INNEHÅLLSFÖRTECKNING
UTBYTESBLAD | Nr | Sidnr 1 |
Datum 20.9.2024 | Dnr |
Ärende
Ändrade sidor i landskapets tjänstekollektivavtal 2024
Förändringar | Sida | Datum |
Avsnitt 1.3 | 7 | 20.9.2024 |
Innehållsförteckning | 1 | 14.6.2024 |
Avsnitt 2.1.aa, nytt avsnitt | 1–4 | 14.6.2024 |
Avsnitt 1.3 | 7,8 | 31.5.2024 |
Avsnitt 1.3 | 7,8 | 19.1.2024 |
Avsnitt 2.7 | 1-2 | 19.1.2024 |
Avsnitt 6.1 | 4-5, 7,9,13 | 19.1.2024 |
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 AVTAL OM FÖRHANDLINGSPROCEDUR OCH FÖRTROENDEMÄN
1.1 Huvudavtal 23.6.2015
1.2 Underteckningsprotokoll till huvudavtalet
1.3 Förtroendemannaavtal
2 RAMAVTAL, AVLÖNING M.M.
2.1 Tjänstekollektivavtal om anställningsvillkoren för landskapets tjänstemän för avtalsperioden 1.3.2022 – 30.4.2025.
2.1.aa Tjänstekollektivaval om harmonisering av löner fr. 1.6.2024 samt minimigrundlönebilaga.
2.1.a Tjänstekollektivavtal om familjeledighetsreform fr 1.8.2022
2.1.b Tjänstekollektivavtal om anställningsvillkor för läkare och tandläkare
2.2 Underteckningsprotokoll till ramavtalet, protokoll angående ställningstagande gällande anställdas arbetshälsa.
2.2a Tjänstekollektivavtal om nya anställningsvillkor för landskapets undervisningspersonal
2.2b Tjänstekollektivavtal om nya anställningsvillkor för undervisningspersonalen vid Högskolan på Åland
2.3 Landskapets allmänna tjänstekollektivavtal
2.4 Avtal om tjänstledighet på grund av föräldraskap och vård av barn
2.4 Tjänstekollektivavtal om familjeledigheter (träder i kraft 1.8.2022) sida 8–16.
2.5 Avtal om ålderstillägg
2.6 -
2.7 Avtal om en omvandling av semesterpenningen till ledighet
2.7.a Utgår
2.8 -
2.9 Anmärkningar
2.10 Tilläggsarvoden
3 ÖVRIGA ARVODEN
3.1 Kommittéreglemente
3.2 Kommittéarvoden
4. | ARBETSTID |
4.1. | Avtal om arbetstiden för landskapets tjänstemän |
4.2. | Tjänstemän som står utanför arbetstidslagens tillämpningsområde |
4.3 | Anvisningar för distansarbete |
5. | SEMESTER |
5.1. | Semesteravtal |
5.2 | Utgår |
6. | KOSTNADSERSÄTTNINGAR |
6.1. | Avtal om resekostnadsersättningar |
6.2. | Avtal om skyddskläder |
6.3. | Avtal om ersättning för telefonkostnader, Upphävd |
6.4. | Beslut om tjänstetelefoner och om betalning av telefonkostnader med landskapets medel, Upphävd |
7. | SPECIALAVTAL FÖR VISSA TJÄNSTEMÄN |
7.1. | Tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS och landskapets undervisningspersonal |
7.2. | Tjänstekollektivavtal om veterinärer vid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet |
8. | PERSONALPOLITIK OCH MEDINFLYTANDE |
8.1. | - |
8.2. | Samarbetsavtal |
8.3. | Arbetarskyddet |
8.4. | Reglemente för landskapets tjänstedelegation |
8.5. | Landskapets lönepolicy |
9. | PERSONALENS UTVECKLING |
9.1. | Avtal om utbildning |
10. | MÅLTIDSERSÄTTNINGAR VID LANDSKAPETS MATSERVERINGAR |
10.1. | Måltidsersättningar, som uppbärs vid landskapets matserveringar |
H u v u d a v t a l
Ålands landskapsregering å ena sidan samt Akava-Åland r.f., Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å rf, Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f., Tehys fackavdelning på Åland r.f. och Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund, ÅTFC r.f. å den andra sidan har den 23 juni 2015 med stöd av 3 § 4 mom. landskapslagen om tjänstekollektivavtal överenskommit om följande:
Förhandlingar om tjänstekollektivavtal
1 § Parter
Förhandlingar i avsikt att ingå, ändra eller förnya tjänstekollektivavtal förs mellan Ålands landskapsregering som arbetsgivarpart och Akava-Åland r.f., Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å rf, Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f., Tehys fackavdelning på Åland r.f. och Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund, ÅTFC r.f. som företrädare för landskapets tjänstemän (nedan: tjänstemannaorganisation).
Förhandlingarna är huvudsakligen samfällda, om inte ärendets speciella beskaffenhet föranleder annat. Förhandlingar gällande undervisningssektorn, bilaga 13 a och 13 b förs som separata förhandlingar mellan Ålands landskapsregering och Akava-Åland r.f. och TCÅ r.f. och förhandlingar beträffande läkarbilagorna i bilaga 14 förs som separata förhandlingar mellan Ålands landskapsregering och Akava-Åland r.f. Det protokollförda förhandlingsresultat som dessa förhandlingar leder till intas i ett tjänstekollektivavtal som samtliga huvudavtalsparter ingår.
Samtliga huvudavtalsparter som berörs av ett tjänstekollektivavtal ska erbjudas möjlighet att godkänna och underteckna avtalet.
Om en majoritet av huvudavtalsorganisationerna undertecknar tjänstekollektivavtalet medan en eller fler organisationer som deltagit i förhandlingarna stannar utanför avtalet tillämpas inte bestämmelserna i det nya avtalet på medlemmar i den organisation eller dess medlemsförening som stannar utanför avtalet.
Landskapsregeringen och en tjänstemannaorganisation kan överenskomma om att en underförening till organisationen driver förhandlingar på egna vägnar. Detta gäller inte Tehys fackavdelning på Åland r.f., som inte har underföreningar.
2 § Hur förhandlingar inleds och förs
En begäran om att förhandlingar ska inledas riktas till motparten i skriftlig form. Samtidigt ska den begärande parten åtminstone i huvuddrag beskriva det eller de ärenden om i vilka man vill förhandla.
Förhandlingarna ska inledas utan onödigt dröjsmål, dock senast inom tre veckor efter att en begäran har kommit motparten till handa, om man inte kommer överens om annat.
Parterna kallas samman av landskapsregeringen.
Förhandlingsparterna ska framlägga sina preciserade krav när förhandlingarna har inletts inom tid som parterna enas om. Vid förhandlingarna förs vid behov protokoll enligt vad parterna separat kommer överens om.
Under kollektivavtalsförhandlingar ska huvudavtalsparterna, dess förhandlare och bisittare samt övriga berörda personer inom respektive organisation uppmärksamma att uppgifter som har relevans för pågående förhandlingar inte är offentliga.
Huvudavtalsparterna tillsätter en permanent arbetsmarknadsgrupp från och med den 1 februari 2017 för att bereda ärenden som parterna ska förhandla om eller som sammanfaller med parternas gemensamma verksamhetsområde. Vid behov kan specifika arbetsgrupper finnas.
Förhandlingsprocedur för att bilägga tvister om tolkning eller tillämpning av ett tjänstekollektivavtal
3 § Direkt överläggning
Om det uppstår oenighet om den rätta tolkningen eller tillämpningen av en bestämmelse i ett tjänstekollektivavtal, ska den berörda tjänstemannen själv eller den förtroendeman som företräder hen, i en direkt överläggning med den ansvarige representanten för arbetsgivaren vid ifrågavarande förvaltningsenhet söka lösa tvistefrågan.
Om förtroendemän avtalas separat. 4 § Centralförhandling
Om parterna i en direkt överläggning enligt 3 § inte uppnår samförstånd, kan tvistefrågan föras till en
förhandling mellan landskapsregeringen och berörd tjänstemannaorganisation (centralförhandling).
Ett yrkande på centralförhandlingar görs skriftligen. I detta yrkande ska tvistefrågan beskrivas åtminstone i huvuddrag.
5 § Centralförhandling i särskilda fall
Beroende på en tvistefrågas beskaffenhet eller andra särskilda skäl kan landskapsregeringen och en tjänstemannaorganisation föra frågan direkt till handläggning vid centralförhandlingar. Samma förfarande kan iakttas, om det råder en oklarhet om den rätta tolkningen eller tillämpningen av en bestämmelse i ett tjänstekollektivavtal. Förhandlingarna är samfällda, om frågan är principiellt viktig eller allmän till sin karaktär.
Ett yrkande på en centralförhandling ska, vid äventyr av talans förlust, lämnas till motparten inom tre månader efter att den direkta överläggningen har avslutats.
En centralförhandling ska inledas inom tre veckor efter att yrkandet har emottagits av motparten, om inte annat överenskoms. I yrkandet ska tvistefrågan beskrivas åtminstone i huvuddrag.
7 § Hur en centralförhandling avslutas
En centralförhandling avslutas, när parterna gemensamt konstaterar att den är avslutad eller när en part skriftligen meddelar att parten för sin del anser förhandlingen avslutad.
8 § Protokoll
Vid en direkt överläggning och en centralförhandling förs alltid ett protokoll som justeras så som parterna kommer överens.
Preskription
9 § Yrkande på rättelse och talan vid arbetsdomstolen
Har ett yrkande inte framställts eller en talan inte gjorts anhängig i ett ärende som gäller en av tjänsteförhållandet härflytande ekonomisk förmån inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket prestationen borde ha ägt rum, är rätten till förmånen förverkad.
I ett ärende som faller under arbetsdomstolens behörighet är rätten till en av tjänsteförhållandet härflytande ekonomisk förmån förverkad, om överläggningar eller förhandlingar som avses i 3-5 § inte har yrkats inom ovan nämnda tid om tre år.
En talan får inte anhängiggöras vid arbetsdomstolen förrän centralförhandlingar har förts i syfte att lösa tvistefrågan.
Talan vid arbetsdomstolen ska, vid äventyr av talans förlust, göras anhängig inom sex månader efter att centralförhandlingarna har avslutats.
Vissa bestämmelser om stridsåtgärder
10 § Underförening
En underförening till en tjänstemannaorganisation får inte vidta stridsåtgärder utan att tjänstemannaorganisationen har givit sitt tillstånd.
Anmärkning:
Tehys fackavdelning på Åland r.f. har inga underföreningar.
Procedur vid hot om samhällsfarlig stridsåtgärd
11 § Tjänstetvistnämnd
Om en part anser att en planerad stridsåtgärd kan förorsaka en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och har i förhandlingar enighet inte kunnat nås om att avstå från eller begränsa stridsåtgärden, har parten rätt att inom fem dygn från att ett meddelande i enlighet med 7 § lagen om medling i arbetstvister (FFS 420/62) har inkommit skriftligen anmäla till riksförlikningsmannens byrå att saken kommer att hänskjutas till behandling i landskapets tjänstetvistnämnd.
Om en part under en pågående arbetsstrid finner att denna hotar att bli samhällsfarlig på det sätt som avses i 1 mom., kan parten omedelbart hänskjuta saken till tjänstetvistnämnden för behandling.
12 § Nämndens sammansättning och mandattid
Tjänstetvistnämnden består av tio medlemmar. Av dessa utses fem av landskapsregeringen och en av envar tjänstemannaorganisation för fyra kalenderår i sänder. För varje medlem utses en första och en andra ersättare.
Om en medlem eller ersättare avgår eller avlider under sin mandatperiod, utses en ny medlem respektive ersättare i hens ställe för den återstående mandattiden.
Riksförlikningsmannens byrå ska skriftligen underrättas om ett val av medlemmar och ersättare i tjänstetvistnämnden.
13 § Sammankallande
Tjänstetvistnämnden kommer samman på kallelse av riksförlikningsmannen eller av en av riksförlikningsmannen därtill förordnad person för att under dennes ordförandeskap inom sig välja en ordförande och en viceordförande.
14 § Nämndens utgifter
Nämndens utgifter bestrids av landskapets medel.
15 § Nämndens beslut
Som tjänstetvistnämndens beslut angående en stridsåtgärds samhällsfarlighet gäller flertalets åsikt. I övriga ärenden avgör vid lika röstetal ordförandens röst, utom vid val, då lotten avgör.
Nämnden är beslutför när den är fulltalig. 16 § Tidsfrist för avgörandet
Tjänstetvistnämnden ska fatta sitt avgörande om en stridsåtgärds samhällsfarlighet inom sju dygn, i de fall
som avses i 1 § 1 mom. räknat från det att ett meddelande om att en arbetsstrid har inletts eller utvidgats inkommit till motparten och i det i 11 § 2 mom. angivna fallet räknat från det att
saken har hänskjutits till nämnden för behandling. Tjänstetvistnämnden ska underrätta parterna i tvisten och riksförlikningsmannens byrå om sitt beslut.
17 § Avstå eller begränsa stridsåtgärd
Om tjänstetvistnämnden har funnit att en tillämnad eller redan inledd stridsåtgärd eller en utvidgning av densamma är samhällsfarlig så som i 11 § är sagt, ska nämnden i sitt beslut uppmana parterna att avstå från stridsåtgärden eller att begränsa den så, att den inte längre är
samhällsfarlig. I intet fall får en stridsåtgärd som har hänskjutits till nämndens prövning, vidtas tidigare än två veckor räknat från den ursprungligen angivna tidpunkten för dess början eller utvidgning.
Särskilda bestämmelser
18 § Ikraftträdande och uppsägning
Detta avtal träder i kraft när alla parter har undertecknat avtalet och tillämpas på ärenden som aktualiseras från den 18 mars 2015. Det ersätter det huvudavtal jämte underteckningsprotokoll som slöts mellan Ålands landskapsregering, Akava-Åland r.f., FOA-Å r.f., TCÅ r.f., Tehys fackavdelning på Åland r.f. och ÅTFC r.f. den 18 september 2003.
Uppsägningstiden för huvudavtal är sex månader. Säger en part upp detta huvudavtal, upphör avtalet att gälla även för övriga parters del, dock så, att 3–8 § även efter uppsägningstidens utgång ska tillämpas mellan parter som är bundna av ett tjänstekollektivavtal.
Till avtalet ansluter sig ett underteckningsprotokoll.
Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.
Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å r.f.
Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.
Tehys fackavdelning på Åland r.f.
Ålands Tekniska Funktionärsorganisa- tioners Centralförbund, ÅTFC r.f.
Protokoll (avtal) fört den 23 juni 2015 mellan huvudavtalsparterna när enighet om avtal uppnåddes.
Huvudavtalsparterna har enats om följande:
1 § Grunden för förhandlingarna om tjänstekollektivavtal
Parterna är ense om att fortsättningsvis förhandla om att ingå, ändra eller förnya tjänstekollektivavtal utifrån närmast motsvarande tjänstekollektivavtal i riket, trots att en uttrycklig överenskommelse om detta inte ingår i det nya huvudavtalet. Det sagda innebär inte
en begränsning av parternas, på landskapslagen om tjänstekollektivavtal baserade, förhandlings- och avtalsfrihet. Ifrågavarande riksavtal utgör en grund att basera det egna avtalet på. Överenskommelsen hindrar dock inte parterna att vid behov ingå avtal utan denna grund.
Med närmast motsvarande tjänstekollektivavtal i riket avses statens tjänstekollektivavtal, när motsvarande verksamhet i riket sker i statlig regi och rikets kommunala tjänstekollektivavtal,
när verksamheten huvudsakligen är kommunal.
2 § Den tid som används till förhandlingar m.m.
I huvudavtalet avsedda förhandlingar förs på arbetstid, varmed avses tiden mellan klockan 08.00 och 16.15., måndag till fredag. Parterna kan dock komma överens om att förhandla även på annan tid.
Parterna noterar stadgandet i 17 § landskapslagen om tjänstekollektivavtal enligt vilket en tjänsteman inte utan tvingande skäl får hindras att i egenskap av företrädare för en tjänstemannaförening delta i förhandlingar som avses i lagen.
Landskapsregeringen betalar lön till högst två samtidigt närvarande, landskapsanställda företrädare för var och en tjänstemannaorganisation för den tid som åtgår till förhandlingar enligt huvudsavtalet. En huvudförtroendeman och förtroendeman som deltar i förhandlingarna inräknas i denna kvot.
Till en tjänsteman som deltar i förhandlingar med landskapsregeringen under sin fritid, betalas ett arvode per dygn som till sitt belopp motsvarar det arvode som betalas till en medlem i en kommitté enligt landskapsregeringens beslut om kommittéarvoden.
I övrigt likställs ett deltagande i avtalsförhandlingar med det arbete som vederbörande utför i sin anställning hos landskapet.
Den permanenta arbetsmarknadsgruppens möten sker på arbetstid (från 1.2.2017).
Om en företrädare för personalen utom sin arbetstid deltar i arbetsmarknadsgruppens möte har denna rätt till en ersättning som motsvarar hens lön för ordinarie arbetstid. Ersättningen kan ges i form av ledighet med lön.
3 § Avtal för vissa personer i privaträttsligt anställningsförhållande
Parterna är ense om att i enlighet med huvudavtalet förhandla om anställningsvillkoren även för sådana personer i privaträttsligt anställningsförhållande (arbetsavtal) till landskapet vilka avlönas enligt löneklass A eller annan från landskapets tjänstekollektivavtal hämtad lönegrund och på vilka något kollektivavtal inte ska tillämpas.
4 § Protokollets bindande verkan
Detta protokoll gäller som ett tjänstekollektivavtal respektive kollektivavtal till den del det innehåller överenskommelser som faller inom parternas på landskapslagen om tjänstekollektivavtal respektive lagen om kollektivavtal baserade regleringskompetens.
Justerat,
Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.
Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å rf.
Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.
Tehys fackavdelning på Åland r.f.
Ålands Tekniska Funktionärsorganisa- tioners Centralförbund, ÅTFC r.f.
FÖRTROENDEMANNAAVTAL FÖR LANDSKAPETS TJÄNSTEMÄN
1 § Allmänt
Upprätthållandet och utvecklandet av tjänstekollektivavtalssystemet baserar sig på förhandlingsrelationer mellan landskapsstyrelsen och tjänstemannaorganisationerna. Förtroendemannasystemet är avsett att främja iakttagandet av de tjänstekollektivavtal som ingåtts mellan parterna, att ändamålsenligt, rättvist och snabbt klara upp tvistefrågor mellan landskapsstyrelsen och tjänstemän, samt att upprätthålla arbetsfred.
2 § Tillämpningsområde
Förtroendemannaverksamheten i landskapets verk och inrättningar skall anordnas i enlighet med detta avtal och till avtalet ansluten bilaga.
3 § Förtroendeman
Med huvudförtroendeman och förtroendeman avses en bland personalen vid vederbörande förvaltningsenhet utsedd representant, som valts bland kandidater uppställda av vederbörande tjänstemannaorganisationer och på vilken det ankommer att sköta i detta avtal avsedda uppgifter.
En huvudförtroendeman och förtroendeman skall vara en person som är anställd hos landskapet och han bör äga förtrogenhet med förhållandena på arbetsplatsen.
För var och en förtroendeman utses en personlig ersättare.
4 § Val av förtroendeman
Angående huvudförtroendemännens och förtroendemännens antal, placering och övriga med valet sammanhängande detaljer gäller vad i bilaga till detta avtal överenskommits.
Anmärkning:
Se bilaga 1.
Angående de huvudförtroendemän och förtroendemän som blivit valda skall skriftligt meddelande tillställas landskapsregeringen.
Anmärkning:
De personer som för närvarande enligt tjänstemannaorganisationernas meddelanden verkar som förtroendemän framgår av bilaga 2.
Protokollsansteckning:
En tjänsteman som har blivit vald till huvudförtroendeman eller förtroendeman kommer i åtnjutande av de förmåner som nämns i detta avtal först när landskapsrege-
ringen har erhållit ovan nämnt meddelande om vem eller vilka som har valts till
dessa uppdrag, dock tidigast från ingången av den kalendermånad som följer närmast efter den månad under vilken meddelandet inkommit till landskapsregeringen.
Huvudförtroendemannen respektive förtroendemannens mandat varar tills landskapsregeringen erhåller ett meddelande om att uppdraget har upphört.
När huvudförtroendeman och förtroendeman utses genom val på arbetsplatsen, räknas den tid som på arbetsplatsen använts till förberedelser, valförrättning och rösträkning såsom arbetstid för dem som deltagit i dessa uppgifter.
4a § Ändring av förtroendemännens antal, placering o.dyl. i särskilda fall
Utan hinder av detta tjänstekollektivavtals i övrigt bindande verkan skall förhandlingar på begäran av en part föras, om det under den löpande avtalsperioden sker sådana organisationsmässiga eller administrativa förändringar som ger återverkningar på antalet förtroendemän, deras placering, tidsanvändning eller arvode.
5 § Förtroendemännens åligganden
Huvudförtroendeman eller förtroendeman åligger att fungera som företrädare för tjänstemännen i ärenden angående tolkning eller tillämpning av tjänstekollektivavtal samt övriga föreskrifter, som skall iakttas i tjänsteförhållandet och vid behov även i andra ärenden i anslutning till relationerna mellan landskapsregeringen och tjänsteman.
Huvudförtroendeman och förtroendeman har rätt att delta i förhandlingar om ingående, ändrande och förnyande av avtal. En huvudförtroendeman eller förtroendeman kan även utses till personalrepresentant i en samarbetskommitté.
Det åligger även huvudförtroendeman och förtroendeman att förmedla uppgifter och meddelanden som sammanhänger med förtroendemannaverksamheten mellan landskapsregeringen samt berörda tjänstemannaorganisationer och tjänstemän.
Huvudförtroendeman och förtroendeman har rätt att erhålla uppgifter om personalens antal och den totala fasta lönen, såvida utredningar rörande dessa har gjorts för myndighetens bruk eller uppgifterna finns tillgängliga i ett löneadministrativt system. De har rätt att erhålla uppgifter för de tjänstemän de företräder om den totala fasta lönen och de lönedelar som den totala fasta lönen består av samt grunderna för dessa.
Uppstår meningsskiljaktighet eller oklarhet om tjänstemans lön eller andra med tjänsteförhållandets sammanhängande tjänstevillkor, skall ömsesidigt utbyte av alla sådana uppgifter som inverkar på utredandet av frågan ske mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen eller förtroendemannen.
6 § Förhandlingsordning
Ifråga om meningsskiljaktighet om tolkning eller tillämpning av tjänstekollektivavtal och i ärenden angående avlöning, arbetstid, semester eller andra villkor i tjänsteförhållandet, skall å ena sidan ledningen för vederbörande verk eller inrättning eller dess lönekontor såsom representant för arbetsgivaren och å andra sidan tjänstemannen eller den förtroendeman eller huvudförtroendeman som företräder hen, genom direkta överläggningar försöka avveckla meningsskiljaktigheterna.
Nås inte lösning genom sådan överläggning kan landskapsregeringen eller vederbörande tjänstemannaorganisation senast inom tre månader från det överläggningen avslutats bringa ärendet till behandling vid förhandlingar, som föres mellan landskapsregeringen och berörd tjänstemanna- organisation (centralförhandlingar). Sådan förhandling skall inledas senast inom tre veckor efter mottaget yrkande därom.
7 § Förtroendemans ställning
Huvudförtroendeman och förtroendeman är skyldig att iakttaga de bestämmelser och överenskommelser som gäller tjänsteförhållandet, arbetstiden, av överordnade utfärdade bestämmelser samt övriga med tjänsteförhållandet sammanhängande skyldigheter trots att han fungerar som huvudförtroendeman eller förtroendeman.
Tjänsteman som fungerar som huvudförtroendeman eller förtroendeman får icke på grund av denna uppgift utan eget samtycke överföras till sådan tjänst eller uppgift, i vilken avlöningen är sämre än den i hens tidigare tjänst, eller vari skötseln av förtroendemannauppdraget, väsentligt försvåras, ej heller får han avskedas från sin tjänst.
Om man nödgas avskeda, säga upp, förflytta eller permittera tjänstemän, bör man sträva till att sist rikta åtgärder mot de tjänstemän som fungerar som huvudförtroendemän och förtroendemän.
Bestämmelserna i denna paragrafs 1–3 mom. skall i tillämpliga delar iakttas även beträffande en kandidat till förtroendeman, som en tjänstemannaförening har ställt upp och om vars uppställande föreningen skriftligen har underrättat arbetsgivaren. Skyddet av en kandidat inträder dock tidigast tre månader innan den tilltänkta förtroendemannens mandatperiod börjar. Det upphör för annans del än den som blivit vald till förtroendeman, när föreningen fastställer resultatet av valet, dock senast en vecka efter valet. Dessa bestämmelser skall i tillämpliga delar iakttas även beträffande en tjänsteman, som har verkat som förtroendeman, under sex månader efter att hens förtroendemannauppdrag har upphört.
Förtroendemannens möjligheter att utvecklas och avancera i sitt yrke får inte försvagas på grund av förtroendemannauppdraget. Om den persons som har utsetts till huvudförtroendeman eller förtroendeman, ordinarie arbete väsentligt försvårar skötseln av förtroendemannauppgifterna, bör man, med beaktande av förhållandena inom ifrågavarande verksamhetsområde och förtroendemannens yrkesskicklighet, såvitt möjligt sträva till att ordna annat arbete för hen. Ett sådant arrangemang får dock inte leda till en sänkning av förtroendemannens avlöning.
7a § En förtroendemans tidsanvändning och resor
En huvudförtroendeman och förtroendeman ges regelbundet återkommande befrielse från sina till tjänsten hörande arbetsuppgifter för att under tjänstetid handha sitt förtroendemannauppdrag.
Tiden för denna befrielse bestäms enligt förhållandet: en arbetsdag per vecka per 150 anställda som förtroendemannen företräder, dock minst en timme per vecka. Tjänstemannaorganisationerna lämnar årligen uppgifter om antalet medlemmar per förtroendeman till landskapsregeringen. På basis av dessa uppgifter fastställs tiden för förtroendemännens befrielse från arbetet. Uppgifterna lämnas senast 30.11. respektive år. Den tid som uträknats på ovan nämnt sätt kan till den del den överstiger minimitiden om en timme omfördelas mellan de förtroendemän som tillhör tjänstemannaorganisationen ifråga. Om en sådan omfördelning överenskommer parterna separat. Ärendet handläggs även i övrigt vid förhandlingar, om en eller flera av parterna så önskar.
Om något meddelande inte inkommer inom den fastställda tiden, förblir tidigare fastställd befrielsetid oförändrad.
Se även 8 § nedan.
En förtroendeman som av tjänstemannaorganisationen är utsedd till huvudförtroendeman enligt bilaga 1 och som representerar medlemmar där flera olika tjänstekollektivavtal tillämpas erhåller utöver uträknad tidsbefrielse ytterligare 1 h/vecka för övergripande ansvar och för att kunna hålla sig uppdaterad med samtliga avtalsbilagor inom landskapsförvaltningen.
En huvudförtroendeman och förtroendeman skall dessutom ges tillfällig, kortvarig befrielse från sina arbetsuppgifter under annan än enligt 1 mom. fastställd tid, när en förtroendemannauppgift av brådskande art så kräver. Befrielsen skall då ges så snart tjänsteåliggandena det medger.
När en huvudförtroendeman eller förtroendeman gör resor i anslutning till förhandlingar och andra uppdrag som hänger samman med förtroendemannaverksamheten, har hen rätt till ersättning för resekostnaderna enligt tjänstekollektivavtalet om resekostnadsersättningar.
Tid, som används till förhandlingar med Ålands landskapsregering, till deltagande i av arbetsgivaren tillsatta kommittéer och partsammansatta arbetsgrupper gällande anställningsvillkor eller till förtroendemannautbildning, regleras separat och inräknas inte i tiden som används enligt 1 mom. åt fullgörandet av förtroendemannauppdraget.
8 § En förtroendemans avlöning och arvode
Den tid som en huvudförtroendeman och förtroendeman i enlighet med 7a § ovan inom ramarna för sin ordinarie arbetstid använder för förtroendemannauppgifter är arbetstid för vilken betalas lön.
Utför huvudförtroendeman eller förtroendeman sådana till förtroendemannasysslan hörande uppgifter om vilka hen har kommit överens med sin förman, på sin fritid, räknas även denna tid såsom hens arbetstid.
Till en huvudförtroendeman och förtroendeman betalas ett månatligt arvode för förtroendemannauppdraget enligt följande:
Antalet företrädda medlemmar | Arvode € per månad 1.6.2022 | 1.6.2023 | 1.6.2024 |
1 - 50 | 73,30 | 74,88 | 76,30 |
51 - 130 | 84,76 | 86,58 | 88,23 |
131 - 210 | 98,50 | 100,62 | 102,53 |
211 - | 111,10 | 113,49 | 115,65 |
Antalet medlemmar som förtroendemannen företräder konstateras en gång om året. Arvodet räknas till den fasta avlöningen.
Anmärkning:
Se protokollsanteckningen till 4 § 2 mom. ovan. Se även 7a § ovan.
Om en förtroendemans ersättare på basen av en anmälan till arbetsgivaren handhar förtroendemannauppdraget i minst två veckors tid, under vilken förtroendemannen är förhindrad att själv sköta uppdraget betalas arvodet för ifrågavarande månad till ersättaren i stället för till förtroendemannen.
9 § Utbildning av förtroendeman
Vid utbildningen av en huvudförtroendeman och förtroendeman iakttas vad om sådan utbildning har överenskommits i tjänstekollektivavtalet om utbildning.
En huvudförtroendeman och förtroendeman skall även i övrigt i mån av möjlighet beredas tillfälle att delta i sådan utbildning som är ägnad att öka hens kompetens för förtroendemannauppdraget.
En huvudförtroendeman och förtroendeman har rätt att en gång per kvartal under arbetstid delta i sådan avtalsinformation som hens huvudavtalsorganisation anordnar.
10 § Förtroendemans verksamhetsutrymme
En förtroendeman skall, om arbetsplatsens storlek och förtroendemannauppgifternas art och omfattning ger anledning därtill, tillhandahållas ett lämpligt utrymme, där hen kan hålla handlingar och kontorstillbehör, som hen behöver i sitt förtroendemannauppdrag. En förtroendeman har rätt att använda de kommunikationsmedel och den kontorsutrustning som är i sedvanligt bruk vid verket eller inrättningen. En förtroendeman skall dessutom anvisas en plats, där hen kan föra överläggningar.
11 § Särskilda anvisningar
I detta avtal avses med verk och inrättningar: Landskapsregeringens allmänna förvaltning jämte fristående byråer, Ålands polismyndighet, landskapets läroinrättningar och Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS, samt övriga under landskapsregeringen lydande verksamhetsenheter med undantag för Posten på Åland (affärsverk). Med vederbörande tjänstemannaorganisationer avses de tjänstemannaorganisationer som har undertecknat avtalet.
12 §
Vad i detta avtal är sagt om huvudförtroendeman och förtroendeman gäller även huvudförtroendemans och förtroendemans ersättare.
13 § (Upphävd)
Antalet förtroendemän och fördelningen av dessa mellan vederbörande tjänstemannaorganisation framgår av bilagan till detta avtal.
14 § Arbetsfred
Parterna förbinder sig till arbetsfred i enlighet med stadgandena härom i landskapslagen om tjänstekollektivavtal.
Bilaga 1
Förtroendemännens antal och placering (fr.o.m. 1.9.2010):
Landskapsregeringens central- | Akava-Åland | FOA-Å | TCÅ | Tehy | ÅTFC | ||
förvaltning m.fl. mindre | 1 | 1 | 1 | - | 1 | ||
enheter(* Ålands polismyndighet | 2 | - | - | - | - | ||
Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS | 3 | 4 | 4 | 4 | - | ||
Museibyråns verksamhetsområde | 1 | - | 1 | - | - |
Landskapets läroinrättningar(** 3 1 1 - -
Summa 8 6 9 4 1
Totalt 28 förtroendemän.
Varje förtroendeman har en personlig ersättare.
Varje tjänstemannaorganisation ger en av sina förtroendemän status av huvudförtroendeman.
På grund av bestämmelserna i detta avtals 6 § har parterna enats om att en person som tillhör ett verks eller en inrättnings ledning eller ledningen för dess lönekontor inte skall utses till förtroendeman. Uppstår det i ett enskilt fall en meningsskiljaktighet om tolkningen av denna bestämmelse, skall parterna genom förhandlingar som avses i huvudavtalets 5 § försöka lösa meningsskiljaktigheten.
*) Centralförvaltningen omfattar: Landskapsregeringens allmänna förvaltning, motorfordonsbyrån och lagberedningen. Andra mindre enheter som hänförs till denna grupp är t.ex. revisionsbyrån, Ålands statistik- och utredningsbyrå, diskrimineringsombudsmannen, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, fiskodlingen i Guttorp och Ålandstrafiken.
**) Landskapets läroinrättningar är: Högskolan på Åland, Ålands gymnasium, Ålands folkhögskola och Ålands musikinstitut.
Bilaga 2.
I förtroendemannaavtalet förutsatta huvudförtroendemän och förtroendemän samt deras ersättare
Centralförvaltningen | ||
Akava-Åland.x.x. Xxxxx Xxxxxxx | (fr. 1.8.19) | ers. Xxx Xxxxxxx (fr. 1.8.19) |
FOA-Å x.x. Xxxx Xxxxxxxxx | (fr. 1.1.15) | ers. Xxxxx Xxxxx (fr. 1.1.22) |
TCÅ x.x. Xxxx Xxxxxxxx | (fr. 19.4.22) | ers. Xxxxxx Xxxxxxxxx-Xxxxxxxxx (fr. 1.1.18) |
ÅTFC.x.x. Xxxx-Xxxxx Xxxxxx | (fr. 1.1.18) | ers. Xxxxx Xxxxxxx (fr.1.1.18) |
Ålands polismyndighet | ||
Akava-Åland.r.f. 1. Xxxxxx Xxxxxxxxx | (fr. 1.5.17) | ers. vakant (fr.1.2.18) |
2. Xxxxxx Xxxxxxxx | (fr. 1.2.18) | ers. vakant (fr.1.2.18) |
Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS
Akava-Åland.r.f. 1. Xxxxxx Xxxxxxxxx | (fr.1.2.23) | ers. vakant |
2. Xxx Xxxxxxxxx | (fr.1.8.19) | ers. vakant |
3. Xxxxxxx Xxxxxxxx | (fr.1.1.94) | ers. Xxxxxxxx Xxxx-Xxxxxxxx (fr. 15.10.18) |
FOA-Å r.f. 1. Xxxxx Xxxxxxx | (fr. 1.1.24) | ers: Xxxxxx Xxxxxxx (fr. 1.1.24) |
TCÅ r.f. 1. Xxxxxx Xxxxxxx | (fr. 1.6.17) | ers. vakant |
2. Xxxxx Xxxxxxx | (fr. 1.1.21) | ers. vakant |
3. Xxxxx Xxxxxxxx | (fr. 21.10.15) | ers. Xxxxxx Xxxxxxx (fr. 1.1.24) |
Tehys fackavdelning på Åland r.f.
1. Xxxxxxxx (Xxxxx) Xxxxxxxxxx | (fr. 1.12.23) | ers. Xxxxx Xxxxxx-Xxxxxxxxxx | (fr. 7.3.24) |
2. Xxx Xxxxxx | (fr. 1.12.23) | ers. Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx | (fr. 1.12.23) |
3. Xxxx-Xxxxxx Xxxxxx | (fr. 1.12.23) | ers. vakant | (fr. 1.12.23) |
4..Xxxxxxx Xxxxxxxxx | (fr. 1.10.24) | ers. Xxxxxxx Xxxxxxxx | (fr. 1.10.24) |
Museibyråns verksamhetsområde
Akava-Åland.x.x. Xxxxx Xxxxxxx | (fr. 1.8.22) | ers. vakant | (fr. 1.1.22) |
TCÅ x.x. Xxxxxx Xxxxx | (fr. 1.1.03) | ers. Xxxxxxx Xxxxxxxxx | (fr. 19.4.22) |
Landskapets skolor | |||
Akava-Åland.r.f. 1. Xxx-Xxxxxxx Xxxxxxxx-Xxxxxxxx (fr. 1.8.15) | ers. Xxxx Xxxxxxxx | (fr.1.9.11) | |
2. Xxxxxx Xxxxxx (fr. 1.1.21) | ers. vakant | (fr. 1.8.19) | |
3. Xxxxx Xxxxxxxx (fr. 1.5.04) | ers. Xxxxx Xxxxxxx | (fr. 1.8.15) | |
FOA-Å x.x. Xxxx Xxxxxxxxx (fr. 1.1.11) | ers. Xxxxx Xxxxx | (fr. 1.1.24) | |
TCÅ x.x. Xxxx Xxxxxx (fr. 1.1.12) | ers. Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx | (fr. 1.1.24) | |
Huvudförtroendemän | |||
Akava-Åland.x.x. | Xxxxx Xxxxxxxx | (fr. 1.12.06) | |
FOA-Å x.x. | Xxxx Xxxxxxxxx | (fr. 1.1.18) | |
XXX x.x. | Xxxxxx Xxxxx | (fr. 1.11.06) | |
Tehys fackavdelning på Åland x.x. | Xxxx-Xxxxxx Xxxxxx | (fr. 7.3.24) | |
ÅTFC.x.x. | Xxxx-Xxxxx Xxxxxx | (fr. 1.1.18) | |
TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL 11.01.2023
om anställningsvillkoren för
landskapets tjänstemän för avtalsperioden 2022 - 2025.
Parterna har idag enats om följande:
1 § Tillämpningsområde
Detta tjänstekollektivavtal reglerar villkoren i anställningsförhållandet för landskapets tjänstemän, om inte annat är stadgat, beslutat eller särskilt avtalat om dessa villkor.
Bestämmelserna tillämpas även på de arbetstagare i anställning hos landskapet på vilka avlöning betalas enligt detta tjänstekollektivavtal och på vilka något annat kollektivavtal inte skall iakttas. En arbetstagare som har anställts tillsvidare, jämställs med en ordinarie tjänsteman.
2 § Avtalsperiod
Avtalsperioden för detta avtal löper från och med 1.3.2022 till och med 30.4.2025.
3 § Allmän löneförhöjning 1.6.2022
Grundlöner samt minimigrundlöner och löneskalor höjs med 2,25 %. Justeringen gäller inte tandläkare och läkare som har ett eget avtal.
Retroaktiv justering betalas inte till en tjänsteman på s.k. krysslista.
Lönetillägg i fast eurobelopp höjs med 2,25 % för förtroendemannaarvode, årstillägg, fordons- och farkostansvar, användande av egen bil i tjänsten, arbetarskyddschef, arbetskyddsfullmäktig, kostnadsersättning vid Ålands polismyndighet och nattvårdstillägg.
4 § Engångsarvode till personal vid ÅHS för exceptionella omständigheter i inledningen av coronapandemin
Arvodet betalas med anledning av den särskilda exponeringsrisk som orsakades av covid-19 samt restriktionerna
enligt beredskapslagen i början av coronapandemin till personal vid vissa verksamhetspunkter. Läget i början av pandemin var nytt och oförutsägbart.
Engångsarvodet betalas till personal som deltagit i vården av patienter vid nedan uppräknade verksamhetspunkter. Engångsarvodet betalas också till sjukhusbiträden som arbetat i utrymmen vid dessa verksamhetspunkter samtidigt som patienter vårdats i utrymmena.
• Akutmottagningen infektionslinjen
• Helikoptergruppen
• Intensivvårdsavdelningen
• Laboratoriet
• Röntgenavdelningen
• Medicinavdelningens coronamodul
• Coronaavdelningen i kirurgavdelningens lokaler
• Operationsavdelning
• BB- och gynekologavdelningen, förlossningsvård
• Hälsocentralernas infektionsmottagning
• Hälsocentralernas provtagning (infektion)
• Hemsjukvård
• Tandvårdskliniken
Engångsarvodet är 550 euro för tjänsteman i heltidsarbete. Till tjänsteman på deltid betalas engångsbeloppet i samma proportion som deltidsarbetet står i förhållande till den fulla ordinarie arbetstiden 30.4.2020. Om tjänstemannen inte var anställd 30.4.2020 betalas engångbeloppet enligt den arbetstidsprocent som gällde då tjänsteförhållandet inleddes.
Engångsarvodet betalas 26.5.2023.
Övriga villkor för betalning av engångsarvodet:
1. Tjänstemannen ska ha tjänstgjort minst 7 dagar under tiden 13.3-15.6.2020 vid berörda verksamhetspunkter.
2. Tjänsteförhållandet vid ÅHS är fortfarande i kraft 28.2.2023.
Tjänsteförhållandet behöver dock inte ha pågått oavbrutet under åren 2020–2023.
5 § Allmän löneförhöjning 1.6.2023
Grundlöner samt minimigrundlöner och löneskalor höjs med 2,15 %. Justeringen gäller inte tandläkare och läkare som har ett eget avtal.
Lönetillägg i fast eurobelopp höjs med 2,15 % för förtroendemannaarvode, årstillägg, fordons- och farkostansvar, användande av egen bil i tjänsten, arbetarskyddschef, arbetskyddsfullmäktig, kostnadsersättning vid Ålands polismyndighet och nattvårdstillägg.
6 § Allmän löneförhöjning 1.6.2024
Grundlöner samt minimigrundlöner och löneskalor höjs med 1,9 %. Justeringen gäller inte tandläkare och läkare som har ett eget avtal.
Lönetillägg i fast eurobelopp höjs med 1,9 % för förtroendemannaarvode, årstillägg, fordons- och farkostansvar, användande av egen bil i tjänsten, arbetarskyddschef, arbetskyddsfullmäktig, kostnadsersättning vid Ålands polismyndighet och nattvårdstillägg.
7 § Löneutvecklingsprogram
En pott som beräknas på 2,6 % av grundlönerna betalas senast fr.o.m. 1.6.2024 och används till vidareutveckling av lönesystemet med följande avdrag:
• 0,05 % till merkostnader med anledning ändrad utryckningspenning och
• 0,05 % av potten används för Ålands gymnasiums del till söckenhelgsförkortning Till löneutvecklingsprogrammet kan således användas 2,5 %.
8 § Förnyade tjänstekollektivavtal
Nedan uppräknade tjänstekollektivavtal förnyas att gälla under den tid som ramavtalet är i kraft. Avtalen förnyas oförändrade eller med de ändringar och tillägg som särskilt anges:
Bilaga 1: Minimigrundlöner
Bilaga 2: Förtroendemannaavtalet för landskapets tjänstemän,
Bilaga 3: Landskapets allmänna tjänstekollektivavtal,
Bilaga 4: Tjänstekollektivavtalet om tjänstledighet på grund av föräldraskap och vård av barn, Tjänstekollektivavtalet om familjeledigheter fr.o.m. 1.8.2022
Bilaga 5: Tjänstekollektivavtal om ålderstillägg, Bilaga 7: Tjänstekollektivavtalet om arbetstider, Bilaga 8: Tjänstekollektivavtalet om semester,
Bilaga 9: Tjänstekollektivavtalet om resekostnadsersättningar, Bilaga 10: Tjänstekollektivavtalet om skyddskläder,
Bilaga 11: Upphävd 1.2.2018
Bilaga 12: Tjänstekollektivavtalet om utbildning,
Bilaga 14: Tjänstekollektivavtalet om anställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård jämte underbilagor och
Bilaga 15: Tjänstekollektivavtal om veterinärer vid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.
9 § Övriga justeringar
Andra justeringar av tjänstemännens anställningsvillkor än de som följer av detta ramavtal och dess bilagor görs inte under den tid avtalet är i kraft. Landskapsregeringen kan dock av skäl som nämns i 5 § 2 mom. landskapslagen om tjänstekollektivavtal besluta om lönegrunder, lönetillägg och tilläggsarvoden som är bättre än avtalets villkor. Ett sådant beslut kan fattas utan iakttagande av det förfarande som föreskrivs i nämnda paragrafs 3 mom., om beslutet måste fattas i skyndsam ordning.
10 § Underteckningsprotokoll
Parterna har utöver detta tjänstekollektivavtal och dess bilagor ingått överenskommelser i ett separat underteckningsprotokoll.
11 § Resekostnadsersättningar
Bestämmelserna om resekostnadsersättningar ändras den 1 januari 2024 och den 1 januari 2025 enligt tidigare praxis.
12 § Arbetsfred
Den som är bunden av detta avtal får inte under avtalets giltighetstid vidta stridsåtgärder för att avgöra en tvist om avtalets giltighet, giltighetstid eller rätta innebörd eller ett anspråk grundat på avtalet, för att ändra det gällande avtalet eller för att åstadkomma ett nytt avtal.
En förening som är bunden av detta avtal är dessutom skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänstemän som omfattas av avtalet inte bryter mot den i föregående mom. nämnda förpliktelsen till arbetsfred eller överträder bestämmelser i avtalet. Denna skyldighet som en förening har innebär också att föreningen inte får stödja eller bistå vid en förbjuden stridsåtgärd eller på något annat sätt medverka till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka avveckla dem.
13 § Avtalets giltighet
Efter den period som anges i 2 § fortsätter avtalsperioden ett år i sänder, om inte avtalet sägs upp av någon av avtalsparterna minst sex veckor före avtalsperiodens eller förlängningsårets utgång.
Justerat
Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.
Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å r.f.
Tehys fackavdelning på Åland r.f.
Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.
Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund, ÅTFC r.f.
uppgjort när enighet om ett tjänstekollektivavtal (ramavtal) om anställningsvillkoren för landskapets tjänstemän för tiden 1.3.2022 – 30.4.2025 uppnåddes vid förhandlingar den 11 januari 2023.
1.Löneutvecklingsprogram – plan för avtalsperioden 2022–2025
Med löneutvecklingsprogram avses modernisering och harmonisering av landskapets olika avlöningssystem. Modernisering ska skapa ett enhetligt avlöningssystem för tjänstemän inom landskapets förvaltning med uppgiftsrelaterad lön som baserar sig på värdering av tjänsternas svårighetsgrad och individuella lönedelar som baserar sig på kompetens, prestation och arbetserfarenhet. Harmonisering innebär att grundlöner, minimigrundlöner och årsbaserade tillägg (erfarenhetstillägg och ålderstillägg) mellan systemen förenhetligas fr.o.m. 1.6.2024. Det blir grundlön/uppgiftsrelaterad lön med möjlighet till tre erfarenhetstillägg inom de olika avlöningssystemen.
I systemet med sex ålderstillägg kommer en del av ålderstilläggen att bakas in i grundlönen.
Allmänna lönetillägget inkluderas i grundlönen och minimigrundlönerna höjs och förenhetligas och blir lika inom landskapsförvaltningen.
Undervisningssektorn vid Högskolan på Åland omfattas ej av ändringarna.
Harmoniseringen finansieras med potter från tidigare avtalsperioder, från 1.1.2020 och 1.5.2021 och 2,5 % pott från denna avtalsperiod.
2. Arbetstidsformen 37 h, bilaga 9 i ÅHS-avtalet upphör fr.o.m. 27.3.2023
Bilaga 9 gällande arbetstidsbestämmelser för vissa tjänstemän med 37-timmars arbetsvecka i tjänstekollektivavtal om anställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård upphör från och med 27.3.2023.
Från och med 27.3.2023 tillämpas, för dem som tidigare haft 37-timmars vecka, i stället arbetstidsformen:
• veckoarbete för ansvarig socialkurator, avdelningsskötare, biträdande avdelningsskötare, ergoterapeut, habiliteringskoordinator, kurator, mentalvårdare, närvårdare, psykolog, psykologpraktikant, sjukskötare, socialkurator, socioterapeut, tillfällig person i legitimerad persons uppgifter.
• kansliarbetstid för överskötare.
I den vakanta tjänstens som vårdchef tillämpas arbetstidsformen kansliarbetstid från och med 1.2.2023.
Till en tjänsteman som 26.3.2023 är anställd i tjänst med 37-timmars arbetsvecka betalas ett tillägg för förlängd arbetstid. Tillägget utgör grund för erfarenhetstillägg. Tillägget betalas så länge som tjänstemannen, utan avbrott i tjänsteförhållandet, tjänstgör i en tjänst eller tillfällig tjänsteuppgift som 26.3.2023 hade arbetstidsformen 37- timmars arbetsvecka.
Tidstillägget utgör 2,4 % av grundlönen vid övergång till veckoarbete och 3,36 % av grundlönen vid övergång till kansliarbetstid.
En tjänsteman som tjänstgör på deltid behåller det antal veckotimmar som hen annars skulle ha haft från och med 27.3.2023 tills deltidsarbetet upphör eller tills ett annat beslut om deltidsarbete/partiell tjänstledighet har fattats.
I tjänstekollektivavtalet om veterinärer vid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) införs ändringar fr.o.m. 1.1.2023 gällande ändrad veckovila (5§) och ändrad jourledighet (5a§). De nya bestämmelserna ersätter de tidigare bestämmelserna om minimiantalet lediga dagar och bestämmelsen om intjänande av lediga dagar.
Grundersättningen för jour (6§) har ändrats till eurobelopp.
4. Utryckningspenning
Omställningspenningen upphör, men förutsättningarna för utryckningspenning utvidgas
under denna avtalsperiod. Ändringen gäller endast denna avtalsperiod och utvärderas i god tid innan nästa avtalsförhandling inleds.
5. Beslut om särskild ersättning för att trygga personaltillgången i kritiska lägen
Om det bedöms nödvändigt med beaktande av bemanningsläget och för att trygga patientsäkerheten kan Ålands hälso- och sjukvård fatta beslut om att under tiden 1.6–31.8 åren 2023 och 2024 till vårdpersonal vid vissa kliniker eller avdelningar betala
• förhöjd utryckningspenning om högst 100 euro.
• en engångssumma om 300 euro till en tjänsteman som på arbetsgivarens initiativ flyttar sin semester. För att ersättningen ska betalas krävs att minst en vecka av semestern flyttas. Ersättningen betalas högst en gång per period.
Ålands hälso- och sjukvård ska höra tjänstemannaorganisationerna innan beslut om förhöjd utryckningspenning eller beslut om ersättning för flytt av semester fattas.
Anmärkning: Med vårdpersonal avses tjänsteman inom hälso- och sjukvården som har rätt att utöva yrke som legitimerad yrkesutbildad person eller rätt att använda skyddad yrkesbeteckning. Eftersom syftet med semestern är att möjliggöra återhämtning från arbetet ska arbetsgivaren endast som sista utväg i en svår bemanningssituation initiera flytt av semester.
Justerat,
Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.
Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å r.f.
Tehys fackavdelning på Åland r.f.
Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.
Ålands Tekniska Funktionärsorganisa-tioners Centralförbund, ÅTFC r.f.
LR | ÅHS | |
€ | € | |
1 939,61 | A2 | 2 081,60 |
1 987,64 | A1 | 2 133,81 |
2 084,73 | B4 | 2 238,90 |
2 183,03 | B3 | 2 344,78 |
2 329,86 | B2 | 2 504,65 |
2 479,07 | B1 | 2 664,52 |
2 677,32 | C4 | 2 877,68 |
2 726,34 | C3 | 2 930,97 |
2 776,43 | C2 | 2 984,27 |
2 974,68 | C1 | 3 197,43 |
3 073,79 | D4 | 3 304,01 |
3 172,91 | D3 | 3 410,59 |
3 470,27 | D2 | 3 730,33 |
4 461,48 | D1 | 4 796,14 |
4 560,59 | E2 | 4 902,72 |
5 551,80 | E1 | 5 968,53 |
Minimigrundlöner 1.6.2022
A2 |
A1 |
B4 |
B3 |
B2 |
B1 |
C4 |
C3 |
C2 |
C1 |
D4 |
D3 |
D2 |
D1 |
E2 |
E1 |
LR | ÅHS | |
€ | € | |
1 981,31 | A2 | 2 126,36 |
2 030,37 | A1 | 2 179,69 |
2 129,56 | B4 | 2 287,03 |
2 229,96 | B3 | 2 395,19 |
2 379,95 | B2 | 2 558,50 |
2 532,37 | B1 | 2 721,81 |
2 734,88 | C4 | 2 939,55 |
2 784,95 | C3 | 2 993,99 |
2 836,12 | C2 | 3 048,43 |
3 038,63 | C1 | 3 266,17 |
3 139,87 | D4 | 3 375,04 |
3 241,13 | D3 | 3 483,92 |
3 544,88 | D2 | 3 810,53 |
4 557,40 | D1 | 4 899,26 |
4 658,65 | E2 | 5 008,13 |
5 671,16 | E1 | 6 096,85 |
Minimigrundlöner 1.6.2023
A2 |
A1 |
B4 |
B3 |
B2 |
B1 |
C4 |
C3 |
C2 |
C1 |
D4 |
D3 |
D2 |
D1 |
E2 |
E1 |
Protokoll (tjänstekollektivavtal) fört den 23 maj 2024 vid sammanträdet i förhandlingarna mellan Ålands landskapsregering å den ena sidan och Akava-Åland r.f., Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland FOA-Å r.f, Tehys fackavdelning på Åland r.f., Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f., och Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund, ÅTFC r.f. å andra sidan gällande löneharmonisering.
1 § Enighet om avtal
Parterna har enats om förverkligande av löneharmonisering fr.o.m. 1.6.2024 i enlighet med underteckningsprotokollet från 11.1.2023 i tjänstekollektivavtal om anställningsvillkoren för landskapets tjänstemän för avtalsperioden 2022–2025. Undervisningssektorn vid Högskolan på Åland omfattas ej.
2 § Harmonisering
Harmonisering innebär att minimigrundlöner, grundlöner och årsbaserade tillägg (ålderstillägg och erfarenhetstillägg) mellan landskapsregeringens lönesystem med sex ålderstillägg och ÅHS lönesystem med två erfarenhetstillägg förenhetligas fr.o.m. 1.6.2024. Det blir grundlön med möjlighet till tre erfarenhetstillägg inom de olika avlöningssystemen.
Det är slutlönen i lönemodellen med sex ålderstillägg som utgör grund för den nya minimigrundlönen
/grundlönen. Minimigrundlönerna/grundlönerna i lönemodellen med sex ålderstillägg höjs medan slutlönerna förblir oförändrade.
Grundlönen fastställs på en sådan nivå att slutlönen med tre erfarenhetstillägg blir lika stor som
slutlönen med sex ålderstillägg och allmänt lönetillägg.
Exempel:
Lönemodellen med sex ålderstillägg 31.5.2024: Grundlön 2 532,37
6 ålderstillägg 701,72 Allmänt lönetillägg 121,24 TOTALT 3 355,33
Efter harmonisering 1.6.2024:
Grundlön 2 917,68 3 erfarenhetstillägg 437,65 TOTALT 3 355,33
Minimigrundlönerna blir lika i båda lönemodellerna. Det allmänna lönetillägget infogas i grundlönen, men omfattas inte av den allmänna lönejusteringen 1.6.2024.
3 § Den nya lönemodellen fr.o.m. 1.6.2024
• Gemensamma minimigrundlöner för de två lönemodellerna (tidigare lönesystem), bilaga 1.
• I modellen med grundlön och sex ålderstillägg ändras benämningen från ålderstillägg till erfarenhetstillägg.
• Erfarenhetstillägg räknas på grundlönen och beviljas enligt följande
o 5 års anställning -> 5 % av grundlönen
o 10 års anställning -> 10 % av grundlönen
o 15 års anställning -> 15 % av grundlönen
Det maximala erfarenhetstillägget uppgår till 15 %.
• Det allmänna lönetillägget upphör som separat tillägg och infogas i grundlönen.
• I det tidigare systemet med sex ålderstillägg utgör uppgiftstillägg, lic./doktorstillägg och kompetenstillägg inte längre grund för erfarenhetstillägg.
• Vid ÅHS utgör PST-arvode, klinikchefsarvode, arvode för medicinsk chef och lic./doktorstillägg inte längre grund för erfarenhetstillägg.
• Vid ÅHS har följande tjänster en slutlön som före harmoniseringen motsvarar grundlön med tre erfarenhetstillägg i jämförelse med övriga motsvarande tjänster inom landskapsförvaltningen. Inget tredje erfarenhetstillägg betalas. Vid nyanställning behöver grundlönerna justeras så att grundlön med tre erfarenhetstillägg högst motsvarar dessa tjänsters nuvarande slutlön.
1. Ekonomichef
2. HR-chef
3. IT-chef
4. Teknisk chef
5. Verksamhetsstrateg
6. Vårdchef
7. Avtals- och lönespecialist
Om det upptäcks individuella avvikelser i avlöningen som inte är förenliga med den nya lönemodellen rättas dessa.
4 § Övergångsbestämmelser
Till en tjänsteman vid allmänna förvaltningen eller underlydande myndighet som 31.5.2024 var beviljad ett sådant tilläggsarvode som avses i punkt 5, 3 § ovan betalas ett övergångstillägg om betalningen av tilläggsarvodet fortsätter från och med 1.6.2024. Övergångstilägget betalas som ett eurobelopp som till sin storlek motsvarar mellanskillnaden mellan det erfarenhetstillägg där tillägget är grund för erfarenhetstillägg och erfarenhetstillägget där det inte är grund för tillägg. Beräkningen görs i den nya lönemodellen baserat på löneuppgifter per 31.5.2024.
Övergångstillägget betalas så länge som tjänstemannen utan avbrott förordnas att med tilläggsarvode sköta samma tilläggsuppgift som tilläggsarvodet betalades för 31.5.2024. Övergångstillägget ingår i den fasta avlöningen.
Till en tjänsteman vid ÅHS som 31.5.2024 var beviljad ett sådant tilläggsarvode som avses i punkt 6, 3 § ovan betalas ett övergångstillägg om betalningen av tilläggsarvodet fortsätter från och med 1.6.2024. Övergångstillägget betalas som ett eurobelopp som till sin storlek motsvarar det belopp som erfarenhetstillägget för tilläggsarvodet utgjorde per 31.5.2024. Övergångstillägget betalas så länge som tjänstemannen utan avbrott förordnas att med tilläggsarvode sköta samma tilläggsuppgift som tilläggsarvodet betalades för 31.5.2024. Övergångstillägget ingår i den fasta avlöningen.
5 § Textändringar i berörda tjänstekollektivavtal
Textändringar med anledning av den nya lönemodellen görs i berörda tjänstekollektivavtal under hösten 2024. Ändringarna gäller i enlighet med detta tjänstekollektivavtalsprotokoll. De gamla bestämmelserna upphör från samma datum som protokollet.
Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.
Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å r.f.
Tehys fackavdelning på Åland r.f.
Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.
Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund, ÅTFC r.f.
14.6.2024 2.1.aa - 4
MINIMIGRUNDLÖNER 1.6.2024 | |||
Kravgrupp | Euro | Efter allmän löneförhöjning 1,9 % Kravgrupp Euro | |
A1 | 2 358,23 | A1 | 2 403,04 |
A2 | 2 303,75 | A2 | 2 347,52 |
B1 | 2 915,71 | B1 | 2 971,11 |
B2 | 2 746,45 | B2 | 2 798,63 |
B3 | 2 579,88 | B3 | 2 628,90 |
B4 | 2 468,38 | B4 | 2 515,28 |
C1 | 3 477,93 | C1 | 3 544,01 |
C2 | 3 253,03 | C2 | 3 314,84 |
C3 | 3 196,21 | C3 | 3 256,94 |
C4 | 3 140,60 | C4 | 3 200,28 |
D1 | 5 164,55 | D1 | 5 262,68 |
D2 | 4 040,13 | D2 | 4 116,89 |
D3 | 3 702,81 | D3 | 3 773,16 |
D4 | 3 590,35 | D4 | 3 658,57 |
E1 | 6 406,96 | E1 | 6 528,69 |
E2 | 5 276,99 | E2 | 5 377,26 |
Protokoll (tjänstekollektivavtal) fört den 15 juni 2022 vid sammanträdet i förhandlingarna mellan Ålands landskapsregering å den ena sidan och Akava-Åland r.f., Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland FOA-Å r.f, Tehys fackavdelning på Åland r.f., Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f., och Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund, ÅTFC r.f. å andra sidan gällande familjeledighetsreformen.
1 § Enighet om avtal
Med anledning av de lagändringar i sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004) som genomförs i anslutning till familjeledighetsreformen som träder i kraft 1.8.2022 har parterna enats om nedanstående punkter i enlighet med bilagorna
• att infoga en ny 15 a § bestämmelse i allmänna tjänstekollektivavtalet. Tidigare 15 a § ändrar till 15 b §.
• Tjänstekollektivavtal om tjänstledighet på grund av föräldraskap och vård av barn ändrar namn till tjänstekollektivavtal om familjeledigheter. Paragraferna 1-5 förnyas och en ny paragraf 14 infogas. Tjänstekollektivavtal om tjänstledighet på grund av föräldraskap och vård av barn kommer fortsättningsvis att finnas kvar, eftersom det tillämpas på anställda som har beviljats familjeledigheter enligt bestämmelserna som gällde t.o.m. 31.7.2022.
• I tjänstekollektivavtalet om ålderstillägg infogas under 4 § en ny punkt aa)
• I tjänstekollektivavtalet om semester infogas under 5 § en ny 5 a, under 9 § ett nytt sista moment, under 11 § ett nytt första moment, under 15 § exempel 2 kompletteras listan med partiell föräldraledighet, under 21 § stryks 4 mom. (tillfällig sänkning) och en ny 24 § infogas.
I samband med höstens avtalsförhandlingar kommer familjeledighetsbenämningarna att korrigeras att motsvara ändringarna i familjeledighetsreformen.
Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.
30.6.2022 2.1.a - 2
Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å r.f.
Tehys fackavdelning på Åland r.f.
Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.
Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund, ÅTFC r.f.
11.1.2023
om anställningsvillkor för läkare och tandläkare
Parterna har idag enats om följande:
1 § Tillämpningsområde
Detta avtal avser landskapets läkare och tandläkare.
2 § Allmän löneförhöjning för tandläkare
• Grundlöner och löneskalor höjs med 2,83 % fr.o.m. 1.6.2022
• Grundlön och löneskalor höjs med 41,41 euro fr.o.m. 1.1.2023 för L2TH5200 (leg. tandläkare)
• Grundlöner och löneskalor höjs med 2,57 % 1.6.2023
• Grundlöner och löneskalor höjs med 2,32 % 1.6.2024
De eurobaserade åtgärds- och besöksarvodena för hälsocentraltandläkare höjs inte under avtalsperioden. Hälsocentraltandläkarnas åtgärdskatalog uppdateras 1.1.2023.
Systemet med åtgärdsarvoden ändrar. Vissa åtgärdsarvoden upphör varför grundlönerna justeras med
ovannämnda procenter. Förändringen är kostnadsneutral.
Grundlönen för hälsocentraltandläkare i lönepunkt L2TH5200 höjs 1.1.2023 med 41,41 euro. Höjningen beror på ändringen av systemet med åtgärdsarvode, som i sin helhet är kostnadsneutralt.
3 § Allmän löneförhöjning för läkare
• Grundlöner höjs med 2,25 % 1.6.2022
• Grundlöner höjs med 2,15 % 1.6.2023
• Grundlöner höjs med 1,9 % 1.6.2024
4 § Bestämmelsen om arvoden för läkarintyg enligt 1.1 och 1.2 i bilaga 6 § 21 i tjänstekollektivavtalet för perioden 2020–2022 upphör från och med 1.1.2023
Bestämmelsen om arvoden för läkarintyg enligt 1.1 och 1.2 i bilaga 6, 21 § i tjänstekollektivavtalet för perioden 2020–2022 upphör från och med 1.1.2023.
Till en läkare vars tjänsteförhållande pågår utan avbrott vid specialsjukvården efter 31.12.2022 betalas ett lönetillägg för A-intyg om 20–100 euro per månad. Lönetillägget beräknas basen av det genomsnittliga arvodet per månad för läkarintyg 1.1 och 1.2 utfärdade under åren 2021 och 2022. Om det genomsnittliga arvodet för läkarintyg är 5 euro eller lägre betalas inget lönetillägg. För genomsnittliga arvoden som är högre än fem euro betalas lönetillägg enligt följande:
Löne- | |
genomsnitt | tillägg |
per månad | per månad |
> 5–20 € | 20 |
> 20–30 € | 30 |
> 30–40 € | 40 |
> 40–50 € | 50 |
> 50–60 € | 60 |
> 60–70 € | 60 |
> 70–80 € | 80 |
> 80–90 € | 90 |
> 90 € | 100 |
AT-läkare | 40 |
Betalningen av lönetillägg för A-intyg följer bestämmelserna gällande allmänt lönetillägg i landskapets allmänna tjänstekollektivavtal 4 a §.
Lönetillägg för A-intyg höjs med samma procent och vid samma tidpunkt som arvodena för läkarintyg justeras.
5 § Arbetsgrupp
Under 2023 ser avtalsparterna över hälsocentralläkares åtgärdsarvoden och utvecklar ett nytt prestationslönesystem att gälla fr.o.m. 1.1.2024. Prestationslönesystemet fungerar som ett alternativ till det nuvarande systemet med åtgärdsarvoden. Målsättningen är en rättvisare lön än för närvarande, genom att man beaktar de faktorer som hänför sig till prestationerna på ett mångsidigare sätt.
6 § Arbetsfred
Så länge som detta avtal är gällande förbinder parterna sig, beträffande frågor som rör läkare och tandläkare, att själva iaktta arbetsfred och tjänstemannaorganisationerna därtill att övervaka att underlydande föreningar och tjänstemän för sin del iakttar arbetsfred, i enlighet med vad härom är stadgat i landskapslagen om tjänstekollektivavtal.
Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.
Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å r.f.
Tehys fackavdelning på Åland r.f.
Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.
Ålands Tekniska Funktionärs- organisationers Centralförbund ÅTFC r.f.
uppgjort när enighet om ett tjänstekollektivavtal (ramavtal) om anställningsvillkoren för landskapets tjänstemän för tiden 1.4.2020 – 28.2.2022 uppnåddes vid förhandlingar den 22 oktober 2020.
STÄLLNINGSTAGANDE GÄLLANDE ANSTÄLLDAS ARBETSHÄLSA
Genom detta gemensamma ställningstagande uppmuntrar parterna både arbetsgivarna och anställda att identifiera positiva resurser och satsa på att stärka dem, bland annat med hjälp av
- ett mångsidigt och meningsfullt arbete
- en bred kompetens
- en välmående arbetsgemenskap
För att ge den anställde hjälp att orka i arbetet kan t.ex. följande åtgärder vidtas:
- främja arbetsarrangemang som stöder möjligheterna att förena arbete och familjeliv
- ge möjligheter att påverka sitt eget arbete
- skapa en rimlig arbetsbörda
Kompetensutveckling kan stödjas till exempel genom
- kollegialt stöd
- regelbunden fortbildning
- utbildning i frågor som gäller arbetshälsa
- handledning Justerat,
Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.
Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å rf
Tehys fackavdelning på Åland r.f.
Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.
Ålands Tekniska Funktionärsorganisa- tioners Centralförbund, ÅTFC r.f.
11.1.2023
om anställningsvillkor för landskapets undervisningspersonal
Parterna har idag enats om följande:
1 § Tillämpningsområde
Detta avtal avser landskapets undervisningspersonal d.v.s. bilaga 13 a Högskolan på Åland, Ålands folkhögskola och Ålands musikinstitut och bilaga 13 b Tjänstekollektivavtal för lärare med årsarbetstid och bilaga 13 c Tjänstekollektivavtalet om anställningsvillkoren för undervisningspersonalen vid Högskolan på Åland.
2 § Allmän löneförhöjning för lärare vid Ålands gymnasium, Högskolan på Åland, Ålands folkhögskola och Ålands musikinstitut
Allmänna löneförhöjningar samt andra justeringar följer det ikraftvarande tjänstekollektivavtalet om
anställningsvillkoren för landskapets tjänstemän.
3 § Arbetsgrupp gällande årsarbetstidsavtalet vid Ålands gymnasium
Under avtalsperioden ser avtalsparterna över tidstilldelningen och begreppen utgående från
4 § ”Beräkning av tid för undervisning och undervisningsrelaterat för- och efterarbete” i avsnitt 2 i tjänstekollektivavtalet för lärare med årsarbetstid (bilaga 13 b) i en arbetsgrupp.
I arbetsgruppens uppdrag ingår att se över hur timmar för för- och efterarbete tilldelas på ett objektivt och rättvist sätt utgående från läroplanens innehåll. Arbetsgruppen ser också över
9 § ”Ordinarie arbetstid” i avsnitt I för att förtydliga och gruppera annat lärararbete. Arbetsgruppens resultat ska vara kostnadsneutralt.
4 § Förnyande av tjänstekollektivavtal
Bilaga 13 a, 13 b och 13 c till tjänstekollektivavtalet 11.1.2023 förnyas med ändringar enligt bilagor.
5 § Uppsägning av avtalen
Bilaga 13 a Högskolan på Åland, Ålands folkhögskola och Ålands musikinstitut och bilaga 13b tjänstekollektivavtalet för lärare med årsarbetstid är i kraft under tiden 1 augusti 2022 – 31 juli 2025.
Om tjänstekollektivavtalet för undervisningssektorn inte sägs upp av någon av avtalsparterna senast den 1 december 2024, fortsätter avtalet att gälla t.o.m. 31 juli 2025. Därefter fortsätter undervisningssektorns tjänstekollektivavtal att gälla läsårsvis om de inte sägs upp av någon av parterna senast den 1 december året innan det ska upphöra att gälla.
6 § Arbetsfred
Så länge som detta avtal är gällande förbinder parterna sig, beträffande frågor som rör landskapets undervisningspersonal, att själva iaktta arbetsfred och tjänstemannaorganisationerna därtill att övervaka att underlydande föreningar och tjänstemän
för sin del iakttar arbetsfred, i enlighet med vad härom är stadgat i landskapslagen om tjänstekollektivavtal.
Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.
Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å r.f.
Tehys fackavdelning på Åland r.f.
Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.
Ålands Tekniska Funktionärs- organisationers Centralförbund ÅTFC r.f.
10.2.2022
om nya anställningsvillkor för
undervisningspersonalen vid Högskolan på Åland Parterna har idag enats om följande:
1 § Tillämpningsområde
Bestämmelserna i detta tjänstekollektivavtal tillämpas på undervisningspersonalen vid Högskolan på Åland.
Avtalsparterna konstaterar att tjänstekollektivavtalet om anställningsvillkoren för landskapets undervis- ningspersonal, bilaga 13 a, inte gäller undervisningspersonalen vid Högskolan på Åland fr.o.m.
1.8.2022 förutom beträffande tjänstemän som i enlighet med 2 § väljer att det gamla tjänstekollektiv- avtalet ska tillämpas på dem.
Xxxxxxxxxxx lärare vid Högskolan på Åland som övergår till årsarbetstid tillämpas i fortsättningen ett nytt tjänstekollektivavtal, bilaga 13 c i tjänstekollektivavtalet om anställningsvillkoren för landskapets tjänstemän, nedan kallat årsarbetstidsavtalet.
2 § Lärare som kan välja tjänstekollektivavtal
En lärare som går i pension under höstterminen 2022 eller vårterminen 2023 kan välja att tjänstekollek- tivavtalet om anställningsvillkoren för landskapets undervisningspersonal, bilaga 13 a till tjänstekollek- tivavtalet om anställningsvillkoren för landskapets tjänstemän, fortsättningsvis ska tillämpas på hens an- ställningsvillkor.
Xxxxx att inte övergå till årsarbetstidsavtalet görs skriftligen senast den 1 maj 2022.
3 § Övergångsbestämmelser
Ett avdrag om 7,5 % av grundlönen görs för överlärare som inte har för tjänsten fastställd behörighet (överflyttade enligt högskolelagen).
Ett avdrag om 15 % av grundlönen görs för lektorer som inte har för tjänsten fastställd behörighet.
För behöriga överlärare betalas vid övergången till årsarbetstidsavtalet ett övergångstillägg om 402,74 euro/månad vid heltidstjänstgöring och procentuellt vid deltidstjänstgöring. fr.o.m. 1.8.2022. Löneför- höjningar minskar övergångstillägget i motsvarande grad med undantag för allmänna löneförhöj- ningar som inte minskar övergångstillägget.
4 § Tillämpningsanvisningar
Ledningen för Högskolan på Åland håller regelbundet, två gånger per termin, möten med förtroende- männen för att ta del av förtroendemännens synpunkter gällande tillämpningsanvisningar till årsar- betstidsavtalet. Högskolan på Åland gör förslag till arbetsgivarens tillämpningsanvisningar som skickas ut senast tre arbetsdagar före mötet till förtroendemännen.
Ledningen och förtroendemännen kan komma överens om att hålla färre möten när tillämpningsanvis- ningarna är klara och behov av lika många möten inte längre finns.
Förtroendemännen har möjlighet att ta upp frågor genom att meddela frågorna senast tre arbetsdagar före mötet till ordförande. Målsättningen med mötena är skapa en konstruktiv och fortgående dialog mellan arbetsgivaren och förtroendemännen.
5 § Allmän löneförhöjning för lärare vid Högskolan på Åland
Allmänna löneförhöjningar följer det ikraftvarande tjänstekollektivavtalet om anställningsvillkoren för landskapets tjänstemän.
6 Förhandlingar och uppföljning
Om det vid övergången till årsarbetstidssystemet uppstår oklarheter om en tjänstemans lön, arbetstid eller andra anställningsvillkor, upptar avtalsparterna förhandlingar i syfte att gemensamt försöka finna en lösning i linje med övergångsbestämmelserna.
Om det före den 1 januari 2023 upptäcks någon brist i årsarbetstidsavtalet som beror på en uppenbar felskrivning eller ett uppenbart förbiseende av parterna under förhandlingarna ska parterna uppta för- handlingar om att rätta till felen i avtalet även under pågående avtalsperiod.
Schemaläggning av undervisning följs upp under avtalsperioden. Arbetsgivaren kan redogöra för upp- följningen enligt överenskommelse vid mötena med förtroendemännen.
7 § Uppsägning av avtalet
Detta tjänstekollektivavtal samt årsarbetstidsavtalet är i kraft under tiden 1 augusti 2022 – 31 juli 2024.
Om årsarbetstidsavtalet inte sägs upp av någon av avtalsparterna senast den 1 december 2023, forts- ätter det att gälla under perioden 1 augusti 2024 - 31 juli 2025. Därefter fortsätter det att gälla läsårs- vis om det inte sägs upp av någon av parterna senast den 1 december året innan det ska upphöra att gälla.
8 § Arbetsfred
Så länge som detta avtal och årsarbetstidsavtalet är gällande förbinder parterna sig, beträffande frågor som rör landskapets undervisningspersonal, att själva iaktta arbetsfred och tjänstemannaorganisation- xxxx xxxxxxx att övervaka att underlydande föreningar och tjänstemän för sin del iakttar arbetsfred, i en- lighet med vad härom är stadgat i landskapslagen om tjänstekollektivavtal.
Mariehamn den 24 mars 2022
Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.
Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.
LANDSKAPETS ALLMÄNNA TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL
1 § Tillämpningsområde
Dessa bestämmelser tillämpas på tjänstemän vid landskapets verk och inrättningar, om inte annat är stad- gat, beslutet eller avtalat.
Protokollsanteckning:
Bestämmelserna tillämpas på tjänstemän i såväl heltids- som deltidsanställning. Med en tjänsteman i deltidsanställning avses en tjänsteman vars arbetstid är kortare än den ordinarie arbetstiden för motsvarande heltidsanställda tjänsteman. Om deltidsanställda tjänstemän har avtalats i 7 § nedan.
I de fall det i landskapets tjänstekollektivavtal ställs ett krav på anställning i huvudsyssla av- ses ett anställningsförhållande i vilket arbetstiden är i genomsnitt minst 20 timmar under or- dinarie arbetsveckor, om inte annat uttryckligen har avtalats (se 2 § 4 mom. i det så kallade övergångsavtalet som gäller vissa tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård).
Beträffande timlärare gäller vad om dem har överenskommits i tjänstekollektiv-avtalet om anställningsvillkoren för landskapets undervisningspersonal.
Bestämmelserna tillämpas även på de arbetstagare i anställning hos landskapet på vilka avlöning betalas enligt detta tjänstekollektivavtal och på vilka något annat kollektivavtal inte skall iakttas. En arbetstagare som har anställts tillsvidare, jämställs med en ordinarie tjänsteman.
Anmärkning:
Se 3 § i det protokoll (avtal) som uppgjordes när parterna undertecknade sitt huvudavtal den 23 juni 2015 (s. 1.2–2).
2 § Löneklassificering
Landskapets tjänster är förenade med en lön angiven i ett eurobelopp per månad i enlighet med vad därom är beslutat eller avtalat.
3 § En tjänstemans avlöning
Till en tjänsteman betalas grundlön i eurolön eller avtalslön samt andra lönetillägg och tilläggsarvoden enligt grunder som anges i detta och i övriga tjänstekollektivavtal.
Avlöningen betalas enligt en lön angiven i ett eurobelopp. Till tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS och tjänstemän på vilka veterinärbilagan tillämpas, betalas lönen i eurobelopp enligt en avtalad lö- neskala.
Lönen betalas per kalendermånad utom i de fall som anges i 38 § nedan i detta avtal.
Till en tjänsteman med sådan (fri) avtalslön som avses i 25 § 1 mom. 2: a meningen tjänstemannalagen för landskapet Åland (61/87) betalas avlöningen så som därom överenskoms i det avtal som ingås om denna lön med hen.
4 § Dyrortstillägg – Upphävd 1.6.2018
4a § Allmänt lönetillägg
Till en tjänsteman betalas ett skilt, månatligt lönetillägg om 121,24 euro fr.o.m. 1.8.2015.
Tillägget ingår inte i den fasta avlöningen. Det betalas trots detta under tiden för en tjänstledighet med lön.
Protokollsanteckning:
I deltidstjänstgöring betalas en proportionell del av ovan nämnda, separata tillägg i eurobe- lopp.
Under tiden för en tjänstemans tjänstledighet med lön betalas tillägget i samma proportion som den fasta avlöningen för samma tid.
Tillägget beaktas vid en uträkning av en del av en hel månadslön enligt 38 § nedan, även när sådan lön skall fastställas per timme. I övrigt beaktas tillägget inte i en tjänstemans timlön.
5 § Skärgårdstillägg
Till en tjänsteman vars tjänsteställe är beläget i någon av nedan nämnda skärgårdskommuner, betalas ett skärgårdstillägg till lönen. Om tjänstemannen inte har ett fast tjänsteställe där hen
huvudsakligen tjänstgör, bestäms tillägget att utgå enligt den skärgårdskommun, i vilken tjänstemannen har sin stadigvarande bostad.
Skärgårdstillägget räknas ut på summan av tjänstemannens grundlön och ålderstillägg alternativt erfaren- hetstillägg enligt följande kommunvisa procentsatser:
- Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga 13,67 %
- Föglö 8 %
Protokollsanteckning:
Om någon till följd av dessa ändringar går miste om lön, som har betalats i form av skär- gårdstillägg, erhåller hen ett motsvarande personligt lönetillägg, som betalas så länge ve- derbörande utan avbrott fortsätter sin tjänstgöring i tjänsten i fråga.
6 § Övriga lönetillägg och tilläggsarvoden
Beträffande övriga lönetillägg och tilläggsarvoden gäller vad om dem är stadgat, bestämt eller särskilt avta- lat.
7 § Deltidsanställda tjänstemäns avlöning
Till den tjänsteman på deltid betalas fast avlöning i samma proportion som deltiden står i förhållande till den fulla, ordinarie arbetstiden i ifrågavarande tjänst eller tillfälliga uppgift. Det procenttal som skall ange avlöningens storlek fastställs med en decimals noggrannhet och avrundas enligt gängse regel för avrund- ning.
Anmärkning:
Se dock 3 § 2 mom. i ÅHS’ övergångsavtal.
8 § Begreppet fast avlöning
När den lön bestäms som skall betalas till en tjänsteman under tiden för ett avbrott i tjänstgöringen, är tjänstemannens fasta avlöning beräkningsgrund, om inte annat särskilt har avtalats. Till den fasta avlö- ningen räknas,
- grund- eller avtalslön
- ålders- eller erfarenhetstillägg
- skärgårdstillägg
- alla sådana lönetillägg och tilläggsarvoden som betalas regelbundet varje månad
- övertimarvoden som betalas till en lärare eller timlärare i huvudsyssla, om tjänstemannen annars har rätt till dessa löneslag.
En tjänsteman har rätt till tjänstledighet i form av sjukledighet, om hen till följd av styrkt sjukdom, skada eller olycksfall är arbetsoförmögen och förhindrad att handha sina tjänsteåligganden och vid organdonat- ion eller planerad organdonation.
Tillämpningsanvisning:
En sjukledighet beviljas på ansökan. Till ansökan skall bifogas ett sjukintyg. Som ansökan godkänns även sjukintyget ensamt.
Varar arbetsoförmågan länge tid än fem dygn, skall intyget vara utfärdat av en läkare. Ett tillstånd av arbetsoförmåga som varar högst fem dygn, kan intygas av en hälsovårdare eller av en sjukskötare som har anvisats av arbetsgivaren.
För en sjukfrånvaro som varar högst tre dygn i en följd behöver ledighet inte sökas och ar- betsoförmågan behöver därför inte heller styrkas, utom då det finns skäl att anta att sjuk- dom eller skada inte är den verkliga orsaken till frånvaron. Uppges sjukdom el. dyl. som or- sak till frånvaro i tjänsten skall den nämligen alltid vid behov kunna styrkas.
Sjukintyget skall tala om huruvida tjänstemannen är arbetsoförmögen eller inte. Det är dock endast ett sakkunnigutlåtande som arbetsgivaren av motiverat skäl kan avvika ifrån. Om det framkommer att en tjänsteman trots läkarintyg inte har varit arbetsoförmögen, (tjänsteman- nen har t.ex. varit i liknande arbete under ifrågavarande tid) kan tjänstemannen förvägras rätt till sjukledighet.
Om ett läkarintyg av motiverat skäl inte kan godkännas, kan arbetsgivaren hänvisa tjänste- mannen till en läkare, företrädesvis den egna företagshälsovårdsläkaren, för ny undersök- ning. Arbetsgivaren står för härav föranledda kostnader.
En tjänsteman har rätt att få sjukledighet på grund av en plötslig tandsjukdom för den tid som en vårdåtgärd under arbetstid kräver, om den plötsliga tandsjukdomen kräver vård under samma dag eller samma arbetsskift och tjänstemannen inte kan få vård utom arbets- tid. Arbetsoförmågan och behovet av den brådskande vården skall påvisas genom ett av tandläkaren utfärdat intyg.
Ett sjukintyg ges på en för ändamålet fastställd blankett.
En tjänsteman skall omedelbart eller så fort som möjligt meddela sin arbetsgivare om att hen uteblir från arbetet på grund av sjukdom, även när hen inte behöver lämna ett sjukintyg. (27.11.1998/Dnr Kp1-31-98-24)
I periodarbete återgår en tjänsteman i arbete tidigast kl. 7.00 dygnet efter att sjukledigheten avslutades utan att det uppstår underskott i arbetstiden.
En tjänsteman i beredskap återgår i beredskap eller planeras i beredskap tidigast från och med kl. 7.00 dygnet efter att sjukledigheten upphörde om inte tjänstemannen och arbetsgi- varen kommer överens om att beredskapen inleds tidigare.
9a § Partiell sjukledighet/deltidsarbete
En tjänsteman på heltid kan på grunder som motsvarar dem som anges i sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004) på ansökan beviljas partiell sjukledighet kombinerad med ett förordnande om
deltidsarbete. Syftet är att stödja tjänstemannen att på eget initiativ återgå i arbete efter en långvarig sjukledighet. Arrangemanget skall grunda sig på en utredning om tjänstemannens hälsotillstånd.
Avlöningen under tiden för deltidsarbete utgår enligt 7 § ovan i detta tjänstekollektivavtal. För den partiella sjukledigheten betalas en kompletteringsdel, som till sin storlek motsvarar skillnaden mellan 86 % av tjäns- temannens fasta avlöning (heltid) och summan av deltidslönen och den partiella sjukdagpenningen.
Om en tjänsteman är partiellt sjukledig under den tid då hen har rätt till full lön för tiden för arbetsoför- måga, betalas som lön för sjukdomstiden skillnaden mellan lönen för deltidsarbete och lönen för heltidsarbete. För denna tid betalas den partiella sjukdagpenningen till arbetsgivaren i enlighet med
7 kap. 4 § 3 mom. sjukförsäkringslagen.
Om tjänstemannen under tiden för sin partiella sjukledighet/deltidsarbete tillfälligt blir arbets-oförmögen på det sätt som berättigar till sedvanlig sjukledighet (9 §), betalas till hen per sjukdag 60 % av dagslönen för deltidsarbetet.
Antalet sjukledighetsdagar som enligt 10 § nedan utgör grund för betalning av sjuklön, påverkas inte av partiell sjukledighet/deltidsarbete. När den partiella sjukledigheten upphör, fortsätter beräkningen av sjuk- ledighetsdagar och sjuklön från den situation som gällde när den partiella sjukledigheten/deltidsarbetet inleddes.
En pågående partiell sjukledighet/deltidsarbete kan, efter överenskommelse mellan tjänstemannen och arbetsgivaren, ändras. Partiell sjukledighet/deltidsarbete upphör dock om tjänstemannen till följd av ar- betsoförmåga som berättigar till sjukledighet enligt 9 § ovan inte längre klarar av sitt deltidsarbete.
När en partiell sjukledighet/deltidsarbete har upphört, iakttas de villkor i tjänstemannens anställningsförhål- lande på heltid som gällde innan detta arrangemang vidtogs.
Tillämpningsanvisning:
Exempel: Tjänstemannens fasta avlöning för heltidsarbete är 2 760 € och 86 % av detta be-
lopp är 2 373 €. Arbetstiden i deltidsarbete är 40 % och deltidslön betalas med 1 104 €.
Tjänstemannen får för egen del, via FPA, 703 € i partiell sjukdagpenning, En kompletterings-
del betalas enligt följande: 2 373-(1 104+703)= 566 €.
Tjänstemannen lyfter deltidslön 1 104 €, partiell sjukdagpenning 703 € och
kompletteringsdel 566 € vilket sammanlagt blir 2 373 € eller 86 % av heltidslönen.
Kompletteringsdelen räknas ut individuellt i varje enskilt fall när man från folkpensionsanstalten har fått uppgift om den partiella sjukdagpenningens storlek.
Xxxxx tjänstemannen insjuknar tillfälligt i t.ex. influensa under tre dagar, betalar arbetsgivaren
som lön för sjukdomstiden 60 % av dagslönen för deltidsarbete, d.v.s. 3x21,37 = 64,11€.
Kompletteringsdelen betalas inte under tiden för den tillfälliga arbetsoförmågan. Tjänste- mannen erhåller för egen del partiell sjukdagpenning även för denna tid.
10 § Sjuklön
När sjukledighet beviljas en ordinarie tjänsteman på grund av arbetsoförmåga till följd av styrkt sjukdom, betalas lön enligt följande:
- Full fast avlöning om antalet sjukledighetsdagar under kalenderåret uppgår till högst 60,
- 75 % av den fasta avlöningen till den del antalet sjukledighetsdagar under kalenderåret sammanlagt överstiger 60 och
- 60 % av den fasta avlöningen till del antalet sjukledighetsdagar i en följd överstiger 180, dock längst i 365 dagar räknat från och med den första sjukledighetsdagen.
Sjukledigheter anses sammanhänga på det sätt som åsyftas i 1 mom. (”i en följd”), om inte tjänstemannen mellan dem har varit i arbete under de arbetsdagar som ingår i minst 30 kalenderdagar eller om arbetso- förmågan inte har sin grund i klart olika sjukdomar, skador eller olycksfall.
Tillämpningsanvisning:
Den fasta avlöningen betalas alltså till 100 % för högst 60 sjukledighetsdagar per kalen- derår. Därefter betalas lönen till 75 % av sitt fulla belopp, förutom när sjukledigheten varar i mera än 180 dagar i en följd (utan avbrott), då sjuklönen sjunker till 60 %.
Eftersom rätten till full lön gäller per kalenderår, kommer lönen under en sjukledighet som fortsätter in på ett nytt kalenderår att igen betalas till fullt belopp under högst 60 dagar från det nya kalenderårets början, oberoende av till vilken procent den betalades före årsskiftet. Därefter betalas den antingen till 75 % eller 60 % be-roende på om det är frågan om sepa- rata sjukledigheter eller en sjukledighet som i en följd varar i mera än 180 dagar.
Obs. att begränsningen av rätten till lön högst 365 dagar i en följd tillämpas på tjänstledig- heter av ifrågavarande slag som inleds 1.2.2000 eller därefter.
Semester mellan två sjukledigheter avbryter inte den ledighet i en följd som avses i denna paragraf. Semesterdagarna räknas dock inte in i antalet sjukledighetsdagar.
Exempel 1
1.8. 29.9. 31.12. 1.3.
60 d. 93 d. 60 d.
100 % 75 % 100 % 60 %
Exempel 2
1.5. 17.10. 17.11. 27.11.
170 d. semester 10 d. > 180 d.
60 d. 110 d. 30 d.
100 % 75 % 75 % 60 %
2.11. 31.12. 1.3. 1.5.
60 d. | 60 d. | 60 d. | över 180 d. |
100 % | 100 % | 75 % | 60 % |
Xxxxx än en ordinarie tjänsteman har rätt till lön i 1 mom. när hens anställning hos landskapet har varat i minst en månad i en följd.
Tillämpningsanvisning:
Villkoret att anställningen har varat minst en månad i en följd skall vara uppfyllt när sjukledigheten börjar (31.8.1999/Dnr F30/99/1/21).
11 § Lön vid arbetsolycksfall och yrkessjukdom
När en sjukledighet beviljas på grund av en tjänstemans arbetsoförmåga till följd av ett arbetsolycksfall eller en yrkessjukdom, betalas vid varje olycks- eller yrkessjukdomsfall lön enligt följande:
- full fast avlöning under högst 90 dagar,
- 75 % av den fasta avlöningen till den del antalet sjukledighetsdagar överstiger 90 och
- 60 % av den fasta avlöningen till den del antalet sjukledighetsdagar överstiger 180.
Om arbetsoförmågan som föranleds av ett och samma olycksfall eller en och samma yrkessjukdom, fortsätter eller återkommer efter det kalenderår under vilket arbetsoförmågan första gången inträdde, betalas avlöningen för sådana perioder av arbetsoförmågan dock med tillämpning av bestämmelserna i 10 § 1 mom.
I denna paragraf avsedd avlöning erläggs inte när tjänstemannen själv avsiktligt har åsamkat sig olycksfallet.
I de fall, där ersättningen för olycksfallet i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring (FFS 608/48) inte erläggs till fullt belopp, betalas inte i denna paragraf avsedd avlöning till den del densamma överskrider i 10 § avsedd avlöning.
12 § Lön vid arbetsoförmåga förorsakad av våld i tjänsteutövningen
När i 9 § avsedd tjänstledighet har beviljats på grund av arbetsoförmåga till följd av våld, som drabbat tjänstemannen under hens tjänsteutövning eller av de särskilda förhållandena, i vilka hen under krigstid råkat på grund av sina tjänsteåligganden, erläggs avlöning åt tjänstemannen enligt följande:
- oavkortad fast avlöning, dock för högst 360 tjänstledighetsdagar,
- 60 % av den fasta avlöningen till den del antalet tjänstledighetsdagar överskrider 360, om inte landskapsregeringen, såsom därom är särskilt stadgat, i något specialfall prövar skäligt förordna att oavkortad fast avlöning erläggs även när antalet tjänstledighetsdagar överskrider 360.
13 § Rätten till lön oberoende av annan lönebetalning
Ovan i 10–12 § avsedda avlöningar betalas oberoende av varandra utan att rätten till i en paragraf avsedd avlöning minskar rätten till en i en annan paragraf avsedd avlöning.
14 § Smittsamma sjukdomar, frivillig anstaltsvård för personer med missbruksproblem eller rehabili- tering enligt FFS 404/48
En tjänsteman som genom beslut med stöd av 57 § i lagen om smittsamma sjukdomar (FFS 1227/2016) har beordrats att vara borta från arbetet eller som beordrats i karantän genom ett beslut med stöd av 60 § i samma lag eller som beordrats till isolering genom beslut med stöd av 63 § samt i det fall att en tjänsteman med rusmedelsproblem frivilligt har uppsökt anstaltsvård efter att ha kommit överens om sådan vård med sin arbetsgivare, betalas lön enligt 10–13 §.
Vad ovan i 10–13 § har överenskommits tillämpas även på en tjänsteman, som har tilldelats frontmanna- tecken och som har beviljats tjänstledighet för sådan rehabilitering som enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst (FFS 404/48) ersätts såsom sjukvård. Från avlöningen för tjänstledighetstiden avdras beloppet av den dagpenning eller livränta som enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst betalas för samma tid.
15 § Sjuklönetillägg
Om det till en tjänsteman under föregående semesterkvalifikationsår har betalats nedan förtecknade lönetillägg och tilläggsarvoden, skall till tjänstemannen även betalas ett sjuklönetillägg under tiden för sådan sjukledighet, graviditets- respektive föräldraledighet för vilken det betalas lön.
Tillägget är 1/365 av det sammanlagda beloppet av dessa tillägg och arvoden för varje sådan sjuk-, graviditets- respektive föräldraledighetsdag.
Totalbelopp om högst 1,68 euro utbetalas dock inte.
Förteckning:
- kvällstillägg
- nattillägg
- lördagstillägg
- söndagstillägg
- helgaftonstillägg
- utryckningspenning
- omställningspenning
- ersättning för bostadsberedskap
- ersättning för fri beredskap eller fri jour
- nattvårdstillägg.
15 a §) tillämpas på familjeledigheter som beviljats med stöd av familjeledighetsreformen 1.8.2022:
15 a § Sjuklönetillägg
Om det till en tjänsteman under föregående semesterkvalifikationsår har betalats nedan förtecknade lönetillägg och tilläggsarvoden, skall till tjänstemannen även betalas ett sjuklönetillägg under tiden för så- dan sjukledighet, graviditetsledighet respektive föräldraledighet för vilken det betalas lön.
Anmärkning:
Sjuklönetillägget betalas inte under partiell föräldraledighet.
Tillägget är 1/365 av det sammanlagda beloppet av dessa tillägg och arvoden för varje sådan sjuk-, gravidi- tets- respektive föräldraledighetsdag.
Totalbelopp om högst 1,68 euro utbetalas dock inte. Förteckning:
- kvällstillägg
- nattillägg
- söndagstillägg
- helgaftonstillägg
- utryckningspenning
- omställningspenning
- ersättning för bostadsberedskap
- ersättning för fri beredskap eller fri jour
- nattvårdstillägg.
15b § Avlöning under tiden för rehabilitering (1.2.2000)
Till en tjänsteman som har beviljats tjänstledighet för rehabilitering, betalas avlöning i enlighet med be- stämmelserna i 10 och 15 § ovan.
Tillämpningsanvisning:
En tjänstledighet enligt denna paragraf inkluderar även sådan ledighet som har beviljats tjänstemannen för en undersökning och utredning av behovet av och förutsättningarna för rehabilitering.
Lönen för rehabiliteringstiden räknas skilt från den avlöning som betalas under tiden för en sjukledighet och tiden för en rehabiliteringsledighet beaktas inte heller när en sjuklön fast- ställs.
16 § Dag- m.fl. penningar som övergår till arbetsgivaren
En tjänstemans rätt till dagpenning eller graviditets- och föräldraledighetsdagpenning enligt sjukförsäk- ringslagen övergår för tiden för avlönad sjuk- respektive graviditets- och föräldraledighet till arbetsgivaren till den del dagpenningen eller graviditets- och föräldraledighetspenningen inte överskrider den avlöning som tjänstemannen får för samma tid. Detsamma gäller tjänstemannens rätt till rehabiliteringspenning som betalas under tiden för avlönad rehabiliteringsledighet.
En tjänsteman till vilken arbetsgivaren i enlighet med detta avtal betalar lön under tiden för sjuk-, rehabili- terings- eller graviditets- respektive föräldraledighet, är skyldig att iaktta de föreskrifter och anvisningar som meddelas för ansökan om dagpenning och graviditets- respektive föräldraledighetspenning som betalas till arbetsgivaren enligt 28 § sjukförsäkringslagen.
Om en tjänsteman försummar att iaktta de föreskrifter och anvisningar som avses i föregående moment, kan till hen för tiden för ifrågavarande sjuk-, rehabiliterings- respektive graviditets- och föräldraledighet betalas en lön från vilken man har avdragit beloppet av sjukdagpenningen, rehabiliteringspenningen eller graviditets- respektive föräldraledighetspenningen.
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas även i de fall som avses i 14 §.
16a § Särskilda bestämmelser för lärare
I fråga om en tjänsteman som inte har rätt till semester enligt tjänstekollektivavtalet om semester, räknas den tid fr.o.m. 16.6. som motsvarar tjänstemannens egentliga semester, sådan denna skulle fastställas, om hen hade rätt därtill, d.v.s. hens kalkylerade semester, inte in i de perioder om 60 respektive 180 dagar som nämns i 10 §. Detsamma gäller i fråga om de perioder om 90 och 180 dagar som nämns i 11 §.
Tillämpningsanvisning:
Gäller även för lärare i årsarbetstidsavtalet.
Rätten till dagpenning eller graviditets- respektive föräldraledighetspenning enligt sjukförsäkringslagen eller till dagpenning enligt lagen om olycksfallsförsäkring eller till olycksfallspension för en tjänsteman som inte är berättigad till semester, övergår inte till landskapet för tiden för en kalkylerad semester.
Om en tjänsteman erhåller dagpenning eller graviditets- respektive föräldraledighetspenning enligt sjukförsäkringslagen under en sådan tid då handhavandet av tjänsteåliggandena är avbrutet för en bestämd tid, trots att hen inte har beviljats tjänstledighet för denna tid, har hen rätt endast till en avlöning från vilken dagpenningen eller graviditets- respektive föräldraledighetspenning i fråga har avdragits.
Avdrag görs dock inte under tiden för en kalkylerad semester. Avdrag görs inte heller, om en tjänsteman åtnjuter graviditets- respektive föräldraledighetspenning enligt sjukförsäkringslagen under den tid som följer efter de 72 vardagar som berättigar till lön.
En i det föregående momentet avsedd period under vilken arbetet är avbrutet och en kalkylerad semester avbryter inte det i 10 § nämnda antalet sammanhängande tjänstledighetsdagar.
17 § Lön och invalidpension eller invalidpension i form av rehabiliteringsstöd för viss tid
Till en tjänsteman betalas inte lön för tiden efter den kalendermånad, under vilken hen har beviljats invalid- pension eller invalidpension i form av rehabiliteringsstöd för viss tid.
18 § Avlöningen under tiden för vissa offentliga uppdrag
Till en tjänsteman som kallas till ledamot av Ålands landskapsregering eller medlem av statsrådet eller som beviljats tjänstledighet för sådant offentligt uppdrag som hen inte kan vägra att mottaga, betalas hens fasta avlöning i tjänsten reducerad med beloppet av fast avlöning eller arvode som hen under ifrågavarande tid erhåller som landskapsregeringsledamot, statsrådsmedlem eller på grund av det offentliga uppdraget.
Protokollsanteckning:
Uppdraget som medlem av Ålands lagting och som riksdagsman kan man vägra att mottaga. Under tjänstledighet för sådant uppdrag betalas därför inte någon lön.
Till en tjänsteman som tillfälligt är förhindrad att handha sina tjänsteuppgifter till följd av ett kommunalt förtroendeuppdrag eller ett nämndemannauppdrag i en tingsrätt betalas ingen lön.
19 § Avlöningen under landsförsvarskurs och krisberedskap
Till en tjänsteman som inkallats till reservens repetitionsövningar, landsförsvarskurser eller till befolknings- skyddsutbildning i enlighet med 67 § räddningslagen (FFS 379/2011) betalas fast avlöning med avdrag för reservistlönen eller motsvarande ersättning. På avlöningen till en lärare som inte avlönas enligt årsarbets- tidsavtalet görs inget avdrag på grund av att övertimmar inte har hållits. Till en timlärare i huvudsyssla som inte avlönas enligt årsarbetstidsavtalet, betalas lönen för denna tid enligt det verkliga timantalet.
Om det till en tjänsteman som inkallats till reservens repetitionsövningar, inte betalas reservistlön med stöd av 102 § värnpliktslagen (1438/2007), erhåller hen inte heller ovan avsedd avlöning.
Utan hinder av vad ovan sägs är en tjänsteman dock berättigad att erhålla den avlöning oavkortad som har betalats till tjänstemannen för hens semestertid.
Till en tjänsteman som under fredstid inkallas för att fullgöra sin värnplikt, erläggs inte någon avlöning.
20 § Avlöningen under tjänstledighet för utbildning
Angående tjänstledighet som har beviljats för utbildning, se tjänstekollektivavtalet om utbildning.
Till en ordinarie tjänsteman som har beviljats tjänstledighet för att som hovrättsauskultant sitta och åhöra eller förrätta ting, betalas hälften av den fasta avlöningen under högst 30 tjänstledighetsdagar per kalen- derår, under förutsättning, att tjänstemannen har varit minst sex månader i ifrågavarande ämbetsverks eller inrättnings tjänst.
20a § Avlöning medan en tjänsteman utför forskning
En tjänsteman, som under arbetstid utför forskning vid en högskola, avlönas med en grundlön om 2 226,28 euro från 1.6.2022 samt 2 274,14 från 1.6.2023 samt 2 317,35 från 1.6.2024 för den tid som hen forskar, om
hen annars har en grundlön som överstiger 2 226,28 euro från 1.6.2022 och 2 274,14 från 1.6.2023 samt
2 317,35 från 1.6.2024. Om de ordinarie arbetsuppgifterna sköts på deltid och forskningen utförs på deltid, avlönas tjänstemannen med den ordinarie grundlönen i samma proportion som de ordinarie arbetsuppgif- terna står i förhållande till den fulla ordinarie arbetstiden. Det procenttal som ska ange avlöningens storlek fastställs med en decimals noggrannhet och avrundas enligt gängse regler för avrundning. Denna paragraf gäller inte personal som omfattas av undervisningssektorns tjänstekollektivavtal.
Exempel:
En tjänsteman med en grundlön om 3 290 euro forskar vid en högskola under 40 % av sin arbetstid och utför sina ordinarie arbetsuppgifter under 60 % av arbetstiden. Tjänstemannen erhåller 60 % av lönen 3 290 euro och 40 % av lönen 2 226,28 euro.
(2 274,14 euro från 1.6.2023, 2 317,35 från 1.6.2024)
21a § Avlöningen för en annan, lägre avlönad tjänst i vissa fall
En ordinarie tjänsteman som i enlighet med stadgandet i 22 § 1 mom. tjänstemannalagen för landskapet Åland (61/87), förordnas att tillfälligt handha en annan likartad tjänst vid samma verk eller inrättning eller en motsvarande tillfällig tjänsteuppgift, i vilken avlöningen är lägre, bibehåller den lön oförändrad som hänför sig till den egna tjänsten.
Till en ordinarie tjänsteman som har beviljats tjänstledighet för att handha ett uppdrag som notarie vid en tingsrätt, kan arbetsgivaren betala den del av den fasta avlöningen som överstiger lönen i notarieanställ- ningen, antingen helt eller delvis, om domstolspraktiken är ägnad att befrämja handhavandet av tjänste- mannens åligganden vid det verk eller inrättning som har beviljat tjänstledigheten.
21b § (ändr. 1.4.2008)
Arvode för handhavande av uppgifter vid sidan av egen tjänst (SET-arvode)
Om tjänsteman med full arbetstid förordnas att temporärt, för en längre tid än två veckor, vid sidan av sin egen tjänst handha även en annan tjänst eller tillfällig tjänsteuppgift, betalas ett arvode som motsvarar högst 50 procent av grundlönen i denna andra tjänsten eller tjänsteuppgiften. Arvodet räknas inte till tjäns- temannens fasta avlöning.
Tillämpningsanvisningar:
En tjänsteman kan förordnas att vid sidan av sin egen tjänst handha även en annan tjänst eller tjänsteuppgift, om innehavaren av denna andra tjänst eller tjänsteuppgift själv är för- hindrad att sköta sitt arbete eller det är fråga om en vakant tjänst. En tillfällig tjänsteuppgift är den juridiska termen för det som också kallas tillfällig tjänst. Det är alltså inte fråga om en enskild uppgift utan en samling av uppgifter som bildar en ”tjänst”.
(19.10.04; F30/04/1/13)
Ett förordnande ges alltid skriftligt och på förhand. Endast i brådskande fall kan förordnan- det vara muntligt till att börja med, men ett skriftligt förordnande skall ges så fort som möj- ligt därefter.
Om en tjänsteman har handhaft en annan tjänst eller tillfällig tjänsteuppgift utan avbrott i mera än två veckor på basis av ett eller flera på varandra följande förordnanden och ett ar- vode därför beviljas, skall arvodet betalas från början av det första förordnandet.
Om två eller flera tjänstemän förordnas att på detta sätt handha var sin del av en annan tjänst eller tillfällig tjänsteuppgift, fördelas SET-arvodet, som aldrig kan vara större än totalt 50 procent av grundlönen i denna andra tjänst eller tjänsteuppgift, mellan tjänstemännen i fråga.
Bestämmelserna i 1 momentet tillämpas även när en tjänsteman förordnas att för en längre tid än två veckor, vid sidan av den egna tjänsten, sköta en annan tjänstemans uppgifter, när denna tjänsteman är på semester.
Tillämpningsanvisning:
Om semestervikariatet varar högst två veckor, betalas inget SET-arvode. Tjänstemannen er- håller då lön enligt sin egen tjänst.
I regel skall ett handhavande av en annan tjänstemans uppgifter under dennes semester ske ömsesidigt och utan ersättning, om inte annat överenskoms eller förordnas (hänvisas till 12 § LF om semester för landskapets tjänstemän, 122/98).
En tjänsteman är utan hinder av ett SET-arvode berättigad till ersättning för mertids- och övertidsarbete i enlighet med vad därom är avtalat.
21c § Prövningsbaserat separatarvode för tilläggsansvar (PST-arvode)
Om en tjänsteman förordnas att temporärt, utöver sina egna sedvanliga arbetsuppgifter, ansvara för en mer krävande uppgiftshelhet så, att hens ansvarsområde eller uppgifternas svårighetsgrad därigenom blir väsentligt större än de annars är i tjänsten, kan ett prövningsbaserat separatarvode för tilläggsansvar beta- las till hen. Ett PST-arvode betalas inte, om detta ansvar påförs tjänstemannen för högst två veckor. Det betalas så länge tilläggsansvaret varar.
Arvodet, som är högst 10 % av den egna grundlönen ingår i tjänstemannens fasta avlöning.
Tillämpningsanvisning:
När de ovan nämnda förutsättningarna uppfylls, kan betalning av ett PST-arvode komma i fråga t.ex. när en tjänsteman tillfälligt påförs chefsuppgifter eller en tjänsteman ges ansvaret att leda ett stort byggnads- eller annat projekt (s.k. projektledare).
Betalningen av arvodet upphör när det extra ansvar eller den högre svårighetsgrad som har utgjort grund för beviljandet upphör eller när landskapsregeringen av annan motiverad an- ledning beslutar att sluta betala arvodet.
PST-arvode betalas inte för uppgifter för vilka någon annan form av ersättning, t.ex. ett SET- arvode enligt 21b §, betalas. Arvodet betalas i allmänhet inte heller för handledning av ny personal eller handledning av studerande och praktikanter.
Separatarvode kan inte betalas, om det gäller ett ordinärt arbetsledningsförordnande. För att det skall kunna betalas måste kraven i avtalsbestämmelsen uppfyllas.
22 § Avlöningen efter förflyttning till annan tjänst
Till en tjänsteman som i enlighet med 28 § 1 mom. tjänstemannalagen för landskapet Åland har förflyttats till en annan tjänst, i vilken avlöningen vid förflyttningstidpunkten är lägre än avlöningen i den förra tjäns- ten, betalas skillnaden mellan nämnda avlöningar vid förflyttningstidpunkten såsom ett personligt förflytt- ningstillägg i eurobelopp.
Om en tjänsteman har förflyttats från en heltidstjänst till en deltidstjänst, betalas förflyttningstill-ägget i förhållande till arbetstiden i tjänsterna i enlighet med grunder, som landskapsregeringen
fastställer. Ett förflyttningstillägg betalas dock inte, om den med den nya tjänsten förenade fasta avlöning- en, omräknad att motsvara heltidsarbete vid förflyttningstidpunkten, är större än den fasta avlöningen i den förra tjänsten.
Förflyttningstillägget är vid förflyttningstidpunkten högst 20 procent av den fasta avlöningen i den förra tjänsten.
Förflyttningstillägget reduceras med de förhöjningar av den nya tjänstens fasta avlöning som sker efter förflyttningstidpunkten, dock inte på grund av allmänna höjningar. Om en förhöjning, som inverkar på be- loppet av ett förflyttningstillägg i en ny tjänst, är större än det förflyttningstillägg som för tillfället betalas, upphör betalningen av tillägget.
23 § Lönen under tiden för ådömt straff
Till en tjänsteman som vid domstol eller genom disciplinärt förfarande har dömts till skiljande från tjäns- teutövning eller som i en straffanstalt avtjänar ett fängelsestraff eller förvandlingsstraff för böter, betalas ingen lön.
När en tjänsteman har beviljats tillstånd att sköta sin tjänst med stöd av fängelselagen (FFS 767/2005), kan till tjänstemannen betalas fast avlöning, antingen i sin helhet eller delvis.
24 § Lönen vid en avsättning från tjänsten
Till en tjänsteman som genom ett domstolsutslag eller ett disciplinärt förfarande har avsatts från sin tjänst, betalas ingen lön, även om beslutet ännu inte har vunnit laga kraft. Om avsättningen till följd av ett änd- ringssökande senare upphävs eller ändras till en varning, betalas den innehållna lönen till tjänstemannen. Om avsättningen ändras till en annan, lindrigare straffpåföljd, betalas endast hälften av den innehållna lö- nen.
25 § Lönen vid en avstängning
Om ett beslut att säga upp en tjänsteman inte har vunnit laga kraft när uppsägningstiden har löpt till ända och hen med stöd av 53 § 1 mom. i tjänstemannalagen för landskapet Åland har avstängts från sin tjäns- teutövning, innehålls hela hens lön under tiden för avstängningen. Om uppsägningen till följd av ett änd- ringssökande upphävs, betalas den innehållna lönen dock till tjänstemannen.
Om en tjänsteman med stöd av 53 § 2 mom. 1) punkten tjänstemannalagen för landskapet Åland har av- stängts från tjänsteutövningen medan ett åtal för brott, ett disciplinärt förfarande eller en utredning som dessa förutsätter, pågår, innehålls hälften av hens avlöning. Om den avstängda tjänstemannen sedermera inte ådöms eller åläggs straff för den handling för vilken hen har avstängts från sin tjänsteutövning, utbeta- las den innehållna delen av avlöningen till hen.
Om en tjänsteman med stöd av 53 § 2 mom. 2) punkten tjänstemannalagen för landskapet Åland har av- stängts från tjänsteutövning på den grund att hen lider av sjukdom, lyte eller kroppsskada som i väsentlig mån hindrar skötseln av tjänsten, betalas till hen lön, vars storlek bestäms på samma sätt som hens avlö- ning under tiden för en sjukledighet.
Om en tjänsteman med stöd av 53 § 2 mom. 2) punkten tjänstemannalagen för landskapet Åland har av- stängts från tjänsteutövning på grund av att hen har vägrat att lämna i 19 § sagda lag
avsedda uppgifter om sitt hälsotillstånd, innehålls hela lönen.
Om en tjänsteman med stöd av 53 § 2 mom. 3) punkten tjänstemannalagen för landskapet Åland avstängs från sin tjänsteutövning, betalas till hen en lön, vars storlek bestäms på samma sätt som tjänstemannens semesterlön.
26 § Rätt till lön under tjänstledighet vid bemärkelsedagar m.m.
En tjänsteman beviljas tjänstledighet med lön
- för den dag, då hen fyller 50 respektive 60 år,
- för den dag, då hen vigs till äktenskap eller registrerar partnerskap i enlighet med lagen om registrerat partnerskap (FFS 2001/950),
- för den dag, då en nära anhörig begravs,
- för högst en dag på grund av att en familjemedlem har dött,
- för den dag då en annan familjemedlem än ett sådant barn som är högst 11 år eller handikappat, insjuknar,
- för en dag för att kunna ordna annan vård när ett icke läropliktigt barns dagvårdare har insjuk- nat.
För ovan nämnda dagar betalas fast avlöning enligt samma grunder som vid sjukledighet enligt 10 och 15 § ovan.
Med en nära anhörig avses tjänstemannens make, maka eller sambo, barn och barnbarn samt makens, ma- kans eller sambons barn, tjänstemannens föräldrar och makens, makans eller sambons föräldrar samt tjäns- temannens syskon. Med en familjemedlem avses tjänstemannens make, maka eller sambo och barn samt makens, makans eller sambons barn, om barnen bor i samma hushåll som tjänstemannen. Med barn avses även adoptivbarn och fosterbarn. Med en make eller maka avses även en registrerad partner enligt lagen om registrerat partnerskap.
En förutsättning för betalningen av lön för tjänstledighetstid som beviljas på grund av i denna paragraf avsett sjukdomsfall är att tjänstledigheten är nödvändig för anordnandet av vård eller för vården.
Beträffande avlöningen till en sådan tjänsteman som har beviljats tjänstledighet för att, officiellt uttagen, delta i olympiska spel, världsmästarskapstävlingar eller europeiska mästerskap, iakttas vad som är avtalat beträffande statstjänstemän i motsvarande fall.
27 § Fackföreningsmöten
Till en tjänsteman som har beviljats tjänstledighet för att delta i ett sammanträde som hålls av styrelsen för ifrågavarande huvudavtalsorganisation eller i tjänstekollektivavtalen delaktiga organisation och vid vilket behandlas tjänstekollektivavtalsärenden, betalas fast avlöning.
Protokollsanteckning:
Huvudavtalsorganisationerna är Akava-Åland r.f., Fackorganisationen för offentliga arbets- områden på Åland, FOA-Å r.f., Tehys fackavdelning på Åland r.f., Tjänstemannaorganisation- erna på Åland, TCÅ r.f. och Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund, ÅTFC
r.f. Med organisation som är delaktig i tjänstekol-
lektivavtalen avses detsamma som 5§ 1 mom. 4) punkten LL om tjänstekollektivavtal, d.v.s. underföreningar till ovan nämnda huvudavtalsorganisationer.
Fast avlöning betalas även till en tjänsteman som har beviljats tjänstledighet för att delta i eget fackför- bunds högsta beslutande organs möte.
Protokollsanteckning:
Med eget fackförbund avses de förbund till vilka tjänstemannens fackförening hör.
28 § -
29 § Övriga ledigheter och avbrott
Under tiden för annan än ovan nämnd tjänstledighet eller avbrott i tjänsteutövningen betalas ingen lön.
Tillämpningsanvisning:
En tjänstledighet utan lön beviljas i regel i hela kalendermånader och hela kalenderveckor. Om någon anhåller om tjänstledighet t.ex. från måndag till fredag, skall ledigheten beviljas för hela kalenderveckan och lönen innehållas för veckans alla sju dagar.
Om en ansökan om ledighet däremot avser en kortare tid än en kalendervecka, t.ex. från onsdag till fredag, beviljas ledigheten och innehålls lönen endast för dessa tre dagar, ons- dag, torsdag och fredag. Om ledigheten gäller en hel vecka där t.ex. fredagen är en helg- dag eller annan betald fridag, följs den här principen likaså.
Ledigheten beviljas och lönen innehålls med andra ord bara för de dagar som annars hade gällt som tjänstemannens arbetsdagar.
Lön betalas inte för lördag och söndag, om dessa dagar infaller i mitten av tjänstledigheten, t.ex. då denna varar från torsdag till tisdag.
I övrigt hänvisas till 31 § tjänstemannalagen för landskapet Åland.
Landskapsregeringen kan dock i sin egenskap av arbetsgivare bevilja tjänstledighet med lön även i andra än ovan nämnda fall, när detta ligger i landskapets intresse.
30 § Xxxxxx för ansökan om tjänstledighet
Till en tjänsteman som har uteblivit från tjänsteutövningen av någon av förenämnda orsaker men är förhindrad att söka om tjänstledighet, betalas lön enligt de grunder, på basis av vilka hen enligt detta avtal skulle vara berättigad till avlöning, om hen av samma orsak hade beviljats tjänstledighet. Tjänstemannen bör omedelbart efter förhindret meddela sin arbetsgivare om orsaken till frånvaron.
31 § Lön vid arbetsstrid
Angående en tjänstemans avlöning och andra ekonomiska förmåner under tiden för strejk eller lockout gäller vad i 18 § landskapslagen om tjänstekollektivavtal är stadgat.
32 § -
33 § -
34 § -
35 § -
36 § Lönebetalningen
En tjänstemans rätt till den ordinarie avlöningen av allmänna tillägg inträder från och med den dag då hen träder i tjänsteutövning.
Om inte annat är stadgat, bestämt eller avtalat annanstans, inträder en tjänstemans rätt till annan fast avlö- ning än den som nämns i 1 mom. samt även till annan avlöning från ingången av den månad som följer näst efter den under vilken förutsättningarna för betalningen av ifrågavarande avlöning har uppfyllts. Rätt till en sådan del av avlöning som är beroende av prövning, inträder dock från den dag från och med vilken den har beviljats.
När ett tjänsteförhållande fortgår, upphör rätten till annan fast avlöning än den i 1 mom. nämnda samt även till annan avlöning vid utgången av den månad under vilken förutsättningarna för betalning av ifråga- varande avlöning upphör, om inte i 3 eller 4 mom. eller annanstans är annorlunda stadgat, bestämt eller avtalat.
Om rätten till en del av en avlöning har beviljats för bestämd tid eller annars för en begränsad tid, upphör rätten till den, när denna tid löper till ända. Rätten till en sådan del av en avlöning som är beroende av prövning och som har beviljats att utgå tillsvidare, upphör när den indras.
När ett tjänsteförhållande upphör, upphör rätten till avlöning på tjänsteförhållandets sista dag, för vilket lön ännu betalas. Om ett tjänsteförhållande upphör till följd av tjänstemannens död, betalas den fasta avlö- ningen för ifrågavarande månad till tjänstemannens rättsinnehavare, om den inte redan därförinnan hade betalats till hen själv.
37 § Allmän lönebetalningsdag
Tjänstemannens fasta avlöning samt de i 8 § 3 mom. nämnda övertimarvodena som regelbundet varje månad betalas till samma belopp men som inte ingår i den fasta avlöningen, betalas varje månad den 15 dagen. Om månadens femtonde dag är en söckenlördag eller en helgdag, betalas avlöningen den dag som föregår dessa dagar.
Den första fasta avlöningen till en nyanställd tjänsteman betalas senast på den lönebetalningsdag som följer månaden efter att tjänsteförhållandet inleds.
Tjänstemannens övriga avlöning betalas så fort som möjligt efter att beräkningsperioden för förmånen ifråga har löpt till ända, dock senast före utgången av den kalendermånad som följer närmast efter beräkningsperioden.
Timlön betalas senast före utgången av den kalendermånad som följer efter att arbetet utfördes.
Tillämpningsanvisning:
Avser s.k. ”krysslistor”.
38 § Beräkning av en del av en månadslön
När en tjänstemans avlöning skall beräknas för del av en månad, räknas per kalenderdag en så stor del av kalendermånadens avlöning som månaden innehåller kalenderdagar.
Ifall en tjänstemans avlöning skall beräknas för del av månad i sådant fall då tjänsteförhållandet har varat högst 12 dagar, räknas avlöningen dock enligt timlönen så, att tjänstemannens lön
divderas med det tal, som enligt arbetstidsavtalet för tjänstemannen utgör divisor vid beräkningen av hens enkla timlön.
Anmärkning:
Se protokollsanteckningen till 4a § ovan (separattillägg i eurobelopp).
39 § Andra bestämmelser om avlöningen
Till en tjänsteman på prövotid som utför samtliga till tjänsten hörande uppgifter, och till en tjänstförrätt- ande tjänsteman, som uppfyller de för tjänsten gällande kompetensvillkoren och som utför samtliga till tjänsten hörande uppgifter, betalas samma avlöning som till en till tjänsten utnämnd tjänsteman.
Till en tjänstförrättande tjänsteman som inte har den kompetens som krävs för tjänsten men som utför samtliga till tjänsten hörande uppgifter, betalas samma avlöning som till en till tjänsten utnämnd tjänsteman, när tjänstgöringen utan avbrott har fortgått minst tre månader.
40 § Kostnadsersättningar
Angående ersättning för flyttningskostnader till en tjänsteman och ersättningar för kostnader på grund av tjänsteåtgärder gäller vad om dem är stadgat eller bestämt eller särskilt överenskommet.
41 § Naturaförmåner
Angående ersättning till landskapet för en tjänsteman tillkommande naturaförmåner gäller vad därom är stadgat eller bestämt eller särskilt överenskommet.
42 § En tjänstemans arbetstid
Angående en tjänstemans arbetstid gäller vad därom är stadgat eller bestämt eller särskilt överenskommet.
43 § Dispens för ålderstillägg och erfarenhetstillägg
Landskapsregeringen kan utan hinder av stadgandena i 5 § 2 och 3 mom. landskapslagen om tjänstekollek- tivavtal och vad i annat tjänstekollektivavtal är överenskommet om den anställningstid som berättigar till ålderstillägg och erfarenhetstillägg berättiga en tjänsteman att för sådana respektive tillägg räkna sig
till xxxx även annan anställningstid än den som enligt ifrågavarande tjänstekollektivavtal annars godkänns, om vägande skäl motiverar ett sådant undantag.
44 § Uppsägningstider
En ordinarie tjänstemans anställningsförhållande kan av arbetsgivaren sägas upp med iakttagande av en kortaste uppsägningstid om
1) två månader, om anställningsförhållandet till landskapet har fortgått utan avbrott i högst fem år,
2) tre månader, om anställningsförhållandet till landskapet har fortgått utan avbrott i mera än fem men högst nio år,
3) fyra månader, om anställningsförhållandet till landskapet har fortgått utan avbrott i mera än 9 år men högst 12 år,
4) fem månader, om anställningsförhållandet till landskapet har fortgått utan avbrott i mera än 12 år men högst 15 år, samt
5) sex månader, om anställningsförhållandet till landskapet har fortgått utan avbrott i mera än 15 år.
När en ordinarie tjänsteman säger upp sig, bör hen iaktta en kortaste uppsägningstid om en månad. Om anställningsförhållandet till landskapet har fortgått i mera än tio år, bör hen likväl iaktta minst två månaders uppsägningstid.
En tillfällig tjänstemans tjänsteförhållande kan av arbetsgivaren sägas upp med iakttagande av minst en månads uppsägningstid och av tjänstemannen själv med minst 14 dagars uppsägningstid.
Tjänstemans på prövotid och tjänstförrättande tjänstemans tjänsteförhållande kan såväl av arbetsgivaren som av tjänstemannen själv sägas upp med iakttagande av minst 14 dagars uppsägningstid.
45 § Permittering
Vid en permittering iakttas bestämmelserna i 9 kapitlet i tjänstemannalagen för landskapet Åland (2005/2). En permittering sker för en viss, särskilt angiven tid, högst 90 dagar.
Vid en permittering på grund av landskapets ekonomiska situation skall man, för att landskapets verksam- het skall påverkas i så liten utsträckning som möjligt, sträva efter att sist i ordningen permittera sådana tjänstemän som med avseende på sina tjänsteuppgifter är oumbärliga för verksamheten. Därefter kan hänsyn tas till tjänstemannens eventuella försörjningsplikt, sådan nedsättning av tjänstemannens arbetsförmåga som begränsar hens möjligheter till utkomst och, sist i denna ordning, hur länge tjänstemannen har varit anställd hos landskapet.
En tjänsteman, som har anställts för en viss tid, kan permitteras först när tjänsteförhållandet har varat i minst sex månader utan avbrott.
En permittering, som görs för en längre tid än den som gäller som självrisktid för att erhålla arbetslöshets- dagpenning, får inte delas upp i perioder så att tjänstemannen därigenom går miste om sin arbetslöshets- dagpenning.
Landskapsregeringen kan med tjänstemannens skriftliga samtycke ändra den tidpunkt då en permittering ska börja eller upphöra. Landskapsregeringen kan på samma sätt återkalla en permittering.
En permitterad tjänsteman är oförhindrad att utföra sådant arbete hos samma arbetsgivare som inte omfattas av permitteringen.
Avvikande från vad som står i 44 § 1 mom. tjänstemannalagen har avtalsparterna med stöd av samma lags 46 § kommit överens om att så fort landskapsregeringen konstaterat att det finns behov av permittering skall samarbetsförhandlingar i enlighet med samarbetsavtalet inledas utan dröjsmål. Samarbetsförhand- lingarna ersätter det förhandsmeddelande som nämns i lagens 44 § 1 mom. samt det hörande av tjänste- män eller deras företrädare som nämns i 2 mom.
46 § Sjukvård, olycksfallsersättning m.m.
Angående en tjänstemans rätt till kostnadsfri sjukvård, olycksfallsersättning och andra villkor i anställnings- förhållandet gäller vad därom är stadgat eller bestämt eller särskilt överenskommet.
48 § Arbetsfredsförpliktelse
Arbetsfred föreligger enligt stadgandena därom i landskapslagen om tjänstekollektivavtal.
TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL OM TJÄNSTLEDIGHET PÅ GRUND AV FÖRÄLDRASKAP OCH VÅRD AV BARN
(Gäller fr. 1.4.2008)
1 § Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet
En tjänsteman har rätt till ledighet från arbetet under en sådan moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapen- ningsperiod som avses i sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004).
Om tjänstemannens rätt till lön under tiden för moderskaps- respektive faderskapsledighet har avtalats i 3 § nedan. Under en föräldraledighet betalas ingen lön (fr.o.m. 1.1.2010).
En tjänsteman har rätt att ta ut föräldraledighet i två perioder, som vardera ska omfatta minst 12 vardagar.
En tjänsteman som är gravid och en tjänsteman som är medförälder till ett foster ska utöver vad ovan är avtalat beredas möjlighet att på arbetstid och utan förlust av lön delta i medicinska undersökningar som föregår barnsbörden, om undersökningarna måste ske på arbetstid. Arbetsgivaren ska underrättas om sa- ken i god tid eller så snart som möjligt. Tjänstemannen ska på begäran ge arbetsgivaren en utredning om att undersökningarna har ett samband med graviditeten och att det är nödvändigt att undersökningen sker på tjänstemannens arbetstid. Undersökningarna bör ske så, att onödig förlust av arbetstid undviks.
Anmärkning:
Enligt 9 kap. 3 § sjukförsäkringslagen varar moderskapspenningsperioden i högst 105 varda- gar. Rätten till moderskapspenning uppkommer tidigast 50 och senast 30 vardagar omedelbart före den beräknade tidpunkten för nedkomsten. Har graviditeten upphört tidigare än 30 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten, uppkommer rätten till moderskapspenning den första vardagen efter det att graviditeten upphörde och upphör när förmånen har betalats för 105 vardagar.
Föräldrapenning betalas för 158 vardagar omedelbart efter moderskapspenningsperioden, om inte något annat följer t.ex. av att barnet föds för tidigt. Dessutom förlängs föräldrapen- ningsperioden med 60 vardagar för varje barn utöver ett, om flera än ett barn föds på samma gång. Föräldrarna kan dela föräldrapenningsperioden mellan sig på så sätt att båda tar ut högst två avsnitt av föräldrapenningsperioden, vilka ska vara i minst 12 vardagar.
(Se närmare 9 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen.)
Med anledning av vården av ett adoptivbarn betalas föräldrapenning eller partiell föräldra- penning för den tid vården av barnet fortgår tills 234 vardagar har förflutit från barnets fö- delse. Föräldrapenning betalas dock alltid för minst 200 vardagar. Om ett barn tas i vård se- nare än 54 vardagar efter födelsen, betalas föräldrapenning dock för 200 vardagar. Om flera adoptivbarn tagits samtidigt, förlängs föräldrapenningsperioden med 60 vardagar för varje barn utöver ett. Om barnet är under 7 år när det adopteras, har adoptivföräldrarna rätt till föräldrapenning. (Se närmare 9 kap. 11, 12, 16 och 17 § i sjukförsäkringslagen.)
Fadern kan ta ut sin egen period på 54 vardagar vid en helt och hållet annan tidpunkt än modern. Ett avsnitt av ledigheten kan tas ut direkt efter föräldrapenningsperioden eller flyttas fram så att ledigheten tas ut innan det barn för vilket rätten till faderskapspenning har uppkommit har fyllt två år. Faderskapspenningen är också bunden till ett visst barn på så sätt att ett nytt barn som föds inte längre gör att rätten till faderskapspenning för det tidigare barnet upphör. (Se närmare 9 kap. 7 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen.)
För att faderskapspenning ska betalas efter föräldrapenningsperioden krävs inte att endera föräldern har vårdat barnet hemma under tiden mellan utgången av föräldrapenningspe- rioden och den framflyttade faderskapspenningsperioden.
En faderskapspenningsperiod utanför moderskaps- och föräldrapenningsperioden kan delas upp på högst två avsnitt. (Se närmare 9 kap. 7 § i sjukförsäkringslagen.)
Rätten till faderskapspenning eller till en förmån som kan jämföras med faderskapspenning för en adoptivförälder eller en adoptivförälder som är partner i ett registrerat partnerskap bestäms på samma sätt som en biologisk faders rätt till faderskapspenning.
Rätten till faderskapspenning gäller tills det har gått två år sedan adoptivbarnet togs i vård. (Se närmare 9 kap. 11 och 12 § i sjukförsäkringslagen.)
Exempel:
Fadern kan dela upp den del av faderskapsledigheten som utgör 18 dagar på det sätt hen önskar, t.ex. måndag–lördag. Om man anhåller om ledighet i två eller flera veckor ska ledig- heten sökas som oavbruten, t.ex. från måndag till lördag veckan därpå. En ledighet som sträcker sig över ett veckoslut ska likaså sökas som oavbruten, t.ex. torsdag–tisdag. Om det är fråga om de första dagarna av faderskapsledigheten och de således utgör ledighet med lön enligt § 23 mom. 2 i detta avtal, betalas lön i detta fall också för den söndag som infaller under ledigheten även om faderskapspenning inte betalas för söndagen och den inte räknas in i de sex faderskapsledighetsdagarna med lön.
2 § Ansökan om moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet
Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet ska sökas senast två månader före den planerade ledighet- ens början. Om ledigheten varar högst 12 vardagar är ansökningstiden dock en månad. Vid ansökan om faderskaps- eller föräldraledighet för vård av adoptivbarn ska om möjligt ovan föreskrivna ansökningstider iakttas.
En tjänsteman får dock tidigarelägga en moderskapsledighet eller ändra tidpunkten för en faderskapsledig- het som tjänstemannen tänkt hålla i samband med nedkomsten, om det är nödvändigt på
grund av barnets födelse eller barnets, moderns eller faderns hälsotillstånd. Dessa ändringar ska anmälas till arbetsgivaren så snart som möjligt.
Om det med tanke på ordnandet av vården av barnet då medföräldern börjar arbeta inte är möjligt att iaktta en ansökningstid på två månader, har tjänstemannen rätt att bli föräldraledig med iakttagande av en ansökningstid på en månad, förutsatt att detta inte medför betydande olägenhet för produktions- eller serviceverksamheten på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska lägga fram en utredning om de omständigheter som ligger till grund för en vägran.
När förutsättningarna för att ändra tidpunkten för faderskapsledighet bedöms bör man beakta hur kort den ansökta ledigheten är. På motsvarande sätt bör vid ändring av tidpunkten för föräldraledighet också beak- tas den ansökta föräldraledighetens längd.
En tjänsteman har rätt att skjuta upp faderskaps- eller föräldraledighet till en senare tidpunkt på grund av arbetsoförmåga som föranleds av insjuknande eller av någon liknande orsak och som har börjat före fader- skaps- eller föräldraledighetens begynnelsetidpunkt. Då betalas lön för sjukdomstid för den tid som arbets- oförmågan varar. Om arbetsoförmågan börjar först under tiden för den tjänstledighet eller befrielse från arbete som beviljats för ledigheten, betalas ingen lön för sjukdomstid till tjänstemannen för den tid den beviljade ledigheten varar. Utbetalningen av lön för sjukdomstid börjar i detta fall först efter att ledigheten har upphört, om arbetsoförmågan då ännu fortsätter.
Om tjänstemannen efter utgången av en moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet på grund av ar- betsoförmåga som föranleds av styrkt sjukdom är förhindrad att sköta sina uppgifter, betalas till hen för tiden för den sjukledighet som beviljats av en ovan nämnd orsak, lön från och med dagen efter utgången av ledigheten i fråga.
3 § Avlönad moderskapsledighet, faderskapsledighet och föräldraledighet för adoptiv- Föräldrar
Till en tjänsteman som har beviljats moderskapsledighet betalas lön från det moderskapsledigheten börjar för den tid som innehåller 72 vardagar. För moderskapsledighet som överskrider denna tid betalas ingen lön.
Till en tjänsteman som har beviljats faderskapsledighet betalas lön under faderskapsledigheten för en tid som innehåller sex vardagar (fr.o.m. 1.1.2010).
Till adoptivföräldrar betalas lön från ingången av föräldrapenningsperioden för högst 72 vardagar enligt principerna i 1 mom. ovan. Om adoptivföräldrarna delar föräldrapenningsperioden mellan sig, betalas lönen endast till en förälder i sänder och sammanlagt för högst 72 vardagar från föräldrapenningsperiodens början (fr.o.m. 1.3.2012).
4 § Särskild moderskapsledighet
Om en gravid tjänsteman i arbetet eller på arbetsplatsen utsätts för förhållanden som är förknippade med kemiska ämnen, strålning eller smittsamma sjukdomar och som kan vara till fara för fostrets utveckling eller graviditeten, ska hon om möjligt förflyttas till andra uppgifter som är lämpliga med beaktande av hennes yrkesskicklighet och erfarenhet till dess moderskapsledigheten börjar, om inte den faktor som orsakar fara har kunnat elimineras i förhållandena i arbetet eller på arbetsplatsen.
En gravid tjänsteman får inte utan sitt samtycke åläggas att vara i nattarbete efter den 25:te graviditets- veckan.
Om något annat arbete inte kan ordnas för tjänstemannen, har hon rätt till oavlönad särskild moderskaps- ledighet för den tid för vilken till henne betalas särskild moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen.
Anmärkning:
Bestämmelser om rätten till särskild moderskapspenning och om sökande av den ingår i 9 kap. 4 och 5 § sjukförsäkringslagen.
5 § Arbete under moderskaps- och föräldrapenningsperioden
Med arbetsgivarens samtycke får en tjänsteman under moderskapspenningsperioden utföra arbete som inte äventyrar hennes eller fostrets eller det nyfödda barnets säkerhet. Sådant arbete får dock inte utföras under två veckor före den beräknade tidpunkten för nedkomsten och inte under två veckor efter nedkoms- ten. Såväl arbetsgivaren som tjänstemannen har rätt att när som helst avbryta arbete som utförs under mo- derskapspenningsperioden.
Tjänstemannen kan komma överens med arbetsgivaren om deltidsarbete och villkoren för det under den föräldrapenningsperiod som föreskrivs i 9 kap. 10 § sjukförsäkringslagen.
För att deltidsarbetet ska kunna avbrytas eller villkoren för deltidsarbetet ändras, ska i första hand en över- enskommelse träffas. En överenskommelse ska träffas om avbrytande av deltidsarbete och om ändring av villkoren. Om en överenskommelse inte nås, har tjänstemannen rätt att av grundad anledning avbryta del- tidsarbetet samt antingen återgå till sin föräldraledighet eller börja följa sin tidigare arbetstid.
Till en tjänsteman som är partiellt föräldraledig betalas fast avlöning i samma proportion som deltiden står i förhållande till full ordinarie arbetstid. Det procenttal som ska ange avlöningens storlek fastställs med en decimals noggrannhet och avrundas enligt gängse regel för avrundning.
6 § Vårdledighet
En tjänsteman har rätt till vårdledighet utan lön för att vårda sitt barn eller något annat barn som varaktigt bor i hens hushåll, till dess barnet fyller tre år. Föräldrar till adoptivbarn har rätt till vårdledighet, utöver vad det är stadgat om tjänstemans rätt till vårdledighet, till dess två år har förflutit från adoptionen, dock längst till dess barnet inleder sin skolgång.
en moderskaps- eller föräldraledighet får dock den andra föräldern eller vårdnadshavaren vara vårdledig under en period.
Tjänstemannen ska ansöka om vårdledighet senast två månader före dess början.
Av grundad anledning får tidpunkten för vårdledigheten och dess längd ändras genom att tjänstemannen ansöker om detta senast en månad före ändringen. De grundade anledningarna till ändring av tidpunkten för vårdledigheten är desamma som i fråga om moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet enligt 2 §. Utkomstsvårigheter till följd av medförälderns arbetslöshet är inte grundad anledning. En tjänsteman har inte heller rätt att ensidigt avbryta vårdledigheten på den grunden att det under vårdledigheten yppar sig ett annat sätt att arrangera vården av barnet än vård i hemmet. Däremot utgör moderns nya graviditet och förlossning medan vårdledigheten pågår grundad anledning till att avbryta vårdledigheten från den dag moderskapsledigheten börjar.
Med undantag från vad som bestäms i 4 mom. får en tjänsteman som så önskar göra ett avbrott i vårdledigheten eller flytta fram vårdledighetsdagar till senare tillfälle om det påkallas av verksamheten och arbetsgivaren samtycker, dock kan vårdledigheten inte hållas senare än vad som är föreskrivet i 1 mom.
7 § Partiell vårdledighet
En tjänsteman som har varit anställd hos landskapet sammanlagt minst sex månader under de senaste 12 månaderna kan få partiell vårdledighet för att vårda sitt barn eller något annat barn som varaktigt bor i hens hushåll till utgången av det andra läsåret i grundskolan. Om barnet omfattas av förlängd läroplikt enligt 21 § 2 mom. grundskolelagen för landskapet Åland (1995: 18), får partiell vårdledighet tas ut till ut- gången av barnets tredje läsår. En förälder till ett handikappat eller långtidssjukt barn som är i behov av särskild vård och omsorg kan likväl få partiell vårdledighet till utgången av det kalenderår då barnet fyller 18 år.
Barnets båda föräldrar eller vårdnadshavare får hålla partiell vårdledighet under samma kalenderperiod men inte samtidigt. Tjänstemannen ska ansöka om partiell vårdledighet senast två månader före ledighet- ens början.
Arbetsgivaren och tjänstemannen avtalar om partiell vårdledighet och de detaljerade arrangemangen på det sätt som de önskar. Arbetsgivaren kan vägra att avtala om ledighet eller att ge ledighet endast om det åsamkar arbetsplatsens produktions- eller serviceverksamhet allvarliga olägenheter, som inte kan undvikas med skäliga arbetsarrangemang. Arbetsgivaren ska för tjänstemannen lägga fram en utredning om de omständigheter som ligger till grund för vägran. Om tjänstemannen har rätt till partiell vårdledighet, men avtal inte kan nås om de detaljerade arrangemangen, ska hen ges en period partiell vårdledighet under kalenderåret. Ledighetens längd och tidpunkt bestäms enligt tjänstemannens ansökan. Partiell vårdledighet ges då genom att arbetstiden per dygn förkortas till sex timmar. Den förkortade arbetstiden ska vara utan avbrott med undantag för vilopauserna. Om arbetstiden har ordnats så att den utgör ett genomsnitt, ska den förkortas till i genomsnitt 30 timmar i veckan.
Till en tjänsteman som är partiellt vårdledig betalas fast avlöning i samma proportion som deltiden står i förhållande till full ordinarie arbetstid. Det procenttal som ska ange avlöningens storlek fastställs med en decimals noggrannhet och avrundas enligt gängse regel för avrundning.
Som handikappade eller långtidssjuka anses barn som har svåra sjukdomar eller skador; hit räknas leukemi och andra elakartade tumörer, svåra hjärtfel, svåra olycksfall och brännskador, svårbalanserad diabetes och inledningsskedet vid behandling av diabetes, svåra mentala rubbningar, svår utvecklingsstörning, svår bronkialastma och svår ledgångsreumatism samt andra sjukdomar, skador och sjukdomstillstånd som till sin svårighetsgrad är jämförbara med de ovan nämnda sjukdomarna.
8 § Avbrytande av partiell vårdledighet
För att ändra den partiella vårdledigheten ska i första hand ett avtal ingås mellan tjänstemannen och ar- betsgivaren. Om avtal inte kan nås, får tjänstemannen av grundad anledning avbryta ledigheten med iakt- tagande av en anmälningstid på minst två månader. De grundade anledningarna för att avbryta en partiell vårdledighet är detsamma som i fråga om ändring av tidpunkten för moderskaps-, faderskaps-, föräldra- och vårdledighet.
9 § Tillfällig vårdledighet
Om en tjänstemans barn eller något annat i hens hushåll varaktigt boende barn som inte har fyllt tolv år eller som är handikappat eller långtidssjukt plötsligt insjuknar, har tjänstemannen rätt till en tillfällig vårdle- dighet under högst fyra arbetsdagar åt gången för att ordna vård eller för att vårda barnet. Också en föräl- der som inte bor i samma hushåll som barnet har samma rätt. De som har rätt till tillfällig vårdledighet får hålla tillfällig vårdledighet under samma kalenderperiod men inte samtidigt.
För att en tjänsteman ska ha rätt till tillfällig vårdledighet förutsätts att frånvaron är nödvändig för ordnan- det av vård eller för vården av den insjuknade. Dessutom krävs att båda föräldrarna förvärvsarbetar eller att det är fråga om en ensamförsörjare och att det över barnets sjukdom företes en utredning som motsvarar den som krävs över tjänstemannens egen sjukdom. Som ensamförsörjare räknas även en person som varaktigt bor åtskiljs från sin maka eller make samt en person vars maka eller make på grund av boende på annan ort till följd av fullgörande av värnplikt eller reservövningar, sjukdom, resa, arbete eller studier eller av ett annat sådant tvingande skäl är förhindrad att delta i vården av barnet.
Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. har en tjänsteman som arbetar i nattskift rätt till tillfällig vårdledighet från sitt nattarbete under högst två nätter i följd för att under dagtid ha möjlighet att vårda ett plötsligt insjuknat barn som bor varaktigt i hens hushåll och som inte har fyllt tolv år eller som är handikappat eller långtidssjukt.
Tjänstemannen ska underrätta arbetsgivaren om tillfällig vårdledighet och om dess uppskattade längd så snart som möjligt. På arbetsgivarens begäran ska tjänstemannen lämna en tillförlitlig
utredning om orsaken till den tillfälliga vårdledigheten.
Tillämpningsanvisning:
Båda föräldrarna kan använda sig av sammanlagt högst fyra arbetsdagar tillfällig vårdledig- het i samband med samma sjukdomsfall hos ett barn, men inte samtidigt. Den tillfälliga vårdledigheten gäller endast ett barn och det insjuknande den beviljas för. Då ett annat barn insjuknar eller då barnet insjuknar i en annan sjukdom står en ny period av tillfällig vårdledighet till förfogande. Om tjänstemannen är tillfälligt vårdledig mer än tre dagar fordras ett sjukintyg gällande barnets sjukdom.
10 § Avlönad tillfällig vårdledighet
Till en tjänsteman betalas lön under tiden för tillfällig vårdledighet, dock högst för tre arbetsdagar. Lönen betalas enligt 10 § och 15 § landskapets allmänna tjänstekollektivavtal.
Hänvisningen till grunderna för lön för sjukdomstid innebär att en tjänsteman som förordnats till ett tjänsteförhållande för viss tid har rätt till avlönad frånvaro med stöd av denna paragraf efter en karenstid på en månad.
Anmärkning:
Under tiden för tillfällig vårdledighet betalas sjuklönetillägg till tjänstemannen enligt 15 § landskapets allmänna tjänstekollektivavtal.
Exempel:
Om lördag och söndag är fridagar för tjänstemannen, kan den avlönade tillfälliga vårdledig- heten vara från fredag till tisdag, eftersom de två fridagarna inte beaktas när de tre avlönade vårdledighetsdagarna beräknas.
11 § Svårt sjuka barn
Om en tjänsteman har ett barn som lider av en sådan svår sjukdom som avses i 3 § statsrådets beslut om understöd till föräldrar för sjukvård och rehabilitering av barn (FFS 47/1988), kan hen efter att på förhand ha kommit överens om frånvaron med arbetsgivaren, beviljas oavlönad tjänstledighet eller befrielse från arbe- tet för att delta i sådan vård eller rehabilitering av sitt barn eller i sådan handledning i vården av barnet eller anpassningsträning eller annan rehabiliteringsverksamhet som avses i beslutet.
12 § Frånvaro av tvingande familjeskäl
En tjänsteman har rätt till en tillfällig oavlönad frånvaro från arbetet, om hens omedelbara närvaro i hem- met eller annorstädes är nödvändig på grund av en oförutsägbar och tvingande orsak i samband med en sjukdom eller olycka som drabbat hens familj. I bestämmelsen avses med familj förutom människor som lever i samma hushåll under familjeliknande omständigheter t.ex. en nära släkting i rakt upp- och nedstigande led.
Tjänstemannen ska underrätta arbetsgivaren om sin frånvaro och orsaken till den så snart som möjligt. På arbetsgivarens begäran ska tjänstemannen lämna en tillförlitlig utredning om orsaken till frånvaron.
13 § Frånvaro för vård av familjemedlem eller någon annan närstående
Om en tjänstemans frånvaro är behövlig för särskild vård av en familjemedlem eller någon annan närstå- ende, ska arbetsgivaren försöka ordna arbetet så att tjänstemannen kan utebli från arbetet för viss tid. Från- varon är oavlönad. Arbetsgivaren och tjänstemannen kommer överens om ledighetens längd och andra arrangemang.
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om återgång till arbetet under pågående avtalad ledighet. Om överenskommelse inte nås, får tjänstemannen av grundad anledning avbryta ledigheten ge- nom att underrätta arbetsgivaren om detta senast en månad före återgången till arbetet. På arbetsgivarens begäran ska tjänstemannen lämna en utredning om grunden för frånvaron och avbrytandet av denna.
14 § Arbetsfred
Beträffande parternas skyldighet till arbetsfred gäller vad därom är stadgat i landskapslagen om tjänstekollektivavtal.
TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL OM FAMILJELEDIGHETER
(träder i kraft 1.8.2022)
1 § Graviditets- och föräldraledighet
En tjänsteman har rätt till ledighet från arbetet under en sådan graviditets- och föräldrapenningsperiod som avses i sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004). För att skydda hälsan för en tjänsteman som är gravid eller nyligen har fött barn har hon rätt till ledighet från arbetet under den graviditets- och föräldrapen- ningsperiod som beskrivs i 9 kap. 9 § i sjukförsäkringslagen under förutsättning att graviditeten varat i minst 154 kalenderdagar.
Till tjänstemannen betalas ingen lön för föräldraledighetstiden, om inte något annat anges nedan.
En tjänsteman har rätt att ta ut föräldraledighet i fyra perioder, som alla ska omfatta minst 12 vardagar. Arbetsgivaren och tjänstemannen får också avtala om att föräldraledigheten tas ut i fler perioder eller som kortare perioder. Även om tjänstemannen har rätt till föräldrapenning också med stöd av ett eller flera andra barn, får tjänstemannen under samma kalenderår dock ta ut högst fyra perioder föräldraledighet. Om perioden fortsätter efter kalenderårets slut, anses perioden höra till kvoten för det kalenderår under vilket perioden började.
Anmärkning:
Enligt sjukförsäkringslagen varar graviditetspenningsperioden i högst 40 sammanhängande vardagar. Rätten till graviditetspenning börjar 30 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomst. Arbetsgivaren och tjänstemannen kan avtala om senareläggning av gravidi- tetsledigheten så att den börjar senast 14 vardagar före den beräknade tidpunkten för ned- komst. Graviditetspenningsperioden inleds dock alltid senast den första vardagen efter att graviditeten upphört. (Se närmare i 9 kap. 2 § i sjukförsäkringslagen)
Föräldrapenning betalas sammanlagt för högst 320 vardagar på grundval av ett barns fö- delse eller adoption. Om barnet bara har en enda försäkrad förälder eller den ena föräldern inte har rätt till föräldrapenning, kan alla de föräldrapenningsdagar som avses ovan betalas till den förälder som har rätt till föräldrapenning. Vardera föräldern har rätt att utnyttja hälf- ten av föräldrapenningsdagarna.
Om fler än ett barn föds eller adoptivbarn tas i vård samtidigt, betalas ytterligare föräldra- penning för 84 vardagar för varje barn utöver ett. Om graviditetspenningsperioden på grund av för tidig förlossning har börjat tidigare än 30 vardagar före den beräknade tid- punkten för nedkomsten, betalas ytterligare föräldrapenning för så många vardagar som graviditetspenningsperioden har börjat tidigare än 30 vardagar före den beräknade tid- punkten för nedkomsten. (Se närmare i 9 kap. 5 och 6 § i sjukförsäkringslagen)
En förälder som har rätt till föräldrapenning får överlåta sammanlagt högst 63 föräldra- penningsdagar till en försäkrad som är barnets andra förälder, barnets vårdnadshavare eller den överlåtande förälderns eller den andra förälderns make.
I § 25 mom. 2 i detta avtal finns bestämmelser om partiell föräldraledighet.
Föräldrapenning eller graviditetspenning och föräldrapenning kan betalas till de försäkrade för samma tid på grundval av samma barn för högst 18 vardagar. Om fler än ett barn föds eller adopteras samtidigt, kan föräldrapenning eller graviditetspenning och föräldrapenning betalas till de försäkrade för samma tid på grundval av samma barn utöver det som anges ovan för högst 90 vardagar för varje barn utöver ett.
Föräldrapenningsdagar får användas tills barnet fyller två år. (Se närmare i 9 kap. 8 § i sjuk- försäkringslagen)
En förutsättning för föräldraledighet är vård av barnet. Med vård av barn avses i sjukförsäk- ringslagen ansvaret för den dagliga omvårdnaden av och omsorgen om en baby eller ett li- tet barn.
Till skillnad från kravet på vård av barnet som är en förutsättning för föräldraledighet har, när graviditeten varat i minst 154 kalenderdagar, en gravid person eller en förälder som har nedkommit enligt 9 kap. 9 § i sjukförsäkringslagen rätt till graviditetspenning och för- äldrapenning sammanhängande för minst 105 vardagar oberoende av om föräldern vårdar barnet eller inte. Rätten till en sammanhängande graviditets- och föräldraledighet som va- rar i minst 105 vardagar för en tjänsteman som är gravid eller som nyligen har nedkommit grundar sig på skyddet av tjänstemannens hälsa på det sätt som beskrivs i 9 kap. 9 § i sjuk- försäkringslagen. Till den överstigande delen grundar sig rätten till föräldraledighet för en tjänsteman som nedkommit på vård av barnet på det sätt som beskrivs i 9 kap. 6 och 7 § i sjukförsäkringslagen.
2 § Ansökan om graviditets- och föräldraledighet
Ansökan om graviditets- och föräldraledighet ska lämnas in senast två månader före den planerade begyn- nelsetidpunkten för ledigheten. Om ledigheten varar högst 12 vardagar är ansökningstiden dock en månad. Vid ansökan om ledighet för vård av adoptivbarn ska om möjligt den ovan avtalade ansökningstiden iakt- tas.
Tjänstemannen får av grundad anledning ändra tidpunkten för ledigheten och dess längd genom att an- mäla detta till arbetsgivaren senast en månad före ändringen.
Tjänstemannen får dock tidigarelägga en graviditetsledighet samt ändra tidpunkten för en sådan ledighet som tjänstemannen tänkt hålla i samband med nedkomsten och som tjänstemannen har rätt att hålla sam- tidigt som den andra föräldern eller maken, om det behövs på grund av barnets födelse eller barnets eller en förälders hälsotillstånd. Dessa ändringar ska anmälas till arbetsgivaren så snart som möjligt.
Adoptivföräldrar får av grundad anledning innan ledigheten börjar ändra dess tidpunkt genom att anmäla ändringen till arbetsgivaren så snart som möjligt.
En grundad anledning till att tidpunkten för och längden på graviditet- eller föräldraledigheten ändras är en sådan oförutsedd och väsentlig förändring i förutsättningarna för vården av barnet som föräldern inte har kunnat beakta när hen gjorde sin ansökan om ledighet. Grundad anledning till ändring av tidpunkten är till exempel att barnet eller den andra föräldern insjuknat i en allvarlig eller långvarig sjukdom eller dött, att barnets föräldrar flyttat isär eller skilt sig eller att någon annan väsentlig förändring inträffat i förutsättning- arna för vården av barn.
Vid ändring av tidpunkten för föräldraledighet ska också den sökta föräldraledighetens längd beaktas.
Om orsaken är arbetsoförmåga som föranleds av insjuknande eller av någon annan orsak och som har börjat före föräldraledighetens begynnelsetidpunkt, har en tjänsteman rätt att skjuta upp ledigheten till en senare tidpunkt. Då betalas lön för sjukdomstid för den tid som arbetsoförmågan varar. Om arbetsoför- mågan börjar först under tiden för den tjänstledighet eller befrielse från arbetet som beviljats för ledighet- en, betalas till tjänstemannen ingen lön för sjukdomstid för den tid den beviljade ledigheten varar. Utbetal- ningen av lön för sjukdomstid börjar i detta fall först efter att ledigheten har upphört, om arbetsoförmågan då ännu fortsätter.
Om tjänstemannen efter utgången av en graviditets- eller föräldraledighet på grund av arbetsoförmåga som föranleds av styrkt sjukdom är förhindrad att sköta sina uppgifter, betalas till hen för tiden för den sjukledighet som beviljats av en ovan nämnd orsak, sjuklön från och med dagen efter utgången av ledig- heten i fråga.
3 § Lön vid graviditets- och föräldraledighet
Till en tjänsteman betalas lön enligt 7 §, 8 § och 15 § i landskapets
allmänna tjänstekollektivavtalet från början av graviditetspenningsperioden som avses i 9 kap. 2 § i sjukför- säkringslagen och för den genast därpå följande föräldrapenningsperioden som avses i 6 § utan avbrott för 54 vardagar. Förutsättningen för betalning av lön är att föräldrapenningsperioden har direkt föregåtts av graviditetsledighet eller tjänstemannen har rätt till föräldrapenning enligt 9 kap. 9 § i sjukförsäkringslagen.
Tjänstemän betalas lön för 18 vardagar från början av föräldrapenningsperioden som avses i 9 kap. 5 § 1–3 mom. i sjukförsäkringslagen enligt principerna i mom. 1 ovan. Tjänstemän som betalats lön med stöd av mom. 1 har dessutom rätt att få lön för de första 18 vardagarna av föräldraledighetsperioden som följer de 54 vardagarna.
Sammanlagt 72 vardagar (54 +18) sammanhängande till modern och 18 vardagar till den andra föräldern.
Rätt till lön under föräldraledighet har inte en tjänsteman vars rätt till föräldraledighet grundar sig på över- låtelse av föräldrapenningsdagar enligt 9 kap. 7 § i sjukförsäkringslagen.
Adoptivföräldrar ska från ingången av föräldrapenningsperioden för adoptivföräldrar betalas lön för högst 72 vardagar enligt principerna i mom. 1 ovan. Om adoptivföräldrarna delar föräldrapenningsperioden mel- lan sig, betalas lönen endast till en förälder i sänder och sammanlagt för högst 72 vardagar från föräldra- penningsperiodens början. Adoptivföräldrarnas rätt till lön gäller barn under sju år.
4 § Särskild graviditetsledighet
En gravid tjänsteman, vars arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden är förknippade med kemiska ämnen, strålning eller smittsamma sjukdomar som kan vara till fara för fostrets utveckling eller graviditeten, ska om möjligt förflyttas till andra uppgifter som är lämpliga med beaktande av hennes yrkesskicklighet och erfa- renhet till dess graviditetsledigheten börjar, om inte den faktor som orsakar fara har kunnat elimineras i förhållandena i arbetet eller på arbetsplatsen.
En gravid tjänsteman får inte utan sitt samtycke åläggas att vara i nattarbete efter 25:e graviditetsveckan.
Om något annat arbete inte kan ordnas för tjänstemannen, har hon rätt till särskild graviditetsledighet utan lön för den tid för vilken hon betalas särskild graviditetspenning enligt sjukförsäkringslagen.
Anmärkning:
Bestämmelser om rätten till särskild graviditetspenning och sökande av sådan finns i 9 kap. 3 och 4 § i sjukförsäkringslagen.
5 § Partiell föräldraledighet
Tjänstemannen kan komma överens med arbetsgivaren om att tjänstemannen tar ut partiell föräldraledig- het (se 9 kap. 11 § sjukförsäkringslagen) samt om villkoren för deltidsarbetet. Om arbetsgivaren vägrar ingå en överenskommelse om deltidsarbete, ska det motiveras skriftligen.
Anmärkning:
Tjänstemannens dagliga arbetstid kan vara högst 5 timmar per dag. Föräldrapenningsdagar får användas tills barnet fyller två år.
Se Tka om semester, 5 § 5 a och + 15 § exempel 2.
Till en tjänsteman som är partiellt föräldraledig betalas fast avlöning i samma proportion som deltiden står i förhållande till full ordinarie arbetstid. Det procenttal som ska ange avlöningens storlek fastställs med en decimals noggrannhet och avrundas enligt gängse regel för avrundning.
6 § Vårdledighet
En tjänsteman har rätt till vårdledighet utan lön för att vårda sitt barn eller något annat barn som varaktigt bor i hens hushåll, till dess barnet fyller tre år. Föräldrar till adoptivbarn har rätt till vårdledighet, utöver vad det är stadgat om tjänstemans rätt till vårdledighet, till dess två år har förflutit från adoptionen, dock längst till dess barnet inleder sin skolgång.
Vårdledighet kan tas ut i högst två perioder, som vardera är minst en månad lång, om inte arbetsgivaren och tjänstemannen kommer överens om flera perioder än två eller att någon period ska vara kortare än en månad. Av föräldrarna eller vårdnadshavarna kan endast en i sänder vara vårdledig. Under tiden för en gra- viditets- eller föräldraledighet får dock den andra föräldern eller vårdnadshavaren vara vårdledig under en period.
Tjänstemannen ska ansöka om vårdledighet senast två månader före dess början.
Av grundad anledning får tidpunkten för vårdledigheten och dess längd ändras genom att tjänstemannen ansöker om detta senast en månad före ändringen.
De grundade anledningarna till ändring av tidpunkten för vårdledigheten är desamma som i fråga om gra- viditets- och föräldraledighet enligt 2 §. Utkomstsvårigheter till följd av medförälderns arbetslöshet är inte grundad anledning. En tjänsteman har inte heller rätt att ensidigt avbryta vårdledigheten på den grunden att det under vårdledigheten yppar sig ett annat sätt att arrangera vården av barnet än vård i hemmet. Där- emot utgör moderns nya graviditet och förlossning medan vårdledigheten pågår grundad anledning till att avbryta vårdledigheten från den dag graviditetsledigheten börjar.
Med undantag från vad som bestäms i 4 mom. får en tjänsteman som så önskar göra ett avbrott i vårdle- digheten eller flytta fram vårdledighetsdagar till senare tillfälle om det påkallas av verksamheten och ar- betsgivaren samtycker, dock kan vårdledigheten inte hållas senare än vad som är föreskrivet i 1 mom.
7 § Partiell vårdledighet
En tjänsteman som har varit anställd hos landskapet sammanlagt minst sex månader under de senaste 12 månaderna kan få partiell vårdledighet för att vårda sitt barn eller något annat barn som varaktigt bor i hens hushåll till utgången av det andra läsåret i grundskolan. Om barnet omfattas av förlängd läroplikt enligt 21 § 2 mom. grundskolelagen för landskapet Åland (1995:18), får partiell vårdledighet tas ut till ut- gången av barnets tredje läsår.
En förälder till ett handikappat eller långtidssjukt barn som är i behov av särskild vård och omsorg kan likväl få partiell vårdledighet till utgången av det kalenderår då barnet fyller 18 år. Barnets båda föräldrar eller vårdnadshavare får hålla partiell vårdledighet under samma kalenderperiod men inte samtidigt.
Tjänstemannen ska ansöka om partiell vårdledighet senast två månader före ledighetens början.
Arbetsgivaren och tjänstemannen avtalar om partiell vårdledighet och de detaljerade arrangemangen på det sätt som de önskar. Arbetsgivaren kan vägra att avtala om ledighet eller att ge ledighet endast om det åsamkar arbetsplatsens produktions- eller serviceverksamhet allvarliga olägenheter, som inte kan undvikas med skäliga arbetsarrangemang. Arbetsgivaren ska för tjänstemannen lägga fram en utredning om de omständigheter som ligger till grund för vägran. Om tjänstemannen har rätt till partiell vårdledighet, men avtal inte kan nås om de detaljerade arrangemangen, ska hen ges en period partiell vårdledighet under kalenderåret. Ledighetens längd och tidpunkt bestäms enligt tjänstemannens ansökan. Partiell vårdledighet ges då genom att arbetstiden per dygn förkortas till sex timmar. Den förkortade arbetstiden ska vara utan avbrott med undantag för vilopauserna. Om arbetstiden har ordnats så att den utgör ett genomsnitt, ska den förkortas till i genomsnitt 30 timmar i veckan.
Till en tjänsteman som är partiellt vårdledig betalas fast avlöning i samma proportion som deltiden står i förhållande till full ordinarie arbetstid. Det procenttal som ska ange avlöningens storlek fastställs med en decimals noggrannhet och avrundas enligt gängse regel för avrundning.
Som handikappade eller långtidssjuka anses barn som har svåra sjukdomar eller skador; hit räknas leukemi och andra elakartade tumörer, svåra hjärtfel, svåra olycksfall och brännskador, svårbalanserad diabetes och inledningsskedet vid behandling av diabetes, svåra mentala rubbningar, svår utvecklingsstörning, svår bronkialastma och svår ledgångsreumatism samt andra sjukdomar, skador och sjukdomstillstånd som till sin svårighetsgrad är jämförbara med de ovan nämnda sjukdomarna.
8 § Avbrytande av partiell vårdledighet
För att ändra den partiella vårdledigheten ska i första hand ett avtal ingås mellan tjänstemannen och ar- betsgivaren. Om avtal inte kan nås, får tjänstemannen av grundad anledning avbryta ledigheten med iakt- tagande av en anmälningstid på minst två månader. De grundade anledningarna för att avbryta en partiell vårdledighet är detsamma som i fråga om ändring av tidpunkten för graviditets-, föräldra- och vårdledig- heten.
9 § Tillfällig vårdledighet
Om en tjänstemans barn eller något annat i hens hushåll varaktigt boende barn som inte har fyllt tolv år eller som är handikappat eller långtidssjukt plötsligt insjuknar, har tjänstemannen rätt till en tillfällig vårdle- dighet under högst fyra arbetsdagar åt gången för att ordna vård eller för att vårda barnet. Också en föräl- der som inte bor i samma hushåll som barnet har samma rätt. De som har rätt till tillfällig vårdledighet får hålla tillfällig vårdledighet under samma kalenderperiod men inte samtidigt.
För att en tjänsteman ska ha rätt till tillfällig vårdledighet förutsätts att frånvaron är nödvändig för ordnan- det av vård eller för vården av den insjuknade. Dessutom krävs att båda föräldrarna förvärvsarbetar eller att det är fråga om en ensamförsörjare och att det över barnets sjukdom företes en utredning som motsvarar den som krävs över tjänstemannens egen sjukdom. Som ensamförsörjare räknas även en person som var- aktigt bor åtskiljs från sin maka eller make samt en person vars maka eller make på grund av boende på annan ort till följd av fullgörande av värnplikt eller reservövningar, sjukdom, resa, arbete eller studier eller av ett annat sådant tvingande skäl är förhindrad att delta i vården av barnet.
Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. har en tjänsteman som arbetar i nattskift rätt till tillfällig vårdledighet från sitt nattarbete under högst två nätter i följd för att under dagtid ha möjlighet att vårda ett plötsligt insjuknat barn som bor varaktigt i hens hushåll och som inte har fyllt tolv år eller som är handikappat eller långtidssjukt.
Tjänstemannen ska underrätta arbetsgivaren om tillfällig vårdledighet och om dess uppskattade längd så snart som möjligt. På arbetsgivarens begäran ska tjänstemannen lämna en tillförlitlig utredning om orsaken till den tillfälliga vårdledigheten.
Tillämpningsanvisning:
Båda föräldrarna kan använda sig av sammanlagt högst fyra arbetsdagar tillfällig vårdledig- het i samband med samma sjukdomsfall hos ett barn, men inte samtidigt. Den tillfälliga vårdledigheten gäller endast ett barn och det insjuknande den beviljas för. Då ett annat barn insjuknar eller då barnet insjuknar i en annan sjukdom står en ny period av tillfällig vårdledighet till förfogande. Om tjänstemannen är tillfälligt vårdledig mer än tre dagar fordras ett sjukintyg gällande barnets sjukdom.
10 § Avlönad tillfällig vårdledighet
Till en tjänsteman betalas lön under tiden för tillfällig vårdledighet, dock högst för tre arbetsdagar. Lönen betalas enligt 10 § och 15 § landskapets allmänna tjänstekollektivavtal.
Hänvisningen till grunderna för lön för sjukdomstid innebär att en tjänsteman som förordnats till ett tjäns- teförhållande för viss tid har rätt till avlönad frånvaro med stöd av denna paragraf efter en karenstid på en månad.
Anmärkning:
Under tiden för tillfällig vårdledighet betalas sjuklönetillägg till tjänstemannen enligt 15 § landskapets allmänna tjänstekollektivavtal.
Exempel:
Om lördag och söndag är fridagar för tjänstemannen, kan den avlönade tillfälliga vårdle- digheten vara från fredag till tisdag, eftersom de två fridagarna inte beaktas när de tre av- lönade vårdledighetsdagarna beräknas.
Om en tjänsteman har ett barn som lider av en sådan svår sjukdom som avses i 3 § statsrådets beslut om understöd till föräldrar för sjukvård och rehabilitering av barn (FFS 47/1988), kan hen, efter att på förhand ha kommit överens om frånvaron med arbetsgivaren, beviljas oavlönad tjänstledighet eller befrielse från arbetet för att delta i sådan vård eller rehabilitering av sitt barn eller i sådan handledning i vården av barnet eller anpassningsträning eller annan rehabiliteringsverksamhet som avses i beslutet.
12 § Frånvaro av tvingande familjeskäl
En tjänsteman har rätt till en tillfällig oavlönad frånvaro från arbetet, om hens omedelbara närvaro i hem- met eller annorstädes är nödvändig på grund av en oförutsägbar och tvingande orsak i samband med en sjukdom eller olycka som drabbat hens familj.
I bestämmelsen avses med familj förutom människor som lever i samma hushåll under familjeliknande omständigheter t.ex. en nära släkting i rakt upp- och nedstigande led.
Tjänstemannen ska underrätta arbetsgivaren om sin frånvaro och orsaken till den så snart som möjligt. På arbetsgivarens begäran ska tjänstemannen lämna en tillförlitlig utredning om orsaken till frånvaron.
13 § Frånvaro för vård av familjemedlem eller någon annan närstående
Om en tjänstemans frånvaro är behövlig för särskild vård av en familjemedlem eller någon annan närstå- ende, ska arbetsgivaren försöka ordna arbetet så att tjänstemannen kan utebli från arbetet för viss tid.
Frånvaron är oavlönad.
Arbetsgivaren och tjänstemannen kommer överens om ledighetens längd och andra arrangemang.
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om återgång till arbetet under pågående avtalad ledighet. Om överenskommelse inte nås, får tjänstemannen av grundad anledning avbryta ledigheten genom att underrätta arbetsgivaren om detta senast en månad före återgången till arbetet.
På arbetsgivarens begäran ska tjänstemannen lämna en utredning om grunden för frånvaron och avbrytan- det av denna.
14 § Ledighet för vård av anhörig
Tjänstemannen har under ett kalenderår rätt att få högst fem arbetsdagar ledighet från arbetet för att ge personligt bistånd eller stöd till en anhörig eller närstående som bor i samma hushåll som tjänstemannen, om den anhörige eller någon annan närstående till följd av allvarlig sjukdom eller allvarlig skada som avsevärt minskat funktionsförmågan behöver sådant betydande bistånd eller stöd som förutsätter tjänste- mannens omedelbara närvaro. Tjänstemannen har rätt till motsvarande ledighet också för att delta i terminalvård för en ovan avsedd person. Frånvaron är oavlönad.
Tjänstemannen ska så snart som möjligt underrätta arbetsgivaren om ledighet för vård av anhörig eller dess uppskattade längd. Tjänstemannen ska lägga fram en tillförlitlig utredning om grunden till frånvaron.
Tillämpningsanvisning:
Med anhörig avses tjänstemannens barn, förälder, maka/e och sambo samt den som lever i registrerat partnerskap med tjänstemannen.
För att få ledighet för erbjudande av bistånd eller stöd till någon annan närstående än en sådan anhörig som anges ovan förutsätts att tjänstemannen bor i samma hushåll med denna under familjeliknande förhållanden.
Villkoren för ledighet för vård av anhörig bedöms från fall till fall. Villkoren för vård av an- hörig är strikta. En förutsättning för ledighet för vård av anhörig är att den anhöriga till tjänstemannen behöver betydande bistånd eller stöd som förutsätter tjänstemannens omedelbara närvaro. Dessutom förutsätts det att behovet av bistånd eller stöd orsakas av en allvarlig sjukdom eller skada som avsevärt har minskat den anhörigas funktionsförmåga. Rätten till ledighet för vård av anhörig förutsätter att tjänstemannens omedelbara närvaro behövs på grund av att den anhöriga behöver mycket hjälp till följd av avsevärt nedsatt fy- sisk eller psykisk funktionsförmåga.
TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL OM ÅLDERSTILLÄGG
1 § Rätten till ålderstillägg
En ordinarie eller tillfällig tjänsteman har rätt till ålderstillägg.
Xxxxxxx en tjänsteman samtidigt två tjänster betalas ålderstillägg för båda tjänsterna om tjänstgöringen inte överskrider 100 % av heltid. För en tjänsteman vars tjänstgöring överskrider 100 % av heltid minskas ålderstilläggen så att de motsvarar vad som skulle betalas om tjänstemannen tjänstgjorde enbart 100 % på heltid. Därvid minskas ålderstilläggen i proportion till hur mycket tid var och en av tjänsterna omfattar. (1.2.2005)
2 § Betalningsgrunderna för ålderstillägg
Ålderstillägg betalas som följer:
Ålders- tillägg | anställnings- tid | ålderstilläggs- procent |
1. | 3 år | 5,0 % |
2. | 5 år | 5,0 % |
3. | 8 år | 5,0 % |
4. | 11 år | 4,5 % |
5. | 15 år | 3,5 % |
6. | 18 år | 2,0 % |
Ålderstilläggen bestäms på basis av det sammanlagda beloppet av grundlön, eurolön eller avtalslönen, dyrortstillägget och de föregående ålderstilläggen.
Ålderstillägg beviljas på ansökan. Från och med det andra ålderstillägget kan ålderstillägg även beviljas utan ansökan, om tjänstemannen fortsättningsvis är anställd i samma verks eller inrättnings tjänst.
3a § Anställningstid som är ålderstilläggsberättigande
En tjänsteman får, om inte annat föranleds av bestämmelsen i 3b § nedan eller av 4 § i underteckningspro- tokollet 21.3.2002, för ålderstillägg räknas sig till godo den tid under vilken hen har varit anställd i huvud- syssla,
a) hos landskapet. Med anställningstid hos landskapet jämställs tiden som medlem i landskapsrege- ringen och tiden som lagtingsman (landstingsman);
b) hos staten, varvid som sådan statsanställning anses även riksdagsmannaskap och medlemskap i statsrådet, anställning såsom riksdagens justitieombudsman och i tjänst vid riksdagen, ävensom an- ställning vid Finlands Bank, vid folkpensionsanstalten, vid Postbanken, vid statens industriella inrätt- ningar och hos bolag med statlig majoritet och hos dess inhemska
dotterbolag samt hos bolag, i vilket Finlands Bank innehar aktiemajoriteten och vid Finlands Akademi under sådan tid då vederbörande åtnjutit stipendium som äldre forskare;
c) hos en kommun, ett kommunalförbund, en samkommun, en kommunal centralorganisation, vid Kommunernas pensionsförsäkring, i huvudstadsregionens samarbetsdelegation, hos ett religions- samfund, hos Landskapsförbundens centralförbund och landskapsförbunden eller hos en med statsbidrag understödd inrättning som hörde till systemet med funktionärskollektivavtal eller hos ett enskilt samfund eller anstalt som med stöd av lag eller förordning eller enligt prövning uppbär land- skaps- eller statsunderstöd vilket överstiger hälften av samfundets eller anstaltens avlöningsutgifter;
d) hos Röda Korset, vid ett organ som är underställt Nordiska ministerrådet, Förenta nationerna, dess specialorganisation eller vid en annan av regeringar upprätthållen internationell organisation eller samarbetsorgan till vilket Finland officiellt har anslutit sig eller i uppdrag inom det internationella ut- vecklingsarbetet i vilket Finland deltar;
e) vid en inrättning eller en verksamhet som landskapet eller staten har övertagit, också vad gäller tiden före övertagandet;
f) hos en registrerad förening till vars egentliga syften hör att bevaka landskapsanställda eller statsan- ställda personers intressen;
g) såsom läkare, tandläkare, veterinär, fysiker, kemist, psykolog, avdelningsskötare, överskötare, verk- samhetsterapeut, talterapeut, barnträdgårdslärare, socialvårdare, socialarbetare, sjukskötare, hälso- syster, barnmorska, sinnessjukvårdare, provisor, farmaceut, röntgenskötare, laboratorieskötare, fysio- terapeut, hälsovårdare, arbetsplatshälsovårdare, tandskötare, hjälpskötare, barnskötare, tandtekniker, ergoterapeut, konditionsskötare eller medikalvaktmästare-ambulansförare hos privat bolag, samfund eller anstalt, såframt sysslan till sin art och ifråga om kompetensvillkoren har varit jämförbar med den landskapstjänst, i vilken hen efter avgången från ifrågavarande syssla först har anställts;
h) på handelsfartyg som är infört i Finlands eller i de övriga nordiska ländernas fartygsregister, såsom innehavare av understyrmansbrev, undermaskinmästarbrev eller kompetensbrev för radiotelegrafist av II klass eller motsvarande högre kompetensbrev, såvida ovan avsedda kompetensbrev utgör kom- petenskrav för tjänsten;
i) hos privat bolag, sammanslutning eller anstalt i Norden, om sådan anställning utgör kompetenskrav i tjänsten;
j) inom den offentliga förvaltningen i en stat tillhörande Europeiska unionen, i Norge eller i Island;
k) hos annan arbetsgivare i Finland eller Sverige inom motsvarande yrkesområde eller i uppgifter, som är till väsentlig nytta vid utförandet av tjänstemannens åligganden, dock sammanlagt högst fem år;
l) upphävs.
Tillämpningsanvisning:
På vem tillämpas paragrafen?
Av avtalsbestämmelsen i 3b § 1 mom. följer att 3a §, som motsvarar den tidigare 3 §, skall till- lämpas på en tjänsteman som har anställts före 1.9.2002. Paragrafen tillämpas dessutom på den som 1.9.2002 eller därefter inom 30 dagar övergår från ett anställningsförhållande där paragrafen har tillämpats tidigare, till ett annat anställningsförhållande hos landskapet.
Tjänstemannen får i ett sådant fall dock anhålla om att hens ålderstillägg skall beviljas enligt 3b §. Tjänstemannen kan begära ett förhandsbesked om hur många ålderstillägg hen skulle ha rätt till enligt paragrafen. Ett val av grunderna i 3b § kan därefter inte återtas.
Anställning, inte företagsverksamhet
Den tid som räknas till godo skall vara tiden i ett anställningsförhållande, antingen ett tjänste- eller ett arbetsavtalsförhållande. Enbart ett ägande eller ett delägarskap är inte till- räckligt, inte heller verksamhet som privat näringsidkare. Undantagsvis kan emellertid arbete som formellt har skett som ett näringsutövande, godkännas, om det tillförlitligt kan intygas att tjänstemannen i denna tidigare verksamhet själv har utfört arbetet ifråga (inte enbart lett detta eller haft andra uppgifter i företaget) på det sätt som förutsätts i detta avtal.
Huvudsyssla
Anställningsförhållandet betraktas som huvudsyssla, om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt, sammanlagt har varit minst 20 timmar.
Punkterna h), i) och k)
En tjänsteman som har beviljats ålderstillägg enligt punkterna h), i) eller k) ovan, bibehåller sin rätt till dessa ålderstillägg, om hen inom 30 dagar övergår i ett annat anställningsförhål- lande hos landskapet, där 3a § kommer att tillämpas. Detta innebär att tjänstemannens ål- derstillägg inte behöver räknas om, eftersom tillgodoräknandet av anställning enligt de öv- riga punkterna inte heller ändrar.
Beträffande innebörden av kriterierna ”motsvarande yrkesområde” och ”väsentlig nytta”, se
tillämpningsanvisningen till 3b § 1 mom. nedan.
(27.11.98; Kp1-31-98-24/ 16.9.03; F30/03/1/10/ 4.11.04; F30/04/1/15)
Utöver den i 1 mom. angivna tiden räknas den tid till godo under vilken en person har fullgjort sin värnplikt eller, beträffande den som befriats från väpnad tjänst, tiden för vapenfri tjänst eller civiltjänst till den del sådan tid inte överstiger den i värnpliktslagen fastställda allmänna tjänstgöringstiden.
Tid under vilken en sådan tjänsteman som på grund av telefontrafikens automatisering har sagts upp från tjänstgöring hos staten, har varit på sysselsättningskurs som utgör förutsättning för omplacering, berättigar till ålderstillägg, om hen omedelbart efter ifrågavarande kurs har återinträtt i statens tjänst och tiden för sådant avbrott i tjänstgöringen under vilket tjänstemannen har genomgått rehabilitering, till den del det för ifrågavarande tid har betalats rehabiliteringspenning med allmänna medel.
En tjänsteman som åtnjuter ålderspension beviljas ålderstillägg enligt prövning på basis av sådan till ålders- tillägg berättigande anställningstid som har infallit före pensioneringen. Om ålderstillägg till en tjänsteman som erhåller deltidspension och utför deltidsarbete gäller vad därom är särskilt bestämt.
Om en innehavare av tjänst eller befattning vid en kommuns folk- eller grundskolväsen såsom till ålderstill- lägg berättigande tid har fått räkna sig till godo den tid under vilken hen har tjänstgjort som lärare för fin- ländare i utlandet, förlorar vederbörande inte denna rättighet, när hen övergår till anställning hos landskap- et.
3b § Anställningstid som berättigar till ålderstillägg i nya anställningsförhållanden
En tjänsteman, som anställs 1.9.2002 eller senare, får för ålderstillägg räkna sig till godo den tid under vil- ken hen har varit anställd i huvudsyssla,
1) vid landskapsregeringen eller hos något av dess verk eller inrättningar och
2) hos en annan arbetsgivare inom motsvarande yrkesområde eller i sådana arbetsuppgifter som annars är till väsentlig nytta i det nuvarande arbetet.
Tillämpningsanvisning:
På vem tillämpas paragrafen?
Paragrafen tillämpas på en tjänsteman som anställs 1.9.2002 eller senare. Beträffande den som 1.9.2002 eller senare, inom 30 dagar, övergår från ett anställningsförhållande där 3a § har tillämpats, till ett annat anställningsförhållande, iakttas det som ovan i tillämpningsanvis- ningarna till 3a § 1 mom. sägs om val av grunderna i 3b §.
Anställning, inte företagsverksamhet
Den tid som räknas till godo skall vara tiden i ett anställningsförhållande, antingen ett tjänste- eller ett arbetsavtalsförhållande. Enbart ett ägande eller ett delägarskap är inte till- räckligt, inte heller verksamhet som privat näringsidkare. Undantagsvis kan emellertid arbete som formellt har skett som ett näringsutövande, godkännas, om det tillförlitligt kan intygas att tjänstemannen i denna tidigare verksamhet själv har utfört arbetet ifråga (inte enbart lett detta eller haft andra uppgifter i företaget) på det sätt som förutsätts i detta avtal.
Huvudsyssla
Anställningsförhållandet betraktas som huvudsyssla, om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt, sammanlagt har varit minst 20 timmar.
Punkt 1)
Syftet med bestämmelsen under punkt 1) är att premiera den kunskap om landskapsförvalt- ningens mål, regelverk, verksamhetsförutsättningar och övriga särdrag som en anställning vid landskapsregeringens allmänna förvaltning, landskapets polisväsende, läroinrättningar, hälso- och sjukvård m.fl. enheter inom förvaltningen ger.
Tiden för anställning vid en offentligrättslig förening, ett affärsverk eller ett bolag omfattas inte av denna punkt.
Med en anställning hos landskapsregeringen jämställs ett anställningsförhållande inom statsförvaltningen i en stat tillhörande Europeiska unionen (EU), i Norge och i Island.
Punkt 2): Motsvarande yrkesområde/väsentlig nytta
(Text utesluten) F30/05/1/3, beslut nr 47 F30/28.6.2005
Beträffande kriterierna ”motsvarande yrkesområde” och ”väsentlig nytta” gäller följande:
Tjänstgöring inom motsvarande yrkesområde
Av de två kriterierna är tjänstgöring inom motsvarande yrkesområde av primär betydelse. Det är inte nödvändigt att särskilt för sig bedöma på vilket sätt denna tjänstgöring är till nytta o.s.v. Frågan om när tjänstgöringen har skett har således ingen betydelse vid uträknan- det av de tjänstgöringstider som berättigar till ålderstillägg.
Frågan huruvida det är ett motsvarande yrkesområde granskas naturligtvis utgående från det tjänsteförhållande som tjänstemannen har till vid den tidpunkt då rätten till ålderstillägg börjar.
Om en tjänsteman senare, inom 30 dagar, övergår till ett tjänsteförhållande inom ett annat yrkesområde hos landskapet, bibehåller tjänstemannen sin rätt till de ålderstillägg som hen är berättigad till på basis av 3b § 2) punkten. Detta innebär att tjänstemannens ålderstillägg inte behöver räknas om, eftersom tillgodoräknandet av anställning enligt punkt 1) inte heller ändrar.
Sker övergången däremot efter att dessa 30 dagar har förflutit, bedöms det utgående från det nya tjänsteförhållandet huruvida villkoren i punkten 2) uppfylls. Det är därför möjligt att tjänstemannen inte får lika många ålderstillägg i det nya som i det tidigare tjänsteförhållan- det.
Fråga om i vilken mån olika yrkesområden motsvarar varandra kan inte avgöras endast på basis av benämningarna. Först bör man granska om det är fråga om samma uppgiftsområde. Är uppgiftsområdet detsamma, bör man dessutom granska, om ifrågavarande arbete hos en annan arbetsgivare och landskapet hierarkiskt och kvalitativt ligger tillräckligt nära varandra för att det skall kunna vara fråga om samma yrkesområde. Följande uppgiftsområdesklassifi- ceringar ger tillsammans med en hierarkisk och kvalitativ jämförelse av uppgifterna ledning vid avgörandet av, om det är fråga om samma yrkesområde på det sätt som avses i avtalet.
1. byråarbete
2. allmän administration
3. tekniskt arbete
4. juridiskt arbete
5. ekonomiskt arbete
6. hushållsarbete
7. undervisningsarbete
8. vetenskapligt forskningsarbete
9. annat forskningsarbete
10. lant- och skogsbruksarbete
11. byggnadsarbete
12. kommunikations- och transportarbete
13. lagerarbete
14. fastighetsskötsel
15. säkerhets- och ordningsarbete
16. hälsovårdsarbete
17. socialt arbete
18. arbete inom förplägningsbranschen
Klassificeringen är inte uttömmande. Uppgiftsområdena kan delvis gå in i varandra.
Anställning hos t.ex. en privat arbetsgivare inom uppgiftsområdena 4–5 kan i allmänhet anses motsvara allmän administration hos landskapet. Likaså kan uppgiftsområdena
3 och 11, 6 och 18 respektive 7 och 8 delvis gå in i varandra.
Tjänstgöring inom uppgifter som är till väsentlig nytta
Fastän en tjänstemans tidigare tjänstgöring hos en annan arbetsgivare än landskapet inte kan räknas till godo som tjänstgöring inom motsvarande yrkesområde, kan uppgifterna i fråga likväl vara till väsentlig nytta då tjänstemannen utför sina uppgifter. En byråsekreterare kan ha tjänstgjort t.ex. som banktjänsteman, och även om det inte är fråga om samma yrkesområde, kan arbetserfarenheten vara till väsentlig nytta vid skötseln av en tjänst.
Vid bedömningen av om en tjänstgöring inom ett annat yrkesområde har varit till väsentlig nytta bör uppmärksamhet fästas vid om yrkesskickligheten och förmågan att sköta de hu- vudsakliga uppgifter som hör till tjänsten har ökat genom tjänstgöring inom här avsett annat yrkesområde och om denna arbetserfarenhet är till väsentlig nytta vid skötseln av den tjänst som tjänstemannen sköter vid den tidpunkt då rätten till ålderstillägg börjar.
Därtill skall de tidigare uppgifterna och tjänsteåliggandena vara av ett sådant slag och ha en sådan kravnivå att de är jämförbara och skötseln av de tidigare uppgifterna skall ha varat till- räckligt länge. Genom en kort arbetserfarenhet uppnås i allmänhet ingen väsentlig nytta.
Praktiktider eller tjänstgöring som har upphört för länge sedan kan i allmänhet inte heller beaktas.
Vid bedömningen av väsentlig nytta kan det vara fråga om en situation, där en tjänsteman har privat tjänstgöring t.ex. sex år, men av denna tid är endast tre år sådan tid som uppfyller avtalsvillkoren. I detta fall räknas endast treårsperioden i fråga såsom till ålderstillägg berät- tigande tjänstgöringstid.
När detta kriterium, väsentlig nytta, tillämpas skall på motsvarande sätt iakttas ovan givna anvisningar om tjänstgöring i huvudsyssla och om övergång till ett annat tjänsteförhållande. (16.9.03; F30/03/1/10/ 4.11.04; F30/04/1/15)
Tid som utöver de i 1 mom. nämnda tiderna berättigar tjänstemannen till ålderstillägg är
a) tiden i beväringstjänst och, vid befrielse från vapentjänst, fullgjord vapenfri tjänst samt civiltjänst till den del den inte överstiger 240 dagar och
b) den tid under vilken en tjänsteman har varit frånvarande på grund av rehabilitering, till den del reha- biliteringspenning har betalats av statens medel för denna tid.
En tjänsteman som åtnjuter ålderspension kan enligt prövning beviljas ålderstillägg på basis av sådan till ålderstillägg berättigande anställningstid som har infallit före pensioneringen.
Tillämpningsanvisning:
Anställningstid som föregår en persons pensionering har normalt räknats hens
till godo för pensionen. Därför skall den, vid ett eventuellt återinträde i arbetslivet, i princip inte räknas en tjänsteman som åtnjuter ålderspension till godo en andra gång.
Landskapsregeringen kan dock av särskilda skäl besluta att räkna tidigare anställningstid, som i övrigt uppfyller kraven i detta avtal, helt eller delvis till godo för nya ålderstillägg, t.ex. när man skall rekrytera och det råder stor brist på arbetskraft av ifrågavarande slag.
4 § Beräkning av den tid som berättigar till ålderstillägg
Vid uträkningen av den anställningstid som berättigar till ålderstillägg beaktas de kalendermånader under vilka tjänstemannen har varit anställd i minst 18 dagar.
Tillämpningsanvisning:
I ovan nämnda 18 dagar inräknas lördagar och söndagar.
I fråga om timarbete som anses utgöra huvudsyssla, beaktas fulla kalendermånader, under vilka arbetstiden har varit i genomsnitt minst 20 timmar per vecka oberoende av om antalet anställningsdagar uppgår till 18 eller inte.
(F30/04/1/6; 23.3.04)
När ett anställningsår är uppdelat på två eller flera terminer utgör en termins tjänstgöring en så stor del av tjänstgöringen under ett helt år som det finns terminer under ett läsår vid läroinrättningen.
När den till ålderstillägg berättigande tiden räknas ut avdras inte,
a) sådan tid under vilken tjänstemannen har varit tjänstledig och därvid har erhållit lön eller särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning.
Denna punkt tillämpas på familjeledigheter som beviljats med stöd av familjeledighetsreformen 1.8.2022:
aa) sådan tid under vilken tjänstemannen har varit tjänstledig och därvid har erhållit lön eller särskild graviditets-, graviditets-, föräldrapenning eller partiell föräldrapenning.
b) sådan studieledighet under högst 30 dagar per kalenderår som avses i landskapslagen om studiele- dighet, om tjänstemannen omedelbart efter ledigheten har återinträtt i landskapets tjänst,
c) tiden för tjänstledighet utan lön under högst en sådan kalendermånad per år under vilken tjänste- mannen har varit i tjänst färre än 18 dagar,
d) tiden för permittering under högst 30 dagar per permitteringstillfälle,
e) den tid under vilken en tjänsteman har varit avstängd från tjänsten med stöd av 53 § 2 mom.
2) punkten tjänstemannalagen för landskapet Åland dock inte den del av denna punkt som avser vägran att lämna uppgifter om sitt hälsotillstånd.
5 § Tidpunkten för betalningen av ålderstillägg
Om en tjänsteman redan vid sitt tjänstetillträde har anställningstid som berättigar hen till ålderstillägg, beviljas detta eller dessa omedelbart från tjänsteförhållandets början.
När en tjänsteman i ett fortlöpande tjänsteförhållande uppnår rätt till ett nytt ålderstillägg, beviljas det nya tillägget från början av den månad som följer efter att rätten därtill har uppnåtts.
6 § (Upphävd)
Tjänstekollektivavtal om en möjlighet att omvandla semesterpenningen för semesteråren 2024–2025 till ledighet med lön
1 §
Arbetsgivaren och en tjänsteman kan avtala om att omvandla semesterpenningen för semesteråren 2024–2025 till ledighet med lön.
2 §
Med en tjänsteman kan avtalas om att hens semesterpenning omvandlas till
ledighet med lön (semesterpenningsledighet). Betald ledighet beviljas så att 4,4 procent av må- nadslönen dras av från semesterpenningen för varje arbetsdag som tas ut som ledighet.
3 §
Ett skriftligt avtal om omvandlingen bör ingås senast före utgången av april månad det år som semesterpenningen ska betalas ut. Ledigheten ska ges ut under det år som semesterpenningen betalas ut eller kalenderåret därpå. Ledigheten kan ges i anslutning till tjänstemannens semester.
Avtalet, som ingås mellan tjänstemannen och hens förman, ska även innehålla en uppgift om när, det vill säga under vilket kalenderår, tjänstemannen ämnar hålla ledigheten. Den exakta tidpunk- ten införs sedan i det årets semesterlista.
Semesterpenningsledighet ges inom ramen för vad verksamhetsenhetens åligganden och arbetsskiftsarrangemang medger.
4 §
En beviljad omvandling till ledighet kan återkallas eller avbrytas, om den av vägande skäl inte kan utnyttjas, t.ex. om en tjänsteman begär det på grund av sjukdom. Då ska den förmån som mots- varar den ledighet som återkallats betalas som semesterpenning.
5 §
En tjänsteman har rätt att flytta fram semesterpenningsledigheten eller en del av den om det, när semesterpenningsledigheten eller en del av den börjar, är känt att tjänstemannen under semesterpenningsledigheten kommer att undergå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård att hen på grund av den är arbetsoförmögen, eller att tjänstemannen kommer att få tjänst- ledighet på grund av graviditetsledighet, särskild graviditetsledighet eller föräldraledighet.
6 §
Om tjänstemannen insjuknar under sin semesterpenningsledighet, avbryts denna och förändras till sjukledighet. Över arbetsoförmågan ska företes likadant intyg som vid annan sjukledighet.
Semesterpenningsledigheten förändras till sjukledighet från sjukintygets första dag.
Tillämpningsanvisning:
Om sjukintyg gäller vad som är sagt i tillämpningsanvisningen till 9 § i landskapets allmänna tjänstekollektivavtal, där bland annat följande sägs:
"Varar arbetsoförmågan längre tid än fem dygn, ska intyget vara ut- färdat av en läkare. Ett tillstånd av arbetsoförmåga som varar högst fem dygn, kan intygas av en hälsovårdare eller av en sjukskötare som anvisats av arbetsgivaren."
Under en semesterpenningsledighet betalas inte semesterlönetillägg.
8 §
Tiden för en semesterpenningsledighet är kvalificerande för semester, ålderstillägg, erfarenhetstillägg och motsvarande förmåner på samma sätt som semesterdagar är det.
9 §
Om tjänstemannens anställningsförhållande upphör på grund av att hen omedelbart övergår i anställning hos ett annat av landskapets verk eller inrättningar, har tjänstemannen rätt att över- flytta kvarvarande semesterpenningsledighet till sin nya anställning för att hållas i denna.
När ett anställningsförhållande upphör i andra än det i 1 mom. avsedda fallet eller när tjänste- mannen övergår till att tjänstgöra på deltid, betalas en semesterpenning som motsvarar den kvar- varande ledigheten.
10 §
I övrigt, beträffande hur dagarna räknas, iakttas tjänstekollektivavtalet om semester. För tiden för semesterpenningsledigheten betalas till tjänstemannen, hens fasta avlöning.
11 §
Den del av semesterpenningen som inte har omvandlats till ledighet, betalas som semesterpen- ning i enlighet med vad som är särskilt avtalat i tjänstekollektivavtalet om semester.
12 §
Detta avtal gäller för semesteråren 2024–2025.
Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.
Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å r.f.
Tehys fackavdelning på Åland rf.
Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.
Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund, ÅTFC r.f.
ANMÄRKNINGAR
Vid landskapets verk och inrättningar betalas lönetillägg i enlighet med bestämmelserna i nedan förteck- nade allmänna anmärkningar och specialanmärkningar. Bestämmelserna gäller inte tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS.
Tillämpningsanvisningar:
Då ett lönetillägg i en anmärkning är beroende av viss anställningstid beaktas vid uträk- ningen av denna tid de kalendermånader under vilka tjänstemannen har varit anställd i hu- vudsyssla i minst 18 kalenderdagar.
Tiden för avbrott i tjänstgöringen avdras utom om det är fråga om
1) sådan tid under vilken tjänstemannen har varit tjänstledig och därvid erhållit lön eller moderskaps-, särskild moderskaps- faderskaps- eller föräldrapenning,
2) studieledighet utan lön under högst 30 dagar, om tjänstemannen omedelbart efter le- digheten har återinträtt i landskapets tjänst,
3) sådan tid under vilken tjänstemannen har varit avstängd från tjänsten med stöd av
53 § 2 mom. 2) punkten tjänstemannalagen för landskapet Åland, dock inte till den del denna punkt avser vägran att lämna uppgifter om sitt hälsotillstånd.
När det i en anmärkning förutsätts en viss tids anställning i tjänst eller uppgifter hos land- skapet jämställs anställning i motsvarande tjänst eller uppgifter hos staten i ett annat land tillhörande Europeiska unionen, i Norge och i Island med sådan anställning.
(30.12.03; F30/03/1/25/ 24.11.04; F30/04/1/17)
I ALLMÄNNA ANMÄRKNINGAR
1. Fastighetsskötare, gårdskarlar, gårdskarlar-maskinskötare, gårdskarlar-vaktmästare och vakt- mästare-gårdskarlar
Till en i rubriken nämnd tjänsteman, som har avlagt en i lagen om yrkesexamina (FFS 306/94) avsedd yrkesexamen för fastighetsskötare eller en tidigare motsvarande examen, betalas ett kompetenstill- lägg om 2,5 % av grundlönen.
Till en ovan nämnd tjänsteman som har avlagt en specialyrkesexamen för fastighetsskötare eller en tidigare, motsvarande examen, betalas ett tillägg om ytterligare 2,5 % av grundlönen.
2. Städare och lokalvårdare – kompetenstillägg
Till en städare eller lokalvårdare som har avlagt en i lagen om yrkesexamina avsedd yrkesexamen inom städyrket eller en tidigare motsvarande examen betalas ett tillägg om 1,73 % av grundlönen. En vid Ålands husmodersskola genomgången preparandkurs för fristående yrkesprov för anstaltsvår- dare jämställs fr.o.m. 1.12.1995 med en yrkesexamen som avses ovan.
3. Myndighetschef vid Ålands ombudsmannamyndighet
Den tjänsteman som landskapsregeringen förordar till myndighetschef för att under viss tid, högst fem år, vid sidan av sina övriga uppgifter sköta myndighetschefens uppgifter betalas en ersättning som är mellanskillnaden mellan
4 209,02 euro fr.o.m. 1.6.2022
4 299,52 euro fr.o.m. 1.6.2023
4 381,21 euro fr.o.m. 1.6.2024
och tjänstemannens egen grundlön.
4. Licentiat- och doktorstillägg (tillämpas på nya tillägg som beviljas fr.o.m. 1.11.2018)
Till en tjänsteman betalas ett kompetenstillägg om 4,8 % av grundlönen för avlagd licentiatexamen eller doktorsexamen förutsatt att examen är till väsentlig nytta i arbetet som tjänstemannen utför. I en tjänst där det i behörighetskraven ingår krav på licentiat- eller doktorsexamen betalas inget till- lägg.
Tillämpningsanvisning
4,8 % tillämpas på licentiat- och doktorstillägg som beviljas fr.o.m. 1.11.2018. Tjänstemän som har beviljats tillägg enligt regelverk som har gällt före 1.11.2018 behåller det tidigare beviljade tillägget.
II. SPECIALANMÄRKNINGAR Lagberedningen
1. Årstillägg
Till en lagberedare betalas ett årstillägg om
226,39 euro fr.o.m. 1.6.2022
231,26 euro fr.o.m. 1.6.2023
235,65 euro fr.o.m. 1.6.2024
efter två år som lagberedare hos landskapet.
Protokollsanteckning
Anmärkningen gäller inte en lagberedare med vilken arbetsgivaren, under de förutsättningar som beskrivs i 25 § tjänstemannalagen för landskapet Åland (61/87), har avtalat om av- talslön.
NÄRINGSAVDELNINGEN
Fiskodlingen
1. Fiskmästares kompetenstillägg
Till en fiskmästare som har avlagt fiskeriteknikerexamen eller annan motsvarande tilläggsexamen inom området, betalas ett kompetenstillägg om 84,09 € i månaden.
Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet
1. Uppgiftstillägg Upphävd 1.2.2023
INFRASTRUKTURAVDELNINGEN
1. Upphävd.
2. Brovakts årstillägg Upphävd 1.6.2018
Fordonsmyndigheten
1. Till en besiktningstekniker som har tjänstgjort som besiktningstekniker eller besiktningsman hos landskapet i sammanlagt minst tolv år, betalas ett årstillägg om 6,76 % av grundlönen.
1. Avlöning för tillfälliga yngre konstaplar
1.1. Under arbetspraktiken och fälttjänstgöringen betalas till en tillfällig yngre konstapel som genomgår grundutbildningen en grundlön om
1 999,47 euro fr.o.m. 1.6.2022
2 042,46 euro fr.o.m. 1.6.2023
2 081,27 euro fr.o.m. 1.6.2024
1.2. Åt en tillfällig yngre konstapel som inte har föreskriven utbildning betalas en grundlön om
1 821,27 euro fr.o.m. 1.6.2022
1 860,43 euro fr.o.m. 1.6.2023
1 895,77 euro fr.o.m. 1.6.2024
2. Uppgiftstillägg (ändr. 1.2.17)
2.1. Avlöningen betalas förhöjd med ett tillägg om 14,32 % av grundlönen till en överkonstapel som huvudsakligen utför kriminalpolisarbete,
till en överkonstapel som fungerar som förman inom tillståndsenheten och till en överkonstapel placerad i staben.
2.2. Avlöningen betalas förhöjd med ett tillägg om 9,17 % av grundlönen till en överkonstapel som fungerar som fältchef och
till en överkonstapel som tilldelats uppgifter i samband med speciella projekt.
2.3. Avlöningen betalas förhöjd med ett tillägg om 15,82 % av grundlönen till en äldre konstapel som huvudsakligen utför kriminalpolisarbete och till en äldre konstapel placerad vid tillståndsenheten.
2.4. Avlöningen betalas förhöjd med ett tillägg om 9,68 % av grundlönen
till en kommissarie som är placerad vid alarm- och brottsbekämpningsenheten, till en kommissarie som är placerad vid kriminalenheten och
till en kommissarie som är placerad i staben eller vid tillståndsenheten.
Fr.o.m. 1.6.2018
2.5. Avlöningen betalas förhöjd med ett tillägg om 3,84 % av grundlönen till en äldre konstapel som fungerar som utsedd vice fält-/gruppchef inom alarm- och brottsbekämpningsenheten eller inom kriminalenheten.
TILLÄGGSARVODEN
I. ALLMÄNT
De fasta beloppen i punkterna 1–4 ändrar enligt följande:
1. Arvode för fordons- och farkostansvar
Till den som har förordnats att ansvara för en eller flera av landskapets bilar, traktorer, tröskor eller motor- båtar, betalas ett tilläggsarvode om
28,15 euro per månad fr.o.m. 1.6.2022
28,76 euro per månad fr.o.m. 1.6.2023
29,31 euro per månad fr.o.m. 1.6.2024
för de med ansvaret förenade uppgifterna att, beroende på fordonets eller farkostens art, ombesörja att fordonet eller farkosten tvättas, städas, tankas, besiktigas och ges regelbunden service. Arvodet betalas under den tid av året då fordonet eller farkosten är i bruk.
2. Arvode för användande av egen bil i tjänsten
Till en tjänsteman som regelbundet eller annars i stor utsträckning använder egen bil i sin tjänsteutövning betalas ett månatligt arvode för ett kalenderår åt gången på basis av antalet
körkilometer under det föregående kalenderåret som följer:
Antal kilometer arvode per månad
1.1.2023 1.1.2024 1.1.2025
5.000 - 9.999 km | 7,71 euro | 7,88 euro | 8,03 euro |
10.000 - 14.999 km | 15,25 euro | 15,57 euro | 15,87 euro |
15.000 - | 22,98 euro | 23,47 euro | 23,92 euro |
Arvodet betalas utan ansökan sedan antalet kilometer för ett avslutat kalenderår kunnat fastställas. Arvodet betalas utöver den ersättning per kilometer som betalas/har betalats enligt tjänstekollektivavtalet om rese- kostnadsersättningar.
3. Arvode för arbete som arbetarskyddsfullmäktig utför
Till en tjänsteman som verkar som arbetarskyddsfullmäktig betalas ett månatligt arvode om 37,69 euro fr.o.m. 1.6.2022
38,50 euro fr.o.m. 1.6.2023
39,24 euro fr.o.m. 1.6.2024
utom vid Ålands hälso- och sjukvård där det månatliga arvodet är 92,92 euro fr.o.m. 1.6.2022
94,92 euro fr.o.m. 1.6.2023
96,72 euro fr.o.m. 1.6.2024
Arvodet betalas till ersättare om tiden överstiger en månad utom vid semester, semesterpenningledighet och kompensationsledighet.
Till en arbetarskyddsfullmäktig som beviljats regelbunden tidbefrielse, betalas om det under det kvalifikat- ionsår som föregått det år hen valdes till uppdraget, ett lönetillägg och tilläggsarvoden enligt förteckningen i TKA 2.3 15 §. Ett lönetillägg som till sin storlek motsvarar sjuklönetillägg för varje hel kalenderdag som arbetarskyddsfullmäktig beviljats regelbunden tidsbefrielse.
4. Arvode för arbetarskyddschef
Till en tjänsteman som har ett tillfälligt uppdrag som arbetarskyddschef betalas ett arvode om 54,12 euro per månad fr.o.m. 1.6.2022
55,28 euro per månad fr.o.m. 1.6.2023
56,33 euro per månad fr.o.m. 1.6.2024
Om en myndighetschef eller rektor innehar uppdraget som arbetarskyddschef betalas inget arvode.
II KOSTNADSERSÄTTNINGAR FÖR TJÄNSTEMAN INOM POLISEN
1.Till vissa tjänstemän inom Ålands polismyndighet betalas kostnadsersättning
(s.k. ”bullpeng") om
16,49 euro/månad fr.o.m. 1.6.2022
16,84 euro/månad fr.o.m. 1.6.2023
17,16 euro/månad fr.o.m. 1.6.2024
Kostnadsersättningen betalas inte under semester och betalas endast för sådan månad under vilken tjänstemannen har minst 18 tjänstgöringsdagar.
Ett beklädnadsbidrag om
19,18 euro/månad fr.o.m. 1.6.2022
19,59 euro/månad fr.o.m. 1.6.2023
19,97 euro/månad fr.o.m. 1.6.2024
xxxxxxx till tjänsteman som i sitt arbete använder privata kläder.
Dessa kostnadsersättningar, som kan höjas även under avtalsperioden, och villkoren för deras beviljande fastställs av landskapsregeringen efter att fackföreningarna som företräder personalen har beretts möjlighet att yttra sig i ärendet.
2. Arvode för delgivning av stämningar (Upphävd 1.6.2018)
1 Kap.
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 §. Tillämpningsområde
1. Med kommitté avses ett tillfälligt organ som landskapsstyrelsen tillsatt för att utreda eller bereda en bestämd fråga eller för att verka såsom biträdande eller rådgivande organ vid be- redning eller behandling av visst ärende.
2. Med kommission, delegation, nämnd och råd avses ett organ av vanligen bestående natur som landskapsstyrelsen för handläggning av särskilt angiven uppgift tillsatt med stöd av lag, förordning eller annan författning och vars uppdrag är jämförbart med kommittéuppdrag.
3. Bestämmelserna om kommitté i detta reglemente tillämpas även på kommission om arvode eller ersättning betalas för kommissionens arbete.
4. På delegation, nämnd och råd tillämpas dessa bestämmelser om det ej är särskilt sagt att andra bestämmelser gäller.
2 §.. Särskild utredare
Vad som sägs i detta reglemente om kommitté och ordförande i kommitté gäller i tillämpliga delar också särskild utredare (enpersonskommitté).
2 Kap.
OM KOMMITTÉ
3 §.. Behovsprövning
1. Kommitté får ej föreslås tillsatt förrän det undersökts huruvida uppdraget kan ges
a) åt någon avdelning, byrå, lagberedningen eller någon inrättning;
b) åt en arbetsgrupp av tjänstemän såsom tjänsteuppdrag utan särskilt arvode;
c) åt en eller flera tjänstemän som samtidigt beviljas befrielse från sina övriga tjänsteuppgifter; eller
d) åt någon tjänsteman eller annan sakkunnig mot särskilt ar-
2. Innan förslag om tillsättande av en kommitté föredrages i landskapsstyrelsen skall kansliav- delningens allmänna byrå höras. I begäran om utlåtande skall ingå utredning om
a) i vilket skede ärendet befinner sig;
b) skälen till att en kommitté bör tillsättas;
c) kommitténs uppdrag; samt
d) de väsentligaste av de frågor som kommittén skall behandla.
3. I begäran om utlåtande skall dessutom förslag till tidsfrist för kommittén anges.
Bestämmelserna i 2 och 3 mom. gäller inte kommitté som tillsättes på förslag av lagberedningen. 4 .§. De medverkande
1. Kommitté består av ordförande och en eller flera andra ledamöter.
2. Av ordföranden och ledamöterna krävs tillräcklig sakkunskap och erfarenhet för uppdraget.
3. Kommitté får ej vara onödigt stor.
4. Ordföranden leder kommitténs arbete.
5. När en kommitté tillsätts skall det också bestämmas hur sekreterarfunktionen skall skötas. Som sekreterare skall antingen en medlem fungera eller också skall en eller flera sekreterare antagas med uppdraget som bisyssla.
6. På särskilda skäl kan landskapsstyrelsen besluta att en kommitté får antaga en sekreterare med uppdraget som huvudsyssla. I så fall är sekreteraren tillfällig funktionär vid landskaps- styrelsen eller anställd i privaträttsligt anställningsförhållande.
7. Landskapsstyrelsen kan medge kommitté rätt att anlita bl.a. xxxxxxxxxx och experter. Dessa får samma arvode som kommittémedlemmarna. Landskapsstyrelsen kan berättiga kommitté att anlita sakkunnig för visst ändamål. Då kan landskapsstyrelsen samtidigt besluta att högre arvode får betalas.
8. Utför kommittés ordförande eller annan ledamot i kommittén i betydande omfattning på kommittésekreterare ankommande uppgifter eller avfattar han betänkande, kan landskaps- styrelsen
medge honom rätt till arvode enligt grunderna i 7 mom.
5 §.. Uppdraget
1. Kommittés uppdrag skall bestämmas när kommittén tillsätts.
2. Uppdraget skall anges så detaljerat att det ej blir onödigt omfattande. Vid behov kan uppdra- get avse uppgörandet av alternativa förslag. Eventuella ekonomiska och andra begränsningar i fråga om kommitténs förslag skall skrivas in i uppdraget.
3. Vederbörande föredragande skall förbereda kommitténs uppdrag och skaffa fram det materi- al som kommittén skall arbeta med. Detta material skall överlämnas till kommittén.
4. För kommitté skall utsättas viss tidpunkt för uppdragets slutförande. Tidsfristen skall anpas- sas efter uppdragets omfattning. Fristen kan förlängas med högst tre månader i sänder om särskilda skäl talar för det.
5. Uppdraget skall utföras på den ort landskapsstyrelsen bestämmer.
6 § Utredningsarbetet
1. Kommitté skall snarast göra upp en plan för utredningsarbetet.
2. Får kommittén orsak att i väsentligt hänseende gå från planen, skall ny plan göras upp.
3. Arbetsplan skall ges in till den byrå till vilken kommittén hör.
4. När arbetsplan görs upp, skall kommitté beakta att utredningsarbetet ej får medföra större kostnader än nödvändigt.
5. För sådant sammanträde med kommitté på annan än ordinarie sammanträdesort som varar mer än en dag behövs landskapsstyrelsens tillstånd. Detsamma gäller annan resa för kommit- tén än resa till och från sammanträdesorten.
6. Kommitté får samråda med landskapets myndigheter. Sådan myndighet skall lämna upplys- ningar och avge yttrande när kommitté begär det.
7. För undersökning som är avsedd att utföras av kommitté eller av annan för dess räkning behövs tillstånd av landskapsstyrelsen om undersökningen kan antagas leda till mera bety- dande kostnader för landskapet.
1. Sammanträde med kommitté skall såvitt möjligt hållas utom tjänstetid.
2. Över sammanträde med kommitté förs protokoll.
3. I protokollet antecknas åtminstone tidpunkten då sammanträde börjar respektive slutar, namnen på de närvarande samt de beslut som kommittén fattat.
4. Kommitté är beslutfört när ordföranden eller viceordföranden och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande.
5. Vid omröstning i kommitté skall flertalets åsikt gälla som beslut. Om oenighet råder beträf- fande vad som skall anses utgöra flertalets uppfattning, skall omröstning verkställas även därom.
8 § .. Betänkande
1. Kommitté skall redovisa sitt arbete i ett eller flera betänkanden om ej annat bestämts.
2. Ledamot får foga reservation och särskilt yttrande till kommitténs betänkande.
3. Betänkande skall vara koncentrerat och inriktat på väsentligheter.
4. Översikter och redogörelse skall vara kortfattade och så disponerade att möjligheterna att ta del av betänkandet underlättas.
5. I betänkande skall redovisas en beräkning av kostnaderna för att genomföra kommitténs förslag.
6. Betänkande skall vid behov innehålla en sammanfattning.
9 § .. Språket
Språket i betänkande skall vara enkelt och klart. Det skall vara fritt från onödiga förkortningar och fackuttryck.
10 § .. Utgivning
1. Betänkande av större allmänt intresse utges i Åländsk utredningsserie. Annat betänkande utges på det sätt landskapsstyrelsen bestämmer.
2. Betänkande trycks eller mångfaldigas på annat sätt samt distribueras enligt vad landskaps- styrelsen besluter.
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
11 § .. Kommittéarvoden
Landskapsstyrelsen besluter särskilt om arvoden, traktamenten och resekostnadsersättning.
12 § .. Tillsyn
Den som föredragit ärende angående tillsättande av kommitté utöver tillsyn över kommitténs arbete samt ansvarar för att åtgärder vidtages med anledning av kommitténs förslag.
13 § .. Kortregister
Registrator för ett kommittékortregister. Ändringar i kommittés sammansättning skall meddelas till registrator.
14 § .. Arkivering
Efter avslutat arbete skall kommitté överlämna sina handlingar, ordnade så att de lämpar sig för arkivering, och anskaffad litteratur samt eventuella kansliförnödenheter till registrator.
15 § .. Ikraftträdelse
1. Detta reglemente tillämpas från den 1 juli 1979.
2. Bestämmelserna i detta reglemente tillämpas även på i 1 §. avsedda organ som tillsatts tidiga- re och som ännu håller på med sitt arbete.
L a n t r å d Xxxxx Xxxxxxxx
Kanslichef Xxxxxx Xxxxxxx
Distribution: Samma som ÅFS
ÅLANDS LANDSKAPSREGERINGS BESLUT om kommittéarvoden
Ålands landskapsregering har med stöd av 11 § i landskapets kommittéreglemente beslutat om de arvoden och resekostnadsersättningar som betalas för uppdrag i kommittéer som
landskapsregeringen tillsatt.
Beslutet är riktgivande för landskapsregeringens underlydande myndigheter. Om inte annat framgår av särskild bestämmelse handhar myndigheten de uppgifter som enligt detta beslut ankommer på landskapsregeringen.
1 § Tillämpningsområde
Detta beslut tillämpas på ordförande, sekreterare, medlemmar, ersättare och sakkunniga i landskapets kommittéer. Beslutet tillämpas även på uppdragshavarna i kommissioner, delegationer, nämnder, arbets- grupper, styrelser, direktioner, råd och andra dylika organ, om landskapsregeringen så beslutar vid deras tillsättande.
2 § Fastställande av en kommitté
En kommitté fastställs genom ett landskapsregeringsbeslut.
3 § Sammanträdesarvode
Till ordförande, medlemmar m.fl. som nämns i 1 § betalas arvode per sammanträde enligt följande:
ordförande övriga sekreterare medlemmar Euro Euro
a) sammanträde under kansliarbetstid | 41 | 32 |
b) sammanträde som utom kansliarbetstid har varat högst en timme | 41 | 32 |
c) sammanträde som utom kansliarbetstid har varat över en timme | 83 | 61 |
d) sammanträde som utom kansliarbetstid har varat över tre timmar | 112 | 77 |
För två eller flera sammanträden i samma kommitté under en och samma dag betalas arvode enligt den sammanlagda tid som sammanträdena har varat.
Sammanträdesarvode betalas inte för den tid som en tjänsteman och en arbetstagare å tjänstens vägnar deltar i ett sammanträde. Om ett möte hålls utöver ordinarie arbetstid betalas mertid och övertid enligt tjänstemännens och arbetstagarnas respektive kollektivavtal som reglerar arbetstider. Inte heller medlemmar av landskapsregeringen erhåller sammanträdesarvode.
En anställd som är medlem i en kommitté som privatperson får arvode. Den tid som en tjänsteman eller arbetstagare i egenskap av privatperson deltar i ett sammanträde räknas inte som arbetstid.
4 § Sakkunnigarvode
Landskapsregeringen förslag av en kommitté kan ge tillstånd till inhämtande av ett sakkunnig utlåtande eller annan skriftlig utredning samt fastställa det arvode som skall betalas för utlåtandet eller utredningen.
5 § Resekostnadsersättningar
Till ordförande, medlemmar m.fl. betalas ersättning för resor till och från orten och platsen för sammanträdet samt på kommitténs uppdragsresor (jfr tjänsteresa). Ersättningarna betalas enligt bestämmelserna i landskapets tjänstekollektivavtal om resekostnadsersättningar.
6 § Avvikelse från arvodes- och ersättningsgrunderna
Är det av särskilda skäl nödvändigt att avvika från beloppen för de arvoden eller ersättningar som avses i detta beslut, kan landskapsregeringen fastställa ett sådant avvikande belopp.
7 § Ersättning för förlorad arbetsinkomst
Till personer som ingår i en kommitté och har en restid som överstiger 1,5 timmar enkelväg betalas för varje timme ersättning för förlorad arbetsinkomst under regelbunden arbetstid, men inte för mer än
8 timmar per kalenderdygn. Timersättningens maximibelopp är 20 euro.
För att erhålla ersättning för förlorad arbetsinkomst ska ett intyg över löneavdraget av personens arbetsgivare bifogas. Om en person utför arbete utan att befinna sig arbetsförhållande ska en tillräcklig utredning över inkomstbortfallet bifogas skriftligt.
8 § Redovisning och betalning
Arvoden och ersättningar enligt detta beslut betalas mot redovisning. Redovisningen för utbetalning av kommittéarvode görs på en blankett som tillhandahålls av landskapsregeringens finansavdelning och finns på xxx.xxxxxxxxxx.xx. Även en blankett med grunduppgifter för den som erhåller kommittèarvoden ska fyllas i och lämnas in samtidigt med redovisningen.
Blanketten för kommittèarvoden och övriga ersättningar lämnas till finansavdelningen så fort som möjligt efter avslutat uppdrag. För kommittéer som pågår under långa tidsperioder ska blanketten för utbetalning lämnas till finansavdelningen i maj och i oktober.
9 § Ikraftträdande
Detta beslut träder i kraft den 1 september 2023.
Beslutet tillämpas på sammanträden som hålls från och med 1.9.2023.
På sammanträden som hållits före denna tidpunkt tillämpas Ålands landskapsregerings beslut om kommittèarvoden från 30.9.2013.
ÅLR 2023/7179
TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL OM ARBETSTIDER
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1 § Tillämpningsområde
Dessa bestämmelser tillämpas, om inte annat är stadgat, bestämt eller avtalat annanstans, på föl- jande arbetstidsformer:
a) kansliarbetstid, d.v.s. den arbetstidsform som iakttas i kansli- och därmed jämförbart ar- bete vid landskapets verk och inrättningar (nedan: kansliarbete),
b) veckoarbete, d.v.s. sådant arbete per vecka som avses i 6 § arbetstidslagen (FFS 605/96) och som inte är kansli- eller därmed jämförbart arbete och
c) periodarbete, d.v.s. arbete som avses i 7 § arbetstidslagen.
Tillämpningsanvisning:
Kansliarbetstid iakttas i sådana tjänsteförhållanden vid landskapsregeringens all- männa och övriga förvaltning i vilka ämbetsverksarbetstid tidigare, d.v.s. före detta avtals ikraftträdande 1.1.1999, har tillämpats samt i nya anställningsförhållanden som beträffande arbetets allmänna art motsvarar dessa tjänsteförhållanden. I övriga tjänsteförhållanden iakttas så kallad lång arbetstid varmed avses veckoarbete eller periodarbete.
Råder det oklarhet om till vilken arbetstidskategori ett tjänsteförhållande skall hänfö- ras, bör man rådfråga landskapets avtals- och pensionsbyrå (avtalschefen). (2.9.2003/F30/03/1/19)
Bestämmelserna tillämpas även på deltidsarbete, antingen som sådana eller enligt vad som anges särskilt.
Dessa bestämmelser tillämpas inte på tjänstemän vilkas arbetstider regleras i separata tjänstekol- lektivavtalsbestämmelser.
Anmärkning
Timmar förkortas i detta avtal med ett t och minuter med min.
2 § Tillämpning av arbetstidslagstiftningen
Arbetstidslagen den 9 augusti 1996 (FFS 605/1996), som med stöd av en blankettlag ska tillämpas på landskapets tjänstemän, iakttas till den del parterna i det här avtalet inte har kommit överens om annat och när det är fråga om stadganden av tvingande natur (40 § arbetstidslagen).
Tillämpningsanvisning: Upphävs.
2 mom. upphävs.
3 § Den ordinarie arbetstiden
Den ordinarie arbetstiden är
a) i kansliarbete 7 t 15 min per dygn och 36 t 15 min per vecka,
b) i veckoarbete, antingen 7 t 39 min vid tillämpning av jämnlånga arbetsdagar eller 8 t under fyra av veckans dygn och 6 t 15 min under det femte dygnet samt 38 t 15 min per vecka och
c) i periodarbete 114 t 45 min under en tre veckors period.
Om anställningen inte fortgår en hel arbetsperiod är den ordinarie arbetstiden per kalenderdag i genomsnitt 7 timmar och 39 minuter, dock högst 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen tillämpas när anställningen börjar eller slutar mitt under en arbetspe- riod eller när anställningen är kortare än en arbetsperiod.
4 § Reglering av den ordinarie arbetstiden i veckoarbete
Den ordinarie arbetstiden per dygn kan i veckoarbete tillfälligt förlängas till 9 t under förutsättning att den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till i medeltal 38 t 15 min under en period om högst tre veckor.
Den ordinarie arbetstiden per vecka kan i veckoarbete även arrangeras så, att den i medeltal upp- går till 38 t 15 min
a) i dagarbete och tvåskiftsarbete under en period om högst sex veckor,
b) i oregelbundet treskiftsarbete under en period om högst sex veckor och
c) i kontinuerligt skiftarbete under en period om högst ett år förutsatt att det på förhand har uppgjorts ett arbetstidsschema för minst den tid under vilken den ordinarie arbetstiden per vecka skall utjämnas till nämnda medeltal
5 § Reglering av den ordinarie arbetstiden i periodarbete
Om arbetstiden i periodarbete inte utan svårigheter eller betydande kostnader kan förverkligas på det sätt som anges ovan i 3 § c) punkten eller i 7 § 2 mom. i arbetstidslagen, kan den ordinarie arbetstiden, i enlighet med vad parterna separat avtalar, ordnas genom utjämning under en längre tidsperiod, dock högst ett år.
Protokollsanteckning:
Den ordinarie arbetstiden kan vid Ålands hälso- och sjukvård fastställas för en ut- jämningsperiod som omfattar högst tolv veckor.
Utan hinder av denna maximitid för arbetstidsutjämning kan fritidsgottgörelse till en skolhälsovårdare i periodarbete enligt tidigare praxis ges när det med hänsyn till skolarbetet är mest ändamålsenligt, dock senast innan ett nytt läsår börjar.
I periodarbete får en tjänsteman inte utan sitt samtycke hållas i nattarbete under flera än fem på varandra följande arbetsskift. Med nattarbete avses ett arbetsskift av vilket minst tre timmar infaller mellan klockan 23 och klockan 6.