Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamis- lautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtoso- pimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputu- lokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtoso- pimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR ELEKTRIFIERINGS- OCH ELINSTALLATIONSBRANSCHEN
1.4.2020–31.3.2022
Sähkötekniset työnantajat STTA rf Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf Elbranschernas fackförbund rf
2020
INNEHÅLL
KOLLEKTIVAVTAL FÖR ELEKTRIFIERINGS- OCH ELINSTALLATIONSBRANSCHEN 2020–2022 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL
KOLLEKTIVAVTAL FÖR ELEKTRIFIERINGS- OCH ELINSTALLATIONSBRANSCHEN 16
1 § AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 16
2 § IAKTTAGANDE AV KOLLEKTIVAVTALETS BILAGOR 16
3 § ARBETSFREDSFÖRPLIKTELSE 16
2 Avtalsparter i lokala avtal 18
4 Formen på ett lokalt avtal 18
5 Det lokala avtalets rättsverkningar och giltighet 18
1 Procedurer för hävning av ett arbetsavtal under prövotid 20
4 Flyttning av permittering 20
5 Tillfälligt avbrott i permitteringen 20
7 Bestämmelser om samarbetsförfarande 21
1 Arbetsveckan och arbetsdygnet 24
3 Regelbunden förläggning av arbetstiden, lediga dagar 24
8 Maximiantalet arbetstimmar 26
9 Tid som likställs med arbetad tid 26
12 Oväntat arbete och utryckningsbetonat arbete 27
13 Beredskap och arbete utfört under beredskapstiden 28
14 Arbetsskiftsförteckning, flyttning av arbetstiden 29
15 Lokala avtal om genomsnittlig arbetstid 30
16 Söckenhelger, söckenhelgsersättning och lön för självständighetsdagen 30
17 Förkortning av arbetstid 31
A 2 Grundtimlöner och personliga tidlöner 35
A 3 Tillägg för speciella arbeten 35
A 4 Personlig helhetsinkomst 36
A 6 Tidlön enligt lönesystemet för elbranschens specialmontörer 36
A 8 Hur arbetstagarens arbetsförmåga påverkar minimilönerna 37
TIDLÖNESYSTEMET INOM HUSTEKNIKBRANSCHEN 37
Bestämning av arbetstagarens lönegrupp 37
Praktiskt genomförande av svårighetsgruppering och lönegruppering
Definitioner av svårighetsgruppering av uppgifterna 38
Preciseringar till svårighetsgrupperingstexterna för elinstallationsarbeten 40
Fastställande av den personliga lönedelen i ett företagsspecifikt system 43
Tillämpning av bedömningsmatrisen 44
1.1 Avgränsning av byggplats 46
2.1 Avgränsning av arbetets mängd 46
2.2 Avgränsning av prestationstiden 47
2.3 Övriga avgränsningsvillkor 47
2.4 Utredning av oklarheter gällande begränsning av ackordsarbete 47
2.5 Begränsning av ackordsarbete då förutsättningar för arbete på räkning
2.6 Begränsning av ackordsarbete och inhyrda arbetstagare 47
4.1 Ingående av byggesavtal 49
5.1.1 Principen om helhetsackord 50
5.1.2 Prissättning av nybygge 50
5.2 Prissättning för andra arbeten som görs som ackordsarbete 50
5.5 En av organisationerna godkänd avvikelse från prissättningsreglerna 54
5.6 Grunden för arbetsprissättningen 54
5.6.1 Produktivitetslöneackord 54
5.6.3 En annan överenskommen löneform 55
5.8 Avslutande av förhandlingar 55
6 Mertids- och ändringsarbeten 55
7 Arbeten som ingår i ackordsarbetets helhet och parternas skyldigheter 56
7.2 Arbetsparternas skyldigheter 56
7.2.2 Arbetsledningen samt arbetsinstruktioner och ritningar 58
7.2.3 Installationsmaterial, beställningen av dem och deras lagring 59
7.2.5 Byggnadsställningar och arbetsredskap 63
7.2.7.1 Den ledande montören har som uppgift att 66
8.1 Beräkning av ackordssumman i enhetsprissatta arbeten 67
8.6 Uppmärksammande av kollektivavtalsperioderna 69
8.6.1 Lön enligt ackordprissättning 69
8.6.2 Övriga ackordsarbeten 70
9 Betalning av ackordsumman 70
9.2 Ackordsutredning och delning 70
9.3 Försening av utredningen och betalningen 71
10.1 Tillfälligt avbrutet ackord 72
10.2 Slutgiltigt avbrutet ackord 72
11 Ersättningar och tillägg som betalas utanför ackordet 72
12 Avbrott i ackordarbetet; arbete som inte hör till ackordet 72
12.1 På ackordarbetsobjektet 72
12.2 Utanför ackordarbetsobjektet 73
12.3 Lön under avbrottsarbete 73
12.4 Arbetstimmar utanför ackordet i ackord 73
§ 8 C KOLLEKTIVAVTALETS ACKORDSPRISSÄTTNING SOM GRUNDAR SIG PÅ ENHETSPRISER 74
§ 9 ERSÄTTNING MOTSVARANDE GENOMSNITTLIG TIMFÖRTJÄNST 74
10 § VÄNTETID OCH ERSÄTTNING 75
11.2 Tillägg för ytterst smutsigt och ytterst betungande arbete 77
11.3 Tillägg för krävande och besvärligt arbete 78
11.5 Ledande montörstillägg för tidavlönade arbeten 79
12 § UTBILDNINGSAVTAL OCH TILLÄGG FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARE.80
13 § UTBILDNING OCH TILLFÄLLEN FÖR UTVECKLING AV FÖRETAGETS VERKSAMHET 81
A ERSÄTTNINGAR FÖR ARBETEN UTFÖRDA UTANFÖR ANSTÄLLNINGSPLATSEN 83
1 Betalning av måltidsersättning 83
2 Betalning av dagtraktamente 84
3 Ersättning av resekostnader 84
6 Tillämpning av dagtraktamentssystemet i vissa fall 87
B Transport arrangerad av arbetsgivaren 87
E Förskottsinnehållning på resekostnader 90
Semesterlön och -ersättning 96
18 § SJUKDOMSTID, MODERSKAPS OCH FADERSKAPSLEDIGHET OCH TILLFÄLLIG VÅRDLEDIGHET 98
Lagstadgade läkarundersökningar 99
Övriga läkarundersökningar 100
Moderskaps, faderskaps och föräldraledighet samt vårdledighet 100
Kort tillfällig ledighet med lön 101
Xxxx av svårt sjukt barn 101
Frånvaro och semester 101
19 § SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR 102
20 § ARBETARSKYDD 103
21 § UTSTATIONERADE ARBETSTAGARE 103
22 § ARBETSREDSKAP OCH SKYDDSKLÄDSEL 104
23 § SOCIALA UTRYMMEN 105
24 § MENINGSSKILJAKTIGHETER OCH DERAS AVGÖRANDE 105
25 § UPPBÄRANDE AV MEDLEMSAVGIFTER FÖR FACKFÖRENINGAR 106
26 § GRUPPLIVFÖRSÄKRING 106
27 § AVTALETS GILTIGHETSTID 106
BILAGA 2: KOLLEKTIVAVTALET § 5 EXEMPELFÖRTECKNING ÖVER SAKER SOM BEHANDLAS GENOM TILLÄMPNING AV PRINCIPEN OM
KONTINUERLIGA FÖRHANDLINGAR 108
BILAGA 3: TES 8 § C ACKORDSPRISSÄTTNING FÖR ELEKTRIFIERINGS- OCH ELINSTALLATIONSBRANSCHEN 109
1.6.2015109
BILAGA 5: KOLLEKTIVAVTALET 14 §INKVARTERINGSNIVÅN FÖR KOMMENDERINGSMÄN 148
BILAGA 6: ALLMÄNT AVTAL 149
KAPITEL 1: FÖRTROENDEMANNA- OCH
ARBETARSKYDDSORGANISATIONERNA 149
1 Förtroendemannaorganisation 149
1.1 Begrepp 149
1.1.1 Huvudförtroendeman 149
1.1.2 Förtroendeman 150
1.1.3 Huvudförtroendemännens förbindelseman 150
1.2 Val av huvudförtroendeman och förtroendeman 151
1.3 Allmänna principer gällande huvudförtroendemannens xxx
förtroendemannens uppgifter 151
2.1 Begrepp 152
2.1.1 Arbetarskyddschef 152
2.1.2 Arbetarskyddsfullmäktig 152
2.1.3 Arbetarskyddsombud 152
2.1.4 Arbetarskyddskommissionen 152
2.2 Allmänna principer gällande arbetarskyddschefens,
arbetarskyddsfullmäktigens och arbetarskyddsombudets uppgifter 152
2.2.1 Arbetarskyddschefens uppgifter 152
2.2.2 Arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter 152
2.2.3 Arbetarskyddsombudets uppgifter 154
3 Meddelanden 154
KAPITEL 2: BESTÄMMELSER SOM GÄLLER FÖRTROENDEMÄNNENS, ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS OCH PERSONALFÖRETRÄDARNAS STÄLLNING 154
2.1 Befrielse från arbetet, allmänna principer 154
2.2 Huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens regelbundna
befrielse från arbete 155
2.3 Bestämmelser om skötseln av huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter 156
2.4 Ersättning för inkomstbortfall 156
2.5 Särskilda ersättningar som betalas åt huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen 157
2.6 Förtroendemannens, arbetarskyddsfullmäktigens, arbetarskyddsombudets
samt personalföreträdarens anställningsförhållande och utrymmen 158
2.6.1 Utrymmen för huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen 158
2.6.2 Anställningsförhållande 158
2.6.3 Omplaceringsskydd för huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen 160
2.6.4 Huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens förtjänstutveckling 160
2.6.5 Omplaceringsskydd för arbetarskyddsombudet 161
2.6.6 Upprätthållande av yrkeskunskap 161
2.6.7 Överlåtelse av rörelse 161
2.7 Anställningsskydd 161
2.7.1 Permittering eller uppsägning av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker 161
2.7.2 Uppsägning av orsaker som beror på personen själv 161
2.7.3 Förhandlingsskyldighet 163
2.7.4 Kandidatskydd 163
2.7.5 Efterskydd 163
2.7.6 Ersättning för avslutande av huvudförtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigens arbetsavtal i strid mot kollektivavtalet 163
2.7.7 Ersättare 164
KAPITEL 3: ARBETSGIVARENS INFORMATIONSSKYLDIGHET 164
3.1 Uppgifter om företaget 164
3.2 Lönestatistik- och personaluppgifter 165
3.3 Information om arbetsstocken och utomstående arbetskraft 165
3.4 Arbetstidsbokföring 166
KAPITEL 4: PERSONALENS INBÖRDES INFORMATIONSVERKSAMHET OCH ORDNANDE AV MÖTEN 166
KAPITEL 5: UTBILDNING 167
5.1 Gemensam utbildning 167
5.2 Fackföreningsutbildning, bevarande av anställningsförhållandet och anmälningstider 167
5.2.1 Ersättningar 168
5.3 Sociala förmåner 168
KAPITEL 6: ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT 168
6.1 Utomstående arbetskraft 168
6.1.1 Underleverans 168
6.1.2 Hyrning av arbetskraft 169
6.2 Avtalsbestämmelser som ska läggas till avtal om anlitande av utomstående arbetskraft 169
6.3 Förutsättningar för bruk av hyrd arbetskraft 169
6.4 Särskilda bestämmelser om anlitande av en inhyrd arbetstagare då denne
utför arbete som hör till ett ackord 170
6.4 Begränsningar gällande anlitande av utomstående arbetskraft 170
6.6 Uppgifter som ska lämnas till förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen 171
6.7 Beställarens utredningsskyldighet och ansvar 171
KAPITEL 7: GILTIGHET 171
SKATTEFÖRVALTNINGENS BESLUT ÅR 2020 OM BELOPP FÖR
SKATTEFRIA ERSÄTTNINGAR AV RESEKOSTNADER 172
BILAGA 7: BERÄKNING AV LAGA TID 173
BILAGA 1
KOLLEKTIVAVTAL FÖR ELEKTRIFIERINGS- OCH ELINSTALLATIONSBRANSCHEN 2020–2022
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL
Tid | 12.6.2020 | |
Plats | Sähkötekniset työnantajat STTA rf:s kontor Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf:s kontor Elbranschernas fackförbund rf:s kontor | |
Närvarande | Sähkötekniset työnantajat STTA rf Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf Elbranschernas fackförbund rf Elbranschernas fackförbund rf Elbranschernas fackförbund rf | |
Xxx Xxxxxx Xxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx | ||
1 UTGÅNGSPUNKTER
De undertecknande organisationerna, Sähkötekniset työnantajat STTA rf, Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf och Elbranschernas fackförbund rf har 12.5.2020 godkänt det förhandlingsresultat som nåddes 7.5.2020 som kollektivavtal för elektrifierings- och elinstallationsbranschen för tiden 1.4.2020–31.3.2022.
Genom detta protokoll kommer parterna överens om att förnya bestämmelserna i kollektivavtalet för elektrifierings- och elinstallationsbranschen som varit i kraft t.o.m. 31.3.2020 med de ändringar som fastslagits i detta underteckningsprotokoll så att det gäller under den tid och på det sätt som nämns i punkt 2 i underteckningsprotokollet.
2 AVTALSPERIOD OCH AVTALETS GILTIGHET
Kollektivavtalet är i kraft under tiden 1.4.2020–31.3.2022. De ändringar i kollektivavtalet som görs på basis av det godkända förhandlingsresultatet träder i kraft fr.o.m. 1.6.2020, om ingen annan tidpunkt överenskommits i bestämmelsen i fråga.
Kollektivavtalet gäller t.o.m. 31.3.2022 och därefter ett år i sänder, om inte någon av parterna senast två månader innan avtalet går ut skriftligen säger upp det.
En skriftlig anmälan om uppsägning av kollektivavtalet ska lämnas in till den andra avtalsparten före 31.1.2022.
Om företagen som omfattas av avtalet under avtalsperioden hamnar i exceptionella ekonomiska svårigheter på grund av coronaepidemin, kan avtalsparterna göra en ny bedömning av kollektivavtalslösningens lämplighet för den rådande ekonomiska situationen och avtala om ändringar som ska göras i avtalet som är nödvändiga för företagens verksamhetsförutsättningar och för att trygga arbetsplatser under avtalsperioden.
3 LÖNEFÖRHÖJNINGAR, ÅR 2020
3.1 Personliga tidlöner
Arbetstagarnas personliga tidlöner höjs 1.8.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter enligt lönegrupp på följande sätt:
Lönegrupp | Förhöjning av den personliga tidlönen 1.8.2020, €/h |
Lg S | 0,17 |
Lg 1 | 0,20 |
Lg 2 | 0,24 |
Lg 3 | 0,25 |
Lg 4 | 0,26 |
Lg 5 | 0,28 |
3.2 Lönetabeller samt överenskomna och ändrade månadslöner
Tabellen över grundtimlöner, de överenskomna månadslönerna, garantilönerna för ackordet samt lönerna för tiden för avbrott, förhandlingar och arbete under den inledande fasen höjs 1.8.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter med 1,5 %.
De ändrade timlönerna höjs 1.8.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter så att arbetstagarens förhöjda personliga tidlön vid nämnda tidpunkt och på det sätt som nämns i punkt 3.1 multipliceras med koefficienten i 8 § A punkt A 5 i kollektivavtalet.
3.3 Ackordprissättning, bostadsproduktionspris, fritt prissatta ackord
Koefficienten för ackordsprissättningen för elektrifierings- och elinstallationsbranschen höjs 01-08-2020 eller från och med början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med 1,5 %. I fråga om oavslutade arbeten beräknas förhöjningen 01- 08-2020 eller från och med början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter enligt § 8 B 8.6.1 i kollektivavtalet.
Det lägenhetsspecifika priset för bostadsproduktion och tilläggspoäng enligt § 8 B 5.2.1 i kollektivavtalet höjs 1.8.2020 eller från och med början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med 1,5 %.
Fritt prissatta x.x. xxxxxxxxxxx och ackord vars prissättning baseras på prissättning för bostadsproduktion höjs 1.8.2020 eller från och med början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter i fråga om den återstående arbetsmängden med 1,5 %.
3.4 Ersättningar som betalas till huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen
Ersättningen som betalas till huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig höjs 1.8.2020 eller från och med början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med 3,2 %.
3.5 Ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst
Avvikande från vad som bestäms i 9 § 9.2 andra stycket i kollektivavtalet, tillämpas den ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst som bildats utifrån den genomsnittliga timförtjänsten för semester under semesterkvalifikationsåret som upphörde 31.3.2020 och som avses i 9.1 15.5.2020 eller från och med början av den lönebetalningsperiod som inletts före detta. Organisationernas avtalade förhöjningsprocent för tiden 15.5.2020–31.3.2021 är 1,0 %.
Till arbetstagare vars anställningsförhållande har varit i kraft under tiden 1.4.2020– 14.5.2020 betalas en engångsersättning på 6,00 euro till följd av att förhöjningen av ersättningen motsvarande genomsnittlig timförtjänst enligt 9 § i kollektivavtalet fördröjts i lönen för lönebetalningsperioden närmast före 5.6.2020.
4 LÖNEFÖRHÖJNINGAR, ÅR 2021
4.1 Personliga tidlöner
Arbetstagarnas personliga tidlöner höjs 1.8.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter enligt lönegrupp på följande sätt:
Lönegrupp | Förhöjning av den personliga tidlönen 1.8.2021, €/h |
Lg S | 0,19 |
Lg 1 | 0,23 |
Lg 2 | 0,27 |
Lg 3 | 0,29 |
Lg 4 | 0,30 |
Lg 5 | 0,32 |
4.2 Lönetabeller samt överenskomna och ändrade månadslöner
Tabellen över grundtimlöner, de överenskomna månadslönerna, garantilönerna för ackordet samt lönerna för tiden för avbrott, förhandlingar och arbete under den inledande fasen höjs 1.8.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter med 1,7 %.
De ändrade timlönerna höjs 1.8.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter så att arbetstagarens förhöjda personliga tidlön vid nämnda tidpunkt och på det sätt som nämns i punkt 4.1 multipliceras med koefficienten i 8 § A punkt A 5 i kollektivavtalet.
4.3 Ackordprissättning, bostadsproduktionspris, fritt prissatta ackord
Koefficienten för ackordsprissättningen för elektrifierings- och elinstallationsbranschen höjs 01-08-2021 eller från och med början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med 1,7 %. I fråga om oavslutade arbeten beräknas förhöjningen 1.8.2021 eller från och med början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter enligt § 8 B 8.6.1 i kollektivavtalet.
Det lägenhetsspecifika priset för bostadsproduktion och tilläggspoäng enligt § 8 B 5.2.1 i kollektivavtalet höjs 1.8.2021 eller från och med början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med 1,7 %.
Fritt prissatta x.x. xxxxxxxxxxx och ackord vars prissättning baseras på prissättning för bostadsproduktion höjs 1.8.2021 eller från och med början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter i fråga om den återstående arbetsmängden med 1,7 %.
5 ÄNDRINGAR I KOLLEKTIVAVTALET
De avtalade ändringarna i kollektivavtalstexten har markerats med ett streck vid sidan om kollektivavtalstexten.
Följande bestämmelser har slopats ur kollektivavtalet:
7 § 2 A Förlängning av arbetstiden 8 § A 8 Unga arbetstagare
Det avtalades att lokala avtal gällande genomförandesättet för förlängning av arbetstiden upphör att gälla 1.6.2020.
6 ARBETSGRUPPER OCH ÖVRIGA ÄRENDEN
6.1 Yrkesutbildning som ordnas på arbetsplatser och tillgång till arbetskraft
Avtalsparterna följer under avtalsperioden upp reformen av andra stadiets yrkesutbildning och därtill anknytande inlärning på arbetsplatsen på basis av utbildningsavtal. Målet är att utreda hur utbildning som ordnas på arbetsplatsen påverkar arbetsplatshandledarnas arbetsbeskrivning och avlöning samt samarbetet på arbetsplatsen och arbetstagarnas ställning, arbetet, elarbetssäkerheten och hur inkomsten bildas särskilt i arbete som utförs på ackord. Avtalsparterna bedömer på basis av utredningen huruvida reformen av yrkesutbildningen förutsätter att bestämmelserna i kollektivavtalet ändras.
Avtalsparterna granskar under avtalsperioden även yrkesutbildningens kvalitet och tillgång samt huruvida utbildningen motsvarar företagens och de anställdas behov inom branschen, samt utreder möjligheterna att vidta gemensamma åtgärder för att säkerställa tillgången till arbetskraft.
Avtalsparterna fastställer i anknytning till 12 § i kollektivavtalet följande: Avtalsparterna anser det vara viktigt att inlärning vid ett företag på basis av ett utbildningsavtal som utförs av studerande som avlägger grundexamen i elbranschen genomförs på så sätt att studerandena ges möjligtvis goda förutsättningar för att lära sig praktiska färdigheter för yrkeslivet enligt den personliga utvecklingsplanen.
Avtalsparterna fastställer vidare att ett företag ska kunna ordna undervisning enligt ett utbildningsavtal och/eller en läroavtalsutbildning på det sätt som avses i lagen om yrkesutbildning (531/2017).
Förbunden rekommenderar att man i anknytning till 12 § i kollektivavtalet går igenom tillvägagångssätten och de allmänna principerna gällande studier som bygger på utbildnings- eller läroavtal i företagens samarbetsorgan eller tillsammans med huvudförtroendemannen.
Förbunden betonar att det inte är meningen att man med arbete som bygger på utbildningsavtal ska tillgodose företagets behov av tillfälligt eller permanent arbetskraft.
Förbunden konstaterar att det är frivilligt att fungera som arbetsplatshandledare och att personen ska vara villig, motiverad och tillräckligt yrkesskicklig att ta emot uppgiften. Tillräcklig yrkesskicklighet förutsätter i många fall kompetens enligt lönegrupp 3.
6.2 Arbetsgrupp för bestämmelserna om ackordsarbete
De organisationer som är parter i kollektivavtalet tillsätter en arbetsgrupp som under kollektivavtalsperioden går igenom och förtydligar samt lägger fram de förslag till ändringar som gruppen överväger gällande bestämmelserna om ackordsarbete i 8 § B i kollektivavtalet. Dessa gäller:
a) den ledande montörens, arbetsgruppens och arbetsgivarens uppgifter
b) tillägg för ledande montörer, ackordsarbetsgruppen ska gottgöras för den ledande montörens tidsanvändning i situationer där arbetsledningen i huvudsak är placerad på arbetsobjektet
c) slutförande av ett ackord, utredning och betalning av ackordsumman
6.3 Arbetsgrupp för ackordsarbete
Arbetsgruppen verkar enligt principen om kontinuerliga förhandlingar.
6.4 Arbetsgruppernas förslag till ändringar i kollektivavtalet
Arbetsgrupperna lägger för de organisationer som är parter i kollektivavtalet fram de förslag till ändringar i kollektivavtalet som de anser vara nödvändiga och när dessa ska tas i bruk.
7 PRINCIPEN OM KONTINUERLIGA FÖRHANDLINGAR
Avtalsparterna fortsätter behandla befintliga och nya frågor enligt principen om kontinuerliga förhandlingar.
8 UNDERSKRIFTER
Protokollet undertecknas elektroniskt. Protokollets riktighet bekräftas av
Sähkötekniset työnantajat STTA rf
Xxx Xxxxxx
Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf
Xxxxxx XxxxxXxx Xxxxxxx
Elbranschernas fackförbund rf
Xxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx
KOLLEKTIVAVTAL FÖR ELEKTRIFIERINGS- OCH ELINSTALLATIONSBRANSCHEN
1 § AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1 Detta kollektivavtals bestämmelser tillämpas på arbetstagare anställda av medlemsföretag till Sähkötekniset työnantajat STTA rf och Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf (nedan STTA och PALTA) som arbetar med
- att bygga, reparera, underhålla och upprätthålla elinstallationer med därtill nära anslutna eller
- med att reparera eller underhålla elektroniska anordningar. Protokollsanteckning:
Med elinstallationer och elektroniska anordningar avses apparater, nätverk och system som fungerar på alla spänningsnivåer.
Elinstallationer kan även finnas på ett skepp eller så kan de anknyta till produkttillverkning.
2 Företaget som nämns i punkt 1 kan omfattas av detta kollektivavtal även vad gäller enbart en viss avdelning eller verksamhet.
2 § IAKTTAGANDE AV KOLLEKTIVAVTALETS BILAGOR
Bifogade avtal och bindande dokument är delar av detta kollektivavtal: Bilaga 1 Protokoll över förnyande av kollektivavtalet, sid. 9
Bilaga 2 Exempelförteckning över saker som behandlas genom tillämpning av principen om kontinuerliga förhandlingar, sid. 108
Bilaga 3 Ackordprissättning för elektrifierings- och elinstallationsbranschen 1.6.2015, sid. 109
Bilaga 4 Ritningsexempel på fastställande av bostadsproduktionsprissättningens grundpoäng enligt 5.2.1 punkten i 8 § B i kollektivavtalet, sid. 147
Bilaga 5 Inkvarteringsnivå, sid. 148
Bilaga 6 Allmänt avtal, sid. 149
Bilaga 7 Beräkning av laga tid, sid. 170
1 Detta kollektivavtal binder de arbetsgivarförbund som nämns i § 1 (STTA och PALTA) och deras medlemsföretag som är eller har varit medlem i någon av dessa föreningar under avtalets giltighetstid.
Detta kollektivavtal binder även Elbranschernas fackförbund rf (nedan Elbranschernas fackförbund) och dess underföreningar samt de arbetstagare som är eller har varit medlemmar i dessa föreningar under avtalets giltighetstid.
2 Under detta avtals giltighetstid får inga sådana stridsåtgärder som avses i lagen om kollektivavtal riktas mot kollektivavtalets bestämmelser.
3 De undertecknade organisationerna och deras underföreningar är skyldiga att se till att föreningar som är deras medlemmar, arbetsgivare och arbetstagare som avtalet gäller, inte vidtar stridsåtgärder och inte heller på annat sätt bryter mot bestämmelserna i kollektivavtalet.
De undertecknade förbunden är skyldiga att omedelbart på alla tillgängliga sätt försöka förhindra hotande stridsåtgärder samt att återställa en bruten arbetsfred. Samtidigt är de undertecknade organisationerna skyldiga att då de fått vetskap om ett brott mot kollektivavtalet eller ett brott som håller på att ske genom alla tillgängliga medel försöka förhindra eller få slut på brottet.
4 Innan politiska eller solidariska arbetsstridsåtgärder vidtas ska riksförlikningsmannen och det vederbörliga arbetsgivar- eller tjänstemannaförbundet underrättas minst fyra dagar innan. Meddelandet ska innehålla uppgifter om orsaken till den planerade arbetsstriden, tidpunkten då den inleds och dess omfattning.
I medlemsföretag till STTA och PALTA, där en huvudförtroendeman valts enligt bilaga 6 i detta kollektivavtal, kan man ingå lokala avtal inom de gränser som detta kollektivavtal bestämt och i de ärenden där man i avtalsbestämmelserna separat hänvisat till § 4 om lokala avtal i kollektivavtalet.
Lokala avtal förutsätter en öppen och förtroendeskapande dialog mellan arbetsgivaren och personalen. Den primära verksamhetsmodellen bör vara beredskap att genom initiativtagande försöka hitta de bästa möjliga lösningarna som främjar de anställdas förmåner och sammanjämkning av dessa på ett sätt som beaktar de lokala behoven. Parterna förväntas ta sitt ansvar för den egna arbetsplatsens framgång.
Genom samarbete och lokala avtal inom ramen för detta påverkas företagets produktivitet, konkurrenskraft samt upprätthållande och utveckling av sysselsättningen. Samtidigt skapas också förutsättningar för att förbättra arbetshälsan. Lokala avtal bör särskilt betraktas som ett redskap för utveckling av verksamheten.
2 Avtalsparter i lokala avtal
I ärenden som i allmänhet berör arbetstagare avtalar man om saken i enlighet med kollektivavtalets förhandlingsordning mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen.
Avtal som ingåtts med huvudförtroendemannen binder alla de arbetstagare, som huvudförtroendemannen anses representera.
Avtal som ingåtts med förtroendemannen binder alla de arbetstagare, som förtroendemannen anses representera.
I ärenden som berör enskilda arbetstagare eller arbetsgrupper avtalar man om saken med arbetsgivaren och den ifrågavarande arbetstagaren eller arbetsgruppen.
Ett avtal som ingåtts med förtroendemannen, en enskild arbetstagare eller arbetsgrupp får inte vara i strid med ett avtal som gäller samma sak som ingåtts med huvudförtroendemannen.
Arbetsgivaren ska underrätta huvudförtroendemannen om ett avtal som ingåtts med någon annan än huvudförtroendemannen.
Lokala avtal ska ingås skriftligen och de ska vara undertecknade av de avtalsparter som avses i punkt 2. Ett avtal som inte följer dessa bestämmelser är ogiltigt.
5 Det lokala avtalets rättsverkningar och giltighet
Ett lokalt avtal är en del av kollektivavtalet och tillämpas även efter att kollektivavtalet inte längre är i kraft till den tidpunkt då det lokala avtalet antingen avslutats på grund av tidsbundenhet eller uppsägning.
Ifall det inom företaget uppstår meningsskiljaktigheter om innehållet i ett lokalt avtal eller om iakttagandet av det, ska arbetsgivaren på begäran ge Elbranschernas fackförbund avtalet i fråga i syfte att reda ut meningsskiljaktigheten.
Avtalet kan ingås för viss tid eller så att det gäller tills vidare. Ett avtal som gäller tills vidare kan sägas upp med iakttagande av en uppsägningstid på tre månader, om annat inte har avtalats om uppsägningstiden.
Ett avtal som ingåtts på viss tid kan sägas upp inom en månad från det att kollektivavtalet upphört att gälla och ett nytt kollektivavtal trätt i kraft med iakttagande av en uppsägningstid på tre månader.
Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp arbetstagare samt att leda och fördela arbetet.
I samband med anställningen ska parterna göra upp ett skriftligt arbetsavtal i två exemplar, av vilket ska framgå de arbetsvillkor som avses i lagen om kollektivavtal och andra uppgifter som lagen om kollektivavtal stadgat att ska klargöras, ifall de inte skriftligen ges skilt, såsom till exempel
- arbetsgivarens namn, FO-nummer och affärsställets adress
- arbetstagarens namn, personbeteckning, adress
- arbetstagarens huvudsakliga arbetsuppgifter
- arbetsavtalets längd:
a) i kraft tillsvidare
b) för viss tid
- längden på en visstidsanställning och grunden därtill
- prövotid*
- kollektivavtal som tillämpas
- anställningsplats**
- arbetsplats eller ifall arbetstagaren inte har en huvudsaklig fast arbetsplats, en utredning över de principer enligt vilka arbetstagaren arbetar på olika arbetspunkter
- arbetets begynnelsetidpunkt
- grunderna för lön och andra vederlag; lönen, lönegruppen
- lönebetalningsperiod
- ordinarie arbetstid
- semesterns fastställande
- uppsägningstid eller grunden för dess fastställande.
*Prövotidens längd är högst 4 månader för anställningsförhållanden som är i kraft tillsvidare eller anställningsförhållanden på viss tid som varar minst 8 månader.
I visstidsanställningar som varar under åtta månader får prövotiden utgöra högst hälften av arbetsavtalets längd.
**Med anställningsplats avses ett sådant verksamhetsställe av bestående karaktär (huvud- eller filialkontor) som hör till företagets verksamhetsorganisation där arbetstagaren anställts.
Vid anställningen informerar arbetsgivaren arbetstagaren om den försäkringsinrättning där grupplivförsäkringen tagits samt namnen och kontaktuppgifterna till grupplivförsäkringsbolaget, förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen.
Arbetstagaren är skyldig att meddela arbetsgivaren ifall de adressuppgifter som antecknats i arbetsavtalet ändrats.
Arbetstagarnas anställningsskydd och förfaranden kring det bestäms utgående från arbetsavtalslagen (55/2001) som en del av detta avtal, dock med nedanstående undantag.
Vid beräkning av laga tid som avses i kollektivavtalet iakttas bestämmelserna i bilaga 7.
1 Procedurer för hävning av ett arbetsavtal under prövotid
På hävning av arbetsavtal under prövotid tillämpas procedurreglerna i 9 kap. 1– 2 § och 9 kap. 4–5 § i arbetsavtalslagen.
Arbetstagaren kan permitteras på de grunder som bestämts i 5 kap.2 § i arbetsavtalslagen (55/2001). Ett meddelande om permittering måste ges åt personen som ska permitteras personligen och skriftligen.
Organisationerna som är parter i kollektivavtalet konstaterar att då man överväger att använda sig av permittering ska möjligheten till permittering turvis vara ett alternativ till verkställandet av permittering.
Arbetsgivaren kan återkalla ett meddelande om permittering eller en gång uppskjuta verkställandet av permitteringen så att den börjar en viss dag utan att behöva iaktta en ny tid för meddelande om permittering. Meddelandet om återkallelsen eller uppskjutningen ska göras senast på arbetsdagen före den sista arbetsdagen, i första hand skriftligen eller ifall det inte rimligen är möjligt på ett annat bevisligt vis.
5 Tillfälligt avbrott i permitteringen
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om ett tillfälligt arbete eller om yrkesinriktad fortbildning eller påbyggnadsutbildning under pågående permittering, varvid permitteringen omedelbart kan fortgå efter att arbetet eller utbildningen slutförts utan separat tid för meddelande om permittering. Det är fråga om tillfälligt arbete ifall arbetet varar högst två veckor.
Då permitteringen fortsätter efter utbildningen räknas inte permitteringsdagar på nytt som dagar likställda med arbetsdagar (30 permitteringsdagar) enligt 7 § 2 mom.7 punkten i semesterlagen (162/2005).
Arbetsgivaren kan permittera arbetstagaren för en viss tid utan att iaktta varseltiden för permittering på samma grunder som beror på arbetstagaren själv som arbetsavtalet kunde sägas upp eller hävas på.
7 Bestämmelser om samarbetsförfarande
I medlemsföretag till STTA och PALTA som regelbundet har minst 20 anställda kan man avvika från de förfarandesätt som bestäms i kap. 8 i lagen om samarbete inom företag (334/2007) vad gäller reducering av arbetskraft, då det är fråga om en permittering som per anställningsplats riktar sig mot högst nio arbetstagare, och med iakttagande av principen om kontinuerliga förhandlingar, enligt följande:
7.1 Arbetsgivaren och huvudförtroendemannen förhandlar per anställningsplats inom de tidsfrister som parterna kommit överens om minst sex (6) gånger per år om ärenden som omfattas av lagen om samarbete inom företag.
Över mötet förs ett protokoll som godkänns av deltagarna genom sina underteckningar.
7.2 Vid förverkligande av principen om kontinuerliga förhandlingar
- har arbetsgivaren rätt att avvika från 45 § i ovan nämnda lags bestämmelser om skriftliga förhandlingsframställningar
- anses arbetsgivaren ha fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt 51 § i ovan nämnda lag då arbetsgivaren vid förverkligandet av principen om kontinuerliga förhandlingar en gång förhandlat med huvudförtroendemannen
- behandlas eventuella konsekvenser för personalen på grund av avtal med underleverantörer regelbundet vid företagen i samband med granskningen av proresursutsikter.
7.3 Bruk av kontinuerliga förhandlingsförfaranden ska skriftligen avtalas mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen. För det kontinuerliga förhandlingsförfarandet har kollektivavtalsparterna gjort upp en exempelförteckning över ärenden som kan behandlas (bilaga 2, sid. 108).
Ifall det kontinuerliga förhandlingsförfarandet inte förverkligas enligt det skriftliga avtalet, iakttas lagen om samarbete inom företag som sådan.
8.1 När arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet iakttas följande uppsägningstider:
Anställningsförhållandet har fortgått utan avbrott | Uppsägningstid |
mindre än 1 år | 14 dygn |
1 år, men under 3 år | 1 mån. |
3 år, men under 5 år | 2 mån. |
5 år, men under 10 år | 3 mån. |
10 år eller längre | 4 mån. |
8.2 När arbetstagaren säger upp sig: 14 dygn
8.3 Arbetstagarens omställningsskydd
Om arbetsgivaren och arbetstagaren, efter att arbetsgivaren har sagt upp arbetsavtalet med stöd av den grund som avses i 7 kap.3 § eller 7 § i arbetsavtalslagen (55/2001), inte har avtalat annat, har arbetstagaren rätt till ledighet med full lön för att delta i utarbetande av en sysselsättningsplan som avses i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012), i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, praktik och inlärning i arbetet, i arbetssökande och arbetsintervjuer på eget eller myndigheternas initiativ eller i omplaceringsträning.
Längden på sysselsättningsledigheten fastställs enligt anställningsförhållandets längd enligt följande:
a) för en tidsperiod på högst 5 dagar, om arbetstagarens anställningsförhållande fortgått högst 4 år
b) för en tidsperiod på högst 10 dagar, om arbetstagarens anställningsförhållande fortgått minst 4 år men högst 8 år
c) för en tidsperiod på högst 20 dagar, om arbetstagarens anställningsförhållande fortgått över 8 år.
Innan arbetstagaren tar ut sysselsättningsledigheten eller en del av den ska han eller hon i så god tid som möjligt underrätta arbetsgivaren om detta och om grunden för ledigheten samt på begäran lägga fram en fritt formulerad utredning över ledigheten.
Användningen av sysselsättningsledighet får inte föranleda betydande olägenhet för arbetsgivaren.
Protokollsanteckning:
Med full lön menas ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst.
8.4 Lön för uppsägningstid
När man betalar lön för uppsägningstid som skadeståndsersättning och då man betalar ersättning för ogrundat avslutande av ett arbetsavtal används som beräkningsgrund för skadeståndets belopp en ersättning motsvarande den genomsnittliga timförtjänsten enligt kollektivavtalet. Åt en månadsavlönad
arbetstagare bestäms ersättning utgående från grunderna i 10 § i semesterlagen (162/2005).
8.5 Väntan på arbete under uppsägningstiden
Om företagets verksamhet har upphört, ifall arbetstagaren är befriad från skyldigheten att arbeta eller ifall det av omständigheterna framgår att arbetsgivaren inte har för avsikt att erbjuda nytt arbete åt en uppsagd arbetstagare, ska för den ifrågavarande tiden av uppsägningstiden betalas ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst.
8.6 Turordning vid nedskärning
Vid uppsägning och permittering av en arbetstagare av orsaker som beror på arbetstagaren själv ska om möjligt iakttas regeln enligt vilken de yrkesarbetstagare som är viktiga för företaget och de arbetstagare som delvis förlorat sin arbetsförmåga i samma arbetsgivares tjänst ska sägas upp eller permitteras till sist. Förutom denna regel bör uppmärksamhet fästas på anställningsförhållandets längd och arbetstagarens försörjningsplikt.
8.7. Regional begränsning av skyldigheten att erbjuda arbete
Då arbetsgivaren på grund av arbetsavtalslagen eller kollektivavtalet är skyldig att erbjuda arbete till en arbetstagare i anslutning till uppsägning, permittering, överförande till anställning på deltid eller återanställningsskyldighet, begränsas denna skyldighet regionalt till arbete som är tillgängligt vid arbetstagarens anställningsplats enligt arbetsavtalet eller på högst 80 kilometers avstånd från arbetsstagarens stadigvarande boendeort som arbetsgivaren känner till.
Om arbetstagaren däremot meddelar arbetsgivaren skriftligen att han eller hon är intresserad av arbetsuppgifter var som helst i Finland, tillämpas inte den i föregående stycke avsedda regionala begränsningen av skyldigheten att erbjuda arbete. Arbetsgivaren ska fråga arbetstagaren om han eller hon är intresserad av att ta emot arbete inom ett regionalt begränsat område.
8.8 E-post på arbetet och andra elektroniska system då anställningsförhållandet avslutas
Arbetstagaren ska ges möjlighet att vidarebefordra personligt material som finns i e-posten på arbetet eller i ett annat elektroniskt system som arbetsgivaren tillhandahåller och/eller tömma dessa på personligt material då anställningsförhållandet avslutas.
8.9 Återanställning av arbetstagare
Den återanställningsskyldighet som avses i 6 kap.6 § i arbetsavtalslagen (55/2001) kan frångås genom ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren när arbetsavtalet upphör.
Då man hör efter från arbetskraftsmyndigheterna under nio månader efter att anställningsförhållandet upphört om huruvida företagets tidigare arbetstagare fortfarande är arbetslösa, ska man fästa uppmärksamhet vid det att tiden mellan tidpunkten för förfrågan och tidpunkten då arbetstagarens anställningsförhållande inleds inte leder till att uppsagda arbetstagares ställning utan orsak försvagas.
I anställningsförhållanden iakttas utöver bestämmelserna i arbetstidslagen de villkor för arbetstiden som avtalas här.
1 Arbetsveckan och arbetsdygnet
Arbetsveckan inleds på måndagen då arbetstagarens arbetsskift inleds och arbetsdygnet inleds då arbetstagarens arbetsskift inleds ifall man inte lokalt och skriftligen avtalar om annat enligt § 4.
Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka. Arbetstagarens ordinarie arbetstid ska fastställas i arbetsavtalet. Arbetstiden per dygn ska inte understiga 4 timmar om inte arbetstagarens behov eller annan grundad anledning kräver det. Arbetsgivaren ska på förhand meddela arbetstagaren om dennes arbetsdagar och arbetstimmar för varje lönebetalningsperiod.
3 Regelbunden förläggning av arbetstiden, lediga dagar
3.1 I dagarbete inleds arbetet tidigast kl 07.00 och avslutas senast kl 17.00.
3.2 Ifall arbetstagaren inte före arbetet inleds nödvändigtvis måste besöka anställningsplatsen, inleds och avslutas dygnsarbetstiden på platsen där arbetet utförs.
Hämtande och returnerande av material och redskap samt möjliga utredningar i anknytning till arbetet utförs under arbetstid.
3.3 Då man iakttar den arbetstid per vecka som avses i denna punkt ska arbetstagaren utöver söndagen ha en andra ledig dag, som är lördag, ifall inte annat föranleds av arbetsskiftsförteckningen.
3.4 Under en söckenhelgsvecka är lördagarna lediga dagar och jul- och midsommarafton är lediga dagar, ifall inte annat föranleds av arbetsskiftsförteckningen.
3.5 Skiftarbete är arbete som organiserats i två eller flera arbetsskift. För det egentliga skiftarbetet betalas för timmar i kvälls- och nattskift ett särskilt skifttillägg enligt nedanstående tabell från och med den nämnda dagen eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter, enligt följande:
1.8.2020–31.3.2022 €/h | |
Tillägg för kvällsskift i skiftarbete kl. 14.00–22.00 | 1,30 |
Tillägg för nattskift i skiftarbete kl. 22.00–06.00 | 2,38 |
3.6 Kvällsarbete är arbete som utförs utanför den arbetstid som är i bruk inom företaget under arbetstid mellan kl.18.00 och 22.00. Nattarbete är arbete som utförs mellan kl.22.00 och 06.00.
För kvällsarbete och nattarbete som inte är skiftarbete eller övertidsarbete betalas ett särskilt tillägg för kvälls- eller nattarbete enligt nedanstående tabell från och med den nämnda dagen eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter, enligt följande:
1.8.2020–31.3.2022 €/h | |
Tillägg för kvällsarbete för arbete som inte är skiftarbete eller övertidsarbete mellan kl.18.00 och 22.00 | 1,30 |
Tillägg för nattarbete för arbete som inte är skiftarbete eller övertidsarbete mellan kl.22.00 och 06.00 | 2,38 |
4.1 Ifall inte annat föranleds av särskilda arbetsarrangemang, ska en måltidsrast på en timme placeras i mitten av arbetsskiftet, under vilken arbetstagaren kan lämna arbetsplatsen. Måltidsrasten är inte arbetstid.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om en halvtimmes måltidsrast.
4.2 Arbetstagaren har rätt att under en arbetstid på minst 6 timmar hålla en 12 minuter lång kaffepaus under arbetsskiftets första och andra hälft. Dessa pauser räknas som arbetstid.
I övertids-, kvälls- och nattarbete ska arbetstagaren få en 12 minuter lång vilopaus efter varje två timmar arbete. Ifall övertidsarbete som varar längre än en timme är nödvändigt efter att den vanliga arbetsdagen tagit slut har arbetstagaren rätt att hålla en 15 minuter lång paus redan före han eller hon inleder övertidsarbetet. Ovan nämnda pauser räknas till arbetstid.
Med övertidsarbete avses arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden som görs på arbetsgivarens initiativ och med arbetstagarens samtycke.
6.1 Med övertidsarbete per dygn avses arbete som utförts under arbetsdygnet utöver den ordinarie maximiarbetstiden per dygn som nämns i § 7 punkt 2 i detta kollektivavtal eller utöver ett uppgjort arbetstidsschema.
6.2 För övertidsarbete per dygn betalas utöver arbetslönen ett övertidstillägg som för de två första timmarna är 50 % och för de följande timmarna 100 % av den genomsnittliga timförtjänsten.
7.1 Med övertidsarbete per vecka avses arbete som utförts under utöver den ordinarie maximiarbetstiden per vecka som nämns i § 7 punkt 2 i detta kollektivavtal eller utöver ett uppgjort arbetstidsschema per vecka.
7.2 För övertidsarbete per vecka betalas utöver arbetslönen ett övertidstillägg som för de åtta första timmarna är 50 % och för de följande timmarna 100 % ersättning av den genomsnittliga timförtjänsten.
Protokollsanteckning:
Övertidsarbete per vecka som utförts på veckoslut (lö–sö) ersätts så att de 8 första timmarna är 50 % och därpå följande är 100 % av den genomsnittliga timförtjänsten.
Som granskningsperiod för maximiantalet arbetstimmar och maximal mängd flexibel arbetstid enligt 18 § i arbetstidslagen (872/2019) vid företag som är medlemmar i STTA och PALTA kan användas en tidsperiod på 12 månader.
Företag som är medlemmar i STTA och PALTA kan alternativt t.o.m. 31.12.2020 tillämpa ett kalenderår som granskningsperiod för den maximala mängden övertidsarbete enligt arbetstidslagen (605/1996).
9 Tid som likställs med arbetad tid
När man räknar ut ersättningen för övertidsarbete per dygn och per vecka likställs med arbetstid all sådan tid, som
- arbetsgivaren enligt lagen eller detta kollektivavtal betalar lön åt arbetstagaren eller ersättning för inkomstbortfall; eller
- arbetstagaren varit permitterad; eller
- deltagit under ordinarie arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen i ett styrelseorgans möte för fackförbunden eller den ifrågavarande fackliga centralorganisationen, i förhandlingar som gäller detta kollektivavtal eller i förhandlingar i arbetsgrupper som tillsatts baserat på avtal som ingåtts mellan de organisationer som är parter i detta kollektivavtal.
Deltagande i kommunala styrelseorgans möten (§ 19) likställs dock inte med arbetstid.
För det arbete som utförs på en söndag eller på en kyrklig högtidsdag betalas utöver arbetslönen och de eventuella övertidstilläggen för varje arbetstimme som lagstadgad söndagsförhöjning ett tillägg på 100 % av den genomsnittliga timförtjänsten.
Ifall det inte har varit möjligt att under arbetsveckan ge arbetstagaren den oavbrutna 35 timmar långa ledigheten per vecka (veckovila) som arbetstidslagen (605/1996) förutsätter, ersätts det arbete som utförts under den för timmarna med en ersättning som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten eller genom att en motsvarande mängd avlönad ledighet med ovan nämnd lön beviljas inom en månad från det att arbetet utförts.
12 Oväntat arbete och utryckningsbetonat arbete
12.1 Ifall man med arbetstagaren under hans eller hennes arbetsskift kommer överens om att han eller hon under samma arbetsdygn efter att däremellan ha avlägsnat sig från arbetsplatsen ska återkomma till arbetet, betalas åt honom eller henne för oväntat arbete lön för en timme som ersättning för förberedelse och för att tvätta sig en ersättning som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten. För den egentliga arbetstiden för oväntat arbete betalas lön enligt lagen och detta kollektivavtal. För kortare arbetstid än en timme betalas lön för en timme.
12.2 Ifall man med arbetstagaren efter att denne redan avlägsnat sig från arbetet kommer överens om att arbetstagaren ska återkomma till arbetet före hans eller hennes nästa ordinarie arbetsskift börjar, betalas åt honom eller henne för utryckningsbetonat arbete lön för två timmar som ersättning för förberedelse och för att tvätta sig enligt den genomsnittliga timförtjänsten.
För den egentliga arbetstiden i utryckningsbetonat arbete betalas ett tillägg på
100 % (inkluderar tillägget för övertidsarbete) enligt den genomsnittliga timförtjänsten högst tills början av arbetstagarens nästa ordinarie arbetsskift. För kortare arbetstid än en timme betalas ändå lön för en timme.
12.3 Förutom ovan nämnda lön betalas åt arbetstagaren tillägg för söndagsarbete, tillägg enligt § 11 i kollektivavtalet (s.k. särskilda tillägg) och möjligen ersättning för veckovila enligt lagen och detta kollektivavtal.
12.4 I oväntat och utryckningsbetonat arbete räknas resetiden som arbetstid. Ersättningar för resekostnader under arbetsresan och för resetiden fastställs utgående från den faktiska resesträckan och § 14 i detta kollektivavtal.
13 Beredskap och arbete utfört under beredskapstiden
13.1 Med beredskap avses ett arrangemang vari arbetstagaren utgående från de avtal som avses i punkt 13.3 och
13.4 är skyldig att under sin lediga tid vara nåbar på så sätt att han eller hon vid behov kan kallas till arbete.
13.2 Beredskapstiden är inte arbetstid. Längden på beredskapstiden och upprepad beredskap får inte oskäligt störa arbetstagarens fritid.
13.3 Om beredskap, ersättning för den och/eller möjlig penning som betalas då arbetstagaren kallas till arbete under beredskapstiden, ska skriftligen avtalas med huvudförtroendemannen eller, ifall ingen huvudförtroendeman finns, gemensamt med personalen som deltar i beredskapen. Av avtalet ska längden på beredskapen och dess karaktär framgå.
13.4 Arbetsgivaren och arbetstagaren ska skriftligen avtala om deltagande i beredskap. Huvudförtroendemannen ges en kopia av avtalet.
13.5 Arbetsgivaren ansvarar för kommunikationsmedlen i samband med beredskapen, ifall inte annat avtalats om i beredskapsavtalet.
13.6 Om en arbetstagare enligt avtal ska vistas i sin egen bostad under beredskapen, därifrån han eller hon vid behov kan kallas till arbete, ska han eller hon för en sådan beredskap få en ersättning som motsvarar hälften av tiden i bostadsberedskapen antingen i pengar eller i form av en motsvarande avlönad ledighet under ordinarie arbetstid. Beredskapsersättningen fastställs utgående från arbetstagarens personliga helhetsinkomster (§ 8 A 5).
13.7 Om arbetstagaren under beredskapstiden inte är skyldig att vistas i sin bostad, kommer man i beredskapsavtalet enligt punkt 13.3 överens om hur stor procentandel av beredskapstiden ersätts åt arbetstagaren i antingen pengar eller motsvarande avlönad ledighet under arbetstagarens ordinarie arbetstid. Vid fastställande av den avtalade ersättningens belopp ska de begränsningar för arbetstagarens fritid som förorsakas av beredskapen beaktas.
Beredskapsersättningen fastställs utgående från arbetstagarens personliga helhetsinkomster (§ 8 A 5). Beredskapsersättningen kan även i sådana fall som avses i denna punkt avtalas som en fast ersättning i eurobelopp.
13.8 Ifall man i beredskapsavtalet som avses i punkt 13.3 kommit överens om en peng som betalas när man kallas till arbete dock utan att ha avtalat om dess belopp, är pengen lika stor som ersättningen för förberedelse och för att tvätta sig i utryckningsbetonat arbete enligt § 7 punkt 12.2 i detta avtal.
13.9 För det arbete som utförs då en arbetstagare i beredskap kallas till arbete betalas ett tillägg på 100 % (inkluderar tillägg för nattarbete) enligt den genomsnittliga timförtjänsten dock högst tills dess att arbetstiden för en arbetstagare som är i företagets användning inleds nästa morgon. Om arbete utförs på en söndag eller annan vilodag, fortsätter ovan nämnda tillägg på 100 % under hela arbetet och avslutas såsom nämns ovan. För kortare arbetstid än en timme betalas lön för en timme. Resetiden till arbetsplatsen och tillbaka räknas som arbetstid.
13.10 Förutom ovan nämnda lön för arbetstid betalas åt arbetstagaren tillägg för söndagsarbete, ersättning för veckovila och tillägg enligt § 11 i kollektivavtalet enligt lagen och detta kollektivavtal.
13.11 Beredskapsavtalet i punkt 13.3 och avtalet i punkt 13.4 om att delta i beredskap kan sägas upp med en uppsägningstid på sex veckor.
14 Arbetsskiftsförteckning, flyttning av arbetstiden
14.1 Arbetsgivaren utarbetar en arbetsskiftsförteckning av vilken framgår tidpunkterna för när den ordinarie arbetstiden börjar och slutar, tidpunkterna för den dagliga vilotiden, de lediga dagarna, samt veckovilan.
14.2 Arbetsskift på mindre än 4 timmar ska inte användas om inte arbetstagarens behov eller annan grundad anledning kräver det.
14.3 För arrangemang med avvikande arbetstid (skift-, kvälls- eller nattarbete) ska arbetsskiftsförteckningen göras upp och meddelas om två (2) veckor före arbetstagarens första arbetsskift, ifall man inte lokalt enligt § 4 avtalar om annat.
Ifall man avviker från den utarbetade arbetsskiftsförteckningen på så sätt att färre än tre av arbetstagarens arbetsskift ingår i tiden mellan det ändrade arbetsskiftet och meddelandet om det, betalas åt arbetstagaren för de timmar som avviker från den tidigare arbetstiden under hans eller hennes tre första arbetsskift ett tillägg enligt nedanstående tabell från och med den nämnda dagen eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter, enligt följande:
01-08-2020–31.3.2022 | 2,61 €/h |
14.4 Ovan nämnda arbetsskiftsförteckning ändras i första hand genom avtal. Ifall man inte kan avtala om frågan, har arbetsgivaren rätt att ändra arbetsskiftsförteckningen av ett vägande skäl med anknytning till organiseringen av arbeten. I detta fall ska man iaktta bestämmelserna ovan i punkt 14.3.
14.5 Ifall till arbetstagaren betalas ersättning för inkomstbortfall över den tidsperiod för vilken arbetsskiftsförteckningen är uppgjord, anser man att arbetsskiften under de överskridande dagarna är 8 timmar långa. Annars betalas ersättning för inkomstbortfall enligt arbetsskiftsförteckningen.
14.6 Ifall en skriftlig arbetsskiftsförteckning inte gjorts, är timmar som överskrider 8 dagliga arbetstimmar övertidsarbete och timmar som överskrider 40 timmar per vecka övertidsarbete per vecka. (Obs. tolkningen i punkten ”Övertidsarbete per vecka”.)
Söckenhelger liksom midsommar- och julafton samt påsklördagen förkortar arbetstiden per vecka på motsvarande vis. Om arbetstagaren har ett arbetsskift enligt arbetsskiftsförteckningen på ovan nämnda dagar ska han eller hon få en oavlönad söckenhelgsledighet som motsvarar arbetstiden under utjämningsperioden. Arbetstidens utjämningsdagar kan inte infalla på ovan nämnda dagar, under semestern eller på arbetstidsförkortningsdagar.
15 Lokala avtal om genomsnittlig arbetstid
15.1 Arbetstiden kan enligt § 4 avtalas som genomsnittlig på så sätt att arbetstiden under en tidsperiod på högst 12 veckor utjämnas till 40 timmar i veckan. Arbetstiden per dygn är i så fall högst 10 timmar och arbetstiden per vecka är högst 50 timmar.
15.2 Arbetsskift på mindre än 4 timmar ska inte användas om inte arbetstagarens behov eller annan grundad anledning kräver det.
15.3 Då man avtalar om genomsnittlig ordinarie arbetstid ska för arbetet på förhand fastställas den tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till det angivna genomsnittet (= utjämningssystem).
15.4 För genomsnittlig arbetstid ska en arbetsskiftsförteckning utarbetas så att minst tre veckors arbetsskift är kända på förhand.
15.5 Permitteringen av en arbetstagare får inte inledas förrän arbetstiden har utjämnats till det timantal som motsvarar dagsarbetet för samma tidsperiod.
15.6 Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör av skäl som inte beror på arbetstagaren så att utjämningsledighet inte ges förrän anställningsförhållandet upphört, betalas för utförda arbetstimmar som överskrider arbetstiden enligt arbetstidsschemat en övertidsersättning enligt bestämmelserna om övertid i detta kollektivavtal.
Den ordinarie arbetstiden på högtidsdagsafton eller lördag som under en söckenhelgsvecka infaller på en vardag är högst 8 timmar, om inte annat föranleds av ett utarbetat arbetstidsschema. Påsklördagen, midsommarafton och julafton är lediga dagar, om inte särskilda orsaker kräver annat.
16 Söckenhelger, söckenhelgsersättning och lön för självständighetsdagen
16.1 Åt en arbetstagare som inte är månadsavlönad betalas för nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton samt för juldagen och annandag jul en söckenhelgsersättning ifall nedan nämnda förutsättningar uppfylls för arbetstidsschemats ordinarie arbetstimmar enligt den genomsnittliga timförtjänsten, ifall nämnda dagar i andra fall skulle ha varit hans eller hennes arbetsdagar eller utjämningsdagar eller ifall frånvaron skulle ha hållits med arbetsgivarens tillåtelse.
16.2 Arbetstagare som arbetar enligt arbetstidsschemat som avtalats i § 7 punkt 15.1 i detta avtal betalas söckenhelgsersättning för 8 timmar enligt den genomsnittliga timförtjänsten för ersättning.
16.3 Söckenhelgsersättning betalas när söckenhelgen infaller på en dag då arbetstagaren fått lön eller ersättning enligt någon punkt i detta kollektivavtal för föregående eller därpå följande dag.
16.4 På någondera sidan av söckenhelgen kan även infalla lediga dagar (t.ex. lördag eller söndag).
16.5 Söckenhelgsersättning betalas även för söckenhelger som infaller under de två första veckorna efter en permittering som beror på ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker.
Ifall arbetstagaren arbetar en dag då söckenhelgsersättning enligt punkt 16.1 borde betalas, betalas åt honom eller henne förutom söckenhelgsersättningen därtill lön på samma grunder som för söndagsarbete.
17.1 Tillämpningsområde
För en sådan arbetstagare som är hel- eller deltidspensionerad och vars ordinarie arbetstid fastställs enligt § 7 intjänar sammanlagt arbetstidsförkortning per månad upp till 8 timmar 20 minuter, och arbetstiden förkortas per kalenderår med högst 100 timmar.
Det förutsätts dock att den anställda enligt kollektivavtalet har en semester på högst 30 vardagar och att endast kyrkliga högtider, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen, första maj förkortar den årliga arbetstiden.
Tolkning: Med heltidsanställd arbetstagare avses här en person vars ordinarie arbetstid är minst 7 timmar/dag och 35 timmar/vecka.
17.2 Omfattningen av ledighet och beviljande av ledighet
Ledighet intjänas under en kvalifikationsperiod på ett kalenderår. Arbetstagaren intjänar ledighet enligt tabellen nedan för de semesterkvalifikationsmånader under vilka han eller hon enligt 6 § 1 mom. i semesterlagen har rätt till semester. Som dagar likställda med arbetsdagar räknas dock inte de dagar som finns i 7 § 2 mom. punkt 1, 5 och 8 i den nämnda lagen.
Som dagar likställda med arbetsdagar räknas även de dagar som avses i § 17 punkt 3
Semesterkvalifikationsmånader | Intjänad arbetstidsförkortning månader |
1 mån. | 8 h 20 min |
2 mån. | 16 h 40 min |
3 mån. | 25 h |
4 mån. | 33 h 20 min |
5 mån. | 41 h 40 min |
6 mån. | 50 h |
7 mån. | 58 h 20 min |
8 mån. | 66 h 40 min |
9 mån. | 75 h |
10 mån. | 83 h 20 min |
11 mån. | 91 h 40 min |
12 mån. | 100 h |
Ifall det finns ofullständiga timmar då man betalar eller beviljar arbetstidsförkortning, avrundas den insamlade förkortningsledigheten till närmaste hela timmen. Ifall den ordinarie arbetstiden är kortare än 8 timmar per dygn och/eller 40 timmar per vecka, räknas arbetstidsförkortningen i förhållande till den genomsnittliga arbetstiden. Till exempel en arbetstagare som utför en arbetsdag på i genomsnitt 7 timmar intjänar arbetstidsförkortning enligt 7/8 x 8 timmar 20 minuter = 7 timmar 18 minuter.
Ledigheten ges vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer före slutet av mars under följande kalenderår.
Ledighet ges i hela arbetsdagar (8 h), om inte annat avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
Lediga dagar kan inte förläggas på sådana dagar då arbetstagaren av andra orsaker fått en ledig dag.
17.3 Meddelande om ledighet – förflyttning
Man ska meddela om lediga dagar minst 14 dagar på förhand, ifall den lediga perioden är över en arbetsdag lång, och minst 7 dygn på förhand om det är fråga om en enskild dag.
Arbetsgivaren har rätt att förflytta den lediga dagen och även i detta fall iakttas en anmälningstid på 7 dygn.
Om arbetstagaren av tvingande skäl måste arbete på sin lediga dag och arbetet inte är utryckningsarbete som avses i kollektivavtalet,
- ges åt honom eller henne antingen en ny ledig dag eller
- för arbetstiden betalas en lön förhöjd med 100 %.
Ifall arbetstagaren efter att ha meddelat om den lediga dagen blir förhindrad från att hålla den av en sådan orsak för vilken arbetsgivaren är skyldig att ersätta inkomstbortfall baserat på andra avtalsbestämmelser, ges ingen annan ledig dag istället.
Om arbetsgivaren av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker permitterar honom eller henne före den förflyttade lediga dagen getts, ska den lediga dagen ändå ges före permitteringen inleds.
17.4 När anställningen upphör
Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och han har fått eller betalats för ledighet i större utsträckning än vad som intjänats är arbetstagaren skyldig att betala tillbaka det överskridande belopp som betalats åt honom eller henne av denna orsak. Arbetstagaren får innehålla detta belopp från den lön som betalas till arbetstagaren.
17.5 Ersättning för inkomstbortfall
För lediga dagar betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Månadsavlönade får sin månadslön utan avdrag. Det förutsätts att arbetstagaren har varit i arbete enligt arbetstidsschemat på den arbetsdag som omedelbart föregick den lediga dagen och även den omedelbart därpåföljande arbetsdagen eller någondera av dessa dagar ifall orsaken till frånvaron varit godkänd av arbetsgivaren, arbetstagarens sjukdom, reservistövningar eller annan därmed jämförbar orsak.
Arbetstagare ska ges möjlighet att hålla sin ledighet.
Då man betalar föregående års outtagna arbetstidsförkortningsdagar i slutet av mars konstateras det att förfarandet är kollektivavtalsenligt.
17.6 Övertidsarbete per vecka
Om arbetstagaren arbetar på sin lediga dag (t.ex. lördag eller söndag) under en vecka som han eller hon håller en arbetstidsförkortningsledighet enligt detta avtal, betalas tillägg för övertidsarbete för dessa timmar såsom för övertidsarbete per vecka.
17.7 Inverkan på semester
Lediga dagar motsvarar dagar som likställs med arbetade dagar enligt semesterlagen i samband med uträkningen av semesterns längd.
Lönen för en arbetstagare som omfattas av detta kollektivavtal är, utgående från hur det fastställs, antingen tidlön eller ackordslön.
Arbetena är antingen tidsarbete eller ackordsarbete. Premielön ingår i bestämmelserna om ackordsarbete.
Arbetsgivaren kan komplettera löner som betalas enligt kollektivavtalet med resultatpremier som i regel baserar sig på operativa mål såsom produktivitets- och utvecklingsmål och med vinstpremier som till väsentliga delar baserar sig på ekonomiska resultat såsom omsättning, driftsbidrag och rörelseresultat.
Ibruktagande, ändring och slopande av det nämnda systemet med resultat- och vinstpremier ska behandlas i ett samarbetsförfarande. I fråga om kontanta vinstpremier och vinstutdelningsposter ska anvisningarna i Pensionsskyddscentralens översikt 2009:14 iakttas.
Om resultatpremien delas mellan arbetstagarna i relation till antalet arbetstimmar som arbetstagarna utfört beaktas den vid beräkningen av arbetstagarens semesterlön och -ersättning, övertids- och arbetstidsersättningar eller andra löner, tillägg och ersättningar enligt kollektivavtalet. I andra fall betalas hela resultat- och vinstpremien åt arbetstagaren som en engångsersättning och tas inte skilt i beaktande när man räknar potterna nämnda i föregående stycke.
Kollektivavtalets bestämmelser om löneförhöjningar ska inte tillämpas på resultat- och vinstpremietillägg.
För varje arbetstagare som anställs ska en lönegrupp, grundtimlön och personlig tidlön fastställas.
Lönegrupp och grundtimlön bestäms enligt bestämmelserna om tidlönesystemet i kollektivavtalet för husteknikbranschen genom att jämföra arbetstagarens kunskaper med texten för kravnivågrupperingen av arbetena.
Den personliga tidlönen kan bestämmas enligt tabell B i punkt A 2 eller kan företagsspecifikt enligt bestämmelserna om tidlönesystem i kollektivavtalet för husteknikbranschen bestå av grundtimlön enligt lönegrupp och personlig lönedel.
Också personliga tidlöner som grundar sig på ett företagsspecifikt system ska vara minst lika stora som de som nämns i tabell B i punkt A 2.
För arbetstagare med månadslön som överenskommits enligt punkt A 5 fastställs dock ingen personlig tidlön.
A 2 Grundtimlöner och personliga tidlöner
Grundtimlönerna och de personliga tidlönerna fastställs enligt nedanstående tabeller från och med början av det nämnda datumet eller den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter enligt följande:
Grundtimlön och personlig tidlön, KA 8 § A 2
Lg | A. GRUNDTIMLÖN 1.8.2020–31.7.2021 €/x | X. PERSONLIG TIDLÖN 1.8.2020–31.7.2021 €/h |
S | 10,74 | 11,29 |
1 | 13,16 | 13,71 |
2 | 15,36 | 16,02 |
3 | 16,32 | 16,99 |
4 | 17,23 | 17,89 |
5 | 18,21 | 18,88 |
Grundtimlön och personlig tidlön, KA 8 § A 2
Lg | A. Grundtimlön 1.8.2021–31.3.2022 €/h | B. Personlig tidlön 1.8.2021–31.3.2022 €/h |
S | 10,92 | 11,48 |
1 | 13,38 | 13,94 |
2 | 15,62 | 16,29 |
3 | 16,60 | 17,28 |
4 | 17,52 | 18,19 |
5 | 18,52 | 19,20 |
Grundtimlön används endast för sådana prestationer där det i kollektivavtalet separat fastställs att grundtimlön ska tillämpas, såsom vid betalning av ersättning för restid enligt § 18 punkt 4.1.
Den personliga tidlönen som betalas enligt punkt A § för arbete som en arbetstagare utför med tidlön ska vara minst lika stor som den personliga tidlön som avses i tabell B ovan.
A 3 Tillägg för speciella arbeten
Förutom den ovan nämnda personliga tidlönen kan man med arbetstagaren komma överens om ett särskilt tillägg för speciella arbeten på arbetsobjektet. Ett avtal om tillägg för speciella arbeten gäller tills vidare eller för en viss tid.
Avtal som gäller tillsvidare kan sägas upp med iakttagande av tre månaders uppsägningstid, om inte annat avtalats om uppsägningstiden.
Arbetstagarens personliga helhetsinkomst består av den personliga tidlönen plus möjliga tillägg för speciella arbeten, särskilda tillägg och yrkesexamenstillägg.
Åt en arbetstagare som fortlöpande arbetar i tidsarbete kan avtalas om att hans eller hennes lön betalas som en överenskommen månadslön eller en ändrad månadslön.
Den överenskomna månadslönen ska till sitt belopp motsvara minst den lön han eller hon skulle få i den lönegrupp som arbetstagaren skulle placeras i enligt tidlönesystemet i husteknikbranschen ifall han eller hon skulle arbeta med lön i det ifrågavarande lönesystemet, dvs. produkten av grundtimlönen och talet 175.
Den ändrade månadslönen bildas på så sätt att den personliga tidlönen som fastställts åt arbetstagaren enligt bestämmelserna i tabell B i punkt A 1 och A 2 multipliceras med talet 173.
Om arbetstagarens ordinarie arbetstid per vecka är kortare än 40 timmar används som multiplikator
a) i överenskommen månadslön det tal som fås då talet 175 multipliceras med antalet arbetstimmar i ordinarie arbetstid per vecka och kvoten av talet 40
b) i ändrad månadslön det tal som fås då talet 173 multipliceras med antalet arbetstimmar i ordinarie arbetstid per vecka och kvoten av talet 40
Arbetstidsförkortningsledighet hålls enligt det som intjänats på de arbetsdagar som arbetsgivaren bestämt utan att månadslönen minskas.
A 6 Tidlön enligt lönesystemet för elbranschens specialmontörer
Xxxxxxxx för elbranschens specialmontörer kan bestämmas enligt tabell B för personlig tidlön i punkt A 2 eller kan företagsspecifikt enligt bestämmelserna om tidlönesystem i kollektivavtalet för husteknikbranschen bestå av grundtimlön enligt lönegrupp och personlig lönedel. En personlig tidlön som bildats företagsspecifikt ska minst motsvara beloppet i tabell B för personlig tidlön i punkt A 2.
Xxxxxxxxxxx särskilda tillägg och yrkesexamenstillägg betalas utöver de tidlöner som nämns ovan i punkt A 1, A 2, A 5, och A 6 ifall förutsättningarna i kollektivavtalets bestämmelser (§ 11) uppfylls.
A 8 Hur arbetstagarens arbetsförmåga påverkar minimilönerna
Lönebestämmelserna i punkt A gäller fullt arbetsföra arbetstagare.
Ifall en arbetstagares invaliditet märkbart påverkar arbetsförmågan kan avvikande från kollektivavtalets bestämmelser användas avtalsavlöning i arbetstagarens avlöning. Om avlöningen ska skriftligen avtalas då arbetsavtalet ingås.
TIDLÖNESYSTEMET INOM HUSTEKNIKBRANSCHEN
Syftet med tidlönesystemet inom husteknikbranschen är att uppmuntra arbetstagarna att förbättra sin yrkesförmåga och att skapa möjligheter att utveckla lönepolitiken inom de enskilda företagen. För att dessa mål ska uppnås bör tidlönesystemet genomföras i företaget först och främst genom samarbete och enligt överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Man eftersträvar ett slutresultat som behandlar arbetstagarna opartiskt och är motiverande ur arbetets synvinkel.
Bestämning av arbetstagarens lönegrupp
När arbetsavtalet ingås fastställs lönegruppen preliminärt genom att arbetstagarens färdigheter jämförs med nedanstående svårighetsgrupperingstexter, både för grundklassificering och för arbeten inom olika branscher inom elbranschen.
Särskilda bestämmelser om hur utstationerade arbetstagares lönegrupp fastställs finns i § 21 punkt 1 i detta kollektivavtal.
Om arbetstagarens personliga tidlön inte fastställs enligt tabellen för personlig tidlön i punkt A 2 utan grundar sig på ett företagsspecifikt system, fastställs för arbetstagaren en preliminär personlig lönedel som tillämpas till dess man i samband med den exaktare bestämningen av arbetstagarens lönegrupp fastställt dennes personliga lönedel med iakttagande av samma grunder som för övriga arbetstagare i företaget. Också personliga tidlöner som grundar sig på ett företagsspecifikt system ska vara minst lika stora som de som nämns i tabellen för personlig tidlön i punkt A 2.
En exaktare bestämning av lönegruppen ska verkställas inom tre månader efter det att anställningsförhållandet inletts.
I detta sammanhang ska arbetstagaren presentera sin tidigare arbetshistoria, om den kan ha en inverkan då bestämningen utförs. Den preliminärt fastställda lönegruppen kan då stiga eller sjunka.
En arbetstagare som arbetar i elbranschen enligt detta kollektivavtal placeras enligt svårighetsgrupperingen i kollektivavtalet i lönegrupperna S-5 beroende på hur omfattande arbetstagarens kompetens är.
Ifall ingen lönegruppering har gjorts, betalas arbetstagaren lön enligt lönegrupp 2 för sitt arbete.
Om arbetstagarens personliga tidlön inte bestäms enligt tabellen för personlig tidlön i punkt A 2 utan grundar sig på ett företagsspecifikt system, fastställs arbetstagarens personliga lönedel i samband med en närmare definition av lönegruppen på basis av de utvecklingssamtal som nämns senare. Också personliga tidlöner som grundar sig på ett företagsspecifikt system ska vara minst lika stora som de som nämns i tabellen för personlig tidlön i punkt A 2.
Praktiskt genomförande av svårighetsgruppering och lönegruppering
Svårighetsgrupperingen som gäller färdigheten att utföra arbetsuppgifterna görs av en eller flera representanter för arbetsgivaren och arbetstagarna i en sammansättning som överenskoms inom företaget.
Arbetstagarens lönegrupp bestäms av en representant för arbetsgivaren som har så god insikt som möjligt i avlöningssystemet och den personalpolitiska totaladministrationen i företaget, och respektive arbetstagare. Ifall meningsskiljaktigheter uppstår i detta sammanhang kan arbetstagaren be förtroendemannen delta.
Når man inte samförstånd om grupperingen i företaget, hänskjuts frågan till organisationerna som är parter i detta kollektivavtal för avgörande.
Definitioner av svårighetsgruppering av uppgifterna
El- och luftkonditioneringsbranschens allmänna och branschspecifika svårighetsgrupperingstexter:
L g | Grundgruppering | El | Ventilation |
S | Inlärning under arbetet av de vanligast förekommande redskapen och installationsmetodern a inom branschen. Inlärningstiden är högst 24 mån. | Arbetet utförs enligt modell med hjälp av en annan montör. För arbetet krävs inte självständiga färdigheter i arbetsmetoderna. | Arbetet utförs enligt modell med hjälp av en annan montör. För arbetet krävs inte självständiga färdigheter i arbetsmetoderna. |
1 | I arbetet krävs baskännedom om de vanligast förekommande redskapen och installationsmetodern a inom branschen. | Uppgiften består av svag- eller startströmsinstallationer som utförs under en annans ledning. | Uppgiften består av installation av ventilation som utförs under en annans ledning. |
2 | I arbetet krävs god kunskap och kännedom om bestämmelserna inom branschen och om arbetsritningar och installationsmetoder. | Uppgiften består av installationer av svagströms- och starkströmsinstallationer enligt arbetsbeskrivning och -ritningar (icke medräknat testning och mätningar i samband med användningen) eller omfattar service av svagströms- och starkströmsinstallationer inom det ovan nämnda området. | Uppgiften består av installation av ventilation och maskiner enligt arbetsbeskrivning och ritningar eller omfattar underhåll av ventilation. |
3 | I arbetet krävs behärskning av två kunskapsområ den inom branschen och förmåga att självständigt genomföra projekt- och servicefunktioner. | Uppgiften består av installationer av svagströms- och starkströmsinstallationer i fastighetens elnät enligt arbetsbeskrivning och - ritningar (icke medräknat testning och mätningar i samband med användningen) eller omfattar service av svagströms- och starkströmsinstallationer inom det ovan nämnda området. | Uppgiften består av installation av ventilation och krävande maskininstallationer enligt arbetsbeskrivning och ritningar eller omfattar underhåll av ventilation och maskininstallationer. |
4 | I arbetet krävs övergripande färdigheter att självständigt utföra installationer av byggnads- eller industrimaskiner och -anordningar inom branschen. | Uppgiften består av färdighet att självständigt utföra fullständiga svag- och starkströmsinstallationer i specialbyggnader (behandlingsavdelninga r, t.ex. kirurgiavdelning, sjukhus, kraftverk, industrianläggningar o.d.) vad gäller fastighets- eller processelektrifiering, och därtill installation och ändring av dessa byggnaders specialsystem, samt självständig förmåga till fullständigt underhåll av dessa. | Uppgiften består av färdighet att självständigt och fullständigt genomföra varierande projekt, t.ex. installationer och ändringsarbeten som gäller kontors/affärsbyggnader , stora produktionsanläggninga r, sporthallar och bergrum eller underhållsarbeten som gäller dessa. |
Uppgifterna förutsätter förutom tekniskt kunnande (Lg 4) förmåga att självständigt leda en medelstor arbetsgrupp som omfattar flera olika delområden samt ansvar för arbetsgruppens helhetsprestationer enligt uppgift, eller självständigt och omfattande kundansvar i service- och underhållsuppgifter.
Därtill förutsätts ett bevisligt ekonomiskt tänkesätt samt förmåga att utveckla produktiviteten i anknytning till installationsteknik eller apparaternas tekniska funktioner.
I arbetet eller uppgiften krävs mer omfattande yrkesskicklighet än för lönegrupp 4, vilket förutsätter vidareutbildning eller långvarig erfarenhet.
Preciseringar till svårighetsgrupperingstexterna för elinstallationsarbeten
Vid utvärderingen av arbetstagarens kompetens tillämpas vid sidan om svårighetsgrupperingstexten som är gemensam för alla branscher samt den branschspecifika texten även följande preciseringar till svårighetsgrupperingstexterna för elbranschen som organisationerna som är parter i kollektivavtalet kommit överens om.
I lönegrupp 2 förutsätts det att arbetstagarens kompetens omfattar följande självständiga arbeten inom starkströms- och svagströmsområden enligt arbetsinstruktioner och -ritningar.
Starkströmsinstallation | eller | Svagströmsinstallation |
1. Installation av kabelkanaler 2. Installation av kablar 3. Installation av centraler 4. Installation av elanordningar 5. Kopplingar 6. Installation av belysning | Installation och koppling enligt ritning av nätverk. Som krav tre installationer och koppling av tre tillräckligt omfattande svagströmssystem enligt ritning. I den företagsspecifika arbetsgruppen för lönesystem kommer man överens om de svagströmssystem som uppfyller det ovan nämnda omfattningskravet och varav arbetstagaren måste känna till tre. Det ovan nämnda kravet på omfattning uppfylls t.ex. för följande system: telefon-, ADB-, brandvarnar- och passerkontrollsystem. |
I lönegrupp 3 förutsätts det att arbetstagarens kompetens omfattar följande självständiga arbeten inom starkströms- och svagströmsområden enligt arbetsinstruktioner och -ritningar.
Starkströmsinstallation | och | Svagströmsinstallation |
1. Installation av kabelkanaler 2. Installation av kablar 3. Installation av centraler 4. Installation av elanordningar 5. Kopplingar 6. Installation av belysning | Installation och koppling enligt ritning av nätverk. Som krav tre installationer och koppling av tre tillräckligt omfattande svagströmssystem enligt ritning. I den företagsspecifika arbetsgruppen för lönesystem kommer man överens om de svagströmssystem som uppfyller det ovan nämnda omfattningskravet och varav arbetstagaren måste känna till tre. Det ovan nämnda kravet på omfattning uppfylls t.ex. för följande system: telefon-, ADB-, brandvarnar- och passerkontrollsystem. |
I lönegrupp 4 förutsätts det att arbetstagarens kompetens omfattar självständigt och helhetsbetonat utförande av arbeten inom starkströms- och svagströmsområden för specialbyggnader, specialobjekt och deras specialsystem enligt arbetsinstruktioner och -ritningar.
Starkströmsinstallation | och | Svagströmsinstallation |
1. Installation av kabelkanaler 2. Installation av kablar 3. Installation av centraler 4. Installation av elanordningar 5. Kopplingar 6. Installation av belysning Testning/ibruktagande - mätning av isolationsmotståndet – testning av reläer – testning av kretsar | Installation och koppling av nätverk och anordningar enligt ritning samt testning och ibruktagande av dem. Som krav förmåga att installera och koppla upp tre tillräckligt omfattande nätverk av svagströmssystem enligt ritning samt utförande av de mätningar och programmeringsåtgärder med systemets egen programmeringsmekanism som behövs för testning och ibruktagande av systemen. I den företagsspecifika arbetsgruppen för lönesystem kommer man överens om de svagströmssystem som uppfyller det ovan nämnda omfattningskravet och varav arbetstagaren måste känna till tre. Det ovan nämnda kravet på omfattning uppfylls t.ex. för följande system: telefon-, ADB-, brandvarnar- och passerkontrollsystem. |
Organisationerna som är part i kollektivavtalet konstaterar ännu som en precisering till det ovan nämnda att
a) ibruktagningsmätningar ingår inte i de krav på kunnande som svårighetsgrupperingstexterna fastställt
b) med programmeringen som ingår i kraven på kunnande i den fjärde lönegruppen avses programmering i samband med installation av en apparat och som görs med en programmeringsapparat, såsom ett brandlarmstidsystem, inbrottsalarm eller motsvarande. Det avser inte egentlig datorprogrammering.
c) svårighetsgrupperingstexterna gällande husteknikbranschens tidlönesystem grundar sig vad gäller de delar som berör elarbeten på tillämpningen av starkströms- och svagströmsarbete. Om ett företag utför även andra elarbeten som omfattas av detta kollektivavtal, ska man i företaget komma överens om vilka svårighetsgrupperingstexter kan tillämpas på dessa arbeten, som sedan används i företaget vid tillämpningen av tidlönesystemet för husteknikbranschen.
d) Arbetstagaren har vid behov rätt att använda en annan arbetstagare på arbetsplatsen som assistent vid förhandlingar om fastställande av lönegrupp.
Fastställande av den personliga lönedelen i ett företagsspecifikt system
Vid bestämningen av den personliga lönedelen bör man eftersträva att företagets konkurrensförmåga förbättras och att ett lönesystem skapas för företaget som motiverar arbetstagarna. Den personliga lönedelens storlek avgörs i företaget med hjälp av bifogade matris och utvecklingssamtal. Varje arbetstagare ska dock betalas en personlig lönedel så att arbetstagarens personliga tidlön är minst lika stor som den tidlön som nämns i tabellen för personlig tidlön i punkt A 2.
Arbetstagaren bör utgående från utvecklingssamtalet kunna utveckla sig själv enligt de ställda målen och på så sätt förbättra sin personliga lön.
I ett kontinuerligt anställningsförhållande ska förmannen och arbetstagaren ha ett utvecklingssamtal varje år, ifall inte annat avtalas lokalt, på basis av vilket arbetstagarens personliga lönedel fastställs. Dialogen ska vara öppen och under samtalet ska arbetstagarens aktuella situation i fråga om yrkesfärdighet, utbildning och anpassning till arbetsgemenskapen genomgås.
Utgående från utvecklingssamtalet kan den personliga lönedelen endast höjas eller förbli oförändrad. I exceptionella fall, då arbetsgivaren skulle ha rätt att upphäva arbetstagarens anställningsförhållande på grundval av arbetstagarens uppförande, kan efter utvecklingssamtalet en bedömning som grundar sig på en enskild punkt eller enskilda punkter i matrisen sänkas. Arbetstagarens personliga lönedel sjunker då i motsvarande mån.
I utvecklingssamtalen diskuteras följande faktorer (matris):
FAKTOR | Beskrivning av faktorerna | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
1 Arbetsmängd | är effektiv i sitt arbete | |||||
2 Arbetets kvalitet | bundenhet vid företagets kvalitetssystem och/eller kvalitetsnormer är sällan tvungen att korrigera brister som beror på slarv eller fel som kunde förutses | |||||
3 Samarbetsförmåga | kan utmärkt arbeta tillsammans med andra |
4 Kundorientering | tar ansvar för kunden representerar företaget på ett positivt sätt | |||||
5 Utvecklingsförmåga | vilja och förmåga att lära sig nya saker, uppgifter och metoder | |||||
6 Ekonomiskt tänkande | kostnadsmedveten | |||||
7 Specialkunnande | kunnande inom yrkets specialområden, som inte beaktats i den grundläggande grupperingen och som ökar företagets värde | |||||
8 Specifikt inom företaget | en egenskap hos arbetstagaren som har betydelse med avseende på arbetet | |||||
9 Specifikt inom företaget | en egenskap hos arbetstagaren som har betydelse med avseende på arbetet |
Tillämpning av bedömningsmatrisen
Om inte något annat överenskommits inom företaget är de lodräta kolumnerna i bedömningsmatrisen poäng, och vikten av de poäng som räknats ihop från varje horisontal rad är densamma.
Poängtalet tre som räknats ihop från en rad visar att arbetstagarens egenskap motsvarar den genomsnittliga nivån. Om poängtalet är lägre är arbetstagarens egenskap under den genomsnittliga nivån. Ett poängtal som är högre än tre visar på motsvarande sätt att arbetstagarens egenskap är över den genomsnittliga nivån.
Om företaget har verksamhet på flera orter eller på flera arbetsplatser bör samma bestämningsgrunder för den personliga lönedelen tillämpas på samtliga arbetstagare. Den personliga lönedelen kan dock vara olika stor vid olika arbetsplatser på olika orter inom samma företag, dock så att arbetstagarnas personliga tidlön uppgår till minst det belopp som anges i tabellen för personlig tidlön i punkt A 2.
När arbetstagarens lönegrupp ändras förblir arbetstagarens personliga lönedel lika stor, dock så att arbetstagarnas personliga tidlön uppgår till minst det belopp som anges tabellen för personlig tidlön i punkt A 2.
1. Lagerarbetare och bilförare
a) Lagerarbetare och bilförare som utför självständigt arbete placeras i lönegrupp 2 och
b) lagerarbetare och bilförare som arbetar under en annans ledning placeras i lönegrupp 1.
2. Arbetstagare som saknar yrkesutbildning placeras när de anställs i lönegrupp S.
Träning för de som håller på att lära sig elbranschen och som saknar yrkesutbildning ska ordnas på så sätt att de kunskaper som krävs för lönegrupp 1 uppnås senast inom 24 månader.
Arbetstagare som anställs genom läroavtal för att avlägga grundexamen inom branschen placeras när de anställs i lönegrupp S och efter 24 månader i lönegrupp 1, såvida inte grundexamen har avlagts före detta.
Den övningstid på 24 månader som nämns i de två föregående styckena räknas omfatta all avlönad arbetstid då el- och/eller teleinstallationsarbete utförs samt oavlönad studietid i ett arbete inom branschen på basis av ett utbildningsavtal för att avlägga en grundexamen inom branschen.
Protokollsanteckning:
Läroavtal som ingås efter att en lämplig grundexamen inom branschen avlagts omfattas inte av bestämmelserna i punkt 2 endast på basis av läroavtalsförhållandet.
För en person som avlagt en grundexamen inom en annan bransch, en så kallad vuxenstuderande, ska fastställandet av lönegrupp göras efter ett mer omfattande övervägande av helheten. Kunskaper som förvärvats inom ramen för ett tidigare yrke och arbetstagarens inställning överlag kan förkorta ovan nämnda tidsperiod på 24 månader eller så placeras arbetstagaren i lönegrupp 1 vid anställningen.
Beräkningsregel: Korta och oregelbundna arbetsperioder och studieperioder på arbetsplatsen räknas ihop så att 21 arbets- eller studiedagar eller dagar som likställs med arbetade dagar oberoende av hur många timmar dessa bestått av räknas som 1 månad.
3. Arbetstagare som avlagt grundexamen inom branschen placeras i lönegrupp 1 och senast efter 12 månaders arbetserfarenhet i lönegrupp 2.
Protokollsanteckning:
En grundexamen omfattar 180 studiepoäng. Xxxxx avlagd yrkesinriktad grundexamen, avlagd gymnasieutbildning eller studentexamen förkortar denna studietid enligt normerna.
Grundexamina som inletts och/eller avlagts innan lagen om yrkesutbildning (531/2017) trädde i kraft likställs med grundexamina enligt ovan nämnda lag.
Person som avlagt grundexamen (180 studiepoäng) | |||
Lg S | - - - | ||
Lg 1 | 12 mån | ||
Lg 2 | |||
4. Till huvudförtroendemannen ges uppgifter om arbetstagarnas fördelning i lönegrupper inom företaget eller på arbetsplatsen, den personliga lönedelens genomsnittliga fördelning och bildandet av ett eventuellt poängbaserat system. Till huvudförtroendemannen ges också uppgifter om nya arbetstagare senast en vecka efter att anställningsförhållandet inletts.
Om det uppstår oklarheter kring lönegruppen för en utstationerad eller inhyrd arbetstagare, ska huvudförtroendemannen vid behov få tillgång till det material användarföretaget förfogar över eller med stöd av en fullmakt av den inhyrda/utstationerade arbetstagaren till det material användarföretaget fått tillgång till och utifrån vilket lönegruppen har fastställts.
5. Bestämmelse om ikraftträdande: Ändringarna gällande särskilda bestämmelser kan iakttas då nya arbetsavtal ingås efter 31.8.2020. Som sådan arbetserfarenhet som nämns i punkt 3 räknas dock all arbetserfarenhet inom branschen som förvärvats efter att grundexamen avlagts, oberoende av om arbetserfarenheten förvärvats innan eller efter att dessa ändringar trädde i kraft.
Ifall arbetet uppfyller följande punkters avgränsningsvillkor för ackordsarbete ska arbetstagaren ges möjlighet att utföra arbetet som ackordsarbete med iakttagande av följande bestämmelser.
2.1 Avgränsning av arbetets mängd
Det ska vara möjligt att avgränsa mängden arbete som ingår i ackordet före arbetet inleds genom att använda sig av en elbeskrivning eller byggnadssättsbeskrivning gällande elarbetet eller elritningar. Arbetet kan avgränsas då man till exempel i samband med sanering av en industrianläggning kan använda sig av placeringsritningar eller kretsdiagram samt placeringen av centralernas matarledningar för att ta reda på hur omfattande arbetet är.
2.2 Avgränsning av prestationstiden
Det ska finnas en tillräckligt noggrann bedömning av prestationstiden för arbetet.
2.3 Övriga avgränsningsvillkor
Som ackordsarbete utförs inte följande arbeten, ifall inte parterna gemensamt kommit överens om ackordsarbetet:
a) arbeten som beställts på räkning
b) arbeten som görs under ledning av beställarens arbetsledning
c) bostadsbyggnader som har 1–2 bostäder. Ifall arbetsobjektet beställts till ett fast pris görs arbetet enligt bestämmelserna för ackord, ifall parterna inte kommer överens om annat.
2.4 Utredning av oklarheter gällande begränsning av ackordsarbete
Avtalspunkt 2.3 ska inte tillämpas på så sätt att det finns orsak att misstänka att avsikten är att kringgå ackordsarbete. I oklara situationer ska organisationerna som är parter i detta kollektivavtal utreda ärendet omedelbart.
2.5 Begränsning av ackordsarbete då förutsättningar för arbete på räkning saknas eller är oklara
Om arbetet har beställts på räkning enligt underpunkt a) i punkt 2.3 men det uppfyller kriterierna för avgränsning av ackord (2.1 och 2.2) och om det finns skäl att misstänka att man försöker kringgå ackordsarbete och arbetsgivaren vägrar utreda ärendet eller om organisationerna konstaterar att det är frågan om kringgående av ackordsarbete, betalas för arbetet garantilön för ackordet enligt punkt 5.3. Det är dock inte frågan om ackordsarbete och bestämmelserna om ackordsarbete tillämpas inte på arbetet.
2.6 Begränsning av ackordsarbete och inhyrda arbetstagare
Det är inte fråga om en sådan situation som avses i underpunkterna a) och/eller
b) i punkt 2.3 då en inhyrd arbetstagare utför sådant arbete som räknas som ackordsarbete för de egna anställda vid det företag som anlitar inhyrd arbetskraft enligt detta kollektivavtal eller det byggesavtal som företaget som anlitar inhyrd arbetskraft och dess arbetstagare ingått.
Bestämmelser om anlitande av inhyrd arbetskraft och lön till inhyrda arbetstagare som utför ackordsarbete finns i punkt 6.4 i det allmänna avtalet i bilaga 6 till detta kollektivavtal.
Före man kommer överens om ackordsarbetet ska avtalsparterna konstatera vilket slag av bygge det är fråga om och hur väl det kan tillämpas på prissättningsgrunderna baserat på följande indelning:
I huvudsak omfattas nybyggen av elinstallationsarbeten av fastighetens elnät. Med nybygge avses följande typer av elinstallationsobjekt (byggnader eller anläggningar):
a) objektet har inte elektrifierats tidigare
b) objektet byggs eller har byggts på sin bruksplats och uppfyller principen om helhetsackord för ackordprissättning
c) för elarbeten under sanering av en byggnad eller en del av den, då saneringsobjektet har demonterats vad gäller elinstallation före den nya installationen inleds
d) elinstallationsarbeten i samband med införskaffningar som skett inom anläggningen eller byggnaden och som anknyter till produktionen (t.ex. installation av maskiner i industrianläggningar)
3.2 Övriga ackordsarbeten
Sådana objekt kan till exempel vara:
a) elarbeten i en byggnad eller en del av en byggnad när nya elinstallationer läggs till saneringsobjektets elinstallationer
b) elinstallationer på skepp
c) system som skilt installeras
d) delleveransarbete då principen om helhetsackord inte uppfylls
e) övriga arbeten som avtalats som ackordsarbete
4 Avtal om arbetet
Avtalsperioden i kortvariga arbeten är högst 10 arbetsdagar och i andra arbeten högst 30 arbetsdagar.
Som kortvarigt anses ett arbete som varar högst 30 dagsverken (240 h). Om begynnelsetidpunkten för förhandlingstiden ska avtalas mellan parterna.
Förhandlingstiden börjar när arbetstagaren har stämplat sitt timkort med timmarna i arbete enligt punkt 3.1 eller 3.2 och arbetsledningen har godkänt dem. Organisationerna som är part i kollektivavtalet ger förhandlingshjälp om det inte är möjligt att nå en lösning inom ovan nämnda förhandlingstider.
För tilläggsarbete vid avbrott samt medan man förhandlar om ackorden och för begynnelseskedets arbete betalas åt sådana som arbetar på bygget och åt förhandlarna lön enligt följande tabell från och med den nämnda dagen eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Lg | Tilläggslön för avbrutet ackordsarbete 1.8.2020– 31.7.2021 €/h | Tilläggslön för avbrutet ackordsarbete 1.8.2021– 31.3.2022 €/h |
S | 12,21 | 12,42 |
1 | 15,00 | 15,26 |
2 | 17,29 | 17,58 |
3 | 17,78 | 18,08 |
4 | 18,21 | 18,52 |
5 | 18,95 | 19,27 |
När arbetstagarens personliga tidlön (GTL + PLD) är större än den lön som bestäms enligt ovan nämnda tabell betalas åt arbetstagaren personlig tidlön.
Ifall avgränsningsvillkoren i punkt 2 gör det möjligt att utföra arbetet som ackordsarbete, ska man avtala om det på följande vis:
Mellan parterna ingås ett skriftligt byggesavtal om arbetet. Arbetsgivaren är skyldig att förete arbetsgruppen byggesavtalet för arbetet. Avtalet görs upp i två identiska exemplar, ett för varje avtalspart. Avtalet undertecknas av arbetsgivarens representant och den ledande montören för arbetsgruppen samt en arbetstagare som befullmäktigats av arbetsgruppen.
Arbetsgivaren ger huvudförtroendemannen en kopia av byggesavtalet till huvudförtroendemannen på hans eller hennes begäran.
För ackordsarbetet har organisationerna som är parter i detta kollektivavtal gjort upp en blankett för byggesavtal.
I byggesavtalet ska åtminstone följande fastställas:
a) arbeten som ingår i ackordet
b) prestationskrav samt kvalitetsnivån på arbetet
c) avgränsning av prestationstiden
d) förutsättningarna för ackordsarbetet och på vilket sätt de arrangeras
e) grunderna till hur lönen utformas
f) uppföljningssystemet för ackordet samt den andel av ackordslönen som betalas under arbetets gång
g) beräknat pris för nybygge/annat ackordsarbete/klumppris
5 Prissättningsregler
I kollektivavtalet finns en ackordprissättning (§ 8 C) baserad på enhetspriser.
5.1.1 Principen om helhetsackord
Ackordprissättningen ska läggas upp enligt principen om helhetsackord, som utmärks av att ojämnheter i ackordprissättningstabellerna jämnar ut varandra. Av den här orsaken kommer man överens om och räknar arbetsmängden i ett nybygge som ett ackord. Ifall arbetsmängden är så omfattande att den innehåller olika byggnader eller klart urskiljbara helheter, i vilka principen om helhetsackord kan förverkligas, kan var och en av dem överenskommas som ett skilt helhetsackord.
5.1.2 Prissättning av nybygge
Nybyggen görs enligt lönesättningsprinciperna enligt ackordsprislistan i § 8 C i detta kollektivavtal.
Som ackordsprislista som grundar sig på enhetspriserna enligt § 8 punkt C i kollektivavtalet används
- ackordsprissättning för elektrifierings- och elinstallationsbranschen 1.6.2015 i fråga om arbeten som erbjudits beställaren (1.6.2015 eller senare).
Koefficienten för ackordsprissättningen för elektrifierings- och elinstallationsbranschen (1.6.2015) är 01-08-2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter 1,056 och 1.8.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter 1,074.
Ackordprissättningen för elektrifierings- och elinstallationsbranschen (1.6.2015) finns i bilaga 3 till detta kollektivavtal, sid. 109.
- ackordsprissättning för elinstallationsbranschen (1.6.2002) i fråga om arbeten som erbjudits beställaren 31.5.2015 eller tidigare
Koefficienten för ackordsprissättningen för elinstallationsbranschen (1.6.2002) är 01-08-2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter 1,423 och 1.8.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter 1,447.
Protokollsanteckning:
Ackordsprissättningen för elinstallationsbranschen (1.6.2002) kan fortfarande användas under detta kollektivavtal vid långvariga arbeten som erbjudits beställaren 31.5.2015 eller tidigare.
5.2 Prissättning för andra arbeten som görs som ackordsarbete
Då man kommer överens om arbetet ska man utforska om följande grunder för utformning av lönen kan tillämpas på arbetshelheten:
a) arbete enligt punkt 5.1 i ackordprissättningen för elektrifierings- och elinstallationsbranschen
b) arbetsspecifikt avtalad enhetsprissättning
c) när helhetsprisackordet (klumpen) avtalas ska arbetsgruppen få de uppgifter den behöver för att kunna bilda sig en uppfattning av hur ackordspriset bildas samt den arbetsmängd som ackordet omfattar. De uppgifter som arbetsgruppen behöver kan ges i form av t.ex. ritningar, arbetsförklaringar eller mängdlistor.
Helhetsprisackordet (klumpen) ska avtalas på så sätt att man med normal ackordarbetstakt uppnår minst den målinkomst som finns i följande tabell, som stiger när arbetsprestationen stiger. Målnivån är den dag som nämns i tabellen eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter följande:
1.8.2020–31.7.2021 €/h | 1.8.2021–31.3.2022 €/h |
18,87 | 19,19 |
Garantilönen i ovan nämnda arbeten nämns i punkt 5.3.
Då man kommer överens om ackord ska det utredas på vilket sätt tilläggs- och ändringsarbeten påverkar helhetspriset.
Ackordslönen för bostadsproduktion berör höghus och radhus som ingår i samma arbetsackord, icke medräknat objekt som har eluppvärmning. Objekt i anknytning till radhus utförs enligt de lönesättningsprinciper som finns i punkt 3.1 eller 5.5.
Ackordslönen för bostadsobjekt (§ 8 B 5.2.1) bestäms utgående från bostädernas (lägenheternas) poängantal och grundpris det i tabellen angivna datumet eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter enligt följande:
Grundpris, €/lägenhet | Grundpoängantal st. | Pris per tilläggspoäng, €/st. | |
1.8.2020–31.7.2021 | 935 | 60 | 12,24 |
1.8.2021–31.3.2022 | 951 | 60 | 12,45 |
Grundpriset och poängantalet beräknas per bostad.
Om ackordprissättningen enligt denna punkt kan även annat avtalas enligt § 8 punkt B 5.5.
I arbetets grundpris ingår möjligen följande arbeten:
a) Elarbete i byggnadens underhållsutrymmen och gemensamma utrymmen som till exempel värmeuttag och utomhus- och stolpbelysning.
b) Transport av det förpacknings- och ledningsavfall från installerat material som arbetsgruppen bestämt från arbetsplatsen till de samlingspunkter på bygget som är specifika för varje våning.
Eventuella affärs- eller kontorsutrymmen i byggnaden och t.ex. gemensamma utrymmen i servicehus, liksom parkeringshallar avtalas om enligt punkt 3.1 eller 5.5.
Garantilön för arbeten utförda enligt denna punkt fastställs enligt punkt 5.3. Med poäng som ingår i det bostadsspecifika priset avses:
a) Installation av gruppcentral av del 23 eller installation av central av ett annat system med koppling av gruppledningar/system
b) Apparat enligt del 24 jämte koppling av gruppledning
c) Installation av potentialskena jämte kopplingar i lägenheten (radhuslägenhet)
d) Rörsystemjordning/bostad (radhuslägenhet)
e) Installation av värmekabel enligt del 27 för varje begynnande 35 meter. (Inkluderar installation av "kall” ända.) (Om böjbara värmeelement avtalas skilt.)
f) Kablar mellan byggnader/del som överskrider 40 meter är 2 poäng (/kabel)
g) Dosa med tillbehör enligt del 28
h) Xxxxxxxxx enligt del 29 jämte koppling av gruppledning och eventuell förlängning
i) Lågspänningstransformator och spottar 4 per/transformator. En extra spott
= 1 poäng.
j) Fiberbelysningsprojektor och begynnande 8 fibrer.
k) Vägguttag i modulerna som kan kopplas enligt del 31
l) Funktionsinspektion av ett modulbadrum/en bastu enligt del 31 är värd 2 poäng.
m) Ändan” (rör, kabel e.d. med eventuellt lock) Inspektioner, som utgör en poäng:
n) okulär granskning, mätning av isoleringsresistans i värmegolv 2 gånger, konstaterande av elsäkerheten t.ex. genom schukotester och engångstestning av att felströmsskyddet bryter strömmen, särhållning av nolledningen och jordningsledningen och inspektion av funktionerna.
Arbetena i tabell 3110 och 3121 ingår i grundpriset, ifall inget annat nämns. Följande arbeten ingår inte i bostädernas grundpriser:
a) Takfots-, stupränns- e.d. frostskyddssystem
b) Skilda luftkonditioneringsmaskinrum
Ritningsexempel på fastställande av grundpoäng som kompletterar dessa texter finns i bilaga 4 till kollektivavtalet, sid. 147.
I ackordsarbete fastställs arbetstagarens ackordslön enligt hur produktivt arbetet är.
Ackordslönen under arbetet utformas av grundtimlönen och ackordsförskottet. Om ackordsförskottet avtalas i byggesavtalet.
Ackordslönen under arbetet är minst lika stor som garantilönen för ackordet.
Vinsten av ackordsarbetet ska uppföljas under arbetet på så sätt, att det inte av den arbetslönsamhet som uträknats för ackordet blir kvar en större del än 15 % som betalas som ackordvinst.
I ackordsarbete är garantilönen enligt följande per utförd arbetstimme utan de lönedelar som nämns i punkt 5.6.4.
Ackordets garantilön fastställs enligt nedanstående tabell det nämnda datumet eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter enligt följande:
Lg | 1.8.2020–31.7.2021 €/h | 1.8.2021–31.3.2022 €/h |
S | 12,21 | 12,42 |
1 | 15,00 | 15,26 |
2 | 17,29 | 17,58 |
3 | 17,78 | 18,08 |
4 | 18,21 | 18,52 |
5 | 18,95 | 19,27 |
När arbetstagarens personliga tidlön (GTL + PLD) är större än den lön som bestäms enligt ovan nämnda tabell betalas åt arbetstagaren personlig tidlön.
Dessa löner tillämpas även på bostadsproduktion.
Då det är fråga om ett nybygge (punkt 3.1) på ackord kan arbetsgruppen eller en medlem i arbetsgruppen inom en månad från det att utredningstiden för ackordet gått ut ge en efterkalkyl över objektet, under förutsättning att
a) ett byggesavtal jämte avgränsningar för ackordet och grunder för löneutformningen inte har gjorts upp såsom avsett i punkt 4.1; eller
b) ackordet har inte räknats ut och en ackordfördelningsutredning enligt 9.2 har inte gjorts inom tidsfristen för utredning.
Ifall arbetet inte har uträknats och ingen ackordsfördelningsutredning eller oenighetspromemoria har gjorts inom ovan nämnda tidsfrister, betalas för ett sådant ackord garantilön för ackord enligt punkt 5.3.
Denna punkt tillämpas även då det är fråga om ackordsarbete enligt punkt 3.2, förutom vad gäller efterberäkning.
Dock vad gäller bostadsproduktion iakttas bestämmelserna i punkt 5.2.1 och 5.3.
5.5 En av organisationerna godkänd avvikelse från prissättningsreglerna
De företag som är medlemmar i STTA eller PALTA och som har en huvudförtroendeman kan genom lokala avtal verkställa sådana löneformer som utvecklar arbetets produktivitet och organisation. Avtalet sker skriftligen inom företaget mellan arbetsgivaren, huvudförtroendemannen och arbetsgrupperna.
Ett avtal som inte ingåtts skriftligen eller som inte undertecknats av parterna är ogiltigt.
Vid bygget har den ledande montören som arbetsgruppens representant rätt att ingå lokala avtal i kollektivavtalet i ärenden som berör honom eller henne. Ifall man vill utöka avtalsrätten till att vara mer omfattande än det ovan nämnda, ska man komma överens om saken mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen.
Det avvikelser till de allmänt bindande prissättningsreglerna som avses i denna punkt ska göras på så sätt att arbetsgivarens representant har ett detaljerat förslag om lönemetoden/den alternativa lönemetoden. Ifall inget resultat uppnås i dessa förhandlingar, dvs. ett byggesavtal som berör det ifrågavarandet bygget, ska man dock anteckna förhandlingarnas slutresultat och orsaken till att inget resultat uppnåddes.
Organisationerna som är part i kollektivavtalet konstaterar att i förhandlingarna som förs för att uppnå ovan nämna mål ska man förbättra förutsättningarna i arbetstagarnas arbete på så sätt att arbetstagarna inte blir orimligt belastade på ett sätt som strider mot kollektivavtalets andemening.
När man med stöd av denna punkt tillämpar helhetsprisackord iakttas bestämmelserna i punkt 5.2 c), varvid tabellönen för arbetena i helhetsprisackordet är minst det belopp som anges i punkt 5.3.
5.6 Grunden för arbetsprissättningen
5.6.1 Produktivitetslöneackord
Grunden för arbetsprissättningen är ackordprissättningen för elektrifierings- och elinstallationsbranschen samt lönen som baseras på arbetstid.
Arbetet får ett helhetspris via ackordprissättning, som baserar sig på den uträknade mängden installationsmaterial som behövs för arbetet. Genom mängden installationsmaterial fastställs arbetslönehelheten som ingår i ackordet. Ifall den helhet som fastställts på detta vis ändras, måste man komma överens om på vilket sätt de förändrade mängden material påverkar ackordets helhetspris. I andra fall än nybyggen fastställs arbetslönen utgående från mängden installationsmaterial eller utgående från materialmängden och överenskomna helhetspriser.
I sådana arbeten där inget prissatt installationsmaterial används överhuvudtaget, fastställs arbetslönen utgående från det överenskomna helhetspriset.
Från det helhetspris som fåtts på detta vis räknas i nybyggen att A % ska betalas utifrån ackordprissättningen för elektrifierings- och elinstallationsbranschen och i andra fall än nybyggen B % av det fastställda helhetspriset. Ovan nämnda procent överenskoms i företagen. Under arbetet betalas som förskott till ackordsarbeten minst garantilönen för ackordet.
Ifall man kommer överens om att lönegrunden ett arbete i ett nybygge eller ett annat arbete som klassificerats som ackordsarbete är tidarbete, ska ett byggesspecifikt avtal ingås om detta, i vilket en hållbar grund till valet av löneformen framkommer.
5.6.3 En annan överenskommen löneform
Som produktivitetslön i ackords- och tidarbete kan man lokalt komma överens om skilda spar-, resultat- och produktpremier, som baserar sig på de besparingar som fåtts i helhetskostnaderna, installationsmaterialet eller arbetets längd.
I löneformer enligt punkt 5.6 är garantilönen utan de lönedelar som beskrivs i punkt 5.6.4 minst enligt punkt 5.3.
5.8 Avslutande av förhandlingar
Ifall inget lokalt avtal kan ingås, är kollektivavtalet i kraft till alla delar.
6 Mertids- och ändringsarbeten
Allmänt
Ändrings- och mertidsarbete är arbete som utförts avvikande från de ritningar, arbetsutredningar eller instruktioner som utgör grunden för byggesavtalet. Prissättningen för mertids- och ändringsarbete för en överenskommen ackordarbetshelhet utförs enligt följande principer:
6.1 Ändringar och mertidsarbete som är kända redan före arbetet eller arbetsmomentet inleds räknas utgående från den prissättning som man kommit överens om för ackordet. Sådana arbeten och arbetsmoment ska avtalas om och antecknas till byggesavtalet genom en bilaga.
6.2 Vid sådant ändrings- och mertidsarbete som leder till demontering av ett redan färdigt installationsarbete ska man konstatera och komma överens om vad för lön betalas för demonteringen. Samtidigt ska man komma överens om på vilka lönegrunder det egentliga ändrings- eller mertidsarbetet utförs.
6.3 I totalprisackord har man i punkt 5.2 bestämt att mertids- och ändringsarbeten ska utredas och hur de uppmärksammas i helhetspriset och i arbetsmängden. I ett sådant totalprisackord kan mertids- och ändringsarbeten antingen öka eller minska den avtalade mängden arbete, varför man i början av arbetet och under arbetets förlopp måste göra upp en bilaga till byggesavtalet för varje mertids- och tilläggsarbete för att kunna konstatera den faktiska arbetsmängden.
6.4 Arbeten enligt punkt 6.2 och 6.3 kan man avtala om att utföras för den ackordprissättning som avtalas för arbetet eller minst för den lön som finns i punkt 4.
7 Arbeten som ingår i ackordsarbetets helhet och parternas skyldigheter
Avtalsparterna är skyldiga att gemensamt övervaka ackordsarbetets allmänna framåtskridande på så sätt att ackordarbetets avtalskaraktär inte äventyras.
Man ska sträva efter att utföra ackordsarbetet inom tidsfristerna i den ordning som arbetsobjektet framåtskrider.
De krav på yrkesskicklighet som arbetsprestationerna har utvärderas på förhand.
Då arbetstagare placeras i ackordsarbete förutsätts det att deras yrkesskicklighet och arbetsförmåga motsvarar arbetsprestations karaktär och krav. Detta ska särskilt beaktas i fråga om arbetstagare som får partiell sjukdagpenning eller som genomför en arbetsprövning som bekostas av ett arbetspensionsbolag så att arbetsgivaren betalar lön under arbetsprövningen. I fråga om personer som genomför arbetsprövning som bekostas av ett arbetspensionsbolag till vilka arbetsgivaren inte betalar lön under arbetsprövningen ska placeringen i ackordsarbetsgruppen avtalas med ackordsarbetsgruppen i enlighet med punkt 7.2.6.
7.2 Arbetsparternas skyldigheter
Till arbetsgruppens och den ledande montörens uppgifter hör
a) förhandlingar mellan den egna arbetsledningen och ackordgruppen som gäller arbetet
b) förhandlingar med representanter för andra arbetsgrupper som gäller arbetet
c) förhandlingar som förs med beställarens representanter (t.ex. uppsyningsman, planerare)
- med förhandlingar avses samtal om ovan nämnda punkter i huvudsak på bygget och
- telefonsamtal som närmast gäller hur arbetet ska utföras och arbetsarrangemang
d) ifyllande av utredningar och arbetstid och arbetsmängd (tim- och arbetskort), byggesbokföring och beräkning av arbetslönen
Till arbetets karaktär och dess normala utförande hör
a) de delar som på förhand och allmänt är kända gällande förberedelse, utförande, avbrytande och avslutande, förutom den väntetid som nämns i punkten ”Väntetid och ersättning”
b) den tid som används till förflyttning inom byggesområdet samt för arbetstagarens personliga behov, ifall annat inte avtalats om i det byggesavtal som ingåtts för det ifrågavarande arbetet
c) reparation av objekt som enligt byggesavtalet, ritningarna, arbetsutredningen och givna arbetsinstruktioner har installerats, och som i ovan nämnda granskning har beordrats att ska repareras
d) deltagande i granskning i vilken man på en gång konstaterar huruvida en delleverans eller arbetshelhet motsvarar byggesavtalet, ritningarna, arbetsutredningen och elsäkerhetsbestämmelserna.
7.2.2 Arbetsledningen samt arbetsinstruktioner och ritningar
Arbetsgivarens uppgifter | Arbetsgruppens och den ledande montörens uppgifter |
Arbetsgivaren ansvarar för den nödvändiga arbetsledningen och att arbetsinstruktioner ges i såpass god tid att olika arbetsmoment kan arrangeras på arbetsplatsen på ett ändamålsenligt vis. Beslut som fattats under bygges-, ackords- eller tidtabellsmöten som påverkar utförandet av elarbeten ska omedelbart meddelas den ledande montören. | För elektrifiering av en bostad i kravnivå 1–2 eller för utförande av motsvarande ackordsarbete behövs inte nödvändigtvis detaljerade ritningar. |
För arbetet eller arbetsmomentet ska i god tid före arbetet inleds levereras de nödvändiga arbetsritningarna till bygget samt en möjlig arbetsutredning som gjorts för arbetet. | Tiden använd till att göra sig förtrogen med de ritningar, arbetsutredningar och andra instruktioner som anknyter till arbetets utförande. |
Ritningarna görs upp enligt finländska ritningsstandarder. Ifall man tvingas installera apparater som levererats från utlandet eller annars tvingas avvika från finska standarder vid ritningarna, är arbetsgivaren skyldig att ge tillräcklig vägledning. | Ifall ändringar till arbetsritningarna måste göras under arbetets gång ska det som förorsakat förändringen antecknas på arbetsritningarna. Ritningar under arbetet med ifrågavarande anteckningar ska ges till arbetsgivaren för uppgörande av slutritningarna. |
För installation av olika system, centraler, apparater och apparatkombinationer ska ges tillräckliga installations-, sammansättnings- och kopplingsritningar samt verksamhetsutredningar. | Arbetets tekniska planering och övervakning enligt arbetsutredningen och arbetsritningarna samt byggets allmänna arbetsprestationsordning. |
På ackordsbyggen ska installatörerna ha till hands sådana utmätta byggnadsmaterialritningar och även andra installationsritningar för apparater som hör till andra ackordsarbetare eller leverantörer samt verksamhetsutredningar till den del som det är nödvändigt för utförande av elarbeten. | Då en arbetstagare märker en brist eller ett fel i arbetsinstruktionerna är han eller hon skyldig att omedelbart meddela arbetsledningen. |
Ifall man av strukturella skäl eller av andra grundade orsaker måste avvika från ritningarna eller använda sig av en annan installationsmetod ska man meddela arbetsledningen om detta. | |
I arbetet ska arbetstagaren följa arbetsledningens instruktioner på så sätt att arbetets slutresultat uppfyller bestämmelserna om elsäkerhet och andra motsvarande bestämmelser. |
7.2.3 Installationsmaterial, beställningen av dem och deras lagring
Arbetsgivarens uppgifter | Arbetsgruppens och den ledande montörens uppgifter |
Utförandet av ackordsarbetet förutsätter att allt installationsmaterial för varje arbetsmoment levereras till bygget i tid så att arbetstagaren kan undvika onödig tidsförlust ifall ett arbetsmoment delas in i delarbetsmoment på grund av att material saknas. | Slösande av material samt ogrundad avvikelse från givna instruktioner och bestämmelser som förorsakar skada åt arbetsgivaren kan leda till att arbetsgivaren kräver ersättning. |
Arbetsgivaren bestämmer vilket slag av material, dess kvalitet och mängden som krävs för arbetet. Arbetsgivaren ser till att de beställs enligt det program för leverans och kompletteringsbeställningar av material som man kommit överens om med ackordgruppen. Programmet för leverans ska vara tillräckligt noggrant och ska göras upp före ett arbetsmoment inleds. Arbetsgivaren ger den ledande montören instruktioner om varifrån och hur man gör beställningar (i allmänhet görs beställningar skriftligen). | Avtala om programmet för leverans och kompletteringsbeställningar för material. Se till att man i god tid meddelar arbetsgivaren eller hans eller hennes representant om de kompletteringsbeställningar för material som behövs i olika arbetsskeden. Kompletteringsbeställningar för leveranser enligt programmet för leverans av material. |
Leveransprogrammet ska avtalas gemensamt mellan båda parter och ska tidsbestämmas enligt hur arbetet framåtskrider. | Leveransprogrammet ska avtalas gemensamt mellan båda parter och ska tidsbestämmas enligt hur arbetet framåtskrider. |
Tillsammans med installationsmaterialet levereras en leveransförteckning över mängden material i leveransen, som utöver kodnumren även innehåller materialets namn enligt den allmänna praxisen. | Man ska omedelbart meddela arbetsgivaren om mottaget material enligt det uppföljningssystem som arbetsgivaren har i bruk för materialunderhåll. Uppföljningssystemets information får användas av arbetstagarna i byggesbokföringen. Arbetstagarnas åtgärder som beror på systemet ska man försöka begränsa så mycket som möjligt. |
På bygget ska arbetsgivaren se till att det finns tilläckliga och ändamålsenliga förvaringsutrymmen för elinstallationsmaterialet. I arbetsobjekt som är omfattande till sin areal eller volym ska det förutom huvudlagret även finnas en tillräcklig mängd underlager. De ska placeras på bygget på så sätt att förflyttningssträckan för material och redskap från lagren till installationspunkten inte blir orimligt lång. | Skötseln av lagren och underlagren på bygget samt returnering av materialet till lagren från installationspunkten hör till ackordet. Materialet tas emot och förflyttas av ackordsgruppen till bygglagret och underlagren eller till installationspunkten med iakttagande av skyldigheten till extra arbetskraft enligt punkt 7.2.4. |
En del av lagerutrymmen ska vara uppvärmda under den kalla årstiden. | |
Materialet levereras av arbetsgivaren till de avlastningsställen som man kommit överens om med ackordsgruppen. | Avtala om avlastningsställen. |
Arbetsgivaren anställer skilt och i tillräckligt god tid bygglagerförvaltare för förvaltning av ett sådant bygglager som i huvudsak används under en lång tid (minst 2 månader) av över 20 arbetstagare. | Små uppgifter är bl.a. att packa upp material från förpackningar, markeringar på kablar och gruppledningar under arbetet, rättningar och granskning av inställningar av apparater som hör till det avslutande arbetet. |
Då arbetet blivit klart eller på arbetsgivarens order under arbetet ska allt överloppsmaterial på bygget returneras. I ackordspriset ingår arrangemang av returnerat material till returskick, sortering och förpackning samt de förflyttningar på bygget som krävs för returneringen. Vad gäller flytt av tunga föremål hör enbart övervakningen till ackordet. | |
Se mätning av överloppsmaterial bredvid. | Arbetsgivaren och arbetstagaren kan tillsammans eller skilt mäta, beräkna och göra upp en returneringsförteckning över överloppsmaterialet. Då detta görs på arbetsgivarens order betalas en ersättning för dem utanför ackordet som lön enligt ackordets avbrottstillägg. Mätningen ska avslutas inom två veckor från det att ackordet upphört. De personer som är ansvariga för resultatet av mätningen ska underteckna returneringsförteckningen och den eller en kopia av den ska ges bägge parter. |
OBS!
Ifall man till arbetsgruppens arbetsuppgifter lägger till mera sådana tilläggsbeställningar som nämns i punkt 7.2.3 avtalar man om detta genom en bilaga till byggesavtalet av vilken framkommer på vilket sätt den ökade arbetsmängden prissatts.
Arbetsgivarens uppgifter | Arbetsgruppens och den ledande montörens uppgifter |
Arbetsgivaren ansvarar för nödvändig extra arbetskraft. | |
Arbetsgivaren anställer tillräckligt med extra arbetskraft för arbetsgruppens bruk för att utföra minst följande verksamheter med användning av den extra arbetskraften: - Apparater som väger över 25 kg, samt material som väger över 40 kg, förflyttas till lagren och installationsplatserna med hjälp av extra arbetskraft. - Detsamma tillämpas för svårhanterbart material, som kan vara till exempel stora leveranser av material, belysning eller kabelkanaler, centraler och kabeltrummor. | |
Det är fråga om förflyttning av en stor materialleverans då man t.ex. flyttar ett av VR:s lastflak eller en bur med material eller belysning. Med installationsplats avses det område där den ovan nämnda leveransen installeras. | |
OBS! Ifall man avviker från arbetsgivarens skyldigheter, ska man skilt komma överens om det genom en bilaga till byggesavtalet. I samma sammanhang ska man avtala om lönebetalningsgrunderna för extra arbetskraft, dock minst enligt punkt 4. | |
7.2.5 Byggnadsställningar och arbetsredskap
Arbetsgivarens uppgifter | Arbetsgruppens och den ledande montörens uppgifter |
Arbetsgivaren anskaffar för arbetsgruppens bruk de nödvändiga bockar och ställningar som behövs för arbetet och som avtalats om med arbetsgruppen. | Meddelande om behovet av ställningar och förflyttning av lätta ställningar som är gjorda för en arbetstagare. Förflyttning av de ställningar som fastställts i del 22 av ackordprissättningen. Om annan förflyttning av ställningar avtalas per arbete. |
Arbetsgivaren anskaffar för arbetstagarnas bruk en tillräcklig mängd ändamålsenliga och moderna samt säkra arbets- och hjälpredskap. | Beställning och mottagning av arbetsredskap samt deras förflyttning eller övervakningen av förflyttningen samt omhändertagandet av arbetsredskapen på bygget. |
Arbetstagaren tar hand om de arbetsredskap som han eller hon kvitterat och är ansvarig för dem. |
Man ska förhindra skadliga förändringar inom arbetsgruppen och speciellt det ökade behovet av arbetskraft vid slutet av arbetstiden genom gemensamma åtgärder.
Man ska inte anställa mer arbetskraft på ackordsbygget enbart på den grunden att företagets arbetstagare har befriats från andra byggen och inte har arbete.
Andra situationer som kan likställas med ovan nämna och som leder till att ackordsinkomsterna för installatörerna som redan arbetar på bygget minskas ska i mån av möjlighet undvikas.
När en ackordsgrupp formas ska man försöka placera arbetstagare från lönegrupp S-5 i den.
Såvida inget annat överenskommits med ackordsarbetsgruppen får i ackordsarbetsgruppen inte placeras
a) arbetstagare under 18 år som inte avlagt grundexamen inom branschen eller som inte är i läroavtalsförhållande eller
b) personer till vilka det inte betalas lön.
Den arbetsinsats som personer som nämns i underpunkt b) utför i ackordet får inte dras av från ackordet såvida man inte med arbetsgruppen avtalat om att minska arbetsinsatsen och grunderna för detta
Arbetsgivaren bestämmer arbetsgruppens sammansättning och kommer under arbetes gång överens om vilka ändringar sker i den tillsammans med den ledande montören. Arbetsgivaren ansvarar även för att ändringar under arbetets gång inte äventyrar ackordsarbetets avtalskaraktär och inte heller förorsakar tidsförlust i ackordsprestationerna.
Arbetsgivaren måste utnämna en ledande montör för varje byggobjekt, som representerar arbetsgruppen på bygget. Till den ledande montören hör inte sådana uppgifter som hör till den egentliga arbetsledningen.
Den ledande montören ska vara en person som är anställd vid företaget.
Då den ledande montören utnämns uppmärksammas arbetstagarnas åsikter.
En arbetstagare kan enbart fungera som ledande montör för en arbetsgrupp i taget. Som undantag gäller fall då den ledande montören när han eller hon flyttas till ett nytt bygge sköter den ledande montörens uppgifter på båda byggena under övergångsfasen.
En ersättare utnämns åt den ledande montören när han eller hon tillfälligt måste lämna sin uppgift. I samband med utnämningen av ersättaren meddelas åt arbetsgruppen orsaken till åtgärden och man kommer överens om hur länge ersättaren sköter den ledande montörens uppgifter.
Ersättaren har medan han eller hon ersätter den ledande montören samma rättigheter och skyldigheter som den ordinarie ledande montören.
Förhandlingar om en annan ledande montör ska inledas då arbetsgruppens medlemsantal är över åtta installatörer. När medlemsantalet i arbetsgruppen överskrider 11, ska man utnämna en andra ledande montör.
I stora arbetsobjekt kan det vara nödvändigt att utnämna flera ledande montörer. Man avtalar skilt om detta.
Den första ledande montören som utnämnts i arbetsgruppen eller åt hans eller hennes ersättare betalas ett ledande montörstillägg för skötseln av nedan nämnda uppgifter enligt följande tabell den nämnda dagen eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Antal medlemmar i arbetsgruppen | 1.8.2020–31.3.2022 €/h |
1–2 | 0,37 |
3-6 | 0,58 |
7-10 | 0,91 |
11-12 | 1,17 |
13-20 | 1,58 |
Över 20 | 2,49 |
Till den eller dem som utöver den första ledande montören utnämns till ledande montör eller ledande montörer betalas tillägg i arbete mot ackordslön det datum som anges i tabellen eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter enligt följande:
Xxxxx arbetstagare som omfattas av en annan ledande montörs ansvar än den första ledande montören | 1.8.2020–31.3.2022 €/h |
1–2 | 0,37 |
3-6 | 0,58 |
7-10 | 0,91 |
över 10 | 1,17 |
När ackordsgruppens medlemsantal uppgår till tre ersätts ackordsgruppen en del av den första ledande montörens arbetstid enligt den genomsnittliga timförtjänsten för ackordet utanför ackordet enligt följande:
Antal medlemmar i arbetsgruppen | Tid som ersätts arbetsgruppen från den ledande montörens arbetstid |
3-6 | 10 % |
7-10 | 20 % |
11-15 | 30 % |
16-20 | 40 % |
över 20 | 50 % |
Ifall elarbetenas arbetsledning är placerad i huvudsak på arbetsobjektet, betalas inga procent utanför ackordet. För att påbörja betalningen av det ledande montörstillägget eller att ändra på dess storlek då arbetsgruppens medlemsantal stiger till nästa nivå i tabellen, förutsätts det att arbetsgruppens medlemsantal under minst en veckas tid hålls på det minimiantal som tabellen förutsätter.
Ifall antalet medlemmar i arbetsgruppen minskas, ändras det ledande montörstilläggets storlek under en period på två veckor på så sätt att tillägget för nästa nivå börjar betalas då den ovannämnda tidsperioden har utgått. Som kringgående av betalningsgrunderna för det ledande montörstillägget anses ett sådant förfarande där den ledande montören medan arbetet pågår byts ut enbart på grund av en förändring i storleken på det ledande montörstillägget.
För rese- och väntetid e.d. betalas inget ledande montörstillägg.
7.2.7.1Den ledande montören har som uppgift att
a) dela ut arbete åt arbetstagarna och prestationsteknisk handledning och övervakning av arbetet.
b) antecknar materialbeställningar för sin arbetsgrupp enligt behov
c) tar emot och kvitterar material som levererats till bygget
d) övervaka fördelningen av och den rätta mängden arbetstimmar i arbetsgruppen utgående från olika beräkningsgrunder, och att arbetstimmar antecknas rätt i den s.k. timanmälan som ska ges till arbetsgivaren
e) se till att anställda medlemmar i arbetsgruppen får en utredning över ackordsdelningen enligt punkt 9.2.
f) fungera som arbetstagarnas representant då inget arbetarskyddsombud har valts för arbetsobjektet och ansvara för arbetsgruppens arbetarhälsa och arbetarskydd, samt vid behov förhandla om dem med personen som ansvarar för arbetet och med personen som ansvarar för arbetsgivarens arbetarskydd. För skötseln av dessa uppgifter ger arbetsgivaren åt den ledande montören och åt arbetarskyddsombudet (som inte omfattas av utbildningsavtalet) tillräckligt skriftligt material och den nödvändiga handledningen.
g) delta i sin arbetsgrupps arbete till den del som det är möjligt utöver skötseln av uppgifterna som ledande montör.
OBS! Den ledande montören eller arbetsgruppens representant ska inte utan en separat avtalad ersättning representera sin arbetsgivare t.ex. i bygges-, ackords- eller tidtabellsmöten.
Ifall man till arbetsgruppens arbetsuppgifter lägger till deltagande i bygges- eller ackordsmöten avtalar man om detta genom en bilaga till byggesavtalet i vilken framkommer på vilket sätt den ökade arbetsmängden prissatts.
Det ska framkomma i avtalet vilken slags ekonomisk rätt att sluta avtal den ledande montören kan använda sig av i samband med mötena.
Ifall man lägger till nya uppgifter till den ledande montörens uppgifter avtalar man om detta genom en bilaga till byggesavtalet i vilken framkommer på vilket sätt den ökade arbetsmängden prissatts.
Till den ledande montörens tilläggsuppgifter kan utgående från denna undantagsregel höra t.ex.
a) deltagande i byggesmöten och ackordsmöten
b) materialunderhåll och materialbestämning
c) underhåll av arbetsredskap
d) ansvar för ställningar och lyftanordningar och deras säkerhet
e) tidsriktig omhändertagning av kvaliteten och granskningar
f) o.d.
8.1 Beräkning av ackordssumman i enhetsprissatta arbeten
Med enhetsprissatta arbeten avses fall där ackordssumman formas av de enhetspriser som överenskommits i ackordprissättningen eller per arbete.
Redan under arbetets gång ska parterna påbörja granskningen av arbetsmängden så att man kan vara eniga om ackordssumman inom tidsfristen.
Parterna måste redan då arbetet inleds komma överens om ifall ackordsuträkningen görs gemensamt eller skilt.
Den slutgiltiga ackordslönen som formas av enhetsprissatt arbete beräknas efter att arbetet blivit färdigt utgående från den utförda arbetsmängden genom att göra en ackordsuträkning.
Då man konstaterar mängden arbete används bl.a. följande grunder:
a) byggesavtal jämte bilagor
b) förteckningar över materialförsändelser och -returneringar
c) slutritningar för arbetet
d) arbetsledningens och arbetstagarnas anteckningar och byggesbokföring under arbetet
e) andra möjliga grunder, såsom mätningar som utförts på bygget.
Ifall man inte kommit överens om annat ska slututräkningen för arbete som utförts enligt ackordprissättningen göras upp i den ordning som ackordprissättningstabellerna förutsätter med användning av delsummor, dock på så sätt att detaljerade installationspriser kan granskas (t.ex. central, apparat, belysning osv.).
Ovan nämnda ackordsuträkning görs med enhetspriser från ackordprissättningen (utan multiplikatorer).
När parterna gör upp skilda ackordsuträkningar kan de antingen när arbetet inleds eller under arbetets gång skriftligen avtala om den tidpunkt då parterna senast ska lägga fram en specificerad ackordsuträkning enligt ackordsbestämmelserna i punkt 8.3 till den andra parten. Man ska komma överens om tidpunkten senast efter att ackordet har blivit färdigt. Ackordet anses
vara slutfört då ackordsarbetsgruppens prestation har överlämnats till beställaren och arbetsgruppen har rättat till/utfört de brister och fel som uppdagats i ackordsarbetsgruppens prestation i ett mottagningsförfarande eller annat förfarande mellan arbetsgivaren och beställaren. Parterna kan också komma överens om annat vad gäller slutförande av ett ackord.
Om någondera parten försummar att lägga fram sin ackordsuträkning senast vid den avtalade tidpunkten, ska den ackordsuträkning som den andra parten vederbörligen lagt fram anses som det slutliga ackordspriset, om inte uträkningen i fråga är uppenbart felaktig.
Parterna kan skriftligen avtala om att frångå den ovan avtalade tidpunkten. Samtidigt ska man avtala om den nya tidpunkt då ackordsuträkningarna ska läggas fram. Den part som föreslår ändringen ska för den andra parten motivera varför det finns skäl att komma överens om en annan tidpunkt.
Ifall parterna gör upp ackordsuträkningen skilt kan den som först får sin specificerade slututräkning färdig först visa den åt den andra parten, som är skyldig att ge förevisaren ett bevis på dagen då uträkningen uppvisades.
Ifall parterna gör slututräkningen skilt, fastställs det slutgiltiga ackordspriset genom att jämföra uträkningarna.
Ifall parterna i den inledande jämförelsen konstaterar att skillnaderna är små, kan den slutgiltiga ackordssumman avtalas utan närmare jämförelser. För en närmare jämförelse har vardera parten rätt att gå igenom den andra partens uträkningar enligt föregående punkt.
Ifall jämförelsen inte leder till enighet ska parterna gemensamt individualisera skillnaderna genom att göra upp en olikhetspromemoria och genom att rätta möjliga fel i beräkningarna.
Ifall man inte kan komma överens om den slutgiltiga ackordssumman, görs en oenighetspromemoria upp i vilken antecknas meningsskiljaktigheterna i uträkningarna och möjliga ställningstaganden bland parterna.
Arbetsgruppen kan bland sig välja en ackordsutredare, om byggets ledande montör flyttas till ett annat bygge före ackordet utretts.
Ifall man inte på annat sätt kan nå enighet om slutsumman för ackordet ska parterna göra en mätning och en uträkning över olikhetspunkterna och om alla ritningar som berör prissättningsobjekt samt kontrollmätningar vid arbetsobjektets riktiga installationspunkter. Före man påbörjar mätningen ska man skriftligen komma överens om mängden arbetsresurser och hur det ska uppmärksammas. Slutresultatet av mätningen utgör den slutgiltiga lösningen på meningsskiljaktigheten.
För mätningen har organisationerna som är part i detta kollektivavtal gjort upp en gemensam blankett.
8.6 Uppmärksammande av kollektivavtalsperioderna
8.6.1 Lön enligt ackordprissättning
Ackordspriset som erhållits genom en utredd ackordsuträkning justeras med koefficienter för ackordprissättningen i kollektivavtalet enligt följande:
Ackordspriset delas i förhållande till antalet arbetstimmar utförda under prissättningsperioden.
De på så sätt uträknade ackordspriserna för prissättningsperioderna förhöjs med den ifrågavarande prissättningsperiodens koefficient för ackordprissättningen. Ackordspriserna under prissättningsperioden som fåtts på detta vis räknas ihop. Löner för tidlön och/eller ukl tas med i ackordsfördelningen ifall annat inte avtalats, och de läggs till helhetspriset för ackordet som ska delas då man räknar ut koefficient för ackordvinsten, som delas i förhållande till delningsgrundslönerna och utförda timmar för varje installatör.
Exempel på delning av arbete som utförts som ackordsarbete
1. periodkoefficient = Timmar som hör till periodens ackordsindelning
Timmar som hör till alla perioders ackordsindelning
1. periodens ackordspris = Periodkoefficient x hela ackordspriset x
koefficient för ackordprissättningen för period 1
Timmar som hör till periodens ackordsindelning
2. periodkoefficient = Timmar som hör till alla perioders ackordsindelning
2. periodens ackordspris = Periodkoefficient x hela ackordspriset x koefficient för ackordprissättningen för period 2
Helhetspriset för ackordet = 1. periodens ackordspris + 2. periodens ackordspris
+
periodernas (1 och 2) tid- och/eller uki-löner
Multiplikator för ackordsvinsten = Helhetspriset för ackordet
Timmarna för installatörer som deltar i ackordsindelningen x
delningsgrunderna
Installatörens andel = Multiplikator för ackordsvinsten x delningsgrunder för installatörer x timmar som hör till installatörens ackordsindelning
Montörens ackordsförskott = Installatörens andel – (betalda förskott + mellanlön)
Om ackordet delas mellan fler än två olika koefficienter för ackordprissättningen, räknas de två följande perioderna till ackordets helhetspris såsom t.ex. period 2.
Då man beräknar vinsten av ackordet och utdelningskvoterna för medlemmarna i ackordsarbetsgruppen fastställs det arbete som hör till ackordet och som utförts av en inhyrd arbetstagare och som ska beaktas i ackordets vinst och utdelning och dess värde enligt samma principer som för de egna arbetstagarna vid det företag som anlitar inhyrd arbetskraft.
Den inhyrda arbetstagarens arbetsgivare ansvarar för den lön som enligt uträkningen ska betalas till den inhyrda arbetstagaren.
Bestämmelser om anmälningsskyldigheten gällande anlitande av inhyrd arbetskraft och lön till inhyrda arbetstagare som utför ackordsarbete finns i punkt
6.4 i det allmänna avtalet i bilaga 6 till detta kollektivavtal.
Ackordsmängden för övriga ackordsarbeten granskas vad gäller lönegranskningar enligt kollektivavtalet på så sätt som avses i kollektivavtalet. Arbetet utreds och betalas såsom avses i punkt 8.
Ifall parterna under ackordets gång har utvärderat lönsamheten för ackordet fel och man i slututredningen konstaterar att förskott har betalats mer än ackordets slutsumma förutsätter, rättas felet i samband med ackordsutredningen eller i löner som betalas senare såsom bestämts i 2 kap.17 § i arbetsavtalslagen (55/2001).
9.2 Ackordsutredning och delning
Efter att arbetet är färdigt och ackordsuträkningarna enligt punkt 8.3 har framförts, ska den del av ackordssumman som parterna är överens om, delas och betalas åt arbetstagarna i samband med den normala lönebetalningen utan dröjsmål.
Delen som blir över av ackordsumman ska utredas i sin helhet inom 30 dagar från ovan nämnda tidpunkt genom att jämföra uträkningarna enligt punkt 8.3. I kortvariga arbeten ska slututredningen ske inom 10 dagar från ovan nämnda tidpunkt.
Ifall den i byggesavtalet gemensamt överenskomna ackordsutredningen inte utförts inom ovan nämnda tidsfrister, ska ärendet utredas enligt förhandlingsordningen i kollektivavtalet.
Av tiden som behövs för utredningen av den slutgiltiga ackordsumman hör 10 arbetsdagar till ackordet räknat från det att arbetet slutfördes och ackordsuträkningen framförts. Som kortvarigt anses ett arbete som varar mindre än 30 dagsverken (240 h).
Ackordspriset delas mellan arbetstagarna som deltagit i arbetet i förhållande till deras delningsgrundstimlön och det antal arbetstimmar som var och en utfört i ackordet.
Som delningsgrundslön används arbetstagarens grundtimlön, ifall inte annat föranleds av punkt 9.2.1.
Vid fördelningen av ackord, vare sig delningsgrunden är grundtimlönen eller delningsgrundstimlönen enligt punkt 9.2.1, används i början av arbetstagarnas arbete de ikraftvarande ovan nämnda lönerna, ifall det inte är frågan om en ändring på grund av höjning av lönegrupp.
Ackordsumman ska i sin helhet efter utredningen betalas i samband med nästa normala lönebetalning.
Åt en medlem av arbetsgruppen ska i samband med betalningen av den slutgiltiga ackordssumman ges en skriftlig ackordsindelningsutredning, under förutsättning att arbetstagaren har godkänt detta i byggesavtalet. Av utredningen över ackordsindelningen ska varje arbetstagares arbetad mängd timmar, GTL, koefficient för ackordprissättningen, ackordsvinst koefficient betalade ackordsförskott, delningsgrund och hur mycket som betalats i ackordsförskott framgå. Motsvarande uppgifter ges till huvudförtroendemannen ifall han eller hon begär det.
Arbetstagare som är anställda tillsvidare i företaget eller i ett av företagets verksamhetsställen kan via majoritetsbeslut komma överens om en annan delningsgrundlön än arbetstagarens grundtimlön såsom anges i punkt 9.2, ifall de skriftligen meddelar arbetsgivaren om detta.
Beslutet om delningen av ackordet gäller ackordarbetsobjekt som inleds under de följande 12 månaderna.
9.3 Försening av utredningen och betalningen
Ifall ackordets slututredning sträcker sig över den tidsfrist som nämns i punkt 9.2 (10 arbetsdagar) betalas för den överskridande tiden åt arbetstagarna som deltagit i arbetet så som för arbete som avbryter ackordet.
Ifall betalningen av den överblivande delen av ackordsumman dröjer längre än den överenskomna utredningstiden (30/10 arbetsdagar) och den normala lönebetalningstiden, ska man öka summan enligt räntelagen, ifall annat inte avtalas.
10.1 Tillfälligt avbrutet ackord
Som tillfälligt anses avbrottet då ackordet avbryts av en orsak som beror på beställaren och som varit känd på förhand för högst tre (3) månader, och då samma ackordgrupp fortsätter arbetet efter avbrottet. I det här fallet räknas arbetsmängden genom att jämföra det utförda timantalet med det uppskattade helhetstimantalet. Andelen som beräknats enligt ovan nämnda sätt betalas som ackordsumman, och tas i beaktande då ackordet utreds.
10.2 Slutgiltigt avbrutet ackord
Ackordet är slutgiltigt avbrutet om samma ackordgrupp anställd av samma arbetsgivare inte efter avbrottet kan fortsätta arbetet. Xxxxxxxx anses vara avbrutet för gott även då avbrottet fortgår längre än tre (3) månader.
Ackordet är slutgiltigt avbrutet då det kan konstateras att det inte längre kan fortgå.
Ackordsumman för ett avbrutet ackord fastställs och utreds såsom för ett normalt avbrutet ackord.
11 Ersättningar och tillägg som betalas utanför ackordet
I ackordspriset och -tiden ska inte utöver de skilt nämnda verksamheterna inkluderas
a) lön och/eller ersättning för resetid och resekostnader
b) dagtraktamente och måltidersättning
c) tillägg för övertids- och söndagsarbete
d) tillägg enligt § 8 B 7.2.7, § 11 och § 12 i kollektivavtalet
e) transportkostnader för materialet
f) introduktionstillfällen som beställaren eller huvudverkställaren arrangerat
g) den tid som det tagit personen som arbetstagaren beordrat till introducerare att sätta sig in i något
12 Avbrott i ackordarbetet; arbete som inte hör till ackordet
En arbetstagare måste på order av arbetsgivaren tillfälligt avbryta ackordet som han eller hon inlett på grund av ett arbete som ska utföras vid ackordobjektet, men som inte hör till ackordet.
Till sådana arbeten hör
1. förflyttning av material mellan lagren avsedda i punkt 7.2.3 eller övervakning av förflyttningen
2. förflyttning av materiallager från en plats till en annan eller övervakning av förflyttningen och de lagerarrangemang som förorsakas av detta
3. mätning, räkning och uppgörande av returneringsförteckning av det överloppsmaterial som ska returneras från bygget, på arbetsgivarens order
4. hämtning, returnering och transport av material utanför ackordsobjektet
5. tilläggsarbeten och ändringar som utförs avvikande från ritningarna och arbetsutredningarna
6. demontering och reparation av tidigare installationer
7. deltagande i andra slutgranskningar än arbetets
8. tilläggsarbeten och reparationer som beordrats i samband med mellan-, slut- eller eftergranskningarna, som inte beror på arbetstagarens fel eller felaktiga installationsmetod
9. arrangemang för heta arbeten samt efterbevakning
10. arrangemang som beror på information om användarsäkerhet, som skydds-
o.d. åtgärder
11. handledning enligt 14 § i arbetarskyddslagen (738/2002)
12. övervakning av elsäkerhetsverksamheten
13. spänningsarbete och s.k. närarbete vid spänningsladdade apparater
14. ibruktagningsmätningar
15. ”städning” av förpacknings- o.d. avfall
12.2 Utanför ackordarbetsobjektet
Arbetstagaren tvingas tillfälligt avbryta ett ackord som han eller hon inlett på grund av ett arbete som utförs vid ett annat arbetsobjekt, varefter han eller hon återgår till ackordsarbetsobjektet.
12.3 Lön under avbrottsarbete
Då arbetstagare utför arbete nämnt i föregående punkt som inte kan utföras på ackord, betalas åt honom eller henne för dessa arbeten enligt punkt 4.
12.4 Arbetstimmar utanför ackordet i ackord
Vad gäller tidarbete utfört vid ackordsarbetsobjektet kan man även komma överens om att man med tidlönerna förhöjer den slutgiltiga ackordssumman före den delas, då tidavlönade timmar tas i beaktande i delningen likställda med ackordarbetstimmar.
Samma bestämmelse gäller även andra löner som betalats enligt punkt 4.
§ 8 C KOLLEKTIVAVTALETS ACKORDSPRISSÄTTNING SOM GRUNDAR SIG PÅ ENHETSPRISER
Som ackordsprislista som grundar sig på enhetspriserna enligt detta kollektivavtal (8 § B 5.1) används
- ackordsprissättning för elektrifierings- och elinstallationsbranschen 1.6.2015 i fråga om arbeten som erbjudits beställaren (1.6.2015 eller senare).
Koefficienten för ackordsprissättningen för elektrifierings- och elinstallationsbranschen (1.6.2015) är 1.8.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter 1,056 och 1.8.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter 1,074.
Ackordprissättningen för elektrifierings- och elinstallationsbranschen (1.6.2015) finns i bilaga 3 till detta kollektivavtal, sid. 109.
- ackordsprissättning för elinstallationsbranschen (1.6.2002) i fråga om arbeten som erbjudits beställaren 31.5.2015 eller tidigare
Koefficienten för ackordsprissättningen för elinstallationsbranschen (1.6.2002) är 1.8.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter 1,423 och 1.8.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter 1,447.
Protokollsanteckning:
Ackordsprissättningen för elinstallationsbranschen (1.6.2002) kan fortfarande användas under detta kollektivavtal vid långvariga arbeten som erbjudits beställaren 31.5.2015 eller tidigare.
§ 9 ERSÄTTNING MOTSVARANDE GENOMSNITTLIG TIMFÖRTJÄNST
9.1 Som ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst används den genomsnittliga timförtjänsten för semester som beräknats enligt § 17 punkt 4 för föregående semesterkvalifikationsår, höjt med en procentenhet som organisationerna som är part i detta kollektivavtal avtalat om.
9.2 Semesterkvalifikationsårets sista lönebetalningsperiod är den som upphör 31.3 eller närmast där före.
Från och med början av därpå följande lönebetalningsperiod används den nya ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst som formats enligt punkt 9.1 och 9.3, med beaktande av bestämmelserna i punkt 9.4 och 9.5.
9.3 Organisationernas avtalade förhöjningsprocent för 15.5.2020–31.3.2021 är 1,0
%.
9.4 Ifall arbetstagarens lönegrupp ändras under avtalsperioden justeras hans eller hennes ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst på så sätt att den förhöjs i relation till hans eller hennes grundtimlöner.
9.5 Ersättningen motsvarande genomsnittlig timförtjänst ska vara minst lika hög som arbetstagarens personliga tidlön.
9.6 För en arbetstagare som inte ännu fått sin ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst enligt punkt 1 uträknad, uträknas istället en genomsnittlig timförtjänst för semester varannan lönebetalningsperiod fr.o.m. början av anställningsförhållandet såsom § 17 punkt 4
Denna uträknade genomsnittliga timförtjänst för semester används som sådan för ersättningar motsvarande arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst under de två följande lönebetalningsperioderna.
Timmarna med ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst ersätts i början av anställningsförhållandet retroaktivt med den första beräknade genomsnittliga timförtjänsten för semester då den blivit uträknad.
10.1 När ett arbete är färdigt och arbetstagaren på grund av arbetsarrangemangen kortvarigt måste vänta på ett nytt arbete, betalas åt honom eller henne lön för väntetid som motsvarar grundtimlönen under väntetiden.
10.2 Om en arbetstagare utan eget fel måste vänta på ett redan igångsatt bygge vari han eller hon betalas personlig tidlön för arbetet, betalas för väntetiden lön för väntetid som är lika stor som denna lön. Ifall man kommit överens om att i ovan nämnda arbete betala tillägg för speciella arbeten tas detta tillägg också i beaktande i beloppet på lönen för väntetid.
10.3 Om arbetstagaren måste vänta på en ackordarbetsplats utan eget fel betalas åt honom eller henne för väntetiden lön enligt den ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst som fastställts enligt § 9 som inte dras av från ackordets slutgiltiga ackordspris.
Dylika väntesituationer är bl.a.
a) väntan på installationsmaterial, arbetsredskap, ritningar, arbetsledning e.d.
b) avbrott i arbetet på hela bygget eller en betydande del av det på grund av köld, storm e.d. hinder som förorsakats av naturkrafter
c) ett oförutsägbart förhinder som beror på byggarbetets avancemang.
Arbetstagarens eller arbetsgruppens ledande montör är skyldig att utan dröjsmål meddela närmaste chef då väntesituationen inleds.
Arbetsgivaren ska ge en arbetstagare som befinner sig i en väntesituation arbete inom arbetstagarens bransch antingen på själva bygget eller vid ett annat arbetsobjekt, och arbetstagaren är skyldig att utföra detta.
Ifall det inom företaget inte finns andra arbeten för branschen och väntetiden blir långvarig, dock minst en vecka lång, kan arbetstagaren permitteras på viss tid via ett meddelande som skriftligen ges under arbetstid dagen före.
I detta fall måste man dock beakta bestämmelserna om arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet i 2 kap.12 § 2 och 3 mom. i arbetsavtalslagen (155/2001).
Avbrott på ackordsarbetsplatsen som beror på arbetenas karaktär inom branschen omfattas inte av konceptet om väntetid.
Ifall arbetet avbryts för längre tid än en arbetsdag ska arbetstagaren antingen kallas bort från bygget eller permitteras enligt ovan nämnda sätt.
Ifall arbetstagaren istället får instruktioner att stanna på bygget, betalas åt honom eller henne lön enligt ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst.
Tilläggen ska vara skilda i lönespecifikationen.
Arbetstagare får ett tillägg för en utförd yrkesexamen eller specialyrkesexamen inom sitt eget uppgiftsområde enligt följande tabell den nämnda dagen eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
1.8.2020–31.3.2022 €/h | |
Yrkesexamenstillägg | 0,54 |
Specialyrkesexamenstillägg | 0,98 |
Med yrkesexamen och specialyrkesexamen avses en examen enligt lagen om yrkesexamina som arbetstagaren godkänt har avlagt och utbildningsstyrelsen godkänt inom en bransch som motsvarar arbetstagarens arbetsuppgifter.
Tidigare utförda yrkesexamina för vilka ovan nämnda tillägg betalats omfattas av tillägget.
Tillägget betalas bara utgående från en godkänd yrkes- eller specialyrkesexamen inom elbranschen, och inget tillägg för yrkesexamen betalas vid sidan om ett tillägg som betalas för en specialyrkesexamen.
Ovan nämnda tillägg betalas från början av anställningsförhållandet om arbetstagaren företett betyg över utförd examen i början av anställningsförhållandet. I andra fall betalas tillägget från och med början av den lönebetalningsperiod som närmast följer på dagen då examensbeviset företetts.
Tillägget betalas i alla löneformer skilt, och beaktas inte då ett gruppackord delas mellan arbetstagarna som deltagit i ackordet.
Avläggande av yrkesexamen
Arbetstagaren ersätts för inkomstbortfallet som orsakats av deltagande i avläggandet av yrkes- och specialyrkesexamen enligt ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst samt tillfällets direkta kostnader, med den förutsättningen att arbetstagaren på förhand kommit överens om avläggandet av examen och sitt deltagande med arbetsgivaren.
Ovan nämnda ersättningar betalas för minimiantalet tillfällen som behövs för att avlägga examen, inte för omtagningar på grund av underkända yrkesprov.
Arbetstagaren har rätt att få befrielse från arbetet för förnyande av examen eller en del av den efter att först ha meddelat arbetsgivaren om det minst en vecka på förhand.
11.2 Tillägg för ytterst smutsigt och ytterst betungande arbete
1 Då en arbetstagare tvingas arbeta i sådana omständigheter som kan anses vara ytterst smutsiga eller ytterst betungande, betalas åt honom eller henne för de arbetstimmar som han eller hon utför det ifrågavarande arbete ett särskilt tillägg enligt följande tabell den nämnda dagen eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
1.8.2020–31.3.2022 | 0,44 €/h |
Minimibeloppet för ytterst smutsiga arbeten per arbetsdag är ovan nämnda tillägg gånger fyra.
Det är inte möjligt att göra upp en exempelförteckning på ytterst betungande arbeten. Det att ingen förteckning finns får dock inte vara ett hinder för betalning av tillägget för ytterst betungande arbeten, ifall arbetet som utförs är väsentligen tyngre än betungande arbeten inom branschen.
Om arbetet samtidigt är både ytterst smutsigt och ytterst betungande betalas inte ovan nämnda tillägg två gånger.
2 För ytterst smutsiga arbeten betalas inte ovan nämnda tillägg ifall arbetstagaren får använda nödvändig och tillräcklig skyddsklädsel.
3 Ytterst smutsiga arbetsobjekt är arbete i djurhägnar eller avfallsbehandlingsutrymmen som är i användning eller som är otvättade, gamla verkstäder, smiderier, kol- och kokslager, gjuterier, tvätt av smutsiga motorer, reparation av smutsiga otvättade motorer, förlängningar och reparationer av kablar som utförs i jordgropar, oljebyte på transformatorer och oljebrytare, arbeten på brandplats efter eldsvåda, arbete i ytterst smutsiga källare i gamla hus, behandling av färska impregnerade stolpar, oljiga stora gjutformer, maskin- och roderrum och slag samt oljade valv då de kan likställas med oljade stora gjutformer.
4 Ytterst smutsiga arbeten kan också förekomma t.ex. i bilars underhållsgropar, i underhålls- och reparationsarbete av oljeförbränningsmaskiner, oljehamnar osv. För dessa arbeten betalas tillägg för smutsigt arbete, ifall deras smutsighet kan likställas med de arbeten som presenterats i punkt 3.
5 Vad gäller arbeten i hissbranschen avses med ytterst smutsiga arbeten sådant arbete som klart avviker från andra arbeten inom hissbranschen och där förbrukningen av kläder är så stor att den skyddsklädsel som arbetstagaren får enligt punkt 2 inte kan anses vara tillräcklig. Ytterst smutsiga arbeten är t.ex. reparation av maskiner och apparater i maskinrum, reparation av uppfångningsanordningar och våganordningar samt grindar, behandling av brotthjul, dragning och förkortning av rep, demontering av gamla hissar både helt och delvis samt en s.k. årlig storstädning.
Med ytterst betungande arbeten avses sådana arbeten som klart skiljer sig från betungande arbeten inom branschen. Ytterst betungande arbeten är byte av större motorer och drivhjul.
6 I samband med arbete med skepps- och jordkablar som möjligen utförs i trånga utrymmen och som är ytterst smutsiga och ytterst betungande iakttas även principen som framförts i punkt 4.
7 På sådana arbetsplatser där andra arbeten kan räknas som ytterst smutsiga arbeten räknas inte elektrifieringsarbeten enbart utgående från det här som hörande till dessa.
8 Arbetsgivaren och arbetstagaren ska före arbetet inleds komma överens om de arbetsobjekt för vilka det aktuella tillägget betalas.
11.3 Tillägg för krävande och besvärligt arbete
1 Före man börjar utföra arbete där betalningen av tillägg kan ifrågasättas ska arbetsgivaren och arbetstagaren gemensamt konstatera betalningsgrunderna för tillägget och komma överens om betalning av tillägget.
I sådana fall där ovan nämna förfaringssätt inte i praktiken kan tillämpas är arbetstagaren skyldig att på begäran ge en noggrann utredning över de orsaker på grundval av vilka han eller hon anser sig vara berättigad till tillägget. Krav om tillägg ska antecknas i nästa timanmälan som lämnas in. Krav som kommit senare är arbetsgivaren inte skyldig att ta i beaktande.
2 Tillägget är den dag som nämns i tabellen eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter följande:
1.8.2020–31.3.2022 | 1,74 €/h |
Tillägget är en extraersättning som ges för arbetets svårighet. Som arbeten i denna punkt anses bl.a. följande arbeten:
1. sådana installationsarbeten som utförs på ett snedtak för en byggnad med minst två våningar eller yttervägg på motsvarande höjd;
2. vid utförande av de skyddsåtgärder som elsäkerhetsbestämmelserna förutsätter i starkspänningsanordningar;
3. klättring till höga arbetsobjekt, master, skorstenar, specialstolpar. Tillägget betalas för tiden använd till att klättra upp och ner och för arbetet.
4. arbeten där man enligt bestämmelserna ska använda andningsskydd försedda med filter eller motorförsedda masker (gäller inte partikelskydd som används en gång).
För arbeten som kan räknas som likvärdiga kan förteckningar läggas upp som är specifika för företaget eller arbetsplatsen.
Åt en arbetstagare som vid sidan om sitt eget arbete enligt avtal kör arbetsgivarens bil betalas ett förartillägg för varje lördag enligt följande tabell den nämnda dagen eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
1.8.2020–31.3.2022 | 2,65 €/dag |
Det ovan nämnda berör inte arbetstagare som är anställda som bilförare.
Betalning av tillägget förutsätter att föraren granskar bilens skick och meddelar om sådana fel och brister som han eller hon märker.
11.5 Ledande montörstillägg för tidavlönade arbeten
Ifall arbetsgivaren utnämner en ledande montör vid ett arbetsobjekt som utförs på tidlön och där det förutom den ledande montören arbetar minst två arbetstagare, betalas den ledande montören ett ledande montörstillägg enligt nedanstående tabell.
Detsamma gäller i situationer då det av ’omständigheterna framgår att en installatör sköter den ledande montörens uppgifter på bygget.
Den ledande montören ska vara en person som är anställd vid företaget.
Man kommer med den ledande montören överens om vilka hans eller hennes uppgifter är i arbeten som görs på tidlön, och i andra fall fastställs hans eller hennes uppgifter till tillämpliga delar enligt § 8 B 7.2.7.1 i kollektivavtalet.
Ledande montörstillägget i tidavlönade arbeten betalas enligt nedanstående tabell det nämnda datumet eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Antal medlemmar i arbetsgruppen | 1.8.2020–31.3.2022 €/h |
3-6 | 0,58 |
7-10 | 0,91 |
11-12 | 1,17 |
13-20 | 1,58 |
Över 20 | 2,49 |
Bestämmelserna i objekt som görs som ackordsarbete finns i punkt § 8 B 7.2.7, Ledande montör.
12 § UTBILDNINGSAVTAL OCH TILLÄGG FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARE
Enligt lagen om yrkesutbildning (531/2017 kan utbildning som ordnas på arbetsplatsen ordnas enligt ett utbildningsavtal, som studier eller genom ett läroavtal, varvid utbildningen som ordnas på arbetsplatsen bygger på ett arbetsavtal på viss tid.
Lärande på arbetsplatsen och studerande som på basis av ett utbildningsavtal arbetar i ett företag omfattas inte av kollektivavtalets tillämpningsområde.
Innan företaget antar studerande i ett läroavtalsförhållande för en utbildning enligt den personliga utvecklingsplanen, ska man utreda att arbetsavtalslagen inte förhindrar ingåendet av ett nytt arbetsavtal på viss tid gällande läroavtalet.
Det är frivilligt att fungera som arbetsplatshandledare. Personalen ska vara villig, motiverad och tillräckligt yrkesskicklig att ta emot uppgiften.
Utbildning till arbetsplatshandledare ska göras i samarbete med läroinrättningen och i den ska man betona bl.a. betydelsen av säkert arbete som en del av yrkeskompetensen och verksamhetskulturen inom branschen samt en persons yrkesskicklighet.
Åt den arbetstagare till vars arbetsuppgifter hör att handleda, ge råd, instruera och övervaka studeranden som arbetar på arbetsplatsen på basis av ett utbildningsavtal vid sidan om sitt eget arbete, betalas under handledaruppgiften ett handledartillägg enligt följande tabell fr.o.m. början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast den nämnda dagen:
1.8.2020–31.3.2022 | 0,44 €/h |
13 § UTBILDNING OCH TILLFÄLLEN FÖR UTVECKLING AV FÖRETAGETS VERKSAMHET
1. Utbildning och utveckling av verksamheten utanför den ordinarie arbetstiden
Arbetsgivaren har möjlighet att sammanlagt 16 timmar under ett kalenderår och utan hinder av bestämmelserna om arbetstid i kollektivavtalet och arbetsavtalet ordna yrkesutbildning, utvecklingstillfällen, arbetssäkerhetsutbildning och verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan enligt punkterna a) och b):
a) 8 timmar yrkesutbildning och/eller arbetssäkerhetsutbildning och
b) 8 timmar utbildning och utveckling som är nödvändig för att utveckla företagets verksamhet och/eller verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan.
Enligt 4 § i kollektivavtalet kan man lokalt också komma överens om en annan timfördelning än den som nämns i punkterna a) eller b) (högst 16 timmar per kalenderår)
Utbildnings- eller utvecklingstillfället kan genomföras direkt före eller efter ett arbetsskift samt även på en dag som enligt arbetsskiftsförteckningen inte är en arbetsdag.
Utbildnings- eller utvecklingstillfället kan inte förläggas till en söndag, söckenhelgsvecka eller en fredag eller lördag under tiden 1.5–31.8, såvida inte annat avtalats lokalt med stöd av 4 § i kollektivavtalet. Det sistnämnda gäller inte webbutbildning, om arbetstagaren själv kan bestämma när utbildningen avläggs.
Tidpunkten för en utbildning ska meddelas två veckor på förhand. Det sistnämnda gäller inte webbutbildning, om arbetstagaren själv kan bestämma när utbildningen avläggs.
I fråga om andra utbildningar än webbutbildningar kan mellan arbetsskiftet och utbildningen endast lämnas så mycket tid som det behövs för att förflytta sig till utbildningen och ta en kort paus. Arbetstiden och den tid en utbildning pågår får tillsammans under ett och samma arbetsdygn uppgå till högst 12 timmar. Om utbildningen ordnas efter arbetsdagen på annat sätt än som webbutbildning får ovan nämnda tid med beaktande av den restid som krävs för att förflytta sig till utbildningen inte överskrida 14 timmar. Vid tillämpning av denna bestämmelse räknas den tid som används för utbildningen eller resan inte som vilotid.
Den tid som används för utbildning, utveckling av verksamheten och/eller verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan enligt denna punkt räknas inte in i arbetstiden i samband med ersättning av övertidsarbete
Utbildning får inte, med undantag för det som presenterats ovan i denna punkt, ordnas enbart utanför arbetstiden.
2. Lön som betalas för utbildning och tillfällen för utveckling av verksamheten och ersättning för resekostnader
När arbetstagaren deltar i utbildningstillfällen som arbetsgivaren anvisat, betalas åt honom eller henne för utbildningstiden
a) åt en tidavlönad i enlighet med den personliga tidlönen
b) åt en ackordsarbetande enligt tilläggslönen för avbrutet arbete.
Protokollsanteckning:
Gäller utbildningstid både under och utanför arbetstiden.
Till utbildningstid räknas den tid använd till utbildning eller deltagande i föreläsningar, inte gemensamma samkväm eller annat motsvarande.
För utbildningstiden betalas inte tillägg för kvälls- eller nattarbete eller övertidsersättning. För en webbutbildning betalas heller inte ersättning för söndagsarbete, om arbetstagare själv kan bestämma när han eller hon avlägger webbutbildningen.
För ersättning av resekostnaderna som utbildningstillfället förorsakat tillämpas bestämmelserna i 14 § i detta avtal, såvida man inte kommer överens om annat.
Tiden då arbetstagaren under sin ordinarie arbetstid deltar i yrkesutbildning arrangerad av arbetsgivaren är tid likställd med arbetad tid vad gäller intjäning av semester.
Under utbildningstiden betalas inte övertidsersättningar.
För ersättning av resekostnaderna som utbildningstillfället förorsakat tillämpas bestämmelserna i 14 § i detta avtal, såvida man inte kommer överens om annat.
Tiden då arbetstagaren under sin ordinarie arbetstid deltar i yrkesutbildning arrangerad av arbetsgivaren är tid likställd med arbetad tid vad gäller intjäning av semester.
A ERSÄTTNINGAR FÖR ARBETEN UTFÖRDA UTANFÖR ANSTÄLLNINGSPLATSEN
Med anställningsplats avses ett sådant verksamhetsställe av bestående karaktär (huvud- eller filialkontor) som hör till företagets verksamhetsorganisation där arbetstagaren anställts.
Arbetstagaren är skyldig att företa de resor som arbetsuppgifterna förutsätter. Resekostnaderna ersätts enligt bestämmelserna i denna paragraf.
Skatteförvaltningens ikraftvarande bestämmelser om skattefria reseersättningar vad gäller maximibelopp och -timmar för dagtraktamente, utlandsdagtraktamente, måltidsersättning, nattresepenning och kilometerersättning efterföljs vad gäller resande.
Till resan hörande detaljer, såsom resesättet (en av arbetsgivaren arrangerad transport, allmänna fortskaffningsmedel, arbetstagarens eget fordon/fordon i arbetstagarens besittning) och start- och slutpunkten för resan, utreds före resan börjar.
Arbetstagaren måste över sin arbetsresa göra en timanmälan eller en skild utredning i reseräkningen, av vilken startpunkten för resan, resans mål, storleken på resekostnaderna och hur länge resan varade ska framgå.
1 Betalning av måltidsersättning
1.1 Måltidsersättning betalas åt arbetstagare som under dagen arbetar eller deltar i utbildning beordrad av arbetsgivaren under minst 4 timmar utanför anställningsplatsen. Detta timantal kan även bestå av flera kortare arbetsmoment utanför anställningsplatsen.
Tolkning: Till anställningsplatsen (fastigheten eller en del av den samt gårdsområdet) räknas höra t.ex. följande utrymmen: kontor, butik, verkstad, lagerutrymme eller -område o.d.
Betalning av måltidsersättning förutsätter att inget dagtraktamente betalas för arbetsresan.
Måltidsersättningen uppgår till % av det dagtraktamente Skatteförvaltningen fastställt.
Fr.o.m. 1.1.2020 är måltidsersättningen 10,75 €.
1.2 För en arbetsresa som varat minst 10 timmar betalas dubbel måltidsersättning. När arbetsresan varar minst 14 timmar betalas måltidsersättning tredubbelt.
1.3 Måltidsersättning betalas inte åt en arbetstagare som är anställd som bilförare.
1.4 Måltidsersättning betalas inte då arbetstagaren arrangerats ordentlig, kostnadsfria måltider på arbetsplatsen.
2 Betalning av dagtraktamente
2.1 Som betalningsförutsättning för dagtraktamente och partiellt dagtraktamente är att den särskilda arbetsplatsen, om man använder den vanligaste rutten dit, är minst 40 km från anställningsplatsen och minst 15 km från hemmet.
Heldagtraktamente betalas när arbetsresan varar över 10 timmar, och partiellt dagtraktamente då den varar över 6 timmar.
2.2 När det sista fullgångna resedygnet överskrider 6 timmar, betalas heldagtraktamente.
2.3 När det sista fullgångna resedygnet överskrider 2 timmar, betalas partiellt dagtraktamente.
2.4 Med resedygn avses en tidsperiod på högst 24 timmar som inleds när arbetstagaren beger sig på arbetsresan från den startpunkt som nämns i punkt
3.2 varifrån resan faktiskt inleds.
Det sista resedygnet avslutas när arbetstagaren återkommit från arbetsresan till ovan nämnda startpunkt.
2.5 Ifall arbetsdagen enligt den arbetstid som är i bruk i företaget har avslutats och arbetstagaren tvingas återkomma till arbetet, räknas resan som en ny arbetsresa om arbetsresan varar minst 4 timmar.
Ersättningarna betalas då enligt det ovan nämnda med beaktande av att man på samma dag inte kan betala måltidsersättning och/eller partiellt dagtraktamente för mer än beloppet för heldagtraktamente.
3 Ersättning av resekostnader
3.1 Med reseersättningar som avses i denna punkt avses ersättning av kostnader som uppkommit för resan fram och tillbaka till den särskilda arbetsplatsen, samt de kostnader som uppkommit i början av arbetskommenderingen, när den avslutats eller avbrutits samt på kommenderingsorten (obs. 3.7).
3.2 Startpunkten för ersättning av resekostnader är antingen hemmet eller anställningsplatsen. Ersättning för resekostnader betalas enligt den faktiska resevägen från den startpunkt varifrån resan till arbetsplatsen är kortast.
3.3 Som resekostnader räknas t.ex. biljetter till buss e.d., tåg-, flyg- och båtbiljetter jämte möjliga sovplatsbiljetter i II-klass, samt andra transportkostnader och bagagekostnader.
3.4 För andra resor som arbetsgivaren beordrat antingen under arbetstid eller utanför den ersätts de faktiska resekostnaderna.
3.5 Vid användning av allmänna fortskaffningsmedel ersätts resekostnaderna enligt kostnaden för en s.k. enkelbiljett.
Ifall man använder s.k. serie-, månads- o.d. biljetter ska de införskaffas av arbetsgivaren.
3.6 Då lämpliga allmänna kommunikationsmedel saknas och man måste använda arbetstagarens eget fordon eller ett fordon i arbetstagarens besittning, eller ifall man kommit överens om att använda det, ersätts resekostnaderna upp till maximibeloppet enligt skattestyrelsens beslut.
3.7 På kommenderingsorten betalas arbetstagaren ersättning för resekostnader jämte reseersättningar för resan mellan bostaden och arbetsplatsen enligt bestämmelserna i § 14.
4.1 För resetiden betalas ersättning enligt grundtimlönen.
4.2 Resetiden ersätts enligt den tid som använts av det fordon enligt vilket ersättning för resekostnader betalas.
4.3 Ifall arbetstagaren måste flyttas från ett fordon till ett annat, räknas flyttningstiden som resetid.
4.4 Om man använder mer än 1 men högst 2 timmar till arbetsresor enligt fordonens ordinarie resetider på morgonen och på kvällen betalas ersättning för resetid för en timme.
Om man på motsvarande vis använder mera än 2 timmar till arbetsresorna, men högst 3 timmar, betalas ersättning för resetid för två timmar osv.
4.5 Tiden använd till resor räknas inte till arbetstid för tre (3) resetimmar per dag som gjorts utanför den arbetstid som är i bruk i företaget.
4.6 För kommenderingsorter där man övernattar betalas ersättning för resetid då arbetskommenderingen inleds, upphör eller avbryts enligt den faktiska resetiden, avvikande från punkt 4.4.
4.7 När sovplats har ordnats för arbetstagaren, betalas inte ersättning för tiden mellan klockan 22.00 och 07.00.
4.8 Då man fastställer ersättningen för resetid ska som startpunkt för arbetsresan räknas den startpunkt som bestämts enligt punkt 3.2 och slutpunkten för arbetsresan arbetstagarens sociala utrymme vid arbetsobjektet.
4.9 Ersättning för resetid till bygget ska utredas genast när arbetet inleds.
I oklara fall kan konstaterande ske under en provkörning som ska utföras vid samma tidpunkt då man i vanliga fall åker till och från bygget. Provkörningen sker med det fortskaffningsmedel för vilket arbetsgivaren betalar resekostnaderna.
4.10 För resetid på arbetstid betalas samma lön som för utfört arbete.
Då man är tvungen att inkvartera sig under resan, sköts inkvarteringskostnaderna enligt följande alternativ:
5.1 I första hand av arbetsgivaren bekostad och arrangerad gratis inkvartering.
Om arbetsgivaren eller beställaren arrangerar en gratis bostad, kan det vara fråga om inkvartering i en allmän härbärgeringsrörelse, bostadslägenhet eller boningsrum, gästrum e.d.
Nivån på inkvarteringen på bygget ska vara sådan att varje inkvarterad får minst 10 m2 boningsutrymme och högst två personer placeras i samma rum. Därutöver ska reserveras tillräckliga sociala utrymmen och rekreationsutrymmen med tanke på förhållandena.
I arbetskommenderingar som varar över en vecka arrangeras inkvartering i rum för en person, ifall det är möjligt med tanke på de lokala omständigheterna.
Bestämmelserna om inkvarteringsnivå finns i bilaga 5, sid. 148 i detta kollektivavtal.
5.2 Ifall arbetsgivaren inte har skaffat inkvartering åt arbetstagaren, arrangerar arbetstagaren själv sin inkvartering och debiterar kostnaderna för inkvarteringen från arbetsgivaren mot ett verifikat av härbärgeringsrörelsen
I de fall då arbetstagaren hyrt en bostad från en privatperson, kommer man mellan parterna överens om hur inkvarteringskostnaderna ersätts.
5.3 Utan verifikat ersätts nattresepenning enligt maximibeloppet i skattestyrelsens årliga beslut. Nattresepenningen betalas för sådan övernattning som berättigar till dagtraktamente, under vilket avgiftsfri inkvartering inte har ordnats för arbetstagaren, eller han eller hon inte har fått i stycket ovan nämnda logiersättning eller sovplats under resan.
Nattresepenning betalas dock inte om arbetstagaren obefogat har låtit bli att utnyttja den inkvarteringsmöjlighet som arbetsgivaren reserverat och anvisat.
6 Tillämpning av dagtraktamentssystemet i vissa fall
6.1 Fri kost
Om arbetstagaren under något resedygn får fri eller i biljettpriset ingående kost, är maximibeloppet för dagtraktamente hälften av heldagtraktamentets belopp. Med fri kost anses i fråga om heldagtraktamente två gratis måltider, och i fråga om partiellt dagtraktamente en gratis måltid.
6.2 Utbildningstillfällen och motsvarande
Vad gäller utbildning arrangerad av arbetsgivaren iakttas resebestämmelserna i denna paragraf, såvida man inte kommer överens om annat med arbetstagaren.
6.3 Hemresor under vissa helgdagar
När en arbetstagare före påsk-, midsommar- eller juldagen har arbetat på främmande ort oavbrutet i minst fyra veckor, är han eller hon berättigad att för nämnda helgdag resa hem, för vilket han eller hon får resekostnaderna ersatta, dagtraktamente och ersättning för resetid enligt bestämmelserna i § 14.
6.4 Olovlig frånvaro
I sådana fall då arbetstagaren är borta från arbetet på kommenderingsorten hela dagen eller en del av den utan att frånvaron haft arbetsgivarens tillåtelse eller berott på arbetstagarens sjukdom, reservövning eller annan därmed jämförbar orsak, förfars vad gäller dagtraktamentet på följande vis:
6.4.1 Dagtraktamente för lediga dagar
Om frånvaron direkt ansluter sig till en ledig dag efter eller före arbetsdagen betalas inget dagtraktamente för den följande eller föregående lediga dag.
Om arbetstagaren däremot är frånvarande från arbetet både dagen före och efter den lediga dagen eller delar av dem, betalas inte dagtraktamente alls.
6.4.2 Dagtraktamente för arbetsdag
Dagtraktamentets belopp för en frånvarodag minskas i förhållande till den tid under vilken arbetstagaren inte har utfört arbete (minsta minskningen 1/8 av dagtraktamentet).
B Transport arrangerad av arbetsgivaren
Arbetsgivaren kan arrangera en samtransport till arbetsobjektet (bygget eller kommenderingsorten) från de startpunkter som nämns i § 14 punkt 3.2.
Då arbetstagarens reseersättningar fastställs utgående från anställningsplatsen, betalas åt honom eller henne de ökade kostnader som förorsakats av deltagande i samtransporten jämte resetider (ritning 3, sid. 92).
Åt en arbetstagare vars resesersättning fastställs hemifrån och som deltar i transport arrangerad av arbetsgivaren från anställningsplatsen eller mellan anställningsplatsen och arbetsplatsen, ersätts alla kostnader som förorsakats av deltagande i samtransporten.
Ifall arbetstagaren kör det fordon som avses i denna punkt vid sidan om sitt eget arbete, räknas resetiden som arbetstid för honom eller henne.
1.1 Då man använder en bil som är i arbetstagarens besittning mot ersättning som arbetsgivaren betalar ska parterna skilt komma överens om det. Det rekommenderas att avtalet ingås skriftligen.
1.2 Tillämpningsanvisning gällande bruk av egen bil.
Ifall inget annat föranleds av avtalet om användning av egen bil, kan man i bygget komma överens om att använda s.k. samåkning. Ersättning för resekostnader betalas åt en arbetstagare som använder sin egen bil eller en bil i hans eller hennes besittning för samåkning för en arbetsresa fram och tillbaka enligt § 14 punkt 3.2 mellan startpunkten och bygget enligt maximibeloppen i skattestyrelsens beslut.
Avtalet förutsätter att de arbetstagare som deltar i det ifrågavarande byggets samåkning bor inom ett sådant område som inte leder till att arbetstagarnas resetid väsentligt förlängs.
Om bruk av samåkning avtalas mellan arbetsgivaren och de arbetstagare på det ifrågavarande bygget som deltar i samåkningen.
Ifall ett avtal i ovan nämnda fall inte kan uppnås, har arbetsgivaren ingen bestämmanderätt vad gäller bruk av samåkning.
Åt de som deltar i samåkningen betalas de faktiska resekostnaderna för resan fram och tillbaka till samlingsplatsen.
1.3 Ifall arbetstagarna bor på olika håll utgående från arbetsplatsen och det inte av denna orsak är möjligt att arrangera samåkning, betalar arbetsgivaren varje arbetstagare enligt avtalsbestämmelserna om användning av egen bil.
1.1 Arbetsgivaren och arbetstagaren ingår skriftligen ett kommenderingsavtal om arbete som utförs utomlands. I kommenderingsavtalet utreds frågor i anknytning till lönesättningen samt andra faktorer i anknytning till kommenderingen såsom frågor om arbetstid, inkvartering, försäkringar, sjukdomar, beskattning, besök hem, semestrar, avbrott e.d.
1.2 I korta kommenderingar, såsom underhåll- och reparationsarbeten eller andra motsvarande kortvariga installationsarbeten tillämpas branschens kollektivavtal, såtillvida omständigheterna i förläggningslandet inte väsentligen avviker från motsvarande omständigheter i hemlandet. Lön för restid betalas inte för den del av resan som sker utanför arbetstid. För resor som sker på en ledig dag betalas enkel grundtimlön för högst 8 timmar, dock inte för tiden mellan 22–07.
1.3 Då arbetsobjektets omfattning, tidskrav, arbetstagarantal e.d. kräver det kommer man emellan organisationerna som är kollektivavtalsparter överens om de centrala anställningsvillkoren som tillämpas på arbetstagarna som arbetar vid arbetsobjektet, som till exempel frågor gällande avlöning, arbetstid, semester, lön för sjukdomstid, avbrott, besök hem och försäkringar.
Ett avtal mellan organisationerna kan även vara ett s.k. trepartsavtal, då avtalet även undertecknas av den arbetsgivare som låter utföra arbetet.
Ifall inget avtal mellan organisationerna har ingåtts före arbetstagarens resa inleds, förhindrar detta inte arbetstagaren från att inleda kommenderingen och utföra arbetet enligt avtalet nämnt i punkt 1.1.
1.4 En dylik kommendering ska inte ges åt en arbetstagare utan hans eller hennes samtycke, ifall inte anställningsförhållandet baserar sig på just sådant arbete. Strejker, lockouter och andra stridsåtgärder som sker i Finland berör inte arbetsobjekt utomlands.
1.5 Om arbetstagaren dör på en arbetsresa utomlands, ombesörjer arbetsgivaren på sin bekostnad eller genom att skaffa ett försäkringsskydd att den avlidna transporteras till Finland. Likaså ombesörjer arbetsgivaren på egen bekostnad eller genom att skaffa ett försäkringsskydd att en arbetstagare som blir allvarligt sjuk under en arbetsresa utomlands transporteras till Finland, när detta med tanke på vården är nödvändigt eller när arbetstagaren efter sjukvård inte kan fortsätta arbetet och blir tvungen att återvända till Finland.
2 Utlandsdagtraktamenten
Dagtraktamente betalas enligt följande:
2.1 Dagtraktamentets belopp i varje enskilt land är det som skattestyrelsen årligen fastställer som skattefritt.
Om arbetstagaren under något resedygn får fri eller i biljettpriset ingående kost som är två kostnadsfria mål mat, är maximibeloppet för dagtraktamente hälften av heldagtraktamentets belopp.
2.2 Vad gäller långa utlandskommenderingar kan man inom företaget även komma överens om annat vad gäller dagtraktamentet.
2.3 Då man fastställer beloppet på dagtraktamentet kommer man även överens om hur stor del av dagtraktamentet betalas i det ifrågavarande landets valuta och hur stor del i euro. Samtidigt kommer man överens om hur stor del av dagtraktamentet betalas åt arbetstagaren vid det aktuella bygget och hur stor del betalas till arbetstagarens bank i hemlandet.
E Förskottsinnehållning på resekostnader
Då ersättningarna som nämns i denna paragraf överskrider de penningbelopp som fastställts som skattefria enligt skattestyrelsens beslut, innehåller arbetsgivaren på den överskridande delen förskottsinnehållningen och socialskyddsavgifterna. Dessa överskridande xxxxxx antecknas som skilda xxxxxx i arbetstagarens lön, som inte räknas som lön för utförd arbetstid.
I enlighet med § 4 kan man vid STTA:s och PALTA:s medlemsföretag avtala om annat i fråga om bestämmelserna i § 14. Avtalet måste ingås skriftligen och det ska undertecknas av huvudförtroendemannen.
Företag A (lager)
STÄNGSEL
Företag B
Företag A Elentreprenör
Företag С
GATA
GATA
Ritning 1. Tolkning av måltidsersättningar
Då elentreprenör A:s installatör arbetar minst fyra (4) timmar i kundbolag B och C, betalas måltidsersättning.
Då installatören arbetar i ett eget utrymme bakom stängsel (lager), som kan nås via gatan, betalas måltidsersättning.
Om inget stängsel finns mellan anställningsplatsen och lagret och man komma direkt till lagret betalas ingen måltidsersättning.
Ritning 2. Reseersättningar
40 km
15 km
HEM
AP
Bygge A = Måltidsersättning, ersättning för resetid och resekostnader från anställningsplatsen
Bygge B = Måltidsersättning, ersättning för resetid och resekostnader från hemmet
Bygge C = Dagtraktamente/10 h, ersättning för resetid och resekostnader från hemmet; partiellt dagtraktamente om resetiden är 6 h
Bygge D = Dagtraktamente/10h, ersättning för resetid och resekostnader från anställningsplatsen; partiellt dagtraktamente om resetiden är 6 h
Bygge C och D = ifall resetiden inte är tillräcklig betalas måltidsersättning
Avståndet mellan anställningsplatsen och bygget 120 km
Arbetsgivaren har arrangerat transport från anställningsplatsen till bygget.
Ritning 3. Transport arrangerad av arbetsgivaren
Installatör 1
Installatör 3
Samlingsplats 1
Installatör 2
Anställningsplats
Installatör 4
Installatör 5
Samlingsplats 2
Installatör 6
Bygge
- Installatör 1,2 och 3 anländer till startpunkten för transporten (anställningsplatsen) vid den meddelade starttidpunkten på egen bekostnad.
- Ifall arbetstagaren ålägger arbetstagaren att delta i samtransporten på så sätt att extra kostnader (kostnader/tid) uppstår för arbetstagaren, ersätter arbetsgivaren de ökade kostnaderna.
- Man har avtalat om en samlingsplats längs med vägen.
- Åt installatör 4 och 5 betalas resekostnaderna hemifrån till samlingsplatsen och tillbaka.
- Installatör 6 stiger på längs vägen.
- Arbetstagaren betalar åt installatör 7 och 8 resekostnaderna hemifrån till bygget och tillbaka.
Ritning 4. Samåkning
Installatör 3
Installatör 1
Anställningsplats
Installatör 2
Samlingsplats
40 km
Installatör 4
Installatör 5
50 km
Installatör 6
Bygge
40 km
60 km
Installatör 8
Installatör 7
Man har kommit överens om samåkningen på så sätt att samlingsplatsen är vid anställningsplatsen eller så har man kommit överens om att samlingsplatsen är en annan plats än anställningsplatsen (t.ex. installatörens hem).
Installatörer som tar sig till samlingsplatsen betalas reseersättningar hemifrån till samlingsplatsen.
Åt installatören som kör från samlingsplatsen till arbetsplatsen betalas kilometerersättning och tilläggsersättning enligt skattestyrelsens årliga beslut utgående från antalet installatörer som skjutsas (år 2020: 0,43 €/km + 0,03 €/km).
1. Arbetstagaren måste både i tid- och ackordsarbete regelbundet markera karaktären på arbeten som han eller hon utfört, liksom det använda antalet timmar, måltidsersättningar, dagtraktamente, resekostnader, tillägg osv. på ett timkort som ska företes arbetsgivaren.
2. Ackordindelningen utförs enligt kollektivavtalet baserat på de uppgifter som antecknats i timkorten.
3. Om det ifrågavarande arbetet inte hör till ett ackord mellan beställaren och arbetsgivaren, ska ett skriftligt godkännande fås på timkortet eller motsvarande verifikat av beställaren eller hans eller hennes representant. Detsamma gäller sådana arbeten som utförs helt på räkning.
4. Innan arbetet inleds ska arbetstagaren få det utrett vilken metod för godkännande som är i användning.
5. Anteckningar som gjorts i timkorten får inte korrigeras på så sätt i löneräkningen att den ursprungliga anteckningen inte längre kan utläsas.
6. Ifall anteckningar gjorda i timkorten måste korrigeras ska arbetstagaren så snabbt som möjligt meddelas om korrigeringen och orsaken till den.
7. Ifyllning av timkorten sker på arbetstiden.
8. Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna ett timkort eller medel för att fylla i ett elektroniskt timkort. Om det krävs en e-postadress för att det elektroniska timkortet ska kunna användas och arbetstagaren inte vill utlämna sin personliga e-postadress ska arbetsgivaren ordna en e-post på arbetet för arbetstagaren.
9. Arbetstagaren ska få en kopia av det timkort han eller hon fyllt i oberoende av huruvida timkortet fylls i på papper eller elektroniskt. En elektronisk kopia kan skickas till exempel till en e-post som arbetstagaren uppgett, e-posten på arbetet eller en nätbank.
1 Lönebetalningsdagen är fredag, ifall man inte kommit överens om annat inom företaget, och lönebetalningsperioden är två (2) veckor ifall det inte är fråga om månadslön.
2 I samband med lönebetalningen betalas lönen för löneperioden, kostnadsersättning o.d.
3 Det ska arrangeras på så sätt att utbetalning av den outbetalda lönen inte orimligt försenas på grund av start- och sluttidpunkterna för lönebetalningsperioderna eller på grund av faktorer i anknytning till löneräkningen och lönebetalningen.
4 Beräkningstiden för lön är i huvudsak 5 arbetsdagar men högst 7 arbetsdagar.
5 Om fredag är en helgdag, betalas lönen föregående dag. Lönen ska kunna lyftas på lönebetalningsdagen. Då anställningsförhållandet avslutas ska slututredningen över lönen göras utan dröjsmål och oberoende av den allmänna lönebetalningsdagen.
6 Arbetstagaren ska varje lönebetalningsperiod ges en lönespecifikation över den utbetalda lönen och kostnadsersättningar, i vilken grunderna för hur lönen utformas framgår tillräckligt klart, till exempel skilt antecknad grundtimlön, personlig lönedel, betalda tidlöner och ackordslöner, genomsnittlig timförtjänst för semester, ersättningar motsvarande genomsnittlig timförtjänst, särskilda tillägg, ersättningar för övertids- och söndagsarbete och veckovila, reseersättningar, måltidsersättningar och dagtraktamente samt förhands- o.d. innehållningar.
7 I lönespecifikationen ska därtill i mån av möjlighet framgå intjäningen av arbetstidsförkortning samt skilda ackords- och tidlöner för varje bygge.
8 Lönespecifikationen ska skickas till arbetstagaren senast på lönebetalningsdagen, åtminstone i elektroniskt format. Lönespecifikationen skickas enligt den praxis arbetsgivaren tillämpar antingen per post eller elektroniskt till den e-post arbetstagaren uppgett, e-posten på arbetet eller nätbanken.
1 Förutom detta avtal ska bestämmelserna i semesterlagen iakttas.
2 Semestern inleds och upphör vid startpunkten för ersättningar för resekostnader enligt § 14 punkt 3.2.
3 En kommendering som är fortgående ska avbrytas eller avslutas och arbetstagaren ska beordras att återkomma till startpunkten för betalning av ersättningar för resekostnader enligt § 14 punkt 3.2 före semestern inleds, ifall man inte kommer överens om annat med arbetstagaren.
Då man bestämmer längden på semestern räknas som dagar likställda med arbetade dagar förutom de dagar som nämns i 2 kap.7 § i semesterlagen (162/2005) även den tid då arbetstagaren getts befrielse från arbete för Elbranschernas fackförbunds representantkårsmöte, styrelsemöte och direktionsmöte, samt för deltagande i kollektivavtalsförhandlingar mellan parterna i detta kollektivavtal eller för förhandlingar i arbetsgrupper som baserar sig på organisationernas avtal. Likaså anses som likställd med arbetad tid även den tid för vilken befrielse har beviljats för deltagande i representantmöte eller förbundsmöte eller motsvarande styrelseorgans möten för den aktuella centralorganisationen, vars medlem Elbranschernas fackförbund är. Arbetstagaren ska, när han eller hon begär befrielse, förete en vederbörlig utredning om den tid han eller hon behöver för deltagandet i ett möte.
Därtill räknas som dagar likställda med arbetade dagar även de dagar då arbetstagaren enligt arbetstidsschemat varit ledig för att utjämna den genomsnittliga arbetstiden per vecka eller då han eller hon varit förhindrad från att arbeta på grund av resor som skett på arbetsgivarens order.
4 Den genomsnittliga timförtjänsten utgör grund för beräkning av arbetstagarnas semesterlön och semesterersättning. Denna beräknas så att den lön som under semesterkvalifikationsåret betalats eller förfallit till betalning till arbetstagaren för arbetad tid, med undantag av den förhöjning som utöver grundlönen betalas för nödarbete eller övertidsarbete enligt lag eller avtal, divideras med antalet motsvarande arbetstimmar.
Resultatpremien som delas mellan arbetstagarna i förhållande till antalet arbetstimmar de utfört beaktas då man räknar arbetstagarens semesterlön och - ersättning. I andra fall, då hela resultat- eller vinstpremien betalas åt arbetstagaren som en engångsersättning, påverkar den inte arbetstagarens semesterlön eller -ersättning.
5 Arbetstagarens semesterlön och semesterersättning beräknas genom att multiplicera hans eller hennes i punkt 4 avsedda genomsnittliga timförtjänst med den koefficient som fastställs på basis av antalet semesterdagar som avses i § 5 och 6.1 i semesterlagen (162/2005) och som framgår av följande tabell:
Antal semesterdagar | Xxxxxxxxxxx | Xxxxx | Xxxxxxxxxxx |
2 | 16,0 | 16 | 116,0 |
3 | 23,5 | 17 | 123,6 |
4 | 31,0 | 18 | 131,2 |
5 | 37,8 | 19 | 138,8 |
6 | 44,5 | 20 | 146,4 |
7 | 51,1 | 21 | 154,4 |
8 | 57,6 | 22 | 162,4 |
9 | 64,8 | 23 | 170,0 |
10 | 72,0 | 24 | 177,6 |
11 | 79,2 | 25 | 185,2 |
12 | 86,4 | 26 | 192,8 |
13 | 94,0 | 27 | 200,0 |
14 | 101,6 | 28 | 207,2 |
15 | 108,8 | 29 | 214,8 |
30 | 222,4 |
Om antalet semesterdagar överskrider 30, höjs koefficienten med talet 7,2 per semesterdag.
Ifall den ordinarie arbetstiden per dygn under semesterkvalifikationsåret har underskridit 8 timmar, beräknas dock semesterlön och semesterersättning genom att på motsvarande sätt multiplicera den genomsnittliga timförtjänsten med det tal som fås när de ovan angivna koefficienterna multipliceras med kvoten av antalet ordinarie arbetstimmar per vecka och talet 40.
6 Arbetstagaren betalas i semesterpenning 50 % av hans eller hennes lagstadgade semesterlön.
7 1/3 av semesterpenningen betalas då semestern inleds.
2/3 av semesterpenningen betalas i samband med den löneutbetalning då arbetstagarens lön för den dag då han eller hon återvänder till arbetet vanligen betalas.
8 På begäran av arbetstagaren ska förskott på denna del av semesterpenningen (2/3) betalas i fall där utbetalningen på den normala lönedagen skulle betyda att arbetstagaren får sin semesterpenning fler än fem dagar efter att han eller hon har återvänt från semestern. Förskottsbeloppet kan som högst vara hälften av denna del av semesterpenningen (2/3).
9 Ifall semestern är delad, betalas semesterpenningen skilt för varje semesterperiod med iakttagande av vad som bestämts ovan. Avtal om utbetalning av hela semesterpenningen i samband med den del av semestern som ges sist får ingås lokalt.
10 Till arbetstagare som går i ålderspension, invalidpension, förtida ålderspension eller individuell förtidspension betalas en semesterpenning på ovan nämnda procent av den semesterlön och den eventuella semesterersättning som arbetstagaren är berättigad till.
Semesterersättningen betalas på ovan nämnda sätt förhöjd med 50 procent när semester som inte kan ges på grund av att arbetsoförmågan fortsätter ersätts genom att arbetstagaren betalas semesterersättning enligt 26 § i semesterlagen (162/2005).
11 Åt en arbetstagare som inleder tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1438/2007) eller civiltjänstlagen (1446/2007) betalas förutom semesterersättning därtill 1/3 av semesterpenningen. Arbetstagaren har rätt att få 2/3 av semesterpenningen ifall han eller hon vid återgång till arbetet förfar såsom förutsätts i lagen om
fortbestånd av arbetsavtals- och tjänsteförhållandet för den som fullgör skyldighet att försvara landet (305/2009).
12 Ifall arbetsgivaren har sagt upp arbetstagarens arbetsavtal av en orsak som inte beror på arbetstagaren så att avtalet upphör under semesterperioden och arbetstagaren är förhindrad att återgå till arbetet efter semestern på grund av att anställningsförhållandet avslutades, förlorar arbetstagaren av den här anledningen inte sin rätt till semesterpenning. Inte heller på grund av arbetsgivarens konkurs förlorar arbetstagaren sin rätt till semesterpenning.
13 Lokalt kan man komma överens om att semesterpenningen eller en del av den ersätts av xxxxxxx ledighet som likställs med tid i arbete.
14 Förhöjd semesterersättning då anställningsförhållandet avslutas
När anställningsförhållandet upphör betalas arbetstagaren semesterersättning förhöjd med 50 %. Det ovan nämnda gäller dock inte fall då arbetsgivaren avslutar anställningsförhållandet av orsaker som beror på arbetstagaren själv, eller ifall arbetstagaren själv avslutar anställningsförhållandet i strid mot lag eller avtal.
15 Ifall lagen om utstationerade arbetstagare (1146/1999) tillämpas på en arbetstagare, tillämpas på honom eller henne bestämmelserna i § 21 i detta kollektivavtal på semesterlönen och semesterpenningen, avvikande från ovan.
18 § SJUKDOMSTID, MODERSKAPS OCH FADERSKAPSLEDIGHET OCH TILLFÄLLIG VÅRDLEDIGHET
1 Åt arbetstagaren betalas under tiden för arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall ersättning för inkomstbortfall för det antal arbetsdagar som överensstämmer med en viss tidsperiod enligt nedanstående tabell.
Anställningsförhållandet har fortgått oavbrutet | Tidsperiod |
- under 3 år | 28 kalenderdagar |
- 3 år, men under 5 år | 35 kalenderdagar |
- 5 år, men under 10 år | 42 kalenderdagar |
- 10 år eller längre | 56 kalenderdagar |
2 När arbetstagaren insjuknar mitt under arbetsdagen betalas lön för sjukdomstid även för de timmar som kvarstår under arbetsdagen. Denna dag räknas inte med i ovan nämnda perioder för ersättning.
3 Ersättning för inkomstbortfall betalas enligt ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst.
4 I anställningsförhållanden som varat kortare tid än ett år är dagen för insjuknande eller, ifall arbetsoförmågan börjat mitt under arbetsdagen, arbetsdagen därefter oavlönad, såtillvida det inte är fråga om ett arbetsolycksfall. Ifall arbetsoförmågan på grund av sjukdom efter insjuknandedagen fortgår minst 6 vardagar betalar arbetsgivaren lön från och med början av arbetsoförmågan.