Tjänstemannaavtal
Stål- och metallindustrin
1 april 2017 - 31 mars 2020
Allmänna anställningsvillkor
för tjänstemän
Föreningen Industriarbetsgivarna
Ledarna Sveriges Ingenjörer
Unionen Giltighetstid: 1 april 2017 - 31 mars 2020
Innehåll
AVTAL 10
§ 1 Avtalets omfattning. 10
Mom 1 10
Mom 2 10
Mom 3 10
Mom 4 10
Mom 5 11
Tillämpas endast för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 11
Mom 5 11
Mom 6 11
Mom 7 11
Mom 8 11
§ 2 Anställning. 12
Mom 1 Anställning tills vidare 12
Mom 2 Tidsbegränsad anställning eller provanställning 12
Mom 2:1 12
Mom 2:2 12
Tillämpas endast för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 13
Mom 2 Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete 13
Mom 2:1 13
Mom 2:2 13
Mom 2:3 14
Mom 2:4 14
Mom 2:5 14
Mom 2:6 15
Mom 3 Företrädesrätt till återanställning 15
§ 3 Allmänna förhållningsregler 16
Mom 1 16
Mom 2 16
Mom 3 16
§ 4 Semester 17
Mom 1 Allmänna bestämmelser 17
Mom 2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår 17
Mom 3 Semesterns längd 17
Mom 3:1 17
Mom 3:2 17
Mom 3:3 17
Mom 3:4 18
Mom 4 Semesterlön, semesterersättning m m 18
Mom 4:1 18
Mom 4:2 19
Mom 4:3 19
Mom 4:4 19
Mom 4:5 20
Huvudregel 20
Undantag 1 20
Undantag 2 20
Mom 5 Sparande av semester 20
Mom 5:1 20
Mom 5:2 21
Mom 5:3 21
Mom 6 Semester för nyanställda 21
Mom 7 Intyg om uttagen semester 22
Mom 8 Semester för intermittent deltidsarbete 22
§ 5 Sjuklön 24
Mom 1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan 24
Mom 1:1 24
Mom 1:2 24
Mom 2 Försäkran och läkarintyg 24
Mom 2:1 24
Mom 2:2 24
Mom 3 Sjuklönens storlek 25
Mom 3:1 25
Mom 3:2 25
Definition av månadslön och veckoarbetstid 25
Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen 26
Mom 3:3 26
Sjuklönetidens längd 27
Mom 3:4 27
Huvudregel 27
Undantag 1 28
Undantag 2 28
Mom 4 Vissa samordningsregler 28
Mom 4:1 28
Mom 4:2 28
Mom 4:3 28
Mom 5 Inskränkningar i rätten till sjuklön 29
Mom 5:1 29
Mom 5:2 29
Mom 5:3 29
Mom 5:4 29
Mom 5:5 29
Mom 5:6 29
Mom 5:7 29
Mom 6 Föräldralön 30
Mom 6:1 30
Mom 6:2 30
Mom 6:3 31
Mom 6:4 31
Mom 7 Övriga bestämmelser 31
Mom 8 Ledighet med tillfällig föräldrapenning 32
Mom 9 Smittbärare 32
§ 6 Övertidskompensation 33
Mom 1 Rätten till särskild övertidskompensation 33
Mom 1:1 33
Mom 1:2 33
Mom 1:3 33
Mom 2 Förutsättningar för särskild övertidskompensation 34
Mom 2:1 34
Mom 2:2 34
Mom 2:3 34
Mom 2:4 34
Mom 2:5 34
Mom 2:6 34
Mom 3 Övertidskompensationens storlek 35
Mom 3:1 35
Mom 3:2 35
Mom 4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid) 36
Mom 4:1 36
Mom 4:2 36
§ 7 Restidsersättning 37
Mom 1 Rätten till restidsersättning 37
Huvudregel 37
Undantag 37
Mom 2 Förutsättningar för restidsersättning 37
Mom 3 Restidsersättningens storlek 38
§ 8 Lön för del av löneperiod 39
§ 9 Permission, tjänstledighet, annan ledighet 40
Mom 1 Permission 40
Mom 2 Tjänstledighet 40
Mom 2:1 40
Mom 2:2 40
Mom 2:3 41
Mom 3 Annan ledighet 42
Mom 3:1 42
Mom 3:2 43
§ 10 Tjänstemans åligganden och rättigheter vid konflikt mellan arbetsgivare och arbetare 44
Mom 1 44
Mom 2 44
Mom 3 44
Mom 4 45
Mom 5 45
§ 11 Uppsägning 46
Mom 1 Uppsägning från tjänstemannens sida 46
Mom 1:1 Uppsägningstid 46
Mom 1:2 Formen för uppsägning 46
Mom 2 Uppsägning från arbetsgivarens sida 46
Mom 2:1 Uppsägningstid 46
Mom 2:2 47
Mom 2:3 Varsel 47
Mom 2:4 Lön under uppsägningstid 48
Mom 3 Övriga bestämmelser vid uppsägning 48
Mom 3:1 Uppsägningstid per den 30 juni 1974 48
Mom 3:2 Överenskommelse om annan uppsägningstid 48
Mom 3:3 Tidsbegränsad anställning och provanställning 49
Tillämpas endast för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 49
Mom 3:3 Anställning på prov 49
Mom 3:4 Pensionärer 49
Mom 3:5 Uppnådd pensionsålder 49
Mom 3:6 Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen 49
Mom 3:7 Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden 50
Mom 3:8 Tjänstgöringsbetyg 50
Mom 3:9 Intyg om uttagen semester 50
§ 12 Förhandlingsordning, Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK, Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK 51
§ 13 Giltighetstid 52
Bilaga 1 Huvudavtal - Utdrag 53
Förhandlingsordning 53
§ 1 ....................................................................................................................... 53
§ 2........................................................................................................................ 53
Rättstvister i allmänhet 54
§ 3........................................................................................................................ 54
Tvister rörande fredsplikten 54
§ 7 ....................................................................................................................... 54
Intressetvister 55
§ 8 ....................................................................................................................... 55
§ 9........................................................................................................................ 55
Fredsplikt 55
§ 10...................................................................................................................... 55
Förtroenderåd 56
§ 11...................................................................................................................... 56
Tjänstemarknadsnämnd/Arbetsledarnämnd 56
§ 12...................................................................................................................... 56
§ 13...................................................................................................................... 56
Bilaga 2 Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän 58
§ 1 Avtalets omfattning 58
Mom 1 58
Mom 2 58
Mom 3 58
Mom 4 59
§ 2 Ordinarie arbetstid 59
Mom 1 59
Mom 2 60
§ 3 Regler om dygns-, natt- och veckovila 60
Mom 1 Dygnsvila 60
Mom 2 Natt- och veckovila 60
Mom 3 60
Mom 4 60
§ 4 Övertid 61
Mom 1 61
Mom 2 62
Mom 3 62
Mom 4 62
Mom 5 63
Mom 6 63
Mom 7 63
§ 5 Jourtid 63
Mom 1 63
Mom 2 64
§ 6 Anteckning av övertid och jourtid 64
§ 7 Förhandlingsordning 64
§ 8 Giltighetstid 64
Mom 1 64
Mom 2 64
Bilaga 3 Överenskommelse om ersättning för förskjuten arbetstid, jourtid och beredskapstjänst mellan Stål och Metall Arbetsgivareförbundet och Unionen/Ledarna/Sveriges Ingenjörer 65
Gemensamma anteckningar 65
§ 1 ....................................................................................................................... 65
§ 2 ....................................................................................................................... 65
§ 3 ....................................................................................................................... 65
§ 4 ....................................................................................................................... 65
Riktlinjer rörande ersättning för arbete på förskjuten arbetstid 66
Riktlinjer rörande ersättning för jourtid 67
fredag - söndag 67
vid helger 68
Riktlinjer rörande ersättning för beredskapstjänst 68
fredag - söndag 69
vid helger 69
Bilaga 4 Arbetstid (trevalet) 71
Bilaga 5 Löneavtal mellan Stål och Metall Arbetsgivareförbundet
och Unionen 72
1 Gemensamma utgångspunkter 72
2 Grundläggande principer för lönebildningen i företagen 72
2:1 .................................................................................................................................... 72
2:2 .................................................................................................................................... 73
3 Löner och löneutveckling 73
3:1 Gemensam genomgång 73
3:2 Lönesamtal 73
3:3 Lönerevisioner 73
3:4 Lägsta löneökning 74
3:5 Lägsta lön 74
4 Löner och löneutveckling 75
4:1 Lönesamtal 75
4:2 Lönerevisioner 75
4:3 Lägsta löneökning 75
4:4 Lägsta lön 75
4:5 Samtal 76
5 Förhandlingsordning 76
Bilaga 6 Löneavtal mellan Stål och Metall Arbetsgivareförbundet
och Sveriges Ingenjörer 77
1 Gemensamma utgångspunkter 77
2 Grundläggande principer för lönebildningen i företagen 77
2:1 .................................................................................................................................... 77
2:2 .................................................................................................................................... 78
3 Löner och löneutveckling 78
3:1 Gemensam genomgång 78
3:2 Lönesamtal 78
3:3 Lönerevisioner 78
4 Förhandlingsordning 79
4:1 .................................................................................................................................... 79
4:2 .................................................................................................................................... 79
4:3 .................................................................................................................................... 79
Bilaga 7 Tekniska anvisningar för Unionen och Sveriges Ingenjörer 80
1 Löneavtalens omfattning 80
a) Löneavtalens tillämpningsområden 80
b) Undantag 80
Gäller endast Unionen 80
c) Anställningsavtal träffat senare än den 1 oktober 80
d) Xxxxx genomförd lönerevision 81
e) Kontraktslön 81
f) Tjänstemän som slutat 81
g) Företag med verksamhet vid skilda enheter 81
h) Föräldralediga tjänstemän 81
2 Retroaktiva omräkningar m m 81
Retroaktiva omräkningar 82
3 Provision och premielön 82
4 Vissa pensionsfrågor 82
Avtalets tillämpning vid pensionsfall 82
Anmälan om pensionsmedförande lön 82
Bilaga 8 Avtal om lokal lönebildning - Ledarna 83
1 Gemensamma utgångspunkter 83
2 Grundläggande principer 84
2:1 .................................................................................................................................... 84
2:2 .................................................................................................................................... 84
2:3 .................................................................................................................................... 84
2:4 .................................................................................................................................... 84
3 Den lokala processen 84
Mom 1 Processens delar - en översikt 85
4 Chefsdialog 85
5 Lönesättningsprinciper 85
6 Särskilda överläggningar vid utebliven löneökning 86
7 Förhandlingsordning 86
7:1 Allämnna utgångspunkter 86
7:2 Lokal förhandling 86
7:3 Förhandling vid oenighet om individuell lön 87
7:4 Central förhandling 87
7:5 Hänskjutande till Nämnden för Lönefrågor 87
7:6 Preskription 87
8 Fredsplikt 87
9 Giltighetstid med mera 88
Bilaga 1 till Avtal om lokal lönebildning 88
Bilaga 2 till Avtal om lokal lönebildning 89
Bilaga 9 Överenskommelse om varierad arbetstid – flexibilitet
och trygghet (Unionen och Ledarna) 90
Bilaga 10 Förteckning över särskilda överenskommelser
som ej medtagits i avtalstrycket 94
Flexibel arbetstid 94
Inkassering av medlemsavgifter 94
Jämställdhetsavtal 94
Konkurrensklausuler 94
Pension och gruppliv 94
Premielön 94
Rätten till arbetstagares uppfinningar 94
Social trygghet vid utlandstjänstgöring 94
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada 95
Trygghetsöverenskommelse 95
Utvecklingsavtal 95
Sökordsregister 96
Avtal
om allmänna anställningsvillkor för tjänstemän mellan Föreningen Industriarbets- givarna, Unionen, Ledarna samt Sveriges Ingenjörer m fl.
§ 1 Avtalets omfattning
Mom 1
För tjänstemän, som är anställda vid företag anslutna till Föreningen Industriarbets- givarna avtalsområde Stål- och Metallindustrin gäller avtalet med i mom 2 - 7 an- givna tillägg och undantag.
Begreppet ”tjänsteman” i detta avtal innefattar ”arbetsledare”.
Mom 2
För tjänsteman, som hänförs till befattningsskikt högre än 2 i befattningsnomen- klaturen, gäller ej avtalet.
Mom 3
För tjänsteman som innehar anställning utgörande bisyssla gäller ej avtalet utom § 5 i den del som avser sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i en sjuklöneperiod.
Mom 4
För tjänsteman som fyllt 67 år eller anställts vid företaget efter det han uppnått den för denne gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen gäller avtalet med följande inskränkningar:
– § 5 i den del som avser sjuklön efter den 14:e kalenderdagen i en sjuklöneperiod gäller endast om särskild överenskommelse härom har träffats mellan arbetsgi- varen och tjänstemannen
– uppsägningstiden framgår av § 11 mom 3:4
Samma gäller om en tjänsteman har anställts vid företaget efter det att denne upp- nått den ordinarie pensionsåldern, som tillämpas vid företaget.
Arbetsgivaren och sådan tjänsteman som avses i detta moment kan överenskomma att även andra villkor ska regleras på annat sätt än avtalet stadgar.
Mom 5
För tjänsteman som i tillämpning av § 2 mom 2, 2:1 har anställts för tidsbegränsad anställning, gäller avtalet omedelbart med undantag dels enligt mom 4 och mom 6, dels av § 11 mom 1 och 2.
Tillämpas endast för medlemmar i Sveriges Ingenjörer
Mom 5
För tjänsteman, som med tillämpning av § 2 har anställts för vikariat eller som prakti- kant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete, gäller avtalet omedelbart med undantag dels enligt mom 4 och mom 6 dels av § 11 mom 1 och 2.
Rätten till sjuklön enligt § 5 under de första 14 kalenderdagarna är dock enligt § 3 lagen om sjuklön begränsad om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad.
Mom 6
För tjänsteman som har anställts på prov gäller avtalet omedelbart. Beträffande uppsägningstidens längd under provanställningen se § 11 mom 3:3.
Mom 7
Om en tjänsteman på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands ska anställnings- villkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller genom särskilt utlandsresereglemente eller liknande vid företaget.
Vid utlandstjänstgöring gäller ”Avtal om social trygghet för tjänstemän vid ut- landstjänstgöring” för de tjänstemän som anges i nämnda avtal.
Mom 8
Arbetsgivaren har rätt att kräva, att tjänsteman som tillhör företagsledningen inte får vara medlem i tjänstemannaorganisation, för vars medlemmar detta avtal till- lämpas.
Till företagsledningen räknas
– företagsledare
– privatsekreterare till företagsledare
– tjänstemän i vilkas tjänsteåligganden ingår att företräda företaget i förhållande till tjänstemännen i frågor rörande dessas arbetsvillkor.
Tvister rörande omfattningen av detta moment ska avgöras av Förtroenderådet.
§ 2 Anställning
Mom 1 Anställning tills vidare
Anställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och tjänstemannen inte har över- enskommit om annat enligt mom 2 nedan.
Mom 2 Tidsbegränsad anställning eller provanställning
Mom 2:1
Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas
1. För allmän visstidsanställning
2. För vikariat
3. När en tjänsteman har fyllt 67 år.
Om en tjänsteman under en femårsperiod varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än tre år, eller som vikarie i sam- manlagt mer än tre år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Det- samma gäller om anställningstiden i allmän visstidsanställning och vikariat tillsam- mans uppgår till fyra år under en femårsperiod.
Anmärkning
Med vikariat avses
– att tjänstemannen ersätter en annan tjänsteman under dennes frånvaro, t ex vid ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning, eller föräldraledighet eller
– att tjänstemannen under högst sex månader eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten, up- pehåller en ledigbliven befattning i avvaktan på en ny innehavare av befatt- ningen har utsetts.
Mom 2:2
Avtal får träffas om tidsbegränsad provanställning, om prövotiden är högst sex måna- der. Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden löpt ut, ska besked om detta lämnas till motparten senast vid prövotidens utgång. Görs inte detta, övergår provanställningen i en tillsvidareanställning.
Om inte annat avtalats får en provanställning avbrytas även före prövotidens utgång.
Då särskilda skäl föreligger kan provanställningen efter lokal överenskommelse förlängas, dock högst med ytterligare sex månader.
Om arbetsgivaren står i begrepp att provanställa en tjänsteman bör arbetsgivaren dessförinnan, om det är praktiskt möjligt, underrätta berörd tjänstemannaklubb vid företaget. Underrättelse ska dock alltid lämnas inom en vecka efter det att anställ- ningsöverenskommelse har träffats.
Anmärkning till moment 2:2
Om den fackliga organisationen anser att missbruk av denna bestämmelse sker, kan den påkalla lokal förhandling. Löses ej tvisten kan arbetsgivarparten begära central förhandling. Begärs ej sådan förhandling eller om tvisten efter sådan för- handling ännu ej lösts erfordras i fortsättningen överenskommelse med lokal or- ganisation omfattande det företag tvisten gäller.
Anmärkning till moment 2
Regeln tillämpas på anställningsavtal som träder i kraft efter 1 februari 2012. För anställningsavtal som har ingåtts dessförinnan tillämpas moment 2 i sin tidigare lydelse.
Tillämpas endast för medlemmar i Sveriges Ingenjörer
Mom 2 Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete
Mom 2:1
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete om arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet för- anleder sådan anställning.
För att avlasta viss arbetstopp vid företaget får arbetsgivaren och tjänstemannen överenskomma om anställning för viss tid.
Mom 2:2
För tjänsteman som fyllt 67 år eller som anställts i företaget efter att ha uppnått den för tjänstemannen ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete. Samma gäller om en tjänsteman anställs vid företaget efter det att denne har uppnått den pensionsålder som tillämpas vid företaget.
Mom 2:3
Avtal om anställning för viss tid får vidare träffas om anställningen avser praktik- arbete eller vikariat.
Med vikariat avses
- att tjänstemannen ersätter en annan tjänsteman under dennes frånvaro, t ex vid ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning eller föräldraledighet eller
- att tjänstemannen under högst 6 månader eller under den längre tid som över- enskommits mellan arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten, uppe- håller en ledigbliven befattning i avvaktan på att en ny innehavare av befatt- ningen har utsetts.
Skolungdomar och studerande får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete när de har ferier eller annars gör uppehåll i studierna.
Mom 2:4
Avtal om anställning för viss tid i form av provanställning får träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen
– om tjänstemannens kvalifikationer inom befattningsområdet är oprövade eller
– om det eljest föreligger särskilda skäl att pröva tjänstemannens kvalifikat- ioner och arbetsförutsättningar mot bakgrund av arbetsuppgifternas speciella krav eller
– om tjänstemannen är handikappad, långtidsarbetslös eller upptagen i TRR Trygghetsrådets clearingregister.
Provanställning kan omfatta högst sex månader. Då synnerliga skäl föreligger kan provanställningen efter lokal överenskommelse förlängas, dock längst ytterligare 6 månader.
Mom 2:5
Om arbetsgivaren står i begrepp att anställa en tjänsteman enligt mom 2:1 andra stycket eller mom 2:4 bör arbetsgivaren, om det är praktiskt möjligt, underrätta berörd tjänstemannaklubb vid företaget innan anställningsöverenskommelse träf- fas. Underrättelse ska dock alltid lämnas inom en vecka efter det anställningsö- verenskommelse har träffats.
Mom 2:6
Arbetsgivarens rätt att anställa tjänstemän för att avlasta arbetstoppar enligt mom 2:1 respektive provanställa tjänstemän enligt mom 2:4 kan sägas upp av den lokala tjänstemannaparten eller av PTK-förbund. Uppsägningstiden är tre måna- der. Om arbetsgivaren önskar att nämnda rätt ska bestå, ska denne skyndsamt be- gära att förhandlingar härom förs under uppsägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga uppsägningstiden för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlings- ordningen hinner slutföras innan uppsägningstiden utlöper. I sista hand kan frågan huruvida rätten ska bestå eller ej tas upp till överläggningar i Tjänstemarknads- nämnden SAF-PTK.
Protokollsanteckning
SMF och Sif noterar att samtliga berörda PTK-förbund har enats om att i företag befintliga tjänstemannaklubbar respektive av tjänstemännen utsedda representan- ter inom PTK-området kan beträffande omställningsavtalet och beträffande frågor om personalinskränkning enligt avtalen om allmänna anställningsvillkor gentemot arbetsgivaren företrädas av ett gemensamt organ, PTK-L. Detta organ ska anses vara ”den lokala tjänstemannaparten” i de nämnda avtalen. PTK-L ska även anses vara ”den lokala arbetstagarorganisationen” enligt lagen (1982:80) om anställ- ningsskydd.
Xxx tjänstemannaparten inte uppträda genom PTK-L, ska företaget kunna träffa överenskommelse med varje tjänstemannaorganisation för sig.
Mom 3 Företrädesrätt till återanställning
Företrädesrätt till återanställning gäller enligt lag med följande kollektivavtalsre- glering. Företrädesrätt till återanställning förutsätter att tjänstemannen varit an- ställd hos arbetsgivaren mer än tolv månader under de senaste tre åren. Företrädes- rätten gäller till dess att nio månader förflutit från den dag då anställningen upp- hörde på grund av arbetsbrist.
§ 3 Allmänna förhållningsregler
Mom 1
Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänstemän grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Tjänsteman ska iaktta diskretion rörande företagets an- gelägenheter, såsom prissättningar, konstruktioner, experiment och undersök- ningar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter och dylikt.
Mom 2
En tjänsteman får ej utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verk- samhet för ett företag, som konkurrerar med arbetsgivaren. Tjänstemannen får ej heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på dennes arbete i tjänsten. Om en tjänsteman avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, bör denne därför först samråda med arbetsgivaren.
Mom 3
En tjänsteman har rätt att motta statligt, kommunalt och fackligt förtroendeuppdrag.
§ 4 Semester
Mom 1 Allmänna bestämmelser
Semester utgår enligt lag med i mom 2, 3, 5:1-5:2, 6 och 7 angivna tillägg, och i mom 4 och 5:3 angivna undantag. Undantag har gjorts endast i de delar där så ut- tryckligen framgår i nämnda moment.
Avtalets bestämmelser utgör inte hinder att lokalt träffa kollektiva eller individuella överenskommelser i de fall semesterlagen så medger. Lokal överenskommelse kan exempelvis träffas om avsteg från semesterlagen § 12 innebärande att fyra veckors sammanhängande semester kan förläggas till annan tid än juni-augusti.
Mom 2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår Arbetsgivaren och enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemannaparten kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår.
Mom 3 Semesterns längd
Mom 3:1
Genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen enligt § 6 mom 1 kan tjänstemannen i stället för 25 semesterdagar erhålla fem eller tre dagars semester utöver den lagstadgade.
Anmärkning
Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För tjänste- män med flera semesterdagar än 25 fastställes antal dagar med semesterlön enligt principerna i § 7 semesterlagen.
Mom 3:2
Semester, som i det individuella fallet på grund av kollektivt eller enskilt arbetsav- tal kommit att utgå med större antal dagar än detta avtal stadgar, ska ej röna för- sämring genom detta avtal.
Denna garantiregel gäller dock inte i de fall en tjänsteman enligt § 6 mom 1:1 andra stycket i stället för särskild övertidskompensation erhållit längre semester eller inte längre har att utföra förberedelse- och avslutningsarbete enligt bestämmelsen i § 6 mom 1:2.
Mom 3:3
Om vid något företag enligt före avtalets tillkomst gällande tjänstemannareglemente längre semester räknat i dagar per år utgår än här föreskrivs, må avtalets ikraftträ- dande i och för sig icke föranleda rubbning av reglementets semesterbestämmelser.
Uppstår vid något företag fråga om ändring av semesterbestämmelser i gällande reglemente, ska meddelande härom lämnas tjänstemannaparten och, innan avgö- rande träffas, förhandlingar äga rum, därest tjänstemannaparten så önskar.
Mom 3:4
För vid företaget befordrad eller nyanställd tjänsteman ska i intjänandeåret enligt semesterlagen även inräknas tid, varunder tjänstemannen i denna eller annan egen- skap varit anställd i företaget eller, i fråga om koncern, i annat till koncernen hö- rande företag.
Mom 4 Semesterlön, semesterersättning m m
Mom 4:1
Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen och semestertillägg enligt nedan.
För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veck- olönen.
Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör
– 0,8 % av tjänstemannens vid semestertillfället aktuella månadslön.
Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, jour-, beredskaps-, övertids- och res- tidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande).
Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se mom 4:4
– 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret.
Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang:
– provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar
– premielön
– skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen.
Till ”summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänande året” ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läg- gas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dags- inkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras
med antalet anställningsdagar (definierat enligt § 7 semesterlagen) exklusive se- mesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande från- varo under intjänandeåret.
Beträffande skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande gäller att så- dan ersättning ej ska medtas i ovanstående genomsnittsberäkning om tjänsteman- nen under intjänandeåret uppburit sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.
Anmärkningar
1 Semestertillägget 0,5 % förutsätter att tjänstemannen har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet ska semestertillägget uppjusteras genom att 0,5 procent multipliceras med det antal semesterdagar tjänstemannen är berät- tigad till enligt mom 3 och divideras med antalet betalda semesterdagar som tjänstemannen har intjänat.
2 Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats.
3 Vad övertidsersättning, ersättning för överskjutande timme vid deltidsanställ- ning och restidsersättning beträffar har divisorerna i § 6 mom 3:2 och 4:1 re- spektive § 7 mom 3 nedjusterats så att de inbegriper semesterlön.
Mom 4:2
Semesterersättning beräknas som 4,6 % av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt mom 4:1. Semesterersätt- ning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det se- mesterår anställningen upphörde.
Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se mom 4:4.
Mom 4:3
För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från tjänstemannens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen.
Beträffande begreppet månadslön - se mom 4:1.
Mom 4:4
Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid se- mestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till tjänstemannens andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret.
Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräk- ningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande an- talet kalenderdagar av månaden.
Beträffande begreppet månadslön se mom 4:1.
Mom 4:5
Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:
Huvudregel
Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.
Semestertillägget om 0,5 % utbetalas senast vid semesterårets slut.
Undantag 1
Om tjänstemannens lön till väsentlig del består av rörlig lönedel har tjänstemannen rätt att vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern få ut- betalt à conto ett av arbetsgivaren uppskattat semestertillägg avseende den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren ska senast vid semesterårets utgång utbetala det semester- tillägg som kan återstå efter beräkning enligt mom 4:1.
Undantag 2
Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår ska sammanfalla kan arbetsgivaren utbetala s k resterande semesterlön avseende rörlig lönedel vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas ome- delbart efter semesterårets utgång.
Mom 5 Sparande av semester
Mom 5:1
Om en tjänsteman har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25 äger tjäns- temannen efter överenskommelse med arbetsgivaren rätt att även spara dessa över- skjutande semesterdagar förutsatt att han inte samma år tar ut tidigare sparad se- mester.
Arbetsgivaren och tjänstemannen ska överenskomma om hur ovannämnda sparade semesterdagar ska utläggas såväl vad beträffar semesteråret som förläggningen under detta.
Mom 5:2
Sparade semesterdagar ska uttas i den ordning de sparats.
Semesterdagar som sparats enligt lag ska uttas före semesterdagar som sparats en- ligt mom 5:1 under samma år.
Mom 5:3
Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 4:1 (exkl. anmärkning 1). Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % ska dock gälla att all frånvaro under intjänandeåret exkl. ordinarie semester ska behandlas på samma sätt som semester- lönegrundande frånvaro.
Semesterlönen för sparad semesterdag ska vidare anpassas till tjänstemannens an- del av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades.
Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid - se mom 4:4.
Mom 6 Semester för nyanställda
Om en nyanställd tjänstemans betalda semesterdagar ej täcker tiden för företagets huvudsemester, eller om tjänstemannen i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar, kan arbetsgivaren och tjänstemannen överens- komma om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under erforderligt antal dagar.
Överenskommelsen om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag ska vara skriftlig.
Vid ledighet utan löneavdrag görs, om tjänstemannens anställning upphör inom fem år från den dag anställningen började, avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag ska ej göras om anställningen upp- hört på grund av
1 arbetstagarens sjukdom
2 förhållande som avses i § 4 tredje stycket första meningen lagen (1982:80) om anställningsskydd eller
3 uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållanden som ej hänför sig till arbetstagaren personligen.
Anmärkning
Om tjänstemannen har erhållit flera betalda semesterdagar än som motsvarar tjänstemannens intjänade rätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan ej har
träffats, gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i § 29 tredje stycket semesterlagen.
Mom 7 Intyg om uttagen semester
Intyg om uttagen semester vid anställningens upphörande - se § 11 mom 3:9.
Mom 8 Semester för intermittent deltidsarbete
Om en tjänsteman är deltidsanställd och det för denne gällande arbetstidsschemat innebär att tjänstemannen inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent deltidsar- betande) gäller följande. Antalet bruttosemesterdagar enligt mom 3 vilka ska ut- läggas under semesteråret ska proportioneras i förhållande till tjänstemannens an- del av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda tjänstemän i motsva- rande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålles (nettosemesterdagar) ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för tjänstemannen.
Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obe- talda semesterdagar ska utläggas under semesteråret proportioneras de var för sig enligt följande:
xxxxx arbetsdagar per vecka x antal bruttosemesterdagar som ska utläggas 5
= antal semesterdagar som ska förläggas till dagar som annars skulle ha ut- gjort arbetsdagar (nettosemesterdagar).
Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.
Med ”antalet arbetsdagar per vecka” avses det antal dagar som, enligt för tjänste- mannen gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per fyra veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningscykel).
Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester utläggs för sådan tjänsteman konsumeras en hel semesterdag även för den dag tjänstemannen endast skulle ha arbetat del av dagen.
Exempel
Tjänstemannens deltid är förlagd till i genomsnitt följande antal arbetsdagar per vecka | Xxxxx nettosemesterdagar (vid 25 dagar bruttosemester) |
4 | 20 |
3,5 | 18 |
3 | 15 |
2,5 | 13 |
2 | 10 |
Om tjänstemannens arbetstidsschema ändras så att ”antalet arbetsdagar per vecka” förändras ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.
Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obe- tald semester) ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.
§ 5 Sjuklön
Mom 1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan
Mom 1:1
Sjuklön från arbetsgivaren utges under de första 14 kalenderdagarna i varje sjuk- period enligt lagen om sjuklön med tillägg i mom 2:2 andra stycket. Den första dagen i sjukperioden är karensdag. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3-6.
Sjuklön från arbetsgivaren fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal.
Mom 1:2
När en tjänsteman blir sjuk och därför ej kan tjänstgöra ska han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare ska han så snart ske kan meddela arbets- givaren när han beräknar kunna återgå i arbete.
Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.
Sjuklön ska inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet. Föreligger laga förfall som hinder för anmälan, ska anmälan ske så snart hindret upphört.
Mom 2 Försäkran och läkarintyg
Mom 2:1
Tjänstemannen ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar tjänstemannen skulle ha arbetat.
Mom 2:2
Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om tjänstemannen styrker nedsättningen av arbets- förmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg.
Om arbetsgivaren så begär ska tjänstemannen styrka nedsättningen av arbetsför- mågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.
Mom 3 Sjuklönens storlek
Mom 3:1
Den sjuklön som arbetsgivaren ska utge till tjänstemannen beräknas genom att av- drag görs från lönen enligt nedan.
Sjukdom t o m 14 kalenderdagar per sjukperiod
Mom 3:2
För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med
månadslönen x 12 för den första frånvarodagen (karensdagen) i sjuklöneperioden 52 x veckoarbetstiden
respektive med
20 % x månadslönen x 12 fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden 52 x veckoarbetstiden
Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön med 80 % av den skift- eller ob-ersättning som tjänstemannen gått miste om.
Anmärkningar
1 För tjänsteman, som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent under den första sjukfrånvarodagen, görs sjukavdrag under denna enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjukperioden.
2 Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphörde ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden.
3 Om tjänstemannen under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, haft tio karensdagar enligt ovan görs sjukavdrag och utges sjuklön den första sjukfrånvarodagen efter vad som gäller för den andra sjukfrånvarodagen.
Definition av månadslön och veckoarbetstid
Månadslön = den aktuella månadslönen; se dock protokollsanteckningen nedan. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x vecko-lönen.)
Med månadslön avses i detta moment
– fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)
– den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebe- lopp från vilket sjukavdrag ska göras.
Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Om tjänstemannen har oregelbunden arbetstid beräknas veckoar- betstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.
Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst två decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.
Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.
Protokollsanteckning
Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande.
Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen re- spektive arbetstiden under längst den månad tjänstemannen fått besked om sin nya lön respektive ändrar arbetstid.
Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen
Mom 3:3
För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukav- drag per dag enligt följande varvid med månadslön avses vad som anges i mom 3:2.
För tjänsteman med månadslön om högst 28 000 kronor:
90 % x månadslönen x 12
365
För tjänsteman med månadslön över 28 000 kronor:
90 % x 7,5 prisbasbeloppet + 10 % x (månadslönen x 12 - 7,5 x prisbasbeloppet
365 365
Anmärkning
Den angivna månadslönen gäller för 2017 och utgör 7,5 x gällande prisbas- belopp/12. Prisbasbeloppet för 2017 är 44 800 kronor och månadslönen för 2017
följaktligen 28 000 kronor.
(7,5 x 44 800)
12
Sjukavdraget per dag får ej överstiga
den fasta kontanta månadslönen x 12 365
Månadslönen = den aktuella månadslönen; se dock protokollsanteckningen efter mom 3:2. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)
Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel
– fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)
– sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats
– garanterad minimiprovision eller liknande
– timberäknat tillägg för förskjuten tid
Sjuklönetidens längd
Mom 3:4
Huvudregel
Om tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden ska arbetsgivaren utge sådan till honom t o m 90:e kalenderdagen i sjukperioden.
I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdag), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.
Undantag 1
Om tjänstemannen under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöne- periodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, så att antalet sjuklönedagar, inklu- sive sjuklönedagar i den aktuella sjuklöneperioden, uppgår till minst 105, upphör sjuk- lönerätten för sjukdomsfallet efter 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden.
Med sjuklönedagar avses dels dagar med sjukavdrag, dels arbetsfria dagar som in- faller i en sjukperiod.
Undantag 2
Om sjukpension enligt ITP-planen börjar utges till tjänstemannen upphör rätten till sjuklön.
Mom 4 Vissa samordningsregler
Mom 4:1
Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt mom 3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 procent av må- nadslönen och livräntan.
Rätt till sjuklön på lönedelar upp till 7,5 prisbasbelopp föreligger ej för tid då sjuk- penning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring utges eller för tid då rehabiliterings- penning utges.
Mom 4:2
Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghetsför- säkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna för- säkring, ska sjuklönen minskas med ersättningen.
Mom 4:3
Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna försäk- ringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, ska sjuk- lönen minskas med ersättningen.
Mom 5 Inskränkningar i rätten till sjuklön
Mom 5:1
Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och tjänste- mannen överenskomma att han inte ska ha rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderda- gen i sjukperioden.
Om sådan överenskommelse har träffats ska arbetsgivaren underrätta den lokala tjänstemannaparten.
Mom 5:2
Om en tjänsteman vid anställningen har förtegat att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoför- måga som beror på sjukdomen ifråga.
Mom 5:3
Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänstemannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänstemannen inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.
Mom 5:4
Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring ska arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.
Mom 5:5
Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersätt- ning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), ska arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige.
Mom 5:6
Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbets- givare eller i samband med egen rörelse ska arbetsgivaren utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta.
Mom 5:7
Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukpe- rioden
– om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring eller
– om tjänstemannens arbetsoförmåga är självförvållad eller
– om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskom- melse om annat träffas.
Anmärkningar
1 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjukpension - se mom 3:4 undantag 2.
2 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjuk- perioden för tjänsteman som uppnått pensionsåldern - se § 1.
3 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samordnings- regler - se mom 4.
Mom 6 Föräldralön
De lokala parterna har möjlighet att överenskomma om andra regler än nedanstående.
Mom 6:1
En tjänsteman som är föräldraledig har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om tjänstemannen har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd.
Mom 6:2
Föräldralön utgörs av
– två månadslöner minus 60 avdrag beräknat per dag enligt nedan, om tjänste- mannen har varit anställd i ett men ej två år i följd
– tre månadslöner minus 90 avdrag beräknat per dag enligt nedan, om tjänste- mannen har varit anställd i två år men ej tre år i följd
– fyra månadslöner minus 120 avdrag beräknat per dag enligt nedan, om tjänste- mannen har varit anställd i tre år men ej fyra år i följd
– sex månadslöner minus 180 avdrag beräknat per dag enligt nedan, om tjänste- mannen varit anställd fyra år i följd eller mer.
Ersättning utbetalas för en sammanhängande trettiodagarsperiod som infaller inom 18 månader från barnets födelse eller när arbetstagaren erhåller vårdnad i samband med adoption. Ersättning utbetalas för maximalt sex sådana trettiodagarsperioder.
Vid tre fjärdedels, en halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning utbetalas tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel av belopp enligt ovan.
Om tjänstledigheten skulle bli kortare än en trettiodagarsperiod utges inte föräldralön. För tjänsteman med månadslön om högst 37 333 kronor: (se anm nedan)
90 % x månadslönen x 12
365
För tjänsteman med månadslön över 37 333 kronor:
90 % x 10 x prisbasbeloppet + 10 % x (månadslönen x 12 - 10 x prisbasbeloppet)
365 365
Anmärkning:
Den angivna månadslönen gäller för 2017 och utgör 10 x gällande xxxxxxx- xxxxxx/12. Prisbasbeloppet för 2017 är 44 800 kronor och månadslönen för 2017
följaktligen 37 333 kronor
(10 x 44 800)
12
Mom 6:3
Har föräldrapenning nedsatts eller indragits enligt lagen om allmän försäkring ska ersättning enligt ovan reduceras i motsvarande mån.
Mom 6:4
Under tjänstledigheten görs avdrag enligt § 9 mom 2:2. Detta gäller både när tjäns- temannen har rätt till föräldralön enligt ovan och när tjänstemannen saknar sådan rätt.
Mom 7 Övriga bestämmelser
Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf ska förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring.
Mom 8 Ledighet med tillfällig föräldrapenning
Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs avdrag för varje frånvarotimme med
månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden
Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med tjänstemannens hela månads- lön. Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön se mom 3:2 respektive mom 3:3.
Mom 9 Smittbärare
Om tjänsteman måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning gäller följande:
Frånvaro t o m 14:e kalenderdagen
För varje timme en tjänsteman är frånvarande görs avdrag med
månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden
Fr o m 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 3:3.
Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön se mom 3:2 respektive mom 3:3.
§ 6 Övertidskompensation
Mom 1 Rätten till särskild övertidskompensation
Mom 1:1
Tjänsteman har rätt till särskild övertidskompensation om inte annan överenskom- melse har träffats enligt detta mom, andra stycket.
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan träffa överenskommelse om att särskild kompensation för övertidsarbetet ej utgår genom att övertidsarbetet ersätts med högre lön och/eller fem eller tre semesterdagar utöver lagstadgad semester.
Sådana överenskommelser ska gälla för tjänstemän i chefsställning eller tjänstemän som har okontrollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning. I andra fall ska särskilda skäl föreligga. Överenskommelsen ska avse en period om ett seme- sterår om arbetsgivaren och tjänstemannen inte överenskommit om annat.
Anmärkning
Om en tjänsteman efter överenskommelse enligt detta moment andra stycket finner att den arbetade tiden i väsentlig grad avviker från de förutsättningar som över- enskommelsen vilar på, ska tjänstemannen ta upp detta med arbetsgivaren.
Med okontrollerbar arbetstid menas att det saknas praktiska möjligheter att regi- strera arbetstiden på ett ändamålsenligt sätt, t ex därför att tjänstemannen i bety- dande utsträckning utför arbete utanför arbetsgivarens ordinarie lokaler eller an- nars på olika platser. Exempel på detta kan vara när arbete utförs i hemmet eller säljarbeten.
Mom 1:2
Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen överenskommit om att tjänste- mannen dagligen ska utföra förberedelse- och avslutningsarbete om lägst 12 minu- ter och lönen inte har fastställts eller fastställes med hänsyn härtill ska tjänsteman- nen kompenseras för detta förhållande genom att tjänstemannen får tre semester- dagar utöver lagstadgad semester.
Mom 1:3
Om överenskommelse har träffats enligt mom 1:1 andra stycket eller moment 1:2 ska arbetsgivaren underrätta vederbörande tjänstemannaklubb.
Underrättelse enligt ovan skall, om tjänstemannaklubben så begär, innehålla de motiv, enligt mom 1:1, som ligger till grund för överenskommelsen.
Mom 2 Förutsättningar för särskild övertidskompensation
Mom 2:1
Med övertidsarbete som medför rätt till övertidskompensation avses arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för denne gällande ordinarie dagliga arbetsti- dens längd om
– övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
– där beordrande på förhand ej kunnat ske - övertidsarbetet har godkänts i efter- hand av arbetsgivaren.
Beträffande deltidsarbete se mom 4.
Mom 2:2
Som övertid räknas ej tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten.
Mom 2:3
Vid beräkning av längden av utfört övertidsarbete medräknas endast fulla halvtimmar.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, ska de båda övertidsperioderna sammanräknas.
Mom 2:4
Om en tjänsteman beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, utges övertidskompensation som om övertidsarbete skulle ha utförts under minst 3 timmar. Detta gäller dock ej om över- tidsarbetet är åtskilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll.
Mom 2:5
Om tjänstemannen inställer sig till övertidsarbete enligt mom 2:4 och resekostna- der därvid uppstår för denne ska arbetsgivaren ersätta dessa.
Detta gäller även för tjänsteman som enligt mom 1 inte har rätt till särskild kom- pensation för övertidsarbete.
Mom 2:6
Om den ordinarie dagliga arbetstiden under viss del av året (t ex sommaren) är förkortad utan att motsvarande förlängning sker under annan del av året, gäller föl- jande. Beräkning av övertidsarbete, som har utförts under den del av året då den kortare arbetstiden ska tillämpas, ska ske med utgångspunkt från den längre (under resten av året gällande) dagliga arbetstiden.
Mom 3 Övertidskompensationens storlek
Mom 3:1
Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) eller - om tjäns- temannen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget - i form av ledig tid (kom- pensationsledighet).
Vid samråd mellan arbetsgivaren och tjänstemannen bör även, så långt det är möjligt, beaktas tjänstemannens önskemål om när kompensationsledigheten ska utläggas.
Mom 3:2
Övertidsersättning per timme utges enligt följande:
a) för övertidsarbete kl 06 - 20 helgfria måndagar - fredagar
månadslönen 94
b) för övertidsarbete på annan tid
månadslönen 72
Anmärkning
Övertidsarbete på för den enskilde tjänstemannen arbetsfria vardagar samt mid- sommar-, jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på "annan tid".
Beträffande semesterlön se § 4 mom 4:1, anmärkning 3.
Med månadslön avses i detta moment tjänstemannens aktuella fasta kontanta må- nadslön. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)
Kompensationsledighet för övertidsarbete, som avses under a), utges med 1 ½ timme och för övertidsarbete, som avses under b), med 2 timmar för varje över- tidstimme.
Mom 4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid)
Mom 4:1
Om deltidsanställd tjänsteman har utfört arbete utöver den för tjänstemannens del- tidsanställning gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd (mertid) utges ersätt- ning per överskjutande timme med
månadslönen
3,5 x veckoarbetstiden
Beträffande semesterlön se § 4 mom 4:1, anmärkning 3.
Med månadslönen avses här tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön.
Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räk- nat i genomsnitt per månad.
Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas endast fulla halv- timmar.
Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den för deltidsanställningen gäl- lande ordinarie arbetstiden viss dag ska de båda tidsperioderna sammanräknas.
Mom 4:2
Om mertidsarbetet pågår före och efter de klockslag som gäller beträffande den ordinarie dagliga arbetstidens förläggning för heltidsanställning i motsvarande be- fattning vid företaget, utges övertidskompensation enligt mom 1-3.
Vid tillämpningen av divisorerna i mom 3 ska tjänstemannens lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
§ 7 Restidsersättning
Mom 1 Rätten till restidsersättning
Rätt till restidsersättning gäller enligt följande huvudregel och undantag.
Huvudregel
– Om tjänstemannen har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete förelig- ger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan.
– Om tjänstemannen inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete fö- religger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan såvida inte arbets- givaren och tjänstemannen enas om att tjänstemannen ska vara undantagen be- stämmelserna om restidsersättning.
Undantag
– Arbetsgivaren och en tjänsteman kan överenskomma om att kompensation för restid ska utgå i annan form, t ex att förekomsten av restid ska beaktas vid fastställande av lönen.
– Tjänsteman som har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex såsom resande försäljare, servicetekniker eller liknande, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen överens- kommit om sådan.
Mom 2 Förutsättningar för restidsersättning
Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänste- resa som åtgår för själva resan till bestämmelseorten.
Restid som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för tjänstemannen räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför end- ast tjänsteresor utanför tjänstemannens ordinarie arbetstid.
Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar medtas.
Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag ska de båda tidsperioderna sammanräknas.
Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna, ska tiden kl 22-08 ej medräknas.
Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller ej.
Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag.
Mom 3 Restidsersättningens storlek
Restidsersättning utges per timme med
månadslönen 240
utom när resan har företagits under tiden från kl 18 fredag fram till kl 06 måndag eller från kl 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl 06 dag efter helgdag, då ersättningen är
månadslönen 190
Beträffande semesterlön se § 4 mom 4:1, anmärkning 3. Beträffande begreppet månadslön se § 6 mom 3:2.
Vid tillämpning av divisorerna ska en deltidsanställd tjänstemans lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
§ 8 Lön för del av löneperiod
Om en tjänsteman börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt: För varje kalenderdag som anställningen omfattar utges en dagslön. Beträffande begreppet dagslön (och månadslön) se § 9 mom 2:2.
§ 9 Permission, tjänstledighet, annan ledighet
Mom 1 Permission
Permission (= kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall (t ex vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom tjänstemannens fa- milj eller nära anhörigs frånfälle) kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar.
Där påsk-, midsommar-, jul- och nyårsafton ej är sedvanliga fridagar bör permiss- ion beviljas under dessa dagar i den mån så kan ske utan olägenhet för verksam- heten vid företaget.
Mom 2 Tjänstledighet
Mom 2:1
Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.
När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet ska denne för tjänstemannen ange vilken tidsperiod denna omfattar. Tjänstledighet får ej förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- och/eller helgdag som är arbetsfri för den enskilde tjänstemannen. För tjänsteman som har veckovila förlagd till annan dag än söndag ska motsvarande regel tillämpas.
Mom 2:2
När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänstledighet görs avdrag enligt föl- jande:
Om tjänstemannen är tjänstledig
– under en period om högst 5 (6)* arbetsdagar ska för varje arbetsdag som är tjänstledig avdrag göras med
1
21
( 1 )*
21
av månadslönen
– under en period längre än 5 (6)* arbetsdagar ska för varje tjänstledighetsdag (även för den enskilde tjänstemannen arbetsfri vardag samt sön- eller helgda- gar) avdrag göras med dagslönen.
Dagslön = den fasta kontanta månadslönen x 12
365
Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)
Med fast kontant månadslön jämställs i detta sammanhang
– fasta lönetillägg per månad (t ex fasta övertidstillägg)
– sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats
– garanterad minimiprovision eller liknande.
Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader ska tjäns- temannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfall- ler med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna be- stämmelse byta begreppet ”kalendermånad” mot ”avräkningsperiod”.
Mom 2:3
Om tjänstemannen är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbetstid endast un- der vissa av veckans arbetsdagar (s k intermittent deltidsarbete), ska tjänstledig- hets-avdrag göras enligt följande: månadslönen dividerad med
antalet arbetsdagar/vecka x 21 (25)*
5 (6)*
* Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka
Exempel
månadslönen 8,4
2
månadslönen 10,5
2,5
månadslönen 12,6
3
månadslönen 14,7
3,5
månadslönen 16,8
4
Avdrag
Tjänstemannens deltid är förlagd till följande antal arbetsdagar per vecka
Med ”antal arbetsdagar/vecka” avses antalet arbetsdagar per helgfri vecka beräknat i genomsnitt per månad.
Avdrag enligt ovan ska göras för varje dag under vilken tjänstemannen är tjänstle- dig och som annars skulle ha utgjort arbetsdag för denne.
Beträffande begreppet månadslön se mom 2:2.
Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader ska tjäns- temannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfall- ler med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpningen av denna bestämmelse byta ut begreppet ”kalendermånad” mot ”avräkningsperiod”.
Mom 3 Annan ledighet
Mom 3:1
Xxxxx ledighet kan beviljas för del av dag om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.
Mom 3:2
När en tjänsteman är frånvarande på grund av annan ledighet görs avdrag för varje full halvtimme.
Avdraget per timme = 1 av månadslönen
175
Beträffande begreppet månadslön se mom 2:2.
Vid tillämpning av divisorn 175 för en deltidsanställd tjänsteman ska deltidslönen först uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
§ 10 Tjänstemans åligganden och rättigheter vid kon- flikt mellan arbetsgivare och arbetare
Mom 1
Under konflikt (strejk, lockout, blockad eller bojkott) tillkommer det tjänsteman att på vanligt sätt utföra de uppdrag och åligganden, som är med tjänsten förenade;
att utföra sådant arbete, vilket i övrigt faller inom tjänstemannens vid företaget ar- betsområde;
att utföra arbeten, som möjliggör eller underlättar driftens återupptagande vid kon- fliktens slut samt
att utföra underhållsarbeten och reparationer av maskiner, verktyg och andra an- ordningar för företagets eget bruk, vilka arbetsuppgifter i första hand ska anför- tros tjänstemän som normalt är knutna till underhålls- och reparationsarbeten eller arbetsledande arbete inom berörd verksamhet.
I den mån arbetsgivaren med egen arbetskraft verkställer lossning av gods för fö- retagets eget bruk och vid inträffat varsel om arbetskonflikt avbeställning av gods- leveranser icke kunnat ske, åligger det tjänsteman att vid order härom delta i jämväl sådant arbete.
Mom 2
Utöver vad i föregående moment nämns åligger det tjänsteman att vid behov delta i skyddsarbeten.
Till skyddsarbete hänförs dels sådant arbete, som vid ett konfliktsutbrott erfordras för att driften ska kunna avslutas på ett tekniskt försvarligt sätt, dels sådant arbete, som erfordras för avvärjande av fara för människor eller för skada å byggnader eller andra anläggningar, fartyg, maskiner eller husdjur eller för skada å sådant va- rulager, vilket ej under konflikten tas i anspråk för uppehållande av företagets drift eller för avyttring i vidare mån än som erfordras till förekommande av förskämning eller förstöring, som varorna på grund av sin beskaffenhet är underkastade.
Lika med skyddsarbete anses arbete, som någon är pliktig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag eller författning, så ock arbete, vars eftersättande kan med- föra ansvar för tjänstefel.
Mom 3
Skulle arbetsgivaren under konflikt ifrågasätta utförandet av visst i denna paragraf ej omnämnt arbete ska överläggning därom föras med den eller dem som är avsedda
§ 10 Tjänstemans åligganden och rättigheter vid konflikt mellan arbetsgivare och arbetare
att utföra arbetet eller ock med av tjänstemännen utsedda representanter. Har re- spektive arbetsgivarförbund och tjänstemannapart gemensamt fattat beslut rörande här åsyftat arbete, är tjänstemännen skyldiga att ställa sig detta till efterrättelse. Kan organisationerna icke enas, ska frågan på endera organisationens begäran hänskju- tas till Förtroenderådet. Rådets beslut är bindande.
Mom 4
Vid konflikt, som icke är tillåten enligt lag eller kollektivavtal, är tjänsteman om arbetsgivare så påfordrar skyldig att i den utsträckning så skäligen - mot bakgrund av rådande förhållanden - kan ske utföra allt ifrågakommande arbete.
Mom 5
Uppsägning av tjänsteman må icke företas i anledning av befarad eller pågående konflikt med mindre sannolika skäl talar för att ändrade förhållanden kommer att göra det omöjligt att vid driftens återupptagande bereda tjänsteman sysselsättning.
Har konflikt pågått under minst 3 månader och kan tjänstemännen icke beredas full sysselsättning, må däremot, med motsvarande genomsnittliga förkortning av tjänst- göringstiden, lönen kunna minskas med 10 %, efter en månad med ytterligare 10 % osv intill dess lönen nedgått till 60 % av ursprungligt belopp.
Den reducering av lön, som medges enligt föregående stycke, må ej föranleda minskning av avgift till pensionsförsäkring eller annan på grund av tjänsten teck- nad försäkring.
§ 11 Uppsägning
Mom 1 Uppsägning från tjänstemannens sida
Mom 1:1 Uppsägningstid
Uppsägningstiden från tjänstemannens sida är följande om inte annat följer av mom 3:1-5 nedan:
Anställningstid vid företaget | Tjänstemannens uppsägningstid i månader |
< 3 år | 1 månad |
3 år < 6 år | 2 månader |
> 6 år | 3 månader |
Anmärkning
Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i § 3 lagen om anställningsskydd.
Mom 1:2 Formen för uppsägning
För att det inte ska uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller ej, bör tjäns- temannen göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen likväl sker muntligen bör tjänstemannen så snart som möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.
Mom 2 Uppsägning från arbetsgivarens sida
Mom 2:1 Uppsägningstid
Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande om inte annat följer av mom 3:1-5 nedan:
Anställningstid vid företaget | Tjänstemannens uppsägningstid i månader |
< 2 år | 1 månad |
2 år < 4 år | 2 månader |
4 år < 6 år | 3 månader |
6 år < 8 år | 4 månader |
8 år < 10 år | 5 månader |
>10 år | 6 månader |
Anmärkning
Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i § 3 lagen om anställnings- skydd.
Har tjänsteman, som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägningsdagen upp- nått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställningstid ska den enligt detta avtal gällande uppsägningstiden förlängas med sex månader. Sådan förläng- ning av uppsägningstiden görs dock längst till 65-årsdagen.
Mom 2:2
De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska fastställande av turordning ske med avsteg från lagens be- stämmelser.
De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.
Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskom- melse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § La- gen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.
De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25-27 §§ Lagen om anställningsskydd överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid ska de ovan nämnda kriterierna gälla. Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.
Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna, om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer. Det förutsätts att arbets- givaren inför behandlingen av frågorna som berörs i detta moment tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.
Anmärkning
Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av för- handlingsordningen.
Mom 2:3 Varsel
Varsel som arbetsgivaren enligt lagen om anställningsskydd ska ge lokalt till ar-
betstagarorganisation ska anses ha skett, när arbetsgivaren har överlämnat varsel- skrivelse till den lokala tjänstemannaparten eller två arbetsdagar efter det att ar- betsgivaren har avsänt skrivelsen i rekommenderat brev under respektive tjänste- mannaförbunds adress.
Varsel som arbetsgivaren har gett under tid, då företaget har semesterstopp, anses ha skett dagen efter den då semesterstoppet upphörde.
Mom 2:4 Lön under uppsägningstid
I anslutning till § 12 lagen om anställningsskydd gäller följande för tjänstemän som ej kan beredas arbete under uppsägningstiden.
För tjänstemän som helt eller delvis avlönas med provision, vilken har direkt sam- band med tjänstemannens personliga arbetsinsats gäller följande. För varje kalen- derdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete ska inkomsten av provisionen anses uppgå till 1/365 av provisionsinkomsten under närmast föregående tolvmå- nadersperiod.
Motsvarande gäller tjänstemän med tantiem, produktionspremie eller dylikt.
Om ersättning för förskjuten arbetstid, skift-, jour- eller beredskapstjänstgöring normalt skulle ha utgetts till tjänstemannen gäller följande. För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete ska sådan ersättning anses uppgå till 1/365 av den närmast föregående tolvmånadersperiod erhållna ersättningen.
Mom 3 Övriga bestämmelser vid uppsägning
Mom 3:1 Uppsägningstid per den 30 juni 1974
Om uppsägningstiden per den 30 juni 1974 från arbetsgivarens eller tjänsteman- nens sida i det individuella fallet på grund av kollektivt eller enskilt avtal är längre än den enligt mom 1 och 2 ovan ska den längre uppsägningstiden fortfarande gälla, om inte arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommer om annat.
Mom 3:2 Överenskommelse om annan uppsägningstid
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om att annan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid uppsägningstiden från arbetsgivarens sida ej understiga
– om tjänstemannen vid anställningstillfället är arbetslös och 55 år eller äldre: 2 månader. Efter 3 års anställning gäller dock uppsägningstid enligt tabellen i mom 2:1.
– i övriga fall: den tid som anges i tabellen i mom 2:1.
Mom 3:3 Tidsbegränsad anställning och provanställning
Vid tidsbegränsad anställning är uppsägningstiden för både tjänstemannen och ar- betsgivaren en månad eller den längre uppsägningstid som följer av mom 2:1, om inte annat överenskommits.
En arbetsgivare som avser att ge en tjänsteman besked om att en provanställning ska avbrytas i förtid eller avslutas utan att övergå i en tillsvidareanställning ska underrätta tjänstemannen om detta minst två veckor i förväg. Är tjänstemannen fackligt organiserad, ska arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla den lo- kala tjänstemannaorganisationen som arbetstagaren tillhör.
Tjänstemannen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om beskedet.
Tillämpas endast för medlemmar i Sveriges Ingenjörer
Mom 3:3 Anställning på prov
Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och tjänstemannen.
Mom 3:4 Pensionärer
För tjänsteman som fyllt 67 år eller anställts vid företaget efter att han har uppnått den för denne gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen är uppsägnings- tiden en månad för både arbetsgivaren och tjänstemannen.
Samma gäller om en tjänsteman kvarstår vid företaget efter det att denne har upp- nått den ordinarie pensionsåldern vid detta.
Mom 3:5 Uppnådd pensionsålder
Anställningen upphör utan uppsägning vid utgången av den månad som tjänste- mannen fyller 67 år om inte arbetsgivaren och tjänstemannen kommer överens om annat.
Anmärkning
Arbetsgivaren bör i god tid före ingången av den månad då tjänstemannen fyller 65 år, vilken är den avtalade pensionsåldern enligt ITP-planen, begära besked om tjänstemannen vill sluta anställningen vid uppnådd pensionsålder enligt ITP-pla- nen eller utnyttja sin rätt att kvarstå i anställningen till utgången av den månad då tjänstemannen fyller 67 år.
Mom 3:6 Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen
Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före
uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.
Mom 3:7 Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Xx tjänstemannen lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägningstiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olä- genhet som därigenom vållas, dock lägst med ett belopp som motsvarar tjänsteman- nens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen ej har iakttagit.
Mom 3:8 Tjänstgöringsbetyg
När uppsägning har skett från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida har tjänste- mannen rätt att erhålla tjänstgöringsbetyg, vilket utvisar
– den tid som tjänstemannen har varit anställd och
– de arbetsuppgifter tjänstemannen har haft att utföra samt
– om tjänsteman så begär, vitsord beträffande det sätt på vilket denne har utfört sitt arbete.
Arbetsgivaren ska lämna tjänstgöringsbetyget inom en vecka från det att tjänste- mannen har begärt att få betyget.
Mom 3:9 Intyg om uttagen semester
När tjänstemannens anställning upphör har han rätt att erhålla intyg som visar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna som tagits ut under innevarande se- mesterår.
Arbetsgivaren ska lämna intyget till tjänstemannen senast inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få intyget.
Om tjänstemannen har rätt till flera semesterdagar än 25 ska den överskjutande semestern i detta sammanhang anses ha uttagits först.
§ 12 Förhandlingsordning, Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK, Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK
Bestämmelser om vilken förhandlingsordning och vilka regler för Tjänstemark- nadsnämnd SAF-PTK samt Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK som ska gälla finns i § 7 i avtalsuppgörelsen den 10 maj 1989 mellan SAF och PTK och i §§ 9 och 10 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 21 maj 1976 mellan SAF och PTK.
§ 13 Giltighetstid
Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 april 2017 t o m den 31 mars 2020.
Parterna äger rätt att i förtid - senast den 30 september 2018 - säga upp avtalet att gälla per den 31 mars 2019.
Gäller för Unionen och Sveriges Ingenjörer:
Tidsplan för omförhandling framgår av Industriavtalet.
Fredsplikt gäller t o m den 31 mars 2020, om förtida uppsägning inte sker.
Gäller för Ledarna:
Part äger senast den 31 december 2019 rätt att säga upp avtalet att upphöra den 31 mars 2020. Om part inte sagt upp avtalet tre månader före giltighetstidens ut- gång prolongeras det för ett år åt gången.
Fredsplikt gäller under avtalets giltighetstid.
Bilaga 1
Huvudavtal - Utdrag
Förhandlingsordning
§ 1
Det förutsättes att arbetsgivare och tjänstemän genom ömsesidigt hänsynstagande söker i samförstånd ordna sina gemensamma angelägenheter och såvitt möjligt förebygga uppkomsten av tvist.
§ 2
Påkallas från endera sidan förhandling ska följande ordning gälla:
a. Förhandling mellan arbetsgivaren och tjänstemännens organisation vid företa- get (lokal förhandling). Saknas sådan organisation, föres förhandlingen med den eller de tjänstemän vid företaget, som tjänstemännen därtill utsett.
b. Förhandling under medverkan av respektive arbetsgivarförbund och Sif/Le- darna/CF (central förhandling).
Om och i den mån det förhållande, vartill rättsanspråk enligt kollektivt eller enskilt avtal hänför sig, varit känt på arbetsgivarsidan för vederbörande arbetsgivare eller hans organisation respektive på tjänstemannasidan för tjänstemännens organisation (eller enligt § 2 a särskild utsedd företrädare för tjänstemännen) vid företaget eller SIF/SALF/CF i fyra månader utan att förhandling begärts enligt bestämmelserna i denna paragraf, har parten därefter förlorat rätten att påkalla förhandling rörande anspråket. Oberoende av sådan kännedom om förhållandet är rätten att påkalla för- handling försutten, om och i den mån förhållandet ligger mer än två år tillbaka i tiden.
Lokal förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för dess påkallande, såframt ej parterna enas om uppskov.
Kan uppgörelse ej ernås vid lokal förhandling rörande rättsanspråk enligt kollektivt eller enskilt avtal, ankommer det på part, som vill fullfölja ärendet, att hänskjuta frågan till central förhandling. Framställning om sådan förhandling ska göras hos motsidan senast två månader från den dag den lokala förhandlingen avslutats, vid äventyr att vederbörande anspråk eljest är preskriberat.
Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för dess påkallande, såframt ej parterna enas om uppskov.
Protokollsanteckningar
1) För att underlätta behandlingen av lokala frågor är det lämpligt, att vardera parten utser en företrädare med uppgift att svara för kontakten med motparten; meddelande om företrädares namn bör lämnas motparten utan dröjsmål. Det får ankomma på de lokala parterna att avgöra, huruvida ytterligare anord- ningar behöver vidtagas för handläggningen av de lokala frågorna.
2) Om arbetsgivare och tjänstemän enas därom, äger även lokal funktionär eller förtroendeman utom företaget deltaga i lokal förhandling.
3) Vid förhandling mellan arbetsgivare och arbetare, som direkt eller indirekt gäl- ler tjänstemännen eller viss tjänsteman, äger tjänstemännen rätt att vara re- presenterade.
4) Om det förhållande, vartill rättsanspråk hänför sig, regleras i lag om anställ- ningsskydd ska i stället för de i § 2 ovan angivna tidsfristerna gälla i nämnda lag angivna tidsfrister.
Rättstvister i allmänhet
§ 3
Har rättstvist rörande enskilt eller kollektivt avtal om anställningsvillkor varit före- mål för förhandling enligt § 2 men icke kunnat lösas, ska den hänskjutas för bin- dande avgörande av i § 11 omförmält förtroenderåd, därest berört arbetsgivarför- bund och SIF/SALF/CF är ense därom. Enas dessa parter icke om att hänskjuta tvisten till förtroenderåd, men önskar endera av dem hänskjuta tvisten till avgö- rande av domstol, ska detta ske inom tre månader från den dag central förhandling slutförts, vid påföljd att vederbörande anspråk eljest är preskriberat.
Tvister om uppsägning och föreningsrättskränkning är undantagna från förtroen- derådets behörighet.
Protokollsanteckning
§ 3 ovan är ej tillämplig när tvisten rör fråga som regleras i lag om anställnings- skydd. (§§ 4 - 6 har utgått.)
Tvister rörande fredsplikten
§ 7
Talan, som grundats på påstående om brott mot fredsplikten, äger part resa vid arbetsdomstolen med bortseende från eljest gällande förhandlingsordning.
Intressetvister
§ 8
Intressetvister avseende lönefråga av kollektiv natur, vilken icke kunnat lösas vid central förhandling enligt § 2, äger berört arbetsgivarförbund och SIF/SALF/CF var för sig rätt att hänskjuta till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden för utlåtande. Dylikt hänskjutande ska ske inom tre veckor efter det central förhandling slutförts, vid påföljd att part eljest förlorar ifrågavarande rätt.
I den mån berört arbetsgivarförbund och SIF/SALF/CF är ense därom, äger de i stället hänskjuta lönefråga av här angiven art till bindande avgörande av förtroen- derådet.
§ 9
Föreligger intressetvist av annat slag än som angivits i § 8, må berört arbetsgivar- förbund och SIF/SALF/CF i den mån de är ense därom, hänskjuta tvisten till tjäns- temarknads-nämnden/arbetsledarnämnden för dess utlåtande eller till förtroende- rådet för bindande avgörande.
Protokollsanteckningar
1) Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling ska anses den dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att för- klara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhand- lingen avslutad
2) Den möjlighet att hänskjuta tvist till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledar- nämnden, som i §§ 8 och 9 tillerkänts arbetsgivarförbund, ska stå öppen även för SAF i tvist, där föreningen är förhandlingspart i förhållande till SIF/SALF/CF.
Fredsplikt
§ 10
Part har i första hand att beakta den fredsplikt, som må föreligga på grund av kol- lektivavtal om anställningsvillkor. Härutöver gäller, att part ej må varsla eller till- gripa stridsåtgärd för lösning av tvistefråga, innan central förhandling i tvistefrågan slutförts.
Med iakttagande i varje tvistefall av reglerna i föregående stycke gäller vidare föl- jande. Part må ej varsla eller tillgripa stridsåtgärd under den tid om tre veckor, som
enligt § 8 står part till buds i där angivna fall att hänskjuta tvistefrågan till tjänste- marknadsnämnden/arbetsledarnämnden såvida ej båda berörda parter förklarat sig skola avstå från dylikt hänskjutande. Har hänskjutande skett i vederbörlig ordning, fortsätter fredsplikten till dess tjänstemarknadsnämndens/arbetsledarnämndens ut- låtande delgivits parterna.
Enas parterna om att hänskjuta intressefråga till bindande avgörande av förtroen- deråd, får stridsåtgärder i frågan ej tillgripas eller vidhållas.
Förtroenderåd
§ 11
För behandling av tvister enligt §§ 3, 8 och 9 ovan ska förtroenderåd utses av re- spektive arbetsgivarförbund och SIF/CF respektive SALF. Varje förtroenderåd be- står av fem ledamöter. Av dessa utses två av arbetsgivarförbundet, två av SIF/CF respektive SALF och en, tillika ordförande, av arbetsgivarförbundet och SIF/CF respektive SALF gemensamt.
Tjänstemarknadsnämnd/Arbetsledarnämnd *
§ 12
Tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden har att avgiva utlåtande om lös- ningen av tvister enligt §§ 8 och 9 ovan.
Tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden består i sådana fall av fyra ledamö- ter. Av dessa utses två av SAF och två av SIF/CF resp SALF för en period av tre år; suppleanter för dem utses i samma ordning.
§ 13
Begäran om utlåtande av tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden ska göras skriftligen till nämnden med angivande av parts yrkande och med redogörelse för de omständigheter som part vill åberopa till stöd för sitt yrkande. Nämnden bereder motparten tillfälle till yttrande och äger i övrigt att muntligen eller skriftligen in- förskaffa de ytterligare upplysningar, som nämnden anser ägnade att underlätta dess ståndpunktstagande.
Senast inom två veckor efter det att ärendet inkommit till nämnden ska kallelse till sammanträde utfärdas. Sammanträde ska därefter hållas snarast möjligt. Har part framställt önskemål om skyndsam handläggning åligger det nämnden att så långt som möjligt ta hänsyn härtill.
Nämndens utlåtande eller beslut ska vara skriftligt och samtidigt tillställas båda parter och är, såvida parterna ej enas om annat, offentligt.
* Vid överenskommelse den 21 maj 1976 om allmänna anställningsvillkor kom SAF och PTK överens om att tillsätta en tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK. Nämnden har samma arbetsuppgifter som mot- svarande nämnder i tidigare huvudavtal. I den ska ingå fem ledamöter för vardera SAF och PTK. Överenskommelsen om tjänstemarknadsnämnd gäller med samma giltighetstid som avtalet om all- männa anställningsvillkor.
Bilaga 2
Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän
§ 1 Avtalets omfattning
Mom 1
Detta avtal omfattar samtliga tjänstemän anställda hos arbetsgivare anslutna till Föreningen Industriarbetsgivarna avtalsområde Stål- och Metallindustrin. Dessa tjänstemän undantas från tillämpningen av allmänna arbetstidslagen.
Begreppet ”tjänsteman” respektive ”tjänstemannaklubb” i detta avtal innefattar ”arbetsledare” respektive ”arbetsledarklubb”.
Mom 2
Bestämmelserna i §§ 2-6 gäller ej beträffande
a. tjänstemän i företagsledande ställning
b. arbete som tjänstemannen utför i sitt hem eller eljest under sådana förhållanden att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anord- nat.
Mom 3
Arbetsgivare och tjänsteman som träffar överenskommelse om att rätten till sär- skild övertidskompensation ska ersättas med längre semester eller kompenseras på annat sätt enligt § 6 mom 1:1 i avtalet om allmänna anställningsvillkor kan träffa överenskommelse om att tjänstemannen ska vara undantagen från bestämmelserna i §§ 2-6.
Anmärkning till mom 2 och 3
Enligt mom 2 och 3 ovan omfattas vissa tjänstemän inte av bestämmelserna i §§ 2-
6. Det är dock ett ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att kunna få en uppfattning om den totala arbetstidens omfattning för dessa tjäns- temän. För vissa av dem sker tidsregistrering genom tidsstämpling eller på annat sätt, t ex när flexibel arbetstid tillämpas vid företaget. I dessa fall finns alltså un- derlag för en bedömning av arbetstidssituationen. I andra fall kan registrering inte ske på samma sätt som för övriga tjänstemän. Om tjänstemannaklubben så begär ska arbetsgivaren och tjänstemannaklubben gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen för dessa tjänstemän.
Vissa av de tjänstemän som är undantagna från bestämmelserna i §§2-6 har enligt hittills gällande praxis också haft en viss frihet i fråga om förläggningen av sin arbetstid. Denna frihet påverkas inte genom det nu träffade avtalet.
Mom 4
Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan skriftlig överenskommelse träffas om att utöver undantagen enligt mom 2 och 3 viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän ska vara undantagen från bestämmelserna i §§ 2-6 i de fall tjänstemän- nen med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbets- tidshänseende eller eljest särskilda omständigheter föreligger.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse se § 8 mom 2.
§ 2 Ordinarie arbetstid
Mom 1
Den ordinarie arbetstiden får ej överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt per en begränsningsperiod om fyra veckor. Om företagets redovisning är så ordnad får dock som begränsningsperiod i stället tillämpas kalendermånad.
För tjänsteman i intermittent treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden ej över- stiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
För underjordsarbete och kontinuerligt treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden ej överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
Anmärkning
1 Heltidsanställda tjänstemän som arbetar tvåskift får för varje skiftvecka tillgo- doräkna sig två timmars kompensationsledighet. Rätt till kompensationsledig- het med två timmar förutsätter att tjänstemannen arbetar fem sammanhäng- ande arbetsdagar på tvåskift. Vid kortare skiftarbete utgår kompensationsle- dighet i proportion härtill.
2 Treskiftsarbete kan bedrivas med tre eller flera skiftlag.
3 Mot bakgrund av bytet från annandag pingst till nationaldagen som allmän helgdag är parterna överens om att det inte ska påverka tjänstemannens ar- betstidsmått. Parterna rekommenderar därför de lokala parterna att finna lös- ningar med utgångspunkt från tjänstemännens olika arbetstidsformer. Om de lokala parterna inte kan enas om annat så ska tjänsteman anställd på nation- aldagen i tidsbank eller motsvarande erhålla 2 timmar och 18 minuter beräk- nat som för en heltidsarbetande tjänsteman.
Mom 2
Där särskilda omständigheter föreligger kan mellan arbetsgivaren och tjänste- mannaklubben träffas skriftlig överenskommelse om annan begränsningsperiod el- ler omfattning av ordinarie arbetstid för viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse se § 8 mom 2.
Anmärkning
SAF och PTK är ense om att olika lång arbetstid under olika delar av året ska kunna tillämpas.
§ 3 Regler om dygns-, natt- och veckovila
Mom 1 Dygnsvila
Om de lokala parterna inte enas om annat ska varje tjänsteman ges minst elva tim- mars sammanhängande viloperiod per 24-timmarsperiod, beräknad från arbetspas- sets början enligt tjänstemannens gällande arbetstidsschema.
Avvikelser kan ske på grund av omständigheter som inte i förväg betryggande kan planeras eller bestämmas eller tillfälligtvis när verksamheten gör det erforderligt. I dessa fall ska tjänstemannen ges motsvarande förlängd viloperiod i anslutning till det arbetspass som avbrutit viloperioden.
Om motsvarande förlängd viloperiod av objektiva skäl inte kan läggas ut enligt föregående stycke ska tjänstemannen ges motsvarande förlängda viloperioder för- lagda inom sju kalenderdagar.
Om motsvarande förlängda viloperioder av objektiva skäl inte har kunna läggas ut enligt föregående stycke förs kvarvarande tid till tjänstemannens tidsbank.
Mom 2 Natt- och veckovila
Parterna har i anslutning till arbetstidslagen träffat överenskommelse om att de lo- kala parterna äger rätt att sluta kollektivavtal om natt- och veckovila.
Mom 3
Kan de lokala parterna inte nå överenskommelse kan ärendet hänskjutas till central förhandling.
Mom 4
Om kollektivavtal sluts är frågor om dygns-, natt- och veckovila reglerade under avtalets giltighetstid.
Sluts inte kollektivavtal om natt- och veckovila gäller arbetstidslagen.
Anmärkning
1 Om arbetsgivaren beslutar att förlägga förlängd dygnsvila till arbetstid görs ej löneavdrag.
2 Om beordrat övertidsarbete efter tjänstemannens begäran delas upp eller för- läggs åtskilt från den ordinarie arbetstiden ska reglerna i detta moment inte tillämpas.
3 Med motsvarande viloperiod avses mellanskillnaden mellan 11 timmar och den sammanhängande viloperiod som tjänstemannen har fått. Exempelvis tre tim- mar, om viloperioden viss 24-timmarsperiod varit åtta timmar. Om viloperi- oden under flera på varandra följande 24-timmarsperioder varit kortare än elva timmar ska motsvarande viloperiod vara summan av mellanskillnaderna.
4 Arbetsgivare som utnyttjar undantagsregeln rörande dygnsvila har att, för lo- kal facklig organisation, månadsvis, eller på annat sätt som de lokala parterna enas om, redovisa vid vilka tillfällen detta gjorts liksom skälen härför.
5 Med anledning av införandet av regler om dygnsvila är parterna överens om att s k dubbelskift enbart får tillgripas vid tillfällen då någon annan lösning inte står till buds.
6 Om undantag från lagens regler om veckovila görs, och veckovila ej kan bere- das ska tjänstemannen under nästföljande sjudagarsperiod erhålla 72 timmars sammanhängande ledighet. Ledighet förlagd till ordinarie arbetstid medför ej löneavdrag.
§ 4 Övertid
Mom 1
Med övertidsarbete avses i detta avtal arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för denne gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om
– övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
– där beordrande på förhand ej kunnat ske övertidsarbetet har godkänts i efter- hand av arbetsgivaren.
Tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten upptas inte som övertid enligt mom 2 nedan.
Vid beräkning av fullgjord övertid medtas endast fulla halvtimmar.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, ska de båda övertidsperioderna sammanräknas.
Anmärkning
Beträffande deltidsanställda tjänstemän ska arbete som ersätts enligt § 6 mom 4:1 i avtalet om allmänna anställningsvillkor avräknas från övertidsutrymmet i mom 2 nedan.
Mom 2
När särskilda skäl föreligger får allmän övertid uttas med högst 200 timmar per kalenderår.
Mom 3
Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en period av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Dessa timtal får endast överskridas om syn- nerliga skäl föreligger, t ex när det är nödvändigt för att ett arbete, som inte kan avbrytas utan avsevärda olägenheter för verksamheten, ska kunna slutföras.
Mom 4
Allmän övertid, oavsett kompensationsform, ska avräknas från övertidsutrymmet enligt mom 2 ovan.
Om övertiden ersätts med ledig tid (kompensationsledighet) enligt § 6 mom 3 i avtalet om allmänna anställningsvillkor återförs det antal ”övertidstimmar” som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt mom 2 ovan.
Exempel
En tjänsteman utför övertidsarbete en vardagskväll under 4 timmar. Dessa över- tidstimmar avräknas från övertidsutrymmet enligt mom 2. Överenskommelse träf- fas om att tjänstemannen ska kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under 6 timmar (4 övertidstimmar x 1,5 tim = 6 kompensationsledighetstimmar). När kompensationsledigheten har uttagits tillförs övertidsutrymmet enligt mom 2 de 4 övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten.
Under kalenderåret får högst 100 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrym- met, såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannaklubben enas om annat.
Anmärkningar
Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan träffa överenskommelse om att över- tid som ersatts med kompensationsledighet skall, för att kunna återföras till övertidsutrymmet enligt den teknik som beskrivs ovan, utläggas inom viss bestämd
tidsperiod, t ex räknat från tidpunkten för övertidsarbetets utförande eller före visst bestämt datum.
LEDARNA och CF har i anslutning till detta moment förklarat att förbunden inte motsätter sig lokala överenskommelser om återföring av ytterligare timmar utöver de i bestämmelsen angivna 100 timmarna för återföring till övertidsutrymmet då övertid ersättes med ledig tid (kompensationsledighet).
Beträffande giltighetstid se § 8 mom 2.
Mom 5
Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss tjänsteman el- ler grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träffas om annan beräkning el- ler omfattning av allmän övertid. Överenskommelse om annan omfattning av all- män övertid ska underställas förbundsparterna för godkännande.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse se § 8 mom 2.
Mom 6
Utöver vad ovan sagts kan när särskilda skäl föreligger, extra övertid uttas under kalenderåret med högst 100 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben.
Beträffande giltighetstid se § 8 mom 2.
Mom 7
Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständighet, som ej kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, ska övertid som fullgjorts med anledning därav ej beaktas vid beräkning av övertid enligt mom 2 ovan.
§ 5 Jourtid
Mom 1
Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänstemannen står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra ar- bete, får jourtid tas ut härför med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid under vilken tjäns- temannen utfört arbete för arbetsgivarens räkning.
Mom 2
Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss tjänsteman el- ler grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träffas om annan beräkning el- ler omfattning av jourtid.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse se § 8 mom 2.
§ 6 Anteckning av övertid och jourtid
Arbetsgivaren ska föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid en- ligt § 4 och jourtid enligt § 5. Xxxxxxxxxxxxx, tjänstemannaklubben eller central representant för tjänstemannaförbundet har rätt att ta del av dessa anteckningar.
§ 7 Förhandlingsordning
Samma förhandlingsordning gäller som för avtalet om allmänna anställningsvill- kor. Bestämmelserna härom finns i § 10 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgö- relsen den 11 mars 1978 mellan SAF och PTK och i § 9 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 21 maj 1976 mellan SAF och PTK.
§ 8 Giltighetstid
Mom 1
Bestämmelserna i detta avtal gäller fr o m den 1 april 1993 t o m den 31 mars 1995. Om avtalet inte har sagts upp av endera parten senast tre månader före giltighetsti- dens utgång, prolongeras det för ett kalenderår åt gången.
Om arbetstidsavtalet upphör att gälla upphör även överenskommelse som slutits med stöd av avtalet i och med utgången av avtalets giltighetstid.
Mom 2
Lokal överenskommelse som träffas med stöd av § 1 mom 4, § 2 mom 2, § 3 mom 4 § 4 mom 5 och rätten för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att träffa överenskommelse om uttag av extra övertid enligt § 4 mom 6 ska gälla tills vidare med tre månaders uppsägningstid.
Uppsägning kan ske av arbetsgivaren, tjänstemannaklubben eller av PTK-förbund. Om endera parten önskar att den lokala överenskommelsen respektive nämnda rätt till lokal överenskommelsemöjlighet ska bestå, ska han skyndsamt begära att för- handlingar härom förs under uppsägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga det lokala avtalets uppsägningstid för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhand- lingsordningen hinner slutföras innan avtalet upphör. I sista hand kan frågan huruvida avtalet ska bestå eller ej tas upp till överläggningar i Tjänstemarknads- nämnden SAF-PTK.
Bilaga 3
Överenskommelse om ersättning för förskjuten arbets- tid, jourtid och beredskapstjänst mellan Stål och Metall Arbetsgivareförbundet och Unionen/Ledarna/Sveriges Ingenjörer
Gemensamma anteckningar
§ 1
Parterna enades därjämte om att till protokollet i §§ 2-4 göra följande för överens- kommelserna om riktlinjer rörande ersättning för förskjuten arbetstid, jourtid och beredskapstjänst gemensamma anteckningar.
§ 2
Parterna enades om att meddelande om förskjuten arbetstid, jourtid och bered- skapstjänst skulle lämnas till såväl berörda tjänstemän som till vid företaget an- ställd representant för tjänstemännen.
§ 3
Parterna konstaterade att frågan rörande omfördelning av den ordinarie arbetstiden, inarbetning av klämdagar och liknande samt förberedelse- och avslutningsarbeten enligt § 6 mom 2:2 i avtalet mellan Stål och Metall Arbetsgivareförbundet och Un- ionen/ Ledarna/Sveriges Ingenjörer inte berördes av denna överenskommelse.
§ 4
Parterna noterade följande:
Enligt nuvarande semester-, sjuklöne-, övertids-, restids- och pensionsbestämmel- ser gäller följande beträffande ersättning för förskjuten arbetstid:
För ersättning utbetalas semesterlön enligt avtalet om allmänna anställningsvillkor
§ 4 mom 4. Motsvarande tillämpning gäller semesterersättning. Ersättningen med- tages ej vid beräkning av övertidsersättning eller restidsersättning. För tjänstemän med regelmässigt förskjuten arbetstid inräknas ersättningen i den pensionsmedfö- rande lönen enligt ITP-avtalets punkt A 3:1.
Ersättning för beredskapstjänst och jourtid ska inräknas i underlaget för semester- lön och semesterersättning*. För tjänstemän med regelmässig jourtid eller bered- skapstjänst inräknas ersättningen i den pensionsmedförande lönen enligt ITP-
avtalets punkt A 3:1. Ersättningen beaktas ej vid tillämpning av övriga av ovan- nämnda bestämmelser.
Riktlinjer rörande ersättning för arbete på förskjuten arbetstid
1. Nedanstående riktlinjer är avsedda att tillämpas vid arbete på förskjuten arbets- tid. De lokala parterna äger dock, om särskilda skäl härtill föreligger, träffa över- enskommelse om annan lösning i fråga om ersättning för arbete på sådan tid.
2. Med förskjuten arbetstid avses den del av tjänstemannens ordinarie arbets- tidsmått som förläggs utanför det vid tjänstemannens arbetsställe gällande or- dinarie dagarbetstidsschemat.
Förskjuten arbetstid ersätts enligt punkt 4 nedan.
* Se § 4 mom 4:1 i avtalet om allmänna anställningsvillkor mellan Stål och Metall Arbetsgivareförbun- det och Unionen/Ledarna/Sveriges Ingenjörer.
Protokollsanteckningar
a) Xxxxxxxx är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutning av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhand- lingar som kan komma att begäras.
b) Om ett system för flexibel arbetstid tillämpas utges inte ersättning för arbetstid inom det ordinarie dagsarbetstidsschemats yttre tidpunkter, dvs inom den s k bandbredden.
3. Arbetsgivaren bör, såvitt möjligt, senast 14 dagar i förväg lämna berörd tjäns- teman meddelande om förskjutning av arbetstiden. Sådant meddelande bör även innehålla uppgift om beräknad varaktighet av arbetstidens förskjutning.
4. Förskjuten arbetstid ersätts per timme enligt följande:
Kl 18 - 07 vardagar
månadslönen 540
månadslönen 300
Från kl 07 lördagar, från kl 18 trettondagsaftonen och dagarna före 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen och Alla Helgons Dag till kl 06 påföljande var- dag samt kl 06-07 pingst-, midsommar- och julafton
månadslönen 150
Från kl 07 pingst-, midsommar- och julafton samt från kl 18 skärtorsdagen och ny- årsafton till kl 06 första vardagen efter respektive helger
5. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning, till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.
6. Ersättning för förskjuten arbetstid och övertidsersättning kan ej utges samtidigt.
Riktlinjer rörande ersättning för jourtid
1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för jourtid. De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning.
2. Med jourtid avses tid då tjänstemannen ej har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete.
3. Jourtid ersätts per jourtimme med
månadslönen 600
dock gäller följande:
fredag - söndag
från fredag kl 18 till lördag kl 07
månadslönen 540
från lördag kl 07 till måndag kl 06
månadslönen 300
vid helger
från kl 18 dagen före till kl 07 trettondagen, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx, nat- ionaldagen och Alla Helgons Dag
månadslönen 540
från kl 07 trettondagen, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen och Alla Helgons Dag till kl 06 första vardagen efter respektive helger
månadslönen 300
från kl 07 pingst-, midsommar- och julafton samt från kl 18 på skärtorsdagen och nyårsafton till kl 06 första vardagen efter respektive helger
månadslönen 150
Jourersättningen utges per pass för lägst 8 timmar, i förekommande fall, minskat med den tid för vilken övertidsersättning utgetts.
4. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.
5. Xxxxxxx ska fördelas så att den ej oskäligt belastar enskild tjänsteman.
Schema för jourtid bör upprättas i god tid.
Riktlinjer rörande ersättning för beredskapstjänst
1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för beredskapstjänst. De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning.
2. Med beredskapstjänst avses tid då tjänsteman ej har arbetsskyldighet men åläggs vara anträffbar för att inom föreskriven tid efter varsel infinna sig på arbetsstället.
3. Beredskapstjänst ersätts per beredskapstimme med
månadslönen 1400
Dock gäller följande:
fredag - söndag
från fredag kl 18 till lördag kl 07
månadslönen 1000
från lördag kl 07 till måndag kl 06
månadslönen 700
vid helger
från kl 18 dagen före till kl 07 trettondagen, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx, nat- ionaldagen och Alla Helgons Dag
månadslönen 1000
från kl 07 trettondagen, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen och Alla Helgons Dag till kl 06 första vardagen efter respektive helger
månadslönen 700
från kl 07 på pingst-, midsommar- och julafton samt från kl 18 på skärtorsdagen och nyårsafton till kl 06 första vardagen efter respektive helger
månadslönen 350
Beredskapsersättning utges per pass för lägst 8 timmar, i förekommande fall, mins- kat med den tid för vilken övertidsersättning utgetts.*
4. Vid påkallad inställelse i arbete utges övertidsersättning för arbetad tid, dock minst för 3 timmar. Erforderliga resekostnader till arbetsplatsen ersätts av ar- betsgivaren.
5. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med tjänstemän i mer kvalificerade befattningar till vilka skälig ersättning utges i annan ordning.
6. Beredskapstjänst ska fördelas så att den ej oskäligt belastar enskild tjänsteman.
Schema för beredskapstjänst bör upprättas i god tid.
* I överenskommelse mellan Stål och Metall Arbetsgivareförbundet och Ledarna har punkt 3 sista stycket följande lydelse: Beredskapsersättning utges per pass för lägst 8 timmar.
Bilaga 4
Arbetstid (trevalet)
Varje tjänsteman har årligen, senast den 31 januari varje år, att göra ett av nedan- stående val:
– en arbetstidsförkortning motsvarande fyra dagar
– en avsättning till pensionspremie motsvarande 2,4 % av under föregående ka- lenderrår utbetald månadslön
– en kontant ersättning i form av ett engångsbelopp motsvarande 2 % av under föregående kalenderår utbetald månadslön.
I avtalsöverenskommelserna 2001 och 2004 fanns möjlighet för de lokala parterna att vid fyra revisionstillfällen tillföra den lokala potten 0,5 % i stället för att tillämpa ovanstående treval.
Har så skett minskas möjligheten till treval i motsvarande grad.
Exempel:
Har de lokala parterna utnyttjat möjligheten vid två tillfällen, så består trevalet av två lediga dagar eller 1,2 % pensionspremie eller 1,0 % i kontant ersättning.
Anmärkningar:
1 Tjänsteman som väljer arbetstidsförkortning har inte rätt att spara dagar från ett kalenderår till ett annat. Ledighet som inte uttages under avtalsåret ersätts med kontant utbetalning. Detta gäller även för tjänsteman som av något skäl inte gör något val.
2 Det årsvisa utbetalda beloppet enligt denna bilaga ingår i den aktuella fasta lönen som arbetsgivaren har att anmäla som pensionsförmedlande lön enligt ITP-planens avdelning 1 eller 2.
Bilaga 5
Löneavtal mellan Föreningen Industriarbetsgivarna och Unionen (Stål- och Metallindustrin)
1 Gemensamma utgångspunkter
Det är Industriarbetsgivarnas och Unionens gemensamma uppfattning att ökad lönsamhet, produktivitet, investeringar och innovationskraft i företagen utgör av- görande förutsättningar för ökad konkurrenskraft och tillväxt. Därigenom skapas förutsättningar för tjänstemännens löneutveckling i företagen.
Produktivitetsutveckling är ett resultat av en skapande process som förutsätter tydliga mål för företagets verksamhet och för tjänstemannen. Företagets chefer har ett särskilt ansvar för att mål sätts och att uppföljning av resultat sker.
Motivet för varje utvecklingsinsats ska vara att stärka företagets konkurrenskraft. Tjänstemännens kompetens och kompetensutveckling är av stor betydelse för före- tagets produktivitet och förnyelse. Det är därför viktigt att under hela deras yrkesliv ge dem tillfälle och motiv till en ändamålsenlig kompetensutveckling vilket bör återspeglas i den praktiska lönesättningen.
2 Grundläggande principer för lönebildningen i företagen
2:1
Lönesättning och löneutveckling för tjänstemännen sker mot bakgrund av de för- hållanden som skapar företagets ekonomiska förutsättningar, främst produktivi- tetsutvecklingen och tjänstemännens bidrag härtill.
Lönesättningen ska därför vara en del av en produktivitets- och intäktsskapande process och stimulera till ökade insatser.
Lönesättningen ska grundas på systematisk och motiverad bedömning.
I företaget bör även finnas kriterier för lönesättning för alla karriärvägar t ex spe- cialister/experter och chefer.
Samma löneprinciper ska gälla för samtliga tjänstemän.
2:2
Lönesättningen ska vara individuell och differentierad med hänsyn till verksam- hetens krav och arbetsuppgifternas art och innehåll, individuell kompetens, dug- lighet och uppnådda resultat samt insatser för utvecklingen av andras kompetens som är av vikt för verksamheten. Bestämmande för den individuella lönesätt- ningen är i första hand måluppfyllelse och faktiska resultat.
Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft ska beaktas vid lönesättningen.
En utgångspunkt är att lönen ökar med stigande ansvar och svårighetsgrad och med tjänstemannens prestation och duglighet.
3 Löner och löneutveckling
(Gäller där Unionen har lokal klubb eller arbetsplatsombud med förhandlingsrätt på arbetsstället - i annat fall se punkten 4.)
3:1 Gemensam genomgång
De grundläggande principerna för lönebildningen och de gemensamma utgångs- punkterna enligt detta avtal förutsätter att de lokala parterna gör en gemensam ge- nomgång av avtalets intentioner och tillämpningen på företaget. Med sin känne- dom om företagets förhållanden bör de lokala parterna komma överens om tid- plan och formerna för lönerevisionen.
De lokala parterna ska inför de löneförhandlingar som ska genomföras analysera om diskriminerande eller på annat sätt omotiverade löneskillnader förekommer. Framgår det av dessa analyser att omotiverade löneskillnader finns i företaget ska dessa justeras i samband med lönerevisionerna.
3:2 Lönesamtal
En genomgång av varje tjänstemans lön sker inför löneförhandlingarna. Löne- samtalet sker mellan lönesättande chef och tjänstemannen med utgångspunkt från de grundläggande principerna för lönebildning samt de gemensamma utgångs- punkterna i detta avtal. Varje tjänsteman ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad tjänstemannen kan göra för att öka lönen.
3:3 Lönerevisioner
Om de lokala parterna inte enas om annan eller andra tidpunkter under avtalspe- rioden genomförs årligen en lönerevision per den 1 april.
Revisionen ska ske med utgångspunkt från ”Gemensamma utgångspunkter” och ”Grundläggande principer för lönebildningen i företagen” enligt punkterna 1 och 2.
För genomförandet av förhandlingarna ställs till de lokala parternas förfogande det första avtalsåret ett löneökningsutrymme om 1,5 % och för det andra avtalså- ret 1,5 % samt för det tredje avtalsåret 1,5 % av lönesumman för Unionens med- lemmar dagen före lönerevisionsdatum.
Vid lönesättningen ska beaktas tjänstemännens ökade erfarenheter i sina befatt- ningar, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran samt bättre arbetsinsatser.
I samband med lönerevisionen ska de lokala parterna, utöver ovan angivna ut- rymme, förhandla om individuella löneökningar i syfte att bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur för tjänstemännen.
För tjänsteman som erhåller liten eller ingen löneökning ska särskilda överlägg- ningar föras om den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifterna och rådande arbetsförutsättningar, behov av kompetenshöjande insatser eller andra ändamåls- enliga åtgärder.
3:4 Lägsta löneökning
Om de lokala parterna inte träffar annan överenskommelse ska varje tjänsteman, som omfattas av lönerevisionen, fr.o.m. den 1 april 2017, den 1 april 2018 respek- tive den 1 april 2019 ha erhållit ett lägsta belopp om 266 kr, 271 kr respektive 277 kr per månad. Xxxxxxxx avser heltidsanställd tjänsteman. För deltidsanställda minskas beloppen i proportion till arbetstidens längd.
3:5 Lägsta lön
Avtalets lägsta månadslön, för närvarande 17 003 kronor, höjs från och med den 1 april 2017 till 17 343 kronor, fr om den 1 april 2018 till 17 690 kr respektive till
18 044 kr fr om den 1 april 2019.
För arbetstagare som varit anställd sammanhängande ett år i företaget höjs avta- lets lägsta månadslön för närvarande 18 225 kronor fr.o.m. 1 april 2017 till
18 590 kronor fr om den 1 april 2018 till 18 961 kr respektive 19 341 kr fr om
den 1 april 2019.
Beloppen avräknas löneutrymmet vid företaget.
Då särskilda skäl föreligger kan lägre lön tillämpas under 12 månader. De lokala par- terna enas om innebörden och tillämpningen av begreppet ”särskilda skäl” i företaget.
4 Löner och löneutveckling
(Gäller där Unionen saknar lokal klubb eller arbetsplatsombud med förhandlings- rätt på arbetsstället. Arbetsgivaren kan dock tillämpa punkten 3 efter överens- kommelse med Unionen på regional nivå.)
4:1 Lönesamtal
En genomgång sker årligen av varje tjänstemans lön. Lönesamtalet sker mellan lönesättande chef och tjänstemannen med utgångspunkt från de grundläggande principerna för lönebildning samt de gemensamma utgångspunkterna i detta avtal. Varje tjänsteman ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad tjänstemannen kan göra för att öka lönen.
4:2 Lönerevisioner
Lönerevisionerna ska ske med utgångspunkt från ”Gemensamma utgångspunk- ter” och ”Grundläggande principer för lönebildningen i företagen” enligt punk- terna 1 och 2.
För genomförandet av lönerevisionen ställs till förfogande för det första avtalsåret ett löneökningsutrymme om 2,0 % och för det andra avtalsåret 2,0 % samt för det tredje avtalsåret 2,0 % av lönesumman för Unionens medlemmar dagen före löne- revisionsdatum.
Vid lönesättningen ska beaktas tjänstemannens ökade erfarenheter i sina befatt- ningar, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran samt bättre arbetsinsatser.
Individuell fördelning av löneökningsutrymmet genomförs årligen per den 1 april och ska förberedas och påbörjas i god tid samt genomföras utan dröjsmål.
I samband med att arbetsgivaren fördelar löneökningsutrymmet ska enskilda sam- tal hållas med berörda tjänstemän.
4:3 Lägsta löneökning
Efter avslutad lönerevision ska varje tjänsteman, som omfattas av lönerevisionen, fr.o.m. den 1 april 2017, den 1 april 2018 respektive 1 april 2019 ha erhållit ett
lägsta belopp om 266 kr, 271 kr respektive 277 kr per månad. Xxxxxxxx avser hel- tidsanställd tjänsteman. För deltidsanställda minskas beloppen i proportion till ar- betstidens längd.
4:4 Lägsta lön
Avtalets lägsta månadslön, för närvarande 17 003 kronor, höjs från och med den 1 april 2017 till 17 343 kronor, fr om den 1 april 2018 till 17 690 kr respektive till
18 044 kr fr om den 1 april 2019.
För arbetstagare som varit anställd sammanhängande ett år i företaget höjs avta- lets lägsta månadslön för närvarande 18 225 kronor fr.o.m. 1 april 2017 till
18 590 kronor fr om den 1 april 2018 till 18 961 kr respektive 19 341 kr fr om
den 1 april 2019.
Beloppen avräknas löneutrymmet vid företaget.
4:5 Samtal
Om en tjänsteman upplever sig inte ha erhållit en godtagbar lönehöjning ska sam- tal föras mellan lönesättande chef och tjänstemannen om dennes förutsättningar för arbetsuppgifterna, behov av kompetenshöjande insatser eller andra åtgärder. Samtal ska även föras mellan lönesättande chef och tjänsteman om den senare upplever att arbetsgivaren inte har följt löneavtalets "Grundläggande principer för lönebildningen i företagen". Vid oenighet om tillämpningen av löneavtalet har be- rörd tjänsteman möjlighet att vända sig till Unionens regionkontor för påkallande av lokal förhandling.
5 Förhandlingsordning
I de fall enighet om tillämpningen av detta avtal inte nås vid lokal förhandling kan berörd lokal part påkalla central förhandling. Innan central förhandling påkallas kan förhandlingen ajourneras och central konsultation genomföras i syfte att klar- göra avtalets intentioner.
Bilaga 6
Löneavtal mellan Föreningen Industriarbetsgivarna och Sveriges Ingenjörer (Stål- och Metallindustrin)
Industriarbetsgivarna och Sveriges Ingenjörer är ense om följande avtal att gälla för Industriarbetsgivarnas medlemsföretag (avtalsområde Stål- och Metallindu- strin) och Sveriges Ingenjörers medlemmar vid dessa företag.
Med civilingenjörer/medlemmar avses i detta avtal även andra akademiker som företräds av Sveriges Ingenjörer.
1 Gemensamma utgångspunkter
Det är Industriarbetsgivarnas och Sveriges Ingenjörers gemensamma uppfattning att ökad lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen utgör avgö- rande förutsättningar för ökad konkurrenskraft och tillväxt. Därigenom skapas förutsättningar för civilingenjörernas löneutveckling i företagen.
Produktivitetsutveckling är ett resultat av en skapande process som förutsätter tydliga mål för företagets verksamhet och för civilingenjören. Företagets chefer har ett särskilt ansvar för att mål sätts och att uppföljning av resultat sker.
Motivet för varje utvecklingsinsats ska vara att stärka företagets konkurrenskraft. Civilingenjörernas utbildning och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse. Det är därför viktigt att under hela deras yrkesliv ge dem tillfälle och motiv till en ändamålsenlig kompetensutveckling vil- ket bör återspeglas i den praktiska lönesättningen.
2 Grundläggande principer för lönebildningen i företagen
2:1
Lönesättning och löneutveckling för civilingenjörerna sker mot bakgrund av de förhållanden som skapar företagets ekonomiska förutsättningar, främst produkti- vitetsutvecklingen och civilingenjörernas bidrag härtill.
Lönesättningen ska vara en del av en produktivitets- och intäktsskapande process och stimulera till ökade insatser.
Lönesättningen ska grundas på systematisk och motiverad bedömning.
I företaget bör finnas kriterier för lönesättning för alla karriärvägar t ex specia- lister/experter och chefer.
Samma löneprinciper ska gälla för samtliga civilingenjörer.
2:2
Lönesättningen ska vara individuell och differentierad med hänsyn till verksam- hetens krav och arbetsuppgifternas art och innehåll, individuell kompetens, dug- lighet och uppnådda resultat samt insatser för utvecklingen av andras kompetens som är av vikt för verksamheten. Bestämmande för den individuella lönesätt- ningen är i första hand måluppfyllelse och faktiska resultat.
3 Löner och löneutveckling
3:1 Gemensam genomgång
De grundläggande principerna för lönebildningen och de gemensamma utgångs- punkterna enligt detta avtal förutsätter att de lokala parterna gör en gemensam ge- nomgång av avtalets intentioner och tillämpningen på företaget. Med sin känne- dom om företagets förhållanden bör de lokala parterna komma överens om tids- plan och formerna för lönerevisionen.
De lokala parterna ska inför löneförhandlingarna analysera om diskriminerande eller på annat sätt omotiverade löneskillnader förekommer. Framgår det av dessa analyser att omotiverade löneskillnader finns i företaget ska dessa justeras i sam- band med lönerevisionerna.
3:2 Lönesamtal
En genomgång sker årligen av varje civilingenjörs lön. Lönesamtalet sker mellan lönesättande chef och civilingenjören med utgångspunkt från de grundläggande principerna för lönebildning samt de gemensamma utgångspunkterna i detta avtal. Varje civilingenjör ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad civilingenjören kan göra för att öka lönen.
3:3 Lönerevisioner
De lokala parterna ska genomföra en lönerevision per avtalsår. Lönerevisionen ska ske den 1 april om inte parterna enas om annat.
Revisionerna ska ske med utgångspunkt från "Gemensamma utgångspunkter” och ”Löneprinciper” enligt punkterna 1 och 2.
Lönehöjningarna ska gälla fr.o.m. den 1 april 2017, den 1 april 2018, respektive den 1 april 2019, om inte annat överenskommes.
För genomförande av förhandlingarna ställs till de lokala parternas förfogande för det första avtalsåret ett löneökningsutrymme om 1,5 % och för det andra avtalså- ret 1,5 % samt för det tredje avtalsåret 1,5 % av lönesumman för medlemmar i Sveriges Ingenjörer dagen före lönerevisionsdatum.
I samband med lönerevisionen ska de lokala parterna, utöver ovan angivna ut- rymme, förhandla om individuella löneökningar i syfte att bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur för civilingenjörsgruppen.
Vid lönesättningen ska beaktas civilingenjörens ökade erfarenheter i sina befatt- ningar, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran samt bättre arbetsinsatser.
För medlem som erhåller liten eller ingen löneökning ska särskilda överlägg- ningar föras om den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifterna och rådande arbetsförutsättningar, behov av kompetenshöjande insatser eller andra ändamåls- enliga åtgärder.
4 Förhandlingsordning
4:1
Saknar Sveriges Ingenjörer lokalavdelning vid företaget lämnas förslag till, och sker överläggning med, den enskilde civilingenjören.
4:2
Vid oenighet mellan de lokala parterna angående formerna för lönerevisionens genomförande ska de centrala parterna konsulteras innan den lokala förhand- lingen avslutats. I sådana fall ska de centrala parterna via överläggningar med de lokala parterna medverka till att förutsättningar skapas för en lokal överenskom- melse i formfrågan.
4:3
Kan de lokala parterna ej enas, äger part att påkalla central förhandling.
Bilaga 7
Tekniska anvisningar för Unionen och Sveriges Ingenjörer
1 Löneavtalens omfattning
a) Löneavtalens tillämpningsområden
Löneavtalen gäller endast medlemmar i Unionen/Sveriges Ingenjörer och i In- dustriarbetsgivarnas medlemsföretag, avtalsområde stål- och metallindustrin.
Avtalet för respektive avtalsår omfattar endast de tjänstemän som börjat sin an- ställning vid företaget den 31 mars 2017, den 31 mars 2018 respektive den 31
mars 2019.
b) Undantag
Avtalet gäller inte för tjänsteman som påbörjat sin anställning vid företaget senast den 31 mars 2017, den 31 mars 2018 respektive den 31 mars 2019 och som,
Gäller endast Unionen
– är tidsbegränsat anställd (allmän visstidsanställning eller vikariat) och vars anställning ej varat fortlöpande 6 månader
– är anställd för vikariat eller i övrigt viss tid, och vars anställning inte varat fortlöpande 6 månader
– är anställd på prov
– innehar anställning som utgör bisyssla
– kvarstår i tjänst vid företaget efter uppnådd pensionsålder
– är tjänstledig under minst tre månader - räknat från lönerevisionstidpunkten- av annan orsak än sjuk-dom eller föräldraledighet.
c) Anställningsavtal träffat senare än den 1 oktober 2016, den 1 oktober 2017 respektive den 1 oktober 2018
Om ett anställningsavtal har träffats senare än ovan angivna tidpunkt och över- enskommelse träffats om att den avtalade lönen ska gälla oberoende av 2017, 2018 respektive 2019 års löneavtal ska tjänstemannen inte omfattas av lönerevis- ionen.
d) Redan genomförd lönerevision
Har i avvaktan på 2017 års löneavtal lönehöjningar utgetts ska detta beaktas om inte de lokala parterna överenskommit om annat.
e) Kontraktslön
Löneavtalen tillämpas även för en tjänsteman med kontraktslön, om det ej fram- går av omständigheterna att så ej varit avsikten då kontraktet upprättades eller förnyades.
f) Tjänstemän som slutat
Till tjänstemän som slutat sin anställning bör företagen, utan särskild anmaning, betala ut vad dessa kan ha att fordra efter lönerevisionen.
g) Företag med verksamhet vid skilda enheter
För de företag som bedriver verksamhet på flera orter eller vid flera enheter på en och samma ort gäller följande:
– Företaget ska tillämpa bestämmelserna i avtalen på företaget som helhet, om detta varit "klar praxis" vid tidigare lönerevisioner eller om lokal överenskom- melse om detta träffats i samband med tillämpningen av nu aktuellt löneavtal.
– I övriga fall ska företaget tillämpa löneavtalen för varje ort där företaget be- driver verksamhet respektive för varje enhet av företaget på samma ort.
h) Föräldralediga tjänstemän
Tjänsteman som är eller har varit föräldraledig ska normalt tillförsäkras samma allmänna löneutveckling under ledigheten som när denne arbetar fullt ut enligt sin normala arbetstid.
2 Retroaktiva omräkningar m m
Retroaktiva omräkningar
Då löneavtalet för 2017, 2018 respektive 2019 ska tillämpas fr.o.m. den 1 april måste vissa ersättningar och avdrag omräknas retroaktivt från dessa datum. Föl- jande gäller beträffande utbetalade övertidsersättningar, gjorda tjänstledighetsav- drag och sjukavdrag.
Övertidsersättningar ska omräknas retroaktivt. Om inte lokal överenskommelse träffats om att omräkningen ska ske individuellt ska en "schablonmetod" tilläm- pas som innebär omräkning med den genomsnittliga lönehöjningen vid företaget inom respektive förbund.
De genomsnittstal som vid schablonmetoden används för de organiserade tjänste- männen bör även tillämpas för oorganiserade tjänstemän.
Då en långtidssjukskriven eller föräldraledig tjänsteman erhåller retroaktiv löne- ökning ska ersättning utgå för mellanskillnaden mellan faktiskt utbetald sjukpen- ning/föräldrapenning och den sjukpenning/föräldrapenning som skulle utgått om beräkning skett med den nya lönen som underlag. Denna retroaktiva ersättning ska utgå från dagen för löneökningen. Detta gäller under förutsättning att retroak- tiv ersättning ej kan erhållas från Försäkringskassan.
Tjänstledighetsavdrag ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individu- ellt. Schablonmetod är inte tillåten.
Sjukavdrag ska omräknas enligt följande.
Sjukavdrag t o m 14:e kalenderdagen ska omräknas retroaktivt.
Retroaktiv omräkning ska ej ske för sjukavdrag fr o m 15:e kalenderdagen.
3 Provision och premielön
Reglerna avseende provisions- och premieavlönade är oförändrade sedan tidigare år.
För provisions- och tantiemavlönade tjänstemän bör eftersträvas, med beaktande av att det ligger i nämnda löneformers natur att årsförtjänsten för den enskilde tjänstemannen kan variera, att förtjänstutvecklingen på sikt följer den för övriga tjänstemän.
För tjänstemän med premielön gäller samma principer för lönehöjningar som för övriga tjänstemän.
4 Vissa pensionsfrågor
Avtalets tillämpning vid pensionsfall.
Om lönehöjning utges till tjänsteman, som slutat sin anställning den 1 april 2017, 1 april 2018 respektive den 1 april 2019 eller senare och som är pensionsberättigad, ska höjningen ej vara pensionsmedförande.
Om anställningen har upphört på grund av pensionsfall, ska emellertid lönehöj- ningen vara pensionsmedförande.
Anmälan om pensionsmedförande lön
Företaget ska till Collectum/PRI som pensionsmedförande lön anmäla lönehöj- ning till följd av detta avtal.
Bilaga 8
Avtal om lokal lönebildning - Ledarna
Industriarbetsgivarna och Ledarna är ense om att följande avtal ska gälla för med- lemsföretagen inom stål- och metallindustrin samt Ledarnas medlemmar inom par- ternas gemensamma verksamhetsområden.
1 Gemensamma utgångspunkter
Industriarbetsgivarna och Ledarna vill med detta avtal bidra till ökad produktivitet, lönsamhet och konkurrenskraft i företagen. Därigenom skapas bättre förutsätt- ningar för en positiv löneutveckling. Detta förutsätter ett utvecklat och effektivt ledarskap inom alla funktioner i företaget.
Chefer är arbetsgivarens företrädare och har ett särskilt ansvar för att uppsatta mål nås och att resultat följs upp. Detta förutsätter en kontinuerlig individuell utveckl- ing och delaktighet. För att framgångsrikt kunna kommunicera företagets affärs- idéer, framgångsfaktorer och mål krävs att cheferna erhåller stöd och utbildning samt har rimliga förutsättningar för att hantera detta avtal.
Avtalet ger ramen för den lokala lönebildningsprocessen, där utgångspunkten är dialogen mellan chef och medarbetare. Nyckelorden i denna dialog är;
• individuella mål och prioriteringar
• kompetensutveckling
• resultat och prestation
• lön och belöning
Arbetsgivaren informerar alla berörda om avtalet och dess praktiska hantering.
Finns lokala företrädare för Ledarna ska den lokala processbeskrivningen utformas gemensamt. Parterna har ett gemensamt ansvar för att processen kvalitetssäkras. Partsgemensamt stödmaterial ger vägledning i detta arbete.
Beträffande principerna för lönebildningen och den praktiska tillämpningen kan de centrala parterna ge råd och stöd.
2 Grundläggande principer
2:1
Avtalets tillämpning anpassas till lokala förutsättningar och förutsätter engage- mang, förtroende och ansvar.
2:2
Företagets lönepolicy och väl kända lönekriterier är grunden för lönesättningen. Chefer ska värderas med utgångspunkt från sin förmåga att skapa resultat genom sitt ledarskap.
2:3
Lönesättningen ska vara individuell och differentierad med hänsyn till verksam- hetens krav och arbetsuppgifternas art och innehåll, individuell kompetens, duglig- het och uppnådda arbetsresultat.
2:4
Dialogens kvalitet och utveckling bygger på ett gemensamt ansvarstagande.
3 Den lokala processen
Företaget ansvarar för att löneprocessen kommer till stånd. För att processen ska fungera krävs att den kvalitetssäkras genom en beskrivning av hur tillämpningen ska ske. Denna bör vara skriftlig.
Företaget definierar vilka personer som ansvarar för löneprocessen. I samband med detta ska deras befogenheter och arbetsuppgifter klarläggas.
Det är särskilt viktigt att det framgår hur dialogen genomförs och följs upp samt tidpunkten för lönerevision. Lönerevisionsdatum för olika individer kan med fördel förläggas till i förväg fastställda individuella tidpunkter enligt en bestämd ordning, exempelvis anställningsmånad.
Om det finns lokala företrädare för Ledarna ska parterna gemensamt ta fram en beskrivning av hur avtalet ska tillämpas i det egna företaget, baserad på avtalets intentioner. De ska även komma överens om hur arbetsgivarens förslag på indivi- duella löner ska presenteras för de lokala företrädarna.
Om det inte finns lokala företrädare ska lönesättande chef och enskild medlem i Ledarna komma överens om tidpunkter och former för utvecklingssamtal, uppfölj- ning, lönedialog, lönerevisionsdatum enligt avtalets utgångspunkter och principer.
Mom 1 Processens delar – en översikt
4 Chefsdialog
Det är av stor vikt att en dialog förs mellan chef och berörd individ om mål, prio- riteringar, förväntningar och utvecklingsbehov. Inriktningen är att skapa en process där individens resultat, prestation, kompetens och löneutveckling knyts samman. Dialogen sker med utgångspunkt från uppdraget och de individuella förutsättning- arna och där kompetensplanering är ett givet inslag.
En fungerande dialog mellan chef och närmast överordnad chef utgår från att bägge parter har förberett sig inför dialogen.
I dialogen bör följande delar ingå: utvecklingssamtal, uppföljning, utvärdering, lö- nesamtal och motivering av ny lön.
5 Lönesättningsprinciper
Lönesättningen ska vara individuell och differentierad utifrån företagets lönepolicy och väl kända lönekriterier.
Vid den individuella lönesättningen utgör exempelvis lednings- och samarbetsför- måga, omdöme, tekniskt, ekonomiskt och personellt ansvar, förmåga att utveckla
medarbetare samt initiativ, idérikedom och innovationskraft, helhetssyn betydelse- fulla bedömningsgrunder i chefsrollen.
Revidering av lönen ska ske minst en gång per tolvmånadersperiod. Föräldralediga omfattas av den årliga löneprocessen.
Xxxxxxxx chef ska ha ett avgörande inflytande i lönesättningen. Ny lön ska alltid presenteras och motiveras i ett planerat samtal.
Vid befordran eller förändring i befattningen sker en översyn av lönen.
6 Särskilda överläggningar vid utebliven löneökning
För medlem i Ledarna som erbjuds låg eller ingen löneökning, ska särskilda över- läggningar föras. Vid överläggningen diskuteras medlemmens förutsättningar för arbetsuppgifterna och rådande arbetsförutsättningar, behov av kompetenshöjande insatser eller andra ändamålsenliga åtgärder. Resultaten dokumenteras.
7 Förhandlingsordning
7:1 Allmänna utgångspunkter
Det ligger i avtalets anda att frågor om individuell lönesättning och löneutveckling i första hand löses i chefsdialogen mellan medlem i Ledarna och dennes chef. I det fall frågorna inte kan lösas bör medlemmen kontakta Ledarna varvid bestämmel- serna i denna förhandlingsordning gäller.
Lokala parter ska eftersträva att nå lokal överenskommelse om hur löneprocessen ska utformas och hur avtalet ska tillämpas. Om parterna inte kommer överens kan de påkalla förhandlingar enligt bestämmelserna i denna förhandlingsordning.
Anmärkning
I det fall en arbetsgivare överhuvudtaget inte tar initiativ till att inleda diskussioner om löneprocessens utformning eller på annat sätt åsidosätter detta avtals tillämp- ning ska förhandlingsordningen i allmänna villkorsavtalet för Industriarbetsgivar- nas respektive förbund tillämpas.
7:2 Lokal förhandling
Lokal förhandling avseende löneprocessen och hur avtalet ska tillämpas ska påkal- las senast tre veckor från det att endera parten förklarar att den anser oenighet i någon fråga föreligga. Innan en lokal förhandling avslutas, bör de centrala parterna konsulteras beträffande tillämpningen av avtalet. Inriktningen ska vara att centrala förhandlingar inte ska behöva tillgripas.
7:3 Förhandling vid oenighet om individuell lön
Vid oenighet om arbetsgivarens förslag till individuell lön ska lokal förhandling påkallas senast sju dagar efter det att arbetsgivaren har lämnat sitt förslag. Förhand- ling ska påbörjas senast tre veckor efter påkallandet. Innan en lokal förhandling avslutas kan de centrala parterna konsulteras beträffande tillämpningen av avtalet.
7:4 Central förhandling
Central förhandling ska påkallas av centrala parter senast tre veckor från den dag lokal förhandling har förklarats avslutad.
7:5 Hänskjutande till Nämnden för Lönefrågor
Kan parterna ej enas vid central förhandling kan frågan hänskjutas till Nämnden för Lönefrågor för utlåtande. Detta ska ske senast tre veckor efter det att den cen- trala förhandlingen har avslutats. Nämnden ska avge utlåtande i tvistefråga som uppkommit inom ramen för detta avtal inom två månader.
Nämnden för Lönefrågor består av fyra ledamöter varvid berört arbetsgivarförbund respektive Ledarna utser två ledamöter var samt vidare var sin sekreterare. Om nämnden är ense kan den fungera som skiljenämnd med en av nämnden utsedd opartisk ordförande.
7:6 Preskription
Part som ej iakttar de tidsfrister som anges ovan förlorar rätten att föra frågan vidare och arbetsgivaren har rätt att fastställa lönerna.
8 Fredsplikt
Detta avtal innebär fredsplikt för såväl lokala som centrala parter i de frågor som regleras i avtalet.
Om överenskommelse om de individuella lönerna inte har kunnat uppnås vid cen- tral förhandling får Ledarna eller Industriarbetsgivarna besluta om fredspliktens upphörande vid ifrågavarande företag eller del av företag som förhandlingen om- fattar. Besked om det ska omgående lämnas till motparten.
Varsel om konfliktåtgärder ska för att vara giltiga ha utfärdats av förbundsstyrelse eller av styrelsen i Industriarbetsgivarna.
I övrigt tillämpas konfliktreglerna i gällande lag och avtal.
9 Giltighetstid med mera
Avtalet träder i kraft den 1 april 2016 och gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid om tre månader. Parterna är ense om att detta avtal ska anmälas till Medlingsinstitutet för registrering.
Avtalet löper med samma giltighetstid som mellanvarande avtal om allmänna vill- kor och någon särskild uppsägning behöver därför inte göras.
Bilaga 1 till Avtal om lokal lönebildning
Diskussionspunkter som ska hanteras i den lokala processen
Punkterna ska vara ett stöd för att få igång en väl fungerande och verksamhetsan- passad lokal lönebildning. De kan också användas till att följa upp och kvalitets- säkra den process som redan finns på företaget.
Syftet med punkterna är att tydliggöra roller, ansvar och arbetssätt samtidigt som de kan ge nya infallsvinklar.
1. Xxxxxxxxx med lokalt anpassad lönebildning för chefer
2. Input mellan lönesättande chefer och ledningen inför lönerevisionen
3. Önskvärd utveckling hos individen/individerna
4. Ansvar och befogenheter
5. Typ av samtal som ska genomföras
6. Nödvändig utbildning, stöd och resurser
7. Kvalitetssäkring av samtal, bedömningar och motivering av ny lön
8. Dokumentation av samtal och överenskommelser
9. Hantering av situation då chef och lönesatt inte kommer överens om ny lön
10. Tidplan för revisionsperioder
11. Ledningens kommunikation av förutsättningarna inför lönerevision med löne- sättande chefer
Tänk på att utvärdering och utveckling av lönebildningsprocessen kvalitetssäkrar tillämpningen och främjar verksamhetens behov.
Bilaga 2 till Avtal om lokal lönebildning
Innehåll i chefsdialogen
En fungerande dialog mellan medlem och dennes chef utgår från att bägge parter har förberett sig inför dialogen.
Områden som bör lyftas i dialogen kring chefens uppdrag och förutsättningar är:
* Uppdrag och ansvarsområden
* Kompetens- och karriärutveckling
* Ansvar och befogenheter
* Stöd i organisationen (administrativt, HR, närmaste chef, kollegor, medarbetare)
* Förståelse för och relation till företagets övriga verksamhet
* Förväntningar och förutsättningar i chefsrollen
- Former och intervall för återkoppling
- Förväntat ledarskap
- Tillgänglighet och flexibilitet
- Tillgång till stödfunktioner
- Arbetsbelastning
Stödmaterial
Exempel på frågeställningar:
1. Vad kännetecknar ett gott ledarskap och hur värderar vi det?
2. Hur vill du beskriva ditt uppdrag och dina ansvarsområden?
3. Hur tydlig anser du att ansvarsfördelningen är inom företaget?
4. Vilken grad av handlingsfrihet anser du att du har?
5. Vilket inflytande har du på övergripande beslut, verksamhetens inriktning?
6. Hur ser du på ditt eget behov av kompetensutveckling – på kort och lång sikt?
7. Vad är mest prioriterat just nu?
8. Vad skulle du vilja lägga mer tid på?
9. Vad skulle du vilja lägga mindre tid på?
10. I vilken omfattning och i vilket forum kan du diskutera verksamheten och re- flektera?
11. Xxx resonerar du kring tillgänglighet i din chefsroll?
12. Hur påverkas ditt privatliv av ditt arbete?
13. Xxxxxx stöd behöver du i din chefsroll för att hantera ditt uppdrag på bästa sätt?
14. Vad kan jag göra för att bidra till att du har rätt förutsättningar för ditt upp- drag?
15. Hur vill du beskriva relationen till dina medarbetare?
16. Hur och från vem får du återkoppling på din arbetsinsats?
17. Vilken information behöver du för att hantera ditt uppdrag?
Bilaga 9
Överenskommelse om varierad arbetstid – flexibilitet och trygghet (Unionen och Ledarna)
Inledning
Utan hinder av arbetstidsavtalets regler om ordinarie arbetstid kan lokal överens- kommelse träffas om att vid företaget, för samtliga eller viss del av tjänstemännen, nedanstående system, Flexibilitet och Trygghet, ska vara tillämpligt.
Om sådan lokal inkoppling sker kan de lokala parterna överenskomma att löneut- rymme ska avsättas till systemet. Vid sådan avsättning motsvarar 0,5 % nio timmar.
§ 10 b i Arbetstidslagen är tillämplig för det fall lokal inkoppling enligt denna bi- laga sker. Detta innebär att den sammanlagda arbetstiden (ordinarie tid, övertid, mertid och jourtid) för varje sjudagarsperiod får uppgå till högst 48 timmar i ge- nomsnitt under en beräkningsperiod om fyra månader.
Ordinarie arbetstid beräknas per helgfri vecka. Plus- och minustid i systemet upp- kommer i förhållande till den normala arbetstiden som gäller för tjänstemannen i företaget under tid då systemet inte tillämpas.
Tjänstemän med avlöst övertid eller oreglerad arbetstid är undantagna från syste- mets tillämpning om inte enskild överenskommelse träffats om annat med berörd tjänsteman.
Varierad arbetstid - Flexibilitet och Trygghet
I syfte att kunna utjämna beläggnings- och efterfrågesvängningar införs ett system med varierad arbetstid och personliga arbetstidskonton; avsättningskonto samt plustidskonto.
Avsättningskonto
De lokala parterna kan överenskomma att avsätta timmar till särskilt avsättnings- konto. För varje anställd avsätts så årligen den 1 januari det antal timmar som lokalt överenskommits till avsättningskontot. Om individen har anställts efter den 1 janu- ari, ska samma antal timmar avsättas vid anställningstidpunkten.
Arbetsgivare och anställd bidrar med hälften vardera till de avsatta timmarna.
Vid minskat behov av arbete får arbetsgivaren minska den ordinarie arbetstiden genom att lägga ut timmar från avsättningskontot som ledig tid. För de timmar med
vilka arbetstiden minskas, betalas ersättning för förlorad arbetsförtjänst.
Vid avsättning av timmar sker i första hand avräkning mot eventuellt minussaldo enligt nedan. Överskjutande timmar avsätts därefter till avsättningskontot.
Avsättningskontot får inte vid något tillfälle överskrida 150 timmar.
De lokala parterna kan komma överens om annan övre gräns för avsättningskontot.
Plustidskonto
Vid ökat behov av arbete får arbetsgivaren öka den ordinarie arbetstiden. Ordinarie lön utgår.
Tid under vilken arbetstiden ökat i förhållande till ordinarie arbetstid ska föras till ett plustidskonto, varvid varje timme ska uppräknas med faktor 2.
I första hand ska dock arbetade plustimmar, inklusive faktor, användas för avräk- ning mot eventuellt minussaldo. Överskjutande timmar avsätts därefter till plus- tidskontot.
Om plustid har uppkommit på plustidskontot, får arbetsgivaren använda även dessa timmar till att minska den normala arbetstiden.
Plustidskontot får inte vid något tillfälle överskrida 150 timmar.
De lokala parterna kan komma överens om annan övre gräns för plustidskontot.
Förläggning av ledig tid - minussaldo
Vid minskad arbetstid ska i första hand avsatta timmar på avsättningskontot användas.
Om inga timmar finns på avsättningskontot, får istället tillgängliga timmar på plus- tidskontot användas.
Om sådana timmar inte finns kan arbetstiden minskas därutöver, då uppkommer ett minussaldo. Minussaldo får maximalt uppgå till 150 timmar, eller annat antal tim- mar som lokalt överenskommes.
Avstämning
Avstämning av avsättningskontot och plustidskontot ska ske varje år den 31 de- cember om inte de lokala parterna enas om annan tidpunkt.
Om de lokala parterna inte kommer överens om annat, ska saldona på avsättnings- kontot och plustidskontot kvarstå den 1 januari nästföljande år.
De lokala parterna kan vid avstämningen komma överens om att de timmar som den anställde bidragit med och som kvarstår på avsättningskontot ska utgå i kontant ersättning. Om sådan ersättning utges, ska motsvarande antal timmar som arbets- givaren bidragit med samtidigt tas bort från avsättningskontot. För tjänsteman som varit anställd under del av året utges ersättningen i proportion till anställningstidens längd.
De lokala parterna kan vid avstämning komma överens om att timmar som vid ökad arbetstid förts till plustidskontot ska utges i kontant ersättning om individen så öns- kar, varvid endast faktiskt antal arbetade timmar ska ersättas.
Frånvaro (Semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet, permission etc)
Frånvaro ska hanteras neutralt i förhållande till systemet. Under frånvaroperiod oavsett orsak uppstår inget plus- eller minussaldo.
Anställnings upphörande
Vid anställnings upphörande utbetalas kontant ersättning för kvarstående timmar på avsättningskontot som den anställde bidragit med. Ersättningen utges i proport- ion till hur stor del av året som anställningen pågått. Tillgängliga timmar på plus- tidskontot ersätts kontant, varvid endast faktiskt antal arbetade timmar räknas med.
Om minussaldo uppstått ska kvittning ske. Xxxxxxxxx ska dock inte ske om anställ- ningen upphört på grund av arbetsbristuppsägning, pensionsavgång eller för det fall tidsbegränsad anställning löpt ut och tjänstemannen på grund av arbetsbrist inte fått fortsatt anställning. Vid uppsägning på grund av personliga skäl ska kvittning inte ske om de personliga skälen är hänförliga till sjukdom. Vid egen uppsägning, efter det att arbetsgivaren varslat om uppsägningar inom tjänstemannakollektivet på grund arbetsbrist, ska inte heller kvittning ske.
Överläggning och varsel
Innan arbetsgivaren beslutar om minskning eller ökning av arbetstiden med till- lämpning av detta moment, ska arbetsgivaren i överläggning med lokal arbetsta- garpart presentera förslaget och skälen för detta. Denna överläggning ersätter för- handling enligt MBL.
Kan de lokala parterna inte enas om hur arbetstiden ska förläggas gäller arbetsgi- varens ståndpunkt, varvid timmarna ska fördelas så jämnt som möjligt över tid samt mellan de anställda som berörs av utläggningen. Hänsyn ska därvid tas till såväl verksamhetens krav som individens berättigade intressen.
Förändring i ordinarie arbetstidschema ska normalt göras med 14 dagars varsel. Vid oförutsedda händelser eller annars när verksamheten så kräver får kortare var- sel tillämpas. Rimlig hänsyn ska alltid tas till individens möjligheter att anpassa sig till förändringen.
Om facklig part anser att arbetsgivaren nyttjar sin beslutanderätt i strid mot denna paragrafs syfte, gäller vanlig förhandlingsordning för tvistefrågor.
Bilaga 10
Överenskommelse om delpension
Avsättning till delpension
Under avtalsperioden görs ytterligare pensionsavsättning om totalt 0,5 %. Avsätt- ning ska ske med 0,2 % fr.o.m den 1 april 2017, totalt 1,0 %, respektive 0,3 % fr.o.m. den 1 april 2019, totalt 1,3 %.
Syftet med pensionsavsättningen är att tjänstemannen ska ha möjlighet att från 60 års ålder kunna gå i delpension. Avsättningen är en komplettering till ITPK för dem som omfattas av ITP 2 och för övriga som en komplettering till ITP 1.
Rätt till deltid
Tjänsteman har rätt att från 60 års ålder gå ner i arbetstid för att möjliggöra del- pension. En förutsättning är dock att så kan ske med skäligt hänsynstagande till verksamhetens krav och behov. Tjänsteman som vill utnyttja rätten ska ansöka senast sex månader innan deltiden ska träda i kraft, varefter samråd ska ske mel- lan tjänstemannen och arbetsgivaren. Utgångspunkten är att arbetstiden därefter ska var 80 % av en heltid. Annan nedgång i tid kan överenskommas. Särskild hänsyn ska tas till mindre företags förutsättningar. Om arbetsgivaren avser att av- slå tjänstemannens begäran ska denne underrätta tjänstemannen och dennes fack- liga organisation. I samband med detta ska skälen för varför arbetsgivaren avser avslå ansökan redovisas. Förhandling kan begäras i frågan enligt gällande för- handlingsordning.
För tjänsteman som utnyttjar sin rätt till delpension, och tillhör ITP 2, ska arbets- givaren till Collectum anmäla dennes tidigare heltidslön i syfte att ålderspens- ionen från 65 års ålder inte ska påverkas av delpensioneringen.
Bilaga 11
Förteckning över särskilda överenskommelser som ej medtagits i avtalstrycket
Flexibel arbetstid
Överenskommelsen mellan SAF och PTK den 22 oktober 1979 om riktlinjer för flexibel arbetstid gäller mellan SMF och tjänstemannaorganisationerna.
Inkassering av medlemsavgifter
Överenskommelsen mellan SMF och SIF den 15 december 1980 angående arbets- givarens medverkan vid inkassering av SIFs medlemsavgifter.
Jämställdhetsavtal
Överenskommelsen mellan SAF-LO-PTK den 3 mars 1983 om åtgärder för jäm- ställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet gäller mellan SMF och tjänstemanna- organisationerna.
Konkurrensklausuler
Överenskommelsen om konkurrensklausuler mellan SAF och SIF/SALF/CF den 14 december 1969 gäller mellan SMF och tjänstemannaorganisationerna.
Pension och gruppliv
Uppgörelsen om ITP den 30 september 1976 med prolongering den 29 november 1985 mellan SAF och PTK gäller mellan SMF och tjänstemannaorganisationerna.
Samma gäller beträffande avtalet om tjänstegrupplivförsäkring (TGL) den 19 februari 1976 mellan SAF och PTK.
Premielön
Överenskommelsen om allmänna villkor och lönerevisionsfrågor vid premielön mellan SAF och SIF/SALF/CF den 14 december 1969 med ändringar 1977 gäller mellan SMF och tjänstemannaorganisationerna.
Rätten till arbetstagares uppfinningar
Avtalet om rätten till arbetstagares uppfinningar mellan SAF och SIF/SALF/CF den 14 december 1969 gäller mellan SMF och tjänstemannaorganisationerna.
Social trygghet vid utlandstjänstgöring
”Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring” mellan SAF och PTK den 24 juni 1985 gäller mellan SMF och tjänstemannaorganisationerna.
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada
Avtalet den 29 mars 1979 om AMF-försäkringarna med senare vidtagna ändringar och tillägg gäller mellan SMF och SIF/SALF/CF.
Trygghetsöverenskommelse
Trygghetsöverenskommelsen mellan SAF och PTK den 5 april 1974 med senare ändringar gäller mellan SMF och tjänstemannaorganisationerna.
Utvecklingsavtal
Utvecklingsavtalet mellan SAF, LO och PTK den 15 april 1982 med tillägg och ändringar gäller mellan SMF och Metall/SIF/SALF/CF.
Riktlinjer för produktivitetsfrämjande åtgärder jämte tillhörande överenskommelse och rekommendationer antagna av SMF och Metall/SIF/SALF/CF den 12 augusti 1983.
Sökordsregister
Sökordsregister
A
Anställning av skolungdom etc 14
Anställning för viss tid § 2, mom 2 13, 14
Anställning, tidsbegränsad eller provanställning § 2, mom 2 12, 14, 49,
Anställning tills vidare § 2, mom 1 12
Arbetsskadeförsäkring § 5, mom 4:1-3, 5:5, 7 28, 31
Arbetstidsbestämmelser, Bilaga 2 58
Avslutningsarbete § 6, mom 1:2, mom 2:2 17, 33, 34, 65
Avstämning, Bilaga 9 92, 93
Avsättningskonto, Bilaga 9 91-93
B
Beredskapstjänst 48, 65, 68-70
Bisyssla § 1, mom 3; § 3, mom 2 10, 16, 80
D
Dagslön § 9, mom 2:2 39, 41
Delpension 95
Dygnsvila, regler om 60, 61
E
Ersättning i samband med föräldraledighet vid barns födelse § 5, mom 6 30
F
Frikretsen § 1, mom 8 11
Friskintyg § 5, mom 5:3 29
Förberedelsearbete § 6, mom 1:2, mom 2: 33, 34
Förhandlingsordning § 12 51
Förhållningsregler, allmänna § 3 16
Förskjuten arbetstid 25, 48, 65
Försäkran vid sjukdom § 5, mom 2:1 24
Förtroendeuppdrag § 3, mom 3 16
Föräldralön § 5, mom 6 30
Föräldrapenning § 5, mom 8 .......................................................................................... 30-32, 82