BEM 01
BEM 01
Bestämmelser för arbeten i vägar och grönområden.
Gällande för Vägföreningarna inom TVS
Handboken är upphovsrättsskyddad av TVS och får ej användas utan vårt tillstånd
Förord
Dessa bestämmelser BEM 01 har utarbetats för att väg-, samfällighetsföreningen som väghållare skall kunna erbjuda säkra och väl fungerande vägnät, belysningsanläggningar och grönområden till lägsta kost- nad för medlemmarna.
Arbete i väg- och grönområde innebär ofta någon form av störning och risker för de som utför arbetet. Väg-, samfällighetsföreningen ansvarar för att arbetena samordnas och att de utförs med trafiksäker ut- märkning, avstängning, snabbt utförande, med rätt kvalitet och vid lämpligaste tidpunkt.
Målsättningen är att minimera trafikstörningarna, informera om störningarna så att alternativa vägar kan väljas skapa trafiksäkra arbetsplatser, utföra återställningen så att helheten bevaras.
Bestämmelserna riktar sig till alla som arbetar på de vägnät, belysningsanläggningar och grönområden där väg-, samfällighetsföreningen är väghållare och har förvaltningsansvaret. Det innebär att den som utför arbetet måste ha tillstånd för detta av Vägföreningen.
I dessa bestämmelser används namnat Vägförening och avser både de samfällighetsföreningar som enligt förrättningsbeslut både är Vägföreningar och samfällighetsföreningar enligt anläggningslagen.
Benämningen Byggherre i dessa bestämmelser är de som avser att utföra arbeten inom respektive Vägför- enings förvaltningsområde.
Dessa bestämmelser gäller inom nedan angivna Vägföreningars förvaltningsområden.
Tjörn 2017-02-08 | ||
Almösunds Vägförening | Blekets Vägförening | Höviksnäs Vägförening |
Xxxxx Xxxxxxx | Xxxxx Xxxxxxxx | Xxxxx Xxxxxxxx |
Klädesholmens Vägförening | Kållekärrs Vägförening | Myggenäs Väg- och Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx |
Xxxx Xxxxxxxxx | Xxx Xxxxxxxxx | Xxxxxx Xxxxxxxxx |
Rönnängs Vägförening | Skärhamns Vägförening | |
Xxx Xxxxxxxxxx | Xxxxx-Xxxx Xxxxxxxxx | |
1 Inledning
1.1 Omgivningens krav
1.2 Arbetsplatsens arbetsmiljökrav
1.3 Samordningskrav
1.4 Planer
2 Planeringsskedet
2.1 Allmänt
2.1.1 Bestämmelser
2.1.2 Ansvar
2.1.3 Användning av offentlig plats
2.1.4 Återställning
2.1.5 Information
2.1.6 Kvalitetssäkring
2.1.7 Miljö
2.2 Starttillstånd för arbeten i väg- och grönområden
2.2.1 Generellt starttillstånd
3 Utförandeskedet
3.1 Allmänt
3.1.1 Information
3.1.2 Syn före arbetets påbörjan
3.1.3 Tillfällig trafikanordningsplan
3.1.4 Entreprenörens/Byggherrens ansvar
3.1.5 Utsättning av befintliga ledningar
3.1.6 Utmärkning, avstängning och skyddsåtgärder
3.1.7 Miljökrav
3.2 Gatu- och grönområden
3.2.1 Starttillstånd
3.2.2 Generella starttillstånd
3.2.3 Startanmälan
3.3 Påföljd
3.3.1 Återställning som underkänts
4 Arbete efter utförandeskedet
4.1 Väg- och grönområden
4.1.1 Färdiganmälan
4.1.2 Teknisk dokumentation
4.1.3 Resultat och provning
5 Tekniska krav
5.1 Allmänt
5.2 Trafikanordningar
5.3 Tryckning av ledningar
5.4 Schaktning
5.4.1 Dagvattenbrunnar
5.4.2 Uppschaktade massor
5.4.3 Sågning asfalt
5.4.4 Befintligt stenmaterial
5.4.5 Schakt intill bärande mastfundament
5.4.6 Schakt vid träd, planterings- och gräsyta
5.5 Återfyllning rörgrav
5.6 Förstärknings- och bärlager av krossmaterial
5.7 Bitumenbundna lager
5.7.1 Asfaltbeläggning
5.7.2 Nybelagda ytor
5.7.3 Beläggningskvalitet och dimension
5.8 Gatstensbeläggning
5.9 Plattor/Marksten
5.10 Kantstöd
5.11 Vägmarkering
5.12 Påföljd felaktiga schakter/Ekonomi
5.13 Överbyggnad för gräs- och planteringsyta
6 Besiktningar, garantier m.m.
6.1 Tillsyn
6.2 Slutbesiktning
6.3 Garantier
6.4 Garantibesiktning
7 Kostnader/ersättningar
8 Författningar
8.1 Författningar
8.2 Bestämmelser och anvisningar
9 Bilaga
9.1 Starttillstånd
1 Inledning
1.1 Omgivningens krav
Framkomligheten är viktig, både för den som färdas på vägen och för intilliggande verksamheter. Stör- ningar innebär tidsförluster och extrakostnader, dessutom ökar halten avgaser vilket drabbar boende, nä- ringsidkare, trafikanter och de som utför arbeten i och invid vägar.
Tillgängligheten skall finnas för att göra det möjligt för distributionstrafik, funktionshindrade, boende, besökare m.fl. att kunna angöra/parkera.
Vägföreningen skall säkerställa framkomligheten i varje projekt och är den organisation som ger tillstånd för genomförandet.
1.2 Arbetsplatsens arbetsmiljökrav
Varje åtgärd i trafiken innebär en avvägning mellan arbetsmiljökrav och omgivningens krav. Arbetsmiljön skall balanseras mot trafikanternas och de närboendes störningar under tiden för arbetet. I den bedöm- ningen skall på utförarsidan ingå en värdering av skyddsåtgärder, kvalitet, avstängningar m.m.
1.3 Samordningskrav
Ett flertal olika aktörer har önskemål om att utföra arbeten i eller i omedelbar närhet till vägområden eller grönområden. Det är därför mycket viktigt att varje ingrepp planeras noggrant och att dessa samordnas mellan de olika aktörerna så att störningarna minimeras. Ingrepp skall utföras så att livslängden på an- läggningen bevaras eller ökas.
1.4 Planer
De som utför flest arbeten i vägområdet är Vägföreningen och Ledningsägarna. Dessa skall utarbeta flerå- riga planer för ny- och ombyggnadsarbeten. Detta för att Vägföreningen i god tid skall kunna planera och samordna samtliga arbeten.
2 Planeringsskedet
2.1 Allmänt
2.1.1 Bestämmelser
Utgångspunkt för bestämmelserna är ett antal författningar. Under punkt 8 finns ett antal viktiga författ- ningar uppräknade. Det är alltid senaste utgåvan som gäller.
2.1.2 Ansvar
2.1.2.1 Väghållaransvar
Väg-, samfällighetsföreningen är väghållare och ansvarar för trafikens framkomlighet, säkerhet och miljö. Väg-, samfällighetsföreningen ansvarar även för grönområden. Den som utför arbete/störning på väg eller i grönområden måste inordna sig och följa de lagar, förordningar och anvisningar som dessa bestämmelser
föreskriver. Det är viktigt att nyanläggning, ombyggnad, drift och underhåll av anläggningar i trafikområ- det samordnas mellan respektive ägare.
Information/anmälan, skall ske i ett tidigt skede till Vägföreningen för starttillstånd så fort det blir känt att arbete i väg eller grönområde planeras/måste utföras. I detta skede är det inte så viktigt att precisera tiden utan syftet är dels att ge förutsättningar för samordning och dels att börja analysera hur detta påverkar trafik och parkering för både bilar och cyklar när arbetet kommer att utföras.
2.1.2.2 Byggherreansvar
Xxxxx Xxxxxxxxx ansvarar för att Vägföreningen hålls informerad om planerade projekt. Därför gäller bland annat nedanstående moment. Se även starttillstånd pkt 2.2 och 2.2.1.
▪ Att fortlöpande informera Vägföreningen om de arbeten som är under utredning, såväl kortsiktigt som långsiktigt.
▪ Att samordna arbetet med övriga anläggningsägare som planerar eller berörs av arbeten i vägar eller grönområden.
▪ Att anmäla till Vägföreningen när planerat arbete beräknas starta respektive avslutas.
▪ Att tillgodose behovet av provisoriska parkeringsplatser eller andra tillfälliga regleringar.
▪ Att vid behov utföra geotekniska beräkningar och schaktplaner.
▪ Att markavtal/lägesgodkännade finns.
▪ Att ta fram alla erforderliga tillstånd som behövs.
▪ Att på vägar där boende och näringsidkare ”drabbas” av störning, välja arbetsmetod och tidpunkt för utförande så att tillgänglighet till fastighet säkras. Näringsidkare skall informeras så tidigt som möjligt, senast 3 månader före byggstart.
▪ Att ansvara för att förutsättningarna i Elsäkerhetsverkets Starkströmsföreskrifter uppfylls.
▪ Att ansvara för utmärkning, avstängning och att erforderliga skyddsåtgärder utförs enligt gällande be- stämmelser, granskad trafikanordningsplan och godkänd utförandeplan.
2.1.2.3 Avtal
Allt arbete i väg- och grönområden kräver ett avtal med Vägföreningen. Avtalen är olika till sin karaktär beroende på vilken anläggning eller typ av arbete det gäller.
I förekommande fall utgår slitageavgift för nyttjande av vägar och grönområden. Alla förändringar eller ingrepp i vägområdet och grönområden skall godkännas av Vägföreningen.
2.1.2.4 Ledningsläge
Skall en ledning läggas i väg- eller grönområde skall Ledningsägaren ansöka hos Vägföreningen om ett så kallat ledningsläge. Ändring av läge och/eller dimension på ledning kräver också ett lägesgodkännande.
Ansökan med bifogad ritning i skala 1:400 med kommunens kartverk som bas skickas till Vägföreningen. Ritningen skall tydligt visa vilken del av marken och till vilket ändamål marken avses disponeras. Detta
gäller både plan- och profilläge. På ritningen skall anges norrpil, Byggherre och kontaktperson samt tid- punkt för genomförande. Även arbetsmetod och trafikföring vid arbetets utförande skall redovisas.
Ansökan skall innehålla:
▪ Ansvarig kontaktperson hos Xxxxxxxxxxxxxx, e-postadress samt telefonnummer.
▪ Projektör.
▪ Ansvarig kontaktman hos projektören e-postadress samt telefonnummer.
▪ Beskrivning av arbetets utförande avseende schaktning och återställning av gräs-, planteringsytor och hantering av träd m.m.
▪ Behov av upplagsplatser och uppställningsplatser för fordon, maskiner och för bodar
▪ Foto på gräs-, planteringsytor och träd som kan komma att beröras av arbetena.
▪ Tidplan.
▪ Bifogad ritning som visar:
✓ Föreslagen ledning markerad.
✓ Befintliga ledningar redovisade.
✓ Typ av ledning.
✓ Schaktbredd/-djup.
✓ Föreslaget arbetsområde inlagt.
Vägföreningen lämnar sina synpunkter skriftligt på föreslaget läge. Avverkning av träd och buskage får ej ske utan tillstånd.
Ledningsläge skall väljas utifrån minsta trafikstörning vid utförande och underhåll.
2.1.4 Återställning
Samtliga schakter skall vara belagda inom 30 dagar efter slutdatum för starttillståndet.
2.1.4.1 Dokumentering
Samtliga arbeten/schakter skall dokumenteras av Ledningsägaren som möjliggör att man i efterhand kan kontrollera vem som utfört och när arbetet/schakten utförts.
2.1.4.2 Krav på tillgänglighetsanpassning
2.1.4.3 Återställning med garantiansvar
2.1.4.4 Återställning av nybelagda ytor
Vid återställning av arbeten som utförts i nybelagda ytor (inom 3 år efter nyläggning) gäller speciella reg- ler. Se även pkt. 5.7.2.
2.1.5 Information
2.1.5.1 Byggherre
Varje Xxxxxxxxx som skall utföra arbete i vägar och grönområden är ansvarig för informationen om sitt projekt.
2.1.5.2 Informationsplan
2.1.6 Kvalitetssäkring
Avvikelser gentemot dessa bestämmelser för arbeten inom väg- och grönområden skall redovisas till och godkännas av Vägföreningen.
2.1.7 Miljö
2.1.7.1 Återanvändning av befintligt material
Vägföreningen ser med fördel att befintligt material i form av asfalt, betong, grus och krossmaterial m.m. bearbetas och återanvänds på arbetsplatsen. Byggherren skall till Vägföreningen redovisa vad materialet skall användas till och hur det kommer att bearbetas och provas för att uppfylla de kvalitetskrav som mot- svarar det föreskrivna materialet.
2.1.7.2 Förorenad mark
Naturvårdsverkets regler anger vad som avses med förorenad mark. Syn- och luktintryck och i osäkra fall fältmätning ger indikation om marken är förorenad. Det är Byggherrens ansvar att ta reda på om det finns förorenad mark där han skall schakta. Byggherren ansvarar för all hantering av förorenade massor.
2.2 Starttillstånd för arbeten i väg- och grönområden
I samband med ansökan om lägesgodkännande skall Byggherren och Vägföreningens ansvarige klara ut trafikföringsprinciper och övriga förutsättningar för det enskilda arbetet. Dessa förutsättningar skall Byggherren inkludera i förfrågningsunderlaget gentemot den entreprenör som skall utföra arbetet.
2.2.1 Generellt starttillstånd
Ledningsägare och Vägföreningen kan avtala om generellt starttillstånd för arbete som inte varar längre än två (2) dagar. I dessa fall räcker det med en startanmälan.
Generellt starttillstånd kan även avtalas om när det gäller akuta ledningsarbeten.
3 Utförandeskedet
3.1 Allmänt
3.1.1 Information
Före start av arbete skall alla som berörs av arbetet informeras. Detta gäller även näringsidkare och bo- ende.
3.1.2 Syn före arbetets påbörjan
Xxxxx av syn klaras ut i samband med starttillstånd. Syn utförs gemensamt av Byggherren och Vägföre- ningen.
Synen skall dokumentera följande:
▪ Arbetsområdets omfattning.
▪ Vägen/anläggningens standard.
▪ Värdering av träd och buskar som måste tas bort
▪ Synliga skador med foto.
▪ Erforderliga skyddsåtgärder.
▪ Gatstensbeläggning som inte skall återsättas, mängd och dess hantering.
▪ Omfattning av återställande.
3.1.3 Tillfällig trafikanordningsplan - Ta-plan
En tillfällig Ta-plan skall alltid upprättas av Byggherren/Ledningsägaren. Planen skall innehålla alla nöd- vändiga trafikanordningar och dess placeringar. I de fall befintliga parkeringsplatser för bilar och cyklar tas i anspråk skall förslag till ersättningsplatser redovisas.
Rörelsehindrades och synskadades behov skall särskilt beaktas. Ta-planen skall granskas och godkännas av Vägföreningen före starttillstånd ges. En kopia av planen skall finnas på arbetsplatsen eller i arbetsfor- donet.
3.1.3.1 Trafikfria arbetsplatser
Ur säkerhets- och miljösynpunkt skall trafikfria arbetsplatser eftersträvas. Se vidare Bilaga 9.2. Arbets- platsen skall utmärkas och trafikanterna varnas. Avstängning skall ske enligt den senaste versionen av Sveriges Kommuners och Landstings handbok ”Arbete på väg”
3.1.4 Byggherrens ansvar
Byggherren skall:
▪ Inneha gällande starttillstånd.
▪ Dokumentera utförda kontroller och förändringar.
▪ Se till att erforderliga beslut finns avseende nyttjande av marken (avtal).
▪ Upprätta en arbetsmiljö- och trafikmiljöplan enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1999:03.
▪ Tillvarata gatsten som påträffas och då följa Vägföreningens anvisning om rutin för begagnad gatsten.
▪ Ansvara för arbetsområdet och schakten tills det att väg- och grönområdet är återställt.
▪ Ansvara för att träd och växter som berörs av arbetet inte tar skada.
▪ Ansvara för all skada, förlust och intrång, som kan uppkomma till följd av arbetet gentemot Vägföre- ningen, anläggningsägare samt tredje man.
▪ Källsortera restprodukter samt se till att mark och vatten inte förorenas av bensin, olja eller likvärdigt.
▪ Bevaka och åtgärda eventuella sättningar orsakade av utförandet.
▪ Avveckla arbetsplatsen och lämna platsen i städat och återställt skick.
▪ Lämna teknisk dokumentation till Vägföreningen.
▪ Meddela Vägföreningen datum och klockslag för uppsättning och nertagning av respektive vägmärke
▪ Dokumentera skyltsättningstidpunkt i dagbok.
▪ Rapportera avvikelser till Vägföreningen.
▪ Kontrollera att privata bilar inte parkeras inom arbetsområdet.
▪ Ansvara för att schakt och återställning utförs enligt bestämmelserna för aktuellt arbete, se även pkt. 2.1.4.
▪ Ansvara för att funktionskontroll av dagvattenbrunnar inkl. ledning utförs innan avetablering.
▪ Ansvara för att väg som smutsats ner på grund av arbetet sopas ren varje dag. Ansvara för att både till- fälliga och permanenta trafikanordningar utförs på ett riktigt sätt och hålls i gott skick.
▪ Se till att utmärkning har avsedd funktion även utanför ordinarie arbetstid, mörker och dimma.
▪ Vid behov förstärka eller rätta till brister i utmärkning.
3.1.5 Utsättning av befintliga ledningar
Utsättning, alternativt tillhandahållande av underlag till utsättning av befintliga ledningar fås hos respek- tive Ledningsägare. Det är Ledningsägarens ansvar att fastställa ledningens exakta läge innan schaktning kan påbörjas. Utsättning skall göras med färg som kan avlägsnas på ett enkelt sätt.
3.1.6 Utmärkning, avstängning och skyddsåtgärder
Utmärkning, avstängning och skyddsåtgärder utförs enligt av Vägföreningen granskad och godkänd Ta- plan, alternativt generell Ta-plan. Efter att schakt är återfylld skall den varningsmarkeras tills den är be- lagd.
3.1.6.1 Uppställning av bodar m.m.
Uppställning av bodar, maskiner och redskap samt uppläggning av arbetsmaterial m.m. skall ske med hänsyn till boende- och näringsidkares behov av passage och tillgänglighet (min. 1,5 m gångbredd). Bodar skall hållas rena och fria från klotter.
3.1.6.2 Utmärkning av vägarbete
Vid fast arbetsplats skall det finnas avstängningsanordningar mellan trafikanten och arbetsplatsen. Väg- märke A20 ”Vägarbete” skall finnas uppsatt. Då vägarbete inte utförs aktivt skall vägmärket täckas eller tas bort och vid behov ersättas med annan varning, t ex vägmärke A40 ”Annan fara” med tilläggstavla ”Vägarbetsområde”. Detta kan också användas på större arbetsplatser som yttre avgränsning, medan vägmärke A20 ”Vägarbete” då sätts upp på de platser där personalen för tillfället är verksam. Skyltsätt- ning av arbetsfordon skall ske enligt Trafikverkets normer.
3.1.6.3 Uppsättning eller nedtagning av vägmärke med tillfällig föreskrift
Vägföreningen skall meddelas senast tre (3) dagar innan uppsättning/nertagning av vägmärke som kräver tillfällig föreskrift.
3.1.6.4 Personlig utrustning
Personer som har arbetsuppgifter på eller vid väg samt i eller i farlig närhet av spår skall bära skyddsklä- der med god synbarhet enligt standard SS-EN 471:1994, klass 3. Märkning skall finnas på skyddskläderna enligt standard.
3.1.6.5 Trafikdirigering
Vid vägarbeten där vägtrafiken regleras med vakt skall tecken ges med röd flagga och under mörker, med lykta med rött ljus. Vakterna skall vara utbildade och väl medvetna om sitt ansvar för såväl sina arbets- kamrater som för trafikanterna. För övrig trafikdirigering används skyttelsignal.
3.1.6.6 Avstängningsanordningar för gång- och cykelvägar
Avstängningsanordningar som placeras tvärs gång- eller cykelväg skall vara så stadiga att de inte ger vika om en fotgängare går emot avstängningen eller om en cyklist med normal hastighet kör emot den.
En avstängningsanordning mot gång- och cykelriktningen skall placeras minst två meter före upptagen schakt. Anordningen skall vara anpassad för synskadade, dvs underkanten på avstängningen skall vara 0,2 m över marken. En avstängningsanordning längs en schakt mot gång- eller cykelväg skall vara fast anord- ning. Om en gång- eller cykelbanekant måste passeras skall nivåskillnaden spetsas ut. Gångbrygga över
schaktgrop skall vara försedd med markerade räcken på båda sidor (underliggaren 0,2 m över marknivå) och skall ha en sådan bredd att överfart med rullstol eller barnvagn kan ske på ett betryggande sätt.
Bryggan skall vara förankrad eller av sådan tyngd att den inte rubbas av gångtrafiken. Snubbelrisker skall elimineras.
3.1.7 Miljökrav
Arbetsområdet skall hållas rent och nedsmutsning skall förhindras. Spillvatten med lera, betong eller ke- mikalier får inte avledas till dagvattenbrunn. Schaktmassor skall separeras från miljöfarligt avfall. Xxxxx- farligt avfall skall köras till där för avsedd deponi. Se även pkt. 2.1.7.3 och 5.4.1. Om det inom ett och samma arbetsområde förekommer flera mindre från varandra skilda arbetsplatser, eventuellt också med flera entreprenörer, skall reglerna för samordningsansvar avseende arbetsmiljö tillämpas.
3.2 Väg- och grönområden
3.2.1 Starttillstånd
När projekteringen och planeringen av arbetet är klart skall Byggherren ansöka om tillstånd hos Vägföre- ningen för starttillstånd. Blankett för tillstånd finns på Vägföreningens webbplats (xxx.xxxxxxxx.xx). In- nan ansökan lämnas in skall Byggherren samråda med alla som berörs av arbetet, vilket skall dokumente- ras och bifogas ansökan. Ansökan skall innehålla datum och klockslag när arbetet önskas påbörjas, tillfäl- lig Ta-plan, namn på ansvarig arbetsledare, namn på utsedd person som ansvarar för trafikanordningarna på plats. Ersättning för starttillstånd utgår enligt punkt 6.
3.2.2 Generella starttillstånd
Xxxxx arbete får påbörjas utan starttillstånd. För kortvariga arbete som pågår maximalt två (2) dagar, skall generella starttillstånd finnas. Förutsättningar för att få ett generellt starttillstånd se pkt 2.2.1
3.2.3 Startanmälan
Anmälan om byggstart görs till Vägföreningen för starttillstånd. Vid schaktarbete med generellt starttill- stånd kan anmälan göras direkt via Vägföreningens webbplats (xxx.xxxxxxxx.xx).
.
Förutsättningar för att få ett generellt starttillstånd, se pkt. 2.2.1.
3.3 Påföljd
När trafikanters säkerhet äventyras, säkerhetsföreskrifter inte följs, påtalade brister inte åtgärdas inom av Vägföreningen påtalad tid eller dessa bestämmelser inte följs sker följande:
▪ Om arbete utförs utan starttillstånd eller att förutsättningarna i avtal eller starttillstånd inte följs debite- ras Byggherren en avgift av 15 000 kronor per gång. Detta gäller även akuta arbeten som inte anmälts följande arbetsdag, likaså vid obelagda schakter efter 30 dagar.
▪ Om trafikanters säkerhet äventyras och påtalade brister inte åtgärdas stoppar Vägföreningen arbetet och/eller utför erforderliga kompletteringar. Hela kostnaden debiteras Byggherren.
3.3.1 Återställning som underkänts
▪ Schakter som inte blir godkända vid besiktning skall åtgärdas omgående. Efter åtgärd skall schakten fotodokumenteras och foto med åtgärdsdatum samt underskrift skall sändas till Vägföreningen.
▪ Återställningsarbeten som blir godkända trots kvalitetsbrister kommer att regleras ekonomiskt. Detta inkluderar även träd och övriga växter som skadats samt påträffad gatsten (natursten) som inte blivit körd till anvisad plats.
4 Arbete efter utförandeskedet
4.1 Väg- och grönområden
4.1.1 Färdiganmälan
Anmälan görs till Vägföreningen direkt när arbetet eller etapp av arbetet är klart samt utmärknings- och avstängningsanordningarna är borttagna.
4.1.2 Teknisk dokumentation
Inmätning av utförda eller återställda delar av vägarbetet skall via avvikelser från arbetsritningar redovisas digitalt på relationsritningar. I teknisk dokumentation ingår även redovisning av föreskriven provning och eventuella garantibevis.
4.1.3 Resultat och provning
Grundprincipen är att Byggherren/ Ledningsägaren skall utföra egenkontroll och redovisa dokumentation till Vägföreningen. Redovisningen skall bl.a. innehålla funktionskontroll av dagvattenbrunnar före och efter schaktarbeten, se även pkt. 5.4.1. Dokumenterad packningsinsats (material/lagertjocklek/ packnings- redskap) samt provningar skall dokumenteras. Dokumentationen överlämnas lämpligen i samband med besiktning. Redovisning skall innehålla funktionskontroll av dagvattenbrunnar före och efter schaktarbe- ten
Vägföreningen kan utföra ”stickprovsvis” kontroll och provtagning. Sådan kontroll innebär inte inskränk- ning i Byggherrens/Ledningsägarens ansvar. Vid brister som äventyrar väganläggningens eller trafikanters säkerhet kan Vägföreningen kräva erforderliga kompletteringar.
5 Tekniska krav
5.1 Allmänt
Arbete i väg skall planeras och utföras på ett sådant sätt att vägens konstruktion, bärighet och slitstyrka består eller förbättras och att arbeten intill ledningar och kablar utföres i enlighet med respektive Led- ningsägares föreskrifter. Som komplement till dessa bestämmelser gäller ATB VÄG.
5.2 Trafikanordningar
Vägmärken och avstängningsanordningar skall hållas rena och sättas upp på ett sådant sätt att de inger förtroende. Detta innebär bland annat att de skall sitta rakt och i rät vinkel i förhållande till vägen.
Reflexmaterialet på vägmärken och avstängningsanordningar skall vara högreflekterande. Vägmärken och avstängningsanordningar, som är i dåligt skick, skall omedelbart bytas ut. Vägmärken som inte gäller skall täckas med orange säck eller demonteras. De får inte vridas eller läggas ner. För övrigt gäller att vägmärken och avstängningsanordningar skall vara utförda och användas i enlighet med Vägmärkesför- ordningen VMF, samt Trafikverkets allmänna bestämmelser att tillämpas vid vägarbete på vägar där Tra- fikverket är väghållare ”Arbete På Väg”, (inkl. handbok och regionalt komplement).
5.3 Tryckning av ledning
Grundregeln är att tryckning skall tillämpas vid ledningsarbeten i körbanor. Tryckning skall alltid tilläm- pas under betongöverbyggnad samt när kraven för schaktning vid trädets rotzon inte går att uppfylla.
Varje gång Ledningsägaren måste frångå grundregeln krävs samråd med Vägföreningen för starttillstånd.
5.4 Schaktning
Schakt skall utföras med betryggande säkerhet mot ras och skred. Vid schakt skall effekter från vibration- er beaktas. Säkerheten skall vara minst 1,5- faldig och vid beräkning antas trafiklasten 10 kN/m2 (1Mp/m2). Vid schakter djupare än 0,5 m under vägens terrassbotten skall schaktdjup och släntlutning alt. spontplan samt jordmaterial och dess egenskaper vara dokumenterad i ”dagbok” på arbetsplatsen.
Byggherren svarar för att geoteknisk beräkning utförs vid behov. Släntlutning och eventuella förstärk- ningsåtgärder skall framgå av arbetshandling. Längsgående schakter måste skyddas mot rasrisk. Redovis- ning skall ske vid ansökan av starttillstånd.
5.4.1 Dagvattenbrunnar
Funktionskontroll av dagvattenbrunn inkl. ledning skall utföras före och efter alla schaktarbeten, eventu- ella fel åtgärdas och redovisas vid anmodan eller besiktning. Eventuell åtgärd utförs av Xxxxxxx- xxx/Ledningsägaren på dennes bekostnad efter samråd med Vägföreningen.
5.4.2 Uppschaktade massor
Uppschaktade massor bör som regel köras bort eller läggas på ”lösflak” om utrymme finns. Massor som innehåller miljöfarligt avfall skall köras till där för avsedd deponi.
5.4.3 Sågning asfalt
Innan beläggning påbörjas skall sågning (ej skärning) av asfalt utföras. Se även pkt. 5.7.1.
5.4.4 Befintligt stenmaterial
Befintligt stenmaterial tillhör Vägföreningen. Om gatsten påträffas under asfaltytan och detta inte är do- kumenterat innan arbetsstart skall Vägföreningen kontaktas omgående. Sten som inte skall återställas skall transporteras till Vägföreningens upplagsplats. Sten som transporteras dit skall vara ren och fri från sand, asfalt och dylikt.
5.4.5 Schakt intill bärande mastfundament
Vid schakt djupare än 0,5 m under vägens terrassbotten och inom en säkerhetszon på 2,0 m från funda- mentet får schaktning inte ske utan samråd med Vägföreningen.
5.4.6 Schakt inom grönområde
Innan arbetet startar skall överenskommelse om arbetsområdets omfattning och områdets befintliga till- stånd göras med Vägföreningen. Avverkning av träd eller buskage får ej ske utan Vägföreningens till- stånd.
Träd och buskage, som måste avverkas, skall värderas av personal från Vägföreningen och överenskom- melse om ersättningskrav skall fastställas i samband med att eventuellt tillstånd ges. Skador på träd skall värderas och kostnadsregleras. Erforderlig beskärning av träd och buskage skall utföras på ett fackman- namässigt sätt. Träd och buskage, som berörs av arbeten, skall skyddas enligt gällande anvisningar. Ma- skinschaktning får ej ske innanför ett område av 4,0 m utanför trädkronans droppkant.
Kan inte dessa krav tillgodoses vid ledningsdragning skall tunnling/tryckning av ledningen under rot- systemet utföras. Alla rötter <d=50 mm som berörs av schakten skall klippas eller sågas. Vid kapning och beskärning av rötter skall snitten ligga rakt och jämt. Avslitna och/eller skadade rötter får ej förekomma. Grövre rötter (>d= 50 mm) får ej kapas. Handschaktning skall utföras i anslutning till rotsystem. Rötter får ej utsättas för torka eller kyla (frosttorka). Vid friläggning av rötter skall rötterna täckas/skuggas med säckväv eller likvärdigt material. Täckningsmaterialet skall hållas fuktigt. Vid arbete på mjuka ytor skall anpassad schaktmaskinstorlek användas. Intilliggande träd och buskage skall skyddas med staket eller inbrädning under byggnadstiden. Vid träd, där markytan eventuellt kommer att belastas med upplag eller trafik skall lämpliga åtgärder vidtas för att undvika skador på marken. Utrustning, såsom parkbelysning, bänkar, staket, lekutrustning m.m. som kommer till skada, skall ersättas med nytt material. Efterbehand- lingsarbetena och ersättningsmaterial skall bekostas av Byggherren/Ledningsägaren.
5.5 Återfyllning rörgrav
Kringfyllning utförs enligt respektive Ledningsägares föreskrifter. Resterande fyllning utförs med ma- terialtyp 2-4 (enl ATB VÄG:s klassning) med tillägget att mycket lös och lös lera (där skjuvhållfastheten är <25 kP och vattenkvoten >60%) inte får användas. ”Bättre” massor läggs överst av bärighetsskäl.
Håligheter i schaktväggen fylls väl. Stenar får inte förekomma intill ledningar. Fyllningen skall i övrigt vara fri från sprängsten, asfaltkakor, tjälklumpar, virkesavfall och skräp. Vid återfyllning kring ventiler, rännstensbrunnar och dylikt krävs upphuggning så att packningsredskapet kan utnyttjas helt. Vid återfyll- ning under andra anläggningar som har berörts av schakten och där komprimering inte kan utföras skall fyllning ske med ”skumbetong”. Packningskontroll skall utföras efter anmodan från Vägföreningen.
Återfyllning utförs upp till terrassyta för förstärknings- och bärlager. Mått från överkant kör- eller gång- baneyta till terrassyta är vid:
▪ Vägar 680 mm.
▪ Gång- och cykelvägar 505 mm.
5.6 Förstärknings- och bärlager av krossmaterial
Geotextilduk bruksklass 3 läggs på terrassbotten när återfyllningsmaterial tillhör materialtyp 4. Se även pkt. 5.5. Förstärknings- och bärlager av krossmaterial utförs enligt krav i ATB VÄG.
Krossmaterial: | Väg | Gång- och cykelväg |
Bärlager | 100 mm | 100 mm |
Förstärknings- lager | 500 mm | 360 mm |
5.7 Bitumenbundna lager
5.7.1 Asfaltbeläggning
Ledningsschakt skall vara återställd (inklusive beläggning med försegling) senast 30 dagar efter återfyll- ning. Dock skall ledningsschakter som utförs på trafikintensiva vägnätet under vinterperioden
november – mars toppbeläggas tidigast 6 månader efter återfyllning (i samband med återfyllningen be- läggs schakten med 140 mm bundet bärlager). Schaktens läge skall mätas in i x- och y-koordinater och levereras till Vägföreningen. Schaktkanter skall sågas (ej skäras) raka. Formen på schakten skall vara kvadratisk eller rektangulär samt följa gatans huvudlinjer. Snittet görs minst 0,5 m utanför schaktkant på varje sida vilket betyder en minsta schaktbredd på 1,4 m.
Vid schaktreparation i körbana skall beläggningskanten anpassas till befintliga körfält. Beläggningsskar- var får inte utföras i hjulspåren. Beläggningsfogen i körbanan stryks med en 35 mm bred och rak remsa av varmbitumen 160/220 eller likvärdigt. Detta skall dock inte göras på övergångsställen och gång- och cy- kelbanor. Om avståndet mellan schaktkant och fast anläggning, kantstöd eller gamla lagningar är <0,5 m beläggs hela mellanrummet. Anslutning till kantstöd, husväggar, stolpar m.m. utförs med extra noggrann- het. Nya beläggningsytor får inte utföras med högre nivå än anslutande ytor. Utgör schaktreparationsbred- den mer än 50 % av körbane-, gångbane-, cykelbane- eller körfältsbredden skall hela bredden beläggas.
Även vid belagda gångytor och refuger, som är 1,5 m eller smalare skall hela ytan beläggas. Gång-
/cykelväg bedöms som egen del. I refuger läggs hela ytan om schakten är större än halva ytan eller om refugbredden är <1,5m. Vid beläggning mer än själva schaktbredden skall mätning ske tillsammans med Vägföreningen innan beläggning utförs. Om detta inte sker kommer ekonomisk reglering att göras utifrån belagd yta. Betäckningar skall vara inpassade i förhållande till ny beläggningsyta. Efter justering skall betäckning i körbana ligga 5–10 mm (fast) resp. 0–10 mm (teleskop) under beläggningens överyta (mark- höjd) och i gångytor max 5 mm.
5.7.2 Nybelagda ytor
Schakt i ny asfaltbeläggning (högst 3 år gammal) får ske endast i nödfall och återställningen skall i sådant fall utföras så att hela körfältet, körbanan, gångvägen eller cykelvägen beläggs.
5.7.3 Beläggningskvalitet och dimension
5.7.3.1 Vägar och vändplatser samt parkeringsplatser
▪ Beläggning, slitlager 45 mm
▪ Bundet bärlager 60 mm
5.7.3.2 Gång- och cykelvägar
▪ Beläggning, slitlager 45 mm
▪ Bärlager 100 mm
GRUNDREGEL
Vid beläggningar >200 m2 skall samråd ske med Vägföreningen, som beslutar om beläggningstyp och utläggningsskede.
5.9 Plattor/Marksten
Schakt skall vara återställd (inklusive ytskikt) senast 30 dagar efter återfyllning. Bär- och förstärkningsla- ger utföres enligt pkt. 5.6. Bundet bärlager av asfalt 150 mm utförs alltid vid markstensbeläggning där biltrafik förekommer. Sörj för god vattenavledning. Bundet bärlager av asfalt kan ersättas med CG eller markbetong. Därefter påföres 40 mm sättgrus (enl ”idealkurva för sättgrus”) och avjämnas med rätskiva. Plattor/marksten skall vara felfria. Begagnat material skall vara befriat från tidigare fogmaterial. Om ska- dade plattor/marksten skall ersättas med nytt material skall de vara dimensionerade för trafikklass 5 i gata och gångväg. Färgnyansen skall vara samma som befintligt material. Läggning skall utföras i samma för-
band som övrig omgivning med fogbredd 2–4 mm. Minst 2,5 % fall bör eftersträvas för att undvika vat- tensamlingar. Färdig yta skall vara jämn och ha maximalt 6 mm höjdavvikelse vid mätning med 5 m rätskiva. Anslutning till befintliga ytor får ha maximalt 5 mm höjdavvikelse. Fogning skall utföras med stenmjöl 0–2 mm. För övrigt gäller att betongplattor skall vara utförda enligt SS 22 72 08 och betong- marksten enligt SS 22 72 11. Vid anslutning mot kantstöd skall plattor och sten sättas 2–5 mm över kant- stödets överyta.
5.10 Kantstöd
Schakt skall vara återställd (inklusive ytskikt) senast 30 dagar efter återfyllning. Granitkantsten, ramsten och gatsten i linjeskift sätts i sättgrus och riktas noggrant. Efter stoppning och stötning skall stenarna bilda raka sträckor/jämna kurvor i såväl plan som höjdled. Kantstöd mot växtyta skall motläggas med as- falt/betong på bägge sidor. Detta gäller även allmänt i ”trånga miljöer” där risken för påkörning av stödet är stor. Stenarna skall vara sorterade i såväl storlek som färg. Stenar av ungefär samma bredd sätts vid varandra. Stenar kortare än 0,5 m får inte användas. Fogen skall vara 2–4 mm. Enskilda fogar får vara maximalt 10 mm. Vid återsättning av kantsten i gångpassage skall kantstenshöjden anpassas för synska- dade och rullstolsbundna.
5.11 Vägmarkering
Återställning av vägmarkering utförs med termoplastisk ovanpåläggningsmassa enligt gällande trafikan- ordningsplan.
5.12 Påföljd felaktiga schakter/Ekonomi
Ekonomisk reglering av för tunt belagda schakter kan ske endast vid mindre än 10 % avvikelser från be- stämmelserna. Vid större avvikelse skall schakten göras om. Vägföreningen beslutar om reglering kan ske.
5.13 Överbyggnad för gräs- och planteringsyta
Ny växtjord skall hålla samma kvalitet som befintlig matjord och godkännas av Vägföreningen. I vissa fall krävs jordprov. Öppen jord skall hållas ogräsfri. Underlaget till gräs- och planteringsyta skall vara ett fukthållande lager av torrskorpelera med tjocklek 200 mm. Ytan ordnas för vattenavrinning. Växtbädden utgör 400 mm matjord vid planteringsyta och 100 mm vid gräsyta. Bägge ytorna utförs med en överhöjd av 50 mm. Jorden får inte packas. Återplantering, sådd och skötsel under garantitiden sker enligt överens- kommelse med Vägföreningen.
Yta | Gräs | Plantering |
Matjord, överhöjd | 50 mm | 0 mm |
Matjord, växtbädd | 100 mm | 400 mm |
Fukthållande lager | 200 mm | 200 mm |
6 Besiktningar, garantier m.m.
6.1 Tillsyn
Vägföreningen utövar den tillsyn under arbetets utförande som anses nödvändig.
6.2 Slutbesiktning
Ledningsägaren (kvalitetsansvarig) skall anmäla arbetet till slutbesiktning efter överenskommelse med Vägföreningen. Kvalitetsdokumentationen med bifogad fotodokumentation skall efter avslutat arbete skickas till Vägföreningen för bestämmande om slutbesiktning.
Vägföreningen kallar till slutbesiktning och är tillika besiktningsman. Vid oenighet överenskommer par- terna om senarelagd slutbesiktning med gemensamt utsedd opartisk besiktningsman.
Relationshandlingar avseende ledningskarta, arbetsbeskrivningar och sektioner av schakter skall vara Vägföreningen tillhanda 10 dagar innan slutbesiktning. Av relationsritningen skall framgå ledningens utförande och läge vid utförandetillfället.
Ledningsägaren är skyldig att åtgärda de fel som antecknas i besiktningsprotokollet. Om Ledningsägaren inte åtgärdar fel inom föreskriven tid får Vägföreningen åtgärda felet på Ledningsägarens bekostnad.
Till dess slutbesiktning är utförd och arbetena godkänts svarar Ledningsägaren för ökade väghållnings- kostnader.
6.3. Garantier
Ledningsägarens ansvar för sättningar och andra fel som kan hänföras till återfyllnaden skall gälla under en garantitid på tre (3) år efter godkänd slutbesiktning. Även påverkan på vegetation omfattas av garantin. Vid instörtning intill lednings- och dikesarbeten skall Ledningsägarens ansvar gälla även efter garantiti- dens slut.
Ledningsägaren svarar för erforderliga efterarbeten under garantitiden, såväl utförande som kostnader. Vägföreningen kan på Ledningsägarens bekostnad utföra akuta åtgärder under garantitiden om det före- ligger fara för trafikanterna.
6.4 Garantibesiktning
Vägföreningen kallar till garantibesiktning före garantitidens utgång. Garantibesiktningen sker i samråd med Ledningsägaren.
7 Kostnader och ersättningar
Ledningsägaren skall utge ersättning till Vägföreningen enligt följande.
A) Ersättning för framtida underhåll m.m., varav en fast och en rörlig del.
Den fasta delen utgör ersättning för upprättande av avtal, för förhandlingar med Ledningsägaren, för granskning och beviljande av starttillstånd och startanmälan, för godkännande av trafikord- ningsplan, för deltagande i syn före arbetenas påbörjan, för samordning med eventuella andra arbe- ten i förvaltningsområdet, för information till boende om trafikstörningar m.m., för deltagande i slutbesiktning, för deltagande i garantibesiktning. Den fasta ersättningen skall vara 5 000 kronor vid mindre arbeten eller arbete med en varaktighet av högst två (2) arbetsdagar. Vid arbeten av större omfattning utgår fast ersättning med belopp efter överenskommelse med respektive vägför- ening, som också fakturerar avgiften. Den fasta avgiften ska vara betald innan arbetena påbörjas.
Den rörliga ersättningen skall täcka Vägföreningens kostnader för att åtgärda skador samt utgöra ersättning för tidigareläggning av nästa planerade åtgärd. Total rörlig ersättning för asfalterade körbanor uppgår till 100 kr/m2. Ytan som ska ligga till grund för beräkning skall vara lednings- schaktens yta. Mängduppgifter skall Ledningsägaren redovisa i kvalitetsdokumentationen.
B) Slitageersättning för användande av vägar och grönområden, som Vägföreningen förvaltar, med ett fast belopp om lägst 5 000 kronor.
C) Ersättning för skada på vägar och grönområden, som uppkommit till följd av arbetena. Ersättning- en skall i första hand utgå från erlagd deposition, varvid det står Vägföreningen fritt att ta i anspråk skälig andel härav. Xxxx ianspråktagen del av deponerade medel skall omedelbart återbetalas. De- position som skall erläggas uppgår till lägst 30 000 kronor.
D) Ersättning för användande av väg- och grönområde, som Vägföreningen förvaltar och som skall användas till upplag m.m.
Ersättningsbeloppen under A) – C) ovan avser kostnadsnivån år 2016. Ersättningen kommer att index uppräknas enligt entreprenadindex varje år i februari med början februari 2017. För asfaltsbeläggningar gäller littera 241.
Ersättningar under A) – D) erläggs mot faktura. Fast ersättning enligt punkt A) samt ersättning enligt punkt B) och deposition enligt punkt C) får faktureras när starttillstånd beviljats. Rörlig ersättning enligt
A) samt ersättning utöver deposition enligt punkt C) och ersättning enligt punkt D) får faktureras efter godkänd slutbesiktning.
Ledningsägaren svarar för de kostnader, som uppkommer för det fall parterna utser en gemensam besikt- ningsman enligt punkt 6.2. Ledningsägaren svarar även för ökade väghållningskostnader enligt punkt 6.2.
Oförutsedda skador som uppkommer för Vägföreningen genom Ledningsägarens åtgärder med ledningen (t.ex. tillsyn, underhåll) skall ersättas särskilt i varje enskilt fall.
Träd och buskage som måste avverkas, skall värderas av ansvarig från Vägföreningen och överenskom- melse om ersättningskrav skall fastställas i samband med att eventuellt tillstånd ges.
Om arbeten påbörjas utan starttillstånd eller om förutsättningarna i avtal eller starttillstånd inte följs debi- teras Byggherren en avgift av 15 000 kronor per gång. Detta gäller även akuta arbeten som inte anmälts följande arbetsdag, likaså vid obelagda schakter efter 30 dagar.
8 Författningar, bestämmelser och anvisningar
Författningar, bestämmelser och anvisningar enligt nedan utgör komplement till TVS BEM 01.
8.1 Författningar
▪ Plan- och bygglag ( 2010:900 )
▪ Lag om exploateringssamverkan (1987:11)
▪ Ellagen (1987:857)
▪ Starkströmsförordningen SFS 2009:22
▪ Elinstallatörsförordning SFS 1990:806
▪ ELSÄK-FS 2006:1 Elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet.
▪ ELSÄK-FS 2007:2 Behörighet för elinstallatörer.
▪ ELSÄK-FS 2008:1 Elektriska starkströmsanläggningar.
▪ ELSÄK-FS 2008:2 Varselmärkning vid elektriska starkströmsanläggningar.
▪ ELSÄK-FS 2008:3 Innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar och elektriska anord- ningar.
▪ Lag om undersökning av olyckor (1990:712)
▪ Förordning om undersökning av olyckor (1990:717)
▪ Miljöbalk (1998:808)
▪ Förordning om farligt avfall (1996:971)
▪ Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899)
▪ Förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer (2008:245)
▪ Arbetsmiljölag (1977:1160)
▪ Arbetsmiljöförordning (1977:1166)
• AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete
• AFS 2000:6 Mast- och stolparbete
• AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
▪ Ordningslag (1993:1617)
▪ Väglag (1971:948)
▪ Trafikförordning (1998:1276) , (2006:1208)
▪ Terrängkörningslag (1975:1313)
▪ Terrängkörningsförordning (1978:594
▪ Vägmärkesförordning (2007:90)
8.2 Bestämmelser och anvisningar
▪ ATB Väg
▪ Vägar och gators utformning (VGU)
▪ SS 436 40 00 Elinstallationsreglerna
▪ SS-EN 50110-1 Skötsel av elektriska anläggningar
▪ ESA Elsäkerhetsanvisningar som utges av Svensk Energi
▪ Trafikföringsprinciper och fysiska hinder vid vägarbeten, byggforskningsrådet R9:1991
▪ Trafiksäkerhetsverkets/Skolöverstyrelsen rapport nr 3, Trafikmiljö för barn och ungdom
▪ Trafiksäkerhetsverkets rapport nr 6, Vägvisningsplaner för tätorter enligt stam/grenmetoden
▪ Vägverkets Allmänna bestämmelser att tillämpas vid utmärkning av arbete där Vägverket är väghållare, Arbete på väg Publ. 1995:76 (inkl. handbok och regionalt komplement)
▪ Vägverkets Riktlinje vägmärken 1996-04-01, region väst
▪ Vägverkets publikation Handbok, Utmärkning vid vägarbeten
▪ Arbete på väg
9 Bilagor
9.1 Startanmälan och ansökan om starttillstånd
Bilaga 9.1
🞏 Ansökan om starttillstånd
(senast 1 mån före arbetet påbörjas)
🞏 Startanmälan
🞏 Nytt läge nr…………….
🞏 Bilagor/slutanmälan
🞏 Rep i befintligt läge
Vägföreningens namn | Datum | Vägföreningens handläggare | Diarienummer |
Vägnamn där arbetena utförs | Från och med: nr | Till och med: nr |
Typ av arbete | Trafikpassagen | |
Arbetet startar: datum klockan | Arbetet avslutat: datum | Vid ingrepp ange uppskattad mängd (kvadratmeter, löpmeter) GC.väg……………..… Körbana……………………… |
Byggherre | Xxx.xx | Tel nr |
Postadress | Telefax nr | |
Kontaktperson | Best. fält | Xxx.xx |
Fakturamottagare (om annan än ovan) | Xxx.xx | Tel nr |
Postadress | Telefax nr | |
Kontaktperson | ||
Entreprenör | Xxx.xx | Tel nr |
Postadress | Telefax nr | |
Arbetsledare | Xxx.xx | |
Platsansvarig för trafikanordningar | ||
Kostnader/Ersättningar
Starttillstånd avseende mindre arbeten eller arbeten med en varaktighet av högst två (2) arbetsdagar ersätts med 5 000 kr efter anmälan och kommer att faktureras av vägföreningen. Avgiften ska vara betald innan arbetet påbörjas.
Starttillstånd avseende arbeten av större omfattning än ovan ersätts efter överenskommelse med respektive vägförening, som också fakturerar avgiften. Avgiften ska vara betald innan arbetet påbörjas.
I starttillståndet ingår bland annat följande: Ersättning för upprättande av avtal, för förhandlingar med ledningsägaren, för granskning och beviljande av starttillstånd och startanmälan, för godkännande av trafikanordningsplan, för deltagande i syn före arbetenas påbörjan, för sam- ordning med eventuella andra pågående arbeten i förvaltningsområdet, för information till boende om trafikstörningar m.m., för deltagande i slutbesiktning, för deltagande i garantibesiktning.
Ersättning för framtida underhåll av asfalterad vägbana utgår med 100 kr/m2 och ska täcka vägföreningens kostnader för att åtgärda skador samt utgöra ersättning för tidigareläggning av nästa planerade åtgärd. Ytan som ska ligga till grund för beräkning ska vara schaktens yta.
Mängduppgifter ska byggherren redovisa i kvalitetsdokumentationen.
Om inte särskilt avtal har upprättats mellan parterna gäller en av sökanden undertecknad och av vägföreningen godkänd ansökan om starttill- stånd/startanmälan som avtal tillsammans med bestämmelserna i BEM01. Om arbeten påbörjas utan starttillstånd eller om förutsättningarna i avtal eller starttillstånd inte följs debiteras Byggherren en avgift av 15 000 kronor per gång. Detta gäller även akuta arbeten som inte anmälts följande arbetsdag, likaså vid obelagda schakter efter 30 dagar.
Ort och datum:
Underskrift: _ _ _ _ _ Namnförtydligande