DEL A ALLMÄN DEL
DEL A ALLMÄN DEL
KAPITEL I
TILLÄMPNING OCH ARBETSFRED
§ 1 Tillämpningsområde
mom. 1 Detta tjänste- och arbetskollektivavtal (UKTA) tillämpas på anställ- ningsvillkoren för undervisningspersonalen vid skolor och läroan- stalter som kommuner och samkommuner är huvudmän för. På undervisningspersonalen vid skolor och läroanstalter iakttas dessu- tom AKTA i tillämpliga delar, om inte något annat följer av detta tjänste- och arbetskollektivavtal.
mom. 2 Vad som i detta avtal överenskoms om anställningsvillkoren för tjänsteinnehavare iakttas i tillämpliga delar också i fråga om an- ställningsvillkoren för lärare i arbetsavtalsförhållande som utför motsvarande arbete och vice versa.
mom. 3 Om man i detta avtal har kommit överens om arvodesgrunden för en viss specificerad uppgift, tillämpas samma arvodesgrund också när en lärare har getts en motsvarande uppgift som lokalt benämns på ett sätt som avviker från avtalet.
mom. 4 I detta avtal avses med kommun både kommun och samkommun, och med läroanstalt för yrkesutbildning avses även yrkeshögskola.
§ 2 Lokala avtal och övriga begränsningar som gäller avtalets tillämpningsområde
mom. 1 Detta avtal tillämpas inte när man har avvikit från dess bestämmel- ser genom sådana lokala avtal som avses i § 13 mom. 1 i det kommunala huvudavtalet. Genom ett lokalt avtal kan man dock inte avvika från detta avtals bestämmelser om arbetstid, semesterns längd eller förmåner som gäller sjuk- och moderskapsledighet. Lo- kalt avtal kan heller inte träffas om en lägre lön för en tjänsteinne- havare eller arbetstagare än den lägsta grundlönen enligt löneska- lan i detta avtal.
Tillämpningsdirektiv
Enligt § 13 mom. 1 i huvudavtalet iakttas inte huvudavtalets bestämmelser om avvikande avtal, ifall man i ett riksomfattande tjänste- eller arbetskollek- tivavtal genom egna särskilda bestämmelser har kommit överens om att lo- kala avtal kan ingås. I så fall tillämpas de särskilda bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtalet.
mom. 2 Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas inte i de fall där sa- ken med stöd av ett sådant bemyndigande av Kommunala arbets- marknadsverket som föreskrivs i 3 § 2 mom. lagen om kommunala tjänstekollektivavtal reglerats genom kommunens eller samkom- munens eget tjänstekollektivavtal.
mom. 3
Tjänsteinnehavare
Enskilda kommuners specialarrangemang för tjänsteinnehavare skall fortsättningsvis iakttas i den form som de hade medan det fö- regående avtalet var i kraft, om man inte genom ett lokalt eller nå- got annat tjänstekollektivavtal kommer överens om att arrange- manget skall avskaffas.
Tillämpningsdirektiv
Ett specialarrangemang grundar sig på beslut som fattats av en behörig myndighet före 1.12.1970.
mom. 4 Om inget annat följer av detta avtal eller av något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal, kvarstår tjänsteinnehavarnas och arbets- tagarnas anställningsvillkor i den form som de vid utgången av fö- regående avtal skulle iakttas enligt tjänste- och arbetskollektivavta- let.
§ 3 Justering av tim- och tilläggsarvoden i euro
Tim- och tilläggsarvoden i euro enligt detta avtal justeras i över- ensstämmelse med de allmänna förhöjningarna i löneklass C52 (tabellen för övertimarvode), om inte något annat bestäms i under- teckningsprotokollet eller nedan i detta avtal.
§ 4 Arbetsfred
mom. 1
Tjänsteinnehavare
Medan detta avtal är i kraft får den som är bunden av avtalet inte vidta stridsåtgärder som gäller avtalets giltighet, giltighetstid eller rätta innehåll eller för att avgöra en tvist som gäller ett yrkande som baserar sig på avtalet eller för att ändra ett gällande avtal eller för att få till stånd ett nytt avtal.
mom. 2 En förening som är bunden av avtalet är dessutom skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare som avtalet gäl- ler inte bryter mot den i mom. 1 avsedda fredsplikten eller mot be- stämmelserna i avtalet. Denna skyldighet inbegriper också att före- ningen inte får stödja eller bistå vid en förbjuden stridsåtgärd eller på något annat sätt bidra till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka få slut på dem.
mom. 3
Arbetstagare Ansvaret hos arbetskollektivavtalets parter och övriga som är bundna av avtalet regleras genom lag (hänvisningsbestämmelse).
KAPITEL II
LÖN FÖR UNDERVISNINGSPERSONAL I TJÄNSTEFÖRHÅLLANDE
§ 5 Lön
mom. 1 En tjänsteinnehavares lön bestäms antingen som grundlön i euro eller enligt löneklass i C-lönetabellen. Lönerna bestäms separat för kommuner i dyrortsklass I och II, om inte något annat avtalats i bi- lagorna.
Tillämpningsdirektiv
Enligt gällande dyrortsklassificering hör följande kommuner till dyrortsklass I:
Enare, Enontekis, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Houtskär, Hyrynsalmi, Hy- vinge, Iniö, Joensuu, Jyväskylä, Kemi, Kemijärvi, Keminmaa, Kervo, Kittilä, Kolari, Korpo, Kuhmo, Kuivaniemi, Kuopio, Kuusamo, Kyrkslätt, Muonio, Nagu, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Ristijärvi, Rovaniemi, Rovaniemi lk, Salla, Savukoski, Simo, Sodankylä, Tammerfors, Tavastehus, Tervola, Torneå, Träskända, Uleåborg, Utsjoki, Vanda, Vasa och Övertorneå.
mom. 2 En tjänsteinnehavares lön bestäms enligt dyrortsklassen för den kommun där den huvudsakliga arbetsplatsen är belägen, om inte något annat avtalats i bilagorna.
Tillämpningsdirektiv
Om en lärare undervisar vid flera olika verksamhetsställen anses det hu- vudsakliga tjänstgöringsstället vara det där han undervisar flest dagar eller, om han undervisar lika mycket på flera ställen, det ställe där han får direkta arbetsdirektiv.
§ 6 Lönegrunder
mom. 1 Tjänsteinnehavarens grundlön i euro, löneklass och tjänstens lö- neskala bestäms enligt detta kapitel och respektive del och bilaga.
Tillämpningsdirektiv
Lönen för en ledande rektor i en samkommun bestäms enligt § 14 i avlö- ningskapitlet i AKTA.
mom. 2 Om behörighetsvillkoren för en tjänst förutsätter lärarutbildning och undervisningsskyldighet ingår i tjänsten, men det i lönesättningen inte finns någon lämplig lönegrupp (tjänsteinnehavaren står utanför lönesättningen), fastställer den behöriga myndigheten tjänsteinne- havarens grundlön enligt den lönesättningspunkt som han på basis av sina uppgifter/sin beteckning kan jämställas med.
mom. 3 När tjänsteinnehavarens lön inom löneskalan bestäms skall uppgif- ternas svårighetsgrad och det ansvar som är förknippat med dem beaktas. Av grundad anledning kan den övre gränsen i löneskalan överskridas.
Tillämpningsdirektiv
Se tillämpningsdirektivet till § 5 mom. 1 i avlöningskapitlet i AKTA.
mom. 4 En tjänsteinnehavares lön justeras inte om tjänsteinnehavaren utö- ver penninglönen också har andra löne- eller naturaförmåner och löneförmånerna totalt motsvarar lönen enligt detta avtal.
mom. 5 Om en tjänsteinnehavares lön enligt detta avtal har bestämts inom en löneskala, sänks hans lön inte på grund av detta avtal.
§ 7 Avdrag p.g.a. avsaknad av behörighet för andra än grundskol- och gymnasielärare
mom. 1 Till en tjänsteinnehavare som inte har den behörighet som anges i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervis- ningsväsendet (986/1998) och vars lön bestäms som ett belopp i euro betalas lönesättningspunktens grundlön minskad med minst 6 % och högst 20 % Om lönen för en lärare som saknar behörig- het skulle bli högre än lönen för en sådan lärare i motsvarande ämnen som enligt övergångsbestämmelserna bevarar sin behö- righet, kan avdraget för avsaknad av behörighet vara högst 25 %.
mom. 2 Lönen för en tjänsteinnehavare som inte har den behörighet som anges i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet 986/1998 är minst 1 och högst 6 löneklas- ser lägre än löneklassen enligt motsvarande punkt i lönesättning- en.
Tillämpningsdirektiv till moment 1 och 2
Om en viss examensnivå förutsätts i förordning 986/1998 (på annat ställe än i övergångsbestämmelserna), görs avdraget för avsaknad av behörighet utgående från lönen för denna examensnivå. Om de examina/examens- nivåer som bestäms i förordningen är alternativa, görs avdraget för avsak- nad av behörighet utgående från den examensnivå som personen har upp- nått. Om kommunen särskilt har bestämt vilken examensnivå som fordras, görs avdraget för avsaknad av behörighet utgående från denna examens- nivå.
mom. 3 Lönen för en sådan lärare som avses i 13 § 4 mom. i förordning 986/1998 bestäms enligt mom. 1–2 i denna paragraf så länge som pedagogiska studier saknas. På samma sätt tillämpas mom. 1–2 i denna paragraf på en lärare som får behörighet med stöd av 13 § 5 mom. i förordning 986/1998.
Tillämpningsdirektiv
Enligt ovan nämnda avsnitt i förordningen är också en person som genom utbildning eller arbetserfarenhet har förvärvat stor yrkesskicklighet av sär- skilda skäl behörig att ge utbildning för yrkesexamen eller specialyrkesexa- men och annan yrkesinriktad tilläggsutbildning. Av en sådan lärare förut- sätts till exempel inte pedagogiska studier för lärare.
§ 8 Hur dispens påverkar lönen
Om en lärare med stöd av dispens har utnämnts till den tjänst/det tjänsteförhållande han sköter görs inget avdrag för avsaknad av behörighet i den ordinarie lönen.
§ 9 Lönejustering genom lokalt beslut
mom. 1 En tjänsteinnehavares månadslön i euro eller löneklass justeras under avtalsperioden när tjänsteinnehavaren har avlagt den exa- men eller uppnått den behörighet som i löneklassificeringen förut- sätts för en högre grundlön i euro eller en högre löneklass. Lönen justeras från början av följande månad minst till den undre gränsen för den grundlön i euro eller löneklass som utbildningen förutsätter.
Tillämpningsdirektiv
I detta avtal avses med högre högskoleexamen sådana finländska högsko- leexamina som anges i 6 § förordningen om högskolornas examenssystem (464/1998) och sådana utländska examina som med ett beslut om jämställ- ande har jämställts med finländska högre högskoleexamina.
mom. 2 En tjänsteinnehavares månadslön i euro kan justeras inom löne- skalan om den behöriga myndigheten i kommunen anser det vara befogat.
Årsbunden del av det individuella tillägget
§ 10 Tjänstetillägg
Till tjänsteinnehavare betalas tjänstetillägg som beräknas på sum-
man av grundlönen, tidigare följande: | tjänstetillägg och dyrortstillägg enligt |
efter 2 tjänstgöringsår | 2 % |
efter 5 tjänstgöringsår | 2 % |
efter 8 tjänstgöringsår | 5 % |
efter 13 tjänstgöringsår | 5 % |
§ 11 Anställningstid som berättigar till tjänstetillägg
mom. 1 Om inte något annat följer av bestämmelserna nedan i detta avtal, räknas såsom anställningstid som berättigar till tjänstetillägg den tid som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren efter att ha fyllt 18 år haft en anställning som betraktas som huvudsyssla hos en arbetsgivare inom landet eller utomlands, om det är fråga om arbete som lärare
eller rektor eller en anställning i sådana uppgifter som medför vä- sentlig nytta i de nuvarande uppgifterna.
Tillämpningsdirektiv
Det skall vara fråga om en anställning som grundar sig på ett arbetsavtal el- ler ett tjänsteförhållande, varför t.ex. enbart ägande eller delägarskap inte är tillräckligt, och inte heller verksamhet som privat näringsidkare.
mom. 2 Om en tjänsteinnehavare har arbetat i en lärartjänst eller i lärar- uppgifter eller som timlärare i huvudsyssla, skall vid bedömningen av om kriterierna för huvudsyssla är uppfyllda iakttas de förutsätt- ningar och timgränser för huvudsyssla som gällde under respektive anställning och som bestämts särskilt för undervisningsområdet.
mom. 3 Anställning i andra uppgifter än läraruppgifter betraktas som hu- vudsyssla om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt har varit minst 19 timmar. Anställningstid före 1.1.1990 betraktas dock som huvudsyssla bara om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka har varit minst 20 timmar.
§ 12 Anställningstid som utgör grund för pension
Den anställningstid på basis av vilken en person får pension berät- tigar inte till tjänstetillägg. Denna begränsning gäller dock inte vid skillnadspension, deltidspension eller delinvalidpension som beta- las av Kommunernas pensionsförsäkring eller statskontoret.
§ 13 Uträkning av tjänstetillägg
Vid sammanräkningen av flera anställningsperioder för tjänstetill- lägg beaktas endast hela månader, varvid även en tjänstgöring som fortgått oavbrutet i 30 dagar betraktas som en månad.
§ 14 Avbrott i tjänsteutövningen som räknas till tjänstetilläggstiden
mom. 1 När man räknar ut den anställningstid som berättigar till tjänstetill- lägg, avdras de kalenderdagar under vilka tjänsteutövningen/tiden i arbete varit avbrutet.
Tillämpningsdirektiv
Avdragen räknas i kalenderdagar, varvid 30 dagar utgör en månad. De da- gar som avdras skjuter med motsvarande antal dagar upp tidpunkten för när den tid som berättigar till tjänstetillägg blir uppfylld. Om den tid som avdras är t.ex. två dagar skjuts tidpunkten för när den tid som berättigar till tjänste-
tillägg uppfylls upp med två dagar. När avdraget görs räknar man ihop alla dagar som skall avdras för de olika anställningarna.
mom. 2 Till anställningstiden räknas dock semestertid och tjänstledighet eller arbetsledighet i följande fall:
1 tjänsteinnehavaren har haft löneförmåner under moderskaps- ledighet/sjukledighet,
2 tjänsteinnehavaren har lyft dagpenning i enlighet med sjukför- säkringslagen eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldra- penning,
3 tjänsteinnehavaren har lyft olycksfallsersättning eller annan ersättning för sådan tid under vilken han skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön,
Tillämpningsdirektiv
Om ersättningen är större än lönen och ingen lön utbetalas, avdras ti- den inte från den tid som berättigar till tjänstetillägg.
4 tjänsteinnehavaren har fullgjort sin värnplikt, vapenfri tjänst el- ler civiltjänst, och har återvänt till tjänsteutövningen eller arbe- tet inom lagstadgad tid,
5 utbildnings- eller studietid beaktas till den del som tiden inte sammanlagt överskrider 30 dagar under ett kalenderår och
6 av tjänstledighet/arbetsledighet som beviljats av andra orsaker än de som nämns i punkt 1–5 beaktas högst 30 dagar under ett kalenderår, förutsatt att personen utövat sin tjänst minst 30 skolarbetsdagar under kalenderåret, som anställd hos den ar- betsgivare som beviljat tjänstledigheten/arbetsledigheten.
§ 15 Ansökan om tjänstetillägg
mom. 1 Ett villkor för att en anställd skall få tjänstetillägg är att tjänstetilläg- get söks skriftligt och senast inom två år från det att rätten till tjäns- tetillägg uppkommit. Om ansökan har framställts senare, beviljas tjänstetillägg inte retroaktivt för längre tid än ett år.
Den behöriga myndigheten kan besluta att tjänstetillägg beviljas utan ansökan, om tjänsteinnehavaren tidigare beviljats tjänstetill- lägg i kommunen.
mom. 2 Rätten till tjänstetillägg börjar första dagen i den månad som följer efter att anställningstiden som berättigar till tjänstetillägg blivit upp- fylld.
Tillämpningsdirektiv
Det är den sökandes skyldighet att framlägga en skriftlig redogörelse för de anställningstider hos andra arbetsgivare som han gör anspråk på att skall godkännas som tid som berättigar till tjänstetillägg. Den som ansöker om tjänstetillägg är skyldig att visa en bestyrkt översättning av intyg som inte är skrivna på finska eller svenska.
§ 16 Övergångsbestämmelse
mom. 1 En lärare som 31.7.2000 var anställd i huvudsyssla enligt detta av- tal och vars anställning fortsatt 1.8.2000 har för tiden fram till 31.7.2000 rätt till tjänstetilläggstid enligt de bestämmelser som gällde 31.7.2000, dock inte för utbildningstid. Anställningar därefter godkänns för tjänstetillägg enligt de bestämmelser som gällde 1.8.2000.
Tillämpningsdirektiv
Om anställningen 1.8.2000 fortsatt utan avbrott i någon annan kommun/ samkommun än den där anställningen upphörde 31.7.2000, kan den nya arbetsgivaren enligt prövning antingen justera grunden för tjänstetillägg som beviljas för första gången, så att detta motsvarar tjänstetilläggstiden enligt de gamla bestämmelserna, eller också godkänna anställningstiden på basis av ett intyg från den förra arbetsgivaren.
mom. 2 När en lärare, som inte 31.7.2000 hade en sådan anställning hos en kommunal arbetsgivare som avses i detta avtal eller vars konti- nuerliga anställning hos den kommunala arbetsgivaren emellanåt har avbrutits eller avbryts senare, påbörjar en kommunal anställ- ning, tillämpas i fråga om tjänstetillägg enbart de bestämmelser som gällde 1.8.2000.
§ 17 Årstillägg/årsförhöjning
mom. 1 Till årstillägg som ingår i den årsbundna delen av det individuella tillägget eller till årsförhöjning som ingår i grundlönen berättigar tjänstgöringstid som i huvudsyssla anställd rektor, lärare eller timlä- rare vid högskola, universitet, statlig eller till statsandel berättigad kommunal eller privat skola eller läroanstalt under högskolenivå, och eventuell övrig tjänstgöringstid som avtalats i respektive del el- ler bilaga. För en medborgare i en EU-medlemsstat godkänns för årstillägget/årsförhöjningen också anställning i huvudsyssla i en
undervisningsuppgift som utförts i någon annan medlemsstat än Finland och anställning i huvudsyssla i sådant annat arbete som enligt samma del eller bilaga godkänns som arbetserfarenhet i be- hörighetsvillkoren och som uppfyller de övriga krav på arbetserfa- renhet som ställs i avtalet.
mom. 2 När man räknar ut, ansöker om och betalar årstillägg/årsförhöjning iakttas § 11, 12, 13, 14 och 15.
§ 18 Individuellt tillägg
mom. 1 Tjänsteinnehavare kan betalas ett individuellt tillägg i euro, vilket hör till den ordinarie lönen och grundar sig på tjänsteinnehavarens individuella yrkesskicklighet och arbetsresultat.
Tillämpningsdirektiv
1 Allmänna principer för beviljande av individuellt tillägg
Det individuella tillägget motsvarar till innehåll och karaktär det indivi- duella tillägg som avtalats i AKTA, avlöningskapitlet § 6. Utöver det individuella arbetsresultatet och yrkeskompetensen kan man beakta tjänsteinnehavarens mångsidighet/disponibilitet och specialkunskaper (t.ex. yrkesinriktad fortbildning) som överlag är till nytta på arbetsplat- sen och inte bara i det egna undervisningsarbetet, samt samarbets- förmåga, förmåga till självständigt beslutsfattande (egna initiativ o.d.), utvecklingsvilja och arbetsetik (pålitlighet, ansvarskänsla e.d.). Om någon av dessa egenskaper redan har beaktats i UKTA (t.ex. löne- klass för grundskolelektor med dubbel behörighet) finns det ingen or- sak att använda denna faktor som grund för ett individuellt tillägg.
2 Bedömning av arbetsprestationen som styrinstrument
Utvärdering av arbetsprestationen och yrkesskickligheten är redskap för styrning av den anställdes arbetsprestation. Syftet är att grunden för beviljandet och betalning av det individuella tillägget kontrolleras vid den årliga diskussionen mellan chefen och den anställde och att man i det sammanhanget utvärderar arbetsprestationen och målupp- fyllelsen samt bestämmer hur uppgifterna skall prioriteras under det kommande året och ställer upp individuella mål. En systematisk utvär- dering hjälper rektorerna att få inblick i de anställdas arbete och att upptäcka deras utvecklingspotential. Beaktande av individens utveckl- ingspotential är en avgörande faktor när det gäller att motivera till goda arbetsprestationer.
3 Parallell granskning av grunderna för den lön som betalas i tjänsten och det individuella tillägget
Ofta kan det vara motiverat att samtidigt granska grunderna för den lön som betalas i tjänsten (arbetets svårighetsgrad och vilka faktorer som beaktats) och grunderna för det individuella tillägget (personlig kompetens m.m.). Ibland är det svårt att avgöra om ett drag i tjänste- innehavarens arbete är en del av den egentliga uppgiften (kompe- tenskrav som ställs för uppgiften e.d.) eller om det beror på tjänstein- nehavarens egenskaper (t.ex. att den anställde på grund av sina egenskaper används också för andra uppgifter). Erfarenhet av lärar- arbete och den yrkesskicklighet detta medför har redan beaktas i sy- stemet med tjänstetillägg och årsförhöjningar och det individuella till- ägget skall alltså grunda sig på andra faktorer.
Övriga tillägg och arvoden
§ 19 Fjärrortstillägg
Kommunen kan efter prövning betala tjänsteinnehavare ett fjär- rortstillägg i euro som en del av den ordinarie lönen. Till en tjänste- innehavare som 30.4.1995 fått ett fjärrortstillägg enligt det då gäl- lande kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervis- ningssektorn betalas fortsättningsvis ett motsvarande tillägg i euro så länge som anställningen hos kommunen i fråga fortsätter utan avbrott. En övergång till en annan tjänst eller ett annat arbete i kommunen/samkommunen eller en ändring i kommunindelningen inverkar inte på betalningen av fjärrortstillägget, förutsatt att det också i den nya tjänsten eller det nya arbetet och på det huvudsak- liga tjänsteutövningsstälIet betalades fjärrortstillägg 1.1.1995.
Tillämpningsdirektiv
Det kan vara motiverat att betala prövningsbaserade fjärrortstillägg på glest bebodda och avsides belägna områden, om dessa förhållanden inte på nå- got annat sätt har beaktats i lönen.
§ 20 Avrundning av vissa tilläggsarvoden
De arvoden som anges i detta avtal (övertimarvode och andra till- läggsarvoden) avrundas till närmaste cent så att 0,005 avrundas uppåt.
§ 21 Stödundervisning och elevhandledning
mom. 1 Arvodet för stödundervisning bestäms enligt övertimarvodesgrun- den i lärarens egen tjänst.
mom. 2 Arvodet för elevhandledning bestäms likaså enligt övertimarvodes- grunden i lärarens egen tjänst.
§ 22 Arvode för skötsel av annan lärares timme
Om en lärare åläggs att vid sidan av sin egen undervisningstimme eller någon annan avlönad arbetsuppgift samtidigt ha hand om en annan lärares klass, betalas per timme 30 % av övertimarvodet för lärarens egen tjänst.
§ 23 Arvode för förhör av privatelev
För förhör av privatelev betalas en tjänsteinnehavare 30,57 euro i arvode, om inte något annat har avtalats om förhörsarvode i bila- gorna. Arvodet inkluderar ersättning för förberedelse, korrigering och bedömning samt vid behov övervakning. Förhöret består av skriftligt och muntligt förhör, arbetsprov och omtagning av prov. Om flera än en privatelev deltar i samma förhör betalas läraren fullt ar- vode per elev för de tre första eleverna, hälften av arvodet för den fjärde till och med den nionde eleven och en fjärdedel av arvodet från och med den tionde eleven.
§ 24 Övertimarvode
mom. 1 Till lärare betalas övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten i tjänsten, om inte något annat avtalats i bilagorna.
mom. 2 Årsarvode för en veckoövertimme betalas varje månad under året till lärare för vilka fastställts en övertimme per vecka under alla ar- betsveckor under läsåret.
Tillämpningsdirektiv
Med årsarvode för en veckoövertimme avses att ersättningen för en över- timme per vecka utjämnas över 12 månader. Läraren skall i snitt ha minst en övertimme under alla arbetsveckor. Arbetsveckornas antal är 32 i gamla tekniska läroanstalter (tillämpas endast vid yrkeshögskolor), 33 i vuxen- gymnasier, 35 i musikläroanstalter och 38 i alla andra skolor/läroanstalter.
mom. 3 Det belopp som per månad betalas som årsarvode för en vecko- övertimme räknas ut på följande sätt:
Lön i euro
övertimarvodesgrunden enligt respektive bilaga | x | koefficienten för dyrortsklassen (I/0,83 eller II/0,85) |
undervisningsskyldigheten i tjänsten | ||
eller
Lön enligt löneklass
beloppet i tabellen för övertimarvode enligt tjänstens löneklass |
undervisningsskyldigheten i tjänsten |
mom. 4 Årsarvodet för en veckoövertimme beräknas på grundlönen i euro/löneklassen och undervisningsskyldigheten i tjänsten. I grund- lönen i euro/löneklassen beaktas varken tjänsteinnehavarens års- bundna del av det individuella tillägget, andra individuella tillägg/ årsförhöjningar eller andra lönefaktorer som nämns särskilt i bila- gorna. Som undervisningsskyldighet räknas undervisningsskyldig- heten i tjänsten, utan beaktande av minskning av tjänsteinnehava- rens undervisningsskyldighet.
mom. 5 Om antalet övertimmar är lägre än antalet arbetsveckor betalas arvode för de timmar som hållits.
Tillämpningsdirektiv
Arvodet för en timme som hållits inkluderar också löneandelen för skolans ferier.
mom. 6 Priset för en enskild övertimme (engångstimarvode) får man ge- nom att multiplicera det månatliga årsarvodet för en veckoöver- timme med 12, så att det blir ett årligt övertimarvode, och sedan di- videra resultatet med antalet arbetsveckor vid skolan/läroanstalten, om inte något annat bestäms i bilagorna.
§ 25 Ordinarie lön
mom. 1 En tjänsteinnehavares ordinarie lön består av följande lönedelar:
1 grundlön eller uppgiftsrelaterad grundlön inklusive tillägg som beräknas med hjälp av koefficient, även doktorstillägg (§ 5 och bilagorna)
2 tjänstetillägg och årstillägg (§ 10–17)
3 individuellt tillägg och fjärrortstillägg (§ 18–19)
4 u-områdestillägg (del B § 9)
5 individuellt lönetillägg (del B och bilagorna)
mom. 2 Om en lönefaktor (t.ex. förtroendemannaersättning) har avtalats i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet avgör bestämmelserna i AKTA om lönefaktorn hör till den ordinarie lönen.
Tillämpningsdirektiv
Till grundlönen enligt mom. 1 punkt 1 hör tjänstens inplaceringslöneklass/ grundlön i euro, löneklass-/grundlönehöjande löneklasser/tilläggsarvoden på basis av utbildning, årsförhöjningar/årstillägg och övriga lönefaktorer som i bilagorna har avtalats höra till grundlönen. Vid tillämpning av del B och C består den ordinarie lönen av den uppgiftsrelaterade grundlönen in- klusive dyrortstillägg, den årsbundna delen av det individuella tillägget, indi- viduella tillägg, fjärrortstillägg och individuella lönetillägg.
§ 26 Lönebetalning, löneförmåner och uträkning av lön
mom. 1 På lönebetalning till tjänsteinnehavare tillämpas bestämmelserna i AKTA, om inget annat bestäms nedan i detta avtal.
mom. 2 Om det beslutats att en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande in- leds vid månadens början anses rätten till löneförmåner ha börjat samma dag, förutsatt att den som valts till tjänsten har inlett sin tjänsteutövning den första ordinarie arbetsdagen och att den tjäns- teinnehavare som tidigare skött tjänsten då inte längre varit i tjänst.
mom. 3 Övertimarvoden samt andra tilläggsarvoden och ersättningar för särskilda uppgifter betalas i efterhand månadsvis antingen i slutet av månaden eller i början av följande månad, om man inte lokalt kommit överens om något annat. Övertimarvoden och andra till- läggsarvoden för augusti kan även betalas i samband med den or- dinarie lönen för oktober, om det inte är möjligt att betala dem på ovan nämnda sätt.
mom. 4 Till tillsvidareanställda tjänsteinnehavare och visstidsanställda tim- lärare betalas ordinarie lön för varje kalendermånad senast på må- nadens sista kalenderdag, dock inte på en lördag. Till en tjänstein- nehavare som har fått tjänstledighet från sin ordinarie tjänst för att interimistiskt sköta en annan tjänst i kommunen betalas ordinarie lön enligt mom. 1–2. Övertimarvoden samt tilläggsarvoden och er- sättningar för särskilda uppgifter betalas enligt mom. 3.
Tillämpningsdirektiv
Till följd av ändringarna i detta kapitel upphävs följande bestämmelser i del B av den 28.2.2005:
§ 27 När rätten till löneförmåner som baserar sig på tjänsteförhållan- det börjar och upphör
§ 28 Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad
§ 31 Hur avstängning från tjänsteutövning inverkar på lönen
§ 32 Lönebetalning
§ 33 Lönespecifikation och löneintyg
§ 35 Rätt till sjuklön för timlärare i bisyssla
§ 27 Arvode för korttidsvikarier
Om en vikaries anställning varar högst fem skolarbetsdagar beta- las ett timarvode enligt arvodesgrunderna för timlärare. Till detta timarvode läggs varken tjänstetillägg, årstillägg/årsförhöjningar el- ler andra individuella tillägg.
KAPITEL III ARBETSTID
§ 28 Arbetstidsformer
Undervisningspersonalens arbetstider framgår av respektive bi- laga.
Tillämpningsdirektiv
Undervisningspersonalens arbetstidsformer är följande (förteckningen efter varje arbetstidsform är inte uttömmande, utan skall betraktas som exempel):
1 Arbetstid baserad på undervisningsskyldighet och övertimmar
– lärare i grundskolor
– lärare i gymnasier
– lärare vid läroanstalter för yrkesutbildning, med undantag av punkt 2
2 Helhetsarbetstid (byråarbetstid anpassad efter läroanstaltens verk- samhet, AKTA kap. III § 8)
– rektorer i grundskolor och gymnasier och innehavare av biträ- dande rektorstjänster i grundskolor och gymnasier
– rektorer vid läroanstalter för yrkesutbildning, biträdande rektorer, vuxenutbildningsföreståndare och studiehandledare
– heltidsanställd undervisningspersonal vid läroanstalter inom social- och hälsovård och skogsbruksläroanstalter
3 Vissa på årsarbetstimmar baserade arbetstider
– lektorer i elevhandledning i grundskolor
– lärartjänsteinnehavare vid medborgarinstitut
– undervisningspersonal vid yrkeshögskolor som omfattas av det nya löne- och arbetstidssystemet
4 38 ¼ timmes arbetstid
– lärare vid yrkesutbildningscenter för vuxna
Arbetstiden för timlärare i bisyssla vid medborgarinstitut, bildkonstskolor för barn och unga, skolor med flera konstarter och yrkesutbildningscenter för vuxna samt för timlärare i bisyssla i tjänsteförhållande vid olika skolor och läroanstalter bestäms enligt arbetsavtal eller enligt respektive bestämmelse som gäller för timlärare i tjänsteförhållande.
§ 29 Arbetsdagarnas antal och förläggning samt längden på en undervisningstimme
Antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbets- givaren samt längden på en undervisningstimme bestäms enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande doku- ment.
Tillämpningsdirektiv
Avsikten med bestämmelsen är att den del av lärarens arbetstid i sko- lan/läroanstalten som regleras av arbetsgivaren skall förbli kvantitativt och tidsmässigt oförändrad.
I grundskolan iakttas dock bestämmelserna i lagen och förordningen om grundläggande utbildning.
mom. 2 Om det med tanke på utbildningsarrangemangen är nödvändigt att tillämpa bestämmelserna i denna paragraf på något annat sätt, kan man från fall till fall särskilt komma överens om detta med förtroen- demannen i fråga. Denna bestämmelse gäller t.o.m. 31.7.2007.
KAPITEL IV
KALKYLERAD SEMESTER, SEMESTER OCH SEMESTERPENNING
§ 30 Rätt till semester
mom. 1 Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare som hör till undervisnings- personalen har rätt till semester, ingår en bestämmelse om detta i respektive bilaga och semestern bestäms enligt AKTA per 31.1.2001, dock med de undantag som anges i mom. 2 punkt 1–3.
mom. 2 En kalkylerad semester börjar 16.6 och de faktorer som inverkar på semesterns längd, dvs. fulla kvalifikationsmånader, dagar som lik- ställs med tjänsteutövningsdagar och tidigare anställning som in- verkar på semestern, följer semesterbestämmelserna i AKTA per 31.1.2001, med följande undantag:
1 En full kvalifikationsmånad är en kalendermånad under kvalifi- kationsåret då en innehavare av huvudtjänst har minst 16 ka- lenderdagars tjänsteutövning (ersätter AKTA kap. IV § 3).
2 Dagar som likställs med tjänsteutövningsdagar är även de i kap. IV § 4 i AKTA angivna dagar som likställs med arbetade dagar.
3 Anställningstid som inverkar på semestern för undervisnings- personal är samma anställningstid som ger rätt till tjänstetill- lägg med stöd av UKTA.
mom. 3 Längden på den kalkylerade semestern bestäms så att fulla kvalifi- kationsmånader under kvalifikationsåret multipliceras med det hel- tal (semesterintjäningstal) som motsvarar det procenttal som anges i § 14 i semesterkapitlet i AKTA och resultatet divideras med två. Om resultatet inte blir ett heltal, avrundas det uppåt till det närm- aste heltalet. De kalkylerade semesterdagarna inplaceras i kalen- dern från 16.6 framåt. Som kalkylerade semesterdagar räknas alla vardagar (med undantag av midsommarafton).
mom. 4 Semesterpenning beräknas och betalas enligt AKTA och med be- aktande av mom. 1–2 i denna paragraf.
mom. 5 För lärare vid gymnasier och vuxengymnasier beräknas semester- penningen på den ordinarie lönen plus arvoden för koefficienttim- mar (bilaga 2 § 9), för gymnasieresurstimmar (bilaga 2 § 10), för timmar som räknas till undervisningsskydligheten (bilaga 3 § 8) och för månatligen regelbundet återkommande uppgifter (tidigare fast lön). Arvoden för klassövertimmar beaktas däremot inte.
§ 31 Semesterdagsersättning för visstidsanställda tjänsteinnehavare
mom. 1 Om en visstidsanställd tjänsteinnehavare har varit anställd under hela arbetsåret, betalas när anställningen upphör två dagars ordi- narie lön i semesterdagsersättning för varje full kvalifikationsmånad enligt § 30 mom. 2. Från semesterdagsersättningen avdras antalet sommaravbrottsdagar som ingår i anställningen.
mom. 2 Om en visstidsanställd tjänsteinnehavare har varit anställd under kortare tid än hela arbetsåret, betalas när anställningen upphör två dagars ordinarie lön i semesterdagsersättning för varje sådan full kvalifikationsmånad som avses i § 30 mom. 2. Från semester- dagsersättningen avdras de vardagar under höst-, jul-, sport- och påskloven samt de sommaravbrottsdagar som ingår i anställning- en.
Tillämpningsdirektiv
Bestämmelsen gäller inte undervisningspersonal som har rätt till semester.
Den ordinarie lönen enligt mom. 1 och 2 är den ordinarie lönen när anställ- ningen upphör.
§ 32 Vissa semesterförmåner
En innehavare av huvudtjänst och en timlärare i huvudsyssla som inte har rätt till semester och som permanent eller tillfälligt övergår till en sådan tjänst eller uppgift inom UKTA:s tillämpningsområde som omfattas av bestämmelserna om semester, har under det ak- tuella semesteråret rätt till semester och semesterersättning enligt bestämmelserna i AKTA, med avdrag för den kalkylerade se- mestern.
KAPITEL V
AVBROTT I TJÄNSTEUTÖVNINGEN
§ 33 Tjänstledighetens inverkan på lönen
Xxx tjänstledighet inverkar på lönen bestäms enligt detta kapitel och kap. V i AKTA, om inget annat bestäms i detta avtal.
Tillämpningsdirektiv
Till följd av ändringarna i detta kapitel upphävs följande bestämmelser i del B av den 28.2.2005:
§ 16 Rätt till sjukledighet
§ 17 Sjuklön
§ 18 Sjukdom som leder till pensionsfall
§ 19 Personskada som förorsakats av brott
§ 20 Olycksfall och yrkessjukdom
§ 21 Rehabiliteringsstöd
§ 22 Moderskapsledighetens längd och rätt till avlönad moderskaps- ledighet
§ 23 Offentligt uppdrag
§ 34 Sjukledighet
mom. 1 På sjuklön tillämpas AKTA kap. V § 1–5, bortsett från § 2 mom. 4 och 6.
Tillämpningsdirektiv
Sjukledigheten kan inte avbrytas så att veckoslut eller ferier som infaller un- der arbetsperioden (bl.a. höst-, jul-, sport- och påsklov) inte ingår i sjukle- digheten, om läkarintyget visar att läraren varit arbetsoförmögen också dessa dagar.
Däremot är det inte nödvändigt att anhålla om tjänstledigt under sko- lans/läroanstaltens sommaravbrott.
Övertimmar och timmar med särskilda uppgifter ersätts dock utan avdrag också om den avlönade tjänstledigheten pågår i mer än 60 kalenderdagar.
På sjukledigheter som börjat före 1.3.2005 tillämpas bestämmelserna i UKTA 2003–2004 av den 28.2.2005.
mom. 2 När karenstiderna för sjukledighet enligt AKTA kap. V § 2 mom. 2 räknas ut, betraktas anställningen som oavbruten om läraren har tjänstgjort som lärare i kommunen ända till slutet av arbetstiden för föregående termin och tjänstgöringen fortgår i kommunen vid bör- jan av följande arbetsår.
mom. 3 Sjukledigheten anses vara sammanhängande på det sätt som av- ses i AKTA kap. V § 2 mom. 5 även om skolans sommaravbrott, andra ferier (t.ex. xxxxxxx), semester, kalkylerad semester eller tid med rehabiliteringsstöd infaller under sjukledigheten.
§ 35 Hur den kalkylerade semestern inverkar på lönen
Kalkylerad semester räknas inte till antalet avlönade lediga dagar på grund av sjukledighet, olycksfall i arbete, yrkessjukdom eller sjukdom som leder till pensionsfall eller rehabiliteringsstöd. Däre- mot räknas till tjänstledigheten sådana dagar som står utanför den kalkylerade semestern och för vilka tjänsteinnehavaren inte har ansökt om tjänstledighet, om tjänstledigheten har börjat före och fortgår efter sommaravbrottet.
§ 36 Moderskapsledighetens längd och rätt till avlönad moderskapsledighet mom. 1 Moderskapsledigheten för en tjänsteinnehavare är minst 72 varda-
gar. Tjänsteinnehavare har rätt att för de 72 första vardagarna un-
der moderskapsledigheten få sin ordinarie lön enligt vad som avta- lats i AKTA.
mom. 2 När karenstiderna för moderskapsledighet enligt AKTA kap. V § 9 räknas ut, betraktas anställningen som oavbruten om läraren i fråga har tjänstgjort som lärare i kommunen ända till slutet av ar- betstiden för föregående termin och tjänstgöringen fortgår i kom- munen vid början av följande arbetsår.
§ 37 Kortvarigt avbrott i föräldra- och vårdledighet på grund av xxxxx
Om en lärare avbryter sin föräldra- eller vårdledighet under en ferie som infaller under skolans/läroanstaltens arbetsperiod (höst-, jul-, sport- eller påsklov) har läraren inte rätt till lön under ferien.
Tillämpningsdirektiv
Avsikten med bestämmelsen är att få lärarna att anhålla om sammanhäng- ande tjänstledighet och på det sättet trygga vikariens lön under ferierna.
§ 38 Lön under partiell tjänstledighet
I deltidsarbete är grundlönen och de tillägg i euro som hör till den ordinarie lönen lägre i samma proportion som tjänsteinnehavarens arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt detta tjänste- och arbetskollektivavtal.
Tillämpningsdirektiv
När det gäller arbetstid baserad på undervisningsskyldighet räknas uppfylld undervisningsskyldighet som full arbetstid.
§ 39 Avbrott i tjänsteutövning p.g.a. hälsoundersökningar
När tjänsteutövningen avbryts på grund av att tjänsteinnehavaren genomgår en hälsoundersökning som arbetsgivaren förutsätter, en fortsatt undersökning eller kontroll, eller på grund av en sådan lagstadgad eller i instruktion eller reglemente föreskriven kontroll som tjänsteutövningen kräver, skall ordinarie lön betalas för denna tid. Likaså betalas ordinarie lön om tjänsteutövningen är avbruten på grund av att tjänsteinnehavaren med anledning av ett verkligt behov fått läkarremiss till undersökningar eller till medicinska undersökningar som föregår förlossning, eller på grund av att hon genomgår en sådan läkarundersökning som krävs för moder- skapspenning enligt sjukförsäkringslagen.
Tillämpningsdirektiv
Med verkligt behov avses här att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstiden eller att det är fråga om ett plötsligt undersökningsbehov.
Avtalsbestämmelsen gäller inte på eget initiativ företagna besök hos läkare eller tandläkare eller besök i vårdsyfte, inte heller undersökningar som varar flera dagar i sträck eller undersökningar som har utförts i samband med ett sådant läkarbesök som en tjänsteinnehavare har företagit på eget initiativ.
Med medicinska undersökningar som föregår förlossning avses en av lä- kare eller annan hälsovårdspersonal utförd undersökning eller utförande av ett laboratorieprov eller motsvarande prov som baserar sig på en sådan undersökning, om provet bottnar i ett medicinskt behov att utreda den gra- vida arbetstagarens eller fostrets hälsotillstånd. För att lön skall betalas krävs det att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstid.
§ 40 Dag-, moderskaps- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen samt vissa andra ersättningar
mom. 1 Arbetsgivaren har rätt att få den del av dag- eller moderskaps- penningen enligt sjukförsäkringslagen som motsvarar den lön som arbetsgivaren betalt under tjänsteinnehavarens/arbetstagarens sjuk- eller moderskapsledighet.
mom. 2 Arbetsgivaren har den rätt som avses i mom. 1 också när det är fråga om en tjänsteinnehavare/arbetstagare som inte är berättigad till semester under den tid skolarbetet är avbrutet på grund av sko- lans/läroanstaltens ferier och som inte har beviljats tjänstledighet, men har rätt till dag-/moderskaps-/föräldrapenning, rehabiliterings- stöd för viss tid eller rehabiliteringspenning enligt sjukförsäkrings- lagen.
mom. 3 Arbetsgivaren har dock inte rätt till ersättningar enligt mom. 1–2 för den kalkylerade semestertid som börjar 16.6. När det gäller tjänste- innehavare på vilka del D tillämpas har arbetsgivaren, med avvi- kelse från ovan, inte rätt till ersättningar enligt mom. 1–2 för de 30 första vardagarna räknat från sommarledighetens början.
mom. 4 Vad som avtalats i mom. 1–3 gäller även sådan ersättning enligt lagen om smittsamma sjukdomar eller ersättning från annat håll som avses i AKTA kap. V § 2 mom. 8 och 9.
mom. 5 För att få löneförmåner under sjuk- eller moderskapsledigheten skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren iaktta gällande lagstiftning och övriga bestämmelser om vad som krävs för att man skall få dag- eller moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen. Om ar-
betsgivaren till följd av tjänsteinnehavarens/arbetstagarens för- summelse eller åtgärder går miste om en förmån, skall löneför- måner som ges på basis av sjukledighet, moderskapsledighet och olycksfall eller yrkessjukdom minskas med ett belopp som motsva- rar förlusten.
§ 41 Partiell vårdledighet
mom. 1 En lärare som följer helhetsarbetstid har rätt till partiell vårdledighet enligt kap. V i AKTA. Den partiella vårdledigheten beviljas som minskning av undervisningstimmarna och den övriga arbetstiden i den proportion som dessa delar av arbetstiden utgör av den totala arbetstiden per vecka. Under avbrott i skolarbetet tas den partiella vårdledigheten i sin helhet från den övriga arbetstiden. För en rek- tor med helhetsarbetstid kan den partiella vårdledigheten också ordnas så, att den i första hand tas från undervisningstimmarna.
mom. 2 För en lärare vars arbetstid är baserad på undervisningsskyldighet ges partiell vårdledighet på det sätt som arbetsgivaren och läraren kommer överens om. Om enighet inte kan nås skall lärarens antal undervisningstimmar fastställas till i snitt 18 timmar per vecka.
§ 42 Repetitionsövningar i reserven
Till den som kallats till repetitionsövningar i reserven eller, med stöd av 53 § lagen om räddningsväsendet (561/1999), till befolk- ningsskyddsutbildning betalas för den tid som åtgår till repetitions- övningarna eller befolkningsskyddsutbildningen den ordinarie lönen minskad med beloppet av reservistlönen eller motsvarande ersätt- ning. För de lärartjänstinnehavare som inte har rätt till semester med stöd av lagstiftning eller andra bestämmelser görs inget så- dant avdrag under skolans sommaravbrott.
Tillämpningsdirektiv
Bestämmelsen tillämpas inte på dem som deltar i en frivillig repetitionsöv- ning.
KAPITEL VI GEMENSAMMA LÄRARE
§ 43 Tillämpningsområde
mom. 1 Om arbetsgivaren har ålagt en lärartjänsteinnehavare undervisning och/eller annat arbete enligt olika utbildningslagar vid någon annan läroanstalt än den egna, eller om arbetsgivaren har ålagt läraren
undervisning och/eller annat arbete enligt en och samma utbild- ningslag i olika administrativt sett självständiga läroanstalter, till- lämpas bestämmelserna i detta kapitel på tjänsteinnehavaren, om inte något annat följer av mom. 2.
mom. 2 Detta kapitel tillämpas inte på lärare som undervisar i både en grundskola och ett gymnasium, lärare som undervisar i två eller flera grundskolor och inte heller på lärare som undervisar i två eller flera gymnasier, om inte arbetsgivaren bestämt att läraren utöver den grundläggande utbildningen och/eller gymnasieundervisningen skall undervisa inom yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning, fritt bildningsarbete eller grundläggande konstundervisning någon annanstans än i grundskolan/gymnasiet.
Tillämpningsdirektiv
Detta kapitel tillämpas inte på lärare som undervisar vid läroanstalter med yrkesutbildning på flera områden.
§ 44 Bestämning av anställningsvillkoren
Anställningsvillkoren för tjänsteinnehavare som avses i detta kapi- tel bestäms enligt den skola/läroanstalt där tjänsten har inrät- tats/placerats.
§ 45 Lön
mom. 1 Lönen för en tjänsteinnehavare som undervisar eller arbetar vid två eller flera verksamhetsställen som avses i § 43 är två löneklasser högre än vad som annars betalas i tjänsten. För en lärartjänstein- nehavare vars grundlön bestäms i euro enligt del B eller C räknas tillägget ut så att lärarens grundlön enligt lönesättningspunkten multipliceras med 0,08. Om avståndet mellan verksamhetsställena är en kilometer eller kortare, har tjänsteinnehavaren inte rätt till högre grundlön/löneklass.
mom. 2 Om en tjänsteinnehavare i medeltal minst fyra gånger i veckan by- ter verksamhetsställe mitt under arbetsdagen för att hålla sina undervisningstimmar eller utföra någon annan uppgift som arbets- givaren anvisat och avståndet mellan ställena är minst en kilome- ter, eller om en tjänsteinnehavare från sin bostad eller från det verksamhetsställe som ligger närmast bostaden reser sammanlagt minst 140 km i veckan till ett annat verksamhetsställe eller till andra verksamhetsställen för att hålla sina timmar, betalas en lön som är tre löneklasser högre än den som annars betalas i tjänsten. För en
lärartjänsteinnehavare vars grundlön bestäms i euro enligt del B el- ler C räknas tillägget ut så att lärarens grundlön enligt lönesätt- ningspunkten multipliceras med 0,12.
Tillämpningsdirektiv
Avtalsbestämmelserna för gemensamma lärare tillämpas inte på en lärar- tjänsteinnehavare som är gemensam för grundskola och/eller gymnasium och/eller vuxengymnasium.
§ 46 Undervisningsskyldighet och ersättning för resekostnader
mom. 1 Om antalet arbetsveckor per år vid olika läroanstalter avviker från varandra, räknar man ut en årlig undervisningsskyldighet för tjäns- teinnehavaren.
mom. 2 En tjänsteinnehavare som fullgör minst en tredjedel av sin under- visningsskyldighet vid någon annan läroanstalt som avses i § 43 är skyldig att vid denna utföra annat arbete enligt den lagstiftning och de andra bestämmelser som gäller läroanstaltens lärare i proport- ion till antalet undervisningstimmar han håller vid läroanstalten.
Protokollsanteckning
Med annat arbete i mom. 2 avses överenskommet annat arbete för lärar- tjänsteinnehavare i medborgarinstitut, folkhögskola och musikläroanstalt.
mom. 3 Om en tjänsteinnehavares primära läroanstalt är en grundskola eller ett gymnasium tillämpas bestämmelserna i del B § 23 (ge- mensamma bestämmelser), om minskning av undervisningsskyl- dighet och ersättning för resekostnader, endast på undervisning vid grundskolan och gymnasiet, däremot inte på undervisning vid andra läroanstalter.
Tillämpningsdirektiv
Ersättningar för resekostnader som gäller annan undervisning än sådan som ges vid grundskola eller gymnasium bestäms enligt bilaga 17 till AKTA. Den primära läroanstalten betraktas som permanent verksamhetsställe.
KAPITEL VII
TIMLÄRARE I TJÄNSTEFÖRHÅLLANDE
På timlärares anställningsvillkor tillämpas bestämmelserna i detta kapitel, om inte något annat följer av respektive bilaga.
A TIMLÄRARE I HUVUDSYSSLA
§ 47 Huvudsyssla
mom. 1 En timlärare har anställning i huvudsyssla om han
1 undervisar minst 16 klasstimmar i en skola eller läroanstalt, minst 14 klasstimmar vid ett vuxengymnasium eller ett gym- nasiums vuxenlinje eller minst 18 timmar per vecka inom det gamla lönesystemet i utbildningsområdet teknik och kommu- nikation vid en yrkeshögskola eller
2 undervisar som timlärare vid flera skolor eller läroanstalter sammanlagt minst det antal timmar som anges för huvud- syssla i punkt 1.
mom. 2 Med skolor och läroanstalter avses yrkeshögskolor, statliga skolor och läroanstalter samt sådana privata och kommunala skolor och läroanstalter som beviljas statsandel, med undantag av medbor- garinstitut och yrkesutbildningscenter för vuxna.
mom. 3 En timlärare som undervisar vid flera skolor/läroanstalter är inte anställd i huvudsyssla enligt mom. 1 punkt 2 om antalet undervis- ningstimmar vid en av skolorna/läroanstalterna motsvarar en tjäns- teinnehavares undervisningsskyldighet.
Undervisningstimmarna hos olika arbetsgivare sammanräknas till huvudsyssla om timläraren innan anställningen börjar ger arbetsgi- varen en utredning över sina undervisningstimmar för andra ar- betsgivare. Om en tillsvidareanställd timlärare i bisyssla medan an- ställningen pågår anställs som timlärare hos en annan arbetsgi- vare, tillämpas bestämmelsen om sammanräkning av undervis- ningstimmarna för huvudsyssla efter att den tid som för arbetsgiva- rens del avtalats för uppsägning har förflutit efter meddelandet.
Tillämpningsdirektiv
Som klasstimmar räknas även sådana arbetsuppgifter utom klass för vilka arvode betalas i form av årsarvode för en veckoövertimme.
Timmarna kan även hållas i skolor/läroanstalter som upprätthålls av flera olika kommuner eller andra huvudmän. En förutsättning är att personen i fråga är timlärare vid alla dessa skolor/läroanstalter.
Om en timlärare undervisar i flera läroanstalter som har olika gränser för huvudsyssla (hs), avgörs huruvida det är huvudsyssla eller bisyssla enligt följande formel:
timantal 1 | + | timantal 2 | ≥ 1 = huvudsyssla |
hs-gräns 1 | hs-gräns 2 |
§ 48 Grundlön i euro och löneklass
mom. 1 Grundlönen i euro/löneklassen för en timlärare i huvudsyssla är grundlönen i euro/löneklassen för motsvarande tjänsteinnehavare, om inte något annat bestäms i respektive bilaga. Om en timlärare vid en och samma läroanstalt undervisar i olika ämnen för vilka tjänsteinnehavare har olika grundlöner i euro/löneklasser, beräknas en vägd grundlön i euro/löneklass.
Tillämpningsdirektiv
Den vägda lönen i euro/löneklassen räknas ut enligt följande:
(timantal 1 × lön i euro/C-lk 1) + (timantal 2 × lön i euro/C-lk 2) |
totala timantalet (timantal 1 + timantal 2) |
Den vägda lönen i euro/löneklassen räknas ut endast för de timmar som lä- raren håller vid samma läroanstalt. Grundskolor i samma kommun betraktas som samma läroanstalt. Också gymnasier i samma kommun anses utgöra en och samma läroanstalt (dock inte tillsammans med grundskolorna). Lö- neklasser avrundas nedåt om två heltal är lika nära. Till exempel avrundas C49,50 till löneklass C49 och C49,51 till löneklass C50. Löner i euro avrun- das enligt normala avrundningsregler.
mom. 2 Om timantalet för en timlärare i huvudsyssla vid en enda skola/läroanstalt underskrider undervisningsskyldigheten för en tjänsteinnehavare, betalas timläraren ordinarie lön enligt timantalet i proportion till undervisningsskyldigheten i tjänsten.
mom. 3 Lönen för en timlärare som är anställd i huvudsyssla på grundval av timmar i flera skolor/läroanstalter bestäms separat för varje skola/läroanstalt enligt respektive bilaga. För timläraren bestäms grundlönen i euro/löneklassen och undervisningsskyldigheten se- parat för varje läroanstalt. Vid varje läroanstalt uträknas det antal timmar vid läroanstalten som ingår i den ordinarie lön som betalas vid anstalten, och det antal timmar som utgör övertimmar vid läro- anstalten och för vilka övertimarvode betalas.
Tillämpningsdirektiv
Lönen för en timlärare som är anställd i huvudsyssla på grundval av timmar vid flera skolor/läroanstalter relateras till det totala antal timmar som läraren håller vid de olika läroanstalterna, och vid varje läroanstalt bestäms en an- del av den ordinarie lönen enligt följande:
Momentet tillämpas även på timlärare för vilka kriterierna för huvudsyssla (inte undervisningsskyldigheten) uppfylls redan på basis av timmar vid en enda läroanstalt, men som arbetar som timlärare också vid andra läroan- stalter.
LÄROANSTALT 1
undervisningstimmar 1 x undervisningsskyldighet 1 | = Y |
xxxxx xxxxxx totalt (undervisningstimmar 1 + undervisnings- timmar 2) |
Den ordinarie lönen i läroanstalt 1 blir
Y | × | den fulla ordinarie lönen 1 |
undervisningsskyldighet 1 |
LÄROANSTALT 2
undervisningstimmar 2 x undervisningsskyldighet 2 | = Z |
xxxxx xxxxxx totalt (undervisningstimmar 1 + undervisnings- timmar 2) |
Den ordinarie lönen i läroanstalt 2 blir
Z | × | den fulla ordinarie lönen 2 |
undervisningsskyldighet 2 |
Timmarna för den ordinarie lönen avrundas till närmaste eller närmast lägre heltal.
§ 49 Undervisningsskyldighet
mom. 1 Undervisningsskyldigheten för en timlärare i huvudsyssla är den samma som för motsvarande tjänsteinnehavare, om inte något an- nat avtalats i respektive bilaga.
mom. 2 Om en timlärare undervisar vid samma skola/läroanstalt i flera äm- nen med olika stor undervisningsskyldighet, skall en vägd under- visningsskyldighet räknas ut.
Tillämpningsdirektiv
Den vägda undervisningsskyldigheten (uvs) räknas ut enligt följande:
(timantal i ämne 1 x uvs 1) + (timantal i ämne 2 x uvs 2) |
antal timmar totalt (timmar i ämne 1 + timmar i ämne 2) |
Vägd undervisningsskyldighet uträknas endast för de timmar som en lärare håller vid samma skola/läroanstalt. Grundskolor i samma kommun (lågsta- dier, högstadier och specialundervisning) betraktas som samma läroanstalt.
Också gymnasier i samma kommun anses utgöra en och samma läroanstalt (dock inte tillsammans med grundskolorna). Avrundningen görs till närmaste undervisningsskyldighet eller närmaste undervisningsskyldighet nedåt.
Undervisningsskyldigheten avrundas till heltal. Avrundningen görs enligt föl- jande regel: om undervisningsskyldigheten ligger lika nära två heltal görs avrundningen nedåt. Talet 22,50 avrundas alltså till 22 medan 22,51 avrun- das till 23.
§ 50 Tillämpning av avtalsbestämmelserna på anställningsvillkoren för timlärare i huvudsyssla
mom. 1 På timlärare i huvudsyssla tillämpas de avtalsbestämmelser som också gäller tjänsteinnehavare vid respektive skola/läroanstalt en- ligt följande, om inte något annat följer av respektive bilaga:
1 Lön för undervisningspersonal i tjänsteförhållande (del A kap. II)
2 Kalkylerad semester, semester, semesterpenning och se- mesterdagsersättning (del A kap. IV)
3 Avbrott i tjänsteutövning (del A kap. V)
4 Bestämmelser om när övertimmar avdras/inte avdras under avbrott i tjänsteutövning (se delarna eller bilagorna)
5 Lön enligt AKTA kap. V § 10 (Tillfällig vårdledighet) och § 12 (Vissa tjänst- och arbetsledigheter), förutsatt att personen har anställts för minst 60 kalenderdagar.
Tillämpningsdirektiv
En anställning som upphört i slutet av en termin eller under det lov som föl- jer på terminen anses som oavbruten när karenstiden för såväl sjukdom som moderskapsledighet skall bestämmas, i de fall då anställningen vid början av följande arbetsperiod igen har fortsatt i en skola/läroanstalt hos samma arbetsgivare.
mom. 2 Avdrag för avsaknad av behörighet bestäms enligt kap. II § 7 för sådana timlärare i huvudsyssla som saknar den behörighet som avses i behörighetsvillkoren. För en timlärare i huvudsyssla inom utbildningsområdet teknik och kommunikation vid en yrkeshögs- kola (det s.k. gamla lönesystemet) är avdraget för avsaknad av be- hörighet 1–8 löneklasser.
B TIMLÄRARE I BISYSSLA
§ 51 Bisyssla
En timlärare är anställd i bisyssla om han inte tjänstgör som timlä- rare i huvudsyssla enligt kap. VII § 47.
§ 52 Timarvode
mom. 1 Till en timlärare i bisyssla betalas timarvode för varje timme läraren håller.
mom. 2 Timarvodet för en timlärare i bisyssla räknas ut enligt kap. II § 24, om inte något annat avtalats i respektive bilaga.
Tillämpningsdirektiv
Löneklassen och undervisningsskyldigheten för timlärare i bisyssla är de samma som i motsvarande tjänst, om inte något annat har avtalats i bila- gorna. Om en timlärare undervisar i flera ämnen där undervisningsskyldig- heten och/eller löneklasserna är olika stora, vägs varken löneklassen eller undervisningsskyldigheten, utan timarvodena betalas för varje läroämne på olika grunder.
mom. 3 Avdrag för avsaknad av behörighet bestäms enligt kap. II § 7 för sådana timlärare i bisyssla som saknar den behörighet som avses i behörighetsvillkoren. För en timlärare i bisyssla inom utbildnings- området teknik och kommunikation vid en yrkeshögskola är avdra- get för avsaknad av behörighet 1–8 löneklasser.
§ 53 Avbrott i tjänsteutövning
Till timlärare i bisyssla som deltar i repetitionsövningar i reserven, befolkningsskyddsutbildning eller kompletteringsutbildning som ar- betsgivaren anvisat, betalas arvode också för de timmar som lära- ren skulle ha hållit under denna tid.
§ 54 Rätt till sjuklön för timlärare i bisyssla
Tjänsteinnehavare
Vid arbetsoförmåga som beror på sjukdom eller olycksfall har en timlärare i bisyssla vars anställning fortgått i minst 60 kalenderda- gar rätt att under den tid hindret varar få sin fulla lön fram till ut- gången av den nionde vardagen efter den dag han insjuknade, dock högst tills hans rätt att få dagpenning enligt sjukförsäkringsla- gen (364/1963) börjar, om inget annat bestäms i respektive bilaga.
Om arbetsoförmågan förorsakats avsiktligt eller genom grov vårds- löshet har läraren inte rätt till sjuklön.
KAPITEL VIII
UPPSÄGNINGSTIDER FÖR UNDERVISNINGSPERSONAL
§ 55 Uppsägningstider
mom. 1 När arbetsgivaren säger upp en tillsvidareanställd tjänsteinneha- vare eller arbetstagare är uppsägningstiden minst
– 14 dagar, om anställningen fortgått i högst 1 år,
– en månad, om anställningen fortgått utan avbrott i över 1 år, men högst 4 år
– två månader, om anställningen fortgått utan avbrott i över 4 år, men högst 8 år
– fyra månader, om anställningen fortgått utan avbrott i över 8 år, men högst 12 år
– sex månader, om anställningen fortgått utan avbrott i över 12 år.
mom. 2 När en tillsvidareanställd tjänsteinnehavare eller arbetstagare sä- ger upp sig är uppsägningstiden minst
– 14 dagar, om anställningen fortgått i högst 5 år,
– en månad, om anställningen fortgått utan avbrott i över 5 år,
– två månader om det är fullmäktige som utnämner tjänsteinne- havare.
Tjänsteinnehavare
mom. 3 Uppsägningstiden för en visstidsanställd tjänsteinnehavare är 14 dagar för båda parterna.
mom. 4 Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter att uppsägningen med- delats eller delgivits. På tjänsteinnehavarens/arbetstagarens begä- ran eller med hans samtycke kan man tillämpa en kortare uppsäg- ningstid än vad som anges ovan.
Tillämpningsdirektiv
När man räknar ut den anställningstid som bestämmer uppsägningstidens längd, beaktas endast den tid under vilken tjänsteinnehavaren/arbets- tagaren utan avbrott varit anställd av arbetsgivaren i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande. För en tjänsteinnehavare beaktas tid i arbetsavtalsförhål- lande endast om den anställde omedelbart har övergått från arbetsavtals- förhållandet till ett tjänsteförhållande. För en arbetstagare beaktas på mot- svarande sätt tid i tjänsteförhållande endast om personen i fråga omedel- bart har övergått från tjänsteförhållandet till ett arbetsavtalsförhållande. Till exempel moderskapsledighet, värnplikt eller studieledighet avbryter inte ett anställningsförhållande. Tid som värnpliktig räknas dock inte in i anställ- ningens längd.