Den enskildes förmåga exempelklausuler

Den enskildes förmåga. Du som fysisk person ska förebygga olyckor i vardagen genom att vara medveten om de vanligaste riskerna i hemmet och i din omgivning. Genom att inte försätta dig i situationer som du inte kan hantera så minskar du risken att drabbas av en olycka. Det kan vara att inte bada på djupt vatten om du inte kan simma eller att inte gå hemifrån med levande ljus tända. Som medmänniska har du förmåga att hjälpa en person i din omgivning vid olycka eller plötsligt hjärtstopp, ringa 112 och stanna kvar och göra skillnad i väntan på räddningstjänsten, ambulansen eller annan blåljusaktör. Som målsman förväntas du att alltid, oavsett omständighet, ha ansvar för dina barn och deras säkerhet. Som juridisk person kan, och ska, du förebygga olyckor baserade på risker i din verksamhet. Ditt företags ansvar att riskminimera ska motsvara er riskbild och du förväntas att skaffa dig kompetens för att klara av de förväntningar som lagar och regelverk ställer.
Den enskildes förmåga. Äger du en byggnad med en eldstad som används har förhöjd brandrisk i byggnaden. Det- samma gäller om du äger en byggnad som inrymmer en imkanal från restaurang eller storkök. Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ansvarar du som fastighetsägare eller nyttjande- rättsinnehavare för att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand i skälig omfattning. Du behöver möjliggöra att lagstadgad sotningen och brandskyddskontroll kan utföras och ansvarar för att tillträde till anläggningen ges vid den tidpunkt som har aviserats. När skorstensfejare och brandskyddskontrollanter ska upp på ditt tak sker ett yrkesmässigt beträdande av taket. En förutsättning för yrkesmässigt beträdande av tak är taksäkerheten. Skorstenen och imkanalens takfläkt räknas som fasta arbetsställen och som fastighetsägare behöver du förebygga fallolyckor genom att montera erforderliga takstegar, takbryggor och glidskydd samt se till att de är väl underhållna. Vilka anordningar som behövs beror på hur tillträdesvägen på taket är utformad. Som fastighetsägare har du möjlighet att söka dispens för att utföra sotningen själv eller för att låta en annan behörig sotare utföra arbetet. Den som får beviljad egensotning tar själv över ansvaret för sotningen och att gällande lagar och regler följs. Sotningen måste således alltid ske enligt de frister som är beslutade i kommunen. Sotningstillfällena ska dokumenteras i sotningsjournal som visas upp i samband med brandskyddskontroll eller på begäran av räddningstjänsten. Detaljer om fastighetsägarens skyldigheter i samband med sotning och brandskyddskontroll återfinns i Arbetsordning för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll gällande Norrtälje kommun.
Den enskildes förmåga. Den enskilde förväntas upprätthålla en egen beredskap för att hantera sin egen situation vid sällanhändelser med stor samhällspåverkan. Detta innebär att grundläggande behov såsom mat, vatten, värme ska kunna tillses även vid exempelvis längre elavbrott. Fastighetsägare förväntas även vidta åtgärder kopplat till sin fastighet för att hantera händelser som sannolikt kan inträffa i området, exempelvis stormar, kraftiga skyfall eller torka.
Den enskildes förmåga. Den enskilde har enligt lagen om skydd mot olyckor ett eget ansvar för att skydda sitt liv, sin egendom och att inte orsaka olyckor. I första hand är det den enskildes skyldighet att själv vidta och bekosta åtgärder för att förhindra och begränsa olyckor. Först när en olycka inträffat eller när det finns en överhängande fara för en olycka, och den enskilde själv eller genom att anlita någon annan inte kan klara av situationen är det samhällets skyldighet att ingripa. Se även kapitel 3 och 4.1. Dessa skyldigheter innebär ett antal förväntningar på den enskilde. Den enskilde har: • Kunskap om att man har ett ansvar för att förebygga och hantera olyckor. • Kännedom om hur lång tid det tar innan man kan räkna med att hjälp är på plats efter att 112 larmats, och anpassar sitt eget brandskydd utifrån detta. • Förmåga att rädda och varna de som eventuellt är i fara, larma 112 och i den mån det är möjligt begränsa skadan. • Fungerande brandvarnare för att kunna upptäcka en brand i tid. • Släckutrustning för att kunna fördröja en brands utveckling innan brandförsvaret kommer fram. Brandförsvaret arbetar för att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter och leva upp till dessa förväntningar. För att stärka den enskildes förmåga dit brandförsvaret har lång insatstid har brandförsvaret placerat ut materialdepåer på ett antal platser, se även kapitel 9.3.

Related to Den enskildes förmåga

  • Enskild överenskommelse Arbetsgivaren och en enskild tjänsteman kan komma överens om att reglerna om ersättning enligt ovan inte ska gälla utan att tjänstemannen i stället ska få skälig ersättning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig. Villkoren gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision. En part som vill att villkoren ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan.

  • SÄRSKILDA ÅTAGANDEN Så länge någon MTN utestår åtar sig Bolaget följande.

  • Vilka kostnader försäkringen ersätter Genom försäkringen betalas nödvändiga och skäliga kostnader om du inte kan få dem betalda av motpart eller staten. Med nödvändiga och skäliga kostnader avses bl.a. att kostnaderna måste stå i rimlig proportion till det belopp tvisten gäller. Betalning a conto kan utgå först efter särskild prövning och högst två gånger per år. A conto kan endast utgå om ärendet är särskilt omfattande eller långvarigt. • ombuds arvode och omkostnader. Arvode lämnas för skälig tidsåtgång och högst enligt den timkostnadsnorm som regeringen fastställer vid ersättning till rättshjälpsbiträde enligt rättshjälpslagen, • kostnader för utredning före rättegång förutsatt att utredningen beställts av ditt ombud eller att Allmänna reklamationsnämnden funnit det uppenbart att nämnden inte kan avgöra tvisten utan sådan utredning, • kostnader för bevisning i rättegång och i skiljemannaförfarande, • expeditionskostnader i domstol, • rättegångskostnader som du ålagts att betala till motpart eller staten vid prövning av tvisten i domstol eller skiljeförfarande, • rättegångskostnader som du vid förlikning under rättegång åtagit dig att betala till motpart, under förutsättning att det är uppenbart att domstolen skulle ha ålagt dig att betala rättegångskostnader med högre belopp om tvisten hade prövats och • kostnader som uppkommer för medlare som rätten förordnat. • eget arbete, förlorad inkomst, resor och uppehälle eller andra omkostnader för dig eller annan försäkrad, • verkställighet av dom, beslut eller avtal, • merkostnader som uppstår om du anlitar flera ombud eller byter ombud, • ersättning till skiljemän, • ombudskostnader i sådan tvist där prövningen av tvisten kan vänta till dess annat liknande mål har avgjorts (s.k. pilotmål), • kostnad som uppkommer genom att du i eller utom rättegång avstår från dina möjligheter att få ersättning från motparten, • ombudskostnader som får anses ingå i skadestånd som tillerkänts försäkrad eller • kostnad för indrivning av obetald fordran.

  • Särskilda bestämmelser (%) (%) 2005 90 90 Andra grönsaker, samt blandningar av grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta: 35 25 2006 00 Grönsaker, frukt, bär, nötter, fruktskal och andra växt- delar, konserverade med socker (avrunna, glaserade eller kanderade) 30 25 Nedsättningen enligt kolumn B kom- mer att ske gradvis från och med det femte året och fortsätta till och med det tolfte året efter ikraftträdandet av detta avtal 2007 10 Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader etc., homoge- niserade beredningar 5 100 Nedsättningen enligt kolumn B kom- mer att ske gradvis från och med det femte året och fortsätta till och med det tolfte året efter ikraftträdandet av detta avtal 2007 91 Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader etc. av citrus- frukter 40 30 Nedsättningen enligt kolumn B kom- mer att ske gradvis från och med det femte året och fortsätta till och med det tolfte året efter ikraftträdandet av detta avtal 2007 99 10 Koncentrerat mos, s.k. dib 40 30 Nedsättningen enligt kolumn B kom- mer att ske gradvis från och med det femte året och fortsätta till och med det tolfte året efter ikraftträdandet av detta avtal 2007 99 20 Mos av guava eller mango i förpackningar med en net- tovikt av minst 3 kg 5 100 Nedsättningen enligt kolumn B kom- mer att ske gradvis från och med det femte året och fortsätta till och med det tolfte året efter ikraftträdandet av detta avtal 2007 99 30 Mos av bananer, jordgubbar, smultron eller aprikoser, i förpackningar med en nettovikt av minst 100 kg 5 100 Nedsättningen enligt kolumn B kom- mer att ske gradvis från och med det femte året och fortsätta till och med det tolfte året efter ikraftträdandet av detta avtal 2007 99 90 Andra sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader etc. 40 30 Nedsättningen enligt kolumn B kom- mer att ske gradvis från och med det femte året och fortsätta till och med det tolfte året efter ikraftträdandet av detta avtal ex 2008 11 Jordnötter, med undantag av jordnötssmör 30 50 Nedsättningen enligt kolumn B kom- mer att ske gradvis från och med det femte året och fortsätta till och med det tolfte året efter ikraftträdandet av detta avtal 2008 19 Andra nötter och frön, inbegripet blandningar, beredda eller konserverade på annat sätt 30 25 2008 20 Ananas, beredd eller konserverad på annat sätt 30 25 2008 30 Citrusfrukter, beredda eller konserverade på annat sätt 30 25 2008 40 Päron, beredda eller konserverade på annat sätt 30 25 2008 50 Aprikoser, beredda eller konserverade på annat sätt 30 25 2008 60 Körsbär, beredda eller konserverade på annat sätt 30 25 2008 70 Persikor, inbegripet nektariner, beredda eller konserve- rade på annat sätt 30 25

  • Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Organisationsnummer Adress EnterCard Group AB 556673-0585 105 34 Stockholm Kreditförmedlare Organisationsnummer Adress

  • Särskilda självrisker Trafikförsäkringen gäller, utöver eventuell grundsjälvrisk, med en brottssjälvrisk på 10% av prisbasbeloppet för det år skadehändelsen inträffade • om föraren fört fordonet utan att ha giltigt körkort • vid övningskörning, om läraren/eleven inte uppfyllde kraven för tillåten övningskörning • om föraren var straffbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel • om föraren orsakat skadan med uppsåt eller genom grov vårdslöshet. Om mer än en självrisk gäller vid samma skadetillfälle sammanläggs självriskbeloppen. Den sammanlagda självrisken får enligt trafikskadelagen inte överstiga 1/10 prisbasbelopp för fysisk person.

  • Uppsägning Från Tjänstemannens Sida Uppsägningstiden från tjänstemannens sida är föl- jande antal månader om inte annat anges i mom 3. Anställningstid vid företaget Uppsägningstid – formen för uppsägning

  • Allmänna åligganden Mom. 1 Arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbets- tagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren och därvid helt eller delvis utföra även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller förskjuta arbetstiden, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap. Anmärkningar 1. Om arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema eller förskjuta arbetstiden, att inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eller fullgöra jour eller beredskap ska hänsyn tas till det. 2. Arbetstagare är inte skyldig att både fullt ut utföra de egna arbetsuppgifterna och samtidigt utföra annat arbete hos arbetsgivaren längre tid än 6 månader per kalenderår eller i en följd. Mom. 2 Arbetstagare är skyldig att följa överenskomna ändringar i detta avtal med tillhörande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser.

  • Inskränkningar i rätten till sjuklön Mom. 5:1 Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och han överenskomma att han inte skall ha rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderda- gen i sjukperioden. Om sådan överenskommelse har träffats skall arbetsgivaren underrätta den lokala tjänstemannaparten. Mom. 5:2 Om en tjänsteman vid anställningen har förtigit att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom. 5:3 Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänstemannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänste- mannen inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom. 5:4 Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän för- säkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån. Mom. 5:5 Om tjänsteman har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och er- sättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige. Mom. 5:6 Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, skall arbetsgivaren utge sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta. Mom. 5:7 Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden. - om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller - om tjänstemannens oförmåga är självförvållad, eller - om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överens- kommelse om annat träffas.

  • Övergripande mål för lönebildningen Det är parternas gemensamma uppfattning att god lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer mellan företagsledning, medarbetare och lokala fackliga företrädare utgör av- görande förutsättningar för värdeökning och tillväxt. Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bak- grund av företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen, och medarbetarnas bidrag till denna. Detta ställer krav på definierade och kommunicerade mål för verksamheten och medarbe- tarna som grund för en konstruktiv dialog om lönebildningen och löneut- vecklingen vid företaget. Genom att stimulera till bättre prestationer och ökad kvalitet kan lönebild- ningen vara en positiv kraft i företagets verksamhet som stärker den produk- tivitets- och intäktsskapande processen. Det är parternas uppfattning att detta avtal därmed över tid bör generera bättre löneutveckling för medarbetarna i företaget än ett avtal med centralt fastställda nivåhöjningar. Företagets resultat och utveckling är en effekt av tydliga mål för verksam- heten och för medarbetaren. Företagets chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker. Avtalets inriktning är att knyta samman medarbetarens prestation och upp- nådda resultat med den individuella löneutvecklingen. Medarbetarnas utbild- ning, erfarenhet och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.