EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/31/EG av den 8 juni 2000
I
(Ra¨ttsakter vilkas publicering a¨r obligatorisk)
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/31/EG
av den 8 juni 2000
om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR (3) Gemenskapsrätten och det som kännetecknar gemenska-
UTFA¨ RDAT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 47.2 samt artiklarna 55 och 95 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag(1),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs ytt- rande(2),
pens rättssystem är en viktig tillgång för att de europeiska medborgarna och operatörerna till fullo, utan att behöva ta hänsyn till några gränser, skall kunna utnyttja de möjligheter som den elektroniska handeln erbjuder. Detta direktiv syftar därför till att se till att en hög nivå av gemenskapsintegration äger rum inom det rättsliga området för att få till stånd ett verkligt område utan inre gränser för informationssamhällets tjänster.
(4) Det är viktigt att se till att den elektroniska handeln fullt
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(3), och ut kan utnyttja den inre marknadens möjligheter och
därmed, såsom i fallet med rådets direktiv 89/552/EEG
av följande skäl:
(1) Europeiska unionen syftar till att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska staterna och fol- ken för att säkerställa ekonomiska och sociala framsteg. Enligt artikel 14.2 i fördraget omfattar den inre markna- den ett område utan inre gränser, där fri rörlighet
av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestäm- melser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television(4), att en hög grad av integration uppnås i gemenskapen.
för varor och tjänster samt etableringsfrihet säkerställs. (5) Utvecklingen av informationssamhällets tjänster inom Utvecklingen av informationssamhällets tjänster inom gemenskapen hämmas av ett antal rättsliga hinder för att området utan inre gränser är av avgörande betydelse för den inre marknaden skall fungera väl, vilket gör det att undanröja de hinder som skiljer de europeiska folken mindre lockande att utöva etableringsfriheten och frihe- åt. ten att tillhandahålla tjänster. Dessa hinder beror på
skillnader i lagstiftningen samt på den rättsliga osäkerhe-
(2) Den elektroniska handelns utveckling inom informations- samhället erbjuder betydande sysselsättningsmöjligheter i gemenskapen, i synnerhet i små och medelstora företag, och kommer att bidra till ekonomisk tillväxt och euro- peiska företags investeringar i innovation samt kan öka den europeiska industrins konkurrenskraft under förutsättning att Internet blir tillgängligt för alla.
ten om vilka nationella bestämmelser som är tillämpliga på dessa tjänster. I avsaknad av samordning och anpass- ning av lagstiftningen på de berörda områdena kan hindren motiveras mot bakgrund av rättspraxis från Europeiska gemenskapernas domstol. Det råder rättslig ovisshet om i hur stor utsträckning medlemsstaterna får kontrollera tjänster med ursprung i en annan medlems- stat.
(1) EGT C 30, 5.2.1999, s. 4.
(2) EGT C 169, 16.6.1999, s. 36.
(3) Europaparlamentets yttrande av den 6 maj 1999 (EGT C 279,
1.10.1999, s. 389), rådets gemensamma ståndpunkt av den (4) EGT L 298, 17.10.1989, s. 23. Direktivet ändrat genom Europa-
28 februari 2000 (EGT C 128, 8.5.2000, s. 32) och Europaparla- parlamentets och rådets direktiv 97/36/EG (EGT L 202,
mentets beslut av den 4 maj 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT). 30.7.1997, s. 60).
(6) Med hänsyn till gemenskapens mål, till artiklarna 43 och tal (1) och Europaparlamentets och rådets direktiv
49 i fördraget och till den sekundära gemenskapsrätten 97/7/EG av den 20 maj 1997 om konsumentskydd vid
bör dessa hinder avlägsnas genom samordning av viss konsumentavtal(2) utgör en viktig beståndsdel för att
nationell lagstiftning och genom ett förtydligande av vissa skydda konsumenter i avtalsfrågor. Dessa direktiv tilläm-
rättsliga begrepp på gemenskapsnivå, i den omfattning pas även i sin helhet på informationssamhällets tjänster.
som krävs för att den inre marknaden skall fungera väl. Gemenskapens regelverk som även tillämpas fullt ut på
Detta direktiv inriktas endast på några särskilda frågor informationssamhällets tjänster omfattar också i synner-
som medför problem för den inre marknaden och är het rådets direktiv 84/450/EEG av den 10 september
därför helt i överensstämmelse med subsidiaritetsprinci- 1984 om vilseledande reklam(3), rådets direktiv
pen så som den kommer till uttryck i artikel 5 i fördraget.
(7) För att garantera rättssäkerhet och konsumenternas för- troende måste detta direktiv fastställa en tydlig allmän ram som omfattar vissa rättsliga aspekter på den elektroniska handeln på den inre marknaden.
(8) Syftet med detta direktiv är att skapa en rättslig ram för att säkerställa fri rörlighet för informationssamhällets tjänster mellan medlemsstaterna och inte att harmonisera det straffrättsliga området som sådant.
(9) Den fria rörligheten för informationssamhällets tjänster kan i många fall vara ett särskilt uttryck i gemenskapsrät- ten för en mer allmän princip, nämligen yttrandefriheten, såsom den fastställs i artikel 10.1 i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggan- de friheterna, som har ratificerats av samtliga medlemssta- ter. Direktiv som omfattar tillhandahållande av informa- tionssamhällets tjänster måste därför se till att denna verksamhet kan utövas fritt mot bakgrund av nämnda artikel och att den endast begränsas av vad som anges i punkt 2 i samma artikel och artikel 46.1 i fördraget. Detta direktiv är inte avsett att påverka nationella grund- läggande regler och principer som rör yttrandefrihet.
87/102/EEG av den 22 december 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om konsumentkrediter(4), rådets direktiv 93/22/EEG av den 10 maj 1993 om investeringstjänster inom värdepappers- området(5), rådets direktiv 90/314/EEG av den 13 juni 1990 om paketresor, semesterpaket och andra paketar- rangemang(6), Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG av den 16 februari 1998 om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter(7), rådets direktiv 92/59/EEG av den 29 juni 1992 om allmän produktsäkerhet(8), Europapar- lamentets och rådets direktiv 94/47/EG av den 26 oktober 1994 om skydd för köparna vad avser vissa aspekter i avtal om nyttjanderätten till fast egendom på tidsdelnings- basis (9), Europaparlamentets och rådets direktiv 98/27/EG av den 19 maj 1998 om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen (10), rådets direk- tiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbris- ter (11), Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG av den 25 maj 1999 om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier(12), Europaparlamentets och rådets kommande direktiv om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter och rådets direktiv 92/28/EEG av den 31 mars 1992 om marknadsföring av humanläke- medel(13). Detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/43/EG av den 6 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas
(10) De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv begränsas i ( 1 ) EGT L 95, 21.4.1993, s. 29.
enlighet med proportionalitetsprincipen till vad som är ( 2 ) EGT L 144, 4.6.1997, s. 19.
strikt nödvändigt för att den inre marknaden skall fungera ( 3 ) EGT L 250, 19.9.1984, s. 17. Direktivet ändrat genom Europa-
väl. Där det är nödvändigt att agera på gemenskapsnivå parlamentets och rådets direktiv 97/55/EG (EGT L 290,
och för att garantera ett område där det verkligen inte finns några inre gränser för den elektroniska handeln, måste direktivet säkerställa en hög nivå av skydd för mål av allmänt intresse, i synnerhet skydd av minderåriga och
den mänskliga värdigheten, konsumentskydd och skydd av folkhälsan. I enlighet med artikel 152 i fördraget är
23.10.1997, s. 18).
( 4 ) EGT L 42, 12.2.1987, s. 48. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/7/EG (EGT L 101, 1.4.1998, s. 17).
( 5 ) EGT L 141, 11.6.1993, s. 27. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG (EGT L 84,
skydd av folkhälsan en viktig del av gemenskapens övriga
26.3.1997, s. 22).
6
politik.
( ) EGT L 158, 23.6.1990, s. 59.
7
( ) EGT L 80, 18.3.1998, s. 27.
( 8 ) EGT L 228, 11.8.1992, s. 24.
( 9 ) EGT L 280, 29.10.1994, s. 83.
(10) EGT L 166, 11.6.1998, s. 51. Direktivet ändrat genom direktiv
(11) Detta direktiv påverkar inte skyddsnivån för i synnerhet
(11
1999/44/EG (EGT L 171, 7.7.1999, s. 12).
) EGT L 210, 7.8.1985, s. 29. Direktivet ändrat genom direktiv
folkhälsa och konsumentintressen såsom dessa fastställts 1999/34/EG (EGT L 141, 4.6.1999, s. 20).
i gemenskapsakter, bland annat rådets direktiv 93/13/EEG (12) EGT L 171, 7.7.1999, s. 12.
av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentav-
(13) EGT L 113, 30.4.1992, s. 13.
lagar och andra författningar om reklam för och spons- (16) Uteslutandet av spelverksamhet från detta direktivs till-
ring till förmån för tobaksvaror(1) som antogs inom lämpningsområde gäller endast hasardspel, lotterier och
ramen för den inre marknaden eller direktiv om skydd vadslagningar som innebär att penningvärden satsas.
av folkhälsan. Detta direktiv kompletterar de krav på Detta omfattar inte säljfrämjande tävlingar eller spel
information som fastställts i ovan nämnda direktiv, i vilkas syfte är att uppmuntra försäljningen av varor eller
synnerhet direktiv 97/7/EG.
tjänster och där utbetalningar, i förekommande fall, endast kan användas för att förvärva de lanserade varorna eller tjänsterna.
(12) Vissa verksamheter måste undantas från tillämpningsom- rådet för detta direktiv, eftersom friheten att tillhandahålla tjänster på dessa områden för närvarande inte kan tryggas med stöd av fördraget eller befintlig sekundärrätt. Dessa undantag utesluter inte instrument som kan visa sig nödvändiga för att den inre marknaden skall fungera väl. Beskattning, särskilt mervärdesskatt på ett stort antal av de tjänster som omfattas av detta direktiv, måste undantas från detta direktivs tillämpningsområde.
(13) Detta direktiv syftar inte till att införa bestämmelser om skattskyldigheter. Det föregriper inte heller utarbetandet av gemenskapsinstrument för skatteaspekter på elektro- nisk handel.
(14) Skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter regleras endast av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behand- ling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(2) och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/66/EG av den 15 december 1997 om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom telekom- munikationsområdet(3) som i sin helhet är tillämpliga på informationssamhällets tjänster. I dessa direktiv upprättas redan en gemenskapsrättslig ram för personuppgifter, och denna fråga behöver därför inte behandlas i detta direktiv för att säkerställa att den inre marknaden fungerar väl, i synnerhet den fria rörligheten för personuppgifter mellan medlemsstaterna. Genomförandet och tillämp- ningen av detta direktiv bör stå i full överensstämmelse med principerna om skydd för personuppgifter, särskilt avseende icke begärda kommersiella meddelanden och mellanhänders ansvar. Detta direktiv kan inte förhindra anonym användning av öppna nätverk som Internet.
(15) Konfidentialiteten vid kommunikation garanteras genom artikel 5 i direktiv 97/66/EG. Enligt det direktivet måste medlemsstaterna förbjuda alla andra än avsändarna och mottagarna att på något sätt fånga upp eller övervaka kommunikationen, utom när sådana åtgärder är lagligen tillåtna.
(17) Definitionen av informationssamhällets tjänster finns redan i gemenskapslagstiftningen i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter(4) och i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/84/EG av den 20 november 1998 om det rättsliga skyddet för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång (5). Definitionen omfattar alla tjänster som normalt utförs mot ersättning, på distans, med hjälp av utrustning för elektronisk behandling (inbegripet digital signalkomprimering) och lagring av information, och på individuell begäran av en tjänstemottagare. De tjänster i den vägledande förteckningen i bilaga V till direktiv 98/34/EG som inte omfattar elektronisk behand- ling eller lagring av information omfattas inte av denna definition.
(18) Informationssamhällets tjänster omfattar en mängd nä- ringsverksamheter som bedrivs online. Dessa verksamhe- ter kan särskilt bestå i försäljning av varor online. Sådana verksamheter som själva leveransen av varor eller tillhandahållandet av offlinetjänster omfattas inte. Informationssamhällets tjänster begränsas inte enbart till tjänster som föranleder avtal online utan gäller även tjänster, i den mån de utgör näringsverksamhet, som inte betalas av de som mottar dem, exempelvis tillhandahål- lande av information eller kommersiella meddelanden online eller tillhandahållande av sökmöjligheter samt åtkomst till och hämtning av data. Informationssamhäl- lets tjänster omfattar också tjänster som avser vidarebe- fordran av information via kommunikationsnät, genom att tillhandahålla tillgång till kommunikationsnät eller genom att fungera som värdtjänst för information från tjänstemottagaren. Sändningsverksamhet för television enligt direktiv 89/552/EEG och radiosändningar hör inte till informationssamhällets tjänster eftersom de inte tillhandahålls på individuell begäran. Andra tjänster som sänds från en punkt till en annan, som video på beställ- ning eller tillhandahållande av kommersiella meddelan- den via e-post, hör däremot till informationssamhällets tjänster. Användning av e-post eller motsvarande person- liga meddelanden till exempel av fysiska personer som inte agerar inom ramen för sin handels-, närings- eller yrkesverksamhet, inbegripet användningen av dessa för att ingå avtal mellan sådana personer, hör inte till informationssamhällets tjänster. Avtalsförhållandet mel- lan en anställd och hans arbetsgivare hör inte till informa- tionssamhällets tjänster. Verksamhet som genom sin
(1) EGT L 213, 30.7.1998, s. 9. (4) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37. Direktivet ändrat genom direktiv
(2) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18).
(3) EGT L 24, 30.1.1998, s. 1. (5) EGT L 320, 28.11.1998, s. 54.
själva beskaffenhet inte går att bedriva på distans och väsentligt att detta ansvar hos den medlemsstat där
med elektroniska medel, t.ex. lagstadgad revision av ett tjänsterna har sitt ursprung klart fastslås. För att friheten
företags redovisning eller läkarutlåtande som kräver fysisk att tillhandahålla tjänster och rättssäkerheten för leveran-
undersökning av en patient, hör inte till informationssam- törer och mottagare av tjänster verkligen skall tryggas
hällets tjänster. bör informationssamhällets tjänster i princip vara under- kastade rätten i den medlemsstat där tjänsteleverantören är etablerad.
(19) Tjänsteleverantörens etableringsort bör fastställas i enlig- het med EG-domstolens rättspraxis, enligt vilken etable-
ringsbegreppet omfattar det faktiska bedrivandet av nä- (23) Detta direktiv syftar inte till att införa några nya regler ringsverksamhet med hjälp av ett fast driftställe under inom internationell privaträtt avseende lagval och berör obestämd tid. Detta krav uppfylls även om ett företag är inte heller domstolars behörighet. Bestämmelser om bildat för en viss tid. För ett företag som tillhandahåller tillämplig lag som utpekas enligt regler i internationell tjänster via en webbplats på Internet är etableringsorten privaträtt får inte begränsa friheten att tillhandahålla inte den ort där utrustningen för webbplatsen finns eller informationssamhällets tjänster enligt vad som föreskrivs den ort från vilken det går att nå webbplatsen, utan i detta direktiv.
den ort där det utövar sin näringsverksamhet. När en
tjänsteleverantör har flera etableringsorter är det viktigt att fastställa från vilken etableringsort tjänsten i fråga tillhandahålls. När det är svårt att avgöra från vilken av
flera etableringsorter en viss tjänst tillhandahålls, skall (24) Trots regeln att tillsyn av informationssamhällets tjänster detta vara den ort där centrumet för leverantörens bör ske vid källan är det, inom ramen för detta direktiv, verksamhet ligger när det gäller denna särskilda tjänst. berättigat att medlemsstaterna på vissa i direktivet fast-
ställda villkor skall kunna vidta åtgärder för att inskränka
dessas tjänsters fria rörlighet.
(20) Definitionen av begreppet tjänstemottagare omfattar all användning av informationssamhällets tjänster, både av personer som tillhandahåller information på öppna nät, såsom Internet, och av personer som söker information på Internet i privat eller yrkesmässigt syfte.
(25) Nationella domstolar, även tvistemålsdomstolar, som behandlar privaträttsliga tvister får på i detta direktiv fastställda villkor vidta åtgärder som innebär undantag från friheten att tillhandahålla informationssamhällets tjänster.
(21) Det samordnade områdets omfattning påverkar inte gemenskapens framtida harmonisering när det gäller informationssamhällets tjänster eller den framtida lagstift- ning som antas på nationell nivå i enlighet med gemen- skapslagstiftningen. Det samordnade området omfattar endast krav beträffande sådan online-verksamhet som online-information, online-reklam, online-handel och on- line-avtal, inte medlemsstaternas rättsliga krav beträffande varor, såsom säkerhetsnormer, märkningskrav eller pro- duktansvar, eller medlemsstaternas krav beträffande leve- rans eller transport av varor, inbegripet distribution av medicinska produkter. Det samordnade området omfattar inte offentliga myndigheters utnyttjande av sin förköps-
(26) Medlemsstater får på i detta direktiv fastställda villkor tillämpa sina nationella regler i straffrätt och straffpro- cessrätt för att vidta alla erforderliga utredningsåtgärder och andra åtgärder som krävs för att avslöja och åtala brottsliga gärningar, utan att sådana åtgärder behöver anmälas till kommissionen.
rätt vad avser vissa varor, t.ex. konstverk. (27) Detta direktiv i förening med Europaparlamentets och
rådets direktiv om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter bidrar till att skapa en rättslig ram för att tillhandahålla finansiella tjänster online. Detta direktiv föregriper inte framtida initiativ på området för finansiella
(22) Xxxxxxx över informationssamhällets tjänster bör ske vid tjänster, särskilt när det gäller att harmonisera de etiska
verksamhetens källa för att se till att allmänintressets reglerna på detta område. Den möjlighet som detta
syften verkligen skyddas. Det är därför nödvändigt att se direktiv ger medlemsstaterna att under vissa omständig-
till att behörig myndighet svarar för detta skydd inte heter begränsa friheten att tillhandahålla informations-
bara för medborgarna i det egna landet utan för alla samhällets tjänster för att skydda konsumenterna omfat-
medborgare i gemenskapen. För att det ömsesidiga för- tar också åtgärder på området för finansiella tjänster,
troendet mellan medlemsstaterna skall stärkas är det särskilt åtgärder som syftar till att skydda investerare.
(28) Medlemsstaternas skyldighet att inte göra tillträde till (32) För att undanröja hinder för utvecklingen av gränsöver-
verksamhet som leverantör av informationssamhällets skridande tjänster inom gemenskapen som utövare av
tjänster beroende av ett förhandstillstånd gäller inte reglerad yrkesverksamhet skulle kunna erbjuda via Inter-
posttjänster som omfattas av Europaparlamentets och net är det nödvändigt att se till att de yrkesetiska regler
rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om som särskilt syftar till att skydda konsumenterna och
gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens folkhälsan följs på gemenskapsnivå. Uppförandekoder på
inre marknad för posttjänster och för förbättring av gemenskapsnivå skulle vara det bästa sättet att fastställa
kvaliteten på tjänsterna(1) och som innebär fysisk leverans yrkesetiska regler för kommersiella meddelanden. Utarbe-
av ett utskrivet e-postmeddelande och påverkar inte tande och vid behov anpassande av sådana regler bör
system för frivillig ackreditering, särskilt för leverantörer uppmuntras utan att yrkeskårens och yrkessammanslut-
av tjänster som avser certifiering av elektroniska signa- ningars oberoende kränks. turer.
(33) Detta direktiv kompletterar gemenskapslagstiftningen och nationell lagstiftning om reglerad yrkesverksamhet för att upprätta en sammanhängande uppsättning
(29) Kommersiella meddelanden är en förutsättning för finan- tillämpliga regler på detta område.
sieringen av informationssamhällets tjänster och utveck-
lingen av ett brett urval nya gratistjänster. Det ligger i konsumentskyddets och den lojala konkurrensens intres-
se att kommersiella meddelanden, inbegripet rabatter,
specialerbjudanden, säljfrämjande tävlingar eller spel, följer vissa krav på öppenhet. Dessa krav påverkar inte tillämpningen av direktiv 97/7/EG. Detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av befintliga direktiv om kommersiella meddelanden, särskilt direktiv 98/43/EG.
(30) Icke begärda kommersiella meddelanden per e-post kan vara oönskade för konsumenter och leverantörer av informationssamhällets tjänster och kan störa de interak- tiva nätens smidiga funktion. Frågan om mottagarnas samtycke av vissa former av sådana icke begärda kommer- siella meddelanden tas inte upp i detta direktiv utan
(34) Varje medlemsstat bör ändra sin lagstiftning som innehål-
ler krav, särskilt formkrav, vilka kan hämma användning- en av elektroniskt förmedlade avtal. Granskningen av den lagstiftning som behöver ändras i detta avseende bör göras systematiskt och omfatta alla etapper och handling- ar som krävs för avtalsprocessen, inbegripet arkivering av avtalet. Resultatet av dessa ändringar bör göra det faktiskt möjligt att använda avtal ingångna på elektronisk väg. Elektroniska signaturers rättsverkan behandlas i Europa- parlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elek- troniska signaturer(2). Mottagningsbevis kan även anta formen av att tjänsteleverantören online tillhandahåller den tjänst som har betalts.
har redan behandlats särskilt i direktiv 97/7/EG och (35) Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas möjlighet 97/66/EG. I medlemsstater som tillåter icke begärda att behålla eller ställa upp generella eller särskilda rättsliga kommersiella meddelanden per e-post bör införandet av krav för avtal som kan fullgöras på elektronisk väg, lämpliga filtersystem från branschens sida uppmuntras särskilt krav när det gäller säkra elektroniska signaturer. och underlättas. Xxxx begärda kommersiella meddelanden
måste dessutom i vilket fall som helst klart kunna
identifieras som sådana så att öppenheten ökar och
sådana initiativ från branschens sida fungerar bättre. Xxxx begärda kommersiella meddelanden per e-post bör inte medföra merkostnader för mottagaren.
(31) De medlemsstater som tillåter att icke begärda kommer- siella meddelanden sänds av tjänsteleverantörer som är etablerade på deras territorium per e-post, utan föregåen- de samtycke från mottagaren, måste säkerställa att tjänste-
(36) Medlemsstaterna får behålla restriktioner för användning- en av avtal ingångna på elektronisk väg när det gäller sådana avtal där lagen kräver att domstolar, myndigheter eller myndighetsutövande yrken involveras. Denna möj- lighet omfattar även avtal där involvering av domstolar, myndigheter eller yrken som inbegriper myndighetsutöv- ning krävs för att de skall ha verkan gentemot tredje man, såväl som avtal som kräver intyg eller attestering av en person med notariatfunktion.
leverantörerna regelbundet konsulterar och respekterar (37) Medlemsstaternas skyldighet att undanröja hinder för de ”opt out”-register där fysiska personer som inte önskar användningen av avtal ingångna på elektronisk väg gäller erhålla sådana kommersiella meddelanden kan registrera endast hinder som följer av rättsliga krav och inte sig. praktiska hinder som följer av att det är omöjligt att
använda elektroniska hjälpmedel i vissa fall.
(1) EGT L 15, 21.1.1998, s. 14. (2) EGT L 13, 19.1.2000, s. 12.
(38) Medlemsstaternas skyldighet att undanröja hinder för (43) En tjänsteleverantör kan utnyttja undantagen för enbart
användningen av avtal ingångna på elektronisk väg bör vidarebefordran och för cachning när han på intet sätt
genomföras i enlighet med de rättsliga krav avseende befattar sig med den vidarebefordrade informationen.
avtal som ställs i gemenskapslagstiftningen.
(39) Undantag från bestämmelserna för avtal som har ingåtts
Detta kräver bland annat att han inte ändrar den informa- tion han vidarebefordrar. Detta krav omfattar inte mani- pulationer av teknisk natur under vidarebefordran, efter- som dessa inte ändrar den vidarebefordrade informatio- nens integritet.
enbart genom e-post eller motsvarande personliga med- (44) En tjänsteleverantör som avsiktligt samarbetar med någon delanden i enlighet med detta direktiv, i fråga om av mottagarna av hans tjänst för att begå olagliga information som skall tillhandahållas och en beställning handlingar går utöver den verksamhet som består i enbart som görs, får inte leda till att leverantörer av informations- vidarebefordran eller cachning och får därför inte utnyttja samhällets tjänster kan kringgå dessa bestämmelser. de undantag från ansvar som har fastställts för denna
verksamhet.
(40) Både befintliga och framväxande skillnader i medlemssta- ternas lagstiftning och rättspraxis avseende ansvar för tjänsteleverantörer som agerar mellanhänder hindrar en inre marknad från att fungera smidigt, särskilt genom att utvecklingen av gränsöverskridande tjänster hämmas och genom att konkurrensen snedvrids. Tjänsteleverantörerna har i vissa fall skyldighet att förebygga eller stoppa olaglig verksamhet. Detta direktiv bör utgöra en tillämplig grund
(45) De begränsningar av tjänstelevererande mellanhänders ansvar som fastställs i detta direktiv påverkar inte möjlig- heten av olika förelägganden. Sådana förelägganden kan särskilt bestå av avgöranden från domstolar eller admini- strativa myndigheter som kräver att alla överträdelser skall upphöra eller förhindras, inbegripet att olaglig information avlägsnas eller görs oåtkomlig.
vid utarbetande av snabba och tillförlitliga förfaranden (46) För att kunna utnyttja ansvarsbegränsning måste leveran- som syftar till att avlägsna olaglig information och göra tören av en informationssamhällstjänst som består av
den oåtkomlig. Sådana mekanismer skulle kunna bygga lagring av information, så snart han har fått kännedom på frivilliga överenskommelser mellan alla berörda parter eller blivit medveten om olaglig verksamhet, skyndsamt
och bör uppmuntras av medlemsstaterna. Alla som deltar vidta åtgärder för att avlägsna den berörda informationen i att tillhandahålla informationssamhällets tjänster har eller göra den oåtkomlig. Informationen måste avlägsnas
intresse av att anta och genomföra sådana förfaranden. eller göras oåtkomlig med beaktande av principen om
97/66/EG.
Detta direktivs bestämmelser om ansvar bör inte hindra yttrandefrihet och av förfaranden etablerade på nationell de berörda parterna från att utveckla och använda nivå för detta ändamål. Detta direktiv påverkar inte tekniska system för skydd och identifiering samt övervak- medlemsstaternas möjligheter att fastställa särskilda krav ningsinstrument som möjliggörs med digital teknik, inom som måste uppfyllas skyndsamt innan information av- de gränser som uppställs i direktiv 95/46/EG och lägsnas eller görs oåtkomlig.
(41) Detta direktiv skapar en balans mellan olika berörda intressen och fastställer de principer på vilka överenskom- melser och normer inom branschen kan baseras.
(47) Medlemsstaterna är förhindrade från att ålägga tjänstele- verantörerna övervakningsskyldighet endast när det gäller skyldigheter av allmän natur. Detta gäller inte övervak- ningsskyldigheter i ett speciellt fall och påverkar i synner- het inte beslut från nationella myndigheter i enlighet med nationell lagstiftning.
(42) De undantag från ansvar som fastställs enligt detta direktiv omfattar endast fall när tjänsteleverantörens verksamhet är begränsad till den tekniska processen att driva och erbjuda tillgång till ett kommunikationsnät där information som görs tillgänglig av tredje part vidarebefordras eller tillfälligt lagras, i uteslutande syfte
(48) Detta direktiv berör inte medlemsstaternas möjlighet att kräva av tjänsteleverantörer som lagrar information från sina tjänstemottagare att visa den omsorg som skäligen kan förväntas av dem och vilken preciseras i nationell rätt, för att upptäcka och förhindra vissa slags olaglig verksamhet.
att göra överföringen effektivare. Verksamheten är av rent (49) Medlemsstaterna och kommissionen bör uppmuntra ut-
teknisk, automatisk och passiv natur, vilket innebär arbetandet av uppförandekoder. Detta får inte påverka
att tjänsteleverantören varken har kännedom om eller sådana koders frivilliga natur och möjligheten för berörda
kontroll över vidarebefordrad eller lagrad information. parter att fritt besluta om de skall ansluta sig till dem.
(50) Det är viktigt att Europaparlamentets och rådets föreslag- (56) När det gäller undantaget i detta direktiv beträffande
na direktiv om harmonisering av vissa aspekter av avtalsförpliktelser vid avtal ingångna av konsumenter bör
upphovsrätt och närstående rättigheter i informations- dessa förpliktelser tolkas så att de innefattar information
samhället träder i kraft ungefär samtidigt med det här om de väsentliga delarna i avtalets innehåll, däribland
direktivet så att det fastställs ett tydligt regelverk för rättigheter för konsumenten, som har ett avgörande
mellanhänders ansvar för intrång i upphovsrätten och närstående rättigheter på gemenskapsnivå.
inflytande på beslutet att ingå avtal.
(51) Det bör åligga varje medlemsstat att där krävs anpassa den lagstiftning som kan hindra användningen av meka- nismer för utomrättslig lösning av tvister via elektroniska förbindelser. Resultatet av denna anpassning måste vara att göra det möjligt för sådana mekanismer att rättsligt och i praktiken verkligen fungera effektivt, även i gräns- överskridande fall.
(57) Enligt fast rättspraxis från Europeiska gemenskapernas domstol behåller en medlemsstat rätten att vidta åtgärder mot en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat men helt eller till största delen riktar sin verksamhet mot den första medlemsstatens territorium, om etableringsorten har valts i syfte att kringgå den lagstiftning som skulle ha varit tillämplig på leverantören om denne hade varit etablerad på den första medlemssta- tens territorium.
(52) Det faktiska utövandet av den inre marknadens friheter (58) Detta direktiv bör inte vara tillämpligt på tjänster som gör det nödvändigt att åt drabbade garantera verklig tillhandahålls av tjänsteleverantörer etablerade i tredje tillgång till hjälpmedel för tvistlösning. De skador som land. Med tanke på den elektroniska handelns världsom- kan uppkomma i samband med informationssamhällets spännande karaktär är det dock lämpligt att gemenska- tjänster kännetecknas av både snabbhet och den geogra- pens regler överensstämmer med internationella regler. fiska omfattningen. På grund av dessa särdrag och Detta direktiv påverkar inte resultatet av diskussioner behovet av att se till att nationella myndigheter inte inom internationella organisationer (bland annat WTO, äventyrar det förtroende de bör ha för varandra uppmanar OECD, Uncitral) om rättsliga frågor.
detta direktiv medlemsstaterna att säkerställa att det
finns lämpliga möjligheter att väcka talan vid domstol. Medlemsstaterna bör undersöka behovet av att tillhanda-
hålla tillgång till rättsliga förfaranden på lämplig elektro- (59) Trots den globala karaktären hos elektronisk kommuni- nisk väg. kation krävs en samordning av nationella lagstiftningsåt- gärder på EU-nivå för att undvika en uppsplittring av den
inre marknaden och för att skapa en lämplig europeisk rättslig ram. En sådan samordning bör också bidra till en
(53) I direktiv 98/27/EG, som är tillämpligt på informations- samhällets tjänster, föreskrivs en mekanism när det gäller åtgärder för förbudsföreläggande till skydd för konsumenternas gemensamma intressen. Denna meka- nism kommer att bidra till den fria rörligheten för informationssamhällets tjänster genom att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå.
gemensam och stark förhandlingsposition i internationel- la fora.
(60) För att medge en obehindrad utveckling av den elektroni- ska handeln måste den rättsliga ramen vara klar och enkel, förutsebar och förenlig med de bestämmelser som gäller på internationell nivå, så att den europeiska industrins konkurrenskraft inte påverkas negativt och så att innovativ verksamhet inom detta område inte
(54) De påföljder som föreskrivs i detta direktiv påverkar inte hämmas.
andra påföljder eller rättsliga åtgärder som föreskrivs i
nationell rätt. Medlemsstaterna är inte skyldiga att före- skriva straffrättsliga påföljder för överträdelser av natio-
nella bestämmelser som har antagits i enlighet med detta (61) Om marknaden skall kunna fungera på elektronisk väg i direktiv. ett globalt sammanhang måste Europeiska unionen och
större utomeuropeiska områden samråda för att uppnå
överensstämmande lagar och förfaranden.
(55) Detta direktiv påverkar inte den lag som är tillämplig på avtalsförpliktelser som följer av konsumentavtal. Följaktli-
gen kan detta direktiv inte leda till att konsumenten (62) Samarbetet med tredje länder bör stärkas på området för
förlorar det skydd som han får genom tvingande regler elektronisk handel, i synnerhet samarbetet med kandidat-
om avtalsförpliktelser enligt lagstiftningen i den medlems- länderna, utvecklingsländerna och Europeiska unionens
stat där han har sin hemvist. andra handelsparter.
(63) Antagandet av detta direktiv kommer inte att hindra ansvar, uppförandekoder, utomrättslig lösning av tvister, möj-
medlemsstaterna från att beakta de olika sociala, samhäl- lighet att föra talan inför domstol samt samarbete mellan
leliga och kulturella konsekvenser som informationssam- medlemsstaterna. hällets framväxt medför. Det bör särskilt inte hindra
åtgärder som medlemsstaterna i överensstämmelse med
gemenskapsrätten får vidta för att uppnå sociala, kulturel- 3. Detta direktiv kompletterar den gemenskapsrätt som är la och demokratiska mål, med beaktande av sin språkliga tillämplig på informationssamhällets tjänster, utan att det mångfald, sina nationella och regionala särdrag och sitt påverkar nivån på skyddet av i synnerhet folkhälsan och
kulturarv, samt säkerställa och upprätthålla allmänhetens konsumentintressena såsom de fastställs i gemenskapsrättsak-
tillgång till största möjliga urval av informationssamhäl- ter och nationell lagstiftning för genomförande av dessa, i den lets tjänster. Under informationssamhällets utveckling mån detta inte begränsar friheten att tillhandahålla informa- måste det under alla omständigheter säkerställas att tionssamhällets tjänster.
gemenskapens medborgare kan ha tillgång till det euro-
peiska kulturarv som tillhandahålls i en digital miljö.
(64) Elektronisk kommunikation är ett utmärkt sätt för med- lemsstaterna att tillhandahålla offentliga tjänster på det kulturella, utbildningsrelaterade och språkliga området.
(65) I sin resolution av den 19 januari 1999 om konsumenten
4. Genom detta direktiv införs inte några nya regler om internationell privaträtt, och inte heller berörs domstolars behörighet.
5. Detta direktiv skall inte tillämpas på
a) beskattning,
i informationssamhället(1) betonade rådet att konsument- skyddet förtjänar särskild uppmärksamhet i detta sam- manhang. Kommissionen kommer att undersöka i vilken
omfattning de befintliga konsumentskyddsbestämmelser- b) frågor beträffande informationssamhällets tjänster som na ger ett otillräckligt skydd inom informationssamhället, omfattas av direktiv 95/46/EG och direktiv 97/66/EG, och kommer vid behov att identifiera brister i denna
lagstiftning som rör karteller,
visa sig nödvändiga. Kommissionen bör vid behov lägga
lagstiftning samt de frågor där ytterligare åtgärder kan c) frågor som rör avtal eller förfaranden som regleras av
fram särskilda ytterligare förslag för att avhjälpa de på detta sätt identifierade bristerna.
HA¨ RIGENOM FO¨ RESKRIVS FO¨ LJANDE.
KAPITEL I
ALLMA¨ NNA BESTA¨ MMELSER
Artikel 1
d) följande verksamhet inom informationssamhällets tjänster:
— Verksamhet som omfattar notariatfunktion eller likvär- diga yrken i den mån den har ett direkt och särskilt samband med offentlig myndighetsutövning.
— Företrädande och försvar av en klient inför domstol.
— Spelverksamhet som innebär att penningsvärden satsas på hasardspel, inbegripet lotterier och vadslagningar.
6. Detta direktiv påverkar inte åtgärder som vidtas på
Mål och tillämpningsområde gemenskapsnivå eller nationell nivå, med beaktande av gemen-
skapsrätten, för att främja kulturell och språklig mångfald och säkerställa försvaret av pluralism.
1. Syftet med detta direktiv är att bidra till att den inre marknaden fungerar väl genom att säkerställa den fria rörlighe-
ten för informationssamhällets tjänster mellan medlemssta- terna.
Artikel 2
2. Genom detta direktiv tillnärmas, i den mån det krävs för att nå det mål som avses i punkt 1, vissa nationella bestämmel-
Definitioner
se om informationssamhällets tjänster som rör den inre I detta direktiv avses med marknaden, tjänsteleverantörers etablering, kommersiella
meddelanden, avtal slutna på elektronisk väg, mellanhänders
(1) EGT C 23, 28.1.1999, s. 1.
a) informationssamhällets tjänster: tjänster i den mening som avses i artikel 1.2 i direktiv 98/34/EG, ändrat genom direktiv 98/48/EG,
b) tjänsteleverantör: varje fysisk eller juridisk person som — startande av verksamhet som gäller någon av
tillhandahåller någon av informationssamhällets tjänster,
informationssamhällets tjänster, såsom krav i fråga om behörighet, tillstånd eller anmälningar,
c) etablerad tjänsteleverantör: en tjänsteleverantör som utövar — utövande av verksamhet som gäller någon av näringsverksamhet med hjälp av ett fast driftställe under informationssamhällets tjänster, såsom krav i fråga obestämd tid. Förekomsten och användningen av teknisk om tjänsteleverantörens beteende, kvaliteten på utrustning och teknik för att tillhandahålla tjänsten innebär eller innehållet i tjänster, inbegripet sådana krav inte i sig att tjänsteleverantören är etablerad, som är tillämpliga på reklam och avtal, eller krav
som gäller tjänsteleverantörens ansvar.
ii) Det samordnade området omfattar inte krav såsom
d) tjänstemottagare: varje fysisk eller juridisk person som av yrkesmässiga eller andra skäl använder någon av informationssamhällets tjänster, i synnerhet för att efter- forska information eller göra den tillgänglig,
— krav som är tillämpliga på varor som sådana,
e) konsument: varje fysisk person som agerar utanför ramen — krav som är tillämpliga på leverans av varor, för sin handels-, närings- eller yrkesverksamhet,
f) kommersiellt meddelande: varje form av meddelande som syftar till att direkt eller indirekt främja varor eller tjänster från ett företag, en organisation eller en person som bedriver handels-, industri- eller hantverksverksamhet, eller utövar reglerad yrkesverksamhet, eller till att direkt eller indirekt främja ovan nämnda företags, organisationers eller personers anseende. Följande utgör i sig inte kommersiella meddelanden:
— krav som är tillämpliga på tjänster som inte tillhandahållits på elektronisk väg.
Artikel 3
Den inre marknaden
— Information som krävs för att direkt nå företaget, 1. Varje medlemsstat skall se till att de av informationssam- organisationen eller personen, exempelvis domän- hällets tjänster som en på dess territorium etablerad tjänsteleve- namn eller en e-postadress. rantör tillhandahåller överensstämmer med de nationella be-
stämmelser som är tillämpliga i denna medlemsstat och som
— Meddelanden rörande företagets, organisationens eller personens varor, tjänster eller anseende som utarbetats oberoende av detta eller denna, i synnerhet när det har
omfattas av det samordnade området.
skett utan ekonomisk ersättning. 2. Medlemsstaterna får inte av skäl som omfattas av det samordnade området begränsa den fria rörligheten för de av
g) reglerad yrkesverksamhet: varje yrkesverksamhet i den me- ning som avses i antingen artikel 1 d i rådets direktiv 89/48/EEG av den 21 december 1988 om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighets- givande högre utbildning som omfattar minst tre års studier(1), eller enligt artikel 1 f i rådets direktiv 92/51/EEG av den 18 juni 1992 om en andra generell ordning för erkännande av behörighetsgivande högre utbildning, en
informationssamhällets tjänster som har ursprung i en annan medlemsstat.
3. Punkterna 1 och 2 är inte tillämpliga på de områden som anges i bilagan.
ordning som kompletterar den som föreskrivs i direktiv 4. Medlemsstaterna får vidta åtgärder för undantag från 89/48/EEG(2) punkt 2 när det gäller någon av informationssamhällets tjäns-
ter om följande villkor uppfylls:
h) det samordnade området: de krav som har fastställts i
medlemsstaternas rättssystem och som är tillämpliga på a) Åtgärderna skall tjänsteleverantörer av informationssamhällets tjänster eller
på informationssamhällets tjänster, oberoende av om de är
av allmän natur eller särskilt utformade för dem.
i) Det samordnade området gäller de krav som tjänstele- verantören måste uppfylla när det gäller
(1) EGT L 19, 24.1.1989, s. 16.
(2) EGT L 209, 24.7.1992, s. 25. Direktivet senast ändrat genom
i) vara nödvändiga av någon av följande anledningar:
— den allmänna ordningen, i synnerhet förebyggande, utredning, upptäckt och åtal av brott, inbegripet skydd av minderåriga och bekämpning av hets mot personer på grund av ras, kön, religion eller nationalitet samt kränkningar av enskilda perso- ners mänskliga värdighet,
kommissionens direktiv 97/38/EG (EGT L 184, 12.7.1997, s. 31). — skydd av folkhälsan,
— allmän säkerhet, inbegripet skydd av nationell 2. Punkt 1 påverkar inte tillämpningen av system för
säkerhet och försvar,
tillstånd som inte särskilt och uteslutande avser informations- samhällets tjänster, eller som omfattas av Europaparlamentets
— skydd av konsumenter, inbegripet investerare, och rådets direktiv 97/13/EG av den 10 april 1997 om
gemensamma ramar för allmän auktorisation och individuella
ii) vidtas med avseende på någon av informationssamhäl- tillstånd på teletjänsteområdet(1) lets tjänster som är till förfång för de mål som avses i
punkt i eller utgör en allvarlig risk för att dessa mål inte uppnås,
iii) vara proportionerliga i förhållande till dessa mål.
b) Innan ifrågavarande åtgärder vidtas och utan det påverkar domstolsförfaranden, inbegripet förberedande förhand-
Artikel 5
Allmän information som skall lämnas
xxxxxx och åtgärder som vidtas inom ramen för en brottsut- 1. Förutom de övriga informationskrav som fastställs i redning, skall medlemsstaten gemenskapsrätten, skall medlemsstaterna säkerställa att tjäns-
— ha uppmanat den medlemsstat som avses i punkt 1 att vidta åtgärder, varpå denna senare medlemsstat inte vidtagit några åtgärder eller endast vidtagit otillräckliga åtgärder,
— ha anmält till kommissionen och till den medlemsstat
televerantören tillser att det för tjänstemottagaren och de
behöriga myndigheterna skall vara möjligt att enkelt, direkt och stadigvarande ha tillgång till åtminstone följande information:
a) Tjänsteleverantörens namn.
som avses i punkt 1 sin avsikt att vidta sådana åtgärder. b) Den geografiska adress där tjänsteleverantören är etablerad.
5. Medlemsstaterna kan i brådskande fall göra undantag från de villkor som anges i punkt 4 b. I sådana fall skall åtgärderna snarast möjligt anmälas till kommissionen och till den medlemsstat som avses i punkt 1 med uppgift om varför
c) Uppgifter om tjänsteleverantören, inbegripet hans e-post- adress, vilket gör det möjligt för honom att snabbt bli kontaktad och nådd på ett direkt och effektivt sätt.
medlemsstaten bedömer fallet vara brådskande. d) Om tjänsteleverantören är registrerad i ett handelsregister
eller liknande offentligt register, det register i vilket han är
6. Utan att åsidosätta medlemsstaternas möjlighet att vidta och fullfölja ifrågavarande åtgärder skall kommissionen snarast möjligt undersöka huruvida de anmälda åtgärderna är förenliga med gemenskapsrätten. Om den kommer fram till att åtgärden är oförenlig med gemenskapsrätten skall kommissionen upp- mana medlemsstaten i fråga att avhålla sig från att vidta
registrerad och hans registreringsnummer eller motsvaran- de identifieringsuppgifter i detta register.
e) Om verksamheten kräver tillstånd, uppgifter om den berörda tillsynsmyndigheten.
de planerade åtgärderna eller skyndsamt avbryta vidtagna f) Beträffande reglerad yrkesverksamhet: åtgärder.
KAPITEL II
PRINCIPER
Avsnitt 1: Krav angående etablering och information
— Den yrkesorganisation eller liknande institution hos vilken tjänsteleverantören är registrerad.
— Yrkestitel och den medlemsstat där titeln har utfärdats.
— En hänvisning till de bestämmelser som är tillämpliga på yrkesverksamheten i etableringsmedlemsstaten och sättet att få tillgång till dem.
g) I de fall där tjänsteleverantören bedriver mervärdesskatte- pliktig verksamhet, det identifieringsnummer som avses i
Artikel 4 artikel 22.1 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den
17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas
Princip om att utesluta förhandstillstånd
lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund(2).
1. Medlemsstaterna skall säkerställa att start och bedrivande
av verksamhet som leverantör av informationssamhällets (1) EGT L 117, 7.5.1997, s. 15.
tjänster inte underkastas bestämmelser om förhandstillstånd (2) EGT L 145, 13.6.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom
eller andra krav som har motsvarande effekt.
direktiv 1999/85/EG (EGT L 277, 28.10.1999, s. 34).
2. Förutom de övriga informationskrav som föreskrivs i Artikel 8
gemenskapsrätten skall medlemsstaterna i de fall då informa- tionssamhällets tjänster anger priser åtminstone säkerställa att
dessa klart och otvetydigt anges och att det särskilt anges om Reglerad yrkesverksamhet
de inbegriper skatt och leveranskostnader.
Avsnitt 1: Kommersiella meddelanden
Artikel 6
1. Medlemsstaterna skall se till att användningen av kom- mersiella meddelanden som ingår i eller utgör en av informa- tionssamhällets tjänster som tillhandahålls av en utövare av en reglerad yrkesverksamhet är tillåten, förutsatt att de yrkesetiska reglerna följs, särskilt beträffande yrkesverksamhetens obe- roende, värdighet och heder samt tystnadsplikt och ärlighet gentemot kunder och andra utövare av yrket.
Information som skall lämnas 2. Utan att det påverkar yrkeskårers och yrkessammanslut-
ningars självständighet skall medlemsstaterna och kommissio- Förutom de övriga informationskrav som fastställs i gemen- nen uppmuntra yrkeskårer och yrkessammanslutningar att skapsrätten skall medlemsstaterna se till att kommersiella utarbeta uppförandekoder på gemenskapsnivå för att bestäm- meddelanden som ingår i eller utgör någon av informations- ma vilken information som får lämnas för kommersiella samhällets tjänster åtminstone uppfyller följande villkor: meddelanden i enlighet med de regler som avses i punkt 1.
a) Det kommersiella meddelandet skall vara klart identifier-
bart som sådant. 3. Vid utarbetandet av förslag till gemenskapsinitiativ som kan bli nödvändiga för att säkerställa att den inre marknaden
b) Den fysiska eller juridiska person för vars räkning det kommersiella meddelandet sänds skall vara klart identi- fierbar.
c) Säljfrämjande erbjudanden, såsom rabatter, premier och gåvor, när sådana är tillåtna i den medlemsstat där tjänsteleverantören är etablerad, skall vara klart identifier- bara som sådana, och villkoren för att utnyttja dem skall vara lätt tillgängliga och framställas klart och otvetydigt.
d) Säljfrämjande tävlingar eller spel, skall, när sådana är tillåtna i den medlemsstat där tjänsteleverantören är etable- rad, vara klart identifierbara som sådana, och villkoren för
fungerar väl när det gäller den information som avses i punkt 2, skall kommissionen ta vederbörlig hänsyn till de uppförandekoder som gäller på gemenskapsnivå och fatta beslut i nära samarbete med relevanta yrkessammanslutningar och yrkeskårer.
4. Detta direktiv skall tillämpas utöver gemenskapens direk- tiv om tillträde till och utövande av verksamhet inom reglerad yrkesverksamhet.
deltagande i dem skall vara lätt tillgängliga och framställas Avsnitt 3: Avtal som ingås på elektronik väg
klart och otvetydigt.
Artikel 7
Xxxx begärda kommersiella meddelanden
1. Förutom de övriga krav som fastställs i gemenskapsrätten skall de medlemsstater som tillåter icke begärda kommersiella meddelanden per e-post säkerställa att sådana kommersiella meddelanden från en tjänsteleverantör som är etablerad på deras territorium är klart och otvetydigt identifierbara som sådana, så snart som mottagaren tar emot dem.
Artikel 9
Behandling av avtal
1. Medlemsstaterna skall se till att deras rättssystem tillåter att avtal ingås på elektronik väg. Medlemsstaterna skall särskilt se till att de rättsliga krav som är tillämpliga på avtalsprocessen varken skapar hinder för användningen av avtal på elektronisk väg eller medför att sådana avtal frånkänns rättslig verkan och giltighet på grund av att de kommit till stånd på elektronisk väg.
kategorier:
tillämplig på alla eller vissa avtal inom någon av följande
2. Medlemsstaterna får föreskriva att punkt 1 inte är
2. Medlemsstaterna skall, utan att det påverkar tillämningen av direktiv 97/7/EG och direktiv 97/66/EG, vidta åtgärder för att se till att tjänsteleverantörer som sänder icke begärda kommersiella meddelanden per e-post regelbundet konsulterar och respekterar de ”opt-out”-register där fysiska personer som
inte önskar erhålla sådana kommersiella meddelanden kan a) Avtal som skapar eller överför rättigheter när det gäller
registrera sig. fast egendom med undantag för hyresavtal.
b) Avtal som enligt lag kräver att domstolar, myndigheter Artikel 11
eller yrken som inbegriper myndighetsutövning involveras.
c) Borgensavtal och andra säkerheter som tillhandahållits av personer som agerar utanför ramen för närings- eller
Beställning
yrkesverksamhet. 1. Medlemsstaterna skall se till, utom när parter som inte är konsumenter har kommit överens om något annat, att när
d) Avtal som omfattas av familjerättsliga eller successions- rättsliga bestämmelser.
3. Medlemsstaterna skall för kommissionen uppge de kate-
en tjänstemottagare gör sin beställning med hjälp av tekniska hjälpmedel följande principer gäller:
— Tjänsteleverantören måste bekräfta mottagandet av motta- garens order utan onödigt dröjsmål och på elektronisk väg.
dem.
da en rapport om tillämpningen av punkt 2 och förklara
gorier som avses i punkt 2 på vika de inte tillämpar punkt 1. — Beställningen och mottagningsbekräftelsen anses vara mot- Medlemsstaterna skall vart femte år till kommissionen översän- tagna när de parter till vilka de är ställda har tillgång till
skälen till varför de anser det nödvändigt att behålla den kategori som avses i punkt 2 b på vilka de inte tillämpar
punkt 1. 2. Medlemsstaterna skall se till, utom när parter som inte är konsumenter har kommit överens om något annat, att tjänsteleverantören ställer lämpliga, effektiva och tillgängliga
Artikel 10
Information som skall lämnas
1. Förutom de informationskrav som fastställs i gemen- skapsrätten skall medlemsstaterna, utom när parter som inte är konsumenter har kommit överens om något annat, se till att åtminstone följande information lämnas av tjänsteleveran-
tekniska hjälpmedel till förfogande för tjänstemottagaren så att denne kan upptäcka och rätta till sina inmatningsfel innan beställningen görs.
3. Punkt 1 första strecksatsen och punkt 2 skall inte tilläm- pas på avtal som har ingåtts enbart genom utväxling av e-post eller motsvarande personliga meddelanden.
beställningen har gjorts av tjänstemottagaren:
tören på ett klart, begripligt och otvetydigt sätt och innan Avsnitt 4: Tjänstelevererande mellanhänders ansvar
a) De olika tekniska steg som skall genomföras för att ingå Artikel 12
avtalet.
b) Huruvida avtalet kommer att arkiveras av tjänsteleverantö- ren eller inte och om det kommer att hållas tillgängligt.
Enbart vidarefordran (”mere conduit”)
1. Medlemsstaterna skall se till att en tjänsteleverantör
c) De tekniska möjligheterna att upptäcka och rätta till som levererar en informationssamhällets tjänst bestående av inmatningsfel innan beställningen görs. överföring i ett kommunikationsnät av information som lämnats av tjänstemottagaren, eller tillhandahållande av till-
d) De språk som står till buds för att ingå avtalet.
gång till ett kommunikationsnät, inte skall vara ansvarig för den överförda informationen under förutsättning att tjänsteleverantören
och
a) inte initierat överföringen,
b) inte valt ut mottagaren av den överförda informationen,
2. Medlemsstaterna skall se till, utom när parter som inte är konsumenter har kommit överens om något annat, att tjänsteleverantören anger vilka uppförandekoder han är anslu- ten till samt information om hur dessa uppförandekoder går att få fram elektroniskt.
c) inte valt ut eller ändrat den information som överförts.
3. Avtalsvillkoren och de allmänna villkor som ges till
tjänstemottagaren måste görs tillgängliga på ett sätt som gör 2. O¨ verföringen och tillhandahållande av sådan tillgång det möjligt för mottagaren att spara och återge dem. som avses i punkt 1 omfattar automatisk, mellanliggande och
tillfällig lagring av den vidarebefordrade informationen, i den mån lagringen enbart görs för att utföra överföringen i
4. Punkterna 1 och 2 skall inte tillämpas på avtal som har kommunikationsnätet och under förutsättning att informatio-
ingåtts enbart genom utväxling av e-post eller motsvarande nen inte lagras längre än vad som rimligtvis krävs för
personliga meddelanden. överföringen.
3. Denna artikel skall inte påverka möjligheten för en b) tjänsteleverantören så snart han fått sådan kännedom eller
domstol eller administrativ myndighet att i enlighet med blivit medveten om detta handlat utan dröjsmål för att
medlemsstaternas rättssystem kräva att tjänsteleverantören avlägsna informationen eller göra den oåtkomlig. upphör med eller förhindrar en överträdelse.
2. Punkt 1 är inte tillämplig om tjänstemottagaren handlar
Artikel 13 under tjänsteleverantörens ledning eller överinseende.
Cachning 3. Denna artikel skall inte påverka möjligheten för en domstol eller administrativ myndighet att i enlighet med
1. Medlemsstaterna skall se till att en tjänsteleverantör som levererar en informationssamhällets tjänst bestående av överföring av information som tillhandahållits av tjänstemotta- garen på ett kommunikationsnät inte skall vara ansvarig för den automatiska, mellanliggande och tillfälliga lagring av informationen som ägt rum enbart för att effektivisera vidare överföring av informationen till andra tjänstemottagare på
medlemsstaternas rättssystem kräva att tjänsteleverantören upphör med eller förhindrar en överträdelse, inte heller skall den påverka medlemsstaternas möjlighet att inrätta förfaranden för att avlägsna information eller göra den oåt- komlig.
deras begäran, under förutsättning att Artikel 15
a) tjänsteleverantören inte ändrar informationen,
b) tjänsteleverantören uppfyller villkoren för tillgång till informationen,
c) tjänsteleverantören följer regler för uppdatering av infor- mationen, vilka fastställts på ett sätt som är allmänt vedertaget och använt inom branschen,
Avsaknad av allmän övervakningsskyldighet
1. Medlemsstaterna får inte ålägga tjänsteleverantörerna en allmän skyldighet att, i samband med tillhandahållande av sådana tjänster som avses i artiklarna 12, 13 och 14, övervaka den information de överför eller lagrar, och inte heller någon allmän skyldighet att aktivt efterforska fakta eller
d) tjänsteleverantören inte ingriper i den lagliga användningen omständigheter som kan tyda på olaglig verksamhet. av den teknik som är allmänt vedertagen och som används
inom branschen för att få fram data om hur informationen
används, och
e) tjänsteleverantören handlar utan dröjsmål för att avlägsna den information han har lagrat eller göra den oåtkomlig så snart han fått kännedom om att den information som ursprungligen överfördes har avlägsnats från nätet eller gjorts oåtkomlig, eller att en domstol eller administrativ myndighet hart bestämt att den skall avlägsnas eller göras oåtkomlig.
2. Medlemsstaterna kan fastställa skyldigheter för leverantö- rer av informationssamhällets tjänster att omedelbart informe- ra de behöriga myndigheterna om påstådda olagliga verksam- heter som utförts eller olaglig information som tillhandahållits av mottagarna av deras tjänster eller att till behöriga myndighe- ter på deras begäran lämna information som gör det möjligt att identifiera de mottagare av deras tjänster med vilka de ingått lagringsavtal.
2. Denna artikel skall inte påverka möjligheten för en KAPITEL III
domstol eller administrativ myndighet att i enlighet med
GENOMFO¨ RANDE
medlemsstaternas rättssystem kräva att tjänsteleverantören upphör med eller förhindrar en överträdelse.
Artikel 14 Artikel 16
Värdtjänster Uppförandekoder
1. Medlemsstaterna och kommissionen skall uppmuntra
1. Medlemsstaterna skall se till att en tjänsteleverantör som levererar någon av informationssamhällets tjänster bestående av lagring av information som tillhandahållits av tjänstemotta-
xxxxx inte skall vara ansvarig för information som lagrats på begäran av en tjänstemottagare av tjänsten, under förutsättning att
a) tjänsteleverantören inte hade kännedom om förekomsten av olaglig verksamhet eller olaglig information och, beträff- ande skadeståndsanspråk, inte var medveten om fakta eller omständigheter som gjort förekomsten av den olagliga
a) att handels-, yrkes- och konsumentorganisationer eller
motsvarande sammanslutningar utarbetar uppförandeko- der på gemenskapsnivå avsedda att bidra till att artiklar- na 5–15 genomförs ordentligt,
b) att utkast till uppförandekoder på nationell nivå eller gemenskapsnivå frivilligt översänds till kommissionen,
verksamheten eller den olagliga informationen uppenbar, c) att uppförandekoderna finns tillgängliga på elektronisk väg
eller på gemenskapens språk,
d) att handels-, yrkes- och konsumentorganisationer eller tjänster, särskilt den elektroniska handeln, på den inre
sammanslutningar underrättar medlemsstaterna och kom- marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”) (EGT
missionen om utvärderingar av tillämpningen av deras L 178, 17.7.2000, s. 1).” uppförandekoder och deras inverkan på rutiner, seder och
bruk inom den elektroniska handeln,
e) att uppförandekoder utarbetas för skydd av minderåriga och den mänskliga värdigheten.
2. Medlemsstaterna och kommissionen skall uppmuntra
Artikel 19
Samarbete
sammanslutningar och organisationer som företräder konsu- 1. Medlemsstaterna skall ha adekvata medel för tillsyn och menterna att delta i utarbetandet och genomförandet av de utredning som är nödvändiga för att effektivt kunna genomföra uppförandekoder som påverkar deras intressen och som detta direktiv och skall se till att tjänsteleverantörerna förser utarbetats i enlighet med punkt 1 a. I förekommande fall skall dem med de uppgifter som krävs.
samråd ske med sammanslutningar som företräder synskadade
och personer med funktionshinder för att beakta deras särskil-
da intressen. 2. Medlemsstaterna skall samarbeta med andra medlemssta- ter. De skall i detta syfte utse en eller flera kontaktpunkter vilkas adress och telefonnummer skall meddelas till de andra
Artikel 17
medlemsstaterna och till kommissionen.
Utomrättslig lösning av tvister
3. Medlemsstaterna skall så fort som möjligt och i överens- stämmelse med nationell rätt lämna den hjälp och de uppgifter som en annan medlemsstat eller kommissionen begär, inbegri-
1. Medlemsstaterna skall se till att deras lagstiftning vid pet på lämplig elektronisk väg. tvister mellan en leverantör av en informationssamhällets
tjänst och en tjänstemottagare inte hindrar användningen
av metoder som är tillgängliga enligt nationell lag för en utomrättslig lösning av tvister, bland annat med hjälp av lämpliga elektroniska medel.
2. Medlemsstaterna skall uppmuntra organ för utomrättslig lösning av framför allt konsumenttvister att agera på ett sätt
4. Medlemsstaterna skall inrätta kontaktpunkter som kan nås åtminstone på elektronisk väg och dit mottagarna och tjänsteleverantörerna kan vända sig för att
a) få allmän information om avtalsrättsliga rättigheter och skyldigheter samt om de mekanismer för klagomål och prövning som finns tillgängliga vid tvister, inbegripet
som ger de berörda parterna adekvata garantier när det gäller praktiska aspekter på användningen av sådana meka- förfarandet. nismer,
3. Medlemsstaterna skall uppmuntra organ för utomrättslig tvistlösning att underrätta kommissionen om de viktiga beslut de fattar rörande informationssamhällets tjänster och lämna andra uppgifter om rutiner, seder och bruk som rör den
b) få adress och telefonnummer till de myndigheter, samman- slutningar eller organisationer där de kan få ytterligare upplysningar eller praktisk hjälp.
elektroniska handeln. 5. Medlemsstaterna skall uppmuntra att kommissionen underrättas om viktiga domstolsavgöranden och myndighets- beslut som fattas inom deras territorium i fråga om tvister som
Artikel 18 rör informationssamhällets tjänster samt om rutiner, seder och
bruk som rör den elektroniska handeln. Kommissionen skall
Talan inför domstol
underrätta de övriga medlemsstaterna om dessa beslut och avgöranden.
1. Medlemsstaterna skall se till att de möjligheter att föra talan inför domstol som är tillgängliga enligt nationell lagstiftning om informationssamhällets tjänster gör det möjligt att snabbt vidta åtgärder, även interimistiska sådana, i syfte att avbryta den påstådda överträdelsen och hindra ytterligare skada av berörda intressen.
2. I bilagan till direktiv 98/27/EG skall följande läggas till: ”11. Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG
Artikel 20
Påföljder
Medlemsstaterna skall bestämma de påföljder som skall tilläm- pas vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas med tillämpning av detta direktiv, och skall vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att dessa bestämmelser efterlevs. Påföljderna skall vara verkningsfulla, proportionerliga och
om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets avskräckande.
KAPITEL IV Artikel 22
Genomförande
SLUTBESTA¨ MMELSER 1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den 17 januari 2002. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
Artikel 21
O¨ versyn
1. Före den 17 juli 2003 och därefter vartannat år, skall
2. När en medlemsstat antar de bestämmelser som avses i punkt 1 skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska Artikel 23
och sociala kommittén överlämna en rapport om tillämpning-
en av detta direktiv, i förekommande fall åtföljd av förslag som Ikraftträdande
syftar till att anpassa det till den rättsliga, tekniska och
ekonomiska utvecklingen inom området för informationssam- Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i hällets tjänster, särskilt med avseende på brottsförebyggande Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
verksamhet, skyddet av minderåriga, konsumentskyddet och
en väl fungerande inre marknad.
2. I denna rapport skall det undersökas om det krävs en
Artikel 24
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
anpassning av detta direktiv och i synnerhet om det är nödvändigt med förslag om ansvaret för leverantörer av
hyperlänkar och sökverktyg, förfaranden för ”meddelanden Utfärdat i Luxemburg den 8 juni 2000. och anteckningar” och ansvarsfördelning efter det att innehållet
utnyttjats. I rapporten skall också behovet av ytterligare villkor
för att bevilja det undantag från ansvar som föreskrivs i artiklarna 12 och 13 analyseras mot bakgrund av den tekniska utvecklingen, samt möjligheten att tillämpa den inre mark- nadens principer på icke begärda kommersiella meddelanden
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
N. XXXXXXXX X. x’XXXXXXXX XXXXXXX
via e-post. Ordförande Ordförande
BILAGA
UNDANTAG FRÅN ARTIKEL 3
Som anges i artikel 3.3 är artikel 3.1 och 3.2 inte tillämplig på följande:
— Upphovsrätt, närstående rättigheter samt rättigheter som avses i direktiv 87/54/EEG(1) och i direktiv 96/9/EG(2) samt industriellt rättsskydd.
— Utgivning av elektroniska pengar av institut på vilka medlemsstaterna tillämpar ett av de undantag som anges i artikel 8.1 i direktiv 2000/46/EG(3).
— Artikel 44.2 i direktiv 85/611/EEG(4).
— Artikel 30 och avdelning IV i direktiv 92/49/EEG(5), avsnitt IV i direktiv 92/96/EEG(6), artiklarna 7 och 8 i direktiv 88/357/EEG(7) samt artikel 4 i direktiv 90/619/EEG(8);
— Parternas frihet att välja vilken lagstiftning som skall tillämpas på deras avtal.
— Avtalsförpliktelser vid konsumentavtal.
— Formell giltighet för avtal som skapar eller överför rättigheter i fast egendom där sådana avtal är föremål för tvingande formella krav i lagstiftningen i den medlemsstat där den fasta egendomen befinner sig.
— Frågan om icke begärda kommersiella meddelanden per e-post är tillåtliga.
(1) EGT L 24, 27.1.1987, s. 36.
(2) EGT L 77, 27.3.1996, s. 20.
(3) A¨ nnu ej offentliggjort i EGT.
(4) EGT L 375, 31.12.1985, s. 3. Direktivet senast ändrat genom direktiv 95/26/EG (EGT L 168, 18.7.1995, s. 7).
(5) EGT L 228, 11.8.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 95/26/EG.
(6) EGT L 360, 9.12.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 95/26/EG.
(7) EGT L 172, 4.7.1988, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 92/49/EG.
(8) EGT L 330, 29.11.1990, s. 50. Direktivet senast ändrat genom direktiv 92/96/EG.