KYRKANS ARBETSMARKNADSVERK¤
Publikationer från Ev.-luth. kyrkan i Finland, Kyrkan och beslutsfattandet 18
KyrkTAK
2022–2024
Kyrkans tjänste- och arbetskollektivavtal och separatavtal
KYRKANS ARBETSMARKNADSVERK¤
KyrkTAK 2022—2024
Kyrkans tjänste- och arbetskollektivavtal
och separatavtal
Publikationer från Ev.-luth. kyrkan i Finland Kyrkan och beslutsfattandet 18
Kyrkans arbetsmarknadsverk
Helsingfors 2022
KYRKANS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL 2022—2024 OCH SEPARATAVTAL
Innehåll
Den viktigaste lagstiftningen inom personalförvaltningen 10
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KYRKANS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL 2022—2024 12
§ 1 Avtalsperiod och eventuell uppsägning av avtalet 12
§ 2 Avtalsjusteringar under 2022 12
§ 3 Avtalsjusteringar under 2023 13
§ 4 Utbetalning av justerade löner 13
§ 5 Tjänste- och arbetskollektivavtalets bilagor, etablerade försök och vissa separatavtal 14
§ 6 Ersättning för resekostnader 14
§ 7 Medlemsavgifter till huvudavtalsorganisationerna och deras underföreningar eller medlemsförbund 14
§ 8 Förhandlingar under avtalsperioden 14
§ 9 Vissa särskilda åtgärder 15
§ 10 Förhandlingsförfarande och arbetsfred 15
DEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGAR 17
KyrkTAK 2022–2024 INLEDNING 16
§ 1 Tillämpningsområde 17
§ 1a Lokala avtal 17
§ 2 Anställningens början 17
§ 3 Redogörelse för hälsotillståndet 18
§ 4 Tjänsteinnehavarens och arbetstagarens uppgifter 19
§ 5 Anställningens upphörande och permittering 19
§ 6 Uppsägningstider 20
DEL II LÖNER 22
§ 7 Kontinuiteten i anställningsförhållandet 20
KAPITEL 2.1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 22
§ 10 Rätt till lön 22
§ 11 Totallön 23
§ 12 Ordinarie lön 23
§ 13 Huvudsyssla 24
§ 14 Lön till deltidsanställd tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare 24
§ 15 Betalning av lön för kortare tid än en kalendermånad 25
§ 16 Lönebetalning till tjänsteinnehavare 25
§ 17 Lönebetalning till arbetstagare som anställts genom arbetsavtal 26
§ 18 Övriga bestämmelser om arbetstagare som anställts genom
arbetsavtal 27
KAPITEL 2.2 LÖNESYSTEM 28
KAPITEL 2.2.1 KYRKANS ALLMÄNNA LÖNESYSTEM 30
§ 20 Tillämpningsområde 30
§ 21 Det allmänna lönesystemet, lönedelar och lönegrunder 30
§ 22 Uppgiftsrelaterad lönedel (grundlön) 30
§ 23 Ändringar i arbetsuppgifterna och deras inverkan på grundlönen 33
§ 24 Erfarenhetstillägg 34
§ 25 Tid som berättigar till erfarenhetstillägg 35
§ 26 Prestationstillägg 36
§ 27 Skötsel av tjänsteuppgifter på viss tid 38
§ 28 Hur avsaknad av specialutbildning inverkar på lönen för en person
som anställs som ordinarie tjänsteinnehavare 39
KAPITEL 2.2.2 TIMLÖNESYSTEMET 39
§ 30 Tillämpningsområde 39
§ 31 Timlönesystem, lönedelar och lönegrunder 39
§ 32 Prestationslön 39
§ 33 Timlönesättning 40
§ 34 Erfarenhetstillägg 40
§ 35 Individuellt tillägg 41
§ 36 Arbetsmiljötillägg 42
KAPITEL 2.3 SÄRSKILDA TILLÄGG OCH ARVODEN 42
§ 40 Engångsarvode 42
§ 41 Lägerföreståndararvode (föreståndartillägg) 43
§ 42 Mötesarvode 43
§ 43 Särskilda arvoden som betalas ur Kyrkans centralfond 45
XXX XXX FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO 46
§ 44 Ersättning för mobiltillgänglighet 45
§ 50 Utbetalning och innehållning av lön under tjänst-/arbetsledighet 47
KAPITEL 3.1 SJUKFRÅNVARO 48
§ 51 Rätt till tjänst-/arbetsledighet på grund av sjukdom 48
§ 52 Sjukanmälan och läkarintyg 48
§ 53 Lön för sjukdomstid, allmänna grunder 49
§ 54 Särskilda bestämmelser om timavlönade arbetstagares lön för sjukdomstid 50
§ 55 Säsongsarbetares rätt till lön för sjukdomstid 52
§ 56 Lön för sjukdomstid, anställningsförhållande som pågått i mindre
än 60 kalenderdagar 52
§ 57 Lön för sjukdomstid, anställningsförhållande som pågått i minst 60 kalenderdagar 52
§ 58 Arbetsolycksfall och yrkessjukdom 57
KAPITEL 3.2 FAMILJELEDIGHETER 58
§ 60 Rätt till familjeledighet 58
§ 61 Anmälan om familjeledighet 59
§ 62 Lönegrunder under familjeledighet 60
§ 63 Lönebelopp för tjänsteinnehavare/arbetstagare under
familjeledigheter 60
§ 64 Partiell föräldraledighet och partiell vårdledighet för anställda utan arbetstid 63
KAPITEL 3.3 ÖVRIGA BESTÄMMELSER OM SJUKFRÅNVARO OCH FAMILJELEDIGHET 63
§ 70 Förutsättningar för löneförmåner 63
§ 71 Arbetsgivarens rätt till dagpenningar och vissa ersättningar 64
KAPITEL 3.4 VISSA ANDRA TJÄNST-/ARBETSLEDIGHETER OCH
AVBROTT I ARBETET 65
§ 80 Helgdagar och vissa andra särskilda dagar 65
§ 81 Vissa hälsorelaterade ledigheter 65
§ 82 Repetitionsövningar, försvarskurser och befolkningsskyddsutbildning 66
§ 83 Utbildningstid 66
§ 84 Skötsel av offentliga uppdrag 68
§ 85 Lön för att representera kyrkan 68
§ 86 Lön under avstängning från tjänsteutövning 69
§ 87 Lön under arbetskonflikt 69
DEL IV SEMESTER 70
§ 88 Lön under annan tjänst-/arbetsledighet 69
KAPITEL 4.1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 71
§ 90 Rätt till semester och tillämpningsområde för
semesterbestämmelserna 71
§ 91 Vissa grundläggande begrepp 72
KAPITEL 4.2 INTJÄNANDE AV SEMESTER OCH SEMESTERNS LÄNGD 73
§ 92 Full kvalifikationsmånad 73
§ 93 Frånvarotid som likställs med arbetad tid 76
§ 94 Antalet semesterdagar 77
KAPITEL 4.3 BEVILJA OCH SPARA SEMESTER 80
§ 95 Dagar som förbrukar semesterdagar när semester beviljas 80
§ 96 Bestämning av semestertidpunkten 85
§ 97 Sparande av semester 86
§ 98 Flyttning av semester 87
KAPITEL 4.4 SEMESTERLÖN 88
§ 99 Tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares semesterlön 88
§ 100 Tillägg till semesterlön 92
§ 101 Timavlönade arbetstagares semesterlön för semester som har fallit ut 93
§ 102 Timavlönade arbetstagares semesterlön för semester som inte
har fallit ut 95
KAPITEL 4.5 SEMESTERERSÄTTNING 95
§ 103 Tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares
semesterersättning när anställningsförhållandet upphör 95
§ 104 Semesterersättning till en timavlönad arbetstagare när anställningen upphör 97
§ 105 Semesterersättning till tjänsteinnehavare/arbetstagare som inte tjänat
in semester för en enda kvalifikationsmånad 99
KAPITEL 4.6 SEMESTERPENNING 100
§ 106 Tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares semesterlön 100
§ 107 Semesterpenning för timavlönade arbetstagare 101
§ 108 Byte av semesterpenning till ledighet 102
KAPITEL 4.7 BETALNING AV SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING
OCH SEMESTERPENNING 104
§ 109 Betalning av semesterlön 104
§ 110 Betalning av semesterpenning 105
DEL V ERSÄTTNINGAR 106
§ 111 Betalning av semesterersättning 105
§ 120 Ersättning för resekostnader 106
§ 121 Resekostnader som ersätts 109
§ 122 Inrikesdagtraktamente 110
§ 123 Utrikesdagtraktamente 111
§ 124 Nedsatt dagtraktamente 111
§ 125 Lägerdagtraktamente 112
§ 126 Nattresepenning 113
§ 127 Logiersättning 113
§ 128 Särskilda ersättningar för utrikesresor 114
§ 129 Reseförskott 114
§ 130 Reseräkning 114
§ 131 Tjänsteinnehavares rätt till ersättning för flyttningskostnader 115
DEL VI ARBETSTID 116
§ 132 Av arbetsgivaren ordnad transport till och från arbetsplatsen 115
KAPITEL 6A ANSTÄLLDA UTAN ARBETSTID 117
Kapitel 6A 1 TJÄNSTEINNEHAVARE/ARBETSTAGARE I ANDLIGT ARBETE
UTAN ARBETSTID 117
§ 140 Tjänsteinnehavare/arbetstagare i andligt arbete utan arbetstid,
definition 117
§ 141 Arbete utan arbetstid för tjänsteinnehavare/arbetstagare
i andligt arbete utan arbetstid 118
§ 142 Ledigheter för tjänsteinnehavare/arbetstagare i andligt arbete utan arbetstid 118
§ 143 Lägerarbete för tjänsteinnehavare/arbetstagare i andligt arbete utan arbetstid 121
Kapitel 6A 2 ANSTÄLLDA UTAN ARBETSTID I ANNAT ÄN ANDLIGT ARBETE 122
§ 144 Arbete utan arbetstid för vissa i församlingens högsta ledning 122
KAPITEL 6B ANSTÄLLDA SOM OMFATTAS AV ARBETSTID 123
Kapitel 6B 1 GEMENSAMMA BESTÄMMELSER SOM TILLÄMPAS PÅ ALLMÄN ARBETSTID OCH KONTORSARBETSTID 123
Kapitel 6B 1.1 ARBETSTID OCH FÖRLÄGGNING AV DEN 123
§ 150 Definition av arbetstid 123
§ 151 Början av en arbetsvecka och en arbetsperiod 125
§ 152 Början av ett dygn när arbetstidsersättningar fastställs 125
§ 153 Förläggning av arbetstiden 125
Kapitel 6B 1.2 VILOTIDER 125
§ 154 Veckovila 125
§ 155 Daglig ledig tid 127
Kapitel 6B 1.3 ERSÄTTNING FÖR SÖNDAGS- OCH HELGAFTONSARBETE, KVÄLLS- OCH NATTARBETE SAMT ERSÄTTNINGFÖR LÅNG
ARBETSDAG 128
§ 156 Ersättning för söndagsarbete och arbete dagen före helg 128
§ 157 Kvälls- och nattarbetsersättning 128
§ 158 Ersättning för lång arbetsdag 129
Kapitel 6B 1.4 UTRYCKNINGSBETONAT ARBETE OCH BEREDSKAP 129
§ 159 Utryckningsbetonat arbete 129
§ 160 Beredskap 130
§ 161 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning 131
§ 162 Arbetstidsersättning i pengar eller i ledig tid 132
§ 163 Begränsad arbetstidsersättning i vissa uppgifter 132
§ 164 Ersättning för lägerarbete till arbetstagare/tjänsteinnehavare
i andligt arbete med arbetstid 132
§ 165 Beräkning av arbetstidsersättningar 133
§ 166 Tidpunkten för arbetstidsersättningar 134
Kapitel 6B 1.6 ARBETSTIDSFORMER OCH ORDINARIE ARBETSTIDER 134
§ 167 Bestämning av arbetstiden 134
§ 168 Arbetstidsformerna och deras arbetstider 135
§ 169 Ordinarie arbetstid 135
§ 170 Flexibel arbetstid 136
§ 171 Söckenhelgsförkortning 138
§ 172 Söckenhelgsersättning för timavlönad arbetstagare 139
Kapitel 6B 2 DETALJERADE BESTÄMMELSER OM ARBETSTIDSFORMERNA 140
Kapitel 6B 2.1 ALLMÄN ARBETSTID 140
§ 180 Tillämpning av allmän arbetstid 140
§ 181 Allmän arbetstid, full period, full arbetstid 140
§ 182 Allmän arbetstid, avbruten arbetsperiod 141
§ 183 Allmän arbetstid, avbrott som är känt på förhand 141
§ 184 Allmän arbetstid, oplanerat avbrott 143
§ 185 Allmän arbetstid, definition av mertidsarbete 144
§ 186 Allmän arbetstid, ersättning för mertidsarbete 146
§ 187 Allmän arbetstid, övertidsarbete 147
§ 188 Allmän arbetstid, ersättning för övertidsarbete 148
Kapitel 6B 2.2 KONTORSARBETSTID 149
§ 190 Tillämpning av kontorsarbetstid 149
§ 191 Kontorsarbetstid, full ordinarie arbetstid och ordnande av den 149
§ 192 Kontorsarbetstid, arbetstid under avbruten arbetsvecka 150
§ 193 Kontorsarbetstid, definition av mertidsarbete 150
§ 194 Kontorsarbetstid, ersättning för mertidsarbete 152
§ 195 Kontorsarbetstid, övertidströskel 152
§ 196 Kontorsarbetstid, ersättning för övertidsarbete 153
Kapitel 6B 3 ARBETSTIDSHANDLINGAR 154
§ 200 Arbetsskiftsförteckning 154
§ 201 Utjämningsschema för ordinarie arbetstid 155
KAPITEL 6C ÖVRIGA BESTÄMMELSER 155
DEL VII FÖRMÅNER FÖR VISSA PERSONALREPRESENTANTER 156
§ 220 Lön för deltagande i arbetstagarorganisationers sammanträden 156
§ 221 Matpengar 156
§ 222 Ersättning till förtroendemän 156
§ 223 Lön till förtroendemän under förtroendemannautbildning 156
BILAGOR
§ 224 Ersättning till arbetarskyddsfullmäktige 157
LÖNE- OCH ERSÄTTNINGBILAGOR
BILAGA 1 Löner, arvoden och ersättningar i euro 158
BILAGA 2 Kyrkans allmänna lönesystemets befattningsbeskrivning 165
BILAGA 3 Kyrkans allmänna lönesystemets kravgrupper 169
BILAGA 4 Resekostnadsersättning 174
SEPARATA AVTAL OCH REKOMMENDATIONS
BILAGA 5 Avtal om avlöning av ungdomar och arbetstagare i läroavtal 176
BILAGA 6 Avtal om begränsning av kollektivavtalets bindande verkan 178
BILAGA 7 Tjänstekollektivavtal om ett lönesystem för högsta ledningen
i församlingarna 179
BILAGA 8 Tjänstekollektivavtal om genomförande av
arbetsvillkorsdirektivet 184
BILAGA 9 Evangelisk-lutherska kyrkans huvudavtal 187
BILAGA 10 Kyrkans samarbetsavtal 195
BILAGA 11 Kyrkans förtroendemannaavtal 213
BILAGA 12 Avtal om utveckling av yrkeskompetensen hos kyrkans anställda 222 BILAGA 13 Tjänste- och arbetskollektivavtal om arbetstidsbank, del A 225
Modell för beslut om arbetstidsbank, del B 231
Anvisning för komplettering av beslutsmodellen
för arbetstidsbank, del C 233
Löneadministrativa anvisningar för arbetstidsbanker, del D 235
BILAGA 14 Rekommendation om ordnande av sjukvård i församlingarna 240
BILAGA 15 Rekommendation om skyddskläder i församlingarna 243
BILAGA 16 Rekommendation om ordnande av personalmåltider i församlingarna 245
BILAGA 17 Tjänste- och arbetskollektivavtal om förmån som motsvarar grupplivförsäkring 247
BILAGA 18 Rekommendation om förrättningsarvoden 253
BILAGA 19 Tjänste- och arbetskollektivavtal om modularbetstid för tjänsteinnehavare/arbetstagare i andligt arbete utan arbetstid 259
Den viktigaste lagstiftningen inom personalförvaltningen
Nedan följer en förteckning över de viktigaste lagarna som påverkar församlingens personalförvaltning. Förteckningen är indelad enligt ämnesområde. Efter lagnam- net anges lagens nummer och vilket år den stiftades (t.ex. 1054/1993).
I Statens författningsdatabas Finlex på internet upprätthålls en ständigt uppda- terad databas med den gällande lagstiftningen i Finland. Finlex finns på adressen xxx.xxxxxx.xx/xx/. I Finlex kan man söka författningar på nummer eller med hjälp av sökord.
En gällande lag eller förordning hittar man i Finlex genom att på förstasidan välja Lagstiftning och sedan Uppdaterad lagstiftning och därefter skriva in lagnumret och året i sökfälten.
1. Arbetsavtal, samarbete, jämställdhet och integritetsskydd
• Lag om likabehandling (1325/2014)
• Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986)
• Lag om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004)
• Dataskyddslag (1050/2018)
• Lag om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014)
• Lag om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av ut- omstående arbetskraft (1233/2006)
2. Arbetstid och ledigheter
• Semesterlag (162/2005)
• Lag om alterneringsledighet (1305/2002)
• Lag (273/1979) och förordning (864/1979) om studieledighet
3. Arbetarskydd, tillsyn över arbetarskyddet och arbetshälsa
• Arbetarskyddslag (738/2002)
• Lag om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006)
• Statsrådets förordning om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen (577/2003)
• Lag om företagshälsovård (1383/2001)
• Lag om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015)
• Sjukförsäkringslag (1224/2004)
4. Unga arbetstagare
• Lag om unga arbetstagare (998/1993)
• Statsrådets förordning om arbeten som är särskilt skadliga och farliga för unga arbetstagare (475/2006)
• Social- och hälsovårdsministeriets förordning om en förteckning över ex- empel på arbeten som är farliga för unga arbetstagare (188/2012)
• Social- och hälsovårdsministeriets förordning om en förteckning över ex- empel på lätta arbeten som är lämpliga för unga arbetstagare (189/2012)
5. Förvaltning
• Förvaltningslag (434/2003)
• Lag om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003)
• Lag om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019)
• Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999)
• Förordning om offentlighet och god informationshantering i myndigheter- nas verksamhet (1030/1999)
6. Kyrkliga tjänsteförhållanden och kollektivavtal
• Kyrkolag (1054/1993); 5 och 6 kap. i lagen
• Kyrkoordning (1055/1993); 5 och 6 kap. i kyrkoordningen
• Lag om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal (968/1974)
• Lag om den evangelisk-lutherska kyrkans arbetskollektivavtal (829/2005)
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KYRKANS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL 2022—2024
§ 1 Avtalsperiod och eventuell uppsägning av avtalet
Detta tjänste- och arbetskollektivavtal är i kraft 1.3.2022–29.2.2024. Avtalets giltighet fortsätter efter 29.2.2024 ett år i sänder om det inte sägs upp skrift- ligen senast sex veckor före avtalsperiodens utgång.
Trots uppsägningen gäller bestämmelserna i detta avtal tills det gemensamt konstateras att förhandlingarna om ett nytt avtal har avslutats eller någon avtalspart skriftligen meddelar att den anser förhandlingarna vara avslutade.
§ 2 Avtalsjusteringar under 2022
2.1 Det allmänna lönesystemet
För tjänsteinnehavare och månadsavlönade arbetstagare inom det allmän- na lönesystemet som arbetar full arbetstid justeras grundlönerna 1.6.2022 med en allmän förhöjning på 2,0 procent.
Minimilönerna för kravgrupperna i det allmänna lönesystemet (KyrkTAK bi- laga 1) har justerats på motsvarande sätt fr.o.m. 1.6.2022.
Erfarenhetstilläggen enligt det allmänna lönesystemet justeras i enlighet med bilaga 1. Om erfarenhetstillägget för en tjänsteinnehavare/arbetstaga- re är mindre än minimibeloppet för de justerade erfarenhetstilläggen i bila- ga 1, justeras erfarenhetstillägget till minimibeloppet fr.o.m. 1.6.2022.
2.2 Lönesystemet för högsta ledningen i församlingarna
Grundlönerna för tjänsteinnehavare som omfattas av lönesystemet för hög- sta ledningen i församlingarna justeras med en allmän förhöjning på 2,0 procent fr.o.m. 1.6.2022
Löneskalorna i lönesättningsgrupperna K och J justeras på motsvarande sätt 1.6.2022 (KyrkTAK bilaga 1).
2.3 Timlönesystemet
Den uppgiftsrelaterade grundtimlön som bestämts enligt lönesättningen i timlönesystemet justeras med en allmän förhöjning på 2,0 procent från bör- jan av den löneperiod som följer närmast efter 1.6.2022.
Timlönesättningen enligt timlönesystemet (KyrkTAK bilaga 1) justeras på motsvarande sätt fr.o.m. 1.6.2022.
Erfarenhetstillägg enligt timlönesättningen (§ 34) och individuella tillägg
(§ 35) justeras med en allmän förhöjning på 2,0 procent från början av den löneperiod som följer närmast efter 1.6.2022. Tilläggen i en församlings för- teckning över arbetsmiljötillägg (§ 36) justeras med en allmän förhöjning på 2,0 procent från början av den löneperiod som följer närmast efter 1.6.2022.
Erfarenhetstillägget enligt timlönesättningen, det individuella tillägget och arbetsmiljötillägget har justerats på motsvarande sätt fr.o.m. 1.6.2022 (Kyrk- TAK bilaga 1).
Ackordlönesättningarna för församlingarnas egna raka ackord justeras med en allmän förhöjning på 2,0 procent från början av den löneperiod som föl- jer närmast efter 1.6.2022.
Andra timlöner än den ovan angivna timlön som bestämts enligt lönesätt- ningen i timlönesystemet justeras med en allmän förhöjning på 2,0 procent från början av den löneperiod som följer närmast efter 1.6.2022.
2.4 Vissa andra grundlöner, tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg
En sådan annan grundlön som inte blir justerad med stöd av punkterna ovan justeras med en allmän förhöjning på 2,0 procent 1.6.2022.
Sådana tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg som inte bestäms i förhållan- de till grundlönen och som inte ska höjas med stöd av vad som uttryckligen avtalats justeras med en allmän förhöjning på 2,0 procent 1.6.2022.
Sådana tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg som bestäms i förhållande till en tjänsteinnehavares eller arbetstagares grundlön höjs automatiskt i och med att grundlönen höjs.
§ 3 Avtalsjusteringar under 2023
Förhandlingar om beloppet, tidpunkten och genomförandesätten för löne- justeringarna 2023 förs före den 31.12.2022. Om enighet inte nås vid för- handlingarna före den 31.12.2022, kan avtalsparten säga upp detta avtal före den 16.1.2023 så att det löper ut 28.2.2023. Uppsägningen gäller då alla avtalsparter.
§ 4 Utbetalning av justerade löner
De justerade lönerna betalas i den mån det är möjligt senast inom två må- nader efter att justeringen har trätt i kraft, om man inte lokalt avtalat något annat.
Arbetstidsersättningarna som betalas enligt systemet med allmän arbetstid träder i kraft 1.6.2022 och från ingången av den arbetsperiod som följer ef- ter den lönejusteringstidpunkt som överenskommits för 2023.
§ 5 Tjänste- och arbetskollektivavtalets bilagor, etablerade försök och vis- sa separatavtal
Bilagorna 1–7 och 19 till Kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal 2022–2024 har fogats till avtalet som en del av detta.
Genom detta avtal etableras försöken med lönesystem för den högsta led- ningen och modularbetstid för tjänsteinnehavare/arbetstagare i andligt ar- bete utan arbetstid på det sätt som framgår av respektive avtal (KyrkTAK bilaga 6, 7 och 19).
Genom detta avtal godkänns justeringarna i vissa separatavtal (KyrkTAK bi- laga 10 och 11).
Genom detta avtal godkänns också tjänstekollektivavtalet om genomföran- de av direktivet om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unio- nen 2019/1152 EU (det s.k. arbetsvillkorsdirektivet) (bilaga 8).
§ 6 Ersättning för resekostnader
Beloppen för ersättning av resekostnader justeras under avtalsperioden i tillämpliga delar med iakttagande av Skatteförvaltningens beslut om juste- ring av dessa ersättningar.
§ 7 Medlemsavgifter till huvudavtalsorganisationerna och deras underför- eningar eller medlemsförbund
Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har gett fullmakt till det innehåller församlingen medlemsavgiften till en huvudavtalsorganisation eller dess underförening eller medlemsförbund från den lön som ska betalas till den anställda. Församlingen redovisar innehållna medlemsavgifter till det bank- konto som huvudavtalsorganisationen uppgett. Huvudavtalsorganisationen är skyldig att skriftligt ge den information som behövs för innehållning av medlemsavgifter.
§ 8 Förhandlingar under avtalsperioden
Under avtalsperioden kan de parter som har undertecknat detta avtal för- handla och avtala om löneändringar och ändringar av andra anställningsvill- kor. Avtalsförslag kan läggas fram av Kyrkans arbetsmarknadsverk, försam- lingarna och de tjänsteinnehavar- och arbetstagarorganisationer som har undertecknat avtalet.
Avtalsparterna förbinder sig starkt till principen om kontinuerliga förhand- lingar. Målet är att utveckla arbetslivet.
Huvudgruppen
1) utarbetar till 31.5.2022 gemensamma anvisningar för planeringen av le- dig tid för tjänsteinnehavare/arbetstagare i andligt arbete med hänsyn till förutsebarheten för arbetsdagar och lediga dagar.
2) preciserar de gemensamma anvisningarna om lönesystemets presta- tionstillägg till 17.6.2022 och
3) förhandlar fr.o.m. augusti 2022 om en mall för att säkerställa kyrkans lö- nekonkurrensförmåga i olika uppgifter. Inom ramen för arbetet ser man över eventuella eftersläpningar i lönerna med ett övergripande perspek- tiv på anställningsvillkoren.
§ 9 Vissa särskilda åtgärder
Om avtalsparterna tillsammans bedömer att den ekonomiska utvecklingen avsevärt avviker från den bedömning som gjordes när avtalet ingicks, möts de för att förhandla om vilka åtgärder detta förutsätter. Då kan avtalsparter- na avtala om ändring av detta tjänste- och arbetskollektivavtal.
§ 10 Förhandlingsförfarande och arbetsfred
I fråga om förhandlingsförfarande och arbetsfred iakttas bestämmelserna i Kyrkans huvudavtal.
Helsingfors den 7 mars 2022
KYRKANS ARBETSMARKNADSVERK
FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF
KYRKFACKETS UNION RF KYRKOSEKTORN RF
KyrkTAK 2022–2024
INLEDNING
Detta avtal är både ett sådant tjänstekollektivavtal som avses i lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal (968/1974) och ett sådant kol- lektivavtal som avses i lagen om kollektivavtal (436/1946). Bestämmelserna i detta avtal gäller tjänster, tjänsteinnehavare och arbetstagare i arbetsavtalsförhållande (nedan arbetstagare). Om det i en bestämmelse inte uttryckligen anges vilken av dessa kategorier den gäller, ska den tillämpas på både tjänsteinnehavare och ar- betstagare. Bestämmelser som endast gäller tjänsteinnehavare har märkts med TKA och bestämmelser som endast gäller arbetstagare med AKA.
KyrkTAK är indelat i del I–VII enligt ämnesområde. Varje del har en inledning som presenterar innehållet i huvuddrag. De olika avtalsdelarna har särskiljts med olika färger i sidhuvudet och marginalen.
Avtalet består av följande delar:
• Del I Allmänna bestämmelser om anställningar
• Del II Löner
• Xxx XXX Xxxxxxxx och lön under frånvaro
• Del IV Semester
• Del V Ersättningar
• Del VI Arbetstid
• Del VII Förmåner för vissa personalrepresentanter
Avtalsbilaga 1–4 är också delar av avtalet. Dessutom inkluderar avtalsboken sepa- rata tjänste- och/eller arbetskollektivavtal och rekommendationer (bilaga 5–19).
Det finns också en förteckning över den viktigaste lagstiftningen om personalför- valtning fram till 7.3.2022.
DEL I
DEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGAR
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGAR
§ 1 Tillämpningsområde
Mom. 1 Kyrkans tjänster, tjänsteinnehavare och arbetstagare
Detta avtal tillämpas på tjänster, tjänsteinnehavare och anställda i arbets- avtalsförhållande inom evangelisk-lutherska kyrkan och dess församlingar.
Mom. 2 Definition av arbetsgivare
Med arbetsgivare avses i detta avtal församlingarna, de kyrkliga samfäll- igheterna, domkapitlen och kyrkostyrelsen. Vad som i detta avtal sägs om församlingen gäller på motsvarande sätt även ovan nämnda övriga ar- betsgivare.
Mom. 3 Hänvisningar till lagbestämmelser
Nedan i detta avtal hänvisas till bestämmelser i olika lagar. Dessa bestäm- melser har inte tagits in i detta avtal.
§ 1a Lokala avtal
Mom. 1 Lokala tjänste- och arbetskollektivavtals inverkan på tillämpandet av KyrkTAK
Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas inte till den del man har avvikit från dess bestämmelser genom ett sådant lokalt tjänste- och ar- betskollektivavtal som avses i § 14 i huvudavtalet för evangelisk-lutherska kyrkan.
Mom. 2 Avtalsområde för avtal enligt normalklausul
Genom tjänste- och arbetskollektivavtal enligt normalklausulen i § 14 mom. 1 i huvudavtalet kan man avtala om förtroendemannaavtalet och samarbetsavtalet till den del som anges i dessa avtal.
Tillämpningsanvisning:
Lokala tjänste- och arbetskollektivavtal om lön, semesterpenning, modularbetstid och arbetstid som har ingåtts före 7.3.2022 gäller fortsättningsvis i enlighet med respektive avtal.
§ 2 Anställningens början
Mom. 1 Inledande av tjänsteförhållande
TKA Bestämmelser om hur tjänsteförhållanden inleds finns i 6 kap. i kyrkola- gen och kyrkoordningen.
DEL I
Mom. 2 Ingående av arbetsavtal
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGAR
AKA Arbetsavtal ingås i regel skriftligt och i sådan detalj att alla faktorer som inverkar på bestämningen av anställningen framgår.
Tillämpningsanvisning:
Bestämmelser om formen för arbetsavtal och avtalstiden finns i 1 kap. 3 § i arbets- avtalslagen och bestämmelser om informationen om de centrala villkoren i arbe- tet i 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen. I arbetsavtalet kan man avtala om en prövotid i enlighet med 1 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.
Enligt arbetsavtalslagen ska ett arbetsavtal i regel gälla tills vidare. Ett arbetsavtal för viss tid förutsätter en grundad anledning (t.ex. vikariat, säsongsbetonat arbe- te). Ett arbetsavtal som utan grundad anledning har ingåtts för viss tid ska anses gälla tills vidare (se 1 kap. 3 § i arbetsavtalslagen).
Arbetsavtal kan undantagsvis ingås muntligt på grundad anledning, t.ex. när av- talstiden är kort.
När det gäller en arbetstagare som inkallas vid behov ska församlingen besluta om arbetstagaren är tillsvidareanställd i ett arbetsavtalsförhållande eller om ett arbetsavtal för viss tid ska ingås för varje arbetspass. Detta har betydelse för vilka uppgifter som ska anges i arbetsavtalet och likaså för t.ex. skyldigheten att betala semestersättning då ett för viss tid ingånget anställningsförhållande upphör.
Mom. 3 Inledande av arbetsavtalsförhållande
AKA Ett arbetsavtalsförhållande börjar den dag då arbetstagaren enligt sitt ar- betsavtal faktiskt inleder arbetet. Om den första dagen i kalendermåna- den är en sådan helg- eller högtidsdag eller annan dag som i regel inte är arbetsdag, börjar arbetstagarens rättigheter vid ingången av månaden, förutsatt att den som utsetts till arbetet har börjat arbeta den första ordi- narie arbetsdagen efter de ovan nämnda dagarna.
§ 3 Redogörelse för hälsotillståndet
Mom. 1 Tjänsteinnehavarens skyldighet att lämna en redogörelse för hälsotill- ståndet
TKA Bestämmelser om tjänsteinnehavarens skyldighet att lämna en redogö- relse för hälsotillståndet vid anställning i tjänsteförhållande finns i 6 kap. 16 § i kyrkolagen. Bestämmelser om tjänsteinnehavarens skyldighet att under tjänsteförhållandet lämna behövliga uppgifter om sin arbets- och funktionsförmåga för att tjänsteinnehavarens förutsättningar att sköta uppgiften i fråga ska kunna utredas finns i 6 kap. 31 § i kyrkolagen.
Mom. 2 Arbetstagarens läkarintyg innan anställningen börjar
AKA Arbetstagaren ska innan anställningen börjar visa upp ett godtagbart lä- karintyg över sitt hälsotillstånd.
Mom. 3 Uppgifter om arbetstagarens hälsotillstånd under anställningen
AKA Arbetstagaren är under anställningen skyldig att på arbetsgivarens begä-
DEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGAR
ran lämna behövliga uppgifter om sin arbets- och funktionsförmåga för att arbetstagarens förutsättningar att sköta uppgiften i fråga ska kunna utredas. Arbetstagaren är också skyldig att så som arbetsgivaren bestäm- mer delta i kontroller och undersökningar av sitt hälsotillstånd, om det är nödvändigt för att utreda förutsättningarna för att sköta uppgiften. Ar- betstagaren ska innan han eller hon förordnas att delta ges möjlighet att bli hörd. Arbetsgivaren svarar för kostnader som orsakas av kontroller och undersökningar som arbetsgivaren bestämt.
Tillämpningsanvisning:
Lön under undersökningar som avses i detta moment, se § 81 mom. 2.
§ 4 Tjänsteinnehavarens och arbetstagarens uppgifter
Mom. 1 Tjänsteinnehavarens uppgifter
TKA Bestämmelser om tjänsteinnehavarnas uppgifter finns i kyrkolagen och kyrkoordningen och/eller instruktionen för tjänsten.
Mom. 2 Arbetstagarens uppgifter
AKA En arbetstagare anställs för de uppgifter som nämns i arbetsavtalet, men är vid behov skyldig att tillfälligt övergå till andra uppgifter som kan anses vara lämpliga med tanke på arbetstagarens arbetserfarenhet och utbild- ning.
§ 5 Anställningens upphörande och permittering
Mom. 1 Tjänsteförhållandets upphörande och permittering
TKA Bestämmelser om upphörandet av en tjänsteinnehavares tjänsteförhål- lande och permittering finns i kyrkolagen.
Mom. 2 Uppsägning och hävning av arbetsavtal samt permittering
AKA Bestämmelser om uppsägning och hävning av en arbetstagares arbetsav- tal samt permittering finns i arbetsavtalslagen.
Tillämpningsanvisning mom. 1-2:
Tjänsteförhållandets upphörande och permittering se kyrkolagens kapitel om personal. Permittering av arbetstagare se 5 kap. i arbetsavtalslagen, uppsägning och hävning av arbetsavtal se 6–9 kap. i arbetsavtalslagen.
När permitteringen eller uppsägningen grundar sig på produktionsmässiga eller ekonomiska skäl ska ärendet behandlas med iakttagande av de förfaringssätt och tidsfrister som anges i kyrkans samarbetsavtal.
Mom. 3 Anställningsförhållandets upphörande på grund av full invalidpension AKA När en arbetstagare har beviljats full invalidpension tills vidare upphör
anställningsförhållandet utan uppsägning och uppsägningstid den dag då arbetstagarens rätt till invalidpension började. Om arbetsgivaren har
DEL I
underrättats om invalidpensionsbeslutet vid en senare tidpunkt, upphör anställningsförhållandet den dag då arbetsgivaren underrättades.
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGAR
Mom. 4 Oavlönad tjänst-/arbetsledighet under rehabiliteringsstöd för viss tid TKA+AKA När en tjänsteinnehavare/arbetstagare får rehabiliteringsstöd för viss tid
enligt pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) är frånvaroti- den från arbetet oavlönad tjänst-/arbetsledighet. Om arbetsgivaren har underrättats om beslutet om rehabiliteringsstöd senare, börjar den oav- lönade tjänst-/arbetsledigheten räknat från den dag då arbetsgivaren un- derrättades.
Tillämpningsanvisning mom. 3-4:
Invalidpension kan beviljas antingen tills vidare eller för viss tid. Invalidpension för viss tid kallas rehabiliteringsstöd. Rehabiliteringsstödet kan vara fullt eller partiellt.
Full invalidpension som beviljats tills vidare avslutar arbetstagarens anställning utan uppsägning och uppsägningstid. En tjänsteinnehavares tjänsteförhållande upphör enligt kyrkolagens kapitel om personal.
Invalidpension för viss tid dvs. rehabiliteringsstöd avslutar inte anställningen utan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren är tjänst-/arbetsledig utan lön.
I 128 och 132 § i pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) föreskrivs om betalning av retroaktivt beviljad invalidpension eller rehabiliteringspenning till arbetsgivaren om arbetsgivaren för samma tid har betalat tjänsteinnehavaren/ arbetstagaren lön för sjukdomstid. För denna tid betalas pensionen på ansökan till arbetsgivaren till högst det belopp som har betalats i lön för samma tid under förutsättning att anmälan till pensionsanstalten har gjorts minst två veckor före den dag då pensionen ska betalas ut.
En arbetstagare som återvänder till arbetet efter att ha fått rehabiliteringsstöd för viss tid ska erbjudas sina tidigare arbetsuppgifter. Om dessa inte längre finns ska arbetstagaren om möjligt erbjudas annat arbete som lämpar sig för honom eller henne.
§ 6 Uppsägningstider
Mom. 1 Uppsägningstider: tjänsteinnehavare
TKA Bestämmelser om uppsägningstiderna för tjänsteinnehavare finns i 6 kap. 55 § i kyrkolagen.
Mom. 2 Uppsägningstider: arbetstagare
AKA Bestämmelser om uppsägningstiderna för arbetstagare finns i 6 kap. 3 § i arbetsavtalslagen.
§ 7 Kontinuiteten i anställningsförhållandet
Ett tjänsteförhållande/arbetsavtalsförhållande anses vara kontinuerligt om tiden mellan anställningarna inte är längre än tre kalenderdagar.
DEL I
Tillämpningsanvisning:
En anställning betraktas som kontinuerlig också om anställningens art förändras under det korta avbrott som nämns i paragrafen.
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGAR
Exempel:
Om arbetsavtalsförhållandet upphör på söndagen och tjänsteförhållandet inleds på onsdagen betraktas anställningsförhållandet som kontinuerligt.
DEL II
DEL II LÖNER
LÖNER
INLEDNING
Del II innehåller tre kapitel
• allmänna bestämmelser om lön och lönebetalning ingår i kapitel 2.1. I detta kapitel finns bestämmelser om bl.a. tjänsteinnehavarens/arbets- tagarens rätt till lön, huvudsyssla och deltidsarbete samt tidpunkten för lönebetalningen.
• bestämmelser om lönesystemen som tillämpas i församlingen/den kyrkliga samfälligheten ingår i kapitel 2.2. I början av detta kapitel finns en egen inledning som beskriver de lönesystem som tillämpas.
• bestämmelserna om tillägg och arvoden som inte omfattas av lönesys- temen finns i kapitel 2.3. I detta kapitel ingår bl.a. bestämmelserna om arvodet för lägerföreståndare samt mötesarvoden.
KAPITEL 2.1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
§ 10 Rätt till lön
Mom. 1 Avlöningens begynnande och upphörande
En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till lön räknat från den dag då han eller hon börjar sköta sin tjänst eller sina arbetsuppgifter eller räknat från den dag då han eller hon i arbetet har beviljats en förmån av löneka- raktär. Rätten till lön fortgår till den dag då tjänsteinnehavaren/arbetsta- garen slutar tjänsteutövningen eller arbetet eller då en beviljad förmån av lönekaraktär upphör.
Tillämpningsanvisning:
Rätten till lön uppkommer vanligen först när tjänsteutövningen eller arbetet har inletts. Om tjänste-/arbetsavtalsförhållandet inleds på tjänsteinnehavarens/ arbetstagarens ordinarie lediga dag eller på en helg-, högtids- eller annan ledig dag som infaller den första dagen i månaden inträder rätten till lön från den dag tjänste-/arbetsavtalsförhållandet inletts. En sådan situation kan uppkomma till ex- empel när en tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare börjar arbeta när kalendermånaden börjar och månadens första dagar infaller på tjänsteinnehava- rens/arbetstagarens ordinarie lediga dagar. En förutsättning för lönebetalning är emellertid att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren de facto börjar sköta sin tjänst/ sina arbetsuppgifter den första ordinarie arbetsdagen efter ovan nämnda lediga dag, högtidsdag eller helgdag.
Mom. 2 Tjänsteinnehavarens/den månadsavlönade arbetstagarens rätt till lön i specialfall
Om tjänsteinnehavarens/den månadsavlönade arbetstagarens anställ- ning upphör mitt under en kalendermånad på grund av sjukdom eller
DEL II
skada så att han eller hon blir varaktigt oförmögen att sköta sin tjänst/sitt arbete, eller om tjänsteinnehavaren avlider, betalas lönen till honom eller henne eller rättsinnehavarna för hela kalendermånaden.
LÖNER
Tillämpningsanvisning:
Om en tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares anställning upphör mitt under en kalendermånad av någon annan orsak än vad som nämns i denna av- talsbestämmelse ska den överskjutande delen av lönen återbetalas.
§ 11 Totallön
De löner som avses i detta avtal är totallöner.
Tillämpningsanvisning:
Totallönen omfattar inga helt eller delvis vederlagsfria naturaförmåner.
Om en naturaförmån beviljas en tjänsteinnehavare/arbetstagare är beskattnings- värdet en del av den ordinarie lönen så att beviljandet av en naturaförmån inte höjer totallönen som den definierats enligt detta avtal.
På dem som fortfarande har naturaförmånsavlöning med stöd av lagen om upp- hävande av lönelagen för den evangelisk-lutherska kyrkan (1990/391) tillämpas ovan nämnda bestämmelser, om inte arbetsgivaren beslutar något annat.
Sådana avgifter och lösen som uppbärs av enskilda och andra betalningsskyldiga för tjänsteinnehavares tjänsteåtgärder och expeditioner tillkommer församlingen.
§ 12 Ordinarie lön
Med ordinarie lön avses lön som betalas regelbundet varje lönebetal- ningsperiod enligt det lönesystem som tillämpas på tjänsteinnehavaren/ arbetstagaren. Ordinarie lön omfattar inte:
1) ersättning på basis av arbetstid,
2) arvode eller ersättning för särskilda arbetsförhållanden eller arbetstid- punkter,
3) ersättning för kostnader,
4) ersättning som betalas till förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige
5) andra ersättningar som inte baserar sig på lönesystemet eller
6) engångsarvoden.
Tillämpningsanvisning:
Allmänna lönesystemet, ordinarie lön, se § 21.
Lönesystemet för högsta ledningen, ordinarie lön, se bilaga 7, § 2. Timlönesystemet, ordinarie lön, se § 31.
Lönebetalningsperioden för tjänsteinnehavare och månadsavlönade arbetstaga- re är en månad. Timavlönade arbetstagare har två eller flera lönebetalningsperio- der i månaden, se § 17 mom. 2
Begreppet regelbunden lön har betydelse vid tillämpningen av bl.a. följande be- stämmelser i tjänste- och arbetskollektivavtalet:
DEL II
1) lön till deltidsanställd tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare (§ 14)
2) beräkning av lön för kortare tid än en kalendermånad (§ 15),
3) lönebetalningstidpunkt (§ 16–17),
4) lön för sjukdomstid (§ 53–58),
LÖNER
5) lön för vissa tjänst- och arbetsledigheter (§ 63, § 80–85, § 88),
6) beräkning av timlön i samband med arbetstidsersättningar (§ 165),
7) semesterlön, semesterpenning och semesterersättning (Del IV, kapitlen 4.4–4.6).
Till den ordinarie lönen räknas också vederlagsfri bostad och därtill ansluten na- turaförmån eller ersättning i pengar som ges i stället för dessa, och de beaktas bl.a. vid beräkningen av semesterersättning och semesterpenning. Förmånens värde är detsamma som vid förskottsinnehållningen i beskattningen. Om värdet på naturaförmånen inte annars kan fastställas är värdet det belopp på vilket förskottsinnehållning görs i beskattningen. Mer om lön i form av naturaförmåner, se § 11.
§ 13 Huvudsyssla
Ett tjänsteförhållande/anställningsförhållande har karaktär av huvud- syssla om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens fastställda genomsnittliga veckoarbetstid är minst 19 timmar och denne inte har något annat arbete eller någon annan anställning med karaktär av huvudsyssla. I andligt ar- bete utan arbetstid har en tjänsteinnehavares/arbetstagares anställnings- förhållande karaktär av huvudsyssla då uppgiftsmängden utgör minst hälften av en heltidstjänsts fulla uppgiftsmängd.
§ 14 Lön till deltidsanställd tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetsta- gare
En deltidsanställd tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares lön fastställs som en procentandel av den ordinarie heltidslönen i samma proportion som arbetstiden är kortare än full arbetstid eller arbetsmäng- den mindre än ordinarie arbetsmängd.
Tillämpningsanvisning:
Lönesättningen för en deltidsarbetande tjänsteinnehavare/månadsavlönad ar- betstagare förutsätter att man först fastställer lönen för full arbetstid. Då följs samma principer som vid lönesättningen för en heltidsarbetande tjänsteinneha- vare/arbetstagare.
Anställningsprocenten för en deltidsanställd tjänsteinnehavare/arbetstagare be- stäms som det direkta förhållandet mellan deltidsarbetstiden och full ordinarie arbetstid. Avrundningen görs med en decimals noggrannhet eller, om deltidslö- nen bestäms enligt ett lönebetalningsprogram enligt programmets avrundning. Till exempel om en anställd med allmän arbetstid arbetar 20 timmar per vecka, är anställningsprocenten 52,3 % (= 20,00 / 38,25). Eller om arbetstiden är 19 timmar
15 minuter per vecka, är anställningsprocenten 50,3 % (= 19,25 / 38,25).
DEL II
§ 15 Betalning av lön för kortare tid än en kalendermånad
Mom. 1 Lön för en del av kalendermånaden
LÖNER
Lön för en del av kalendermånaden betalas till en tjänsteinnehavare/må- nadsavlönad arbetstagare så att lönen för varje tjänsteutövningsdag eller varje kalenderdag utanför avbrottet utgör en så stor del av kalendermån- adens ordinarie lön som det finns kalenderdagar i den aktuella månaden.
Tillämpningsanvisning:
Dagslönen får man genom att dividera tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordi- narie månadslön med antalet dagar i den aktuella kalendermånaden.
Lönen betalas som dagslön för en del av kalendermånaden när
• tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har oavlönad tjänstledighet/arbetsledighet
under en eller flera dagar,
• lönen i ett tjänste- eller anställningsförhållande för viss tid har fastställts som månadslön men anställningen pågår i mindre än en månad, dock mer än 12 kalenderdagar eller
• anställningen börjar eller upphör mitt under kalendermånaden.
Lönen till tjänsteinnehavare/arbetstagare på oavlönad tjänstledighet/arbetsledig- het innehålls för alla de dagar för vilka tjänstledighet/arbetsledighet beviljats.
Mom. 2 Lön för kortare tid än 12 kalenderdagar
Om en tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare som omfattas av arbetstidsbestämmelserna är visstidsanställd under högst 12 kalender- dagar betalas lönen med avvikelse från mom. 1 enligt arbetade timmar. Timlönen beräknas med hjälp av divisorerna i § 165.
Tillämpningsanvisning:
Till tjänsteinnehavare/arbetstagare i andligt arbete utan arbetstid betalas lönen alltid på daglönebasis.
§ 16 Lönebetalning till tjänsteinnehavare TKA
Mom. 1 Tidpunkt för utbetalning av lön
Den ordinarie lönen till en tjänsteinnehavare betalas den 15 dagen i varje kalendermånad. Om betalningsdagen infaller på en helgfri lördag, sön- dag eller någon annan högtidsdag betalas lönen på närmast föregående vardag i samma kalendermånad. Lönen ska kunna tas ut på den i detta moment angivna avlöningsdagen.
Tillämpningsanvisning:
Tidpunkten för utbetalning av lön är densamma för tillsvidareanställda och viss- tidsanställda tjänsteinnehavare.
När lönen betalas ska tjänsteinnehavaren ges en uträkning av vilken beloppet av lönen, eventuella tillägg och belopp som innehålls för olika ändamål ska framgå (KL 6:24).
DEL II
Mom. 2 Betalning av andra poster än ordinarie lön eller arvode
LÖNER
Andra poster än ordinarie lön eller arvode ska betalas i samband med den ordinarie lönen, om inte annat följer av tjänstekollektivavtalet. Om betal- ningen av lön eller arvode förutsätter en räkning som visar vilka åtgärder som utförts ska betalningen ske senast kalendermånaden efter den då räkningen företeddes.
Mom. 3 Lönebetalningssätt
Lönen betalas in på det bankkonto i ett penninginstitut som tjänsteinne- havaren har uppgett.
Mom. 4 Utbetalning av lön när anställningen upphör
När anställningen upphör betalas den ordinarie lönen på anställningens sedvanliga lönebetalningsdag. Arbetstidsersättningar och andra motsva- rande oregelbundna löneposter betalas på sedvanliga utbetalningsdagar.
§ 17 Lönebetalning till arbetstagare som anställts genom arbetsavtal AKA
Mom. 1 Tidpunkt för utbetalning av lön till en månadsavlönad arbetstagare
Lönen till en månadsavlönad arbetstagare betalas en gång i månaden i efterskott på månadens sista vardag. Om månadens sista vardag är en lördag ska lönen betalas föregående vardag. Betalnings- eller överförings- uppdraget ska i så fall sändas i så god tid att lönen står till arbetstagarens förfogande på förfallodagen.
Tillämpningsanvisning:
När lönen betalas ska arbetstagaren ges en uträkning av vilken beloppet av lönen och lönegrunderna ska framgå. Se 2:16,2 i arbetsavtalslagen.
Mom. 2 Tidpunkt för utbetalning av lön till en timavlönad arbetstagare
Lönen för en timavlönad arbetstagare betalas två gånger i månaden. Om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om det kan lönen be- talas en gång i veckan eller en gång i månaden. Lönen förfaller till betal- ning senast den sextonde kalenderdagen efter lönebetalningsperiodens utgång.
Tillämpningsanvisning:
Lönen för en timavlönad arbetstagare betalas vanligtvis två gånger i månaden. Arbetsperioderna kan då vara till exempel från 1 första till 15 dagen och från 16 dagen till månadens slut. Lönen för den första arbetsperioden (dag 1–15) betalas då på månadens sista vardag enligt samma tidtabell som till månadsavlönade ar- betstagare i arbetsavtalsförhållande (se mom. 1). Lönen för den andra arbetspe- rioden (dag 16 och till månadens slut) betalas senast den 15 följande månad eller, om detta är en helgfri lördag, söndag eller någon annan högtidsdag betalas lönen föregående vardag.
DEL II
Mom. 3 Utbetalning av lön när anställningen upphör
När anställningen upphör betalas lönen senast på anställningens sista dag om ingen annan betalningstidpunkt uttryckligen fastställts i arbetsavtalet.
Tillämpningsanvisning:
När en anställning upphör förutsätter utbetalningen av lönen på någon annan dag än dagen för anställningens upphörande, till exempel på den ordinarie avlönings- dagen under anställningsförhållandet, att man avtalat om detta när arbetsavtalet ingåtts eller under anställningen. Detta måste man alltid uttryckligen ha kommit överens om. Om villkoret är en standardfras i arbetsavtalet gäller det endast om man kommit överens om saken och antecknat det i arbetsavtalet. Se även 2:13–14 i arbetsavtalslagen.
Andra än ordinarie löneposter som inte utretts fram till dagen för anställningens upphörande (till exempel arbetstidsersättningar) kan betalas på den ordinarie av- löningsdagen efter att anställningen upphört.
Mom. 4 Förfallodagen för lönen i specialfall
Om arbetstagarens lön under anställningen eller när anställningen upp- hör förfaller till betalning på en helgdag, självständighetsdagen eller för- sta maj, julaftonen, midsommaraftonen eller en helgfri lördag anses när- maste föregående vardag som förfallodag.
Mom. 5 Lönebetalningssätt
Lönen betalas in på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstaga- ren har uppgett.
§ 18 Övriga bestämmelser om arbetstagare som anställts genom arbets- avtal
LÖNER
AKA
Mom. 1 Lön för annat än ordinarie arbete
När en arbetstagare är tillfälligt förhindrad att utföra sitt ordinarie arbete, och annars vid behov, är arbetstagaren skyldig att utföra också annat ar- bete. Om det andra arbetet är lägre avlönat ska arbetstagarens lön mot- svara det egna yrket eller arbetet. Om det andra arbetet är högre avlönat ska arbetstagarens lön motsvara detta under den tid det tillfälliga arbetet utförs.
Tillämpningsanvisning:
Det andra arbetet ska vara lämpligt för arbetstagaren med beaktande av hans eller hennes yrke och arbetserfarenhet.
När arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om annat arbete i stället för att ar- betsgivaren utnyttjar sin rätt att enligt arbetsavtalslagen permittera eller säga upp arbetstagaren, fastställs lönen med avvikelse från detta moment i enlighet med de lönebestämmelser som gäller ifrågavarande arbete. Om arbetsgivaren t.ex. avtalar om begravningsplatsarbete med en barnledare i stället för att permitte- ra honom eller henne, fastställs lönen i enlighet med månads- eller timlönen för sommararbetarnas uppgifter på begravningsplatser.
DEL II
Mom. 2 Avbrott i arbetet på grund av naturtilldragelse
LÖNER
Då en arbetstagare inte kan utföra sitt arbete till följd av avbrott på grund av regn, kyla eller någon annan naturtilldragelse, ska under denna tid om möjligt ordnas annat arbete för arbetstagaren.
Tillämpningsanvisning:
När det är fråga om en sedvanlig naturtilldragelse ska lön inte betalas till en ar- betstagare som av den orsaken är förhindrad att utföra sitt arbete. Om arbets- platsen däremot har drabbats av en eldsvåda, en exceptionell naturtilldragelse eller av en motsvarande och av arbetsavtalsparterna oberoende händelse, har arbetstagaren rätt till ordinarie lön för tiden för avbrottet, dock för högst 14 dagar (se även 2:12, 2–3 i arbetsavtalslagen).
INLEDNING
Lönesystemen i kyrkans tjänste- och arbetskollektivavtal bildar en gemen- sam grund och anger gemensamma mål för lönepolitiken i församlingen/ den kyrkliga samfälligheten. Det finns två lönesystem:
• kyrkans allmänna lönesystem och
• timlönesystemet.
Lönesystemen beaktar de behov som föranleds av uppgifterna, avlönings- sätten och organisationen. Arbetsgivaren utövar sin egen lönepolitik inom de gränser som systemen anger.
Lönesystemen innehåller bestämmelser om lönens olika delar, lönenivån och den praxis som tillämpas när lönenivån fastställs och justeras. Målet med systemen är att arbetsgivarens lönepolitik ska vara sporrande, kon- kurrenskraftig och jämlik och att lönerna ska graderas på ett rättvist sätt. Avsikten är att praxis och processer i anslutning till avlöningen ska vara öppna, transparenta, objektiva och flexibla.
Det är förenligt med målen med lönesystemen att ledningen och cheferna agerar ansvarsfullt, sporrande och enhetligt genom hela organisationen. Man bör också värna om samarbetet med personalens representanter. Det är förenligt med god praxis i avlöningsfrågor att tjänsteinnehavarna/ arbetstagarna känner till på vilka grunder lönen fastställs och processer- na för detta samt förstår hur deras egen prestation påverkar lönen.
Vid ändringar i församlingsstrukturen fastställs den lönepolitik som ska följas och en plan upprättas över sammanjämkningen av löner, inklusive tidsplan och kostnadskalkyl.
I kyrkans lönesystem är avlöningssättet antingen månads- eller timlön. Lönebeloppet fastställs på förhand enligt den valda tidsenheten (månad eller timme).
DEL II
LÖNER
Kyrkans allmänna lönesystem och timlönesystem grundar sig på en upp- giftsrelaterad lönedel som mäter arbetsuppgifternas svårighetsgrad samt på en individuell lönedel som mäter tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbetserfarenhet och arbetsprestation. Av dessa är det den uppgiftsrela- terade lönedelen som utgör huvuddelen av lönen.
Som grund personens
arbetsprestation
• Bedömningskriterier
Som grund personens
arbetserfarenhet
• Tjänstgöringstid
Som grund uppgiftens
svårighetsgrad
• Indelning i kravgrupper och befattningsbeskrivning
Grundlön/ uppgiftsrelaterad lönedel
Inviduell lönedel
Ordinarie lön
Bild 1. Lönedelarna i kyrkans allmänna lönesystem
Kyrkans arbetsmarknadsverk och kyrkans huvudavtalsparter har avtalat om föl- jande avvikelser från de lönesystem som ska tillämpas:
• Arbetskollektivavtal om avlöning av unga och arbetstagare i läroav- talsförhållande (bilaga 5). Detta avtal innehåller lönesättningar vilkas tillämpning och nivå avviker från bestämmelserna i kyrkans allmänna lönesystem och timlönesystem. Lönesättningarna kan endast tillämpas på sådana anställda med arbetstid som avses i avtalet. Avtalet kan inte tillämpas på tjänsteförhållanden eller anställningsförhållanden utan ar- betstid.
• Tjänstekollektivavtal om ett lönesystem för högsta ledningen i försam- lingarna och avtal om begränsning av den krets som är bunden till
DEL II
LÖNER
tjänstekollektivavtalet (bilagorna 6 och 7) från och med 1.8.2014 till slu- tet av den avtalsperiod som börjar 1.4.2014. Avtalen gäller kyrkoherde- tjänsten och dess innehavare samt den ledande tjänsten inom ekono- mi- och personalförvaltningen och dess innehavare som representerar arbetsgivaren. Den högsta ledningens lön är enligt avtalet en grundlön som fastställs genom en helhetsbedömning, och vars storlek bestäms av arbetsgivaren med hjälp av den löneskala för lönesättningsgruppen som Kyrkans arbetsmarknadsverk fastställt för tjänsten.
KAPITEL 2.2.1 KYRKANS ALLMÄNNA LÖNESYSTEM
§ 20 Tillämpningsområde
Bestämmelserna i detta kapitel gäller lönen för tjänster och lönen till tjäns- teinnehavare och fullt arbetsföra månadsavlönade arbetstagare som fyllt 17 år. Bestämmelserna tillämpas emellertid inte på lönen för kyrkoherden eller den ledande tjänsten inom ekonomi- och personalförvaltningen och dess innehavare.
§ 21 Det allmänna lönesystemet, lönedelar och lönegrunder
I det allmänna lönesystemet består den ordinarie lönen av
1) en uppgiftsrelaterad lönedel (grundlön, § 22) och
2) en individuell lönedel (erfarenhetstillägg och prestationstillägg, § 24–26).
Tillämpningsanvisning:
En tjänsteinnehavare/arbetstagare har efter övergången till det allmänna lönesys- temet 1.10.2007 kunnat ges ett individuellt tillägg i euro som betalas så länge som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren arbetar i den aktuella befattningen. Ett sådant till- lägg utgör undantagsvis en del av tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie lön.
§ 22 Uppgiftsrelaterad lönedel (grundlön)
Mom. 1 Bedömning av arbetsuppgiftens svårighetsgrad
Den uppgiftsrelaterade lönedelen (grundlönen) fastställs genom att man bedömer svårighetsgraden i tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbete med hjälp av kriterierna för kravgrupper i tjänste- och arbetskollektivavta- let och den aktuella befattningsbeskrivningen.
Mom. 2 Att hänföra en befattning till rätt kravgrupp och fastställa tjänsteinneha- varens/arbetstagarens grundlön
Befattningen placeras i den kravgrupp som den enligt bedömningen av svårighetsgraden hör till. Kravgrupperna har minimilöner. Tjänsteinne- havarens/arbetstagarens grundlön är densamma som minimilönen i den kravgrupp som befattningen hänförs till, om inget annat följer av mom 3 och 4.
DEL II
Mom. 3 Grundlönens kravdel
LÖNER
Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens grundlön ska sättas högre än mi- nimilönen i befattningens kravgrupp om befattningsbeskrivningen och anteckningarna i denna om kravkriterierna förutsätter detta. Höjningen antecknas som grundlönens kravdel.
Mom. 4 Grundlönens särskilda del
Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens grundlön ska sättas högre än mini- milönen i befattningens kravgrupp om någon särskild grund som gäller arbetet förutsätter detta. Med särskild grund avses sådana krav i anslut- ning till arbetet som lämnas obeaktade i de kriterier som beskriver svårig- hetsgraden. Höjningen antecknas som grundlönens särskilda del.
Mom. 5 Hur grundlönen bildas
Grundlönen består av summan av minimilönen i befattningens kravgrupp, den eventuella kravdelen och den särskilda delen. Grundlönen kan vara lika stor som eller högre än minimilönen i följande kravgrupp endast om den inkluderar en särskild del.
Tillämpningsanvisningar mom. 1–5:
Arbetsgivaren fastställer grundlönen när personen anställs. Grundlönen fastställs utifrån en bedömning av arbetets svårighetsgrad. Det viktigaste verktyget i löne- sättningen är befattningsbeskrivningen. Utan den kan den uppgiftsrelaterade lö- nedelen inte fastställas. Om befattningen är ny upprättar arbetsgivaren en befatt- ningsbeskrivning (blankett, bilaga 2). När en ny tjänsteinnehavare/arbetstagare tillträder i befattningen kontrollerar arbetsgivaren befattningsbeskrivningen och uppdaterar den vid behov. Om inga ändringar görs i arbetsuppgifterna görs heller inga ändringar i befattningsbeskrivningen.
Bedömningen av arbetets svårighetsgrad består av två faser:
1) placeringen av befattningen i rätt kravgrupp och
2) fastställandet av tjänsteinnehavarens/arbetstagarens grundlön.
När befattningen hänförs till en kravgrupp innebär bedömningen av svårighets- graden att man granskar den allmänna beskrivningen i befattningsbeskrivningen (B1–B3 i blanketten) och kravnivåanteckningarna (C1–C5 i blanketten) samt even- tuella preciserande anteckningar (t.ex. +) mot kravgrupperna. Vid bedömningen granskas också sådana drag i arbetets svårighetsgrad som inte blir bedömda med kravkriterierna (punkt D i blanketten). Avsikten är att först hitta den kravgrupp som helhetsmässigt bäst motsvarar den allmänna beskrivningen och nivåanteck- ningarna i befattningsbeskrivningen.
Under den andra fasen i svårighetsbedömningen kontrollerar man om den allmän- na beskrivningen i befattningsbeskrivningen, kravkriteriernas nivåanteckningar och eventuella preciserande anteckningar samt särskilda grunder förutsätter att tjänsteinnehavarens/arbetstagarens grundlön ska sättas högre än minimilönen i befattningens kravgrupp. Om inga sådana faktorer framgår av befattningsbeskriv- ningen ska tjänsteinnehavarens/arbetstagarens grundlön fastställas till minimilö- nen i den kravgrupp till vilken befattningen hänförts.
För grundlönen fastställs en kravdel när den allmänna beskrivningen av befatt- ningen och kravnivåanteckningarna samt eventuella preciserande anteckningar
DEL II
(t.ex. +) förutsätter detta. En grundlön som inkluderar en kravdel ska vara lägre än minimilönen i följande kravgrupp. Kravdelarna i befattningar som hänförts till samma kravgrupp ska relatera till varandra enligt svårighetsgraden. Kravdelarna i lika krävande uppgifter ska vara lika stora.
LÖNER
För grundlönen fastställs en särskild del om befattningen särskilt kräver det. Den gör det möjligt att beakta faktorer som anknyter till arbetets svårighetsgrad eller befattningen i övrigt och som inte blir beaktade enligt kravgruppskriterierna (C1– C5). En särskild grund kan vara t.ex.
1) arbetsortens förhållanden och geografiska läge, rekryteringssvårigheter i an- slutning till dessa,
2) arbetsmiljö, arbetets omfattning, mångsidighet eller belastning,
3) andra krav i anslutning till arbetet.
Om en särskild grund, t.ex. rekryteringssvårigheter som avses i stycke 1), beaktas temporärt ska en tidsfrist bestämmas för grundlönens särskilda del. Efter den ut- satta tiden upphör betalningen av den särskilda delen.
Som en särskild del av grundlönen antecknas också den del av grundlönen som överstiger kravgruppens minimilön på grund av t.ex. avrundningsregler eller mot- svarande arrangemang i samband med avtalsenliga höjningar. Det kan också bli nödvändigt att använda den när lönerna harmoniseras i samband med samman- slagning av församlingar.
Grundlönen kan överstiga grundlönen i en högre kravgrupp endast om den inklu- derar en särskild del.
Kravdelen eller den särskilda delen i grundlönen ska alltid anges separat i arbets- givarens beslut om lönen. Om grundlönen inte inkluderar någon kravdel eller sär- skild del fastställs den till minimilönen i befattningens kravgrupp.
Exempel 1:
Befattningsbeskrivningsblankett för befattning A: Vid kriteriet för kunnande har antecknats högskoleexamen och som nivåer för interaktion 2.6, för handledning 3.3, för problemlösning och informationssökning 4.3 och för ansvar 5.3. Kravkrite- rierna för befattningen motsvarar exakt kravnivåerna i kravgrupp 601. På basis av detta placeras befattningen i kravgrupp 601. Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens grundlön fastställs som kravgruppens minimilön, varvid kravdelen är 0 euro.
För befattning B är svårighetsgraden annars densamma som för befattning A, men ansvarsnivån är högre, 5.5. Även denna befattning placeras i kravgrupp 601, eftersom 601 som helhet bäst motsvarar den allmänna beskrivningen av befatt- ningen och dess nivåanteckningar. Den högre ansvarsnivån beaktas som kravdel i tjänsteinnehavarens/arbetstagarens grundlön, varvid grundlönen sätts högre än minimilönen i kravgrupp 601.
Exempel 2:
Befattningsbeskrivningsblankett för befattning C: Vid kriteriet för kunnande har man antecknat ”för uppgiften lämplig yrkesutbildning eller examen eller motsva- rande yrkeskompetens och arbetserfarenhet” och som nivåer för interaktion 2.3
+, för handledning 3.2, för problemlösning och informationssökning 4.2 och för ansvar 5.2 +. Nivåanteckningarna för befattningens kravkriterier svarar på basis av en bedömning utifrån befattningsbeskrivningen som helhet bäst mot kravni- våerna i kravgrupp 401, varför befattningen placeras i kravgrupp 401. Till följd av
+-anteckningarna för kriterierna 2.3 och 5.2 ska tjänsteinnehavarens/arbetstaga- rens grundlön emellertid sättas högre än minimilönen i kravgrupp 401. Detta görs genom att man fastställer en kravdel för grundlönen. Grundlönen för befattning
DEL II
C = minimilönen i kravgrupp 401 + kravdel (2 plus). Värdet på +-anteckningarna i respektive kravgrupp fastställs av församlingen/den kyrkliga samfälligheten.
LÖNER
§ 23 Ändringar i arbetsuppgifterna och deras inverkan på grundlönen
Mom. 1 Justering av grundlönen
Om arbetsgivaren beslutar att ändra uppgiften så att dess svårighetsgrad förändras väsentligt ska arbetsgivaren göra motsvarande ändring i grund- lönen.
Mom. 2 Justering av grundlönen på viss tid
Om ändringen som avses i 1 mom. är tillfällig justeras grundlönen för en viss tid.
Mom. 3 Ikraftträdande
Om inget annat särskilt beslutas har en tjänsteinnehavare/arbetstagare rätt till högre grundlön från början av månaden efter den då förändring- en bekräftades. Om arbetsuppgifterna genom arbetsgivarens åtgärder ändras så att arbetets svårighetsgrad sjunker väsentligt och varaktigt, ska detta beaktas i grundlönen med iakttagande av den uppsägningstid som tillämpas på tjänsteinnehavaren/arbetstagaren. Uppsägningstiden för lö- neändringar börjar fr.o.m. ingången av den kalendermånad som följer på beslutet.
Mom. 4 Uppdatering av befattningsbeskrivningen
Arbetsgivaren ska se till att befattningsbeskrivningarna är uppdaterade. Befattningsbeskrivningen uppdateras när befattningen ändras. Beslutet om ändringen fattas av den behöriga myndigheten. Arbetsgivaren ska se till att chefen går igenom befattningsbeskrivningen med tjänsteinne- havaren/arbetstagaren varje år. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren eller förtroendemannen som representerar honom eller henne kan uppmärk- samma arbetsgivaren på att arbetsuppgifterna har ändrats.
Tillämpningsanvisningar mom. 1–4:
När arbetsgivaren ändrar arbetsuppgifterna ska arbetets svårighetsgrad bedö- mas på nytt och grundlönen fastställas till att svara mot den nya svårighetsgraden. Grundlönen höjs om svårighetsgraden är väsentligt högre än tidigare. Den sänks om svårighetsgraden är väsentligt lägre. Om att fastställa grundlönen se § 22 och dess tillämpningsanvisning. Observera att alla faktorer i grundlönen (kravgrupp och dess minimilön, kravdel och särskild del) ska ses över. Ändringen kan gälla dem alla eller bara en del av dem.
En väsentlig men tillfällig förändring av befattningens svårighetsgrad kan t.ex. be- ro på projekt som leder till att befattningens kravnivå för interaktion eller ansvar ökar (grundlönens kravdel fastställs). En sådan förändring kan också hänföra sig till skötsel av en annan tjänst på viss tid och då framgå som t.ex. en ändrad svå- righetsgrad med anknytning till multiprofessionalitet (särskild grund/särskild del i grundlönen fastställs).
DEL II
LÖNER
Det är särskilt viktigt att se över och eventuellt uppdatera befattningsbeskriv- ningen när det görs en ändring i församlingsindelningen och när personalstyrkan minskas och de avgående tjänsteinnehavarnas/arbetstagarnas uppgifter fördelas på den övriga personalen. Om befattningen breddas till att omfatta fler typer av uppgifter (t.ex. om en församlingsmästare utöver vaktmästar- och kyrkvaktmästa- ruppgifter också ska sköta värdinneuppgifter), ska kravgruppen för den nya befatt- ningsbeskrivningen bedömas utifrån den nya uppgiftshelheten till den kravgrupp som helhetsmässigt bäst motsvarar den allmänna beskrivningen av befattningen och dess nivåanteckningar (se också § 22 inkl. tillämpningsanvisning).
En justering av grundlönen på viss tid förutsätter vanligen att den tillfälliga upp- giftsändringen gäller minst en månad. I beslutet om ändring av grundlönen på viss tid ska man ange giltighetstiden, eller grunden för upphörande om man inte känner till giltighetstiden när beslutet fattas. Efter den utsatta tiden återgår löne- delen till den tidigare nivån.
Arbetsgivaren ska se till att befattningsbeskrivningarna är uppdaterade. Därför behandlar chefen befattningsbeskrivningarna med tjänsteinnehavarna/arbets- tagarna årligen. Det kan göras t.ex. under mål- och utvecklingssamtalet. Chefen ska meddela arbetsgivaren om eventuella förändringsbehov som då upptäcks i existerande befattningsbeskrivningar. Arbetsgivaren ska fastställa befattningsbe- skrivningen.
Befattningsbeskrivningen ändras inte om inga förändringar skett i befattningens innehåll som orsakat en väsentlig förändring i svårighetsgraden. Kravnivåanteck- ningarna i befattningsbeskrivningen (C1–C5 i blanketten) bör inte heller ändras utan att man ändrar den allmänna beskrivningen (B1–B3 i blanketten).
Förtroendemännen har rätt att vid behov få del av befattningsbeskrivningarna för de medlemmar de företräder. Om arbetsgivaren gör utredningar över uppgiftsre- laterade lönedelar för eget bruk är det bra att behandla dessa med förtroende- männen.
§ 24 Erfarenhetstillägg
Mom. 1 Grund för erfarenhetstillägg
Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare betalas utöver grundlönen ett er- farenhetstillägg definierat som eurobelopp när 5, 10 och 15 års anställ- ningstid enligt § 25 uppfylls. Minimibelopp för kravgruppernas erfaren- hetstillägg anges i bilaga 1 punkt 1.2.
Mom. 2 När rätt till erfarenhetstillägg inträder
Rätten till erfarenhetstillägg inträder räknat från början av månaden efter att den anställningstid som berättigar till tillägget har fullgjorts
Mom. 3 Förutsättningar för betalning av erfarenhetstillägg
Arbetsgivaren ska betala erfarenhetstillägget när det förfaller. För tid som tjänats in hos någon annan arbetsgivare än den nuvarande ska tjänste- innehavaren/arbetstagaren lämna en tillförlitlig skriftlig utredning utifrån vilken arbetsgivaren kan fatta beslut om att godkänna anställningstiden. Erfarenhetstillägg betalas retroaktivt tidigast från början av det kalender- år då utredningen lämnades.
DEL II
Tillämpningsanvisning:
LÖNER
Betalningen av erfarenhetstillägg förutsätter ingen särskild utredning i början av anställningen när det är fråga om tidigare anställningar hos samma arbetsgivare som betalar erfarenhetstillägget. Anställningar hos andra arbetsgivare och even- tuell övrig tid som berättigar till erfarenhetstillägg beaktas endast om tjänsteinne- havaren/arbetstagaren ger arbetsgivaren en tillräcklig utredning över dem.
Under anställningen följer arbetsgivaren upp intjänandet och betalar de erfaren- hetstillägg som förfaller.
§ 25 Tid som berättigar till erfarenhetstillägg
Mom. 1 Anställningar som berättigar till erfarenhetstillägg
Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens anställningar efter att denne fyllt 17 år berättigar till erfarenhetstillägg enligt följande:
1) anställning hos församlingen i huvudsyssla i sin helhet
2) annan anställning än i punkt 1) som enligt arbetsgivarens prövning är till väsentlig nytta i den aktuella befattningen.
Tillämpningsanvisning:
En anställning enligt punkt 1) godkänns alltid i sin helhet utan att eventuella tjänste-/arbetsledigheter eller andra frånvaroperioder dras av, under förutsätt- ningen att anställningen varit i kraft under frånvaron.
Godkännandet av anställningar enligt punkt 2) baserar sig på arbetsgivarens pröv- ning av anställningens nytta med tanke på de aktuella uppgifterna. En anställning i huvudsyssla inom motsvarande sektor anses vara till väsentlig nytta så att den be- aktas i sin helhet. För andra anställningar i huvudsyssla och anställningar i bisyssla ska arbetsgivaren överväga om anställningen godkänns och hur lång tid som kan godkännas som tid som berättigar till erfarenhetstillägg.
Tjänstgöring enligt värnpliktslagen och verksamhet som självständig företagare el- ler yrkesutövare godkänns enligt arbetsgivarens prövning som tid som berättigar till erfarenhetstillägg, om dessa är till väsentlig nytta i skötseln av den nuvarande tjänsten/de nuvarande arbetsuppgifterna.
I likartade fall ska enhetlig praxis iakttas. Anställning i huvudsyssla, se § 13.
Mom. 2 Fastställande av tid som berättigar till erfarenhetstillägg
När den tid som berättigar till erfarenhetstillägg beräknas ska endast fulla månader beaktas. Som en full månad räknas också minst 30 dagars oav- bruten anställning.
Tillämpningsanvisning:
Fastställandet av erfarenhetstillägget baserar sig på den gällande anställningen. Tjänst-/arbetsledigheter eller permittering avbryter inte anställningen och har ing- en minskande inverkan på intjänandet av tid som berättigar till erfarenhetstillägg.
Av flera samtidiga anställningar beaktas högst den tid som motsvarar en anställ- ning i huvudsyssla.
DEL II
§ 26 Prestationstillägg
Mom. 1 Prestationstilläggssystemet
LÖNER
Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare kan betalas ett prestationstillägg i eurobelopp som hör till den ordinarie lönen. Prestationstillägget betalas på basis av tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbetsprestation inom ramen för de resurser som avdelats för ändamålet. Arbetsgivaren be- stämmer om prestationstillägg, bedömningsgrunder, skriftlig beskrivning av systemet och utbetalning av prestationstillägg.
Tillämpningsanvisning:
Församlingens behöriga myndighet (arbetsgivaren) fastställer årligen storleken på prestationstillägget och bestämmer till vem det betalas. Den bedömning av arbetsprestationen som närmaste chefen gör vid ett utvecklingssamtal är till sin natur ett förslag till församlingens behöriga myndighet inför fastställandet av be- loppet på prestationstillägget. Prestationstilläggens totalbelopp ska årligen vara minst 1,1 % av det totala grundlönebeloppet för personalen inom det allmänna lönesystemet.
Mom. 2 Bedömningsgrunder för prestationstillägg
Som bedömningsgrund för prestationstillägget används minst två be- dömningskriterier och minst tre prestationsnivåer.
Tillämpningsanvisning:
Prestationstillägget baserar sig på bedömningsgrunder som ska vara tydliga och tillräckligt enkla samt sådana att de inte leder till att prestationstillägg betalas till hela personalen. Arbetsgivaren gör upp en skriftlig beskrivning av bedömnings- grunderna.
En av bedömningsgrunderna ska vara arbetsprestationen. Utöver detta används ett eller fler övriga kriterier, till exempel följande:
• goda resultat
• mångkunnighet
• specialkunskaper och särskild kompetens
• samarbetsförmåga
• initiativrikedom, utvecklingsvilja och innovationsförmåga.
Vid bedömningen av arbetsprestationen används minst tre prestationsnivåer. Dessa är god prestationsnivå som motsvarar förväntningarna, prestationsni- vå som överskrider förväntningarna och prestationsnivå som underskrider för- väntningarna. Prestationsnivåerna kan lokalt ges andra benämningar. Om man använder fyra prestationsnivåer kan den högsta nivån till exempel vara utmärkt arbetsprestation.
Mom. 3 Bedömning av arbetsprestationen
Arbetsgivaren bedömer tjänsteinnehavarens/arbetstagarens prestation mot de bedömningsgrunder som arbetsgivaren ställt upp.
Mom. 4 Utvärderingsperiod för bedömning av arbetsprestationen Utvärderingsperioden för bedömningen av arbetsprestationen är i regel
DEL II
ett år. För anställningar kortare än ett år kan anställningens längd utgöra utvärderingsperiod.
Tillämpningsanvisning:
LÖNER
Personalens arbetsprestationer utvärderas till exempel vid årliga utvecklingssam- tal, där man ställer upp mål för det kommande året och utvärderar måluppfyllel- sen och arbetsprestationen under den gångna perioden.
Mom. 5 Krav på jämlikt bemötande
Olika grupper av tjänsteinnehavare/arbetstagare ska behandlas jämlikt i fråga om erfarenhetstillägget.
Tillämpningsanvisning:
Till förtroendemannen ges senast inom augusti varje år en utredning över den summa som årligen ska användas för prestationstillägg enligt detta moment och tillämpningsanvisningen till mom. 1, över den summa som använts för tillägg i juni och över fördelningen samt en uppskattning av det belopp som används för prestationstillägg följande år.
Mom. 6 Beslut om prestationstillägg och utbetalning av tillägget
Beslut om utbetalning av prestationstillägg till en tjänsteinnehavare/ar- betstagare fattas efter utvärderingsperioden. Prestationstillägget betalas varje månad under det kalenderår som följer på utvärderingsperioden. I anställningsförhållanden som varar kortare än ett år men minst 4 måna- der betalas prestationstillägget som en engångsbetalning när anställning- en upphör.
Tillämpningsanvisning:
Till fast anställd personal betalas prestationstillägget varje månad. Till de tjänste- innehavare och månadsavlönade arbetstagare som har ett kortare anställnings- förhållande, som dock varar minst 4 månader, betalas prestationstillägget som engångsbetalning. Det här gäller till exempel vikarier och säsongsanställda.
Beslutet om betalning av prestationstillägg ska göras i så god tid att tillägget kan betalas från början av det kalenderår som följer på utvärderingsperioden.
Mom. 7 Verkställighetsförhandlingar om grunderna för bedömning av arbetspre- stationen
Grunderna för bedömningen av arbetsprestationer samt hur de utvecklas och förändras behandlas med huvudavtalsorganisationernas represen- tanter vid verkställighetsförhandlingar enligt § 2 mom. 4 och § 13 i huvud- avtalet.
Tillämpningsanvisning:
Innan prestationstillägget införs ska verkställighetsförhandlingar om grunderna för betalning av tillägget föras enligt § 2 mom. 4 och § 13 i huvudavtalet (bilaga 9). Även om bedömningsgrunderna ändras ska förhandlingar föras. Målet med förfarandet är att arbetsgivaren och personalen ska vara så eniga som möjligt om bedömningsgrunderna.
Skriftliga bedömningsgrunder som arbetsgivaren har fastställt skriftligt och en
DEL II
tidsplan för införandet av systemet och bedömningen av arbetsprestationerna meddelas personalen för kännedom.
LÖNER
Prestationstillägget är ett led i en sporrande lönesättning som syftar till att förbätt- ra resultaten och leda de anställdas arbetsprestationer. I bästa fall leder det till belöning av arbete som uppfyller målen och som medarbetaren kan påverka ge- nom sitt eget handlande. Därför ska personalen känna till bedömningsgrunderna.
§ 27 Skötsel av tjänsteuppgifter på viss tid TKA
Mom. 1 Visstidsanställd tjänsteinnehavares ordinarie lön
Det som i § 22–26 föreskrivs om en tjänsteinnehavares lön gäller också visstidsanställda tjänsteinnehavare som sköter alla uppgifter som hör till en tjänst och som uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsten. Om en viss- tidsanställd tjänsteinnehavare sköter samtliga tjänsteuppgifter men inte har den behörighet som förutsätts för tjänsten kan tjänsteinnehavarens grundlön fastställas till ett högst 15 procent lägre belopp än minimilönen i kravgruppen enligt § 22.
Tillämpningsanvisning:
Lönen till en visstidsanställd tjänsteinnehavare (t.ex. en vikarie eller innehavare av en ledigförklarad tjänst) sätts på samma sätt som lönen till en tillsvidare förord- nad tjänsteinnehavare. Om en visstidsanställd tjänsteinnehavare saknar den be- hörighet som förutsätts i befattningen kan man vid fastställandet av grundlönen understiga minimilönen i befattningens kravgrupp. Grundlönen kan vara högst 15 procent lägre än minimilönen. Denna sänkning är möjlig om det behörighetsvillkor som inte uppfylls har fastställts i kyrkoordningen eller tjänsteinstruktionen eller när tjänsten inrättades.
Mom. 2 Ersättning till präster för skötsel av uppgifter i annan tjänst
En präst som förordnas att sköta uppgifter i en annan tjänst på viss tid vid sidan av sin egen tjänst kan betalas en rimlig ersättning för detta enligt domkapitlets beslut.
Tillämpningsanvisning:
Ersättningen fastställs i samråd med församlingen. Andra tjänsteinnehavare än präster, se § 23.
Ersättning kan också betalas till personer som sköter en kyrkoherdetjänst vid si- dan av sitt eget tjänsteuppdrag.
Mom. 3 Betalning av arvode till visstidsanställd innehavare av en präst- eller kan- torstjänst som får pension
Till en visstidsanställd innehavare av en präst- eller kantorstjänst som får pension enligt pensionslagen för den offentliga sektorn kan, med avvikel- se från mom.1, betalas ett arvode för skötseln av tjänsteuppgifterna enligt den i församlingen gällande förrättningsarvodestaxan.
Tillämpningsanvisning:
Förrättningsarvodestaxan enligt detta moment kan även betalas för skötsel av kyrkoherdetjänst.
§ 28 Hur avsaknad av specialutbildning inverkar på lönen för en person som anställs som ordinarie tjänsteinnehavare
DEL II
TKA
LÖNER
Om en tjänsteinnehavare som väljs till ett ordinarie tjänsteförhållande med stöd av 6 kap. 14 § 3 mom. i kyrkolagen saknar den specialutbildning som förutsätts för tjänsten, kan grundlönen tills personen har avlagt spe- cialutbildningen vara högst 5 % lägre än minimilönen för den kravgrupp som anges i § 22.
Tillämpningsanvisning:
Paragrafen gäller främst specialutbildningarna för tjänster som familjerådgivare och sjukhussjälavårdare.
§ 30 Tillämpningsområde AKA
Bestämmelserna i detta kapitel (Kapitel 2.2.2) gäller fullt arbetsföra, ti- mavlönade arbetstagare som fyllt 17 år.
§ 31 Timlönesystem, lönedelar och lönegrunder AKA
En timavlönad arbetstagares ordinarie lön i tidarbete består av
1) uppgiftsrelaterad grundtimlön (§ 33) enligt timlönesättningen eller an- nan grundtimlön,
2) erfarenhetstillägg om grundtimlönen fastställs enligt timlönesättning- en (§ 34),
3) individuellt tillägg (§ 35) och
4) annat tillägg som betalas för alla arbetstimmar.
Tillämpningsanvisning:
Det kan anses motiverat att timlön betalas för arbete som omfattas av timlöne- sättningen, för korta anställningar eller då det på grund av arbetsuppgifternas tillfällighet inte har varit möjligt att fastställa någon regelbunden arbetstid (arbets- tagare som inkallas vid behov).
En bestämmelse om timavlönades söckenhelgsersättning finns i § 172.
§ 32 Prestationslön AKA
Avtal om timavlönade arbetstagares ackords- eller andra prestationslöner ska ingås innan arbetet inleds. I timavlönade arbetstagares ackordsarbe-
DEL II
te eller annat prestationsavlönat arbete får förtjänsten inte vara lägre än den skulle vara om den räknades enligt tidlön.
LÖNER
§ 33 Timlönesättning AKA
Grundtimlönen fastställs på skalan för den uppgiftsrelaterade timlöne- sättningen enligt lönesättningsgrupperna T1, T2 eller T3 (bilaga 1, punkt 2.1) med beaktande av hurdana arbetstagarens uppgifter är, hur omfat- tande och ansvarsfulla de är samt den utbildning och yrkesskicklighet som de förutsätter. Om lönesättningsgrupperna för timlön med avseende på arbetsuppgifterna inte är tillämpliga på timlönesättningen avtalar man om en annan grundtimlön.
Lönesättningsgrupp T1
Arbete som husmor, kokerska, gravgrävare, fastighetsarbetare, timmer- man, lastbilschaufför, plattläggare, målare, murare, rörmontör, snickare, elmontör, traktorförare samt annat arbete som specialyrkesman, som för- utsätter lämplig yrkesexamen eller i praktiken förvärvad yrkesskicklighet.
Lönesättningsgrupp T2
Arbete som begravningsplats-, växthus- och parkarbetare samt arbete in- om städbranschen och som köksbiträde, som förutsätter lämplig yrkesex- amen, i praktiken förvärvad yrkesskicklighet eller annat kunnande.
Lönesättningsgrupp T3
Säsongsbetonat arbete på begravningsplats.
§ 34 Erfarenhetstillägg AKA
Mom. 1 Fastställande av erfarenhetstillägg och tilläggets belopp
Till en timavlönad arbetstagare vars grundtimlön fastställs enligt timlöne- sättningen betalas erfarenhetstillägg i euro för alla arbetade timmar för två, fyra, sex och åtta års tjänst till de belopp som nämns i bilaga 1, punkt
2.2 Den tjänstgöringstid som berättigar till erfarenhetstillägg fastställs och beräknas enligt bestämmelserna i § 25.
Tillämpningsanvisning:
Inget erfarenhetstillägg betalas om grundtimlönen inte fastställs på basis av löne- sättningsgruppen T1, T2 eller T3.
Mom. 2 När rätten till erfarenhetstillägg inträder
Rätten till erfarenhetstillägg inträder räknat från början av lönebetal- ningsperioden efter den då tjänstgöringstiden som berättigar till tillägget har blivit fullgjord. Arbetsgivaren ska betala erfarenhetstillägget när det förfaller. För tid som intjänats i tjänst hos någon annan arbetsgivare än den nuvarande ska arbetstagaren lämna en tillförlitlig skriftlig utredning
DEL II
utifrån vilken arbetsgivaren kan fatta beslut om godkännandet av tjänst- göringstiden. Erfarenhetstillägg betalas retroaktivt tidigast från början av det kalenderår då utredningen lämnades.
LÖNER
Tillämpningsanvisning:
Betalningen av erfarenhetstillägg förutsätter ingen särskild utredning i början av anställningen när det är fråga om tidigare anställningar hos samma arbetsgivare som betalar erfarenhetstillägget. Anställningar hos andra arbetsgivare och even- tuell övrig tid som berättigar till erfarenhetstillägg beaktas endast om tjänsteinne- havaren/arbetstagaren ger arbetsgivaren en tillräcklig utredning över dem.
Under anställningen följer arbetsgivaren upp intjänandet av tiden för erfarenhets- tillägg och betalar de erfarenhetstillägg som förfaller.
Mom. 3 Erfarenhetstillägg i säsongsbetonat arbete på begravningsplats
Om arbetsavtalet med en timavlönad arbetstagare i lönesättningsgrupp T3 förnyas för följande vegetationsperiod ska av arbetstagarens tid i ar- betet under de på varandra följande tidigare åren, med avvikelse från vad som föreskrivs i mom. 2, beaktas de fulla månaderna så att
• arbete under minst två fulla månader motsvarar tre månaders tid i ar- bete följande sommar,
• arbete under minst fyra månader motsvarar sex månaders tid i arbete,
• arbete under minst sex månader motsvarar nio månaders tid i arbete och
• arbete under minst åtta månader motsvarar tolv månaders tid i arbete.
Tillämpningsanvisning:
Bestämmelsen tillämpas på sådana arbetstagare i lönesättningsgrupp T3 som ut- an avbrott varje vegetationsperiod utför säsongsbetonat begravningsplatsarbe- te hos samma församling/kyrkliga samfällighet. Om arbetstagaren under någon vegetationsperiod inte utför arbete som kan hänföras till den ifrågavarande lö- nesättningsgruppen ska han eller hon för erfarenhetstillägg räknas till godo de tidigare vegetationsperiodernas faktiskt arbetade månader utan förhöjning, om arbetstagaren senare anställs i arbete som hänförs till denna grupp.
När månader i arbetet beräknas med höjning för följande vegetationsperiod görs ingen höjning i samma period i arbetet under senare år. Höjningar får göras en- dast en gång per period i arbetet. Om anställningen förnyas under senare på var- andra följande år tillämpas som antal månader i arbetet under föregående år de månader som höjts en gång.
§ 35 Individuellt tillägg AKA
Mom. 1 Grund för individuellt tillägg
Till en timavlönad arbetstagare kan enligt arbetsgivarens prövning beta- las individuellt tillägg i eurobelopp för alla arbetade timmar på basis av ar- betstagarens yrkesskicklighet och effektivitet eller särskilda krav i arbetet. Maximibeloppet för individuella tillägg anges i bilaga 1 punkt 2.3.
Mom. 2 Betalning av individuellt tillägg
LÖNER
Individuellt tillägg betalas på viss tid om arbetsuppgifterna tillfälligt ställer högre krav. Betalningen av individuellt tillägg omprövas vid behov. Om det är motiverat kan omprövningen leda till att tillägget sänks eller slopas.
Tillämpningsanvisning mom. 1–2:
En förutsättning för betalning av individuellt tillägg är bl.a. en bedömning av ar- betstagarens arbetsskicklighet eller arbetsprestation. Bedömningens grunder och resultat med motiveringar ska diskuteras med arbetstagaren t.ex. under det årliga utvecklingssamtalet.
De krav som uppgifterna ställer kan tillfälligt öka t.ex. då en begravningsplats- arbetare under en viss tid är chef för en grupp i säsongsbetonat arbete på en begravningsplats.
Om beslut om ändring av individuellt tillägg fattas vid omvärdering av tilläggsut- betalningen träder ändringen i kraft fr.o.m. ingången av den löneperiod som följer på beslutet.
DEL II
§ 36 Arbetsmiljötillägg AKA
Till en timavlönad arbetstagare kan betalas arbetsmiljötillägg i euro för arbetstimmar under vilka arbetsförhållandena är särskilt besvärliga. Om arbetsmiljötilläggets belopp under olika förhållanden kan avtalas lokalt i en på förhand upprättad förteckning. Arbetsmiljötilläggets maximibelopp finns i bilaga 1 punkt 2.4.
Tillämpningsanvisning:
Besvärliga arbetsförhållanden kan bl.a. bero på att arbetet
1) är smutsigt
2) medför luktolägenheter,
3) utförs i en exceptionell temperatur eller
4) medför särskilda krav på arbetssättet till följd av särskilda omständigheter.
Tilläggets storlek ska fastställas utifrån viktningen av de faktorer som inverkar skadligt på arbetsförhållandena.
KAPITEL 2.3 SÄRSKILDA TILLÄGG OCH ARVODEN
§ 40 Engångsarvode
Ett engångsarvode kan betalas till enskilda eller grupper av tjänsteinneha- vare/arbetstagare, om arbetsgivaren efter övervägande kommer fram till att det är motiverat.
Tillämpningsanvisning:
Engångsarvodet möjliggör snabb belöning. En arbetsgivare som anser att belö- ningen är ändamålsenlig kan betala ett engångsarvode till exempel till en individ eller en grupp. Engångsarvodet är en engångssumma som inte betalas regelbun- det och inte är en del av den ordinarie lönen.
DEL II
Arbetsgivaren har rätten att besluta om storleken på och principerna för engångs- arvodena. Om engångsarvodet används allmänt är det ändamålsenligt att reda ut betalningsgrunderna tillsammans med personalens representanter.
LÖNER
Bestämmelser om engångsarvode för högsta ledningen finns i tjänstekollektivav- talet om lönesystem för högsta ledningen (bilaga 7).
§ 41 Lägerföreståndararvode (föreståndartillägg)
Till en tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare som har utsetts till program- och säkerhetsansvarig lägerföreståndare ska föreståndartillägg betalas för varje oavbrutet lägerdygn till det belopp som anges i bilaga 1 punkt 4.1. För läger som pågår högst 12 timmar betalas inget förestånda- rtillägg.
Tillämpningsanvisning:
Föreståndartillägg kan för ett och samma läger betalas endast till en tjänsteinne- havare/arbetstagare. Beslut om betalning av föreståndartillägg ska fattas på för- hand, till exempel i samband med att lägerplanen fastställs. Föreståndartillägg betalas också för utfärder i församlingens regi, om förutsättningarna för betalning av tillägget i övrigt uppfylls.
§ 42 Mötesarvode
Mom. 1 Grund för mötesarvode
Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare utan arbetstid kan betalas mötes- arvode till högst det belopp som anges i bilaga 1 punkt 4.2 för följande möten:
1) kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, kyrkorådet, försam- lingsrådet eller gemensamma kyrkorådet,
2) en direktion som har tillsatts av kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige,
3) kyrkorådets ekonomisektion,
4) en sektion inom gemensamma kyrkorådet,
5) en kommitté som har tillsatts för kyrkorådets ekonomiförvaltningsä- renden,
6) en kommission som har tillsatts av gemensamma kyrkorådet,
7) en sådan valnämnd för prästval eller församlingsval som avses i 8 kap. i kyrkolagen, samt
8) kapellrådet.
Tillämpningsanvisning:
Bestämmelserna om mötesarvoden gäller endast tjänsteinnehavare/arbetstagare i andligt arbete utan arbetstid och ledande tjänsteinnehavare/arbetstagare inom ekonomi- och personalförvaltningen som inte omfattas av arbetstidslagen (del VI, kapitel 6 A). Tjänsteinnehavare/arbetstagare som omfattas av arbetstidsbestäm- melserna omfattas inte av dessa bestämmelser. För dem kan mötestiden utgöra
DEL II
ordinarie arbetstid eller mertids- och övertidsarbete, för vilket de får arbetstids- ersättning.
LÖNER
Bestämmelserna om mötesarvode gäller inte heller en mötesdeltagare med för- troendemannastatus. Förtroendemän har rätt till mötesarvode enligt vad kyrkof- ullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige särskilt beslutar. En tjänsteinne- havare/arbetstagare kan få förtroendemannastatus när han eller hon blir förtro- endevald i en annan församling/kyrklig samfällighet.
Mötesarvodet fastställs av församlingen/samfälligheten. Den kan inte fastställa arvodet högre än det belopp som anges i bilaga 1 punkt 4.2. Som en budgetfråga hör ärendet vanligen till kyrkofullmäktige/gemensamma kyrkofullmäktige.
Förteckningen över de organ för vilkas möten arvodet kan betalas är uttömmande.
Vid tillsättning av en sådan kommitté som avses i punkt 5 ska man uttryckligen ange om den tillsätts för ekonomiförvaltningsärenden eller verksamhetsmässiga ärenden eller för andra typer av ärenden. Arvode kan betalas endast för möten som hålls av en kommitté som tillsatts för den först nämnda typen av ärenden. Ekonomiförvaltningskommittéer är t.ex. kommittéer som har tillsatts för it- och byggnadsprojekt, tjänstearrangemang, församlingssamarbete, planering av be- gravningsplatser eller liknande ändamål. Däremot kan mötesarvoden inte betalas för möten som hålls av kommittéer som behandlar t.ex. gudstjänstfrågor, diakoni- ärenden, söndagsskolarbete, ungdomsarbete, kyrkomusik o.d.
Mom. 2 Förutsättningar för betalning av mötesarvoden
En förutsättning för betalningen av mötesarvode är att tjänsteinnehava- ren/arbetstagaren vid en annan tidpunkt än kl. 8.00–16.00 under minst en halv timme är närvarande vid i mom. 1 nämnda möte som sekreterare, föredragande, expert eller annars med stöd av lag, förordning, reglemen- te eller instruktion.
Tillämpningsanvisning:
Mötesarvode kan betalas till en tjänsteinnehavare/arbetstagare endast om denne är skyldig att vara närvarande vid mötet. Med närvaroskyldighet kan jämställas att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren är närvarande på ett organs uttryckliga, protokollförda begäran. Till kyrkoherden kan dessutom betalas mötesarvode för deltagande i kyrkorådets ekonomisektions möte även om denne inte har närva- roskyldighet utan endast närvarorätt.
Mom. 3 Begränsningar av betalning av mötesarvode
Mötesarvode betalas för sammanlagt högst två möten som har hållits un- der ett och samma dygn. Om ett förvaltningsorgan håller flera än ett möte under ett och samma kalenderdygn anses de när mötesarvodet beräknas utgöra ett enda möte, om inte tiden mellan mötena överstiger sex timmar.
Mom. 4 Förhöjt mötesarvode Mötesarvodet ska höjas med
1) 50 procent till den som merparten av tiden varit ordförande för mötet,
2) 50 procent till den som varit sekreterare för mötet och
3) 25 procent för varje full timme som överskrider tre timmar.
Tillämpningsanvisning:
Om ett möte pågår i över 3 timmar ska mötesarvodet betalas förhöjt med 25 procent för varje full timme efter de första tre timmarna. Om mötesarvodet har fastställts t.ex. till 20 euro är förhöjningen 5 euro per timme. Om mötet pågår i 4 timmar betalas 25 euro i mötesarvode. Ordförandens och sekreterarens mötesarvode är i detta fall 37,50 euro.
DEL II
LÖNER
§ 43 Särskilda arvoden som betalas ur Kyrkans centralfond TKA
Ur Kyrkans centralfonds medel betalas ett månadsarvode till kontrakts- prosten (KL 19:11), prästassessorn (KL 19:3) och domprosten (KL 19:2) en- ligt bilaga 1 punkt 4.3 för skötseln av dessa tjänster.
§ 44 Ersättning för mobiltillgänglighet
Arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kan avtala om att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ska nås per telefon när en händelse föranleder larm i församlingen (mobiltillgänglighet). För tillgängligheten betalas ersättning på basis av hur bindande den är, vilka åtgärdsplikterna är och hur brådskande åtgärderna är samt utifrån de övriga plikter som åläggs tjänsteinnehavaren/arbetstagaren. Ersättningens minimibelopp anges i bilaga 1 punkt 4.4.
Tillämpningsanvisning:
Ersättning för mobiltillgänglighet förutsätter att tjänsteinnehavaren/arbetstaga- ren ska kunna nås per telefon. Vanligen gäller det larm i fastigheter eller tillgäng- lighet i anslutning till utryckningsbetonade uppdrag inom det andliga arbetet där tjänsteinnehavaren/arbetstagaren vid larm kontaktas per telefon.
Ersättning för mobiltillgänglighet betalas varje månad. Den är inte en del av den ordinarie lönen. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren beviljas semester eller tjänstledighet/arbetsledighet som varar hela kalendermånaden betalas ingen er- sättning för mobiltillgänglighet under den månaden.
Mobiltillgänglighet är så kallad passiv tillgänglighet. Den är mindre strikt än bered- skap enligt § 160, för vilken skriftliga anvisningar om tjänsteinnehavarens/arbets- tagarens rättigheter och skyldigheter ska ges.
DEL III
DEL III FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
INLEDNING
I denna del behandlas tjänst- och arbetsledigheter som beviljas tjänste- innehavare och arbetstagare på grund av sjukdom eller familjeledighet, vissa andra ledigheter och lön under ledigheterna. Tjänst-/arbetsledighet som beviljas på grund av arbetsoförmåga benämns också sjukdomstid eller sjukfrånvaro.
Rätt till ledighet:
En tjänsteinnehavare/arbetstagare har i vissa situationer rätt att få tjänst-/ arbetsledighet. Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens rätt till ledighet ba- serar sig antingen på lag eller på kollektivavtalsbestämmelserna i detta kapitel. I dessa fall har arbetsgivaren ingen eller enbart begränsad pröv- ningsrätt. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte har uttrycklig rätt till ledigheten kan arbetsgivaren enligt egen prövning besluta huruvida tjänst-/arbetsledighet beviljas eller inte.
Många tjänst-/arbetsledigheter är lagstadgade. För vissa lagstadgade le- digheter finns dessutom bestämmelser i detta kapitel (t.ex. familjeledig- heter) och ledigheten baserar sig därmed på både lag och kollektivavtal. Tjänst-/arbetsledigheter som baserar sig endast på lag är t.ex. studiele- dighet och alterneringsledighet. I kollektivavtalet finns inga bestämmelser om rätten till dessa ledigheter. Rätten till ledigheten och övriga förutsätt- ningar för ledigheten bestäms i respektive lagar (bl.a. lagen om studie- ledighet 273/1979, förordningen om studieledighet 864/1979 och lagen om alterneringsledighet 1305/2002). En del av ledigheterna baserar sig endast på kollektivavtalsbestämmelser. Detta gäller t.ex. rätten till tjänst-/ arbetsledighet på vigseldag eller 50- och 60-årsdag.
Alla tjänst-/arbetsledigheter förutsätter ansökan. Ett positivt beslut om tjänst-/arbetsledighet ger tjänsteinnehavaren/arbetstagaren befrielse från arbetet under tjänst-/arbetsledigheten.
Lön under ledigheterna:
Under tjänst-/arbetsledigheten betalas lön endast om så bestäms i detta avtal. Om avtalet inte föreskriver att lön ska betalas under ledigheten kan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren med stöd av lag ha rätt att av myndig- heterna få dagpenning eller annan erättning för ledigheten. Om arbets- givaren med stöd av bestämmelserna i kollektivavtalet betalar lön under tjänst-/arbetsledigheten har arbetsgivaren i allmänhet rätt att få den dag- penning eller ersättning som skulle betalas till tjänsteinnehavaren/arbets- tagaren.
DEL III
§ 50 Utbetalning och innehållning av lön under tjänst-/arbetsledighet
Mom. 1 Huvudregel för utbetalning och innehållning av lön under frånvaro
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
Under tjänst-/arbetsledighet betalas lön så som överenskommits i denna del (del III). Om inget har överenskommits om utbetalning av lön under tjänst-/arbetsledighet i denna del, innehålls hela lönen för perioden.
Mom. 2 Utbetalning av lön under tjänst-/arbetsledighet enligt arbetsgivarens prövning
I § 88 finns bestämmelser om utbetalning av lön enligt arbetsgivarens prövning i andra situationer än de som avses i mom. 1.
Mom. 3 Innehållning av lön under oavlönad prövningsbaserad tjänst-/arbetsledig- het som är kortare än en vecka
Om en månadsavlönad tjänsteinnehavare/arbetstagare ansöker om oav- lönad prövningsbaserad tjänst-/arbetsledighet för en period kortare än en vecka eller en period kortare än en vecka som ansluter till en tjänst-/ arbetsledighetsperiod på över en vecka och arbetsgivaren godkänner grunderna för ansökan beviljas tjänst-/arbetsledigheten och lönen hålls inne enligt följande, utöver de hela veckorna:
• Om tjänst-/arbetsledigheten varar i 1 eller 2 arbetsdagar beviljas ledig- heten för denna tid och lönen hålls inne för de beviljade 1 eller 2 ar- betsdagarna.
• Om tjänst-/arbetsledigheten varar i 3 eller 4 arbetsdagar beviljas den så att en ledig dag utöver de arbetsdagar ansökan gäller inkluderas i ledigheten, och lönen hålls inne för en ledig dag utöver de beviljade 3 eller 4 arbetsdagarna.
• Om tjänst-/arbetsledigheten varar i 5 arbetsdagar beviljas den så att två lediga dagar utöver de arbetsdagar ansökan gäller inkluderas i ledighe- ten, och lönen hålls inne för 7 kalenderdagar.
Tillämpningsanvisning:
Momentet gäller endast tjänsteinnehavare/arbetstagare med månadslön. För ar- betstagare med timlön hålls lönen inne så att lön för arbetstimmar under oavlö- nad arbetsledighet inte betalas ut.
Om tjänst-/arbetsledighet t.ex. beviljas för en period på en kalendervecka och 4 arbetsdagar, innehålls lönen för de hela kalenderveckan och fem dagar.
Mom. 4 Frånvaro från tjänstgöring/arbete utan giltig orsak
Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren utan giltig orsak har uteblivit från tjänstgöringen/arbetet betalas inga löneförmåner.
DEL III
§ 51 Rätt till tjänst-/arbetsledighet på grund av sjukdom
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
En tjänsteinnehavare/arbetstagare som på grund av sjukdom eller kropps- skada är arbetsoförmögen och således förhindrad att sköta sitt arbete har rätt till tjänst-/arbetsledighet för denna tid.
Tillämpningsanvisning:
På en tjänsteinnehavare/arbetstagare som får partiell sjukdagpenning tillämpas bestämmelserna om deltidsarbete. Han eller hon ska ansöka om partiell tjänst-/ arbetsledighet. En person som beviljas partiell tjänst-/arbetsledighet på basis av partiell sjukdagpenning arbetar på deltid och får lön enligt deltidsarbetet. Dessut- om får han eller hon den partiella sjukdagpenningen. Då är personen ur arbetsgi- varens synvinkel deltidsanställd och inte tjänst-/arbetsledig på grund av sjukdom. Under tiden som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren får partiell sjukdagpenning kan han eller hon inte få en lön högre än det utförda deltidsarbetet, och den par- tiella sjukdagpenningen kan inte betalas till arbetsgivaren.
§ 52 Sjukanmälan och läkarintyg
Mom. 1 Sjukanmälan
En anställd som blir sjuk ska utan dröjsmål anmäla detta till arbetsgivaren.
Tillämpningsanvisning:
Sjukanmälan ska göras så snabbt som möjligt. Anmälan görs på det sätt som fast- ställts i församlingen, i första hand till den närmaste chefen. Det rekommendera- de sättet är personligen till exempel per telefon. Alla tjänsteinnehavare/arbetsta- gare ska informeras om hur arbetsgivaren vill att anmälan ska göras.
Mom. 2 Uppvisande av läkarintyg
För tjänst-/arbetsledighet som grundar sig på arbetsoförmåga krävs ett godtagbart läkarintyg. Arbetsgivaren kan beviljas högst 5 kalenderdagar tjänst-/arbetsledighet utan läkarintyg, om någon annan tillförlitlig utred- ning som arbetsgivaren godkänner visas över arbetsoförmågan. Om lä- karintyget eller den andra tillförlitliga utredningen inte har lämnats till arbetsgivaren inom en vecka efter att intyget eller utredningen har under- tecknats är den första dagen av tjänst-/arbetsledigheten oavlönad.
Tillämpningsanvisning:
Arbetsoförmåga påvisas i normala fall genom läkarintyg. Ett läkarintyg är ett ex- pertutlåtande för beviljande av tjänst-/arbetsledighet. En avvikelse från det som står i läkarintyget förutsätter grundad anledning.
Arbetsgivaren kan för att bedöma arbetsförmågan låta tjänsteinnehavaren/ar- betstagaren undersökas av en läkare som arbetsgivaren anvisar och bekostar.
En annan tillförlitlig utredning kan till exempel vara ett intyg av en hälso- eller sjuk- vårdare. Den behöriga myndigheten kan också besluta att det vid mycket korta tjänst-/arbetsledigheter inte behövs något intyg, utan tillstånd av chefen räcker. För att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen ska den försäkrade i allmänhet
DEL III
visa ett adekvat läkarintyg över sin sjukdom för FPA® med undantag för den så kallade självrisktiden.
Även ifall arbetsgivaren generellt inte förutsätter att läkarintyg visas vid arbets- oförmåga, kan man göra det om det anses ändamålsenligt.
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
Av tidsskäl kan läkarintyget eller den andra tillförlitliga utredningen lämnas till arbetsgivaren även elektroniskt. En tjänsteinnehavare/arbetstagare förlorar inte lönen under sjukledigheten på basis av tredje meningen i mom. 2, om det finns ett godtagbart skäl till att läkarintyget eller den andra tillförlitliga utredningen inte visas i tid.
Mom. 3 Ansökan som grund för tjänst-/arbetsledighet
Tjänst-/arbetsledighet på grund av arbetsoförmåga beviljas utan särskild ansökan under den tid som nämns i läkarintyget eller den utredning som avses i mom. 2.
Tillämpningsanvisning:
För att få tjänst-/arbetsledighet på grund av arbetsoförmåga ska tjänsteinneha- varens/arbetstagaren vara oförmögen att utföra sitt arbete och i allmänhet visa detta med ett läkarintyg eller på ett annat sätt som bestäms i mom. 2. Intyg över läkarbesök, undersökningar, rehabilitering eller poliklinikbesök räcker inte. En lä- kare som har skrivit ett retroaktivt läkarintyg måste kunna motivera detta.
Eftersom ett läkarintyg eller ett annat intyg från häls- och sjukvården endast är ett sakkunnigutlåtande, kan den behöriga myndigheten av grundad anledning avvika från det. Om läkarintyget av grundad anledning inte kan godtas, kan arbetsgiva- ren på sin egen bekostnad låta tjänsteinnehavaren/arbetstagaren undersökas av en läkare som arbetsgivaren anvisat.
Tjänsteinnehavaren/arbetsgivaren ska visa ett godtagbart läkarintyg eller en an- nan utredning över sin arbetsoförmåga enligt mom. 2 utan obefogat dröjsmål. Om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens sjukfrånvaro sammanfaller med semes- ter och den anställda vill flytta sin semester på grund av sjukdomsfallet (§ 98), ska även en uttrycklig begäran om att flytta semestern utan dröjsmål meddelas arbetsgivaren.
Om det framgår att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren trots läkarintyget inte har varit arbetsoförmögen, till exempel att personen har skött ett likartat arbete un- der samma tid, har personen ingen rätt till tjänst-/arbetsledighet med lön.
Arbetsgivaren ska i enlighet med 5 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet utse de personer som för arbetsgivarens del får behandla diagnostisk information för tjänst-/arbetsledighet på grund av arbetsoförmåga (hänvisningsbestämmelse).
§ 53 Lön för sjukdomstid, allmänna grunder
Mom. 1 Grunden för lön för sjukdomstid
För sjukdomstid betalas ordinarie lön enligt § 56–58 om inte annat följer av mom. 3-4 eller § 70.
Tillämpningsanvisning:
Den ordinarie lönen fastställs i § 12. Om lönen inkluderar naturaförmåner har tjänsteinnehavaren/arbetstagaren rätt att få dessa oavkortade så länge löneför- måner för sjukdomstid betalas, se § 11.
DEL III
I § 70 finns bestämmelser om hur tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ska gå till väga för att ha rätt till löneförmåner för sjukdomstiden. I samma paragraf finns också bestämmelser om vilka ersättningar arbetsgivaren har rätt till med stöd av t.ex. sjukförsäkringslagen.
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
Mom. 2 Insjuknande under arbetsdagen
Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren insjuknar under en arbetsdag och måste lämna arbetsplatsen före arbetsdagens slut, förbrukar insjuknings- dagen inte de dagar för vilka lön för sjukdomstid betalas.
Mom. 3 Delaktighet i sjukdomens uppkomst
En tjänsteinnehavare/arbetstagare som uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet ådragit sig en sjukdom eller en skada eller förhindrat sitt till- frisknande har inte rätt till lön enligt § 56–58.
Mom. 4 Inverkan av pensionsbeslut eller tidsbestämt rehabiliteringsstöd på lön för sjukdomstid
Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har rätt till lön för sjukdomstid högst till dess att han eller hon börjar få invalidpension enligt pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) eller tidsbestämt rehabiliteringsstöd.
Tillämpningsanvisning:
En tjänsteinnehavare/arbetstagare kan inte samtidigt få både lön för sjukdomstid och invalidpension enligt pensionslagen för den offentliga sektorn. Rätten till lön för sjukdomstid upphör vid ingången av den månad då pensionen börjar betalas ut. Arbetsgivarens möjlighet att få retroaktiv ersättning för utbetald lön för sjuk- domstid i samband med beviljad pension beskrivs i tillämpningsanvisningen för § 5 moment 4.
En person som har deltidspension/partiell förtida ålderspension är samtidigt fort- farande deltidsanställd. Han eller hon har rätt att få lön för sjukdomstiden enligt
§ 56–58. Tjänst-/arbetsledighet som beviljats på grund av sjukdom avbryter inte utbetalningen av deltidspension/partiell förtida ålderspension.
En tjänsteinnehavare/arbetstagare som deltar i arbetsprövning inom ramen för yrkesinriktad rehabilitering får under den tiden en rehabiliteringsförmån som pensionsanstalten betalar, dvs. rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsstöd och rehabiliteringstillägg. För samma period betalas inte dagpenning enligt sjuk- försäkringslagen. Om församlingen betalar lön under arbetsprövningen enligt § 88 betalas rehabiliteringsförmånen till arbetsgivaren till den del den motsvarar lönen. Keva skickar då en löneförfrågnings blankett till arbetsgivaren. Rehabilite- ringsförmånen betalas till arbetsgivaren efter att blanketten returnerats till Keva. Om arbetsgivaren inte betalar lön under arbetsprövningen betalas rehabilite- ringsförmånen direkt till den som utför arbetsprövningen.
§ 54 Särskilda bestämmelser om timavlönade arbetstagares lön för sjuk- domstid
AKA
Mom. 1 Huvudregel för fastställande av lön för sjukdomstid
Som sjuklön för timavlönade arbetstagare betalas den enligt ordinarie ar-
DEL III
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
betstid uträknade ordinarie timlön som arbetstagaren skulle ha fått om han eller hon hade varit i arbete. Med lön som räknats enligt ordinarie arbetstid avses arbetstagarens ordinarie lön, utan söndags-, kvälls-, nat- tarbets- eller motsvarande s.k. arbetsmiljötillägg som grundar sig på ar- betstidsersättning.
Tillämpningsanvisning:
Till en timavlönad arbetstagare betalas lön för sjukdomstid för de perioder och till de belopp som anges i § 56–58. I detta moment föreskrivs om hur storleken på den lön som ligger till grund för lönen för sjukdomstid beräknas i fråga om ti- mavlönade arbetstagare. Som beräkningsgrund används den ordinarie lönen. Lö- nen för timavlönade kan omfatta tillägg som ingår i den ordinarie lönen och som beaktas i lönen för sjukdomstid. Dessa inkluderar erfarenhetstillägg, individuella tillägg och arbetsmiljötillägg enligt timlönesystemet (del II Kapitel 2.2.2). Ersätt- ningar som grundar sig på arbetstidsbestämmelserna beaktas däremot inte när lönen för sjukdomstid fastställs.
Mom. 2 Fastställande av lön för sjukdomstid med hjälp av medeltimförtjänsten
Om en timavlönad arbetstagares lön inte kan fastställas så som avses i mom. 1, ska lönen för sjukdomstid baseras på medeltimförtjänsten som räknas ut så att arbetstagarens inkomster under den föregående lönepe- rioden utan söndags-, kvälls-, nattarbets- eller motsvarande s.k. arbets- miljötillägg som grundar sig på arbetstidsersättning divideras med det sammanlagda antalet fullgjorda arbetstimmar under samma löneperiod.
Tillämpningsanvisning:
Med föregående löneperiod avses en i regel två veckor lång period mellan två lönedagar före sjukfrånvaron. Om arbetstiden under denna löneperiod av någon tillfällig orsak varit ovanligt kort, ska medeltimförtjänsten beräknas enligt lönen och arbetstiden för den fulla löneperioden närmast före denna löneperiod.
Mom. 3 Lönejusteringars inverkan på medeltimförtjänsten
Om lönerna har justerats med en allmän förhöjning efter uträkningen av den ovan avsedda medeltimförtjänsten och om någon ny medeltimför- tjänst inte ännu har räknats ut, ska medeltimförtjänsten höjas för att sva- ra mot den allmänna förhöjningen.
Mom. 4 Fastställande av den genomsnittliga arbetstiden för beräkning av lön för sjukdomstid
Om en timavlönad arbetstagare inte har någon avtalad regelbunden ar- betstid och den inte kan utredas för sjukdomstiden, bestäms lönen för sjukdomstid på basis av en kalkylerad daglig arbetstid. Den kalkylerade dagliga arbetstiden för en arbetstagare fastställs så att arbetstiden under de föregående 12 veckorna divideras med talet 60.
Tillämpningsanvisning:
Kalkylerad arbetstid måste fastställas i synnerhet för arbetstagare som inkallas vid behov och som inte har någon avtalad regelbunden arbetstid. Den genomsnittli- ga dagliga arbetstiden räknas ut genom att dividera arbetstiden under de föregå-
DEL III
ende 12 veckorna med talet 60, eftersom en 12 veckors period vanligen omfattar 60 arbetsdagar (12 x 5 = 60).
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
§ 55 Säsongsarbetares rätt till lön för sjukdomstid
AKA Vid säsongsbetonat park- och trädgårdsarbete i församlingen under tre vegetationsperioder i följd beaktas de två senaste årens fulla arbetade månader när lönen för sjukdomstid fastställs. En förutsättning är att an- ställningsförhållandet har pågått i 14 kalenderdagar.
§ 56 Lön för sjukdomstid, anställningsförhållande som pågått i mindre än 60 kalenderdagar
Mom. 1 Lön för sjukdomstid, anställningsförhållande som pågått i 1–29 kalender- dagar
Om anställningsförhållandet till församlingen omedelbart innan sjuk- domstiden börjar har pågått i 1–29 kalenderdagar, har tjänsteinnehava- ren/arbetstagaren rätt att för sjukdomstiden få hälften av den ordinarie lönen för sammanlagt 14 kalenderdagar.
Mom. 2 Lön för sjukdomstid, anställningsförhållande som pågått i 30–59 kalen- derdagar
Om anställningsförhållandet till församlingen omedelbart innan sjuk- domstiden börjar har pågått i 30–59 kalenderdagar, har tjänsteinnehava- ren/arbetstagaren rätt att för sjukdomstiden få ordinarie lön för samman- lagt 14 kalenderdagar.
Tillämpningsanvisningar mom. 1–2:
Rätt till lön för sjukdomstid enligt denna bestämmelse förutsätter att skötseln av tjänsten eller befattningen har börjat (se § 10 mom. 1).
Om anställningsförhållandets längd under sjukfrånvaron överstiger 29 kalender- dagar, betalas för sjukdomstiden hälften av den ordinarie lönen fram till slutet av sjukdomstiden, dock för högst 14 kalenderdagar. Motsvarande princip tillämpas när anställningsförhållandets längd under sjukfrånvaron överstiger den i mom. 2 nämnda gränsen på 59 kalenderdagar. Ordinarie lön betalas då för samman- lagt högst 14 kalenderdagar. Rätten att få ordinarie lön för 60 kalenderdagar av sjukfrånvaro förutsätter att tjänstgöringsförhållandet vid insjuknandet har pågått i minst 60 kalenderdagar (§ 57).
Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har fått lön för sjukdomstid till godo med stöd av denna paragraf, minskar dessa avlönade dagar under sjukdomstiden rätt- en att få lön för sjukdomstid med stöd av § 57.
§ 57 Lön för sjukdomstid, anställningsförhållande som pågått i minst 60 kalenderdagar
Mom. 1 Lön för sjukdomstid – belopp och varaktighet
Om anställningsförhållandet till församlingen omedelbart innan sjuk-
DEL III
domstiden börjar har pågått i minst 60 kalenderdagar, har tjänsteinneha- varen/arbetstagaren rätt att för sjukdomstiden få lön under kalenderåret enligt följande:
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
1) ordinarie lön för sammanlagt 60 av de första kalenderdagarna,
2) därefter 2/3 av den ordinarie lönen för sammanlagt 120 kalenderdagar,
3) efter detta upphör utbetalningen av lön, om man inte efter prövning beslutar att fortsätta den. Efter prövning kan lön betalas ut till ett be- lopp av högst hälften (1/2) av den ordinarie lönen för högst 185 kalen- derdagar.
Tillämpningsanvisning:
Sjukdomstiden kan vara sammanhängande eller fördelad på flera perioder under ett år. I bägge fallen betalas för kalenderårets första 60 sjukfrånvarodagar ordina- rie lön och därefter 2/3 av lönen för högst 120 kalenderdagar. Efter detta upphör utbetalningen av lön för sjukdomstid om inte arbetsgivaren efter prövning beslu- tar att fortsätta utbetalningen av halva lönen för högst 185 dagar.
I de fall där sjukdomen fortsätter utan avbrott in på följande kalenderår bestäms lönens storlek särskilt för respektive år. Om lönen för sjukdomstid redan under det första året har betalats till nedsatt belopp eller om löneutbetalningen har hun- nit avbrytas helt, betalas lönen från ingången av det andra året igen till fullt belopp för 60 kalenderdagar och därefter 2/3 av lönen för högst 120 kalenderdagar.
I samband med långvarig sjukfrånvaro kan löneutbetalningen avbrytas under det andra sjukdomsåret tidigare än vad som anges ovan, om sjukdomen har varat i 365 sammanhängande kalenderdagar. Om detta bestäms i mom.2.
Förklaringar till färgerna i exemplen:
sjukdomstid för vilken ordinarie lön betalas (mom. 1 punkt 1) sjukdomstid för vilken 2/3 av ordinarie lön betalas (mom. 1 punkt 2) sjukdomstid för vilken ingen lön betalas (mom. 1 punkt 3)
tid i arbete eller semestertid
Exempel 1: Flera sjukfrånvaroperioder under ett och samma år Sjukdomstider:
1.2.-11.3. 5.5.-21.5. 11.7.-20.11.
39 dagar
lön 100 %
12 dagar
lön 100 %
9 dagar
lön 100 %
120 dagar
lön 2/3
14 dagar
inte lön
Sjukfrånvaro i tre perioder, sammanlagt 194 dagar. När den tredje perioden har pågått i 9 dagar uppfylls rätten till full lön för 60 dagar under kalenderåret (39+12+9=60). Därefter betalas som lön två tredjedelar av den fulla lönen för 120 kalenderdagar, varpå rätten till lön upphör.
Exempel 2: Sjukfrånvaro under två olika kalenderår
Sjukdomstider: Årsskiftet
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
1.2.-11.3. 5.5.-31.12. 1.1.-20.3.
39
dagar
lön 100 %
arbete
21
DEL III
dagar
lön 100 %
120
dagar
lön 2/3
61
dagar
ingen lön
60
dagar
lön 100 %
19
dagar
lön 2/3
tid i arbete fortsätter
Under det första året sammanlagt 241 dagar sjukfrånvaro, varav sammanlagt 180 dagar är avlönade (sammanlagt 60 dagar full lön och 120 dagar 2/3 lön). Därefter upphör den årliga löneutbetalningen för resten av året. Under det andra året bör- jar utbetalningen av lön för sjukdomstid på nytt från ingången av året och fortsät- ter till slutet av sjukdomstiden 20.3.
Mom. 2 Löneutbetalning upphör, sjukfrånvaro som varar längre än 365 kalender- dagar
Utbetalningen av lön för sjukdomstid upphör efter att sjukfrånvaron varat i 365 sammanhängande kalenderdagar. En tjänst-/arbetsledighet anses vara sammanhängande om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte har återgått i tjänst/arbete för minst 30 kalenderdagar efter sjukfrånvaron. Av särskilda skäl kan dock efter prövning högst hälften av den ordinarie lö- nen betalas ut för frånvaro som överstiger 365 kalenderdagar. Ett sådant beslut kan fattas för högst tre månader i sänder.
Tillämpningsanvisning:
Mom. 2 blir i praktiken aktuellt när sjukdomen är långvarig och sträcker sig över minst två kalenderår. Momentet begränsar huvudregeln för utbetalning av den årliga lönen för sjukdomstid i mom. 1, enligt vilken det under varje kalenderår betalas ordinarie lön för 60 kalenderdagar och partiell lön för 120 kalenderdagar. I samband med långvarig sjukfrånvaro måste man iaktta två principer samtidigt, och de kan båda föranleda att löneutbetalningen upphör: 1) beräkning av den årliga lönen för sjukdomstid och 2) beräkning av sjukfrånvaro i 365 sammanhäng- ande kalenderdagar. Löneutbetalningen upphör senast när sjukdomen har varat 365 kalenderdagar, även om lön fortfarande skulle kunna betalas med stöd av enbart mom. 1. I vissa situationer hinner löneutbetalningen upphöra med stöd av mom. 1 redan innan den skulle upphöra på basis av beräkningen med 365 kalenderdagar.
DEL III
Exempel 1: Sjukdomen varar längre än 365 kalenderdagar; begränsningen om 365 kalenderdagar tillämpas
Sjukdomstid: Årsskiftet
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
5.5.-31.12. 1.1.-30.10.
60
dagar
lön 100 %
120
dagar
lön 2/3
61
dagar
ingen lön
60
dagar
lön 100 %
64
dagar
lön 2/3
365 dagar (4.5.)
ingen lön fr.o.m. 5.5.
En sammanhängande sjukperiod börjar 5.5. det första året. För det första året betalas full lön för 60 dagar och 2/3 lön för 120 dagar. Det andra året 4.5. har sjuk- domen varat i 365 sammanhängande kalenderdagar. Löneutbetalningen upphör 4.5., även om den enligt principen för utbetalning av lön för sjukdomstid per år skulle fortsätta till 29.6 (60+120 dagar). Lönen under det andra året betalas enligt full lön för 60 kalenderdagar och enligt 2/3 lön för 64 kalenderdagar fram till 4.5., då den sammanhängande sjukdomstiden på 365 dagar avbryter utbetalningen.
Exempel 2: Sjukdomen varar längre än 365 kalenderdagar; löneutbetalningen upphör redan innan 365 kalenderdagar uppfylls
Sjukdomstid: Årsskiftet
5.10.-31.12. 1.1.-30.10.
60 | 28 | 60 | 120 | 124 dagar |
dagar | dagar | dagar | dagar | 60+120 dagar (29.6.) |
lön | lön | lön | lön | ingen lön |
100 % | 2/3 | 100 % | 2/3 | fr.o.m 29.6. |
Den sammanhängande sjukdomstiden börjar 5.10. det första året (5 månader se- nare än i exempel 1). Sjukdomen har varat i 365 sammanhängande kalenderdagar
4.10. det andra året. Enligt beräkningen med 365 kalenderdagar skulle löneut- betalningen upphöra 4.10., men eftersom rätten till lön för sjukdomstid per år (60+120 kalenderdagar) under det andra året upphör redan 29.6., avbryts utbetal- ningen 29.6. I detta exempel hinner det inte bli något avbrott i löneutbetalningen enligt beräkning med 365 kalenderdagar innan utbetalningen avbryts med stöd av principen om utbetalning av lön för sjukdomstid per år. Om sjukdomen fortsatte utan avbrott under ytterligare ett tredje år, skulle lön inte längre betalas ut under det tredje året på grund av att 365 dagar uppfyllts.
Tillämpning av tekniskt sett sammanhängande sjukdomstid
Momentet innehåller begreppet tekniskt sett sammanhängande sjukdom. En sjukdom anses vara sammanhängande om man mellan separata sjukfrånvaro- perioder inte har återgått till arbetet för minst 30 kalenderdagar. Detta påver- kar lönens storlek och hur länge den betalas ut i de fall där tjänsteinnehavaren/ arbetstagaren återgår till arbetet och sedan blir sjuk igen eller om han eller hon beviljas semester eller annan tjänst-/arbetsledighet eller blir permitterad mellan separata sjukfrånvaroperioder. Då måste man bland annat avgöra om den senare sjukfrånvaroperioden på grund av återgången till arbetet ska betraktas som en
DEL III
ny sjukfrånvaro och om lön för sjukdomstid under det andra året igen ska betalas i enlighet med mom. 1 eller om begränsningen om 365 kalenderdagar i mom. 2 fortfarande ska tillämpas.
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
Alla separata sjukfrånvaroperioder är tekniskt sett en enda sammanhängande sjukdom, om inte tjänsteinnehavaren/arbetstagaren emellanåt återgår till arbe- tet för minst 30 kalenderdagar. Att sjukfrånvarona grundar sig på en och sam- ma eller olika diagnoser inverkar inte på bedömningen av huruvida sjukdomen är sammanhängande eller inte. Semester, annan tjänst-/arbetsledighet eller per- mittering inverkar inte heller på denna bedömning. En sammanhängande sjuk- domstid avbryts endast om man återgår till arbetet för minst 30 kalenderdagar. När tjänsteinnehavaren/arbetstagaren arbetat i 30 kalenderdagar innan den nya sjukfrånvaron börjar, upphör det avbrott i löneutbetalningen som grundar sig på 365-dagarsgränsen i mom. 2 och huvudregeln i mom. 1 tillämpas igen.
Även om arbete i färre än 30 kalenderdagar, annan tjänst-/arbetsledighet, semes- ter eller permittering inte avbryter en sammanhängande sjukdomstid skjuter de upp tidpunkten för när 365 kalenderdagar uppfylls. Dessa faktorer beaktas inte vid beräkningen av när det har gått 365 kalenderdagar av sammanhängande sjuk- domstid.
Exempel 3:
En arbetstagare har tre långvariga sjukfrånvaroperioder. Den första sjukdoms- tiden är 1.3.–8.4. Arbetstagaren återgår till arbetet för en knapp månad och är sedan arbetsledig på grund av sjukdom från 5.. till 30.11. Därefter beviljas arbets- tagaren semester för tiden 1.12.–16.1. Efter semestern fortsätter sjukfrånvaron under det andra året mellan 17.1. och 31.10.
Efter att den första sjukfrånvaron börjat 1.3. återgår arbetstagaren inte till arbetet för minst 30 kalenderdagar innan den sista sjukfrånvaroperioden upphör i slu- tet av oktober det andra året. Sjukdomen anses vara sammanhängande från och med 1.3. eftersom arbetstagaren inte har återgått till arbetet för minst 30 kalen- derdagar.
Rätten till lön för sjukdomstid fastställs under det första året enligt grundprinci- pen i mom. 1: 60 kalenderdagar full lön och därefter 120 kalenderdagar 2/3 lön. Under det andra året betalas lön för sjukdomstid ut tills sjukfrånvaron har varat 365 kalenderdagar. Beräkningen inleds under det första året från och med 1.3., eftersom arbetstagaren inte i något skede har återgått till arbetet för minst 30 kalenderdagar. Beräkningen fortsätter trots att arbetstagaren arbetar en kort tid mellan sjukfrånvaroperioderna och dessutom tar en lång semester över årsskiftet. Att arbeta en kortare tid än 30 dagar betraktas inte som sådan återgång till arbetet som avbryter beräkningen med 365 dagar. Tidpunkten för när 365 kalenderdagar uppfylls senareläggs dock i motsvarande mån av semestern och tiden i arbete.
Tiden i arbete mellan sjukfrånvaroperioderna varar 26 kalenderdagar (9.4.–4.5.) och semestern 47 kalenderdagar (1.12.–16.1.). Sammanlagt varar dessa 73 kalen- derdagar. I normala fall skulle 365 kalenderdagar utan avbrott från och med 1.3. det första året uppfyllas redan 28.2. det andra året. Tiden i arbete och semestern räknas dock inte i med i de 365 dagarna, varvid tidpunkten för när löneutbetal- ningen upphör senareläggs med sammanlagt 73 kalenderdagar fram till 12.5. Av denna anledning får arbetstagaren för sjukfrånvaron det andra året full lön för 60 kalenderdagar (17.1.–17.3.) och 2/3 lön tills 365 dagar uppfylls (18.3.–12.5.). Då överskrids gränsen 365 dagar, vilket avbryter utbetalningen av lön för sjukdomstid för detta år. Under det andra året betalas 2/3 av lönen i stället för det fulla årliga beloppet (dvs. för 120 dagar) för 56 dagar 18.3.–12.5.
DEL III
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
Sjukdomstider: | |||||
1.3.-8.4. | 5.5.-30.11. | 17.1.-31.10. | |||
39 | 21 | 120 | 69 | 60 | 56 172 |
dagar | dagar | dagar | dagar | dagar | dagar dagar |
lön | lön | lön | ingen | lön | lön ingen |
100 %
100 %
2/3
lön Årsskiftet
100 %
2/3
lön
Arbete
Semester
26 dagar
lön 100 %
47 dagar 365 dagar (12.5.) lön
100 %
§ 58 Arbetsolycksfall och yrkessjukdom
Mom. 1 Lön för sjukdomstid på grund av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom
Om arbetsoförmågan beror på ett olycksfall i arbetet (arbetsolycksfall) el- ler en yrkessjukdom, betalas lön under tjänst-/arbetsledighet som bevil- jats av sådana skäl på följande sätt:
1) ordinarie lön för högst 120 kalenderdagar,
2) därefter lön reducerad med en tredjedel för högst 120 kalenderdagar,
3) därefter betalas hälften av lönen för högst 125 kalenderdagar,
4) därefter kan av särskild anledning efter prövning betalas högst hälften av den ordinarie lönen. Ett sådant beslut kan fattas för högst tre kalen- dermånader i sänder.
Tillämpningsanvisning:
På lön för sjukdomstid enligt denna paragraf tillämpas inte de villkor på anställ- ningsförhållandets längd som anges i § 56–57 .
Om en sjukfrånvaro som beviljats på grund av ett arbetsolycksfall eller en yrkes- sjukdom fortsätter över årsskiftet in på nästa kalenderår, tillämpas på lönen för sjukdomstid endast de löneförmåner som anges i detta moment. Till skillnad från utbetalningen av lön för sjukdomstid enligt § 57 betalas lön för sjukfrånvaro som beviljats på grund av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom och som fortsätter över årsskiftet inte som full lön, om den har hunnit reduceras med en tredjedel eller hälften. Se även tillämpningsanvisningen för mom. 4.
Mom. 2 Konstaterande av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom
Utbetalning av lön enligt mom. 1 förutsätter att sjukdomen eller yrkes- sjukdomen betraktas som arbetsolycksfall enligt lagen om olycksfall i ar- betet och om yrkessjukdomar (459/2015).
Tillämpningsanvisning:
Om sjukdomen inte konstateras bero på ett arbetsolycksfall eller vara en yrkes- sjukdom, tillämpas på sjukfrånvaron vad som bestäms i § 56–57 §.
DEL III
Mom. 3 Partiell olycksfallsersättning
Om olycksfallsersättning inte beviljas till fullt belopp, betalas lön för sjuk- domstid enligt § 56–57.
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
Mom. 4 Hur arbetsolycksfall och yrkessjukdomar påverkar lönen för övrig sjuk- domstid
Den rätt att få löneförmåner på basis av arbetsolycksfall och yrkessjuk- domar under sjukdomstid som följer av denna paragraf minskas inte av att det till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under samma kalenderår har betalats lön för sjukdomstid på basis av en annan sjukdom. Lön för sjukdomstid som betalats på basis av arbetsolycksfall och yrkessjukdom minskar inte tjänsteinnehavarens/arbetstagarens rätt till lön för sjuk- domstid enligt § 56–57 på basis av en annan sjukdom.
Tillämpningsanvisning:
Sjukdomstid till följd av arbetsolycksfall och yrkessjukdom behandlas separat från sjukdomstid som beror på vanliga orsaker. Vanlig sjukdomstid minskar inte i nå- got avseende den rätt till lön för sjukdomstid som man har till följd av ett arbetso- lycksfall eller en yrkessjukdom. Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare emellertid har fått lön för sjukdomstid till följd av ett arbetsolycksfall eller en yrkessjukdom, har han eller hon därutöver rätt att under varje kalenderår få de i § 56–57 nämnda löneförmånerna för sjukdomstid till följd av annan sjukdom oavkortade.
För varje arbetsolycksfall eller yrkessjukdom uppkommer rätt till lön för sjuk- domstid under de tider som anges i denna paragraf.
Följande avtalsbestämmelser träder i kraft 1.8.2022. Fram till dess tilläm- pas bestämmelserna i KyrkTAK 2020–2022.
§ 60 Rätt till familjeledighet
En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till familjeledighet i enlighet med 4 kap. i arbetsavtalslagen. Familjeledigheter som avses i lagens 4 kap. är
• graviditets- och särskild graviditetsledighet
• föräldraledighet och partiell föräldraledighet
• vårdledighet, partiell vårdledighet och tillfällig vårdledighet
• frånvaro av tvingande familjeskäl och frånvaro för vård av familjemed- lem eller någon annan närstående och ledighet för vård av anhörig.
Tillämpningsanvisning:
4 kap. i arbetsavtalslagen tillämpas med stöd av bestämmelsen i denna paragraf på arbetstagare och därtill på tjänsteinnehavare.
En arbetstagare har enligt 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen rätt till ledighet från ar- betet på grund av graviditet, förlossning eller vård av barn under de graviditets-,
DEL III
särskilda graviditets- och föräldrapenningsdagar som avses i sjukförsäkringslagen (1224/2004). Arbetstagaren har rätt att ta ut föräldraledighet i högst fyra perioder, som alla ska omfatta minst 12 vardagar.
I fråga om lön under familjeledigheter, se § 63.
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
De nya dagpenningsbestämmelserna i sjukförsäkringslagen, som träder i kraft 1.8.2022, tillämpas on den beräknade tidpunkten för barnets födelse är tidigast 4.9.2022. Graviditetsledighet enligt sjukförsäkringslagen kan då inledas tidigast 1.8.2022. Om barnet ändå föds före beräknad tidpunkt 29.7.2022 eller tidigare, betalas dagpenning enligt den fram till 1.8.2022 gällande sjukförsäkringslagen.
Övriga ledigheter av familjeskäl nedan är oavlönad frånvaro från arbetet.
Enligt 4 kap. 7 § i arbetsavtalslagen (frånvaro av tvingande familjeskäl) har en ar- betstagare rätt till tillfällig frånvaro från arbetet, om hans eller hennes omedel- bara närvaro är nödvändig på grund av en oförutsägbar och tvingande orsak i samband med en sjukdom eller olycka som drabbat hans eller hennes familj.
Enligt 4 kap. 7a § i arbetsavtalslagen (frånvaro för vård av familjemedlem eller någon annan närstående) kan en arbetstagare utebli från arbetet för viss tid för att vårda en familjemedlem eller någon annan närstående. Arbetsgivaren och ar- betstagaren ska komma överens om ledigheten och dess längd.
Enligt 4 kap. 7 b § i arbetsavtalslagen har en arbetstagare under ett kalenderår rätt att få högst fem arbetsdagar ledighet från arbetet för att ge personligt bistånd eller stöd till en anhörig eller en närstående som bor i samma hushåll som arbets- tagaren, om den anhörige eller någon annan närstående till följd av en allvarlig sjukdom eller allvarlig skada som avsevärt minskat funktionsförmågan behöver sådant betydande bistånd eller stöd som förutsätter arbetstagarens omedelbara närvaro. Arbetstagaren har rätt till motsvarande ledighet också för att delta i ter- minalvård för en ovan avsedd person.
Med anhörig avses arbetstagarens barn, förälder, make och sambo samt den som lever i registrerat parförhållande med arbetstagaren.
Arbetstagaren ska så snart som möjligt underrätta arbetsgivaren om ledighet för vård av anhörig och om dess uppskattade längd. På arbetsgivarens begäran ska arbetstagaren lägga fram tillförlitlig utredning om grunden för frånvaron.
§ 61 Anmälan om familjeledighet
Tidsgränserna och grunderna för ansökan om och eventuell ändring av familjeledigheter anges i 4 kap. i arbetsavtalslagen. Den som ansöker om familjeledighet ska om möjligt samtidigt förse arbetsgivaren med en hel- hetsplan om utnyttjande av ledigheten, när den börjar, hur länge den va- rar och hur den delas upp.
Tillämpningsanvisning:
Rätten till löneförmåner under familjeledigheterna enligt KyrkTAK förutsätter att tidsgränserna som föreskrivs i 4 kap. i arbetsavtalslagen följs när man ansöker om ledigheterna.
Helhetsplanen om utnyttjande av familjeledighet är inte bindande, men den är viktig bland annat för att arbetsgivaren ska kunna ordna med vikarier.
Ändring av en fastställd ledighetsperiod är möjlig endast av en sådan grundad an- ledning som anges i 4 kap. i arbetsavtalslagen. En grundad anledning anses vara en
DEL III
oförutsebar och väsentlig förändring i förutsättningarna för vården av barnet som arbetstagaren inte kunde beakta när anmälan om frånvarotidpunkten gjordes.
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
Grundad anledning kan vara t.ex. att barnet eller den andra föräldern drabbats av en långvarig och allvarlig sjukdom eller dött eller skilsmässa mellan föräldrarna eller någon annan väsentlig förändring i förutsättningarna för vården av barnet. Utkomstsvårigheter till följd av makens arbetslöshet har inte betraktats som en grundad anledning. Arbetstagaren har inte heller ansetts ha rätt att ensidigt av- bryta vårdledighet på den grunden att det under vårdledigheten yppar sig ett an- nat sätt att arrangera vården av barnet än vård i hemmet.
§ 62 Lönegrunder under familjeledighet
Mom. 1 Grund för tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares lön TKA+AKA Tjänsteinnehavare/månadsavlönade arbetstagare får ordinarie lön under
familjeledigheter för de perioder som anges i § 63.
Tillämpningsanvisning:
Den ordinarie lönen för tjänsteinnehavare/månadsavlönade arbetstagare be- stäms i § 12.
Mom. 2 Grund för timavlönade arbetstagares lön
AKA Timavlönade arbetstagare får lön under familjeledigheter enligt § 63 för kalenderdagar som annars skulle vara arbetstagarens arbetsdagar.
Tillämpningsanvisning:
Om det bland de kalenderdagar som avses i § 63 finns en söckenhelg för vilken söckenhelgsersättning skulle ha betalats om arbetstagaren varit i arbete, får han eller hon sådan ersättning också för en söckenhelg som ingår i en period som avses i § 63. Söckenhelgsersättning, se § 172.
Mom. 3 Beräkning av timavlönade arbetstagares lön under familjeledighet
AKA Till timavlönade arbetstagare betalas den enligt § 63 för ordinarie arbets- tid räknade ordinarie lön som skulle ha betalats till arbetstagaren om han eller hon hade varit i arbete. Lönen ska räknas enligt vad som föreskrivs i
§ 54 om timavlönade arbetstagares lön för sjukdomstid.
Tillämpningsanvisning:
Den ordinarie lönen för timavlönade arbetstagare bestäms i § 12 och 31.
§ 63 Lönebelopp för tjänsteinnehavare/arbetstagare under familjeledig- heter
Mom. 1 Lön till den födande föräldern
Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har rätt att få ordinarie lön för den period som inkluderar de första 72 vardagarna av en graviditetsledighet under vilka tjänsteinnehavaren/arbetstagaren är frånvarande från arbe- tet. Förutsättningen för utbetalningen är att anställningsförhållandet till
DEL III
församlingen omedelbart före graviditetsledigheten har pågått i minst 60 kalenderdagar.
Tillämpningsanvisning:
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
Lön för 72 vardagar betalas från början av graviditetsledigheten och tills alla de 72 vardagarna har använts. Förutsättningen är att personen är frånvarande från arbetet på grund av barnets födelse.
Mom. 2. Lön till den andra föräldern
Barnets andra förälder har rätt att få ordinarie lön för den period som in- kluderar de första 18 vardagarna av en föräldraledighet. Förutsättningen för utbetalningen är att anställningsförhållandet till församlingen omedel- bart före föräldraledigheten har pågått i minst 60 kalenderdagar.
Tillämpningsanvisning:
Föräldraledighet ska enligt arbetsavtalslagen anmälas till arbetsgivaren senast två månader före den planerade ledighetens början. Om ledigheten varar högst 12 vardagar ska den anmälas minst en månad innan den inleds. Tidpunkten för för- äldraledighet som är avsedd att hållas i samband med nedkomsten får ändras, om det är nödvändigt på grund av barnets födelse eller barnets eller en förälders hälsotillstånd. Ändringen ska då anmälas till arbetsgivaren så snart som möjligt.
Mom. 3 Lön till den andra föräldern till ett adoptivbarn
Under föräldraledighet som beviljats den andra föräldern till ett adop- tivbarn betalas ordinarie lön för den period som inkluderar de första 72 vardagarna av ledigheten under vilka tjänsteinnehavaren/arbetstagaren är frånvarande från arbetet. En förutsättning för utbetalning av lön är dessutom att anställningsförhållandet till församlingen omedelbart före föräldraledigheten har pågått i minst 60 kalenderdagar.
Tillämpningsanvisning mom. 3:
Lön för 72 vardagar betalas från början av föräldraledigheten och tills alla de 72 vardagarna har använts. Förutsättningen är att personen är frånvarande från ar- betet på grund av adoptionen.
Tillämpningsanvisning mom. 1–3:
Beräkningen av den period om 72 vardagar som nämns i mom. 1–2 börjar vid ingången av graviditetspenningsperioden eller den föräldrapenningsperiod som beviljats för vård av adoptivbarn. Beräkningen börjar från den ovan nämnda da- gen också när tjänsteinnehavaren/arbetstagaren redan är tjänst-/arbetsledig på annan grund.
Redan beviljad annan tjänst-/arbetsledighet omvandlas inte till graviditets- eller föräldraledighet, även om rätten till graviditets- eller föräldrapenning skulle bör- ja under en tidigare beviljad tjänstledighet/arbetsledighet (den s.k. tidsprioritets- principen). Lön under graviditets- eller föräldraledighet betalas därför inte för den del av graviditets-/föräldrapenningsperioden som löper samtidigt som tidigare beviljad annan tjänstledighet/arbetsledighet.
Med avvikelse från tidsprioritetsprincipen har en tjänsteinnehavare/arbetstagare med anledning av en ny graviditet rätt att avbryta en tidigare beviljad vårdledighet
DEL III
från den tidpunkt då rätten till graviditetsledighet enligt 4 kap. i arbetsavtalslagen börjar.
Under den nya graviditetsledigheten betalas lön för de 72 första vardagarna i en- lighet med denna paragraf.
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
Den totala längden på den avlönade perioden är mer än 72 kalenderdagar, efter- som de 72 kalenderdagarna utöver vardagar även omfattar söndagar och even- tuella söckenhelger. Till kategorin avlönade vardagar räknas alla de 72 första var- dagarna, oberoende av om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren arbetat alla dessa dagar. Ledigheterna är oavlönade efter perioden om 72 vardagar.
Vardagar inkluderar måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag och lördag, om de inte är söckenhelger. Vissa högtidsdagar räknas som vardagar i samband med beräkningen av familjeledigheter (delvis avvikande från beräkningen av semester och arbetstid). Dessa inkluderar påsklördag och midsommarafton samt dessutom julafton, om den infaller på en vardag.
Om lön ska betalas för en del av en kalendermånad, sker uträkningen enligt be- stämmelserna i § 15.
Mom. 4 Lön under tillfällig vårdledighet
En tjänsteinnehavare/arbetstagare som beviljas tillfällig vårdledighet för vård av sitt plötsligt insjuknade barn under 12 år eller barn med funktions- nedsättning eller ett annat barn under 12 år eller barn med funktionsned- sättning som varaktigt bor i hans eller hennes hushåll har rätt att få sin ordinarie lön räknat från början av den tillfälliga vårdledigheten, likväl för högst två arbetsdagar.
Tillämpningsanvisning:
Enligt 4 kap. 6 § i arbetsavtalslagen beviljas tillfällig vårdledighet för högst fyra arbetsdagar, av vilka två enligt detta avtal är avlönade. Om en tillfällig vårdledig- het innehåller sedvanliga eller i fridagsplanen angivna avlönade lediga dagar, ska dessa inte beaktas vid räknandet av de två avlönade arbetsdagarna. Om de lediga dagarna är flera än två, ska de överskjutande dagarna dras av från de avlönade tjänst-/arbetsledighetsdagarna. Om barnet insjuknar under en arbetsdag ska den- na dag inte räknas in i den tillfälliga vårdledigheten. Om barnets sjukdom varar längre än fyra arbetsdagar, kan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren få behovsprö- vad oavlönad tjänst-/arbetsledighet eller ha rätt till frånvaro av tvingande famil- jeskäl enligt § 60.
Med ett barn med funktionsnedsättning avses en person vars vårdbehov oavsett ålder är jämförbart med ett barn under 12 år och som vid plötsligt insjuknande på grund av sin funktionsnedsättning blir så hjälplös att hen inte förmår ta hand om sig själv. Barn med funktionsnedsättning är bl.a. barn med intellektuell funktions- nedsättning och, beroende på skadans svårighetsgrad, barn med hjärn-, extremi- tets-, syn- eller hörselskada. Med ett barn med funktionsnedsättning avses inte ett barn med en kronisk sjukdom (t.ex. diabetes, allergi, astma osv.). En kronisk sjukdom kan dock leda till en situation där det sjuka barnet måste anses ha en funktionsnedsättning, t.ex. svår hjärtsjukdom eller diabetes. Tjänsteinnehavaren/ arbetstagaren är vid behov skyldig att med hjälp av läkarintyg visa att dennes barn över 12 år har en sådan funktionsnedsättning som avses ovan.
DEL III
Mom. 5 Lön under partiell föräldraledighet eller partiell vårdledighet
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
När partiell föräldraledighet eller vårdledighet beviljas en tjänsteinneha- vare/arbetstagare, ska hans eller hennes ordinarie lön för denna tid mins- kas i samma förhållande som den förkortade arbetstiden står till den fulla ordinarie arbetstiden eller som arbetsskyldigheten under föräldraledig- heten eller vårdledigheten står till den fulla arbetsskyldigheten.
Tillämpningsanvisning:
För uträkning av lön, se § 14. Beviljande av partiell föräldraledighet eller partiell vårdledighet för anställda utan arbetstid, se § 64.
Mom. 6 Lön under annan familjeledighet
Tjänsteinnehavare/arbetstagare får inte lön för andra familjeledigheter än de som nämns i denna paragraf.
§ 64 Partiell föräldraledighet och partiell vårdledighet för anställda utan arbetstid
Tjänsteinnehavare/arbetstagare vilkas arbetstid inte bestäms i timmar ges partiell föräldraledighet eller partiell vårdledighet så att ledighet be- viljas i samma förhållande som arbetsskyldigheten under den partiella ledigheten utgör av den fulla arbetsskyldigheten. Om arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren/arbetstagaren är oense om hur mycket arbetsskyldig- het som sammanfaller med den partiella föräldraledigheten eller partiel- la vårdledigheten, ska partiell ledighet beviljas genom att tjänsteinneha- varen/arbetstagaren ges en arbetsdag ledighet i veckan och genom att tjänsteinnehavarens arbetsskyldighet och lön minskas med 20 procent. Om övriga detaljer kring arrangemangen i samband med partiell föräld- raledighet eller partiell vårdledighet föreskrivs i 4 kap. i arbetsavtalslagen.
Tillämpningsanvisning:
Denna paragraf tillämpas på sådana tjänsteinnehavare/arbetstagare utan arbets- tid som avses i kapitel 6 A.
KAPITEL 3.3 ÖVRIGA BESTÄMMELSER OM SJUKFRÅNVARO OCH FAMILJELEDIGHET
Följande avtalsbestämmelser träder i kraft 1.8.2022. Fram till dess tilläm- pas bestämmelserna i KyrkTAK 2020–2022.
§ 70 Förutsättningar för löneförmåner
Rätten till löneförmåner för sjukdomstid eller familjeledighet förutsätter att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren följer det som bestäms i sjukförsäk- ringslagen om beviljande av dagpenning, graviditets- eller föräldrapen- ning. Om arbetsgivaren till följd av en tjänsteinnehavares/arbetstagares försummelse eller åtgärd går miste om en förmån som arbetsgivaren har
DEL III
rätt till, ska tjänsteinnehavarens/arbetstagarens löneförmåner minskas med ett belopp som motsvarar förlusten.
Tillämpningsanvisning:
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
För att arbetsgivaren ska kunna ansöka om dagpenningsförmån enligt sjukför- säkringslagen, ska tjänsteinnehavaren/arbetstagaren iaktta det som bestäms om beviljande av dagpenning, graviditets- eller föräldrapenning i sjukförsäkringslagen och i god tid förse arbetsgivaren med de uppgifter och utredningar som lagen förutsätter.
§ 71 Arbetsgivarens rätt till dagpenningar och vissa ersättningar
Mom. 1 Arbetsgivarens rätt till dagpenningar
Arbetsgivaren har rätt till en andel av de dag-, graviditets- och föräldra- penningar som avses i sjukförsäkringslagen, som motsvarar den lön som betalas för sjukdomstiden och familjeledigheterna.
Tillämpningsanvisning:
Om dagpenningen överstiger tjänsteinnehavarens/arbetstagarens lön, ska skill- naden mellan dagpenningen och lönen betalas till tjänsteinnehavaren/arbetsta- garen.
Mom. 2 Arbetsgivarens rätt till andra ersättningar
Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare får eller är berättigad att få olycks- falls- eller annan ersättning på grund av någon annan obligatorisk försäk- ring än sjukförsäkringen, tillfaller denna ersättning arbetsgivaren till den del den motsvarar lönen för den sjukdomstid för vilken löneförmåner har betalats till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren. Som ersättning betraktas härvid utbetald olycksfallspension, dagpenning och livränta men inte vård eller därmed jämförbara kostnader och inte heller i stället för livränta be- tald engångsersättning, menersättning eller vårdbidrag enligt 51 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015). Denna be- stämmelse gäller emellertid inte olycksfallspension och livränta som inte har samma ursprung som den ifrågavarande sjukdomen.
Tillämpningsanvisning:
Ersättningar som utgår på grund av en försäkring som betalats av tjänsteinneha- varen/arbetstagaren själv tillfaller inte arbetsgivaren, även om denne skulle betala lön för sjukdomstid.
Momentets sista mening ska tillämpas t.ex. då en tjänsteinnehavare/arbetstagare har skadat sig i eget eller en tidigare arbetsgivares arbete och till följd av detta lyfter fortlöpande olycksfallsersättning.
DEL III
KAPITEL 3.4 VISSA ANDRA TJÄNST-/ARBETSLEDIGHETER OCH AVBROTT I ARBETET
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
§ 80 Helgdagar och vissa andra särskilda dagar
En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till avlönad tjänst-/arbetsledig- het, om han eller hon
1) vigs till äktenskap,
2) fyller 50 eller 60 år,
3) flyttar,
4) deltar i uppbåd enligt värnpliktslagen,
5) dödsdag av en nära anhörig eller
6) deltar i jordfästningen av en nära anhörig under en arbetsdag.
Tillämpningsanvisning:
Med nära anhörig avses tjänsteinnehavarens/arbetstagarens make/sambo/part- ner, barn och föräldrar samt makens/sambons barn och föräldrar liksom även tjänsteinnehavarens/arbetstagarens syskon och halvsyskon. Tjänsteinnehava- rens/arbetstagarens deltagande t.ex. i sin förra makes/sambos/partners eller dennes föräldrars begravning berättigar inte till en dags avlönad tjänstledighet/ arbetsledighet.
Med make/sambo/partner avses en person som tjänsteinnehavaren/arbetstaga- ren har ingått äktenskap eller ett registrerat partnerskap med. Med make/sambo/ partner avses också en person med vilken tjänsteinnehavaren/arbetstagaren utan att vara gift fortgående lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande för- hållanden och med vilken han eller hon har eller har eller har haft ett gemensamt barn eller med vilken han eller hon har ett avtal om inbördes underhåll som fast- ställts av en myndighet.
Sådana i paragrafen nämnda dagar som infaller på en ledig dag eller under se- mester berättigar inte till en motsvarande ledig dag vid någon annan tidpunkt.
Ansökan om sådan tjänst-/arbetsledighet som avses i paragrafen ska göras i så god tid som möjligt.
§ 81 Vissa hälsorelaterade ledigheter
Mom. 1 Medicinska undersökningar under graviditeten
Gravida kvinnor har rätt att under arbetstid genomgå medicinska under- sökningar före förlossningen utan att gå miste om lön.
Tillämpningsanvisning:
Arbetsgivaren ska underrättas om besök på mödravårdscentralen och andra un- dersökningar under graviditeten så fort tjänsteinnehavaren/arbetstagaren vet när de infaller. Om det är ändamålsenligt med tanke på utförandet av arbetsuppgif- terna, kan skiften förläggas så att arbetet utförs vid andra tider än undersökning- arna eller besöken på mödravårdscentralen. Om undersökningen eller besöket på mödravårdscentralen infaller under arbetstid, beviljas befrielse från arbetet för
DEL III
denna tid. Den tid tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har varit ledig från arbetet hänförs inte till arbetstiden då arbetstidsersättningarna räknas ut.
Mom. 2 Hälsoundersökningar som arbetsgivaren förutsätter
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt att få nödvändig ledighet från arbetet för sådan hälsoundersökning, fortsatt undersökning eller kon- troll som arbetsgivaren förutsätter samt för de resor som är nödvändiga i samband med dem. För denna tid får tjänsteinnehavaren/arbetstagaren sin ordinarie lön samt ersättning för resekostnader enligt § 120–130. Lag- stadgade kontroller som förutsätts för tjänsten/arbetet samt reglements- och instruktionsenliga kontroller jämställs med ovan nämnda kontroller.
Tillämpningsanvisningar mom. 1–2:
I fråga om andra hälsoundersökningar och kontroller än sådana som avses i mom. 1 och 2 ska arbetsgivaren i varje enskilt fall överväga om tjänsteinnehavaren/ar- betstagaren ska ges oavlönad tjänstledighet/arbetsledighet för ändamålet och/ eller eventuellt åläggas att arbeta in den arbetstid som använts.
§ 82 Repetitionsövningar, försvarskurser och befolkningsskyddsutbildning
Tjänsteinnehavare/arbetstagare som har inkallats till repetitionsöv- ning, försvarskurs, kompletterande tjänstgöring enligt civiltjänstlagen (1446/2007) eller befolkningsskyddsutbildning med stöd av 67 § i rädd- ningslagen (379/2011) ska för den tid repetitionsövningen, försvarskursen eller befolkningsskyddsutbildningen varar få sin ordinarie lön minskad med beloppet av reservistlönen eller motsvarande ersättning.
Tillämpningsanvisning:
En kallelse till frivillig övning (lagen om frivilligt försvar 566/2007, 18 §) jämställs inte med en kallelse till repetitionsövning, och ingen lön betalas för deltagande i sådana.
En tjänsteinnehavare/arbetstagare som fullgör sin värnplikt får under denna tid inga löneförmåner från församlingen. Detsamma gäller vapenfri tjänst och civil- tjänst.
§ 83 Utbildningstid
Bestämmelser om förmåner som betalas för utveckling av yrkeskompe- tensen finns i mom. 1–2 i denna paragraf. Det finns bestämmelser om förtroendemannens lön under förtroendemannautbildningen i § 11 i Kyr- kans förtroendemannaavtal och om arbetarskyddsfullmäktiges lön under arbetarskyddsutbildningen i § 23 i Kyrkans samarbetsavtal.
Mom. 1 Nödvändig utveckling av yrkeskompetensen
När tjänsteinnehavaren/arbetstagaren på uppdrag av arbetsgivaren del- tar i yrkeskompetensutveckling som är nödvändig för skötseln av arbets- uppgifterna är tjänsteinnehavaren/arbetstagaren berättigad till sin ordi- narie lön för utbildningstiden. Dessutom ersätts i enlighet med KyrkTAK
DEL III
resekostnader och andra direkta, skäliga kostnader som föranleds av del- tagandet.
Tillämpningsanvisning:
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
För utbildningstimmar som överskrider den fastställda ordinarie arbetstiden en- ligt arbetstidsschemat ska tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalas ersättning för utbildningstid. Ersättningen betalas i form av enkel timlön eller motsvarande ledighet med lön för varje utbildningstimme som överskrider den ordinarie ar- betstiden. Vid beräkningen beaktas inte resor eller vilotider som ingår i utbild- ningsdagen/utbildningsdagarna. Det sammanräknade antalet utbildningstimmar som ska ersättas utjämnas till närmaste halvtimme i enlighet med § 165 i KyrkTAK. Arbetstidsersättningar, som till exempel ersättning för mertids-, övertids-, kvälls- eller söndagsarbete, betalas inte för personalutbildningstiden då utbildningen är nödvändig.
Tjänsteinnehavare/arbetstagare i andligt arbete utan arbetstid betalas ersättning för utbildningstid när deltagandet i nödvändig personalutbildning utgör ett hinder för att ta ut en ledig dag. Den förlorade lediga dagen kompenseras då i första hand med en ny ledig dag. Eventuella ersättningar i pengar beräknas enligt § 142 mom. 2 i KyrkTAK.
Utgångspunkten är att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte åläggs att delta i nödvändig kompetensutveckling på sin lediga dag och att man i fråga om tjänste- innehavare/arbetstagare som omfattas av arbetstidsbestämmelserna inte över- skrider den ordinarie arbetstiden på grund av deltagande i utbildningen. Om det- ta inte kan undvikas ska tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalas ersättning för utbildningstiden.
Se § 12 i KyrkTAK (ordinarie lön) och § 120–130 (resekostnader).
Mom. 2 Övrig nödvändig utveckling av yrkeskompetensen
När arbetsgivaren på ansökan beviljat tjänsteinnehavaren/arbetstagaren tjänst- eller arbetsledighet för yrkeskompetensutveckling som är nödvän- dig för skötseln av arbetsuppgifterna kan tjänsteinnehavaren/arbetstaga- ren för tjänst-/arbetsledigheten enligt arbetsgivarens prövning betalas en del av eller hela lönen för högst 30 kalenderdagar under ett kalenderår. Av särskilda skäl kan maximitiden 30 kalenderdagar överskridas. Dessut- om kan arbetstagaren enligt vad som anses rimligt betalas ersättning för kostnader som föranletts direkt av utbildningen.
Tillämpningsanvisning:
Bestämmelserna i detta moment gäller även utbildning som arbetsgivaren god- tar som personalutbildning och i vilken tjänsteinnehavaren/arbetstagaren deltar under sin semester eller någon annan frånvaro från arbetet med eller utan lön.
Nödvändig kompetensutveckling kan genomföras på arbetsgivarens förslag eller tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ansökan/samtycke. Deltagande förutsätter alltid
1) en ansökan avtjänsteinnehavaren/arbetstagaren,
2) att tjänst-/arbetsledighet beviljas för utbildningen samt
3) att beslutet om förmåner som betalas för utbildningstiden fattas på förhand.
Arbetsgivaren kan enligt prövning betala lön för tjänst-/arbetsledighet som be- viljas för utveckling av yrkeskompetensen. Maximibeloppet enligt detta moment
DEL III
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
kan överskridas endast av särskilda skäl. I beräkningen av maximibeloppet för lön för tjänst-/arbetsledighet beaktas all sådan kompetensutveckling under samma kalenderår som avses i mom. 2 och för vilken arbetstagaren fått lön. Särskilda skäl kan komma i fråga bland annat när hela kyrkans utbildningsbehov förutsätter åt- gärder av arbetsgivaren samtidigt med dennes egna utvecklingsbehov. Särskilda skäl ska motiveras i beslutet.
Arbetsgivaren kan även enligt prövning ersätta skäliga kostnader om de har direkt samband med utvecklingen. Man kan bland annat ersätta resekostnader i enlighet med KyrkTAK och till exempel kurs- och deltagaravgifter samt kostnader för an- skaffning av kursmaterial som blir kvar i arbetsgivarens ägo och besittning.
§ 84 Skötsel av offentliga uppdrag
Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare som är förhindrad att sköta sin tjänst/sitt arbete på grund av ett offentligt förtroendeuppdrag betalas inga löneförmåner för denna tid.
Tillämpningsanvisning:
Momentet tillämpas när det är fråga om ett kommunalt förtroendeuppdrag eller ett statligt förtroendeuppdrag till vilket ett kommunalt organ har utsett en före- trädare.
Om rätten till ledighet för att sköta ett kommunalt förtroendeuppdrag, se KL 6:40 och arbetsavtalslagen 2:18.
§ 85 Lön för att representera kyrkan
Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare har beviljats tjänst-/arbetsledighet
1) för att representera Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland i hemlandet eller utomlands, eller
2) för deltagande i ett för kyrkans gemensamma behov inrättat organs möte eller arbete,
kan arbetsgivaren besluta att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren får ordi- narie lön under tjänst-/arbetsledigheten för sammanlagt högst 30 kalen- derdagar per kalenderår.
Tillämpningsanvisning:
Biskopsmötet och kyrkostyrelsen har beslutat att som representation av kyrkan utomlands ska betraktas företrädande av kyrkan vid möten, konferenser och motsvarande evenemang utomlands. Med representation i hemlandet avses före- trädande av kyrkan vid möten, konferenser och motsvarande sammankomster i hemlandet, när detta sker på initiativ av kyrkomötet, biskopsmötet, kyrkostyrelsen eller domkapitlet.
Med deltagande i ett för kyrkans gemensamma behov inrättat organs möte eller arbete avses deltagande i kyrkomötets, biskopsmötets, kyrkostyrelsens, domka- pitlets eller av dessa tillsatta utskotts, permanenta kommissioners, kommittéers, arbetsgruppers eller andra motsvarande organs möten eller arbete.
DEL III
§ 86 Lön under avstängning från tjänsteutövning TKA
Mom. 1 Innehållande av lön
FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO
Om en tjänsteinnehavare med stöd av KL 6:63 har avstängts från tjänst- eutövning, ska tjänsteinnehavarens hela lön innehållas för denna tid.
Mom. 2 Utbetalning av lön i efterhand när grunden för innehållning upphört
Om en tjänsteinnehavare i domstol inte döms till böter eller fängelse ge- nom ett beslut som vunnit laga kraft eller om avstängnings- eller uppsäg- ningsbeslutet upphävs, ska den innehållna lönen betalas till tjänsteinne- havaren. Från den innehållna lönen dras av övriga inkomster enligt KL 6:61.
Tillämpningsanvisning:
Om tjänsteinnehavaren under avbrottet i tjänsteutövningen har fått lön från en annan anställning eller sociala förmåner, dras dessa av från det innehållna löne- beloppet så som föreskrivs i KL 6:61.
Mom. 3 Utbetalning av lön om tjänsteförhållandet upphör under avstängning från tjänsteutövning
Om ett åtal eller domstolsförfarande har förfallit på grund av att tjänste- förhållandet upphört, ska den tillfälligt innehållna lönen inte betalas ut i det fall att tjänsteinnehavaren har gjort sig skyldig till en sådan gärning, ett sådant beteende eller en sådan försummelse att tjänsteinnehavaren hade kunnat dömas till böter eller fängelse.
§ 87 Lön under arbetskonflikt
TKA Tjänsteinnehavarens lön och andra ekonomiska förmåner under strejk eller lockout bestäms enligt § 18 i lagen om den evangelisk-lutherska kyr- kans tjänstekollektivavtal.
§ 88 Lön under annan tjänst-/arbetsledighet
Arbetsgivaren kan enligt prövning betala hela lönen eller en del av den till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren för högst 30 kalenderdagar under året för sådan tjänst-/arbetsledighetstid som annars enligt detta avtal skulle vara oavlönad.
Tillämpningsanvisning:
Om arbetsgivaren under en tjänst- eller arbetsledighet som beviljats för yrkes- inriktad rehabilitering i enlighet med pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) har betalat hela den egentliga lönen till tjänsteinnehavaren/arbetstaga- ren betalas rehabiliteringspenningen eller annan motsvarande rehabiliteringsför- mån till den del de motsvarar lönen till arbetsgivaren. Om betalning av rehabilite- ringsförmån till arbetsgivaren se tillämpningsanvisningen för § 53 mom. 4.
DEL IV
DEL IV SEMESTER
SEMESTER
INLEDNING
Genom KyrkTAK avtalas heltäckande om semesterbestämmelser. Därför tillämpas inte bestämmelserna i semesterlagen på kyrkans anställnings- förhållanden, om inte annat föreskrivs i KyrkTAK.
Semesterbestämmelserna i KyrkTAK omfattar bestämmelser om
• intjänandet av semester och antalet semesterdagar,
• beviljande och sparande av semester,
• semesterlön,
• semesterersättning,
• semesterpenning och
• betalning av semesterrelaterade förmåner till tjänsteinnehavaren/ar- betstagaren.
Intjänandet av semester enligt KyrkTAK grundar sig på principen om ar- betsdagar. Kvalifikationsåret börjar 1.4. och upphör 31.3. följande år, då semestern faller ut. Semester tjänas in och förbrukas räknad i arbetsdagar. Ett liknande semestersystem tillämpas på hela den offentliga sektorns anställningar. I semesterlagen grundar sig intjänandet av semester däremot på vardagar. Ett semestersystem baserat på arbetsdagar passar kyrkan bättre än ett system baserat på vardagar, eftersom arbetet ofta utförs på veckoslut och helgdagar.
Semester tjänas in för en kalendermånad, en s.k. full kvalifikationsmånad, då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren utfört den mängd arbete (35 ar- betstimmar eller 14 arbetsdagar) som avtalet förutsätter. Dessutom krävs att anställningen varit i kraft minst hälften av månaden eller 16 kalender- dagar.
Vissa former av frånvaro från arbetet likställs med tid som ger rätt till semester. Avlönad frånvaro från arbetet eller frånvaro då Fpa betalat dagpenning utgör grund för semester. Sådan frånvaro är till exempel se- mester, sjukfrånvaro som är avlönad och de flesta formerna av familjele- dighet. Dessutom beaktas oavlönad frånvaro såsom studieledighet eller permittering till vissa delar i beräkningen av semester.
Antalet semesterdagar varierar enligt antalet fulla kvalifikationsmånader under kvalifikationsåret och enligt vilken av de tre semestertabellerna som tillämpas på tjänsteinnehavaren/arbetstagaren. Antalet semester- dagar påverkas också av anställningens längd och av den tid som god- känts som berättigande till erfarenhetstillägg. Antalet semesterdagar för ett fullt kvalifikationsår varierar enligt den semestertabell som tillämpas
DEL IV
på tjänsteinnehavaren/arbetstagaren mellan 23 och 38 arbetsdagar eller cirka 4,5 och 7,5 veckor.
SEMESTER
Semester beviljas i huvudsak sommartid under semesterperioden som börjar 1.5. och slutar 30.9. Vanligen sparas också en del av semestern för att tas ut som vintersemester. Förhållandet mellan semesterdagar som- martid och vintertid kan ändras om arbetet kräver det eller om arbets- givaren och tjänsteinnehavaren/arbetstagaren avtalar om det. Innan tid- punkten för sommarsemestern fastställs genom ett s.k. semesterschema ska arbetsgivaren ta reda på tjänsteinnehavarnas/arbetstagarnas önske- mål. Avtalet innehåller också bestämmelser om förutsättningarna för att en fastställd semestertidpunkt ska kunna flyttas till exempel på grund av sjukdom.
Innan semesterschemat fastställs kan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren spara en del av den intjänade semestern, som kan beviljas som sparad ledighet ett annat år.
Under semestern betalas semesterlön. En tjänsteinnehavares/månads- avlönad arbetstagares semesterlön är lika stor som den ordinarie lönen. En timavlönad arbetstagares semesterlön räknas ut som en procentuell andel av det föregående kvalifikationsårets lön.
Utöver semesterlönen betalas en semesterpenning i juni. Beloppet varie- rar beroende på löneformen (månads- eller timlön) och den semesterta- bell som tillämpas. Arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kan avtala om att byta semesterpenningen mot ledig tid.
När anställningen upphör betalas semesterersättning för innestående se- mester. Den vanligaste situationen då semesterersättning betalas är när en visstidsanställning upphör (vikariat och säsongsarbetare). Semesterer- sättningens belopp bestäms enligt antalet semesterdagar som ska ersät- tas och enligt löneformen.
KAPITEL 4.1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
§ 90 Rätt till semester och tillämpningsområde för semesterbestämmel- serna
Mom. 1 Allmän bestämmelse om hur semestern bestäms
Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens rätt till semester bestäms enligt denna del.
Tillämpningsanvisning:
Bestämmelserna i denna del (IV) ersätter bestämmelserna i semesterlagen, om inte något annat föreskrivs särskilt nedan.
DEL IV
Mom. 2 Bestämning av semestern vid flera samtidiga anställningsförhållanden
SEMESTER
För en tjänsteinnehavare/arbetstagare som har flera anställningar sam- tidigt hos församlingen ska semesterförmånerna bestämmas på samma sätt som för en enda anställning. På motsvarande sätt ska förfaras då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren samtidigt arbetar hos två eller flera församlingar i en kyrklig samfällighet eller hos en kyrklig samfällighet och samtidigt hos en församling som hör till denna.
Tillämpningsanvisning:
Om en person hos en församling samtidigt sköter två arbeten som avlönas på oli- ka grunder (t.ex. barnledare och vaktmästare), ska semesterförmånerna bestäm- mas så att de båda anställningarna behandlas som ett enda anställningsförhållan- de. På motsvarande sätt ska en person som samtidigt är anställd hos två eller flera församlingar inom en kyrklig samfällighet ges semesterförmåner på så sätt att anställningarna behandlas som ett enda anställningsförhållande. Semesterlönen och semesterpenningen beräknas separat enligt lönebestämmelserna för respek- tive arbete, men för samma semestertidpunkt.
Mom. 3 Undantagsbestämmelse om semester för församlingspastorer
TKA En församlingspastor som utan egen ansökan på domkapitlets förordnan- de direkt har förflyttats till en annan församling, har rätt att få sin intjänade semester i den församling där han eller hon tjänstgör när semestern ges.
Tillämpningsanvisning:
Om en församlingspastor som utan egen ansökan på domkapitlets förordnande direkt har förflyttats till en annan församling vill flytta sina intjänade semesterda- gar från den tidigare församlingen till den nya, ska han eller hon själv meddela detta till den tidigare och den nya arbetsgivaren samt till domkapitlet. I annat fall betalas ersättning för semesterdagarna som semesterersättning från den tidigare församlingen.
§ 91 Vissa grundläggande begrepp
Med de semesterrelaterade begrepp som används i detta avtal avses föl- jande:
Kvalifikationsår är den period som börjar 1.4. och slutar 31.3. Semesterår är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret slutar. Semesterperiod är den period som börjar 2.5. och slutar 30.9.
Semesterersättning är den ersättning i pengar som betalas för innestående semesterdagar när anställningen upphör.
Semesterlön är den lön som betalas för semestertiden.
Semesterpenning är ett separat lönetillägg som betalas ut i juni och vars belopp grundar sig på antalet intjänade semesterdagar.
I semestertabellen finns antalet semesterdagar färdigt uträknade på ba- sis av kvalifikationsmånaderna (se § 94). I semestertabellen anges semes- terdagarna som antalet arbetsdagar, inte vardagar eller kalenderdagar.
DEL IV
En full kvalifikationsmånad är en kalendermånad som berättigar till se- mester (se § 92–93).
SEMESTER
Semesterdagar är sådana enligt § 94 intjänade semesterdagar som förbrukas då semester ges enligt § 95.
Semestertid är en som semester definierad period som utöver semesterdagar också kan innehålla andra dagar, till exempel lediga dagar eller söckenhelger.
Semester som har fallit ut/inte har fallit ut: Semestern faller ut då kva- lifikationsåret upphör, dvs. 31.3. Semester som ges efter denna tidpunkt är semester som har fallit ut. Semester kan ges innan den fallit ut endast i undantagsfall och av grundad anledning.
KAPITEL 4.2 INTJÄNANDE AV SEMESTER OCH SEMESTERNS LÄNGD
§ 92 Full kvalifikationsmånad
Mom. 1 Tjänsteinnehavare/arbetstagare som omfattas av arbetstidsbestämmel- serna
Fulla kvalifikationsmånader för tjänsteinnehavare/arbetstagare som om- fattas av arbetstidsbestämmelserna är kalendermånader
1) under vilka tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har arbetat minst 35 ar- betstimmar eller 14 arbetsdagar och
2) anställningen har varit i kraft minst 16 kalenderdagar utan avbrott.
Tillämpningsanvisning:
Semesterrätten utreds separat för varje kvalifikationsmånad. Förutsättningen för semesterrätt är att både arbetsvillkoret och villkoret om anställningens längd upp- fylls samtidigt. Först utreds arbetsvillkoret, där det finns två alternativ: uppfylls någotdera av villkoren 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar för varje kvalifika- tionsmånad? I synnerhet en deltidsanställd tjänsteinnehavare/arbetstagare kan under olika månader ha olika mängder arbete och således uppfylla olika arbets- villkor. Det andra villkoret för semesterrätt är alltid att anställningsförhållandet under varje kalendermånad ska ha varit i kraft minst 16 kalenderdagar. Detta har betydelse under de månader då anställningar börjar och slutar. Syftet med detta villkor är att anställningsförhållandet ska ha varit i kraft över hälften av en månad (16 kalenderdagar). Tjänst- eller arbetsledighet medför inte avbrott i anställnings- förhållandet. I fråga om sammanräkning av ofullständiga inledande och avslutan- de månaders dagar, se mom. 3.
Exempel:
Församlingen har heltidsanställt en sommararbetare på sin begravningsplats för tiden 6.6.–14.8. Semesterrätt uppkommer för juni och juli. Under båda månader- na uppfylls båda villkoren: anställningsförhållandet pågår minst 16 kalenderdagar och antalet arbetstimmar uppgår till minst 35 eller antalet arbetsdagar till minst
14. För augusti uppkommer ingen semesterrätt även om antalet arbetstimmar överstiger 35, eftersom anställningsförhållandet inte pågår minst de 16 kalender- dagar som krävs (se även exemplet i mom. 3)
DEL IV
Mom. 2 Tjänsteinnehavare/arbetstagare utan arbetstid
SEMESTER
Fulla kvalifikationsmånader för tjänsteinnehavare/arbetstagare som sak- nar arbetstid är kalendermånader tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har arbetat
1a) minst 14 arbetsdagar eller
1b) minst 3/4 av sina ordinarie arbetsdagar och under minst 7 kalender- dagar
samt
2) anställningen utan avbrott har varit i kraft minst 16 kalenderdagar.
Tillämpningsanvisning:
Detta moment gäller tjänsteinnehavare/arbetstagare i andligt arbete utan arbets- tid (se § 140). Det gäller också andra tjänsteinnehavare/arbetstagare som enligt arbetstidslagen inte omfattas av arbetstidsbestämmelserna (se § 144).
Exempel 1:
En heltidsanställd församlingspastors tjänsteförhållande upphör 18.7. Den sista månaden har han arbetat 12 dagar och haft 6 lediga dagar. Villkoret för semes- terrätt, att anställningsförhållandet ska ha fortgått 16 kalenderdagar, är uppfyllt. Däremot uppfylls inte villkoret att månaden ska innehålla 14 arbetsdagar. Då för- samlingspastorn emellertid har arbetat alla sina ordinarie arbetsdagar (eller va- rit frånvarande sådana dagar som enligt 93 § likställs med arbetade dagar, t.ex. på semester) uppkommer semesterrätt för den månad då anställningen upphör, eftersom han eller hon i juli arbetat alla de 12 arbetsdagar som föregår tjänste- förhållandets upphörande. I det aktuella exemplet skulle pastorn ha fått semes- terrätt även om han hade arbetat endast 9 arbetsdagar (3/4 av de ordinarie ar- betsdagarna).
Exempel 2:
Arbetsmängden och lönen i en deltidstjänst som ungdomsarbetsledare utgör 70 procent av arbetet och lönen i motsvarande heltidstjänst. Det har bestämts att tjänsteinnehavaren varannan vecka ska arbeta 4 arbetsdagar och varannan vecka 3 arbetsdagar. Varje månad kommer sålunda att omfatta minst 14 arbetsdagar och rätt till semester uppkommer på denna grund.
Exempel 3:
Arbetet och lönen i en deltidstjänst som ungdomsarbetsledare utgör 60 procent av arbetet och lönen i motsvarande heltidstjänst. Det har bestämts att tjänste- innehavaren varje vecka ska arbeta 3 arbetsdagar. Det genomsnittliga (kalkyle- rade) antalet arbetsdagar blir cirka 12,5 per månad och i praktiken, beroende på vilken kalendermånad det är frågan om samt hur de lediga dagarna är placerade, 12–14 per månad. Eftersom varje månad inte kommer att innehålla 14 arbetsda- gar tillämpas 3/4 -regeln. Det kalkylerade antalet arbetsdagar ska vara 3/4 * 12,5
= 9,4, som avrundas uppåt till 10. Semesterrätt uppkommer för kvalifikationsmå- nader med minst 10 arbetsdagar. Om antalet arbetsdagar under någon månad är mindre än 10 och frånvarodagarna inte likställs med arbetade dagar enligt § 93, är det fråga om en ofullständig kvalifikationsmånad.
Exempel 4 (deltidspension/ partiell förtida ålderspension): färre än 14 ordinarie arbetsdagar per månad – arbetsmängden varierar från en månad till en annan:
En deltidspensionerad/partiellt förtida ålderspensionerad kaplan får 50 procent av lönen för motsvarande heltidstjänst. Arbetet har periodiserats som heltidsar- bete i tre veckor, alternerande med tre veckor utan arbetsuppgifter. Det kalkylera-
DEL IV
SEMESTER
de antalet arbetsdagar är således i genomsnitt 2,5 per vecka, men beroende hur arbetet läggs upp varierar antalet arbetsdagar per månad i praktiken så att det vissa månader är i genomsnitt 15 och andra månader i genomsnitt cirka 6. Antalet arbetsdagar är 15 då en hel tre veckors period infaller under en kalendermånad. På motsvarande sätt blir antalet arbetsdagar cirka 6 då en tre veckors frånvaro- period plus en dryg vecka arbete infaller under en kalendermånad. I genomsnitt uppgår antalet arbetsdagar per månad till cirka 11.
För att räknas som en full kvalifikationsmånad ska arbetsdagarna vara minst
3/4 av det fulla antalet, eller enligt indelningen av arbetet varannan månad 3/4 * 15 = 12 eller 3/4 * 6 = 5. Decimalerna avrundas uppåt, dvs. i detta fall till 12 och 5. Om antalet arbetsdagar under någon månad är mindre än de nämnda 12 eller 5 och frånvarodagarna inte likställs med arbetade dagar enligt § 93, är det fråga om en ofullständig kvalifikationsmånad.
Frånvarodagar räknas till godo enligt § 93, dock endast i den mån som det i från- varodagarna enligt § 93 ingår sådana med arbetade dagar likställda dagar som skulle ha varit den deltidspensionerade tjänsteinnehavarens arbetsdagar.
Exempel 5 (deltidspension/partiell förtida ålderspension): arbetet har ordnats så att det utförs alternerande månader:
En deltidspensionerad/partiellt förtida ålderspensionerad kaplans arbetsplikt är 50 procent av tjänstens fulla arbetsplikt. Om arbetet undantagsvis har ordnats så att den deltidspensionerade kaplanen arbetar alternerande månader, anses semesterrätt uppkomma också för månader då tjänsteinnehavaren på grund av deltidsarrangemanget inte arbetar alls. Det bör emellertid observeras att semes- tern i en situation som denna ska fördelas jämnt mellan de månader då tjänste- innehavaren arbetar respektive inte arbetar (se 95 § 4 mom.).
Mom. 3 Principen ”allt tas till vara”
När en anställning har börjat samma kalenderår som den upphör eller året innan och om de kalendermånader då anställningen började och upphörde
1) båda är ofullständiga kvalifikationsmånader,
2) tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under dessa sammanlagt har arbe- tat minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar och
3) anställningen under den inledande och den avslutande månaden har pågått sammanlagt minst 16 kalenderdagar utan andra avbrottstider än sådana som avses i § 93, räknas denna tid som en full kvalifikations- månad.
Tillämpningsanvisning:
En anställning kan börja och/eller upphöra mitt i en kalendermånad på så sätt att den första och den sista månaden är ofullständiga kvalifikationsmånader. På motsvarande sätt kan en anställning vara kortare än en månad men sträcka sig in på två kalendermånader. I sådana fall ska den första och den sista månadens arbetstimmar eller arbetsdagar räknas ihop för att fastställa semesterrätten (prin- cipen ”allt tas till vara”).
Principen "allt tas till vara" tillämpas också på en i mom. 2 avsedd tjänsteinneha- vare/arbetstagare som saknar arbetstid när anställningens första och sista må- nad båda är ofullständiga kvalifikationsmånader. Förutsättningarna enligt mom.
DEL IV
2 uppfylls om han eller hon under dessa månader arbetat sammanlagt minst 14 arbetsdagar eller minst 3/4 av sina ordinarie arbetsdagar.
Exempel (se även exemplen i § 103 mom. 3):
SEMESTER
Församlingen har heltidsanställt en sommararbetare på sin begravningsplats för tiden 26.6.–14.8. Semesterrätt uppkommer för det första för hela juli som pågått en kalendermånad. Semesterrätt uppkommer också för de sammanräknade da- garna i juni och augusti. I juni pågick anställningen 5 och i augusti 14 kalenderda- gar, dvs. sammanlagt 19 kalenderdagar. Under denna tid har den anställda ofrån- komligen arbetat minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar. Semesterersättning och semesterpenning betalas för två månader.
§ 93 Frånvarotid som likställs med arbetad tid
Vid fastställandet av fulla kvalifikationsmånader likställs med arbetade dagar och arbetade timmar de arbetsdagar och arbetstimmar då tjänste- innehavaren/arbetstagaren har
1) tagit ut semester eller sparad ledighet,
2) varit frånvarande från arbetet på grund av sjukdom eller olycksfall, om det till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under tjänstledigheten/ arbetsledigheten har betalats löneförmåner med stöd av tjänste- eller arbetskollektivavtalet,
3) varit frånvarande från arbetet
• på grund av särskild graviditets-, graviditets- eller föräldraledighet (arbetsavtalslagen 4:1, gäller fr.o.m. 1.8.2022),
• på grund av tillfällig vårdledighet (arbetsavtalslagen 4:6),
• på grund av frånvaro av tvingande familjeskäl (arbetsavtalslagen 4:7),
• på grund av ledighet för vård av anhörig (arbetsavtalslagen 4:7b, gäl- ler fr.o.m. 1.8.2022)
Tillämpningsanvisning:
Bestämmelsen gäller inte vårdledighet. Av vårdledighet likställs enligt punkt 9 högst 30 kalenderdagar med arbetade dagar.
4) varit frånvarande från arbetet i enlighet med lagen om studieledighet (273/1979), dock sammanlagt högst 60 kalenderdagar under kvalifika- tionsåret,
5) varit frånvarande från arbetet
• för att delta i arbetsrelaterad utbildning eller
• i sådan läroavtalsenlig teoretisk undervisning som avses i lagen om yrkesutbildning (630/1998) högst 60 kalenderdagar i sänder,
6) varit frånvarande från arbetet på grund av permittering, dock högst 42 kalenderdagar i sänder
7) varit frånvarande från arbetet på grund av medicinsk rehabilitering, när sådan ges på ordination av läkare på en av myndigheten godkänd rehabiliteringsanstalt eller annan fysikalisk undersöknings- eller be- handlingsenhet på grund av yrkessjukdom eller arbetsolycksfall i syfte
DEL IV
SEMESTER
att återställa eller upprätthålla arbetsförmågan, dock högst samman- lagt 105 kalenderdagar under kvalifikationsåret. Om en sådan frånvaro fortgår utan avbrott efter utgången av kvalifikationsåret, likställs sam- manlagt högst 105 kalenderdagar under rehabiliteringsperioden med tjänstgöringsdagar,
8) varit frånvarande från arbetet om
• frånvaron har berott på arbetsgivaren,
• frånvaron har berott på en offentlig myndighets förpliktande be- stämmelse eller
• om församlingen enligt lag har varit skyldig att oavsett tjänsteinne- havarens/arbetstagarens frånvaro betala lön för en sådan dag, samt
9) varit frånvarande högst 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret av någon orsak som inte nämns ovan, om
• tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under kvalifikationsåret har ar- betat minst 22 arbetsdagar hos församlingen, och
• tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte samtidigt tjänar in semester på basis av någon annan tjänstgöring.
Om en tjänstledighet/arbetsledighet som avses i denna punkt fortgår ut- an avbrott efter kvalifikationsåret, ska som likställda med tjänstgörings- dagar/arbetade dagar beaktas sammanlagt högst 30 kalenderdagar.
Tillämpningsanvisning:
Hur de frånvaroperioder som räknas upp i denna paragraf likställs beror på från- varogrunden:
1) en del av frånvaron likställs helt och hållet (punkt 1–3 och 8), en del endast un- der den begränsade tid som anges i förteckningen (övriga punkter),
2) av frånvaro som likställs för en begränsad tid
• likställs en del endast en gång under den tid som anges i förteckningen, om
frånvaron sträcker sig över två kvalifikationsår (punkt 7 och 9)
• likställs en del under den tid som anges i förteckningen per kvalifikationsår
(punkt 4) och
• likställs en del under den tid som anges i förteckningen för varje frånvaro, även om det under samma kvalifikationsår förekommer flera frånvaroperi- oder (punkt 5 och 6).
Bestämmelserna i punkt 9 kan tillämpas endast på frånvaro av någon orsak som inte nämns i punkterna 1–8.
§ 94 Antalet semesterdagar
Mom. 1 Grunden för antalet semesterdagar
Semestern bestäms utifrån antalet fulla kvalifikationsmånader som avses i § 92–93 på det sätt som anges nedan i denna paragraf.
DEL IV
Mom. 2 Semestertabeller: antalet semesterdagar
Längden på en tjänsteinnehavares/arbetstagares semester bestäms en- ligt semestertabell 1, 2 eller 3 på följande sätt:
SEMESTER
Semestertabell 1
Fulla kvalifikations- månader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Antal semesterdagar | 3 | 6 | 9 | 12 | 15 | 18 | 21 | 24 | 27 | 30 | 33 | 38 |
Längden på semestern bestäms enligt tabell 1 när
1) tjänsteinnehavaren/arbetstagaren före utgången av det kvalifikations- år som föregår semesterperioden kan räkna sig till godo minst 15 år som berättigar till erfarenhetstillägg,
2) det gäller innehavaren av en ordinarie kyrkoherdetjänst.
Semestertabell 2
Fulla kvalifikations- månader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Antal semesterdagar | 3 | 5 | 7 | 9 | 12 | 15 | 18 | 20 | 22 | 24 | 26 | 29 |
Längden på semestern bestäms enligt tabell 2 när
1) tjänsteinnehavaren/arbetstagaren före utgången av kvalifikationsåret kan räkna sig till godo minst 3 år för erfarenhetstillägg, eller
2) anställningen i församlingen före utgången av kvalifikationsåret har fortgått minst 1 år utan avbrott. När det utreds om anställningen hos församlingen har fortgått minst 1 år utan avbrott räknas värnplikts- el- ler civiltjänstgöring inte som anställningstid.
Tillämpningsanvisning:
För att semestertabell 2 ska kunna tillämpas räcker det med att någotdera av al- ternativen 1 eller 2 uppfylls.
Semestertabell 3
Fulla kvalifikations- månader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Antal semesterdagar | 2 | 4 | 5 | 7 | 9 | 10 | 13 | 15 | 17 | 19 | 21 | 23 |
I andra fall än de som nämns under tabell 1 och 2 bestäms längden på tjänsteinnehavarens/arbetstagarens semester enligt tabell 3.
Mom. 3 Tillämpning av semesterlagen på antalet semesterdagar
Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens semester ska alltid vara minst så lång som semesterlagen anger.
DEL IV
Mom. 4 Rätt till ledighet när semester inte tjänas in
SEMESTER
En tjänsteinnehavare/arbetstagare som är anställd i bisyssla och som på grund av sin ordinarie arbetstid eller arbetsmängd inte tjänar in semester för en enda kvalifikationsmånad, har rätt till ledighet i enlighet med tabell
3. Under ledigheten betalas semesterersättning enligt § 105 mom. 1.
Tillämpningsanvisning:
En tjänsteinnehavare/arbetstagare i bisyssla som avses i momentet har rätt att få ledighet i enlighet med semesterlagens 8 § och semestertabell 3. Bestämmelsen gäller i praktiken tjänsteinnehavare/arbetstagare som är anställda i bisyssla och normalt arbetar färre än 9 timmar i veckan. För en så kort ordinarie arbetstid tjä- nar de inte in någon semester alls. Bestämmelsen motsvarar semesterlagen och EU:s arbetstidsdirektiv enligt vilka alla tjänsteinnehavare/arbetstagare ska ha rätt till fyra veckors ledighet. För ledigheten betalas ingen semesterlön eftersom ingen semester tjänas in. Däremot betalas semesterersättning enligt § 105 mom. 1.
Ledighetens längd bestäms enligt semestertabell 3 beroende på hur många må- nader tjänsteinnehavarens/arbetstagarens anställning har varit i kraft under det avslutade kvalifikationsåret. Ledigheten är inte över huvud taget beroende av hur mycket semester arbetstagaren har tjänat in utan av den arbetade tiden. En förut- sättning är att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren meddelar arbetsgivaren sin öns- kan att ta ut ledighet. På förfarandet när ledighet ges och tas ut tillämpas i övrigt vad som i detta avtal bestäms om semester.
Mom. 5 Semesterrätt när anställningen upphör
När anställningsförhållandet upphör mitt under ett kvalifikationsår be- stäms tjänsteinnehavarens/arbetstagarens semesterrätt för det inneva- rande kvalifikationsåret
1) enligt semesterrätten för det föregående kvalifikationsåret, eller
2) om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren vid utgången av föregående kvalifikationsår ännu inte var anställd av församlingen, enligt den tid som berättigar till erfarenhetstillägg vid den tidpunkt då anställnings- förhållandet började.
Tillämpningsanvisning:
Den allmänna principen för bestämning av semesterrätten är att den inte växlar mitt under ett kvalifikationsår och att semesterrätten i de fall då anställningsför- hållandet upphör under ett kvalifikationsår ska fastställas enligt slutsituationen för det kvalifikationsår som föregick upphörandet. I säsongsarbete eller annat visstidsarbete är det vanligt att anställningar börjar och slutar mitt under ett kvali- fikationsår. I sådana fall bestäms semesterrätten utifrån den tid som tjänsteinne- havaren/arbetstagaren kunde räkna sig till godo för erfarenhetstillägg vid den tid- punkt då anställningsförhållandet började.
Mom. 6 Rätt till kompletterande extra lediga dagar
Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren på grund av sjukdom, olycksfall eller medicinsk rehabilitering har varit tjänst-/arbetsledig så länge att frånvaron inte länge med stöd av § 93 punkt 2 är jämförbar med tid som berättigar till semester får personen så många i 7 a § i semesterlagen av-
DEL IV
sedda kompletterande extra lediga dagar att de extra lediga dagarna och semesterdagarna totalt uppgår till 20.
Tillämpningsanvisning:
SEMESTER
För de extra lediga dagarna betalas ordinarie lön till tjänsteinnehavaren/den må- nadsavlönade arbetstagaren. En timavlönad arbetstagare får för varje extra ledig dag sin ordinarie timlön multiplicerad med antalet arbetstimmar enligt en ordina- rie arbetsdag under den arbetade tiden.
KAPITEL 4.3 BEVILJA OCH SPARA SEMESTER
§ 95 Dagar som förbrukar semesterdagar när semester beviljas
Mom. 1 Huvudregel för hur semesterdagar förbrukas
Semesterdagar förbrukas under alla de ordinarie arbetsdagar som ingår i semestertiden, om inte annat följer av mom. 2–5. En full kalendervecka eller period av motsvarande längd kan förbruka högst 5 semesterdagar.
Tillämpningsanvisning:
Normalt har tjänsteinnehavare/arbetstagare 5 arbetsdagar och 2 lediga dagar per semestervecka. Arbetsdagarna förbrukar semester. I de undantagsfall som nämns i mom. 2–5 kan emellertid en vecka förbruka färre än 5 semesterdagar. Om den ordinarie arbetstiden i undantagsfall fördelas så att tjänsteinnehavaren/ arbetstagaren arbetar sex dagar per vecka, förbrukar även sådana veckor 5 ar- betsdagar. Observera att det ur semestersynpunkt inte har någon betydelse om arbetsdagar och lediga dagar infaller på vardagar eller helgdagar.
Om det för semestertiden har antecknats lediga dagar som arbetstidsersättning, förbrukar dessa inte semesterdagar. Semesterdagar förbrukas inte heller om det för en tjänsteinnehavare/arbetstagare i andligt arbete utan arbetstid har anteck- nats lediga dagar som flyttats till semestertiden (§ 142 mom. 2–3) eller kompensa- tion för lägerarbetstid (§ 143).
Mom. 2 Vissa söckenhelgers inverkan på hur semesterdagar förbrukas
Följande söckenhelger förbrukar inte semesterdagar inom en fastställd semestertid:
1) långfredagen, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och midsom- marafton
2) s.k. rörliga söckenhelger när de infaller under måndag–fredag, dvs.
• nyårsdagen,
• trettondagen,
• första maj,
• självständighetsdagen,
• julafton,
• juldagen och
• annandag jul.
DEL IV
Tillämpningsanvisning:
SEMESTER
I detta avtal avses med söckenhelger de dagar som räknas upp i punkterna 1–2. Förteckningen över söckenhelgdagar som förkortar arbetstiden motsvarar den praxis som följer av arbetstidsbestämmelserna (§ 171). I lagstiftningen avses med söckenhelger i regel de kyrkliga högtidsdagar som nämns i KL 4:3. Dessutom av- ses ofta även andra högtidsdagar, t.ex. första maj, midsommarafton och julafton, som egentligen är vardagar. Trots att de är vardagar likställs midsommarafton och julafton i tjänste- och arbetskollektivavtalet med söckenhelger.
Dessa söckenhelger förbrukar inte semester om de infaller under en fastställd semestertid. De söckenhelger som nämns i punkt 2 är så kallade rörliga söcken- helger. Det har avtalats att de inte förbrukar semesterdagar om de infaller under måndag–fredag. Däremot för brukar de semesterdagar om de infaller på lördag eller söndag och om de utan semester skulle vara tjänsteinnehavarens/arbetsta- garens arbetsdagar.
Om en kortare period än en vecka fastställs som semester och en söckenhelg (mån–fre) infaller inom denna period förbrukar den inte semesterdagar. I sam- band med en semester som är kortare än en vecka bör söckenhelger dock inte fastställas som semestertidens första eller sista dag.
Observera att påsklördagen och även midsommarlördagen, trots att den räknas som helgdag, förbrukar semester om de utan semester skulle vara tjänsteinneha- varens/arbetstagarens arbetsdagar. Detta beror på att de infaller under ett vecko- slut och inte förkortar veckoarbetstiden enligt den princip som följer av arbetstids- bestämmelserna.
Som semester fastställs alltid en viss i kalenderdagar angiven tidsperiod, som ut- över arbetsdagar kan innehålla lediga dagar. Arbetsdagar förbrukar semesterda- gar, lediga dagar gör det inte. Huruvida en lördag eller söndag förbrukar semester beror helt på om dessa dagar under en normal arbetsvecka skulle vara arbetsda- gar eller inte.
Om en ovan nämnd söckenhelg infaller inom en fastställd semestertid, förbrukar den inte semesterdagar. Det har i det avseendet ingen betydelse om den söck- enhelg som infaller mellan måndag och fredag normalt skulle vara tjänsteinne- havarens/arbetstagarens lediga dag eller arbetsdag. Hur mycket en söckenhelg minskar förbrukningen av semesterdagar fastställs genom beräkning (se exempel 1 och 2).
Exempel 1:
Arbetstagarens lediga dagar är måndag och tisdag. För arbetstagaren fastställs hela självständighetsdagsveckan (mån–sön) som semestertid. Självständighetsda- gen infaller på arbetstagarens lediga dag, tisdagen, dvs. mellan måndagen och fredagen. Självständighetsdagen förbrukar inte semester, vilket konstateras på följande sätt: 5-1=4. Veckan förbrukar 4 semesterdagar.
Exempel 2:
Annars samma som föregående exempel men arbetstagarens lediga dagar är lör- dag och söndag. Hur arbetsdagarna och de lediga dagarna infaller har ingen bety- delse då det är fråga om hela semesterveckor. Då söckenhelgen inom semestern infaller mån–fre förbrukas också i detta fall 4 semesterdagar.
Exempel 3:
Första maj infaller på en lördag (således inte mellan måndag och fredag). Första maj påverkar inte beräkningen av semester i något avseende. En hel semester- vecka förbrukar på normalt sätt 5 dagar. (En söckenhelg som infaller på en lördag
DEL IV
eller söndag förkortar inte heller arbetstiden för arbetstagare som omfattas av arbetstidsbestämmelserna; jfr exempel 4)
Exempel 4:
SEMESTER
Arbetstagarens lediga dagar är lördag och söndag. Första maj infaller på en ons- dag. Arbetstagaren beviljas semester måndag och tisdag. Två semesterdagar för- brukas. I detta fall har första maj ingen betydelse för beräkningen av semester, eftersom första maj faller utanför den fastställda semestertiden.
Det är en helt annan sak att första maj förkortar veckoarbetstiden för arbetsta- gare som omfattas av de allmänna arbetstidsbestämmelserna med 7 timmar 39 minuter, då dagen inte räknas in i semestertiden. För dem som omfattas av kon- torsarbetstid skulle första maj vara en avlönad ledig dag. För tjänsteinnehavare/ arbetstagare i andligt arbete utan arbetstid leder första maj (en söckenhelg) däre- mot inte till att veckans arbetsplikt förkortas.
Mom. 3 Förbrukningen av semesterdagar med allmän arbetstid
Vid ett planerat avbrott i arbetsperioden på grund av semester förbrukas semesterdagarna för arbetstagare med allmän arbetstid enligt följande bestämmelser:
1) När semestern varar en full kalendervecka förbrukar denna semes- tertid 5 semesterdagar. Om det i semestertiden ingår söckenhelger, minskar de förbrukningen av semesterdagar på det sätt som anges ovan i mom. 2.
2) När semestern med allmän arbetstid varar en ofullständig kalender- vecka och de dagliga arbetstiderna har fastställts på vissa veckodagar, förbrukar alla ordinarie arbetsdagar som ingår i semestertiden semes- terdagar. Om det i semestertiden ingår söckenhelger, minskar de för- brukningen av semesterdagar på det sätt som anges ovan i mom. 2.
3) När semestern med allmän arbetstid varar en ofullständig kalender- vecka och arbetstiden inte är fast på det sätt som avses i punkt 2) är antalet förbrukade semesterdagar och arbetstiden under den avbrut- na veckan följande:
Semestertid i kalenderdagar | Semesterdagar som förbrukas | Veckans arbetstid i timmar (se § 183) |
1 | 1 | 30 timmar 36 min. |
2 | 2 | 22 timmar 57 min. |
3 | 2 | 22 timmar 57 min. |
4 | 3 | 15 timmar 18 min. |
5 | 3 | 15 timmar 18 min. |
6 | 4 | 7 timmar 39 min. |
Tillämpningsanvisning:
Vid tillämpningen av tabellen förbrukar de i mom. 2 avsedda söckenhelgerna inte semesterdagar om de infaller under semestertiden. Då förbrukas färre semester- dagar än vad som anges i tabellen.
DEL IV
SEMESTER
Om arbetstagaren inte har regelbundna fasta lediga dagar, men arbetsskiftsför- teckningen har fastställts innan en semester som underskrider en vecka har bevil- jats eller fastställs i samband med att semestern beviljas kan man komma överens med arbetstagaren om att tillämpa semesterberäkning enligt punkt 2. I så fall be- räknas veckans arbetstid enligt § 183 mom. 1.
Mom. 4 Hur semester förbrukas i en deltidsanställning
Om det regelbundna arbetet för en deltidsanställd tjänsteinnehavare/ar- betstagare har ordnats så att det genomsnittliga antalet arbetsdagar per kalendervecka är färre än 5, räknar man i semestertiden in arbetsdagar och lediga dagar samt arbetstid och ledig tid i det förhållande som också annars råder mellan dem. Som dagar som förbrukar semester betraktas då alla dagar som ingår i semestertiden utom
1) regelbundna veckovisa lediga dagar och
2) de söckenhelger som avses ovan i mom. 2.
Tillämpningsanvisning:
Under en normal semestervecka förbrukar en deltidsanställd arbetstagare 5 se- mesterdagar oavsett under hur många dagar i veckan deltidsarbetet utförs. Vid beräkning av semester anses en vecka ha 5 arbetsdagar och 2 regelbundet åter- kommande lediga dagar, även om arbetet är avsett att utföras mer sällan än un- der 5 arbetsdagar.
Exempel 1:
En deltidsanställd byråsekreterare arbetar regelbundet 19 timmar 5 dagar i veck- an (mån–fre). En semestervecka förbrukar 5 dagar precis som för en heltidsan- ställd. Om semester ges för enskilda arbetsdagar, förbrukar de på motsvarande sätt semesterdagar.
Exempel 2:
En deltidsanställd byråsekreterare arbetar regelbundet 19 timmar 3 dagar i veck- an (mån, tis och ons). En vecka semester förbrukar då 5 semesterdagar (mån–fre). Även torsdag och fredag betraktas i detta fall som semesterförbrukande dagar, eftersom arbetet hade kunnat organiseras så att det utförs fem dagar i veckan. Att arbetstiden förläggs till dagar under arbetsveckan som avviker från genomsnittet påverkar inte hur semesterdagarna förbrukas. Som semestertid antecknas hela kalenderveckan (mån–sön), varvid lördagen och söndagen inte förbrukar semes- terdagar.
Om semester undantagsvis ges som enstaka dagar eller i perioder om några da- gar, bör man i det fall som avses i exemplet se till att det senast då tre enstaka semesterdagar som infaller på arbetsdagar har givits även antecknas två semes- terdagar på de arbetsfria dagarna, dvs. torsdag och fredag. I praktiken är det tyd- ligast om den första av fem fristående semesterdagar antecknas på en arbetsdag, den andra på en frånvarodag, den tredje på en arbetsdag, den fjärde på en från- varodag och den femte igen på en arbetsdag. Om det beviljas fler än 5 fristående dagar, påbörjas en ny serie om 5 fristående dagar genom att anteckna den första av dem på en arbetsdag. Då förverkligas den allmänna principen om att även del- tidsanställda förbrukar 5 semesterdagar per semestervecka.
Tillämpningsanvisning; uppläggning av arbetet i perioder om flera veckor: Deltidsarbete kan läggas upp så att det utförs under en utjämningsperiod över flera veckor. Då bör man se till att semesterförbrukande dagar under semesterpe-
DEL IV
rioden fördelas enhetligt mellan arbetsdagar och arbetsfria dagar enligt mängden deltidsarbete. Om deltidsarbetet har förlagts till en längre period än en vecka, ska placeringen och förbrukningen av semesterdagar granskas utifrån lika långa perioder.
SEMESTER
Exempel 3:
En deltidsanställd församlingsmästares arbetstid är 19 timmar i veckan. Försam- lingsmästaren arbetar alternerande veckor så att varannan vecka är arbetsvecka (38 timmar) och varannan ledig (0 timmar). Om semester beviljas för en hel arbets- vecka ska som semestertid antecknas både en arbetsvecka och en ledig vecka. Vardera veckan förbrukar i så fall 5 semesterdagar, sammanlagt 10 semesterda- gar. Semester kan inte beviljas enbart för en arbetsvecka eller för en ledig vecka.
Om arbetstagaren i exemplet på motsvarande sätt beviljas mindre än en vecka, t.ex. 2 dagar semester under en arbetsvecka, ska det på en ledig vecka antecknas samma antal semesterdagar; i detta fall 2 dagar, vilket innebär att sammanlagt 4 semesterdagar förbrukas.
Exempel 4:
Vid deltidspension är det vanligt att man arbetar 50 procent och varvar en vecka heltidsarbete med en vecka ledigt. Arbetet kan också ha lagts upp så att man ar- betar 2 veckor och är ledig 2 veckor. I dessa fall ska semester förläggas till arbets- veckor och lediga veckor i samma proportion som mellan arbetstiden och frånva- rotiden. Om man arbetar 50 procent och arbetet utförs varannan vecka, ska det för varje semesterdag som placerats på en arbetsdag placeras en semesterdag på en frånvarovecka.
Exempel 5:
En deltidsanställd kantor arbetar 60 procent i veckan. Då är antalet arbetsdagar i genomsnitt 3 per vecka. Xxxxxxx arbetar regelbundet med 5 arbetsdagar respek- tive 1 arbetsdag varannan vecka. Semester ska antecknas på arbetsdagarna och frånvarodagarna i förhållandet 3: 2.
Om semester beviljas för 2 veckor, förbrukar den första veckans 5 arbetsdagar och den andra veckans ena arbetsdag samt de lediga dagarna 4 dagar; samman- lagt 10 semesterdagar varav 6 är arbetsdagar och 4 är lediga dagar. Om semester beviljas som fristående dagar ska man se till att semester förbrukas i förhållande till den arbetade tiden: för tre semesterdagar som infaller på arbetsdagar ska det antecknas två semesterdagar för de lediga dagarna. Då förverkligas den allmänna principen om att även deltidsanställda förbrukar 5 semesterdagar per semester- vecka.
Mom. 5 Hur semester förbrukas för arbetstagare som inkallas vid behov
AKA Om en tillsvidareanställd timavlönad anställd i arbetsavtalsförhållande som inkallas vid behov tjänar in semester, tillämpas på beviljande av se- mester och förbrukning av semesterdagar det som bestäms i mom. 4.
Tillämpningsanvisning:
Detta moment tillämpas på arbetstagare med arbetsavtal som gäller tillsvidare, men som inte har fastställd ordinarie arbetstid och enbart arbetar de tider som församlingens verksamhet förutsätter (arbetstagare som inkallas vid behov).
En arbetstagare som avses i detta moment kan tjäna in semester för vissa kva- lifikationsmånader. Semester ges då på normalt sätt så att semestertidpunkten antecknas i semesterschemat. Fastställande av semestern visar när en arbetsta- gare som inkallas vid behov inte kommer att inkallas. I stället för semesterlön får arbetstagaren motsvarande semesterersättning i enlighet med § 104 mom. 1.
DEL IV
§ 96 Bestämning av semestertidpunkten
Mom. 1 Huvudregeln för bestämning av semestertidpunkten
SEMESTER
Semester beviljas under den tid som arbetsgivaren bestämt så att minst 65 procent av det totala antalet semesterdagar som intjänats under kva- lifikationsåret placeras inom semesterårets semesterperiod (2.5.–30.9.) och resten efter semesterperioden. Semestern får inte bestämmas så att den väsentligen påverkar tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid medan arbetet pågår.
Tillämpningsanvisning:
Enligt det system som följer av detta avtal kan semestertiden börja och sluta på vardagar men även på söndagar eller andra helgdagar. Semestertiden för tjänste- innehavare/arbetstagare vars lediga dagar är lördag och söndag kan börja på en måndag och sluta så att semesterns sista dag är en söndag. Motsvarande förfa- rande kan tillämpas på t.ex. präster eller församlingsmästare vars ordinarie lediga dagar är måndag och tisdag. Semestern kan börja på en ledig dag (mån) och sluta på en söndag. Detta innebär att semestern fastställs som fulla kalenderveckor medan måndagen och tisdagen veckan efter semestern på normalt sätt är präs- tens eller församlingsmästarens fridagar. Observera att fastställandet av semes- tern på detta sätt inte påverkar antalet semesterdagar som förbrukas utan endast tjänstgöringsskyldigheten under semestertiden. Under semestertiden har tjänste- innehavaren ingen tjänstgöringsskyldighet. Om de lediga dagarna inte inkluderas i semestertiden skulle tjänstgöringsskyldighet kunna uppkomma i oundgängliga och brådskande fall (se KL 6:27). Därför inkluderas de lediga dagarna för hela veck- or i semesterperioder som är avsedda att vara sammanhängande. Det här förfa- randet tillämpas också när lön för semesterveckan betalas enligt en genomsnittlig semesterlöneprocent i enlighet med § 99 mom. 2.
När lediga dagar infaller mitt under en kalendervecka är det ändamålsenligt att förlägga semestern så att den börjar dagen efter de lediga dagarna och slutar med lediga dagar den sista semesterveckan. Om de lediga dagarna t.ex. är torsdag och fredag börjar semestern på lördagen och slutar den sista semesterveckans fredag.
Parterna är eniga om att en del av semestern bör ges som vintersemester utanför den egentliga semesterperioden om semesterns längd är minst 23 arbetsdagar.
Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare har beviljats en längre tjänst-/ arbetsledig- het, kan semestern på begäran av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ges under tjänst-/arbetsledigheten. I ett sådant fall avbryts tjänst-/arbetsledigheten av se- mestern.
Mom. 2 Beviljande av semester med avvikelse från huvudregeln Semester kan beviljas med avvikelse från mom. 1
1) på grund av att arbetsuppgifterna är säsongsbetonade eller av någon
annan motiverad anledning som påverkar placeringen av arbetsupp- gifterna under året eller
2) efter överenskommelse med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren.
Tillämpningsanvisning:
När anställningen upphör kan arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren/arbetstaga- ren komma överens om att semesterdagar som har tjänats in innan anställningen
DEL IV
upphört men som inte fallit ut kan ges som semester innan anställningsförhållan- det upphör.
Mom. 3 Den sista tidpunkten för beviljande av semester ut
SEMESTER
Semester som fallit ut ska beviljas före utgången av april det år som följer på semesteråret eller av grundad anledning före utgången av september. Med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kan man dock komma överens om att semestern ges före utgången av december det år som följer på semesteråret.
Tillämpningsanvisning:
Semester som fallit ut ska i regel beviljas innan nästa semesterperiod börjar (1.5.). I undantagsfall och av grundad anledning kan semester också beviljas efter detta. Som grundad anledning betraktas till exempel en lång tjänst- eller arbetsledighet eller en arbetssituation som förhindrat beviljande av semester. Semester ska dock alltid beviljas före utgången av september det år som följer på semesteråret, om man inte har kommit överens med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren om att be- vilja semester före utgången av december. Om detta inte är möjligt betalas semes- terersättning, om man inte enhälligt har kommit överens om att semesterdagarna ska sparas. Högst det antal outtagna semesterdagar som anges i § 97 mom. 1 kan sparas.
Mom. 4 Sammanhängande semester
De avsnitt av semestern som förläggs inom och utanför semesterperio- den ska vara sammanhängande, om inte annat avtalas med tjänsteinne- havaren/arbetstagaren.
Mom. 5 Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens åsikt och meddelande om semes- tertidpunkten
Innan semestertidpunkten bestäms ska tjänsteinnehavaren/arbetstaga- ren ges tillfälle att framföra sin åsikt om den. Tjänsteinnehavaren/arbets- tagaren ska underrättas om semestertidpunkten om möjligt en månad men senast 2 veckor innan semestern eller en del av den börjar, om inte annat avtalas med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren.
§ 97 Sparande av semester
Mom. 1 Antal semesterdagar som sparas
Minst 15 semesterdagar av hela semestern ska tas ut som semester. Av övriga semesterdagar har tjänsteinnehavaren/arbetstagaren rätt att spa- ra högst 10 och hålla dessa som sparad ledighet under den följande se- mesterperioden eller därefter. Därutöver kan tjänsteinnehavaren/arbets- tagaren spara högst 5 semesterdagar, om han eller hon kommer överens om detta med arbetsgivaren.
Tillämpningsanvisning:
Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har rätt till färre än 15 semesterdagar kan ingen semester sparas. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren vill spara fler än 10
DEL IV
semesterdagar ska han eller hon be om arbetsgivarens samtycke i samband med att semesterschemat fastställs.
Mom. 2 Tidpunkt för anmälan om sparande
SEMESTER
Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ska på våren, i samband med att se- mesterschemat fastställs, meddela arbetsgivaren hur många semesterda- gar han eller hon vill spara.
Tillämpningsanvisning:
Efter att semesterschemat har fastställts kan semesterdagar i regel inte längre sparas. I undantagsfall kan semesterdagar emellertid sparas ännu till utgången av september kalenderåret efter semesterperioden, t.ex. på grund av en lång sjuk- frånvaro eller någon annan långvarig tjänst-/arbetsledighet, om parterna är eniga om saken.
Mom. 3 Beviljande av sparad ledighet
Om inte annat överenskoms ska de sparade semesterdagarna ges i form av sparad ledighet på en gång vid en tidpunkt som tjänsteinnehavaren/ arbetstagaren och arbetsgivaren avtalar om. Den sparade ledigheten ska tas ut senast det femte kalenderåret efter det kalenderår då sparandet av ledighet inleddes.
Tillämpningsanvisning:
Hela den sparade ledigheten ges i regel på en gång. Tjänsteinnehavaren/arbetsta- garen och arbetsgivaren kan dock komma överens om att den sparade ledigheten ges i flera perioder. Även i detta fall rekommenderas att perioderna är tillräckligt långa så att syftet med den sparade ledigheten, dvs. en längre ledighet, uppfylls.
Mom. 4 Ersättning för sparad ledighet i pengar
Till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalas för varje innestående spa- rad semesterdag en ersättning som beräknas på den ordinarie lön som gällde före ändringen, om
1) tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbetstid väsentligt ändras eller
2) tjänsteinnehavaren/arbetstagaren permitteras tillsvidare.
Tillämpningsanvisning:
Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren och arbetsgivaren kan komma överens om att sparad ledighet i de fall som avses i punkt 1) kan tas ut som ledighet oberoende av ändringar i arbetstiden. I detta fall betalas under den sparade ledigheten lön enligt den arbetstid tjänsteinnehavaren/arbetstagaren hade vid tidpunkten för sparandet.
§ 98 Flyttning av semester
Mom. 1 Rätt att flytta semester
Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har rätt att flytta sin semester eller en del av den eller en sparad ledighet till en senare tidpunkt om
1) han eller hon på grund av sjukdom, förlossning eller olycksfall är ar-
DEL IV
betsoförmögen när semestern eller den sparade ledigheten börjar el- ler pågår, och
SEMESTER
2) han eller hon inte själv avsiktligt eller genom grov oaktsamhet orsakat sjukdomen eller olycksfallet.
För att ha rätt att flytta sin semester måste tjänsteinnehavaren/arbetsta- garen utan dröjsmål eller efter att det laga förhindret upphört utan obe- fogat dröjsmål uttryckligen begära att semestern flyttas. Tjänsteinneha- varen/arbetstagaren har motsvarande rätt att flytta semestern eller en del av den, om det är känt att han eller hon på grund av sjukvård eller annan därmed jämförbar vård kommer att vara arbetsoförmögen under sin semester.
Tillämpningsanvisning:
En flyttning av semestern på grund av arbetsoförmåga förutsätter att tjänsteinne- havaren/arbetstagaren uttryckligen anhåller om att den flyttas och visar läkarintyg över arbetsoförmågan (§ 52).
Mom. 2 Beviljande av flyttad semester
Semester som flyttats på grund av arbetsoförmåga ges i den mån det är möjligt under samma semesterperiod. När den nya tidpunkten för semes- tern bestäms ska en anmälningstid på minst tre dagar iakttas innan den flyttade semestern börjar. Vid flyttning av semester till en tidpunkt efter semesterperioden iakttas vad som föreskrivs om uttag av semester i § 96 mom. 3.
Mom. 3 Flyttning av semester på arbetsgivarens initiativ
Om det av något vägande skäl är nödvändigt att på arbetsgivarens initiativ flytta tidpunkten för semestern ska ändringen meddelas minst två veckor innan semestern eller en del av den börjar. Tidpunkten för en tjänsteinne- havares semester kan av synnerligen vägande skäl flyttas eller semestern avbrytas utan iakttagande av denna två veckors anmälningstid. Tjänste- innehavaren/arbetstagaren ska ges tillfälle att bli hörd innan beslutet fattas.
§ 99 Tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares semesterlön
Mom. 1 Huvudregel för semesterlön
Tjänsteinnehavare/månadsavlönade arbetstagare betalas ordinarie lön under semester och sparad ledighet.
Tillämpningsanvisning:
På den som har månadslön då semestern börjar tillämpas bestämmelserna om månadsavlönade arbetstagare. Bestämmelser om betalning av semesterlön till timavlönade arbetstagare finns i § 101 och 102.
DEL IV
Mom. 2 Semesterlön enligt genomsnittlig anställningsprocent när arbetstiden och lönen har förändrats under kvalifikationsåret
SEMESTER
När en tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares arbetstid och därmed lön ändrar under kvalifikationsåret bestäms semesterlönen för den semester som tjänats in under kvalifikationsåret enligt genomsnit- tet av den anställningsprocent baserad på arbetstid som tillämpats under kvalifikationsåret (genomsnittlig anställningsprocent)
Tillämpningsanvisning:
Bestämmelsen tillämpas i de fall då anställningsförhållandets ordinarie arbetstid och till följd av detta även lönen har ändrat under kvalifikationsåret. När tjänste- innehavaren/den månadsavlönade arbetstagaren inleder sin semester betalas i stället för lön semesterlön som beräknas på den genomsnittliga anställningspro- centen under kvalifikationsåret. På detta sätt blir ändringen av arbetstid under semesterintjäningstiden beaktad i semesterlönens belopp. Bestämmelsen tilläm- pas till exempel när en heltidsanställd övergår till deltidspension/partiell förtida ålderspension eller en person som haft partiell tjänst-/arbetsledighet återgår till full arbetstid.
Den genomsnittliga anställningsprocenten bestäms genom att de olika anställ- ningsprocenterna multipliceras med antalet månader de tillämpats och resultatet divideras med det totala antalet kvalifikationsmånader. Om anställningsprocen- ten har ändrat mitt under en kalendermånad beräknas lönen för den månaden utifrån dagslönen separat för bägge anställningsprocenten.
Exempel:
En anställds arbetstid och anställningsprocent har under kvalifikationsåret 1.4.2014–31.3.2015 under sex månader varit 100 procent och till följd av deltids- pensionering/partiell förtida ålderspensionering under sex månader 50 procent. Semesterlönen för den semester som tjänats in under kvalifikationsåret bestäms som genomsnittet av dessa anställningsprocenter: (6*100%+6*50%)/12=75 %. På motsvarande sätt om anställningsprocenten till exempel under fyra månader varit 60 procent och åtta månader 100 procent, är den genomsnittliga anställningspro- centen 87 procent (=4*60%+8*100%)/12.
Om den anställda har semester t.ex. 18–31.8.2014 (14 kalenderdagar) beräknas semesterlönen för denna tid utgående från den månadslön som bestäms på ovan nämnda sätt enligt den genomsnittliga anställningsprocenten. Om den genom- snittliga anställningsprocenten är t.ex. 75 procent betalas för 14 kalenderdagar i semesterlön 75 procent av månadslönen och för de resterande 17 kalenderdagar- na betalas lön enligt den anställningsprocent som för närvarande tillämpas. Om den anställda har semester hela månaden betalas lönen i sin helhet utifrån den genomsnittliga anställningsprocenten enligt beskrivningen ovan.
Mom. 3 Semesterlön när arbetstiden och lönen ändras då kvalifikationsåret tagit slut innan semestern börjar
När en tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares arbetstid och därmed lön ändrar efter att kvalifikationsåret slutat men innan semes- tern eller en del av den inleds bestäms semesterlönen för den semester som tjänats in under kvalifikationsåret enligt den anställningsprocent för föregående kvalifikationsår som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren hade innan arbetstiden och lönen ändrade.
DEL IV
Tillämpningsanvisning:
SEMESTER
Bestämmelsen tillämpas när tjänsteinnehavarens/den månadsavlönade arbets- tagarens arbetstid och lön har ändrat efter att semestern fallit ut men innan se- mestern eller en del av den inleds. I så fall betalas som semesterlön den ordinarie lön som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren hade under kvalifikationsåret, dvs. när semestern tjänades in.
Även i fråga om detta moment används som lönegrund för semester den lönenivå som gäller när semestern ges, på samma sätt som i fråga om mom. 2 när den genomsnittliga anställningsprocenten används.
Mom. 4 Procentbaserad semesterlön när arbetstiden är 7–8 timmar i veckan
En tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare i bisyssla som på basis av sin ordinarie arbetstid arbetar så få dagar och ett så litet antal timmar att en eller flera kvalifikationsmånader varje kvalifikationsår blir ofullständiga betalas en procentbaserad semesterlön som beräknas en- ligt § 104.
Tillämpningsanvisning:
Detta moment gäller anställningar där den ordinarie arbetstiden är 7–8 timmar i veckan. Då uppfylls förutsättningen för rätt till semester, 35 arbetstimmar, under vissa månader och under andra månader inte. (När en månadsavlönad arbetsta- gares ordinarie veckoarbetstid är endast 1–6 timmar tillämpas enbart semesterer- sättningsbestämmelserna i § 105, eftersom rätt till semester inte uppkommer för en enda månad.)
Semester som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren tjänar in för fulla kvalifikations- månader ges som vanlig semester. Observera, att när semesterlönen beräknas enligt § 104 mom. 1 och betalas som procentbaserad semesterlön ska den grunda sig på lönen för hela kvalifikationsåret, dvs. även lönen för de månader då ingen semester har tjänats in.
Om arbetstiden är sådan att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren normalt skulle tjä- na in semester för varje månad men av någon tillfällig orsak inte gör det (t.ex. på grund av sådan oavlönad tjänst-/arbetsledighet som inte likställs med arbetad tid), betalas semesterlön eller semesterersättning på normalt sätt för de fulla kvalifi- kationsmånaderna i enlighet med mom. 1. I detta fall betalas inte semesterersätt- ning för de ofullständiga kvalifikationsmånaderna.
Exempel:
En städare är sedan flera år anställd hos församlingen. Arbetstiden är 8 timmar i veckan och månadslönen 18 procent av lönen i kravgrupp 303. Städaren tjänar in semester för 9 månader, vilket innebär att städaren de månaderna får räkna sig till godo minst 35 arbetstimmar. På städaren tillämpas semestertabell 2 och semesterrätten är sålunda 22 dagar. Det procenttal för semesterersättning som ska tillämpas är då 11,5 procent. Städaren har tjänat 3 988,90 € under kvalifika- tionsåret (lönen för övertids- och nödarbetstimmar inte medräknad). Av den sam- manlagda lönen har städaren tjänat 3 005,45 € under de 9 månader som ger rätt till semester och 983,45 € under de 3 månader som inte ger rätt till semester. Semesterlönen beräknas i enlighet med de procenttal för semesterersättning som framgår av § 104 mom. 1 och semesterpenningen i enlighet med § 107 mom. 2 som följer:
DEL IV
Den procentbaserade semesterlönen och semesterpenningen för 9 månader 11,5 % * 3 005,45 € = 345,62 € (semesterlön)
50 % * 345,62 € = 172,81 € (semesterpenning)
SEMESTER
Procentbaserad semesterlön för 3 månader (eftersom ingen rätt till semester uppkommit betalas inte semesterpenning)
11,5 % * 983,45 € = 113,09 €
Mom. 5 Procentbaserad semesterlön då arbetstiden varierar under olika tider på året
Om en tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares arbetstid varie- rar under kvalifikationsåret betalas semesterlön enligt följande:
1) när tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid varierar under olika årstider enligt ett fast system betalas semesterlön enligt mom. 2 (genomsnittlig anställningsprocent).
2) när tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbetstid varierar under olika årstider så att ordinarie arbetstid följs under en del av året och arbets- tiden helt eller delvis bestäms av uppgiftsbehovet under en del av året (inkallas vid behov), bestäms semesterlönen enligt § 104.
Tillämpningsanvisning:
Se exempel på beräkning av semesterlön i mom. 4.
Mom. 6 Kalkylmässig rättelse av procentbaserad semesterlön
Om en i mom. 4–5 avsedd tjänsteinnehavares/arbetstagares lön för en full kvalifikationsmånad har varit mindre än normalt på grund av att tjäns- teinnehavaren/arbetstagaren under den månaden har haft oavlönad tjänst-/arbetsledighet eller om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens lön har varit nedsatt till följd av sjukfrånvaro, ska semesterlönen för en sådan månad räknas på basis av den kalkylerade lönen, vars belopp fås genom att lönen för de tre föregående, lönemässigt normala månaderna räknas ihop och summan divideras med tre.
Exempel:
En arbetstagare har i mars tagit ut 10 dagar oavlönad arbetsledighet och tjänar därför den månaden mindre än normalt. Även om antalet arbetstimmar inte upp- går till 35 uppkommer rätt till semester även för mars, eftersom frånvaron likställs med arbetad tid (§ 93 punkt 9). Den kalkylerade lönen för mars månad beräknas så att lönerna för december, januari och februari räknas ihop och summan divi- deras med 3. Observera att lön för övertids- och nödarbete ska dras av från lönen för december–februari.
Mom. 7 Hur ändring av löneformen påverkar semesterlönen
AKA Om en timavlönad arbetstagare under kvalifikationsåret har övergått till månadslön, betalas som semesterlön arbetstagarens ordinarie månads- lön vid den tidpunkt då semestern börjar.
DEL IV
§ 100 Tillägg till semesterlön
Mom. 1 Rätt till semesterlönetillägg
SEMESTER
För tjänsteinnehavare/månadsavlönade arbetstagare vilkas ordinarie ar- betstid omfattar söndags-, kvälls- eller nattarbete, ska till semesterlönen adderas ett tillägg beräknat på de ersättningar i pengar som betalats för dessa arbetstider.
Mom. 2 Beräkning av semesterlönetillägg Semesterlönetillägget beräknas enligt följande:
1) Först beräknar man hur många procent de ersättningar som beta-
lats för söndags-, kvälls- och nattarbete som utförts under ordinarie arbetstid det föregående kvalifikationsåret utgör av den ordinarie lön som betalats för det föregående kvalifikationsåret (tilläggsprocent för semesterlön).
2) Sedan beräknar man tjänsteinnehavarens/arbetstagarens kalkylmäs- siga semester i antal månader. Semesterns kalkylmässiga längd i må- nader beräknas genom att man dividerar antalet intjänade semester- dagar med talet 21,5.
3) Därefter beräknar man tjänsteinnehavarens/arbetstagarens kalkylera- de semesterlön. Den kalkylerade semesterlönen beräknas genom att man dividerar tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie månads- lön med den kalkylmässiga semesterlängden.
4) Beloppet för semesterlönetillägget fås genom att man multiplicerar tjänsteinnehavarens/arbetstagarens kalkylerade semesterlön med till- läggsprocenten för semesterlönen.
Mom. 3 Semesterlönetilläggets maximala belopp
Tillägget till semesterlönen är högst 35 procent av den kalkylerade semes- terlönen.
Mom. 4 Betalning av semesterlönetillägg
Tillägget till semesterlönen betalas som en engångsersättning samtidigt med semesterpenningen i juni.
Mom. 5 Semesterlönetillägg när anställningen upphör
När ett anställningsförhållande upphör beräknas semesterlönetillägget på semesterersättningen utifrån de arbetstidsersättningar som betalats under det aktuella kvalifikationsåret och den ordinarie lönen vid tidpunk- ten för anställningens upphörande.
Tillämpningsanvisning:
I tillägget till semesterlönen beaktas inga arbetstidsersättningar i form av ledig tid.
DEL IV
Exempel:
SEMESTER
Arbetstagarens regelbundna månadslön (ordinarie lön) är 2 150 €/mån. och den ordinarie lönen för hela kvalifikationsåret 25 800 €. Dessutom har arbetstagaren för samma tid fått 310 € i ersättningar för helgdags-, kvälls- och nattarbete under ordinarie arbetstid. (Därtill har i samband med övertidsarbete betalats motsva- rande ersättningar, men dessa beaktas inte i detta sammanhang.) Tillägget till se- mesterlönen beräknas på följande sätt:
1) Ersättningsbeloppet är 1,2 procent av den ordinarie lönen
(310 €/25 800 € * 100). Semesterlönen ökas med denna procent.
2) Rätten till semester är 38 semesterdagar (semestertabell 1). En månad omfat- tar i genomsnitt cirka 21,5 semesterdagar. Semesterns kalkylmässiga längd är då 1,77 månader (38/21,5 = 1,77).
3) Arbetstagarens regelbundna månadslön (ordinarie lön) är 2 150 €/mån. Den
kalkylerade semesterlönen är 1,77 * 2 150 € = 3 805,50 €
4) Tilläggets belopp är (1,2 % * 3 805,50 €) = 45,67 €.
§ 101 Timavlönade arbetstagares semesterlön för semester som har fallit ut AKA
Mom. 1 Semesterlönens storlek
En timavlönad arbetstagare får semesterlön som beräknas i procent på den semester som har fallit ut, om han eller hon är
1) tillsvidareanställd i arbetsavtalsförhållande, eller
2) visstidsanställd för en lång tid och får sin semester som semester, inte som semesterersättning.
Semesterlönen beräknas enligt den nedanstående tabellen som en pro- centuell andel av den lön som betalats för fulla kvalifikationsmånader un- der kvalifikationsåret. I lönen inräknas utbetalda tillägg med undantag av lön för övertids- och nödarbete.
Alternativ semesterrätt (§ 94 mom. 2) | Fulla kvalifikationsmånader | |||||||||||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |
Semestertabell 1 | 13,0 | 13,0 | 13,0 | 13,0 | 13,0 | 13,0 | 14,0 | 14,0 | 14,0 | 15,0 | 15,5 | 16,5 |
Semestertabell 2 | 11,5 | 11,5 | 11,5 | 11,5 | 11,5 | 11,5 | 11,5 | 11,5 | 11,5 | 11,5 | 12,0 | 12,5 |
Semestertabell 3 | 9,0 | 9,0 | 9,0 | 9,0 | 9,0 | 9,0 | 9,0 | 9,0 | 9,0 | 9,0 | 9,0 | 9,5 |
Tillämpningsanvisning:
Den ovanstående tabellens hänvisningar till semestertabellerna 1–3 avser de tre semesterrättsalternativen i § 94 mom. 2. Siffrorna i kolumnerna anger semester- lönens procenttal beroende på antalet kvalifikationsmånader för vilka semester intjänats. I praktiken blir det närmast fråga om att tillämpa procentkolumnen för 12 fulla kvalifikationsmånader. Det kan bli aktuellt att tillämpa de övriga kolum- nerna om arbetstagaren inte har tjänat in semester för en eller flera kvalifikations- månader. Observera att lönen för ofullständiga kvalifikationsmånader inte över huvud taget tas i beaktande när semesterlönen beräknas procentuellt. Semeste- rersättning betalas inte heller på lönen för ofullständiga kvalifikationsmånader.
DEL IV
Semesterlön enligt detta moment betalas inte ut om semestern ges mitt under kvalifikationsåret innan den fallit ut. Här avses särskilt situationer där en säsongs- arbetare som semester ges semesterdagar som har tjänats in innan anställningen upphört men som inte fallit ut. Se § 102 med tillämpningsanvisning.
SEMESTER
Exempel:
En timavlönad arbetstagare har för 12 månader tjänat in 38 semesterdagar. Den intjänade lönen under kvalifikationsåret, inklusive semesterlön och lön för andra frånvaroperioder (t.ex. sjuklön) samt ersättningar för lång dag och kvälls-, natt-, och söndagsarbete, uppgår till 22 000,00 €. Från lönen har man dragit av lön för övertid, semesterpenning och eventuell beredskapsersättning, som inte ska beak- tas i beräkningen av semesterlönen.
Det totala semesterlönebeloppet är 16,5 % * 22 000,00 € = 3 630,00 €. Lönen per semesterdag (arbetsdag) är 3 630,00 € / 38 = 95,52 €. Semesterlön betalas för varje semesterdel beroende på hur många semesterförbrukande dagar (arbets- dagar) som ingår i den.
Mom. 2 Kalkylmässig rättelse av sänkt lönegrund
Om lön för en timavlönad arbetstagare som avses i mom. 1 för en full kva- lifikationsmånad har varit lägre än normalt på grund av att arbetstagaren under den månaden har varit arbetsledig utan lön eller på grund av sjuk- frånvaro, ska semesterlönen för en sådan månad beräknas på basis av den kalkylerade lönen. Det kalkylerade lönebeloppet fås genom att man räknar ihop arbetstagarens lön för de tre föregående månaderna med ordinarie lön och dividerar summan med tre.
Exempel:
En heltidsanställd arbetstagare har i mars haft 10 dagar ledighet utan lön och förtjänar därför denna månad mindre än normalt. Eftersom antalet arbetade tim- mar överstiger 35 har arbetstagaren emellertid rätt till semester. Den kalkylerade lönen för mars månad beräknas så att lönerna för december, januari och februari räknas ihop och summan divideras med 3. Det bör dessutom observeras att i en- lighet med mom. 1 ska lön för övertidsarbete och nödarbete dras av från lönerna för december-februari.
Mom. 3 Semesterlön för timavlönad som inkallas vid behov
Om en timavlönad arbetstagare har anställts tillsvidare men ingen exakt arbetstid har bestämts eftersom arbetsmängden varierar (arbetstagaren inkallas vid behov) beräknas arbetstagarens semesterlön enligt § 104.
Tillämpningsanvisning:
Se exempel på beräkning av semesterlön och semesterpenning i § 99 mom. 4.
Mom. 4 Hur ändring av löneformen påverkar semesterlönen
Om en arbetstagare under kvalifikationsåret övergår från månadslön till timlön, ska semesterlönen beräknas i enlighet med mom. 1–2 på den lön som tjänats in under kvalifikationsåret.
Tillämpningsanvisning:
Detta moment tillämpas då arbetstagaren i början av kvalifikationsåret har ar-
DEL IV
betat som månadsavlönad tjänsteinnehavare/arbetstagare och senare under samma kvalifikationsår övergått till timlön. I samband med ändringen kan också arbetstiden ha ändrats.
SEMESTER
§ 102 Timavlönade arbetstagares semesterlön för semester som inte har fallit ut
AKA
Om en timavlönad arbetstagare ges semester innan den har fallit ut be- talas semesterlön enligt bestämmelsen om semesterersättning i § 104.
Tillämpningsanvisning:
Denna paragraf tillämpas i stället för § 101 närmast då en säsongsarbetstagare undantagsvis under en visstidsanställning ges semester som tjänats in men än- nu inte fallit ut. En motsvarande situation kan också uppstå när en timavlönad arbetstagare ges semester som inte fallit ut i stället för semesterersättning då anställningen upphör mitt under kvalifikationsåret t.ex. på grund av pensionering.
KAPITEL 4.5 SEMESTERERSÄTTNING
§ 103 Tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares semesterer- sättning när anställningsförhållandet upphör
Mom. 1 Huvudregel för semesterersättning
En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till semesterersättning för innestående semesterdagar när anställningen upphör. Semesterersätt- ningen räknas ut så att den ordinarie månadslönen vid den tidpunkt då anställningen upphör divideras med 20,83 och multipliceras med det an- tal semesterdagar som anges i semestertabellerna i § 94 mom. 2, efter att redan uttagna semesterdagar först har dragits av.
Tillämpningsanvisning:
I undantagsfall tillämpas bestämmelsen också då anställningen fortgår, i sådana fall då semester inte kan ges i enlighet med § 96 mom. 3 före utgången av septem- ber kalenderåret efter semesteråret och i stället ges i form av semesterersättning.
Semesterersättning betalas vanligen då en visstidsanställning upphör i säsongs- betonade arbeten, men kommer i fråga också då en tillsvidareanställning upphör.
I princip betalas ingen semesterersättning på lön för sådana kvalifikationsmå- nader som inte berättigar till semester. Från denna grundläggande princip finns dock två undantag:
1) när rätten till semester uppkommer då man i enlighet med § 92 mom. 3 slår ihop dagarna i två ofullständiga kvalifikationsmånader (principen ”allt tas till vara”)
2) när arbetstagaren på grund av att anställningen är för kort eller arbetsmäng- den för liten inte tjänar in någon semester alls, varvid semesterersättning enligt
§ 105 betalas.
Betalning av semesterpenning i samband med semesterersättning, se § 110 mom. 2.
DEL IV
Exempel:
SEMESTER
En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till 38 dagar semester (§ 94 mom. 2 se- mestertabell 1). Då anställningen upphör 31.8. har tjänsteinnehavaren/arbetsta- garen hållit 27 dagar av det föregående kvalifikationsårets semester (38 semester- dagar). Därvid betalas semesterersättning för sammanlagt 26 semesterdagar: 11 arbetsdagar från det föregående kvalifikationsåret samt 15 arbetsdagar som har intjänats för fem av det löpande kvalifikationsårets månader och inte fallit ut. (För semester som fallit ut har semesterpenning betalats redan i juni. För semester som inte har fallit ut betalas enligt § 106 mom. 1 semesterpenning för 5 månader sammanlagt 30 procent av månadslönen (=5 * 6 %).
Mom. 2 Semesterersättning när arbetstid och lön har ändrats eller ändrar under kvalifikationsåret
Om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens semesterlön bestäms enligt § 99 mom. 2 eller 3 beräknas också semesterersättning för outtagna semester- dagar i enlighet med bestämmelserna i § 99 mom. 2 och 3.
Mom. 3 Avstämning av semesterersättning i korta anställningar
Om en tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares anställning inte varar en enda full kalendermånad men tjänsteinnehavaren/arbetstaga- ren trots det på basis av anställningen tjänar in semester, betalas semes- terersättning i proportion till hur många kalenderdagar av hela kalender- månadens kalenderdagar anställningen har varat. Om anställningsförhål- landet i sin helhet pågår längre än en kalendermånad betalas full semes- terersättning för varje månad som berättigar till semester.
Tillämpningsanvisning:
Rätt till semester kan uppkomma i två fall även när anställningen är kortare än en full kalendermånad:
1) Anställningen varar minst 16 kalenderdygn under kalendermånaden och under anställningen arbetar arbetstagaren minst 35 timmar eller under minst 14 ar- betsdagar (se § 92 mom. 1–2).
2) Rätt till semester uppkommer enligt principen ”allt tas till vara” (se § 92 mom. 3)
Efter att anställningsförhållandet har pågått en hel kalendermånad görs inte läng- re någon avstämning. Om anställningen under två sådana månader då avstäm- ning görs har varat under en period som sammanlagt överstiger en månad ska man på basis av avstämningen dock inte betala mer än semesterersättning för en full månad (se exempel 3).
Exempel 1:
En heltidsanställning pågår 6–24.7, dvs. 19 kalenderdygn. Semesterrätt uppkom- mer då anställningsförhållandet har pågått över 16 kalenderdagar och arbetstaga- ren har arbetat över 35 timmar. Om anställningsförhållandet inte pågår ett enda helt kalenderdygn ska semesterersättningen avstämmas mot anställningstiden. Semesterersättningen utgör 19/31 av den fulla semesterersättningen. Xxxxx se- mesterpenningen avstäms med samma relationstal
Exempel 2:
En heltidsanställning varar 22.7–9.8, dvs. 19 kalenderdygn. Båda kvalifikationsmå- naderna är ofullständiga, eftersom anställningsförhållandet inte under någonde- ra månaden pågår i 16 dygn. Med stöd av § 92 mom. 3 ska emellertid de i juli
DEL IV
SEMESTER
och augusti arbetade dagarna sammanräknas, varvid motsvarande kalkylerade semesterrätt som i exempel 1 uppkommer. Semesterersättningen och semes- terpenningen räknas på samma sätt som i exempel 1. Som divisor används den månads arbetade kalenderdagar under vilken den större andelen av anställnings- förhållandet infaller (juli).
Exempel 3:
En heltidsanställning varar sammanlagt över en månad, men inte en enda full kalendermånad: 3.7–10.8 Semesterrätt uppkommer för juli men inte för augusti. Eftersom anställningsförhållandet i sin helhet pågår över en månad ska full se- mesterersättning och semesterpenning betalas för en månad. Augustidelen av anställningsförhållandet, dvs. den del som överstiger en månad, berättigar inte till ytterligare semesterersättning.
Exempel 4:
En heltidsanställning pågår 3.7–20.8. Båda månaderna är i sig fulla kvalifikations- månader. Eftersom anställningen emellertid inte har varat en enda full kalender- månad, ska semesterersättningen och semesterpenningen för två månader av- stämmas mot månadernas sammanlagda antal kalenderdagar: (29+20)/(31+31).
Om ett anställningsförhållande innehåller en hel kalendermånad, t.ex. pågår 3.6– 20.8, behöver någon avstämning inte göras, utan semesterersättning för samtliga i sig fulla kvalifikationsmånader betalas till fullt belopp. Det ska i så fall konstateras vilka månader som är fulla kvalifikationsmånader och huruvida man ska beakta en sådan ”kalkylerad” full kvalifikationsmånad som har bildats enligt § 92 mom. 3 utifrån principen ”allt tas till vara”. För dessa månader betalas full semesterersätt- ning och semesterpenning. För ofullständiga kvalifikationsmånader betalas i ett fall som detta ingen semesterersättning.
Mom. 4 Semesterersättning på en prästs ersättning för skötsel av uppgifter vid sidan av egen tjänst
TKA Xxxx en präst som avses i § 27 mom. 2 och som under kvalifikationsåret på förordnande av domkapitlet vid sidan av sin egen tjänst utan avbrott har skött uppgifter som hör till en annan tjänst under en längre tid än två månader, ska i semesterersättning betalas 9,0 procent av den ersättning eller det arvode som betalats honom eller henne eller som förfallit till be- talning. Semesterersättningen betalas i samband med lönebetalningen, efter att förordnandet att sköta den andra tjänsten har upphört.
Mom. 5 Semesterersättning när ingen semester tjänats in
För en anställning under vilken en tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare inte tjänar in semester ens med stöd av § 92 mom. 3 ska semesterersättning betalas enligt bestämmelserna i § 104.
§ 104 Semesterersättning till en timavlönad arbetstagare när anställning- en upphör
AKA
Mom. 1 Semesterersättningens storlek
När anställningen upphör får en timavlönad arbetstagare semesterer- sättning på lön och tillägg för fulla kvalifikationsmånader enligt tabellen
DEL IV
SEMESTER
xxxxx, ifall inget annat föranleds av mom. 2–3. Lön för övertids- och nöd- arbete beaktas inte i det lönebelopp som är grunden för semesterersätt- ningen.
Alternativ semesterrätt (§ 94 mom. 2) | Semesterlönens/semesterersätt- ningens belopp |
Semestertabell 1 | 13,0 % |
Semestertabell 2 | 11,5 % |
Semestertabell 3 | 9,0 % |
Tillämpningsanvisning:
I undantagsfall tillämpas bestämmelsen också då anställningen fortgår, i sådana fall då semester inte kan ges i enlighet med § 96 mom. 3 före utgången av sep- tember kalenderåret efter semesteråret och i stället betalas i form av semesterer- sättning.
När semesterersättningen/semesterlönen beräknas ska man endast beakta lönen för sådana månader för vilka arbetstagaren har tjänat in semester. Semesterer- sättning betalas inte på lönen för ofullständiga kvalifikationsmånader, om inte an- nat följer av principen ”allt tas till vara” i § 92 mom. 3.
När semesterersättningen beräknas ska samtliga löneposter beaktas, med un- dantag av lön för övertids- och nödarbetstimmar. Varken grundlön för övertids- timmar, med övertidsförhöjning och eventuella andra tillägg, eller beredskapser- sättning ska således beaktas när semesterersättningen beräknas. Däremot ska övriga löneposter som hänför sig till den ordinarie arbetstiden, såsom söndagser- sättning, kvälls- och nattersättning, semesterlön och sjuklön, beaktas i sin helhet när semesterersättningen beräknas. I paragrafens 2 mom. finns en undantags- bestämmelse för sådana fall där lönen för en till semester berättigande månad tillfälligt är nedsatt t.ex. på grund av arbetsledighet utan lön eller lång sjukfrån- varo. Dessutom ingår i § 92 mom. 3 en undantagsbestämmelse för sådana fall där arbetsdagarna eller arbetstimmarna under en anställnings första och sista ofullständiga månad kan slås samman till en full kvalifikationsmånad.
Om tidpunkten för utbetalning av semesterlön när semestern ges i flera etapper, se § 109 mom. 2.
Procentsatserna för semesterersättning enligt detta moment tillämpas undan- tagsvis också på sådana tillsvidareanställningar och långvariga visstidsanställning- ar som avses i § 101 § mom. 3. Procentbaserad semesterlön som i de nämnda undantagsfallen betalas i stället för semesterlön beräknas också på lönen för kva- lifikationsmånader för vilka ingen semester har tjänats in.
Mom. 2 Kalkylmässig rättelse av sänkt lönegrund
Om en i mom. 1 avsedd timavlönad arbetstagares lön för en full kvalifi- kationsmånad har varit lägre än normalt på grund av att arbetstagaren under den månaden varit arbetsledig utan lön eller om lönen sjunkit på grund av sjukfrånvaro, ska semesterlönen för en sådan månad beräknas på basis av den kalkylerade lönen, vars belopp fås genom att arbetstaga- rens lön för de tre föregående månaderna med ordinarie lön räknas ihop och summan divideras med 3.
DEL IV
Tillämpningsanvisning:
Se exempel i § 101 mom. 2.
Mom. 3 Hur en ändring av löneformen påverkar semesterersättningen
SEMESTER
Om en arbetstagare övergår från månadslön till timlön ska semesterer- sättning betalas i enlighet med mom. 1 för hela ersättningsperioden.
Tillämpningsanvisning:
Detta moment tillämpas när arbetstagaren i början av den period som berättigar till semesterersättning varit anställd som tjänsteinnehavare/månadsavlönad ar- betstagare och före anställningens upphörande övergått till timlön.
§ 105 Semesterersättning till tjänsteinnehavare/arbetstagare som inte tjänat in semester för en enda kvalifikationsmånad
Mom. 1 Semesterersättningens storlek när ingen rätt till semester uppkommit
För en anställning under vilken tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte tjänar in någon semester alls betalas i semesterersättning 9,0 procent av varje månadslön, med undantag av lön för övertids- och nödarbete. Om anställningen före utgången av kvalifikationsåret utan avbrott har varat i minst ett år uppgår semesterersättningen till 11,5 procent.
Mom. 2 Semesterersättning för semesterberättigande separata anställningar
När en tjänsteinnehavares/arbetstagares rätt till semesterersättning fast- ställs enligt denna paragraf beaktas inte antalet arbetsdagar eller arbets- timmar för vilka arbetstagaren har fått rätt till semester och semesterer- sättning enligt denna. När semesterersättningen beräknas beaktas inte lönen för dessa arbetsdagar och arbetstimmar.
Tillämpningsanvisning:
Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har flera separata anställningar som tids- mässigt infaller nära varandra ger den ena anställningen rätt till semester men inte den andra. Semesterersättning och semesterpenning för anställningen som ger rätt till semester betalas enligt § 103–104 och § 106–107. För anställningen som inte ger rätt till semester betalas däremot semesterersättning enligt denna paragraf.
Exempel:
En timavlönad arbetstagare har haft följande anställningar: 15.8.–3.9. på heltid samt 18.9. (5 timmar). Arbetstagaren får semesterersättning enligt § 104 mom. 1 och semesterpenning enligt § 107 mom. 2 för anställningen 15.8–3.9. För arbetet en dag 18.9. betalas 9,0 procent semesterersättning utan semesterpenning.