020-01-01	19 368

Arbetstagare som fyllt 18 år får lägst lön som motsvarar 90 % av ovan angivna löner.

Arbetstagare som fyllt 16 respektive 17 år får en lägsta timlön om

FRÅN OCH MED	FRÅN 16 ÅR	FRÅN 17 ÅR
2017-04-01	70,00 KR	79,50 KR
2019-01-01	71,50 KR	81,00 KR
2020-01-01	73,00 KR	83,00 KR

Månadslönen för arbetstagare som fyllt 19 år, i yrke där arbetsgivaren kräver och arbetstagaren har gymnasial yrkesutbildning ska uppgå till lägst

FRÅN OCH MED	KRONOR PER MÅNAD
2017-04-01	19 356
2019-01-01	19 782
2020-01-01	20 217

§ 8 Lokala överenskommelser

Parterna är överens om att möjligheten att träffa lokala överenskommelser enligt de allmänna anställnings- villkoren i största möjliga utsträckning ska ske efter förhandling mellan de lokala företrädarna på företaget. Kommunal åtar sig att lämna fullmakt till lokala fackliga företrädare i sådan utsträckning att detta syfte nås.

§ 9 Heltid

Arbetsgivaren bör eftersträva att anställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning såvida verksamheten medger det. Kan arbetskraftsbehovet tillgodoses medelst 25 a§ LAS bör så ske.

§ 10 Fredsplikt

Förhandlingar enligt denna överenskommelse ska ske under fredsplikt.

§ 11 Uppsägningstid

Överenskommelsen gäller för perioden 2017-04-01 - 2020-03-31 med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader före avtalsperiodens utgång.

Har överenskommelsen inte sagts upp inom föreskriven tid, förlängs den för en tid av ett år i sänder med en öm- sesidig uppsägningstid av tre månader.

§ 12 Förhandlingarnas avslutande

Förhandlingarna avslutades 2017-05-30 sedan Xxxx Xxxxx och Xxxxxxxxx Xxxx dessförinnan utsetts att justera protokollet.

Vid protokollet

Xxx Xxxxxx

Justeras

Xxxx Xxxxx

Justeras

Xxxxxxxxx Xxxx

BILAGA 1 ÄNDRINGAR AVSEENDE ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

§ 3 MOMENT 1:7 NY PUNKT G)

För arbetstagare som arbetat 200 timmar allmän övertid under kalenderåret är det möjligt att återföra högst 50 timmar allmän övertid om den anställde under kalenderåret tagit ut motsvarande antal timmar övertidskompensation i ledig tid. Lokal arbetstagarorganisation ska informeras om återförandet innan detta får ske.

§ 3 MOMENT 1:7 NY PUNKT H)

Uttag av extra övertid enligt 8a § ATL skall föregås av lokal förhandling.

§ 4 NY RUBRIK

Skriftlig varning och avstängning

§ 4 MOMENT 2 NYTT MOMENT

Beslut om avstängning är inte en disciplinär åtgärd utan kan följas av avskedan- de, uppsägning eller disciplinpåföljd.

En arbetstagare, som är misstänkt för eller skyldig till svårare fel eller försum- melse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen, kan stängas av från arbetet om inte arbetsgivaren och arbetstaga- ren träffar en överenskommelse. Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl. Avstängning får ske för högst 14 kalenderdagar i sänder.

I samband avstängning ska arbetsgivaren kalla till överläggning med berörd lokal arbetstagarorganisation. Arbetstagaren behåller sin lön under avstäng- ningen.

§ 7 MOMENT 10 STYCKE 2 NY FORMULERING

Antalet sparade semesterdagar får sammanlagt inte överstiga 25.

§ 7 MOMENT 14 NY NUMRERING 14:1

§ 7 MOMENT 14:2 NYTT MOMENT

Arbetsgivare och arbetstagare kan, för ett år i taget, genom skriftlig enskild överenskommelse växla semestertillägget mot extra lediga dagar. För arbetsta- gare med en semesterrätt på upp till 29 dagar semester ersätts semestertillägget med 5 ytterligare lediga dagar. För arbetstagare med en semesterrätt på 30 eller fler dagar semester ersätts semestertillägget med 6 ytterligare lediga dagar. An- nan överenskommelse är möjlig enligt § 1 moment 2a och 2b.

Tillämpningsregler för bytet följer av partsgemensamma riktlinjer.

§ 8 MOMENT 1:5:2

Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) över- stiger 7,5 prisbasbelopp, får dessutom kompletterande sjukpenning med belopp motsvarande 77,6 % av den del av lönebortfallet som överstiger 7,5 prisbasbe- lopp.

Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäk- nad sjukpenning:

månadslönen x 12 365

Vid beviljad förlängd sjukpenning utges kompletterande sjukpenning med belopp motsvarande 72,75 % av den del av lönebortfallet som överstiger 7,5 prisbasbelopp.

Anmärkning

Bestämmelsen är tillämplig från och med att KFS Trygghetsfond fullt ut om- fattar även anställda som sagts upp på grund av sjukdom. Dessförinnan gäller momentets tidigare lydelse från 2016-04-01.

§ 8 MOMENT 1:8 NY ANMÄRKNING

Anmärkning

Bestämmelsen är ej tillämplig från och med att motsvarande ersättning omfat- tas av AGS-KL.

SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR

De särskilda ersättningarna räknas upp med 3,2 % 2017-06-01 och 3,3 % 2019-01-01.

BILAGA 2

HELTID SOM NORM

Parterna är överens om att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda möjligheterna att från och med 2021 ha heltid som norm genom att se över arbetstidens för- läggning och bemanning i relation till de arbetsuppgifter som arbetsplatsen har att utföra. Arbetsgruppen ska ta intryck av det partsarbete som görs på området inom SKL och ta hänsyn till branschens förutsättningar.

ARBETSTID

Parterna är överens om att tillsätta en arbetsgrupp för att se över hur bestäm- melserna kring arbetstidsmått, jourtid och beredskap samt arbetstidsförkort- ning kan anpassas till branschens behov och ett hållbart arbetliv.

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL TJÄNSTEMÄNNEN

DATUM 2017-06-21

ÄRENDE Förhandling angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Vård och Omsorg.

PLATS KFS kontor, World Trade Center, Stockholm

PARTER KFS och

Vision Förtecknade Saco

NÄRVARANDE för KFS

Xxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxx

för Förtecknade Saco

Xxxxxx Xxxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx

för Vision

Xxx-Xxxx Xxxxxx

§ 1 Ärende

Parterna träffar överenskommelse om löneavtal och all- männa anställningsvillkor med mera enligt nedan.

§ 2 Avtalsperiod

Detta avtal avser tiden 2017 04-01 – 2020-03-31.

§ 3 Löneprocess

Allmänna förutsättningar

• Lönerevision ska genomföras per 1 april 2017, 1 april 2018 och 1 april 2019 om inte annat avtalas.

• De centrala parterna är överens om att en väl funge- rande lokal lönebildning, som främjar arbetet med de lönepolitiska frågorna, förutsätter en konstruktiv och på ömsesidigt förtroende baserad samverkan mellan de lokala parterna.

• Lönepolitiken har ett långsiktigt syfte. De långsikti- ga målen måste därför omsättas i användbara delmål, när det gäller differentiering, önskad lönestruktur och lönerelationer.

• Löneöversynen ska ske genom lokal lönebildning med utgångspunkt i branschavtalets §6 och resultatet av överläggningen.

• Lönebildningen ska vara en positiv kraft i företagens verksamhet och bidra till ökad produktivitet, effektivitet och kvalitet. En företagsanpassad lönebildningsprocess bidrar till företagens och medarbetarnas utveckling.

• Lokal lönebildning är en långsiktig process som för- utsätter att verksamhetsmål, resultat, lönepolitik samt lönekriterier är väl kända av samtliga medarbetare.

• Lokal lönebildning ska syfta till att koppla samman företagets och individens utveckling till gagn för bägge parter.

• Lönekriterierna ska vara framtagna på arbetsplatsen. Det är viktigt att medarbetaren vet på vilka grunder lönen sätts samt att sambandet mellan den enskildes lön och prestation är tydligt.

• En viktig förutsättning för att lönesättningsmodellen chef – medarbetare ska fungera är att lönesättande chef ges utbildning, stöd och mandat så att han/hon kan full- göra sitt uppdrag på ett klart och entydigt sätt.

• Parterna har särskilt att beakta lönesättningen ur ett diskrimineringsperspektiv.

• Centrala parter kan konsulteras i alla faser av lönepro- cessen.

• Löneöversynen omfattar även föräldralediga och lång- tidssjuka.

• Löneöversynen omfattar också tidsbegränsat anställda med en anställningstid som varat mer än 12 månader vid revisionstidpunkten.

• Löneöversynen ska planeras och genomföras i god tid innan revisionstidpunkt.

• De lokala parterna har ett gemensamt ansvar för att starta och driva löneöversynen med målet att vara klara vid överenskommen revisionstidpunkt.

Överläggning

• Arbetsgivaren kallar till överläggning inför den förestå- ende löneöversynen.

• Parterna ska redogöra för sina övergripande inriktning- ar för avtalsperioden samt grunderna för sina ställnings- taganden. I detta ingår att gå igenom verksamhetsmål, resultat, konkurrenssituation, lönsamhet, lönepolitik, lönestruktur samt lönekriterier. Vidare ska minnesan- teckningar från föregående avstämning uppmärksammas.

• Parterna ska föra fram de löneåtgärder som de anser nödvändiga.

• Vid överläggningen ska parterna sträva efter samsyn kring de övergripande principerna.

• Vid överläggningen fastställer parterna en tidplan för revisionsarbetet.

• Vid överläggningen ska minnesanteckningar föras.

• I förekommande fall går parterna igenom gällande lönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner.

• Vid överläggningen ska fokus ligga på de övergripande delarna i löneprocessen.

Kommentarer

Överläggningen är del 1 i lönerevisionsprocessen.

Medarbetardialog

Lokal lönebildning kräver en konstruktiv/aktiv dialog i flera steg mellan medarbetare och chef.

Framgång med lönesamtalen förutsätter att lönesättande chefer och medarbetare är väl förtrogna med företagets verksamhetsmål, lönepolitik och lönekriterier, samt att mål, kopplade till detta, finns uppsatta för den enskilde medarbetaren. Medarbetarsamtal är ett naturligt och framåtsyftande forum för detta. Samtalen ska bland annat behandla aktuella arbetsuppgifter, kompetenskrav, medarbetarens bidrag till verksamhetens utveckling och medarbetarens resultat i förhållande till tidigare uppsatta mål. Samtalen ska även omfatta medarbetarens arbetssi- tuation i övrigt. För att undvika missförstånd bör dessa samtal dokumenteras.

Lönesamtal

• Chef och medarbetare ska föra en dialog om arbetstaga- rens resultat. Resultat kopplas till överenskomna indivi- duella mål och verksamhetsmål, resultat, lönepolitik och lönekriterier.

• Efter genomförd dialog lämnar lönesättande chef för- slag på ny lön med motivering till medarbetaren.

• Centrala parternas intention är att chef och medarbeta- re ska komma överens om lön i dialog.

• För medarbetare med ingen eller liten löneökning ska arbetsgivaren, tillsammans med berörd arbetstagare, upp- rätta en handlingsplan som bör följas upp löpande.

• Samtalet/samtalen ska dokumenteras.

Kommentarer

Lönesamtal är del 2 i lönerevisionsprocessen. Lönesamtal är inte att betrakta som en förhandling.

Avstämning

• Efter genomförda samtal om lön kallar arbetsgivaren respektive arbetstagarorganisation till avstämning.

• Inför avstämningen eller senast vid avstämningen, ska arbetsgivaren överlämna det samlade löneförslaget på individnivå till respektive arbetstagarorganisation.

• Vid avstämningen ska parterna gå igenom minnesan- teckningarna från överläggningen.

• Vid avstämningen ska minnesanteckningar föras.

• Parterna ska vid avstämningen gå igenom löneprocessen i syfte att förbättra denna inför nästa tillfälle.

Kommentarer

Avstämningen är del 3 i lönerevisionsprocessen.

Förhandlingsordning

• Om chef och medarbetare inte kommit överens om ny lön kan lokal arbetstagarorganisation påkalla förhandling inom två veckor efter avstämningen.

• Om arbetsgivaren frångått de löneprinciper som be- handlats vid de lokala parternas överläggning kan lokal arbetstagarorganisation påkalla förhandling inom två veckor efter avstämningen.

• Påkallas inte förhandling inom två veckor efter avstäm- ningen får arbetsgivarens förslag status av lokalt kollek- tivavtal.

• Kan de lokala parterna inte träffa överenskommelse ska företrädare för berörd central part ha medverkat innan de lokala förhandlingarna avslutas. De centrala parterna kan enas om att avsluta ärendet med en central förhandling.

Kommentarer

Parterna kan komma överens om annan lönerevisionspro- cess.

§ 4 Ändringar i de allmänna anställningsvillkoren och i de särskilda ersättningarna

Ändringarna framgår av Bilaga 1.

§ 5 Deltidspension

De centrala parterna anser att enskilda överenskommel- ser om deltidspension kan möjliggöra för arbetstagare att stanna längre i arbetslivet samt underlätta för arbetsgiva- re att genomföra generationsväxlingar.

§ 6 Hållbara chefer

Som företrädare för arbetsgivaren har chefer, oavsett nivå, en särställning i företagen. Chefer har också en stor inverkan på medarbetares upplevda arbetsmiljö. För att på ett framgångsrikt sätt hantera sitt ansvar och alltmer komplexa uppdrag krävs goda förutsättningar.

Mycket pekar på att svenskt arbetsliv befinner sig i en brytningstid, där stora utmaningar väntar för de

svenska cheferna och att yngre redan verksamma chefer är tveksamma till en fortsatt chefskarriär. För att stärka företagens konkurrenskraft är det angeläget för arbets- givare att kunna attrahera och behålla de mest lämpade cheferna genom att skapa goda förutsättningar för ett fortsatt utvecklat arbetsliv.

§ 7 Uppsägningstid

Överenskommelsen gäller för perioden 2017-04-01- 2020- 03-31 med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader före avtalsperiodens utgång. Uppsägningen ska vara skriftlig.

Har överenskommelse inte sagts upp inom föreskriven tid, förlängs den för en tid av ett år i sänder med en ömsesidig uppsägningstid om tre månader.

§ 8 Förhandlingarna avslutade

Förhandlingarna avslutades 2017-06-21 sedan Xxxx Xxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxxxx, och Xxx-Xxxx Xxxxxx dessförinnan utsetts att justera protokollet.

Vid protokollet

Xxx Xxxxxx

Justeras Xxxx Xxxxx KFS

Xxx-Xxxx Xxxxxx Vision

Xxxxxx Xxxxxxxxxxx Förtecknade Saco

BILAGA 1 ÄNDRINGAR AVSEENDE ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

§ 3 MOMENT 1:7 NY PUNKT G) (GÄLLER EJ VÅRDFÖRBUNDET)

§ 3 MOMENT 1:7 NY PUNKT H) (GÄLLER EJ VÅRDFÖRBUNDET)

Uttag av extra övertid enligt 8a § ATL skall föregås av lokal förhandling.

§ 4 NY RUBRIK

Skriftlig varning och avstängning

§ 4 MOMENT 2 NYTT MOMENT

Beslut om avstängning är inte en disciplinär åtgärd utan kan följas av avskedan- de, uppsägning eller disciplinpåföljd.

I samband avstängning ska arbetsgivaren kalla till överläggning med berörd lokal arbetstagarorganisation. Arbetstagaren behåller sin lön under avstäng- ningen.

§ 7 MOMENT 10 STYCKE 2 NY FORMULERING

Antalet sparade semesterdagar får sammanlagt inte överstiga 25.

§ 7 MOMENT 14 NY NUMRERING 14:1

§ 7 MOMENT 14:2 NYTT MOMENT

Tillämpningsregler för bytet följer av partsgemensamma riktlinjer.

§ 8 MOMENT 1:5:2

Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäk- nad sjukpenning:

månadslönen x 12 365

Vid beviljad förlängd sjukpenning utges kompletterande sjukpenning med belopp motsvarande 72,75 % av den del av lönebortfallet som överstiger 7,5 prisbasbelopp.

Anmärkning

§ 8 MOMENT 1:8 NY ANMÄRKNING

Anmärkning

Bestämmelsen är ej tillämplig från och med att motsvarande ersättning omfat- tas av AGS-KL.

SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR

De särskilda ersättningarna räknas upp med 3,2 % 2017-06-01 och 3,3 % 2019-01-01.

BILAGA 2

HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE

Parterna är överens om att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram verktyg eller aktiviteter för KFS medlemsföretag med syftet att främja en god psykosocial arbetsmiljö och skapa friska hälsosamma arbetsplatser. Arbetet ska utgå från AFS 2015:4 – Organisatorisk och social arbetsmiljö.

ARBETSTID

SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR

Parterna ska under perioden 2017-2019 utreda förutsättningarna för att införa divisorer alternativt indexering av de särskilda ersättningarna.

Document Metadata

Table of Contents

KOMMUNAL | VISION | FÖRTECKNADE SACO-FÖRBUND 2017-04-01 ➜ 2020-03-31

Document Metadata

KOMMUNAL | VISION | FÖRTECKNADE SACO-FÖRBUND 2017-04-01 ➜ 2020-03-31

AVTAL 2017|2020 VÅRD OCH OMSORG

§ 3 Arbetstid 7

§ 4 Skriftlig varning och avstängning 19

§ 5 Anställningens upphörande och uppsägningstid 20

§ 6 Lönebestämmelser 23

§ 7 Semester 27

§ 8 Ledighet 31

§ 9 Tjänste- och personalbostad 39

§ 10 Pensionsförmåner, avtalsförsäkringar och trygghetsavtal 41

§ 11 Korrigering av preliminär lön 42

Bilaga 1 Kollektivavtal om korrigering av preliminär lön 43

Bilaga 2 Förteckning över övriga avtal inom KFS-området 45

Bilaga Avtal om studentmedarbetaranställning 46

Protokollsanteckningar 49

Tabell över kalenderdagsfaktorer 52

Tabell över semesterkoefficienter 55

Bilersättningsavtal – Bil 12 59

Traktamentsavtal - Trakt 13 63

FO-F 03 – Förhandlingsordning för företag anslutna till KFS 70

Partsgemensamma kommentarer 80

§ 1 MOMENT 2 ANNAN REGLERING AV AVTALSINNE- HÅLL

För Kommunal gäller följande:

§ 3 MOMENT 2 ÖVERTIDSERSÄTTNING

§ 3 MOMENT 3 FÄRDTIDSERSÄTTNING

§ 3 MOMENT 4 TILLÄGG FÖR OBEKVÄM ARBETSTID

§ 3 MOMENT 5 JOUR OCH BEREDSKAP‌

§ 3 MOMENT 6 TILLÄGG VID FÖRSKJUTEN ARBETSTID MED MERA

§ 6 MOMENT 2 BERÄKNING AV AVDRAG VID LEDIGHET DEL AV MÅNAD

arbetstimme enligt § 6 moment 2:3:1.

Moment 1:7–1:12 gäller såväl daglöneberäknat som timlö- neberäknat avdrag.

FÖRHANDLINGAR OM TRAKTAMENTSAVTAL - TRAKT 13 3

PARTER 3

§ 1 DEFINITIONER 3

§ 2 UTLANDSRESOR 4

§ 3 RIKTLINJER FÖR LOKALA BESTÄMMELSER 4

§ 4 ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG 4

§ 5 TVISTER 5

§ 6 UPPSÄGNINGSTID 5

§ 7 FÖRHANDLINGENS AVSLUTANDE 5

BILAGA 1 TRAKTAMENTSBELOPP VID FLERDYGNSFÖRRÄTTNING UTOM DEN VANLIGA VERKSAMHETSORTEN 6

BILAGA 2 RIKTLINJER (LOKALT FASTSTÄLLDA) 7

REDOGÖRELSE FÖR TRAKTAMENTSAVTALET 8

PARTER

§ 1

FÖRRÄTTNING

FLERDYGNSFÖRRÄTTNING

TJÄNSTESTÄLLE

VANLIGA VERKSAMHETSORTEN

TJÄNSTERESA

HALV DAG HEL DAG

§ 2

§ 3

§ 4

§ 5

§ 6

§ 7

BILAGA 1

BILAGA 2

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

RESEKOSTNADSERSÄTTNING

FÄRDVÄG

FÄRDSÄTT

ÖVRIGT

KAPITEL I DEFINITIONER

KAPITEL II FÖRHANDLING OM

UPPRÄTTANDE AV KOLLEKTIVAVTAL

KAPITEL III

FÖRHANDLING ENLIGT 11, 12, 14 ELLER 38 § §

KAPITEL IV

FÖRHANDLING I RÄTTSTVIST

KAPITEL V

PROTOKOLL MED MERA

KAPITEL VI STRIDSÅTGÄRDER

KAPITEL VII

SAMHÄLLSFARLIGA KONFLIKTER

KAPITEL VIII

TVISTER OM FÖRHANDLINGSORDNINGEN

VID PROTOKOLLET

JUSTERAS

§ 3 MOMENT 5 JOUR OCH BEREDSKAP ‌