Dansare som kombinatörer och exempelklausuler

Dansare som kombinatörer och näringsidkare.‌ Konstnärsnämndens senaste stora undersökning av konstnärerna visar att antalet näringsidkare22 bland konstnärerna ökar och så även inom yrkesgruppen dansare. Men trots en kraftig ökning är dansare (förutom musikalartister) fortfarande den yrkeskategori som har högst andel som enbart är löntagare bland samtliga konstnärsgrupper, med 75 procent. De var alltså 25 procent av dansare som 2014 hade någon form av näringsverksamhet i jämförelse med 49 procent i hela konstnärsgruppen. Dansarna var en av grupperna som hade störst förändring i andelen näringsidkare med jämförelseåret 2004 då andelen endast var 9,4 procent.23 Inom dansområdet används även formen ideell och ekonomisk förening som inte omfattas i undersökning. Att ha en enskild firma eller annan företagsform betyder ju inte att man enbart har inkomst via den eller för den delen att man överhuvudtaget har en inkomst via sitt näringsidkande. Det är vanligt att man inom kultursektorn är kombinatör vilket betyder att man både är löntagare och näringsidkare. Generellt i hela konstnärsgruppen är det vanligare att man har inkomst som kombinatör än att man enbart i sitt yrke har inkomst via ett företag.24 Tabell 2. Inkomsten sammansättning* 2004 och 2014 dansare25 Dansare 2014 78,80 9,80 4,90 3,10 3,40 100 Dansare 2004 86,5 4,9 0,8 0,8 7,1 100 Förändring -7,70 4,9 4,1 2,3 -3,7 *Grupp 1 personer med löneinkomst och utan inkomst av näringsverksamhet Grupp 2 personer med löneinkomst och inkomst av näringsverksamhet. Löneinkomsten är större än inkomst av näringsverksamhet Grupp 3: Personer med löneinkomst och inkomst av näringsverksamhet. Löneinkomsten är mindre än inkomsten av näringsverksamhet. Grupp 4: Personer utan löneinkomst och med inkomst av näringsverksamhet Grupp 5: Personer utan löneinkomst och utan inkomst näringsverksamhet Som kan utläsas av tabellen ovan är det just kombinatörer med i huvudsak inkomst från lönearbete och en mindre andel av inkomsten från näringsverksamhet, grupp 2, som är vanligast bland dansare med näringsverksamhet. Grupp 3 med övervägande inkomst från näringsidkande ökar men den totala andelen är mindre. I Konstnärsnämndens undersökning separerar man på personer som själva definierar sig som dansare från koreografer. Det finns i 21 (Xxxxxxx, 2005) 22 Med näringsidkare menas i detta sammanhang enskild näringsverksamhet, handelsbolag eller fåmansaktiebolag men inte ideell eller ekonomisk förening.

Related to Dansare som kombinatörer och

  • Betalningsansvar vid beställning av varor och tjänster I de fall Kortinnehavare beställer varor och tjänster hos säljföretag, med angivande av kort som betalningsmedel, har Kortinnehavare skyldighet att informera sig om säljföretags villkor för beställning och avbeställning av dessa varor och tjänster. Kortinnehavare har betalningsansvar för avgift till säljföretaget för sådan beställd men ej uthämtad eller utnyttjad vara eller tjänst, i enlighet med säljföretagets villkor. Vid kreditköp med användning av kortet ansvarar Entercard dock enligt punkt 29 Konsumentkreditlagen vilket innebär att Kontohavaren kan framföra samma invändningar på grund av köpet till Entercard, som till säljföretaget.

  • Avbrytande av överföring av el (frånkoppling) samt återinkoppling 6.1 Försummar kunden att betala förfallna avgifter, ställa säkerhet eller lämna förskottsbetalning och är försummelsen inte ringa, får elnätsföretaget frånkoppla kundens anläggning från nätet. Frånkoppling får också ske om kunden gör sig skyldig till annan väsentlig försummelse enligt dessa villkor och vad som i övrigt avtalats. 6.2 Innan elnätsföretaget vidtar åtgärder med stöd av bestämmelserna i punkten 6.1 ska kunden beredas tillfälle att vidta rättelse. Avser försummelsen betalning ska kunden ges skälig tid, minst 15 dagar räknat från anmaning, att betala innan frånkoppling får ske. 6.3 Frånkoppling får även ske när kunden åsidosätter villkor i avtal beträffande den el som elnätsföretaget överför till kunden och åsidosättandet medför rätt för elhandelsföretaget att begära frånkoppling. Ansvaret för att rätten till frånkoppling föreligger åligger alltid den som begärt åtgärden. Har kunden, efter frånkoppling som skett enligt första stycket, bytt elhandelsföretag får elnätsföretaget inte vägra kunden återinkoppling. 6.4 Frånkoppling får inte ske för fordran till den del den är föremål för tvist. 6.5 Återinkoppling sker först då kunden uppfyllt samtliga sina förpliktelser enligt avtalet, erlagt ersättning för elnätsföretagets kostnader som föranletts av åtgärder för frånkoppling och återinkoppling samt erlagt eventuellt begärd säkerhet eller förskottsbetalning.

  • Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.

  • STYRELSE, LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE OCH REVISOR 18 ÖVRIGA UPPLYSNINGAR 21 AKTIEKAPITAL OCH ÄGARFÖRHÅLLANDEN 22 FINANSIELL ÖVERSIKT 23 KOMMENTARER TILL DEN FINANSIELLA UTVECKLINGEN 30 LEGALA FRÅGOR OCH KOMPLETTERANDE INFORMATION 31 SKATTEFRÅGOR I SVERIGE 32 BOLAGSORDNING 33 1 ADRESSER 34

  • Tidpunkt för betalning av skadeersättning Skada regleras efter ansvarstidens* slut. Ersättning ska betalas senast 1 månad efter det att den försäkrade styrkt sina krav och i övrigt fullgjort vad som åligger honom. Om polisutredning eller värdering av skiljemän avvaktas ska ersättning betalas senast 1 månad efter det att bolaget erhållit utredningen eller värderingen.

  • Skatter och övriga avgifter Säljaren svarar för betalning av alla skatter och avgifter som är hänförliga till försäljningen av Överskottsproduktionen.

  • Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.

  • Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna Förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskapsårets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. Redogörelserna ska kostnadsfritt sändas till andelsägare som begär det samt finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av förvaltarens styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.

  • Tidpunkt för betalning av ersättning Ersättning ska betalas senast 1 månad efter det att den försäkrade fullgjort vad som åligger honom enligt avsnitt R.

  • Tillämplig lag och tvistelösning Rättigheter och skyldigheter enligt Kontraktet regleras av svensk rätt med undantag av dess lagvalsregler.