FÖRORDNINGAR

II

(Icke-lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 651/2014

av den 17 juni 2014

genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd (1), särskilt artikel 1.1 a och b,

efter att ha hört rådgivande kommittén för statligt stöd, och

av följande skäl:

(1) Statlig finansiering som uppfyller kriterierna i artikel 107.1 i fördraget utgör statligt stöd och ska anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget. Enligt artikel 109 i fördraget får rådet fastställa vilka kate­ gorier av stödåtgärder som är undantagna från denna anmälningsskyldighet. I enlighet med artikel 108.4 i fördraget får kommissionen anta förordningar avseende dessa kategorier av statligt stöd. Rådets förordning (EG) nr 998/98 ger kommissionen befogenhet att i enlighet med artikel 109 i fördraget förklara att följande kategorier på vissa villkor får undantas från anmälningsskyldigheten: stöd till små och medelstora företag, stöd till forskning och utveckling, stöd till miljöskydd, stöd till sysselsättning och utbildning samt stöd som är förenligt med den karta som kommissionen har godkänt för varje medlemsstat för beviljande av regionalstöd. På grundval av detta antog kommissionen kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 (2), genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget. Förordning (EG) nr 800/2008 gällde ursprungligen till den 31 december 2013, men förlängdes senare genom kommissionens förordning (EU) nr 1224/2013 av den 29 november 2013 om ändring av förordning (EG) nr 800/2008 vad gäller dess tillämpningsperiod (3), och upphör nu att gälla den 30 juni 2014. Den 22 juli 2013 ändrades förordning (EG) nr 994/98 genom rådets förordning (EU) nr 733/2013 av den 22 juli 2013 om ändring av förordning (EG) nr 994/98 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd (4) för att ge kommissionen befogenhet att utvidga gruppundantaget till nya kategorier av stöd för vilka tydliga villkor för förenlighet kan fastställas. Dessa nya kategorier av stöd som omfattas av gruppundantag omfattar följande: stöd för att avhjälpa skador som orsakas av vissa naturkatastrofer, socialt stöd för transport för personer bosatta i avlägsna områden, stöd till bredbandsinfrastruktur, stöd till inno­ vation, stöd till kultur och bevarande av kulturarvet samt stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekrea­ tionsinfrastruktur. Förutsatt att erfarenheterna av handläggningen av stödärenden utvecklas ytterligare så att det

(1) EGT L 142, 14.5.1998, s. 1.

(2) EUT L 214, 9.8.2008, s. 3.

(3) EUT L 320, 30.11.2013, s. 22.

(4) EUT L 204, 31.7.2013, s. 11.

blir möjligt att utforma operativa undantagskriterier som på förhand garanterar andra stödkategoriers förenlighet med den inre marknaden har kommissionen för avsikt att se över tillämpningsområdet för denna förordning med sikte på att inkludera vissa typer av stöd i dessa områden. Kommissionen planerar särskilt att utarbeta kriterier för hamn- och flygplatsinfrastruktur senast i december 2015.

(2) Med sitt meddelande om modernisering av det statliga stödet i EU (1) inledde kommissionen en omfattande översyn av reglerna om statligt stöd. De huvudsakliga syftena med denna modernisering är i) att främja en hållbar, smart tillväxt för alla på en konkurrensutsatt inre marknad, samtidigt som man hjälper medlemsstaterna att använda de offentliga finanserna på ett mer effektivt sätt, ii) att inrikta kommissionens förhandsgranskning av stödärenden på ärenden som har störst påverkan på den inre marknaden och stärka medlemsstaternas samarbete i samband med tillämpningen av reglerna om statligt stöd och iii) att rationalisera reglerna och möjliggöra snab­ bare, mer välgrundade och välunderbyggda beslut baserade på en tydlig ekonomisk logik, ett gemensamt angreppssätt och tydliga skyldigheter. Översynen av förordning (EG) nr 800/2008 utgör ett centralt inslag i moderniseringen av det statliga stödet.

(3) Denna förordning bör möjliggöra en bättre prioritering av tillämpningen av reglerna om statligt stöd och ökad förenkling, och bör leda till ökad insyn, effektiv utvärdering och kontroll av efterlevnaden av reglerna för statligt stöd på nationell nivå och unionsnivå, samtidigt som man bevarar kommissionens och medlemsstaternas institu­ tionella befogenheter. I enlighet med proportionalitetsprincipen går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(4) Kommissionens erfarenheter av att tillämpa förordning (EG) nr 800/2008 har gjort det möjligt att bättre fastställa på vilka villkor vissa typer av stöd kan anses vara förenliga med den inre marknaden och att utvidga tillämpnings­ området för gruppundantag. De har också visat på behovet av ökad insyn, övervakning och ordentlig utvärdering av mycket stora stödordningar mot bakgrund av deras effekt på konkurrensen på den inre marknaden.

(5) De allmänna villkoren för tillämpningen av denna förordning bör fastställas på grundval av ett antal gemensamma principer som garanterar att stödet tillgodoser gemensamma intressen, har en tydlig stimulanseffekt, är ändamåls­ enligt och proportionerligt, beviljas med full insyn, och omfattas av en kontrollmekanism och regelbunden utvär­ dering och inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(6) Stöd som uppfyller samtliga villkor i denna förordning, både generella och specifika för respektive stödkategori, bör vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget.

(7) Statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget som inte omfattas av denna förordning omfattas fortfarande av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. Denna förordning hindrar inte medlemsstaterna från att anmäla stöd som har syften som omfattas av förordningen.

(8) Med tanke på stora stödordningars större potential att påverka handel och konkurrens bör stödordningar med en genomsnittlig årlig statlig stödbudget som överskrider ett tröskelvärde som är baserat på ett absolut värde i princip bli föremål för en utvärdering av det statliga stödet. Utvärderingen bör syfta till att kontrollera om de antaganden och villkor som ligger till grund för stödordningens förenlighet med den inre marknaden har uppnåtts samt att kontrollera stödåtgärdens effektivitet mot bakgrund av dess på förhand fastställda allmänna och specifika mål och bör tillhandahålla indikatorer på stödordningens påverkan på konkurrens och handel. För att säkerställa likabehandling bör en utvärdering av det statliga stödet genomföras på grundval av en utvärderingsplan som kommissionen har godkänt. Även om en sådan plan i regel bör utarbetas då stödordningen utformas och bör godkännas i tid för att stödordningen ska kunna träda i kraft, är detta kanske inte möjligt i samtliga fall. För att dessa stödordningars ikraftträdande inte ska fördröjas kommer denna förordning därför att tillämpas på dem under högst sex månader. Kommissionen kan besluta att förlänga denna sexmånadersperiod efter att ha godkänt utvärderingsplanen. I detta syfte bör utvärderingsplanen anmälas till kommissionen inom 20 arbetsdagar från stödordningens ikraftträdande. Kommissionen kan också undantagsvis besluta att en utvärdering inte är nödvändig med hänsyn till de särskilda omständigheterna i ärendet. Kommissionen bör från medlemsstaten få den information den behöver för att kunna bedöma utvärderingsplanen och begära ytterligare information utan onödigt dröjsmål för att medlemsstaten ska kunna komplettera med de uppgifter som saknas för att kommis­ sionen ska kunna fatta ett beslut. Med tanke på att det är fråga om en ny process kommer kommissionen att i ett separat dokument ge detaljerad vägledning om det förfarande som är tillämpligt under sexmånadersperioden för godkännande av utvärderingsplanen samt tillhandahålla mallar för inlämnande av utvärderingsplanerna. Ändringar av stödordningar som är föremål för utvärdering, utom ändringar som inte kan påverka

(1) COM(2012) 209, 8.5.2012.

stödordningens förenlighet med den inre marknaden enligt denna förordning eller inte väsentligt kan påverka innehållet i den godkända utvärderingsplanen, bör bedömas med hänsyn till resultatet av denna utvärdering och bör uteslutas från tillämpningsområdet för denna förordning. Rent formella ändringar, administrativa ändringar eller ändringar som görs inom ramen för åtgärder som medfinansieras av EU bör i princip inte anses ha någon väsentlig inverkan på den godkända utvärderingsplanen.

(9) Denna förordning bör inte gälla stöd som gynnar användning av inhemska produkter framför importerade pro­ dukter eller stöd till exportrelaterade verksamheter. Förordningen bör framför allt inte gälla stöd för att finansiera upprättande och drift av distributionsnät i andra länder. Stöd som avser att täcka kostnaderna för att delta i handelsmässor eller för undersökningar eller konsulttjänster som krävs för att lansera en ny eller befintlig produkt på en ny marknad i en annan medlemsstat eller ett tredjeland utgör normalt inte stöd till exportrelaterade verk­ samheter.

(10) Denna förordning bör i princip gälla inom de flesta ekonomiska sektorer. Inom vissa sektorer, till exempel fiskeri- och vattenbrukssektorn och sektorn för primär jordbruksproduktion, bör räckvidden begränsas med hänsyn till de särskilda regler som gäller för dessa sektorer.

(11) Denna förordning bör gälla bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Vid tillämpningen av denna förordning bör varken arbetsuppgifter som måste utföras på jordbruks­ företaget för att förbereda en produkt för den första försäljningen eller en primärproducents första försäljning till återförsäljare eller förädlare eller åtgärder för att förbereda en produkt för en första försäljning anses som bearbet­ ning eller saluföring.

(12) Denna förordning bör inte gälla stöd för att underlätta nedläggning av icke-konkurrenskraftiga kolgruvor, som omfattas av rådets beslut av den 10 december 2010 om statligt stöd för att underlätta nedläggning av kolgruvor som inte är konkurrenskraftiga (1). Denna förordning bör tillämpas på andra typer av stöd inom kolsektorn, med undantag för stöd för regionala ändamål.

(13) Kommissionen bör se till att godkänt stöd inte påverkar handelsvillkoren negativt i en utsträckning som strider mot det gemensamma intresset. Därför bör denna förordning inte omfatta stöd till förmån för en stödmottagare som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden, med undantag för stödordningar för att avhjälpa skador orsakade av vissa naturkatastrofer.

(14) Stöd som beviljas företag i svårigheter bör uteslutas från tillämpningsområdet för denna förordning, eftersom sådant stöd bör bedömas enligt gemenskapens riktlinjer av den 1 oktober 2004 för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (2), förlängda genom meddelandet från kommissionen om förlängd giltighet för gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter av den 1 oktober 2004 (3) eller riktlinjer som ersätter dessa, i syfte att undvika att de kringgås. Undantaget är stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer. För att skapa rättslig säkerhet bör tydliga kriterier inrättas som inte kräver en bedömning av alla omständigheter kring ett företags situation för att avgöra huruvida det anses vara i svårigheter vid tillämpningen av denna förordning.

(15) Tillämpningen av reglerna om statligt stöd är i hög grad beroende av att medlemsstaterna samarbetar. Därför bör medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att denna förordning följs, även när det gäller individuellt stöd som beviljas enligt stödordningar som omfattas av gruppundantag.

(16) Stora stödbelopp som beviljas antingen individuellt eller kumulativt bör bedömas av kommissionen då de anmäls, eftersom det är stor risk att sådant stöd påverkar handelsvillkoren i negativ riktning. Tröskelvärden bör därför fastställas för varje kategori av stöd som omfattas av denna förordning. I samband med detta bör hänsyn tas till vilken kategori av stöd det rör sig om och stödets sannolika effekt på handelsvillkoren. Allt stöd som beviljas över dessa tröskelvärden bör fortsätta att omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget.

(1) EUT L 336, 21.12.2010, s. 24.

(2) EUT C 244, 1.10.2004, s. 2.

(3) EUT C 296, 2.10.2012, s. 3.

De tröskelvärden som anges i denna förordning bör inte kringgås genom en konstgjord uppdelning av stödord­ ningar eller stödprojekt i flera stödordningar eller projekt med liknande egenskaper, mål eller stödmottagare.

(17) Med hänsyn till behovet av insyn, likabehandling och effektiv kontroll bör denna förordning endast tillämpas på stöd för vilket det är möjligt att i förväg räkna ut den exakta bruttobidragsekvivalenten utan att en riskbedömning behöver göras (överblickbart stöd). För vissa specifika stödinstrument, såsom lån, garantier, skatteåtgärder, riskfi­ nansieringsåtgärder och, i synnerhet, förskott med återbetalningsskyldighet, bör det i denna förordning fastställas på vilka villkor de kan anses vara överblickbara. Kapitaltillskott bör inte betraktas som överblickbart stöd, dock utan att det påverkar tillämpningen av specifika villkor som gäller riskfinansieringsstöd och startstöd. Stöd som ingår i garantier bör anses överblickbart om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av de säkerhets­ avgifter som föreskrivs för respektive typ av företag. När det gäller små och medelstora företag anger kommissio­ nens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garan­ tier (1) årliga avgiftsnivåer över vilka en statlig garanti inte anses utgöra stöd.

(18) För att säkerställa att stödet är nödvändigt och fungerar som stimulans till ytterligare utveckling av verksamheter eller projekt bör denna förordning inte gälla stöd till verksamheter som stödmottagaren ändå skulle bedriva även utan stöd. Stöd bör endast undantas från anmälningsskyldigheten enligt denna förordning om arbetet med det understödda projektet eller den understödda verksamheten inleds efter det att stödmottagaren har lämnat in en skriftlig ansökan om stöd.

(19) När det gäller stöd för särskilda ändamål som omfattas av denna förordning och som ges till en stödmottagare som är ett stort företag bör medlemsstaten se till att stödmottagaren, förutom att uppfylla de villkor rörande stimulanseffekt som är tillämpliga på stödmottagare som är små och medelstora företag, i en intern handling har analyserat det understödda projektets eller den understödda verksamhetens lönsamhet med eller utan stöd. Med­ lemsstaten bör kontrollera att denna interna handling bekräftar att projektet eller verksamheten har ökat påtagligt i omfattning eller att det sammanlagda belopp som stödmottagaren investerar i det understödda projektet eller den understödda verksamheten har ökat påtagligt eller att slutförandet av projektet eller verksamheten i fråga har påskyndats påtagligt. Regionalstöd bör anses ha en stimulanseffekt om investeringsprojektet inte skulle ha genom­ förts i det berörda stödområdet utan stöd.

(20) Automatiska stödordningar i form av skatteförmåner bör fortsätta att omfattas av ett särskilt villkor som gäller stimulanseffekt, eftersom denna typ av stöd beviljas genom andra förfaranden än andra stödkategorier. Sådana stödordningar bör ha antagits redan innan arbetet med det understödda projekt eller den understödda verksam­ heten inleds. Detta villkor bör dock inte vara tillämpligt i fråga om uppföljande ordningar på skatteområdet förut­ satt att verksamheten redan omfattades av de tidigare skatteordningarna i form av skatteförmåner. För bedömning av stimulanseffekten i sådana stödordningar är den avgörande tidpunkten den tidpunkt då skatteåtgärden fast­ ställdes för första gången i den ursprungliga stödordningen, som sedan ersätts av den uppföljande stödordningen.

(21) När det gäller regionalt driftstöd, regionalt stöd till stadsutveckling, stöd till små och medelstora företags tillgång till finansiering, stöd till rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar, stöd för anställning av arbetstagare med funktionshinder och stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funk­ tionshinder, stöd i form av nedsättning av miljöskatter, stöd för att avhjälpa skador som orsakas av vissa naturka­ tastrofer, socialt stöd för transport för personer bosatta i avlägsna områden och stöd till kultur och bevarande av kulturarvet, är kravet avseende förekomsten av en stimulanseffekt inte tillämpligt eller bör antas ha uppfyllts, om de särskilda villkor som fastställts för dessa stödkategorier i denna förordning är uppfyllda.

(22) För att garantera att stödet är proportionerligt och begränsat till det belopp som är absolut nödvändigt bör de högsta tillåtna stödbeloppen i möjligaste mån fastställas som stödnivåer i förhållande till en uppsättning stödbe­ rättigande kostnader. Om den högsta tillåtna stödnivån inte kan fastställas eftersom stödberättigande kostnader inte kan identifieras, eller för att tillhandahålla enklare instrument för små belopp, bör de högsta tillåtna stödbe­ lopp som definieras i nominella termer fastställas för att säkerställa stödåtgärders proportionalitet. Mot bakgrund av kommissionens erfarenhet bör stödnivån och de högsta tillåtna stödnivåerna fastställas till en nivå som skapar minsta möjliga snedvridning av konkurrensen inom den understödda sektorn, samtidigt som marknadsmisslyck­ andet eller sammanhållningsproblemet åtgärdas på ett lämpligt sätt. När det gäller regionalt investeringsstöd bör stödnivån vara förenlig med de stödnivåer som är tillåtna enligt regionalstödskartorna.

(1) EUT C 155, 20.6.2008, s. 10.

(23) Vid beräkningen av stödnivån bör endast stödberättigande kostnader beaktas. Förordningen får inte undanta stöd som överskrider den relevanta stödnivån därför att icke stödberättigande kostnader tas med. Fastställandet av de stödberättigande kostnaderna bör bestyrkas med tydlig, specifik och aktuell dokumentation. Alla siffror bör avse situationen före avdrag för skatt eller andra avgifter. Stöd som betalas ut i flera delbetalningar bör diskonteras till sitt värde vid den tidpunkt då det beviljas. De stödberättigande kostnaderna bör också diskonteras till sitt värde vid tidpunkten för beviljandet. Den ränta som bör användas för diskontering och för beräkning av stödbeloppet i fråga om stöd som inte beviljas i form av bidrag bör vara den gällande diskonteringsräntan respektive referens­ räntan vid den tidpunkt då stödet beviljades, fastställd i enlighet med meddelandet från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (1). Om stöd beviljas i form av skatteför­ måner bör de olika delarna av stödet diskonteras på grundval av de diskonteringsräntor som gäller på de olika datum då skatteförmånerna får verkan. Användningen av stöd i form av förskott med återbetalningsskyldighet bör främjas, eftersom sådana riskdelningsinstrument förstärker ett stöds stimulanseffekt. Därför bör det fastställas att om stöd beviljas i form av förskott med återbetalningsskyldighet får de tillämpliga stödnivåerna enligt denna förordning höjas, utom i fråga om regionalstöd, eftersom det får undantas endast om det är förenligt med godkända kartor.

(24) Om det är fråga om skatteförmåner i samband med framtida skatter är det eventuellt inte känt på förhand vilken diskonteringsränta som gäller och exakt hur stora de olika delarna av stödet är. I sådana fall bör medlemsstaterna på förhand sätta ett tak för det diskonterade värdet på stödet som respekterar den tillämpliga stödnivån. När det blir känt hur stort stödbelopp som betalas ut vid en viss tidpunkt kan diskonteringen därefter ske på grundval av den gällande diskonteringsräntan vid den tidpunkten. Det diskonterade värdet på varje enskild del av stödet bör dras av från det sammanlagda beloppet för den övre gränsen (övre gränsvärde).

(25) Vid fastställandet av om tröskelvärdena för anmälan och de högsta tillåtna stödnivåer som föreskrivs i denna förordning har följts bör hänsyn tas till det sammanlagda belopp statligt stöd som beviljats för det understödda projektet eller den understödda verksamheten. Vidare bör det i denna förordning anges under vilka omständighet­ er olika stödkategorier får kumuleras. Stöd som är undantaget genom denna förordning och allt annat förenligt stöd som är undantaget genom någon annan förordning eller som godkänts av kommissionen får kumuleras, om åtgärderna i fråga avser olika identifierbara stödberättigande kostnader. Om olika stödkällor avser samma – helt eller delvis överlappande – identifierbara stödberättigande kostnader, bör kumulering tillåtas upp till den högsta tillåtna stödnivå eller det högsta tillåtna stödbelopp som gäller för sådant stöd enligt denna förordning. Denna förordning bör också omfatta särskilda regler om kumulering av stödåtgärder med och utan identifierbara stödbe­ rättigande kostnader, för kumulering med stöd av mindre betydelse och för kumulering med stöd för arbetstagare med funktionshinder. Stöd av mindre betydelse beviljas sällan för eller kan sällan hänföras till särskilda identifier­ bara stödberättigande kostnader. I ett sådant fall bör det vara möjligt att fritt kumulera stöd av mindre betydelse med statligt stöd som undantas enligt denna förordning. Om stöd av mindre betydelse beviljas för samma identifi­ erbara stödberättigande kostnader som statligt stöd som undantas enligt denna förordning bör dock kumulering tillåtas endast upp till den högsta tillåtna stödnivå som anges i kapitel III i denna förordning.

(26) Unionsfinansiering som förvaltas centralt av unionens institutioner, byråer, gemensamma företag eller andra organ och som inte direkt eller indirekt kontrolleras av medlemsstaterna utgör inte statligt stöd. Om sådan unionsfinan­ siering kombineras med statligt stöd bör endast det sistnämnda ligga till grund för fastställandet av huruvida trös­ kelvärdena för anmälan och högsta stödnivåer iakttas, förutsatt att det sammanlagda beloppet av offentlig finan­ siering i förhållande till samma stödberättigande kostnader inte överskrider den mest fördelaktiga finansierings­ grad som fastställs i tillämpliga bestämmelser i unionslagstiftningen.

(27) Eftersom statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget i princip är förbjudet är det viktigt att alla parter har möjlighet att kontrollera om ett stöd beviljas enligt gällande regler. Insyn i statligt stöd är därför av avgörande betydelse för en korrekt tillämpning av fördragets regler och leder till bättre efterlevnad, ökad ansva­ righet, kollegial granskning och på sikt till effektivare offentliga finanser. För att säkerställa öppenhet bör medlemsstaterna åläggas att inrätta övergripande webbplatser för statligt stöd på regional eller nationell nivå med sammanfattande information om varje stödåtgärd som undantas genom denna förordning. Denna skyldighet bör utgöra ett villkor för det individuella stödets förenlighet med den inre marknaden. Enligt den standardpraxis för offentliggörande av information som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/37/EU av den 26 juni 2013 om ändring av direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (2) bör ett standardformat användas som gör det möjligt att söka, ladda ner och lätt offentliggöra information på internet. Länkarna till alla medlemsstaters webbplatser för statligt stöd bör offentliggöras på kommissionens

(1) EUT C 14, 19.1.2008, s. 6.

(2) EUT L 175, 27.6.2013, s. 1.

webbplats. I enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 994/98, ändrad genom förordning (EU) nr 733/2013, bör den sammanfattande informationen om varje stödåtgärd som beviljats undantag enligt denna förordning offentliggöras på kommissionens webbplats.

(28) För att garantera en effektiv övervakning av stödåtgärder i enlighet med förordning (EG) nr 994/98, ändrad genom förordning (EU) nr 733/2013, bör krav utarbetas som gäller medlemsstaternas rapportering om stödåt­ gärder som har undantagits enligt denna förordning och om tillämpningen av denna förordning. Det bör också fastställas regler om de register som medlemsstaterna bör föra över det stöd som undantas genom denna förord­ ning, med hänsyn till den preskriptionsfrist som fastställs i artikel 15 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (1).

(29) För att göra de villkor för förenlighet med den inre marknaden som anges i denna förordning effektivare bör det vara möjligt för kommissionen att återkalla rätten att omfattas av gruppundantaget för framtida stödåtgärder om dessa krav inte uppfylls. Kommissionen bör kunna begränsa återkallelsen av gruppundantaget till vissa typer av stöd, vissa stödmottagare eller stödåtgärder som antagits av vissa myndigheter om endast en begränsad grupp åtgärder eller vissa myndigheter påverkas av att denna förordning inte följs. En sådan riktad återkallelse bör vara en proportionell åtgärd med direkt koppling till en konstaterad underlåtenhet att följa denna förordning. Om de allmänna förenlighetsvillkor som anges i kapitlen I och III inte uppfylls omfattas beviljat stöd inte av denna förordning och utgör följaktligen olagligt stöd, som kommissionen kommer att granska inom ramen för det rele­ vanta förfarande som anges i förordning (EG) nr 659/1999. Vid underlåtelse att uppfylla kraven i kapitel II påverkar återkallelsen av gruppundantaget när det gäller framtida stödåtgärder inte det faktum att de tidigare åtgärderna omfattades av gruppundantag.

(30) För att undanröja olikheter som kan medföra snedvridning av konkurrensen och för att underlätta samordningen mellan olika unionsinitiativ och nationella initiativ som rör små och medelstora företag samt av hänsyn till admi­ nistrativ klarhet och klarhet om rättsläget, bör definitionen av små och medelstora företag i denna förordning bygga på definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2).

(31) Statligt regionalstöd främjar den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i medlemsstaterna och unionen som helhet genom att det syftar till att avhjälpa de nackdelar som mindre gynnade områden lider av. Regionalstödet har till syfte att stödja utvecklingen av de minst gynnade områdena genom att främja investeringar och skapande av sysselsättning som ett led i en hållbar utveckling. I områden som uppfyller villkoren i arti­ kel 107.3 a i fördraget kan regionalstöd ges för att främja inrättandet av nya anläggningar, utöka kapaciteten i befintliga anläggningar, diversifiera produktionen i en anläggning eller på ett genomgripande sätt ändra hela produktionsprocessen i befintliga anläggningar. Med tanke på att stora företag påverkas mindre av regionala nack­ delar än små och medelstora företag vid investeringar i ett område som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget, bör regionalstöd till stora företag undantas från anmälningsskyldigheten endast i fråga om nyinvester­ ingar till förmån för ny ekonomisk verksamhet inom dessa områden.

(32) Om en regional stödordning riktas till ett begränsat antal ekonomiska sektorer, kan stödordningens mål och sannolika effekter vara branschspecifika snarare än branschövergripande. Därför kan branschspecifika stödord­ ningar inte undantas från anmälningsskyldigheten. Kommissionen kan dock efter anmälan bedöma deras eventu­ ella positiva effekter enligt tillämpliga riktlinjer eller rambestämmelser eller beslut. Detta gäller särskilt för stödordningar som omfattar ekonomisk verksamhet inom kolsektorn, varvsindustrin och transportsektorn. På grund av stål- och syntetfibersektorns särdrag anses dessutom de negativa effekterna av regionalstöd inom dessa sektorer inte kunna uppvägas av de positiva sammanhållningseffekterna. Av dessa skäl kan regionalstöd inte beviljas inom dessa sektorer. Slutligen spelar turism- och bredbandssektorn en viktig roll för de nationella ekono­ mierna och har i allmänhet en särskilt gynnsam effekt på den regionala utvecklingen. Regionala stödordningar som riktas till turistverksamhet och bredband bör därför undantas från anmälningsskyldigheten. Bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter är också starkt kopplade till lokala och regionala ekonomier och bör omfattas av gruppundantaget.

(1) EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

(2) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

(33) Energiproduktion, energidistribution och energiinfrastruktur omfattas av sektorsspecifik inremarknadslagstiftning, vilket återspeglas i kriterierna för att säkerställa att stöd inom dessa områden är förenligt med den inre mark­ naden och överensstämmer med unionens miljö- och energipolitik. Regionalstöd som beviljas enligt avsnitt 1 i denna förordning syftar till ekonomisk utveckling och sammanhållning och omfattas därför av mycket olika villkor för förenlighet. Bestämmelserna om regionalstöd i denna förordning bör därför inte vara tillämpliga på åtgärder som gäller energiproduktion, energidistribution och energiinfrastruktur.

(34) Investeringar som gör det möjligt för företag att gå längre än unionsnormerna eller höja nivån på miljöskyddet i avsaknad av unionsnormer, investeringar för tidig anpassning till framtida unionsnormer, investeringar i energief­ fektivitetsåtgärder, inklusive projekt för energieffektivitet i byggnader, investeringar för sanering av förorenade områden och stöd till miljöstudier påverkar inte direkt energimarknadernas funktion. Samtidigt kan sådana inve­ steringar bidra såväl till Europeiska unionens regionalpolitiska som till dess energi- och miljöpolitiska mål. I sådana fall kan bestämmelserna i denna förordning om både regionalstöd och stöd till miljöskydd vara tillämpliga, beroende på vilket huvudsyftet med den berörda åtgärden är.

(35) För att inte gynna kapitalinvesteringar på bekostnad av investeringar i arbetskostnader bör det vara möjligt att mäta regionalt investeringsstöd antingen på grundval av investeringskostnaderna eller lönekostnaderna för syssel­ sättning som skapas direkt genom ett investeringsprojekt.

(36) Regionalt investeringsstöd bör inte undantas från anmälningsskyldigheten när det ges till en stödmottagare som har lagt ned samma eller liknande verksamhet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under de två åren före sin ansökan om regionalt investeringsstöd eller – vid tidpunkten för ansökan om stöd – har konkreta planer på att lägga ned sådan verksamhet inom två år efter det att den nyinvestering för vilken stöd begärs har genom­ förts i det berörda området.

(37) Kommissionen har vid tillämpningen av artikel 107.3 a och c i fördraget fått tillräcklig erfarenhet när det gäller regionalt driftstöd för att kompensera för merkostnaderna för transport av varor som tillverkas i de yttersta randområdena eller i glest befolkade områden och av varor som vidarebearbetats i dessa områden, samt för merkostnaderna för produktion och drift (förutom merkostnader för transport) som stödmottagare som är etable­ rade i de yttersta randområdena har haft. Eftersom det finns en risk för överkompensation för transportkostnader till följd av ytterligare stöd genom Poseiprogrammen inom jordbrukssektorn och eftersom det inte kan uteslutas att vissa jordbruksprodukter inte produceras på en alternativ plats, bör jordbrukssektorn uteslutas från regionalt driftstöd för att kompensera för merkostnader för transport av varor som tillverkas i de yttersta randområdena eller i glest befolkade områden enligt denna förordning. Regionalt driftstöd för att kompensera för andra merkost­ nader än merkostnader för transport i de yttersta randområdena bör anses vara förenligt med den inre marknaden och undantas från anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i fördraget endast om nivån på detta stöd är begränsad till antingen 15 % av det bruttomervärde som stödmottagaren årligen genererar i det berörda yttersta randområdet eller till 25 % av stödmottagarens årliga arbetskostnader i det berörda yttersta randområdet, eller till 10 % av stödmottagarens årliga omsättning i det berörda yttersta randområdet. Om stödet inte överstiger det belopp som är resultatet av någon av dessa alternativa metoder för att fastställa de ytterligare driftskostnaderna (andra än transportkostnader), kan det anses vara motiverat på grundval av dess bidrag till regional utveckling och stå i proportion till de nackdelar som företagen har i de yttersta randområdena.

(38) Genom att ta itu med anhopningen av ekonomiska, miljömässiga och sociala problem i stadsområden som ligger i stödområden som anges i en regionalstödskarta, bidrar stöd till stadsutveckling till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i medlemsstaterna och i unionen som helhet. De marknadsmisslyckanden som stöd till stadsutveckling ska avhjälpa gäller finansieringsmiljön för stadsutveckling, bristen på en samordnad stra­ tegi för stadsutveckling, ett finansieringsunderskott som kräver större bidrag från knappa offentliga resurser och behovet av en mer affärsmässig strategi för förnyelse av stadsområden. Stöd till stadsutveckling för att främja utar­ betandet av medverkansbaserade, samordnade och hållbara strategier för att hantera de ytterligare problem som konstateras i stödområden bör därför omfattas av gruppundantaget.

(39) Investeringar i linje med Europa 2020-strategins (1) prioriteringar på områdena miljövänlig teknik och en över­ gång till en koldioxidsnål ekonomi, genomförda i stödområden som finns på den relevanta regionalstödskartan, bör berättiga till större stödbelopp genom en regional bonus.

(1) EUCO 13/10 REV 1.

(40) Små och medelstora företag spelar en avgörande roll för att skapa arbetstillfällen och medverkar allmänt till social stabilitet och ekonomisk utveckling. De små och medelstora företagens utveckling kan dock hämmas av mark­ nadsmisslyckanden som leder till att de drabbas av vissa för sådana företag typiska nackdelar av följande slag. Små och medelstora företag har ofta svårigheter att skaffa kapital eller lån, dels på grund av att vissa finansmark­ nader är ovilliga att ta risker, dels på grund av att de små och medelstora företagen ofta har begränsade möjlig­ heter att erbjuda säkerheter. De små och medelstora företagens begränsade resurser kan också inskränka deras möjligheter att få tillgång till information, särskilt om ny teknik och nya marknader. För att underlätta för små och medelstora företag att utveckla sin verksamhet bör därför vissa former av stöd till små och medelstora företag undantas genom denna förordning. Dessa kategorier bör särskilt omfatta investeringsstöd till små och medelstora företag och till små och medelstora företags deltagande i mässor.

(41) Små och medelstora företag som deltar i europeiska territoriella samarbetsprojekt som omfattas av Europaparla­ mentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete (1) har ofta svårigheter med att finansiera merkostnader som härrör från samarbetet mellan partner som är belägna i olika regioner och i olika medlemsstater eller tredjeländer. Med tanke på vikten av det europeiska territoriella samarbetet för samman­ hållningspolitiken som tillhandahåller en ram för genomförandet av gemensamma åtgärder och politiskt utbyte mellan nationella, regionala och lokala aktörer från olika medlemsstater, bör man med denna förordning lösa vissa problem som europeiska territoriella samarbetsprojekt lider av för att underlätta efterlevnaden av reglerna för statligt stöd. De specifika problem relaterade till europeiskt territoriellt samarbete som denna förordning bör avhjälpa avser den tillämpliga nivån på regionalstöd för europeiska territoriella samarbetsprojekt, små och medels­ tora företags samarbetskostnader i samband med sådana projekt och skyldigheter som avser offentliggörande och information, rapportering och registrering för övervakningsändamål.

(42) Med beaktande av de särskilda nackdelar som små och medelstora företag har och med hänsyn till olikheterna mellan sådana företag får olika grundläggande stödnivåer och olika bonusnivåer tillämpas.

(43) Erfarenheterna av tillämpningen av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag (2) visar att det föreligger ett antal specifika misslyckanden på unionens riskkapital­ marknad i fråga om vissa typer av investeringar i de olika skedena av ett företags utveckling. Dessa marknadsmiss­ lyckanden beror på att utbudet av riskkapital inte motsvarar efterfrågan. Detta innebär att utbudet av riskkapital på marknaden kan vara för begränsat och att ett företag inte får finansiering trots att det har en värdefull affärs­ modell och goda tillväxtutsikter. Den främsta orsaken till de misslyckanden på riskkapitalmarknaden som främst påverkar små och medelstora företags tillgång till kapital och som kan motivera offentliga ingripanden är ofull­ ständig eller asymmetrisk information. Detta påverkar inte endast tillhandahållandet av riskkapital utan hindrar också tillgången till skuldfinansiering för vissa små och medelstora företag. Därför bör riskfinansieringsåtgärder som syftar till att locka privat kapital att bevilja riskfinansiering till icke börsnoterade små och medelstora företag som påverkas av bristen på finansiering och som garanterar vinstmotiverade finansieringsbeslut undantas från anmälningsskyldigheten på vissa villkor.

(44) Startstöd för små företag, stöd till alternativa handelsplattformar som är specialiserade på små och medelstora företag och stöd för sökkostnader rörande små och medelstora företag bör också undantas från anmälningsskyl­ digheten på vissa villkor.

(45) Stöd till forskning, utveckling och innovation kan bidra till hållbar ekonomisk tillväxt, stärka konkurrenskraften och öka sysselsättningen. Erfarenheterna av tillämpningen av förordning (EG) nr 800/2008 och gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (3) visar att marknadsmisslyckanden kan hindra marknaden från att ge optimala resultat och leda till ineffektivitet som avser externa effekter, sprid­ ningseffekter i form av kollektiva nyttigheter/kunskap, ofullständig och asymmetrisk information samt samord­ nings- och nätverksproblem.

(46) Små och medelstora företag kan ha svårt att få tillgång till ny teknisk utveckling, kunskapsöverföring eller högkvalificerad personal. Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt, stöd till genomförbarhetsstudier och innova­ tionsstöd till små och medelstora företag, inbegripet stöd för att täcka kostnader i samband med immateriella rättigheter, kan avhjälpa dessa problem och bör därför undantas från anmälningsskyldigheten på vissa villkor.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 259.

(2) EUT C 194, 18.8.2006, s. 2.

(3) EUT C 323, 30.12.2006, s. 1.

(47) När det gäller stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt bör hela den del av forskningsprojektet som får stöd ingå i någon av kategorierna grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling. Om ett projekt omfattar olika uppgifter bör det för varje uppgift avgöras om de omfattas av någon av dessa kategorier eller om de inte gör det. Denna klassificering måste inte nödvändigtvis vara kronologisk och gå från grundforskning till verksamhet som ligger närmare marknaden. En uppgift som utförs i ett senare projektskede kan således klassifi­ ceras som industriell forskning. På samma sätt kan en uppgift som utförs i ett tidigare skede utgöra experimentell utveckling. Den understödda delen av projektet får också omfatta genomförbarhetsstudier som förberedelse inför forskningsverksamhet.

(48) Forskningsinfrastruktur av hög kvalitet behövs alltmer för banbrytande forskning och innovation eftersom den lockar till sig internationella begåvningar och är ett nödvändigt stöd för ny informations- och kommunikations­ teknik och viktig möjliggörande teknik. Offentlig forskningsinfrastruktur bör fortsätta att ingå partnerskap med industriell forskning. Tillträde till offentligt finansierad forskningsinfrastruktur bör beviljas öppet och utan diskri­ minering och på marknadsvillkor. Om dessa villkor inte uppfylls bör stödåtgärden inte undantas från anmälnings­ skyldigheten. Flera parter kan äga, driva och använda en given forskningsinfrastruktur, och offentliga organ och företag kan utnyttja infrastrukturen gemensamt.

(49) Forskningsinfrastrukturer kan bedriva såväl ekonomisk som icke-ekonomisk verksamhet. För att undvika att stat­ ligt stöd ges till ekonomisk verksamhet genom offentlig finansiering av icke-ekonomisk verksamhet bör kostna­ derna för och finansieringen av ekonomisk respektive icke-ekonomisk verksamhet vara klart åtskilda. Om en infrastruktur används för både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet utgör finansiering med statliga medel av kostnader för icke-ekonomisk verksamhet inom infrastrukturen inte statligt stöd. Offentlig finansiering omfattas av regler om statligt stöd endast i den mån den omfattar kostnader med anknytning till den ekonomiska verksamheten. Endast den sistnämnda offentliga finansieringen bör beaktas med tanke på att säkerställa att trös­ kelvärdena för anmälan och maximala stödnivåer iakttas. Om infrastrukturen nästan enbart används för icke- ekonomisk verksamhet kan dess finansiering helt och hållet falla utanför tillämpningsområdet för reglerna om statligt stöd, förutsatt att den ekonomiska verksamheten är rent underordnad, dvs. är en verksamhet som är direkt relaterad till och nödvändig för driften av infrastrukturen eller har ett naturligt samband med dess viktigaste icke- ekonomiska användning, samt har en begränsad omfattning. Detta bör anses vara fallet när den ekonomiska verk­ samheten konsumerar samma insatsvaror (t.ex. material, utrustning, arbetskraft och anläggningstillgångar) som den icke-ekonomiska verksamheten och den kapacitet som varje år anslås för sådan ekonomisk verksamhet inte överstiger 20 % av forskningsinfrastrukturens totala årskapacitet.

(50) Stöd till innovationskluster syftar till att åtgärda marknadsmisslyckanden som är kopplade till samordningspro­ blem som hämmar utvecklingen av kluster, eller som begränsar interaktionen och kunskapsflödet inom olika kluster. Statligt stöd kan antingen stödja investeringar i öppen och delad infrastruktur för innovationskluster eller stödja driften av kluster, så att samarbete, nätverksbyggande och lärande främjas. Driftstöd till innovationskluster bör emellertid endast tillåtas tillfälligt under en begränsad period på högst tio år. Det sammanlagda stödbelopp som beviljas för de totala stödberättigande kostnaderna bör inte överstiga 50 % under den period då stödet beviljas,

(51) Process- och organisationsinnovation kan hämmas av marknadsmisslyckanden i form av ofullständig information och positiva externa effekter, vilket kräver särskilda åtgärder. Stöd till denna typ av innovation är främst relevant för små och medelstora företag, eftersom de har begränsningar som kan hindra deras förmåga att förbättra produktions- eller leveransmetoder eller att avsevärt utveckla sina affärsmetoder, sin arbetsplatsorganisation eller sina förbindelser med omvärlden. För att uppmuntra stora företag att samarbeta med små och medelstora företag när det gäller process- och organisationsinnovation bör stöd för stora företags kostnader för sådan verksamhet också omfattas av gruppundantagsförordningen på vissa villkor.

(52) Att främja utbildning och rekrytering/anställning av arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder är ett centralt mål för unionens och dess medlemsstaters ekonomiska och sociala politik.

(53) Utbildning alstrar i regel positiva externa effekter för samhället som helhet, eftersom det ökar tillgången på utbildad arbetskraft som företagen kan anställa, förbättrar unionsindustrins konkurrenskraft och spelar en viktig roll i unionens sysselsättningsstrategi. Stöd för att främja utbildning bör därför undantas från anmälningsskyldig­ heten på vissa villkor. Med tanke på de särskilda svårigheter som små och medelstora företag ställs inför och de relativt sett högre kostnader som de måste bära när de investerar i utbildning, bör de stödnivåer som undantas genom denna förordning höjas för små och medelstora företag. Vidare bör de stödnivåer som undantas genom denna förordning höjas om utbildningen ges till arbetstagare med sämre förutsättningar eller till arbetstagare med funktionshinder. De särskilda villkor som gäller för utbildning inom sjötransportsektorn motiverar en särbehand­ ling av denna sektor.

(54) Vissa kategorier av arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder har fortfarande särskilda svårigheter när det gäller att ta sig in på och hålla sig kvar på arbetsmarknaden. Därför får offentliga myndigheter vidta åtgärder som ger företag incitament att anställa fler arbetstagare inom dessa kategorier, särskilt ungdomar. Eftersom personalkostnaderna är en del av ett företags normala driftskostnader, bör stöd för anställ­ ning av arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder ha en positiv effekt på sysselsättningsnivåerna inom dessa kategorier av arbetstagare och bör inte endast ge företagen möjlighet att minska kostnader som de annars själva skulle behöva stå för. Sådant stöd bör därför undantas från anmälnings­ skyldigheten när det är sannolikt att det hjälper dessa kategorier av arbetstagare att komma in på eller tillbaka till och hålla sig kvar på arbetsmarknaden. Enligt meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – EU:s handikappstrategi 2010–2020: Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU (1) är de viktigaste inslagen i EU:s strategi för personer med funktionshinder antidiskriminering, lika möjligheter och åtgärder för aktiv inkludering och återspeglar FN-konventionen om rättig­ heter för personer med funktionsnedsättning, som EU och de flesta medlemsstater är parter i. Denna förordning bör avse stöd för arbetstagare med funktionshinder i den mening som avses i artikel 1 i konventionen.

(55) Enligt Meddelandet från kommissionen, Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (2) är hållbar till­ växt för en resurseffektiv, miljövänligare och mer konkurrenskraftig ekonomi en av de viktigaste pelarna i Europa 2020-strategin som syftar till att uppnå en smart och hållbar tillväxtstrategi för alla. Grunden för en hållbar ut­ veckling är bland annat ett starkt miljöskydd och högre miljökvalitet. Miljöskyddsområdet påverkas av marknads­ misslyckanden, så att företag under normala marknadsförhållanden inte nödvändigtvis har något incitament att minska de utsläpp de orsakar, eftersom en sådan minskning kan öka företagets kostnader utan att medföra motsvarande fördelar. När företagen inte är skyldiga att internalisera miljökostnaderna, är det samhället som helhet som får betala dessa kostnader.

(56) Införandet av obligatoriska miljönormer kan lösa sådana marknadsmisslyckanden. En högre miljöskyddsnivå kan uppnås genom investeringar som går längre än tvingande unionsnormer. I syfte att uppmuntra företag att införa strängare miljöskyddskrav än dessa tvingande unionsnormer bör statligt stöd på detta område omfattas av grup­ pundantaget. För att inte avskräcka medlemsstaterna från att införa tvingande nationella normer som är strängare än motsvarande unionsnormer bör sådant statligt stöd undantas, oberoende av om det finns tvingande nationella normer som är strängare än unionsnormen eller inte.

(57) I princip bör stöd inte beviljas om investeringarna endast innebär att företagen rättar sig efter unionsnormer som redan antagits och ännu inte trätt i kraft. Statligt stöd kan dock leda till att företag förbättrar sitt miljöbeteende om sådant statligt stöd uppmuntrar företag att tidigt anpassa sig till framtida unionsnormer innan dessa träder i kraft och så länge sådana normer inte tillämpas retroaktivt. Stöd till företag för anpassning till framtida unio­ nsnormer kan leda till att en hög miljöskyddsnivå uppnås tidigare, och därför bör sådant stöd undantas.

(58) Inom ramen för Europa 2020-strategin har unionen satt som mål att öka energieffektiviteten med 20 % fram till 2020 och har framför allt antagit Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (3), som upprättar en gemensam ram för att främja energieffektivitet inom unionen i syfte att uppnå det övergripande målet att spara minst 20 % av unionens primärenergiförbrukning. I syfte att underlätta uppnåendet av dessa mål bör åtgärder till stöd för energieffektivitet, högeffektiv kraftvärme samt effektiv fjärrvärme och fjärrkyla omfattas av gruppundantaget.

(59) Åtgärder som ökar energieffektiviteten i byggnader motsvarar Europa 2020-strategins prioriteringar om en över­ gång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Eftersom det saknas en samlad strategi för energieffektivitet i byggnader kan sådana investeringar ofta drabbas av ett finansieringsunderskott som kräver att knappa offentliga resurser tas i anspråk i större utsträckning. Medlemsstaterna bör därför ha möjlighet att stödja investeringar i byggnaders energieffektivitet genom att bevilja stöd i form av direkta bidrag till byggnadens ägare eller hyresgäster

(1) KOM(2010) 636, 15.11.2010.

(2) KOM(2010) 2020, 3.3.2010.

(3) EUT L 315, 14.11.2012, s. 1.

i linje med de allmänna bestämmelserna om energieffektivitetsåtgärder, men också i form av lån och garantier via finansiella intermediärer som valts genom ett öppet urvalsförfarande enligt de särskilda bestämmelserna om ener­ gieffektivitetsprojekt i byggnader.

(60) För att uppnå unionens mål vad gäller förnybar energi som anges i Europaparlamentets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (1) och i den mån det krävs ytterligare stöd utöver ett regelverk såsom unionens system för handel med utsläppsrätter enligt Europaparlamentet och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemen­ skapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (2) bör stöd till investeringar som främjar energi från förny­ bara energikällor omfattas av gruppundantaget.

(61) Med hänsyn till den begränsade snedvridningen av handel och konkurrens bör gruppundantaget också omfatta driftstöd för småskaliga anläggningar som producerar förnybar energi, på noga fastställda villkor. Driftstöd till storskaligare anläggningar bör omfattas av gruppundantaget om snedvridningen av konkurrensen är begränsad. Ett sådant driftstöd kan därför omfattas av gruppundantaget om det ges till ny och innovativ teknik, om stödet ges på grundval av ett konkurrensutsatt anbudsförfarande som står öppet för åtminstone en sådan teknik genom en mekanism som exponerar producenter av förnybar energi för marknadspriser. Det totala stöd som beviljas på denna grund kan inte beviljas för mer än 5 % av den planerade nya kapaciteten att producera el från förnybara energikällor. Stöd som beviljas genom anbudsförfaranden som står öppna för alla tekniker för förnybar energi bör helt och hållet omfattas av gruppundantag. Ordningar för driftstöd bör i princip öppnas för andra EES-länder och fördragsslutande parter till energigemenskapen i syfte att begränsa de snedvridande effekterna totalt sett. Medlemsstaterna uppmanas att överväga införandet av en samarbetsmekanism innan de tillåter gränsöverskri­ dande stöd. I avsaknad av en samarbetsmekanism kommer produktion från anläggningar i andra länder inte att beaktas när det gäller deras nationella mål för förnybar energi. Med tanke på dessa begränsningar bör medlems­ staterna ges tillräckligt med tid för att hinna utforma lämpliga stödordningar som står öppna för andra länder. Därför är ett sådant öppnande inte ett villkor för undantag från anmälningsskyldigheten, i den mån det inte krävs enligt fördraget.

(62) När det gäller stöd till produktion av vattenkraft kan effekterna av stödet vara av två olika slag. Å ena sidan har det en positiv effekt när det gäller låga utsläpp av växthusgaser, men å andra sidan kan det också ha en negativ effekt på vattensystem och biologisk mångfald. När medlemsstaterna beviljar stöd till vattenkraft bör de därför följa Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (3), särskilt artikel 4.7 om kriterier för när nya modifieringar av vattenförekomster är tillåtna.

(63) Stöd bör endast beviljas för hållbara former av förnybar energi. Stöd till biobränslen bör omfattas av denna förordning endast i den mån det beviljas för hållbara biodrivmedel i enlighet med direktiv (EG) 2009/28/EG. Stöd till livsmedelsbaserade biobränslen bör dock uteslutas från stöd enligt denna förordning för att främja övergången till produktion av mer avancerade former av biobränslen. Stöd till biobränslen som omfattas av en leverans- eller inblandningsskyldighet bör inte omfattas av gruppundantaget eftersom den ovannämnda rättsliga skyldigheten kan ge ett tillräckligt incitament för investeringar när det gäller dessa typer av förnybar energi.

(64) Stöd i form av skattenedsättningar enligt rådets direktiv 2003/96/EG av den 23 oktober 2003 om en omstruktu­ rering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (4) som gynnar miljöskydd och som omfattas av denna förordning kan indirekt gynna miljön. Miljöskatter bör emellertid återspegla de sociala kostnaderna av utsläpp, medan skattelättnader kan motverka detta mål. Det förefaller därför lämpligt att de inte har en länge giltighetstid än denna förordning. Efter denna period bör medlemsstaterna utvärdera om de berörda skattenedsättningarna är lämpliga. För att minimera snedvridningen av konkurrensen bör stödet beviljas på samma sätt för alla konkurrenter som konstateras befinna sig i en liknande faktisk situation. För att bättre bevara den prissignal som miljöskatten syftar till att ge företag bör medlemsstaterna ha möjlighet att utforma skattened­ sättningsordningen baserat på en fördelningsmekanism med ett fast årligt ersättningsbelopp (skatteåterbäring).

(1) EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.

(2) EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

(3) EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

(4) EUT L 283, 31.10.2003, s. 51.

(65) Mot bakgrund av principen om att förorenaren betalar bör den förorenare som orsakar föroreningarna stå för kostnaderna för åtgärder för att hantera dem. Stöd till sanering av förorenade områden är befogat när den person som är ansvarig enligt den tillämpliga lagstiftningen för föroreningen inte kan identifieras. De villkor om miljöan­ svar för att förebygga och avhjälpa miljöskador enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (1), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvin­ ningsindustrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG (2) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG, 2008/1/EG och förordning (EG) nr 1013/2006 (3) bör gälla. För att det ska vara lättare att avhjälpa befintliga miljöskador bör denna typ av stöd därför omfattas av gruppundantaget på vissa villkor.

(66) I enlighet med den avfallshierarki som fastställs i Europeiska unionens ramdirektiv om avfall har i det sjunde ramprogrammet återanvändning och återvinning angetts som huvudprioriteringar för Europeiska unionens miljö­ politik. Statligt stöd till dessa verksamheter kan bidra till miljöskyddet förutsatt att artikel 4.1 i Europaparlamen­ tets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (4) (ramdirektivet om avfall) efterlevs. Dessutom bör detta stöd inte indirekt befria förorenarna från en börda som de bör bära enligt unionslagstiftningen, eller från en börda som bör anses utgöra en normal företagskostnad. Därför bör stöd som gynnar sådan verksamhet omfattas av gruppundantaget endast när det avser avfall från andra företag och om de behandlade materialen annars skulle bortskaffas eller behandlas på ett mindre miljövänligt sätt.

(67) En modern energiinfrastruktur har avgörande betydelse både för en integrerad energimarknad och för att unionen ska uppnå sina klimat- och energimål. Framför allt uppförande och uppgradering av infrastruktur i stödområden bidrar till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i medlemsstaterna och unionen som helhet genom att stödja investeringar och skapande av arbetstillfällen och väl fungerande energimarknader i de mest missgyn­ nade områdena. För att begränsa onödiga snedvridande effekter av sådant stöd bör endast stöd till infrastruktur som omfattas av och är förenlig med lagstiftningen för den inre marknaden för energi omfattas av gruppundan­ taget.

(68) Med hjälp av miljöstudier kan man fastställa vilka investeringar som behövs för att en högre miljöskyddsnivå ska kunna uppnås. Statligt stöd för genomförandet av miljöstudier som syftar till att stödja investeringar i miljöskydd som omfattas av denna förordning bör därför omfattas av gruppundantaget. Eftersom energibesiktningar är obli­ gatoriska för stora företag bör de inte omfattas av statligt stöd.

(69) I enlighet med artikel 107.2 b i fördraget är stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer förenligt med den inre marknaden. För att skapa rättslig säkerhet är det nödvändigt att fastställa vilken typ av händelser som kan utgöra en naturkatastrof som undantas enligt denna förordning. Vid tillämpningen av denna förordning bör jordbävningar, jordskred, översvämningar, i synnerhet översvämningar som orsakats av vatten som rinner över flodbankar eller sjöstränder, samt laviner, tornador, orkaner, vulkanutbrott och naturligt uppkomna skogs­ bränder betraktas som händelser som utgör en naturkatastrof. Skador till följd av ogynnsamma väderförhållanden såsom frost, hagel, is, regn eller torka som inträffar mer regelbundet bör inte anses vara en naturkatastrof i den mening som avses i artikel 107.2 b i fördraget. För att säkerställa att stöd för att kompensera för skador orsakade av naturkatastrofer faktiskt omfattas av undantaget, bör det i denna förordning fastställas villkor enligt vedertagen praxis som om de uppfylls garanterar att stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer kan omfattas av gruppundantag. Dessa villkor bör särskilt avse den formella bekräftelsen från medlemsstaternas behöriga myndigheter att händelsen har karaktären av en naturkatastrof samt ett direkt orsakssamband mellan naturkatastrofen och de skador som det stödmottagande företaget lidit, vilket kan omfatta företag i svårigheter, och bör säkerställa att överkompensation undviks. Ersättningen får inte överstiga vad som krävs för att stödmott­ agaren ska kunna återgå till den situation som rådde innan katastrofen inträffade.

(1) EUT L 143, 30.4.2004, s. 56.

(2) EUT L 102, 11.4.2006, s. 15.

(3) EUT L 140, 5.6.2009, s. 114.

(4) EUT L 312, 22.11.2008, s. 3.

(70) Stöd till luft- och sjötransport av människor är av social karaktär om det bidrar till att lösa problemet med konti­ nuerliga förbindelser för personer bosatta i avlägsna områden genom att minska vissa biljettkostnader för dem. Detta kan vara fallet i de yttersta randområdena, Malta, Cypern, Ceuta och Melilla, öar som ingår i en medlems­ stats territorium samt i glest befolkade områden. Om ett avlägset område har förbindelser till Europeiska ekono­ miska samarbetsområdet genom flera transportrutter, inbegripet indirekta sådana, bör stöd vara möjligt för alla dessa rutter och för transport av samtliga transportföretag som bedriver trafik på dessa rutter. Stöd bör beviljas utan diskriminering med avseende på transportföretagets identitet eller typ av tjänst, som kan innefatta reguljära förbindelser, charterförbindelser och lågpristjänster.

(71) Bredbandsanslutning är av strategisk betydelse för att man ska kunna uppnå Europa 2020-strategins mål om en smart och hållbar tillväxt för alla samt innovation och för social och territoriell sammanhållning (1). Investerings­ stöd till bredbandsinfrastruktur syftar till att främja utbyggnad av sådan infrastruktur och därmed relaterade bygg- och anläggningsarbeten i områden där jämförbar infrastruktur inte finns och sannolikt inte kommer att anläggas av marknadens aktörer inom en nära framtid. Enligt kommissionens erfarenhet ger sådant investeringsstöd inte upphov till någon otillbörlig snedvridning av handel och konkurrens, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Sådana villkor bör framför allt syfta till att begränsa snedvridning av konkurrensen genom att göra stöd till föremål för teknikneutralt konkurrensutsatt urval och genom att garantera grossisttillträde till det subventionerade nätet, med hänsyn tagen till stöd som beviljats nätoperatören. Även om virtuell åtskillnad på vissa villkor kan anses motsvara fysiskt tillträde, till dess att man fått större erfarenhet, behöver det bedömas från fall till fall huru­ vida en viss icke-fysisk eller virtuell accessprodukt bör anses vara likvärdig med tillträde till ett koppar- eller fibe­ raccessnät. Därför, och till dess att erfarenheterna av individuella statliga stödärenden eller i samband med förhandsreglering kan beaktas vid en framtida översyn, bör fysiskt tillträde krävas för att denna gruppundantags­ förordning ska gälla. Om framtida kostnader och inkomstutveckling är en osäker faktor och det finns en stark informationsasymmetri bör medlemsstaterna också anta finansieringsmodeller som omfattar inslag av övervak­ ning och återbetalning för att möjliggöra en jämn fördelning av oförutsedda vinster. För att undvika en opropor­ tionerlig börda på små, lokala projekt bör sådana modeller endast införas för projekt som överskrider ett lägsta tröskelvärde.

(72) När det gäller kultur och bevarande av kulturarvet kan det vara så att vissa av medlemsstaternas åtgärder inte utgör stöd eftersom de inte uppfyller samtliga kriterier i artikel 107.1 i fördraget, exempelvis eftersom aktiviteten inte är av ekonomisk natur eller eftersom handeln mellan medlemsstaterna inte påverkas. I den omfattning som sådana åtgärder omfattas av artikel 107.1 i fördraget ger kulturella institutioner och projekt vanligtvis inte upphov till någon betydande konkurrenssnedvridning, och ärendepraxisen visar att sådant stöd har begränsad inverkan på handeln. I artikel 167 i fördraget erkänns vikten av kulturfrämjande för unionen och dess medlemsstater och det anges att unionen ska beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördragen, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald. Eftersom naturarvet ofta är avgörande för utform­ ningen av det konstnärliga och kulturella arvet, bör bevarande av kulturarvet i den mening som avses i denna förordning anses omfatta även naturarv som är kopplat till kulturarv eller som formellt erkänts av de behöriga myndigheterna i en medlemsstat. Till följd av kulturens dubbla karaktär, i det att den å ena sidan utgör en ekono­ misk vara som erbjuder stora möjligheter till skapande av välstånd och sysselsättning och å andra sidan utgör ett instrument för skapande av identiteter, värden och mening som återspeglar och formar våra samhällen, bör reglerna om statligt stöd erkänna särdragen hos kultursektorn och därmed relaterade ekonomiska verksamheter. En förteckning över stödberättigande kulturella ändamål och verksamheter bör fastställas och stödberättigande kostnader bör specificeras. Gruppundantaget bör omfatta både investerings- och driftstöd under fastställda trös­ kelvärden förutsatt att överkompensation utesluts. I allmänhet bör verksamheter som, även om de kan utgöra en kulturell aspekt, har en övervägande kommersiell karaktär på grund av att det finns en större risk för snedvrid­ ning av konkurrensen, såsom tidningar och tidskrifter (i pappersform eller elektronisk form), inte omfattas av gruppundantag. Dessutom bör förteckningen över stödberättigande kulturella ändamål och verksamheter inte innehålla kommersiella aktiviteter såsom mode, design eller videospel.

(73) Audiovisuella verk spelar en viktig roll för att forma europeiska identiteter och avspeglar de olika traditionerna i medlemsstater och regioner. Det råder stark konkurrens mellan filmer som producerats utanför unionen, men däremot har europeiska filmer begränsad spridning utanför sitt ursprungsland på grund av fragmenteringen i nationella eller regionala marknader. Det är fråga om en sektor som kännetecknas av höga investeringskostnader, en upplevd brist på lönsamhet på grund av en fåtalig publik och svårigheter att skaffa fram kompletterande privat finansiering. På grund av dessa faktorer har kommissionen utvecklat specifika kriterier för att bedöma nödvän­ dighet, proportionalitet och relevans för stöd till manusskrivning, utveckling, produktion, distribution och mark­ nadsföring av audiovisuella verk. Nya kriterier fastställdes i meddelandet från kommissionen om statligt stöd för

(1) KOM(2010) 245, 19.5.2010.

filmer och andra audiovisuella verk (1) och de bör återspeglas i gruppundantagsreglerna för stödordningar för audiovisuella verk. Högre stödnivåer är motiverade för gränsöverskridande produktioner och samproduktioner där det är mer sannolikt att de sprids i flera medlemsstater.

(74) Investeringsstödåtgärder för idrottsinfrastruktur bör omfattas av gruppundantaget om de uppfyller villkoren i denna förordning, i den utsträckning de utgör statligt stöd. Inom idrottssektorn kan det vara så att vissa av medlemsstaternas åtgärder inte utgör statligt stöd eftersom stödmottagaren inte bedriver ekonomisk verksamhet eller eftersom handeln mellan medlemsstaterna inte påverkas. Detta skulle under vissa omständigheter kunna vara fallet i fråga om stödåtgärder som har en rent lokal karaktär eller som vidtas på amatöridrottens område. I arti­ kel 165 i fördraget erkänns vikten av att främja europeiska idrottsfrågor samtidigt som man bör beakta idrottens specifika karaktär, dess strukturer som bygger på frivilliga insatser samt dess sociala och pedagogiska funktion. Stöd till infrastruktur som tjänar mer än ett rekreationsändamål och som följaktligen är multifunktionell bör också omfattas av gruppundantaget. Stöd till multifunktionella infrastrukturer för turism, t.ex. nöjesparker och hotellanläggningar, bör dock bara kunna undantas om det utgör en del av en regional stödordning som är inriktad på turism i stödområden och som har en särskild positiv inverkan på den regionala utvecklingen. Vill­ koren för förenlighet med den inre marknaden när det gäller stöd till idrottsinfrastruktur eller multifunktionell infrastruktur bör särskilt garantera öppet och icke-diskriminerande tillträde till infrastruktur och ett rättvist förfa­ rande vid tilldelning av koncessioner till en tredje part i enlighet med relevanta bestämmelser i unionslagstift­ ningen och unionens rättspraxis för att bygga, förbättra och/eller driva infrastrukturen. Om idrottsinfrastruktur används av professionella idrottsklubbar bör prissättningsvillkoren för klubbarnas användning av infrastrukturen offentliggöras för att säkerställa öppenhet och likabehandling av användare. Det bör också garanteras att över­ kompensation utesluts.

(75) Som framhölls i Europeiska rådets slutsatser av den 17 juni 2010, i vilka man godkände Europa 2020-stra­ tegin (2), bör insatserna syfta till att åtgärda de främsta hindren för tillväxt på EU-nivå, bland annat de som hänger samman med den inre marknadens funktion och med infrastruktur. Tillgången till lokal infrastruktur är en viktig förutsättning för utveckling av företagsklimatet och konsumenternas situation samt för att modernisera och utveckla den industriella basen i syfte att garantera att den inre marknaden kan utvecklas till sin fulla potential i enlighet med rådets rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (3), som utgör en del av de integrerade riktlinjerna för Europa 2020. Sådan infrastruktur, som görs till­ gänglig för intresserade användare på ett öppet, transparent och icke-diskriminerande sätt, möjliggör skapandet av ett klimat som främjar privata investeringar och tillväxt. Därmed bidrar den på ett positivt sätt till uppnåendet av mål av gemensamt intresse, särskilt mål och prioriteringar för Europa 2020 (4), samtidigt som risken för snedvrid­ ningar förblir liten. Ett antal åtgärder som vidtas av medlemsstaterna avseende lokal infrastruktur utgör inte stöd, eftersom de inte uppfyller samtliga kriterier i artikel 107.1 i fördraget, t.ex. därför att stödmottagaren inte bedriver näringsverksamhet, därför att handeln mellan medlemsstaterna inte påverkas eller därför att åtgärden består av ersättning för en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som uppfyller samtliga kriterier i rättspraxisen i målet Altmark (5). Om finansiering av en sådan lokal infrastruktur utgör statligt stöd i den mening som avses i ar­ tikel 107.1 i fördraget bör dock sådant stöd undantas från anmälningsskyldigheten när endast små stödbelopp beviljas.

(76) Eftersom stöd för andra typer av infrastruktur kan omfattas av särskilda och väl utformade kriterier som säker­ ställer dess förenlighet med den inre marknaden bör bestämmelserna om stöd till lokal infrastruktur i denna förordning inte gälla stöd till följande typer av infrastruktur: Forskningsinfrastruktur, innovationskluster, energief­ fektiv fjärrvärme och fjärrkyla, energiinfrastruktur, återvinning och återanvändning av avfall, bredbandsinfrastruk­ turer, kultur och bevarande av kulturarvet, idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur, flyg­ platser och hamnar.

(77) Mot bakgrund av kommissionens erfarenhet på detta område bör politiken på området statligt stöd ses över regel­ bundet. Giltighetstiden för denna förordning bör därför begränsas. Det bör fastställas övergångsbestämmelser, inklusive de regler som är tillämpliga på undantagna stödordningar vid utgången av giltighetstiden för denna förordning. Dessa bestämmelser bör ge medlemsstaterna tid att anpassa sig till framtida system. Anpassningspe­ rioden bör emellertid inte gälla regionala stödordningar, inklusive regionala stödordningar för stadsutveckling, för vilka undantaget måste upphöra att gälla samma dag som de godkända regionalstödskartorna upphör att gälla, och inte heller vissa stödordningar för riskfinansiering.

(1) EUT C 332, 15.11.2013, s. 1.

(2) EUCO 13/10 REV 1.

(3) EUT L 191, 23.7.2010, s. 28.

(4) KOM(2010) 2020, 3.3.2010.

(5) Domstolens dom av den 24 juli 2003 i mål C-280/00, Altmark Trans GmbH och Regierungspräsidium Magdeburg mot Nahverkehrge­ sellschaft Altmark GmbH och Oberbundesanwalt beim Bundesverwaltungsgericht (REG 2003, s. I-7747).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

KAPITEL I	Gemensamma bestämmelser .........................................................................................................	15
KAPITEL II	Övervakning .............................................................................................................................	36
KAPITEL III	Särskilda bestämmelser för de olika stödkategorierna ...........................................................................	37
Avsnitt 1 –	Regionalstöd .............................................................................................................................	37
Avsnitt 2 –	Stöd till små och medelstora företag ................................................................................................	41
Avsnitt 3 –	Stöd för små och medelstora företags tillgång till finansiering ................................................................	43
Avsnitt 4 –	Stöd till forskning, utveckling och innovation ....................................................................................	47
Avsnitt 5 –	Stöd till utbildning .....................................................................................................................	51
Avsnitt 6 –	Stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder .................................	52
Avsnitt 7 –	Stöd till miljöskydd ....................................................................................................................	53
Avsnitt 8 –	Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer ..........................................................	62
Avsnitt 9 –	Socialt stöd för transport för personer bosatta i avlägsna områden ..........................................................	63
Avsnitt 10 –	Stöd till bredbandsinfrastruktur ......................................................................................................	63
Avsnitt 11 –	Stöd till kultur och bevarande av kulturarvet .....................................................................................	64
Avsnitt 12 –	Stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur .................................................	67
Avsnitt 13 –	Stöd till lokal infrastruktur ...........................................................................................................	68
KAPITEL IV	Slutbestämmelser .......................................................................................................................	68

KAPITEL I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1. Denna förordning ska tillämpas på följande kategorier av stöd:

a) Regionalstöd.

b) Stöd till små och medelstora företag i form av investeringsstöd, driftstöd och små och medelstora företags tillgång till finansiering.

c) Stöd till miljöskydd.

d) Stöd till forskning, utveckling och innovation.

e) Stöd till utbildning.

f) Stxx xill rekrytering och anställning av arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder.

g) Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer.

h) Socialt stöd för transport för personer bosatta i avlägsna områden.

i) Stöd till bredbandsinfrastruktur.

j) Stöd till kultur och bevarande av kulturarvet.

k) Stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur.

l) Stöd till lokal infrastruktur.

2. Denna förordning ska inte tillämpas på följande:

a) Stödordningar enligt kapitel III avsnitten 1 (med undantag av artikel 15), 2, 3, 4, 7 (med undantag av artikel 44) och 10 i denna förordning, om den genomsnittliga årliga statsstödsbudgeten överstiger 150 miljoner euro, från sex månader efter det att de trätt i kraft. Kommissionen får besluta att denna förordning ska fortsätta att gälla för en längre tid för dessa stödordningar efter att ha bedömt den relevanta utvärderingsplan som medlemsstaten anmält till kommissionen, inom 20 arbetsdagar från stödordningens ikraftträdande.

b) Ändringar av de stödordningar som avses i artikel 1.2 a, utom ändringar som inte kan påverka stödordningens fören­ lighet med den inre marknaden enligt denna förordning eller inte väsentligt kan påverka innehållet i den godkända utvärderingsplanen.

c) Stöd till exportrelaterad verksamhet riktad mot tredjeländer eller medlemsstater, det vill säga stöd som är direkt knutet till exporterade kvantiteter, till upprättandet och driften av ett distributionsnät eller till andra löpande kost­ nader som har samband med exportverksamheten.

d) Stöd som är förenat med villkoret att inhemska varor används framför importerade.

3. Denna förordning ska inte tillämpas på följande:

a) Stöd som beviljas inom fiske- och vattenbrukssektorn, som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphä­ vande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (1), med undantag för stöd till utbildning, stöd till små och medelstora företags tillgång till finansiering, stöd till forskning och utveckling, innovationsstöd till små och medelstora företag och stöd till arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder.

b) Stöd som beviljas inom sektorn för primär jordbruksproduktion, med undantag för ersättning för merkostnader utom transportkostnader i de yttersta randområdena enligt artikel 15.2 b, stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag, riskfinansieringsstöd, stöd till forskning och utveckling, innovationsstöd till små och medelstora företag, miljöstöd, utbildningsstöd och stöd till arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funk­ tionshinder.

c) Stöd som beviljas inom sektorn för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter i följande fall:

i) Om stödbeloppet fastställs på grundval av priset på eller mängden sådana produkter som köps från primärprodu­ center eller släpps ut på marknaden av de berörda företagen, eller

ii) om ett villkor för stödet är att det helt eller delvis överförs till primärproducenter.

d) Stöd för att underlätta nedläggning av kolgruvor som inte är konkurrenskraftiga, som omfattas av rådets beslut nr 2010/787.

e) De kategorier av regionalstöd som utesluts i artikel 13.

Om ett företag är verksamt inom de uteslutna sektorer som avses i punkt 1 a, b eller c första stycket och inom sektorer som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning, ska denna förordning gälla stöd som beviljas för dessa senare sektorer eller verksamheter, förutsatt att medlemsstaterna, genom lämpliga åtgärder som till exempel åtskillnad av verksamheterna eller uppdelning av kostnaderna, ser till att verksamheterna inom de undantagna sektorerna inte omfattas av stöd som beviljats i enlighet med denna förordning.

(1) EUT L 354, 28.12.2013, s. 1.

4. Denna förordning ska inte tillämpas på följande:

a) Stödordningar som inte uttryckligen utesluter utbetalning av individuellt stöd till förmån för ett företag som är föremål för ett betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oför­ enligt med den inre marknaden, med undantag av stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av visa naturka­ tastrofer.

b) Stöd för särskilda ändamål till ett företag som avses i led a.

c) Stöd till företag i svårigheter, med undantag för stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturka­ tastrofer.

5. Denna förordning ska inte tillämpas på statliga stödåtgärder som i sig, på grund av de villkor som är förbundna med dem eller metoden för att finansiera dem, medför en icke särskiljbar överträdelse av unionslagstiftningen, särskilt:

a) Stödåtgärder som förenar beviljandet av stöd med en skyldighet för stödmottagaren att ha sitt huvudkontor i den berörda medlemsstaten eller till övervägande del vara etablerad i denna. Kravet på ett driftställe eller en filial i den stödbeviljande medlemsstaten vid tidpunkten för utbetalning av stöd är dock tillåtet.

b) Stödåtgärder där beviljandet av stöd är förenat med en skyldighet för stödmottagaren att använda nationellt produce­ rade varor eller nationella tjänster.

c) Stödåtgärder som begränsar stödmottagarens möjligheter att utnyttja resultaten från forskning, utveckling och innova­ tion i andra medlemsstater.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. stöd: varje åtgärd som uppfyller samtliga kriterier som anges i artikel 107.1 i fördraget.

2. små och medelstora företag: företag som uppfyller kriterierna i bilaga I.

3. arbetstagare med funktionshinder: personer som

a) erkänns som arbetstagare med funktionshinder enligt nationell lagstiftning, eller

b) har varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar som i samspel med olika hinder kan hindra dem från att fullt och effektivt delta i en arbetsmiljö på lika villkor med andra arbetstagare.

4. arbetstagare med sämre förutsättningar: personer som

a) inte har haft någon ordinarie avlönad anställning under de senaste sex månaderna, eller

b) är mellan 15 och 24 år, eller

c) inte har gymnasiekompetens eller yrkesutbildning (ISCED 3) eller som senast för två år sedan har avslutat en utbildning med heltidsstudier och som ännu inte fått sin första reguljära avlönade anställning, eller

d) är över 50 år, eller

e) lever ensamma och har vårdnaden om ett eller flera barn, eller

f) arbetar inom en sektor eller ett yrke i en medlemsstat där obalansen mellan könen är minst 25 % högre än den genomsnittliga könsobalansen inom alla ekonomiska sektorer i den berörda medlemsstaten och som tillhör den underrepresenterade könsgruppen, eller

g) tillhör en etnisk minoritet inom en medlemsstat och måste förbättra sin profil när det gäller språkkunskaper, yrkesutbildning eller arbetslivserfarenhet för att förbättra sina möjligheter att få fast anställning.

5. transport: transport av passagerare med flyg, till sjöss, på väg, på järnväg eller på inre vattenvägar, eller godstrans­ porter för annans räkning.

6. transportkostnader: kostnader för transport för annans räkning som faktiskt betalats av stödmottagarna per resa, bestående av

a) fraktkostnader, hanteringskostnader och kostnader för tillfällig lagring, i den mån dessa kostnader hänger samman med befordran,

b) försäkringskostnader för lasten,

c) skatter, tullar eller avgifter som tillämpas på lasten och, i tillämpliga fall, på dödvikten, både på avgångs- och bestämmelseorten, och

d) kostnader för kontroll av säkerhet och trygghet, tilläggsavgifter för ökade bränslekostnader.

7. avlägsna områden: yttersta randområden, Malta, Cypern, Ceuta och Melilla, öar som ingår i en medlemsstats territo­ rium samt glest befolkade områden.

8. saluföring av jordbruksprodukter: att ställa fram eller visa upp en jordbruksprodukt i avsikt att sälja, erbjuda för försäljning, leverera eller på annat sätt föra ut på marknaden, med undantag för primärproducentens försäljning i första ledet till återförsäljare eller förädlare samt varje förberedande av produkten för sådan försäljning. Primärpro­ ducentens försäljning till slutkonsumenter ska betraktas som saluföring om den sker i separata lokaler som är särskilt avsedda för detta syfte.

9. primär jordbruksproduktion: produktion av produkter från jorden och från uppfödning, som förtecknas i bilaga I till fördraget, utan att några andra vidare processer utförs som förändrar dessa produkters natur.

10. bearbetning av jordbruksprodukter: varje process som en jordbruksprodukt undergår som till resultat ger en produkt som också är en jordbruksprodukt, med undantag för verksamheter på jordbruksföretaget som är nödvändiga för att förbereda en animalisk eller vegetabilisk produkt för den första försäljningen.

11. jordbruksprodukt: de produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget, med undantag av fiskeri- och vattenbruks­ produkter som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) nr 1379/2013.

12. yttersta randområden: regioner som motsvarar definitionen i artikel 349 i fördraget. I enlighet med Europeiska rådets beslut 2010/718/EU upphörde Saint-Barthélemy från och med den 1 januari 2012 att vara ett yttersta randområde. I enlighet med Europeiska rådets beslut 2012/419/EU blev Mayotte från och med den 1 januari 2014 ett yttersta randområde.

13. kol: högvärdigt, medelvärdigt och lågvärdigt kol av klass A och B enligt den klassificering som Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa upprättat i det internationella systemet för kodifiering av kol och som förtyd­ ligas i rådets beslut av den 10 december 2010 om statligt stöd för att underlätta nedläggning av kolgruvor som inte är konkurrenskraftiga (1).

14. individuellt stöd:

i) stöd för särskilda ändamål, och

ii) stöd till enskilda stödmottagare som beviljas på grundval av en stödordning.

15. stödordning: varje rättsakt på grundval av vilken individuellt stöd kan beviljas företag som i rättsakten definieras på ett allmänt och abstrakt sätt, utan att några ytterligare genomförandeåtgärder krävs, samt varje rättsakt på grundval av vilken stöd som inte är hänförbart till ett visst projekt kan beviljas ett eller flera företag för obestämd tid och/eller med obestämt belopp.

16. utvärderingsplan: ett dokument som innehåller minst följande uppgifter: målen för den stödordning som ska utvär­ deras, utvärderingsfrågorna, resultatindikatorerna, den planerade metoden för att genomföra utvärderingen, datainsamlingskraven, den föreslagna tidpunkten för utvärderingen inklusive datum för inlämnande av den slutliga utvärderingsrapporten, en beskrivning av det oberoende organ som genomför utvärderingen eller de kriterier som kommer att användas för att välja detta organ samt rutinerna för att se till att utvärderingen offentliggörs.

17. stöd för särskilda ändamål: stöd som inte beviljas på grundval av en stödordning.

(1) EUT L 336, 21.12.2010, s. 24.

18. företag i svårigheter: företag för vilka minst en av följande omständigheter råder:

a) I fallet med aktiebolag (utom små eller medelstora företag som funnits i mindre än tre år eller, när det gäller berättigande till riskfinansieringsstöd, små eller medelstora företag inom sju år från deras första kommersiella försäljning som berättigar till riskfinansieringsinvesteringar enligt sunda marknadsprinciper tillämpade av de finansiella intermediärer som valts ut), om över hälften av det tecknade aktiekapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster. Detta är fallet om avdrag för ackumulerade förluster från reserver (och alla andra element som vanligtvis betraktas som en del av företagets egna medel) leder till ett negativt ackumulerat belopp som överstiger hälften av det tecknade aktiekapitalet. Vid tillämpningen av denna bestämmelse avses med ”aktiebolag” särskilt de typer av företag som nämns i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (1), och ”aktiekapital” omfattar överkurs om så är relevant.

b) I fallet med ett företag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld (utom små eller medelstora företag som funnits i mindre än tre år eller, när det gäller berättigande till riskfinansieringsstöd, små eller medelstora företag inom sju år från deras första kommersiella försäljning som berättigar till riskfinan­ sieringsinvesteringar enligt sunda marknadsprinciper tillämpade av de finansiella intermediärer som valts ut), om över hälften av det bokförda egna kapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster. Vid tillämp­ ningen av denna bestämmelse avses med ”ett företag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld” särskilt de typer av företag som nämns i bilaga II till direktiv 2013/34/EU.

c) Om företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran.

d) Om företaget har fått undsättningsstöd och ännu inte har betalat tillbaka lånet eller avslutat garantin, eller har fått omstruktureringsstöd och fortfarande omfattas av en omstruktureringsplan.

e) I fallet med ett företag som inte är ett litet eller medelstort företag, där, för de senaste två åren,

(1) företagets bokföringsmässiga skuldsättningsgrad har varit större än 7,5 och

(2) företagets rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar, EBITDA, har legat under 1,0.

19. territoriella utgiftsåtaganden: de skyldigheter som den stödbeviljande myndigheten ålägger stödmottagare och som innebär att de måste använda ett minimibelopp och/eller uppnå en viss lägsta produktionsnivå inom ett visst område,

20. justerat stödbelopp: det högsta tillåtna stödbeloppet för ett stort investeringsprojekt, beräknat enligt följande formel: högsta tillåtna stödbelopp = R × (A + 0,50 × B + 0 × C)

där R är den högsta stödnivå som är tillämplig inom det berörda området, fastställt i en godkänd regionalstöd­ skarta som gäller den dag då stödet beviljas, exklusive den höjda stödnivån för små och medelstora företag. A är de ursprungliga stödberättigande kostnaderna på 50 miljoner euro, B den del av de stödberättigande kostnaderna som ligger mellan 50 miljoner och 100 miljoner euro och C den del av de stödberättigande kostnaderna som överstiger 100 miljoner euro.

21. förskott med återbetalningsskyldighet: ett lån för ett projekt som betalas ut i en eller flera delbetalningar och där vill­ koren för återbetalning beror på projektets resultat.

22. bruttobidragsekvivalent: stödbeloppet om stödet hade getts i form av ett bidrag till stödmottagaren, före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter.

23. inledande av arbeten: antingen inledandet av bygg- och anläggningsarbeten som avser investeringen eller det första bindande åtagandet att beställa utrustning eller ett annat åtagande som gör investeringen oåterkallelig, beroende på vilket som inträffar först, markförvärv och förberedande arbeten såsom att erhålla tillstånd och utföra genom­ förbarhetsstudier anses inte som inledande av arbeten; vid företagsförvärv avses med inledande av arbeten tidpunkten för förvärv av de tillgångar som direkt hänför sig till den förvärvade anläggningen.

24. stora företag: företag som inte uppfyller kriterierna i bilaga I.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG.

25. efterföljande ordning på skatteområdet: en ordning i form av skatteförmåner som utgör en ändrad version av en tidi­ gare befintlig ordning i form av skatteförmåner och som ersätter denna.

26. stödnivå: stödbeloppet brutto uttryckt som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna, före eventuella avdrag för skatter eller andra avgifter.

27. stödområden: områden som anges i den godkända regionalstödskartan för perioden 1.7.2014–31.12.2020 med tillämpning av artikel 107.3 a och c i fördraget.

28. dag då stödet beviljas: den dag då stödmottagaren får laglig rätt till stödet enligt tillämplig nationell lagstiftning.

29. materiella tillgångar: tillgångar i form av mark, byggnader och anläggningar, maskiner och utrustning.

30. immateriella tillgångar: tillgångar som saknar fysisk eller finansiell gestaltning, t.ex. patent, licenser, know-how eller andra immateriella rättigheter.

31. lönekostnad: det totalbelopp som stödmottagaren faktiskt ska betala för den berörda sysselsättningen; beloppet om­ fattar under en fastställd tidsperiod bruttolönen, dvs. lönen före skatt, och de obligatoriska socialavgifterna samt kostnaderna för barntillsyn och vård av föräldrar.

32. nettoökning av antalet sysselsatta: en nettoökning av antalet anställda vid det berörda driftsstället jämfört med genomsnittet under en viss period, vilket innebär att alla tjänster som gått förlorade under den perioden ska dras av och att antalet sysselsatta i heltids-, deltids- eller säsongsarbete ska beräknas med hänsyn till delar av arbets­ kraftsenheter.

33. särskilt tillägnad infrastruktur: infrastruktur som byggts för på förhand identifierbara företag och anpassats till deras behov.

34. finansiell intermediär: ett finansinstitut, oavsett form och ägarskap, inklusive fondandelsfonder, privata investerings­ fonder, offentliga investeringsfonder, banker, mikrofinansinstitut och garantibolag.

35. befordran: transport av varor från ursprungsorten till bestämmelseorten, inklusive eventuella mellanliggande avsnitt eller etapper inom eller utanför den berörda medlemsstaten, med hjälp av ett eller flera transportmedel.

36. rimlig avkastningsgrad: den förväntade avkastningen motsvarande en riskjusterad diskonteringssats som återspeglar risknivån för ett projekt och den kapitaltyp och kapitalmängd som de privata investerarna planerar att investera.

37. total finansiering: den totala investering som gjorts i ett stödberättigat företag eller projekt enligt avsnitt 3 eller enligt artikel 16 eller 39 i denna förordning, exklusive helt privata investeringar som tillhandahålls på marknads­ mässiga villkor och inte omfattas av den berörda statliga stödåtgärden.

38. konkurrensutsatt anbudsförfarande: ett icke-diskriminerande anbudsförfarande som möjliggör för tillräckligt många företag att delta och där stödet beviljas antingen på grundval av det ursprungliga anbud som anbudsgivaren lagt eller på grundval av ett enhetspris. Dessutom utgör budgeten eller volymen med anknytning till anbudsförfarandet en bindande begränsning som innebär att inte alla anbudsgivare kan erhålla stöd.

39. rörelseresultat: skillnaden mellan de diskonterade inkomsterna och de diskonterade driftskostnaderna under investe­ ringens relevanta livstid, om denna skillnad är positiv. I driftskostnaderna ingår kostnader såsom kostnader för personal, material, inköpta tjänster, kommunikation, energi, underhåll, hyror och administration, men innefattar inte, vid tillämpning av denna förordning, avskrivningar och finansieringskostnader, om dessa har omfattats av investeringsstöd.

Definitioner som gäller för regionalstöd

40. Definitioner som gäller för stöd till bredbandsinfrastruktur (avsnitt 10) är tillämpliga på de relevanta bestämmel­ serna om regionalstöd.

41. regionalt investeringsstöd: regionalstöd som beviljas för en nyinvestering eller en nyinvestering till förmån för en ny ekonomisk verksamhet.

42. regionalt driftstöd: stöd för att minska ett företags löpande utgifter som inte hänger samman med en nyinvestering. Detta omfattar sådana kostnadskategorier som kostnader för personal, material, inköpta tjänster, kommunika­ tioner, energi, underhåll, hyror, administration osv., men inte avskrivningar och finansieringskostnader, om dessa har tagits med i de stödberättigande kostnaderna när investeringsstöd har beviljats.

43. stålsektorn: all verksamhet som rör produktionen av en eller flera av följande produkter:

a) tackjärn och ferrolegeringar:

tackjärn för tillverkning av stål, gjuteritackjärn och annat tackjärn, spegeljärn och högkolhaltig ferromangan; övriga ferrolegeringar är inte inbegripna.

b) obearbetade produkter och halvfabrikat av järn, stål eller specialstål:

flytande stål även i göt, inklusive sådana avsedda för smide; halvfabrikat: blooms, billets och slabs; platiner; varmvalsade breda band, med undantag för produktion av flytande stål för götstål vid små och medelstora gjuterier.

c) varmvalsade färdigprodukter av järn, stål eller specialstål:

räler, sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, balkar, grov profilstång och annan stång 80 mm och däröver, spontpålar, profilstänger och annan stång mindre än 80 mm och plattjärn under 150 mm, valstråd, rund- och fyrkantsjärn för rörframställning, varmvalsade band (inklusive band för rörframställning), varmvalsad plåt (överdragen och icke överdragen), grov- och mediumplåt med en tjocklek av 3 mm och däröver, universaljärn med en tjocklek av 150 mm och däröver, med undantag för dragen tråd, blankglödgat stål och gjutgods.

d) kallbearbetade produkter:

vitplåt, blyöverdragen plåt, svartplåt, galvaniserad plåt, annan överdragen tunnplåt, kallvalsad plåt, transforma­ torplåt och elektroband för framställning av vitplåt, kallvalsad plåt i rullar och band.

e) rör:

alla sömlösa stålrör, svetsade stålrör med en diameter på över 406,4 mm.

44. syntetfibersektorn:

a) extrudering/texturering av alla generiska typer av fibrer och garn baserade på polyester, polyamid, akryl eller polypropylen, oberoende av deras slutanvändning, eller

b) polymerisering (inbegripet polykondensering), då den är integrerad med extrudering med avseende på de maskiner som används, eller

c) varje biprocess som är förbunden med samtidig installation av kapacitet för extrudering/texturering av den potentiella stödmottagaren eller av något annat företag inom den grupp den tillhör och som, i den specifika affärsverksamheten i fråga, normalt är integrerad med sådan kapacitet med avseende på de maskiner som används.

45. transportsektorn: transport av passagerare med flyg, till sjöss, på väg eller på järnväg och på inre vattenvägar, eller godstransporter för annans räkning; med transportsektorn avses närmare bestämt följande verksamheter enligt indelningen i Nace Rev. 2:

a) Nace 49: Landtransporter och transport via rörledningar, utom Nace 49.32 Taxitrafik, 49.42 Flyttjänster, 49.5 Transporter i rörsystem.

b) Nace 50: Sjötransport

c) Nace 51: Lufttransport, utom Nace 51.22 Rymdtransport.

46. stödordningar riktade till ett begränsat antal särskilda sektorer: stödordningar som omfattar verksamheter som omfattas av mindre än fem klasser (fyrsiffrig kod) i den statistiska näringsgrensindelningen Nace Rev. 2.

47. turistverksamhet: följande verksamheter enligt indelningen i Nace Rev. 2:

a) Nace 55: hotell- och logiverksamhet.

b) Nace 56: restaurang-, catering- och barverksamhet.

c) Nace 79: resebyrå- och researrangörsverksamhet och andra resetjänster och relaterade tjänster.

d) Nace 90: konstnärlig och kulturell verksamhet samt nöjesverksamhet.

e) Nace 91: biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet m.m.

f) Nace 93: sport-, fritids- och nöjesverksamhet.

48. glest befolkade områden: de områden som kommissionen erkänt som sådana i enskilda beslut om regionalstöd­ skartor för perioden 1.7.2014–31.12.2020.

49. nyinvestering:

a) en investering i materiella och immateriella tillgångar i samband med etablering av en ny anläggning, utvidg­ ning av kapaciteten vid en befintlig anläggning, diversifiering av produktionen i en anläggning till produkter som inte tidigare tillverkats i anläggningen eller en grundläggande ändring av hela produktionsprocessen i en befintlig anläggning, eller

b) ett förvärv av tillgångar som tillhör en anläggning som har lagts ned eller skulle ha lagts ned om den inte hade förvärvats, och förutsatt att den köps av en investerare som inte har någon anknytning till säljaren och utesluter att enbart aktierna i ett företag förvärvas,

50. samma eller liknande verksamhet: en verksamhet som ingår i samma klass (fyrsiffrig kod) i den statistiska närings­ grensindelningen Nace Rev. 2 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (1).

51. nyinvestering till förmån för ny ekonomisk verksamhet:

a) En investering i materiella och immateriella tillgångar i samband med etablering av en ny anläggning eller en diversifiering av verksamheten vid en anläggning, på det villkoret att den nya verksamheten inte är samma eller en liknande verksamhet som den som tidigare utfördes vid anläggningen.

b) Förvärv av tillgångar som tillhör en anläggning som har lagts ned eller skulle ha lagts ned om den inte hade förvärvats, och förutsatt att den köps av en investerare som inte har någon anknytning till säljaren, på det vill­ koret att den nya verksamhet som ska utföras med hjälp av de förvärvade tillgångarna inte är samma eller en liknande verksamhet som den som bedrevs i anläggningen före förvärvet,

52. stort investeringsprojekt: en nyinvestering där de stödberättigande kostnaderna överstiger 50 miljoner euro, beräk­ nade till de priser och växelkurser som gäller den dag då stödet beviljas,

53. bestämmelseort: den plats där varorna lossas.

54. ursprungsort: den plats där varorna lastas för transport.

55. områden som är berättigade till driftstöd: en region i de yttersta randområdena som avses i artikel 349 i fördraget eller ett glest befolkat område, enligt den godkända regionalstödskartan för den berörda medlemsstaten för peri­ oden 1.7.2014–31.12.2020.

56. transportmedel: järnvägstransport, vägtransport, transport på inre vattenvägar, sjötransport, lufttransport och inter­ modal transport.

57. stadsutvecklingsfond: ett specialiserat investeringsinstrument som bildats för att investera i projekt för stadsutveck­ ling enligt en stödåtgärd för stadsutveckling. Stadsutvecklingsfonder förvaltas av en särskild förvaltare.

58. förvaltare av stadsutvecklingsfond: ett professionellt förvaltningsbolag med status som juridisk person, som väljer ut och investerar i stödberättigande stadsutvecklingsprojekt.

(1) EUT L 393, 30.12.2006, s. 1.

59. stadsutvecklingsprojekt: ett investeringsprojekt som har potential att främja genomförandet av insatser som planerats inom ramen för en integrerad strategi för hållbar stadsutveckling och bidra till uppnåendet av de mål som anges i denna strategi, däribland projekt med en internränta som kanske inte räcker till för att locka finansiering på strikt affärsmässig grund. Ett stadsutvecklingsprojekt kan organiseras som ett separat finansieringsblock inom de rätts­ liga strukturer som den stödmottagande privata investeraren utgör eller som en separat rättslig enhet, t.ex. ett företag som bildats för ett särskilt ändamål.

60. integrerad strategi för hållbar stadsutveckling: en strategi som officiellt föreslagits och certifierats av en behörig lokal myndighet eller ett offentligt organ för ett visst geografiskt stadsområde och en viss period, och som anger integ­ rerade åtgärder för att möta de ekonomiska, miljö- och klimatmässiga, demografiska och samhälleliga utmaningar som påverkar stadsområden.

61. bidrag in natura: bidrag i form av mark eller fastigheter, där marken eller fastigheten ingår i stadsutvecklingspro­ jektet.

Definitioner för stöd till små och medelstora företag

62. sysselsättning som skapas direkt genom ett investeringsprojekt: sysselsättning inom den verksamhet som investeringen gäller, även sysselsättning som skapas till följd av ett ökat utnyttjande av den kapacitet som skapats genom inve­ steringen.

63. organisatoriskt samarbete: utveckling av gemensamma affärsstrategier eller förvaltningsstrukturer, tillhandahållande av gemensamma tjänster eller tjänster för att underlätta samarbete, samordnad verksamhet, såsom forskning eller marknadsföring, stöd till nätverk och kluster, förbättring av tillgänglighet och kommunikation, användning av gemensamma instrument för att främja entreprenörskap och handel med små och medelstora företag,

64. samarbetsrelaterade rådgivningstjänster: rådgivning, bistånd och utbildning för utbyte av kunskap och erfarenheter och för förbättring av samarbetet.

65. samarbetsrelaterade stödtjänster: tillhandahållande av kontorslokaler, webbplatser, databaser, bibliotek, marknadsun­ dersökningar, handböcker samt arbetsdokument och förlagor till dokument.

Definitioner för stöd till små och medelstora företags tillgång till finansiering

66. investering av kapital likställt med eget kapital: en typ av finansiering som placerar sig mellan eget kapital och lån, med en högre risk än prioriterade skuld och en lägre risk än primärkapital och som ger innehavaren en avkast­ ning som i huvudsak grundar sig på vinster eller förluster i det underliggande målföretaget och för vilken ingen säkerhet har ställts vid betalningsförsummelse. Investeringar av kapital likställt med eget kapital kan vara struktu­ rerade som en fordran, osäkrad och underordnad, också blandad fordran, och i vissa fall konvertibel till aktier, eller som preferensaktier.

67. garanti i samband med avsnitten 1, 3 och 7 i förordningen: ett skriftligt åtagande att åta sig ansvaret för hela eller delar av en tredje mans nyligen genomförda lånetransaktioner, såsom skuld- eller leasinginstrument samt investe­ ringsinstrument i form av kapital likställt med eget kapital.

68. garantinivå: en offentlig investerares förlusttäckningsnivå för varje transaktion som berättigar till statligt stöd enligt den relevanta statliga stödåtgärden.

69. exit: en finansiell intermediärs eller investerares avveckling av innehav, bland annat utförsäljning, avskrivningar av investeringar, återbetalning av aktier eller lån, försäljning till ett finansinstitut och försäljning genom offentlig emission, inbegripet börsintroduktion.

70. anslagstilldelning: en offentlig investering med återbetalningsskyldighet i en finansiell intermediär för investeringar enligt en riskfinansieringsåtgärd, varvid samtliga inkomster ska återgå till den offentliga investeraren.

71. riskfinansieringsinvestering: investeringar i form av eget kapital och kapital likställt med eget kapital, lån inklusive leasing, garantier, eller en blandning av dessa med syftet att göra nya investeringar.

72. oberoende privat investerare: en privat investerare som inte är delägare i det företag i vilket den investerar, inklusive företagsänglar och finansinstitut, oavsett ägarförhållanden, i den mån de står för hela risken i förhållande till sin investering. Vid skapandet av ett nytt företag betraktas privata investerare som oberoende i förhållande till det företaget.

73. fysisk person: vid tillämpning av artiklarna 21 och 23 en person annan än en juridisk person som inte är ett företag i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget.

74. kapitalinvestering: tillhandahållande av kapital till ett företag som investeras direkt eller indirekt i utbyte mot ägande av en motsvarande aktieandel i företag.

75. första kommersiella försäljning: ett företags första försäljning på en produkt- eller tjänstemarknad, exklusive begränsad försäljning för att testa marknaden.

76. icke börsnoterade små och medelstora företag: små och medelstora företag som inte är officiellt noterade på en fond­ börs, med undantag för alternativa handelsplattformar.

77. uppföljningsinvestering: ytterligare en riskfinansieringsinvestering i ett företag efter en eller flera tidigare sådana inve­ steringar.

78. ersättningskapital: köp av befintliga aktier i ett företag från en tidigare investerare eller aktieägare.

79. enhet som anförtrotts uppdraget: Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden, ett internationellt finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare eller ett finansinstitut som etablerats i en medlemsstat med syftet att främja allmänintresset under en myndighets kontroll, ett offentligrättsligt organ eller ett privaträttsligt organ med ett offentligt uppdrag: den enhet som anförtrotts uppdraget kan väljas eller utses direkt i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2004/18/EG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentre­ prenader, varor och tjänster (1) eller senare lagstiftning som helt eller delvis ersätter det direktivet.

80. innovativt företag: ett företag

a) som genom en bedömning utförd av en extern expert kan visa att det inom överskådlig framtid kommer att utveckla produkter, tjänster eller processer som är nyskapande eller väsentligt förbättrade jämfört med den nyaste tekniken i branschen, och som löper risk att misslyckas tekniskt eller industriellt, eller

b) vars kostnader för forskning och utveckling utgör minst 10 % av dess totala driftskostnader under minst ett av de tre år som föregick beviljandet av stödet eller, om det gäller ett nystartat företag utan finansiell historik, under revisionen av dess innevarande budgetperiod, vilket ska bestyrkas av en extern revisor.

81. alternativ handelsplattform: multilateral handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.1.15 i direktiv 2004/39/EG där majoriteten av de finansieringsinstrument som tas upp till handel ges ut av små och medelstora företag.

82. lån: en överenskommelse som ålägger långivaren en skyldighet att göra ett överenskommet belopp tillgängligt för låntagaren för en överenskommen period och enligt vilken låntagaren är skyldig att återbetala det beloppet inom den överenskomna perioden. Det kan anta formen av ett lån, eller något annat finansieringsinstrument, t.ex. leasing, som ger långivaren en viktig komponent i form av minimiavkastning. Refinansieringen av befintliga lån ska inte vara ett stödberättigande lån.

Definitioner för stöd till forskning, utveckling och innovation

83. organisation för forskning och kunskapsspridning: en enhet (såsom universitet eller forskningsinstitut, tekniköverfö­ ringsorgan, innovationsmäklare, forskningsinriktade fysiska eller virtuella gemensamma enheter), oberoende av dess rättsliga status (om den omfattas av offentligrättslig eller privaträttslig lagstiftning) eller finansieringssätt, vars främsta syfte är att bedriva oberoende grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling, eller att sprida resultaten av sådan verksamhet genom undervisning, offentliggörande eller kunskapsöverföring. Om en sådan enhet även bedriver ekonomisk verksamhet måste finansieringen, kostnaderna och intäkterna av den ekono­ miska verksamheten redovisas separat. Företag som kan utöva ett avgörande inflytande över en sådan organisa­ tion, till exempel i egenskap av aktieägare eller medlemmar, får inte ha företräde till de resultat organisationen uppnår.

84. grundforskning: experimentellt eller teoretiskt arbete som i första hand syftar till att förvärva ny kunskap om de grundläggande orsakerna till fenomen och iakttagbara fakta, och som inte syftar till någon direkt kommersiell tillämpning eller användning.

(1) EUT L 134, 30.4.2004, s. 114.

85. industriell forskning: planerad forskning eller kritisk analys, som syftar till att förvärva ny kunskap och nya färdig­ heter för att utveckla nya produkter, processer eller tjänster, eller för att markant förbättra befintliga produkter, processer eller tjänster. Detta inbegriper skapandet av komponenter som utgör delar av komplexa system, och kan inbegripa byggande av prototyper i laboratoriemiljö eller i en miljö med simulerade gränssnitt till befintliga system och till pilotverksamhet, om detta är nödvändigt för den industriella forskningen, särskilt för allmän teknikvalidering.

86. experimentell utveckling: att förvärva, kombinera, forma och använda befintliga vetenskapliga, tekniska, näringslivs­ mässiga och andra relevanta kunskaper och färdigheter med syftet att utarbeta nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster. Detta kan också inbegripa t.ex. verksamheter som syftar till konceptuell definition, planering och dokumentation av nya produkter, processer eller tjänster.

Experimentell utveckling kan inbegripa utformning av prototyper, demonstration, pilotarbete, testning och vali­ dering av nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster i miljöer som motsvarar realistiska driftsförhål­ landen, där det primära syftet är att göra ytterligare tekniska förbättringar på de produkter, processer eller tjänster som ännu inte är fasta, Detta kan omfatta utveckling av en kommersiellt användbar prototyp eller ett pilotarbete som med nödvändighet är den slutliga kommersiella produkten och som är alltför dyr att producera för att endast användas för demonstration och utvärdering.

Experimentell utveckling inbegriper inte rutinmässiga eller återkommande ändringar av befintliga varor, tillverk­ ningsmetoder, tillverkningsprocesser, tjänster eller andra pågående verksamheter även om dessa ändringar kan innebära förbättringar.

87. genomförbarhetsstudie: utvärdering och analys av potentialen för ett projekt som syftar till att stödja beslutspro­ cessen genom att objektivt och rationellt avslöja projektets starka och svaga sidor, möjligheter och risker samt att identifiera de resurser som krävs för att genomföra det, och slutligen utsikterna för att projektet blir en framgång.

88. personalkostnader: kostnader för forskare, tekniker och annan stödpersonal i den omfattning som de arbetar med projektet eller verksamheten i fråga.

89. normala marknadsmässiga villkor: sådana villkor för en transaktion mellan avtalsslutande parter som inte skiljer sig från de villkor som skulle fastställas mellan oberoende företag och som inte innehåller inslag av samverkan. Varje transaktion som är resultatet av ett öppet, transparent och icke-diskriminerande förfarande anses uppfylla prin­ cipen om normala marknadsmässiga villkor.

90. faktiskt samarbete: samarbete mellan minst två oberoende parter för utbyte av kunskap eller teknik eller för att uppnå ett gemensamt mål baserat på arbetsdelning, varvid parterna gemensamt definierar räckvidden för samar­ betsprojektet, bidrar till dess genomförande och delar dess risker och resultat. En eller flera parter kan stå för hela kostnaden för projektet och därmed befria andra parter från de ekonomiska riskerna med projektet. Kontrakts­ forskning och tillhandahållande av forskningstjänster betraktas inte som samarbetsformer.

91. forskningsinfrastruktur: anläggningar, resurser och därmed sammanhängande tjänster som forskarsamhället använder för att genomföra forskning inom sina respektive områden; denna definition omfattar vetenskaplig utrustning och forskningsmaterial, kunskapsbaserade resurser såsom samlingar, arkiv eller strukturerad vetenskaplig information, informations- och kommunikationsteknikbaserade infrastrukturer såsom Grid, databehandling, program och kommunikationer samt alla andra unika medel som är nödvändiga för att bedriva forskning. Dessa infrastrukturer kan finnas på en enda plats eller vara utspridda (dvs. utgör ett organiserat resursnät) i enlighet med artikel 2 a i rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) (1).

92. innovationskluster: strukturer eller organiserade grupperingar av oberoende parter (såsom innovativa nystartade företag, små, medelstora och stora företag, forskningsinstitut, organisationer för kunskapsspridning, icke-vinstdri­ vande organisationer och andra relaterade ekonomiska aktörer) som är avsedda att stimulera innovativ verksamhet genom att främja intensiv samverkan, gemensam användning av utrustning och kunskapsutbyte och genom att bidra effektivt till kunskapsöverföring, nätverksbyggande, informationsspridning och samarbete mellan företagen och de andra organisationerna i klustret.

93. högkvalificerad personal: personal med en examen från eftergymnasial utbildning och minst fem års relevant yrkeser­ farenhet, vilket även kan omfatta doktorandstudier.

(1) EUT L 206, 8.8.2009, s. 1.

94. innovationsrådgivningstjänster: rådgivning, bistånd och utbildning på områdena kunskapsöverföring, förvärv, skydd och utnyttjande av immateriella rättigheter samt användning av standarder och föreskrifter som de omfattas av.

95. innovationsstödjande tjänster: tillhandahållande av kontorslokaler, databaser, bibliotek, marknadsundersökningar, laboratorier, kvalitetsmärkning, testning och certifiering i syfte att utveckla effektivare produkter, processer eller tjänster.

96. organisationsinnovation: genomförande av en ny organisationsmetod i ett företags affärsmetoder, arbetsplatsorgani­ sation eller förbindelser utåt, men inte ändringar som baseras på organisationsmetoder som redan används inom företaget, ändrad ledningsstrategi, sammanslagningar och förvärv, upphörande med en process, allmänt utbyte eller utvidgning av kapitalet, förändringar som uteslutande beror på ändrade faktorpriser, anpassning, regelbundna säsongsanpassningar eller andra cykliska anpassningar samt handel med nya eller väsentligt förbättrade produkter.

97. processinnovation: genomförande av en ny eller väsentligt förbättrad produktions- eller framtagningsmetod (inklu­ sive betydande förändringar av teknik, utrustning eller programvara), exklusive smärre förändringar eller förbättr­ ingar, förbättrade produktions- eller tjänstemöjligheter genom att tillverknings- eller logistiksystem införs som i hög grad liknar dem som redan används, upphörande med en process, allmänt utbyte eller utvidgning av kapi­ talet, förändringar som uteslutande beror på ändrade faktorpriser, anpassning, regelbundna säsongsanpassningar eller andra cykliska anpassningar, samt handel med nya eller väsentligt förbättrade produkter.

98. inhyrning: en stödmottagares tillfälliga anställning av personal för en begränsad period, varefter personalen har rätt att gå tillbaka till sin tidigare arbetsgivare.

Definitioner för stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder

99. arbetstagare med kraftigt sämre förutsättningar: personer som

a) inte har haft någon ordinarie avlönad anställning under minst 24 månader, eller

b) inte har haft någon ordinarie avlönad anställning under minst tolv månader och tillhör en av de kategorier b–g som anges i definitionen av ”arbetstagare med sämre förutsättningar”.

100. skyddad sysselsättning: sysselsättning i ett företag där minst 30 % av de anställda har funktionshinder.

Definitioner som gäller stöd till miljöskydd

101. miljöskydd: varje åtgärd som syftar till att avhjälpa eller förebygga skador på den fysiska miljön eller naturresur­ serna genom en stödmottagares egen verksamhet, att minska risken för sådana skador eller att främja en effekti­ vare användning av naturresurserna, bland annat energisparande åtgärder och användning av förnybara energi­ källor.

102. unionsnorm:

a) en obligatorisk unionsnorm som anger den nivå som enskilda företag ska uppnå i miljöhänseende, eller

b) skyldigheten enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (1) att använda bästa tillgängliga teknik och se till att utsläppen av förorenande ämnen inte är högre än de skulle vara vid tillämpning av bästa tillgäng­ liga teknik för de fall där utsläppsnivåer som hänger samman med den bästa tillgängliga tekniken har fastställts i genomförandeakter som antagits i enlighet med direktiv 2010/75/EU kommer dessa nivåer att vara tillämpliga vid tillämpningen av denna förordning. Om dessa nivåer uttrycks i form av ett intervall ska den nivå där den bästa tillämpliga tekniken först uppnås tillämpas.

103. energieffektivitet: en mängd sparad energi som fastställs genom mätning och/eller uppskattning av förbrukningen före och efter genomförandet av en åtgärd för att förbättra energieffektiviteten, med normalisering för yttre förhål­ landen som påverkar energiförbrukningen.

104. energieffektivitetsprojekt: ett investeringsprojekt som förbättrar energieffektiviteten i en byggnad.

(1) EUT L 24, 29.1.2008, s. 8.

105. energieffektivitetsfond: ett specialiserat investeringsinstrument som inrättats med tanke på investeringar i energieffek­ tivitetsprojekt för att förbättra energieffektiviteten i byggnader inom såväl inhemska som utländska sektorer. Ener­ gieffektivitetsfonder förvaltas av en särskild förvaltare.

106. förvaltare av energieffektivitetsfond: ett professionellt förvaltningsbolag med status som juridisk person, som väljer ut och investerar i stödberättigade energieffektivitetsprojekt.

107. högeffektiv kraftvärme: kraftvärme som motsvarar definitionen av högeffektiv kraftvärme i artikel 2.34 i Europapar­ lamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiv­ en 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (1).

108. kraftvärme: samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och elenergi och/eller mekanisk energi.

109. energi från förnybara energikällor: energi som produceras vid anläggningar som endast använder förnybara energi­ källor samt andelen energi (uttryckt i värmevärde) som producerats från förnybara energikällor i hybridanlägg­ ningar som också använder konventionella energikällor. Detta omfattar förnybar el som används för att fylla lagringssystemen, men inte el som produceras som ett resultat av lagringssystemen.

110. förnybara energikällor: följande förnybara icke-fossila energikällor: vindenergi, solenergi, aerotermisk energi, geoter­ misk energi, hydrotermisk energi, havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogaser.

111. biobränsle: flytande eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.

112. hållbart biobränsle: biobränsle som uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 17 i direktiv 2009/28/EG.

113. livsmedelsbaserat biobränsle: biodrivmedel som framställts från spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor enligt definitionen i kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främ­ jande av användningen av energi från förnybara energikällor (2).

114. ny och innovativ teknik: en ny och oprövad teknik jämfört med den senaste utvecklingen inom branschen, vilket innebär en risk för tekniskt eller industriellt misslyckande och inte är en optimering eller uppskalning av befintlig teknik.

115. balanseringsansvar: det ansvar för obalanser (avvikelser mellan produktion, förbrukning och kommersiella transak­ tioner) som åligger en marknadsaktör eller dennes valda företrädare, nedan kallad balansansvarig part, inom en viss period, nedan kallad avräkningsperiod.

116. standardbalanseringsansvar: diskrimineringsfritt teknikövergripande balanseringsansvar som ingen producent undantas från.

117. biomassa: den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk (bland annat mate­ rial av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri, inklusive fiske och vattenbruk, samt biogaser och den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall.

118. totala utjämnade kostnader för att producera energi: kostnaderna för elproduktion vid den punkt där det finns en förbindelse till en belastningspunkt eller ett elnät. Detta omfattar startkapitalet, diskonteringsräntan samt kostna­ derna för kontinuerlig drift, bränsle och underhåll.

119. miljöskatt: en skatt vars specifika beskattningsunderlag har tydliga negativa effekter på miljön, eller vars syfte är att vissa verksamheter, varor eller tjänster ska beskattas så att miljökostnaderna ingår i priset eller att producenter och konsumenter styrs mot miljövänligare verksamheter.

(1) EUT L 315, 14.11.2012, s. 1.

(2) COM(2012) 595, 17.10.2012.

120. unionens minimiskattenivå: den minimiskattenivå som anges i unionslagstiftningen för energiprodukter och elektri­ citet betyder det den lägsta skattenivå som anges i bilaga I till rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (1).

121. förorenat område: ett område där förekomst av farliga ämnen orsakad av mänsklig verksamhet är belagd och där denna förekomst är så stor att den utgör en betydande risk för människors hälsa eller för miljön med beaktande av pågående och godkänd framtida användning av marken.

122. principen om att förorenaren betalar: kostnaderna för att åtgärda föroreningar bör betalas av den som har orsakat dem.

123. förorening: den skada som en förorenare orsakar genom att direkt eller indirekt skada miljön, eller genom att skapa förhållanden som leder till en sådan skada på den fysiska miljön eller på naturresurser.

124. energieffektiva fjärrvärme- och kylsystem: fjärrvärme- och kylsystem som motsvarar definitionen av effektiva fjärr­ värme- och kylsystem i artikel 2.41 och 2.42 i direktiv 2012/27/EU. Definitionen inbegriper anläggningar för produktion av värme/kyla och det nätverk (inbegripet tillhörande anordningar) som krävs för att distribuera värme/kyla från produktionsenheterna till kundens lokaler.

125. förorenare: den som direkt eller indirekt skadar miljön eller skapar förhållanden som leder till sådan skada.

126. återanvändning: varje förfarande som innebär att produkter eller komponenter som inte är avfall återanvänds i samma syfte för vilket de ursprungligen var avsedda.

127. förberedelse för återanvändning: återvinningsförfaranden som går ut på kontroll, rengöring eller reparation, genom vilka produkter eller komponenter av produkter som har blivit avfall bereds för att användas igen utan någon annan förbehandling.

128. materialåtervinning: varje form av återvinningsförfarande genom vilket avfallsmaterial upparbetas till produkter, material eller ämnen, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål; det omfattar upparbetning av organiskt material men inte energiåtervinning och upparbetning till material som ska användas som bränsle eller fyllmaterial.

129. nyaste teknik: en process i vilken det är ett ekonomiskt lönsamt normalt förfarande att använda en avfallsprodukt vid tillverkning av en slutprodukt. Begreppet nyaste teknik ska där det är lämpligt tolkas utifrån ett unionspers­ pektiv med hänsyn till den tekniska utvecklingen och den inre marknaden.

130. energiinfrastruktur: varje fysisk utrustning eller anläggning som är belägen i unionen eller kopplar samman unionen med ett eller flera tredjeländer och omfattas av följande kategorier:

a) För el:

i) Infrastruktur för överföring enligt definitionen i artikel 2.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el (2).

ii) Infrastruktur för distribution enligt definitionen i artikel 2.5 i direktiv 2009/72/EG.

iii) Ellagring, definierat som ellagringsanläggningar som används för permanent eller tillfällig lagring av el i infrastruktur ovan eller under mark, eller i geologiska områden, förutsatt att de är direkt anslutna till högspänningsledningar som är utformade för en spänning på 110 kV eller mer.

iv) Varje typ av utrustning eller anläggning som är nödvändig för att de system som avses i leden i–iii ska fungera tryggt, säkert och effektivt, inklusive skydds-, övervaknings- och kontrollsystem på alla spännings­ nivåer och i alla transformatorstationer.

(1) EUT L 283, 31.10.2003, s. 51.

(2) EUT L 211, 14.8.2009, s. 55.

v) Intelligenta nät, definierat som varje typ av utrustning eller anläggning, både på överförings- och på mellanspänningsdistributionsnivå, som syftar till digital tvåvägskommunikation, i realtid eller nära realtid, samt interaktiv och intelligent övervakning och styrning av produktion, överföring, distribution och förbrukning av el inom ett elnät för att utveckla ett nät som på ett effektivt sätt integrerar alla användare anslutna till elnätet – producenter, konsumenter och de som är både producenter och konsumenter – samt deras beteende och handlingar, i syfte att säkerställa ett ekonomiskt effektivt, hållbart elsystem med låga förluster, hög kvalitet, försörjningstrygghet och säkerhet.

b) För gas:

i) Överförings- och distributionsledningar för transport av naturgas och biogas, som ingår i ett nät, utom högtrycksledningar som används för distribution i tidigare led av naturgas.

ii) Underjordiska lagringsanläggningar anslutna till de högtrycksledningar för gas som anges i led i.

iii) Mottagning, lagring och förångnings- eller dekompressionsanläggningar för flytande naturgas, eller kompri­ merad naturgas.

iv) Varje typ av utrustning eller anläggning som är nödvändig för att systemet ska fungera tryggt, säkert och effektivt eller för att möjliggöra dubbelriktad kapacitet, inklusive kompressorstationer.

c) För olja:

i) Rörledningar för transport av råolja.

ii) Pumpstationer och lagringsanläggningar som är nödvändiga för driften av råoljerörledningar.

iii) Varje typ av utrustning eller anläggning som är nödvändig för att systemet i fråga ska fungera ordentligt, säkert och effektivt, inklusive skydds-, övervaknings- och kontrollsystem samt anordningar för omvända flöden.

d) Angående koldioxid: nät av rörledningar, inbegripet tillhörande förstärkningsstationer för transport av koldi­ oxid till lagringsanläggningar, i syfte att injektera koldioxiden i en lämplig underjordisk geologisk formation för permanent förvaring.

131. lagstiftning om den inre marknaden för energi: omfattar Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas (1), Europaparla­ mentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (2), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel (3) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten, eller senare lagstiftning som helt eller delvis ersätter dessa rättsakter (4).

Definitioner som gäller socialt stöd för transport för personer som är bosatta i avlägsna områden

132. permanent bosättningsort: den plats där en person bor under minst 185 dagar varje kalenderår till följd av personlig eller yrkesmässig anknytning. Om en persons yrkesmässiga anknytning skiljer sig från den personliga anknyt­ ningen och om han eller hon bor i två eller fler medlemsstater, anses dennes permanenta bosättningsort vara platsen för den personliga anknytningen, förutsatt att han eller hon återvänder dit regelbundet. Om en person bor i en medlemsstat för att utföra en uppgift under en fastställd tidsperiod anses dennes bosättningsort ändå vara platsen för den personliga anknytningen, oavsett om han eller hon återvänder dit under tidsperioden för utförande av uppgiften. Studier vid ett universitet eller en skola i en annan medlemsstat innebär inte i sig att den perma­ nenta bosättningsorten ändras. Alternativt ska med permanent bosättningsort avses det som avses i medlemssta­ ternas nationella lagstiftning.

Definitioner för stöd till bredbandsinfrastruktur

133. grundläggande bredband eller grundläggande bredbandsnät: nät med grundläggande funktioner som baseras på teknik­ plattformar som ADSL-nät (upp till ADSL2+), traditionella kabelnät (t.ex. DOCSIS 2.0), mobila nät av tredje gene­ rationen (UMTS) och satellitbaserade system.

(1) EUT L 211, 14.8.2009, s. 94.

(2) EUT L 211, 14.8.2009, s. 1.

(3) EUT L 211, 14.8.2009, s. 15.

(4) EUT L 211, 14.8.2009, s. 36.

134. bredbandsrelaterade bygg- och anläggningsarbeten: bygg- och anläggningsarbeten som krävs för utbyggnad av ett bred­ bandsnät, exempelvis uppgrävning av en väg för att möjliggöra utläggning av (bredbands)kabelrör.

135. kabelrör: ett underjordiskt rör eller en kanal som innehåller optiska fiberledningar, kopparledningar eller koaxial­ ledningar till ett bredbandsnät.

136. fysiskt tillträde: ett tillträde till slutkonsumentens accessnätsförbindelse som gör det möjligt för konkurrenter att använda sina egna överföringssystem för direkt överföring.

137. passiv bredbandsinfrastruktur: bredbandsnät utan några aktiva komponenter. Omfattar vanligtvis anläggningsinfra­ struktur, kabelrör och svartfiber samt kopplingsskåp.

138. nästa generations accessnät (NGA-nät): avancerade nät som har åtminstone följande egenskaper: a) de levererar tjänster på ett tillförlitligt sätt med mycket hög hastighet per abonnent via optiska (eller tekniskt likvärdiga) stomnät som är tillräckligt nära användarnas lokaler för att garantera faktisk leverans med mycket hög hastighet,

b) de stöder en rad olika avancerade digitala tjänster, bland annat konvergerande, helt och hållet IP-baserade tjänster och c) de har betydligt högre uppladdningshastigheter (jämfört med grundläggande bredbandsnät). I det nuvarande skedet av marknadsutveckling och teknisk utveckling är NGA-näten a) fiberbaserade accessnät (FTTx),

b) avancerade uppgraderade kabelnät och c) vissa avancerade trådlösa accessnät som kan erbjuda varje abonnent tillförlitliga höghastighetstjänster.

139. tillträde i grossistledet: ett tillträde som möjliggör för en operatör att använda en annan operatörs anläggningar. Det bredast möjliga tillträde som ska ges över nätet i fråga ska, på grundval av den nuvarande tekniska utvecklings­ nivån, åtminstone innefatta följande accessprodukter: FTTH/FTTB-nät: tillträde till kabelrör, tillträde till svartfiber, tillträde till accessnätet samt bitströmsaccess. Kabelnät: tillträde till kabelrör och bitströmsaccess. FTTC-nät: till­ träde till kabelrör, tillträde till delaccessnät och bitströmsaccess. Passiv nätinfrastruktur: tillträde till kabelrör, till­ träde till svartfiber och/eller tillträde till accessnätet. ADSL-baserade bredbandsnät: tillträde till accessnätet och bitströmsaccess. Mobila eller trådlösa nät: bitström, gemensam användning av master och tillträde till stamnät. För satellitplattformar: bitströmsaccess.

Definitioner för stöd till kultur och bevarande av kulturarvet

140. smala audiovisuella verk: de verk som identifieras som sådana av medlemsstaterna på grundval av fördefinierade kriterier när de inför stödordningar eller beviljar stöd; det kan röra sig om filmer vars enda originalversion är på ett officiellt språk i en medlemsstat med begränsat territorium eller språkområde eller begränsad befolkning, kort­ filmer, filmer som gjorts av förstagångsregissörer eller andragångsregissörer, dokumentärfilmer eller lågbudgetverk eller verk som på något annat är smala i kommersiellt hänseende.

141. kommittén för utvecklingsbistånd (DAC) inom OECD: omfattar alla länder och geografiska områden som är berätti­ gade till officiellt utvecklingsbistånd och som ingår i den förteckning som sammanställts av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

142. ”Rimlig vinst” ska fastställas i förhållande till den typiska vinsten inom den berörda sektorn. Under alla omständig­ heter ska en kapitalavkastning som inte överstiger den tillämpliga swap-räntan plus en premie på 100 ränte­ punkter anses vara rimlig.

Definitioner för stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur

143. professionell idrott: utövande av idrott i form av arbete eller tjänst mot betalning, oavsett om ett formellt anställ­ ningsavtal har upprättats mellan den professionella idrottsutövaren och det berörda idrottsförbundet, om ersätt­ ningen överskrider kostnaderna för deltagande och utgör en betydande del av inkomsten för den berörda idrotts­ utövaren. Utgifter för resor och uppehälle på grund av deltagande i sportevenemang ska inte betraktas som ersätt­ ning vid tillämpningen av denna förordning.

Artikel 3

Villkor för undantag

Stödordningar, individuellt stöd som beviljas enligt stödordningar och stöd för särskilda ändamål ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.2 eller 107.3 i fördraget och ska undantas från anmäl­ ningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget under förutsättning att sådant stöd uppfyller samtliga villkor i kapitel I i denna förordning och de särskilda villkor för den relevanta stödkategorin som anges i kapitel III i denna förordning.

Artikel 4

Tröskelvärden för anmälan

1. Denna förordning ska inte tillämpas på stöd som överskrider följande tröskelvärden:

a) För regionalt investeringsstöd: det justerade stödbeloppet, beräknat i enlighet med den mekanism som anges i arti­ kel 2.20 för en investering med stödberättigande kostnader på 100 miljoner euro.

b) För regionalt stöd till stadsutveckling, 20 miljoner euro enligt artikel 16.3.

c) För investeringsstöd till små och medelstora företag: 7,5 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.

d) För stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag: 2 miljoner euro per företag per projekt.

e) För stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor: 2 miljoner euro per företag per år.

f) För stöd till små och medelstora företag för samarbetskostnader som uppstår då de deltar i projekt för europeiskt territoriellt samarbete 2 miljoner euro per företag per projekt.

g) För riskfinansieringsstöd: 15 miljoner euro per stödberättigat företag enligt artikel 21.9.

h) För stöd till nystartade företag: de belopp per företag som anges i artikel 22.3, 22.4 och 22.5.

i) För stöd till forskning och utveckling:

i) Om projektet huvudsakligen består av grundforskning: 40 miljoner euro per företag per projekt. Detta är fallet om mer än hälften av de stödberättigande projektkostnaderna uppkommer i samband med verksamhet som omfattas av kategorin grundforskning.

ii) Om projektet huvudsakligen består av industriell forskning: 20 miljoner euro per företag per projekt. Detta är fallet om mer än hälften av de stödberättigande projektkostnaderna uppkommer i samband med verksamhet som omfattas av kategorin industriforskning eller inom kategorierna industriforskning och grundforskning till­ sammans.

iii) Om projektet huvudsakligen består av experimentell utveckling: 15 miljoner euro per företag per projekt. Detta är fallet om mer än hälften av de stödberättigande projektkostnaderna uppkommer i samband med verksamhet som omfattas av kategorin experimentell utveckling.

iv) Om projektet är ett Eureka-projekt eller genomförs av ett gemensamt företag som inrättats på grundval av arti­ kel 185 eller artikel 187 i fördraget fördubblas de belopp som anges i leden i–iii.

v) Om stöd för forsknings- och utvecklingsprojekt beviljas i form av förskott med återbetalningsskyldighet som, i avsaknad av en vedertagen metod för att beräkna bruttobidragsekvivalenten, uttrycks som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna och åtgärden föreskriver att förskotten, om projektet blir en framgång definierat på grundval av en rimlig och försiktig hypotes, kommer att betalas tillbaka med en diskonteringsränta som minst motsvarar den räntesats som var tillämplig vid den tidpunkt då stödet beviljades, får de belopp som anges i leden i–iv höjas med 50 %.

vi) Stöd för genomförbarhetsstudier som förberedelse inför forskningsverksamhet: 7,5 miljoner euro per studie.

j) För investeringsstöd för forskningsinfrastruktur: 20 miljoner euro per infrastruktur.

k) För stöd till innovationskluster: 7,5 miljoner euro per kluster.

l) Innovationsstöd till små och medelstora företag: 5 miljoner euro per företag per projekt.

m) För stöd till processinnovation och organisationsinnovation: 7,5 miljoner euro per företag per projekt.

n) För stöd till utbildning: 2 miljoner euro per utbildningsprojekt.

o) För stöd till rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar: 5 miljoner euro per företag per år.

p) För stöd i form av lönesubventioner för anställning av arbetstagare med funktionshinder: 10 miljoner euro per företag per år.

q) För stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder: 10 miljoner euro per företag per år.

r) För stöd för att kompensera för kostnaderna för bistånd som ges till arbetstagare med sämre förutsättningar: 5 miljoner euro per företag per år.

s) För investeringsstöd till miljöskydd, exklusive investeringsstöd till sanering av förorenade områden och stöd till distributionsnätsdelen av den energieffektiva fjärrvärme -och fjärrkylanläggningen: 15 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.

t) För investeringsstöd till energieffektivitetsprojekt: 10 miljoner euro enligt artikel 39.5.

u) För investeringsstöd för sanering av förorenade områden: 20 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.

v) För driftstöd för produktion av el från förnybara energikällor och driftstöd för att främja energi från förnybara ener­ gikällor i småskaliga anläggningar. 15 miljoner euro per företag per projekt. När stödet beviljas på grundval av ett konkurrensutsatt anbudsförfarande enligt artikel 42. 150 miljoner euro per år med hänsyn tagen till den samman­ lagda budgeten för alla stödordningar som omfattas av artikel 42.

w) För investeringsstöd till distributionsnät för fjärrvärme eller fjärrkyla: 20 miljoner euro per företag per investerings­ projekt.

x) För investeringsstöd för energiinfrastruktur: 50 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.

y) För stöd till bredbandsinfrastruktur: totalt 70 miljoner euro per projekt.

z) För investeringsstöd för kultur och bevarande av kulturarvet: 100 miljoner euro per projekt. Driftstöd för kultur och bevarande av kulturarvet: 50 miljoner euro per företag per år.

aa) För stödordningar för audiovisuella verk: 50 miljoner euro per stödordning per år.

bb) För investeringsstöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell infrastruktur: 15 miljoner euro eller de totala kost­ naderna över 50 miljoner euro per projekt. driftstöd för energiinfrastruktur: 2 miljoner euro per infrastruktur per år.

cc) För investeringsstöd för lokal infrastruktur: 10 miljoner euro eller de totala kostnaderna över 20 miljoner euro för samma infrastruktur.

2. De tröskelvärden som anges i eller som det hänvisas till i punkt 1 får inte kringgås genom en konstgjord uppdel­ ning av stödordningar eller stödprojekt.

Artikel 5

Stödets överblickbarhet

1. Denna förordning ska endast tillämpas på stöd för vilket det är möjligt att i förväg beräkna den exakta bruttobi­ dragsekvivalenten utan att göra en riskbedömning (överblickbart stöd).

2. Följande kategorier av stöd ska anses vara överblickbara:

a) Stöd som ingår i bidrag och räntesubventioner.

b) Stöd som ingår i lån, om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av den referensränta som gällde när stödet beviljades.

c) Stöd i form av garantier

i) om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av de säkerhetsavgifter som föreskrivs i ett tillkännagi­ vande från kommissionen, eller

ii) om metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten för garantin före genomförandet av åtgärden har godkänts på grundval av kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stat­ ligt stöd i form av garantier (1), eller ett senare tillkännagivande som ersätter detta, efter att ha anmälts till kommissionen enligt en förordning som kommissionen antagit på området statligt stöd som gällde vid den aktu­ ella tidpunkten, och om den godkända metoden uttryckligen avser den typ av garantier och den typ av underlig­ gande transaktioner som det är fråga om vid tillämpningen av denna förordning.

d) Stöd i form av skatteförmåner, om det i åtgärden föreskrivs ett tak som garanterar att det tillämpliga tröskelvärdet inte överskrids.

(1) EUT C 155, 20.6.2008, s. 10.

e) Regionalt stöd till stadsutveckling, om villkoren i artikel 16 är uppfyllda.

f) Stöd i form av riskfinansieringsåtgärder, om villkoren i artikel 21 är uppfyllda.

g) Stöd till nystartade företag, om villkoren i artikel 22 är uppfyllda.

h) Stöd till energieffektivitetsprojekt, om villkoren i artikel 39 är uppfyllda.

i) Stöd i form av bidrag utöver marknadspriset, om villkoren i artikel 42 är uppfyllda.

j) Stöd i form av förskott med återbetalningsskyldighet, om det totala nominella beloppet av förskottet med återbetal­ ningsskyldighet inte överstiger de tröskelvärden som är tillämpliga enligt denna förordning eller om metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten för förskottet med återbetalningsskyldighet, innan åtgärden genomförs, har godkänts efter att ha anmälts till kommissionen.

Artikel 6

Stimulanseffekt

1. Denna förordning ska endast vara tillämplig på stöd som har en stimulanseffekt.

2. Stöd ska anses ha en stimulanseffekt om stödmottagaren har lämnat in en skriftlig ansökan om stöd till den berörda medlemsstaten innan arbetet med projektet eller verksamheten inleds. Stödansökan ska minst omfatta följande uppgifter:

a) Företagets namn och storlek.

b) Beskrivning av projektet, inklusive start- och slutdatum.

c) Plats för projektet.

d) Förteckning över projektkostnader.

e) Typ av stöd (bidrag, lån, garanti, förskott med återbetalningsskyldighet, kapitaltillskott eller annat) och det offentliga finansieringsbelopp som behövs för projektet.

3. Stöd för särskilda ändamål som beviljas stora företag ska anses ha en stimulanseffekt om medlemsstaten, förutom att se till att det villkor som anges i punkt 2 är uppfyllt, innan den beviljar det berörda stödet har kontrollerat att den dokumentation som stödmottagaren har utarbetat visar att stödet kommer att få ett eller flera av följande resultat:

a) I fråga om regionalt investeringsstöd: att ett projekt genomförs som inte skulle ha genomförts i det berörda området eller inte skulle ha varit tillräckligt lönsamt för stödmottagaren i det berörda området i avsaknad av stöd.

b) I övriga fall, att

— projektets eller verksamhetens omfattning ökar påtagligt genom stödet, eller

— det sammanlagda belopp som stödmottagaren investerat i projektet eller verksamheten ökar påtagligt genom stödet, eller

— slutförandet av projektet eller verksamheten i fråga har påskyndats påtagligt.

4. Genom undantag från punkterna 2 och 3 ska åtgärder i form av skatteförmåner anses ha en stimulanseffekt om följande villkor är uppfyllda:

a) Åtgärden fastställer en rätt till stöd i enlighet med objektiva kriterier och utan vidare bedömningsutrymme för med­ lemsstaten.

b) Åtgärden har antagits och trätt i kraft innan arbetet med det understödda projekt eller den understödda verksamheten har inletts, utom när det gäller efterföljande ordningar på skatteområdet, om verksamheten redan omfattades av de tidigare ordningarna i form av skatteförmåner.

5. Genom undantag från punkterna 2, 3 och 4 gäller att följande kategorier av stöd inte behöver ha en stimulanseffekt eller ska anses ha en stimulanseffekt:

a) Regionalt driftstöd, om villkoren i artikel 15 är uppfyllda.

b) Stöd för små och medelstora företags tillgång till finansiering, om de relevanta villkoren i artiklarna 21 och 22 är uppfyllda.

c) Stöd till rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar i form av lönesubventioner och stöd till anställning av arbetstagare med funktionshinder i form av lönesubventioner, om de relevanta villkoren i artiklarna 32 och 33 är uppfyllda.

d) Stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder, om villkoren i arti­ kel 34 är uppfyllda.

e) Stöd i form av nedsättning av miljöskatter enligt direktiv 2003/96/EG, om villkoren i artikel 44 i denna förordning är uppfyllda.

f) Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer, om villkoren i artikel 50 är uppfyllda.

g) Socialt stöd för transport för personer bosatta i avlägsna områden, om villkoren i artikel 51 är uppfyllda.

h) Stöd till kultur och bevarande av kulturarvet, om villkoren i artikel 53 är uppfyllda.

Artikel 7

Stödnivå och stödberättigande kostnader

1. Vid beräkningen av stödnivå och stödberättigande kostnader ska alla siffror som används avse belopp före eventu­ ella avdrag för skatt eller andra avgifter. De stödberättigande kostnaderna ska bestyrkas med tydliga, specifika och aktu­ ella skriftliga underlag.

2. Om stöd beviljas i någon annan form än som bidrag ska stödbeloppet vara lika med stödets bruttobidragsekviva­ lent.

3. Stöd som betalas ut i flera delbetalningar ska diskonteras till sitt värde vid den tidpunkt då det beviljas. De stödbe­ rättigande kostnaderna ska diskonteras till sitt värde vid den tidpunkt då stödet beviljas. Den räntesats som ska användas för diskonteringen ska vara den gällande diskonteringsräntan vid den tidpunkt då stödet beviljades.

4. Om stöd beviljas i form av skatteförmåner ska diskonteringen av de olika delarna av stödet ske på grundval av den gällande diskonteringsräntan vid de olika tidpunkter då skatteförmånerna får verkan.

5. Om stöd beviljas i form av förskott med återbetalningsskyldighet som, i avsaknad av en vedertagen metod för att beräkna bruttobidragsekvivalenten, uttrycks som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna och åtgärden före­ skriver att förskotten, om projektet blir en framgång, definierat på grundval av en rimlig och försiktig hypotes, ska betalas tillbaka med en räntesats som minst motsvarar den gällande diskonteringsräntan vid den tidpunkt då stödet bevil­ jades, får de högsta stödnivåer som anges i kapitel III höjas med 10 procentenheter.

6. Om regionalstöd beviljas i form av förskott med återbetalningsskyldighet, får de högsta tillåtna stödnivåer som fast­ ställs i en regionalstödskarta som gäller vid den tidpunkt då stödet beviljades inte höjas.

Artikel 8

Kumulering

1. Vid fastställandet av om tröskelvärdena för anmälan i artikel 4 och de högsta tillåtna stödnivåerna i kapitel III följs, ska hänsyn tas till det sammanlagda belopp statligt stöd som beviljats för den verksamhet, det projekt eller det företag som understöds.

2. Om unionsfinansiering som förvaltas centralt av unionens institutioner, byråer, gemensamma företag eller andra organ och som inte direkt eller indirekt kontrolleras av medlemsstaten kombineras med statligt stöd, ska endast det sist­ nämnda ligga till grund för fastställandet av huruvida tröskelvärdena för anmälan eller högsta stödnivåer iakttas, förutsatt att det sammanlagda beloppet offentlig finansiering i förhållande till samma stödberättigande kostnader inte överstiger den mest fördelaktiga finansieringsgrad som fastställs i tillämpliga bestämmelser i unionslagstiftningen.

3. Stöd med identifierbara stödberättigande kostnader som beviljas undantag genom denna förordning får kumuleras med följande:

a) Annat statligt stöd, så länge dessa åtgärder avser olika identifierbara stödberättigande kostnader.

b) Annat statligt stöd, med avseende på samma – helt eller delvis överlappande – stödberättigande kostnader, endast om kumuleringen inte leder till att den högsta tillåtna stödnivå eller det högsta stödbelopp som gäller för detta stöd enligt denna förordning överskrids.

4. Stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader som undantas enligt artiklarna 21, 22 och 23 i denna förord­ ning får kumuleras med annat statligt stöd med identifierbara stödberättigande kostnader. Stöd utan identifierbara stöd­ berättigande kostnader får kumuleras med annat statligt stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader, upp till den högsta relevanta totala finansieringströskel som fastställts med hänsyn till de specifika omständigheterna i varje enskilt fall enligt denna förordning eller enligt en annan gruppundantagsförordning eller ett beslut som antagits av kommis­ sionen.

5. Statligt stöd som beviljas undantag genom denna förordning får inte kumuleras med något stöd av mindre bety­ delse avseende samma stödberättigande kostnader, om kumuleringen medför en stödnivå som överstiger den som före­ skrivs i kapitel III i denna förordning.

6. Genom undantag från punkt 3 b får stöd till arbetstagare med funktionshinder, i enlighet med artiklarna 33 och 34, kumuleras med annat stöd som är undantaget genom denna förordning och som avser samma stödberättigande kost­ nader, även om stödet överstiger det högsta tillåtna tröskelvärdet enligt denna förordning, men detta förutsätter att kumuleringen inte leder till en stödnivå som överstiger 100 % av de relevanta kostnaderna under någon period då arbetstagarna i fråga är anställda.

Artikel 9

Offentliggörande och information

1. Den berörda medlemsstaten ska se till att följande offentliggörs på en övergripande webbplats för statligt stöd på nationell eller regional nivå:

a) Den sammanfattande information som avses i artikel 11 i det standardiserade format som anges i bilaga II eller en länk som ger tillgång till denna.

b) Den fullständiga texten till varje stödåtgärd enligt artikel 11 eller en länk som ger tillgång till den fullständiga texten.

c) Den information som anges i bilaga III om varje beviljat individuellt stöd som överstiger 500 000 euro.

När det gäller stöd till europeiska projekt för territoriellt samarbete ska den information som avses i denna punkt läggas ut på webbplatsen för den medlemsstat där den berörda förvaltningsmyndighet som avses i artikel 21 i förordning (EU) nr 1299/2013 är belägen. Alternativt kan de deltagande medlemsstaterna också bestämma att var och en av dem ska lämna information som avser stödåtgärderna inom deras territorier på respektive webbplatser.

2. För stödordningar i form av skatteförmåner och för stödordningar som omfattas av artiklarna 16 och 21 (1) ska villkoren i punkt 1 c i denna artikel anses vara uppfyllda om medlemsstaterna offentliggör den begärda informationen om individuella stödbelopp inom följande intervaller (i miljoner euro):

0,5–1,

1–2,

2–5,

5–10,

10–30, och

30 eller mer.

3. För stödordningar enligt artikel 51 denna förordning ska de krav på offentliggörande som föreskrivs i denna artikel inte gälla slutkonsumenter.

4. Den information som avses i punkt 1 c i denna artikel ska presenteras och hållas tillgänglig på ett standardiserat sätt, enligt vad som anges i bilaga III, och ska möjliggöra effektiva sök- och nedladdningsfunktioner. Den information som avses i punkt 1 ska offentliggöras inom sex månader från den dag då stödet beviljades, eller i fråga om stöd i form av skatteförmåner, inom ett år från den dag då skattedeklarationen ska lämnas in, och finnas tillgänglig i minst tio år från den dag då stödet beviljades.

(1) När det gäller stödordningar enligt artiklarna 16 och 21 i denna förordning kan kravet på offentliggörande av information om varje beviljat individuellt stöd som överstiger 500 000 euro upphävas när det gäller små och medelstora företag som inte genomfört någon kommersiell försäljning på någon marknad.

5. Kommissionen ska offentliggöra följande på sin webbplats:

a) Länkarna till de webbplatser för statligt stöd som avses i punkt 1 i denna artikel.

b) Den sammanfattande information som avses i artikel 11.

6. Medlemsstaterna ska iaktta bestämmelserna i denna artikel senast två år efter det att denna förordning har trätt i kraft.

KAPITEL II

ÖVERVAKNING

Artikel 10

Återkallande av gruppundantaget

Om en medlemsstat beviljar stöd som enligt dess uppfattning är undantaget från anmälningsskyldigheten enligt denna förordning utan att de villkor som anges i kapitlen I–III är uppfyllda, får kommissionen, efter att ha gett den berörda medlemsstaten tillfälle att lämna sina synpunkter, anta ett beslut om att alla eller en del av de framtida stödåtgärder antagna av den berörda medlemsstaten som i övrigt uppfyller kraven i denna förordning ska anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget. De åtgärder som ska anmälas får begränsas till de åtgärder som beviljar vissa typer av stöd eller som beviljar stöd till vissa stödmottagare, eller till stödåtgärder som antas av vissa myndigheter i den berörda medlemsstaten.

Artikel 11

Rapportering

Medlemsstaterna, eller när det gäller stöd till europeiska projekt för territoriellt samarbete alternativt den medlemsstat där förvaltningsmyndigheten enligt definitionen i artikel 21 i förordning (EU) nr 1299/2013 är belägen, ska sända föl­ jande till kommissionen:

a) Via kommissionens elektroniska anmälningssystem, sammanfattande information om varje stödåtgärd som undantas enligt denna förordning i det standardiserade format som anges i bilaga II, tillsammans med en länk som ger tillgång till den fullständiga texten till stödåtgärden inklusive ändringar inom 20 arbetsdagar efter att den har trätt i kraft.

b) En årlig rapport som avses i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 EG-fördraget (1) i dess ändrade lydelse, i elektronisk form, om tillämpningen av denna förordning, som innehåller de uppgifter som anges i tillämpningsförordningen, för varje helt år eller del av år under vilket denna förordning tillämpas.

Artikel 12

Övervakning

För att kommissionen ska kunna övervaka det stöd som genom denna förordning beviljats undantag från anmälnings­ skyldigheten ska medlemsstaterna eller alternativt, i fråga om stöd som beviljats för europeiska territoriella samarbetspro­ jekt, den medlemsstat där förvaltningsmyndigheten är belägen, föra detaljerade register med information och styrkande handlingar som är nödvändiga för att fastställa att samtliga villkor i den här förordningen är uppfyllda. Dessa register ska bevaras i tio år från den dag då stödet för särskilda ändamål beviljades eller det sista stödet beviljades enligt stödord­ ningen. En berörd medlemsstat ska på begäran inom 20 arbetsdagar, eller inom en längre tidsfrist som får anges i begäran, förse kommissionen med all information och alla styrkande handlingar som kommissionen anser nödvändiga för att kunna övervaka tillämpningen av denna förordning.

(1) EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.

KAPITEL III

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR DE OLIKA STÖDKATEGORIERNA

AVSNITT 1

Regionalstöd

Underavsnitt A

Regionalt investerings- och drif tstöd

Artikel 13

Regionalstödets tillämpningsområde

Detta avsnitt ska inte tillämpas på följande:

a) Stöd som gynnar verksamheter inom stålsektorn, kolindustrin, varvsindustrin, syntetfiberindustrin, transportsektorn och tillhörande infrastruktur, energiproduktion, energidistribution och energiinfrastruktur.

b) Regionalstöd i form av ordningar som är riktade till ett begränsat antal särskilda ekonomiska sektorer. Stödordningar avsedda för turistverksamhet, bredbandsinfrastruktur eller bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter anses inte vara riktade till vissa ekonomiska sektorer,

c) Regionalstöd i form av ordningar som kompenserar för kostnaderna för transport av varor som tillverkas i de yttersta randområdena eller i glest befolkade områden och som beviljas till förmån för

i) verksamheter inom produktion, bearbetning och saluföring av produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget, eller

ii) verksamheter som i Europeiska parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förord­ ning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden klassificeras som jordbruk, skogsbruk och fiske enligt avsnitt A i Nace Rev. 2, utvinning av mineral enligt avsnitt B i Nace Rev. 2 och el-, gas-, värme- och ventilationsförsörjning enligt avsnitt D i Nace Rev. 2. (1) eller

iii) transport av varor via rörledning.

d) Individuellt regionalt investeringsstöd till en stödmottagare som har lagt ned samma eller liknande verksamhet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under de två år som föregick dennes ansökan om regionalt investerings­ stöd eller – vid tidpunkten för stödansökan – har konkreta planer på att lägga ned sådan verksamhet inom två år efter det att den nyinvestering för vilken stöd begärs har genomförts i det berörda området.

e) Regionalt driftstöd som beviljas företag vars huvudsakliga verksamheter omfattas av avsnitt K ”Finans- och försäk­ ringsverksamhet” i Nace Rev. 2 eller företag som bedriver koncernintern verksamhet och vars huvudsakliga verk­ samhet omfattas av klass 70.10 ”Verksamheter som utövas av huvudkontor” eller 70.22 ”Konsultverksamhet avseende företags organisation” i Nace Rev. 2.

Artikel 14

Regionalt investeringsstöd

1. Åtgärder för regionalt investeringsstöd ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Stödet ska beviljas i stödområden.

(1) EUT L 393, 30.12.2006, s. 1.

3. I stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget får stödet beviljas för en nyinvestering, obero­ ende av stödmottagarens storlek. I stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget får stödet beviljas till små och medelstora företag för varje form av nyinvestering. Stöd till stora företag får endast beviljas för en nyinvestering till förmån för ny ekonomisk verksamhet inom det berörda området.

4. De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:

a) kostnader för investeringar i materiella och immateriella tillgångar,

b) de beräknade lönekostnaderna för arbetstillfällen som skapas till följd av en nyinvestering, beräknade över en tvåårs­ period, eller

c) en kombination av leden a och b som inte överstiger beloppet i a eller b, beroende på vilket som är högst.

5. Investeringen ska bibehållas i mottagarområdet under minst fem år, eller minst tre år för små och medelstora företag, efter det att investeringen har genomförts. Detta ska inte hindra att man ersätter anläggningar eller utrustning som blivit föråldrad eller gått sönder under denna period, förutsatt att den ekonomiska verksamheten blir kvar i den berörda regionen under den relevanta minimiperioden.

6. De förvärvade tillgångarna ska vara nya utom för små och medelstora företag och för förvärv av en anläggning. Kostnader som hänger samman med anläggningstillgångar som omfattas av hyresavtal får beaktas endast på följande villkor:

a) När det gäller mark och byggnader måste hyresavtalet fortsätta att gälla minst fem år efter den dag då investerings­ projektet förväntas vara slutfört för stora företag och tre år för små och medelstora företag.

b) När det gäller maskiner och anläggningar måste hyresavtalet ha formen av finansiell leasing och innefatta en skyl­ dighet för stödmottagaren att förvärva tillgången när hyresavtalet har löpt ut.

Vid förvärv av en anläggnings tillgångar i den mening som avses i artikel 2.49 ska endast kostnaderna för köp av till­ gångarna från tredje part som inte har någon anknytning till köparen beaktas. Transaktionen ska genomföras på mark­ nadsvillkor. Om stöd har beviljats för förvärv av tillgångar redan innan de köps ska kostnaderna för dessa tillgångar dras av från de stödberättigande kostnaderna för förvärv av en anläggning. Om en familjemedlem till den ursprungliga ägaren, eller en anställd, tar över ett litet företag, ska villkoret att tillgångarna ska köpas från tredje part utan anknytning till köparen inte gälla. Förvärv av andelar utgör inte en nyinvestering.

7. För stöd som beviljas för en genomgripande ändring av en produktionsprocess måste de stödberättigande kostna­ derna överstiga avskrivningen under de föregående tre beskattningsåren av de tillgångar som har ett samband med den verksamhet som ska moderniseras. När det gäller stöd som beviljas för diversifiering av en befintlig anläggning måste de stödberättigande kostnaderna med minst 200 % överstiga det bokförda värdet på de tillgångar som återanvänds, regi­ strerat under det beskattningsår som föregår inledandet av arbetena.

8. Immateriella tillgångar är godtagbara för beräkning av investeringskostnader om de uppfyller samtliga följande villkor:

a) De ska uteslutande utnyttjas i den anläggning som beviljats stöd.

b) De ska kunna skrivas av.

c) De ska ha förvärvats på marknadsvillkor från tredje man som inte har någon anknytning till köparen.

d) De ska ingå i det företagets tillgångar som tar emot stödet och ska förknippas med det projekt för vilket stödet beviljas i minst fem år, eller tre år i fråga om små och medelstora företag.

För stora företag är kostnader för immateriella tillgångar stödberättigande endast upp till en gräns på 50 % av de sammanlagda stödberättigande investeringskostnaderna för nyinvesteringen.

9. När stödberättigande kostnader beräknas med hänvisning till de beräknade lönekostnader som avses i punkt 4 b ska samtliga följande villkor vara uppfyllda:

a) Investeringsprojektet ska leda till en nettoökning av antalet sysselsatta i den berörda anläggningen i förhållande till det genomsnittliga antalet anställda under de föregående 12 månaderna, vilket innebär att varje förlorat arbetstillfälle ska dras av från det antal arbetstillfällen som har skapats under samma period.

b) Xxxxx tjänst ska tillsättas inom tre år efter det att arbetena har slutförts.

c) Varje arbetstillfälle som skapats genom investeringen ska finnas kvar i det berörda området under minst fem år från den dag då tjänsten först tillsattes, eller tre år för små och medelstora företag.

10. Regionalstöd för utveckling av bredbandsnät ska uppfylla följande kriterier:

a) Stödet ska beviljas endast i områden där det inte finns något nätverk inom samma kategori (antingen grundläggande bredband eller NGA-nät) och där ett sådant nätverk sannolikt inte kommer att utvecklas på kommersiella villkor inom tre år från beslutet att bevilja stödet.

b) Operatören av det subventionerade nätverket måste erbjuda aktivt och passivt tillträde i grossistledet på rättvisa och icke-diskriminerande villkor, inklusive fysiskt tillträde till NGA-nät.

c) Stödet ska fördelas på grundval av en konkurrensutsatt urvalsprocess.

11. Regionalstöd till forskningsinfrastruktur ska beviljas endast om stödet förenas med villkoret att öppet och icke- diskriminerande tillträde ges till den understödda infrastrukturen.

12. Stödnivån uttryckt i bruttobidragsekvivalent får inte överskrida den högsta tillåtna stödnivå som fastställts i en regionalstödskarta som är i kraft vid den tidpunkt då stödet beviljas i det berörda området. Om stödnivån beräknas på grundval av punkt 4 c får den högsta tillåtna stödnivån inte överskrida det fördelaktigaste belopp som följer av tillämp­ ningen av denna stödnivå på grundval av investeringskostnader eller lönekostnader. När det gäller stora investeringspro­ jekt får stödbeloppet inte överstiga det justerade stödbeloppet beräknat i enlighet med den mekanism som definieras i ar­ tikel 2.20.

13. Varje nyinvestering som inletts av samma stödmottagare (på gruppnivå) inom en treårsperiod räknat från den dag då arbetet på en annan investering i samma Nuts 3-region i nomenklaturen för statistiska territoriella enheter inleddes ska anses utgöra en del av ett enda investeringsprojekt. Om ett sådant enda investeringsprojekt är ett stort investerings­ projekt får det totala stödbeloppet för det investeringsprojektet inte överstiga det justerade stödbeloppet för stora investe­ ringsprojekt.

14. Stödmottagaren måste lämna ett finansiellt bidrag på minst 25 % av de stödberättigande kostnaderna, antingen genom egna medel eller genom extern finansiering, i en form där inget statligt stöd ingår. I de yttersta randområdena kan en investering som gjorts av ett litet eller medelstort företag få ett stöd med en högsta stödnivå på över 75 %; i sådana situationer ska återstoden tillhandahållas i form av ett ekonomiskt bidrag från stödmottagaren.

15. För en nyinvestering som hänger samman med europeiska territoriella samarbetsprojekt som omfattas av förord­ ning (EU) nr 1299/2013 ska stödnivån för det område i vilket den ursprungliga investeringen är belägen tillämpas på alla stödmottagare som deltar i projektet. Om nyinvesteringen är belägen i två eller flera stödområden ska den högsta tillåtna stödnivån vara den som är tillämplig i det stödområde där det största beloppet stödberättigande kostnader har uppstått. I stödområden som är stödberättigade enligt artikel 107.3 c i fördraget ska denna bestämmelse gälla stora företag endast om nyinvesteringen avser en ny ekonomisk verksamhet.

Artikel 15

Regionalt driftstöd

1. Regionala stödordningar för driftstöd i yttersta randområden och i glest befolkade områden som medlemsstaterna utsett inom sin regionalstödskarta som kommissionen har godkänt i enlighet med punkt 161 i riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2014–2020 (1) ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Ordningar för regionalt driftstöd ska kompensera för följande:

a) Merkostnaderna för transport av varor som har tillverkats i områden som är berättigade till driftstöd, samt merkost­ naderna för transport av varor som vidarebearbetas i dessa områden, på följande villkor:

i) Stödmottagarna har sin produktionsverksamhet inom dessa områden.

ii) Stödet är objektivt kvantifierbart på förhand på grundval av ett fast belopp eller per ton/kilometer eller annan relevant enhet.

iii) Dessa merkostnader för transport beräknas på grundval av varornas färd inom den berörda medlemsstatens gränser, med det transportmedel som leder till den lägsta kostnaden för stödmottagaren. I de yttersta randområ­ dena får merkostnader för transport av varor som vidarebearbetas i dessa områden inkludera kostnaderna för att transportera varor från produktionsplatsen till dessa områden.

(1) EUT C 209, 23.7.2013, s. 1.

b) De merkostnader för driften, utom merkostnader för transport, som uppstår i yttersta randområden som en direkt effekt av en eller flera av de nackdelar av permanent slag som avses i artikel 349 i fördraget, på följande villkor:

i) Stödmottagarna bedriver sin ekonomiska verksamhet i en region i ett yttersta randområde.

ii) Det årliga stödbeloppet per stödmottagare enligt samtliga ordningar för driftstöd överstiger inte

— 15 % av det bruttomervärde som stödmottagaren skapar årligen i den berörda regionen i de yttersta randområ­ dena, eller

— 25 % av stödmottagarens årliga arbetskostnader i den berörda regionen i de yttersta randområdena, eller

— 10 % av stödmottagarens årliga omsättning i det yttersta randområde som berörs.

3. Stödnivån får inte överstiga 100 % av de stödberättigande merkostnader som fastställs i denna artikel.

Underavsnitt B

Stöd till stadsutveckling

Artikel 16

Regionalt stöd för stadsutveckling

1. Regionalt stöd för stadsutveckling ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i arti­ kel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna arti­ kel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Stadsutvecklingsprojekt ska uppfylla följande kriterier:

a) De genomförs via fonder för stadsutveckling i stödområden.

b) De samfinansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

c) De stödjer genomförandet av en strategi för integrerad, hållbar stadsutveckling.

3. Den totala investeringen i ett stadsutvecklingsprojekt enligt en stödåtgärd för stadsutveckling får inte överstiga 20 miljoner euro.

4. De stödberättigande kostnaderna ska vara de totala kostnaderna för stadsutvecklingsprojektet i den mån de är förenliga med artiklarna 65 och 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (1).

5. Stöd som en stadsutvecklingsfond beviljar för stödberättigande stadsutvecklingsprojekt kan ges i form av eget kapital, därmed likställt kapital, lån, garantier eller en kombination av dessa.

6. Stödet till stadsutveckling ska locka till sig ytterligare investeringar från privata investerare på nivån för stadsutveck­ lingsfonderna eller stadsutvecklingsprojekten i syfte att uppnå ett samlat belopp som minst uppgår till 30 % av den totala finansiering som beviljats för ett stadsutvecklingsprojekt.

7. Privata och offentliga investerare kan lämna kontantbidrag eller ett in natura-bidrag eller en kombination av dessa för genomförandet av ett stadsutvecklingsprojekt. Ett in natura-bidrag ska beaktas till sitt marknadsvärde, intygat av en oberoende kvalificerad expert eller ett vederbörligen auktoriserat officiellt organ.

8. Stadsutvecklingsåtgärderna ska uppfylla följande villkor:

a) Förvaltare av stadsutvecklingsfonder ska väljas ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande anbudsförfa­ rande i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning. Det får framför allt inte förekomma någon diskriminering mellan förvaltare av stadsutvecklingsfonder på grundval av deras etableringsort eller orten för stiftandet i någon medlemsstat. Förvaltare av stadsutvecklingsfonder kan åläggas att uppfylla på förhand fastställda kriterier som är objektivt motiverade av investeringarnas art.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om gemensamma bestämmelser för Europe­ iska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveck­ ling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Euro­ peiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

b) De oberoende privata investerarna ska väljas ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande anbudsförfa­ rande i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning i syfte att fastställa lämpliga arrangemang för delning av risker och avkastning genom vilka, när det gäller andra investeringar än garantier, asymmetrisk vinst­ delning ska ges företräde framför skydd för förlustrisk. Om de privata investerarna inte väljs ut genom ett sådant ansökningsförfarande ska en rimlig avkastningsgrad för de privata investerarna fastställas av en oberoende expert som väljs ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande ansökningsförfarande.

c) Vid asymmetrisk förlustdelning mellan offentliga och privata investerare ska den första förlusten för den offentliga investeraren begränsas till 25 % av den totala investeringen.

d) När det gäller garantier till privata investerare i stadsutvecklingsprojekt ska garantisatsen begränsas till 80 % och de totala förluster som en medlemsstat tar på sig begränsas till 25 % av den underliggande garanterade portföljen.

e) Investerarna ska ha möjlighet att företrädas i stadsutvecklingsfondens styrande organ, till exempel styrelsen eller rådgi­ vande kommittén.

f) Stadsutvecklingsfonden ska inrättas enligt gällande lagstiftning. Medlemsstaten ska se till att ett förfarande för till­ börlig granskning genomförs för att säkerställa en kommersiellt sund investeringsstrategi för genomförandet av stödåtgärden för stadsutveckling.

9. Stadsutvecklingsfonder ska förvaltas affärsmässigt och ska säkerställa vinstmotiverade finansieringsbeslut. Detta anses vara fallet om förvaltarna av stadsutvecklingsfonden uppfyller följande villkor:

a) Förvaltare av stadsutvecklingsfonder ska enligt lag eller avtal vara skyldiga att agera med den omsorg som krävs av en professionell förvaltare i god tro och att undvika intressekonflikter. Bästa praxis och myndighetstillsyn ska tillämpas.

b) Den ersättning som betalas ut till förvaltarna av stadsutvecklingsfonder ska motsvara marknadspraxis. Detta krav anses vara uppfyllt om en förvaltare väljs genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande anbudsförfarande baserat på objektiva kriterier som är kopplade till erfarenhet, sakkunskap samt operativ och ekonomisk kapacitet.

c) Förvaltare av stadsutvecklingsfonder ska få en ersättning som är kopplad till resultatet, eller ska dela en del av investe­ ringsriskerna genom att saminvestera egna medel för att säkerställa att deras intressen permanent sammanfaller med de offentliga investerarnas intressen.

d) Förvaltare av stadsutvecklingsfonder ska ange en investeringsstrategi samt kriterier och ett förslag till tidsplan för investeringar i stadsutvecklingsprojekt och fastställa förhandskontroll av finansiell hållbarhet och deras förväntade effekter på stadsutveckling.

e) Det ska finnas en klar och realistisk exitstrategi för varje investering i form av eget kapital och i form av kapital likställt med eget kapital.

10. Om en stadsutvecklingsfond beviljar lån eller garantier för stadsutvecklingsprojekt ska följande villkor vara uppfyllda:

a) I samband med lån beaktas det nominella lånebeloppet vid beräkningen av det högsta investeringsbeloppet vid tillämpning av punkt 3 i denna artikel.

b) I samband med garantier beaktas det underliggande lånets nominella belopp vid beräkningen av det högsta investe­ ringsbeloppet vid tillämpning av punkt 3 i denna artikel.

11. Medlemsstaten får överlåta genomförandet av stödåtgärden för stadsutveckling till en enhet som anförtrotts uppdraget.

AVSNITT 2

Stöd till små och medelstora företag

Artikel 17

Investeringsstöd till små och medelstora företag

1. Investeringsstöd till små och medelstora företag som är verksamma inom eller utanför unionens territorium ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. De stödberättigande kostnaderna ska omfatta den ena eller båda följande kostnadskategorier:

a) Kostnaderna för investeringar i materiella och immateriella tillgångar.

b) De beräknade lönekostnaderna för sysselsättning som skapas direkt genom investeringsprojektet, beräknade för en tvåårsperiod.

3. För att en investering ska anses vara en stödberättigande kostnad vid tillämpningen av denna artikel ska den bestå av

a) en investering i materiella och/eller immateriella tillgångar i samband med inrättande av en ny anläggning, utvidgning av en befintlig anläggning, omställning av produktionen i en anläggning till nya produkter eller en grundläggande ändring av hela produktionsprocessen i en befintlig anläggning, eller

b) förvärv av de tillgångar som tillhör en anläggning, om följande villkor är uppfyllda:

— anläggningen har lagts ned eller skulle ha lagts ned om den inte hade förvärvats;

— tillgångarna köps från tredje part utan anknytning till köparen;

— transaktionen genomförs på marknadsvillkor.

Om en familjemedlem till den ursprungliga ägaren, eller en anställd, tar över ett litet företag, ska villkoret att tillgångarna ska köpas från tredje part utan anknytning till köparen inte gälla. Förvärv av aktierna i ett företag ska i sig inte utgöra en investering.

4. De immateriella tillgångarna ska uppfylla samtliga följande villkor:

a) De ska uteslutande utnyttjas i den anläggning som tar emot stöd.

b) De ska betraktas som tillgångar som kan skrivas av.

c) De ska ha förvärvats på marknadsvillkor från tredje part som inte har någon anknytning till köparen.

d) De ska tas upp som tillgångar i företagets balansräkning i minst tre år.

5. Sysselsättning som skapas direkt genom ett investeringsprojekt ska uppfylla följande villkor:

a) Sysselsättningen ska skapas inom tre år efter det att investeringen genomförts.

b) Det ska ske en nettoökning av antalet anställda i den berörda anläggningen i förhållande till det genomsnittliga antalet anställda under de föregående tolv månaderna.

c) Nettoökningen ska bibehållas under minst tre år från den dag då tjänsten först tillsattes.

6. Stödnivån får inte överskrida följande:

a) 20 % av de stödberättigande kostnaderna för små företag,

b) 10 % av de stödberättigande kostnaderna för medelstora företag.

Artikel 18

Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag

1. Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag ska anses vara förenligt med den inre mark­ naden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

3. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för konsulttjänster som tillhandahålls av utomstående konsulter.

4. De berörda tjänsterna får inte vara av ett fortlöpande eller periodiskt återkommande slag och de får inte ingå i före­ tagets ordinarie driftskostnader, såsom rutinmässig skatterådgivning, regelbunden juridisk rådgivning eller annonskost­ nader.

Artikel 19

Stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor

1. Stöd till små och medelstora företag för deltagande i mässor ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för att hyra, bygga och driva mäsståndet när ett företag deltar i en viss mässa eller utställning.

3. Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 20

Stöd för samarbetskostnader som uppstår då små och medelstora företag deltar i projekt för europeiskt territo­ riellt samarbete

1. Stöd för samarbetskostnader som uppstår då små och medelstora företag deltar i projekt för europeiskt territoriellt samarbete som omfattas av förordning (EU) nr 1299/2013 ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:

a) Xxxxxxxxx för organisatoriskt samarbete inklusive kostnader för personal och kontor i den mån kostnaderna hänger samman med samarbetsprojektet.

b) Kostnader för samarbetsrelaterade rådgivnings- och stödtjänster som tillhandahålls av externa konsulter och tjänstele­ verantörer.

c) Resekostnader, kostnader för utrustning och investeringsutgifter som har ett direkt samband med projektet samt avskrivning av hjälpmedel och utrustning som används uteslutande för det berörda projektet.

3. De tjänster som avses i punkt 2 b får inte vara av ett fortlöpande eller periodiskt återkommande slag och de får inte ingå i företagets ordinarie driftskostnader, t.ex. rutinmässig skatterådgivning, regelbunden juridisk rådgivning eller annonsering av rutinkaraktär.

4. Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

AVSNITT 3

Stöd för små och medelstora företags tillgång till finansiering

Artikel 21

Riskfinansieringsstöd

1. Ordningar för riskfinansieringsstöd till förmån för små och medelstora företag ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i arti­ kel 108.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I.

2. På nivån finansiella intermediärer kan riskfinansieringsstöd till oberoende privata investerare ges i en av följande former:

a) Eget kapital eller kapital likställt med eget kapital, eller ett finansiellt anslag för direkt eller indirekt tillhandahållande av riskfinansiering till stödberättigade företag.

b) Lån för direkt eller indirekt tillhandahållande av riskfinansiering till stödberättigade företag.

c) Garantier för att täcka förluster från direkt eller indirekt riskfinansiering till stödberättigade företag.

3. På nivån oberoende privata investerare kan riskfinansieringsstöd ges i de former som anges i punkt 2 i denna arti­ kel, eller i form av skatteincitament för privata investerare som är fysiska personer som tillhandahåller riskfinansiering direkt eller indirekt till stödberättigade företag.

4. På nivån stödberättigade företag kan riskfinansieringsstöd ges i form av eget kapital, investeringar av kapital likställt med eget kapital, lån, garantier, eller en kombination av dessa.

5. Stödberättigade företag ska vara företag som vid tidpunkten för den första riskfinansieringsinvesteringen är onote­ rade små och medelstora företag och uppfyller minst ett av följande villkor:

a) De har inte varit verksamma på någon marknad.

b) De har varit verksamma på en marknad mindre än sju år efter sin första kommersiella försäljning.

c) De kräver en första riskfinansieringsinvestering som, på grundval av en affärsplan som utarbetats i avsikt att gå in på en ny produktmarknad eller geografisk marknad, är högre än 50 % av deras genomsnittliga årliga omsättning under de senaste fem åren.

6. Riskfinansieringsstödet kan också omfatta uppföljningsinvesteringar som görs i stödberättigade företag, inklusive efter den sjuårsperiod som anges i punkt 5 b, om följande kumulativa villkor är uppfyllda:

a) Det totala riskfinansieringsbelopp som anges i punkt 9 överskrids inte.

b) Möjligheten till uppföljningsinvesteringar ingick i den ursprungliga affärsplanen.

c) Det företag som tar emot uppföljningsinvesteringar har inte, i den mening som avses i artikel 3.3 i bilaga I, anknutits till ett annat företag än den finansiella intermediären eller den oberoende privata investerare som tillhandahåller risk­ finansiering inom ramen för åtgärden, såvida inte den nya enheten uppfyller villkoren i definitionen av små och medelstora företag.

7. När det gäller investeringar i eget kapital eller kapital likställt med eget kapital får genom en riskfinansieringsåtgärd ges stöd för ersättningskapital endast om detta kombineras med nytt kapital som motsvarar minst 50 % av varje inve­ stering i de stödberättigade företagen.

8. För investeringar i eget kapital eller kapital likställt med eget kapital som avses i punkt 2 a får högst 30 % av den finansiella intermediärens sammanlagda kapitalinvesteringar och ej inbetalda kapitalåtaganden användas för likviditets­ styrning.

9. Det totala riskfinansieringsbelopp som avses i punkt 4 får inte överstiga 15 miljoner euro per stödberättigat företag inom ramen för en riskfinansieringsåtgärd.

10. För riskfinansieringsåtgärder som omfattar investeringar i form av eget kapital, investeringar i form av kapital likställt med eget kapital eller låneinvesteringar till stödberättigade företag ska riskfinansieringsåtgärden attrahera ytterli­ gare finansiering från oberoende privata investerare på nivån finansiella intermediärer eller stödberättigade företag, i syfte att uppnå ett sammanlagt privat deltagande som når upp till följande lägsta tröskelvärden:

a) 10 % av den riskfinansiering som ges till de stödberättigade företagen före deras första kommersiella försäljning på en marknad.

b) 40 % av den riskfinansiering som ges till de stödberättigade företag som avses i punkt 5 b i denna artikel.

c) 60 % av den riskfinansiering för investeringar som ges till stödberättigade företag som anges i punkt 5 c och för uppföljningsinvesteringar i stödmottagande företag efter den sjuårsperiod som anges i punkt 5 b.

11. Om en riskfinansieringsåtgärd genomförs via en finansiell intermediär som är inriktad på stödberättigade företag i olika utvecklingsstadier i enlighet med punkt 10 och inte möjliggör privat kapitaldeltagande på de stödberättigande före­ tagens nivå, ska den finansiella intermediären uppnå ett privat deltagande som motsvarar minst ett vägt genomsnitt baserat på volymen för de enskilda investeringarna i den underliggande portföljen och som följer av tillämpningen av det lägsta deltagandet på sådana investeringar i enlighet med punkt 10.

12. En riskfinansieringsåtgärd får inte leda till diskriminering mellan finansiella intermediärer på grundval av deras etableringsort eller ort för stiftandet i någon medlemsstat. Finansiella intermediärer kan åläggas att uppfylla på förhand fastställda kriterier som är objektivt motiverade av investeringarnas art.

13. En riskfinansieringsåtgärd ska uppfylla följande villkor:

a) Den ska genomföras via en eller flera finansiella intermediärer, utom när det gäller skatteincitament för privata inve­ sterare för deras direkta investeringar i stödberättigade företag.

b) Finansiella intermediärer, liksom investerare eller fondförvaltare, ska väljas ut genom ett öppet, transparent och icke- diskriminerande anbudsförfarande som genomförs i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstift­ ning och har till syfte att fastställa lämpliga arrangemang för riskdelning där asymmetrisk vinstdelning ska ges före­ träde framför skydd för förlustrisk vid andra investeringar än garantier.

c) Vid asymmetrisk förlustdelning mellan offentliga och privata investerare ska den första förlusten för den offentliga investeraren begränsas till 25 % av den totala investeringen.

d) När det gäller garantier som omfattas av punkt 2 c ska garantisatsen begränsas till 80 % och ett tak på högst 25 % av den underliggande garanterade portföljen sättas för de totala förluster som en medlemsstat tar på sig. Endast garantier som täcker förväntade förluster i den underliggande garanterade portföljen kan tillhandahållas kostnadsfritt. Om en garanti omfattar också täckning av oväntade förluster ska den finansiella intermediären betala en marknadsmässig garantiavgift för den del av garantin som täcker oväntade förluster.

14. Riskfinansieringsåtgärder ska garantera vinstmotiverade finansieringsbeslut. Detta anses vara fallet om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Finansiella intermediärer ska inrättas enligt gällande lagstiftning.

b) Medlemsstaten, eller den enhet som anförtrotts genomförandet av åtgärden, ska se till att ett förfarande för tillbörlig granskning genomförs för att säkerställa en kommersiellt sund investeringsstrategi för genomförande av riskfinansie­ ringsåtgärden, inbegripet en lämplig riskspridningsstrategi i syfte att uppnå ekonomisk lönsamhet och effektiv volym vad gäller den relevanta investeringsportföljens storlek och territoriella räckvidd.

c) Den riskfinansiering som ges till stödberättigade företag ska baseras på en lönsamhetsbaserad verksamhetsplan med uppgifter om produkter, försäljning och vinstutveckling och med angivande av beräknad finansiell lönsamhet

d) Det ska finnas en klar och realistisk exitstrategi för varje investering i form av eget kapital och i form av kapital likställt med eget kapital.

15. Finansiella intermediärer ska förvaltas på affärsmässiga grunder. Detta krav anses vara tillgodosett om den finansi­ ella intermediären och, beroende på typ av riskfinansieringsåtgärd, fondförvaltaren uppfyller följande villkor:

a) De ska enligt lag eller avtal vara skyldiga att agera med den omsorg som krävs av en professionell förvaltare i god tro och undvika intressekonflikter. Bästa praxis och myndighetstillsyn ska tillämpas.

b) Deras ersättning ska följa marknadspraxis. Detta krav antas vara uppfyllt om förvaltaren eller den finansiella interme­ diären väljs genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande urvalsförfarande baserat på objektiva kriterier som är kopplade till erfarenhet, sakkunskap samt operativ och ekonomisk kapacitet.

c) De ska få en ersättning som är kopplad till resultatet, eller dela en del av investeringsriskerna genom att saminvestera egna medel för att säkerställa att deras intressen permanent överensstämmer med den offentliga investerarens intressen.

d) De ska ange en investeringsstrategi, kriterier och en föreslagen tidsplan för investeringarna.

e) Investerare ska ha möjlighet att företrädas i investeringsfondens styrande organ, till exempel styrelsen eller rådgivande kommittén.

16. En riskfinansieringsåtgärd som omfattar garantier eller lån till stödberättigade företag ska uppfylla följande villkor:

a) Till följd av åtgärden ska den finansiella intermediären göra investeringar som inte skulle ha genomförts eller skulle ha genomförts begränsat eller på ett annat sätt i avsaknad av stöd. Den finansiella intermediären ska kunna visa att den driver en mekanism som säkerställer att alla fördelar i största möjliga utsträckning förs vidare till de slutliga stöd­ mottagarna i form av större finansieringsvolymer, mer riskfyllda portföljer, lägre krav på säkerheter, lägre garantiav­ gifter eller lägre räntesatser.

b) I samband med lån beaktas det nominella lånebeloppet vid beräkningen av det högsta investeringsbeloppet vid till­ ämpningen av punkt 9.

c) I samband med garantier beaktas det underliggande lånets nominella belopp vid beräkningen av det högsta investe­ ringsbeloppet vid tillämpningen av punkt 9. Xxxxxxxx får inte omfatta mer än 80 % av det underliggande lånet.

17. En medlemsstat kan överlåta genomförandet av riskfinansieringsåtgärden till en enhet som anförtrotts uppdraget.

18. Riskfinansieringsstöd till små och medelstora företag som inte uppfyller villkoren i punkt 5 ska anses vara fören­ ligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyl­ digheten i artikel 108.3 i fördraget under följande förutsättningar:

a) Att stödet, på nivån små och medelstora företag, uppfyller de villkor som fastställs i förordning (EU) nr 1407/2013.

b) Att samtliga villkor i denna artikel, med undantag av de som anges i punkterna 5, 6, 9, 10 och 11, är uppfyllda.

c) För riskfinansieringsåtgärder som omfattar investeringar i form av eget kapital, investeringar i form av kapital likställt med eget kapital eller låneinvesteringar till stödberättigade företag ska åtgärden attrahera ytterligare finansiering från oberoende privata investerare på nivån finansiella intermediärer eller små och medelstora företag, i syfte att uppnå ett sammanlagt privat deltagande på minst 60 % av den riskfinansiering som ges till små och medelstora företag.

Artikel 22

Stöd till nystartade företag

1. Stödordningar för startstöd ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i arti­ kel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I.

2. Stödberättigade företag ska vara icke börsnoterade småföretag upp till fem år efter deras registrering, som ännu inte har delat ut vinst och som inte har bildats genom en företagskoncentration. För stödberättigade företag som inte omfattas av registrering kan femårsperioden för stödberättigande anses börja löpa från den tidpunkt då företaget antingen inleder sin ekonomiska verksamhet eller är skyldigt att betala skatt för sin ekonomiska verksamhet.

3. Startstöd ska ges i form av följande:

a) Lån med räntesatser som inte är förenliga med marknadsvillkoren, med en löptid på tio år och ett nominellt belopp på högst 1 miljoner euro, eller 1,5 miljoner euro för företag etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i arti­ kel 107.3 c i fördraget, eller 2 miljoner euro för företag etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i arti­ kel 107.3 a i fördraget. För lån med en löptid på mellan fem och tio år kan de maximala beloppen justeras genom att de ovannämnda beloppen multipliceras med förhållandet mellan tio år och lånets faktiska löptid. För lån med en löptid på mindre än fem år ska det högsta beloppet vara detsamma som för lån med en löptid på fem år.

b) Garantier med avgifter som inte är förenliga med marknadsvillkoren, med en löptid på tio år och ett garanterat belopp på högst 1,5 miljoner euro, eller 2,25 miljoner euro för företag etablerade i stödområden som uppfyller vill­ koren i artikel 107.3 c i fördraget, eller 3 miljoner euro för företag etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget. För garantier med en löptid på mellan fem och tio år kan det maximala garanterade beloppet justeras genom att de ovannämnda beloppen multipliceras med förhållandet mellan tio år och garantins faktiska löptid. För garantier med en löptid på mindre än fem år ska det högsta garanterade beloppet vara detsamma som för garantier med en löptid på fem år. Xxxxxxxx får inte omfatta mer än 80 % av det underliggande lånet.

c) Bidrag, inklusive investeringar i eget kapital eller i kapital likställt med eget kapital, räntesänkningar och garantiav­ giftssänkningar med en bruttobidragsekvivalent på högst 0,4 miljoner euro, eller 0,6 miljoner euro för företag etable­ rade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget, eller 0,8 miljoner euro för företag etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget.

4. En stödmottagare kan få stöd genom en blandning av de stödinstrument som avses i punkt 3 i denna artikel, under förutsättning att andelen av det belopp som beviljas genom ett stödinstrument, beräknat på grundval av det maximala stödbelopp som tillåts för detta instrument, beaktas för att fastställa den kvarstående andel av det maximala stödbelopp som tillåts för övriga instrument som ingår i ett blandat instrument av denna typ.

5. För små och innovativa företag får de högsta tillåtna belopp som anges i punkt 3 fördubblas.

Artikel 23

Stöd till alternativa handelsplattformar som är specialiserade på små och medelstora företag

1. Stöd till alternativa handelsplattformar som är specialiserade på små och medelstora företag ska anses vara fören­ liga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyl­ digheten i artikel 108.3 i fördraget om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Om plattformsoperatören är ett litet företag kan stödåtgärden ta formen av startstöd till plattformsoperatören, varvid de villkor som fastställs i artikel 22 ska tillämpas.

Stödåtgärden kan ta formen av skatteincitament till oberoende privata investerare som är fysiska personer med avseende på deras riskfinansieringsinvesteringar som gjorts via en alternativ handelsplattform i företag som är stödberättigade enligt de villkor som anges i artikel 21.

Artikel 24

Stöd till sökkostnader

1. Stöd till sökkostnader ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för en inledande bedömning och formell tillbörlig gransk­ ning som görs av förvaltare av finansiella intermediärer eller investerare för att identifiera stödmottagande företag enligt artiklarna 21 och 22.

3. Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

AVSNITT 4

Stöd till forskning, utveckling och innovation

Artikel 25

Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt

1. Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Den understödda delen av forsknings- och utvecklingsprojektet ska i sin helhet ingå i en eller flera av följande kate­ gorier:

a) Grundforskning.

b) Industriell forskning.

c) Experimentell utveckling.

d) Genomförbarhetsstudier.

3. De stödberättigande kostnaderna för forsknings- och utvecklingsprojekt ska hänföras till en specifik kategori av forskning och utveckling och ska vara följande:

a) Personalkostnader: forskare, tekniker och annan stödpersonal i den omfattning som de arbetar med projektet.

b) Kostnader för instrument och utrustning i den utsträckning och under den tid som de används för projektet. Om instrumenten och utrustningen inte används under projektets hela livscykel anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande.

c) Kostnader för byggnader och mark i den utsträckning och under den tid som de används för projektet. När det gäller byggnader anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. För mark är kostnader för överlåtelse på affärsmässiga villkor eller faktiska kapitalkostnader stödberättigande.

d) Xxxxxxxxx för kontraktsforskning, kunskap och patent som köps eller hyrs in från externa källor på marknadsmässiga villkor, samt kostnader för konsulttjänster och motsvarande tjänster som används uteslutande för forskningsverksam­ heten.

e) Andra allmänna omkostnader och andra driftskostnader, inklusive kostnader för materiel, förrådsartiklar och liknande produkter, som uppkommit som direkt följd av ett projekt.

4. De stödberättigande kostnaderna för genomförbarhetsstudier ska vara kostnaderna för studien.

5. Stödnivån för varje stödmottagare får inte överskrida följande:

a) 100 % av de stödberättigande kostnaderna för grundforskning.

b) 50 % av de stödberättigande kostnaderna för industriell forskning.

c) 25 % av de stödberättigande kostnaderna för experimentell utveckling.

d) 50 % av de stödberättigande kostnaderna för genomförbarhetsstudier.

6. Xxxxxxxxxxxx för industriell forskning och experimentell utveckling får höjas upp till en högsta tillåten stödnivå på 80 % av de stödberättigande kostnaderna på följande sätt:

a) Med 10 procentenheter för medelstora företag och 20 procentenheter för små företag.

b) Med 15 procentenheter om ett av följande villkor är uppfyllt:

i) Projektet omfattar faktiskt samarbete

— mellan företag av vilka minst ett är ett litet eller medelstort företag, eller genomförs i minst två medlemsstater, eller i en medlemsstat och i ett land som är avtalsslutande part i EES-avtalet, och inget enda företag står för mer än 70 % av de stödberättigande kostnaderna, eller

— mellan ett företag och en eller flera organisationer för forskning och kunskapsspridning, om den senare står för minst 10 % av de stödberättigande kostnaderna och har rätt att offentliggöra sina egna forskningsresultat.

ii) Resultaten av forskningsprojektet får omfattande spridning genom konferenser, offentliggörande, öppna databaser eller gratis eller öppen programvara.

7. Stödnivåerna för genomförbarhetsstudier får höjas med 10 procentenheter för medelstora företag och med 20 procentenheter för små företag.

Artikel 26

Investeringsstöd till forskningsinfrastruktur

1. Stöd till byggande eller uppgradering av forskningsinfrastruktur som utför ekonomisk verksamhet ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälnings­ skyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Om en forskningsinfrastruktur bedriver både ekonomiska och icke-ekonomiska verksamheter ska finansieringen, kostnaderna och intäkterna för varje typ av verksamhet redovisas separat på grundval av konsekvent tillämpade och objektivt försvarbara principer för kostnadsredovisning.

3. Det pris som tas ut för drift eller användning av infrastrukturen ska motsvara marknadspriset.

4. Tillträdet till infrastrukturen ska vara öppet för flera användare och beviljas på ett transparent och icke-diskrimine­ rande sätt. Företag som har finansierat minst 10 % av investeringskostnaderna för infrastrukturen kan beviljas förmån­ stillträde på fördelaktigare villkor. För att undvika överkompensation ska sådant tillträde stå i proportion till företagets bidrag till investeringskostnaderna och dessa villkor ska göras tillgängliga för allmänheten.

5. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnader för investeringar i immateriella och materiella tillgångar.

6. Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

7. Om en forskningsinfrastruktur tar emot offentlig finansiering för både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet ska medlemsstaterna införa regler om övervakning och om återbetalning för att se till att den tillämpliga stödnivån inte överskrids som en följd av att den ekonomiska verksamhetens andel ökar jämfört med den situation som förutsågs vid den tidpunkt då stödet beviljades.

Artikel 27

Stöd till innovationskluster

1. Stöd till innovationskluster ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Stöd till innovationskluster ska bara beviljas den juridiska person som driver innovationsklustret (klusterorganisa­ tionen).

3. Tillträdet till klustrens lokaler, anläggningar och verksamheter ska vara öppet för flera användare och beviljas på ett transparent och icke-diskriminerande sätt. Företag som har finansierat minst 10 % av innovationsklustrets investe­ ringskostnader får beviljas förmånstillträde på fördelaktigare villkor. För att undvika överkompensation ska sådant till­ träde stå i proportion till företagets bidrag till investeringskostnaderna och dessa villkor ska göras tillgängliga för allmän­ heten.

4. Avgifterna för att använda klustrets anläggningar och delta i klustrets verksamhet ska motsvara marknadspriserna eller återspegla kostnaderna för användning eller deltagande.

5. Investeringsstöd får beviljas för uppförande eller uppgradering av innovationskluster. De stödberättigande kostna­ derna ska utgöras av kostnaderna för investeringar i immateriella och materiella tillgångar.

6. Xxxxxxxxx för investeringsstöd till innovationskluster får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna. Stödnivån får höjas med 15 procentenheter för innovationskluster i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget, och med 5 procentenheter för innovationskluster i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget.

7. Driftstöd får beviljas för driften av innovationskluster. Det får beviljas för högst tio år.

8. De stödberättigande kostnaderna för driftstöd till innovationskluster ska utgöras av personal- och administrations­ kostnader (inbegripet allmänna omkostnader) som avser följande:

a) Aktivering av klustret för att underlätta samarbete, informationsutbyte och tillhandahållande eller kanalisering av specialiserade och kundanpassade stödtjänster för företag.

b) Marknadsföring av klustret för att höja nya företags eller organisationers deltagande och för att öka synligheten.

c) Förvaltning av klustrets utrustning. Organisering av utbildningsprogram, seminarier och konferenser för att stimulera kunskapsutbyte, nätverksbyggande och gränsöverskridande samarbete.

9. Driftstödets stödnivå får inte överskrida 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna under den period då stödet beviljas.

Artikel 28

Innovationsstöd till små och medelstora företag

1. Innovationsstöd till små och medelstora företag ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om vill­ koren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda:

2. De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:

a) Xxxxxxxxx för att anskaffa, validera och försvara patent och andra immateriella tillgångar.

b) Kostnader för utstationering av högkvalificerad personal från en organisation för forskning och kunskapsspridning eller ett stort företag, som arbetar med forskning, utveckling och innovation i en nyinrättad funktion inom det stöd­ mottagande företaget och som inte ersätter annan personal.

c) Kostnader för innovationsrådgivningstjänster och innovationsstödjande tjänster.

3. Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

4. I det särskilda fallet med stöd för innovationsrådgivningstjänster och innovationsstödjande tjänster kan stödnivån höjas upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna, under förutsättning att det totala stödbeloppet för innovations­ rådgivningstjänster och innovationsstödjande tjänster inte överstiger 200 000 euro per företag under en treårsperiod.

Artikel 29

Stöd till processinnovation och organisationsinnovation

1. Stöd till processinnovation och organisationsinnovation ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Stöd till stora företag ska anses vara förenligt med den inre marknaden endast om de faktiskt samarbetar med små och medelstora företag inom den understödda verksamheten och om de samarbetande små och medelstora företagen står för minst 30 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

3. De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:

a) Personalkostnader.

b) Kostnader för instrument, utrustning, byggnader och mark i den utsträckning och under den tid som de används för projektet.

c) Kostnader för kontraktsforskning, kunskap och patent som köps eller licensieras från externa källor på marknadsmäs­ siga villkor.

d) Andra allmänna omkostnader och andra driftskostnader, inklusive kostnader för materiel, förrådsartiklar och liknande produkter, som uppkommit som direkt följd av ett projekt.

4. Stödnivån får inte överskrida 15 % av de stödberättigande kostnaderna för stora företag och 50 % av de stödberätti­ gande kostnaderna för små och medelstora företag.

Artikel 30

Stöd till forskning och utveckling inom fiskeri- och vattenbrukssektorn

1. Stöd till forskning och utveckling inom fiskeri- och vattenbrukssektorn ska anses vara förenligt med den inre mark­ naden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Det understödda projektet ska vara av intresse för samtliga företag inom den berörda sektorn eller delsektorn.

3. Före dagen för inledandet av det understödda projektet ska följande information offentliggöras på internet:

a) Information om att det understödda projektet kommer att genomföras.

b) Målen för det understödda projektet.

c) Ungefärligt datum för offentliggörande av de förväntade resultaten av projektet och platsen för deras offentliggörande på internet.

d) En angivelse av att resultaten av det understödda projektet kommer att hållas tillgängliga kostnadsfritt för alla företag som är verksamma inom den berörda sektorn eller delsektorn.

4. Resultatet av det understödda projektet ska göras tillgängligt på internet från och med projektets slutdatum eller från och med den dag då eventuella uppgifter om dessa resultat ges till medlemmar i en viss organisation, beroende på vilket som infaller först. Resultaten ska hållas tillgängliga på internet i minst fem år från och med det understödda projektets slutdatum.

5. Stödet ska beviljas direkt till en organisation för forskning och kunskapsspridning och får inte omfatta direkt bevil­ jande av icke-forskningsrelaterat stöd till ett företag som producerar, bearbetar eller saluför fiskeri- eller vattenbrukspro­ dukter.

6. De stödberättigande kostnaderna ska vara de som anges i artikel 25.3.

7. Stödnivån får inte överskrida 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

AVSNITT 5

Stöd till utbildning

Artikel 31

Stöd till utbildning

1. Stöd till utbildning ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Xxxx får inte beviljas för utbildning som företagen anordnar för att följa tvingande nationella normer för utbild­ ning.

3. De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:

a) Personalkostnader för lärare, för de timmar då lärarna deltar i utbildningen.

b) Driftskostnader för lärare och deltagare som har direkt samband med utbildningsprojektet, t.ex. resekostnader, mate­ rial och utrustning som har ett direkt samband med projektet, avskrivning av hjälpmedel och utrustning, i den utsträckning de används uteslutande för utbildningsprojektet. Logikostnader omfattas inte med undantag för ett nödvändigt minimum av logikostnader för deltagare som är arbetstagare med funktionshinder.

c) Kostnader för rådgivning i samband med utbildningsprojektet.

d) Personalkostnader för deltagare och allmänna indirekta kostnader (administrativa kostnader, hyra, allmänna omkost­ nader) för de timmar då praktikanterna deltar i utbildningen.

4. Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna. Den får höjas upp till en högsta tillåten stödnivå på 70 % av de stödberättigande kostnaderna, enligt följande:

a) Med 10 procentenheter om utbildningen ges till arbetstagare med funktionshinder eller arbetstagare med sämre förut­ sättningar.

b) Med 10 procentenheter om stödet ges till medelstora företag och med 20 procentenheter om stödet ges till små företag.

5. Om stödet beviljas inom sjötransportsektorn får stödnivån höjas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a) De som deltar i utbildningen är inte aktiva besättningsmedlemmar utan ingår i reservbesättning ombord.

b) Utbildningen sker ombord på fartyg som är registrerade i unionen.

AVSNITT 6

Stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder

Artikel 32

Stöd i form av lönesubventioner för rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar

1. Stödordningar för rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i arti­ kel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Stödberättigande kostnader ska vara lönekostnaderna under en period på högst tolv månader efter rekryteringen av en arbetstagare med sämre förutsättningar. Om den aktuella arbetstagaren tillhör kategorin arbetstagare med kraftigt sämre förutsättningar ska de stödberättigande kostnaderna vara lönekostnaderna under en period på högst 24 månader efter rekryteringen

3. Om rekryteringen, jämfört med genomsnittet de föregående tolv månaderna, inte medför en nettoökning av antalet anställda i det berörda företaget måste arbetsplatserna ha blivit vakanta efter frivillig uppsägning, funktionshinder, pension av åldersskäl, frivillig minskning av arbetstid eller lagenligt avskedande på grund av försummelse och inte till följd av uppsägningar på grund av övertalighet.

4. Med undantag för fall som rör avskedande på grund av försummelser ska arbetstagare hörande till kategorin arbets­ tagare med sämre förutsättningar ha rätt till fortlöpande anställning under en minimiperiod som fastställs i den berörda nationella lagstiftningen eller i kollektivavtal som reglerar anställningsavtal.

5. Om anställningstiden är kortare än tolv månader, eller 24 månader för arbetstagare med kraftigt sämre förutsätt­ ningar, ska stödet minskas i proportion till detta.

6. Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 33

Stöd i form av lönesubventioner för anställning av arbetstagare med funktionshinder

1. Stöd för anställning av arbetstagare med funktionshinder ska anses vara förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. De stödberättigande kostnaderna ska vara lönekostnaderna under den period då arbetstagaren med funktionshinder är anställd.

3. Om rekryteringen, jämfört med genomsnittet de föregående tolv månaderna, inte medför en nettoökning av antalet anställda i det berörda företaget måste arbetsplatserna ha blivit vakanta efter frivillig uppsägning, funktionshinder, pension av åldersskäl, frivillig minskning av arbetstid eller lagenligt avskedande på grund av försummelse och inte till följd av uppsägningar på grund av övertalighet.

4. Med undantag för fall som rör lagenligt avskedande på grund av försummelse ska arbetstagare med funktionshinder ha rätt till fortlöpande anställning under en minimiperiod som är förenlig med tillämplig nationell lag eller ett kollektiv­ avtal som är rättsligt bindande för företaget och som reglerar anställningsavtal.

5. Stödnivån får inte överskrida 75 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 34

Xxxx för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder

1. Stöd som kompenserar för merkostnaderna för att anställa arbetstagare med funktionshinder ska anses vara fören­ ligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i arti­ kel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:

a) Kostnader för att anpassa lokalerna.

b) Xxxxxxxxx för att anställa personal enbart för den tid det tar att hjälpa arbetstagare med funktionshinder och att utbilda sådan personal för att hjälpa arbetstagare med funktionshinder.

c) Kostnader för att anpassa eller köpa utrustning eller för att köpa och validera programvara för att användas av arbets­ tagare med funktionshinder, bland annat anpassad teknisk utrustning eller tekniska stödsystem, vilka tillkommer utöver dem som stödmottagaren skulle ha ådragit sig om företaget hade anställt arbetstagare utan funktionshinder.

d) Kostnader som är direkt knutna till transport av arbetstagare med funktionshinder till arbetsplatsen och för arbetsrela­ terade verksamheter.

e) Lönekostnader för de timmar som en arbetstagare med funktionshinder har ägnat åt rehabilitering.

f) Om stödmottagaren tillhandahåller skyddad anställning, kostnaderna för att bygga, installera eller modernisera det berörda företagets produktionsenheter samt eventuella kostnader för administration och transport, under förutsätt­ ning att dessa kostnader är ett direkt resultat av anställningen av arbetstagare med funktionshinder.

3. Stödnivån får inte överskrida 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 35

Stöd för att kompensera för kostnaderna för bistånd som ges till arbetstagare med sämre förutsättningar

1. Stöd för att kompensera för kostnaderna för bistånd som ges till arbetstagare med sämre förutsättningar ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmäl­ ningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för att

a) anställa personal enbart för tid som ägnats åt att bistå arbetstagarna med sämre förutsättningar under en period på högst 12 månader efter rekryteringen av en arbetstagare med sämre förutsättningar eller under en period på högst 24 månader efter rekryteringen av en arbetstagare med kraftigt sämre förutsättningar, och

b) utbilda sådan personal för att den ska kunna bistå arbetstagare med sämre förutsättningar.

3. Biståndet ska bestå av att stödja arbetstagarens självständighet och anpassning till arbetsmiljön, fungera som medföljande till denne i sociala och administrativa ärenden, underlätta kommunikationen med företagaren och hantera konflikter.

4. Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

AVSNITT 7

Stöd till miljöskydd

Artikel 36

Investeringsstöd som möjliggör för företag att gå längre än unionsnormer eller att höja nivån på miljöskyddet i avsaknad av unionsnormer

1. Investeringsstöd som ger företag möjlighet att gå längre än unionsnormerna eller att höja nivån på miljöskyddet i avsaknad av unionsnormer ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Investeringen ska uppfylla ett av följande villkor:

a) Den ska göra det möjligt för stödmottagaren att höja nivån på det miljöskydd som uppstår på grund av verksamheten genom att gå längre än vad som krävs enligt tillämpliga unionsnormer, oberoende av om det finns obligatoriska nationella normer som är strängare än unionsnormerna.

b) Den ska göra det möjligt för stödmottagaren att höja nivån på det miljöskydd som uppstår på grund av verksam­ heten, även i avsaknad av unionsnormer.

3. Xxxx får inte beviljas om investeringar görs för att säkerställa att företagen rättar sig efter unionsnormer som redan har antagits men ännu inte trätt i kraft.

4. Genom undantag från punkt 3 får stöd beviljas för följande:

a) Förvärv av nya transportfordon för väg-, järnvägs- och sjötransporter samt transporter på inre vattenvägar som uppfyller antagna unionsnormer, under förutsättning att förvärvet sker innan dessa normer träder i kraft och att de, när de väl blivit obligatoriska, inte gäller för fordon som köpts redan före detta datum.

b) Eftermontering på befintliga transportfordon för väg-, järnvägs- och sjötransporter samt transporter på inre vatten­ vägar, under förutsättning att unionsnormerna ännu inte hade trätt i kraft när dessa fordon togs i bruk och att de, när de väl blivit obligatoriska, inte gäller retroaktivt för dessa fordon.

5. De stödberättigande kostnaderna ska vara de investeringsmerkostnader som behövs för att gå längre än de tillämpliga unionsnormerna eller för att nå en högre miljöskyddsnivå i avsaknad av unionsnormer. De ska fastställas enligt följande:

a) Om kostnaderna för att investera i miljöskydd kan urskiljas ur den totala investeringskostnaden som en separat inve­ stering ska denna miljöskyddsrelaterade kostnad utgöra de stödberättigande kostnaderna.

b) I övriga fall fastställs kostnaderna för att investera i miljöskydd genom hänvisning till en liknande, mindre miljövänlig investering som skulle ha genomförts på ett trovärdigt sätt utan stöd. Skillnaden mellan kostnaderna för båda inve­ steringarna anger den miljöskyddsrelaterade kostnaden och utgör de stödberättigande kostnaderna.

De kostnader som inte har ett direkt samband med uppnåendet av en högre miljöskyddsnivå ska inte vara stödberätti­ gande.

6. Stödnivån får inte överskrida 40 % av de stödberättigande kostnaderna.

7. Stödnivån får höjas med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag och med 20 procentenheter för stöd till små företag.

8. Stödnivån får höjas med 15 procentenheter för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget, och med 5 procentenheter för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget.

Artikel 37

Investeringsstöd för tidig anpassning till framtida unionsnormer

1. Stöd som uppmuntrar företag att följa nya unionsnormer för miljöskydd som höjer nivån på miljöskyddet, men som ännu inte har trätt i kraft, ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Unionsnormerna ska ha antagits och investeringen ska genomföras och slutföras minst ett år före den dag då den berörda normen träder i kraft.

3. De stödberättigande kostnaderna ska vara de investeringsmerkostnader som är nödvändiga för att gå längre än de tillämpliga unionsnormerna. De ska fastställas enligt följande:

a) Om kostnaderna för att investera i miljöskydd kan urskiljas ur den totala investeringskostnaden som en separat inve­ stering ska denna miljöskyddsrelaterade kostnad utgöra de stödberättigande kostnaderna.

b) I övriga fall fastställs kostnaderna för att investera i miljöskydd genom hänvisning till en liknande, mindre miljövänlig investering som skulle ha genomförts på ett trovärdigt sätt utan stöd. Skillnaden mellan kostnaderna för båda inve­ steringarna anger den miljöskyddsrelaterade kostnaden och utgör de stödberättigande kostnaderna.

De kostnader som inte har ett direkt samband med uppnåendet av en högre miljöskyddsnivå ska inte vara stödberätti­ gande.

4. Stödnivån får inte överskrida följande:

a) 20 % av de stödberättigande kostnaderna för små företag, 15 % av de stödberättigande kostnaderna för medelstora företag och 10 % av de stödberättigande kostnaderna för stora företag, om investeringen genomförs och slutförs mer än tre år före den dag då den nya unionsnormen träder i kraft.

b) 15 % av de stödberättigande kostnaderna för små företag, 10 % av de stödberättigande kostnaderna för medelstora företag och 5 % av de stödberättigande kostnaderna för stora företag, om investeringen genomförs och slutförs mellan ett och tre år före den dag då den nya unionsnormen träder i kraft.

5. Stödnivån får höjas med 15 procentenheter för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget, och med 5 procentenheter för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget.

Artikel 38

Investeringsstöd till energieffektivitetsåtgärder

1. Investeringsstöd som ger företag möjlighet att uppnå energieffektivitet ska anses vara förenligt med den inre mark­ naden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Xxxx får inte beviljas enligt denna artikel om förbättringar görs för att säkerställa att företagen rättar sig efter unio­ nsnormer som redan har antagits men ännu inte trätt i kraft.

3. De stödberättigande kostnaderna ska vara de investeringsmerkostnader som är nödvändiga för att uppnå en högre nivå av energieffektivitet. De ska fastställas enligt följande:

a) Om kostnaderna för att investera i energieffektivitet kan urskiljas ur den totala investeringskostnaden som en separat investering ska denna energieffektivitetselaterade kostnad utgöra de stödberättigande kostnaderna.

b) I övriga fall identifieras kostnaderna för att investera i energieffektivitet genom hänvisning till en liknande, mindre energieffektiv investering som skulle ha genomförts på ett trovärdigt sätt utan stöd. Skillnaden mellan kostnaderna för båda investeringarna anger den energieffektivitetsrelaterade kostnaden och utgör de stödberättigande kostnaderna.

De kostnader som inte har ett direkt samband med uppnåendet av en högre energieffektivitet ska inte vara stödberätti­ gande.

4. Stödnivån får inte överskrida 30 % av de stödberättigande kostnaderna.

5. Stödnivån får höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till små och medelstora företag.

6. Stödnivån får höjas med 15 procentenheter för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget, och med 5 procentenheter för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget.

Artikel 39

Investeringsstöd för energieffektivitetsprojekt i byggnader

1. Investeringsstöd för energieffektivitetsprojekt i byggnader ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Berättigande till stöd enligt den här artikeln är energieffektivitetsprojekt som avser byggnader.

3. De stödberättigande kostnaderna ska vara de totala kostnaderna för energieffektivitetsprojektet.

4. Stödet ska beviljas i form av ett anslag, eget kapital, en garanti eller ett lån till en energieffektivitetsfond eller en annan finansiell intermediär, som helt och hållet ska överföra det till de slutliga stödmottagarna, som är byggnadens ägare eller hyresgäster.

5. Det stöd som energieffektivitetsfonden eller en annan finansiell intermediär beviljar för de stödberättigande energi­ effektivitetsprojekten kan ha formen av lån eller garantier. Lånets eller det garanterade beloppets nominella värde får inte överstiga 10 miljoner euro per projekt på slutlig stödmottagarnivå. Xxxxxxxx får inte omfatta mer än 80 % av det under­ liggande lånet.

6. Återbetalningen från byggnadens ägare till energieffektivitetsfonden eller en annan finansiell intermediär får inte understiga lånets nominella värde.

7. Energieffektivitetsstödet ska locka till sig ytterligare investeringar från privata investerare så att de når upp till minst 30 % av den totala finansiering som ges till ett energieffektivitetsprojekt. När stödet ges genom en energieffektivitetsfond kan privata investeringar stimuleras via energieffektivitetsfonden och/eller via projekt för energieffektivitet i syfte att sammanlagt uppnå minst 30 % av den totala finansiering som ges till ett energieffektivitetsprojekt.

8. Medlemsstaterna kan inrätta energieffektivitetsfonder och/eller använda finansiella intermediärer när de ger stöd till energieffektivitet. Följande villkor ska då vara uppfyllda:

a) Förvaltare av finansiella intermediärer och förvaltare av energieffektivitetsfonder ska väljas ut genom ett öppet, trans­ parent och icke-diskriminerande urvalsförfarande i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstift­ ning. Det får framför allt inte förekomma någon diskriminering på grundval av deras etableringsort eller orten för stiftandet i någon medlemsstat. Finansiella intermediärer och förvaltare av energieffektivitetsfonder kan åläggas att uppfylla på förhand fastställda kriterier som är objektivt motiverade av investeringarnas art.

b) De oberoende privata investerarna ska väljas ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande anbudsförfa­ rande i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning i syfte att fastställa lämpliga arrangemang för delning av risker och avkastning genom vilka, när det gäller andra investeringar än garantier, asymmetrisk vinst­ delning ska ges företräde framför skydd för förlustrisk. Om de privata investerarna inte väljs ut genom ett sådant ansökningsförfarande ska en rimlig avkastningsgrad för de privata investerarna fastställas av en oberoende expert som väljs ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande ansökningsförfarande.

c) Vid asymmetrisk förlustdelning mellan offentliga och privata investerare ska den första förlusten för den offentliga investeraren begränsas till 25 % av den totala investeringen.

d) När det gäller garantier ska garantisatsen begränsas till 80 % och ett tak på 25 % av den underliggande garanterade portföljen sättas för de totala förluster som en medlemsstat tar på sig. Endast garantier som täcker de förväntade förlusterna i den underliggande garanterade portföljen kan tillhandahållas kostnadsfritt. Om en garanti omfattar också täckning av oväntade förluster ska den finansiella intermediären betala en marknadsmässig garantiavgift för den del av garantin som täcker oväntade förluster.

e) Investerarna ska tillåtas vara företrädda i energieffektivitetsfondens eller den finansiella intermediärens styrande organ, till exempel styrelsen eller rådgivande kommittén.

f) Energieffektivitetsfonden eller den finansiella intermediären ska inrättas enligt tillämplig lagstiftning och medlemsstat­ en ska se till att ett förfarande för tillbörlig granskning genomförs för att säkerställa en kommersiellt sund investe­ ringsstrategi för genomförandet av stödåtgärden för energieffektivitet.

9. Finansiella intermediärer, även energieffektivitetsfonder, ska förvaltas på affärsmässig grund och ska säkerställa vinstmotiverade finansieringsbeslut. Detta anses vara fallet om den finansiella intermediären och, i förekommande fall, förvaltarna av energieffektivitetsfonden, uppfyller följande villkor:

a) De är enligt lag eller avtal skyldiga att agera med den omsorg som krävs av en professionell förvaltare i god tro och att undvika intressekonflikter. Bästa praxis och myndighetstillsyn ska tillämpas.

b) Deras ersättning ska följa marknadspraxis. Detta krav anses vara uppfyllt om förvaltaren väljs genom ett öppet, trans­ parent och icke-diskriminerande anbudsförfarande baserat på objektiva kriterier som är kopplade till erfarenhet, sakkunskap samt operativ och ekonomisk kapacitet.

c) De ska få en ersättning som är kopplad till resultatet, eller dela en del av investeringsriskerna genom att saminvestera egna medel för att säkerställa att deras intressen permanent överensstämmer med den offentliga investerarens intressen.

d) De ska ange en investeringsstrategi samt kriterier och en tidsplan för investeringar i energieffektivitetsprojekt och fast­ ställa förhandskontroll av finansiell hållbarhet och deras förväntade effekter på energieffektivitet.

e) Det ska finnas en klar och realistisk exitstrategi för de offentliga medel som investeras i energieffektivitetsfonden eller beviljas den finansiella intermediären, för att energieffektivitetsprojekt ska kunna finansieras via marknaden när mark­ naden är redo.

10. Förbättringar av energieffektiviteten som görs för att säkerställa att stödmottagaren uppfyller unionsnormer som redan antagits ska inte undantas från anmälningsskyldigheten enligt denna artikel.

Artikel 40

Investeringsstöd för högeffektiv kraftvärme

1. Investeringsstöd för högeffektiv kraftvärme ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Investeringsstödet ska endast beviljas för nyinstallerad eller upprustad kapacitet.

3. En ny kraftvärmepanna ska totalt sett medföra primärenergibesparingar jämfört med separat produktion av värme och el enligt vad som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energief­ fektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (1). En förbättring av en befintlig kraftvärmepanna eller ombyggnad av en befintlig elproduktionsenhet till en kraftvärmepanna ska leda till primärenergibesparingar jämfört med utgångsläget.

4. De stödberättigande kostnaderna ska vara merkostnaderna för investeringar i den utrustning som krävs för att driva anläggningen som en högeffektiv kraftvärmeanläggning jämfört med konventionella el- eller värmeanläggningar med samma kapacitet, eller merkostnaderna för investeringar i uppgradering till högre effektivitet när en befintlig anläggning redan når upp till tröskelvärdet för högeffektivitet.

5. Stödnivån får inte överskrida 45 % av de stödberättigande kostnaderna. Stödnivån får höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till små och medelstora företag.

6. Stödnivån får höjas med 15 procentenheter för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget, och med 5 procentenheter för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget.

Artikel 41

Investeringsstöd till främjande av energi från förnybara energikällor

1. Investeringsstöd för att främja energi från förnybara energikällor ska anses vara förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Investeringsstöd för produktion av biodrivmedel ska undantas från anmälningsskyldigheten endast i den mån de understödda investeringarna används för produktion av hållbara biobränslen som inte är livsmedelsbaserade. Investe­ ringsstöd för att omvandla befintliga anläggningar för framställning av livsmedelsbaserade biobränslen till anläggningar för framställning av avancerade biodrivmedel ska undantas enligt denna artikel, under förutsättning att den livsmedelsba­ serade produktionen skulle minskas i proportion till den nya kapaciteten.

3. Stöd får inte beviljas för biobränslen som är föremål för en leverans- eller inblandningsskyldighet.

4. Stöd får inte beviljas för vattenkraftverk som inte följer direktiv 2000/60/EG.

5. Investeringsstöd ska beviljas endast för nya anläggningar. Inget stöd ska beviljas eller betalas ut efter det att kraft­ verket har tagits i drift och stödet ska vara oberoende av produktionen.

6. De stödberättigande kostnaderna ska vara de investeringsmerkostnader som är nödvändiga för att främja produk­ tionen av energi från förnybara energikällor. De ska fastställas enligt följande:

a) Om kostnaderna för att investera i produktion av energi från förnybara energikällor kan urskiljas ur den totala inve­ steringskostnaden som en separat investering, till exempel som en lättidentifierbar tilläggskomponent till en befintlig anläggning, ska denna med förnybar energi sammanhängande kostnad utgöra de stödberättigande kostnaderna.

(1) EUT L 315, 14.11.2012, s. 1.

b) Om kostnaderna för att investera i produktion av energi från förnybara energikällor kan bestämmas utifrån en liknande, mindre miljövänlig investering som skulle ha genomförts på ett trovärdigt sätt utan stöd, anger denna skillnad mellan kostnaderna för båda investeringarna den kostnad som avser förnybar energi och utgör de stödberätti­ gande kostnaderna.

c) För vissa små anläggningar där en mindre miljövänlig investering inte kan fastställas eftersom anläggningar av begränsad storlek inte existerar, ska de totala investeringskostnaderna för att uppnå en högre miljöskyddsnivå utgöra de stödberättigande kostnaderna.

De kostnader som inte har ett direkt samband med uppnåendet av en högre miljöskyddsnivå ska inte vara stödberätti­ gande.

7. Stödnivån får inte överskrida följande:

a) 45 % av de stödberättigande kostnaderna om de stödberättigande kostnaderna beräknas på grundval av punkt 6 a eller 6 b,

b) 30 % av de stödberättigande kostnaderna om de stödberättigande kostnaderna beräknas på grundval av punkt 6 c.

8. Stödnivån får höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till små och medelstora företag.

9. Stödnivån får höjas med 15 procentenheter för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget och med 5 procentenheter för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget.

10. Om stöd beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande på grundval av tydliga, transparenta och icke- diskriminerande kriterier får stödnivån uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnaderna. Ett sådant anbudsförfarande ska vara icke-diskriminerande och göra det möjligt för alla intresserade företag att delta. Den budget som avser anbuds­ förfarandet ska vara strikt begränsad i det avseendet att alla anbudsgivare inte kan få stöd, och stödet ska beviljas på grundval av anbudsgivarens ursprungliga anbud, vilket utesluter senare förhandlingar.

Artikel 42

Driftstöd för främjande av el från förnybara energikällor

1. Driftstöd för att främja el från förnybara energikällor ska anses vara förenligt med den inre marknaden enligt arti­ kel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna arti­ kel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Stöd ska beviljas i ett konkurrensutsatt anbudsförfarande på grundval av tydliga, transparenta och icke-diskrimine­ rande kriterier som är öppna för alla producenter som producerar el från förnybara energikällor på ett icke-diskrimine­ rande sätt.

3. Anbudsförfarandet kan begränsas till specifik teknik om ett förfarande som är öppet för alla producenter skulle leda till ett resultat som inte är optimalt och som inte kan hanteras inom utformningen av förfarandet, särskilt med hänsyn till

i) en given ny och innovativ tekniks potential på längre sikt, eller

ii) behovet av att uppnå diversifiering, eller

iii) nätverksbegränsningar och nätstabilitet, eller

iv) kostnader för system (integrering), eller

v) behovet av att undvika snedvridningar från stöd till biomassa på råvarumarknaderna.

Medlemsstaterna ska göra en detaljerad bedömning av om dessa villkor är tillämpliga och rapportera detta till kommis­ sionen i enlighet med artikel 11 a.

4. Stöd ska beviljas för ny och innovativ teknik för förnybar energi genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande som står öppet för åtminstone en sådan teknik på grundval av tydliga, transparenta och icke-diskriminerande kriterier. Detta stöd får inte beviljas för mer än 5 % av den totala årliga planerade nya kapaciteten att producera el från förnybara energikällor.

5. Stöd ska beviljas som en premie utöver det marknadspris med vilket producenterna säljer sin el direkt på mark­ naden.

6. Stödmottagarna ska ha ett standardbalanseringsansvar. Stödmottagarna får lägga ut balanseringsansvaret på entre­ prenad till andra företag, t.ex. sammanställare.

7. Stöd får inte beviljas när priserna är negativa.

8. Stöd får beviljas utan konkurrensutsatt anbudsförfarande enligt punkt 2 till anläggningar med en installerad elkapa­ citet på mindre än 1 MW för produktion av el från samtliga förnybara energikällor med undantag för vindkraft, för vilken stöd kan beviljas utan konkurrensutsatt anbudsförfarande enligt punkt 2 till anläggningar med en installerad kapa­ citet på mindre än 6 MW eller anläggningar med färre än sex produktionsenheter. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 9 ska villkoren i punkterna 5, 6 och 7 följas när stöd beviljas i avsaknad av ett konkurrensutsatt anbudsförfa­ rande. Dessutom ska villkoren i artikel 43.5, 43.6 och 43.7 gälla när stöd beviljas i avsaknad av ett konkurrensutsatt anbudsförfarande.

9. Villkoren i punkterna 5, 6 och 7 ska inte tillämpas på driftstöd som beviljas anläggningar med en installerad elka­ pacitet på mindre än 500 kW för produktion av el från samtliga förnybara energikällor med undantag för vindkraft, för vilken dessa villkor inte ska tillämpas på driftstöd som beviljas anläggningar med en installerad kapacitet på mindre än 3 MW eller anläggningar med färre än tre produktionsenheter.

10. Vid beräkning av den högsta kapacitet som avses i punkterna 8 och 9 ska anläggningar med en gemensam anslut­ ningspunkt till elnätet betraktas som en enda anläggning.

11. Stöd ska endast ges till dess att den anläggning som producerar el från förnybara energikällor har avskrivits full­ ständigt enligt allmänt vedertagna redovisningsprinciper. Allt tidigare beviljat investeringsstöd ska dras av från drifts­ tödet.

Artikel 43

Driftstöd för främjande av energi från förnybara energikällor i småskaliga anläggningar

1. Driftstöd för att främja energi från förnybara energikällor i småskaliga anläggningar ska anses vara förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Stöd ska endast beviljas anläggningar med en installerad kapacitet på mindre än 500 kW för produktion av energi från samtliga förnybara källor med undantag för vindkraft, för vilken stöd ska beviljas anläggningar med en installerad kapacitet på mindre än 3 MW eller med färre än tre produktionsenheter och för biodrivmedel, för vilka stöd ska beviljas anläggningar med en installerad kapacitet på mindre än 50 000 ton per år. Vid beräkning av denna högsta kapacitet ska småskaliga anläggningar med en gemensam anslutningspunkt till elnätet betraktas som en enda anläggning.

3. Stöd ska endast beviljas anläggningar som producerar andra hållbara biobränslen än livsmedelsbaserade biob­ ränslen. Driftstöd till anläggningar som producerar livsmedelsbaserade biobränslen och som har inlett sin verksamhet före den 31 december 2013 och ännu inte avskrivits fullständigt ska emellertid undantas enligt denna artikel, dock högst till 2020.

4. Stöd får inte beviljas för biobränslen som är föremål för en leverans- eller inblandningsskyldighet.

5. Stödet per energienhet får inte överstiga skillnaden mellan de totala utjämnade kostnaderna för att producera energi från den berörda förnybara energikällan och marknadspriset på den berörda energiformen. De utjämnade kostnaderna ska uppdateras regelbundet och minst en gång om året.

6. Den maximala avkastning som används vid beräkningen av utjämnade kostnader får inte överstiga den tillämpliga swapräntan plus en premie på 100 räntepunkter. Den tillämpliga swapräntan ska vara swapräntan för den valuta i vilken stödet beviljas för en löptid som motsvarar avskrivningsperioden för de anläggningar för vilka stöd beviljats.

7. Stöd ska endast ges till dess att anläggningen har avskrivits fullständigt enligt allmänt vedertagna redovisningsprin­ ciper. Investeringsstöd som beviljats en anläggning ska dras av från driftstödet.

Artikel 44

Stöd i form av nedsättning av miljöskatter enligt direktiv 2003/96/EG

1. Stödordningar i form av nedsättning av miljöskatter som uppfyller villkoren i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (1) ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. De som beviljas skattenedsättningen ska väljas på grundval av transparenta och objektiva kriterier och ska betala åtminstone den respektive minimiskattenivå som fastställs i direktiv 2003/96/EG.

3. Stödordningar i form av skattenedsättningar ska baseras på en minskning av den tillämpliga miljöskattesatsen eller på betalningen av ett fast ersättningsbelopp eller på en kombination av dessa två metoder.

4. Stöd får inte beviljas för biobränslen som är föremål för en leverans- eller inblandningsskyldighet.

Artikel 45

Investeringsstöd för sanering av förorenade områden

1. Investeringsstöd till företag som reparerar miljöskador genom att sanera förorenade områden ska anses vara fören­ ligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyl­ digheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Investeringen ska leda till att miljöskadan, inklusive skador på mark, ytvatten eller grundvatten, repareras.

3. Om den juridiska eller fysiska person som är ansvarig för miljöskadan enligt den lagstiftning som är tillämplig i varje medlemsstat utan att det påverkar tillämpningen av unionsbestämmelserna på detta område – särskilt Europaparla­ mentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljö­ skador (2), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG (3), Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Euro­ paparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG, 2008/1/EG och förordning (EG) nr 1013/2006 (4)och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG (5) identifieras, ska den personen finansiera saneringen i enlighet med principen om att förorenaren betalar, och inget statligt stöd ska beviljas. Om den person som är ansvarig enligt den tillämpliga lagstiftningen inte kan identifieras eller inte kan fås att betala kostnaderna får den som är ansvarig för sanerings- eller dekontamineringsarbetet ta emot statligt stöd.

4. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för saneringsarbetet, efter det att värdestegringen för marken dragits av. Som stödberättigande investeringar vid sanering av förorenade områden kan betraktas alla utgifter som före­ taget haft för att sanera området, oavsett om utgifterna kan föras upp som anläggningstillgångar i balansräkningen eller inte.

5. Utvärderingar av markens värdestegring till följd av saneringen ska göras av en oberoende expert.

6. Stödnivån får inte överskrida 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

(1) EUT L 283, 31.10.2003, s. 51.

(2) EUT L 143, 30.4.2004, s. 56.

(3) EUT L 102, 11.4.2006, s. 1.

(4) EUT L 140, 5.6.2009, s. 114.

(5) EUT L 178, 28.6.2013, s. 66.

Artikel 46

Investeringsstöd för energieffektiva fjärrvärme- och kylsystem

1. Investeringsstöd för installation av ett energieffektivt fjärrvärme- och kylsystem ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i arti­ kel 108.3 i fördraget om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. De stödberättigande kostnaderna för produktionsanläggningen ska vara de merkostnader som krävs för att bygga, bygga ut eller renovera en eller flera produktionsenheter så att de fungerar som ett energieffektivt fjärrvärme- och kylsystem jämfört med en konventionell produktionsanläggning. Investeringen ska utgöra en integrerad del av det energi­ effektiva fjärrvärme- och kylsystemet.

3. Stödnivån för produktionsanläggningen får inte överskrida 45 % av de stödberättigande kostnaderna. Stödnivån får höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till små och medelstora företag.

4. Stödnivån för produktionsanläggningen får höjas med 15 procentenheter för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget, och med 5 procentenheter för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget.

5. De stödberättigande kostnaderna för distributionsnätet ska vara investeringskostnaderna.

6. Stödbeloppet för distributionsnätet får inte överstiga skillnaden mellan de stödberättigande kostnaderna och rörel­ seresultatet. Rörelseresultatet ska dras av från de stödberättigande kostnaderna på förhand eller genom en återvinnings­ mekanism.

Artikel 47

Investeringsstöd för återvinning och återanvändning av avfall

1. Investeringsstöd för återvinning och återanvändning av avfall ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Investeringsstödet ska beviljas för återvinning och återanvändning av avfall som produceras av andra företag.

3. De återvunna eller återanvända material som hanterats skulle annars bortskaffas eller hanteras på ett mindre miljö­ vänligt sätt. Stöd till annat omhändertagande av avfall än återvinning ska inte beviljas gruppundantag enligt denna arti­ kel.

4. Stödet får inte indirekt befria förorenarna från en börda som de bör bära enligt unionslagstiftningen, eller från en börda som ska anses utgöra en normal företagskostnad.

5. Investeringen ska inte enbart öka efterfrågan på material som ska återvinnas utan att insamlingen av dessa material ökar.

6. Investeringen ska leda till en förbättring jämfört med den nyaste tekniken.

7. De stödberättigande kostnaderna ska vara de investeringsmerkostnader som är nödvändiga för att genomföra en investering som leder till bättre eller effektivare återvinning eller återanvändning jämfört med en konventionell återan­ vändnings- och återvinningsprocess med samma kapacitet som skulle byggas i avsaknad av stöd.

8. Stödnivån får inte överskrida 35 % av de stödberättigande kostnaderna. Stödnivån får höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till små och medelstora företag.

9. Stödnivån får höjas med 15 procentenheter för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget och med 5 procentenheter för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget.

10. Xxxx till investeringar som avser återvinning och återanvändning av stödmottagarens eget avfall ska inte undantas från anmälningsskyldigheten enligt denna artikel.

Artikel 48

Investeringsstöd för energiinfrastruktur

1. Investeringsstöd för uppförande eller uppgradering av energiinfrastruktur ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i arti­ kel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Stöd ska beviljas för energiinfrastruktur som ligger i stödområden.

3. Energiinfrastrukturen ska omfattas av fullständig avgifts- och tillträdesreglering i enlighet med lagstiftningen för den inre marknaden för energi.

4. De stödberättigande kostnaderna ska vara investeringskostnaderna.

5. Stödbeloppet får inte överstiga skillnaden mellan de stödberättigande kostnaderna och rörelseresultatet för invester­ ingen. Rörelseresultatet ska dras av från de stödberättigande kostnaderna på förhand eller genom en återvinningsmeka­ nism.

6. Stöd för investeringar i projekt för lagring av el och gas samt oljeinfrastruktur ska inte undantas från anmälnings­ skyldigheten enligt denna artikel.

Artikel 49

Stöd för miljöstudier

1. Stöd för studier, inklusive energibesiktningar, som har ett direkt samband med investeringar som avses i detta avsnitt ska vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för de studier som avses i punkt 1.

3. Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

4. Stödnivån får höjas med 20 procentenheter för studier som genomförts för små företags räkning och med 10 procentenheter för studier som genomförs för medelstora företags räkning.

5. Stöd får inte beviljas stora företag för energibesiktningar som genomförs enligt artikel 8.4 i direktiv 2012/27/EU, om inte energibesiktningen genomförs utöver den obligatoriska energibesiktning som föreskrivs i det direktivet.

AVSNITT 8

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer

Artikel 50

Stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer

1. Stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av jordbävningar, laviner, jordskred, översvämningar, tornador, orkaner, vulkanutbrott och naturligt uppkomna skogsbränder ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.2 b i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Stödet får beviljas om följande villkor är uppfyllda:

a) De behöriga myndigheterna i en medlemsstat har formellt bekräftat att det rör sig om en naturkatastrof.

b) Det ska finnas ett direkt orsakssamband mellan naturkatastrofen och de skador som företaget lidit.

3. Stödordningar som är relaterade till en specifik naturkatastrof ska inledas inom tre år efter det att katastrofen inträffat. Stöd som grundas på sådana ordningar ska beviljas inom fyra år efter det att katastrofen inträffat.

4. De kostnader som orsakas av den skada som uppstått som en direkt följd av naturkatastrofen, så som den bedömts av en oberoende expert som erkänts av den behöriga nationella myndigheten eller av ett försäkringsföretag, ska vara stödberättigande kostnader. Denna skada kan innefatta skador på tillgångar, t.ex. byggnader, utrustning, maskiner eller varulager, och inkomstbortfall till följd av ett upphörande, helt eller delvis, med verksamhet under en period av högst sex månader efter katastrofen. Beräkningen av de materiella skadorna ska baseras på de berörda tillgångarnas repara­ tionskostnader eller ekonomiska värde före katastrofen. De materiella skadorna får inte överstiga de reparationskostnader eller den minskning av det skäliga marknadsvärdet som katastrofen orsakat, dvs. skillnaden mellan egendomens värde omedelbart före och omedelbart efter katastrofen. Inkomstbortfall ska beräknas på grundval av ekonomiska uppgifter om det berörda företaget (resultat före finansnetto och skatt), avskrivningar och arbetskostnader endast för den anlägg­ ning som berörs av naturkatastrofen) genom att de ekonomiska uppgifterna för de sex månaderna efter katastrofen jämförs med genomsnittet under tre år som valts bland de fem år som föregick katastrofen (genom att utesluta de två år som ger det bästa och det sämsta ekonomiska resultatet) och beräknat för samma sexmånadersperiod under året. Skadorna ska beräknas för varje enskild stödmottagare.

5. Stödet och andra betalningar som erhållits för att kompensera för skadan, inbegripet ersättningar från försäkringar, får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

AVSNITT 9

Socialt stöd för transport för personer bosatta i avlägsna områden

Artikel 51

Socialt stöd för transport för personer bosatta i avlägsna områden

1. Stöd för luft- och sjötransport av personer ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.2 a i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Hela stödet ska ges till förmån för slutkonsumenter som är permanent bosatta i avlägsna områden.

3. Stöd ska beviljas för persontransporter på en rutt som förbinder en flygplats eller hamn i ett avlägset område med en annan flygplats eller hamn inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

4. Stödet ska beviljas utan diskriminering med avseende på transportföretagets identitet eller typ av tjänst och utan begränsningar i fråga om den exakta rutten till eller från det avlägsna området.

5. De stödberättigande kostnaderna ska utgöras av priset för en returbiljett från eller till det avlägsna området, inklu­ sive samtliga skatter och avgifter som transportföretaget tar ut av konsumenten.

6. Stödnivån får inte överskrida 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

AVSNITT 10

Stöd till bredbandsinfrastruktur

Artikel 52

Stöd till bredbandsinfrastruktur

1. Investeringsstöd till utveckling av bredbandsnät ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om vill­ koren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:

a) Investeringskostnaderna för utbyggnad av passiv bredbandsinfrastruktur.

b) Investeringskostnaderna för bredbandsrelaterade anläggningsarbeten.

c) Investeringskostnaderna för utbyggnad av grundläggande bredbandsnät.

d) Investeringskostnaderna för utbyggnad av nästa generations accessnät (NGA-nät).

3. Investeringen ska ske i områden där det inte finns någon infrastruktur inom samma kategori (antingen grundläg­ gande bredband eller NGA-nät) och där en sådan infrastruktur sannolikt inte kommer att utvecklas på kommersiella villkor inom tre år från dagen för offentliggörandet av den planerade stödåtgärden, vilket också ska kontrolleras genom ett öppet offentligt samråd.

4. Stödet ska tilldelas på grundval av en öppen, transparent, icke-diskriminerande och konkurrensutsatt urvalsprocess, där principen om teknikneutralitet iakttas.

5. Nätoperatören ska erbjuda bredast möjliga aktiva och passiva tillträde i grossistledet enligt artikel 2.139 i denna förordning på rättvisa och icke-diskriminerande villkor, inklusive fysiskt tillträde till accessnätet när det gäller NGA-nät. Ett sådant tillträde i grossistledet ska beviljas för minst sju år och rätten till tillträde till kabelrör och stolpar får inte tids­ begränsas. I fråga om stöd till dragning av kabelrör ska rören vara tillräckligt stora för att möjliggöra flera kabelnät och olika nättopologier.

6. Priset för tillträde i grossistledet ska baseras på prissättningsprinciper angivna av den nationella regleringsmyndig­ heten och på riktmärken som råder inom andra jämförbara och mer konkurrensutsatta områden i medlemsstaten eller unionen, med hänsyn tagen till det stöd som nätoperatören får. Den nationella regleringsmyndigheten ska konsulteras om tillträdesvillkor, inklusive prissättning, och i händelse av tvist mellan de som söker tillträde och den operatör som driver den subventionerade infrastrukturen.

7. Medlemsstaterna ska införa regler om övervakning och om återbetalning, om det stödbelopp som beviljats för projektet överstiger 10 miljoner euro.

AVSNITT 11

Stöd till kultur och bevarande av kulturarvet

Artikel 53

Stöd till kultur och bevarande av kulturarvet

1. Stöd till kultur och bevarande av kulturarvet ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Stöd ska kunna beviljas för följande kulturella ändamål och verksamheter:

a) Museer, arkiv, bibliotek, konstnärliga och kulturella centrum eller utrymmen, teatrar, operahus, konserthus, andra organisationer för levande konst, filmarvsinstitutioner och liknande konstnärliga och kulturella infrastrukturer, organi­ sationer och institutioner.

b) Materiellt arv, däribland alla former av löst eller fast kulturarv och arkeologiska fyndplatser, monument och historiska platser och byggnader; naturarv om det är direkt knutet till kulturarvet eller om det formellt erkänts som ett kultur- eller naturarv av en medlemsstats behöriga offentliga myndigheter.

c) Immateriellt arv i alla dess former, däribland folkloristiska seder och bruk och hantverk.

d) Konstevenemang eller kulturella evenemang och föreställningar, festivaler, utställningar samt annan liknande kulturell verksamhet.

e) Kulturell och konstnärlig utbildning och främjande av förståelsen för vikten av att skydda och främja mångfalden av kulturyttringar genom utbildningsprogram och program för att öka allmänhetens medvetenhet, bland annat genom användning av ny teknik.

f) Författande, redigering, produktion, distribution, digitalisering och publicering av musik och litteratur, inklusive över­ sättningar.

3. Stödet får utformas som

a) investeringsstöd, inklusive stöd till uppförande eller uppgradering av kulturell infrastruktur, och

b) driftstöd.

4. När det gäller investeringsstöd ska de stödberättigande kostnaderna utgöras av kostnader för att investera i materi­ ella och immateriella tillgångar, däribland följande:

a) Kostnader för uppförande, uppgradering, förvärv, bevarande eller förbättring av infrastruktur, om minst 80 % av den årliga tids- eller utrymmeskapaciteten används för kulturella ändamål.

b) Kostnader för förvärv, inklusive leasing, överföring av innehav eller fysisk omplacering av kulturarv.

c) Kostnader för att säkerställa, bevara, återställa och återuppbygga materiellt och immateriellt kulturarv, inbegripet extra kostnader för lagring under lämpliga förhållanden, särskilda verktyg, material och kostnader för dokumentation, forskning, digitalisering och offentliggörande.

d) Xxxxxxxxx för att förbättra allmänhetens åtkomst till kulturarvet, däribland kostnader för digitalisering och annan ny teknik, kostnader för bättre åtkomst för personer med särskilda behov (i synnerhet rampar och hissar för personer med funktionshinder, blindskrift och utställningar med praktiska moment i museer) och för att främja kulturell mång­ fald när det gäller presentationer, program och besökare.

e) Kostnader för kulturella projekt och verksamheter, samarbets- och utbytesprogram och bidrag till sådana, inklusive kostnader för urvalsförfaranden, kostnader för marknadsföring och kostnader som är ett direkt resultat av ett projekt.

5. När det gäller driftstöd ska de stödberättigande kostnaderna utgöras av följande:

a) Den kulturella institutionens eller kulturarvsplatsens kostnader för kontinuerliga eller återkommande aktiviteter, inbe­ gripet utställningar, iscensättningar och evenemang och liknande kulturella aktiviteter som genomförs i den ordinarie verksamheten.

b) Kostnader för kulturell och konstnärlig utbildning och för att främja förståelsen för vikten av att skydda och främja mångfalden av kulturyttringar genom utbildningsprogram och program för att öka allmänhetens medvetenhet, bland annat genom användning av ny teknik.

c) Kostnader för att förbättra allmänhetens tillgång till kulturinstitutioner eller kulturarvsplatser och aktiviteter, inbe­ gripet kostnaderna för digitalisering och användning av ny teknik samt kostnader för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionshinder.

d) Driftskostnader som är direkt relaterade till ett kulturellt projekt eller en kulturell aktivitet, exempelvis hyra eller leasing av fastigheter och kulturevenemang, reseutgifter, materiel och förrådsartiklar direkt knutna till det kulturella projektet eller den kulturella aktiviteten, uppbyggnad av strukturer för utställningar och scenuppsättningar, lån, hyra och avskrivning av verktyg, programvara och utrustning, kostnader för marknadsföring och kostnader som är ett direkt resultat av projektet eller aktiviteten; avskrivningar och finansieringskostnader är endast stödberättigande om de inte har täckts av investeringsstöd.

e) Kostnader för personal som arbetar för den kulturella institutionen eller kulturarvet eller för ett projekt.

f) Kostnader för rådgivning och stödtjänster som tillhandahålls av externa konsulter och andra tjänsteleverantörer och som är en direkt följd av projektet.

6. När det gäller investeringsstöd får stödbeloppet inte överstiga skillnaden mellan de stödberättigande kostnaderna och rörelseresultatet för investeringen. Rörelseresultatet ska dras av från de stödberättigande kostnaderna på förhand, på grundval av rimliga beräkningar, eller genom en återvinningsmekanism. Infrastrukturoperatören har rätt att behålla en skälig vinst under den berörda perioden.

7. När det gäller driftstöd får stödbeloppet inte överstiga vad som krävs för att täcka rörelseförlusterna och en rimlig vinst under den berörda perioden. Detta ska säkerställas på förhand, på grundval av rimliga beräkningar, eller genom en återvinningsmekanism.

8. För stöd som inte överstiger 1 miljon euro får det högsta stödbeloppet, som ett alternativ till den metod som avses i punkterna 6 och 7, fastställas till 80 % av de stödberättigande kostnaderna.

9. När det gäller utgivning av musik och litteratur enligt definitionen i punkt 2 f får den högsta stödnivån inte över­ stiga skillnaden mellan de stödberättigande kostnaderna och projektets diskonterade inkomster eller 70 % av de stödbe­ rättigande kostnaderna. Intäkterna ska dras av från de stödberättigande kostnaderna på förhand eller genom en återvin­ ningsmekanism. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för utgivning av musik och litteratur, inklusive royalties (upphovsrättsliga kostnader), översättararvoden, arvoden till förläggare, andra omkostnader i samband med utgivning (korrekturläsning, rättning, granskning), layout och kostnader före tryckning samt kostnader för tryckning eller e-publicering.

10. Stöd till tidningar och tidskrifter, utgivna i pappersform eller elektronisk form, ska inte vara tillåtet enligt denna artikel.

Artikel 54

Stödordningar till förmån för audiovisuella verk

1. Stödordningar till förmån för manusskrivning, utveckling, produktion, distribution och marknadsföring av audiovi­ suella verk ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och kapitel I är uppfyllda.

2. Stödet ska stödja en kulturprodukt. För att undvika uppenbara misstag vid klassificeringen av en produkt som kulturprodukt ska varje medlemsstat införa effektiva förfaranden, t.ex. så att förslag väljs ut av en eller flera personer som anförtrotts att göra urvalet eller kontrollen mot en på förhand fastställd förteckning över kulturella kriterier.

3. Stödet får utformas som

a) stöd till produktion av audiovisuella verk,

b) stöd till förproduktion, och

c) distributionsstöd.

4. Om en medlemsstat förenar stödet med krav på territoriella utgiftsåtaganden, kan stödordningar för produktion av audiovisuella verk antingen

a) kräva att upp till 160 % av det stöd som ges för produktion av ett visst audiovisuellt verk används i den medlemsstat som beviljar stödet, eller

b) beräkna det stöd som ges för produktion av ett visst audiovisuellt verk som en procentandel av utgifterna för produk­ tionsverksamhet i den beviljande medlemsstaten, vanligtvis när det gäller stödordningar i form av skatteincitament.

I båda fallen gäller att om en medlemsstat kräver en lägsta produktionsnivå inom det berörda territoriet för att projekt ska kunna komma i fråga för stöd får denna nivå inte överstiga 50 % av den totala produktionsbudgeten. Dessutom får det maximala utgiftsbelopp som omfattas av territoriella utgiftsåtaganden under inga omständigheter överstiga 80 % av den totala produktionsbudgeten.

5. De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:

a) För produktionsstöd: de totala kostnaderna för produktion av audiovisuella verk, inklusive kostnaderna för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionshinder.

b) För stöd till förproduktion: kostnaderna för manusskrivning och utveckling av audiovisuella verk.

c) För distributionsstöd: kostnaderna för att distribuera och marknadsföra audiovisuella verk.

6. Xxxxxxxxx för produktion av audiovisuella verk får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

7. Stödnivå får höjas på följande sätt:

a) Till 60 % av de stödberättigande kostnaderna för gränsöverskridande produktioner som finansieras av flera medlems­ stater och involverar producenter från flera medlemsstater.

b) Till 100 % av de stödberättigande kostnaderna för smala audiovisuella verk och samproduktioner med medverkan från länder från OECD:s utvecklingsbiståndskommittés lista (DAC-listan).

8. Stödnivån för förproduktion får inte överskrida 100 % av de stödberättigande kostnaderna. Om det resulterande manuset eller projektet utmynnar i ett audiovisuellt verk, till exempel en film, ska kostnaderna för förproduktion tas med i den totala budgeten och beaktas vid beräkningen av stödnivån. Stödnivån för distribution ska vara densamma som stödnivån för produktion.

9. Stöd får inte förbehållas specifika produktionsaktiviteter eller individuella delar i produktionsvärdekedjan. Stöd till filmstudioinfrastruktur ska inte vara tillåtet enligt denna artikel.

10. Xxxx får inte förbehållas enbart landets egna medborgare, och stödmottagare får inte åläggas en skyldighet att ha status som företag etablerade enligt nationell bolagsrätt.

AVSNITT 12

Stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur

Artikel 55

Stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur

1. Stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i arti­ kel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Idrottsinfrastruktur får inte enbart användas av en enda professionell idrottsutövare. Andra professionella eller icke-professionella idrottsutövare ska årligen använda minst 20 % av idrottsinfrastrukturens tidskapacitet. Om infrastruk­ turen används av flera användare samtidigt ska motsvarande fraktioner av deras användning av tidskapaciteten beräknas.

3. Multifunktionell rekreationsinfrastruktur ska bestå av rekreationsanläggningar som uppfyller flera funktioner, i synnerhet kulturella tjänster och rekreationstjänster, varvid nöjesparker och hotellanläggningar inte ska inbegripas.

4. Tillträdet till idrottsinfrastrukturen eller den multifunktionella rekreationsinfrastrukturen ska vara öppet för flera användare och beviljas på ett transparent och icke-diskriminerande sätt. Företag som har finansierat minst 30 % av inve­ steringskostnaderna för infrastrukturen kan beviljas förmånstillträde på fördelaktigare villkor, under förutsättning att dessa villkor görs tillgängliga för allmänheten.

5. Om idrottsinfrastruktur används av professionella idrottsklubbar ska medlemsstaterna se till att prisvillkoren för dess användning är tillgängliga för allmänheten.

6. Varje koncession eller annat uppdrag till en tredje part att uppföra, uppgradera och/eller driva en idrottsinfra­ struktur eller multifunktionell rekreationsinfrastruktur ska tilldelas på ett öppet, transparent och icke-diskriminerande sätt, med vederbörlig hänsyn tagen till tillämpliga upphandlingsregler.

7. Stödet får utformas som

a) investeringsstöd, inklusive stöd till uppförande eller uppgradering av idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekrea­ tionsinfrastruktur, eller

b) driftstöd för idrottsinfrastruktur.

8. När det gäller investeringsstöd för idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur ska de stödbe­ rättigande kostnaderna utgöras av kostnaderna för att investera i materiella och immateriella tillgångar.

9. När det gäller driftstöd för idrottsinfrastruktur ska de stödberättigande kostnaderna vara driftskostnaderna för infra­ strukturens tillhandahållande av tjänster. Dessa driftskostnader omfattar kostnader såsom kostnader för personal, mate­ rial, inköpta tjänster, kommunikation, energi, underhåll, hyror och administration etc., men omfattar inte avskrivningar och finansieringskostnader, om investeringsstöd beviljats för dessa.

10. När det gäller investeringsstöd för idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur får stödbe­ loppet inte överstiga skillnaden mellan de stödberättigande kostnaderna och rörelseresultatet av investeringen. Rörelsere­ sultatet ska dras av från de stödberättigande kostnaderna på förhand, på grundval av rimliga beräkningar, eller genom en återvinningsmekanism.

11. När det gäller driftstöd för idrottsinfrastruktur får stödbeloppet inte överstiga rörelseförlusterna under den rele­ vanta perioden. Detta ska säkerställas på förhand, på grundval av rimliga beräkningar, eller genom en återvinningsmeka­ nism.

12. För stöd som inte överstiger 1 000 000 euro får det högsta stödbeloppet, som ett alternativ till den metod som avses i punkterna 10 och 11, fastställas till 80 % av de stödberättigande kostnaderna.

AVSNITT 13

Stöd till lokal infrastruktur

Artikel 56

Investeringsstöd till lokal infrastruktur

1. Finansiering för byggande eller uppgradering av lokal infrastruktur som avser infrastruktur som på lokal nivå bidrar till att förbättra företagsklimatet och konsumenternas situation och till att modernisera och utveckla den industri­ ella basen ska anses vara förenlig med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Denna artikel ska inte tillämpas på stöd till infrastruktur som omfattas av andra avsnitt i kapitel III i denna förord­ ning, med undantag för avsnitt 1 – Regionalstöd. Denna artikel ska inte heller tillämpas på flygplatsinfrastruktur och hamninfrastruktur.

3. Infrastrukturen ska göras tillgänglig för intresserade användare på ett öppet, transparent och icke-diskriminerande sätt. Det pris som tas ut för användning eller försäljning av infrastrukturen ska motsvara marknadspriset.

4. Varje koncession eller annat uppdrag till en tredje part att driva infrastrukturen ska tilldelas på ett öppet, transpa­ rent och icke-diskriminerande sätt, med hänsyn tagen till tillämpliga upphandlingsregler.

5. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnader för investeringar i materiella och immateriella tillgångar.

6. Stödbeloppet får inte överstiga skillnaden mellan de stödberättigande kostnaderna och rörelseresultatet för invester­ ingen. Rörelseresultatet ska dras av från de stödberättigande kostnaderna på förhand, på grundval av rimliga beräkningar, eller genom en återvinningsmekanism.

7. Särskild infrastruktur ska inte undantas enligt denna artikel.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 57

Upphävande

Förordning (EG) nr 800/2008 ska upphöra att gälla.

Artikel 58

Övergångsbestämmelser

1. Denna förordning ska tillämpas på individuellt stöd som har beviljats före dess ikraftträdande om stödet uppfyller samtliga villkor i denna förordning, med undantag för artikel 9.

2. Stöd som inte är undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget med stöd av denna förordning eller andra förordningar som antagits i enlighet med artikel 1 i förordning (EG) nr 994/98 och som tidigare var i kraft ska bedömas av kommissionen i enlighet med relevanta rambestämmelser, riktlinjer, meddelanden och tillkännagi­ vanden.

3. Individuellt stöd som beviljas före den 1 januari 2015 med stöd av en förordning som antagits i enlighet med arti­ kel 1 i förordning (EG) nr 994/98 och som var i kraft när stödet beviljades ska anses vara förenligt med den inre mark­ naden och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. Ordningar för stöd i form av riskkapital till förmån för små och medelstora företag som inrättats före den 1 juli 2014 och som undantas från anmälningsskyldig­ heten i artikel 108.3 i fördraget enligt förordning (EG) nr 800/2008 ska fortsätta att omfattas av undantag och anses vara förenliga med den inre marknaden till dess att finansieringsavtalet upphör att gälla, förutsatt att åtagandet om offentlig finansiering av den understödda private equity-fonden, på grundval av ett sådant avtal, gjordes före den 1 januari 2015 och att övriga villkor för undantag fortfarande är uppfyllda.

4. Stödordningar som undantas enligt denna förordning ska vid utgången av denna förordnings giltighetstid fortsätta att omfattas av undantaget under en anpassningsperiod på sex månader, med undantag för regionala stödordningar. Undantaget för regionala stödordningar ska upphöra den dag då de godkända regionalstödskartorna upphör att gälla. Undantaget för riskfinansieringsstöd som undantas enligt artikel 21.2 a ska upphöra vid utgången av den period som fastställts i finansieringsavtalet, under förutsättning att åtagandet om offentlig finansiering till den understödda private equity-fonden gjordes på grundval av ett sådant avtal inom sex månader från utgången av giltighetstiden för denna förordning och att övriga villkor för undantag är uppfyllda.

Artikel 59

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2014.

Den ska tillämpas till och med den 31 december 2020.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 juni 2014.

På kommissionens vägnar Xxxxxxx XXXXXXX Vice ordförande

BILAGA I

DEFINITION AV MIKROFÖRETAG SAMT SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Artikel 1

Företag

Varje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver en ekonomisk verksamhet ska anses som ett företag. Som företag anses således sådana enheter som utövar ett hantverk eller annan verksamhet enskilt eller inom familjen, personsam­ manslutningar eller föreningar som bedriver en regelbunden ekonomisk verksamhet.

Artikel 2

Personalstyrka och finansiella trösklar som definition av olika företagskategorier

1. Kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag (SMF-kategorin) utgörs av företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år.

2. Inom kategorin små och medelstora företag definieras små företag som företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år.

3. Inom kategorin små och medelstora företag definieras mikroföretag som företag som sysselsätter färre än 10 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro per år.

Artikel 3

Typer av företag som beaktas vid beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen

1. ”Fristående företag” är de företag som inte betecknas som partnerföretag enligt punkt 2 eller anknutet företag enligt punkt 3.

2. ”Partnerföretag” är de företag som inte betecknas som anknutna företag enligt punkt 3 och mellan vilka det finns följande förbindelse: ett företag (företag i tidigare marknadsled) innehar ensamt eller tillsammans med ett eller flera andra anknutna företag enligt punkt 3 minst 25 % av kapitalet eller rösterna i ett annat företag (företag i senare marknadsled).

Ett företag kan dock betecknas som fristående, och alltså inte anses ha ett partnerföretag, även om tröskelvärdet på 25 % har uppnåtts eller överskridits, om det gäller följande kategorier av investerare och dessa enskilt eller tillsammans inte är anknutna i den mening som avses i punkt 3 till det berörda företaget:

a) Offentliga investeringsbolag, riskkapitalbolag, fysiska personer eller grupper av fysiska personer som regelbundet ägnar sig åt riskkapitalinvesteringar (så kallade affärsänglar) och som investerar eget kapital i icke börsnoterade företag, förutsatt att dessa affärsänglars sammanlagda investering i ett och samma företag inte överstiger 1 250 000 euro.

b) Universitet eller forskningscentra utan vinstsyfte.

c) Institutionella investerare, inklusive regionala utvecklingsfonder.

d) Självständiga lokala myndigheter som har en årlig budget som understiger 10 miljoner euro och som har färre än 5 000 invånare.

3. ”Anknutna företag” är de företag som mellan sig upprätthåller en av följande förbindelser:

a) Ett företag innehar en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i ett annat företag.

b) Ett företag har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i ett annat företags styrelse, ledning eller till­ synsorgan.

c) Ett företag har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag enligt ett avtal som är slutet med detta eller enligt en bestämmelse i det företagets stadgar.

d) Ett företag som är aktieägare eller delägare i ett annat företag förfogar till följd av en överenskommelse med andra aktieägare eller delägare i företaget ensamt över en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget.

Ett bestämmande inflytande anses inte föreligga då de investerare som avses i punkt 2 andra stycket inte direkt eller indi­ rekt deltar i förvaltningen av det berörda företaget, dock utan att detta påverkar deras rättigheter som aktieägare eller delägare.

De företag som upprätthåller någon av de förbindelser som avses i första stycket via ett eller flera andra företag eller via de investerare som avses i punkt 2 ska också anses som anknutna företag.

De företag som upprätthåller någon av dessa förbindelser via en fysisk person eller en grupp fysiska personer i samverkan ska också anses som anknutna företag, om dessa företag helt eller delvis bedriver sin verksamhet på samma eller angränsande marknader.

Som angränsande marknad ska betraktas marknaden för en produkt eller en tjänst i ett tidigare eller senare marknadsled.

4. Utom i de fall som avses i punkt 2 andra stycket, kan ett företag inte anses tillhöra SMF-kategorin, om 25 % eller mer av dess kapital eller dess röstandel direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, individuellt eller gemensamt.

5. Företagen får avge en försäkran om sin status som fristående företag, partnerföretag eller anknutet företag och om uppgifter rörande trösklarna i artikel 2. Även om kapitalspridningen inte gör det möjligt att exakt veta vem som innehar kapitalet, får företaget avge en sådan försäkran om det kan försäkra att det har rimliga skäl att anta att det inte till 25 % eller mer ägs av ett företag eller gemensamt av anknutna företag eller via fysiska personer eller grupper av fysiska personer. Sådana försäkringar ska avges utan att det påverkar de kontroller eller granskningar som föreskrivs i nationell lagstiftning eller i unionslagstiftningen.

Artikel 4

Uppgifter som behövs för att beräkna personalstyrkan och de finansiella beloppen samt referensperiod

1. Uppgifterna för beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen ska hämtas från det senast godkända räkenskapsåret och beräknas på årsbasis. De beaktas från och med att räkenskaperna har godkänts. Omsättningen ska beräknas exklusive mervärdesskatt och andra indirekta skatter.

2. Om uppgifterna om ett företag beräknade på årsbasis vid datum för bokslut överstiger eller understiger de trösklar som anges i artikel 2 för personalstyrkan eller för de finansiella beloppen, erhåller eller förlorar företaget sin status av medelstort företag, litet företag eller mikroföretag först om detta inträffar under två på varandra följande år.

3. Om företaget är nyetablerat och bokslutet ännu inte har blivit godkänt, ska uppgifterna i fråga grunda sig på en skälig uppskattning som görs under räkenskapsåret.

Artikel 5

Personalstyrkan

Personalstyrkan motsvarar antalet årsarbetskrafter, det vill säga antalet personer som på heltid arbetat i företaget eller för företagets räkning under hela referensåret. Det arbete som utförs av personer som inte har arbetat hela året, som har arbetat deltid, oberoende av varaktighet, eller som utfört säsongsarbete ska beräknas som delar av årsarbetskrafter. Perso­ nalstyrkan utgörs av

a) löntagarna,

b) de personer som arbetar för företaget och som har en underordnad ställning i förhållande till detta och som i natio­ nell rätt jämställs med löntagare,

c) de ägare som driver företaget,

d) de delägare som utövar en regelbunden verksamhet i företaget och som erhåller ekonomiska förmåner från företaget.

Lärlingar och studerande under yrkesutbildning som omfattas av lärlings- eller yrkesutbildningsavtal ska inte räknas in vid beräkningen av personalstyrkan. Den tid som utgörs av mödraledighet eller föräldraledighet ska inte räknas in.

Artikel 6

Fastställande av uppgifterna om företaget

1. I fråga om ett fristående företag ska fastställandet av uppgifterna, inklusive personalstyrkan, göras enbart på grundval av företagets egna räkenskaper.

2. Uppgifterna, inklusive personalstyrkan, om ett företag som har partnerföretag eller anknutna företag ska beräknas på grundval av räkenskaperna och andra uppgifter om företaget eller – om sådana finns – företagets konsoliderade räkenskaper eller de konsoliderade räkenskaperna där företaget räknats in genom konsolidering.

Till uppgifterna i första stycket ska aggregeras uppgifterna om det berörda företagets eventuella partnerföretag som befinner sig i ett omedelbart tidigare eller senare marknadsled i förhållande till det berörda företaget. Uppgifterna ska aggregeras i proportion till andelen av kapitalet eller rösträtten (den högsta av dessa båda andelar). Vid korsvist ägande ska den högsta andelen tillämpas.

Till uppgifterna i första och andra styckena ska läggas 100 % av uppgifterna för de eventuella företag som är direkt eller indirekt anknutna till det berörda företaget och som inte redan har tagits med i räkenskaperna genom konsolidering.

3. Vid tillämpningen av punkt 2 ska uppgifterna om de företag som är anknutna till det berörda företaget hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om sådana finns. Till dessa ska läggas 100 % av uppgifterna för de företag som är anknutna till dessa partnerföretag, såvida inte uppgifterna om dessa har räknats in genom konsolidering.

Vid tillämpningen av punkt 2 ska uppgifterna om de företag som är anknutna till det berörda företaget hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om sådana finns. Till dessa ska aggregeras proportionellt uppgifterna om de eventuella partnerföretagen till dessa anknutna företag som befinner sig i ett omedelbart tidigare eller senare marknadsled i förhållande till dessa, om de inte redan har räknats in i de konsoliderade räkenskaperna i en proportion som motsvarar minst den procentsats som anges i punkt 2 andra stycket.

4. När personalstyrkan inte framgår av de konsoliderade räkenskaperna, ska den beräknas genom att proportionellt aggregera uppgifterna om de företag till vilka detta företag är partnerföretag och lägga till uppgifterna om de företag till vilka det är anknutet.

BILAGA II

INFORMATION OM STATLIGT STÖD SOM UNDANTAS ENLIGT DENNA FÖRORDNING

DEL I

Informationen ska lämnas genom kommissionens fastställda it-applikation enligt vad som före­ skrivs i artikel 11

DEL II

Informationen ska lämnas genom kommissionens fastställda IT-applikation enligt vad som före­ skrivs i artikel 11

Ange enligt vilken bestämmelse i den allmänna gruppundantagsförordningen stödåtgärden genomförs.

BILAGA III

Bestämmelser om offentliggörande av information enligt artikel 9.1

Medlemsstaterna ska organisera sina övergripande webbplatser för statligt stöd, där den information som anges i arti­ kel 9.1 ska offentliggöras, på ett sätt som gör att informationen är lättillgänglig. Informationen ska offentliggöras i kalkylbladsformat som möjliggör sökning och utdrag av uppgifter och som är lätt att publicera på internet, till exempel i csv- eller xml-format. Alla berörda parter ska ges tillträde till webbplatsen utan begränsningar. Ingen användarregist­ rering ska krävas för åtkomst till webbplatsen.

Följande information om individuellt stöd enligt artikel 9.1 c ska offentliggöras:

— Stödmottagarens namn.

— Stödmottagarens referens.

— Typ av företag (små eller medelstora/stora) vid tidpunkten för beviljandet.

— Region där stödmottagaren är belägen, på Nuts II-nivå (1).

— Verksamhetsområde på Nace-gruppnivå (2).

— Stödinslag, angivet i heltal i nationell valuta (3).

— Stödinstrument (4) (bidrag/räntesubvention, lån/förskott med återbetalningsskyldighet/bidrag som ska återbetalas, garantier, skatteförmåner eller skattefrihet, riskfinansiering, övrigt (precisera).

— Datum för beviljande.

— Stödets syfte.

— Beviljande myndighet.

— För stödordningar enligt artiklarna 16 och 21, namnet på den enhet som anförtrotts befogenheterna och namnen på de finansiella intermediärer som valts.

— Stödåtgärdens referens (5).

(1) Nuts – Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter. Vanligen anges regionen på nivå 2.

(2) Rådets förordning (EEG) nr 3037/90 av den 9 oktober 1990 om statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen (EGT L 293, 24.10.1990, s. 1), i dess ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EEG) nr 761/93 (EGT L 83, 3.4.1993, s. 1) och rättelse (EGT L 159, 11.7.1995, s. 31).

(3) Bruttobidragsekvivalenten, eller i fråga om riskfinansieringsordningar, investeringsbeloppet. Vid driftstöd kan det årliga stödbeloppet

per stödmottagare tillhandahållas. Vid skatteordningar och vid stödordningar enligt artiklarna 16 (regionalt stöd för stadsutveckling) och 21 (riskfinansieringsstöd) kan detta belopp tillhandahållas inom det spann som anges i artikel 9.2 i denna förordning.

(4) Om stödet beviljas genom flera stödinstrument ska stödbeloppet anges per instrument.

(5) Enligt den information som kommissionen har lämnat genom det elektroniska förfarande som avses i artikel 11 i denna förordning.