Dansalliansen, 2010) exempelklausuler

Dansalliansen, 2010) xxxxx som regeringen anger med statsbidraget är mycket kortfattade och det finns ingen egen förordning som styr bidragsgivningen. I 2019 års regleringsbrev formuleras att medlen ”ska i huvudsak användas för att öka antalet anställda men kan också användas för insatser för karriärväxling.”6 Allianserna har därmed en mer fristående ställning än exempelvis Kungliga Operan som också är ett aktiebolag men som ägs av staten eller Riksteatern som är en medlemsorganisation men som ändå får årliga riktlinjer med sina statliga medel. Regeringens vilja med statsbidraget till Dansalliansen måste tolkas i förhållande till skrivningar i budgetpropositioner och utredningar vid tillkomsten av alliansen samt formuleringar angående budgetposten i Kulturrådets regleringsbrev. Regeringen har i princip alltid möjligheten att besluta om nya eller förändrade ramar för de medel som man riktar till alliansen, liksom för alla statsbidrag. Formerna för allianserna med ett ägande av arbetsmarknadens parter i ett fristående bolag, kollektivavtalade ramar och objektiv beräkningsgrund gör att bilden av att det rör sig om nationell kulturpolitik direkt under statsbudgeten ibland blir otydlig. Allianserna kopplas tankemässigt till att vara en del av trygghetssystemen eller en del av den ordinarie arbetsmarknaden när det är en del av den nationella kulturpolitiken men i sin helt egna form. Den ibland otydliga bilden kan nog också härledas till statens mycket långtgående val att inte styra allianserna.