Tillämpningsbestämmelser för skolskjuts i Malmö kommun

Gäller från och med den 1 juli 2011

1. Definitioner

Skolskjuts:

Med skolskjuts avses enligt dessa bestämmelser sådan befordran av elev i kommunal grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och motsvarande friskola belägen i Malmö kommun från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka.

Med skolskjuts avses även sådan befordran av elev i en kommunal grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i annan kommun än Malmö kommun, när eleven på grund av särskilda skäl har mottagits i den kommunen, från en eventuell tillfällig bostad i den andra kommunen till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka (10 kap. 25 § skollagen, 11 kap. 25 § och 19 kap. 21 § skollagen).

Hemkommun:

En elevs hemkommun är den kommun i vilken eleven är folkbokförd.

Är eleven inte folkbokförd i Sverige eller är han kvarskriven i en annan kommun avses med hemkommun den kommun i vilken han vistas stadigvarande eller, om han saknar stadigvarande vistelseort, den kommun, i vilken han för tillfället uppehåller sig.

Hemstadsdel:

En elevs hemstadsdel är enligt dessa bestämmelser den stadsdel i vilken eleven är folkbokförd.

Är eleven inte folkbokförd i Sverige eller är han kvarskriven i annan kommun avses med hemstadsdel den stadsdel i vilken han vistas stadigvarande eller, om han saknar stadigvarande vistelseort, den stadsdel, i vilken han för tillfället uppehåller sig.

Färdväg: Med färdväg avses i dessa bestämmelser vägen från hemmet till platsen där utbildningen bedrivs.

Trafikförhållanden: Trafikförhållanden är omständigheter hänförliga till trafiken längs elevens färdväg.

Funktionsnedsättning: Med funktionsnedsättning åsyftas i dessa bestämmelser den begränsning eller det hinder som gör att en elev till följd av skada eller sjukdom inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt.

2. Rätten till skolskjuts

2.1. Lagen

Grundskola och grundsärskola

Malmö kommun är enligt 10 kap. 32 § och 11 kap. 31 § skollagen skyldig att sörja för att det för eleverna i den kommunala grundskolan och grundsärskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet.

Malmö kommuns skyldighet omfattar – under förutsättning att inga organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för Malmö kommun

1. även elever som väljer att gå till en annan skolenhet inom kommunen än den där kommunen annars skulle ha placerat dem,

2. även elever som går i en annan kommuns grundskola eller grundsärskola på grund av särskilda skäl (10 kap. 25 §/11 kap. 25 § skollagen),

på grund av att kommunen anordnar en särskild utbildning (10 kap. 26 § skollagen) eller

på grund av vårdnadshavarnas önskemål (10 kap. 27 §/11 kap. 26 § skollagen),

3. även elever som går till en fristående skola inom kommunen (10 kap. 40

§/11 kap. 39 § skollagen)

Organisatoriska eller ekonomiska svårigheter och hur bedömningen ska göras.

Organisatoriska eller ekonomiska svårigheter kan emellertid motivera ett avslag på ansökan om skolskjuts enligt ovanstående tre punkter.

Bedömningen av huruvida anordnandet av skolskjuts i dessa fall kan medföra ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen ska göras utifrån vilka skyldigheter kommunen skulle ha haft om eleven valt att gå i den skola som han eller hon av kommunen hade placerats i,

d.v.s. om eleven hade haft rätt till skolskjuts till och från den skolenhet i vilken den primärt hade placerats av kommunen så ska han – under förutsättning att det inte innebär en markant kostnadshöjning eller en organisatorisk svårighet – få rätt till skolskjuts även till en annan kommunal skola eller en i kommunen belägen fristående skola.

Rätten till skolskjuts innebär inte att sådan skjuts måste anordnas från bostadsadressen till den plats där utbildningen bedrivs eller att skolskjutsningen måste anpassas till varje elevs skoltider. Det står kommunen fritt att organisera skolskjutsverksamheten på lämpligt sätt, dock med beaktande av trafikförhållanden och övriga i paragrafen angivna omständigheter.

Malmö kommuns skyldighet omfattar inte

1. barn i förskola och förskoleklass samt skjuts till/från fritidsverksamhet (om den inte är belägen på samma plats som den där utbildningen bedrivs)

2. sådana elever som inte är folkbokförda i Malmö kommun med följande undantag

Särskilda skäl att gå i skola i annan kommun

För elever som avses i 10 kap. 25 § skollagen (grundskola) och 11 kap. 25 § skollagen (grundsärskola), som har särskilda skäl att gå i en annan skola än den anvisade kommunala skolan och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen ska den mottagande kommunen sörja för kostnadsfri skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden i kommunen och den plats där utbildningen bedrivs.

Denna prövning görs enligt samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun (10 kap. 33 § skollagen, 11 kap. 32 § skollagen).

Gymnasiesärskola och gymnasieskola

Gymnasiesärskola

Malmö kommun är enligt 19 kap. 20 § skollagen skyldig att sörja för att det för eleverna i den kommunala gymnasiesärskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet.

Malmö kommuns skyldighet omfattar – under förutsättning att inga organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för Malmö kommun

1. även elever som väljer att gå till en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem,

2. även elever som går i en annan kommuns gymnasiesärskola på grund av särskilda skäl (19 kap. 13 § skollagen) eller

på grund av vårdnadshavarnas önskemål (19 kap. 14 § skollagen)

3. även elever som går till en fristående skola inom kommunen (19 kap. 28 § skollagen)

Organisatoriska eller ekonomiska svårigheter och hur bedömningen ska göras.

Organisatoriska eller ekonomiska svårigheter kan motivera ett avslag på ansökan om skolskjuts enligt ovanstående tre punkter.

beaktande av trafikförhållanden och övriga i paragrafen angivna omständigheter.

Malmö kommuns skyldighet omfattar inte

• sådana elever som inte är folkbokförda i Malmö kommun med följande undantag

Särskilda skäl att gå i skola i annan kommun

För elever som avses i 19 kap. 13 § skollagen, som har särskilda skäl att gå i en annan skola än den anvisade kommunala skolan och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen ska den mottagande kommunen sörja för kostnadsfri skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden i kommunen och den plats där utbildningen bedrivs.

Denna prövning görs enligt samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun (19 kap. 22 § skollagen).

Gymnasieskola - dagliga resor

Enligt 2 § lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor ska elevens hemkommun, för en elev som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen (1999:1395 ), ansvara för elevens kostnader för dagliga resor mellan bostaden och skolan. Ansvaret gäller för sådana resor där färdvägen är minst sex kilometer. Stödet ska ges kontant eller på annat lämpligt sätt enligt kommunens bestämmande. Om stödet ges kontant är kommunen inte skyldig att utge högre ersättning än vad som motsvarar 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven har kostnader för resor mellan bostaden och skolan.

Gymnasieskola - stöd till inackordering

Enligt 15 kap. 32 § skollagen ska hemkommunen lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller dock inte

1. elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt 16 kap. 47 §,

2. elever på Rh-anpassad utbildning, eller

3. utlandssvenska elever som får studiehjälp i form av inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395).

Skyldigheten gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år.

Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor.

2.2 Grundskola – grundsärskola - gymnasiesärskola

2.2.1 Individuell bedömning

Varje ansökan om skolskjuts ska föranleda en individuell bedömning av elevens behov av skolskjuts. Denna bedömning görs utifrån elevens ålder och mognad med hänsyn till alla i det enskilda fallet åberopade och även måhända inte åberopade omständigheter (Regeringsrättens avgörande RÅ 1993 ref. 77).

Kriterierna som ska beaktas vid denna bedömning beskrivs under punkterna a)

– e) .

Den individuella bedömningen ska framkomma i beslutsmotiveringen. a) Folkbokföringen m.m.

Huvudregeln

Huvudregeln är att en elev ska vara folkbokförd i Malmö kommun (grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola) och i aktuell stadsdel (grundskola, grundsärskola) för att vara berättigad till kostnadsfri skolskjuts.

Folkbokföring utomlands, kvarskrivning i annan kommun/annan stadsdel Är grundskole-/grundsärskoleeleven inte folkbokförd i Sverige eller är han kvarskriven (kvarskrivning i den mening som avses i 16 § folkbokföringslagen) i annan kommun/annan stadsdel är den stadsdel där eleven vistas stadigvarande skyldig att under vissa förutsättningar anordna kostnadsfri skolskjuts. Saknar eleven stadigvarande vistelseort är den stadsdel där han för tillfället uppehåller sig skyldig att under vissa förutsättningar anordna kostnadsfri skolskjuts.

Är gymnasiesärskoleelev inte folkbokförd i Sverige eller är han kvarskriven (kvarskrivning i den mening som avses i 16 § folkbokföringslagen) i annan

kommun är den kommun där eleven vistas stadigvarande skyldig att under vissa förutsättningar anordna kostnadsfri skolskjuts. Saknar eleven stadigvarande vistelseort är den kommun där han för tillfället uppehåller sig skyldig att under vissa förutsättningar anordna kostnadsfri skolskjuts.

Kommunen företräds vad gäller gymnasiesärskoleelever av utbildningsnämnden.

Placering i familjehem eller boende enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Elever som är placerade i familjehem eller boende enligt LSS i Malmö kommun och i en viss stadsdel är, även om de inte hunnit folkbokföra sig där, att anse som stadigvarande vistande i Malmö kommun och aktuell stadsdel, varför de under vissa förutsättningar kan vara berättigade till skolskjuts.

Växelvis boende

När barn till separerade föräldrar bor lika mycket hos båda föräldrarna talar man om växelvis boende. Föräldrarna kan avtala härom själva eller med hjälp av socialnämnden, men domstol kan också förordna att barnet ska bo växelvis hos var och en av dem. Systemet med växelvis boende som ett fast arrangemang är förankrat i lagstiftningen, och då det tillämpas får det berörda barnet anses ha två likvärdiga hem. Elevens rätt till kostnadsfri skolskjuts ska i sådant fall bedömas i förhållande till båda hemmen såvida båda dessa hem förefinns i Malmö kommun (Regeringsrättens avgörande RÅ 2002 ref. 91).

Detta gäller inte bara när båda föräldrarna är vårdnadshavare utan även för det fallet att endast en förälder är vårdnadshavare, men barnet ändå varaktigt bor hos den andra föräldern i sådan utsträckning att det kan anses föreligga ett växelvis boende (Kammarrättens i Sundsvall dom i mål nr 2919-02).

En behovsprövning ska göras med utgångspunkt från varje adress för sig.

När det gäller utredningen om barnet verkligen bor växelvis hos föräldrarna kan dessa visa detta genom eventuell dom eller avtal som godkänts av socialnämnden. Saknar de sådan dokumentation bör det räcka att de företer ett fast schema som visar omfattningen av barnets vistelse hos respektive förälder (JO:s beslut den 15 september 2005, dnr 3784-2005).

Hemkommunen är inte regelmässigt skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts från och till elevens ”växelvisa” bostad hos en förälder i annan kommun (Kammarrätten i Göteborg, domar i målen nr 21-03 och 2041-03, Kammarrätten i Sundsvall, dom i mål nr 1348-03). Om eleven emellertid har rätt till skolskjuts till den vårdnadshavare som är bosatt i kommunen, och ett beviljande av skolskjuts till den vårdnadshavares hem som finns i den andra kommunen inte medför markanta merkostnader eller andra ekonomiska eller

organisatoriska svårigheter, ska skolskjuts till vårdnadshavaren i den andra kommunen beviljas (10 kap. 27 §, 11 kap. 26 § och 19 kap. 14 § skollagen).

b) Färdvägens längd

Rätt till kostnadsfri skolskjuts i grundskola och grundsärskola föreligger när avståndet mellan hem och den plats där utbildningen bedrivs är minst

1,5 km för elever i skolår 1-3 2,0 km för elever i skolår 4-6 3,5 km för elever i skolår 7-9

Rätt till kostnadsfri skolskjuts i gymnasiesärskola föreligger när avståndet mellan hem och den plats där utbildningen bedrivs är minst 6 km.

Malmö kommuns kartverktyg på internet bör användas för att avläsa avståndet. Denna bedömning får ske schablonmässigt. Är avståndskraven uppfyllda föreligger rätt till skolskjuts. Är avståndskraven inte uppfyllda fortsätter bedömningen enligt punkterna nedan.

c) Trafikförhållandena

Om närmaste lämpliga skolväg bedöms som trafikfarlig med hänsyn till elevens ålder och mognad beviljas kostnadsfri skolskjuts utan hänsyn till avståndet.

Omständigheter såsom avsaknande av gångbana och trafiktäthet ska beaktas (jfr Regeringsrättens avgörande RÅ 1994 ref. 84).

d) Funktionsnedsättning

Skolskjuts beviljas om en funktionsnedsättning medför att eleven inte kan ta sig till skolan på samma sätt som en elev utan funktionsnedsättning.

Funktionsnedsättningen kan vara av varaktig eller tillfällig karaktär. Läkarintyg som styrker elevens behov av skolskjuts i anledning av funktionsnedsättningen krävs om behovet inte förefaller föreligga uppenbart.

Elever som placeras i skola i annan kommun/stadsdel i anledning av en varaktig funktionsnedsättning som är styrkt genom läkarintyg erhåller alltid skolskjuts till skolan i den andra kommunen/stadsdelen om inte kommunen/stadsdelen kan erbjuda en likvärdig utbildning.

Elever som placeras i grundsärskola/gymnasiesärskola i annan kommun/stadsdel i anledning av sin varaktiga funktionsnedsättning erhåller alltid skolskjuts till skolan i den andra

kommunen/stadsdelen om inte kommunen/stadsdelen kan erbjuda en likvärdig utbildning. Läkarintyg behöver inte förevisas.

e) Xxxxx särskild omständighet

Även andra än de redan nämnda omständigheterna ska, när de åberopas av den enskilde, prövas individuellt.

Specialregler

f) Elever i grundskola och grundsärskola som av stadsdelen placeras på en annan skola än den där de enligt huvudregeln skulle ha placerats på grund av att det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero (beslut enligt 10 kap. 30 § andra stycket 2 skollagen, 11 kap. 29 § andra stycket

2 skollagen)

Rätt till skolskjuts föreligger om de grundläggande förutsättningarna enligt a) –

e) är uppfyllda.

g) Elever från annan kommun som tas emot i en stadsdel i Malmö kommun på grund av särskilda skäl enligt 10 kap. 25 §, 11 kap. 25 § skollagen och 19 kap. 13

§ skollagen

Elever som Malmö kommun/en stadsdel tar emot för vilkas grundskoleutbildning/grundsärskoleutbildning/gymnasiesärskoleutbildning en annan kommun/stadsdel är skyldig att sörja, men där det har ansetts föreligga särskilda skäl att ändå ta emot eleven (10 kap. 25 §/11 kap. 25 § skollagen/19 kap. 13 § skollagen), har rätt till skolskjuts under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen/stadsdelen.

Bedömningen gäller färdvägen från en tillfällig bostad i kommunen till den plats där utbildningen bedrivs. Kostnaden härför ingår i de utbildningskostnader som avses i 10 kap. 33 §, 11 kap. 32 § alternativt 19 kap. 22 § skollagen, d.v.s. barnens hemkommun ska kompensera den mottagande kommunen/stadsdelen för kostnader avseende anordnande av skolskjuts.

2.2.2 Ej rätt till skolskjuts

a) Val av annan än anvisad skola medför ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för Malmö kommun

Rätten till skolskjuts föreligger utgångsvis även för elever som väljer att gå i en annan grundskola/grundsärskola/gymnasiesärskola inom kommunen än den kommunen/hemstadsdelen skulle ha placerat eleven.

Bara om ett sådant val med avseende på skolskjuts skulle medföra ekonomiska eller organisatoriska konsekvenser för Malmö kommun kan rektorn avslå sådan ansökan.

Informationsskyldighet

För att vårdnadshavarna ska veta vilka konsekvenser valet av skola får i fråga om rätten till skolskjuts måste kommunen i möjligaste mån göra klart för dem var barnet ska placeras om något önskemål om skola inte framförs.

Vårdnadshavarna bör också informeras om att eleven – i fall ekonomiska eller organisatoriska svårigheter uppstår för Malmö kommun – inte har rätt till skolskjuts om de väljer en annan skola, ens vid tillfälliga behov på grund av t.ex. sjukdom eller skada.

b) Förskola, förskoleklass och fritidsverksamhet

För barn i förskola och förskoleklassen (jfr. Kammarrätten i Stockholm, dom i mål nr 7132-04) föreligger inte rätt till skolskjuts. Skolskjuts inkluderar inte resor till eller från fritidsverksamhet utan endast resor till eller från den plats där utbildningen bedrivs.

c) Gymnasieelever

Gymnasieelever som har rätt till studiestöd har inte rätt till skolskjuts i skollagens bemärkelse. Dessa omfattas i stället av lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor och har under vissa förutsättning rätt till ersättning för elevresor.

2.2.3 Utförandet av skolskjuts

a) Färdmedel

Huvudregel

Skolskjuts utförs som huvudregel genom att eleven erhåller ett busskort för resa med kollektiva färdmedel.

Förlorat/stulet busskort ska ersättas av hemstadsdelen när det gäller grundskoleelever och grundsärskoleelever.

Skolskjuts med skolskjutsfordon

För elev som inte kan resa inom ramen för kollektivtrafik finns skolskjutsfordon (personbil eller buss).

En elev kan inte resa inom ramen för kollektivtrafik om kollektiva trafikmedel saknas

sträckan hem-hållplats för kollektiva trafikmedel är längre än de av kommunen antagna minimiavstånd som krävs för att berättigas till skolskjuts

sträckan hem-hållplatsen är för trafikfarlig

restiden överskrider en mot bakgrund av elevens ålder rimlig tid att komma till skolan

eleven har en funktionsnedsättning som medför att kollektiva färdmedel inte kan anses vara ett lämpligt alternativ

det föreligger en annan särskild omständighet som utesluter användning av kollektiva färdmedel, t.ex. när en elev med lägre ålder måste byta buss ett flertal gånger

Det är vårdnadshavarna/eleven som ska åberopa och styrka att omständigheter enligt ovan föreligger.

b) Väntetider

Planering av skolskjuts kan medföra vissa väntetider för eleven. Skolan har under denna tid ansvar för eleven. Vistas eleven under tiden på fritids ska sedvanliga avgifter utgå för denna verksamhet (RÅ 1995 ref 12).

c) Vårdnadshavares ansvar

Vårdnadshavare ansvarar för att eleven kommer till och från fordonet vid hemmet/närmaste hållplats och att de uppgjorda tiderna hålls vid dessa tillfällen.

2.3 Gymnasieskola

Malmö kommun är skyldig att svara för vissa elevresor.

Skyldigheten omfattar endast

elever som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen. elever som är folkbokförda i Malmö kommun.

elevresor mellan bostaden och skolan som är sex kilometer eller längre Bostad definieras som den plats där eleven är folkbokförd.

Gymnasieelev har även rätt till inackorderingsbidrag för dagliga resor mellan inackorderingsbostad i annan kommun och gymnasieskolan i denna andra kommun.

Elevresor beviljas endast till folkbokföringsadressen oavsett om det föreligger ett växelvis boende eller inte (Kammarrättens i Göteborg dom i mål nr 5542-08, Kammarrättens i Jönköping dom i mål nr 784-09).

Enligt beslut i utbildningsnämnden används Skånetrafikens cykelplanerare från och med dem 1 januari 2009 som beräkningsverktyg för beviljande av busskort till gymnasieelever i Malmö.

Stödet ges endast i form av busskort.

Förlorat/stulet busskort ska inte ersättas när det gäller gymnasieelever.

3. Handläggning

Ärenden om skolskjuts/ersättning för elevresor/stöd till inackordering är förvaltningsrättsliga ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskild. Dessa ärenden måste handläggas i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser. Nedan några centrala krav på handläggningen.

• Ärendet initieras.

När ansökan om skolskjuts/ersättning för elevresor/stöd till inackordering kommer in i form av en handling eller framställning görs på annat sätt initieras ett ärende. Ärendet ska ha ett diarienummer. Det ska finnas en akt i ärendet, i vilken alla handlingar i ärendet förvaras.

• Delegation

Beslut om skolskjuts/ersättning för elevresor/stöd till inackordering ska fattas av tjänsteman med stöd i delegationsordningen. Dessa beslut innefattar alltid bedömningar, varför de aldrig kan anses vara beslut av rent verkställande karaktär.

• Dokumentation

Alla uppgifter som inkommer i ärendet på annat sätt än genom än handling, utredning och beslut, såväl gynnande som betungande beslut, ska dokumenteras på ett tydligt sätt. Varje beslut, bifall och avslag, ska ha ett diarienummer.

• Kommunikation

Innan beslut fattas ska all handlingar som tillförts ärendet genom annan än sökanden själv kommuniceras med sökanden, och sökanden ska få tillfälle att bemöta vad som står i det nytillkomna materialet.

• Beslutsmotivering och överklagandehänvisning

Ett avslagsbeslut ska motiveras väl. Korrekt överklagandehänvisning och anvisningar om hur man överklagar ska bifogas.

• Underrättelse

Den som ansöker om skolskjuts/ersättning för elevresor/stöd till inackordering ska utan dröjsmål underrättas om beslutet. Skolan måste dokumentera ett datum för delgivning. Beslutets överklagandetid börjar löpa från och med detta datum.

• Anmälan

Delegationsbesluten ska utan dröjsmål anmälas till nästa nämndsammanträde.

• Överklaganden

Förvaltningsbesvär

Beslut i ett skolskjutsärende kan överklagas enligt 28 kap. 5 § 5 till allmän förvaltningsdomstol.

10 kap. 32 § första stycket (grundskola inom hemkommunen),

10 kap. 33 § första stycket (grundskola i annan kommun än hemkommunen dit eleven går på grund av särskilda skäl och där eleven måste övernatta)

11 kap. 31 § första stycket (grundsärskola inom kommunen)

11 kap. 32 § första stycket (grundsärskola i annan kommun än hemkommunen dit eleven går på grund av särskilda skäl och där eleven måste övernatta)

19 kap. 20 § första stycket (gymnasiesärskola)

19 kap. 21 § första stycket (gymnasiesärskola i annan kommun än hemkommunen dit eleven går på grund av särskilda skäl och där eleven måste övernatta).

15 kap. 32 § (stöd till inackordering)

Överklagandet ska adresseras till Förvaltningsrätten i Malmö, men lämnas in hos den beslutande myndigheten (skola), som ska göra en rättidsprövning.

Ett överklagande ska ha kommit in till den beslutande myndigheten inom tre veckor från och med den dag då sökanden delgivits beslutet.

Har överklagandet lämnats in för sent ska skolan fatta ett formellt beslut om avvisning av överklagandet med en motivering.

Även detta avvisningsbeslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol, varför även det ska vara försett med en korrekt överklagandehänvisning.

Har överklagandet kommit in i rätt tid ska beslutsfattaren ta ställning till huruvida beslutet bör omprövas (när det har gjorts en uppenbar felbedömning och ett gynnande omprövningsbeslut kan fattas utan att förnyad utredning behövs). Fattas ett omprövningsbeslut som innebär ett renodlat bifallsbeslut i förhållande till ansökan förfaller överklagandet. I övrigt ska överklagandet inom en vecka från den dag det kommit in till skolan för rättidsprövning lämnas vidare till Förvaltningsrätten i Malmö.

Förvaltningsrätten i Malmö kommer att göra en självständig bedömning av hela saken i ärendet och kan komma fram till en dom som innebär att en elev har rätt till skolskjuts/ersättning för elevresor/stöd till inackordering.

Laglighetsprövning

Övriga beslut som inte räknas upp ovan kan endast överklagas inom ramen för det kommunalrättsliga institutet laglighetsprövning, t.ex. beslut om skolskjuts till kommunal skola i annan kommun utan att eleven måste övernatta där, beslut om skolskjuts till en fristående skola och beslut om ersättning för elevresor. Vid överklagande för laglighetsprövning ska överklagandet ges in till förvaltningsrätten (10 kap. 5 § kommunallagen). Behörig förvaltningsrätt vad gäller överklaganden av Malmö kommuns beslut är Förvaltningsrätten i Malmö. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Anslaget om protokollsjustering måste vara uppsatt på

anslagstavlan under hela klagotiden för att tiden ska löpa ut (10 kap.6 § kommunallagen). Ett beslut som har fattats med stöd av delegation från en nämnd ska enligt 6 kap. 35 § kommunallagen anmälas till nämnden. I fråga om ett sådant beslut räknas överklagandetiden - om särskilt protokoll häröver uppsatts - från dagen för tillkännagivandet av protokollets justering och i övriga fall från den dag då anslag skedde om justering av protokollet från det nämndsammanträde vid vilket delegationsbeslutet anmäldes för nämnden.

Inom ramen för en laglighetsprövning kan domstolen endast pröva ett beslut laglighet enligt 10 kap. 8 § kommunallagen. Domslutet kan endast innebära att ett kommunalt beslut fastställs eller upphävs. Domstolen kan inte göra en lämplighetsbedömning och sätta ett nytt beslut i det överklagade beslutets ställe.

Beslut som inte kan överklagas inom ramen för förvaltningsbesvär (se ovan) utan endast genom laglighetsprövning ska inte förses med en överklagandehänvisning men korrekta upplysningar om överklagandeprocessen enligt ovan ska ges när förfrågan ställs.

4. Kostnader

Huvudregel

Hemstadsdelen har ett kostnadsansvar för elevens beviljade skolskjuts (grundskolan, grundsärskolan).

Utbildningsförvaltningen har ett kostnadsansvar för gymnasiesärskoleelevens beviljade skolskjuts och gymnasieelevens beviljade busskort för dagliga resor mellan bostaden och skolan samt beviljat stöd till inackordering.

Elever som går i en annan skola än hemkommunens/hemstadsdelens skola enligt skollagen (10 kap. 25 §/11 kap. 25 §/19 kap. 13 § skollagen)

Om Malmö kommun/stadsdelen tar emot en elev enligt 10 kap. 25 §, 11 kap. 25 § eller 19 kap. 13 § skollagen (särskilda skäl) skollagen har elevens hemkommun/hemstadsdel besluts- och kostnadsansvaret för elevens skolskjuts om eleven inte tvingas att övernatta i Malmö kommun.

Om Malmö kommun/stadsdelen tar emot en elev enligt 10 kap. 25 §, 11 kap. 25 § eller 19 kap. 13 § skollagen (särskilda skäl) skollagen har Malmö kommun (stadsdelsfullmäktige vad gäller grundskola och grundsärskola, utbildningsnämnden vad gäller gymnasiesärskola) beslutsansvaret för elevens skolskjuts från en eventuell tillfällig bostad i den andra kommunen till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka. Kommunens kostnader för detta ska

ersättas av elevens hemkommun (10 kap. 33 § skollagen, 11 kap. 32 § skollagen).

Om en elev, folkbokförd i Malmö kommun, går i grundskola, grundsärskola eller gymnasiesärskola i annan kommun på grund av särskilda skäl har Malmö kommun kostnadsansvaret både för elevs skolskjuts från hemmet till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka när den inte är tvungen att övernatta i den andra kommunen och för skolskjuts som den andra kommunen beslutar om från en tillfällig bostad i den kommunen till platsen där utbildningen bedrivs och tillbaka.

Asylsökande

Asylsökande elevers kostnader för skolskjuts är sådana extraordinära kostnader som Malmö kommun har rätt till ersättning för av Migrationsverket (Regeringsrättens avgörande RÅ 2007 ref 14)

Document Metadata

Table of Contents

Tillämpningsbestämmelser för skolskjuts i Malmö kommun

Document Metadata